Näringsutskottets betänkande

1993/94:NU11

Småföretagsutveckling

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga

1993/94
NU11

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling,

dels nio motioner som väckts med anledning av
propositionen.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet
lämnats av företrädare för Landstingsförbundet. En skrivelse har
inkommit från Landstinget i Kristianstads län.

Sammanfattning

Utskottet ansluter sig i princip till regeringens förslag att
de regionala utvecklingsfonderna skall ombildas till regionala
utvecklingsbolag. I en meningsyttring (v) avstyrks propositionen
i dess helhet; det har inte visats på sådana brister i fondernas
verksamhet att förslaget att avveckla dessa kan anses sakligt
motiverat, anförs det där.

De regionala utvecklingsbolagen skall enligt regeringens
förslag ha i stort sett samma verksamhetsinriktning som de
regionala utvecklingsfonderna har. De övergripande målen skall
sålunda vara att främja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt
näringsliv och nyföretagande. Målgruppen skall vara små och
medelstora företag, där tyngdpunkten skall ligga på företag med
färre än 50 anställda. Informations- och rådgivningsverksamheten
skall vara öppen för alla företag i alla branscher, medan
finansieringstjänsterna bör avgränsas till företag med
lönsamhets- och tillväxtpotential. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och understryker att de regionala bolagen
bör själva göra de prioriteringar av verksamheten som behövs. I
en reservation (s) krävs ytterligare preciseringar av mål och
målgrupper. Teknik- och kunskapsbaserat företagande bör ges
företräde inom det näringspolitiska stödsystemet och etablerade
småföretag med tillväxtmöjligheter bör lyftas fram, sägs det i
reservationen.

Den organisationsmodell som regeringen föreslagit, och som
utskottet i huvudsak tillstyrker, innebär att ett moderbolag
inrättas med staten som huvudägare men i vilket näringslivet
skall ha ett aktivt engagemang. De regionala utvecklingsbolagen
skall ägas dels av staten -- som majoritetsägare -- dels av
regionala intressenter, främst landsting och kommuner. Utskottet
anser att det är mycket viktigt att dessa regionala intressenter
ges möjlighet till inflytande. Utskottet föreslår att riksdagen
gör ett uttalande om styrelserepresentationen i de regionala
bolagen av följande innebörd. Styrelserna bör bestå av ett jämnt
antal ledamöter, där staten utser hälften och regionala delägare
i förhållande till insatt ägarkapital -- dock högst 49 procent
av det totala aktiekapitalet -- utser den andra hälften.
Ordföranden skall utses bland de ledamöter som representerar
staten. I en reservation (s) avvisas regeringens förslag att
landstingen och Landstingsförbundet inte skall ges möjlighet
till inflytande i moderbolaget. Likaså avvisas regeringens
förslag att staten alltid skall inneha majoriteten i de
regionala bolagen. Vidare anser reservanterna att moderbolaget
organisatoriskt bör inordnas under Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK).

Motioner med krav på samordning av hanteringen av
nyföretagarlånen -- som nu handhas av Industri- och
nyföretagarfonden -- med de regionala utvecklingsbolagens
verksamhet avstyrks av utskottet men följs upp i en reservation
(s). Detsamma gäller motionsyrkanden om åtgärder för att
underlätta övergången för utvecklingsfondernas personal.

De regionala bolagen föreslås fortsätta utvecklingsfondernas
verksamhet att bedriva finansiering på hög risknivå och i olika
former. De tidigare beslutade inbetalningarna av medel till
staten skall inte genomföras. Av utvecklingsfondernas nuvarande
finansieringsmedel, ca 2 600 miljoner kronor, skall 100
miljoner kronor tillföras moderbolaget. Resterande 2 500
miljoner kronor skall i huvudsak stå till förfogande för
finansiering av små och medelstora företag genom beslut av de
nya bolagen. En översyn av medelsbehovet skall göras tidigast
inför år 1996. Avkastningskravet bör formuleras så att det
samlade kapitalet på lång sikt skall bevaras realt intakt.
Utskottet ställer sig bakom dessa förslag från regeringen. I en
reservation (s) föreslås att avkastningskravet skall sänkas och
i stället innebära att kapitalet skall bevaras nominellt
oförändrat.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag att
huvuddelen av statens aktier -- motsvarande ca 27 procent av
samtliga aktier -- i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure
skall överföras till det föreslagna moderbolaget, till Industri-
och nyföretagarfonden och till de sju nyligen inrättade
teknikbrostiftelserna. Vardera 10 procent av aktierna skall
tillföras de två första organen, medan stiftelserna skall
tilldelas 7 procent av aktierna. Avkastningen från aktierna
avses resp. organ kunna använda för att finansiera sin
verksamhet. Efter överföringarna kommer staten -- utöver ägandet
via moderbolaget -- att tills vidare ha kvar ca 7 procent av
aktierna i Atle och Bure. I en reservation (s) avvisas
regeringens förslag. I stället förordas att staten stegvis
avyttrar sina aktier i Atle och Bure och överför de medel som
därvid erhålls till utvecklingsbolagens finansieringsverksamhet.

Slutligen avstyrks två motioner om att utvecklingsbolagen i
ökad utsträckning bör ägna sig åt rådgivning avseende den
kooperativa företagsformen resp. om att en utredning beträffande
de s.k. produktrådens arbete bör komma till stånd. Den
förstnämnda motionen följs upp i en reservation (s). I fråga om
den sistnämnda motionen noterar utskottet att produktråden
kommer att behandlas i budgetpropositionen 1994 i anslutning
till ett av regeringen aviserat förslag rörande stödet till
uppfinnare och innovatörer.

Propositionen

I proposition 1993/94:40 föreslår regeringen -- efter
föredragning av näringsminister Per Westerberg -- att riksdagen
1. antar de i propositionen framlagda förslagen till

lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag,

lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

2. godkänner att de regionala utvecklingsfonderna ersätts av
regionala utvecklingsbolag med viss inriktning (avsnitten 5.2
och 5.3),

3. godkänner att staten tillsammans med andra intressenter
bildar ett aktiebolag, vilket som moderbolag skall bilda de
regionala utvecklingsbolagen, där även andra intressenter kan
vara delägare (avsnitt 5.3),

4. godkänner att ca 100 miljoner kronor av de medel som
återförs från de regionala utvecklingsfonderna till staten vid
fondernas avveckling skall få tillföras moderbolaget, vilket av
medlen vid behov får använda ca 50 miljoner kronor som
aktiekapital i de regionala utvecklingsbolagen (avsnitt 5.3),

5. godkänner att återstoden av dessa medel får användas för
finansiering av små och medelstora företag enligt angivna
riktlinjer (avsnitt 6),

6. godkänner att en andel av statens aktier i
förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure motsvarande ca 10 % av
respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor tillförs
moderbolaget (avsnitt 8),

7. godkänner att en andel av statens aktier i
förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure motsvarande ca 10 % av
respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor överförs
till Industri- och nyföretagarfonden (avsnitt 8),

8. godkänner att en andel av statens aktier i
förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure motsvarande ca 7 % av
[respektive bolags] samtliga aktier som stiftelsemedel med
särskilda villkor tillförs de nya stiftelser för samverkan
mellan näringslivet och universitet och högskolor som
statsmakterna beslutat om (avsnitt 8),

9. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för
att genomföra vad regeringen föreslår under 1--8.

Lagförslagen återges i bilaga.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av propositionen är
följande:

1993/94:N7 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (båda c)
vari yrkas att riksdagen
1. beslutar att majoriteten i de regionala bolagen görs
avhängig av respektive parts långsiktiga finansieringsåtaganden,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rollfördelningen mellan det centrala bolaget och
de regionala bolagen beaktas,
3. beslutar att överföra nyföretagarlånen till det nya
utvecklingsbolagssystemet,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hantering av Utvecklingsfondens personal.

1993/94:N8 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att styrelse och ordförande i de regionala bolagen
skall utses med hänsyn till statens och de regionala ägarnas
långsiktiga ansvar för verksamheten,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att driftsanslaget för verksamheten bör höjas,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett årligt förlusttäckningsbidrag införs avseende
lånefonden.

1993/94:N9 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade kunskaper och rådgivning om
kooperativa lösningar.

1993/94:N10 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ägarförhållanden och styrelserepresentation i de
regionala bolagen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning mellan utvecklingsbolagen och Industri-
och företagarfonden,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mjuk övergång för personalen.

1993/94:N11 av Bengt Dalström och Bo G Jenevall (båda nyd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att skyndsamt utreda
produktrådens arbetsformer och fortsatta verksamhet.

1993/94:N12 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål och målgrupper för verksamheten,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ägarförhållanden och styrelserepresentation i de
centrala och regionala bolagen,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om organisation av verksamheten,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om NUTEK:s roll i verksamheten,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av samordningsmöjligheter mellan olika
aktörer,
6. beslutar att avkastningskravet på den s.k. lånefonden skall
sättas i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. hos regeringen begär att statens aktieinnehav i
förvaltningsbolagen Atle och Bure säljs och att intäkter från
försäljningen förs till lånefonden, i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållna statliga resurser till
utvecklingsfonderna.

1993/94:N13 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. avslår propositionen i den del som behandlar statens roll i
att utse styrelse,
2. avslår propositionen i den del som föreslår att staten
överför 10 % av aktierna från Atle och Bure till det nya
moderbolaget,
3. beslutar sälja aktier som motsvarar 10 % av statens
aktieinnehav i förvaltningsbolagen Atle och Bure samt att
erhållna medel överförs till det centrala bolaget,
4. beslutar att handläggningen av nyföretagarlånen återförs
till regional nivå,
5. beslutar att de upparbetade överskotten hos
utvecklingsfonderna förs över till de nya regionala bolagen i
respektive län eller ny region,
6. beslutar att det skall vara möjligt för landsting/kommuner
att bli majoritetsägare i regionala bolag.

1993/94:N14 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen
1. avslår proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling i
dess helhet,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fondernas organisation och utveckling,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fondernas återbetalning till staten bör skjutas
upp,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en småföretagarpolitik som bygger på breda
majoriteter.

1993/94:N15 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökad verksamhet med garantilån för nyföretagande
hos de blivande utvecklingsbolagen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda ett nytt system för riskkapitalförsörjning
till nyföretagande.

Utskottet

Bakgrund

Inledning

Utskottet redogör här översiktligt för olika
finansieringsorgan med statlig anknytning som har koppling till
de områden som behandlas i propositionen och betänkandet.

De regionala utvecklingsfonderna

De regionala utvecklingsfonderna bildades år 1978 genom
ombildning av företagarföreningar i länen med staten och
landstingen -- och i förekommande fall kommuner -- som stiftare
och huvudmän (prop. 1977/78:40, bet. NU34). Utvecklingsfonderna
är stiftelser, och det finns en fond i varje län. Styrelserna
utses av landstingen.

Verksamheten regleras genom avtal mellan staten, landstingen
och berörda kommuner. Statens huvudmannaskap utövas av Närings-
och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Nuvarande avtal omfattar
fyraårsperioden 1991--1994. Såvida inte uppsägning sker av
någondera parten förlängs avtalen i perioder om sex år.
Uppsägning skall göras senast ett år innan ny avtalsperiod
inleds.

Utvecklingsfonderna bedriver finansieringsverksamhet enligt
föreskrifter i förordningen (1987:894) om statlig finansiering
genom regional utvecklingsfond. De kan lämna lån, garantier och
s.k. utvecklingskapital. Sedan mars 1993 kan de också lämna
nyföretagarlån på samma villkor som gäller för Industri- och
nyföretagarfonden. För samtliga finansieringsformer gäller
att risknivån skall vara så hög att banker och andra privata
kreditinstitut inte är beredda att medverka i finansieringen.
Fonderna skall i första hand finansiera företag som har högst
200 anställda. Lånefonderna skall hållas skilda från
utvecklingsfondernas övriga medel och förvaltas så att kraven på
god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.
Enligt uttalanden från statsmakterna innebär detta att varje
utvecklingsfond långsiktigt skall bevara sitt kapital.

Utvecklingsfondernas samlade kapital för finansieringsändamål
uppgick i november 1993 till ca 2 600 miljoner kronor.
Riksdagen har vid två skilda tillfällen beslutat att fonderna
t.o.m. år 1997 skall betala in sammanlagt 1 600 miljoner kronor
till staten (prop. 1989/90:88, bet. NU30 och prop. 1991/92:51,
bet. NU14). Av dessa medel har ca 300 miljoner kronor betalats
in fram t.o.m. juni 1993. Utskottet har vid två tillfällen,
våren 1992 och våren 1993, med anledning av motionsyrkanden
behandlat likviditetssituationen i utvecklingsfonderna (bet.
1991/92:NU20 och bet. 1992/93:NU25). Riksdagen har därvid, på
utskottets förslag, beslutat att utvecklingsfonder med låg
likviditet kan medges visst anstånd med de beslutade
inbetalningarna. NUTEK har getts i uppdrag att medge sådant
anstånd.

