Kulturutskottet behandlar i detta betänkande förslag som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande museer
och utställningar.
Utskottet föreslår en uppräkning -- utöver regeringens förslag
-- av anslagen till fyra av ansvarsmuseerna. Förslaget innebär
att sammanlagt 2,5 miljoner kronor anvisas för Statens
historiska museer, Statens konstmuseer och Folkens museer --
etnografiska. Vidare innebär det att anslaget till Nordiska
museet -- även det ett ansvarsmuseum -- skall tillföras 1 miljon
kronor utöver regeringens förslag. Av beloppet skall 500 000
kronor avse verksamheten vid Julita gård, som är en avdelning
inom Nordiska museet. Utskottet föreslår en medelsanvisning till
Centrala museer: Myndigheter på sammanlagt 413 415 000 kronor
och till Centrala museer: Stiftelser på 111 316 000 kronor.
Anslaget Bidrag till vissa museer föreslås totalt uppgå till
102 938 000 kronor, dvs. en ökning med 3,3 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag. Av ökningen föreslås 1
miljon kronor tillföras Arbetets museum -- som i
budgetpropositionen inte föreslås få någon uppräkning. Vidare
föreslår utskottet tre nya bidragsändamål under anslaget,
nämligen Rooseum i Malmö och Bildmuseet i Umeå som vardera
föreslås få 1 miljon kronor, samt Judiska museet i Stockholm som
föreslås få 300 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
till Bidrag till regionala museer (81 313 000 kronor),
Riksutställningar (33 355 000 kronor) och Inköp av vissa
kulturföremål (80 000 kronor).
Totalt föreslår utskottet således en medelsanvisning till
museer och utställningar på 742 417 000 kronor, vilket innebär
en uppräkning med 6 800 000 kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om stöd till Ajtte --
svenskt fjäll- och samemuseum och Kolmårdens djurpark.
Likaledes avstyrker utskottet yrkanden som avser
medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer och
Riksutställningar. Även yrkanden om Statens konstmuseers
bevakningskostnader, notsamlingarna vid Statens musiksamlingar
och ett särskilt bidrag till kulturhistoriskt värdefulla
segelfartyg avstyrks.
Vid betänkandet har fogats elva reservationer.
En kartläggning av bevakningen vid centralmuseerna har gjorts
av kulturutskottets kansli. Den redovisas i bilaga till
betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under B. Museer och utställningar
dels under punkt B 31 föreslagit riksdagen att till
Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1994/95 anvisa ett
ramanslag på 410 915 000 kr,
dels under punkt B 32 föreslagit riksdagen att till
Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1994/95 anvisa ett
anslag på 110 316 000 kr,
dels under punkt B 33 föreslagit riksdagen att till Bidrag
till vissa museer m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag
på 99 638 000 kr,
dels under punkt B 34 föreslagit riksdagen att till Bidrag
till regionala museer för budgetåret 1994/95 anvisa ett
förslagsanslag på 81 313 000 kr,
dels under punkt B 35 föreslagit riksdagen att till
Riksutställningar för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag på
33 355 000 kr,
dels under punkt B 36 föreslagit riksdagen att till Inköp
av vissa kulturföremål för budgetåret 1994/95 anvisa ett
förslagsanslag på 80 000 kr.
Motionerna
1993/94:Kr205 av Olle Schmidt och Bertil Persson (fp, m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statligt stöd till Rooseum i Malmö.
1993/94:Kr233 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade bidrag till Fredriksdals
friluftsmuseum.
1993/94:Kr241 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillgängligheten på noter för seriös
konstmusik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av Statens musiksamlingar m.m.,
1993/94:Kr242 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Rooseum i Malmö,
1993/94:Kr247 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om driftmedel för Bildmuseet i Umeå.
1993/94:Kr248 av Jerzy Einhorn m.fl. (kds, s, fp, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att staten, eventuellt i
samarbete med Stockholms kommun, vidtar åtgärder för att säkra
fortbeståndet av Judiska museet i Stockholm inom ramen för
huvudtiteln för kultur.
1993/94:Kr267 av Ulla Tillander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om framtida förstärkning till länsmuseerna
för kulturminnesvård,
1993/94:Kr268 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa museer,
anslagsposten Arbetets museum, för budgetåret 1994/95 anvisa 1
000 000 kr utöver regeringens förslag.
1993/94:Kr269 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statligt stöd till Rooseum i Malmö.
1993/94:Kr289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till kulturhistoriskt värdefulla
segelfartyg,
15. att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret
1994/95 anvisar 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
avsedda för Arbetets museum,
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa
museer, anslagsposten Arbetets museum, för budgetåret 1994/95
anvisa 1 000 000 kr utöver regeringens förslag,
3. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa
museer, ny anslagspost Judiska museet, för budgetåret 1994/95
anvisa 300 000 kr,
4. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa
museer, ny anslagspost Stiftelsen Rooseum, för budgetåret
1994/95 anvisa 1 000 000 kr,
5. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa
museer, ny anslagspost Bildmuseet i Umeå, för budgetåret 1994/95
anvisa 1 000 000 kr,
6. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa
museer, ny anslagspost Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, för
budgetåret 1994/95 anvisa 500 000 kr,
7. att riksdagen beslutar att till B 32 Centrala museer:
Stiftelser, anslagsposten Nordiska museet, till Julita museum,
för budgetåret 1994/95 anvisa 1 000 000 kr utöver regeringens
förslag,
19. att riksdagen beslutar att till B 31 Centrala museer:
Myndigheter, anslagsposten Folkens museum -- etnografiska, för
budgetåret 1994/95 anvisa 500 000 kr utöver regeringens
förslag,
20. att riksdagen beslutar att till B 34 Bidrag till regionala
museer, anslagsposten Göteborgs museer, till Etnografiska
museet, för budgetåret 1994/95 anvisa 4 nya grundbelopp,
motsvarande 462 160 kr, utöver regeringens förslag,
24. att riksdagen beslutar att till B 35 Riksutställningar för
budgetåret 1994/95 anvisa 1 000 000 kr utöver regeringens
förslag,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att, utöver den reducering regeringen
förordat, återbetalningskravet på Statens konstmuseer reduceras
med resterande 1 000 000 kr för budgetåret 1994/95,
1993/94:Kr309 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
8. (del) att riksdagen beslutar om oförändrat anslag för
budgetåret 1994/95 i förhållande till förra årets budget för
följande anslag under elfte huvudtiteln, nämligen B 1--3, B
5--6, B 11, B 13--18, B 21, B 23--26, B 34--35 och B 37,
10. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till B 31 Statens
konstmuseer, Statens historiska museum och Folkens museum
anvisar 2 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,
11. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till B 32 Centrala
museer: Stiftelser anvisar 500 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit.
1993/94:Sk628 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för ett
statligt anslag till Kolmårdens djurpark.
Utskottet
Centrala museer: Myndigheter (B 31)
I ett inledande avsnitt i propositionen tar regeringen upp
vissa övergripande frågor som rör de centrala museerna, bl.a.
om lönebidrag, museernas bevakning, vissa lokalfrågor,
finansiering av vissa investeringar i anläggningstillgångar m.m.
(prop. s. 94--103).
Regeringen föreslår att sammanlagt 410 915 000 kronor skall
anvisas under ramanslaget Centrala museer: Myndigheter. De åtta
museer som inryms under anslaget är Statens historiska museer,
Statens konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum
-- etnografiska, Livrustkammaren, Skoklosters slott och
Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer,
Arkitekturmuseet och Statens musiksamlingar.
