I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen
beträffande anslaget Styrelsen för Sverigebilden och motioner
med anknytning till denna del av propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget
Styrelsen för Sverigebilden anvisa 88 miljoner kronor, vilket
inkluderar medel även till projektet Invest in Sweden. Detta
innebär en minskning med närmare 12 miljoner kronor i
förhållande till budgetåret 1993/94. Minskningen motiveras av
statsfinansiella skäl. Inriktningen av verksamheten skall för
det kommande budgetåret vara den samma som för innevarande
budgetår, dvs. att bidra till spridandet av information om
Sverige utomlands och bistå med marknadsföringsinsatser som
kommer svenskt näringsliv och då särskilt turistbranschen till
godo. Vidare skall Sverige presenteras utomlands som
investeringsland.
Utskottet utgår från att regeringen i sitt fortsatta arbete
med utformningen av den framtida statliga turistpolitiken bl.a.
uppmärksammar frågor som rör samordningen inom regeringskansliet
och mellan de statliga instanser som ansvarar för
Sverigeinformationen utomlands. Utskottet förutsätter att den
fortsatta beredningen av frågor om samordning och frågor om
fördelningen mellan staten och näringen av det finansiella
ansvaret för marknadsföring m.m. bedrivs med skyndsamhet.
Utskottet anser vidare -- bl.a. mot bakgrund av att
turistnäringen är komplex och beroende av insatser från många
statliga, landstingskommunala och kommunala instanser -- att det
är naturligt att regeringen gör en analys av vilka åtgärder som
behöver uppmärksammas för att utvecklingen av turismen bäst
skall främjas.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om riksdagsinitiativ till
en förändrad inriktning och organisation av statens insatser på
turistområdet och beträffande informationen om Sverige som
investeringsland. Utskottet avstyrker också motionsyrkanden om
högre anslagsbelopp. Utskottet avstyrker vidare motioner om en
plan för utveckling av turismen, om särskilda insatser för
turismen i vissa delar av landet, om kunskapsuppbyggnad och om
vissa natur- och miljöfrågor. Utskottet utgår från att bl.a. de
instanser som erhåller statligt stöd till marknadsföring inom
turistområdet har ett ansvarsfullt och medvetet förhållningssätt
till frågor som rör allemansrätt och utnyttjande av natur och
miljö för turiständamål.
Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för en ny
inriktning av de statliga insatserna på turistområdet vilken
innebär att statens insatser skall avse även samordning och
utveckling av turismen inom landet. Reservationen avser även en
ny organisation, där ett ombildat marknadsföringsbolag får
ansvaret för marknadsföringen utomlands och en ny myndighet
ansvaret för samordning och utveckling av turismen. Enligt detta
förslag skall Styrelsen för Sverigebilden läggas ned och Invest
in Sweden avvecklas. I reservationen hemställs om en annan
medelstilldelning än vad utskottet föreslagit.
Företrädaren för Ny demokrati reserverar sig till förmån för
överföring av Invest in Sweden till Exportrådet och för en annan
medelstilldelning än vad utskottet föreslagit.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 13
(Näringsdepartementet) under huvudavsnittet A. Näringspolitik
m.m. under punkt A 2. Styrelsen för Sverigebilden (s. 27--29)
föreslagit riksdagen att till Styrelsen för Sverigebilden för
budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på 88 000 000
kr.
Motionerna
1993/94:Kr501 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om turistnäringen.
1993/94:Kr502 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om landsbygdsturismens nationella betydelse och dess
utvecklingsmöjligheter.
1993/94:Kr503 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utarbetandet av ett nationellt program för
den turistiska infrastrukturen.
1993/94:Kr504 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av ett nationellt program för den småskaliga
bygdeturismen.
1993/94:Kr505 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utredning om stödet till
Norrlandsturismen.
1993/94:Kr506 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om turism i Skåne.
1993/94:Kr507 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansieringen av resestatistik för
forskningsändamål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om NUTEK och fortsatt uppföljningsuppdrag
gällande turistnäringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättandet av en försöksstation i
Östersund för informationsverksamheten som en grundläggande
stödfunktion för turismen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av komplettering av
"Sverigebilden" så att även små och betalsvaga turistföretag och
organisationer har möjlighet att komma med i den statliga
turistreklamen.
1993/94:Kr509 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om turismen som näring,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om goda kommunikationer för turismens
utveckling i skogslänen.
1993/94:Kr511 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att, med ändring av tidigare
fastställda mål för statens insatser inom turistområdet,
motsvarande mål i fortsättningen skall vara de som anges i
motionen,
2. att riksdagen beslutar att ett organ för turistpolitiken,
benämnt TURSAM, bildas i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen till TURSAM för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag om 10 000 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om marknadsföringen av Sverige,
5. att riksdagen till Stöd till turismen för budgetåret
1994/95 anvisar ett bidrag av 81 000 000 kr,
6. att riksdagen beslutar att Styrelsen för Sverigebilden
skall avskaffas.
1993/94:Kr512 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de av riksdagen tidigare fastlagda
riktlinjerna för turism och rekreation skall gälla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bildandet av en "delegation" under NUTEK,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om organisationer (STF m.fl.),
4. att riksdagen till Styrelsen för Sverigebilden anslår
3 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
1993/94:Kr513 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om turistbranschens producentansvar för utnyttjande av naturen.
1993/94:Kr515 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbättrad turistinformation vid Sveriges
gränser.
1993/94:Kr517 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett utvecklingsprogram för naturturismen.
1993/94:Kr518 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
2. att riksdagen till Styrelsen för Sverigebilden för
budgetåret 1994/95 anvisar 12 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 100 000 000 kr,
3. att riksdagen beslutar anslå 15 000 000 kr för Investment
Sweden i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sektorsansvar för turistnäringen.
Ärendets beredning
Som ett led i ärendets beredning har utskottet den 12 april
1994 hållit en offentlig utfrågning om organisationen för den
statligt stödda marknadsföringen av Sverige utomlands och frågor
om samordning och utveckling av turist- och rekreationspolitiken
inom landet.
Vid utfrågningen lämnades information av dels företrädare för
följande myndigheter och organisationer, nämligen Styrelsen för
Sverigebilden, Next Stop Sweden, Svenska rese- och
turistindustrins samarbetsorganisation (RTS), Stiftelsen Svenska
institutet, Exportrådet, Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK), länsstyrelserna i Älvsborgs län och Kopparbergs län,
Svenska turistföreningen (STF), dels ambassadör Magnus Faxén,
Utrikesdepartementet, och konsulten Göran Lindgren,
Turismutveckling, Östersund.
Vad som förekommit vid utfrågningen framgår av bilaga till
betänkandet.
Utskottet
Inledning
Tidigare inriktning av och organisation för de statliga
insatserna för turismen
De statliga insatserna för turismen avser dels generella
åtgärder som kommer både näringen och konsumenterna till godo,
såsom infrastrukturuppbyggnad, näringspolitiskt stöd,
regionalt stöd av olika slag, kunskapsuppbyggnad, utbildning
m.m., dels sådana åtgärder som riktas särskilt mot turismen.
Den statliga turistpolitiken var åren 1984/85--1991/92
inriktad mot marknadsföringsinsatser och utveckling av
turistnäringen för att förbättra den svenska bytesbalansen och
åstadkomma regionala och sysselsättningsmässiga effekter.
Turistpolitiken syftade även till att förbättra möjligheterna
för breda folkgrupper till turism och rekreation (prop.
1983/94:145, bet. KrU 1983/84:22, rskr. 1983/84:353).
Administrationen av turistpolitiken låg huvudsakligen inom
stiftelsen Sveriges turistråds ansvarsområde.
Nuvarande inriktning av och organisation för de statliga
insatserna för turismen
Vid riksmötet 1991/92 beslutade riksdagen att målet för de
statliga insatserna inom turistområdet skall vara att påverka
Sverigebilden utomlands genom att sprida allmän utlandsinriktad
Sverigeinformation och bistå med sådana exportfrämjande insatser
som kommer turistbranschen i dess helhet till godo (prop.
1991/92:100 bil. 13 s. 34--36, bet. 1991/92:KrU16, rskr.
1991/92:196).
Kulturutskottet ansåg att det inte var motiverat med någon
särskild målsättning för turistpolitiken avseende regional
utveckling och sysselsättning. Utskottet ansåg inte heller att
man tillfredsställande kunde motivera speciella insatser för det
dittillsvarande sociala målet för turistpolitiken.
En ny turistmyndighet, sedermera benämnd Styrelsen för
Sverigebilden, fick ansvaret för att besluta i frågor om de
statliga insatserna för turismen m.m. Myndigheten inrättades den
1 juli 1992 och startade sin verksamhet under hösten 1992.
I förordningen (1992:584) med instruktion för Styrelsen för
Sverigebilden anges styrelsens uppgifter enligt följande.
1 § Styrelsen för Sverigebilden har till uppgift att bidra
till spridandet av information om Sverige utomlands och bistå
med sådana marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv
och då särskilt turistbranschen till godo.
Styrelsen för Sverigebilden skall fullgöra sin uppgift genom
upphandling av tjänster med inriktning på marknadsföring
utomlands av Sverige som turistland.
Styrelsen för Sverigebilden skall vidare ha ett huvudansvar
för presentationen utomlands av Sverige som investeringsland.
2 § Styrelsen för Sverigebilden skall också
1. anslå medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad och viss
statistik med avseende på turism i den mån Styrelsen för
Sverigebilden bedömer att det behövs,
2. ansvara för internationella kontakter med avseende på
turism i den mån dessa naturligen inte faller under någon annan
myndighets eller organisations ansvarsområde,
3. besluta i vissa bidragsärenden till intresseorganisationer
med anknytning till turismen,
4. avge yttranden i ärenden med anknytning till Styrelsen för
Sverigebildens verksamhetsområde, och
5. upphandla tjänster i syfte att särskilt främja de
handikappades behov av rekreation.
3 § Styrelsen för Sverigebilden skall samordna sina insatser
avseende information med verksamheterna inom Svenska institutet
och Sveriges exportråd.
4 § Styrelsen för Sverigebilden skall verka för
turistnäringens utveckling i alla delar av landet.
Vid riksdagsbeslutet våren 1992 uttalade kulturutskottet att
turistbranschen själv var bättre skickad än en statligt
finansierad organisation att handha marknadsföringen utomlands
av Sverige som turistland. Det bolag som var under bildande
under medverkan av branschens organisationer för att producera
utlandsinriktad turistinformation borde enligt utskottets
uppfattning räkna med att få uppdrag i betydande omfattning
under rimlig tid -- i vart fall under en treårsperiod. Bolaget
fick benämningen Travel and Tourism Council/Next Stop Sweden och
började sin verksamhet den 1 oktober 1992. I Styrelsen för
Sverigebildens anslagsframställning för budgetperioden
1995/96--1997/98 anges att drygt 80 % av beräknat tillgängliga
resurser om 288 miljoner kronor under den innevarande treåriga
budgetperioden har avsett upphandling hos Next Stop Sweden.
Vid föregående riksmöte beslöt riksdagen att inom ramen för
statsbidraget till Styrelsen för Sverigebilden inrymma medel
till projektet Invest in Sweden, som har till uppgift att
utomlands presentera Sverige som investeringsland. Innevarande
budgetår har regeringen avsatt drygt 11,5 miljoner kronor av
anslaget för ändamålet.
Förslag i utredning och i anslagsframställning om en ändrad
organisation
I betänkandet (Ds 1993:72) Svenska bilder -- Översyn av
Sverigeinformationen har föreslagits att ett nytt
samverkansorgan, benämnt Rådet för Sverige-information, skall
inrättas för samverkan mellan Svenska institutet, Sveriges
exportråd, Styrelsen för Sverigebilden, Sveriges Radio samt
Utrikes-, Utbildnings-, Kultur- och Näringsdepartementen. Enligt
utredningen -- som inte haft mandat att lämna förslag om
Styrelsen för Sverigebilden -- ligger det nära till hands att
föreslå att Styrelsen för Sverigebilden går samman med det
föreslagna rådet för Sverigeinformation.
Styrelsen för Sverigebilden har nyligen till regeringen
avlämnat sin anslagsframställning för budgetåren
1995/96--1997/98. Däri redovisas att styrelsen låtit göra en
utredning om den långsiktiga organisationen och finansieringen
av den svenska investeringsfrämjande verksamheten, benämnd
Invest in Sweden. Utredningsförslaget innebär bl.a. att ett
aktiebolag skall bildas för att driva verksamheten.
I anslagsframställningen har Styrelsen för Sverigebilden
föreslagit att en ny samverkansform mellan staten och
näringslivet skall genomföras. Styrelsen lägger fram förslag
till tre alternativa modeller härför.
Den första modellen innebär att samarbetet mellan Styrelsen
för Sverigebilden och marknadsföringsbolaget Next Stop Sweden
fördjupas genom att staten blir delägare i Next Stop Sweden.
Styrelsen för Sverigebilden utvecklar tankarna enligt följande.
Staten, som i princip skall stå för basservice och
marknadsföring av Sverige som nation, blir härigenom
medfinansiär i den gemensamma internationella marknadsföringen.
Även om statens insatser avser en basservice skall dessa ses som
flexibla och kunna växla såväl över tiden som mellan olika
marknader. Exempelvis kan man överväga värdet av traditionell
statlig basinsats på mogna marknader av typ Finland och Norge
gentemot en satsning på andra marknader med stor potential.
Den andra modellen avser samverkan mellan staten och större
regionala organisationer, där ett marknadsföringsbolag sköter
"den årliga marknadsföringen" och staten står för basservice i
form av turistkontor utomlands.
I den tredje modellen står staten helt för basservicen på
turistkontoren och köper marknadsföringsinsatser.
Frågan om inriktningen av och organisationen för de statliga
insatserna för turismen
I budgetpropositionen anför regeringen att de riktlinjer som
lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för
budgetåret 1994/95. Som ett övergripande mål för Styrelsen för
Sverigebilden anges -- i överensstämmelse med riksdagsbeslutet
våren 1991 -- att styrelsen skall bidra till spridandet av
information om Sverige utomlands och bistå med sådana
marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv och då
särskilt turistbranschen till godo. Vidare anges under rubriken
Övergripande mål att styrelsen -- i enlighet med riksdagens
beslut våren 1993 -- skall ha ett huvudansvar för presentationen
utomlands av Sverige som investeringsland, dvs. för projektet
Invest in Sweden.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen att den under våren
1994 avser att ta ställning till de förslag om samordning
beträffande Sverigeinformationen utomlands som lagts fram i
betänkandet (Ds 1993:72) Svenska Bilder -- Översyn av
Sverigeinformationen.
Projektet Invest in Sweden tas upp i två motioner.
Enligt motion Kr511 (s) bör projektet Invest in Sweden
avvecklas, varefter de frigjorda medlen kan användas till den
statligt finansierade turistverksamhet -- både inom och utom
landet -- som förordas i motionen (yrkande 6 delvis). Frågor om
inriktningen av denna turistverksamhet behandlar utskottet i det
följande.
I motion Kr518 (nyd) framhålls behovet av att effektivisera
den svenska representationen och marknadsföringen av Sverige
utomlands. Motionärerna påtalar behovet av samordning, styrning
och fördelning av de statliga medlen för Sverigeinformation
utomlands och föreslår att alla informationsanslag skall samlas
och, fr.o.m. budgetåret 1995/96, ersättas med ett enda anslag
till en organisation benämnd SWEDEN-INFO (yrkande 1). Denna del
av motionen har behandlats av utrikesutskottet i dess betänkande
1993/94:UU14. I enlighet med utrikesutskottets förslag har
riksdagen avslagit yrkandet (rskr. 1993/94:214). Redan
budgetåret 1994/95 bör enligt motionen projektet Invest in
Sweden föras över från Styrelsen för Sverigebilden till Sveriges
exportråd för fortsatt verksamhet och vidareutveckling.
Riksdagen bör för ändamålet anvisa 15 miljoner kronor under ett
särskilt anslag (yrkande 3).
Vid föregående riksmöte betonade kulturutskottet
angelägenheten av att föra ut en klar bild av de förändringar
som ägt rum under senare år i Sverige i inställningen till
företagande och i det regelsystem som gäller för detta. Även de
förändringar av förutsättningarna för utländska investeringar
som följer av EES-avtalet och av Sveriges närmande till EU
framhölls som viktiga inslag i informationen till presumtiva
investerare. Utskottet underströk vikten av att Styrelsen för
Sverigebilden aktivt engagerar sig för att föra ut budskapet om
Sveriges fördelar som investeringsland. Nya vägar för att nå de
avsedda mottagarna borde prövas förutsättningslöst och utformas
med hänsyn till dem. För innevarande budgetår har Styrelsen för
Sverigebilden tilldelats drygt 11,5 miljoner kronor. Under
budgetåret har styrelsen påbörjat en utvidgning av verksamheten
till flera länder än Japan.
Utskottet har, som redovisats ovan, redan vid föregående
riksmöte uttalat sin positiva inställning till den verksamhet
som bedrivs inom projektet Invest in Sweden. Utskottet anser att
det är väsentligt för utvecklingen av landets näringsliv att
verksamheten kan fortgå och vidareutvecklas. Utskottet föreslår
därför att riksdagen avslår motion Kr511 yrkande 6 i vad det
avser en avveckling av projektet Invest in Sweden.
Vidare anser utskottet att den fortsatta beredningen av frågan
om organisationsformen för Invest in Sweden inte bör föregripas
genom att riksdagen nu fattar beslut i frågan. Utskottet
avstyrker därför förslaget i motion Kr518 yrkande 3 i den del
yrkandet avser överförande av Invest in Sweden från Styrelsen
för Sverigebilden till Exportrådet.
Till frågan om medelsanvisningen återkommer utskottet i slutet
av detta betänkande.
I två motioner tas upp frågor som rör en ändrad inriktning
av de statliga insatserna på turistområdet och
organisationen för de statliga insatserna. I en motion tas
upp frågan om ansvaret på regeringsnivå för de statliga
insatserna på turistområdet.
Enligt motion Kr511 (s) bör målen för den statliga
turistpolitiken ändras (yrkande 1). Motionärerna anser att det
inte räcker att inrikta de statligt stödda insatserna enbart mot
att sprida information utomlands om Sverige som turistland och
att bistå med marknadsföringsinsatser. De statliga insatserna
bör också avse utveckling av Sverige som turistland. Därmed bör
landet kunna bli attraktivare inte bara för utländska turister
utan även för den egna befolkningen. Syftet skall vara att få
invånarna i landet att turista mera i Sverige. Det behövs en
nationell turistpolitik för att öka turismen och därigenom öka
sysselsättningen, framför allt i glesbygden, och för att minska
obalansen i resevalutaflödet. Det bör finnas en strategi för en
offensiv turistpolitik utifrån sysselsättningspolitiska,
regionalpolitiska, handelspolitiska, sociala och
välfärdspolitiska aspekter. Ett delmål för turistpolitiken skall
vara att främja befolkningens möjligheter till turism och
rekreation, friluftsliv och kulturupplevelser i det egna landet.
Ansvaret för arbetet med att uppnå de i motion Kr511
föreslagna målen för den statliga turistpolitiken skall åvila
två organ.
Marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland bör
enligt motionen läggas på ett ombildat Next Stop Sweden där
staten går in som delägare eller på ett nytt bolag som bildas
gemensamt av staten och näringslivet (yrkande 4). Staten och
näringen bör således ta ett gemensamt ansvar för produktionen av
marknadsföringstjänsterna. Det statliga stödet bör gå direkt
till marknadsföringsbolaget. Motionärerna framhåller att landets
konkurrenskraft på turistområdet förbättrats dramatiskt i och
med det nuvarande fördelaktiga prisläget. Vidare finns ett
ökande intresse utomlands för de kvaliteter landet har inom
natur- och miljöområdet. Mot bl.a. denna bakgrund bör de
statliga insatserna på kort sikt mera inriktas mot
marknadsföringen utomlands.
Ansvaret för de i motionen förordade statliga insatserna på
utvecklings- och samordningsområdet föreslås läggas på ett
nyinrättat organ, i motionen benämnt TURSAM (yrkande 2). Denna
nya institution föreslås starta sin verksamhet den 1 januari
1995 och administrativt knytas till Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK). I TURSAM skall finnas
representanter för staten, kommun- och landstingsförbunden,
turistnäringen och de frivilliga organisationerna på turist- och
friluftsområdet.
TURSAM:s ansvarsområde föreslås omfatta bl.a. följande
verksamheter. Myndigheten skall stödja och stimulera näringens
egna insatser för utveckling och samordning, utveckla ett
handlingsprogram och lämna förslag till regeringen i fråga om
tydliga och långsiktiga strategier och villkor för näringen.
Avsikten med den nya myndigheten är också att den skall samordna
näringens önskemål med samhällets behov av insatser för t.ex.
infrastruktur, utveckling av naturturism, utbildning, forskning
samt utveckling av informationssystem på turistområdet. Den
skall även bevaka och stimulera service och infrastruktur inom
turistområdet. Den nya myndigheten skall vidare medverka till
att skapa medvetenhet och samsyn i fråga om utnyttjandet av
naturresurser. Till dess ansvarsområde skall höra att samla in
och förmedla kunskap till myndigheter, näring och
internationella organ. Den skall bygga upp ett nätverk mellan
aktörerna på området. Den skall också stödja de frivilliga
organisationerna. Den skall bevaka vad som händer utanför
landet.
Som en konsekvens av förslagen i motionen att lämna det
statliga bidraget för marknadsföring utomlands direkt till ett
ombildat Next Stop Sweden och att inrätta ett särskilt organ,
TURSAM, för utveckling och samordning inom turistområdet,
föreslås att Styrelsen för Sverigebilden skall läggas ned
(yrkande 6 delvis).
De av riksdagen godkända riktlinjerna för den statliga
turistpolitiken som gällde budgetåren 1984/85--1991/92 bör
enligt motion Kr512 (s) återinföras (yrkande 1). Detta innebär
bl.a. att de statliga insatserna skall avse även marknadsföring
inom landet, utveckling av turistnäringen, samordning av
samhällsinsatserna och förbättring av möjligheterna för breda
folkgrupper till turism och rekreation. Dessa utvidgade
uppgifter bör anförtros en särskild delegation för turism knuten
till NUTEK (yrkande 2). Delegationens kansli bör enligt
motionärernas uppfattning lokaliseras till Östersund.
Enligt motion Kr501 (m) bör Sveriges fördelar som turistland
tas till vara, varför turistnäringen bör stärkas långsiktigt.
För att detta skall kunna ske behövs en särskild turistansvarig
minister eller sakkunnig som lyfter fram och bevakar dessa
frågor. Motionen i övrigt behandlas i ett följande avsnitt.
Utskottet har inför behandlingen av turistpolitiken anordnat
en offentlig utfrågning i mitten av april månad. Utfrågningen
avsåg huvudsakligen frågor om organisationen för
marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland och frågor
om utveckling och samordning av turistområdet inom landet. Vad
som framkom vid utfrågningen redovisas i bilaga till
betänkandet.
Utskottet kunde vid utfrågningen konstatera att deltagarna var
ense om turistnäringens stora betydelse för samhällsekonomin,
särskilt i vad gäller sysselsättningen.
Ett genomgående tema i de här behandlade motionerna, vid
utfrågningen och vid andra kontakter som utskottet haft med
statliga och icke-statliga organ inom turistområdet, är behovet
av samordning och samverkan av olika slag, t.ex. mellan staten
och näringen, mellan de statliga instanserna, mellan läns-,
landstings- och kommunorgan sinsemellan och mellan dem och
näringen. Det har också uttryckts önskemål om åtgärder för att
man bättre skall kunna definiera och avgränsa turistnäringen,
t.ex. i den officiella statistiken. Det har framhållits att
bilden av turistnäringen som helhet och av ansvarsfördelningen
mellan olika statliga och icke-statliga aktörer är splittrad.
Denna splittrade bild gäller också organisationen för
information om Sverige utomlands, har det hävdats.
Ett annat tema som återkommer i motioner och i den allmänna
diskussionen gäller utvecklingen av turistnäringen.
Utskottet vill framhålla att sådana mera generella statliga
insatser, som inte är direkt riktade enbart mot turistområdet,
och som avser allmän Sverigeinformation utomlands,
infrastruktursatsningar, regionalt stöd, skattelagstiftning,
näringslagstiftning, kunskapsuppbyggnad, statistik,
kompetensutveckling och annan utbildning, m.m., självfallet har
stor betydelse för turistnäringens utveckling.
Turistnäringen är komplex och består av många aktörer,
alltifrån mycket små lokala producenter till mycket stora
företag. Den omfattar också företag som endast delvis har sin
verksamhet inriktad mot turismen, t.ex. företag inom transport-
och detaljhandelsområdena. Från dessa turistnäringens olika
delområden uttrycks olika behov av statliga insatser av både
generellt och riktat slag. Behoven är inte alltid lika klart
urskiljbara som behoven inom mera lätt definierade och tydligt
avgränsade branscher.
Turistnäringens frågor hör till många departements
ansvarsområden. Utskottet förutsätter att regeringen -- vid den
fortsatta beredningen av frågor om den framtida organisationen
för de statliga insatserna för turistnäringen -- även överväger
hur en större samordning och en ökad uppmärksamhet beträffande
turistfrågorna skall kunna åstadkommas inom regeringskansliet.
Det ankommer dock inte på riksdagen att ta ställning till frågor
som rör avgränsningen av departementens ansvarsområden eller att
uttala sig om inrättande av ministerposter eller tjänster för
andra befattningshavare inom regeringskansliet.
