I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till
anslag till kronofogdemyndigheterna samt medelsanvisning för ett
nytt anslag benämnt Förrättningskostnader m.m. Vidare behandlas
i betänkandet ett socialdemokratiskt motionsyrkande om att
anvisa ytterligare 3 miljoner kronor till
kronofogdemyndigheternas specialindrivningsenheter.
Utskottet tillstyrker motionsyrkandet om att utöver
regeringens förslag anvisa 3 miljoner kronor till
kronofogdemyndigheterna för specialindrivningsenheternas
verksamhet. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag
beträffande anslaget till förrättningskostnader m.m.
Till betänkandet har fogats en reservation (m, fp, c, kds).
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 8 föreslår regeringen
(Finansdepartementet) under punkt A
3. att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 168 844 000 kr,
4. att riksdagen till Förrättningskostnader m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 97 648 000 kr.
Motionen
1993/94:Ju811 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit anvisar
3 000 000 kr till kronofogdemyndigheternas
specialindrivningsenheter.
Utskottet
Allmän bakgrund
Kronofogdemyndigheterna utgör tillsammans med Riksskatteverket
(RSV) landets exekutionsväsende. RSV har den övergripande
ledningen och ansvaret för verksamheten.
Kronofogdemyndigheterna är regionala myndigheter för frågor om
verkställighet enligt utsökningsbalken (UB) och andra
författningar. Som verkställande myndighet skall
kronofogdemyndigheterna enligt förordningen (1988:784) med
instruktion för exekutionsväsendet verka för att
betalningsförpliktelser och andra förpliktelser, som kan bli
föremål för verkställighet, fullgörs i rätt tid.
Till frågor om verkställighet enligt UB hör i första hand
verkställighet av domar och andra exekutionstitlar. Om
exekutionstiteln avser betalningsskyldighet verkställs den genom
utmätning och i fråga om vissa fordringar genom införsel.
Kronofogdemyndigheterna verkställer också beslut om avhysning
och annan handräckning. Till kronofogdemyndigheternas uppgifter
hör också att svara för exekutiv försäljning av bl.a. fast
egendom. Utöver de exekutiva uppgifterna enligt UB har, som
nämnts, kronofogdemyndigheterna att handlägga
verkställighetsärenden enligt vissa andra författningar, t.ex.
lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter samt mål om återtagande av gods som köpts på kredit
enligt konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (1978:599) om
avbetalningsköp mellan näringsidkare. Kronofogdemyndigheterna är
också med ett fåtal undantag tillsynsmyndigheter i konkurs.
Sedan den 1 januari 1992 handlägger kronofogdemyndigheterna
vidare den summariska processen, dvs. mål enligt lagen
(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
Mål om verkställighet (utsökningsmål) handläggs enligt 1 kap.
6 § UB som enskilt mål eller allmänt mål. Allmänt mål är i
huvudsak mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift
och liknande medel som tillkommer staten och som får utsökas
utan föregående dom. Utsökningsmål som inte är allmänna är
enskilda.
Anslagsfrågor
Riksdagen behandlade våren 1993 i samband med
anslagsprövningen beträffande kronofogdemyndigheterna för
budgetåret 1993/94 spörsmålet om den övergripande målsättningen
för exekutionsväsendet under budgetåren 1993/94--1995/96 (bet.
1992/93:LU30). I betänkandet delade utskottet regeringens
bedömning att någon förändring i sak inte borde ske beträffande
den övergripande målsättningen för exekutionsväsendet för
perioden 1993/94--1995/96. Det innebär att
kronofogdemyndigheternas uppgift som verkställande myndigheter
skall vara att på uppdrag av borgenärer och andra sökande
reglera rättsanspråk som inte kan regleras på frivillig väg. I
likhet med regeringen och Riksskatteverket ansåg utskottet att
det borde framhållas att kronofogdemyndigheterna genom
information och liknande förebyggande åtgärder skall verka för
att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan bli
föremål för verkställighet fullgörs frivilligt i rätt tid och
ordning. Utskottet anförde vidare, i enlighet med vad regeringen
föreslagit, att kravet på skyndsam handläggning och hög kvalitet
i utredningsarbetet i alla typer av mål och ärenden hos
kronofogdemyndigheterna bör betonas. Riksdagen godkände, i
enlighet med utskottets hemställan i denna del, att den
övergripande målsättningen för verksamheten inom
exekutionsväsendet under perioden 1993/94--1995/96 skulle vara i
enlighet med vad regeringen förordat i budgetpropositionen
(rskr. 227).
