Kulturutskottets betänkande
1993/94:KRU31

Ungdomspolitik


Innehåll

1993/94
KrU31

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition om
ungdomspolitik (prop. 1993/94:135) samt ett antal motioner som
väckts dels under allmänna motionstiden, dels med anledning av
propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till huvudsaklig
inriktning av ungdomspolitiken. Detta innebär bl.a. att alla
ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor, att ungdomar
skall ges goda förutsättningar att etablera sig som vuxna samt
att ågärder inom olika områden skall präglas av en helhetssyn på
ungdomars situation.
Utskottet har inte något att erinra mot den i propositionen
förordade organisationen för en ny myndighet, Ungdomsstyrelsen,
vilken skall ersätta Statens ungdomsråd. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till uppgifter och verksamhetsinriktning för
myndigheten, dock med tillägget att även kultur skall räknas in
bland de projekt som Ungdomsstyrelsen skall koncentrera sig på
under den närmaste treårsperioden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att de övergripande
målen för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna
skall vara att främja demokratisk fostran och jämlikhet, att
medverka till en meningsfull fritid och att engagera fler
ungdomar i föreningslivet. Utskottet tillstyrker även att
bidragsgivningen i fortsättningen i ökad utsträckning skall vara
målrelaterad. Utskottet anser att det finns skäl att överväga en
sänkning av de åldersgränser, som nu gäller för att
organisationerna skall erhålla statsbidrag. Denna fråga bör
kunna behandlas inom ramen för den samlade översyn rörande
åldersgränserna i samhället som aviserats av regeringen.
Utskottet tillstyrker medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen
(7 923 000 kronor), till Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. (111 697 000 kronor) och
till EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa (4 500 000 kronor).
Sammanlagt innebär utskottets förslag att 124 120 000 kronor
skall anvisas för budgetåret 1994/95.
Två yrkanden om att bidraget till barn- och
ungdomsorganisationerna skall tillföras 2 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för kamp mot främlingsfientlighet och rasism
avstyrks med hänvisning till att betydande satsningar görs och
planeras i samverkan med ungdomsorganisationerna för att
motverka främlingsfientlighet. Vidare avstyrks ett yrkande om
att kommunerna skall få stöd till utbyggnad av fler Ungdomens
hus. Även motionsyrkanden som bl.a. rör riktlinjerna för
ungdomspolitiken, verksamhetsinriktningen för Ungdomsstyrelsen,
statens ansvar för föreningslivet och bredden på rekryteringen
till internationella ungdomsutbytesprogram avstyrks.
I betänkadet behandlas också att ett antal motionsyrkanden om
ungdomsarbetslöshet, ungdomars problem på bostadsmarknaden,
utbildningsfrågor, flyktingfrågor, sociala och kulturella
frågor. Samtliga yrkanden avstyrks. Även yrkanden av
övergripande karaktär som avser besparingar på
organisationsstöden, utvärdering av organisationsstödens
effekter, uppdragsersättning och bidragssanering avstyrks.
Till betänkandet har fogats 15 reservationer, två särskilda
yttranden och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:135 Ungdomspolitik
(Civildepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad regeringen föreslår om den huvudsakliga
inriktningen av ungdomspolitiken (avsnitt 5),
2. godkänna vad regeringen föreslår om Ungdomsstyrelsens
uppgifter och verksamhetsinriktning (avsnitten 7 och 8),
3. godkänna riktlinjerna för statsbidragen till barn- och
ungdomsorganisationerna (avsnitt 9),
4. till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1994/95 anvisa ett
ramanslag på 7 923 000 kr,
5. till Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett
reservationsanslag på 111 697 000 kr,
6. till EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret
1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:Kr258 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förorda att "Kulturbudkavlen" utvidgas
till en "Kultur- och mediebudkavle" och att projektet får stöd
av Barn- och ungdomsdelegationen genom Allmänna arvsfonden.
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen beslutar att till D Anslag till myndigheten
och bidrag till ungdomsverksamhet m.m., till barn- och
ungdomsorganisationer för kamp mot främlingsfientlighet och
rasism, för budgetåret 1994/95 anvisa 2 000 000 kr utöver
regeringens förslag,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om projektet Kultur/mediebudkavle.
1993/94:Kr406 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om aktivitetsbidraget till tonåringar.
1993/94:Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att uppföljning och utvärdering av
organisationsbidragens effekter måste förbättras radikalt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ny utformning av systemet med
organisationsbidrag med viss uppdragsersättning och i övrigt med
ökat ansvar för medlemmarna för organisationens intäkter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bidrag som inte utgår i form av
uppdragsersättningar eller stöd till ungdomsidrott inte får
överstiga 50 % av medlemsintäkterna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att lägsta bidragsbelopp som får utbetalas
inte får ligga under ett och ett halvt basbelopp,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en minskning av organisationsbidragen med
20 % för budgetåret 1994/95, med ytterligare 20 % för
budgetåret 1995/96 och slutligen med 10 % för budgetåret
1996/97,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att minskningen av organisationsbidragen
jämväl omfattar de politiska organisationerna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppdragsupphandling i konkurrens.
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:Kr1 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktlinjer för ungdomspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomars ekonomiska villkor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regeringens riktlinjer för
ungdomspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den statliga ungdomsmyndighetens
organisation och uppgifter,
5. att riksdagen hos regeringen begär att den nya
ungdomsmyndigheten får en referensgrupp bestående av
representanter från ungdomsorganisationerna enligt vad i
motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statens bidrag till barn- och
ungdomsorganisationerna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om invandrar- och flyktingungdomar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationalism och invandrarungdomar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försöksverksamhet med subventionerade
kondomer till unga,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den sociala snedrekryteringen och den nya
läroplanen för gymnasieskolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om familjens betydelse,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ideella organisationer,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödjande insatser,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bibliotek och skolbibliotek,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunala barn- och ungdomsplaner,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ge kommunerna stöd för en utbyggnad av
fler ungdomens hus,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konsumtion, frihet och kroppsideal.
1993/94:Kr2 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag, godkänner
vad i motionen anförts om den huvudsakliga inriktningen av
ungdomspolitiken,
2. att riksdagen till Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag om 113 697 000 kr eller således
2 000 000 kr utöver regeringens förslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Ungdomsstyrelsens arbete med
utvecklingsinsatser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kostnaderna för utvärdering av statens
bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av och statens grundläggande
ansvar för ett rikt föreningsliv,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det politiska ansvaret och frivilligt
arbete,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomar och utbildning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomar och arbete,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomar och bostäder,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomar och fritid,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomar och kultur.
1993/94:Kr3 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett mål för arbetsmarknadspolitiken
skall vara att ungdomars arbetslöshet inte skall överstiga
55--64-årsgruppens,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomars kritik av flyktingpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomars beroende av socialbidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa ett lärlingssystem,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en konsekvensanalys av arbetslösheten för
ungdomar, om äldre lämnar arbetsmarknaden.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag om den huvudsakliga
inriktningen av ungdomspolitiken. Som bakgrund till förslagen
beskrivs ungdomars situation i dag t.ex. när det gäller
utbildning, arbete, bostad, fritid och hälsa. Vidare redovisas
de insatser som regeringen vidtagit för att skapa goda villkor
för ungdomar inom olika samhällsområden samt de åtgärder som
vidtagits t.ex. för att stärka ungdomars inflytande och främja
flickors och unga kvinnors engagemang i ideella organisationer.
Regeringen föreslår övergripande mål och verksamhetsinriktning
för en ny myndighet, Ungdomsstyrelsen, samt nya riktlinjer för
bidragen till barn- och ungdomsorganisationerna. Den statliga
bidragsgivningen föreslås i ökad utsträckning bli målrelaterad.
Riktlinjer för ungdomspolitiken
I propositionen konstateras att det hittills inte funnits
några fastställda nationella mål eller riktlinjer för
ungdomspolitiken. För att åstadkomma en bättre samverkan, bättre
resursutnyttjande samt möjligheter att följa upp och utvärdera
insatser för ungdomar bör enligt regeringens mening riksdagen
lägga fast den grundläggande inriktningen för ungdomspolitiken
(s. 29).
Regeringen anser att de nationella riktlinjerna för
ungdomspolitiken bör understryka såväl nödvändigheten av att
förmedla grundläggande värderingar om demokrati, medmänsklighet
och människovärde som kravet på att ungdomar skall ges
möjligheter att forma sin framtid. De offentliga organens
stödjande roll bör betonas liksom nödvändigheten av en
sektorsövergripande helhetssyn på ungdomars situation. Behovet
av samverkan mellan myndigheter och organisationer samt vikten
av att ta till vara engagemanget inom den ideella sektorn bör
strykas under. Utvecklingen inom ungdomsområdet bör återkommande
redovisas för riksdagen. Detta kan lämpligen ske vart tredje år.
Regeringen föreslår i följande sex punkter vilken huvudsaklig
inriktning som skall gälla för ungdomspolitiken (s. 28). I
anslutning till varje punkt redovisar utskottet det väsentliga
innehållet i de skäl som regeringen anför för förslaget.
1. De offentliga insatserna för ungdomar bör i första hand
vara stödjande och bygga på ungdomars, föräldrars och andra
närståendes engagemang.
En av de viktigaste uppgifterna för en framåtsyftande
ungdomspolitik är att ta till vara den vitalitet som
kännetecknar ungdomsåren. I propositionen framhålls att familjen
är av grundläggande betydelse för ungdomars utveckling och att
det därför är viktigt att fånga upp föräldrars och andra
närståendes engagemang. Statens och kommunernas insatser bör i
hög grad syfta till att stödja och utveckla ett sådant
engagemang. Vidare är en väsentlig statlig uppgift att följa
ungdomars uppväxtvillkor. De statliga myndigheterna bör följa
upp och utvärdera insatser på lokal nivå samt sprida kunskap och
information.
2. Åtgärder inom olika områden skall präglas av en helhetssyn
på ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.
Ungdomsfrågorna måste i ökad utsträckning bedömas över de
traditionella sektorsgränserna. Den enskildes och de frivilliga
gemenskapernas initiativ bör sättas i centrum för
ungdomspolitiken.
3. Alla ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor som
tillgodoser både behovet av trygghet och av personlig
utveckling.
Det grundläggande ansvaret härför ligger hos föräldrarna. När
det gäller ungdomars uppväxtvillkor är FN:s barnkonvention ett
grundläggande dokument. Skolan har ett stort ansvar för
ungdomars identitetsutveckling. Kulturlivet betyder mycket för
den personliga utvecklingen. Det är viktigt att stimulera
ungdomars eget skapande.
4. Ungdomar skall ges goda förutsättningar att etablera sig
som vuxna och göra egna val.
Det finns behov av att underlätta ungdomars etablering i
vuxensamhället. För att möta de problem och svårigheter som
arbetslösheten bland ungdomar för med sig behöver resurser
mobiliseras inom en rad områden. Nya lösningar och en ökad
rörlighet behövs för att underlätta för ungdomar att skaffa sig
en egen bostad.
5. Ungdomars personliga ansvarstagande, medmänsklighet,
delaktighet och inflytande skall främjas.
Det är av stor betydelse att ungdomar får känna krav på sig
att ta ett aktivt personligt ansvar för sin situation. En
politik som bygger på att ge varje ung människa anledning att ta
ansvar och utöva inflytande som en fullvärdig samhällsmedborgare
gör att möjligheterna att fånga upp exempelvis ungdomar med
problem blir bättre.
6. Myndigheter och organisationer bör i ökad utsträckning
samverka i ungdomspolitiska frågor. Engagemanget inom den
ideella sektorn skall tas till vara.
Enligt regeringens mening är ett sektorsövergripande synsätt
på ungdomsfrågorna nödvändigt. En rad myndigheter arbetar med
ungdomsfrågor inom olika områden. En helhetssyn på ungdomars
situation förutsätter en bättre samordning över
sektorsgränserna. Den ideella sektorn deltar i allt högre grad i
förnyelsen av samhällslivet. Det kan handla om att etablerade
folkrörelser och föreningar tar över uppgifter från offentliga
organ men också om att ett närmare samarbete sker mellan den
offentliga och den ideella sektorn.
Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är glädjande
att riksdagen nu bereds tillfälle att fastställa nationella
riktlinjer för ungdomspolitiken. Utskottet instämmer i
regeringens synsätt att det är nödvändigt att riktlinjerna
förmedlar grundläggande värderingar om demokrati, medmänsklighet
och människovärde. Utskottet anser vidare att det är av stort
värde att sträva efter en sektorsövergripande helhetssyn på
ungdomars situation och att samverkan mellan myndigheter och
organisationer stärks. Utskottet instämmer också i vad som sägs
i propositionen om vikten av att ta till vara engagemanget inom
den ideella sektorn.