En särskild utredare, riksdagsledamoten Bengt Wittbom (m), har
haft regeringens uppdrag att se över de regionala
utvecklingsfondernas framtida ställning och roll som stödorgan
för små och medelstora företag. I betänkandet Strategi för
småföretagsutveckling (SOU 1993:70) föreslås bl.a. att
utvecklingsfonderna skall avvecklas och att en ny organisation
skall byggas upp med 6 eller 14 regionala aktiebolag.
Finansieringsverksamheten skall enligt förslaget bedrivas genom
att resterande lånemedel, efter att de beslutade indragningarna
till staten är genomförda, avsätts till en fond för
utvecklingskapital, s.k. kreativt kapital. Vidare föreslås att
det skall inrättas en s.k. såddkapitalfond med 600 miljoner
kronor för att finansiera förstudier och tidiga marknadsanalyser
i utvecklingsbara företag. Regeringens förslag i den
föreliggande propositionen 1993/94:40 om småföretagsutveckling
redovisas i ett följande avsnitt.

NUTEK:s produktutvecklingsstöd

I ett företags tidiga utvecklingsskeden där det föreligger
såväl teknisk som kommersiell risk, kan stöd tillhandahållas av
Närings- och teknikutvecklingsverket. NUTEK:s finansiella stöd
till affärsutvecklingsprojekt avser de tidiga faserna (s.k.
såddfinansiering) och syftar till att stödja projekten så långt
att andra finansiärer har tillräckligt underlag för att kunna ta
ställning till dem.

I den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop.
1992/93:170) behandlades NUTEK:s produktutvecklingsstöd.
Därvid påpekades att inom avancerade teknikområden såsom
informationsteknologi, elektronik, bioteknik och biomedicinsk
teknik är steget mellan forskning och kommersiella produkter i
många fall kort. Därför borde NUTEK enligt regeringens
uppfattning avsätta ökade resurser för stöd till
produktutveckling och teknikbaserade affärsverksamheter inom
främst NUTEK:s prioriterade teknikområden. Utskottet ställde sig
bakom regeringens bedömning (bet. 1992/93:NU30). I en
reservation (s) resp. en meningsyttring (v) förordades högre
anslag än vad regeringen hade föreslagit och utskottet
tillstyrkt. Riksdagen följde utskottets förslag.
Enligt uppgift har NUTEK avsatt ca 53 miljoner kronor för stöd
till produktutveckling för budgetåret 1993/94.

De finansiella stödformer som NUTEK använder sig av är
villkorslån, tillskott mot royaltyavtal och garantier. Inom
produktutvecklingsområdet samarbetar NUTEK med Svenska
uppfinnareföreningen, Industri- och nyföretagarfonden, de
regionala utvecklingsfonderna och s.k. teknopoler
(utvecklingsparker, vilka ofta är knutna till högskolor).

Inom området Nya basteknologier prioriterar NUTEK insatser
inom informationsteknologi, materialteknik, bioteknik och teknik
för komplexa system. Prioriterade s.k. utvecklingsområden är
biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik,
transportteknik och miljöteknik. Allmän rådgivning till
innovatörer och den speciella stödformen innovatörsbidrag har
upphört vid NUTEK. Rådgivning till innovatörer ombesörjs i
stället främst av de s.k. produktråden -- ett i varje län.
Produktrådens verksamhet finansieras via bidrag från NUTEK samt
länsstyrelser och utvecklingsfonder i de olika länen. Statligt
stöd lämnas även till Svenska uppfinnareföreningens verksamhet.

Innovationsutredningen

På riksdagens begäran (bet. 1992/93:NU25) har regeringen
tillkallat en särskild utredare -- professor Bengt-Arne Vedin --
för att göra en översyn av innovatörernas situation och lämna
förslag till vad som bör göras för att underlätta
innovationsprocessen. I betänkandet Innovationer för Sverige
(SOU 1993:84) föreslås, förutom olika ändringar i
skattesystemet, bl.a. tillskapande av ett Innovationscentrum med
ett anslag på 100 miljoner kronor, införande av en årlig
innovationsvecka och inrättande av ett innovationsombud.
Regeringen avser att i 1994 års budgetproposition redovisa sitt
ställningstagande till Innovationsutredningens förslag och sin
bedömning av behovet av en särskild såddkapitalfond eller annan
typ av finansiering i tidiga skeden av teknikutveckling.

Teknikbrostiftelser

Riksdagen anslöt sig också våren 1993 till regeringens förslag
i den forskningspolitiska propositionen om tillskapande av nya
samverkansfunktioner mellan universitet/högskolor och
näringslivet (prop. 1992/93:170, bet. NU30). I en reservation
(s), med instämmande i en meningsyttring (v), avvisades
förslaget. Enligt beslutet har regeringen bemyndigats att
inrätta stiftelser på sju högskoleorter -- Stockholm, Göteborg,
Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Luleå. Stiftelserna skall
tillföras ett kapital på sammanlagt högst 1 miljard kronor. Vid
varje stiftelse skall det finnas en licensförmedling, vilken
skall ha till uppgift att bistå forskare med patentering och
ekonomisk exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat.
Stiftelserna skall också kunna bistå företag i tidiga
utvecklingsskeden med finansiering. Regeringen har nyligen
fattat beslut om bildande av de sju s.k. teknikbrostiftelserna.

Industri- och nyföretagarfonden

I olika skeden -- projektfas, företagsstart och utvecklings-
eller expansionsfas -- kan företag erhålla stöd från Industri-
och nyföretagarfonden (tidigare Fonden för industriellt
utvecklingsarbete, Industrifonden). Fonden är en stiftelse som
inrättades år 1979 (prop. 1978/79:123, bet. NU59). Regeringen
fastställer stadgar och utser styrelse.

Riksdagen beslöt i december 1992 (prop. 1992/93:82, bet. NU19)
om ombildning av Industrifonden till Industri- och
nyföretagarfonden och om ändrad verksamhetsinriktning för
fonden. Industri- och nyföretagarfondens verksamhet skall ha två
olika huvudinriktningar. Den ena är finansiering för att stödja
utveckling av nya produkter och marknadssatsningar, den andra är
en verksamhet med nyföretagarlån. Föreskrifter för verksamheten
lämnas i förordningen (1993:31) om finansiering genom stiftelsen
Industri- och nyföretagarfonden.

Riksdagen beslöt också om hur Industri- och nyföretagarfonden
skall tillföras de resurser som erfordras. Fonden kommer på sikt
att förfoga över ett kapital på ca 2 400 miljoner kronor.
Hälften av dessa medel kommer från Industrifonden. Den andra
hälften skall komma från Stiftelsen Småföretagsfonden. Det
avkastningskrav som enligt proposition 1992/93:82 bör ställas på
verksamheten är att resultatet sett över en längre period skall
innebära att stiftelsens kapital behålls realt oförändrat.

Industri- och nyföretagarfondens verksamhet med stöd till
produktutveckling och marknadssatsningar skall i första hand
inriktas på innovativa små och medelstora företag med
tillväxtmöjligheter. Finansieringsformerna skall främst ha
formen av villkorslån och kapital mot royalty. Även befintliga
företag kan komma i fråga för stöd. I undantagsfall kan stöd
också lämnas till produktutveckling inom större företag, främst
i sådana fall då underleverantörer förutsätts medverka vid
produktutvecklingen.

Riksdagens beslut om införande av nyföretagarlån tar sin
utgångspunkt i det tyska systemet med s.k. EKH-lån
(Eigenkapitalhilfe). Nyföretagarlån kan lämnas till de
nyetablerare som inte kan lösa finansieringen av sitt företags
uppbyggnad på traditionellt sätt, men som ändå bedöms kunna
bedriva en lönsam verksamhet.

Lånen kan endast sökas i samband med att helt nya aktiebolag
startas av en eller flera fysiska personer. I princip är företag
inom alla näringsgrenar berättigade att söka lån. Två typer av
lån finns att tillgå. Den ena typen beviljas direkt till en
privatperson, som sätter in medlen i företaget i form av
aktiekapital. Den andra lånetypen är s.k. förlagslån som går
direkt till det nybildade företaget.

Lånets löptid är 15 år med 5 års amorteringsfrihet. Lånet är
ränterabatterat i fem år, varav de två första åren är helt
räntefria. Nyföretagaren förutsätts svara för minst 10 procent
av kapitalbehovet med egna medel, medan nyföretagarlånet skall
svara för högst 30 procent. Det resterande behovet förutsätts
bli täckt genom normala bankkrediter. Nyföretagarlånet skall som
mest kunna uppgå till 1 miljon kronor och bör i regel inte
understiga 100 000 kr. Utskottet anförde i betänkande
1992/93:NU19 att det kan finnas behov av en viss flexibilitet i
tillämpningen av regeln vad avser den nedre gränsen. I den
tidigare nämnda förordningen (1993:31) som reglerar Industri-
och nyföretagarfondens finansieringsverksamhet sägs (§ 23) att
lån under 100 000 kr får lämnas om det finns särskilda skäl.
Enligt uppgift har detta hittills skett vid drygt 10 tillfällen.

Nyföretagarlånen kan kombineras med regionalpolitiskt stöd och
de starta-eget-bidrag som kan beviljas inom ramen för
arbetsmarknadspolitiken. Den sammanlagda statliga finansieringen
bör därvid inte överstiga 50 procent av kapitalbehovet.

Industri- och nyföretagarfonden är central beslutsinstans när
det gäller nyföretagarlånen. Fonden har utarbetat en
informationsbroschyr med orientering för sökande av
nyföretagarlån. Vid beredning av ansökningar om nyföretagarlån
samarbetar fonden med sådana regionala organ som har kompetens
på området, t.ex. utvecklingsfonder, handelskamrar,
nyföretagarcentra och banker. Även den löpande uppföljningen av
olika låneärenden kan delegeras på samma sätt.

Portföljförvaltningsbolag och direktinvesterande
riskkapitalbolag

Riksdagen beslöt hösten 1992 om riktlinjer för utskiftning av
medel ur de förutvarande löntagarfonderna, som skall användas
för små och medelstora företags riskkapitalförsörjning (prop.
1992/93:41, bet. FiU3). Sammanlagt 6 500 miljoner kronor har
tillförts två nyinrättade portföljförvaltningsbolag och sex
direktinvesterande riskkapitalbolag.

Portföljförvaltningsbolagen skall i första hand bidra till
finansiering av riskkapitalbolag, såväl befintliga som nya. Vart
och ett av portföljförvaltningsbolagen disponerade från starten
ett kapital på ca 2 200 miljoner kronor. Bolagen har möjlighet
att också lämna lånegarantier. Dessutom kan de gemensamt eller
vart för sig bedriva verksamhet med s.k. mellankapital, dvs.
utlåning utan säkerhet, som betraktas ligga mellan eget kapital
och traditionellt lånekapital.

De två bolagen, Förvaltnings AB Atle och Förvaltnings AB Bure,
har säte i Stockholm resp. Göteborg. Bure har nyligen noterats
på den s.k. O-listan, och notering av aktierna i Atle pågår för
närvarande.

Riskkapitalbolagen bygger vidare på sex bolag som staten
tidigare inrättat. Riskkapitalbolagen skall investera i små
företag och genom aktivt ägarengagemang medverka till
investeringsobjektens tillväxt. Bolagen skall även kunna göra
indirekta placeringar via andra riskkapitalbolag. Vart och ett
av de sex bolagen hade i början av år 1993 ett eget kapital på
ca 400 miljoner kronor. Investeringarna skall huvudsakligen
göras via aktier eller aktierelaterade instrument, men möjlighet
att indirekt arbeta med mellankapital finns också.

De sex regionala riskkapitalbolagen är AB Produra Venture
Capital -- säte i Stockholm, Partinvest (Partnerinvesteringar i
Göteborg) AB -- säte i Göteborg, KapN AB -- säte i Umeå (med
kontor i Skellefteå), Ven Cap AB -- säte i Uppsala (med kontor i
Stockholm), Vide Invest AB (tidigare Malmöhus Invest AB) -- säte
i Malmö och Hidef Kapital AB -- säte i Linköping. Förvaltnings
AB Atle äger ca 40 procent av kapitalet i de tre förstnämnda
riskkapitalbolagen, medan Förvaltnings AB Bure äger motsvarande
andel i de tre sistnämnda bolagen. Bure äger tillsammans med
dessa tre senare riskkapitalbolag det "nya" riskkapitalbolaget
Malmöhus Invest AB (MIAB).

Huvuddragen i det nu aktuella förslaget

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:40 en förändring av
det nuvarande systemet med regionala utvecklingsfonder. Syftet
är att uppnå en mer effektiv verksamhet anpassad till
näringslivets krav och i vars utformning näringslivet tar aktiv
del.

I propositionen föreslås att den juridiska formen för den
verksamhet som de regionala utvecklingsfonderna bedriver ändras
från stiftelse till aktiebolag och att verksamheten sålunda
överförs till nya regionala utvecklingsbolag. Enligt förslaget
skall det bildas ett centralt moderbolag, som föreslås bli
majoritetsägare i de regionala bolagen och svara för bl.a.
samordning och viss central service. Landsting och kommuner
erbjuds möjlighet att bli delägare i de regionala bolagen, vilka
förutsätts samarbeta med och upphandla tjänster av privata
företag och organisationer.

Verksamheten föreslås även i fortsättningen främst vara
inriktad på information, rådgivning och finansiering. Särskild
uppmärksamhet skall därvid ägnas åt finansiell och strategisk
rådgivning. Vidare bör bolagen, enligt regeringen, i samverkan
med andra regionala och lokala organ bedriva verksamhet inriktad
på att främja nyföretagande.