I den nu förevarande propositionen, 1993/94:100, bilaga 8,
föreslår regeringen att till kronofogdemyndigheterna för
budgetåret 1994/95 anvisas ett ramanslag på 1 168 844 000 kr.
Vidare föreslås att till förättningskostnader m.m. anvisas ett
förslagsanslag på 97 648 000 kr.
Regeringen anser enligt propositionen att de riktlinjer för
verksamheten och den inriktning vad gäller utvecklingen i ett
längre perspektiv som bestämts på grundval av 1993 års
budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.
Regeringen instämmer vidare i Rikskatteverkets antagande i
anslagsframställningen att arbetsbelastningen vid landets
kronofogdemyndigheter kommer att vara fortsatt mycket stor under
den närmaste tiden, och detta även om konjunktur och
sysselsättning utvecklas positivt. För att göra det möjligt att
under dessa förhållanden upprätthålla en godtagbar kvalitet i
verksamheten och inom rimlig tid avverka de mål- och
ärendebalanser som har uppkommit inom vissa delområden är det
enligt regeringens mening nödvändigt med en tillfällig
resursförstärkning. För detta ändamål har för budgetåret 1994/95
beräknats 25 miljoner kronor. Beloppet är enligt regeringen
avsett att täcka även de ökade portokostnaderna i
indrivningsverksamheten till följd av större måltillströmning. I
övrigt bör, anförs det i propositionen, medlen i första hand
användas för att komma till rätta med balanserna på
fastighetsförsäljningsområdet samt för att återställa och
förbättra kvaliteten i arbetet med indrivning av skatter och
avgifter. Detta bör enligt regeringen bl.a. ske genom en
förstärkning av specialindrivningsenheterna. Medel för kostnader
för exekutiva förrättningar m.m. bör enligt regeringen anvisas
på ett för detta ändamål särskilt inrättat förslagsanslag.
Regeringen anser att det tillkommande resursbehovet bör beräknas
på samma sätt som skett i tilläggsbudget beträffande anslaget
till kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1993/94 (prop.
1993/94:105 avsnitt 6, bet. 1993/94:LU18, rskr. 136).
Regeringen har i proposition 1993/94:123 lagt fram ett förslag
till skuldsaneringslag. Med skuldsanering enligt lagförslaget
avses att en fysisk person helt eller delvis befrias från
betalningsansvaret för sina skulder. Huvuddelen av arbetet med
utredning m.m. i ärenden om skuldsanering avses att skötas av
kronofogdemyndigheterna. För detta ändamål har i förevarande
proposition under anslaget till kronofogdemyndigheterna
beräknats 36 miljoner kronor.
Regeringens förslag till medelsanvisning för
kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 har föranlett ett
motionsyrkande om ytterligare medel för bekämpning av den
ekonomiska brottsligheten. Enligt motion Ju811 av Ingvar
Carlsson m.fl. (s) är det nödvändigt med ytterligare resurser
hos kronofogdemyndigheterna, företrädesvis deras
specialindrivningsenheter, för att göra ekobrottsbekämpningen
effektiv. Motionärerna föreslår därför att dessa enheter får
ytterligare 3 miljoner kronor utöver vad regeringen anvisat för
budgetåret 1994/95 (yrkande 2).
Utskottet vill kraftigt understryka betydelsen av
kronofogdemyndigheternas specialindrivningsenheter i kampen mot
den ekonomiska brottsligheten. Som framhålls i motion Ju811
sysslar dessa enheter med de allra svåraste indrivningsfallen
och har byggt upp en stor kunskap och en personkännedom som är
ytterst värdefull. Härigenom har stora tillgångar kunnat säkras
i exempelvis skalbolagshärvorna. Att kronofogdemyndigheterna på
detta sätt kan lägga beslag på vinsterna är enligt utskottets
mening en mycket effektiv åtgärd för att minska den ekonomiska
brottsligheten. Mot bakgrund av det anförda delar utskottet
motionärernas uppfattning att ytterligare medel bör anslås för
specialindrivningsenheterna, och utskottet finner att det i
motionsyrkandet föreslagna beloppet, 3 miljoner kronor, är väl
avvägt. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Ju811
yrkande 2.
Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens förslag
till medelsberäkningar. Utskottets ställningstagande innebär
sålunda att riksdagen till kronofogdemyndigheterna för
nästkommande budgetår bör anvisa 3 miljoner kronor utöver
regeringens förslag eller 1 171 844 000 kr. Vidare bör
riksdagen till förrättningskostnader m.m. i enlighet med
regeringens förslag anvisa 97 648 000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju811 yrkande 2
och med anledning av regeringens förslag till
Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 171 844 000 kr,
res. (m,fp,c,kds)
2. beträffande förrättningskostnader m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Förrättningskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 under
sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 97 648 000 kr.