Utskottet behandlar i det följande ett antal motionsyrkanden
som avser frågan om den huvudsakliga inriktningen av
ungdomspolitiken.
Yrkande 1 i motion Kr1 (v) innebär att riktlinjerna för
ungdomspolitiken skall syfta till ett samhälle där unga
människor skall ha rätt till ett jobb med full lön, egen bostad,
integritet och respekt från vuxenvärlden. I samma motion
framförs kritik mot riktlinjerna i propositionen som enligt
motionärerna saknar såväl helhetssyn som konkreta politiska
satsningar på ungdomar (yrkande 3).
I motion Kr2 (s) framförs en rad mål och riktlinjer för
ungdomspolitiken som tillsammans med FN:s konvention för barnens
rättigheter bör vara vägledande för arbetet med ungdomsfrågor på
alla nivåer (yrkande 1). Bl.a. anförs att insatser för ungdomar
skall utgå från att alla ungdomar har rättigheter i olika
avseenden, t.ex. till arbete och bostad, samt att barn och
ungdomar har rätt till en god uppväxt. Enligt motionärerna har
samhället -- i första hand kommunerna -- skyldighet att se till
att alla barn och ungdomar får en god start i livet. Det
framhålls att samhället har ett övergripande ansvar i detta
hänseende och att ideella organisationer och frivilligt arbete
inte kan ersätta det gemensamma ansvaret. Utvecklingen inom
ungdomsområdet och förslag till förändringar av riktlinjerna bör
redovisas för riksdagen vart tredje år eller när det föreligger
särskilda omständigheter.
Utskottet konstaterar inledningsvis att de riktlinjer för
ungdomspolitiken som regeringen föreslagit är av övergripande
karaktär. De förslag till riktlinjer som redovisas i motionerna
Kr1 (yrkande 1) och Kr2 (yrkande 1) om ungdomars rättigheter
står inte i motsats till vad som framförs i propositionen som
bl.a. tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets
rättigheter (s. 29). Även sådana rättigheter som gäller arbete
och bostad har -- som framgår av det föregående -- behandlats i
propositionen. En särskild utredning, Utredningen om ungdomars
levnadsvillkor och framtidsutsikter, den s.k.
Generationsutredningen, har fått i uppdrag att utreda och lämna
förslag till åtgärder av sektorsövergripande karaktär för att
underlätta unga människors etablering i samhället, särskilt i
fråga om ungdomars inträde på arbets- och bostadsmarknaderna
(dir. 1992:107). Det i motion Kr2 (yrkande 1) framställda kravet
på kommunernas skyldighet att se till att barn och ungdomar får
en god start i livet överensstämmer med regeringens synsätt,
vilket kommer till uttryck i ett avsnitt i propositionen om
uppgifterna för den föreslagna Ungdomsstyrelsen (s. 37).
Detsamma gäller kravet på en vart tredje år återkommande
redovisning av utvecklingen inom ungdomsområdet (s. 29).
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att betydelsen av
att insatser för ungdomar skall präglas av en helhetssyn
understryks i propositionen (s. 30). Utskottet kan således inte
instämma i påståendet i motion Kr1 att sådan helhetssyn skulle
saknas (yrkande 3).
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionerna Kr1
yrkandena 1 och 3 och Kr2 yrkande 1 inte påkallar någon
riksdagens åtgärd. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner
regeringens förslag till riktlinjer.
I motion Kr1 (v) behandlas frågan om vem eller vilka som de
offentliga stödjande insatserna främst skall avse.
Motionärerna anser att grundperspektivet i propositionen -- att
kärnfamiljen skall stödjas -- är förlegat. Om några skall
stärkas och stödjas bör det enligt motionärerna vara de familjer
som inte är kärnfamiljer, t.ex. ungdomar med trassliga
familjeförhållanden och tonårsmödrar (yrkande 11). Enligt
motionärerna bör stödjande insatser främst riktas mot de
ungdomar som har det sämst ställt i samhället (yrkande 14).
Utskottet konstaterar att stat, kommuner och enskilda har ett
särskilt ansvar för stöd till utsatta barn och ungdomar. Genom
sociallagstiftningen har stat och kommun påtagit sig ansvar för
att stödja och hjälpa dessa och deras familjer. Utskottet kan
inte finna att den uppfattning som kommer till uttryck i
motionsyrkandena strider mot det synsätt som kommer till uttryck
i propositionen i fråga om de offentliga stödjande insatserna
för ungdomar och familjens grundläggande betydelse för ungdomars
utveckling. Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr1
yrkandena 11 och 14.
I motion Kr2 (s) framförs krav på att det politiska ansvaret
skall vara tydligt. De ideella organisationerna är enligt
motionen ett komplement till samhällets resurser som inte kan
ersätta det gemensamma ansvaret för allas barn (yrkande 6).
Liknande tankegångar framförs i yrkande 13 motion Kr1 (v).
Motionärerna menar att regeringen överbetonar de ideella
organisationernas ungdomspolitiska ansvar och ger signal till
kommunerna att avsäga sitt övergripande ansvar. Motionärerna
menar också att regeringen förringar det faktum att kommunernas
insatser har spelat en avgörande roll för ungdomarna.
Utskottet behandlade våren 1993 ett motionsyrkande om
samhällets ansvar resp. ideella organisationers uppgifter (bet.
1992/93:KrU12 s. 8). Utskottet konstaterade då bl.a. att det i
Sverige finns en lång tradition när det gäller frivilligarbete
inom den s.k. ideella sektorn, dvs. inom folkrörelser,
föreningar, kooperativ och bland enskilda. Utskottet ansåg att
det var angeläget att ta vara på det engagemang som finns och
stimulera föreningar och enskilda till att utveckla nya former
av verksamhet som innebär att de bl.a. tar över viss offentlig
verksamhet. Utskottet ansåg inte att det var motiverat att
riksdagen skulle ta initiativ till en formell precisering av hur
avgränsningen skulle göras mellan samhällets ansvar och ideella
organisationers uppgifter.
Utskottet intar i den av motionärerna aktualiserade frågan
alltjämt samma ståndpunkt.
 Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att kommunerna
självklart spelar en avgörande roll för insatserna på
ungdomsområdet. Motionerna Kr1 yrkande 13 och Kr2 yrkande 6
avstyrks.

Den statliga ungdomsmyndighetens organisation
Statens ungdomsråd är en liten och flexibel myndighet som
enligt regeringen på ett gynnsamt sätt utvecklats från att ha
varit ett intresseorgan till en myndighet med ansvar för att
genomföra statlig ungdomspolitik. Enligt regeringen bör
Ungdomsrådets inriktning som sektorsmyndighet för fritidsfrågor
tonas ner. Myndigheten bör ha ett sektorsövergripande ansvar för
att skapa goda uppväxtvillkor för ungdomar. Enligt regeringens
bedömning bör Statens ungdomsråd byta namn till
Ungdomsstyrelsen. Samtidigt bör myndighetens ledningsstruktur
förändras. Enligt regeringen är Ungdomsrådets nuvarande
organisation med ett råd vars ordförande är chef för myndigheten
och ett kansli med en kanslichef otidsenlig och innebär risker
för dubbelkommando. Det nuvarande rådet skall därför ersättas
med en verkschef och en styrelse, i vilken verkschefen blir
ordförande. I styrelsen bör representanter för de
sektorsmyndigheter som mest berörs av ungdomspolitiken ingå.
Dessutom bör personer med god kunskap om ideellt föreningsarbete
och ungdomsfrågor i allmänhet ingå (prop. s. 33--35).
I motion Kr1 (v) föreslås att en referensgrupp bestående
av representanter för ungdomsorganisationerna skall knytas till
den nya myndigheten (yrkande 5).
Utskottet, som inte har något att erinra mot den i
propositionen redovisade synen på den nya myndighetens
organisation, anser att det bör ankomma på myndigheten att -- om
den finner det påkallat -- själv inrätta en referensgrupp.
Utskottet avstyrker yrkande 5 i motion Kr1.
Ungdomsstyrelsens uppgifter och verksamhetsinriktning för de
kommande tre åren
Regeringen föreslår att de övergripande målen för
Ungdomsstyrelsens verksamhet skall vara att främja goda
uppväxtvillkor för ungdomar samt att verka för att unga
människor görs delaktiga i samhällsutvecklingen.
Ungdomsstyrelsen skall arbeta sektorsövergripande och ha en
kontinuerlig kontakt med kommunerna när det gäller att följa
ungdomars villkor i samhället (prop. s. 36).
Det är enligt regeringens mening viktigt att någon har ett
sektorsövergripande ansvar för att utifrån en helhetssyn kunna
följa utvecklingen av ungdomars villkor och anlägga ett
ungdomsperspektiv på frågor inom olika samhällsområden. Detta är
en grundläggande uppgift för Ungdomsstyrelsen. Att
Ungdomsstyrelsen får en sådan uppgift inskränker eller påverkar
inte den självständighet som andra myndigheter har. Det är
angeläget att Ungdomsstyrelsen samarbetar med andra berörda
myndigheter för ett effektivt resursutnyttjande.
I propositionen framhålls det stora ansvar som kommunerna har
för att ge ungdomar goda uppväxtvillkor (s. 37). För att kunna
fullgöra sina övergripande upgifter måste enligt regeringen
Ungdomsstyrelsen också följa utvecklingen i kommunerna.
Kontakterna med dessa bör särskilt syfta till att stärka
ungdomars delaktighet i lokalsamhället och deras inflytande över
olika frågor som direkt berör dem. Ungdomsstyrelsen skall stödja
och stimulera kommunernas förnyelse av fritidsverksamhet för
ungdomar samt sprida erfarenheter och metoder. Vidare bör en
aktiv samverkan med offentliga, ideella och privata insatser
främjas. Ungdomsstyrelsen bör enligt propositionen samverka och
upprätthålla en fortlöpande dialog med barn- och
ungdomsorganisationerna. Ungdomsstyrelsen skall också fördela de
statliga bidragen till organisationerna och stödja dem i deras
förnyelsearbete. En utgångspunkt för Ungdomsstyrelsens arbete
med fritidsfrågor bör vara att skapa förutsättningar för en
meningsfull och stimulerande fritid för alla ungdomar oavsett
bakgrund (s. 38).
Regeringen föreslår följande verksamhetsinriktning för
Ungdomsstyrelsen under perioden 1994/95--1996/97.
Ungdomsstyrelsen skall
1. kartlägga ungdomars uppväxtvillkor samt följa upp och
utvärdera ideellt och offentligt ungdomsarbete,
2. stödja utvecklingen av det ideella föreningslivets
ungdomsverksamhet,
3. stödja utvecklingen av kommunernas insatser för ungdomar,
4. föra ut kunskaper och information om ungdomars
uppväxtförhållanden och om metoder i ungdomsarbetet.
Enligt regeringen skall myndigheten under den kommande
treårsperioden koncentrera sitt arbete på vissa prioriterade
teman och projekt. Så t.ex. skall Ungdomsstyrelsen stimulera
olika nyskapande verksamheter på lokal nivå genom att på försök
dela ut utmärkelser, som skall kunna ges till kommuner,
organisationer, ungdomsledare m.fl., som gjort insatser som bör
kunna tjäna som exempel för andra. Vidare bör Ungdomsstyrelsen
stimulera utvecklingen av ungdomars inflytade på den lokala
nivån samt uppmuntra ungdomar att engagera sig i politik och
samhällsfrågor. En utförlig redovisning av olika typer av
projekt som Ungdomsstyrelsen skall ägna sig åt lämnas i
propositionen (s. 39--41).
När det gäller Ungdomsstyrelsens uppgift att följa upp och
utvärdera olika insatser på ungdomsområdet framhålls vikten av
att det finns ett system för att följa upp den kommunala
fritidspolitiken. Sammanställning, spridning och förmedling av
kunskap skall enligt regeringen vara en central uppgift för
myndigheten.
I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör
Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter och verksamhetsinriktning.
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) saknar i propositionen
förslag till utvecklingsinsatser som rör kulturområdet (yrkande
3).
I motion Kr1 (v) avvisas förslaget att Ungdomsstyrelsen skall
ägna sig åt att dela ut utmärkelser (yrkande 4).
Utskottet delar i huvudsak regeringens syn när det gäller den
nya myndighetens uppgifter men vill tillägga följande.
Utskottet har i olika sammanhang framhållit att det är viktigt
att satsa på barn- och ungdomskulturen (se bl.a. bet.