De statliga insatser som i dag är direkt riktade mot
turistnäringen är i enlighet med riksdagens beslut i huvudsak
koncentrerade till marknadsföringen utomlands av Sverige som
turistland. Inför den kommande budgetperioden 1995/96--1997/98
har, som tidigare redovisats, Styrelsen för Sverigebilden till
regeringen lämnat en fördjupad anslagsframställning. I denna har
tre modeller för en ny samverkansform mellan staten och näringen
beträffande marknadsföringen utomlands lagts fram.
Förslagen i Styrelsen för Sverigebildens fördjupade
anslagsframställning kommer att beredas inom regeringskansliet
inför framläggandet av budgetpropositionen 1995. I ett svar på
en interpellation den 15 april i år (prot. 1993/94:89) har
näringsministern informerat om att i beredningsarbetet ingår en
dialog med branschen i syfte att åstadkomma ett mera långsiktigt
avtal. Därvid övervägs bl.a. en modell som motsvarar
Exportrådets. Enligt näringsministern behövs det en större
samordning för att bättre ta till vara de resurser som finns.
Den kommande lösningen måste enligt näringsministern inkludera
att näringen tar sin del av ansvaret. Utskottet instämmer i
denna bedömning.
En annan fråga som är betydelsefull för turistnäringen är
samordningen av den statliga eller statligt stödda verksamhet
som riktar sig till utlandet, däribland den allmänna
Sverigeinformationen och marknadsföringen av Sverige som turist-
och investeringsland. Utskottet har inhämtat att beredningen av
förslagen i betänkandet (Ds 1993:72) Svenska Bilder -- Översyn
av Sverigeinformationen inte kommer att resultera i några
förslag till riksdagen under våren 1994. I stället för att --
som utredningen föreslagit -- inrätta ett särskilt organ för
samordning inom detta område, har en samarbetsgrupp bildats
mellan Utrikesdepartementets press- och informationsenhet,
Svenska institutet, Sveriges exportråd och Styrelsen för
Sverigebilden. Utskottet förutsätter att även
Näringsdepartementet kommer att engageras i arbetet. Utskottet
förutsätter också att beredningen av förslagen i Styrelsen för
Sverigebildens anslagsframställning och förslagen i utredningen
om Sverigeinformationen bl.a. kommer att resultera i en
tydligare ansvarsfördelning mellan de olika organen på området.
Utskottet förutsätter också att regeringen skyndsamt fullföljer
det påbörjade arbetet med att genom bl.a. överläggningar med
näringen förbereda kommande budgetberedning och arbetet med
frågor aktualiserade i utredningen om Sverigeinformationen.
En mycket viktig roll på den regionala nivån har
länsstyrelserna, både som bidragsfördelande myndigheter och --
inte minst -- som katalysatorer och samordnare mellan aktörerna
på turistområdet i vid bemärkelse och självfallet som ansvariga
för det viktiga samarbetet länsstyrelserna emellan.
En icke obetydlig del av ansvaret, för att initiativ tas till
samverkan mellan näringen och de olika samhällsorgan som agerar
på området, vilar också på näringen och dess organisationer,
såväl lokalt och regionalt som nationellt.
Enligt utskottets mening bör beredningen av Styrelsen för
Sverigebildens förslag om framtida organisation för de statliga
insatserna för turismen och av utredningsförslaget om samordning
av Sverigeinformationen inte föregripas. Utskottet anser därför
att de övergripande mål för de statliga insatserna på
turistområdet som riksdagen beslöt om vid riksmötet 1991/92 bör
gälla även för budgetåret 1994/95 i enlighet med vad som
förordas i budgetpropositionen. Det betyder att de statliga
insatser som direkt riktas mot turismen huvudsakligen skall avse
marknadsföring och information utomlands om Sverige som
turistland. Någon sådan utvidgning av målen som föreslås i
motionerna Kr511 och Kr512 bör således inte ske. Utskottet anser
i enlighet härmed att det inte heller finns anledning för
riksdagen att inför budgetåret 1994/95 besluta om en sådan
ändrad organisation för de statliga insatserna inom
turistområdet som föreslås i de bägge motionerna. Frågan om
information utomlands om Sverige som investeringsland har
utskottet behandlat i det föregående.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna Kr511 yrkande 1 och Kr512 yrkande 1
i vad de avser utvidgning och ändring av de nuvarande målen för
de statliga insatserna för turistnäringen. Utskottet avstyrker
också motion Kr511 yrkandena 2 i denna del, 4 och 6 i denna del,
i fråga om en ändrad organisation för de statliga insatserna
innebärande avskaffande av Styrelsen för Sverigebilden,
inrättande av en ny myndighet benämnd TURSAM och viss ombildning
av bolaget Next Stop Sweden. Utskottet avstyrker även motion
Kr512 yrkande 2 i fråga om inrättande av en delegation vid
NUTEK.
Slutligen avstyrker utskottet motion Kr501 i vad den avser
önskemålet om tillsättande av en "turistminister", då detta är
en fråga som det inte ankommer på riksdagen att besluta om.
Till frågan om medelsanvisningen återkommer utskottet i slutet
av betänkandet.
Plan för utveckling av turismen
I ett antal motioner hemställs att planer eller program skall
utarbetas för utvecklingen av turismen.
Sveriges möjligheter som turistland bör bättre tas till vara
enligt motion Kr501 (m), som i övrigt behandlats i det
föregående. Turistnäringens långsiktiga utveckling bör stärkas.
För att säkerställa en positiv utveckling behövs en långsiktig
plan som skall syfta till att fördubbla den svenska turismen på
fem år.
I motion Kr511 (s) yrkande 2 föreslås att ett nytt organ,
TURSAM, skall skapas för utveckling och samordning av turismen i
landet. I ett förgående avsnitt i detta betänkande har ingående
redovisats de uppgifter som avses läggas på detta organ. Till
dess första uppgifter bör enligt motionen höra att i samråd med
olika aktörer på turistområdet utforma ett handlingsprogram för
de mest angelägna åtgärderna för turismens utveckling.
Programmet skall innehålla förslag till tydliga och långsiktiga
strategier och villkor för näringen att arbeta och utvecklas
under. I programmet skall näringens önskemål samordnas med
samhällets behov av insatser för den turistiska infrastrukturen,
utveckling av naturturismen, utbildning, forskning, utveckling
av informationssystem m.m.
Ett nationellt program bör enligt motion Kr503 (s) utarbetas
för den turistiska infrastrukturen. Statens, landstingens och
kommunernas insatser för infrastrukturen -- till vilka
motionärerna även räknar kunskapsuppbyggnad och utbildning --
är viktiga för att Sverige skall bli ett konkurrenskrafigt
turistland. Programmet bör även avse åtgärder som behövs för att
den svenska turistnäringen skall få samma förutsättningar som
turismen i EU-länderna. Uppdraget kan enligt motionärernas
mening läggas på NUTEK.
I motion Kr507 (c) påpekas att den offentliga sektorn har ett
varierande inflytande på turistnäringens funktionsmöjligheter
och utveckling. Det tidigare Turistrådet hade till uppgift att
bl.a. analysera frågor om utvecklingen av turistnäringen och att
komma med förslag till åtgärder på området. Riksdagen,
ämbetsverk, länsstyrelser m.fl. har behov av ett sammanhållet
underlag utarbetat av ett "neutralt" organ. I avvaktan på en
permanent lösning av detta problem föreslår motionären att
NUTEK, som redovisat skattereformens effekter på turistnäringen,
skall få i uppdrag att även fortsättningsvis följa turismens
utveckling. Riksdagen bör enligt motionen ge detta till känna
för regeringen (yrkande 2).
I motion Kr517 (s) begärs att ett åtgärdsprogram skall
utarbetas för att utveckla naturturismen. I ett sådant
åtgärdsprogram skall samhällets roll och uppgifter beträffande
naturturismen klarläggas. Sverige har stora förutsättningar för
att kunna tillgodose rekreations- och turistintressen som avser
natur och miljö. Om naturturismen ökas, skapas många nya
arbetstillfällen.
I motion Kr502 (c) tas upp frågan om behovet av att samordnat
utnyttja de regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska
resurser som länsstyrelserna disponerar. Syftet skall vara att
främja utvecklingen av landsbygdsturismen, t.ex. lantgårds-,
same- och äventyrsturism. Ett nationellt projekt, eller flera
nyckelprojekt, bör utarbetas för att samordna, stödja och
förstärka det förtjänstfulla arbete som redan görs av
landsbygdsföretagen och deras organisationer och att skapa
förebilder för den fortsatta utvecklingen. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen till känna att ett projektförslag av denna
karaktär bör utarbetas.
Enligt motion Kr504 (kds) bör ett nationellt program utarbetas
för att främja den småskaliga bygdeturismen. Denna del av
turistnäringen har inte lyckats marknadsföra sig tillräckligt
väl och det finns dålig kontakt med konsumenterna. De organ som
har intresse av att landsbygdsturismen utvecklas -- i motionen
nämns att olika institutioner finns i Östersund, liksom att
Styrelsen för Sverigebilden finns -- bör därför samordna sig
till en målmedveten insats där näringen ges inflytande. I ett
nationellt projekt skall goda former av bygdeturism
vidareutvecklas för att skapa förebilder och bygga upp
kompetens. Projektet skall avse både produktutveckling och
marknadsföring.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det av riksdagen
godkända övergripande målet för statens insatser inom
turistpolitiken är att bidra till spridandet av information
utomlands om Sverige som turistland och att bidra till
marknadsföringen utomlands. Styrelsen för Sverigebilden, som har
till uppgift att upphandla tjänster för detta ändamål, skall
enligt sin instruktion verka för turistnäringens utveckling i
alla delar av landet.
Som utskottet redovisat i det föregående avsnittet av
betänkandet pågår för närvarande överväganden inom
regeringskansliet -- i dialog med representanter för näringen --
beträffande frågor om utformningen av och ansvaret för de
statliga insatserna för turismen.
Näringen är, som utskottet påpekat, mycket komplex och
företagen arbetar under mycket skiftande förutsättningar och
villkor. Vidare är turismen beroende av insatser från många
olika aktörer på den statliga, landstingskommunala och kommunala
sidan. Mot bl.a. denna bakgrund framstår det för utskottet som
naturligt att regeringen -- inför den fortsatta beredningen av
turistfrågorna -- gör en analys av vilka åtgärder som behöver
uppmärksammas för att utvecklingen av turismen bäst skall
främjas. Utskottet tar inte ställning till i vilken form en
sådan analys genomförs, om t.ex. NUTEK bör ges ett fortsatt
uppdrag att analysera turistnäringens förhållanden, om Styrelsen
för Sverigebilden bör få ansvar för att en sådan analys blir
genomförd eller om den bör göras i annan ordning. Utskottet vill
erinra om att till NUTEK:s ordinarie uppgifter hör att -- i
enlighet med sin instruktion -- arbeta för näringslivet i dess
helhet, således även turistnäringen.
Utskottet anser att det för närvarande -- under pågående
beredningsarbete bl.a. beträffande organisationen för statens
insatser för turismen -- inte är nödvändigt att riksdagen nu tar
något initiativ till utarbetandet av en plan för turismens
utveckling. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr501 i denna del, Kr502, Kr503, Kr504, Kr507 yrkande
2, Kr511 yrkande 2 i denna del och Kr517.
Vissa regionala frågor
I tre motioner tas upp frågor om olika former av stöd till
turismen inom delar av Sverige.
I motion Kr505 (s) lämnas en ingående redovisning av de
turistiska kvaliteterna i Norrland. Motionären konstaterar att
turismen har stor betydelse för sysselsättningen, framför allt i
glesbygderna, och att nya företag skapas på många håll. Näringen
behöver emellertid omfattande statliga insatser inte bara på
marknadsföringens område. Mot denna bakgund bör en särskild
utredning tillsättas för att utreda vilka insatser och
stödåtgärder som är möjliga och lämpliga för Norrlands del.
Motsvarande synpunkter på turismens betydelse för skogslänen
framförs i motion Kr509 (fp). En bättre och mera målmedveten
marknadsföring skulle kunna locka betydligt fler turister till
Sverige. Motionären anser att det ofta inte är resurser som
saknas utan goda idéer. Riksdagen bör enligt motionen som sin
mening ge regeringen till känna vad som anförts om turismen som
näring (yrkande 1). Vidare begärs ett uttalande om goda
kommunikationers betydelse för utvecklingen av turismen i
skogslänen (yrkande 2).
Slutligen begärs i motion Kr506 (fp) ett uttalande om turismen
i Skåne. Motionären anser att Styrelsen för Sverigebilden
årligen bör fördela medel till Skånes turistråd för
marknadsföring av Skåne i Nordtyskland och Danmark.
Marknadsföringen av Skåne bör samordnas bättre. Vidare bör
kulturutbud och kulturtraditioner användas för att ge turismen
ett attraktivt och kvalitativt innehåll. Riksantikvarieämbetet
bör utveckla lämpliga projekt i Skåne i samarbete med i motionen
icke angivna instanser i Skåne.
Utskottet erinrar om att Styrelsen för Sverigebilden enligt
sin instruktion har ansvar för att bidra till att sprida
information om Sverige utomlands och att därvid verka för
turistnäringens utveckling i alla delar av landet. Styrelsen för
Sverigebilden skall bistå med sådana marknadsföringsinsatser som
kommer svenskt näringsliv och då särskilt turistbranschen till
godo. Mot denna bakgrund finns det inte anledning för riksdagen
att göra något uttalande beträffande marknadsföringen utomlands
av viss del av landet, t.ex. Skåne eller skogslänen.
Kulturutskottet har nyligen i ett yttrande (1993/94:KrU7y)
till arbetsmarknadsutskottet behandlat frågor om det regionala
stödet som regeringen lagt fram i proposition 1994/95:140 Bygder
och regioner i utveckling. De förslag i propositionen som gäller
landsbygdsutveckling, företagsinriktade åtgärder av många slag,
bl.a. inriktade mot mindre företag, och regionala
utvecklingsinsatser, bl.a. för kvinnor, är självfallet inte
riktade speciellt mot turistnäringen, men de har stor betydelse
-- särskilt i glesbygder -- för den fortsatta utvecklingen av de
delar av näringslivet som helt eller delvis hör till i
turistsektorn. De föreslagna formerna av stöd får betydelse både
för utvecklandet av nya idéer och företag och för
vidareutveckling av sådan verksamhet som finns redan i dag. De
regionalpolitiska insatserna spelar en stor roll för
turistnäringen i skogslänen och i hela Norrland.
Länsstyrelsernas uppgift att utarbeta långsiktiga strategier för
det regionala utvecklingsarbetet betonas särskilt i
propositionen. Vidare bör NUTEK inom ramen för de medel för
regional utveckling som verket avses disponera kunna lämna stöd
till åtgärder för att komplettera och bygga ut den turistiska
infrastrukturen. Något särskilt uttalande från riksdagens sida
med anledning av de nu aktuella motionerna torde inte vara
nödvändigt.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna
Kr505, Kr506 och Kr509 yrkandena 1 och 2.
Kunskapsuppbyggnad m.m.
De statliga insatserna för kunskapsuppbyggnaden inom
turismområdet är av både riktad och generell karaktär.
Styrelsen för Sverigebilden har till uppdrag att anslå medel
för långsiktig kunskapsuppbyggnad och viss statistik med
avseende på turism i den mån styrelsen bedömer att det behövs.
Hittills har detta stöd omfattat upphandling av Statistiska
centralbyråns inkvarteringsstatistik, Sveriges Campingvärdars
riksförbunds (SCR) gästräkning inom campingområdet och den
statliga delen av Turist- och Resedatabasen (TDB). Det senare
åtagandet avser tiden 1992--1995. Genom en referensgrupp knuten
till Styrelsen för Sverigebilden kan användarna av statistiken
påverka produktionen. I sin anslagsframställning för perioden
1995/96--1997/98 har Styrelsen för Sverigebilden bedömt
medelsbehovet till ca 7 miljoner kronor per år.
Kunskapsuppbyggnaden inom turistområdet sker också inom ramen
för ordinarie anslag till universitet och högskolor och med
forskningsrådsmedel. Forskning och utveckling inom turistområdet
vid universitet och högskolor kan också ske på uppdragsbas med
externa medel.
Statistikproduktionen vid Turist- och resedatabasen (TDB) sker
på kommersiell bas. I motion Kr507 (c) anförs att eftersom
turismen är viktig som näring och välståndsfaktor bör statistik
på området finansieras på ett sådant sätt att den blir fritt
tillgänglig för forskning och utveckling. Enligt motionärens
mening bör turist- och resestatistik för forskningsändamål vid
TDB finansieras via Delegationen för prognos- och
utvecklingsverksamhet inom transport- och kommunikationssektorn
(yrkande 1). Vidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att en försöksstation för informationsverksamhet bör
inrättas vid Mitthögskolan i Östersund som en stödfunktion för
turismen (yrkande 3). Där skall frågor om kvalitet, utnyttjande
och samordning studeras och en kunskapsbank byggas upp. Medel
från anslaget D 19 Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål under utbildningshuvudtiteln bör användas för
ändamålet.
Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att kunskapen
om turistnäringen ökas. Det är på grundval av goda kunskaper som
både näringen och det allmänna kan utnyttja tillgängliga
resurser på mest effektiva sätt. Det behövs också omfattande och
mera djupgående, nya kunskaper för att utveckla näringen. Som
utskottet redovisat har Styrelsen för Sverigebilden fått ett
ansvar för att lämna statligt stöd till kunskapsuppbyggnaden
inom området utifrån sin bedömning av behovet. Utskottet har
också redovisat vilka former av kunskapsuppbyggnad och statistik
som Styrelsen för Sverigebilden stödjer.
Utskottet finner inte anledning för riksdagen att besluta om
någon ändring av den nuvarande ordningen, där det organ som är
ansvarigt för de statliga insatserna på turistområdet också har
ansvar för att lämna statligt stöd till statistikproduktion m.m.
Utskottet erinrar om att Delegationen för prognos- och
utvecklingsverksamhet inom transportsektorn har givits ansvaret
för att utarbeta prognoser för trafikutvecklingen,
planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av
effekter av utvecklingen av transportsystemet. Delegationens
ansvar innefattar också att utarbeta nulägesbeskrivningar och
statistik rörande transporter och trafik och att samordna
riksomfattande resvaneundersökningar. Det organ som ansvarar för
det statliga stödet till produktion av turiststatistik kan
givetvis välja att anslå medel även till denna delegation.
Utskottet erinrar om att det ankommer på universitet och
högskolor att själva bestämma indelningen i institutioner och
motsvarande enheter och att inom sina ekonomiska ramar själva
bestämma inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
i enlighet med av riksdagen antagna mera övergripande
riktlinjer. Högskolor utan fasta forskningsresurser, till vilka
Mitthögskolan hör, erhåller statligt bidrag till
forskningsverksamhet under utbildningshuvudtiteln via anslaget
C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor. Anslaget D 19. Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål under utbildningshuvudtiteln disponeras av
Svenska institutet för forskarutbyte och bilateralt
forskningssamarbete och av regeringen för vissa
infrastrukturella åtgärder samt lokalkostnader för Nordiska
institutet för samhällsplanering, för kvarstående kostnader för
vissa bolag samt för inköp av vetenskaplig utrustning (bet.
1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287). Det ankommer således på
Svenska institutet och regeringen att besluta om
medelsanvändningen under resp. anslagspost. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och 3 i motion
Kr507.
Vissa natur- och miljöfrågor
I tre motioner tas upp frågor om turistbranschens ansvar för
utnyttjandet av naturen som en resurs inom turismen och dess
ansvar för information till turister om allemansrättens
innebörd.
I motion Kr513 (fp) erinras om att naturen är en av de
viktigaste "produktionsfaktorerna" för turismen. För både
svenska och utländska turister är den svenska naturen av
avgörande betydelse för deras beslut att turista i Sverige. Det
kommersiella värdet av naturen utnyttjas av både svenska och
utländska researrangörer. Turistnäringen bör åläggas ett
producentansvar för utnyttjandet av naturen. Motionären hänvisar
till att Statens naturvårdsverk i en skrivelse den 4 december
1993 till regeringen påtalat turistnäringens ansvar och även
uttalat att kontakter med Styrelsen för Sverigebilden och Next
Stop Sweden visar att det kommer att ta lång tid att få sektorn
att ta på sig ett frivilligt ansvar. Vid medelsanvisningen bör
riksdagen ge Styrelsen för Sverigebilden detta producentansvar
vilket skulle kunna innebära ett kostnadsansvar för
informationen i samråd med Naturvårdsverket och i samverkan med
branschen.
Samma frågeställningar tas upp i motion Jo694 (s).
Motionärerna framhåller att den ökande turismen, framför allt
den kommersiella massturismen, kan innebära ett växande hot mot
den biologiska mångfalden. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att
utarbeta förslag till ett sektorsansvar för miljön, även för
företag i turistbranschen (yrkande 20).
Det är enligt motion Kr515 (s) en samhällsuppgift att medverka
till bättre information vid landets gränser om bl.a.
allemansrätten. Informationen skall vara utformad så att
turisterna känner sig välkomna och underlätta deras vistelse.
Den bör även innehålla upplysningar om tullfrihet och
betalningssätt samt omfatta kartor och vägbeskrivningar.
Eftersom ingen av turismens aktörer är beredd att betala för
sådan information bör det vara samhällets ansvar att stå för
informationen.
Utskottet ser mycket allvarligt på frågan om turismens
inverkan på natur och miljö. Det är av yttersta vikt att
information om t.ex. allemansrättens verkliga innebörd når både
svenska och utländska turister. När det gäller informationen
inom landet har de turistansvariga instanserna på olika nivåer
ett stort ansvar, men även skolan spelar en stor roll. All
information, marknadsföringsprodukter, broschyrer och annat
informationsmaterial, inte minst sådant som används i
verksamheten utomlands, bör vara utformad på ett sådant
ansvarsfullt sätt och ha ett sådant innehåll att turisterna inte
förespeglas eller felinformeras om att naturen får användas
fritt utan restriktioner eller hänsynstagande till fauna, flora
och geologi. Utskottet förutsätter självfallet att Styrelsen för
Sverigebilden, Next Stop Sweden och andra som får del av det
statliga stödet till turismen har detta ansvarsfulla och
medvetna förhållningssätt till sin verksamhet.
Naturvårdsverket har tagit upp frågor om finansieringen av den
särskilda informationen om allemansrätten, om utnyttjandet av
naturen för turism och om ansvaret för skador som turismen kan
åstadkomma.
Utskottet vill inte föregripa regeringens prövning av
Naturvårdsverkets skrivelse och en skrivelse från Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF) av motsvarande innehåll men förutsätter att
regeringen noga följer frågan och tar de initiativ som
situationen kan kräva utan att riksdagen gör något särskilt
uttalande därom.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att under våren 1994
har frågor om allemansrätten också behandlats av
konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU24 s. 32--33, 57 och 60)
och jordbruksutskottet (bet. 1993/94:JoU20 s. 9--10).
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motionerna
Kr513, Kr515 och Jo694 yrkande 20 inte behöver föranleda någon
riksdagens åtgärd. Motionerna avstyrks sålunda.
Budgetfrågor
De små och betalsvaga företagen och organisationerna har
enligt motion Kr507 (c) av ekonomiska skäl svårt att delta i
den statligt stödda marknadsföringen utomlands. Den statligt
stödda verksamheten bör därför kompletteras så att även de kan
låta sig marknadsföras, eventuellt via en turistorganisation
eller ett länsorgan (yrkande 4).
Det statliga stödet till marknadsföringen utomlands är avsett
som stöd till den allmänna informationen om Sverige som
turistland. Turistbranschen -- vilken inkluderar både företag
och kommun- och landstingsstödda organ m.m. -- ansvarar för
kostnaderna för egna och gemensamma informations- och
marknadsföringsinsatser, t.ex. via det branschägda bolaget Next
Stop Sweden. Utskottet anser inte att det bör avsättas någon
särskild del av de statliga medel som är avsedda för
marknadsföring utomlands för fördelning till små företag som
önskar marknadsföra sig via Next Stop Sweden. Inte heller anser
utskottet att någon särskild del av dessa medel bör avsättas för
de små företagens deltagande i regionala turistråds
marknadsföringsaktiviteter. Med det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion Kr507 yrkande 4.
Enligt motion Kr512 (s) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna att de organisationer inom rekreations-
och fritidsområdet som i dag får statligt bidrag via anslaget
Styrelsen för Sverigebilden, t.ex. Svenska turistföreningen,
även fortsättningsvis bör få sådant bidrag. Vidare bör kretsen
av organisationer som får statligt bidrag till sin verksamhet
vidgas. Att ta till vara dessa organisationers möjligheter och
engagemang inom rekreationsområdet har stor betydelse för
människors livskvalitet och för folkhälsan. Medlen bör fördelas
av den turistdelegation som motionärerna föreslagit skall
inrättas.
Utskottet förutsätter att det organisationsstöd, som utgår
från de statliga medlen till turismen, även fortsättningsvis
kommer att utgå i enlighet med riksdagens tidigare beslut,
oavsett vilket organ som har ansvaret för fördelningen av
medlen. Det får också åvila det organ som disponerar medlen att
bedöma huruvida ytterligare organisationer skall erhålla bidrag.
Något uttalande från riksdagens sida torde mot denna bakgrund
inte vara nödvändigt, varför motion Kr512 yrkande 3 avstyrks.