Utvecklingsfondernas nuvarande kapital för
finansieringsverksamhet skall överföras till staten och
disponeras av moderbolaget och de regionala bolagen för
finansiering av småföretag. Det gäller även de medel som
fonderna tidigare har förbundit sig att betala in till staten.
Utvecklingsbolagen skall få disponera större delen av kapitalet
genom regionala ramar. Förslaget innebär att den tidigare
beslutade indragningen av lånemedel till staten skjuts upp och
att medelsbehovet prövas på nytt, dock tidigast inför år 1996.

I propositionen föreslås vidare att staten till det nya
moderbolaget och till Industri- och nyföretagarfonden överför
aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure. Det innebär att
moderbolaget och fonden vardera kommer att äga ca 10 procent av
samtliga aktier i Atle och Bure. Vidare föreslås att staten
överför ytterligare aktier i dessa bolag till de nya s.k.
teknikbrostiftelserna, som statsmakterna beslutade om våren
1993. Stiftelserna får tillsammans ca 7 procent av respektive
bolags samtliga aktier.

Utskottet behandlar i det följande de olika förslagen i
propositionen och de motioner som har väckts med anledning av
denna.

Verksamhetens inriktning m.m.

Det föreligger ett betydande behov av den typ av verksamhet
som bedrivs av de regionala utvecklingsfonderna, sägs det i
propositionen. Det finns dock, anser regeringen, skäl som talar
för att bl.a. organisationen bör förändras för att verksamheten
skall kunna bli mer effektiv och bättre anpassas till
näringslivets krav. De organ som enligt regeringens mening bör
inrättas skall ses som en del av det nätverk av
marknadskompletterande organ för rådgivning och finansiering som
staten medverkar i. I detta nätverk ingår bl.a. följande organ:
NUTEK, Patent- och registreringsverket, Industri- och
nyföretagarfonden, Förvaltnings AB Atle, Förvaltnings AB Bure,
riskkapitalbolag, de sju teknikbrostiftelserna, andra
samverkansorgan i anslutning till högskolorna, länsstyrelser,
Sveriges exportråd, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet (STATT), Stiftelsen Svensk industridesign,
Svenska uppfinnareföreningens regionala rådgivningsorganisation
samt näringslivets organisationer, handelskamrar och lokala
företagscentra.

De övergripande målen för utvecklingsfondernas verksamhet är
att stödja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv
samt främja nyföretagandet, framhålls det i propositionen.
Statsmakternas ställningstaganden hösten 1991 med anledning av
den s.k. småföretagspropositionen (prop. 1991/92:51, bet. NU14)
innebar att fonderna i högre grad skulle prioritera åtgärder som
främjar nyföretagande och internationalisering. Denna inriktning
av verksamheten bör, anser regeringen, gälla även för de nya
regionala bolag som skall bildas.

De regionala utvecklingsbolagens målgrupp föreslås vara
företag med färre än 200 anställda -- och främst företag med
färre än 50 anställda. Informations- och rådgivningsverksamheten
skall vara öppen för alla företag i alla branscher, anför
regeringen.

För mer resurskrävande insatser inom områdena
företagsutveckling och finansieringstjänster anser regeringen
att målgruppen bör bestå av främst företag med lönsamhets- och
tillväxtpotential, dvs. företag som har betydelse för den
regionala näringslivsstrukturen. Det är väsentligt att de
begränsade resurser som kommer att stå till förfogande används
för att stärka tillväxten och inriktas på verksamheter med hög
förädlingsgrad, sägs det i propositionen. De regionala
utvecklingsbolagens verksamhet kommer därigenom att bidra till
utveckling i hela landet. Nödvändiga prioriteringar med hänsyn
till den regionala näringslivsstrukturen bör göras av varje
regionalt bolag, heter det vidare.

I motion 1993/94:N12 (s) efterlyses en ytterligare precisering
av vilka mål som skall gälla för utvecklingsbolagens verksamhet
och vilka målgrupper som bolagen skall rikta sig till. Utöver
vad som anges i propositionen vill motionärerna att vikten av
att utvecklingsbolagen och andra offentliga aktörer bidrar till
att få till stånd en förnyelse av svenskt näringsliv
understryks. Det näringspolitiska stödsystemet måste, anser de,
ge företräde åt teknik- och kunskapsbaserat företagande. Det är
dessutom viktigt att industriföretag med exportpotential ges
stöd. Bolagen bör, enligt motionärerna, ha ett nära samarbete
med universiteten och de regionala högskolorna. Vidare borde de
utnyttja den resurs som STATT utgör.

Det är väsentligt att stimulera nyföretagande, men än mer
betydelsefullt är att satsningar görs för att få etablerade
småföretag att växa, anförs det vidare i motionen.
Erfarenheterna från framgångsrika s.k. tillväxtföretag måste
därför tas till vara. De nya bolagen borde härvid fungera som
informationsförmedlare. Insatser för att främja kvinnors
företagande bör enligt motionärerna särskilt prioriteras av
bolagen.

Regeringen eller dess utredare har inte redovisat sådana
brister i utvecklingsfondernas verksamhet att förslaget att
avveckla dessa kan anses sakligt motiverat, anförs det i motion
1993/94:N14 (v). Inte heller har det visats på vilket sätt som
den nuvarande organisationsformen omöjliggör statlig styrning
eller ett mer utvecklat samarbete med det regionala
näringslivet, anser motionärerna. De hävdar att fondernas
verksamhet med rådgivning och finansiering fungerar genomgående
väl och fyller ett väsentligt behov. De genomgripande
förändringar som regeringen föreslår befaras komma att skapa
osäkerhet om de nya bolagens framtid och medföra att anställda
med unik kompetens försvinner. Utvecklingsfonderna bör få
fortsätta i sin nuvarande form och riksdagen bör därför avslå
propositionen i dess helhet, anser motionärerna.

I motionen föreslås vidare att riksdagen skall göra ett
uttalande om utvecklingen av utvecklingsfondernas organisation
och verksamhetsformer, av innebörd att denna utveckling bör ses
som en naturlig, ständigt pågående process. För en sådan
utveckling krävs ingen ny juridisk organisationsform, hävdas det
i motionen. Motionärerna vill också att riksdagen skall uttala
sig för att tidigare beslutade inbetalningar av medel från
utvecklingsfonderna till staten uppskjuts; motivet är att medlen
anses göra störst nytta om de används av fonderna för att stödja
små och medelstora företag.

Det finns en bred politisk enighet om att små och medelstora
företag kommer att spela en central roll i utvecklingen av
svensk ekonomi, heter det vidare i motionen. Regeringen har dock
av ideologiska skäl drivit en politik som gått ut på att
avveckla statliga verksamheter, att avreglera, att privatisera
och att sänka skatterna främst för kapitalägare, anser
motionärerna. För att skapa förutsättningar för nya
arbetstillfällen och en hållbar tillväxt i ekonomin behövs en
småföretagspolitik som i stället bygger på breda majoriteter och
inte på ideologiska låsningar, sägs det. Inslag i en sådan
politik bör, enligt motionärerna, vara sänkt ränta, minskat
räntegap, åtgärder för att få bankerna att låna ut till sunda
affärsprojekt och till rimlig säkerhet samt stimulans av den
inhemska efterfrågan. Riksdagen bör enligt motionärerna göra ett
uttalande härom.

Utskottet behandlar först det sistnämnda kravet på ett
uttalande om småföretagspolitiken, därefter kravet på att
propositionen i dess helhet skall avslås och slutligen frågan om
den nya verksamhetens inriktning.

Utskottet ställer sig bakom vad regeringen anför i
propositionen beträffande småföretagspolitikens inriktning. Som
där sägs är det nu väsentligt att återupprätta Sverige som en
tillväxt- och företagarnation med en stark och växande ekonomi.
Grunden för småföretagspolitiken är en ekonomisk politik som
främjar företagande. Den allmänna inriktningen av
småföretagspolitiken innebär att goda generella villkor skapas
för företagen.

Riksdagen tog hösten 1991 ställning till ett samlat
småföretagspolitiskt program på grundval av propositionen om en
ny småföretagspolitik (prop. 1991/92:51, bet. NU14). Den nya
småföretagspolitiken har följande huvudsakliga innehåll:
förbättring av rättssäkerheten,
skapande av effektiv konkurrens i privat och offentlig
verksamhet,
sänkning av skattetrycket,
förenkling och, om möjligt, borttagande av lagar och andra
regler på olika områden,
underlättande av nyetablering och Europakontakter.

Regeringen har initierat ett omfattande program för ökad
konkurrens, privatisering, skattereformer, avreglering och
reformering av regler som hämmar ett effektivt
resursutnyttjande. Innehållet i detta arbete redovisas i
propositionen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:N14 (v) i
nu berörd del.

Utskottet övergår så till att behandla kravet i nyssnämnda
motion på att propositionen i dess helhet skall avslås.

I princip instämmer utskottet i regeringens bedömning att
de regionala utvecklingsfonderna bör ombildas till regionala
utvecklingsbolag. Härav följer att det aktuella yrkandet i
motion 1993/94:N14 (v) avstyrks. Som en konsekvens av detta
avstyrks också de två yrkandena i nämnda motion om
utvecklingsfondernas organisation och utveckling och om deras
inbetalningar av medel till staten.

Slutligen behandlar utskottet regeringens förslag om den nya
verksamhetens inriktning och motion 1993/94:N12 (s) i här
aktuell del.

De regionala utvecklingsbolagen bör enligt utskottets
mening, i linje med vad som sägs i propositionen, ha i stort
sett samma verksamhetsinriktning som de regionala
utvecklingsfonderna har. Detta innebär att de övergripande målen
bör vara att främja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt
näringsliv och nyföretagande.

Målgruppen bör vara företag med färre än 200 anställda, och
främst företag med färre än 50 anställda. Alla företag i alla
branscher bör kunna få del av informations- och
rådgivningsverksamheten. Beträffande finansieringstjänster och
mer resurskrävande företagsutvecklingstjänster bör, som sägs i
propositionen, en avgränsning göras till företag med lönsamhets-
och tillväxtpotential. Erforderliga prioriteringar bör göras av
de regionala utvecklingsbolagen.

De krav på ytterligare preciseringar när det gäller mål och
målgrupper som förs fram i motion 1993/94:N12 (s) anser
utskottet vara tillgodosedda med vad som anförs i propositionen.
Som där anges skall de regionala utvecklingsbolagen särskilt
arbeta med olika former av tekniknivåhöjande åtgärder, bl.a.
rådgivning, kontaktförmedling och främjande av Europasamarbete.
Betydelsen av att utvecklingsbolagen samarbetar med andra organ
inom den näringspolitiska organisationen har, som tidigare
nämnts, understrukits i propositionen.

Enligt utskottets mening är det en uppgift för de regionala
bolagen att närmare precisera innehållet i verksamheten. Det är
de regionala bolagen som har bäst kunskap om vilka åtgärder som
krävs för att åstadkomma en utveckling av den regionala
näringslivsstrukturen. Därför anser utskottet att de regionala
bolagen bör göra de prioriteringar som behövs; staten bör alltså
inte detaljstyra verksamheten.

Beträffande insatser för att främja kvinnors företagande anser
utskottet -- i likhet med regeringen -- att detta är ett
angeläget arbetsområde för utvecklingsbolagen. I propositionen
sägs att sådana insatser bör ingå som en naturlig del av
utvecklingsbolagens insatser riktade till nyföretagare.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd
del och avstyrker motion 1993/94:N12 (s) i motsvarande del.

Organisationsfrågor

Organisation av moderbolaget och de regionala
utvecklingsbolagen

Det är viktigt, sägs det i propositionen, att de organ som
skall arbeta med att utveckla små och medelstora företag dels är
lokaliserade nära målgruppsföretagen och har ett förgrenat
kontorsnät, dels har god förankring hos berörda företag och
deras företrädare. Vidare är det väsentligt att organisationen
kännetecknas av flexibilitet och samtidigt medger att
verksamheten i de olika regionerna kan samordnas efter vissa
riktlinjer. För att tillgodose dessa krav bör
utvecklingsfonderna organisatoriskt förändras, anser regeringen
och föreslår -- som redan nämnts -- att de regionala
utvecklingsfonderna skall ersättas av regionala aktiebolag.

De regionala bolagen skall ägas av dels ett centralt
moderbolag, som bildas av staten i samverkan med näringslivets
organisationer, dels de landsting och kommuner eller andra
organisationer som önskar medverka på de nya villkor som
riksdagen beslutar om. Staten kommer att tillhandahålla
merparten av resurserna. Moderbolaget bör vidare tillskjuta
huvuddelen av aktiekapitalet. Eftersom staten via moderbolaget
kommer att äga majoriteten av aktierna i samtliga regionala
bolag kommer moderbolaget att kunna utse majoriteten av bolagens
styrelseledamöter och därmed kunna kontrollera valet av
ordförande, framhålls det i propositionen. Övriga intressenter
kommer i kraft av sitt ägande att kunna utse resterande
ledamöter.

Ledamöterna i bolagens styrelser bör enligt regeringen till
övervägande del bestå av aktiva företagare eller andra personer
med gedigen kunskap från näringslivet, främst i den egna
regionen men även i andra delar av landet. Landstingen väntas
normalt få ett betydande inflytande över verksamheten, till
följd av sitt ägande med åtföljande styrelseplatser men också
genom sin fortlöpande medverkan i finansieringen av bolagens
verksamhet. Det bör, sägs det i propositionen, ankomma på
regeringen och moderbolaget att avtala med representanter för
bl.a. berörda landsting och kommuner rörande principer för den
fortsatta verksamheten, däribland hur ägandet av de regionala
bolagen skall fördelas. Det samlade aktiekapital som ägarna bör
avsätta i de regionala bolagen beräknas uppgå till i
storleksordningen 100 miljoner kronor.