I det ovan nämnda beloppet ingår medel som avser en föreslagen
engångsanvisning till Statens historiska museer för konservering
och fyndhantering av föremål från arkeologiska
uppdragsundersökningar. Detta möjliggörs genom en tillfällig
omdisposition av medel från anslaget Bidrag till vissa museer
m.m., anslagsposten Vissa kostnader för centrala museer m.m.
Vidare föreslås en uppräkning av medlen till Statens
musiksamlingar med 724 000 kronor för att myndigheten skall
kunna upprätthålla en för sina arbetsuppgifter adekvat
basverksamhet. Statens musiksamlingar föreslås även få 500 000
kronor årligen under en tioårsperiod för ersättningsanskaffning
av musikalier till myndighetens notbibliotek.
Motionsvägen har krav framställts på ökning av medlen för
vissa av de ovan nämnda museerna. I motion Kr309 (nyd) föreslås
en uppräkning med 2,5 miljoner kronor utöver vad regeringen har
föreslagit av anslagen till vissa av ansvarsmuseerna, nämligen
Statens historiska museer, Statens konstmuseer och Folkens
museum -- etnografiska (yrkande 10). I motion Kr307 (s) föreslås
-- som ett led i kampen mot främlingsfientlighet, rasism och
antisemitism -- att anslaget till Folkens museum -- etnografiska
skall räknas upp med 500 000 kronor (yrkande 19).
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget med en allmän
resursförstärkning av basverksamheten vid de aktuella
ansvarsmuseerna, nämligen Statens historiska museer, Statens
konstmuseer och Folkens museum -- etnografiska. Utskottet
föreslår därför i enlighet med förslaget i motion Kr309 yrkande
10 att anslaget skall räknas upp med 2,5 miljoner kronor för de
aktuella museerna. Det bör ankomma på regeringen att göra en
fördelning av medlen på de tre museerna. Genom utskottets
ställningstagande skapas utrymme för att -- i enlighet med
syftet i motion Kr307 yrkande 19 -- ge Folkens museum --
etnografiska möjlighet att använda ökade resurser för insatser
mot främlingsfientlighet. Eftersom utskottet i övrigt inte har
något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget föreslår utskottet att medelsanvisningen för
förevarande anslag skall uppgå till 413 415 000 kronor, dvs.
2,5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
Frågan om särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer
tas upp i motion Kr307 (s). Motionärerna anför att konststölden
i början av november 1993 på Moderna museet aktualiserat
säkerheten på museerna och museernas kostnader för bevakning. I
avvaktan på att denna fråga får en tillfredsställande lösning
bör återbetalningskravet på Statens konstmuseer reduceras med 1
miljon kronor för nästa budgetår vilket innebär att hela det
anvisade beloppet får disponeras (yrkande 26).
Utskottet erinrar inledningsvis om att en översiktlig
redovisning av bevakningsfrågor vid centralmuseerna från slutet
av 1980-talet och framåt lämnas i propositionen (prop. s.
98--99). Bl.a. anförs där att Statens konstmuseer ådrog sig ett
underskott på 16 miljoner kronor som skulle återbetalas med fyra
miljoner kronor per år fr.o.m. budgetåret 1993/94. I 1993 års
budgetproposition noterades denna skuldbörda och förslag
redovisades om att skulden borde skrivas ner till hälften, dvs.
till 2 miljoner kronor per år under de år som återstod av
betalningsplanen. Den stöld som inträffade vid Moderna museet i
november 1993 har enligt regeringen fokuserat bevakningsfrågan i
den museipolitiska debatten. Regeringen konstaterar att det är
uppenbart att det reella ansvaret i frågor av den typ som
bevakningen representerar måste ligga hos myndigheten, i det här
fallet museerna. Introduceringen av rambudgeteringen förstärker
myndighetens roll i detta avseende. Endast hos museet finns den
expertis och kompetens som erfordras för att avgöra t.ex.
bevakningens organisation och dimensionering. Riksdag och
regering bör dock tillse att museet har rimliga ekonomiska
förutsättningar för de beslut som man har att fatta. Tillgreppet
vid Moderna museet visar på sådana brister i säkerhetssystemet
att regeringen förutsätter en ordentlig intern genomgång. I det
sammanhanget är det inte orimligt att den interna genomgången
och de åtgärder den föranleder sker mot bakgrund av förändrade
ekonomiska förutsättningar för myndigheten. Regeringen förordar
därför att det kvarvarande besparingskravet på 2 miljoner kronor
per år reduceras till hälften, dvs. till 1 miljon kronor under
ettvart av budgetåren 1994/95--1996/97.
Utskottet har vid en rad tillfällen behandlat museernas
bevakningskostnader, senast våren 1993, och då erinrat om sitt
ställningstagande hösten 1990 som innebar att det i rådande
statsfinansiella läge inte är möjligt att anvisa ytterligare
medel för museernas bevakning (jfr bet. 1990/91:KrU9 s. 7,
1990/91:KrU25 s. 14 och 1992/93:KrU24 s. 8). Utskottet
hänvisar också till en kartläggning av bevakningen vid
centralmuseerna som nyligen gjorts av kulturutskottets kansli.
Kartläggningen fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet vill framhålla att museerna fått i uppdrag att i
möjligaste mån samverka vid upphandling av bevakningstjänster
och säkerhetsutrustning (Statsliggaren 1993/94, XI/Ku s. 47).
Syftet med uppdraget är att få fram fördelaktiga anbud från
t.ex. bevakningsföretag (jfr prop. 1992/93:100 bilaga 12 s.
163).
Utskottet utgår från att Museiutredningen behandlar
bevakningsfrågan. Det här aktuella motionskravet avstyrks med
hänsyn till angelägenheten av att begränsa belastningen på
statsbudgeten.
I motion Kr241 (s) behandlas frågor om notsamlingarna vid
Statens musiksamlingar. Motionären framhåller att tillgången
till noter när det gäller seriös musik är begränsad för det
breda svenska musiklivet (yrkande 2). Vidare påpekar motionären
att notmaterialet vid Statens musiksamlingar utsätts för
förslitning och att verksamheten fortlöper på en katastrofkurs.
En översyn måste därför göras. Översynen bör leda fram till en
definition av på vilken kvalitativ nivå som
utlåningsverksamheten skall bedrivas (yrkande 3).
Enligt utskottets uppfattning är de frågor som motionären tar
upp av stort intresse för ett aktivt och levande musikliv i vårt
land. Efter förslag av utskottet våren 1992 har en särskild
översyn gjorts av notbeståndet vid Statens musiksamlingar (bet.
1991/92:Kr23 s. 6). Resultatet av översynen överlämnades till
regeringen hösten 1993 i anslutning till myndighetens
anslagsframställning för budgetåret 1994/95. I översynen
föreslås att ett engångsbelopp om 5 miljoner kronor skall
ställas till bibliotekets förfogande för ersättning av i första
hand det mest förslitna orkestermaterialet. Vidare föreslås att
medlen -- för att kunna utnyttjas effektivt -- bör fördelas över
förslagsvis fem år.
Regeringen har -- som nämnts i det föregående -- i
budgetpropositionen tagit fasta på Statens musiksamlingars
särskilda behov vad gäller förslitnings- och
ersättningsanskaffning i myndighetens notbibliotek och bedömt
att åtgärder på detta område är angelägna, särskilt med hänsyn
till att landsortsorkestrarnas försörjning med orkesternoter är
starkt beroende av detta material. Regeringen har därför
beräknat att 500 000 kronor per budgetår under en tioårsperiod
bör tillföras anslaget för detta ändamål.