Frågan om inrättande av en turistdelegation har utskottet
behandlat i ett tidigare avsnitt av detta betänkande.
I budgetpropositionen har regeringen beräknat
medelsanvisningen till reservationsanslaget Styrelsen för
Sverigebilden med hänsyn till det allvarliga statsfinansiella
läget. I medelsberäkningen ingår ett produktivitets- och
effektivitetskrav om ca 3 % i enlighet med den princip som
tillämpats principiellt i årets budgetförslag. Anslaget föreslås
föras upp med 88 miljoner kronor, en minskning med närmare 12
miljoner kronor. Anslaget, som disponeras av Styrelsen för
Sverigebilden, avser huvudsakligen spridande av information om
Sverige utomlands, marknadsföringsinsatser som kommer svenskt
näringsliv och då särskilt turistbranschen till godo, samt
presentation utomlands av Sverige som investeringsland, dvs.
projektet Invest in Sweden.
I det föregående har utskottet behandlat motionsyrkanden om en
annan organisation för det statliga stödet till information m.m.
utomlands. Utskottet behandlar nu dessa motioner i vad de avser
yrkanden om medelsanvisning.
I motion Kr518 (nyd) föreslås att projektet Invest in Sweden
skall föras till Exportrådet. Motionärerna hemställer att 15
miljoner kronor skall anvisas för detta projekt under ett
särskilt anslag (yrkande 3 delvis). För återstående verksamhet
under Styrelsen för Sverigebilden begär motionärerna ett anslag
om 100 miljoner kronor (yrkande 2). Sammantaget innebär motionen
således en ökning av medelsanvisningen med 27 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag och med drygt 15 miljoner
kronor i förhållande till innevarande budgetår.
En ny organisation och en bredare inriktning för de statliga
insatserna för turismen föreslås i motion Kr511 (s). Vidare
föreslås att projektet Invest in Sweden skall avvecklas.
Motionärerna hemställer att riksdagen under ett nytt anslag
benämnt Stöd till turismen skall anvisa 81 miljoner kronor till
en i motionen föreslagen förändrad organisation för information
och marknadsföring utomlands (yrkande 5 och yrkande 6 delvis).
Vidare hemställs att riksdagen under ett nytt anslag, benämnt
TURSAM, skall anvisa 10 miljoner kronor till en ny myndighet med
ansvar för utveckling och samordning av turismen inom landet
(yrkande 3). Den nya myndigheten förutsätts starta sin
verksamhet den 1 januari 1995, varför anslaget avser tiden den 1
januari--den 30 juni 1995. Helårseffekten av förslagen blir
således en ökning med 13 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.
I motion Kr512 (s) slutligen begärs 3 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för en i motionen föreslagen nyinrättad
turistdelegation knuten till NUTEK (yrkande 4).
Utskottet har i det föregående i detta betänkande avstyrkt
förslagen om att föra projektet Invest in Sweden till
Exportrådet, resp. att avveckla projektet. Utskottet har även i
övrigt avstyrkt motionsförslag om en ändrad organisation för
informationen och marknadsföringen av Sverige utomlands och för
andra statliga insatser för turistnäringens utveckling.
Utskottet föreslår med hänvisning härtill och till det
statsfinansiella läget att riksdagen i enlighet med regeringens
förslag och med avslag på de aktuella motionsyrkandena anvisar
88 000 000 kronor till Styrelsen för Sverigebilden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande projektet Invest in Sweden
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr511 yrkande 6 och
1993/94:Kr518 yrkande 3, båda motionerna i denna del,
res. 1 (s)
res. 2 (nyd)
2. beträffande inriktningen av och organisationen för de
statliga insatserna för turismen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr501 i denna del,
1993/94:Kr511 yrkandena 1 och 4 samt yrkandena 2 och 6, båda
yrkandena i denna del, och 1993/94:Kr512 yrkandena 1 och 2,
res. 3 (s)
3. beträffande plan för utveckling av turismen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr501 i denna del,
1993/94:Kr502, 1993/94:Kr503, 1993/94:Kr504, 1993/94:Kr507
yrkande 2, 1993/94:Kr511 yrkande 2 i denna del och
1993/94:Kr517,
res. 4 (s) - villk. res. 3
4. beträffande vissa regionala frågor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr505, 1993/94:Kr506
och 1993/94:Kr509 yrkandena 1 och 2,
5. beträffande kunskapsuppbyggnad m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr507 yrkandena 1 och 3,
6. beträffande vissa natur- och miljöfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr513, 1993/94:Kr515
och 1993/94:Jo694 yrkande 20,
res. 5 (s)
7. beträffande små företags och organisationers del i den
statligt stödda marknadsföringen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr507 yrkande 4,
8. beträffande stöd till organisationer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr512 yrkande 3,
9. beträffande medelsanvisningen till Styrelsen för
Sverigebilden m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr511 yrkandena 3 och 5 samt
yrkande 6 i denna del, 1993/94:Kr512 yrkande 4 samt
1993/94:Kr518 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del till
Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret 1994/95 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
88 000 000 kr.
res. 6 (s) - villk. res. 1 och 3
res. 7 (nyd) - villk. res. 2
Stockholm den 10 maj 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders
Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd
Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m),
Christer Eirefelt (fp) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Projektet Invest in Sweden (mom. 1)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Vid föregående" och slutar med "till Exportrådet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att de medel som staten satsar på
marknadsföring utomlands bör koncentreras till turistområdet.
Det behövs ökade resurser för att snabbt kunna utnyttja den
situation som nu råder, där Sveriges turistiska konkurrenskraft
dramatiskt förbättrats. Marknadsföringen av Sverige som
investeringsland bör åvila näringslivet, och information på
området bör även ingå i ambassaders och konsulats
ansvarsområden, varför projektet Invest in Sweden bör avvecklas.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande projektet Invest in Sweden
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkande 6 i
denna del och med avslag på motion 1993/94:Kr518 yrkande 3 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Projektet Invest in Sweden (mom. 1)
Simon Liliedahl (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Vidare anser" och slutar med "till Exportrådet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det är nödvändigt att effektivisera och
samordna de olika slag av information, marknadsföring m.m. som
riktas till utlandet. Därför bör de statliga verksamheterna inom
detta område i framtiden sammanföras och medelsanvisningen till
verksamheten ske samlat. I avvaktan på en sådan större
omorganisation av de olika statliga myndigheter som i dag har
ansvar för representationen av Sverige utomlands, den
exportfrämjande och investeringsfrämjande verksamheten, den
allmänna informationen om Sverige och den turistinriktade
informationen bör enligt utskottets mening projektet Invest in
Sweden flyttas från Styrelsen för Sverigebilden till
Exportrådet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande projektet Invest in Sweden
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr518 yrkande 3 i
denna del och med avslag på motion 1993/94:Kr511 yrkande 6 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Inriktningen av och organisationen för de statliga
insatserna för turismen (mom. 2)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "De statliga" och på s. 12 slutar med "vid NUTEK"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det många och goda skäl anförda
i motion Kr511 (s) för att målen för den statliga
turistpolitiken bör ändras. De statligt stödda insatserna bör
inte enbart inriktas på att sprida information utomlands om
Sverige som turistland och att bistå med
marknadsföringsinsatser. De bör också avse utveckling av Sverige
som turistland för att göra landet attraktivare inte bara för
utländska turister utan även för den egna befolkningen. Det
behövs en nationell turistpolitik för att öka turismen och
därigenom öka sysselsättningen framför allt i glesbygden och
minska obalansen i valutaflödet. Det bör finnas en strategi för
att genomföra en offensiv turistpolitik utifrån
sysselsättningspolitiska, regionalpolitiska, handelspolitiska,
sociala och välfärdspolitiska aspekter. Ett delmål för
turistpolitiken skall vara att främja den egna befolkningens
möjligheter till turism och rekreation, friluftsliv och
kulturupplevelser inom landet.
Marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland bör
läggas på ett ombildat Next Stop Sweden där staten går in som
delägare eller på ett nytt bolag som bildas gemensamt av staten
och näringslivet. Det statliga stödet bör gå direkt till
marknadsföringsbolaget. Det fördelaktiga prisläge som för
närvarande råder och det ökande intresset utomlands för natur-
och miljöturism bör utnyttjas utan dröjsmål. Mot bl.a. denna
bakgrund bör de statliga insatserna på kort sikt mera inriktas
på marknadsföring utomlands.
De nya statliga insatserna på utvecklings- och
samordningsområdet bör fr.o.m. den 1 januari 1995 läggas på ett
nyinrättat organ, som i enlighet med motionen bör benämnas
TURSAM. Institutionen bör administrativt knytas till Närings-
och teknikutvecklingsverket (NUTEK). I TURSAM skall finnas
representanter för staten, kommun- och landstingsförbunden,
turistnäringen och de frivilliga organisationerna på turist- och
friluftsområdet. TURSAM:s ansvarsområde skall omfatta de
verksamheter som anges i motion Kr511.
Som en konsekvens av utskottets förslag om inrättande av
TURSAM och ombildning av organisationen för marknadsföringen
utomlands bör Styrelsen för Sverigebilden läggas ned.
Vad utskottet anfört om inriktningen av och organisationen för
de statliga insatserna för turismen bör riksdagen med bifall
till motion Kr511 i aktuella delar och med anledning av motion
Kr512 i motsvarande delar som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande inriktningen av och organisationen för de
statliga insatserna för turismen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkandena 1
och 4 samt yrkandena 2 och 6, båda yrkandena i denna del, med
anledning av motion 1993/94:Kr512 yrkandena 1 och 2 och med
avslag på motion 1993/94:Kr501 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Plan för utveckling av turismen (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet vill" och på s. 15 slutar med "och Kr517"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 3) tillstyrkt att
ett nytt särskilt organ, TURSAM, skall skapas för utveckling av
turismen i landet. En av de första uppgifterna för detta organ
bör vara att i samråd med olika aktörer på turistområdet utforma
ett handlingsprogram för de mest angelägna åtgärderna för
turismens utveckling. Programmet skall innehålla förslag till
tydliga och långsiktiga strategier och villkor för näringen att
arbeta och utvecklas under. I programmet skall näringens
önskemål samordnas med samhällets behov av insatser för den
turistiska infrastrukturen, utveckling av naturturismen,
utbildning, forskning, utveckling av informationssystem m.m. Vad
utskottet anfört om utarbetande av en plan för turismens
utveckling bör riksdagen med bifall till motion Kr511 yrkande 2
i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande plan för utveckling av turismen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkande 2 i
denna del och med avslag på motionerna 1993/94:Kr501 i denna
del, 1993/94:Kr502, 1993/94:Kr503, 1993/94:Kr504,
1993/94:Kr507 yrkande 2 och 1993/94:Kr517 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Vissa natur- och miljöfrågor (mom. 6)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet vill inte" och på s. 19 slutar med
"avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Jo694
yrkande 20 som sin mening bör ge regeringen till känna att
Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utarbeta och lägga fram
förslag till utformning av regler för ett system med ett sådant
sektorsansvar för miljön som bör åläggas företag inom
turistbranschen.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande vissa natur- och miljöfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 20
och med anledning av motionerna 1993/94:Kr513 och 1993/94:Kr515
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m.
(mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 3
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet har" och slutar med "för Sverigebilden"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 1) tillstyrkt
förslag i motion Kr511 om avveckling av projektet Invest in
Sweden. De medel som beräknats för projektet, ca 11,5 miljoner
kronor innevarande budgetår, frigörs därmed och kan användas för
en förstärkning av de statliga insatserna för turismen.
Utskottet har vidare (reservation 3) tillstyrkt förslag i
motionen om en ny organisation för det statliga stödet till
turismen, i vilken Styrelsen för Sverigebilden avvecklas och
ersätts av dels ett ombildat marknadsföringsbolag för
marknadsföringen utomlands med statligt delägande och
medinflytande, dels ett nytt organ, TURSAM, med ansvar för
utveckling av turismen och samordning av insatserna för turismen
i landet. I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen
under ett nytt reservationsanslag benämnt Stöd till turismen
anvisar 81 miljoner kronor och under ett nytt ramanslag benämnt
TURSAM, avseende tiden den 1 januari--den 30 juni 1995, anvisar
10 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen till Styrelsen för
Sverigebilden m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkandena 3
och 5 samt yrkande 6 i denna del, med anledning av regeringens
förslag och motion 1993/94:Kr512 yrkande 4 samt med avslag på
motion 1993/94:Kr518 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del
dels till Stöd till turismen för budgetåret 1994/95 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
81 000 000 kr, dels till TURSAM för budgetåret 1994/95
under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 10 000 000
kr.
7. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m.
(mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Simon Liliedahl (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet har" och slutar med "för Sverigebilden"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det förgående (reservation 2) tillstyrkt
förslag i motion Kr518 om att projektet Invest in Sweden bör
utvecklas och överföras till Exportrådet i avvaktan på att en
större omorganisation och samordning sker beträffande den
statliga verksamheten utomlands. I enlighet härmed bör riksdagen
under ett nytt reservationsanslag benämnt Invest in Sweden
anvisa 15 miljoner kronor. För den informations- och
marknadsföringsverksamhet som blir kvar under Styrelsen för
Sverigebilden bör riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisa 76
miljoner kronor, dvs. i princip samma belopp som inryms i
regeringens förslag till medelsberäkning, när medel för Invest
in Sweden har frånräknats.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen till Styrelsen för
Sverigebilden m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr518 yrkande 3 i
denna del, med anledning av regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1993/94:Kr511 yrkandena 3 och 5 samt yrkande 6 i
denna del, 1993/94:Kr512 yrkande 4 och 1993/94:Kr518 yrkande 2,
dels till Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret
1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 76 000 000 kr, dels till Invest in Sweden för
budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 15 000 000 kr.
Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om turismen
Bilaga
Tid: Tisdagen den 12 april 1994
Plats: Förstakammarsalen, riksdagshuset
Deltagarförteckning
Inbjudna deltagare
Från Styrelsen för Sverigebilden:
Kanslichefen Jan Brännström
Från Next Stop Sweden:
Verkställande direktören Per-Johan Orrby
Informationschefen Inger Holmström-Lindgren
Från Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation
(RTS):
Ordföranden Peter Forssman
Verkställande direktören Björn Pettersson
Verkställande direktören Peter Ander, Sveriges Hotell- och
Restaurangföretagare (SHR)
Ordföranden Åke Brandt, Trafikföretagens Förening i Sverige
(TFF)
Styrelseledamoten Ulf Eriksson, Sveriges Campingvärdars
Riksförbund (SCR)
Från Stiftelsen Svenska institutet:
Direktören Per Sörbom
Byråchefen Cathrine von Heidenstam
Byråchefen Sonja Martinson Uppman
Från Exportrådet:
Verkställande direktören Göran Holmquist
Från Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK):
Projektledaren Kerstin Aggefors
Från Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Avdelningsdirektören Agneta Pettersson
Turistchefen Benny Ruus, Dalslands turistråd
Turistchefen Ingvar Mattsson, Västergötlands turistråd
Från Länsstyrelsen i Kopparbergs län:
Länsrådet Leif Svensson
Från Svenska turistföreningen (STF):
Ordföranden Hans Alsén
Generalsekreteraren Ingemar Liman
samt
Ambassadören Magnus Faxén, Utrikesdepartementet
Konsulten Göran Lindgren, Turismutveckling, Östersund
Ledamöter och suppleanter i utskottet
Åke Gustavsson (s), ordförande, Charlotte Branting (fp), Hugo
Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina
Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo
Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s),
Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand
(m), Monica Widnemark (s), Stina Eliasson (c), Alwa Wennerlund
(kds) och Elisabeth Persson (v).
___________
Nedan följer en utskrift av vad som förekommit vid
utfrågningen. Utskottet har berett deltagarna tillfälle att göra
korrigeringar och -- i begränsad omfattning -- föreslå
förtydliganden i utskriften av resp. inlägg.
Ordförande Åke Gustavsson: Jag ber att på kulturutskottets
vägnar få hälsa alla inbjudna gäster välkomna till dagens
utfrågning. Jag tror att jag får med alla om jag säger att
gästerna är företrädare för Styrelsen för Sverigebilden, Next
Stop Sweden, Svenska rese- och turistindustrins
samarbetsorganisation, RTS, och Svenska institutet. Ambassadör
Magnus Faxén är här i egenskap av utredare, och vi har
företrädare för Exportrådet, NUTEK och Länsstyrelsen i
Kopparbergs län här. Så småningom kommer företrädare för
Länsstyrelsen i Älvsborgs län att ansluta sig. De har beslutat
att stanna till i Hallsberg, vad det nu kan finnas att se av
turistiskt intresse där en tisdagsmorgon. De blir alltså
försenade på grund av tåget. Här finns också företrädare för
Svenska turistföreningen, och Göran Lindgren är här i egenskap
av konsult i branschen. Detta är de organisationer, myndigheter
och andra som finns representerade här.
Spelreglerna för dagens övning skall ha sänts ut till alla. De
innebär i korthet att vi kommer att arbeta i två block. Det
första blocket är inriktat på organisationer för den statligt
stödda marknadsföringen av Sverige utomlands. Det följs av
frågor enligt ett av oss i utskottet tidigare överenskommet
schema. Någon gång mellan tolv och halv ett inleds block två,
som skall behandla frågor om turismens samordning och utveckling
inom landet. Också det blocket skall löpa enligt den lista som
är uppgjord.
Den nuvarande organisationen är ganska ny; den har verkat i
ett par år. Utskottet menar därför att det finns anledning att
genom en sådan här utfrågning dra slutsatser av hur det har
fungerat och höra hur man vill att organisationen skall
utvecklas framöver.
Slutligen vill jag be dem som håller inledningsanföranden att
respektera den tid som finns angiven på det av utskottets kansli
utsända papperet. Detta är en uppmaning från utskottet, och jag
vill rikta den till er redan inledningsvis, så att vi inte
brakar i väg alltför mycket med tiderna.
Det var de saker jag som ordförande i kulturutskottet hade att
säga inledningsvis. Därmed lämnar jag ordet till Jan Brännström,
Styrelsen för Sverigebilden.
Jan Brännström: Herr ordförande! Som så mycket riktigt
påpekades sitter vi här efter att ha bedrivit verksamhet under
en kort tidsperiod. Det är knappt två år sedan Styrelsen för
Sverigebilden förordnades, och vår operativa verksamhet inleddes
den 1 oktober 1992. Med hänsyn till hur man bör jobba med
internationell marknadsföring, och med marknadsföring över huvud
taget, var vi sent ute med de aktiviteter som gällde det första
budgetåret och det förra turiståret. Det var en sen start, och
vi har hela tiden fått jaga för att komma i fatt. Om en stund
kommer jag att visa att vi kanske nu har kommit något så när i
balans om man ser det över en treårsperiod, från budgetåret
1992/93 till 1994/95.
En förutsättning för vårt arbete har varit den stora
undersökning, Image Sweden, som vi genomförde i september
oktober 1992. Den utgör grunden för de insatser som Styrelsen
för Sverigebilden önskar få på olika marknader. Det innebär att
vi sätter upp ett antal viktiga mål. Vi detaljstyr inte, utan vi
har brett upplagda målinriktningar för skilda målgrupper i olika
länder. Vi talar gärna om Sverigebilderna, vilket herr
ordförande vet och själv också gör. Det finns ju inte bara en
uppfattning, en kunskap eller en attityd till vårt land, utan
det finns flera. Denna syn är grunden för en selektiv och
målgruppsinriktad marknadsföring.
En annan förutsättning för arbetet är den prioritering som
Styrelsen för Sverigebilden gjorde inledningsvis. Vi
identifierade tolv länder som viktiga för svensk turism och
delade in dem i tre prioritetsgrupper. Finland, Norge, Danmark
och Tyskland utgör den första gruppen. Nederländerna,
Storbritannien och USA utgör den andra, och Frankrike, Italien,
Schwiez, Spanien och Japan återfinns i den tredje gruppen.
När nu halva treårsperioden har gått kan vi kanske tillåta oss
att göra en grov sammanfattning i siffror av Styrelsen för
Sverigebildens förhållandevis enkla och begränsade uppdrag, som
uttrycks i fyra målsättningsparagrafer i vår förordning. Utifrån
de beslut som fattats och de reservationer som gjorts i
styrelsen skulle jag kunna sammanfatta den finansiella
situationen ungefär så här:
Jag lägger ihop 100 miljoner plus 100 miljoner med årets
budgetförslag på 88 miljoner och får då 288 miljoner kronor.
Från detta drar jag av 11 miljoner kronor, som är kostnaden för
tre års administration, dvs. för de fyra fasta medarbetarna på
denna en av Sveriges minsta myndigheter. Jag kan också dra av
kostnader för projektet Invest in Sweden, som ju kom till under
det andra budgetåret. I den fördjupade anslagsframställningen
den 1 april ställde vi ett förslag till regeringen om en
långsiktig och särskild finansiering av det projektet som en
enskild organisation. Men för två budgetår måste jag ändå
reservera 20 miljoner kronor av de 288 miljonerna. Då återstår
enligt min subtraktion 257 miljoner kronor.
Vi har investerat i runda tal 208 miljoner kronor i
marknadsföring genom Next Stop Sweden, inkl. det som reserverats
för nästa budgetår. Investeringen i marknadsföringen omfattar
den statliga basservicen på press- konsument- och
säljstödssidan, som är viktig, samt kampanjmarknadsföring på
framför allt de sju marknaderna i prioritetsgrupp 1 och 2.
Vi har övrig upphandling av marknadsföring för 12 miljoner
kronor. Projekten har bestått av kampanjmarknadsföring i
Frankrike, Spanien och Italien. Upphandlingen har skett
alternativt med Next Stop Sweden på basen av den service som vi
ändå har inom branschen.
På kunskapsområdet, dvs. inkvarteringsstatistik, turist- och
resedatabaser, m.m., har investerats 23 miljoner kronor.
Slutligen har bidrag till t.ex. Svenska turistföreningen och
medlemsavgifter i EU:s turistprogram under treårsperioden tagit
8 miljoner i anspråk. (Stycket infört i samband med
utskriftsgranskningen).
Denna mycket grova redovisning av anslagsmedlens användning
under tre budgetår summeras med att bara ca 6 miljoner kronor
återstår att besluta om för Styrelsen för Sverigebilden.
Uppgiften att så snabbt som möjligt få investeringar i
marknadsföring gjorda kan alltså så här i halvtid sägas vara
utförd. (Stycket infört i samband med utskriftsgranskningen).
Jag skall nu komma till den sammanfattning som jag vet att vi
kommer att diskutera. Jag tyckte ändå att det var viktigt att få
fram dessa siffror, eftersom Styrelsen för Sverigebilden i mångt
och mycket redan under fjolåret vid en uppvaktning hos utskottet
diskuterade möjligheten att få en förändrad modell för
samarbetet mellan stat och näring.
I diskussionen som följer kan vi behandla de tre modeller för
samarbetsformer som vi angav i vår fördjupade
anslagsframställning för ca tio dagar sedan. I en modell driver
staten och näringen verksamheten i ett gemensamt bolag genom
Next Stop Sweden. En annan modell skulle kunna vara att staten
samverkar med regionala organisationer i Sverige, finansierar
basservice och upphandlar marknadsföring av ett externt bolag.
Den tredje modellen innebär att staten själv driver, finansierar
och administrerar basservicen i den internationella
marknadsföringen.
Per-Johan Orrby: Herr ordförande! Jag skall säga något om
organisationen. Next Stop Sweden bildades för att samordna
statens och näringens insatser för marknadsföringen av Sverige
som turistland. I Next Stop Swedens styrelse sitter näringens
representanter och diskuterar insatserna med utgångspunkt från
näringens behov och erfarenheter. I Styrelsen för Sverigebilden
sitter å sin sida statens representanter och gör uppköp utifrån
sina direktiv och sitt samlade kunnande.
Nu efter två år, då samarbetet undan för undan har
förbättrats, har Next Stop Sweden, till stor del tillsammans med
Styrelsen för Sverigebilden, ändå dragit slutsatsen att staten
och näringen bör sitta vid samma bord och samplanera åtgärderna.
Vi vill därför föreslå en nyemission i vårt bolag, som skulle
vara riktad mot staten och på så sätt göra staten till
hälftenägare av Next Stop Sweden. Den andra hälften av bolaget
skulle ägas av de nuvarande aktieägarna. Detta skulle bli ett
bolag, samägt av stat och näring på lika villkor. Sverige skulle
då få en turistrepresentation som är mer jämförbar med andra
konkurrerande länders, och Sveriges utlandskontor kunde också få
en önskvärd officialitet. Vi är naturligtvis intresserade av att
diskutera också andra möjligheter för staten att vara delägare.
Vårt förslag skulle innebära att statens beslutsfattande i
turistiska frågor som gäller marknadsföring därmed överfördes
från Styrelsen för Sverigebilden till Next Stop Swedens
styrelse. Vi menar att det också skulle innebära att medel som
man beslutat lägga på marknadsföring av svensk turism och
därtill länkade åtgärder skulle gå direkt från departementet
till Next Stop Sweden.
Statens insats skall användas för att skapa den allmänna
bilden av Sverige. Det är nödvändigt för att aktörerna i
branschen skall kunna göra sin egen produktmarknadsföring.
Staten måste bekosta bilden av de rena vattnen, den klara
luften, miljön, fräschören, livsstilen, Sverige som
arrangörsland, prisläget, osv. Under ett sådant allmänt paraply
skall sedan de enskilda aktörerna bekosta beskrivningen av
hotellet, djurparken, badet eller marknaden. De kommersiella
aktörerna betalar alltså sin egen produktmarknadsföring, och det
finns prislappar som passar både stora och små aktörer.