Regeringens avsikt är att senast i december 1993 säga upp
avtalen om utvecklingsfonderna med landstingen och aktuella
kommuner. Bildandet av aktiebolag bör genomföras under våren
1994 så att verksamhet och tillgångar kan överföras till bolagen
per den 1 juli 1994, sägs det i propositionen. Regeringen avser
att tillsätta en organisationskommitté med företrädare för
berörda parter för att förbereda och genomföra ombildningen.

Moderbolagets allmänna inriktning skall vara att verka för
företagsutveckling, i första hand hos små och medelstora
företag. Särskilt skall behovet av information, rådgivning och
finansiering uppmärksammas. Dessutom föreslås bolaget fullgöra
följande uppgifter som moderbolag för de regionala
utvecklingsbolagen:
ge de regionala bolagen central service och i övrigt fullgöra
samordningsfunktioner,
bevaka att rådgivnings- och utbildningsverksamheten successivt
utvecklas genom gemensamma projekt m.m.,
förvalta det statliga kapital med vilket de regionala bolagen
bedriver sin finansieringsverksamhet samt fördela ramar till
bolagen,
utse en majoritet av styrelsen i varje regionalt bolag,
äga och förvalta vissa aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle
och Bure.

Moderbolaget skall tillföras, förutom aktierna i Atle och
Bure, ett kapital på i storleksordningen 100 miljoner kronor av
staten i samband med att medel återbetalas av
utvecklingsfonderna. Näringslivets organisationer förutsätts
medverka aktivt i bildandet av den nya strukturen.

Moderbolaget bör ledas av en styrelse som utses av regeringen
och näringslivet, sägs det i propositionen. Ledamöterna skall
representera en bred kompetens från bl.a. näringslivet och
näringspolitiken. Det skall ankomma på regeringen att i samråd
med berörda organisationer fastställa lämplig bolagsordning för
bolaget och därvid bl.a. reglera hur styrelsen skall utses.

Den föreslagna ordningen innebär att moderbolaget behöver ha
vissa kansliresurser, påpekas det i propositionen. Det är
viktigt att moderbolaget medverkar till en administrativ
förenkling och samordning av de regionala bolagen. Moderbolaget
skall dessutom följa de regionala bolagens verksamhet och
rapportera till staten bl.a. om finansieringsverksamheten
bedrivs i enlighet med statsmakternas intentioner. Kansliets
verksamhet skall bekostas med medel från avkastningen på det
insatta kapitalet, inkl. aktierna i Atle och Bure.

Frågan om möjligheter till ökat inflytande för landstingen och
de berörda kommunerna i de regionala utvecklingsbolagen tas upp
i fem motioner.

Motionärerna bakom motion 1993/94:N12 (s) delar regeringens
uppfattning att staten skall äga majoriteten av aktierna i det
centrala bolaget och att regeringen därför bör tillsätta
styrelsen. I princip bör det vara öppet för andra aktörer att ha
minoritetsposter i detta bolag, anser motionärerna. Till
skillnad från regeringen menar de att Landstingsförbundet bör få
möjlighet till inflytande i det centrala bolaget.

I fråga om ägande av och inflytande över de regionala bolagen
avvisar motionärerna regeringens förslag. Det är utomordentligt
viktigt att decentraliseringen är stark inom näringspolitiken,
säger de. Landstingen har i det nuvarande systemet ett betydande
inflytande över verksamheten och tillskjuter årligen ca 120
miljoner kronor till rådgivnings- och informationsverksamheten.
Om staten alltid skall ha majoritetsställning i de regionala
bolagen, vilket föreslås i propositionen, är det enligt
motionärerna sannolikt att flera landsting drar sig ur
verksamheten med bortfall av resurser som en konsekvens.
Motionärerna anser att det centrala bolaget skall kunna välja de
regionala lösningar som fungerar bäst och att statsmakterna inte
i detalj bör styra verksamheten så att en och samma struktur
måste gälla i alla regioner. I den mån det krävs lagändringar
för att de regionala bolagen inte skall räknas som
kreditmarknadsbolag bör regeringen återkomma till riksdagen med
erforderliga förslag.

Den nya organisationen måste också kombineras med ett aktivt
ansvar hos den statliga näringspolitiska aktören, NUTEK, anförs
det vidare i motionen. Det centrala bolaget borde därför
inordnas under NUTEK, som även skulle ges ansvar för en aktiv
uppföljning och utvärdering av den nya organisationen.

För att åstadkomma en utveckling av småföretagandet i hela
landet, behövs det kunskap om behov och förutsättningar i varje
region, anförs det i motion 1993/94:N10 (s). Detta tillgodoses
inte med regeringens centralistiska synsätt, heter det. I
stället för att staten automatiskt skall inneha majoriteten av
aktierna i de nya utvecklingsbolagen, borde förutsättningar
skapas för ett regionalt inflytande. Regionala intressenter, i
praktiken landsting och kommuner, bör enligt motionärerna ges
möjlighet till majoritetsinflytande. De anser att
styrelserepresentationen i de regionala bolagen bör baseras på
insatt aktiekapital och de olika intressenternas insatser för
den löpande verksamheten. Det bör vara det centrala bolagets
uppgift att välja de regionala lösningar som är mest
ändamålsenliga, sägs det i motionen.

Även i motion 1993/94:N13 (s) hävdas att landstingen på något
sätt bör ges ett inflytande i det centrala bolaget. Motionärerna
anser vidare att statens inflytande i de regionala
bolagsstyrelserna bör inskränkas och att möjlighet därmed ges
för landsting och kommuner att öka sin ägarandel i de regionala
bolagen. I den mån det krävs lagändringar för att de regionala
bolagen inte skall räknas som kreditmarknadsbolag borde
regeringen återkomma till riksdagen med förslag härom. I
motionen tas också upp frågan om hur utvecklingsfondernas
redovisade överskott bör hanteras. Motionärerna anser att
vinstmedlen hos resp. utvecklingsfond bör överföras till resp.
regionala bolag eftersom det kan vara svårt att avgöra om dessa
medel är statens eller landstingens; därför borde medlen ligga
kvar hos fonderna och överföras till de nybildade regionala
utvecklingsbolagen.

Också i motion 1993/94:N7 (c) framförs synpunkten att det inte
bör vara självskrivet att styrelsemajoriteten i de regionala
bolagen skall utses av det statligt dominerade moderbolaget. I
de fall där regionala intressenter satsar mer resurser än staten
i de nya bolagen bör rimligen dessa intressenter också tillsätta
styrelsemajoriteten och därmed ordförande, anför motionärerna.
De menar att fördelningen av aktiekapitalet bör spegla
respektive parts långsiktiga åtagande vad avser bidrag till den
löpande driften.

I motionen anförs vidare att med det föreslagna systemet finns
det en latent risk för detaljstyrning från det statliga centrala
moderbolagets sida. Moderbolagets relationer till de regionala
bolagen borde regleras vid bildandet så att denna risk kan
undvikas. Däremot anser motionärerna att det centrala bolaget
kan bygga upp samlade servicefunktioner för de regionala
bolagen.

Med regeringens förslag om statlig aktiemajoritet i de
regionala bolagen finns det uppenbara risker för att regionalt
kunnande och regionala resurser inte tas till vara, anförs det
slutligen i motion 1993/94:N8 (c). I de fall regionala
intressenter förklarar sig vara beredda att långsiktigt ta ett
väsentligt ansvar genom att teckna aktier och svara för
verksamhetens driftskostnader bör detta lämpligen, anser
motionären, avspegla sig i styrelsens sammansättning och i val
av ordförande. Han föreslår därför att staten och landstingen,
via en gemensam valberedning i varje län, skall utse styrelserna
i de regionala bolagen.

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har inom
anslaget Småföretagsutveckling (B 5), som NUTEK disponerar,
avsatts 113 miljoner kronor som bidrag till de regionala
utvecklingsfondernas verksamhet under kalenderåret 1994.
Motsvarande belopp för år 1993 är 140 miljoner kronor.
Landstingen bidrar enligt uppgift med 130 miljoner kronor till
verksamheten under detta år.

Enligt vad utskottet har erfarit har diskussioner förts mellan
Näringsdepartementet och olika näringslivsorganisationer
angående organisationernas intresse av att delta i bildandet av
bolagen dels genom att tillskjuta medel, dels genom att nominera
styrelseledamöter. Från departementets sida har anförts att
avsikten är att näringslivsorganisationerna skall ges möjlighet
att delta i nominering av styrelseledamöter såväl i moderbolaget
som i de regionala bolagen -- beträffande de regionala bolagen
inom ramen för statens kvot -- oberoende av om organisationerna
tillskjuter medel eller inte. Detta kan regleras i
bolagsordningen eller i konsortialavtal. Utarbetande av utkast
till bolagsordningar tillhör, enligt vad som sägs i
propositionen, en av de uppgifter som den aviserade
organisationskommittén skall ha.

Utskottet finner den av regeringen förordade
organisationsmodellen vara en i huvudsak lämplig avvägning
mellan behovet av samordning av verksamheten och önskemålet om
regional förankring. De farhågor för alltför stark
centralisering som förs fram i de aktuella motionerna anser
utskottet vara överdrivna. De regionala bolagen kommer, som
framgår av propositionen, att ha ett avgörande inflytande på
verksamhetens konkreta innehåll.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
näringslivet tar en aktiv del i utformningen av
utvecklingsbolagens verksamhet. Detta uppnås bl.a. genom att
näringslivet deltar i arbetet med att utse moderbolagets
styrelse.

När det gäller de regionala bolagen anser utskottet att det är
mycket viktigt att regionala intressenter, framför allt
landsting och kommuner, ges möjlighet till inflytande. Enligt
utskottets mening bör de regionala bolagsstyrelserna bestå av
ett jämnt antal ledamöter. Staten, som är majoritetsägare, skall
utse hälften av ledamöterna. Regionala delägare bör i
förhållande till insatt ägarkapital -- dock högst 49 procent av
det totala aktiekapitalet -- utse den andra hälften av
ledamöterna. Ordföranden skall utses bland de
styrelseledamöter som representerar staten. Ordförande och
ledamöter bör vara väl förankrade i regionen och dess
näringsliv.

Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad
utskottet här har anfört om styrelserepresentationen i de
regionala bolagen.

Med det anförda tillstyrker utskottet i huvudsak propositionen
i berörda delar. De här aktuella yrkandena i motionerna
1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s), 1993/94:N7
(c) och 1993/94:N8 (c) avstyrks.

Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen

I detta avsnitt behandlar utskottet fyra motioner som tar upp
frågor om samordningsmöjligheter mellan de regionala
utvecklingsbolagen och andra statliga näringspolitiska aktörer,
främst Industri- och nyföretagarfonden.

Regeringen redovisar i olika avsnitt i propositionen sin syn
på utvecklingsbolagens ställning i förhållande till andra
aktörer -- dock utan någon formell hemställan i saken.

Regeringen ser, som tidigare nämnts, den föreslagna
organisationen som en del av ett nätverk av samverkande organ,
såväl statliga som privata. I detta nätverk ingår bl.a. NUTEK,
Industri- och nyföretagarfonden, Förvaltningsaktiebolagen Atle
och Bure, riskkapitalbolagen och de sju teknikbrostiftelserna.
Nätverket är framför allt inriktat på att tillhandahålla olika
former av informations- och rådgivningstjänster samt riskkapital
i form av ägarkapital och viss långivning till riskfyllda
investeringar.

I propositionen nämns att vissa remissinstanser har
aktualiserat frågan om de nya bolagen skulle kunna fatta beslut
om bl.a. nyföretagarlån för Industri- och nyföretagarfondens
räkning. Denna fond, som ombildades i februari 1993, bör nu
enligt regeringen få verka en tid utan ingrepp i organisation
och verksamhet. Med det nuvarande systemet uppnås, framhålls
det, en mångsidighet i bl.a. verksamheten med nyföretagarlån,
samtidigt som medlen fördelas i enlighet med dels efterfrågan i
landet som helhet, dels enhetliga kriterier. Dessutom påpekas
det positiva i att ha flera organ av begränsad storlek -- både
centrala och regionala -- som oberoende av varandra fattar
beslut i enskilda ärenden. En sådan mångfald kan bidra till en
effektivitet i verksamheten, anförs det i propositionen. Detta
hindrar dock inte att samarbete mellan de olika organen bör
kunna stimuleras, exempelvis genom viss personalunion i
styrelserna för Industri- och nyföretagarfonden och det nya
moderbolaget.

Tjänsten kvalificerad rådgivning inom området finansiering bör
vidare, enligt vad som sägs i propositionen, utvecklas och bygga
på de regionala bolagens samarbete med Industri- och
nyföretagarfonden, lokala banker, NUTEK och riskkapitalbolag.
Rådgivningen bör inte förutsätta att utvecklingsbolagen själva
bistår med finansiering, utan de bör i stället ta på sig en
mäklarroll, sägs det.