1993/94:KrU18 och bet. 1993/94:KrU19). Enligt utskottets
uppfattning måste därför även kulturen räknas in bland de
projekt som Ungdomsstyrelsen skall koncentrera sig på under den
närmaste treårsperioden. Lika väl som ungdomar bör uppmuntras
att engagera sig i politik och samhällsarbete bör de enligt
utskottet uppmuntras att engagera sig i eget kulturellt skapande
eller att på annat sätt delta i kulturaktiviteter.
Utskottet delar regeringens synsätt i fråga om förslaget att
dela ut utmärkelser för nyskapande verksamheter av banbrytande
karaktär. Enligt utskottets mening bör sådana åtgärder kunna
fungera som stimulans och uppmuntran för efterföljare att våga
ägna sig åt nytänkande i ungdomsverksamheten. Självfallet bör
utdelandet av utmärkelser inte utgöra någon huvuduppgift för
Ungdomsstyrelsen.
Utskottet tillstyrker således motion Kr2 yrkande 3 och
avstyrker motion Kr1 yrkande 4.
Statens bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna
Utskottet erinrar inledningsvis om vissa av bidragsvillkoren
enligt förordningen (1991:370) om statsbidrag till
ungdomsorganisationer. Enligt 6 § förordningen lämnas
statsbidrag till ungdomsorganisationer i form av generellt och
särskilt bidrag. Generellt bidrag lämnas i form av grundbidrag
och rörligt bidrag. Enligt 8 § förordningen erhåller
ungdomsorganisationer generellt bidrag om organisationen
1. är en öppen sammanslutning i vilken medlemskapet är
frivilligt,
2. är självständig och demokratiskt uppbyggd med en verksamhet
som inte strider mot demokratins idéer,
3. har minst 3 000 medlemmar i åldrarna 7--25 år, vilka utgör
minst 60 % av organisationens totala medlemsantal, och
4. har lokalavdelningar i minst hälften av
landstingskommunerna.
Generösare villkor gäller enligt 9 och 10 §§ för
ungdomsorganisationer för handikappade och invandrare.
I 11 § i förordningen stipuleras att det rörliga bidragets
storlek skall grundas på
1. antalet medlemmar i åldrarna 7--25 år,
2. antalet lokalavdelningar, och
3. antalet lokala aktiviteter som samlar barn och ungdomar.
När det gäller att bestämma storleken av rörligt bidrag till
handikapporganisationer, skall särskild hänsyn tas till
organisationernas möjligheter att anordna lokala aktiviteter.
Enligt 13 § i förordningen får särskilt bidrag lämnas till en
organisation, om organisationens ungdomsverksamhet eller en viss
tillfällig verksamhet är av en sådan karaktär att den särskilt
bör främjas eller om det finns något annat särskilt skäl för ett
sådant bidrag.
Det bör också nämnas att Statens ungdomsråd sedan några år
enligt regleringsbrev vid bidragsgivningen skall följa vissa
övergripande mål, som nu underställs riksdagen.
Enligt propositionen skall de övergripande målen vara
att främja demokratisk fostran genom barns och ungdomars
engagemang i föreningslivet,
att främja såväl jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper som
jämställdhet mellan könen,
att medverka till en meningsfull fritid för barn och ungdomar
samt
att engagera fler ungdomar i föreningslivet.
Vidare föreslås att bidragsgivningen till barn- och
ungdomsorganisationernas verksamhet i ökad
utsträckning skall relateras till målen för bidragen.
Enligt regeringens förslag skall bidragssystemet i
fortsättningen bestå av grundbidrag och särskilt bidrag. Vidare
föreslås att bidragsgivningen skall utvärderas (s. 43).
Regeringen anser att det är viktigt att bidragssystemet bidrar
till förnyelse och utveckling inom föreningslivet.
Det framhålls i propositionen att den statliga
bidragsgivningen i dag endast i begränsad omfattning är
relaterad till målen för bidragen. Regeringen anser att statens
stöd motiveras till stor del av att organisationerna och deras
verksamhet medverkar till att vissa mål, som är angelägna för
ungdomspolitiken och för samhället i stort, kan uppfyllas.
Bidragsprövningen skall göras av Ungdomsstyrelsen. Det
generella bidraget bör i fortsättningen kallas grundbidrag. De
nuvarande formella kraven för att erhålla bidrag -- vilka i sina
huvuddrag återgetts i inledningen till detta avsnitt -- skall
fortsätta att gälla samt kompletteras med krav som ställs i
relation till de statliga målen för bidragen.
Syftet med bidragsprövningen skall enligt propositionen vara
dels att pröva om organisationerna uppfyller de formella kraven,
dels att bedöma om statsbidrag till en organisations verksamhet
bidrar till att uppfylla målen för bidraget.
Prövningen gentemot målen föreslås ha betydelse för om en
organisation skall ges statsbidrag i form av grundbidrag.
Bidragets storlek skall dock helt styras av de kriterier som
utgörs av de formella kraven.
I propositionen understryks vikten av att de organisationer
som mer kontinuerligt får statsbidrag genomgår en återkommande
prövning. Vidare uttalas att dispens från bidragskraven avseende
grundbidragen bör förekomma endast i undantagsfall. Exempel på
dispensfall lämnas (s. 46).
Det särskilda bidraget bör liksom hittills reserveras för
sådana organisationer som på grund av sin organisatoriska
karaktär inte kan komma i fråga för grundbidrag men som genom
sin verksamhet ändå bedöms vara lämpliga att ges ett reguljärt
stöd. Bidragsutrymmet för denna kategori skall vara begränsat.
En andra del av det särskilda bidraget bör kunna ges till
organisationer med särskilt resurskrävande verksamhet som
kompensation för de merkostnader som detta innebär. Detta gäller
t.ex. ungdomsorganisationer inom handikapprörelsen. Huvuddelen
av det särskilda bidraget bör enligt propositionen gå till stöd
för förnyelse och utveckling inom föreningslivet.
Ungdomsstyrelsen bör ansvara för att utvärdering av bidragen
till barn- och ungdomsorganisationerna sker. Syftet med en
utvärdering av bidragen till organisationerna bör vara att
bedöma i vilken utsträckning som fördelningen av statsbidrag
leder till att målen uppnås. I propositionen betonas att
bidragsutvärderingar måste göras utifrån organisationernas egna
värderingar. Vidare anförs att organisationerna har behov av att
utvärdera sin egen verksamhet i förhållande till de egna målen
för verksamheten. Sådana utvärderingar kan bidra till en
kollektivt sett bättre kunskap om organisationernas verksamhet
och om det arbete som utförs inom ungdomsorganisationerna (s.
47).
Utskottet behandlar först frågan om övergripande mål för
statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna.
Motionärerna bakom motion Kr1 (v) anser att i det ovan
relaterade målet som rör meningsfull fritid bör infogas mål som
innebär att ungdomsorganisationerna skall arbeta för att berika
kulturlivet och aktivt skapa motbilder till kommersiella mans-
och kvinnoideal (yrkande 6).
Enligt vad som framgår av propositionen under rubriken
"Meningsfull fritid" bör organisationernas aktiviteter
innehållsmässigt ha fritidskaraktär, dvs. ett socialt,
samhälleligt eller kulturellt innehåll (s. 45). Enligt
utskottets uppfattning är motionens syfte i viss utsträckning
således redan tillgodosedd. Utskottet anser det inte vara
motiverat att ytterligare detaljreglera riktlinjerna för
bidragen. Motionsyrkandet bör inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till
övergripande mål för statsbidragen till barn- och
ungdomsorganisationerna.
Då det gäller måluppfyllelsen vill utskottet framhålla
följande.
Utskottet delar regeringens uppfattning att bidragsgivningen i
ökad utsträckning bör vara beroende av om organisationerna
uppfyller de fastlagda målen. Det är angeläget att
Ungdomsstyrelsens krav i detta hänseende redan från början
tydliggörs för organisationerna. Detta får dock inte hindra att
det -- särskilt i ett inledningsskede -- vid bedömningen tas
hänsyn till organisationernas mycket olika förutsättningar.
Självfallet är det angeläget att Ungdomsstyrelsen -- i fall där
den finner att måluppfyllelsen i något avseende är mindre god --
klargör detta för organisationen så att denna får möjlighet att
under den kommande verksamhetsperioden förändra verksamheten.
Ett sådant förfarande bör vara ägnat att förhindra att det
kommer som en överraskning för en organisation att den inte
längre kan påräkna bidrag. Förfarandet torde också underlätta
för Ungdomsstyrelsen att upprätthålla kravet på en långtgående
måluppfyllelse för rätt till bidrag. Utskottets synsätt står
inte i motsättning till vad som anförs i propositionen.
Då det gäller de formella reglerna har en motion väckts.
Frågan om vilka åldersgränser som bör gälla för att
organisationerna skall erhålla stöd behandlas i motion Kr406
(fp). Motionären anser att nuvarande regler, som innebär att
bidrag utgår till organisationer med medlemmar i åldrarna 7--25
år skall ändras. Enligt motionären tillhör tonåringarna en
utsatt grupp som det är viktigt att engagera i
ungdomsverksamheter av olika slag. Stödet bör kunna inträda ett
par år tidigare än vad som nu är fallet, bl.a. med tanke på
möjligheterna till tidigare skolstart. Vidare finns det enligt
motionären många aktiviteter för ungdomar över 20 år. Motionären
anser att åldersgränserna för bidrag i fortsättningen bör vara
5--21 år.
Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att tonåringarna
är en utsatt grupp. Det är därför särskilt angeläget att
engagera dem i ungdomsverksamhet av olika slag. Utskottet anser
också att de skäl som motionären anför då det gäller
åldersgränserna för ungdomsorganisationernas möjlighet att
erhålla stöd motiverar att frågan om en ändring av dem utreds.
Utskottet anser att frågan bör kunna bli föremål för övervägande
inom ramen för den samlade översyn som aviserats från
regeringens sida rörande åldersgränserna i samhället. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr406 som
sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att de nuvarande
åldersgränserna bör gälla tills vidare. Inte heller någon annan
ändring av de formella reglerna bör göras. Som föreslås i
propositionen bör bidrag kunna utgå i form av grundbidrag och
särskilt bidrag. I likhet med regeringen anser utskottet att
bidragsgivningen skall utvärderas.
Ungdomsstyrelsen (D 1)
I propositionen föreslås för budgetåret 1994/95 ett ramanslag
på 7 923 000 kronor för Ungdomsstyrelsen. I beloppet ingår
medel  för myndighetens kommunkontakter, för den tvärsektoriella
utredningsverksamheten och för myndighetens utvärderingsinsatser
till följd av det målrelaterade bidragssystemet (s. 50).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
m.m. (D 2)
För innevarande budgetår finns två anslag på statsbudgeten som
avser statsbidrag till ungdomsorganisationer, nämligen anslagen
Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. och Stöd
till internationellt ungdomssamarbete. Enligt regeringens
förslag ersätts dessa båda anslag av ett nytt, benämnt Bidrag
till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Från
anslaget skall bidrag utgå till barn- och
ungdomsorganisationernas verksamhet. Vidare skall medel utgå för
en satsning på unga flickor inom föreningslivet. Inom
bidragsmedlen bör även särskilda resurser avsättas för att
stödja ungdomsorganisationernas egna utvärderingar av sin
verksamhet. Liksom tidigare valår bör de politiska
ungdomsförbunden ges särskilt stöd för valinformation till
ungdomar. Medel bör även avsättas för banbrytande insatser inom
ungdomspolitiken. Under anslaget har även medel beräknats för
ungdomsforskning samt för aktiviteter inom ungdomsområdet.
Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer bör enligt
propositionen få stöd för sin internationella verksamhet.
Likaledes bör Stiftelsen för Internationellt Ungdomsutbyte få
stöd för informationsinsatser och administrationskostnader
inkl. kostnader för att driva EG-programmet Ungdom för Europa.
Sammanlagt bör under anslaget, som föreslås bli
reservationsvis betecknat, 111 697 000 kronor anvisas.
Inledningsvis behandlar utskottet två motionsyrkanden som rör
frågan om medelsanvisningen för nästa budgetår.
I motion Kr2 (s) föreslås en höjning av anslaget med 2
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen bör fördelas
till de barn- och ungdomsorganisationer som arbetar med  målen
att engagera invandrarbarn och -ungdomar och med att motverka
främlingsfientlighet (yrkande 2). Liknande förslag framställs i
yrkande 18 i motion Kr307 (s).
Regeringen har i dagarna beslutat att 2 miljoner kronor ur
Allmänna arvsfonden skall användas för stöd till ungdomars
insatser mot främlingsfientlighet. Medel kan beviljas till
projekt, företrädesvis inom barn- och ungdomsorganisationer, som
har till syfte att motverka främlingsfientlighet.