Näringen och dess aktörer kan dock aldrig förväntas ta ansvar
för den generella marknadsföringen av Sverige, som ju i lika hög
grad gynnar konkurrenterna som dem själva. Det skulle ingen
kommersiell aktör i någon bransch göra. Den här branschen
skiljer sig dock från övriga genom att de kommersiella aktörerna
är helt beroende av en övergripande Sverigebild för att kunna
göra sin produktreklam begriplig.
Detta är ett av skälen till att staten måste vara med och
satsa på marknadsföringen av Sverige. Ett annat skäl är
naturligtvis de intäkter på 60 % av varje spenderad turistkrona
som staten får tillbaka i form av skatter eller andra avgifter.
Statens liksom näringens pengar skall användas på ett
affärsmässigt sätt -- statens insats är inte bidrag.
Next Stop Sweden bearbetar i dag tio utlandsmarknader. Det
valet baseras på statens vilja att satsa de 100 miljoner per år
som skulle gå till turismen under en treårsperiod. 90 miljoner
av dessa skulle gå till Next Stop Sweden. Beloppet anslogs när
firman startades och skulle i dag motsvara kanske ytterligare 15
miljoner.
En sådan nivå vore önskvärd i dag för att vi skulle kunna
fortsätta med nuvarande marknadssatsningar. Då skulle vi kunna
få en rimlig representation och en aktiv marknadsföring på dessa
utlandsmarknader. Men med nuvarande insats, dvs. en sänkning,
menar vi att vi måste överväga att lämna vissa marknader för att
få en rimlig balans mellan aktiviteter och personalkostnader och
kontor.
Peter Forssman: De senaste åren har varit något av en
pionjärtid för rese- och turistindustrin och intressenterna
omkring den. Som alltid efter en pionjärepok måste man utvärdera
och göra de justeringar och förändringar som behövs för att
långsiktiga mål skall kunna uppfyllas.
Vad är det då som har varit pionjärmässigt? För det första:
skapandet av Next Stop Sweden, ett marknadsföringsbolag som
faktiskt hela reseindustrin är intressenter och delägare i. För
det andra: tillkomsten av RTS. Det är första gången som
rese- och turistindustrin har en samlad branschorganisation där
alla intressenter är företrädda.
Jag menar att synen på dessa frågor och hur de skall drivas är
något som har utvecklats alltmer under dessa år, dvs. insikten
om att rese- och turistindustrin är en för Sverige viktig
industrigren med stor framtidspotential och att framtida
arbetstillfällen kommer att skapas där. För att inte gå in
alltför mycket på detaljer vill jag rekommendera en läsning av
RTS handlingsprogram, Från ord till handling, där det står en
hel del. Jag skall dock ta upp några exempel på justeringar och
förändringar som vi anser bör göras.
Vi anser att regeringen bör utse en betydande person med
kompetens som kan företräda rese- och turistindustrin på
regeringsnivå. Vi anser också att en enhet bör skapas för att
stötta både näringens och regeringens representanter med
utredningar, fakta och statistik. Enheten skall ha en
stödfunktion där fördjupad kompetens kan skapas och ställas till
statens och näringens förfogande. Denna enhet kan utgöras av
Styrelsen för Sverigebilden med ändrade uppgifter eller av ett
nytt organ.
Vi anser att Next Stop Sweden skall vara det
marknadsföringsbolag som staten och näringen disponerar för sina
gemensamma insatser. Därför bör Next Stop Sweden göras om, så
att statens intresse i bolaget blir tydligt, antingen genom
ägande, som Per-Johan Åby beskrev, eller på något annat sätt.
Vi ser också ytterligare en sak som bör göras: Det bör
avsättas arbete och resurser för att utarbeta en långsiktig plan
för den här verksamheten. Både vi som näringsrepresentanter och
enligt min uppfattning också de politiska företrädarna skulle ha
behov av en sådan långsiktig plan. Då skulle vi få möjlighet att
skapa och utveckla industrin.
Man bör komma ihåg att rese- och turistindustrin står för
närmare 4 % av BNP, sysselsätter drygt 2 % av arbetskraften,
är en högkvalitativ bransch med högt förädlingsvärde och har
framtiden för sig. Därför finns det all anledning att satsa på
den med gemensamma krafter.
Per Sörbom: Utskottet är ju ganska väl bekant med vår
verksamhet, åtminstone de delar av utskottet som vi hade nöjet
att se på besök på Svenska institutet i höstas. Men jag kan
kanske ändå påminna något om vilket uppdrag Svenska institutet
har fått av riksdag och regering. I korthet gäller följande:
Vi skall genom informationsverksamhet sprida kännedom i
utlandet om svenskt samhälls- och kulturliv, främja
kultur- och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och andra länder,
främja utbyte inom utbildnings- och forskningsområdet mellan
Sverige och utlandet, stödja svenskundervisningen i andra länder
samt slutligen svara för verksamheten vid Svenska kulturhuset i
Paris.
När jag ändå har nämnt Svenska kulturhuset i Paris kan jag
helt parentetiskt säga att Next Stop Swedens turistkontor är
inrymt där för närvarande. Vi har hyrt ut lokalerna till dem för
en tid framåt.
I någon mening kan det sägas att hela Svenska institutets
verksamhet går ut på att stimulera utländska besök i Sverige.
Det gör vi på olika sätt, bl.a. genom att öka uppmärksamheten
kring och nyfikenheten på Sverige genom kulturutbyte. Som ett
exempel kan nämnas den pågående utställningen i Paris, Solen och
Nordstjärnan. Den lockar nu med stor framgång till sig mellan
1 500 och 2 000 fransmän per dag, och den har verkligen
medfört att Sverige har uppmärksammats ordentligt i franska
medier.
Genom utbyte på studie- och forskningsområdet och genom
svenskundervisningen ökar vi också kontaktytorna mellan enskilda
utländska personer och Sverige och svenskar. Vi producerar,
tillhandahåller och sprider också information om Sverige. Detta
sker i första hand genom våra utlandsmyndigheter, dvs. våra
ambassader, generalkonsulat och Exportrådets kontor, men också
genom företag och enskilda.
Alldeles i dagarna har vi på allvar påbörjat den
försöksverksamhet som går under namnet Info Sweden, Schweden
eller Suecia, beroende på vilket språk det gäller. Det är en
databas där man använder sig av CD-ROM-skivor. Meningen är att
en ny skiva skall produceras ungefär var tredje månad. Varje
skiva kan motsvara uppemot 64 hyllmeter litteratur. Den första
skivan görs i ett samarbete mellan Exportrådet och Next Stop
Sweden -- ett samarbete som vi tänker fortsätta med. Den
innehåller all slags Sverigeinformation men är också inriktad på
export- och turistfrågor.
Detta är en verksamhet som vi tror på i mycket stor
utsträckning, och vi kommer att fortsätta att utveckla den.
CD-ROM-läsare är en ganska billig elektronisk produkt, som
kostar ca 2 500, 3 000 kr och som kopplas till en PC. Vi
hoppas kunna placera sådana läsare på många håll jorden runt där
man kan ha användning för en sådan informationsbas. Från den kan
man sedan trycka upp all slags information om Sverige. Till att
börja med gör vi skivorna på fyra utländska språk.
Avslutningsvis vill jag bara säga att vi kanske skall tala
litet mer om vår inställning till samarbete med olika aktörer
när vi återkommer i eftermiddag.
Magnus Faxén: Jag kommer att tala mindre om turism men
desto mer om allmän Sverigeinformation. Det utredningsuppdrag
som jag fick för ganska precis ett år sedan gick ut på att jag
skulle göra en översyn av den informationsverksamhet som staten
är engagerad i, framför allt av Svenska institutet. Men
uppdraget var också att försöka komma fram till några tankar om
hur Svenska institutet och Utrikesdepartementet skall kunna
samverka med andra instanser i Sverige som får statliga medel
för informationsinsatser.
Tillsammans med två kolleger arbetade jag med att göra den här
översynen, och vi blev klara i oktober. För att göra en kort
sammanfattning kan man säga att vi gjorde ett antal
observationer.
Den första är att det finns ett behov av statligt engagemang
för den allmänna Sverigeinformationen. Den andra är att någon
typ av propagandaministerium inte får utvecklas. Det skulle inte
passa ihop med bilderna av Sverige, och det kan ju inte ligga
något svenskt intresse i att få en instans som ger ett sådant
intryck. Denna statligt finansierade svenska
informationsverksamhet måste enligt vår uppfattning kunna spegla
Sverige från alla möjliga utgångspunkter och ideologier. Den
måste också kunna spegla den löpande politiska, sociala och
ekonomiska debatt som pågår i landet. Därmed speglas också det
faktum att Sverige är ett öppet och fritt samhälle.
Frågan är då vilka verktyg man skall använda för detta arbete.
När det gäller den allmänna informationen är naturligtvis
Svenska institutet ett av de viktigaste instrumenten. Jag kan av
egen erfarenhet intyga hur värdefullt Svenska institutets arbete
är för den som representerar Sverige på en svensk
utlandsmyndighet. Det material som produceras på institutet är
mycket efterfrågat och nästan alltid mycket uppskattat -- inte
minst för att det ger en så varierad bild av Sverige och för att
man låter människor med olika politiska synsätt komma till tals
i publikationerna. Det skapar en bild av ett land där det är
ganska högt i tak.
Jag vågar lugnt påstå, att om inte Svenska institutet hade
funnits så hade vi måst uppfinna något likvärdigt. Detta är
kanske en självklarhet för den som arbetar på området, men det
förtjänar att påpekas.
En fjärde observation som vi har gjort är att de ekonomiska
resurserna ju har förändrats. Detta framgår tydligt för den som
har tittat i det lilla häfte som vi presterade. Relationen
mellan de resurser som ursprungligen ställdes till institutets
förfogande för att man där skulle kunna bedriva arbetet med den
allmänna informationen och kultur- och personutbytet har
relativt sett sjunkit i förhållande till de nya uppgifter som
lagts på institutet under årens lopp.
Det är inget fel på den andra verksamheten som bedrivs kring
forskning, studiemedel och annat. Per Sörbom kan ge exempel på
dessa verksamheter bättre än jag. Men det kan noteras att man på
grund av de minskade resurserna inte har kunna genomföra den
allmänna informationsverksamhet som riksdag och regering har
sagt skall koncentreras och prioriteras till satsningar i
Västeuropa inför vårt närmande till EU.
Till sist kan jag säga att vi också har gjort observationen
att journalistbesöken i Sverige spelar en avgörande roll för
formandet av Sverigebilderna. Det är därför nödvändigt att man
hjälper till och förser dessa besökande journalister med den
information som de behöver.
När det gäller frågan om samverkan har vi presenterat ett
förslag om bildandet av ett informationsråd. För närvarande vet
jag inte vilket beslut som regeringen kommer fram till, eftersom
frågan fortfarande behandlas.
Göran Holmquist: Jag kan börja med att konstatera att vi
har ett extremt gynnsamt exportläge i dag. Sverige som
turistland borde också ha en stor attraktionskraft.
Exporten och även Exportrådet har en väldig medvind just nu
liksom också Next Stop Sweden. Men jag tycker att
Turistfrämjandet, som det är organiserat i dag, hämmar det jobb
som Next Stop Sweden utför.
Det finns flera skäl att marknadsföra Sverige utomlands. Det
är dels en uppgift i sig att marknadsföra, dels är det ett stöd
för direkta syften som att öka exporten, locka hit fler turister
och få hit fler utländska investerare.
Det finns många aktörer på området i Sverige i dag. Bara här
är ett femtontal representerade. Det är viktigt att eftersträva
tydlighet och koncentration hos aktörerna. Inom Exportrådet
koncentrerar vi oss på en sak, nämligen export. Allt vi gör
skall vara till direkt hjälp och av mätbar nytta för svenska
exportörer. På samma sätt är det viktigt att Svenska institutet
koncentrerar sig på att sprida Sverigeinformation och att Next
Stop Sweden koncenterar sig på att få hit fler turister.
Hur skall då statens engagemang i marknadsföringen av Sverige
utomlands se ut? Låt mig beskriva den s.k. Exportrådsmodellen
som jag tror skulle kunna appliceras även på
Sverigemarknadsföring. Staten och näringslivet har kommit
överens om att ha ett gemensamt exportråd, som finns på 38
platser i Sverige och utomlands. Dessutom samarbetar man med
ambassader och konsulat. Staten betraktar det vidare som
samhällsekonomiskt vettigt att allokera vissa pengar till
allmänt exportfrämjande, dvs. att alla företag som vill
exportera från Sverige får ett basstöd. Vi besvarar exempelvis
300 000 frågor per år och finns på 38 marknader plus
samarbetsmarknader. Vi gör gemensamma aktioner. För två år sedan
sänktes vårt statliga uppdrag från 250 miljoner till 132
miljoner på tre år, vilket innebär att vi har tappat uppemot 120
miljoner.
Exportrådet finansieras också genom marknadsstyrda
företagsintäkter, vilka i år uppgår till över 100 miljoner
kronor. Det innebär att den statliga delen motsvarar 60 % och
företagsintäkterna 40 %. Nästa år räknar vi med att andelarna
skall bli 50--50 %.
Hur säkerställer då staten att Exportrådet gör ett bra jobb?
Dels finns ett representantskap, dels finns det en styrelse.
Representantskapet är partssammansatt och har fyra
representanter från staten och fyra från industrin via Sveriges
allmänna exportförening. Där diskuteras policyfrågor och
strategiska frågor. Parterna utser också en styrelse för
Exportrådet som inte är partssammansatt utan består av personer
som är bäst skickade att bedöma och besluta om Exportrådets
direkta insatser. Man skulle kunna säga att representantskapet
är en form av bolagsstämma och styrelsen en form av
bolagsstyrelse. Denna ordning har vi nu jobbat med under mer än
två år. Den fungerar alldeles utmärkt. Styrelsen bedömer vilken
nytta vi inom Exportrådet gör för svenska exportörer. Baserat på
vår marknadskunskap -- vi har direktkontakt med tusentals
exportörer varje dag -- presenterar vi affärsplaner och
budgetförslag, vilka godkänns eller underkänns. Jag har svårt
att förstå att nuvarande konstruktion på turistsidan skulle
kunna fungera mer effektivt.
Organisationen för turistfrämjandet har ett stort antal
nackdelar. Styrelsen för Sverigebilden lever långt från
verkligheten. Vi inom Exportrådet behöver inte använda dyra
konsulter för att ta reda på vad exempelvis engelsmännen tycker
om svensk exportindustri. Det känner vårt Londonkontor redan
till genom daglig aktiv kontakt med ett hundratal engelska
kunder. Styrelsen för Sverigebilden måste tänka igenom ett
totalprogram, handla upp delar och ta ett ansvar för
genomförande och mätbarhet. Vi själva gör planerna som bedöms
efter hur väl de genomförs och vilken effekt de har. Styrelsen
för Sverigebilden är en onödig överbyggnad som kostar 11
miljoner kronor för tre år, vilket vi nu fått höra. Vi klarar
oss med en styrelse som uppbär ett styrelsearvode på maximalt
150 000 kr per år -- styrelsemedlemmarna klagar visserligen.
Det statliga delägandet i Exportrådet är vettigt av flera skäl,
bl.a. för att staten är vår i särklass största uppdragsgivare.
Avslutningsvis när det gäller Invest in Sweden-programmet har
Styrelsen för Sverigebilden utomordentligt små möjligheter att
nå utländska investerare och företag samt att få svenska
investeringsuppdrag. Den allmänna informationen om Sverige som
möjligt investeringsland borde ju rimligen kunna utföras av de
100 ambassader och konsulat som finns runt om i världen. Vidare
tar vi inom Exportrådet gärna på oss uppdrag och ser till att
"sälja" svenska företag till utländska investerare.
Kerstin Aggefors: Turismprodukten skiljer sig från andra
exportvaror genom att det här är kunden som tar sig till
produkten och inte tvärtom, som är det vanliga i all övrig
exportindustri i Sverige. Detta förhållande motiverar en något
annorlunda syn på samhällets medverkan vad gäller
marknadsföringsåtgärder för turismen. För att turistnäringen,
som ju är oerhört småföretagsdominerad i Sverige och även i
flertalet andra länder, skall kunna överleva måste Sverige
marknadsföras i sin helhet utomlands och inte bara enskilda
turistattraktioner såsom hotell etc. Marknadsföringen sker i
konkurrens med alla andra turistländers. På detta område måste
självfallet samhället tillsammans med näringen ta en
förhållandevis stor del av ansvaret. Med de begränsade resurser
som finns tillgängliga anser vi på NUTEK att det är viktigt att
få till stånd en samordning av insatserna. Hur det skall ske har
vi inga synpunkter på, men det är viktigt att nå ett så gott
resursutnyttjande som möjligt.
Agneta Pettersson: Två länsstyrelser finns representerade
här. Älvsborgs län är befolkningsmässigt Sveriges fjärde största
län men befinner sig så att säga i den andra änden av turismens
relativa betydelse för näringslivet, men man skall ju vara stor
på någonting. De utländska besökarnas betydelse för vår
turistnäring betyder väldigt mycket. Ca 30 % av alla
kommersiella gästnätter bokas av utländska besökare. Det
motsvarar en av de större andelarna vid en jämförelse med övriga
län här i Sverige.
Sett utifrån att vi har en väldigt småskalig turistnäring --
men vi har ett landskap som har något att erbjuda, eftersom det
är väldigt svenskt, vilket också marknadsföringen går ut på --
har vi också en väldig potential för att tillsammans med
Bohuslän och Småland utveckla det svenska resandet till våra
regioner. Det handlar mycket om den röda stugan vid sjön och en
lång kulturhistorisk tradition, vilket är vad som i stor
utsträckning eftersöks.
Men vi är som sagt småskaliga. För att kunna utveckla vår
turism behövs en långsiktig, strategisk, kreativ och resursstark
nationell marknadsföring av Sverige. Som en del i denna kan vi
delta med våra produkter, företag och det som vi har att
erbjuda. Vi tror också att vi behöver ett klarare och tydligare
samband mellan de "p:n" som står för produkt och pris. Det finns
kanaler och promotion. Vi behöver en tydlig sammankoppling och
samverkan mellan hela den kedja som gör marknadsföringen
framgångsrik.
Leif Svensson: Räknat till antalet besökare är Dalarna
efter Stockholms län och Göteborgs län det tredje största
turistlänet. Vi har en större Sverigeandel än Älvsborg, och vi
har både en sommar- och en vintertursim.
Det jag nu säger är sett utifrån Dalarnas länsperspektiv när
det gäller utlandsturism. Vi upplever att det i dag är en oklar
organisation med Styrelsen för Sverigebilden och Next Stop
Sweden. Detta känns oklart för oss som arbetar på länsplanet och
även för dem som arbetar i kommunerna. Vi tror också att det
från utlandets sida är oklart hur vi visar upp oss på
utlandsmarknaden.
Det är viktigt att staten och naturligtvis också näringen tar
ett mycket tydligt ansvar för marknadsföringen av Sverige
utomlands. Vi är osäkra på om det skall vara en gemensam
organisation för staten och näringen eller en tydligt uppdelad
organisation på det nationella planet. Vi anser vidare inte att
det är bra att blanda ihop marknadsföring av turism och
aktiviteter för att locka investeringar till Sverige.
Vi upplever att det blir en alltför plottrig bild av
innehållet. Det viktiga för den nationella nivån är att visa på
de stora viktiga nationella attraktionerna samt också hur man
tar sig till Sverige. Vi tror inte på den landskapsvisa
detaljerade redovisning som görs i dag, vilket vi också har
redovisat för Next Stop Sweden. Den nationella nivån skall
vägleda de regionala och de lokala nivåerna i arbetet med att
marknadsföra sig utomlands. I dag lockas vi att delta i
broschyrer och i mässor på ett, som vi tycker, litet
oprofessionellt sätt. Detta är inte bra.
Hans Alsén: När vi för drygt två år sedan samlades här i
liknande syfte fanns fortfarande Sveriges turistråd kvar. Vi
bejakade dess verksamhet. Samarbetet hade varit gott. Nu har vi
sökt anpassa oss till de nya förhållanden som råder
organisatoriskt, och vi finns med som ägare i Next Stop Sweden.
Jag vill gärna reservera mig för VD:s för Next Stop Sweden
begrepp "reseindustri", vilket känns något främmande för STF. Vi
har ett gott samarbete med Sverigebildens styrelse och har
erhållit projektanslag därifrån. Vi hoppas kunna samarbeta i
överensstämmelse med de intentioner som gäller.
Som vi ser det är det viktigt att understryka att det är av
definitivt intresse att staten ekonomiskt och organisatoriskt
mer direkt finns med i någon lämplig form vid långsiktig
marknadsföring. Ett samägande mellan stat och bransch kan vara
tänkbart. Om detta har vi utöver den principiella grundsynen
inte någon alldeles bestämd uppfattning i dag, men det vore
ganska naturligt med hänsyn till att staten ju står för
grundläggande förutsättningar för turism i form av infrastruktur
i vidaste mening.
För STF är det också naturligt att vi med vår marknadsföring
och vårt innehåll erbjuder natur- och kulturupplevelser som
oftast baseras på områden och marker med samhälleligt ägande.
Slutligen ser vi det från STF:s sida som synnerligen viktigt
att den bild av landet som sänds ut över världen också har sin
motsvarighet i verkligheten. Särskilt viktigt tycker vi att det
är när områden berörs som gäller vår miljö med exempelvis
tillgängligheten till naturen -- rättigheter och skyldigheter --
varvid särskilt allemansrättens regler bör beaktas.
Göran Lindgren: Jag upplever dagens organisation som
ganska svår. Vi har ett Next Stop Sweden som i praktiken har
monopol på att förmedla Sverigebilden, men man kan inte vara
riktigt säker på hur långsiktigt ett sådant uppdrag är.
Samtidigt har Next Stop Sweden ganska tuffa egna kommersiella
mål. Jag tror att det finns risk för konflikter i denna
situation. Det kan vara svårt att förmedla en tydlig Sverigebild
om man samtidigt är beroende av 25 eller 50 intressenter som
betalar för att föra fram sina egna budskap. Man måste välja att
antingen ha en verksamhet där man handlar upp tjänsterna i helt
fri konkurrens eller att försöka hitta en mer traditionell
turismorganisation. Detta är naturligtvis i hög grad ett
politiskt val.
Jag ser mycket stora fördelar med den traditionella
organisationen, där också staten finns med som en intressent.
Man får bättre status, tydligare nationell avsändare, bättre
kontinuitet och kanske också ett något mer sammanhållet arbete.
Jag tror att det är viktigt att jobbet i en sådan organisation
är av ganska allmän karaktär. Det gäller alltså att skapa
intresse för Sverige. Kanske är det litet kontroversiellt att
säga att man inte skall ställa alltför hårda krav på
näringslivet att delta i finansieringen. Näringslivet skall
agera i nästa steg och vara mer säljinriktat.
Några viktiga saker: Jag tror att det är bra att näringen har
ett stort inflytande över det statligt finansierade arbetet, så
att det står i samklang med det som näringen i övrigt skall
göra. På så sätt får man nytta av det.
Jag tror också att man måste formulera ett mycket tydligt
statligt uppdrag, vilket man tidigare har varit dålig på att
göra, och att man måste koncentrera insatserna mycket hårt.
80--100 miljoner kronor är trots allt ganska litet i det stora
hela.
Ordförande Åke Gustavsson: Jag tar mig friheten att inleda
med att göra ett konstaterande. Det har funnits många kritiska
synpunkter på nuvarande organisation. Från början skulle
Styrelsen för Sverigebilden vara ett, som det står i
propositionen, upphandlingsorgan med uppgift att upphandla
tjänster med inriktning på att utomlands marknadsföra Sverige
som turistland. Utöver detta har nu Styrelsen för Sverigebilden
i uppdrag att handha Invest in Sweden-projektet, dvs. att locka
utländska investerare till Sverige. Man övergår från att vara en
upphandlingsorganisation till att bedriva operativ verksamhet.
Då är den naturliga frågan: Är det bra att Styrelsen för
Sverigebilden har fått också detta uppdrag?
Jan Brännström: Som bekant har det tärt på de resurser som
var avsatta från början, de hundra miljonerna. När riksdagen
fattade beslut om Invest in Sweden tog vi själva omedelbart fram
ett utredningsunderlag, som vi nu har lämnat till regeringen,
för att projektet Invest in Sweden skall lämna Styrelsen för
Sverigebilden och i stället finna en egen organisation. Vi har i
den fördjupade anslagsframställningen föreslagit att Invest in
Sweden skall vara ett statligt helägt bolag som långsiktigt
skall ha egna resurser på ungefär 25 miljoner kronor per år.
Ordförande Åke Gustavsson: Det är alltså ett uppdrag som
ni vill slippa för att i stället återgå till en situation med
upphandling av tjänster eller en utveckling på annat sätt?
Jan Brännström: Ett svenskt investeringsfrämjande har
aldrig haft någon långsiktig målsättning eller långsiktig
organisation. Vi såg att det här fanns en chans att "parkera"
projektet hos Styrelsen för Sverigebilden och att faktiskt lägga
fram ett förslag om en långsiktig organisation. Detta har vi nu
lagt fram till regeringen.