Det saknas i propositionen ett helhetsgrepp på
kapitalförsörjningsfrågorna, hävdas det i motion 1993/94:N12
(s). Där påpekas att regeringen under relativt kort tid
redovisat fyra olika förslag som berör kapitalförsörjningen.
Förutom den nu aktuella propositionen har det gällt
tillskapandet av riskkapitalbolagen Atle och Bure, omvandlingen
av Industrifonden samt bildandet av teknikbrostiftelserna. Det
finns anledning att ifrågasätta om regeringen är klar över
avgränsningen mellan de insatser som olika aktörer skall göra,
menar motionärerna. För småföretagarna måste det statliga
stödsystemet te sig alltmer svåröverskådligt. Enligt
motionärerna borde det i första hand vara naturligt att se vilka
samordningsmöjligheter som finns mellan å ena sidan Industri-
och nyföretagarfonden och å andra sidan det föreslagna
moderbolaget och de regionala bolagen. Här borde finnas
möjlighet till en ökad decentralisering, bl.a. vad gäller
hanteringen av nyföretagarlånen.

I de tre motionerna 1993/94:N7 (c), 1993/94:N10 (s) och
1993/94:N13 (s) krävs att ansvaret för hanteringen av
nyföretagarlånen skall överföras från Industri- och
nyföretagarfonden till de regionala utvecklingsbolagen. I de
båda förstnämnda motionerna hänvisas till att ett av de motiv
som regeringen angav i december 1992 för att lägga ansvaret för
nyföretagarlånen hos Industri- och nyföretagarfonden var att
regeringen inte ville föregripa arbetet i den då aviserade
utredningen om utvecklingsfonderna. Med den utformning av de
regionala utvecklingsbolagens verksamhet som nu föreslås anser
motionärerna att det är självklart att ansvaret för
nyföretagarlånen bör överföras till utvecklingsbolagen. I motion
1993/94:N13 (s) anförs att centraliseringar av beslut avseende
nyetablering och småföretagsfinansiering starkt hämmar
företagsetableringar. Industri- och nyföretagarfonden bör i
huvudsak arbeta med stöd till utveckling av nya produkter och
marknadssatsningar m.m., hävdas det.

Riksdagen ställde sig, som tidigare nämnts, i december 1992
bakom regeringens förslag om att ansvaret för administrationen
av nyföretagarlån skulle läggas på Industri- och
nyföretagarfonden (prop. 1992/93:82, bet. NU19). Utskottet
betonade att fonden därvid borde samarbeta med sådana regionala
organ som har kompetens på området, t.ex. utvecklingsfonder,
handelskamrar och banker. Såväl beredning som löpande
uppföljning av olika låneärenden borde, enligt utskottet, kunna
delegeras till regionala organ. I en reservation (s) förordades
att utvecklingsfonderna skulle tilldelas beslutsfunktionen när
det gäller nyföretagarlånen, medan Industri- och
nyföretagarfonden skulle svara för den centrala överblicken av
systemet.

Enligt vad utskottet har erfarit samarbetar Industri- och
nyföretagarfonden vid beredningen av ansökningar om
nyföretagarlån med olika regionala organ, bl.a.
utvecklingsfonder, nyföretagarcentra och handelskamrar.

Utvecklingsfonderna har, som redovisats i det föregående,
sedan februari 1993 haft möjlighet att lämna nyföretagarlån på
samma villkor som Industri- och nyföretagarfonden.

Utskottet ser de regionala utvecklingsbolagen som en del
av ett nätverk av samverkande organ -- såväl statliga som
privata -- som har till uppgift att på olika sätt främja
företagsutvecklingen. Till skillnad från motionärerna bakom
motion 1993/94:N12 (s) anser utskottet att det är till fördel
för småföretagen att ha tillgång till många olika organ när det
gäller rådgivning och finansieringsstöd. I propositionen lyfts
utvecklingsbolagens roll som finansieringsmäklare fram. De har
därvid som uppgift att just underlätta för småföretagen att
finna den finansieringsinstans som bäst lämpar sig för det
aktuella företaget.

När det gäller frågan om ansvaret för hanteringen av
nyföretagarlånen delar utskottet regeringens bedömning att det
är för tidigt att nu göra en utvärdering. Verksamheten bör få
bedrivas en tid utan förändringar. Som tidigare framhållits
samarbetar Industri- och nyföretagarfonden med olika regionala
organ. Utvecklingsfonderna har också sedan våren 1993 möjlighet
att lämna nyföretagarlån.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:N12
(s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s) och 1993/94:N7 (c) i
berörda delar.

Utvecklingsfondernas personal

Frågan om hur övergången för utvecklingsfondernas personal
skall hanteras tas upp i fyra motioner -- motionerna 1993/94:N12
(s), 1993/94:N13 (s), 1993/94:N10 (s) och 1993/94:N7 (c); i de
två förstnämnda dock utan formell hemställan.

I propositionen sägs att regeringen räknar med att en
majoritet av utvecklingsfondernas personal skall kunna erbjudas
anställning i de nya bolagen. Formellt avses dock all personal
komma att sägas upp.

Regeringens planerade sätt att hantera personalfrågan innebär
enligt vad som anförs i de här aktuella motionerna en risk för
att verksamheten i utvecklingsfonderna lamslås till dess att den
nya organisationen träder i kraft. Framför allt befaras att
strategiskt viktiga personer lämnar fonderna.

I motionerna 1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s) och 1993/94:N13
(s) förordas att regeringen inleder samtal med
Landstingsförbundet för att underlätta övergången för
personalen. I den förstnämnda motionen sägs att det är rimligt
att de verkställande ledningarna i utvecklingsfonderna sägs upp.

All personal i utvecklingsfonderna bör erbjudas anställning i
de nya bolagen, anförs det i motion 1993/94:N7 (c). En
uppsägning av hela personalen anses vara både ologisk och
oetisk.

Frågor rörande personalen hos utvecklingsfonderna kommer att
hanteras av utvecklingsfonderna och den organisationskommitté
som regeringen, enligt vad som tidigare nämnts, avser att
tillsätta. I kommittén kommer representanter för bl.a.
landstingen, Landstingsförbundet och utvecklingsfondernas
personal att ingå.

Utskottet noterar regeringens bedömning att en majoritet
av utvecklingsfondernas personal kommer att kunna erbjudas
anställning i de nya bolagen. Frågan kommer, som nämnts, att
hanteras av utvecklingsfonderna och den organisationskommitté
som regeringen avser att tillsätta. Utskottet utgår från att
arbetet med personalfrågorna sköts på ett omdömesgillt sätt.
Genom att personalen kommer att vara företrädd i
organisationskommittén kommer de anställda att få direkt insyn i
och möjlighet till påverkan på kommitténs arbete.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att de i
motionerna framförda farhågorna för verksamheten vid
utvecklingsfonderna är betydligt överdrivna. Motionerna
1993/94:N10 (s) och 1993/94:N7 (c), som innehåller formella
yrkanden i saken, avstyrks därmed i aktuella delar.

Resurser för rådgivningstjänster

Under rubriken Resurser för rådgivningstjänster m.m. redovisar
regeringen sin bedömning av hur utvecklingsbolagens verksamhet
med rådgivning bör finansieras -- dock utan någon formell
hemställan.

Det nya moderbolaget bör för statens räkning finansiera
tjänster som utförs av de regionala bolagen och eventuella andra
organ vad gäller rådgivning m.m. till små och medelstora
företag, sägs det i propositionen. Det är regeringens avsikt att
NUTEK skall föra över en betydande del av medlen under anslaget
Småföretagsutveckling till moderbolaget för fördelning till de
regionala organen. Moderbolaget avses komma att samråda med
NUTEK om inriktningen av bolagens åtgärder.

NUTEK bör enligt regeringen ha kvar uppgiften att samordna
vissa projekt på småföretagsområdet. De gäller dels Sveriges
medverkan i EG:s småföretagsprogram och övriga frågor som rör
internationalisering, dels frågor som rör teknikspridning,
kvinnors företagande m.m. Vidare skall NUTEK fortlöpande
utvärdera olika insatser inom ramen för den riktade
småföretagspolitiken och ha kvar ett övergripande programansvar
för arbetet på detta politikområde. NUTEK bör för dessa ändamål
även i fortsättningen disponera en begränsad del av anslaget
Småföretagsutveckling, sägs det i propositionen.

I motionerna 1993/94:N12 (s) resp. 1993/94:N8 (c) krävs att
riksdagen uttalar sig för ett oförändrat resp. höjt driftsanslag
för de nya bolagens verksamhet.

Regeringens förslag innebär att det finns risk för att flera
landsting drar bort sin nuvarande del av finansieringen av
utvecklingsfondernas verksamhet, anförs det i den förstnämnda
motionen. Där erinras också om att regeringen för innevarande
budgetår har minskat det statliga anslaget till
utvecklingsfonderna med 20 procent jämfört med föregående
budgetår. Det förslag om ökat inflytande för landstingen som
framlagts i motionen anses kunna leda till att landstingen
bibehåller eller t.o.m. ökar sin finansiering. Staten bör,
enligt motionärerna, bibehålla nuvarande nivå på anslaget.

Med hänvisning till regeringens uttalanden om småföretagens
betydelse för svensk ekonomi och sysselsättningen i landet bör
den redan beslutade nedskärningen av det statliga driftsanslaget
omprövas, anförs det i motion 1993/94:N8 (c). I nuläget bör
resurserna för olika utvecklingsinsatser i stället förstärkas,
anser motionären.

Inom anslaget Småföretagsutveckling har, som tidigare nämnts,
avsatts 113 miljoner kronor för de regionala
utvecklingsfondernas verksamhet m.m. under år 1994. Motsvarande
belopp för år 1993 är 140 miljoner kronor. Landstingen bidrar
till verksamheten under detta år med 130 miljoner kronor.
Beredningsarbetet inför 1994 års budgetproposition pågår för
närvarande inom regeringskansliet.

Enligt utskottets mening finns det ingen anledning för
riksdagen att nu göra uttalanden om lämplig nivå på anslaget
till utvecklingsbolagen. Detta kommer att bli föremål för
sedvanlig riksdagsbehandling när nästa års budgetproposition har
lagts fram. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna
1993/94:N12 (s) och 1993/94:N8 (c) i berörda delar.

Finansieringsverksamheten m.m.

De regionala bolagen skall fortsätta utvecklingsfondernas
verksamhet med att bedriva finansiering på hög risknivå och i
olika former. Regeringen vill ha riksdagens godkännande att
återstoden av de medel som återförs från de regionala
utvecklingsfonderna till staten vid fondernas avveckling --
förutom de ca 100 miljoner kronor som, enligt vad som tidigare
redovisats, skall tillföras moderbolaget -- skall få användas
för finansiering av små och medelstora företag enligt de
riktlinjer som anges i propositionen.

Verksamheten bör koncentreras till företag med lönsamhets- och
tillväxtpotential och som alltså har betydelse för den regionala
näringslivsstrukturen, föreslås det i propositionen. Regeringen
bedömer det sannolikt att merparten av finansieringsverksamheten
kommer att riktas till företag inom industri- och
tjänstenäringarna. Det är väsentligt, sägs det i propositionen,
att lån inte ges för att kortsiktigt rädda sysselsättningen i
svaga företag.

Bolagen skall -- liksom utvecklingsfonderna -- arbeta med
olika finansieringsformer, såsom kapital mot royalty,
villkorliga lån, särskilda nyföretagarlån m.m. Även
amorteringslån kan i vissa fall vara motiverade, men
tyngdpunkten bör enligt regeringen ligga på andra
finansieringsformer. Liksom hittills skall verksamheten riktas
till såväl aktiebolag som företag som bedrivs i andra former,
exempelvis ekonomiska föreningar.

Risknivån i verksamheten bör balanseras på så sätt att
moderbolaget och de regionala bolagen medverkar till att det
samlade kapitalet på lång sikt bevaras realt intakt, anser
regeringen. Samtidigt är det naturligt att bolagen accepterar
risker som banker och andra kommersiella företag inte är beredda
att ta.

I samband med att utvecklingsfonderna formellt avvecklas skall
deras lånekapital återgå till staten. Lånemedel som har
tillhandahållits av landstingen skall återföras till dessa, som
senare kan besluta om hur medlen skall användas.

Staten avses tillföra en mindre del av kapitalet -- ca 100
miljoner kronor -- till det nya moderbolaget, vilket i sin tur
skall sätta in en del av medlen som aktiekapital i de regionala
bolagen. Regeringen föreslår att den av riksdagen tidigare
beslutade indragningen av medel inte genomförs. Under de
närmaste åren beräknas därmed de nya bolagen disponera ett
totalt belopp om ca 2 500 miljoner kronor. En översyn av
medelsbehovet bör göras tidigast inför år 1996, sägs det i
propositionen.

Beslut i enskilda finansieringsärenden skall tas av de
regionala bolagen, men det skall ske för statens räkning. I
förvaltningsuppdraget till moderbolaget skall ingå riktlinjer
för utformningen av ett system för att ange ramar för de
regionala bolagen. Dessa ramar skall läggas fast för flera år i
taget. Utifrån riksdagens beslut med anledning av propositionen
och utifrån resultatet av organisationskommitténs arbete avser
regeringen senare ge moderbolaget i uppdrag att utforma ett
system med regionala ramar. Systemet skall relateras till dagens
länsvisa fördelning. Varje region beräknas inledningsvis kunna
förfoga över ca 60--70 procent av det belopp som disponeras för
närvarande.