Mot bakgrund av det anförda -- och då utskottet inte har något
att erinra mot regeringens ställningstagande -- anser utskottet
att motionsyrkandena i allt väsentligt är tillgodosedda. De bör
således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Motionärerna bakom motion Kr289 (v) anser att det över
statsbudgeten bör utgå ett direkt stöd till kulturhistoriskt
värdefulla segelfartyg och att regeringen snarast bör
återkomma med förslag härom (yrkande 14).
Utskottet vill inledningsvis erinra om att viss del av
överskottet från Vasamuseets verksamhet används till bevarandet
av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg. Utskottet behandlade
våren 1993 ett motionsyrkande om bidraget. Utskottet uttalade då
att förutsättningarna är osäkra för en stabilitet i
bidragsgivningen och att det finns en risk att bidraget kan
komma att upphöra -- åtminstone tillfälligt -- om och när
Vasamuseets bokslut inte visar ett överskott. Utskottet ansåg
därför att det var motiverat att överväga om ett särskilt anslag
skulle inrättas för ändamålet. Frågan borde behandlas av
regeringen utan dröjsmål så att riksdagen skulle kunna ta
ställning till förslag till en lösning (bet. 1992/93:KrU24 s.
11). Regeringen har i årets budgetproposition anmält att
förutsättningarna prövats för att inrätta ett särskilt bidrag
för nämnda ändmål. Regeringen har emellertid inte funnit det
vara möjligt att föreslå en förändrad finansiering av ett sådant
bidrag.
Utskottet utgår från att frågan om ett särskilt bidrag till
bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg prövas av
Museiutredningen. Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
Centrala museer: Stiftelser (B 32)
I propositionen föreslås att 110 316 000 kronor skall
anvisas för de centrala museer som är stiftelser, nämligen
Nordiska museet och Tekniska museet.
I två motioner förordas att det för Nordiska museet skall
beräknas högre belopp än vad regeringen föreslår. I motion Kr309
(nyd) föreslås att 500 000 kronor utöver vad regeringen har
föreslagit skall beräknas för Nordiska museet som är ett av
ansvarsmuseerna (yrkande 11). I motion Kr307 (s) framhålls
behovet av att utveckla kulturlivet i hela landet. Mot den
bakgrunden bör 1 miljon kronor utöver regeringens förslag
beräknas för Julita gård (yrkande 7).
Utskottet anser -- som framgår av ett tidigare avsnitt i detta
betänkande -- att det är angeläget att basverksamheten vid vissa
av ansvarsmuseerna kan förstärkas. I Nordiska museet verksamhet
ingår som en egen resultatenhet Julita gård och Museer, Sveriges
lantbruksmuseum, benämnt Julita. Julita får sina huvudsakliga
inkomster från gårdens skogsbruk, arrendeavgifter och
biljettintäkter. Ett fåtal tjänster vid Julita finansieras via
Nordiska museets budget. Enligt Nordiska museets
anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har Julita problem
med självfinansieringen på grund av att intäkterna från skogen
sjunkit. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
ansträngningar görs för att bibehålla Julitas verksamhetsnivå.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det för Nordiska museet
bör beräknas 1 miljon kronor utöver regeringens förslag. Av
beloppet bör 500 000 kronor användas för verksamheten vid
Julita. Förslaget innebär att medelsanvisningen till förevarande
anslag bör uppgå till 111 316 000 kronor.
Bidrag till vissa museer (B 33)
Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museer, nämligen
Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum,
Millesgården, Strindbergsmuseet, Thielska galleriet och Skansen.
Därutöver anvisas medel för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna.
Över anslaget anvisas också medel för vissa kostnader för
centrala museer m.m. Slutligen anvisas medel för
lönebidragsanställda vid vissa museer. Regeringen föreslår att
den sistnämnda anslagsposten fr.o.m. nästa budgetår endast skall
avse lönebidragsanställda vid regionala museer (se närmare
härom prop. s. 106--107).
Totalt föreslås anslaget uppgå till 99 638 000 kronor.
I tre motionsyrkanden behandlas frågan om beräknande av
medel till Arbetets museum. I propositionen föreslås
anslagsposten till museet bli oförändrad.
Motionärerna bakom motionerna Kr268 (s) och Kr307 (s) yrkande
2 anser att det är märkligt att regeringen föreslår oförändrat
anslag till Arbetets museum för andra året i rad, medan anslagen
för andra jämförbara museer räknas upp. Bidraget till Arbetets
museum bör därför ökas med 1 miljon kronor. Liknande resonemang
förs i motion Kr289 (v), som föreslår en uppräkning av bidraget
till Arbetets museum med 500 000 kronor (yrkande 15).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande. Stiftelsen Arbetets museum bildades år 1983 med
Landsorganisationen (LO), Kooperativa förbundet (KF),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Arbetarnas
bildningsförbund (ABF) och Tjänstemännens bildningsverksamhet
(TBV) som huvudmän och med uppgift att dokumentera arbetet och
att levandegöra arbetets historia. Museet, som invigdes i
december 1991, ligger i en f.d. fabrikslokal i centrala
Norrköping. På kort tid har en omfattande verksamhet med
utställningar, arkiv och bibliotek byggts upp. Hittills har
museet haft mer än 368 000 besökare.
Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs
vid Arbetets museum i Norrköping av stort intresse inte bara
nationellt utan även internationellt. Utskottet anser att de
medel som staten bidrar med för Arbetets museum i likhet med vad
som gäller för övriga museer under förevarande anslag skall
räknas upp. Med hänsyn till att medlen för museet inte räknats
upp för innevarande budgetår är behovet av resurstillskott desto
större. Mot den bakgrunden anser utskottet att det är motiverat
att beräkna en ökning av bidraget till Arbetets museum med 1
miljon kronor. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna
Kr268 och Kr307 yrkande 2, båda motionerna i denna del. Genom
utskottets ställningstagande tillgodoses även yrkande 15 i
motion Kr289 i denna del.
I fyra motionsyrkanden framförs krav på statligt stöd till
Rooseum i Malmö. I tre av motionsyrkandena, nämligen motion
Kr205 (fp), motion Kr242 (fp) yrkande 1 och Kr269 (s), föreslås
att 1,5 miljoner kronor skall anvisas från Kulturrådets medel
för utvecklingsverksamhet (anslaget B 2. Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., anslagsposten 1.
Till Statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet).
I motion Kr307 (s) föreslås att 1 miljon kronor skall anvisas
över en ny anslagspost under förevarande anslag (yrkande 4).
Rooseum startades av konstsamlaren Fredrik Roos och öppnades i
april 1988. Efter Fredrik Roos död bildades i januari 1993
Stiftelsen Rooseum med Malmö stad, Lill och Axel Roos och
Louisiana Museum for Moderne Kunst i Humlebaek, Danmark, som
huvudmän. Stiftelsens ändamål är att med Fredrik Roos samling av
samtida nordisk konst som grundtillgång driva en fri och obunden
museiverksamhet och därvid sprida insikter och kunskap om samt
förståelse för olika former av samtida konst. Stiftelsen skall
samarbeta med Louisiana Museum, Statens konstmuseer,
organisationer och enskilda. Malmö kommun lämnar ett årligt
bidrag till Rooseum. Även Statens kulturråd har bidragit till
verksamheten, bl.a. med 2 miljoner kronor budgetåret 1992/93.
Utskottet behandlade våren 1993 motionsyrkanden med förslag
att inrätta Rooseum och Bildmuseet i Umeå som samverkansmuseer.
Begreppet samverkansmuseer har beskrivits i Kulturrådets
fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96.