Maja Bäckström: Jag vill börja med att göra en koppling
till just marknadsföringen. Vad i marknadsföring och
Sverigeinformation påverkar resandet till Sverige mest? Är det
information om priset? Är det information om naturen och
upplevelserna här, befolkningen och hur vi bor och lever? Finns
det några skäl att samordna den mer allmänna
Sverigeinformationen med den mer kommersiella marknadsföringen
av Sverige i utlandet? Eller hör marknadföringen mer ihop med
produktutvecklingen? Jag vill initialt stanna vid dessa frågor.
Per-Johan Orrby: Jag tror att man måste vara klar över att
det inte är det ena eller det andra. Vi har inte ägnat oss åt
någon stor och djup analys över om det är priset eller naturen
som är viktigast. Men två saker är viktiga att komma ihåg. När
vi tog del av bl.a. Styrelsen för Sverigebildens undersökning
och en del andra gamla undersökningar blev det alldeles
uppenbart att vår största konkurrensfördel på utlandsmarknaderna
-- i vart fall i de stora länderna i Europa -- var den svenska
naturen. Den var anledningen till att turister reste hit. Skälet
för att inte resa hit uppgavs ofta vara att det var för dyrt. Då
har vi naturligtvis två uppgifter. Den ena är att förstärka
bilden av den svenska naturen och den andra är att, när vi nu
har möjlighet, tvätta bort bilden att det är extremt dyrt att
resa till Sverige. Dessa två bitar hänger ihop.
Peter Ander: När man talar om turism finns det alltid en
risk för att man skjuter in sig på semesterresandet. Vi måste ha
klart för oss att turism i en vidare bemärkelse, Travel and
tourism industry, som det heter på engelska, innefattar så
mycket mer än bara semesterresande. Vi är med rätta stolta över
en bra miljö, fint vatten m.m. Men vi är också duktiga på att
anordna stora evenemang såsom EM i friidrott i Göteborg,
läkarkongresser, OS och liknande satsningar. Se på norrmännen
som har gjort det vi själva har försökt att göra. Vi måste ha
klart för oss att detta handlar om en vidare bemärkelse. Vi
skall vara stolta över att vi har en stor kapacitet att
härbärgera mässor, kongresser och evenemang. Detta är också en
viktig del av Sverigeinformationen, som också ger mycket pengar
både till statskassan och till de berörda företagen.
Göran Holmquist: Låt mig tala litet om samordningen mellan
allmän Sverigeinformation och kommersiell information. Som jag
tidigare sade är det viktigt att var och en koncentrerar sig på
sin uppgift och att uppgifterna inte blandas ihop. Däremot är
det viktigt att samordna sin verksamhet. Ett bra exempel, som
Per Sörbom nämnde, är den samordning som skedde i Paris i
samband med Solen och Nordstjärnan, där vi från Exportrådet var
aktiva med seminarier och annat. Vi red litet grand på det som
Svenska institutet gjorde i form av Solen och Nordstjärnan.
Det är också viktigt att komma ihåg att svenskägda företag
utomlands har 500 000 anställda. Det är människor som vi har en
hel del att göra med -- en målgrupp som inte skall negligeras.
Det finns också ett stort antal affärsresenärer som kommer hit
till Sverige som vi också har grepp om. Var och en koncenterar
sig på sitt men man pratar med varandra.
Magnus Faxén: Det var just den fråga som Maja Bäckström
reste om samordningen och marknadsföringen av turistisk karaktär
och den allmänna informationen som jag tänkte kommentera. Frågan
finns med i översynen. Jag håller med Göran Holmquist om att det
är givet att var och en skall syssla med sitt. Men det finns
områden där man mycket väl kan finna skäl för samordning. Det
svenska deltagandet i världsutställningen i Sevilla är ett
lysande exempel på hur det inte får gå till. Där aktualiserades
exempelvis inte turismen över huvud taget. Det var ett tillfälle
som gick svensk turism ur händerna på ett häpnadsväckande sätt.
Detta visar på behovet av samverkan inför stora evenemang mellan
alla dessa organ på ett mycket handfast sätt och på ett tidigt
stadium.
Elisabeth Persson: Det verkar som om ganska många här
efterlyser ett betydligt livaktigare statlig engagemang när det
gäller turismen. Någon efterlyste närmast en avdelning inom
regeringskansliet för detta ändamål.
Jag vill ställa en fråga till representanten för NUTEK men
också till representanten för Next Stop Sweden. Från Next Stop
Swedens sida efterlyser ni ett betydligt större statligt ägande
i bolaget. Skulle ett större statligt ägande av Next Stop Sweden
ersätta eller på något sätt tillgodose det av många efterlysta
behovet av ett engagemang från regeringen? Hur ser ni från
NUTEK:s sida på de önskningar som har framkommit? Kan ni på
något sätt tillgodose dessa? Vilka förslag har Kerstin Aggefors
i så fall?
Per-Johan Orrby: Ett statligt ägande skapar i sig inga nya
pengar till marknadsföringen. Men vårt synsätt har varit att om
vi begär att staten skall ha ett starkt engagemang i denna fråga
måste vi också tillerkänna staten ett inflytande över
verksamheten. Vi menar att det bäst sker genom att man sitter
runt samma styrelsebord och inte genom att ha olika
organisationer som arbetar på tvärs med varandra.
Kerstin Aggefors: Från NUTEK:s sida skulle vi kunna
medverka främst vad gäller utredande analys, framtagande av
basfakta eller genom medverkan till att sådant sker. Däremot har
vi inte någon direkt kompetens för mer operativt arbete.
Peter Forssman: Att jag tog upp dessa frågor beror på att
vi inom RTS är angelägna om att var och en skall syssla med
sådant som man är bra på och som man har förutsättningar för. Vi
tycker att Next Stop Sweden skall vara det marknadsföringsbolag
som vi gemensamt behöver. Utredningsresurser, basfakta, kunskap
och kompetens som NUTEK representerar är bra men bara ett
komplement. Vi anser att det fortsatt måste finnas någon på
departementsnivå som håller ihop frågorna och inte minst också
fördelar runt dem i den statliga sfären. Det finns nästan inte
någon fråga i den här branschen som bara berör ett enda
departement -- de skall samordnas med Kulturdepartementet,
Arbetsmarknadsdepartementet osv. Vi saknar mycket denna
samordnande kraft på högre nivå.
Hugo Hegeland: Jag vill ställa en fråga till Göran
Holmquist på Exportrådet. Många små och medelstora företag
klagar över att de ruineras på kapital till följd av den
devalverade kronan. De har i stor utsträckning tagit utlandslån.
De har uppmanats av bankerna att göra så, eftersom man aldrig
mer skulle devalvera i Sverige. Dessutom fick de otroligt höga
marginalräntor i samband med turbulensen kring valutapolitiken.
De säger: Vi har inte råd att ensamma stå för kostnaderna när
det gäller nödvändiga exportinsatser.
Göran Holmquist nämnde att Exportrådet, om jag uppfattade det
rätt, gav 300 000 kr i stöd till dem som vill börja exportera
till utlandet. De hävdar nu att det är för litet. De pekar också
på att anslaget till Exportrådet dragits ner från 275 miljoner
till 150 miljoner. Man tyckte naturligtvis att detta var helt
fel.
Men anledningen var ju den att Exportrådet inte skulle
engagera sig i marknadsföringsåtgärder utan i första hand i
upplysning, information och rådgivning.
Mina första frågor är då: Hur har detta fungerat i och med
denna kraftiga neddragning? På vilket sätt har Exportrådets
verksamhet förändrats? På vilket sätt har detta gått ut över
företagen?
Göran Holmquist: För två år sedan fick vi direktivet att
det skall finnas ett Exportråd, och det är vi tacksamma för,
samtidigt som det statliga uppdraget skars ned från 250 till 130
miljoner. Det var en rätt nyttig process. Vi utsattes för ett
omvandlingstryck där vi tvingades att värdera det som vi gjorde.
Det rådde inga tvivel om att vi tidigare utförde ganska många
allmänna saker som inte var direkt målinriktade. Vi har alltså
under denna process tvingats att konkretisera den nytta vi gör
för företagen. I dag har vi ett starkare och spänstigare
Exportråd än vad vi hade för två tre år sedan. Vi har också mer
konkreta program där vi hjälper exportföretagen. Vi har ett
program där vi anställer 100 exportsäljare som jobbar direkt i
företagen. Vi hjälper företagen att öppna representationskontor,
söka agenter, göra marknadsstudier och annat ute i världen.
T.ex. i Japan finns det ett tjugotal svenska företag som vi
hjälper. När det gäller vårt arbetssätt har vi således skapat
ett starkare och spänstigare Exportråd.
Beträffande pengar för satsningar är det i dag ganska rörigt i
Sverige. Det finns pengar, men det är väldigt få som vill ta
risker. Jag tror inte att man skall ge Exportrådet mer pengar
för den operativa verksamheten. Däremot skulle jag välkomna en
fond ur vilken vi kunde ta ut pengar och ta risker när det
gäller att hjälpa mindre och medelstora företag att satsa på
internationell marknadsföring. Det skulle nog behövas. Men man
skall inte bara okritiskt sätta in mer pengar i Exportrådet. De
små och medelstora företagen skulle nog inte bli mer nöjda för
det. Men jag skulle gärna se en fond på ett antal hundra
miljoner som vi skulle kunna använda. Vi hade för ett par år
sedan någonting som hette SPE-nämnden som kunde hjälpa till med
pengar när det gällde företagens internationella offerter.
Hugo Hegeland: Det var ett mycket glädjande svar, att
besparingarna hade fått den goda effekt som vi politiker hoppas
på när vi drar ner på utgifterna. Göran Holmquist nämnde
tidigare att man inom Exportrådet hade någonting som kunde
liknas vid en bolagsstämma och en bolagsstyrelse. Då undrar jag
om man för att få medel har varit inne på den originella idé som
Orrby presenterade, nämligen att man skulle kringgå en
restriktiv statlig budgetpolitik genom att erbjuda staten att
delta i en nyemission i någon bolagsform.
Göran Holmquist: Nu är inte Exportrådet något företag. Vi
har försökt att bli kloka över vad vi egentligen är, och det
närmaste vi har kommit är en sluten ideell förening.
Verksamheten baseras alltså på ett avtal mellan staten och
näringslivet. Vissa delar är bolagiserade: Språktjänst,
Industrilitteratur och även den verksamhet där man hjälper till
att inrätta representationskontor runt om i världen. Vi har
alltså inte denna möjlighet, eftersom vi inte har något kapital
att spela med.
Vi har dragit ner antalet anställda med bort emot 100 personer
utan att få ett enda öre i omstruktureringsbidrag. Vi har alltså
haft vissa svårigheter.
Charlotte Branting: Jag vill ställa min fråga till Jan
Brännström. Du omnämnde i din inledning tre modeller för
framtida eventuell organisation. Dessa modeller finns också med
i den framtidsanalys som ni har skickat över till regeringen.
Kan du i dag säga vilken av de tre modellerna som du själv
föredrar? Har du några synpunkter på hur man från näringslivet
ser på detta, eftersom det står i papperet att ni skall
diskutera detta med näringslivet?
Jan Brännström: Modellerna står i prioritetsordning. Den
första är den modell som här har diskuterats av andra, dvs. att
staten och näringen -- t.ex. Next Stop Sweden -- skall driva den
internationella marknadsföringen i ett gemensamt bolag. Man
måste komma i håg att det som vi vid Sverigebilden har ansvar
för är bara den internationella biten, vilken utgör bara 20 %
av den totala turismen här i landet. Det är alltså detta segment
som vi talar om.
De andra alternativen kommer i en fallande prioritetsordning.
Den sista lösningen, dvs. att staten tar hand om det
fullständiga ansvaret, bottnar i den utgångspunkten att man --
som i Exportrådet -- inom detta gemensamma bolag måste hitta en
andel i omsättningen där staten och näringen har ett rimligt
förhållande mellan varandra. Om inte delad finansiering kan
uppnås måste staten ta hela ansvaret. I den verksamhet som vi
hade från början och som vi i dag har ställer vi betydande krav
på medfinansiering i de projekt som vi upphandlar, t.ex. genom
Next Stop Sweden. I en bolagsbildning måste man också säkra
näringens medverkan i den gemensamma marknadsföringen.
Stina Eliasson: Vem sköter marknadsföringen av den mer
småskaliga turismen, den s.k. landsbygdsturismen? Det är
faktiskt ganska många som efterfrågar den typen av rekreation.
En stor del av de små företagarna har varken råd, kunskap eller
möjlighet att marknadsföra sig. Vem sköter detta?
Ofta hamnar de små företagarna mellan flera stolar. Det vore
intressant att höra vad länsstyrelsefolk säger om detta.
Peter Anders lilla anförande var som ljuv musik. Han talade om
vad ett OS kan betyda. Det ger inte bara pengar till
statskassan, utan det ger också en fantastisk möjlighet att
marknadsföra Sverige. Ett vinter-OS i Östersund skulle
naturligtvis sitta väldigt bra. Jag förutsätter att alla här
närvarande i sin marknadsföring av Sverige särskilt betonar
detta. Men det var intressant och härligt att höra vad ett OS
och även andra stora evenemang betyder. Det var alltså fråga om
landsbygdsturismen och marknadsföringen av ett vinter-OS.
Agneta Pettersson: I och för sig är marknadsföringen av
ett enskilt företags produkter alltid ett ansvar för den som
äger produkten och företaget. Det finns naturligtvis särskilda
svårigheter för ett litet företag. Ofta rör det sig om företag
där kanske bara en liten del av verksamheten består av
turistverksamhet. Det finns olika typer av sammanslutningar. Som
ett exempel kan nämnas Bo på lantgård, där man gemensamt
marknadsför sig med hjälp av Turistrådet -- åtminstone fungerar
det så i vår del av landet.
Marknadsföring sker också via kommuner och de kanaler som
finns tillgängliga lokalt och i närområdet till de kunder och
marknader som man riktar in sig på. Men det är klart att det
lilla företaget aldrig kommer att kunna marknadsföra sig
internationellt eller på de marknader som ligger långt bort. I
det sammanhanget måste det finnas en ordentlig, resursstark,
strategisk och långsiktig marknadsföring av Sverige, där man kan
införa t.ex. landsbygdsturism som ett begrepp. Det kan då
kopplas till t.ex. boende med aktiviteter som kan paketeras och
så småningom väljas.
Leif Svensson: Jag har samma uppfattning som Agneta
Pettersson, att de lokala och småskaliga sakerna måste bli något
slags begrepp på utlandsmarknaden, ungefär som bed-and-breakfast
i England. Det är ingen mening att på långt avstånd försöka
marknadsföra en stugby eller en bondgård, utan det måste skapas
begrepp och sättas etiketter.
Sedan vill jag upprepa det som jag tidigare sade. När det
gäller marknader utanför vårt land måste vi koncentrera oss på
vissa tydliga attraktioner, vissa begrepp som gör att folk
förknippar detta med Sverige. Vi måste komma ihåg att det finns
småskalig turism i alla länder. Det finns hotell, pensionat och
campingplatser överallt. Vi borde komma tillbaka till den
diskussionen när vi skall tala allmänt om turistarbetet inom
landet. I fråga om utlandet måste vi bestämma oss för vissa
saker som skall lyftas fram och som kan förknippas med Sverige.
Stina Eliasson: Man måste sätta etikett på vad det handlar
om. Den småskaliga landsbygdsturismen är ett begrepp.
Visserligen kan det finnas liknande begrepp i andra länder, men
det finns inte t.ex. levande fäbodar någon annanstans. Vi har
också sameturismen. De små företagen kämpar på allt vad de
orkar, men de måste få draghjälp på samma sätt som de stora
företagen. Jag hade väntat mig att också Next Stop Sweden skulle
yttra sig i detta sammanhang.
Per-Johan Orrby: Det finns flera olika bra exempel på hur
man kan marknadsföra det småskaliga företaget. Ett sätt som vi
tidigare här har hört litet grand om är att landskapen,
destinationen som sådan, har möjlighet att inrymma mindre
företag och på det viset lyfta fram dem. Vi lyfter fram också
små attraktioner med hjälp av faktablad och liknade, även om de
inte finns med i de stora annonserna.
Bo på lantgård har nämnts, och jag tycker att det är ett
utmärkt exempel på hur man har utvecklat en ny produkt som vi
kan bli starka på och som också har utvecklats utifrån
marknadens behov. Det finns flera bra exempel på hur vi kan
utveckla den här typen av produkter, men det krävs ett samarbete
och en samordning för att vi skall få fart på sådana saker.
Rent generellt kan man säga att om vi når framgång med
turismen, om det kommer hit mycket folk, då gynnar detta också
de små aktörerna, inte bara i storstäder utan också på
landsbygden.
Rose-Marie Frebran: Hearingen i dag skall ju handla
framför allt om organisationsfrågor. När det gäller ett större
statligt engagemang, t.ex. att staten går in som delägare i
marknadsföringsbolaget, har vi fått rätt klara signaler. Däremot
har i alla fall inte jag uppfattat så mycket i fråga om synen på
Magnus Faxéns förslag om Rådet för Sverigeinformation. Jag
skulle vilja ha ett kort svar från såväl Styrelsen för
Sverigebilden som Next Stop Sweden, Svenska institutet och RTS
på frågan vad man anser om just detta konkreta förslag.
Jan Brännström: Sverigebilden sade i sitt remissvar till
Faxéns utredning klart nej till förslaget om inrättandet av ett
informationsråd. Vår argumentation byggde på att vi uppfattar
Svenska institutet som det centrala organet och navet i den
allmänna Sverigeinformationen genetemot omvärlden. Hos Svenska
institutet bör man kunna härbärgera en organiserad samordning
mellan olika aktörer, t.ex. Sverigebilden, Next Stop Sweden,
Exportrådet m.fl. Precis som man varje sommar lyckas med på
Sveriges största arbetsplats, nämligen den svenska skolan, bör
också vi som jobbar med Sverigeinformation i utlandet kunna
sätta oss ner och göra ett schema och se var det uppstår
kollisioner och vad som skulle kunna samordnas. För denna
samordningsfunktion behövs det inte något informationsråd. Den
kan man lägga hos Svenska institutet.
Per Sörbom: Vi från Svenska institutets sida ansåg att
Magnus Faxéns idé var tilltalande. Däremot ställde vi oss litet
tveksamma inför förslaget till finansiering. Vi tyckte att det
var litet oklart varifrån pengarna egentligen skulle tas. Vi
antydde försiktigt samma sak som Jan Brännström nämnde alldeles
nyss, nämligen att vi var beredda att ta på oss ett
samordningsansvar. Vi tycker fortfarande att denna fråga inte
skall dö bort. Det är viktigt att finna någon form för samråd
mellan de viktigaste aktörerna.
Eftersom frågan är uppe nu kan jag nämna att institutet har
tagit upp en gammal idé. Det är någonting som vi kallar för en
utrikeskalender som vi på försök skall producera. Det är precis
den schemaläggning som Jan Brännström efterlyste. Det är alltså
ett försök att sammanställa det som sker inom
Sverigeinformation, kultur, utbildning och forskning i
exportfrämjande turism, dvs. stora svenska aktiviteter och
engagemang i utlandet. Vi planerar att försöka ha denna kalender
löpande från 1994 till 1996. Vi kan då se tre år framöver vad de
olika aktörerna kommer att satsa på. Om t.ex. Exportrådet skall
göra en stor satsning i Korea i november är det ju väldigt bra
för de andra aktörerna att veta att de kan haka på. Om Svenska
institutet engagerar sig i det stora emigrationsjubileet i
Amerika 1996 är det ju väldigt nyttigt att Exportrådet vet att
man kan vara med lika väl som Per-Johan Orrby vet att det då
kanske är idé att lyfta fram turistverksamheten. Detta är alltså
ett projekt som fanns för sju åtta år sedan, men som dog ut,
eftersom det var svårt att hantera. Vi gör nu ett nytt försök
att skapa den här modellen.
Göran Holmquist: Vi har ungefär samma syn, nämligen att
det är bra med samordning. Vi vill inte, som det föreslogs, ha
en ny myndighet. Vi tror att det vore tokigt med en sådan.
Som ansvarig för Exportrådet, som ansvarig för Next Stop
Sweden och som ansvarig för Svenska institutet bör man
egentligen ha två uppgifter, dels att sköta sitt revir och sitt
pastorat på ett bra sätt, dels att det bör finnas någon form av
nationellt mandat att samordna sin verksamhet med de andras och
vara med och bedöma vad som är vettigt att göra när det gäller
stora manifestationer. Vi tror på ett informellt samråd. Det
hänger mycket på de personer som befinner sig i ledningen för de
olika organsisationerna. Jag tror inte heller att det behövs
speciella pengar för detta. Var och en måste ju se nyttan av det
som åstadkoms vid dessa samlingar. Svenska institutet är en
mycket bra samordnare.
Peter Forssman: De flesta kloka ord har redan sagts. Jag
vill bara tillägga en sak. Sverige är trots allt ett ganska
litet land med ganska små resurser. All samordning som vi kan
åstadkomma för att därigenom få bättre fokus och koncentration
är av värde. Vi ansluter oss till en sådan informell samordning
som redan har skett mellan de olika aktörerna, gärna i Svenska
institutets regi. Alltså: inga nya myndigheter.
Per-Johan Orrby: Jag instämmer i det som här har sagts. Vi
vill inte heller att det skall inrättas någon ny myndighet eller
något nytt organ. Varje enskild organisation skall styras via
sin egen styrelse och hålla sig till sin arbetsuppgift. Däremot
tror också vi att det finns mycket att vinna på ett samarbete
när det gäller olika aktiviteter. Det kan röra sig om
broschyrer, världsutställningar eller liknande i de sammanhang
där de enskilda organisationerna har en klar nytta av en sådan
aktivitet. Alltså: ingen ny organisation.
Magnus Faxén: Det var ingen tillfällighet att jag kom fram
till förslaget om en ny myndighet. Det baserades på sorgliga
erfarenheter. Det är roligt att höra cheferna för dessa olika
institutioner nu betyga sin vilja till samarbete. Som chef för
press- och informationsenheten på UD hade jag för tolv år sedan
nöjet att sammankalla era företrädare till det som då var ålagt
UD:s press- och informationsenhet, nämligen samordningsmöten
som skulle hållas två gånger om året. Bristen på intresse kunde
inte ha markerats tydligare än av att institutionernas chefer
skickade sina andra- eller tredjemän som satt och tjuvhöll på
vilka evenemang man planerade för nästkommande budgetår. Man
bevakade sina revir.
Jag är ledsen, men jag har fortfarande den här erfarenheten
ganska levande i minnet. Inte heller jag är någon vän av att
skapa en massa nya myndigheter, men jag kunde inte hitta någon
annan utväg. Om detta samordningskansli skall få tänder och inte
bli alldeles tandlöst måste det tilldelas vissa medel som man
har beslutanderätt över. Man måste kunna använda dessa medel för
att gå in och underlätta för de samverkande organisationerna att
göra vissa insatser under t.ex. en världsutställning eller en
bred Sverigekampanj, som täcker såväl kultur och turism som
export. Det skulle kunna vara av värde.
Om man nu inte vill ha denna myndighet och är beredd till en
samverkan, kan man lägga samordningsansvaret på t.ex. Svenska
institutet. Men Svenska institutet måste då också få vissa
resurser. Vi vet alla att det inte finns några nya pengar att ta
till. Vill man samarbeta och försöka ha glädje av vad parallella
organ kan göra i en samverkan, får man också finna sig i att man
får avstå från vissa medel. Jag tror att det är den enda
lösningen.
Rose-Marie Frebran: Jag har lyssnat väldigt intresserat
till dessa inlägg, och det tror jag att också mina
politikerkolleger här har gjort. Vi får naturligtvis väga samman
de olika synpunkterna. I frågan om ny myndighet eller ej verkar
det ändå som att alla är överens om behovet av samverkan. Man
får hoppas att Magnus Faxéns bild från det förgångna verkligen
är förpassad just till det förgångna. Många har lyft fram
Svenska institutet som den institution som skulle kunna ha detta
samordningsansvar. Detta ansvar måste i så fall vara mycket
tydligt för att man skall få de "tänder" som efterlyses.
Ordförande Åke Gustavsson: Det råder en viss turbulens när
det gäller frågan om hur den nuvarande organisationen skall
anpassas. Det är ett ämne som man kan spinna vidare på. Som
Rose-Marie Frebran sade får vi väl anledning att fundera vidare
ganska ordentligt, eftersom det trots allt handlar om väldigt
centrala frågor.
Leo Persson: Jag vill ställa en fråga till Jan Brännström
och representanter för Next Stop Sweden. Inledningsvis förordade
Jan Brännström att staten och näringen gemensamt skulle kunna
åstadkomma en modell utifrån de tre givna. Strax efteråt kom det
en kommentar från Next Stop Sweden, som kunde uppfattas som att
Sverigebilden var helt överflödig vid en konstruktion av den här
typen. Staten och Next Stop Sweden skulle då kunna ha ett
gemensamt ansvar, vilket kanske inte utsades så väldigt tydligt.
Senare sade Göran Lindgren att Next Stop Sweden har ganska
tuffa mål och att det ibland uppstår konflikter mellan de
samarbetspartner som skall vara med och ta fram de produkter som
skall säljas utanför landet.
Mina frågor är då: Ser Jan Brännström en viss fara i en
lösning som innebär att Next Stop Sweden slås ihop med
Sverigebilden till någon form av myndighet? Eftersom ni
presenterar så väldigt många olika alternativ, ser ni det så,
att det inte finns någon riktig modell i dag och att man inte
riktigt vet vilken modell som är den rätta? Eller försöker ni
anpassa modellerna så, att de på något sätt skall passa oss
politiker?