Vidare har regeringen nyligen beslutat inrätta en arbetsgrupp
med uppgift att genomföra en ungdomskampanj mot
främlingsfientlighet och rasism under åren 1994--1996.
Arbetsgruppen skall utgöra en nationell kommitté för de svenska
insatserna i samband med Europarådets ungdomskampanj mot rasism,
främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans. Arbetsgruppen
skall bl.a.
 genomföra opinionsbildande insatser, främst riktade till
ungdomar,
 uppmuntra ungdomar till ett aktivt arbete på lokal nivå,
 utarbeta material om olika metoder och verksamhetsformer som
uppmuntrar ungdomars egna insatser samt
 sprida idéer och erfarenheter som kommer fram genom
ungdomskampanjen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget
att åtgärder vidtas för att motverka främlingsfientlighet och
rasism. Med hänvisning till de betydande satsningar som görs och
som planeras -- i samverkan med ungdomsorganisationerna -- anser
utskottet att motionerna Kr2 och Kr307 i allt väsentligt är
tillgodosedda (yrkandena 2 resp. 18).
Det anförda innebär att regeringens förslag till
medelsanvisning tillstyrks.
I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör den framtida
bidragsnivån för ungdomsorganisationerna.
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) anser att staten har ett
grundläggande ansvar för att det finns ett rikt föreningsliv. Om
staten anser att barn- och ungdomsverksamheten skall utvecklas,
följer -- enligt motionärerna -- att det skall finnas en
ekonomisk grundtrygghet för föreningslivet (yrkande 5). Enligt
yrkande 10 i samma motion är föreningslivet beroende -- förutom
av staten -- av storleken på anslagen från kommunerna, som
minskar anslagsbeloppen. Nedskärningarna av anslagen innebär att
föräldrarnas ekonomi blir allt mer avgörande för om ungdomarna
kan delta i fritidsaktiviteter.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att barn- och
ungdomsorganisationerna får goda möjligheter att utveckla sin
verksamhet.
Med anledning av förslagen i utredningsbetänkandet
Organisationernas bidrag (SOU 1993:71) pågår ett
beredningsarbete inom regeringskansliet som avser
organisationernas möjligheter till ökad sjävfinansiering.
Utskottet anser att riksdagen -- i den mån motionsyrkandena
avser en framtida ökning av nivån på förevarande anslag -- inte
bör göra något uttalande om förstärkning av förevarande anslag.
Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört i det
föregående avstyrker utskottet yrkandena 5 och 10 i motion Kr2.
I motion Kr2 (s) behandlas frågan om kostnaderna för
utvärdering av barn- och ungdomsorganisationernas egen
verksamhet. Motionärerna anser att stödet till barn- och
ungdomsorganisationerna inte skall påverkas av de kostnader som
uppkommer i samband med utvärderingen av organisationernas egen
verksamhet. Kostnaderna bör rymmas inom anslaget till
Ungdomsstyrelsen (yrkande 4).
Utskottet konstaterar att det i propositionen talas dels om
bidragsutvärdering som skall utföras av Ungdomsstyrelsen, dels
om organisationsutvärdering som skall utföras av
organisationerna själva.
Som redovisats i ett tidigare avsnitt i detta betänkande har
under myndighetsanslaget D 1. Ungdomsstyrelsen särskilda medel
beräknats för myndighetens utvärderingsinsatser till följd av
det målrelaterade bidragssystemet. Vidare har -- enligt
propositionen -- organisationerna behov av att utvärdera sin
egen verksamhet i förhållande till de egna målen för
verksamheten. Medel för sådan organisationsutvärdering har
beräknats under förevarande anslag. Enligt propositionen skall
Ungdomsstyrelsen uppmuntra och stödja organisationerna att göra
sådan utvärdering (s.  47).
Enligt utskottets uppfattning är det rimligt att
organisationerna -- i den mån de ägnar sig åt utvärdering av
sina egna verksamhetsmål -- själva svarar för uppkomna kostnader
i samband därmed. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr2 i denna del.
I detta sammanhang behandlar utskottet även ett motionsförslag
om stöd till Ungdomens hus. I motion Kr1 (v) anförs att
verksamheten vid allaktivitetshus eller Ungdomens hus bygger på
ungdomars eget engagemang. I motionen föreslås att kommunerna
skall få stöd för en utbyggnad av fler Ungdomens hus (yrkande
17).
En särskild satsning görs för att utveckla nya mötesplatser
och träffpunkter för ungdomar sedan hösten 1991. Ansvaret för
bidragsfördelningen ligger på Statens ungdomsråd som för
ändamålet fördelar medel ur Allmänna arvsfonden. Hittills har
sammanlagt 15 miljoner kronor förts över till Ungdomsrådet för
denna verksamhet. Avsikten med projektet är att stimulera en
utveckling av nya lösningar när det gäller lokaler och
mötesplatser för ungdomar. En viktig utgångspunkt för projektet
är att flera parter samverkar kring lösningarna. Civilministern
har i mars i år i en frågestund i riksdagen berört Ungdomsrådets
utvecklingsarbete för att stärka ungdomars inflytande genom de
s.k. demokrati- och träffpunktsprojekten och uttalat att hon
anser att detta arbete är värdefullt och bör vidareutvecklas i
den nya myndigheten, Ungdomsstyrelsen (prot. 1993/94:77 s. 54).
Utskottet anser att projekt såsom Träffpunktssatsningen på ett
positivt sätt kan stärka ungdomars känsla av delaktighet i
samhället och främja deras möjligheter att ta egna initiativ.
Utskottet utgår från att regeringen överväger om det  är möjligt
att fortsätta projektet eller att starta ett annat  projekt av
likartat slag.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den möjlighet som
finns att med stöd av förordningen (1989:288) om stöd till
allmänna samlingslokaler erhålla bidrag för köp eller nybyggnad
av sådana samlingslokaler som tillgodoser föreningslivets behov
av utrymmen för möten, kulturell verksamhet, förströelse,
fritidssysselsättning eller liknande. Bidrag lämnas enligt
förordningen även till ombyggnad och standardhöjande
reparationer.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion Kr1
yrkande 17 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3)
Under förevarande anslag har beräknats medlemsavgiften i EG:s
utbytesprogram Ungdom för Europa. Mot bakgrund av att fas III av
programmet är under beredning kan programkostnaderna för våren
1995 inte beräknas. Regeringen föreslår därför att anslaget
skall anvisas förslagsvis. Medelsanvisningen under anslaget
föreslås uppgå till 4 500 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Motionärerna bakom motion Kr1 (v) anser att rekryteringen
till internationellt ungdomsutbyte bör vara så bred som
möjligt och att en social balans bör eftersträvas i
ungdomsprogrammet Ungdom för Europa (yrkande 8).
EG:s ungdomsprogram Ungdom för Europa är ett utbytesprogram
för ungdomar mellan 15 och 25 år som administreras av Stiftelsen
för Internationellt Ungdomsutbyte. Programmet syftar bl.a. till
att främja ungdomsutbyte inom den europeiska gemenskapen för ett
ökande antal ungdomar från medlemsstaterna, särskilt gällande
regioner där det i vanliga fall finns små möjligheter att delta
i sådant utbyte. Så långt möjligt skall programmet främja olika
slags ungdomsutbyten för att t.ex. utöka utbytet mellan unga
människor med olika social, ekonomisk och kulturell bakgrund.
Utskottet har inhämtat att de grupper som annars inte skulle
kunna delta i internationell utbytesverksamhet prioriteras vid
uttagningen till programmet. Det gäller t.ex. socialt och
fysiskt handikappade ungdomar och invandrarungdomar.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion Kr1
i här aktuell del inte påkallar någon riksdagens åtgärd (yrkande
8).

Ungdomar och utbildning
I tre motionsyrkanden framställs förslag som rör
utbildningsfrågor.
Motionärerna bakom motion Kr1 (v) anser att de nya
gymnasieprogrammen med sin uppdelning i små delkurser
förstärker den sociala snedrekryteringen (yrkande 10). Den
sociala sammanhållningen av eleverna blir sämre och elever med
mindre studievana får svårare att anpassa sig till en studieplan
som kräver extrem flexibilitet och studiemotivation, anser
motionärerna.
Enligt utskottets uppfattning medförde det tidigare
gymnasiesystemet, med ett drygt 20-tal linjer och ett mycket
stort antal specialkurser, större risk för social
snedrekrytering därigenom att eleverna måste träffa mera
definitiva val av inriktning på ett tidigare stadium än i den
nya, programbaserade gymnasieskolan. Det är vidare enligt
utskottets mening angeläget att gymnasieskolan bidrar till att
utveckla flexibilitet hos eleverna, eftersom de i samhälle och
arbetsliv efter utbildningen kommer att möta förändringar av
olika slag. Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr1
yrkande 10.
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) befarar vidgade klyftor i
skolan. Motionärerna pekar på nedskärningen av resurser och
principerna för fördelning av dessa samt på överkompensationen
av flertalet privata skolor (yrkande 7).
Utskottet erinrar om att resurstilldelningen till skolan
beslutas av resp. kommun. Kommunen ansvarar för att alla barn
och ungdomar får en likvärdig utbildning som uppfyller målen i
de av regeringen utfärdade läroplanerna. I utbildningen skall
hänsyn tas till elever med särskilda behov. Hur resurserna skall
fördelas mellan olika skolor i en kommun beslutas av kommunen.
Statens bidrag till kommunernas verksamhet utgår utan
öronmärkning av hur stora belopp som skall användas för
skolverksamhet. Motionsyrkanden om sänkt nivå på det kommunala
bidraget till fristående skolor -- motiverade av uppfattningen
att nuvarande regler innebär överkompensation -- har nyligen
behandlats av riksdagen (bet. 1993/94:UbU6, rskr. 1993/94:179).
Riksdagen avslog yrkandena med hänvisning till att det varit för
tidigt för Skolverket att redovisa det kommunala bidragets
effekter.
Kulturutskottet har ingen annan uppfattning än
utbildningsutskottet. Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att riksdagen bör avslå motion Kr2 yrkande 7.
Införandet av ett lärlingssystem i den svenska skolan bör
enligt motion Kr3 (nyd) utredas snarast för att ge unga elever
en säker grund i ett samhälle med hård konkurrens (yrkande 4).
Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare under detta
riksmöte har avslagit yrkanden av motsvarande innebörd (bet.
1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). En lärlingsutbildning där
eleven kombinerar vissa teoretiska studier med yrkesutbildning i
ett anställningsförhållande är redan i dag möjlig att anordna
som ett individuellt program i gymnasieskolan. Detta liknar det
tyska systemet, med den skillnaden att det sistnämnda innefattar
en statlig reglering även av den yrkesutbildning i företagsregi
som ingår i lärlingsutbildningen. Så är inte fallet i det
svenska systemet. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion Kr3 yrkande 4.
Ungdomar och arbetslöshet
I fyra motionsyrkanden behandlas frågor som rör arbetslösheten
bland ungdomar. Två av yrkandena handlar om särskilda
arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom ungdomspraktik m.m.
I motion Kr1 (v) anför motionärerna att ungdomar bör stödjas
så att de får riktiga arbeten, som inte snedvrider
arbetsmarknaden och lönebildningen. Motionärerna avvisar
arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom ungdomspraktik och
arbetslivsutveckling (ALU) (yrkande 12).
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) anser att ungdomspraktiken
innebär att ungdomarna inte får riktiga arbeten. Ett system med
ungdomsintroduktion bör införas. Detta skulle innebära att
ungdomarna efter en praktiktid på fyra månader anställs under
åtta månader med rekryteringsstöd (yrkande 8).
Arbetsmarknadsutskottet har under innevarande budgetår vid två
tillfällen, i december 1993 och i mars 1994, tagit ställning
till frågor som rör ungdomspraktik, ALU och ungdomsintroduktion.
Hösten 1993 uttalade utskottet att det förutsatte att en
noggrann utvärdering av ungdomspraktiken skulle göras inom ramen
för den parlamentariska utredning som skall se över
arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och
avgränsning (bet. 1993/94:AU5).
I mars 1994 erinrade arbetsmarknadsutskottet om att det vid
flera tillfällen uttalat att ungdomspraktiken är ett
exceptionellt medel i ett mycket svårt arbetsmarknadsläge och
att åtgärden är en sistahandslösning när alla övriga åtgärder
prövats (bet. 1993/94:AU11 s. 42). Utskottet betonade att
ungdomspraktiken är en tillfällig och tidsbegränsad
sistahandsåtgärd som inte är avsedd att ersätta
yrkesutbildningen inom det reguljära utbildningsväsendet (s.