Därmed avses museer utanför storstadsregionerna som uppvisar
samlingar eller verksamhet som bedöms vara av betydelse för en
större region. Ett samspel förutsätts med ett centralt museum
inom motsvarande museisektor. Samverkan bygger på utbyte av
utställningar, objekt och erfarenheter. Som exempel på lämpliga
samverkansmuseer har Rooseum och Bildmuseet i Umeå förts fram.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till att
Museiutredningens arbete inte borde föregripas (jfr bet.
1992/93:KrU17 s. 15 och bet. 1992/93:KrU24 s. 19).
Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs
vid Rooseum värdefull för konst- och kulturlivet i Malmö och
södra Sverige. En rad mycket uppmärksammade utställningar har
trots osäker ekonomi kunnat genomföras. Det samarbete som
inletts med Statens konstmuseer har stor betydelse för den
konstbildande verksamheten. Utskottet anser i likhet med
motionärerna att verksamheten vid Rooseum är angelägen och bör
stödjas av staten. Utskottet anser därför att 1 miljon kronor
bör anvisas över en särskild anslagspost för Rooseum under
förevarande anslag för nästa budgetår. Utskottets
ställningstagande innebär att förslaget i motion Kr307 yrkande 4
i denna del tillstyrks. Även förslagen i motionerna Kr205, Kr242
yrkande 1 och Kr269, samtliga yrkanden i denna del, blir
därigenom tillgodosedda.
I två motioner framförs krav på statligt stöd till
Bildmuseet i Umeå. Motionärerna bakom motion Kr247 (fp, m, c,
kds) framhåller att verksamheten vid museet är innovativ och har
stor regional betydelse och föreslår att frågan om statliga
driftmedel till museet skall prövas. I motion Kr307 (s) föreslås
att 1 miljon kronor skall beräknas för Bildmuseet över en ny
anslagspost under förevarande anslag (yrkande 5).
År 1981 tillkom Bildmuseet i Umeå som ett annex till
Västerbottens museum. Huvudman för Bildmuseet är Umeå
universitet, medan Västerbottens länsmuseum är lokalhållare.
Ett särskilt avtal mellan Statens konstmuseer och Bildmuseet
träffades i augusti 1993. I en avsiktsförklaring som de båda
museerna avgivit anges att syftet med de båda
museiorganisationernas samverkan är att stärka
konstbildningsarbetet i övre Norrland genom att göra Bildmuseet
till ett regionalt konstcentrum i främst de fyra nordligaste
länen. Genom samarbetet får Statens konstmuseer möjlighet att
göra sina samlingar tillgängliga för en ny publik under
betryggande omständigheter och på ett nytt sätt engagera sig i
övre Norrlands konstliv. Samverkansavtalet innebär bl.a. att
Statens konstmuseer ställer två representativa
depositionssamlingar till Bildmuseets förfogande.
Enligt utskottets uppfattning är den konstbildande verksamhet
som bedrivs vid Bildmuseet av stor betydelse för den nordligaste
regionen i Sverige. Ett samarbete mellan Bildmuseet och Statens
konstmuseer har pågått under en längre tid. Det är därför
glädjande att de båda organisationerna nu tecknat ett
samverkansavtal. Härigenom får Bildmuseet möjlighet att bygga ut
framför allt den konstpedagogiska verksamheten.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att särskilda medel
bör avsättas för verksamheten vid museet. En särskild
anslagspost avseende medelsberäkning för Bildmuseet i Umeå bör
därför inrättas under förevarande anslag för nästa budgetår. För
en sådan post bör 1 miljon kronor beräknas. Utskottets
ställningstagande innebär att förslaget i motion Kr307 yrkande 5
i denna del tillstyrks. Även yrkandet i motion Kr247, i denna
del, blir därigenom tillgodosett.
I två motionsyrkanden framförs krav på stöd till Judiska
museet. I motion Kr248 (kds) föreslås att staten, eventuellt i
samarbete med Stockholms kommun, skall vidta åtgärder för att
säkra museets fortbestånd. Motionärerna bakom motion Kr307 (s)
föreslår att -- som ett led i kampen mot främlingsfientlighet,
rasism och antisemitism -- 300 000 kronor skall anvisas för
Judiska museet över en ny anslagspost under förevarande anslag
(yrkande 3).
Judiska museet i Stockholm invigdes år 1987. Museet som drivs
av en stiftelse har till uppgift att i ord och bild visa
judarnas historia i Sverige, den judiska integrationen i det
svenska samhället m.m.
Museet har sedan sin tillblivelse haft ekonomiska svårigheter
men kunnat klara driften till stor del tack vare frivilliga
krafter. Vid några tillfällen har museet erhållit bidrag från
Kulturrådet för utrustning och projekt såsom utställningar och
bokutgivning. Vidare har museet erhållit bidrag för driften från
Stockholms stad och i december 1992 engångsvis från regeringen.
Utskottet anser att den verksamhet som bedrivs vid museet har
stor betydelse för förståelsen av judarnas historia och för
kampen mot främlingsfientlighet och rasism. Det är angeläget att
museet snarast ges bättre förutsättningar för att säkra
verksamhetens fortbestånd. Mot den bakgrunden bör särskilda
medel, 300 000 kronor, beräknas under en ny anslagspost,
benämnd Judiska museet, under förevarande anslag. Med det
anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion Kr307 yrkande 3
i denna del. Förslaget i motion Kr248 i denna del blir därigenom
tillgodosett.
I motion Kr307 (s) föreslås att Ajtte--Svenskt fjäll- och
samemuseum skall få ett särskilt statligt bidrag om
500 000 kronor under förevarande anslag (yrkande 6).
Stiftelsen Ajtte -- Svenskt fjäll- och samemuseum bildades år
1983 med staten, Norrbottens läns landsting, Jokkmokks kommun,
Svenska Samernas Riksföbund och Same Ätnam som stiftare.
Stiftelsen har till ändamål bl.a. att bedriva
specialmuseiverksamhet för fjällregionen i Sverige och
huvudmuseiverksamhet i Sverige för den samiska kulturen. I ett
finansieringsavtal, träffat i februari 1983, har staten,
Norrbottens läns landsting och Jokkmokk kommun kommit överens om
att tillskjuta medel för driften av Ajtte. Enligt avtalet skall
staten bidra med medel som statens vattenfallsverk (numera
Vattenfall AB) genom regeringsbeslut (1982-06-30) årligen skall
betala till länsstyrelsen i Norrbottens län (s.k.
Sjöfallsmedel). Landstinget och kommunen har åtagit sig att
årligen fr.o.m. år 1985 betala ett belopp som räknas upp med
hänsyn till penningvärdet. För verksamhetsåret 1992 bidrog
Vattenfall med ca 7 miljoner kronor, medan landstinget och
kommunen bidrog med vardera ca 1 miljon kronor.
Enligt utskottets uppfattning är den museiverksamhet som
bedrivs vid Ajtte av stort värde inte minst för att värna den
samiska kulturen. Utskottet erinrar i sammanhanget om att
Museiutredningen har i uppdrag att granska roll- och
ansvarsfördelningen inom hela museisektorn. Museiutredningen
skall också överväga frågan om den statliga museipolitikens
räckvidd bl.a. mot bakgrund av förslag som i olika sammanhang
framförts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd till
nya museer. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör
föregripas. Motion Kr307 yrkande 6 i motsvarande del avstyrks
således.
Motionären bakom motion Sk628 (kds) jämför Kolmårdens djurpark
med Skansen och föreslår att förutsättningarna för ett
statligt anslag till Kolmårdens djurpark skall prövas (yrkande
2).