Jan Brännström: Nej, vi försöker inte hitta en modell som
skall vara politikeranpassad. Däremot vill vi hitta en modell
som gör att marknadsföringen av Sverige blir effektiv. Det är
därför som vår styrelse har grubblat och i den fördjupade
anslagsframställningen målat upp tre olika modeller i -- som jag
tidigare sade -- prioritetsordning.
Leo Persson undrade om vårt första förslag innebär att man
skall slå ihop Sverigebilden som myndighet med Next Stop Sweden.
Men det är inte alls det som är meningen. Det uppdrag som
Styrelsen för Sverigebilden i dag har framgår av den första
paragrafen. Den säger att vi skall bidra till spridandet av
information om Sverige utomlands och bistå med sådana
exportfrämjande marknadsföringsåtgärder som kommer svenskt
näringsliv och då främst turismen till godo. Vi skall fullgöra
vår uppgift genom att upphandla tjänster som marknadsför
Sverige. Denna paragraf upphör i realiteten. Statens ägande i
Next Stop Sweden tas därigenom över.
Efter lunch kommer vi att diskutera annat som regleras av vår
andra paragraf, nämligen Sverigebildens renodlade
myndighetsuppgifter. Men den upphandlande rollen, som den nu
definieras, skulle upphöra. Däremot -- och det vill jag
poängtera -- skulle inte kraven på hur upphandling enligt
konkurrenslagstiftningen över huvud taget skall gå till
förändras för det nybildade bolaget.
Leo Persson: Jag skulle vilja ha en kommentar kring detta
med de tuffa mål som man har inom Next Stop Sweden och de
operatörer som man samarbetar med. Finns det något fog för att
målen uppfattas som litet tuffa och för att man inte hänger med
ordentligt?
Per-Johan Orrby: Det är alldeles uppenbart att kravet på
och målsättningen en 50-procentig finansiering, dvs. lika mycket
från stat och näring, är mycket tufft. Om detta krav blir
absolut, blir det naturligtvis mycket svårt att experimentera på
nya marknader. Då får man ägna sig mera åt den allmänna neutrala
Sverigeinformationen. Hela agerandet blir väldigt kommersiellt.
Det måste man ha klart för sig. Därför måste man införa denna
50--50-finansiering successivt, så att näringen kan anpassa sig
till detta krav.
När det gäller organisationsfrågan är det också viktigt att
komma ihåg att det aldrig har varit avsikten att Next Stop
Sweden skulle bli en myndighet. Det skulle vara en organisation
för marknadsföringen av Sverige som turistland. Det innebär att
det skall flyttas dit funktioner som hör till marknadsföringen
och som gör att man kan göra en tydlig och bra marknadsföring.
Det skall också finnas en direktkoppling mellan staten och detta
bolag. Det var också detta som skulle vara en viktig
grundpelare.
Åke Brandt: Det mål som är uppsatt är naturligtvis tufft.
Den marknadsföring som Next Stop Sweden gör i samarbete med de
kommersiella aktörerna är inte tillräcklig för att klara målen.
De kommersiella aktörerna gör en helt annan insats på marknaden
än den som görs i samarbete med Next Stop Sweden.
Kortsiktigheten i turistsatsningarna genom Next Stop Sweden och
de resurser som Next Stop Sweden får gör att de kommersiella
aktörerna är tveksamma till att satsa på ett samarbete.
De företag som jag representerar, när jag inte representerar
RTS, avsätter ungefär 75 miljoner på marknadsföring och
försäljning på närmarknaderna. För det samarbete som vi har med
Next Stop Sweden, där vi ju är en av de största aktörerna,
avsätter vi enbart 0,6 % av våra totala marknadsföringsmedel.
Om man skall få ett utvidgat samarbete måste det bli en
långsiktighet, som gör att den gemensamma marknadsföringen kan
öka. De kommersiella aktörerna avsätter oerhört mycket mer
pengar för att marknadsföra både Sverige och sina egna
produkter. Därigenom kan det finnas en möjlighet att nå det
tuffa målet.
Elisabeth Persson: Vi har diskuterat nu i en och en halv
timme, och jag förstår att det är gräddan inom svensk
marknadsföring när det gäller turism som jag har framför mig.
Jag måste säga att jag fortfarande inte riktigt förstår varför
inte samordningen mellan de olika kompetenserna fungerar. Kan ni
förklara det för mig? Det är många som antyder att det finns en
stor brist. Men förklara för mig på ett sådant sätt att jag
förstår vad det är som inte fungerar och varför. Tack!
Peter Forssman: Det har hymlats om ett problem som har
funnits sedan Styrelsen för Sverigebilden och Next Stop Sweden
bildades. Det problemet hänger ihop med att Next Stop Sweden är
rese- och turistindustrins eget bolag med ägare från precis hela
branschen, ett bolag som skall marknadsföra Sverige. Sedan fick
Styrelsen för Sverigebilden uppdraget att upphandla
marknadsföring i konkurrens, som det heter. Vilka skulle man
upphandla hos? Ja, Next Stop Sweden. Vilka andra finns det att
upphandla hos? Ja, det är vi, Svenska rese- och
turistindustrins samarbetsorganisation.
Vi ålades alltså att konkurrera med oss själva. På det sättet
hamnade vi på en omöjlig sits. Det gjorde inte bara vi utan även
Sverigebilden och Next Stop Sweden. Det har tagit ungefär två år
att komma någorlunda till rätta med detta. Vi har hela tiden
sagt att man bör ändra på det här, och upphandlingsuppdraget bör
flyttas över in i den här organisationen. Det är en av
anledningarna till att det faktiskt har varit litet trögstartat.
Elisabeth Persson: Håller ni andra med om denna
förklaring?
Jan Brännström: Vid all den upphandling som vi hittills
har gjort har vi varit tvungna att gå till regeringen för att
begära undantag från upphandlingsförordningen.
Leif Svensson: Det är helt klart att när Styrelsen för
Sverigebilden har bestämt att satsa pengar på någonting inom
utlandsmarknadsföringen har man lagt det på Next Stop Sweden,
som då vill ha samfinansiering bl.a. med länsstyrelser eller
länssamarbetsorgan för turismen. Det här är inte någon enkel
sak, vilket jag också påpekade i mitt inledningsanförande. Det
känns inte som att man har en riktig dialog utifrån en jämbördig
position. Allting är redan klappat och klart. Det är egentligen
bara att "hoppa in" och bestämma om man skall ha en kvarts sida,
en halv sida eller två sidor i t.ex. Tysklandsbroschyren. Jag
förstår att det finns mycken kompetens på central nivå, men det
här är inget bra system. Det måste vi komma till rätta med.
Birgitta Wistrand: Jag skulle vilja spåna litet vidare i
frågan om samarbete och samverkan. Det är inte så som man kan
tro, att brister i samverkan är någonting som började uppstå när
Next Stop Sweden och Styrelsen för Sverigebilden satte i gång
sin verksamhet. När vi från riksdagen försökte att få
effektivare marknadsföring av Sverige som turistland var det
därför att vi visste att dessa problem fanns.
Låt oss vara ännu mera grundläggande i organisationsfrågan.
Det handlar om samverkan om information om Sverige utomlands. Om
vi skall kunna organisera den så att det blir samverkan och att
det Magnus Faxén nämnde inte skall fortsätta, hur skall vi då
organisera den allmänna informationen om Sverige utomlands, i
vilken också turistinformation ingår? Är då en modell av
Exportrådets utseende riktig? Skall man lägga ner några
verksamheter, institut eller myndigheter i stället för att lägga
till några? Det är kanske detta som behövs?
Alla här har talat om samverkan, men vem tar initiativ till
samverkan? Vill Per Sörbom ta initiativ till samverkan och i så
fall hur? Måste samverkan kosta mera pengar? Magnus Faxén sade
att 30 miljoner mer behövs.
Jag skulle från branschens och myndigheters företrädare i dag
vilja höra hur de vill att samverkan skall gå till. När tänker
ni starta det första samverkansprojektet? Det skall inte bara
vara ett schema där ni berättar för varandra vad ni skall göra
1994 och 1996. Samverkan startar ju när man gör upp en
strategisk plan för vad man vill satsa på om fem eller tio år,
och så bygger man upp ett ordentligt projekt.
Jag vill höra Per Sörbom, Per-Johan Orrby och Jan Brännström
men gärna också Peter Forssman.
Per Sörbom: Det enkla svaret på frågan är ja. Jag tar
väldigt gärna ansvar för detta. Jag kan nämna att vi redan har
börjat. Jag nämnde någonting om CD-ROM-projektet som ju i högsta
grad är ett sambruk av Exportrådet, Next Stop Sweden och Svenska
institutet. Det är en väldigt nyttig början. På det viset ger vi
varandra information om varandra, samtidigt som vi har
kontinuerligt samarbete.
Jag nämnde listan över vad som planeras utomlands. Det är
också någonting som gör att vi ganska ofta måste vara i kontakt
med varandra för att ha kontroll över vad som ligger i
planeringen. Vi har dessutom några konkreta projekt. Förra året
blev vi färdiga med en Sverigekarta, Map of Sweden, som vi har
producerat tillsammans med Next Stop Sweden och som nu finns
runt om i världen, på turistkontoren och på
utlandsmyndigheterna. Den har visat sig vara en bra satsning.
Just nu planerar vi en allmän Sverigebroschyr tillsammans med
Exportrådet och Styrelsen för Sverigebilden, en grundläggande
broschyr som skall finnas på turistkontor, Exportrådets kontor,
utlandsmyndigheter -- vi distribuerar till dem som vi närmast
har att göra med; andra distribuerar genom sina kanaler.
I denna allmänna Sverigebroschyr skall det kunna vara möjligt
att blada in någonting Exportrådet i just det land som är
aktuellt vill betona. Man kan alltså få fram exportfrämjande
åtgärder i Tyskland genom att i den tyskspråkiga broschyren
blada in en extra information om sig själv. På samma sätt kan
alltså turistnäringen göra.
Detta är naturligtvis inte tillräckligt men en bra början. Jag
vill säga som Göran Holmquist, att det här naturligtvis mycket
är en personfråga, som den -- som Magnus Faxén på sitt
diplomatiska sätt antydde -- också hade varit för ett antal år
sedan.
Jag ser optimistiskt på möjligheterna till fortsatt samarbete.
Jan Brännström: Per Sörbom har gett ett bra exempel på vad
det handlar om, nämligen samarbete om konkreta projekt. Jag
skall bara tillägga ett, projektet att producera en ny
Sverigefilm där Exportrådet, Svenska institutet och Styrelsen
för Sverigebilden samverkar.
Per-Johan Orrby: Några ytterligare exempel på samarbete.
Det finns ett vikingaprojekt i USA, där vi gör en film med bl.a.
Frank Frost och som Next Stop Sweden och Svenska institutet är
inblandade i. Projektet Best of Sweden är ett annat exempel på
samverkan. Jag tycker också att man kan understryka att vem som
helst kan ta initiativet till samverkan, om man har ett
samverkansbehov. Det behöver inte vara en byråkratisk process,
utan en enskild person kan ta initiativet.
Det är en sak som ibland kan krångla till det hela. Det är att
vi inom turismen, när vi skall spendera av våra knappa resurser,
har behov av att få en långsiktighet på de marknader där vi
agerar. Next Stop Sweden, Svenska institutet och Exportrådet
agerar inte på samma marknader. Next Stop Sweden är på betydligt
färre marknader. Att göra engångsinsatser på avlägsna marknader
ger tyvärr inte särskilt bra resultat. Det är ett av problemen.
Göran Holmquist: Ytterligare ett exempel på samverkan, som
Birgitta Wistrand mycket väl känner till, är Annual Report
Sweden, Årsrapport Sverige. Den kommer ut för tredje året och
publiceras i början av juni.
Jag tycker att vi blandar ihop två saker. Det ena är statens
roll som ägare i Next Stop Sweden, det andra rollen som
uppdragsgivare. Man måste alltid skilja på ägarrollen och
uppdragsgivarrollen. Ägarrollen handlar om att tala om vad
organisationen skall göra, vad uppgiften är, vad man har för
mål. Uppdraget handlar om det som skall utföras. Staten lägger
ett uppdrag på Exportrådet att förse svenska exportörer med en
viss basservice. Om Exportrådet gör ett bra eller ett dåligt
jobb avgörs av en styrelse. Den styrelsen representerar
näringen.
Med det resonemanget tycker jag att Styrelsen för
Sverigebilden blir ganska onödig om man går in för ett
50--50-ägande och definierar uppdraget på det här sättet.
Peter Ander: Ett litet förtydligande: Staten äger
ingenting i Next Stop Sweden för närvarande. Vad som nu
diskuteras är en förändrad ägarbild.
Jag kan säga så här i samordningsfrågan: Jag tycker att
näringen på ett beundransvärt sätt har samlat sig. Vi har skapat
ett gemensamt marknadsföringsbolag, Next Stop Sweden. Vi har
skapat en gemensam organisation för att framföra synpunkter,
nämligen RTS. Det finns alltså en samordning av betydande mått
som ägt rum under de senaste åren inom näringen, en näring som
är omvittnat mångfasetterad och småskalig men som också har
stora komponenter.
Vi från näringens sida efterlyser en samordning i
regeringskansliet mellan de olika delar som berör verksamheten.
Det är snarare samordningen på den statliga sidan och inom
regeringskansliet som är problemet. Näringen som är samlad, i
dialog med samlade regeringsföreträdare, kan arbeta fram en
långsiktig plan med gemensamma mål. Har man gemensamma mål, då
är det inte särskilt svårt att samordna olika projekt.
Birgitta Wistrand: Är Exportrådsmodellen att föredra för
en sådan organisation? Hur skulle ni vilja -- jag frågar Peter
Forssman som är ordförande i RTS -- att en sådan
samarbetsorganisation skall se ut för att den skall kunna
fungera, för att vi skall kunna -- som jag gärna önskar --
fördubbla turismen i Sverige på fem år? Skall det vara
Exportrådsmodellen, eller vad skall det vara?
Peter Forssman: Väldigt många här förordar
Exportrådsmodellen. Vi är öppna för att gå den vägen. Det
förutsätter -- vilket jag sagt hela tiden -- att det finns en
framträdande profil, sakkunnig, på regerings- och
departementsnivå.
Ordförande Åke Gustavsson: Låt oss återsamlas! Vi
fortsätter med nästa omgång. Jag tänker visa precis samma
generositet nu som vid den förra omgången vad gäller talartiden.
Jan Brännström, Styrelsen för Sverigebilden, börjar. Var så god!
Jan Brännström: Herr ordförande! På det område som vi nu
skall diskutera råder det inget tvivel om att Styrelsen för
Sverigebilden har ett mycket begränsat uppdrag. I 2 § i
Styrelsen för Sverigebildens förordning står det bl.a. att den
skall medverka i kunskapsuppbyggnad på främst statistiksidan. Vi
har inget uppdrag från regeringens sida att jobba med turismens
utveckling brett i Sverige. Man skulle kunna säga: För att vara
framgångsrik på exportmarknaderna måste man säkra sin
hemmamarknad. Det kan vara något att ha i bakhuvudet. Ett starkt
egenintresse i dessa frågor torde dock finnas från näringen.
Låt mig kommentera kunskapssidan! I dag köper vi statistik
från Turistdatabasen i Östersund, från Statistiska centralbyrån
och från Sveriges Campingvärdars Riksförbund. Den förändring som
sker av SCB:s roll som producent av statistik i konkurrens och
med Styrelsen för Sverigebilden, i rollen som ansvarig utgivare
av den officiella inkvarteringsstatistiken, gör att vi försöker
ganska starkt se om vi med de statliga resurserna kan bidra till
att skapa den önskvärda kunskapsbasen på detta område, den
kunskapsbas som faktiskt är A och O för denna närings
identifikation gentemot sin omvärld.
Vi har knutit en referensgrupp till oss med deltagare från de
väsentliga användarna av denna typ av kunskap i näringen. Jag
vill gärna berätta att vi redan i år, under sommarsäsongen,
kommer att genomföra en stor enkätundersökning bland de
utländska besökare som kommer till Sverige.
Vi har en stipendiefond på närmare 10 miljoner kronor för
kunskapsutveckling inom näringen. Den fonden har vi ärvt från
det gamla turistrådet. Vi har en fristående styrelse för detta,
som Bertil Göransson, förre landshövdingen i Malmö, leder. Vi
har prioriterat stipendier till forsknings- och
utvecklingsprojekt. Just nu pågår en gallring av årets
ansökningar som är aktuella. Vi kommer också i början av juni
månad att dela ut ett stort turismpris på 100 000 kr.
Inom vårt arbetsfält ligger också ett ansvar för
internationella kontakter. Låt mig berätta vad det rent formellt
har inneburit fr.o.m. den 1 januari. Under detta kalenderår
betalar vi 1,6 miljoner kronor av vårt anslag för Sveriges
medverkan i EU:s turistprogram. Det innebär att den svenska
turistnäringen nu har möjlighet att ansöka om pengar från EU och
kan samverka med aktörer i olika EG-länder inom olika
turistprogram, exempelvis när det gäller kunskapsuppbyggnad,
lantgårdssemester och kulturturism.
De handikappades rekreation är ett annat område när det gäller
Sverigeturism. Två år i rad har Styrelsen för Sverigebilden
lämnat ekonomiska garantier för produktion av en handikappguide.
Vi har också stöttat DHR i dess kommande marknadsföring när det
gäller det som vi kallar Hälsoresmålet Sverige.
Slutligen, vad gäller begränsningen av vårt uppdrag, vill jag
nämna att vi har tagit på oss en viss myndighetsroll som är
naturlig i myndighetens neutrala form. Det gäller t.ex.
auktorisation av s.k. informationsbyråer. Styrelsen för
Sverigebilden överväger också att ha en referensgrupp med
intressenter från turismen, som arbetar med naturmarknadsföring
och allemansrättsfrågor för att skapa det forum som dessa
intressenter kan behöva i någon form.
Frågan om en strategiplan för svensk turism återkommer
ständigt. Efter 18 månaders arbete i denna myndighet anser jag
att det onekligen vore vällovligt att inleda ett sådant arbete.
Men det är inte en rent statlig uppgift. Det är ett projekt som
skulle kunna länkas mellan näring och stat i en samverkan på
marknadsföringssidan.
Per-Johan Orrby: Herr ordförande! Jag vill lämna några
synpunkter från vår sida på samordningen och utvecklingen av den
svenska turismen.
Genom en koncentrerad insats lyckades vi redan inför sommaren
1993 få i gång marknadsbearbetning på elva marknader, inkl. den
svenska marknaden. Vi hade vinteraktiviteter säsongen 1993/1994,
och sommarens marknadssatsningar har också genomförts under
stark tidspress. Först nu ligger vi i fas med en normal
planeringshorisont inför år 1995.
Vi vill åstadkomma en effektiv bearbetning som ger ett
genombrott och en verklig framgång för svensk turism, med alla
de positiva effekter på sysselsättning och ekonomisk välfärd för
Sverige som det skulle kunna innebära. Men för det krävs det en
kraftsamling från både stat och näring. En sådan kraftsamling
kräver i sin tur formandet av en samlad stark plan för
marknadsföringen och till den kopplad utvecklingen av svensk
turism.
En sådan plan skall ange mål och inriktning för utvecklingen
av svensk turism samt konkret beskriva vägen dit. Den skall visa
hur den svenska turistprodukten måste utvecklas för att nå dess
marknad.
Målsättningen för oss är att det skall finnas en sådan plan
och att den skall ligga till grund för svenska turistsatsningar
lång tid framöver, detta för att staten och näringen efter
samverkan kring en sådan plan skall kunna uppvisa en nödvändig
långsiktighet i sitt agerande.
En sådan plan måste formas utifrån marknadens behov och det
kunnande som finns kring våra viktigaste utlandsmarknader. För
utformandet av en sådan här plan krävs det ett insamlande av nya
fräscha data om våra utlandsmarknader. Det krävs kompletterande
marknadsundersökningar och marknadsstudier. Det krävs också att
vi har full tillgång till uppgifterna hos SCB och TDB. Dessutom
krävs det att vi har kontakt med det internationella nätverket
som finns inom European Travel Commission och Europeiska
unionen.
För Next Stop Sweden är en sådan plan en förutsättning för
framgång, och vi måste få ta ansvaret för att få forma den. Vi
har redan de nödvändiga kontakterna med näringen, och vi har
marknadskunnandet och erfarenheterna från den internationella
spelplanen. För att nå framgång med vår turism är det viktigt
att grunden byggs underifrån -- från marknaden, inte tvärtom.
Next Stop Swedens styrelse, med i en framtid representanter
för både stat och näring, skulle skapa rätt forum för ett
utarbetande av en sådan plan. Planen blir då ett viktigt
underlag för utformandet av en svensk turistpolitik. Next Stop
Sweden behöver dock tilldelas resurser för att skapa denna
marknadsföringsplan och för att hålla den vid liv. Vi måste
tilldelas resurser för löpande marknadsanalys och för
utvärdering av marknadsåtgärder. Vi måste sitta i de
internationella forumen där andra länders nationella
turistorganisationer sitter, som ETC och EU.
Vi tror att arbetet med en sådan plan kommer att aktivera och
attrahera branschens nätverk. Den kommer också att involvera de
olika utbildningarna och ge underlag för framtida
utbildningsbehov, och den kommer att ge innehåll åt
utbildningsplanerna.
Om planen blir utformad på ett riktigt sätt blir den det
verktyg som behövs för att ena branschen och få den att dra åt
samma håll. Den kommer dessutom att ge impulser till
produktutvecklingen inom olika sektorer i samhället vilka berörs
av turism. Den kommer också att innehålla internationella
jämförelser. Och en del av det underlag som nu efterfrågas inom
ramen för bl.a. OECD och EU kommer att finnas tillgängligt i en
sådan här plan.
Peter Forssman: De här frågorna och aspekterna är delvis
belysta i den handlingsplan som vi också lagt fram förslag om.
Låt mig belysa några punkter.
Först och främst gäller det vårt önskemål om att det på hög
departements- och regeringsnivå finns en företrädare i detta
sammanhang, inte minst för att kunna initiera samordning i många
olika sammanhang. Många viktiga frågor för rese- och
turistindustrin rör de facto väldigt många andra departement,
och en samordning måste initieras från något håll.
Vi har också insett behovet av ett oberoende organ för fakta
och utredningar. Något som är mycket viktigt är att kunna
säkerställa att vi har rätt statistik och fakta i botten, när vi
talar om det vi håller på med.
I går kväll läste jag igenom alla motioner som ingick i
motionspaketet i ärendet. Det var intressant att se hur många
olika uppgifter som det fanns om hur många som sysselsätts i
turistnäringen och hur stor del av BNP den utgör. Vi lider av
samma brist; vi rör oss nämligen på litet osäker grund. Om vi
hade fast mark under fötterna skulle vi uppnå mycket mer i dessa
ämnen.
Ett oberoende organ skulle kunna genomföra de utredningar som
är nödvändiga för underlag till politiska beslut. Det skulle
kunna stimulera forskning och anpassa utbildning m.m.
Med Next Stop Sweden som marknadsföringsbolag anser vi att en
mycket stor del i Next Stop Swedens arbete ligger i att locka
utländska besökare till Sverige. Men vi har inte sett något
motsatsförhållande i att Next Stop Sweden även kan användas som
kanal för att säkerställa en bra Sverigeturism.
De tre komponenterna, Next Stop Sweden, ett oberoende organ
och en hög företrädare på departements- och regeringsnivå, är
det fundament genom vilket man kan utarbeta den långsiktsplan
som alla här i dag varit inne på, och vilken jag tror är lovvärd
i sammanhanget.
Per Sörbom: Jag inser att jag har fått två minuter till
förfogande, och jag tänker inte utnyttja dem. Det vi nu talar om
faller i stort måtto alldeles utanför vår verksamhet inom
institutet.
Det jag kan säga är att i de fall som aktörerna på den svenska
marknaden har behov av den typ av kunskap och erfarenhet som
finns samlad inom institutet ställer vi naturligtvis självfallet
upp som samtalspartner. Vi kan möjligtvis medverka med
synpunkter på kulturturismen och dess utveckling utomlands och
med idéer som skulle kunna anpassas till Sverige. I övrigt anser
jag inte att vi skulle kunna spela någon större roll i
samordningen och utvecklingen av turismen inom landet.
Magnus Faxén: Jag vill anmäla, herr ordförande, att det
jag säger inför detta utskott står för mig. Jag har lämnat mitt
förslag vad gäller översynen. Nu ankommer det på andra inom
Utrikesdepartementet att arbeta fram resultat och förslag med
utgångspunkt från det, vilket också sker för närvarande. Vad som
kommer att värka fram vet jag uppriktigt sagt inte. Det var vad
som kändes angeläget för mig att redovisa.
Göran Holmquist: Låt mig lämna några synpunkter från
Exportrådshorisonten, som kanske kan vara applicerbara på
turistsidan i detta sammanhang.
Jag har tidigare beskrivit den s.k. Exportrådsmodellen. Det
viktiga i den modellen är att vi har aktiv närkontakt varje dag
med tusentals exportörer. Det är en kontakt som knappast kan
ersättas av någon form av styrelse för Sveriges exportbild.