44). Vidare ansåg utskottet att det skulle vara alltför
optimistiskt att i nuvarande läge inleda en nedtrappning eller
avveckling av ungdomspraktiken och införa ett system med
ungdomsintroduktion. Prognoserna om en fortsatt hög
ungdomsarbetslöshet nödvändiggör en hög nivå på
ungdomspraktiken, menade utskottet. Vidare instämde utskottet
med motionärerna i det angelägna i att ungdomar i större
utsträckning får reguljära anställningar och menade att de
förändringar av ungdomspraktiken som trädde i kraft den 1
januari i år just har detta syfte. Utskottet framhöll att
möjligheten till anställning med rekryteringsstöd efter sex
månaders ungdomspraktik varit möjlig alltsedan systemet med
ungdomspraktik infördes (s. 45).
Kulturutskottets bedömning skiljer sig inte från
arbetsmarknadsutskottets. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motionerna Kr1 yrkande 12 och Kr2 yrkande 8.
I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör mål för
ungdomsarbetslöshetspolitiken m.m.
I motion Kr3 (nyd) framhålls att arbetslösheten bland
55--64-åringar utgör en fjärdedel av den arbetslöshet som
drabbat ungdomar. Motionären hemställer att ett mål för
arbetsmarknadspolitiken skall vara att ungdomars arbetslöshet
inte skall överstiga 55--64-årsgruppens (yrkande 1). I samma
motion begärs en konsekvensanalys av ungdomars möjlighet till
arbete om äldre lämnar arbetsmarknaden (yrkande 5).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
synnerligen angeläget att nedbringa arbetslösheten bland
ungdomar. Av den anledningen har -- som framgår av det
föregående -- betydande arbetsmarknadspolitiska insatser gjorts.
Även på många andra samhällsområden har åtgärder vidtagits. Här
kan nämnas utbyggnaden av ett tredje gymnasieår, fler platser i
högskolan, infrastruktursatsningar, ROT-verksamhet.
Vidare vill utskottet framhålla att den nyligen tillsatta
parlamentariska utredningen om arbetsmarknadspolitikens roll,
omfattning, inriktning och avgränsning bl.a. har i uppdrag att
kartlägga arbetslöshetens struktur samt föreslå till vilka
grupper arbetsmarknadspolitiken i första hand skall riktas (dir.
1993:132).
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr3 yrkandena
1 och 5.
Ungdomar och bostäder
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) behandlar ungdomars
situation på bostadsmarknaden. I motionen framhålls bl.a. att
ungdomar i detta sammanhang är en svag grupp, eftersom de ännu
inte är etablerade. Kommunerna bör -- anser motionärerna --
återigen få möjlighet att införa effektivt fungerande
bostadsförmedlingar (yrkande 9).
Bostadsutskottet har nyligen i sitt av riksdagen behandlade
betänkande 1993/94:BoU15 behandlat vissa motionsförslag som
anknyter till ungdomars boende och till kommunernas ansvar för
bostadsförsörjningen. I betänkandet anförs bl.a. att en del av
det bostadspolitiska förändrings- och förenklingsarbetet har
inriktats på att avreglera den statliga styrningen av det
kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen. Utgångspunkten för
detta arbete har varit att staten kan ha förtroende för att
kommunerna självmant vidtar de åtgärder som kan behövas för att
alla invånare skall få godtagbara bostäder (bet. s. 22).
Det är således i första hand en uppgift för kommunerna att ta
ansvar för bostadsbyggandet inom sitt område medan riksdagen och
regeringen har att ombesörja att de ekonomiska och legala
instrumenten tillskapas. I enlighet härmed är det främst
kommunerna som har att svara för att bostadsproduktionen får en
utformning och omfattning som svarar mot de lokala behoven (bet.
s. 24).
Kulturutskottet intar samma ståndpunkt i denna fråga som
bostadsutskottet. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra
om den i det föregående nämnda Generationsutredningen, som har i
uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att underlätta unga
människors etablering bl.a. på bostadsmarknaden (dir. 1992:107).
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr2 yrkande 9.
Sociala frågor m.m.
I två motionsyrkanden tas frågor upp som rör ungdomars
sociala situation.
Det finns -- anför motionärerna bakom motion Kr1 (v) --
ekonomiska och sociala orättvisor inom ungdomsgenerationen.
Många ungdomars levnadsvillkor försämras i snabb takt genom
arbetslöshet och bostadslöshet. Att inte satsa på ungdomen är
inte bara en förlust för ungdomarna själva utan också för
samhället (yrkande 2).
I motion Kr3 (nyd) anförs att beroendet av socialbidrag bland
unga medborgare ökar i snabb takt. Konkreta ambitioner för att
förändra denna trend efterlyses i motionen (yrkande 3).
Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet
självfallet inte har någon annan uppfattning än motionärerna när
det gäller synen på betydelsen av att satsa på de unga.
Den besvärliga ekonomiska situation, i vilken många ungdomar
befinner sig i dag, och det ökande behovet av socialbidrag bland
unga har sin huvudsakliga grund i ungdomsarbetslösheten.
Utskottet har i det föregående redovisat en rad åtgärder som
vidtagits för att komma till rätta med
arbetslöshetsproblematiken. Utskottet vill även i detta
sammanhang erinra om det arbete som bedrivs av
Generationsutredningen och som går ut på att ungdomars
levnadsvillkor i ekonomiskt och socialt hänseende skall
analyseras. Generationsutredningen skall -- som nämnts i ett
tidigare avsnitt i detta betänkande -- lämna konkreta förslag
till åtgärder för att underlätta unga människors etablering i
samhället.
Utskottet vill tillägga att Socialtjänstkommittén har i
uppdrag att se över socialtjänstlagens regler om rätt till
bistånd. I direktiven till utredningen berörs särskilt
samhällets insatser för barn och ungdomar (dir. 1991:50).
Kommittén kommer enligt uppgift att avlämna sitt huvudbetänkande
sommaren 1994.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr1 yrkande 2
och Kr3 yrkande 3.
Motionärerna bakom motion Kr1 (v) påpekar att socialnämnder
och kommuner har ett ansvar för att utsatta ungdomar får det
stöd de behöver och inte far illa. I takt med nedskärningarna i
kommunerna försummas de förebyggande insatserna för barn och
ungdomar. Kommunerna bör därför enligt motionärerna åläggas att
arbeta fram barn- och ungdomsplaner. Med hjälp av sådana
planer kan man få fram underlag till minimikrav på ungdomars
rätt till stöd (yrkande 16).
Socialtjänstkommittén har bl.a. i uppdrag att se över
kommunernas socialbidragsnormer och socialtjänstens framtida
inriktning och organisation. Enligt uppgift kommer, som ovan
angetts, kommittén att avlämna sitt huvudbetänkande sommaren
1994. Socialstyrelsen fick år 1992 regeringens uppdrag att i
samråd med andra myndigheter följa utvecklingen av barns villkor
i samhället med anledning av det förnyelse- och
omställningsarbete som pågår i kommuner och landsting.
Utskottet anser att det pågående utredningarbetet och
regeringens fortsatta beredning av ärendet bör avvaktas innan
riksdagen tar ställning i den av motionärerna aktualiserade
frågan. Utskottet avstyrker därför motion Kr1 yrkande 16.
I motion Kr1 (v) föreslås att en försöksverksamhet skall
startas med att subventionera kondomer till unga i syfte att
förhindra ofrivilliga ungdomsgraviditeter och sexuellt
överförbara sjukdomar (yrkande 9).
Socialutskottet har nyligen i sitt av riksdagen behandlade
betänkande 1993/94:SoU20 behandlat ett snarlikt yrkande och då
anfört att frågan om subventionering av preventivmedel i första
hand är en fråga för landstingen samt att Folkhälsoinstitutet
och Socialstyrelsen driver ett projekt på området.
Socialutskottet ansåg inte att riksdagen med anledning av
motionskrav borde ta något initiativ.
Kulturutskottet gör samma bedömning som socialutskottet.
Motion Kr1 yrkande 9 avstyrks således.
I samma motion, motion Kr1 (v), talas om de förvridna
kroppsideal som många unga har. Motionärerna pekar på
problemet med missbruk av anabola steroider. Vidare anförs att
åtgärderna för att förebygga anorexi och bulimi måste byggas ut
samt att resurserna till hälsofrämjande åtgärder måste
fördelas jämnt mellan flickor och pojkar (yrkande 18).
Dopningsproblematiken följs av Folkhälsoinstitutet. Vidare har
socialutskottet nyligen i det ovan nämnda betänkandet
1993/94:SoU20 behandlat yrkanden med krav på åtgärder mot
dopning och bl.a. anfört att regeringen under våren har för
avsikt att tillkalla en särskild utredning med parlamentarisk
medverkan för att göra en samlad översyn av omfattningen och
följderna av missbruket av dopningsmedel. Enligt socialutskottet
bör den kommande översynen inte föregripas.
Även frågor om anorexi och bulimi följs av Folkhälsoinstitutet
och Socialstyrelsen. Folkhälsoinstitutet, som arbetar med
förebyggande folkhälsoarbete, söker sprida kunskap och
erfarenheter om ätstörningar och om hur man kan förebygga dem.
Socialstyrelsen avser att följa utvecklingen när det gäller
behandling av ätstörningar.
Liksom socialutskottet anser kulturutskottet att den kommande
översynen av dopningsproblem inte bör föregripas.
Motionsyrkandet i övrigt motiverar enligt kulturutskottets
uppfattning inte heller någon riksdagens åtgärd. Motion Kr1
yrkande 18 avstyrks därför.
Kulturutskottet vill tillägga att frågor rörande forskning om
dopning och idrottsanorexi nyligen utförligt behandlats av
kulturutskottet i betänkande 1993/94:KrU11 om idrott.
Ungdomar och kultur
I motion Kr258 (s) erinras om den treåriga satsning som
gjordes på ungdomars eget skapande inom ramen för arvsfondsmedel
och som benämndes Kulturbudkavlen. I motionen föreslås att Barn-
och ungdomsdelegationen med arvsfondsmedel skall stödja en
Kultur- och mediebudkavle som även inbegriper medieprojekt
(yrkande 5). I motion Kr307 (s) framförs liknande förslag
(yrkande 57).
Barn- och ungdomsdelegationens satsning Kulturbudkavlen pågick
under tre år med början den 1 juli 1989. Stöd lämnades till
olika typer av kulturprojekt där ungdomars egen skaparkraft
sattes i centrum. De flesta projekten byggde på samarbete mellan
professionella kulturarbetare och ungdomar.
Den typ av kultur- och medieprojekt som motionärerna tar upp
kan fortfarande och kommer även i fortsättningen att kunna
stödjas genom medel ur Allmänna arvsfonden. Mot den bakgrunden
avstyrker utskottet motionerna Kr258 yrkande 5 och Kr307 yrkande
57.
Kulturen är en av de viktigaste krafterna för att ungdomars
kreativitet skall utvecklas till något odelat positivt, anser
motionärerna bakom motion Kr2 (s). De hänvisar till att Sverige
genom att ratificera FN:s barnkonvention påtagit sig vissa
förpliktelser på kulturens område, vilket inte i tillräcklig
grad har påverkat anslagen på kulturområdet. Motionärerna
framhåller bl.a. att nedskärningar på kulturens område i
kommuner och landsting i hög grad drabbar barn och ungdom.
Motionsyrkandet syftar till att större insatser skall göras
för barns och ungdomars kultur (yrkande 11).
Både regering och riksdag har under senare år uppmärksammat
behovet av kulturpolitiska insatser riktade till barn. I
direktiven till den parlamentariska utredningen om
kulturpolitikens utformning, den s.k. Kulturutredningen,
framhålls att det ändå finns starka skäl som talar för att denna
aspekt på kulturpolitiken i än högre grad behöver sättas i
förgrunden i framtiden. Utredningen har därför fått i uppdrag
att redovisa lämpliga vägar för att förstärka kulturens
ställning bland barn och ungdom (dir. 1993:24).
Behovet av satsningar på barn- och ungdomskultur har vid flera
tillfällen våren 1994 understrukits av utskottet (bet.
1993/94:KrU17 och 1993/94:KrU18).
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion Kr2 yrkande 11.
I motion Kr1 (v) framhålls att bibliotekens verksamhet -- även
den som bedrivs vid skolbiblioteken -- är en av de viktigaste
kulturpolitiska satsningarna för barn och ungdomar. Motionärerna
föreslår att biblioteksverksamheten skall prioriteras
(yrkande 15).
De senaste åren har biblioteksfrågor varit föremål för en
omfattande debatt mot bakgrund av befarade och delvis genomförda
kommunala nedskärningar inom bibliotekssektorn.
I sitt betänkande 1991/92:KrU32 konstaterade kulturutskottet
att ansvaret för folkbiblioteken vilar på kommunerna och att
folkbiblioteken är de äldsta kommunala kulturinstitutionerna.