Norrköpings kommun är ägare till Kolmårdens Djurparks Holding
AB som i sin tur äger AB Kolmårdens djurpark. Kommunen har
beslutat bevilja holdingbolaget ett aktieägartillskott om 5
miljoner kronor för 1993, 4 miljoner kronor för 1994, 3 miljoner
kronor för 1995 och 1,5 miljoner kronor för 1996. Vidare har
kommunen beslutat teckna samtliga aktier i en till kommunen
riktad nyemission om 15 miljoner kronor i holdingbolaget per den
1 juni 1994.
Som nämnts i det föregående ingår det i Museiutredningens
uppgifter att se över museiväsendets struktur och
samverkansformer bl.a. i syfte att skapa en effektivare
användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet.
Även frågan om statligt stöd till nya museer skall övervägas av
utredningen. Enligt utskottets uppfattning bör utredningens
arbete och den fortsatta beredningen därav inte föregripas.
Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Bidrag till regionala museer (B 34)
Från anslaget utgår statsbidrag till regionalt verksamt museum
som regeringen förklarat berättigat till sådant bidrag.
Statsbidrag utgår endast till sådant museum som också får bidrag
från landstingskommun eller kommun.
Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för
beräkning av statsbidraget är det antal grundbelopp som varje år
fastställs för museerna. Antalet grundbelopp för budgetåret
1993/94 har fastställts till 729. Grundbeloppet har preliminärt
beräknats till 195 400 kronor för innevarande budgetår. För
nästa budgetår beräknas grundbeloppet uppgå till 202 800
kronor. Statsbidraget utgår med 55 % av grundbeloppet.
I propositionen föreslås inte någon ändring av antalet
grundbelopp. Medelsanvisningen föreslås uppgå till 81 313 000
kronor.
Utskottet behandlar först frågor om medelsanvisningen.
I motion Kr307 (s) föreslås att fyra nya grundbeopp skall
inrättas (yrkande 20). Motionärerna vill att grundbeloppen skall
tilldelas Göteborgs museer för verksamheten vid Etnografiska
museet som ett led i kampen mot främlingsfientlighet. I motion
Kr233 (s) uttalas önskemål om ökat bidrag till Fredriksdals
friluftsmuseum i Helsingborg. I motionen föreslås dock inte
några nya medel för ändamålet.
Av principiella skäl bör enligt motion Kr309 (nyd) anslagen
inom kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i
avvaktan på resultaten av arbetet inom de fyra parlamentariska
kulturutredningarna. Mot denna bakgrund hemställs att
förevarande anslag skall vara oförändrat, vilket innebär en
minskning med drygt 2 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag (yrkande 8 delvis). Beloppet motsvarar ca 18
grundbidrag.
Utskottet konstaterar att en väsentlig ökning av antalet
grundbelopp gjordes senast våren 1991 på utskottets initiativ,
då beslut fattades om att inrätta 125 nya grundbelopp fr.o.m. år
1992 (bet. 1990/91:KrU25). Det ankommer på Kulturrådet att -- i
enlighet med av riksdag och regering angivna grunder -- fördela
grundbeloppen.
Göteborgs museer har för innevarande budgetår 102 grundbidrag.
Av statsbidraget beräknas medel motsvarande ca 5 grundbidrag för
Etnografiska museet. Fredriksdals friluftsmuseum vid
Helsingborgs museum erhåller -- på initiativ av kulturutskottet
-- 2 grundbidrag via Kulturen i Lund (bet. 1989/90:KrU21).
Utskottet erinrar om att det ingår i Museiutredningens arbete
att granska effekterna av det statliga stödet till regionala
museer och bedöma hururvida stödet i sin nuvarande utformning
främjar en ändamålsenlig avvägning mellan länsmuseernas olika
ansvarsområden. Vidare har den kommitté som skall se över
kulturpolitikens inriktning, Kulturutredningen, i uppgift att
överväga formerna för statens stöd till samtliga regionala
institutioner.
Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av de båda
utredningarnas arbete inte föregripas. Mot bakgrund av vad som
här anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag till
medelsanvisning under förevarande anslag. Motionerna Kr233,
Kr307 yrkande 20 och Kr309 yrkande 8 i här aktuell del avstyrks
således.
I motion Kr267 (c) framförs krav på en utökning av antalet
grundbelopp för tiden efter nästa budgetår i syfte att
förstärka den regionala och lokala kulturminnesvården (yrkande
1).
Länsmuseernas arbete inom kulturmiljövården utreds för
närvarande inom Museiutredningen. Som framgår av det föregående
är den framtida utformningen av de regionala stöden föremål för
utredning i Museiutredningen och Kulturutredningen. Utskottet är
inte berett att föregripa de båda utredningarnas förslag i denna
fråga. Mot den bakgrunden avstyrks motion Kr267 yrkande 1.
Riksutställningar (B 35)
Stiftelsen Riksutställningar har till uppgift att främja
utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla
och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan
service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som
medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och
kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och
enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.
I propositionen föreslås anslaget till Riksutställningar för
nästa budgetår uppgå till 33 355 000 kronor.
I två motioner framförs förslag rörande medelsanvisningen.
Motionärerna bakom motion Kr307 (s) framhåller att det är
angeläget att stödja kampen mot främlingsfientlighet och rasism
(yrkande 24). Därför föreslås en uppräkning av anslaget med 1
miljon kronor utöver regeringens förslag.
Av principiella skäl bör enligt motion Kr309 (nyd) anslagen
inom kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i
avvaktan på resultaten av arbetet inom de fyra parlamentariska
kulturutredningarna. Mot denna bakgrund hemställs att
förevarande anslag skall vara oförändrat, vilket innebär en
minskning med 555 000 kronor i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 8 delvis).
Enligt sina direktiv skall Museiutredningen belysa
Riksutställningars olika uppgifter och deras betydelse för såväl
museiväsendet som kultur- och samhällslivet i övrigt (dir.
1993:26). Utredningen bör bl.a. analysera Riksutställningars
verksamhet och betydelse för olika avnämare samt klargöra vilka
uppgifter som är unika för Riksutställningar och därför även i
fortsättningen bör fullgöras centralt och vilka uppgifter som
lika väl kan fullgöras av avnämarna själva. Enligt direktiven
bör utredningen även diskutera förutsättningarna för att göra
Riksutställningars verksamhet ekonomiskt självbärande.
Utskottet anser att förslagen från Museiutredningen och den
fortsatta beredningen av dessa inte skall föregripas. Motionerna
Kr307 yrkande 24 och Kr309 yrkande 8 i här aktuell del avstyrks
således.