Motionärerna bakom motion 1993/94:N12 (s) delar regeringens
åsikt att den tidigare beslutade indragningen av medel från
utvecklingsfonderna inte bör genomföras. Med hänsyn till den
besvärliga situationen på kapitalmarknaden för småföretagen bör
ytterligare medel tillskjutas den centrala lånefonden, anser
motionärerna. De föreslår att den ökas med ca 500 miljoner
kronor till ca 3 miljarder kronor. Finansieringen av
medelstillskottet föreslås ske genom att en del av statens
innehav av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure säljs
(se vidare i det följande). Motionärerna förespråkar att de
regionala bolagen ges stor frihet att arbeta med olika
finansieringsformer. Denna möjlighet till flexibilitet bör inte
begränsas, anför motionärerna med hänvisning till vad som sägs i
propositionen beträffande amorteringslån.

De regionala bolagens finansieringsverksamhet avses till stor
del ske i sådana faser och vid sådana risknivåer där andra
aktörer inte går in. Avkastningskravet på lånefonden bör därför,
anser motionärerna, sättas så lågt att de regionala bolagen inte
förhindras att satsa på nya produkter och nya företag. Av detta
skäl anser de att det föreslagna avkastningsmålet -- att hålla
fonden realt intakt -- kan vara alltför högt ställt.
Motionärerna förordar i stället att avkastningskravet formuleras
så att fonden skall bevara sitt kapital nominellt. Det är vidare
viktigt, sägs det i motionen, att det utarbetas tydliga
kriterier för fördelning av låneramar till de regionala bolagen.

Även i motion 1993/94:N8 (c) anförs att det av regeringen
föreslagna avkastningskravet är för högt ställt.
Utvecklingsbolagens finansieringsverksamhet bör ses som ett
komplement till banker m.fl. och bör kunna anpassas till rådande
finansieringsbehov hos ny- och småföretagare, anser motionären.
Därför föreslår han att ett årligt bidrag till förlusttäckning
skall införas.

I motion 1993/94:N15 (c) tas upp två speciella frågor rörande
finansieringsverksamheten. Den ena gäller användningen av
garantilån och den andra gäller införande av ett nytt system för
riskkapitalförsörjning. Utvecklingsbolagen bör öka verksamheten
med garantilån för nyföretagande för att den idérikedom och
kvinnokraft som finns bättre skall kunna tas till vara, anför
motionären. En viktig positiv effekt härav skulle vara att s.k.
jobbväxling från offentlig till privat vård och omsorg främjas.
I motionen föreslås vidare att ett nytt system för
riskkapitalförsörjning -- antingen inom ramen för de nya
utvecklingsbolagen eller i självständig form -- skall utredas.
Enligt det system som skisseras i motionen skulle nyföretagaren
under företagets uppbyggnadsfas äga t.ex. 9 procent av aktierna
och utvecklingsbolaget eller någon annan aktör resterande 91
procent. Efter hand som företaget genererar vinst ökar
företagaren sitt aktieinnehav.

Utskottet delar regeringens åsikt att den tidigare
beslutade indragningen av medel från utvecklingsfonderna inte
bör genomföras. I det läge som fortfarande råder på
kreditmarknaden vore det fel att dra in medel som kan användas
för nyföretagande och företagstillväxt.

Det avkastningskrav som föreslås gälla för
finansieringsverksamheten, dvs. att kapitalet skall behållas
realt oförändrat, överensstämmer med det som gäller i dagsläget
för utvecklingsfonderna. I anslutning till förslagen i
motionerna 1993/94:N12 (s) och 1993/94:N8 (c) om att
avkastningskravet skall sättas lägre, vill utskottet erinra om
att utvecklingsbolagen sammantaget kommer att disponera ca 1
miljard kronor mer än vad utvecklingsfonderna skulle ha gjort om
beslutet om indragning av medel till staten inte skulle ändras.

En översyn av medelsbehovet hos utvecklingsbolagen kommer, som
nämns i propositionen, att göras tidigast inför år 1996.
Utskottet finner det lämpligt att också frågan om
avkastningskravet ses över i det sammanhanget.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd
del och avstyrker de båda här aktuella motionerna i motsvarande
delar.

Vad därefter gäller yrkandet i motion 1993/94:N15 (c) om
garantilån vill utskottet erinra om att utvecklingsbolagen
kommer att ha möjlighet att lämna sådana lån. Utskottet vill
också påminna om de särskilda insatser för att främja kvinnors
företagande som redovisas i propositionen och som utskottet
tidigare har redogjort för. Kravet i nyssnämnda motion på att
ett nytt riskkapitalsystem skall utredas kan utskottet inte
ansluta sig till mot bakgrund av den föreliggande propositionen
och de olika åtgärder för att underlätta kapitalförsörjningen
som har beslutats om under de senaste åren. Med detta avstyrker
utskottet motion 1993/94:N15 (c).

Rådgivning avseende kooperativa företag

Utvecklingsbolagen bör förbättra sin kompetens beträffande
kooperativa företag och öka sina insatser avseende rådgivning om
sådana företag, anförs det i motion 1993/94:N9 (s). Enligt
motionärernas uppfattning råder det stor brist på kunskaper om
kooperation och ekonomiska föreningar bland olika kategorier av
rådgivare. Den fortsatta förändringen av den offentliga sektorn
ger enligt deras uppfattning stort utrymme för kooperativa
lösningar. Detta sägs också stå i överensstämmelse med
utvecklingen i Europa. Flera EG-länder ger särskilt stöd till
kooperativa företag. Utvecklingsbolagen bör, enligt
motionärerna, i ökad utsträckning samarbeta med de lokala
kooperativa utvecklingscentrumen.

Lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU) började byggas upp
år 1986 genom finansiering via Kooperativa rådet. Fr.o.m.
budgetåret 1991/92 finns det individuella avtal mellan staten
och flertalet LKU, enligt vilka dessa åtar sig att lämna
kostnadsfri information och bedriva rådgivning. Avsikten är att
rådgivningen om den kooperativa företagsformen skall motsvara
den kostnadsfria rådgivning som utvecklingsfonderna ger om andra
företagsformer. LKU samarbetar med bl.a. utvecklingsfonder,
nyföretagarcentra och länsstyrelser.

Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat 4,5 miljoner
kronor för stöd till kooperativ utveckling under
Civildepartementets huvudtitel (prop. 1992/93:100 bil. 14, bet.
NU25). Huvuddelen av dessa medel är avsedda för stöd till
LKU-systemet.

Utskottet anser att ett viktigt inslag i näringspolitiken
är att det åstadkoms likvärdiga arbetsvillkor för olika
företagsformer. Vad gäller de kooperativa företagen innebär
detta synsätt bl.a. att dessa företag skall ges tillgång till
information och rådgivning via statliga insatser i samma
omfattning som andra typer av företag. Detta kommer till uttryck
både i det som sägs i propositionen om att utvecklingsbolagen
skall vända sig till alla typer av företag och i den verksamhet
som bedrivs genom LKU. Något behov av ett uttalande av riksdagen
av den typ som begärs i motion 1993/94:N9 (s) kan utskottet inte
se. Motionen avstyrks sålunda.

Produktråden

NUTEK bör ges i uppdrag att tillsammans med
utvecklingsfonderna, näringslivet och Svenska
uppfinnareföreningen utreda och lämna förslag till en enhetlig
arbetsform för landets alla produktråd, anförs det i motion
1993/94:N11 (nyd). Produktrådens insatser som bollplank för
enskilda uppfinnare och innovatörer kommer att bli en viktig del
i utvecklingsbolagens verksamhet, sägs det i motionen. I
propositionen meddelas att regeringen avser att återkomma till
Innovationsutredningens förslag (se s. 8) i budgetpropositionen
1994. Motionärerna anser emellertid att det är angeläget att det
redan nu ges vissa direktiv om produktrådens arbetsformer och
beslutsramar. Om inte ett förberedande arbete omgående kommer
till stånd kommer det att dröja till år 1995 innan satsningarna
på uppfinnare och innovatörer i de små företagen blir
verklighet, befarar motionärerna.

I sitt betänkande Innovationer för Sverige (SOU 1993:84)
lämnade Innovationsutredningen olika förslag till åtgärder för
att förbättra innovatörernas situation. Som beskrivits avser
regeringen att i 1994 års budgetproposition redovisa sitt
ställningstagande till utredningens förslag. Enligt vad
utskottet har erfarit kommer produktråden att beröras i
budgetpropositionen.

Produktråden -- ett i varje län -- lämnar sedan hösten 1991
rådgivning till innovatörer. Syftet med verksamheten är att i
hela landet skapa lokala möjligheter och resurser för följande:
bedömning av tekniska idéer, uppfinningar och innovationer,
rådgivning till uppfinnare och innovatörer,
ekonomiskt stöd i tidiga faser i innovationsprocessen.

Produktråden administreras av utvecklingsfonderna. Råden
består av tre till sex personer som kommer från
utvecklingsfonderna, kommunerna, Svenska uppfinnareföreningen,
lokala företag och högskolor/universitet. NUTEK svarar för
samordning av produktrådens verksamhet.

NUTEK finansierar dels produktrådens administrativa kostnader
via utvecklingsfonderna, dels direkt det projektstöd som
produktråden kan lämna. Kompletterande finansiering sker ofta
med hjälp av medel från kommuner, landsting och länsstyrelser
såväl vad avser administrativa kostnader som direkt projektstöd.
För år 1993 har NUTEK bidragit med 10,5 miljoner kronor. Verket
har fattat beslut om att -- i avvaktan på regeringens förslag i
budgetpropositionen 1994 -- bidra med 6,8 miljoner kronor för
första halvåret 1994.

Inom NUTEK pågår, enligt vad utskottet har erfarit, insatser
för att se över produktrådens verksamhet. Syftet är att uppnå
större enhetlighet i deras sätt att arbeta.

Utskottet finner de frågor som tas upp i motionen och som
rör stöd till uppfinnare och innovatörer mycket angelägna. Den
på utskottets initiativ tillsatta Innovationsutredningen har,
som nämnts, haft till uppgift att utreda denna fråga. I
propositionen aviseras att regeringens ställningstagande till
utredningens förslag kommer att redovisas i budgetpropositionen
1994. Härvid kommer också produktrådens arbete att behandlas.
Utskottet noterar att det inte finns något som hindrar att
eventuella förslag från regeringen skall kunna träda i kraft
redan den 1 juli 1994.

Mot bakgrund av att synpunkterna i motion 1993/94:N11 (nyd) i
huvudsak är tillgodosedda anser utskottet att det inte finns
något behov av att riksdagen gör ett särskilt uttalande i
frågan. Motionen avstyrks sålunda.

Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure

Förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure värderas för närvarande
till sammanlagt 4 400 miljoner kronor. Ca 34 procent av
aktierna, motsvarande ett värde på ca 1 500 miljoner kronor,
ägs av staten. Förvaltningen ligger för närvarande under
Näringsdepartementet. Det finns, enligt regeringens mening, skäl
att föra över huvuddelen av aktierna till andra organ med
uppgifter inom näringspolitiken. På så sätt kan dessa organ
tillgodogöra sig avkastningen på aktierna, samtidigt som de kan
få ökad information om bolagens verksamhet och därmed inblick i
riskkapitalmarknadens sätt att fungera. De berörda organen kan
också bidra med värdefulla kunskaper från sina
verksamhetsområden, vilket enligt regeringens mening bör kunna
berika såväl Atle och Bure som de riskkapitalbolag i vilka de är
delägare.

Regeringen föreslår att staten utan särskilt vederlag överför
huvuddelen av sina aktier -- motsvarande ca 27 procent av
samtliga aktier -- i Atle och Bure till det föreslagna
moderbolaget, till Industri- och nyföretagarfonden och till de
sju nya teknikbrostiftelserna. Vardera 10 procent av aktierna
skall tillföras de två första organen, medan stiftelserna skall
tilldelas 7 procent av aktierna. Avkastningen från aktierna
avses resp. organ kunna använda för att finansiera sin
verksamhet.

De överlåtna aktierna bör inte få avyttras utan regeringens
medgivande, sägs det i propositionen. En överföring av statlig
egendom till privaträttsliga subjekt av det slag som regeringen
förordar kräver beslut av riksdagen. Efter de föreslagna
överföringarna kommer staten -- utöver ägandet via moderbolaget
-- att tills vidare ha kvar ca 7 procent av aktierna i Atle och
Bure.

Regeringens förslag avvisas i motionerna 1993/94:N12 (s) och
1993/94:N13 (s).

Förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure har till uppgift att på
affärsmässiga grunder göra investeringar i etablerade företag
med goda utvecklingsmöjligheter, sägs det i den förstnämnda
motionen. Detta innebär, enligt motionärerna, att verksamheten
inte kommer småföretagen till godo. Den strikta
affärsmässigheten och det höga avkastningskravet gör dessutom
att verksamheten kan beräknas fortleva även utan statens
medverkan. Motionärerna anser att de statliga medel som nu finns
i Atle och Bure skulle göra större nytta i utvecklingsbolagens
verksamhet. Därför föreslås i motionen -- liksom i motion
1993/94:N13 (s) -- att staten som ett första steg skall sälja
motsvarande ca 10 procent av aktierna i Atle och Bure och att de
erhållna medlen härav -- uppskattningsvis ca 440 miljoner kronor
-- skall tillföras den centrala lånefonden. I båda motionerna
erinras också om tidigare framförda förslag från företrädare för
Socialdemokraterna om att Allmänna pensionsfonden (AP-fonden)
skall tillåtas köpa aktier i små och medelstora företag för
ytterligare 10 miljarder kronor.