Biblioteken är -- menade utskottet -- en mötesplats för unga och
gamla. I det lilla samhället eller i förorten svarar biblioteken
-- vid sidan av bokutlåningen --  ofta för merparten av det
lokala kulturutbudet. Biblioteken utgör därmed stommen i det
svenska kulturlivet, ansåg utskottet. Utskottet intar
fortfarande samma ståndpunkt i denna fråga. Utskottet vill
tillägga att övergripande biblioteksfrågor även har behandlats i
bet. 1992/93:KrU17 och bet. 1993/94:KrU18.
Vidare hänvisar utskottet till den möjlighet till fördjupad
prövning av bibliotekens roll i kulturpolitiken som finns inom
ramen för Kulturutredningens arbete. Motionsyrkandet bör inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Flyktingfrågor
I motion Kr1 (v) behandlas en rad frågor rörande
flyktingbarn och -ungdomar. Bl.a. föreslås att barn och
ungdomar som håller sig gömda i Sverige för att undkomma
utvisning skall erbjudas en ny asylutredning. I syfte att bevaka
dessa personers intressen bör -- anser motionärerna -- en god
man utses åt dem. Motionärerna anser att barn och ungdomar inte
skall få tas i förvar och framhåller också att större
uppmärksamhet bör ägnas barn och ungdomar med psykiska symptom
som uppstått på grund av svåra krigsupplevelser m.m. (yrkande
7).
Flyktingbarnens situation har vid olika tillfällen behandlats
av socialförsäkringsutskottet.
I proposition 1991/92:138 föreslogs att barn under 16 år inte
skulle få tas i förvar annat än vid avvisning med omedelbar
verkställighet. Socialförsäkringsutskottet ansåg i sitt
betänkande 1992/93:SfU3 att det ytterst alltid måste finnas en
möjlighet att mot barnens och familjens vilja verkställa beslut
även i andra avvisningsfall och i utvisningsfall. Utskottet
föreslog i stället att förvar av barn aldrig skulle få
tillgripas, förrän man först prövat att ställa barnet under
uppsikt. Först när ett försök att få ett barn som ställts under
uppsikt att frivilligt medverka till en avresa misslyckats,
skall förvar kunna tillgripas vid ett senare tillfälle för att
möjliggöra ett avlägsnande från landet. Riksdagen antog ändrade
förvarsbestämmelser i enlighet med utskottets förslag. De nya
bestämmelserna gäller fr.o.m. den 1 januari 1993.
Riksdagen har även härefter på förslag av
socialförsäkringsutskottet i betänkande 1993/94:SfU5 avslagit
motioner med förslag om totalförbud mot att ta barn i förvar.
Socialförsäkringsutskottet förutsatte i sitt betänkande att
regeringen noga följer tillämpningen av de nya reglerna.
Utskottet förutsatte också att den parlamentariska Invandrar-
och flyktingkommittén (dir. 1993:1) i sitt arbete kommer att
diskutera förvarsreglerna när förslag om den framtida
flyktingpolitiken utarbetas. Kommitténs arbete skall vara
avslutat den 1 mars 1995.
Socialförsäkringsutskottet har i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1993/94:SfU11 behandlat bl.a. frågor om hälso- och
sjukvård för asylsökande m.fl. och om flyktingbarnens situation.
I enlighet med betänkandet skall asylsökande barn och ungdomar i
fortsättningen i princip ha rätt till samma hälso- och sjukvård
som här i landet bosatta barn. Socialförsäkringsutskottet ansåg
det viktigt att särskilt barnens situation uppmärksammas i asyl-
och kommunmottagandet och framhöll att en hel del åtgärder under
senare tid har vidtagits för att öka kunskapen om barnens behov
och finna lämpliga åtgärder att på ett bättre sätt tillgodose
dessa behov. Bl.a. angav utskottet att regeringen i juli 1993
uppdragit åt Invandrarverket och Socialstyrelsen att utvärdera
det kommunala mottagandet av barn och ungdomar med
flyktingbakgrund som kommit hit utan vårdnadshavare. Vidare
angavs att Invandrarverket och Socialstyrelsen på begäran av
riksdagen (bet. 1992/93:SfU3) hade fått regeringens uppdrag att
närmare utreda förhållandena för de barn som hålls gömda för att
undgå verkställighet av ett avvisningsbeslut.
Socialförsäkringsutskottet förutsatte att regeringen utformar
ett samlat åtgärdsprogram för att förbättra flyktingbarnens
situation för att på så sätt ta till vara utredningsresultaten.
Situationen för de gömda flyktingbarnen behandlades nyligen (i
april 1994) i bet. 1993/94:SfU14. Därvid förelåg ett
motionsyrkande om sådan förnyad asylutredning som föreslås i
motion Kr1. Socialförsäkringsutskottet hänvisade bl.a. till att
Socialstyrelsens och Invandrarverkets rapport om de ensamma
resp. gömda flyktingbarnen skulle föreligga inom kort. Utskottet
ansåg inte att något riksdagens uttalande var påkallat.
De två myndigheterna har nyligen redovisat sina uppdrag i två
rapporter, Gömd -- för att undvika avvisning. En rapport om
gömda barn i Sverige resp. Ensam. En rapport om flyktingbarn
utan vårdnadshavare i Sverige.
I den senare rapporten behandlas bl.a. frågan om god
mans-förhållandet. De båda myndigheterna föreslår en översyn av
gällande regler för barnens rättsliga skydd samt att samtliga
flyktingbarn -- i avvaktan på en förändring av lagstiftningen --
skall erhålla en kontaktman eller kontaktfamilj enligt
socialtjänstlagens föreskrifter.
Kulturutskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare
inställning såvitt gäller förvarstagande av barn. Utskottet
anser vidare att regeringens ställningstagande med anledning av
Invandrarverkets och Socialstyrelsens rapporter bör avvaktas.
Något uttalande från riksdagens sida i övrigt är inte påkallat.
Utskottet vill tillägga att regeringen den 14 april 1994
beslutat om en förordning som skall komplettera utlänningslagens
regler. Bestämmelserna i förordningen innebär att asylsökande
barn och barnfamiljer som har ansökt om asyl före den 1 januari
1993 skall få stanna i Sverige av humanitära skäl om inte
särskilda skäl talar emot det. Med barn avses barn och ungdomar
som den 1 januari 1993 var under 18 år.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr1 yrkande 7.
I motion Kr3 (nyd) framförs synpunkter av innehåll att många
ungdomar är kritiska mot den nuvarande flyktingpolitiken.
Klotter och brist på respekt för andra människor kan vara
reaktioner på det utanförskap som drabbar tusentals ungdomar.
Motionsyrkandet synes syfta till åtgärder mot
främlingsfientlighet (yrkande 2).
Utskottet anser att den omständigheten att vissa
ungdomsgrupper kan vara missnöjda med innehållet i
flyktingpolitiken -- trots att den tillkommit i demokratisk
ordning -- inte får tas till intäkt för åtgärder som inte är
accepterade i samhället. Däremot står det envar fritt att
argumentera för en ändring av innehållet i politiken. Detta får
dock inte ta sig uttryck i främlingsfientlighet.
Utskottet har i det föregående redovisat en del av de åtgärder
som vidtagits från regeringens sida i detta syfte. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.
Övergripande frågor om organisationsstöd m.m.
I det följande behandlas motionsyrkanden av övergripande
karaktär som avser stöd till organisationer.
Yrkande 1 i motion Kr419 (nyd) syftar till att uppföljningen
och utvärderingen av organisationsbidragens effekter skall
förbättras.
Enligt utskottets mening är det angeläget att målen för
bidragsgivningen uppnås. Utskottet erinrar i sammanhanget om vad
som sagts i ett föregående avsnitt i detta betänkande om att den
statliga bidragsgivningen till barn- och ungdomsorganisationerna
i fortsättningen i högre grad skall målrelateras, vilket även
ställer krav på arbete med utvärdering och uppföljning. Vidare
kan här erinras om att en utvärdering av statsbidragen till
folkbildningsverksamhet påbörjas i dagarna  av en särskild
utredare (dir. 1994:12). I övrigt kan tilläggas att
beredningsarbete pågår inom regeringskansliet med anledning av
de förslag som lagts fram i betänkandet Organisationernas bidrag
(SOU 1993:71).
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte
är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionsyrkandet, som således avstyrks.
I samma motion tas frågan om uppdragsersättning och
upphandling upp. Sålunda föreslås att föreningar skall få
viss uppdragsersättning och att medlemmarnas ansvar för
organisationens intäkter skall öka. Motionärerna anser att t.ex.
Röda Korsets hjälpinsatser ligger inom ramen för principen om
uppdragsersättning (yrkande 2). Vidare bör ett konkurrensriktigt
upphandlingsförfarande tillämpas vid köp av tjänster från
organisationer. Ett sådant förfarande skulle medföra en
effektivisering av och därmed en kostnadsreduktion för de
uppgifter myndigheterna genomför med utnyttjande av bl.a.
föreningar och andra organisationer (yrkande 8).
De frågor som aktualiseras i motionen behandlas i det ovan
nämnda betänkandet Organisationernas bidrag (SOU 1993:71).
Utredaren konstaterar att organisationer med olika
verksamhetsinriktning ofta är bäst lämpade att utföra
verksamheter som statsmakterna önskar främja.
Uppdragsersättningsmodellen ställer mycket stora krav på klara
mål för verksamheten och en tydlig definition från
statsmakternas sida, framhåller utredaren (s. 58). I betänkandet
berörs även frågan om upphandlingsförfarande, en modell som
föreslagits för det statliga bidraget till de frivilliga
försvarsorganisationerna i betänkandet (SOU 1992:132) Frivillig
verksamhet för totalförsvaret. Regeringen har sedermera i
budgetpropositionen dock valt att inte följa utredningsförslaget
i denna del (prop. 1993/94:100 bil. 5, bet. 1993/94:FöU9, rskr.
1993/94:295).
Enligt utskottets mening bör det ställningstagande som
regeringen kan göra med anledning av utredningsförslagen i det
tidigare nämnda betänkandet Organisationernas bidrag inte
föregripas. Utskottet avstyrker således motion Kr419 yrkandena 2
och 8.
Två av yrkandena i motion Kr419 syftar till
bidragssanering. Motionärerna föreslår att
organisationsbidrag aldrig skall få överstiga 50 % av
medlemsintäkterna, utom då det gäller uppdragsersättningar och
stöd till ungdomsidrott (yrkande 3). I syfte att minimera
kostnaderna för bidragsprövningen och bidragsutbetalningen
föreslås att det minsta bidragsbelopp som kan utgå bestäms till
150 % av basbeloppet (yrkande 4).
Enligt utskottets mening är det angeläget att organisationerna
ges möjlighet att utvecklas på egen hand och minska sitt
bidragsberoende. Som framgår av ett föregående avsnitt i detta
betänkande lämnas förslag till ökade intäktsmöjligheter i
regeringens proposition om ny lotterilag som för närvarande
behandlas av utskottet.
Utskottet vill tillägga att organisationsbidragen behandlas
under flera huvudtitlar i statsbudgeten och inom flera utskott i
riksdagen. Frågan om storleken på bidragen och vilka
bidragsregler som i övrigt skall gälla bedöms områdesvis.
Utskottet är inte berett att förorda sådana generella
regeländringar av de aktuella stödsystemen som motionärerna
avser.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr419
yrkandena 3 och 4.
Vidare föreslås i samma motion en generell besparing på
organisationsbidragen med 20 % för budgetåret 1994/95, med
ytterligare 20 % för budgetåret 1995/96 och med 10 % för
budgetåret 1996/97 (yrkande 5). Den föreslagna minskningen av
bidragen föreslås gälla även bidrag till politiska
organisationer (yrkande 6).
Utskottet har vid de två föregående riksmötena behandlat
liknande yrkanden om en minskning av organisationsbidragen. I
utskottets betänkande 1991/92:KrU14 redogjorde utskottet för
fördelningen av statsbidragen enligt en  rapport från
Statskontoret, Statligt föreningsstöd -- en kartläggning
(1991:6). Enligt rapporten uppgick det statliga stödet
budgetåret 1989/90 till föreningslivet till ca 7,5 miljarder
kronor. Utskottet konstaterade att en mycket stor del av nämnda
belopp avsåg stöd som inte kan betraktas som organisationsstöd i
egentlig mening. I beloppet inkluderades 1 891 miljoner kronor
till humanitärt stöd som kanaliseras via hjälporganisationer.