Inköp av vissa kulturföremål (B 36)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:
Myndigheter
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 10
och med anledning av regeringens förslag och motion
1993/94:Kr307 yrkande 19 för budgetåret 1994/95 under elfte
huvudtiteln till Centrala museer: Myndigheter anvisar ett
ramanslag på 413 415 000 kr,
res. 1 (m, fp, c, kds)
2. beträffande särskilda besparingskrav för Statens
konstmuseer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 26,
res. 2 (s)
3. beträffande notsamlingarna vid Statens musiksamlingar
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr241 yrkandena 2 och 3,
4. beträffande stöd till kulturhistoriskt värdefulla
segelfartyg
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr289 yrkande 14,
5. beträffande beräknande av medel för anslagsposten
Nordiska museet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309 yrkande 11,
båda motionerna i denna del, beslutar att för nämnda ändamål
under anslaget vid mom. 6 skall beräknas 82 053 000 kr,
res. 3 (m, fp, c, kds) - delvis
6. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:
Stiftelser
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309 yrkande 11,
båda motionerna i denna del, till Centrala museer:
Stiftelser för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln
anvisar ett anslag på 111 316 000 kr,
res. 3 (m, fp, c, kds) - delvis
7. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr268 och
1993/94:Kr307 yrkande 2, båda motionerna i denna del, och med
anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Kr289
yrkande 15 i denna del beslutar att för nämnda ändamål under
anslaget vid mom. 12 skall beräknas 10 000 000 kr,
res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis
8. beträffande beräknande av medel till Rooseum
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 4 i
denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Kr205,
1993/94:Kr242 yrkande 1 och motion 1993/94:Kr269, samtliga
motioner i denna del, beslutar att för nämnda ändamål under
anslaget vid mom. 12 skall beräknas 1 000 000 kr,
res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis
9. beträffande beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 5 i
denna del och med anledning av motion 1993/94:Kr247 i denna del
beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall
beräknas 1 000 000 kr,
res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis
10. beträffande beräknande av medel till Judiska museet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 3 i
denna del och med anledning av motion 1993/94:Kr248 i denna del
beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall
beräknas 300 000 kr,
res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis
11. beträffande beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt
fjäll- och samemuseum
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 6 i denna
del,
res. 5 (s) - delvis
12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa
museer m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr268,
1993/94:Kr307 yrkandena 2, 3, 4 och 5, samtliga motionsyrkanden
i denna del, med anledning av regeringens förslag samt
motionerna 1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242 yrkande 1,
1993/94:Kr247, 1993/94:Kr248, 1993/94:Kr269 och 1993/94:Kr289
yrkande 15, samtliga motioner i denna del, och med avslag på
motion 1993/94:Kr307 yrkande 6 i denna del till Bidrag till
vissa museer m.m. för budgetåret 1994/95 under elfte
huvudtiteln anvisar ett anslag på 102 938 000 kr,
res. 6 (m, fp, c, kds) - villk. 4
res. 7 (s) - villk. 5
13. beträffande förutsättningarna för ett statligt anslag
till Kolmårdens djurpark
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk628 yrkande 2,
14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala
museer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr233, 1993/94:Kr307 yrkande 20 och
1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del till Bidrag till regionala
museer för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 81 313 000 kr,
res. 8 (s)
res. 9 (nyd)
15. beträffande antalet grundbelopp för tiden efter nästa
budgetår
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr267 yrkande 1,
16. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 24 och 1993/94:Kr309
yrkande 8 i denna del till Riksutställningar för budgetåret
1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på
33 355 000 kr,
res. 10 (s)
res. 11 (nyd)
17. beträffande medelsanvisningen till Inköp av vissa
kulturföremål
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inköp
av vissa kulturföremål för budgetåret 1994/95 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 80 000 kr.
Stockholm den 3 mars 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders
Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Richard Ulfvengren (nyd),
Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling
(s), Alwa Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).
Reservationer
1. Medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter (mom.
1)
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo
Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Enligt utskottets uppfattning" och slutar med "regeringen
föreslagit" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att det i Museiutredningens uppdrag ingår
att se över museiväsendets struktur bl.a. i syfte att skapa
bättre förutsättningar för en effektivare användning av de
totalt tillgängliga resurserna på museiområdet. Utskottet anser
att resultatet av Museiutredningens arbete och den fortsatta
beredningen därav inte skall föregripas. Utskottet avstyrker
därför motionerna Kr307 yrkande 19 och Kr309 yrkande 10.
Utskottet föreslår att medelsanvisningen för förevarande anslag
skall uppgår till 410 915 000 kronor.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:
Myndigheter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 19 och 1993/94:Kr309
yrkande 10 till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret
1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
410 915 000 kr,
2. Särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer (mom. 2)
Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),
Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet utgår" och slutar med "på statsbudgeten" bort ha
följande lydelse:
Utskottet utgår från att Museiutredningen behandlar
bevakningsfrågan. Utskottet anser -- i avvaktan på utredningens
resultat -- att det är motiverat att regeringen för nästa
budgetår helt efterger återbetalningskravet. Detta innebär att
Statens konstmuseer får disponera 1 miljon kronor mer än vad
regeringen förordat. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen
med bifall till motion Kr307 yrkande 26 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande särskilda besparingskrav för Statens
konstmuseer
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 26
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer,
3. Beräknande av medel för anslagsposten Nordiska museet och
medelsanvisningen till Centrala museer: Stiftelser (mom. 5 och
6)
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo
Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "till
111 316 000 kronor" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser -- som framgår av ett tidigare avsnitt i detta
betänkande -- att Museiutredningens förslag och den fortsatta
beredningen av dessa inte bör föregripas. Därför avstyrks
motionerna Kr307 yrkande 7 och Kr309 yrkande 11. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande beräknande av medel för anslagsposten
Nordiska museet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309
yrkande 11, båda motionerna i denna del, beslutar att för nämnda
ändamål under anslaget vid moment 6 skall beräknas 81 053 000
kr,
6. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:
Stiftelser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309
yrkande 11, båda motionerna i denna del, till Centrala museer:
Stiftelser för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln
anvisar ett anslag på 110 316 000 kr,
4. Beräknande av medel till Arbetets museum, Beräknande av
medel till Rooseum, Beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå
och Beräknande av medel till Judiska museet (mom. 7, 8, 9 och
10)
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo
Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Enligt utskottets uppfattning" och på s. 11 slutar med
"blir därigenom tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning finns det i nuvarande
statsfinansiella läge inte något ekonomiskt utrymme att höja
bidraget till Arbetets museum. Vidare vill utskottet inte
föregripa Museiutredningens arbete och den fortsatta beredningen
därav. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr268, Kr289
yrkande 15 och Kr307 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande
del.
I fyra motionsyrkanden -- -- -- (= utskottet 33 rader på s.
19) -- -- -- bet. 1992/93:KrU24 s. 19).
Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs
vid Rooseum värdefull för konst- och kulturlivet i Malmö och
södra Sverige. En rad mycket uppmärksammade utställningar har
trots osäker ekonomi kunnat genomföras. Det samarbete som
inletts med Statens konstmuseer har betydelse för den
konstbildande verksamheten. Utskottet vill emellertid erinra om
att det arbete som bedrivs i Museiutredningen bl.a. innebär att
frågan om statligt stöd till nya museer skall övervägas.
Utskottet anser att utredningens resultat och den fortsatta
beredningen därav inte skall föregripas. Mot den bakgrunden
avstyrker utskottet motionerna Kr205, Kr242 yrkande 1, Kr269 och
Kr307 yrkande 4, samtliga motioner i motsvarande del.
I två motioner -- -- -- (= utskottet 27 rader på s. 10) -- --
-- konstpedagogiska verksamheten.
Museiutredningen har i uppdrag att överväga frågan om den
statliga museipolitikens räckvidd bl.a. mot bakgrund av förslag
som i olika sammanhang förts om statligt ansvarstagande eller
statligt stöd till nya museer. Utskottet vill inte föregripa
resultatet av utredningen och är därför inte berett att
tillstyrka motionerna avseende Bildmuseet i Umeå. Motionerna
Kr247 och Kr307 yrkande 5, båda motionerna i motsvarande del,
avstyrks således.
I två motionsyrkanden -- -- -- (= utskottet 10 rader på s. 10
och 6 rader på s. 11) -- -- -- från regeringen.
Utskottet anser att den verksamhet som bedrivs vid Judiska
museet har stor betydelse för förståelsen av judarnas historia
och för kampen mot främlingsfientlighet och rasism. Frågan om
stöd till nya museer behandlas av Museiutredningen. Utskottet
anser sig inte böra föregripa resultatet av denna och den därpå
följande beredningen. Utskottet utgår från att regeringen liksom
vid tidigare tillfällen är beredd att medverka till museets
verksamhet i avvaktan på utformningen av museipolitiken.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen i årets
budgetproposition aviserar tillskapandet av en särskild
kommission mot främlingsfientlighet och rasism och att
väsentligt utökade medel föreslås ställas till regeringens
disposition för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism
(prop. 1993/94:100 bil. 12 punkt D 11).