Exportrådsmodellen innehåller bl.a. en samverkansfunktion med
samverkansgrupper. Det innebär att ett antal företag i samma
bransch, exempelvis i branscher som livsmedel, energi,
gruvindustri, samverkar i en grupp, eller att företag med
intresse för samma land, exempelvis för Ryssland, Vietnam eller
Kina, gör det. Det är ett slags "Team Sweden" som företar en rad
olika aktiviteter när det gäller profilering och internationell
marknadsföring. Erfarenheterna av detta sätt att arbeta på är
mycket goda. Vi har i dag ett trettiotal grupper i gång, med
totalt 500 företag. Varje företag betalar en viss summa pengar
för att få vara med i grupperna. Det utgör ju också ett
fantastiskt bra underlag vid gemensamma satsningar, även om man
vill göra dem med statliga medel. Baspengarna kommer alltså från
företagen.
Det som vi jobbat mycket med och som är viktigt är att mäta
nyttan av våra olika insatser. Man får i Sverige i dag intrycket
av att framgången mer är kopplad till hur mycket stödpengar man
lyckats få del av, i stället för den uppgift man har. Det
företag som skall börja exportera produkter gör en
marknadsinvestering, som skall ge återbetalning. Man måste då
göra upp en återbetalningskalkyl över låt oss säga 3 till 5 år.
På så sätt kan man följa upp och se att den investering som man
gör lönar sig. Så måste också rimligen en turistinvestering
lönsamhetsbedömas. Vi måste skaffa oss mätetal som gör att vi
kan säkerställa att pengarna används rätt och att vi kan lära
för framtiden. Det synsättet vore rätt hälsosamt även i en
bransch som turistbranschen, som man ju hävdar är en
exportbransch.
Kerstin Aggefors: NUTEK har under en dryg treårsperiod
följt turistnäringen genom ett utredande. Det är redovisat i
rapporterna om skattereformen och turism. Genom det arbetet har
vi erfarit att det finns ett stort behov av framtagna
baskunskaper. Samhällets insatser bör framför allt koncentreras
till en medverkan på det området. Det handlar då om bl.a.
utbildningen av arbetskraften genom att man ser till att det
finns utbildningsvägar, framför allt när det gäller
grundutbildningen.
Men det är också viktigt att det finns tillgång till
vidareutbildning för företagarna. Denna bransch är ju, som jag
sade tidigare, en utpräglad småföretagarbransch, och man vet att
det är svårt att få företagarna att ta sig tid till utbildning.
De har mindre intresse av att delta i utbildning. Det krävs
också en viss anpassning av befintligt material, så att de som
deltar i någon utbildning känner igen sig.
Ett annat område där samhället bör stå för en stor del av
insatserna gäller forskningen och statistikförsörjningen. Det är
verkligen avgörande att man har kunskaper om utvecklingen i
näringen vad gäller sysselsättning och ekonomisk betydelse.
Beroende på vilken definition man väljer är det vad gäller
sysselsättningen från 80 000 personer upp till nästan 200 000
som kan vara berörda av denna näring. Innan vi vet omfattningen
mer exakt är det svårt att använda sig av siffrorna och få en
ordentlig tilltro till dem.
Det är mycket viktigt att vi får fram uppgifter på
statistikområdet, i synnerhet med en regional inriktning
eftersom den här näringen har en stor regional betydelse. Den är
ofta en kompletterande verksamhet i skogslänen. Den statistik
som finns i dag är bristfällig. Det krävs ett utvecklingsarbete
här. Styrelsen för Sverigebilden har ju startat ett sådant
arbete, och det bör slutföras nu. Vi måste få definitioner som
gör att vi kan skilja ut det som är turistverksamhet från övriga
delar av de branscher som ibland tas med.
Ett annat sammanhang där vi på NUTEK kommit i kontakt med
dåligt kunskapsunderlag är när vi skall fatta beslut om
regionalpolitiskt förtagsstöd. Både vi och länsstyrelserna
behöver ha kunskaper på det här området. Vi behöver få tillgång
till statistik och även mer kvalitativ information. Man behöver
ha någon att vända sig till för remisser och kompletterande
synpunkter. Detta är områden där det behöver ske en förbättring
av förhållandena jämfört med i dag.
Vi framförde i vår slutrapport från utredningsarbetet att det
är viktigt att man kan mäta effekterna av det som hände hösten
1992 och den 1 juli 1993 med flytande krona och sänkt moms. Det
är viktigt för att man skall kunna se vad det verkligen
inneburit. Med den statistik som finns tillgänglig i dag är det
inte möjligt att se något. För detta krävs det ett
kompletterande arbete.
Vi i NUTEK vill poängtera behovet av kunskapsuppbyggnad kring
turistnärningen. I några motioner som har lämnats in finns det
också förslag om...
Ordförande Åke Gustavsson: Den tilldelade tiden har nu
passerats med viss marginal, även om jag med glädje lyssnar till
de motioner som har väckts.
Kerstin Aggefors: Låt mig bara mycket kort säga att det
föreslås att NUTEK skall få mera operativa uppgifter. Vi har
förhållandevis begränsad kompetens på det området. Om vi skall
kunna göra något där måste den kompletteras. De resurserna finns
inte i dag.
Agneta Pettersson: I Älvsborg har vi använt ganska mycket
av våra regionalpolitiska medel för att på olika sätt försöka
bidra till och stödja utvecklingen av turismen som näring i
länet. Som jag sade förut, är det fortfarande en relativt liten
näringsgren på länsnivå räknat. Därmed inte sagt att den inte
har mycket stor betydelse regionalpolitiskt. I Dalsland omfattar
den t.ex. ca 300 årsverken och 250 miljoner kronor i omsättning
per år. Det är egentligen ett ganska stort företag. För Dalsland
med dess 50 000 invånare har detta en viss regionalpolitisk
betydelse.
I vårt län är det också en småskalig och mycket spridd näring.
Våra största turistföretag är postorderhandeln i Borås.
Knalleland med sina 4,5 miljoner besökare per år är trots allt
inte så litet. Men det är den stora delen som omsätter mycket
pengar. Resten är mängder av småföretag med 2--5 anställda eller
kanske inga anställda alls. Det är företag som bygger på det vi
har att erbjuda.
Våra grundförutsättningar är naturen, kulturen, vår långa
kulturhistoria, vår industrihistoria och våra
handelstraditioner. Det är detta som produkterna görs av. Det är
även här som svårigheterna ligger. Det är svårt att producera
dessa produkter, paketera dem, få fram dem till kunden och kunna
prissätta dem. Det är där som det behövs mycket
utvecklingsarbete och mycket samverkan. Det är där som samhället
finns med på olika sätt, inte minst lokalt. Kommunerna och
entreprenörerna finns med i ett första utvecklingssteg. Där
läggs mycket medel, energi och engagemang ner.
På regional nivå har vi också en ganska lång tradition kring
detta med samordning. Vi har en turistgrupp där landstinget
sätter in de stora pengarna i organisationerna i vårt län, och
vi i länsstyrelsen bidrar med all den kompetens som finns inom
vår organisation. Vi samverkar kring gemensamma mål och har en
gemensam inriktning. Vi måste veta hur vi stöder varandra med
våra olika medel. Dessutom ingår turistråden som de operativa
organen gentemot näringen, de lokala entreprenörerna och
kommunerna. Det är samordningen.
Det finns ett enormt behov av kunskapsutveckling. Vi har redan
varit inne på det. Det behövs för att få branschen, näringen,
erkänd. I dag är det egentligen ett moras av
multiplikatorberäkningar, nyckeltal osv. som man slingrar in sig
i. Till slut vet man inte vad man har sagt och kan inte förklara
vad det var man ville. Med det förlorar näringen, branschen och
företagen trovärdighet. Här måste vi på olika sätt hitta en
metodutveckling och sätta in resurser för att hitta fram till
bra underlag. Det gäller både samhället och branschen.
I vårt län har vi försökt att möta detta problem genom att
göra en egen ganska stor och omfattande turistundersökning under
förra året. Vi hoppas att den skall ge oss ett underlag för att
bedöma de lokala effekterna. Det är också viktigt för att kunna
motivera både entreprenören att satsa i den här verksamheten och
kommunen att vara med och utveckla produkter.
Leif Svensson: Jag tänker uppehålla mig vid ansvaret och
rollfördelningen mellan olika nivåer, vad var och en gör för sig
och vad man kan samarbeta kring. Jag befinner mig på länsnivån.
I vårt län har vi sedan några år tillbaka en Länsturismgrupp
Dalarna som Länsstyrelsen har tagit på sig samordningsansvaret
för. Där ingår också representanter för näringen och för
kommunerna. Sedan har vi också en Turisminformation Dalarna --
en allmän turistinformation för länet som är knuten till den
kommunala turistbyrån i residensstaden. Vi har inget särskilt
turistråd eller turistbolag på länsnivå.
Det är viktigt att säga detta eftersom vi tidigare har haft
organisationsformer där det har funnits en konkurrens mellan
länsnivån och kommunala organ eller sammanslutningar av
kommuner. Det har varit en tävlan mellan dem, och det har inte
varit bra. Jag tycker att detta fungerar bättre.
Det är viktigt att konstatera att företagen går samman i
lokala sammanslutningar och i vilka ibland även kommunerna
ingår. Det sker mycket arbete i dessa lokala organ. Mycket
gäller det lokala mottagningsarbetet, men också marknadsföringen
inom landet av t.ex. områden som Siljan, Sälen, Idre och södra
Dalarna.
Jag tycker att det blir svårare på den nationella nivån. I dag
är det inte tydligt vem man skall tala med. Förut hade vi
Turistrådet. När det gäller län som har stödområden har vi också
kontakter med NUTEK. Departementet har ju också varit inblandat
tidigare. I dag är det splittrat och det känns inte bra. På sätt
och vis är det ett vakuum på den nationella nivån när det gäller
det allmänna turistarbetet. Det gör att frågor som
bokningssystem, stugkataloger, paketering, statistik och
liknande är mycket splittrade.
Det kommer upp nya trender, nya idéer, nya kunskaper och ny
teknik som förvaltas på ett ganska dåligt sätt. Man drar i gång
tidningar. Vi blir kontaktade flera gånger i månaden av nya
tidningar som kommer ut. Ibland säger man att det fungerar så
dåligt på nationell nivå. Det är definitivt inte bra att det är
så.
Ibland har vi också en känsla av att det finns en glättad bild
av hur fantastiskt Sverige är och vilka fantastiska möjligheter
vi har. Vi rycks alla med i att vi skall vara med i satsningar
på utlandsmarknader och annat. Jag tycker ibland att det skulle
kännas riktigt om vi hade en litet mera nyanserad och realistisk
bild. Det är ett ansvar för den nationella nivån att hålla den
tonen.
När det gäller turistforskningen på en del högskolor känner vi
som jobbar mer praktiskt med det hela litet till mans att den
inte är så matnyttig. Den är inte alltid så jordnära. Det är
viktigt med någon form av organ på nationell nivå för att hålla
i de allmänna turistfrågorna.
När det gäller Sverigeturismen, dvs. den inhemska turismen, är
det än mer viktigt att ett nationellt organ samspelar med de
regionala och kommunala nivåerna. Där är det ännu viktigare än
när det gäller marknadsföringen i utlandet.
Hans Alsén: Herr ordförande! En samordning är ytterst
önskvärd. Det är nödvändigt med en dialog mellan staten och
branschen. Vi var rörande överens om detta före kaffe, smörgås
och kaka. Vi tackar för det. Jag tror att det gäller i hög grad
när det skall skapas ett innehåll i det vi skall marknadsföra.
Den här näringen eller branschen är oerhört mångfasetterad.
Det skall man vara medveten om. Det har också påpekats tidigare,
men det förtjänas att återupprepas. Det är en mycket sammansatt
värld, alltifrån den lilla hembygdsföreningen, de många tusen
andra organisationerna, inte minst i glesbygd, och de småföretag
som finns runt om i landet till de stora rikstäckande kedjorna
inom den s.k. servicesektorn. Det finns regionala specialiteter
i såväl utbud som organisatoriska former.
Allt detta talar för nödvändigheten och vikten av samsyn och
gemensamma mål och handlingslinjer. Det är nödvändigt med en
långsiktighet. Det är kanske det man saknar mest. Det krävs
långsiktighet i arbetet med forskning, utbildning och en god
produktutveckling. Det gäller att i hög grad vara överens om hur
vi skall vårda och ta vara på våra unika tillgångar. De finns
onekligen. Det är tillgångar som vi i första hand skall
marknadsföra till svenskarna. De utgör ju ändå tre fjärdedelar
av turistantalet. Det skall vi inte heller glömma. Men vi skall
givetvis även marknadsföra det till dem som gästar oss från
andra länder.
Vi i STF vill särskilt framhålla natur- och kulturturismens
betydelse. Vi har ett speciellt ansvar för den känsliga miljön
på det området. Det vill vi betona med kraft. Samhällets
insatser av skilda slag är nödvändiga liksom en rimlig och
lämplig form av samordning på det statliga området. Det har
många pekat på och det vill vi också göra i det här
sammanhanget.
Vi betraktar en samverkansform som kunskapsmässigt kan vägleda
och löpande samordna kundbehov och produktutformning som
nödvändig.
Göran Lindgren: Hans har beskrivit den mycket splittrade
bilden. Det är självklart att det ställs mycket stora krav på
samverkan, samsyn och på att ta fram kunskaper om helheten.
Näringen själv har ju lyckats organisera sig på det här området.
Man har bildat Next Stop Sweden och RTS. På den offentliga sidan
finns inte motsvarande konstruktion. Det finns ingen som tar
ansvar för helheten.
Det finns flera olika motiv till att bilda något på den
offentliga sidan. Dels är man själv litet grand av
turistproducent. Man tillhandahåller naturen, Vägverket jobbar
med information och skyltning till turister och Kommunförbundet
svarar för allmän turistinformation. I dessa leveranser måste
man uppträda på ett kompetent sätt. Jag tror att man måste
samordna sig en del där.
Jag tror också att man i näringslivet och i utlandet förväntar
sig att Sverige ställer upp med ett kompetent och representativt
språkrör som företräder det offentliga. I en sådan konstellation
kan man ta fram den kunskap som så många har pratat om. Jag
tycker att statistiken i dag är ett ganska bedrövligt område.
Man säger att det är en näring och mäter antalet gästnätter. Det
förekommer nästan inga ekonomiska mått över huvud taget.
Utbildningsfrågorna är viktiga. Jag tror också att man måste
initiera och stimulera FOU på ett något bredare sätt.
Låt mig också gå in litet på de frågor som Stina var inne på,
nämligen de småskaliga verksamheterna och behov av olika typer
av informationsinsatser. Jag ser framför mig en lösning av den
typ som Socialdemokraterna har skissat på i sin motion. Man
kallar den för TURSAM. Det är viktigt att en sådan organisation
är ganska liten och flexibel. Mycket av jobbet kan ju läggas ut
på de organ som ingår i organisationen. Sedan kan man
naturligtvis även köpa upp en del tjänster.
Det har ibland pratats om turistministrar och liknande. Om man
placerar några representativa politiker i ett sådant här organ
får man möjlighet att tillföra dessa personer bra kompentens
genom att de deltar i jobbet. Omvänt kan de bli litet grand av
de politiska språkrören utåt.
Ordförande Åke Gustavsson: Därmed är den andra rundan
genomgången. Då ger jag ordet till utskottets ledamöter för
frågor.
Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Det är tydligt
att det stora problemet i svensk turism är samordning och
planering. Jag började anteckna för att kunna citera några av
er, men det blev så mycket att om jag skulle läsa upp det skulle
ordföranden anmoda mig att komma fram till frågan. Därför avstår
jag från det.
Magnus Faxén måste ju vara ganska nöjd när han sitter här och
lyssnar. Allt det som har sagts här stöder ju egentligen de
teorier som han har redovisat. Magnus Faxén har skrivit precis
det som alla ni har sagt, nämligen att det behövs en
strukturplan och en samordning av något slag. Är det någon av er
som känner att ni har den uppgiften? Om Magnus Faxéns förslag är
riktigt, dvs. att vi måste inrätta något nytt på det här
området, är det ingen av er som kan svara att ni känner det
ansvaret. Därför ställer jag frågan helt öppet. Är det någon här
som kan säga att man känner det ansvaret och att Magnus Faxéns
förslag därför är onödigt?
Peter Forssman: Jag tror inte att det finns någon här som
kan säga att man har det fulla ansvaret för detta. Det handlar
trots allt om ett samspel mellan offentliga företrädare och en
näring. Vi har pekat på en väg fram. Vi känner ett ansvar för
att vara med i den här processen. Vi vill spela en roll där. Jag
tror inte att någon i dag kan säga att man har det fulla och
entydiga ansvaret för detta.
Göran Holmquist: Jag tror att om man är ansvarig för
exempelvis Exportrådet skall man känna ett ansvar för att göra
ett bra jobb med Exportrådet. Men man skall också ha någon form
av ansvar för att representera Sverige och se till att vi
tillsammans gör ett bra jobb utomlands. Jag tror att det är
viktigt att vi har den typen av människor i täten för våra
organisationer. De måste kunna arbeta på det sättet. Jag tycker
att det är ett kriterium när man väljer ut chefer.
Per-Johan Orrby: Det pratas mycket om samordning. Jag
tycker att det är berättigat på vissa håll. Men frågan är också:
Samordning inom vad? Jag tror att det är viktigt att man
försöker att precisera vad man avser. Vi känner att vi har ett
klart och tydligt ansvar för samordningen av marknadsföringen av
Sverige som turistland på utlandsmarknaderna. Vi känner också
ett ansvar även om vi inte fullt har resurserna för att skapa
den plan och samla in de fakta som krävs för att vi skall kunna
göra det på ett riktigt sätt. Sedan finns det naturligtvis andra
frågor som ligger utanför det ansvaret. Där finns det kanske
inte någon som har ett tydligt ansvar i dag.
Jag uppfattar inte att Magnus Faxéns utredning har som uppgift
att göra den här samordnande planen för turismen. Den har som
uppgift att samordna enskilda projekt som är övergripande över
de befintliga organisationerna.
Per Sörbom: Om Carl-Johan Wilson avsåg just Magnus Faxéns
samrådsförslag som vi behandlade på förmiddagen kan jag säga att
Svenska institutet gärna tar på sig ansvaret för det. Det var ju
flera som ansåg att vi borde kunna ta på oss det uppdraget.
Problemet är ju att den här frågan bereds för närvarande. Vi vet
inte riktigt var den befinner sig. Jag har förstått att den
befinner sig någonstans inom UD, och kanske på annat håll också.
Vi går bara och väntar på att få höra vad som skall ske.
Carl-Johan Wilson: Per Sörbom var ju modig och sade direkt
att han kunde ta det här uppdraget. Göran Holmquist tyckte också
det, men han kunde inte säga det själv. Han räknade med att hans
yttrande skulle göra att vi själva begrep att han och
Exportrådet skulle kunna ta den här rollen.
Nu vill jag ställa en fråga till Magnus Faxén. Du har nu
lyssnat på allt detta. Du har hört att den ena efter den andra
egentligen tycker att de redan fyller det som du har frågat
efter. Kan du då tycka att dina förslag var onödiga och att om
du hade vetat vad du vet i dag hade du inte behövt lägga fram
det här förslaget.
Magnus Faxén: Jag tycker snarare att diskussionen har
givit vid handen att det kanske inte vore så dumt med en klar
definition på någon i den här gruppen som tog ett ansvar. Det är
det jag egentligen är ute efter. Anledningen till att jag
föreslog att det skulle ske i form av en myndighet var för att
jag, märkt av tidigare erfarenheter, trodde att det samordnande
uppdraget skulle få sin bästa utformning i en sådan myndighet.
Jag har förstått på den här diskussionen att det skulle kunna
ordnas på ett annat sätt. Jag har inte någon prestige fästad vi
den här myndigheten. Jag tror mycket väl att Svenska institutet
skulle kunna klara av den samordningsrollen. Det är jag alldeles
övertygad om. Men det förutsätter att statsmakterna ger sådana
direktiv att det är alldeles klart vad det samordnande uppdraget
skulle bestå i. Det förutsätter också att institutet får både
personella och ekonomiska resurser för att kunna fullfölja
detta.
När det gäller ekonomiska resurser har jag beskrivit det i den
här översynen. Då har jag utgått ifrån att man i nuvarande
budgetläge inte kan ta fram nya pengar. Jag har föreslagit att
man skulle skrapa litet på de budgetar som redan ligger på de
berörda institutionerna. När det gäller personella resurser har
vi anvisat en möjlighet att ta folk som flyttas från UD:s
informationsbyrå till Svenska institutet.
Ordförande Åke Gustavsson: Jag vill erinra om att under
denna punkt på utfrågningen är rubriken Frågor om samordning och
utveckling av turism och rekreation inom landet. Sedan står det
-- det skall jag villigt medge -- "m.m.". Låt oss höra en
"kortis" inom landet.
Peter Ander: Det talas mycket om samordning och planering.
Stämningarna är ju sådana att man söker någon form av
samordning. Jag vill också varna för att samordning kan övergå i
planering som kan innebära att andra talar om vad man skall
göra. Det måste vara en samordning på marknadens villkor. Det är
fråga om att samordna de olika uppgifter som varje organ finner
lämpliga inom sitt område. Risken är att det också blir en
planering och en styrning från detta organ som talar om vad alla
skall göra. Då har vi definitivt kommit snett. Då har det
övergått till något slags centralplanering.
Stina Eliasson: Herr ordförande! Det är utan tvekan så att
det finns mycket kunskap i alla dessa organisationer. Jag vill
fråga en sak för min egen kunskap. Direktören för Svenska
institutet Per Sörbom talade om CD-ROM-projekt och en databas.
Sedan är det flera som har talat om kunskapsuppbyggande saker,
bl.a. företrädaren för NUTEK. Bygger ni själv upp dessa saker,
eller använder ni det utmärkta material, Kunskapsuppbyggnad och
utveckling, som finns vid Mitthögskolan i Östersund?
Per Sörbom: Vi använder oss av den kunskap som finns i
Östersund i form av Swedline. Den gör fotarbetet åt oss. Den typ
av information som ingår svarar de olika ingående aktörerna för.
Exportrådet kommer med det som de vill ha med. Next Stop Sweden,
Styrelsen för Sverigebilden kommer med sina uppgifter. Vi
använder det vi har. Vi ser gärna ett fördjupat samarbete med
Mitthögskolan i den mån det passar in i CD-ROM-basen.
Stina Eliasson: Herr ordförande! Det handlar ju också om
samordning och att man inte splittrar resurserna. Det var dit
jag ville komma. Jag har ytterligare en fråga.
Jag tycker att det är viktigt att man inte tappar bort
idealiteten i turistnäringen. Företrädarna för den ideella
organisationen STF var de enda som nämnde allemansrätten i sina
anföranden. De pekade också på att det är viktigt att man
marknadsför de regler som gäller allemansrätten.
Hur har STF klarat av omorganisationen? Vad tro ni kommer att
hända framöver? Ni var också de enda som sade att ni har ett bra
samarbete med Styrelsen för Sverigebilden. Då undrar jag hur det
samarbetet ser ut?
Ingemar Liman: Det goda samarbetet med Styrelsen för
Sverigebilden består i att vi har vissa uppdrag som vi utför åt
staten. De uppdragen hade vi under den tid när Turistrådet
fanns, och vi har kunnat fortsätta, även om det har skett i
minskad omfattning, tillsammans med Sverigebilden.
När det gäller den roll som de ideella föreningarna spelar i
det här sammanhanget vill jag ytterligare en gång understryka
den oerhört speciella strukturen på det som vi kallar
turistbranschen i Sverige. Det finns småföretagare i
tiotusental, men det finns också kanske tiotusentals ideella
föreningar och organisationer av alla de slag som oftast
producerar turistprodukten. Utan den basen skulle svensk turism
inte vara särskilt mycket värd. Det är väldigt viktigt att vi
inte glömmer bort den bas som utgör förutsättningen för mycket
av vår turism. Annars skulle turism endast vara att bo och att
resa. Det är väl inte det vi strävar efter.
Rose-Marie Frebran: Jag vill ställa en fråga till Magnus
Faxén och då återigen anknyta till frågan om samordningen.
De flesta tycks vara rörande eniga om att samordning behövs
när det gäller att sälja Sverige utomlands, men vi är kanske
inte lika eniga beträffande turismen inom landet. Men det skulle
behövas ett samordningsansvar även här. Tror du att Svenska
institutet skulle kunna fylla även den funktionen?
Jag vill vidare till Next Stop Sweden och till RTS ställa
frågan om vi politiker måste göra någonting för att upprätta en
långsiktig plan för er verksamhet.
Magnus Faxén: Svaret på den frågan är nej. Svenska
institutet är ju uppbyggt i syfte att operera utomlands.
Peter Forssman: Som politiker måste ni utse någon som på
politisk nivå är ansvarig för en sådan långtidsplan. Vi från RTS
och Next Stop Sweden kan därefter medverka till att ta fram den,
och sedan blir den en gemensam egendom.
Per-Johan Orrby: Vi menar att det när man skall göra upp
en sådan plan är viktigt att utgå från marknaden och inte från
något centralt organ. Att utgå från marknaden är enda sättet att
lyckas. Men det är i detta sammanhang viktigt att vi får en
samverkan mellan staten och näringen, så att vi gemensamt kan
skapa de resurser som krävs för att en plan av denna typ skall
kunna upprättas.
Maja Bäckström: När vi socialdemokrater arbetade med årets
motion på detta område kom vi snart underfund med att det saknas
någon som samordnar och stimulerar till marknadsföring av och
information om Sverige till invånarna i Sverige. Vi började då
fundera över vems bord detta är och vad man kan göra för att
förbättra det arbete som utförs. Flera talare har tangerat detta
ämne, men jag vill ändå ta upp denna fråga en gång till.