Stockholm den 21 april 1994
På lagutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger
Gustafsson (kds), Margareta Gard (m), Inger Hestvik (s), Bengt
Kronblad (s), Bertil Persson (m), Lars Andersson (nyd), Hans
Stenberg (s), Stig Rindborg (m), Carin Lundberg (s), Lennart
Fridén (m), Per Erik Granström (s), Karin Pilsäter (fp) och
Stina Eliasson (c).
Reservation
Anslag till kronofogdemyndigheterna (mom. 1)
Holger Gustafsson (kds), Margareta Gard (m), Bertil Persson
(m), Stig Rindborg (m), Lennart Fridén (m), Karin Pilsäter (fp)
och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "eller 1 171 844 000 kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att kronofogdemyndigheterna har en
betydelsefull roll att spela i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten, och inte minst gäller detta
specialindrivningsenheterna som arbetar med kvalificerade fall
av skatteundandragande och andra svåra indrivningsfall. Det är
därför väsentligt att kronofogdemyndigheterna erhåller
tillräckliga resurser för att på ett effektivt sätt kunna
fullgöra insatser mot den ekonomiska brottsligheten. Utskottet
kan konstatera att regeringens budgetförslag innehåller en
tillfällig resursförstärkning för kronofogdemyndigheterna med 25
miljoner kronor för nästa budgetår. Av de sålunda tillkommande
medlen bör enligt regeringen en viss del användas till en
förstärkning av specialindrivningsenheterna.
Utskottet vill i sammanhanget också erinra om vad regeringen
i Justitiedepartementets bilaga till årets budgetproposition
(prop. 1993/94:100 bil. 3 s. 47) uttalat om den allmänna
inriktningen av kampen mot den ekonomiska brottsligheten.
Regeringen anför där bl.a. att utvecklingen av den ekonomiska
brottsligheten måste mötas med insatser av varierande slag såväl
av det allmänna som av näringslivet självt och att det är
viktigt att understryka att de straffrättsliga åtgärderna endast
utgör en del av de åtgärder som måste vidtas. Vidare uttalas att
metodutveckling och användande av extern expertis utgör,
tillsammans med en ökad myndighetssamverkan, centrala frågor i
regeringens arbete för att förbättra inte minst polisens och
åklagarnas möjligheter att utreda och lagföra ekonomisk
brottslighet. Därutöver måste en ökad samordning ske mellan de
brottsbekämpande myndigheterna samtidigt som verksamheterna i
sig effektiviseras och i vissa fall decentraliseras.
Utskottet vill vidare peka på att regeringen helt nyligen som
ett led i de fortsatta satsningarna mot den ekonomiska
brottsligheten beslutat inrätta ett centralt "ekobrottskommando"
under ledning av Riksåklagaren. Enligt beslutet skall
Riksåklagaren tillsammans med Rikspolisstyrelsen och
Riksskatteverket utarbeta ett förslag till väsentligt fördjupat
samarbete mellan Statsåklagarmyndigheten för speciella mål,
Rikskriminalpolisen och berörda delar av skatteförvaltningen och
exekutionsväsendet när det gäller ekobrottsbekämpningen på
central nivå. Den centrala utgångspunkten för övervägandena
anges vara att Statsåklagarmyndigheten för speciella mål,
Rikskriminalpolisens ekorotel samt personal från
skatteförvaltningen och exekutionsväsendet skall samlokaliseras
till en central grupp för bekämpande av ekonomisk brottslighet.
En viktig fråga för denna grupp är enligt beslutet bl.a. att
finna lämpliga former för samverkan med andra berörda organ, som
t.ex. Finansinspektionen och de regionala enheterna inom
polisväsendet, åklagarväsendet och skatteförvaltningen.
Förslaget skall redovisas senast den 3 oktober 1994, och målet
är att verksamheten vid den centrala gruppen skall kunna
påbörjas senast den 1 juli 1995.
Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av de
överväganden som i övrigt pågår för att förbättra möjligheterna
att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, finner utskottet inte
skäl att nu anvisa ytterligare medel till
kronofogdemyndigheterna. Utskottet tillstyrker således
propositionen i förevarande del och avstyrker bifall till motion
Ju811 yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ju811 yrkande 2 till
Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 168 844 000 kr.