Utskottet avstyrker motionerna Kr248 och Kr307 yrkande 3, båda
motionerna i denna del.
dels att utskottets hemställan under 7, 8, 9 och 10 bort
ha följande lydelse:
7. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr268, 1993/94:Kr289 yrkande 15 och
1993/94:Kr307 yrkande 2, samtliga motioner i denna del, beslutar
att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall beräknas
9 000 000 kr,
8. beträffande beräknande av medel till Rooseum
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242
yrkande 1, 1993/94:Kr269 och 1993/94:Kr307 yrkande 4, samtliga
motioner i denna del,
9. beträffande beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr247 och
1993/94:Kr307 yrkande 5, båda motionerna i denna del,
10. beträffande beräknande av medel till Judiska museet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr248 och
1993/94:Kr307 yrkande 3, båda motionerna i denna del,
5. Beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt fjäll- och
samemuseum (mom. 11)
Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),
Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är den museiverksamhet som
bedrivs vid Ajtte av stort värde inte minst för att värna om den
samiska kulturen. Ajtte har ett centralt uppdrag inom sitt
område. Mot den bakgrunden anser utskottet att det är angeläget
att museet -- i avvaktan på resultatet av Museiutredningen --
redan nu tillförs ett statligt bidrag på 500 000 kronor.
Utskottet tillstyrker således motion Kr307 yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt
fjäll- och samemuseum
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 6 i
denna del beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid
mom. 12 skall beräknas 500 000 kr,
6. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom.
12)
Under förutsättning av bifall till reservation 4
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo
Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser att
utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa
museer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242 yrkande 1,
1993/94:Kr247, 1993/94:Kr248, 1993/94:Kr268, 1993/94:Kr269,
1993/94:Kr289 yrkande 15 och 1993/94:Kr307 yrkandena 2--6,
samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till vissa
museer m.m. för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln
anvisar ett anslag på 99 638 000 kr,
7. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom.
12)
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),
Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s)
anser att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa
museer m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr268,
1993/94:Kr307 yrkandena 2--6, samtliga motionsyrkanden i denna
del, och med anledning av regeringens förslag samt motionerna
1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242 yrkande 1, 1993/94:Kr247,
1993/94:Kr248, 1993/94:Kr269 och 1993/94:Kr289 yrkande 15,
samtliga motioner i denna del, till Bidrag till vissa museer
m.m. för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar
ett anslag på 103 438 000 kr,
8. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer (mom.
14)
Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),
Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att utställnings- och
programverksamhet vid Etnografiska museet i Göteborg är av stor
betydelse för förståelsen för andra människors traditioner,
föreställningar och sätt att leva. Utskottet har vid sina
överväganden funnit att denna verksamhet bör stödjas. Därför bör
i enlighet med vad som anförs i motion Kr307 förevarande anslag
förstärkas med 4 grundbelopp (yrkande 20). Kulturrådet bör vid
fördelningen av grundbelopp till Göteborgs museer beakta nämnda
behov vid Etnografiska museet. Då det gäller frågan om ökat stöd
till Fredriksdals friluftsmuseum anser utskottet att resultatet
av de båda utredningarna bör avvaktas. Mot bakgrund av vad som
här anförts anser utskottet att medelsanvisningen under
förevarande anslag bör ökas med 462 000 kronor i förhållande
till regeringens förslag (4 grundbelopp). Härav följer att
motion Kr309 yrkande 8 i denna del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala
museer
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 20,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1993/94:Kr233, 1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del
till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1994/95
under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
81 775 000 kr,
9. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer (mom.
14)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i enlighet med förslaget i motion Kr309 att --
i avvaktan på resultatet av Museiutredningen och
Kulturutredningen -- medelsanvisningen över förevarande anslag
bör vara oförändrad för nästa budgetår (yrkande 8 i denna del).
Det sagda innebär en minskning i förhållande till regeringens
förslag med 2 045 000 kronor. Som en konsekvens härav
avstyrker utskottet motionerna Kr233 och Kr307 yrkande 20.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala
museer
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 8 i
denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1993/94:Kr233 och 1993/94:Kr307 yrkande 20 till
Bidrag till regionala museer för budgetåret 1994/95 under
elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 79 268 000 kr,
10. Medelsanvisningen till Riksutställningar (mom. 16)
Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),
Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Riksutställningar planerar flera turnéer och produktioner
under nästa budgetår, bl.a. sådana som skildrar det
mångkulturella Sverige. Enligt utskottet är det angeläget att
stödja sådan verksamhet som syftar till att minska
främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Av den
anledningen bör i enlighet med vad som anförts i motion Kr307
och i avvaktan på Museiutredningens resultat förevarande anslag
räknas upp med 1 miljon kronor (yrkande 24). Härav följer att
motion Kr309 yrkande 8 i denna del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 24,
med anledning av propositionen och med avslag på motion
1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del till Riksutställningar
för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett
anslag på 34 355 000 kr,
11. Medelsanvisningen till Riksutställningar (mom. 16)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i motion Kr309 bör i avvaktan på
resultatet av den omfattande utredningsverksamheten på
kulturområdet förevarande anslag bibehållas oförändrat, vilket
innebär en minskning med 555 000 kronor i förhållande till
regeringens förslag (yrkande 8). Härav följer att förslaget i
motion Kr307 avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 8 i
denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motion 1993/94:Kr307 yrkande 24 till Riksutställningar
för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett
anslag på 32 800 000 kr,
Bevakningen vid centralmuseerna
Bilaga
1. Inledning
Mot bakgrund av den stöld av värdefulla konstföremål som ägde
rum på Moderna museet natten till den 8 november 1993 redovisar
kulturutskottets kansli i denna promemoria en kartläggning av
behandlingen av frågor om bevakningen vid centralmuseerna sedan
slutet av 1980-talet. Kartläggningen avser i första hand
behandlingen av frågorna i regering och riksdag. Den omfattar
också viss redovisning för beslut och andra ställningstaganden
av Statens kulturråd och av Statens konstmuseer.
Kartläggningen har gjorts av kanslichefen i kulturutskottet
Lennart Persson med biträde av föredragandena i utskottet Lena
Axelsson-Westlund och Karin Josephson.
Utskottskansliet erhöll uppdraget av kulturutskottet den 11
november 1993.
Uppdraget får ses som en följd av de förslag som den pågående
riksdagsutredningen lagt fram om att utskotten i ökad
utsträckning bör följa upp och utvärdera resultatet i
verksamheten inom resp. utskotts beredningsområde.
Den 16 november 1993 avgav kansliet en promemoria som
innehåller första delen av kartläggningen (se avsnitt 4 nedan).
Den avser bl.a. handläggningen av en år 1992 avgiven
riksdagsskrivelse i vad avser tjänstgöring för vapenfria
värnpliktiga vid kulturinstitutioner.
Den nu framlagda kartläggningen har av naturliga skäl fått en
särskild inriktning mot bevakningsfrågorna vid Statens
konstmuseer, som är en myndighet i vilken Nationalmuseum,
Moderna museet och Östasiasiska museet ingår. Den innehåller en
relativt utförlig -- men inte fullständig -- redovisning för
vilka initiativ myndigheten tagit för att lösa
bevakningsfrågorna vid museerna. Då det gäller övriga
centralmuseer är kartläggningen mycket översiktlig.