Jag vill också beröra frågan om produktutvecklingen. Är det
rätt uppfattat att denna bransch, liksom andra branscher, själv
bör svara för sin egen produktutveckling, men att samhället,
dvs. staten, landstingen och kommunerna, bör ställa upp med
infrastrukturen i form av vägar, rastplatser, vandringsleder,
naturvård, fiskevård osv.? Tycker ni att det är en rimlig
rollfördelning? Det skulle vara intressant om man från RTS, från
NUTEK och från länsstyrelserna ville kommentera detta och även
om Göran Lindgren ville göra det.
Vi anser att det saknas ett organ med ansvar för att bevaka
och samordna behoven av åtgärder för att utveckla Sverige som
turistland. Det behövs något organ som kan stödja och stimulera
detta arbete och engagera olika myndigheter och även regeringens
utvecklingsinsatser på turistområdet. Vi har föreslagit att ett
sådant organ, det som vi kallar TURSAM, skall bildas. Det bör
administrativt knytas till NUTEK. Vilka synpunkter har NUTEK,
RTS, Göran Lindgren och eventuellt länsstyrelserna på detta?
Jag har också en kort fråga till någon representant för
Styrelsen för Sverigebilden: Varför har bidragen till
organisationerna fungerat så dåligt? Låt mig i det sammanhanget
t.ex. peka på Skidsäkerhetsrådet.
Peter Forssman: Vi menar att det självklart är Next Stop
Sweden som skall ta hand om marknadsföringsfrågor i Sverige. Som
jag tidigare sade har detta organ en viktig uppgift i att locka
hit utländska turister, men de skall lockas hit med produkter
som finns i Sverige. Next Stop Sweden är därför den naturliga
plattformen också för att marknadsföra Sverigeturism.
Jag tycker vidare att statens roll i infrastrukturfrågor
beskrevs på ett ganska rimligt sätt. Det är svårt att tänka sig
att någon enskild operatör skulle behöva ta ansvar för de tyngre
infrastrukturåtgärderna, men naturligtvis måste vi ha ett sådant
samspel som vi tidigare har talat om.
Vad gäller TURSAM har vi sagt att vi vill ha en stark
företrädare på departements- och regeringsnivå. Vi vill ha ett
oberoende organ med sådana uppgifter som har beskrivits,
kunskaps- och faktainsamling m.m. Detta kan mycket väl skötas
av TURSAM men också av Styrelsen för Sverigebilden, om den får
något ändrade uppgifter i förhållande till vad den har i dag. En
sådan organisation behövs tveklöst.
Kerstin Aggefors: Vi har i vårt utredningsarbete
konstaterat att det finns ett behov av samordning av
infrastrukturåtgärder och annat som vi har varit inne på
tidigare. Det behövs sannolikt också mer av programarbete. Men
det skall självfallet bedrivas i samarbete med näringen och
utifrån de behov som finns där. Det måste naturligtvis också
förekomma en regional samverkan.
Vi har inte tagit ställning till frågan om organisatorisk
anknytning. Det är en fråga för riksdagen och regeringen att
besluta om. Som jag har sagt tidigare i dag finns det för
närvarande inte resurser på NUTEK för att ta hand om detta, men
om vi skulle få ett sådant uppdrag, kan kompetensen
kompletteras.
Leif Svensson: Jag anser att det är viktigt att det finns
ett nationellt organ med kompetens att sortera och bedöma vad
som är viktigt och vad det kan vara realistiskt att satsa på.
Det här är så splittrat att många annars gör misstag i onödan.
Det skall vara en hög kvalitet på detta organ, och det skall
också ha ett brett perspektiv, men det skall inte vara
jättestort. I frågan om det skall knytas till NUTEK eller skall
föras till något annat sammanhang kan jag se fördelar med en
koppling till NUTEK, men det får då inte handla om att ta fram
statistik o.d. Jag håller helt med om att det måste bli fråga om
något helt annat än vad NUTEK i dag representerar på
turistområdet.
Jag är i dag oklar över om marknadsföringen inom Sverige av
Sverigeturismen skall ligga på Next Stop Sweden eller på något
annat organ. När det gäller utlandsturismen måste verksamheten
vara koncentrerad. Beträffande den svenska turismen skall vi
komma ihåg att de stora grupperna av turister utgörs av
människor som besöker eget fritidshus, släkt och vänner. Det är
en vardagsturism som sköts på det lokala planet. Jag betonar
återigen att marknadsföringen måste ske i en mycket ordentlig
dialog mellan nationell, regional och lokal nivå. Då måste Next
Stop Sweden börja arbeta på ett helt annat sätt.
Agneta Pettersson: Min kommentar är att det är fråga om en
småskalig bransch, som består av ett stort antal
underleverantörer. Det är egentligen kunden som får stå för
samordningen genom att sy ihop sin produkt. Det är en skillnad i
förhållande till de andra branscher och
företagsutvecklingsprojekt som vi är involverade i. Att företag
inom den här branschen skall utvecklas på de villkor som gäller
för annan företagsutveckling tycker jag är självklart. För att
denna typ av tjänste- och servicenäring skall kunna utvecklas
måste samhället på olika sätt stödja och investera både i den
fysiska och i den miljömässiga infrastruktur som behövs.
Göran Lindgren: Jag tycker att den beskrivning som Maja
Bäckström tecknar av produktutvecklingen är helt riktig.
Därutöver skall man komma ihåg att det kanaliseras en hel del
samhällsstöd, särskilt till norra Sverige, för
produktutveckling. Det gäller att ha goda kunskaper om hur man
använder de medlen. Dessutom svarar samhället självt för vissa
produkter. Naturvårdsverket måste t.ex. ha kompetens på sitt
område. Jag tror att man kan utveckla verksamheten om den hålls
ihop i en organiserad form.
Jag tycker att en koppling till NUTEK skulle vara ganska bra.
Detta får inte utan vidare försvinna in i NUTEK utan skall leva
ett eget liv, men jag ser fördelar i en sådan koppling.
Marknadsföringen av Sverige är kanske en litet grand svårare
fråga. Det finns också andra som anslår marknadsföringsmedel,
nämligen kommuner och landsting. Stödmedel är kanske lämpligare
att använda inom landet.
Slutligen: Man skall inte lägga denna typ av uppgifter på Next
Stop Sweden eller på ett nytt nationellt turistorgan. Då är vi
tillbaka i samma luddighet som karakteriserade det gamla
Sveriges Turistråd. Uppdragen skall vara tydliga och renodlade.
Per-Johan Orrby: När det gäller marknadsföringen på den
svenska marknaden kan vi i dag bara konstatera att det finns en
rad olika aktörer. De regionala turistråden gör en stor insats.
Enskilda hotellkedjor, transportörer eller organisationer som
genomför evenemang gör ett jättearbete för att marknadsföra
Sverige som turistland. Det finns i viss utsträckning behov av
att marknadsföra ett totalt produktutbud för hela Sverige, och
för detta är Next Stop Sweden den naturliga aktören. Men det
finns här många aktörer.
Jag sade i min inledning litet grand om produktutvecklingen.
För att vi skall kunna få framgång för vår turismprodukt måste
den bygga på den efterfrågan som finns ute på marknaderna. Det
är den kunskap som vi som sitter på utlandskontoren har om hur
marknaderna fungerar och om hur turistprodukterna skall se ut på
utlandsmarknaderna som skall föras hem till de svenska
producenterna.
Förutom det ansvar som ägarproducenterna har måste Next Stop
Sweden få ett ansvar för att vara en katalysator, för att få
turistprodukterna att utvecklas efter den efterfrågan som finns.
Om man tar utgångspunkt i något annat är det stor risk för att
vi utvecklar produkter som ingen efterfrågar. Vi måste ha vår
utgångspunkt i marknaden.
Jan Brännström: Vid något av de allra första sammanträdena
med Styrelsen för Sverigebilden efter förordnandet i juni 1992
slog man fast tre principer: Så gott som alla de pengar som står
till förfogande för Styrelsen för Sverigebilden skall användas
för marknadsföring utomlands, den skall inte ha någon egen
operativ roll och den skall inte engagera sig i
produktutveckling. Det fanns en mängd ansökningar, bl.a. från
Skidsäkerhetsrådet, Sveriges Koloniträdgårdars Riksförbund, De
Blindas Förening m.fl. om omfattande bidrag. Dessa ansökningar
avslogs av Styrelsen för Sverigebilden därför att
utlandsengagemanget var huvudsaken.
Leo Persson: För att ge en belysning av behovet av ett
sådant nationellt organ som så många har talat om vore det bra
om Next Stop Sweden och Styrelsen för Sverigebilden ville
redovisa hur det i praktiken går till i dag i samrådet med
regionerna att ta fram de olika produkterna.
Länsstyrelserepresentanterna har ju talat om att det är svårt
att förpacka den småskaliga turismen så att den passar in i de
paket som man försöker sälja både till utlandet och inom landet.
För att belysa att detta verkligen behövs vore det bra att höra
hur det går till i praktiken att ta kontakt med länsstyrelser
och med lokala länsorgan, att samråda om innehåll osv. Det är
bara att konstatera att det här finns ett visst missnöje.
Per-Johan Orrby: Också jag berörde i mitt
inledningsanförande också frågan om den praktiska utformningen
av produktutvecklingen. Organisationen har varit bemannad i
drygt ett år, och vi har under den tiden prioriterat
marknadsföringen för att få ut ett budskap om Sverige och sprida
kunskap om att det har blivit betydligt mera prisvärt att vistas
här. Vi måste, som jag sade, själva konstatera att vi inte har
gjort mycket i detta avseende.
Det är oerhört viktigt att man nu ser till att det skapas
resurser både från näringen och från staten för att driva
produktutvecklingen på marknadens villkor. Vår roll kommer att
bli att förmedla den efterfrågan som finns på olika marknader
och att fungera som katalysator för att få näringens aktörer att
samordna och skapa produkter som ger möjligheter till framgång
på de olika marknaderna. Det har hittills inte gjorts i någon
nämnvärd utsträckning.
Jan Brännström: Mycket kort: Som jag sagt tidigare ingår
detta formellt inte i vårt uppdrag. Vi har en formellt enkel
uppgift, nämligen att upphandla tjänster. Vi skall också, som
sades i riksdagen 1992, i så stor utsträckning som möjligt under
treårsperioden handla genom Next Stop Sweden. Vi har behandlat
en mängd produkter med regional och lokal förankring. I några
fall har enskilda projekt uppgående till uppemot 10 miljoner
kronor funnit nåd inför våra ögon. Den alldeles övervägande
inriktningen har varit att använda Next Stop Sweden som vårt
operativa organ.
Birgitta Wistrand: Jag vill fortsätta diskussionen om
samverkan men också om utvecklingsarbetet. Det framhålls i PM:n
om utfrågningen bl.a. att vi skall tala om rekreation, och
kultur måste vara en form av rekreation. Där har vi en ny
samarbetspunkt men också ett nytt tillväxtområde. Det är viktigt
att vi lär oss att detta är ett komplext område. Förhållandena
är oerhört olika beroende på var man befinner sig i landet,
vilken marknad det gäller och vilka kunder man vill ha. Därför
måste man ge mycket mera av ansvar till den som tar tag i
produktutvecklingen.
Det känns för mig främmande när man säger att länsstyrelserna
skall arbeta med produktutveckling. De kan möjligen samordna
någon verksamhet i länen, men den måste ändå utföras lokalt.
Min fråga är därför: Vad skulle ett sådant här
samordningsorgan göra, och hur skulle man kunna samverka bättre
med kulturen än vad som sker redan i dag, t.ex. vad gäller
samverkan med länsmuseerna? Man samverkar ett visst år omkring
en idé på en viss plats, och nästa år gör man något annat.
Jag har fått mycket konkreta lärdomar av mitt arbete med en
kulturfestival i Ljungdalen. Jag kommer om en stund att dela ut
broschyrer till er alla om detta. Ni vet säkert inte var
Ljungdalen ligger, och det är något som är mycket typiskt för
Sverige. Vi har tusen små platser där det anordnas festivaler.
På alla dessa platser arbetas det med turism, med
produktutveckling och med utbildning, men inte kan vi samordna
detta centralt i Sverige. Det måste var och en på sitt håll
hålla på med. Inte heller kan vi centralt informera hela Sverige
om att detta pågår, utan det måste åligga oss som arbetar i
Ljungdalen att tala om för Sverige vad som pågår där.
Min fråga är alltså: Hur skall ett sådant här organ se ut? Man
får inte tro att det skall lösa de frågor som vi egentligen
själva skall lösa. Jag ställer frågan till Leif Svensson, Peter
Forssman och kanske även till NUTEK, som är representerat i min
kommitté i Östersund.
Leif Svensson: Det är alldeles riktigt att länsstyrelserna
inte skall administrera fram produktutveckling. Men i det arbete
som man i många län bedriver -- t.ex. i Fredriksberg, där man
likaväl som i Ljungdalen har en kulturfestival -- kommer man
ofta till kommunen och till länsstyrelsen, samarbetar med
länsmuseet osv., precis på det sätt som du beskriver. Många
gånger frågar man efter pengar för att sätta i gång projekten.
Inte sällan får man även för sådana satsningar som görs i
Ljungdalen statliga pengar i inledningsskedet, och det är då bra
att det finns en kompetens för att bedöma om detta är någonting
att satsa på. Den kompetensen måste finnas för administration av
statliga pengar lika väl som när det gäller kommunala pengar.
Jag menar att det finns ett värde i att man på nationell nivå
har en överblick över allt vad som händer, men inte för att
styra det. Det är likadant med jämställdhetsarbete och på en
mängd andra områden. Det är bra om man någonstans på den
nationella nivån har en kompetens för att bedöma sådana här
saker, och det är det som vi nu talar om, men det vore helt fel
att ta över dessa verksamheter. Vi känner helt ödmjukt att det
finns ett behov av att ha en samlad kompetens. Vi har i dag i
vårt länsturismarbete i Dalarna en respekt för varandra mellan
olika parter, och den känns mycket viktig.
Peter Forssman: Produktutveckling måste, oavsett om den
genomförs enbart mellan kommersiella aktörer eller mellan
kommersiella och ideella aktörer, genomföras där produkten
skapas. Ett problem som ofta uppstår i kulturfestivaler som i
Ljungdalen, vilken är en produkt avsedd att locka besökare till
den enskilda orten, är naturligtivs hur man når ut med denna
produkt långt ut på planen. I Amerika känner man knappt till
Sverige och vet ännu mindre om Ljungdalen. Ännu mindre vet man
om kulturfestivalen i Ljungdalen. Denna marknadsföringsfråga är
den ständiga utmaningen i denna speciella bransch.
Kerstin Aggefors sade att det intressanta med dessa
exportprodukter är att man måste flytta kunden till produkten.
Den förflyttningen har oftast inte något egenvärde, utan det är
först när man är på kulturfestivalen som man kan tillföra något.
Det är naturligtvis i grunden ett ansvar för de olika
aktörerna att svara för sin egen marknadsföring, men
förutsättningen att kunderna måste flyttas till produkterna är
så speciell att den motiverar ett samspel mellan såväl lokala
och regionala som statliga intressenter.
Kerstin Aggefors: Det som NUTEK kan medverka till när det
gäller samordning, produktutveckling osv. gäller utbyte av
erfarenheter, insamling av information och kanske medverkan i
bedömningar. Men NUTEK kan absolut inte, som också Leif Svensson
sade, vara direkt involverat i utvecklingsarbetet.
Per-Johan Orrby: Låt mig när det gäller produktutveckling
ta projektet Bo på lantgård som exempel. Det handlar inte om att
vi skall vara med i uppbyggandet av t.ex. lantgårdar, utan det
gäller att fastställa vilken hjälp lantgården behöver för att
utforma sin produkt så att den blir säljbar på en marknad. Det
gäller vidare hur vi kan koppla in en transportör och vilka
andra tjänster som kan adderas till detta.
Det är likadant när det gäller att sälja golf på
utlandsmarknaden. Det gäller inte byggandet av golfbanor utan
hur vi skall koppla samman golfverksamheten med hotellen, med
transportörer och med andra aktiviteter. Produktutvecklingen
skall ge produkterna ett innehåll och ett utseende som ger
framgång på våra utlandsmarknader.
Peter Ander: Det är för mig mycket väsentligt att få
framhålla att, det när vi talar om produktutveckling inom denna
bransch, egentligen inte är fråga om pengar till turism utan om
pengar för att utveckla produkter. Det finns ett stort antal
riskkapitalbolag och andra intressenter. Åtskilliga miljarder
har anslagits för finansiering av turism, men den typen av
finansiering når inte fram till de företag som det gäller. Här
finns en stor uppgift, som måhända inte ligger på
kulturutskottet, men det är viktigt att kanalisera de statliga
riskkapitalpengarna också till denna bransch och att begripa att
det är fråga om utvecklingsbara produkter. Det underströks
särskilt att detta är en i många avseenden småskalig bransch.
Detta behöver alltså inte inkräkta på pengarna till turism.
Charlotte Branting: Jag vill spinna vidare på utvecklingen
av svensk turism. Ingen har hittills i dag nämnt EU. Det finns
såvitt jag förstår ingen gemensam turistpolitik inom EU, men det
lär finnas en aktionsplan för turism, som är antagen av
ministerrådet, för vilken det står till förfogande i runt tal 50
miljoner.
Hur förbereder ni er för ett eventuellt medlemskap i EU, och
vilken betydelse tycker ni att detta egentligen har för svensk
turism?
Jan Brännström: Jag nämnde tidigare att Sverige fr.o.m.
den 1 januari i år i och med EES-avtalets ikraftträdande har
tillgång till EU:s turismprogram. Styrelsen för Sverigebilden
har redan fakturerat sex tolftedelar av 177 512 ecu för att
Sverige skall få tillgång till detta program. Vi vet inte i
dagsläget exakt hur vi skall få access till det, men det hölls i
påskveckan ett möte om detta i Bryssel.
EU:s turismprogram omfattar åtta delprogram, och jag har nämnt
tre av dem, nämligen kunskapsuppbyggnad, landsbygdsturism och
kulturturism. Svenska operatörer kan där i samverkan med
operatörer i något annat av länder i EES-området ansöka om
pengar och få stöd för sin verksamhet inom EU:s gemensamma
budget. Där är vi alltså redan medlemmar. Vi hoppas att vi snart
skall kunna få ut denna information till näringen.
Peter Ander: Sveriges Hotell- och Restaurangförbund har
sedan rätt många år tillbaka varit medlem i något som kallas
HOTREC, EG-ländernas gemensamma hotell- och
restaurangorganisation, som också ägnar sig åt turism. Förbundet
är associerad medlem med rösträtt. Vi har alltså, långt innan
Sverige kommit med i EU, deltagit i EG:s inre arbete.
För att ta mig friheten att svara också för RTS vill jag säga
att RTS har tagit fram en särskild studie av effekterna av
EU-inträdet på svensk turism. Denna studie distribuerades i
anslutning till besöksforum. Vi ligger alltså långt framme och
har en kontinuerlig bevakning på detta område.
Stina Eliasson: Peter Ander talade om riskkapital. Det hör
kanske egentligen inte riktigt till detta sammanhang, men jag
tyckte ändå att jag nästan ville säga amen efter det inlägget.
Vad gör länsstyrelserna för att också de småskaliga
turistföretagen skall få del av infrastruktursatsningar i form
av vägar till de anläggningar som finns och för att hjälpa till
med produktutveckling för dessa företag? Det handlar faktiskt om
att produktutveckla med hjälp av ordentligt riskkapital.
Agneta Pettersson: De riktigt små företagen --
landsbygdsutvecklingsföretagen, om man får säga så -- jobbar vi
med inom ramen för glesbygdsstöd och inom ramen för samordnade
utvecklingsprojekt med hjälp av våra projektmedel. Framför allt
jobbar vi egentligen via kommuner och via olika typer av andra
organisationer: hushållningssällskap, LRF och andra som anammar
att turism på landsbygden är ett bra komplement. Det är en
utvecklingsbar näring.
Men man behöver oftast ha hjälp med att, jag upprepar det,
"paketera" sin produkt på ett sådant sätt att den kan prissättas
och erbjudas en marknad. Det handlar också i mycket stor
utsträckning om att få marknader och kunder, om att få en
kunskap kring vad marknaden vill ha och hur. Detta är också i
allra högsta grad ett samordningsarbete.
Stina Eliasson: Hur går det till? Samlar ni dem till
konferenser? Får de en slant när de går? Träffar de någon
konsulent? Hur går det till?
Agneta Pettersson: De här människorna, entreprenörerna,
finns i ett område. Det går oftast till på det viset att man ser
goda exempel på hur andra gör. Man fångar upp ett behov. Man
formulerar en affärsidé. Man diskuterar med affärsutvecklare på
exempelvis Utvecklingsfonden eller man tar kontakt med oss.
Man kan gå vidare med sina idéer via de organisationer som
finns, hushållningssällskap och andra, som också har
landsbygdsutvecklare som i sitt jobb samlar till stormöten, till
diskussioner via byalag och på många andra sätt. Genom den här
typen av mobiliseringsarbete som sker ute i bygderna fångar man
upp idéer och entreprenörer. Sedan får vi stödja med de
möjligheter till stöd vi har.
Rose-Marie Frebran: Det är många som har talat om behovet
av någon form av nationellt organ. Jag har ännu inte lyckats ta
till mig argumenten som har framförts så att jag känner mig
övertygad om att detta behövs. Är det någon som sitter inne med
något mer, så kom gärna fram med det!
Peter Ander: Vi efterlyser en dialog med företrädare för
det offentliga. Det är ingenting man konstruerar som svar på en
fråga rätt ut. Det måste vara en dialog mellan de olika
komponenterna. Det är självklart. Det är det vi efterlyser. Vi
är inom rese- och turistindustrin samlade i ett gemensamt
agerande. Vi vill ha någon att snacka med. Sedan skall vi se hur
vi kan lösa problemen. Gemensamma mål, gemensamma strategier --
annars går det inte.
Rose-Marie Frebran: Kan ni prata med en turistminister
eller måste ni ha ett organ, som ni pratar om?
Peter Forssman: Vi kan kalla det turistminister eller
något annat. Det behövs en person som fungerar på det sättet. Vi
behöver en enhet som hjälper dig och mig att ta fram underlag,
statistik, fakta och kunskap. Det är det organet vi efterlyser.
Och så behöver vi ett marknadsföringsbolag. Det har vi: Next
Stop Sweden.
Ordförande Åke Gustavsson: Då återstår för mig bara att
sammanfatta den här diskussionen.
Peter Ander nämnde att han vill ha en dialog. Det är precis
det som i vart fall litet grand har varit syftet med dagens
utfrågning. Vi har fått en dialog. Som företrädare för det organ
som har att för riksdagen bereda turismärenden anser vi det
självklart vara av stor vikt att lyssna på företrädare för
myndigheter, företrädare för branschen och andra som på olika
sätt är berörda av verksamheten.
Vi har i dag fått lyssna till ett brett spektrum av problem.
Men vi har också fått synpunkter på sådant som öppnar
möjligheter. Utskottets ledamöter kommer nu att noga utvärdera
resultatet av utfrågningen. Då kommer det att handla om vilka
mål man skall ha för turismpolitiken, men självklart också om
att få en så effektiv organisation som möjligt. Den skall vara
effektiv i sådan mening att man får ut så mycket resultat som
möjligt av satsningarna -- hur man nu skall värdera det.
Jag tycker att den utfrågning som vi har haft i dag har vidgat
vårt faktaunderlag. Får jag slutligen också skicka med att den
öppenhet som alltid kännetecknar kulturutskottet innebär att ni
självklart är välkomna att höra av er om ni vill ha fram
kompletterande synpunkter som ni tycker att ni inte har fått
tillfälle att föra fram i dag.
Med detta vill jag tacka er alla. Inte minst vill jag tacka
dem som har rest hit till Stockholm för att delta i den här
utfrågningen. Det har tagit en del extra tid. Ett varmt tack.
Peter Forssman: Åke, det finns många här som kan tala för
det jag tänker säga. Jag vill bara tacka dig och kulturutskottet
för det här initiativet. Jag menar att de senaste åren -- vilket
jag också sagt -- har varit något av en pionjärtid. Den här
typen av vidgande av vetande och kunskaper behövs för att vi
skall kunna driva processen vidare. Tack så mycket.
Ordförande Åke Gustavsson: Med detta förklarar jag dagens
utfrågning avslutad.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Ärendets beredning 4
Utskottet 5
Inledning 5
Tidigare inriktning av och organisation för de statliga
insatserna för turismen 5
Nuvarande inriktning av och organisation för de statliga
insatserna för turismen 5
Förslag i utredning och i anslagsframställning om en
ändrad organisation 6
Frågan om inriktningen av och organisationen för de
statliga insatserna för turismen 7
Plan för utveckling av turismen 13
Vissa regionala frågor 15
Kunskapsuppbyggnad m.m. 16
Vissa natur- och miljöfrågor 17
Budgetfrågor 19
Hemställan 21
Reservationer 22
1. Projektet Invest in Sweden (s) 22
2. Projektet Invest in Sweden (nyd) 22
3. Inriktningen av och organisationen för de statliga
insatserna för turismen (s) 23
4. Plan för utveckling av turismen (s) 24
5. Vissa natur- och miljöfrågor (s) 25
6. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m.
(s) 25
7. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m.
(nyd) 26
Bilaga
Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om turismen
27