Utskottet ser regeringens förslag om att överföra
huvuddelen av statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och
Bure till det föreslagna moderbolaget, till Industri- och
nyföretagarfonden och till de nyinrättade teknikbrostiftelserna
som ett led i strävandena att åstadkomma en effektiv och
mångfacetterad riskkapitalförsörjning för de små och medelstora
företagen. De synpunkter som framförs i de här aktuella
motionerna har utskottet därför ingen förståelse för.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörda
delar och avstyrker de aktuella yrkandena i motionerna
1993/94:N12 (s) och 1993/94:N13 (s).

Lagförslag

Lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag

De regionala bolagen kommer liksom utvecklingsfonderna att
handha myndighetsutövning när det gäller
finansieringsverksamheten, eftersom finansieringen kan ha
karaktär av viss förmån. Att överlämna myndighetsutövning till
ett enskilt organ kräver stöd i lag. Ett sådant lagstöd finns
beträffande utvecklingsfonderna i en särskild lag (SFS 1978:19).
Förslag till en motsvarande lag för de regionala
utvecklingsbolagen läggs fram i propositionen (se bilaga).

Utskottet har inget att erinra mot det framlagda
lagförslaget. Detta tillstyrks.

Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag

Enligt reglerna i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
som avses träda i kraft samtidigt med EES-avtalet, skulle de
regionala bolagen betraktas som kreditmarknadsbolag och därmed
underkastade bl.a. krav på minsta kapital och kapitaltäckning
samt vissa begränsningar av verksamheten. Om verksamheten
organiseras så att medel för finansieringsverksamheten tillförs
de regionala bolagen genom utlåning från moderbolaget, skulle
också moderbolaget omfattas av lagen. En sådan ordning är inte
påkallad när det gäller bolag med den typ av samhällsuppgifter
under direkt ledning av staten som det här är fråga om, anförs
det i propositionen. Regeringen föreslår därför en ändring i
kreditmarknadsbolagslagen som innebär att den
finansieringsverksamhet som skall bedrivas av de nya bolagen
faller utanför lagens tillståndskrav (se bilaga).

Förslaget innebär att det i lagens 1 kap. 3 § införs en ny
punkt, 8, som undantar de nya regionala utvecklingsbolagens
finansieringsverksamhet från lagens tillståndskrav. Följande
krav har ställts upp för att undantaget skall gälla:
regeringen skall ha bemyndigat bolaget att pröva frågor om
stöd till näringsidkare,
staten skall inneha en majoritet av rösterna i bolaget,
bolaget får inte anskaffa medel för finansieringsverksamheten
från allmänheten.

Utskottet tillstyrker det framlagda förslaget om ändring i
lagen om kreditmarknadsbolag.

Bemyndigande

Regeringen begär slutligen i propositionen riksdagens
bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra
vad regeringen har föreslagit.

Utskottet tillstyrker att regeringen ges ett sådant
bemyndigande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande småföretagspolitiken
att riksdagen avslår motion 1993/94:N14 yrkande 4,
res. 1 (s) - motiv.
men. (v) - delvis

2. beträffande avslag på propositionen, m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:N14 yrkandena 1--3,
men. (v) - delvis

3. beträffande verksamhetsinriktningen hos de regionala
utvecklingsbolagen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 2
och med avslag på motion 1993/94:N12 yrkande 1 godkänner att de
regionala utvecklingsfonderna ersätts av regionala
utvecklingsbolag med den inriktning som anges i propositionen,
res. 2 (s)

4. beträffande organisation av moderbolaget och de regionala
utvecklingsbolagen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 4,
med anledning av proposition 1993/94:40 moment 3 och med avslag
på motionerna 1993/94:N7 yrkandena 1 och 2, 1993/94:N8 yrkande
1, 1993/94:N10 yrkande 1, 1993/94:N12 yrkandena 2--4 och
1993/94:N13 yrkandena 1, 5 och 6
a) godkänner att staten tillsammans med andra intressenter
bildar ett aktiebolag, vilket som moderbolag skall bilda de
regionala utvecklingsbolagen där även andra intressenter kan
vara delägare, och därvid som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
b) godkänner att ca 100 miljoner kronor av de medel som
återförs från de regionala utvecklingsfonderna till staten vid
fondernas avveckling skall få tillföras moderbolaget, vilket av
medlen vid behov får använda ca 50 miljoner kronor som
aktiekapital i de regionala utvecklingsbolagen,
res. 3 (s)

5. beträffande samordningsmöjligheter avseende
nyföretagarlånen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N7 yrkande 3,
1993/94:N10 yrkande 2, 1993/94:N12 yrkande 5 och 1993/94:N13
yrkande 4,
res. 4 (s)

6. beträffande utvecklingsfondernas personal
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N7 yrkande 4 och
1993/94:N10 yrkande 3,
res. 5 (s)

7. beträffande resurser för rådgivningsverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N8 yrkande 2 och
1993/94:N12 yrkande 8,
res. 6 (s)

8. beträffande finansieringsverksamheten
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 5
och med avslag på motionerna 1993/94:N8 yrkande 3 och
1993/94:N12 yrkande 6 godkänner att återstoden av de medel som
återförs från de regionala utvecklingsfonderna till staten vid
fondernas avveckling får användas för finansiering av små och
medelstora företag enligt de riktlinjer som anges i
propositionen,
res. 7 (s)

9. beträffande garantilån och nytt system för
riskkapitalförsörjning till nyföretagande
att riksdagen avslår motion 1993/94:N15,

10. beträffande rådgivning avseende kooperativa företag
att riksdagen avslår motion 1993/94:N9,
res. 8 (s)

11. beträffande produktråden
att riksdagen avslår motion 1993/94:N11,

12. beträffande överföring av aktier i
förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 momenten
6--8 och med avslag på motionerna 1993/94:N12 yrkande 7 och
1993/94:N13 yrkandena 2 och 3 godkänner
a) att en andel av statens aktier motsvarande ca 10 % av
respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor tillförs
moderbolaget,
b) att en andel av statens aktier motsvarande ca 10 % av
respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor överförs
till Industri- och nyföretagarfonden,
c) att en andel av statens aktier motsvarande ca 7 % av
respektive bolags samtliga aktier som stiftelsemedel med
särskilda villkor tillförs de nya stiftelserna för samverkan
mellan näringslivet och universitet och högskolor,
res. 9 (s)

13. beträffande lag om beslutanderätt för regionala
utvecklingsbolag
att riksdagen antar det i proposition 1993/94:40 framlagda
förslaget till lag om beslutanderätt för regionala
utvecklingsbolag,

14. beträffande ändring i lagen om kreditmarknadsbolag
att riksdagen antar det i proposition 1993/94:40 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag,
res. 10 (s) - villk. res. 3

15. beträffande bemyndigande
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 9
bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att
genomföra vad regeringen föreslagit i propositionen.
res. 11 (s)

Stockholm den 2 december 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Hans
Gustafsson (s), Gudrun Norberg (fp), Axel Andersson (s), Kjell
Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh
Furustrand (s), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats
Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Roland Lében (kds), Bo G
Jenevall (nyd) och Ola Karlsson (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Småföretagspolitiken (mom. 1, motiveringen)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 13 med "Utskottet ställer" och slutar på s. 14 med
"berörd del" bort ha följande lydelse:

Regeringens näringspolitik -- i vilken småföretagspolitiken är
en del -- karakteriseras av en strävan att, av ideologiska skäl,
minimera de statliga insatserna. Den småföretagspolitik som
utskottet förordar innebär i stället att staten ges en mer aktiv
roll. Det mest effektiva sättet att främja småföretagens
utveckling är att undanröja olika typer av utvecklingshinder,
varav bristen på kapital är ett av de största.

I reservationer (s) till utskottets näringspolitiska
betänkande 1992/93:NU25 våren 1993 framlades förslag om ett
samlat näringspolitiskt program för små och medelstora företag.
Ett sådant program bör ha ett Europaperspektiv i två avseenden
-- dels bör en samordning ske med EG:s näringspolitik, dels bör
programmet innehålla förslag om stöd och stimulans till små och
medelstora företag att komma ut på Europamarknaden. Innehållet i
programmet konkretiserades i de nämnda reservationerna.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:N14 (v) i
nu berörd del.

2. Verksamhetsinriktningen hos de regionala utvecklingsbolagen
(mom. 3)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 14 med "De krav" och slutar på s. 15 med "motsvarande del"
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill -- i enlighet med vad som anförs i motion
1993/94:N12 (s) -- göra vissa ytterligare preciseringar vad
avser avgränsning av mål och målgrupper för de regionala
utvecklingsbolagen. I den ekonomiska situation som Sverige nu
befinner sig i är det viktigt att en förnyelse av svenskt
näringsliv kommer till stånd. Av denna anledning bör det
näringspolitiska stödsystemet, däribland utvecklingsbolagen, ge
företräde åt teknik- och kunskapsbaserat företagande. Därvid bör
bolagen nära samarbeta med bl.a. universitet och högskolor och
den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten. Den sistnämnda
bör vara helt inriktad på små och medelstora företag.

När det gäller målgruppen för utvecklingsbolagen skall de
etablerade småföretagen inte glömmas bort. Visserligen är det
viktigt att nyföretagandet stimuleras, men det är sannolikt än
viktigare att etablerade småföretag utvecklas.
Utvecklingsbolagen kan härvid fungera som
informationsförmedlare.

Utskottet vill också betona vikten av att utvecklingsbolagen
särskilt prioriterar åtgärder för att främja kvinnors
företagande. Särskilda insatser för att stödja kvinnor som vill
starta egna företag eller på annat sätt engagera sig i små och
medelstora företag bör utvecklas. Detta gäller inte minst på
mindre orter i glesbygd. NUTEK har i en rapport pekat på att
kvinnor har speciella problem när de skall starta egna företag.
I rapporten föreslås särskilda stödåtgärder när det gäller
utbildning, forskning, ekonomiskt stöd och rådgivning. Nätverk
med kvinnliga småföretagare bör enligt utskottets mening också
få särskilt stöd.

Riksdagen bör besluta om att utvecklingsbolagen skall ha den
verksamhetsinriktning som utskottet här har förordat. Därmed
blir motion 1993/94:N12 (s) tillgodosedd i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande verksamhetsinriktningen hos de regionala
utvecklingsbolagen
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:40 moment 2
och med bifall till motion 1993/94:N12 yrkande 1 godkänner att
de regionala utvecklingsfonderna ersätts av regionala
utvecklingsbolag med den inriktning som utskottet angivit.

3. Organisation av moderbolaget och de regionala
utvecklingsbolagen (mom. 4)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 18 med "Utskottet finner" och slutar på s. 19 med
"1993/94:N8 (c) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot att de regionala
utvecklingsfonderna ersätts av regionala utvecklingsbolag.
Utskottet delar också regeringens uppfattning att staten bör
vara majoritetsägare i moderbolaget. Inte heller finns det något
att erinra mot att näringslivet skall ges möjlighet att ha
minoritetsposter i moderbolaget. Däremot framstår regeringens
avsikt att utestänga landstingen från moderbolaget som orimlig
och ologisk. Enligt vad utskottet har erfarit skall
näringslivsorganisationer ges möjlighet att nominera
styrelseledamöter även om inga medel satsas i verksamheten.
Landstingen och Landstingsförbundet skall däremot utestängas
från moderbolaget, även om man vore beredd att tillskjuta medel!

Riksdagen bör genom ett uttalande slå fast att grundprincipen
för ägarförhållanden och styrelserepresentation är att de som
tillskjuter aktiekapital ges inflytande därefter.

Vad gäller ägandet och inflytandet i de regionala bolagen
avvisar utskottet regeringens förslag. Om landstingen för alltid
är utestängda från möjligheten att få majoritet i de regionala
bolagen är det sannolikt att flera landsting drar sig ur
verksamheten med bortfall av resurser som en konsekvens. Detta
gynnar knappast småföretagen, som har sin bas i det
lokala/regionala näringslivet. Moderbolaget bör ges möjlighet
att välja de regionala lösningar som ger bäst effekt för
småföretagens verksamhet. Statsmakterna bör inte detaljstyra
verksamheten, så att en och samma struktur måste gälla i alla
regioner.

Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad
utskottet här har anfört om ägarförhållanden och
styrelserepresentation i de regionala bolagen. I den mån det
krävs lagändringar för att de regionala bolagen inte skall
betraktas som kreditmarknadsbolag bör regeringen återkomma till
riksdagen med erforderliga förslag.

Enligt utskottets uppfattning är det vidare, som anförs i
motion 1993/94:N12 (s), väsentligt att det uppnås en samordning
mellan det centrala bolaget och NUTEK, som är den främsta
statliga näringspolitiska aktören. Utskottet föreslår därför att
moderbolaget inordnas under NUTEK, som bör ges ansvar för att en
aktiv uppföljning och utvärdering av den nya organisationen
kommer till stånd. Efter en treårsperiod bör verksamheten
genomgå en grundlig utvärdering.
Med det anförda tillstyrker utskottet de nu berörda yrkandena
i motionerna 1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s),
1993/94:N7 (c) och 1993/94:N8 (c).