Vidare avsåg 2 088 miljoner kronor lönebidrag. Därutöver --
framhöll utskottet -- anvisas medel för stöd till organisationer
för vitt skilda ändamål och med vitt skilda syften under ett
stort antal anslag. Utskottet erinrade om att medelsanvisning
över statsbudgeten prövas av riksdagen för varje bidragsområde
efter bedömning i de olika utskotten. I kulturutskottet bereds
frågor om storleken på bidragen till ungdomsorganisationerna,
idrottsrörelsen, trossamfunden och andra folkrörelser samt till
studieförbunden. Utskottet erinrade också om att det står varje
ledamot fritt att framställa yrkanden om minskningar av den
medelsanvisning till visst ändamål som föreslagits i
budgetpropositionen även om han eller hon inte väckt motion i
frågan. Utskottet ansåg -- med hänsyn till vad som anförts --
att det saknades skäl att pröva motionsförslag om nedskärning i
relation till varje anslag som avser organisationsstöd.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandet. Liknande motionsyrkande
avstyrktes våren 1993 (bet. 1992/93:KrU12).
Utskottet intar samma ståndpunkt som vid de två föregående
riksmötena.
Utskottet vill med anledning av motionskravet rörande stödet
till de politiska partierna tillägga följande. Expertgruppen för
studier i offentlig ekonomi (ESO) har nyligen i rapporten Det
offentliga stödet til partierna -- inriktning och omfattning
sökt klargöra den totala omfattningen av offentligt stöd till
partier, det offentliga stödets betydelse och vilka alternativ
som finns till offentligt stöd (Ds 1994:31). Vidare har
riksdagen tidigare i vår beslutat om en sänkning av partistödet
med 10 % (bet. 1993/94:KU32, rskr. 1993/94:165).
Med det anförda avstyrks motion Kr419 yrkandena 5 och 6.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av
ungdomspolitiken
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Kr1 yrkandena 1 och
3 och motion 1993/94:Kr2 yrkande 1 godkänner regeringens förslag
om den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken,
res. 1 (s)
2. beträffande de offentliga stödjande insatserna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkandena 11 och 14,
men. (v) - delvis
3. beträffande ideella organisationer
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr1 yrkande 13 och
1993/94:Kr2 yrkande 6,
res. 2 (s)
4. beträffande en referensgrupp
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 5,
men. (v) - delvis
5. beträffande Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter och
verksamhetsinriktning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 3,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Kr1 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
6. beträffande övergripande mål för statsbidragen till barn-
och ungdomsorganisationerna
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Kr1 yrkande 6
godkänner regeringens förslag om övergripande mål för
statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna,
men. (v) - delvis
7. beträffande måluppfyllelsen
att riksdagen godkänner regeringens förslag om att
bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna i ökad
utsträckning skall relateras till målen för bidragen,
8. beträffande riktlinjer i övrigt för statsbidragen till
barn- och ungdomsorganisationerna
att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits i
fråga om riktlinjer för statsbidragen till barn- och
ungdomsorganisationerna i den mån riktlinjerna inte har
behandlats under momenten 6 och 7,
9. beträffande åldersgränser
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr406 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande åldersgränser,
10. beträffande medelsanvisningen för Ungdomsstyrelsen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1994/95 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 7 923 000 kr,
11. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell
och internationell ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr2 yrkande 2 och 1993/94:Kr307
yrkande 18 till Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 111 697 000 kr,
res. 3 (s)
12. beträffande den framtida bidragsnivån för
ungdomsorganisationerna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkandena 5 och 10,
res. 4 (s)
13. beträffande frågan om kostnaderna för utvärdering av
barn- och ungdomsorganisationernas egen verksamhet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 4,
res. 5 (s)
14. beträffande stöd till Ungdomens hus
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 17,
15. beträffande medelsanvisningen till EG:s utbytesprogram
Ungdom för Europa
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till EG:s
utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1994/95 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000
kr,
16. beträffande rekryteringen till internationellt
ungdomsutbyte
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 8,
17. beträffande de nya gymnasieprogrammen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 10,
18. beträffande vidgade klyftor i skolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 7,
res. 6 (s)
men. (v) - delvis
19. beträffande ett lärlingssystem
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr3 yrkande 4,
res. 7 (nyd)
20. beträffande ungdomspraktik m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr1 yrkande 12 och
1993/94:Kr2 yrkande 8,
res. 8 (s)
21. beträffande mål för ungdomsarbetslöshetspolitiken m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr3 yrkandena 1 och 5,
22. beträffande ungdomars situation på bostadsmarknaden
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 9,
res. 9 (s)
23. beträffande frågan om ungdomars sociala situation
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr1 yrkande 2 och
1993/94:Kr3 yrkande 3,
24. beträffande barn- och ungdomsplaner
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 16,
men. (v) - delvis
25. beträffande en försöksverksamhet med att subventionera
kondomer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 9,
26. beträffande förvridna kroppsideal
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 18,
men. (v) - delvis
27. beträffande en Kultur- och mediebudkavle
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr258 yrkande 5 och
1993/94:Kr307 yrkande 57,
res. 10 (s)
28. beträffande större insatser för barns och ungdomars
kultur
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 11,
res. 11 (s)
29. beträffande prioritering av biblioteksverksamheten
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 15,
30. beträffande frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 7,
men. (v) - delvis
31. beträffande flyktingpolitiken
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr3 yrkande 2,
32. beträffande utvärdering av organisationsbidragens
effekter
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkande 1,
res. 12 (nyd)
33. beträffande uppdragsersättning och upphandling
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkandena 2 och 8,
res. 13 (nyd)
34. beträffande bidragssanering
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkandena 3 och 4,
res. 14 (nyd)
35. beträffande besparing på organisationsbidragen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkandena 5 och 6.
res. 15 (nyd)
Stockholm den 5 maj 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo
Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd),
Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling
(s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken (mom. 1)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet konstaterar inledningsvis" och slutar med "till
riktlinjer" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de riktlinjer för ungdomspolitiken
som regeringen föreslagit är av övergripande karaktär. Samma
förhållande gäller förslaget i motion Kr1 (v). Utskottet anser
därför att de i motion Kr2 (s) angivna riktlinjerna i stället
bör antas av riksdagen.
Utskottets ställningstagande innebär att riktlinjerna för
ungdomspolitiken skall utgå från FN:s konvention om barnens
rättigheter och från de rättigheter som ungdomar har och som
närmare redovisas i motion Kr2. Vidare bör det av riktlinjerna
framgå att föräldrar, familj och övriga vuxna har skyldighet att
se till att alla barn och ungdomar får en god uppväxt samt att
samhället, i första hand kommunerna, har skyldighet att se till
att alla barn och ungdomar får en god start i livet. Det
politiska ansvaret måste vara tydligt. Ett av de viktigaste
målen för ungdomspolitiken är ungdomars framtidstro. Vidare bör
riktlinjerna utgå från att offentliga insatser för ungdomar
skall bygga på ungdomars eget engagemang och att arbetet med
ungdomsfrågor skall utgå från en helhetssyn på ungdomars vardag
och villkor, vilket kräver en bättre samverkan mellan samhällets
olika sektorer. Slutligen är det angeläget att ungdomspolitiken
ges en långsiktig inriktning. Konsekvenserna för kommande
generationer bör således vägas in i de politiska besluten.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr2
yrkande 1 och med avslag på regeringens förslag och motion Kr1
yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av
ungdomspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 1 och
med avslag på propositionen och motion 1993/94:Kr1 yrkandena 1
och 3 godkänner vad utskottet anfört om den huvudsakliga
inriktningen av ungdomspolitiken,

2. Ideella organisationer (mom. 3)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 6 avstyrks"
bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr2 (s) anser utskottet
att det politiska ansvaret måste vara tydligt. Ideella
organisationer och frivilligt arbete utgör ett komplement till
samhällets insatser och kan inte ersätta det gemensamma
ansvaret. Liknande tankar har också framförts i motion Kr1 (v).
Utskottet tillstyrker därmed motionerna Kr1 yrkande 13 och Kr2
yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande ideella organisationer
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr1 yrkande
13 och 1993/94:Kr2 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
3. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. (mom. 11)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "medelsanvisning
tillstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr2 (s) och Kr307
(s) anser utskottet att det är angeläget att åtgärder vidtas för
att motverka främlingsfientlighet och rasism. Utskottet
välkomnar därför de satsningar som kommer att genomföras av den
nationella kommitté som skall ha i uppdrag att starta en
ungdomskampanj mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism
och intolerans. Vidare erinrar utskottet om att det i
propositionen uttalas att Ungdomsstyrelsen bör uppmuntra de
ideella organisationerna att engagera fler invandrarungdomar i
sin verksamhet, vilket står i överensstämmmelse med vad som
framförts i de två nämnda motionerna. För att uppnå detta syfte
bör emellertid särskilda resurser, nämligen 2 miljoner kronor,
tillföras förevarande anslag utöver regeringens förslag. Denna
förstärkning av anslaget skall användas för att fördelas bland
de barn- och ungdomsorganisationer som arbetar med att engagera
invandrarbarn och -ungdomar och med att motverka
främlingsfientlighet. Utskottet tillstyrker således motionerna
Kr2 yrkande 2 och Kr307 yrkande 18.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell
och internationell ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr2 yrkande 2
och 1993/94:Kr307 yrkande 18 och med anledning av regeringens
förslag till Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 113 697 000 kr,
4. Den framtida bidragsnivån för ungdomsorganisationerna (mom.
12)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Kr2" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill understryka att det är angeläget att eventuella
nedskärningar av anslagen till föreningslivet inte skall
försämra ungdomars möjlighet att delta i föreningsverksamhet.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion
Kr2 (s) och som innebär att det är angeläget att föreningarna
har en ekonomisk grundtrygghet och att staten har det
grundläggande ansvaret för ett rikt föreningsliv.
Motionsyrkandena tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande den framtida bidragsnivån för
ungdomsorganisationerna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkandena 5
och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Frågan om kostnaderna för utvärdering av barn- och
ungdomsorganisationernas egen verksamhet (mom. 13)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser -- i enlighet med vad som framförs i motion
Kr2 (s) -- att det är rimligt att de kostnader som kan uppkomma
när ungdomsorganisationerna själva skall utvärdera sin egen
verksamhet finansieras med medel från Ungdomsstyrelsens
förvaltningsanslag.
Utskottet tillstyrker således motion Kr2 yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande frågan om kostnaderna för utvärdering av
barn- och ungdomsorganisationernas egen verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Vidgade klyftor i skolan (mom. 18)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Kulturutskottet har" och slutar med "Kr2 yrkande 7"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser -- i likhet med motionärerna bakom motion Kr2
(s) -- att den ekonomiska överkompensationen av privata skolor
bidrar till vidgade klyftor och segregation på skolans område.
Rätten att välja skola är positiv. Samtidigt är det angeläget
att slå vakt om en gemensam skola och att söka uppnå en bra
skola för alla barn. Resurserna till skolan skall -- anser
utskottet -- fördelas efter de behov som finns i den enskilda
skolan för att därefter fördelas efter de behov som finns hos
enskilda elever. Föräldrar och barn över hela landet skall
tryggt kunna välja närmaste skola för barnens skolgång.
Skollagens 9 kap. 6 § bör enligt utskottets mening ändras och
lokala system med s.k. skolpeng bör avskaffas. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag härom.
Utskottet tillstyrker motion Kr2 yrkande 7.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:
18. beträffande vidgade klyftor i skolan
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr2 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Ett lärlingssystem (mom. 19)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "Kr3 yrkande 4"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det motiverat att -- i syfte
att ge eleverna en säker grund i ett samhälle med hård
konkurrens -- utreda om det tyska lärlingssystemet kan anpassas
till den svenska skolan. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion Kr3 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande ett lärlingssystem
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr3 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


8. Ungdomspraktik m.m. (mom. 20)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Kulturutskottets bedömning" och slutar med "Kr2
yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet gör en annan bedömning än
arbetsmarknadsutskottet. Kulturutskottet anser att
ungdomspraktiken innebär att ungdomarna inte får riktiga arbeten
och att den t.o.m. tränger undan riktiga arbeten. Utskottet
anser därför -- i enlighet med vad som anförs i motion Kr2 (s)
-- att ett system med ungdomsintroduktion bör införas och att
ungdomarna efter en praktiktid på fyra månader skall anställas
under åtta månader med rekryteringsstöd. Utskottet vill
understryka att målsättningen skall vara att ungdomarna därefter
får en tillsvidareanställning. Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr2 yrkande 8 och med anledning
av motion Kr1 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande ungdomspraktik m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 8 och
med anledning av motion 1993/94:Kr1 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Ungdomars situation på bostadsmarknaden
(mom. 22)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Kulturutskottet intar" och slutar med "Kr2 yrkande
9" bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion
Kr2 (s) att det är angeläget att kravet på kommunerna att
anordna bostadsförmedling snarast återinförs liksom möjligheten
för regeringen att förordna om kommunal bostadsförmedling.
Enligt utskottets mening bör återinförandet av en sådan
reglering underlätta för ungdomarna att etablera sig på
bostadsmarknaden. Förslaget i motion Kr2 yrkande 9 tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande
lydelse:
22. beträffande ungdomars situation på bostadsmarknaden
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. En Kultur- och mediebudkavle (mom. 27)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Den typ" och slutar med "yrkande 57" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att uppmuntra
barns och ungdomars egen skaparkraft. Den treåriga satsning på
ungdomars eget skapande, som benämndes Kulturbudkavlen,
finansierades med arvsfondsmedel. Utvärderingen av projektet har
visat att ungdomars egna initiativ uppmuntrades i stor
utsträckning. I samband med projektet upptäcktes många mycket
duktiga ledare, vilkas erfarenhet även bör tas till vara
framöver. Utskottet anser att det -- i enlighet med förslagen i
motionerna Kr258 (s) och Kr307 (s) -- är motiverat att fortsätta
verksamheten som bör benämnas Kultur- och mediebudkavlen. Bidrag
bör -- som framgår av namnet på verksamheten -- även kunna utgå
till medieprojekt och till projekt som kombinerar olika genrer.
Med hänvisning till det anförda tillstyrks motionerna Kr258
yrkande 5 och Kr307 yrkande 57.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande en Kultur- och mediebudkavle
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr258 yrkande
5 och 1993/94:Kr307 yrkande 57 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
11. Större insatser för barns och ungdomars kultur (mom. 28)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "Kr2 yrkande 11" bort
ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att kulturen är en av de viktigaste
krafterna för att ungdomars kreativitet skall utvecklas till
något odelat positivt.
Utskottet konstaterar att nedskärningar på kulturens område i
kommuner och landsting i hög grad drabbat barn och ungdom och
att nedskärningarna förväntas öka under innevarande kalenderår.
För att hejda denna utveckling borde regeringen -- med tanke på
att staten bör vara ett föredöme för kommunerna -- ha föreslagit
en resursförstärkning av sådan kulturell verksamhet som riktar
sig till barn och ungdom. Utskottet anser följaktligen att det
är angeläget att de statliga satsningarna på barns och ungdomars
kultur tillåts öka. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen
med bifall till motion Kr2 yrkande 11 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande
lydelse:
28. beträffande större insatser för barns och ungdomars
kultur
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Utvärdering av organisationsbidragens effekter (mom. 32)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "således avstyrks"
bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som framförs i motion Kr419 (nyd) anser
utskottet -- inte minst med hänsyn till det statsfinansiella
läget -- att det är angeläget att effekterna av bidragsgivningen
regelmässigt följs upp och utvärderas. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag härom. Vad utskottet sålunda anfört
bör riksdagen med anledning av motion Kr419 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande
lydelse:
32. beträffande utvärdering av organisationsbidragens
effekter
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr419 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Uppdragsersättning och upphandling (mom. 33)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkandena 2 och
8" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr419
(nyd) att föreningar i ökad utsträckning mot ersättning bör
kunna få offentlig myndighets uppdrag. Likaledes anser utskottet
att upphandling med en konkret precisering av prestationer bör
kunna införas gentemot enskilda organisationer i syfte att uppnå
en kostnadsreduktion för myndigheterna. Utskottet tillstyrker
således motion Kr419 yrkandena 2 och 8.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande
lydelse:
33. beträffande uppdragsersättning och upphandling
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr419 yrkandena 2
och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

14. Bidragssanering (mom. 34)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkandena 3 och 4"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det -- inte minst med tanke
på det statsfinansiella läget -- motiverat att genomföra en
sanering av den statliga bidragsgivningen till organisationer
och föreningar. Målet för en sådan sanering bör -- i enlighet
med vad som föreslagits i motion Kr419 (nyd) -- vara att
bidragen till samtliga organisationer utom organisationer för
ungdomsidrott aldrig får överstiga 50 % av
medlemsintäkterna. Vidare bör minsta bidragsbelopp som
betalas ut inte få understiga 150 % av basbelopet, dvs. för
närvarande ca 35 000 kronor. Regeringen bör snarast återkomma
till riksdagen med förslag till åtgärder för att minska stöden i
enlighet med vad utskottet anfört. Vad utskottet sålunda anfört
bör riksdagen med anledning av motion Kr419 yrkandena 3 och 4
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande
lydelse:
34. beträffande bidragssanering
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr419 yrkandena
3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
15. Besparing på organisationsbidragen (mom. 35)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet intar" och på s. 29 slutar med "yrkandena
5 och 6" bort ha följande lydelse:
Enligt en i det föregående omnämnd rapport från Statskontoret,
Statligt föreningsstöd -- en kartläggning (1991:6),
finansierades föreningslivet under budgetåret 1989/90 med ca 7,5
miljarder kronor i statliga bidrag. Utskottet anser att det är
motiverat att göra en initial besparing på stödet med 20 % för
budgetåret 1994/95. Detta bör ske genom att regeringen håller
inne belopp som motsvarar denna procentandel av anslag som
avser bidrag till organisationer för nämnda budgetår. Då det
gäller anslag till politiska partier har riksdagen redan
beslutat om en besparing på 10 %. Ytterligare 10 % bör nu tas ut
på angivna sätt.
Utskottet bedömer att ovan angivna ställningstagande kan leda
till en besparing på 1,5 miljarder kronor för nästa budgetår.
Regeringen bör för de två därpå följande budgetåren återkomma
till riksdagen med förslag till ytterligare besparingsåtgärder.
För budgetåret 1995/96 bör besparingar göras med 20 % och för
budgetåret 1996/97 med 10 %.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr419 yrkandena 5 och 6 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande
lydelse:
35. beträffande besparing på organisationsbidragen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr419 yrkandena 5
och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Särskilda yttranden
1. Prioritering av biblioteksverksamheten (mom. 29)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anför:
Företrädare för Socialdemokraterna har vid ett flertal
tillfällen de senaste åren framhållit betydelsen av
folkbiblioteken i samhället och krävt att målen för en nationell
bibliotekspolitik skall preciseras. Vi har även framhållit att
en bibliotekslag bör införas. Vi vill i detta sammanhang även
understryka att skolbibliotekens roll i de svenska skolorna är
en omistlig del av kunskapssamhället. Vi befarar att det
pågående förändringsarbetet i kommunerna innebär att
skolbiblioteken på många håll inte prioriteras i
rektorsområdena. Vi anser därför att det är motiverat att
skolbibliotekens situation snarast utreds av Skolverket och
Kulturrådet.
2. Frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar
(mom. 30)
Charlotte Branting och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Vi erinrar om att Folkpartiets representant i
socialförsäkringsutskottet i en reservation till betänkande
1993/94:SfU5 om vissa utlänningsfrågor bl.a. uttalat att
möjligheterna att ta barn i förvar i princip bör förbjudas.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
1. De offentliga stödjande insatserna (mom. 2)
Jag anser i likhet med vad som anförs i yrkandena 11 och 14 i
motion Kr1 (v) att det är de familjer som inte är kärnfamiljer
samt ungdomar med trassliga föräldrarelationer, ensamstående
föräldrar och tonårsmödrar som i första hand skall stödjas genom
offentliga stödinsatser. Om man vill anlägga en helhetssyn på
ungdomspolitiken kan man inte bara inrikta sig på de välartade
ungdomarna. Mest stöd behöver enligt min uppfattning de ungdomar
som har det svårast. Vad sålunda anförts med anledning av
motionsyrkandena bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
2. Ideella organisationer (mom. 3)
Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i
reservation 2.

3. En referensgrupp (mom. 4)
För att ungdomar själva skall kunna utforma och aktivt delta i
den ungdomspolitiska verksamheten bör det -- i enlighet med
förslaget i motion Kr1 (v) -- inrättas en referensgrupp vid den
nya statliga myndigheten, Ungdomsstyrelsen. Jag föreslår därför
att en referensgrupp tillsätts och att den skall bestå av
representanter för ungdomsorganisationerna. Således tillstyrker
jag motion Kr1 yrkande 5.
4. Övergripande mål för statsbidragen till barn- och
ungdomsorganisationerna (mom. 6)
Jag anser att riktlinjerna för statsbidragen till barn- och
ungdomsorganisationerna också skall inbegripa en punkt som
innebär att organisationerna skall arbeta för att berika
kulturlivet och motverka kommersiella mans- och kvinnoideal. Jag
tillstyrker således motion Kr1 yrkande 6.
5. Vidgade klyftor i skolan (mom. 18)
Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i
reservation 6.

6. Barn- och ungdomsplaner (mom. 24)
Vänsterpartiet anser att kommunerna bör åläggas att arbeta
fram barn- och ungdomsplaner i syfte att erhålla underlag till
minimikrav på ungdomars rätt till stöd. På sikt bör sådana
minimikrav föras in i socialtjänstlagen. Jag föreslår att frågan
utreds av Socialtjänstkommittén. Således tillstyrker jag motion
Kr1 yrkande 16.

7. Förvridna kroppsideal (mom. 26)
I motion Kr1 (v) har Vänsterpartiet pekat på problemen med
anorexi. I motionen krävs bl.a. förstärkta förebyggande åtgärder
och att resurser för hälsofrämjande åtgärder skall fördelas
jämnt mellan flickor och pojkar. Vad sålunda anförts med
anledning av motion Kr1 yrkande 18 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Motionsyrkandet tillstyrks således.
8. Frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar (mom. 30)
Vänsterpartiet har i sin motion Kr1 bl.a. framfört att en god
man bör utses för att bevaka flyktingbarns och -ungdomars
intressen. I rapporten Ensam. En rapport om flyktingbarn utan
vårdnadshavare i Sverige som nyligen givits ut av
Socialstyrelsen och Invandrarverket framförs ett förslag som
ligger i linje med Vänsterpartiets och som innebär att en
kontaktman eller kontaktfamilj skall utses för dessa personer.
Jag anser att regeringen med anledning av motionsyrkandet och
förslaget i den nämnda rapporten bör vidta åtgärder och snarast
återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
2, 4, 6, 24, 26 och 30 borde ha hemställt
2. beträffande de offentliga stödjande insatserna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkandena 11
och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om de offentliga stödjande insatserna,
4. beträffande en referensgrupp
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om en
referensgrupp,
6. beträffande övergripande mål för statsbidragen till barn-
och ungdomsorganisationerna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om
övergripande mål för statsbidragen till barn- och
ungdomsorganisationerna,
24. beträffande barn- och ungdomsplaner
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr1 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om
barn- och ungdomsplaner,
26. beträffande förvridna kroppsideal
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om
förvridna kroppsideal,
30. beträffande frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr1 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om
frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 2
Motioner väckta med anledning av propositionen 3
Utskottet 5
Propositionens huvudsakliga innehåll 5
Riktlinjer för ungdomspolitiken 5
Den statliga ungdomsmyndighetens organisation 9
Ungdomsstyrelsens uppgifter och verksamhetsinriktning för
de kommande tre åren 10
Statens bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna 11
Ungdomsstyrelsen (D 1) 15
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
m.m. (D 2) 15
EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3) 18
Ungdomar och utbildning 18
Ungdomar och arbetslöshet 19
Ungdomar och bostäder 21
Sociala frågor m.m. 21
Ungdomar och kultur 23
Flyktingfrågor 24
Övergripande frågor om organisationsstöd m.m. 26
Hemställan 29
Reservationer32
1. Den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken
(s) 32
2. Ideella organisationer (s) 33
3. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. (s) 33
4. Den framtida bidragsnivån för ungdomsorganisationerna
(s) 34
5. Frågan om kostnaderna för utvärdering av barn- och
ungdomsorganisationernas egen verksamhet (s) 34
6. Vidgade klyftor i skolan (s) 35
7. Ett lärlingssystem (nyd)35
8. Ungdomspraktik m.m. (s) 35
9. Ungdomars situation på bostadsmarknaden (s) 36
10. En Kultur- och mediebudkavle (s)36
11. Större insatser för barns och ungdomars kultur (s)
37
12. Utvärdering av organisationsbidragens effekter
(nyd)37
13. Uppdragsersättning och upphandling (nyd)38
14. Bidragssanering (nyd)38
15. Besparing på organisationsbidragen (nyd)39
Särskilda yttranden
1. Prioritering av biblioteksverksamheten (s) 39
2. Frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar (fp) 40
Meningsyttring av suppleant (v) 40