Utskottet avvisar däremot yrkandet i motion 1993/94:N13 (s) om
att de upparbetade överskotten hos utvecklingsfonderna skall
föras över till de nya regionala bolagen i respektive län.
Detsamma gäller det yrkande i motion 1993/94:N7 (c) som går ut
på att rollfördelningen mellan moderbolaget och de regionala
bolagen skall regleras i bolagsordning eller konsortialavtal.
Med den organisationsmodell som utskottet förordar uppstår inte
de risker för detaljstyrning från moderbolagets sida som
motionärerna befarar. Riksdagen bör således avslå de två här
aktuella yrkandena.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande organisation av moderbolaget och de regionala
utvecklingsbolagen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 4
och motionerna 1993/94:N7 yrkande 1, 1993/94:N8 yrkande 1,
1993/94:N10 yrkande 1, 1993/94:N12 yrkandena 2--4 och
1993/94:N13 yrkandena 1 och 6, med anledning av proposition
1993/94:40 moment 3 och med avslag på motionerna 1993/94:N7
yrkande 2 och 1993/94:N13 yrkande 5
a) godkänner att staten, i enlighet med vad utskottet angivit,
tillsammans med andra intressenter bildar ett aktiebolag, vilket
som moderbolag skall bilda de regionala utvecklingsbolagen där
även andra intressenter kan vara delägare,
b) (= utskottet),
c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i
övrigt har anfört.

4. Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen (mom. 5)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som
börjar med "Utskottet ser" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motion
1993/94:N12 (s) -- att regeringen inte tar ett helhetsgrepp på
kapitalförsörjningsfrågorna. För småföretagarna måste det
statliga stödsystemet te sig mycket svåröverskådligt. I första
hand borde det övervägas om en samordning mellan å ena sidan
Industri- och nyföretagarfonden och å andra sidan moderbolaget
och de regionala utvecklingsbolagen kan komma till stånd. Enligt
utskottets mening bör ansvaret för nyföretagarlånen överföras
från Industri- och nyföretagarfonden till de nya bolagen i
samband med att de bildas. Något skäl till att verksamheten bör
fortsätta inom Industri- och nyföretagarfondens ram kan
utskottet inte se.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1993/94:N12
(s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s) och 1993/94:N7 (c) i här
berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande samordningsmöjligheter avseende
nyföretagarlånen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N7 yrkande 3,
1993/94:N10 yrkande 2, 1993/94:N12 yrkande 5 och 1993/94:N13
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Utvecklingsfondernas personal (mom. 6)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som
börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motionerna
1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s) och
1993/94:N7 (c) -- att det föreligger en uppenbar risk för att
verksamheten hos utvecklingsfonderna kommer att lamslås till
dess att den nya organisationen trätt i kraft. Särskilt blir
detta fallet om regeringens förslag att begränsa landstingens
möjligheter till inflytande vinner riksdagens gehör.

För att undvika detta bör regeringen inleda samtal med
Landstingsförbundet för att underlätta övergången för
personalen. Att de verkställande ledningarna i
utvecklingsfonderna sägs upp får dock anses rimligt.

Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad
utskottet här har anfört. Därmed blir de aktuella motionerna
tillgodosedda i berörda delar. Motionerna 1993/94:N10 (s) och
1993/94:N7 (c), som innehåller formella yrkanden i saken,
tillstyrks sålunda av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande utvecklingsfondernas personal
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N7 yrkande 4
och 1993/94:N10 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

6. Resurser för rådgivningsverksamhet (mom. 7)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1993/94:N12 (s) anser
utskottet att riksdagen genom ett uttalande bör ange att det
statliga bidraget till utvecklingsbolagen bör ligga kvar på den
nivå som kommer att gälla för bidraget till utvecklingsfonderna
under år 1994. Minskningen mellan åren 1993 och 1994 uppgår till
20 procent. Dessutom föreligger en uppenbar risk för att
landstingen minskar eller upphör helt med sitt bidrag till den
löpande verksamheten. För att skapa stabilitet i
verksamhetsförutsättningarna är det angeläget med ett sådant
riksdagsuttalande som utskottet förordar.

Med det anförda tillstyrker utskottet den nämnda motionen i
berörd del. Däremot är utskottet inte berett att -- som föreslås
i motion 1993/94:N8 (c) -- förorda en höjning av det statliga
bidraget. Denna motion avstyrks sålunda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande resurser för rådgivningsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N12 yrkande 8 och
med avslag på motion 1993/94:N8 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Finansieringsverksamheten (mom. 8)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motsvarande
delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens åsikt att den tidigare beslutade
indragningen av medel från utvecklingsfonderna inte bör
genomföras. Med hänsyn till situationen på kapitalmarknaden
anser utskottet dessutom att den centrala lånefonden bör
tillföras ytterligare 500 miljoner kronor så att den totalt
uppgår till 3 miljarder kronor. Detta kan ske genom försäljning
av en del av statens aktieinnehav i förvaltningsaktiebolagen
Atle och Bure.

Vidare menar utskottet att det avkastningskrav som föreslås i
propositionen, dvs. att kapitalet skall behållas realt
oförändrat, är alltför högt satt. Utvecklingsbolagen bör, som
också sägs i propositionen, kunna acceptera risker som banker
och andra kommersiella företag inte är beredda att ta. Om detta
skall vara möjligt måste avkastningskravet sänkas. Utskottet
föreslår att kravet i stället skall innebära att kapitalet skall
bevaras nominellt oförändrat. Utskottet vill också understryka
vikten av att det utarbetas tydliga kriterier för fördelning av
låneramar för de regionala bolagen.

Riksdagen bör göra ett uttalande av den innebörd som utskottet
här har förordat. Därmed blir motion 1993/94:N12 (s)
tillgodosedd i berörd del; den tillstyrks alltså. I sak blir
också det aktuella yrkandet i motion 1993/94:N8 (c)
tillgodosett. Utskottet anser dock inte att avkastningskravet
skall justeras genom införande av ett årligt
förlusttäckningsbidrag. Motionen avstyrks sålunda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:

8. beträffande finansieringsverksamheten
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:40 moment
5, med bifall till motion 1993/94:N12 yrkande 6 och med avslag
på motion 1993/94:N8 yrkande 3 godkänner att återstoden av de
medel som återförs från de regionala utvecklingsfonderna till
staten vid fondernas avveckling får användas för finansiering av
små och medelstora företag enligt de riktlinjer som utskottet
angivit.

8. Rådgivning avseende kooperativa företag (mom. 10)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks
sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den positiva syn på den kooperativa
företagsformen som ligger till grund för motion 1993/94:N9 (s).
I likhet med vad som anförs i motionen menar utskottet att
kunskaperna om kooperativa företag hos utvecklingsfonderna och
andra regionala aktörer är alltför bristfälliga. Likaså anser
utskottet att utvecklingsbolagen i ökad utsträckning bör
samarbeta med lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU). Ett
uttalande av riksdagen av den innebörd som förordas i motionen
finner utskottet befogat. Motionen tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande rådgivning avseende kooperativa företag
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och
Bure (mom. 12)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 28 med "Utskottet ser" och slutar på s. 29 med "och
1993/94:N13 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig -- i likhet med vad som görs i
motionerna 1993/94:N12 (s) och 1993/94:N13 (s) -- avvisande
till regeringens förslag om att överföra huvuddelen av statens
aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure till det
föreslagna moderbolaget, till Industri- och nyföretagarfonden
och till de nyinrättade teknikbrostiftelserna. Den verksamhet
som Atle och Bure bedriver kommer inte småföretagen till del i
någon nämnvärd omfattning. Enligt utskottets mening bör därför
staten avyttra sina aktier i Atle och Bure och överföra de medel
som därvid erhålls till den centrala lånefonden. Som ett första
steg bör ca 10 procent av samtliga aktier i Atle och Bure
säljas.

Riksdagen bör sålunda avslå propositionen i de här aktuella
delarna och i stället bemyndiga regeringen att avyttra statens
aktier i Atle och Bure i enlighet med vad utskottet nu förordat.
Därmed blir de båda här aktuella motionerna tillgodosedda i
berörda delar. De tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande överföring av aktier i
förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N12 yrkande 7
och 1993/94:N13 yrkandena 2 och 3
a) avslår proposition 1993/94:40 momenten 6--8,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört angående försäljning av statens aktier i
förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure,
c) bemyndigar regeringen att avyttra en andel av statens
aktier motsvarande ca 10 procent av respektive bolags samtliga
aktier och därefter överföra de medel som därvid erhålls till
den centrala lånefonden.

10. Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "om
kreditmarknadsbolag" bort ha följande lydelse:

Som tidigare framgått förordar utskottet en
organisationsmodell enligt vilken landstingen och berörda
kommuner skall ges möjlighet till ett större inflytande än vad
regeringen föreslår. Detta innebär att det i lagförslaget
införda andra undantagskravet -- att staten skall inneha en
majoritet av rösterna i bolaget -- måste omformuleras. Riksdagen
bör anmoda regeringen att återkomma med ett nytt lagförslag som
beaktar detta.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:

14. beträffande ändring i lagen om kreditmarknadsbolag
att riksdagen avslår proposition 1993/94:40 moment 1 i
ifrågavarande del och därvid som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

11. Bemyndigande (mom. 15)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "sådant
bemyndigande" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att regeringen bemyndigas att vidta de
åtgärder som behövs för att på olika punkter genomföra vad
utskottet i det föregående har förordat.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:

15. beträffande bemyndigande
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:40 moment 9
bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att
genomföra vad som angivits i det föregående.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Vare sig i propositionen eller i den utredning som ligger till
grund för propositionen visas på sådana brister i de regionala
utvecklingsfondernas verksamhet att förslaget att avveckla dessa
kan anses sakligt motiverat. Som sägs i motion 1993/94:N14 (v)
har det heller inte visats på vilket sätt den nuvarande
organisationsformen omöjliggör statlig styrning av verksamhetens
inriktning eller ett mer utvecklat samarbete med det regionala
näringslivet.

Utvecklingsfondernas verksamhet med rådgivning och
finansiering har, enligt min mening, fungerat genomgående väl.
Det finns starka skäl för staten att bedriva denna typ av
verksamhet för att främja nyföretagande och utveckling av
befintliga små och medelstora företag. Därvid är vissa områden
av särskilt intresse. Det gäller miljövänlig produktion och
miljövänliga produkter, teknikspridning, stöd till kvinnors
företagande och internationalisering m.m.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att riksdagen bör avslå
propositionen i dess helhet.

I likhet med vad som anförs i nyssnämnda motion menar jag att
utvecklingen av de regionala utvecklingsfondernas organisation
och verksamhetsformer bör ses som en naturlig och ständigt
pågående process. En sådan utveckling sker bäst i samspel med de
berörda företagen och andra regionala aktörer. För detta krävs
ingen ny juridisk organisationsform.

Riksdagen bör vidare ansluta sig till kravet i motion
1993/94:N14 (v) på att tidigare beslutade inbetalningar av
lånemedel till staten skall skjutas upp. Medlen gör enligt min
uppfattning störst nytta om de används av utvecklingsfonderna
för att stimulera de små och medelstora företagens utveckling.

Slutligen vill jag också ansluta mig till vad som sägs i denna
motion angående det angelägna i att småföretagspolitiken baserar
sig på breda politiska majoriteter. Det finns för närvarande en
politisk enighet om att små och medelstora företag kommer att
spela en central roll i utvecklingen av den svenska ekonomin.
Regeringen har dock valt att av ideologiska skäl driva en
politik som går ut på att avveckla statliga verksamheter, att
avreglera, att privatisera och att sänka skatterna för främst
kapitalägare.

För att förutsättningar för nya arbetstillfällen och en
uthållig ekonomisk tillväxt skall kunna skapas behövs det,
enligt min mening, en småföretagspolitik som bygger på breda
politiska majoriteter och inte på ideologiska låsningar. En
sådan politik bör innehålla åtgärder för att åstadkomma en
sänkning av räntenivån, ett minskat räntegap, en ökad
utlåningsbenägenhet hos bankerna när det gäller sunda
affärsprojekt samt stimulans av den inhemska efterfrågan.
Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad som här
har anförts.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under momenten 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande småföretagspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N14 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,

2. beträffande avslag på propositionen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N14 yrkandena
1--3 avslår proposition 1993/94:40 och därvid som sin mening ger
regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del.

Regeringens lagförslag

Bilaga

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen3

Motionerna4

Utskottet6
Bakgrund6
Inledning6
De regionala utvecklingsfonderna6
NUTEK:s produktutvecklingsstöd7
Innovationsutredningen8
Teknikbrostiftelser8
Industri- och nyföretagarfonden8
Portföljförvaltningsbolag och direktinvesterande
riskkapitalbolag10
Huvuddragen i det nu aktuella förslaget10
Verksamhetens inriktning m.m.11
Organisationsfrågor15
Organisation av moderbolaget och de regionala
utvecklingsbolagen15
Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen19
Utvecklingsfondernas personal21
Resurser för rådgivningstjänster22
Finansieringsverksamheten m.m.23
Rådgivning avseende kooperativa företag26
Produktråden26
Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och
Bure28
Lagförslag29
Lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag29
Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag29
Bemyndigande30
Hemställan30

Reservationer
1. Småföretagspolitiken (s)32
2. Verksamhetsinriktningen hos de regionala utvecklingsbolagen
(s)33
3. Organisation av moderbolaget och de regionala
utvecklingsbolagen (s)34
4. Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen (s)35
5. Utvecklingsfondernas personal (s)36
6. Resurser för rådgivningsverksamhet (s)36
7. Finansieringsverksamheten (s)37
8. Rådgivning avseende kooperativa företag (s)38
9. Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och
Bure (s)38
10. Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag (s)39
11. Bemyndigande (s)39

Meningsyttring av suppleant (v)40

Bilaga
Regeringens lagförslag42