Kansliet vill framhålla att det inte ingått i dess uppdrag att
utreda vilka resurser som måste avdelas för att bevakningen vid
centralmuseerna skall kunna hållas på en godtagbar nivå.
Kansliet har inte heller utrett i vad mån Statens konstmuseer
eller andra centralmuseer, som är myndigheter, efter
rambudgetens införande -- eller tidigare -- som en följd av en
ändrad hotbild eller av andra skäl har gjort omprioriteringar i
sin internbudget i syfte att ge ökat utrymme för
bevakningsinsatser. Inte heller omfattar kartläggningen någon
undersökning om hur museerna har budgeterat
bevakningskostnaderna vid ordnandet av bl.a. sådana
specialutställningar för vilka regeringen enligt bemyndigande av
riksdagen beslutat om statlig garanti; ersättning för eventuella
skador och förluster belastar i sådana fall annat anslag på
statsbudgeten än museianslaget.
I avsnitt 4 och följande avsnitt används förkortningen SKM för
Statens konstmuseer.
2. Sammanfattning
Kulturutskottets kansli redovisar i promemorian en
kartläggning av behandlingen i regering och riksdag av frågor om
bevakningen vid de åtta centralmuseerna. I viss utsträckning
redovisas även behandlingen av sådana frågor hos Statens
kulturråd och Statens konstmuseer -- i vilken myndighet Moderna
museet ingår.
Kartläggningen har gjorts på uppdrag av kulturutskottet och
mot bakgrund av den stöld av värdefulla konstföremål som ägde
rum på Moderna museet natten till den 8 november 1993.
Kansliet har tidigare, den 16 november 1993, delredovisat
uppdraget. Delredovisningen avser bl.a. handläggningen av en år
1992 till regeringen riktad riksdagsskrivelse i vad avser
tjänstgöring vid kulturinstitutioner för vapenfria
tjänstepliktiga.
Kansliet redovisar inte några egna slutsatser i förevarande
promemoria. För att underlätta för läsaren att ta del av
kartläggningen gör dock kansliet en sammanfattning som redovisas
i 25 punkter. Det ligger i sakens natur att kansliet vid
utarbetandet av sammanfattningen haft att göra vissa
bedömningar. Detta gäller främst frågan om vilka fakta som skall
tas med i sammanfattningen.
Kulturutskottets kansli konstaterar
Allmänt
1. att bevakningskostnaderna vid centralmuseerna under slutet
av 1980-talet steg mycket kraftigt och att som en följd härav
statsbudgeten fick en ökad belastning utan att riksdag och
regering prövat behovet av ökade resurser till museerna för
sådana kostnader,
2. att -- som bl.a. framgår av följande punkter -- frågan om
storleken av centralmuseernas bevakningskostnader ägnats stor
uppmärksamhet av riksdag och regering fr.o.m. år 1989,
3. att kulturutskottet i november månad år 1990 höll en
utfrågning om centralmuseernas bevaknings- och
utvecklingskostnader, vid vilken företrädare för bl.a.
Utbildningsdepartementet och Statens konstmuseer hördes,
Anslagskonstruktion, m.m.
4. att bevakningskostnader för centralmuseerna t.o.m.
budgetåret 1988/89 fick utgå från förslagsvis beräknade
anslagsposter för lokalkostnader, vilka museerna fick överskrida
om de faktiska kostnaderna blev högre än de budgeterade,
5. att riksdagen våren 1989 efter förslag av den dåvarande
regeringen fattade beslut som innebar att bevakningskostnaderna
i likhet med andra baskostnader i fortsättningen genomgående
skulle belasta respektive anslagspost för centralmuseernas
förvaltningskostnader, vilka anslagsposter inte fick överskridas
utan medgivande av regeringen,
6. att riksdag och regering -- som en följd av den under p. 5
angivna förändringen -- vid den årliga prövningen av de olika
museernas basresurser för de fyra budgetåren 1989/90--1992/93
budgeterade anslagsposterna för förvaltningskostnader med
beaktande av museernas behov av resurser för bl.a. bevakning,
7. att centralmuseerna -- på sätt närmare framgår av
kartläggningen (se främst avsnitten 6, 7 och 8) -- tillförts
ökade resurser för bl.a. bevakningsändamål, något som inneburit
en total höjning av nivån på museernas basresurser under
budgetåren 1989/90--1991/92 med 25 miljoner kronor,
8. att de centralmuseer som är myndigheter, däribland Statens
konstmuseer, efter förslag av regeringen och beslut av riksdagen
våren 1993, fr.o.m. innevarande budgetår disponerar ett
ramanslag, vilket skall användas för att täcka museernas
samtliga kostnader, bl.a. kapitalkostnader, övriga kostnader för
lokaler, kostnader för bevakning och för inköp av konst,
9. att för nämnda museer vid övergången till ramanslag fr.o.m.
budgetåret 1993/94 har uppställts övergripande mål angivna i
budgetpropositionen 1993 samt verksamhetsmål intagna i
regleringsbrev för budgetåret 1993/94, vilka utgör grunden
för dispositionen av ramanslaget och att det ankommer på
respektive myndighet att ansvara för fördelningen av
anslagsmedlen på olika ändamål inom myndighetens
verksamhetsområde och för att verksamheten bedrivs i enlighet
med fastlagda mål,
10. att frågan om resurser för bevakning vid bl.a. Statens
konstmuseer behandlades mycket ingående i 1993 års
budgetproposition och att riksdagen anvisade medel till detta
och övriga centralmuseer i enlighet med förslag i propositionen,
11. att frågan om bevakningen vid centralmuseerna diskuteras
ingående i 1994 års budgetproposition, nämligen i samband med
anslagsberäkningen för museerna,
Överskridanden
12. att efter ändringen av anslagskonstruktionen våren 1989
(se p. 5) överskridanden av anslagen gjordes av centralmuseer
med varierande belopp, i vissa fall efter medgivande av
regeringen,
13. att Statens konstmuseer under de två första budgetåren
efter ändringen av anslagskonstruktionen våren 1989 -- dvs.
budgetåren 1989/90 och 1990/91 -- överskred sina anslag med
tillhopa 18 987 000 kronor, varav merparten eller 16 187 000
kronor avsåg bevakningskostnader, och att dessa överskridanden
motsvarar ca 15 % av de förvaltningsanslag som anvisats för de
båda åren,
"Återbetalning"
14. att dåvarande regeringen i juni 1991 beslöt att belopp
avseende de gjorda överskridandena skulle innehållas av Statens
konstmuseers anslag under de tre följande budgetåren,
15. att den nuvarande regeringen vid flera tillfällen fattat
beslut om eller uttalat sig för en framtida lindring av denna
återbetalningsskyldighet,
16. att det som en följd av vissa av ställningstagandena under
p. 15 vid utgången av innevarande budgetår kommer att ha
innehållits endast 2,1 miljoner kronor som avser
bevakningsändamål,
17. att regeringens ställningstagande i den nyligen avgivna
budgetpropositionen innebär att regeringen avser att innehålla
ytterligare 3 miljoner kronor, nämligen 1 miljon kronor under
vart och ett av budgetåren 1994/95-1996/97, vilket kan bedömas
motsvara omkring en procent av medelstilldelningen (regeringen
har för nästa budgetår föreslagit en medelstilldelning till
Statens konstmuseer om 95,7 miljoner kronor),
18. att under den allmänna motionstiden i år framställts
motionskrav om ytterligare begränsning i fråga om innehållande
av del av Statens konstmuseers anslag,
Utredning om bevakning
19. att Statens kulturråd den 19 juni 1990 i samband med viss
redovisning rörande bevakningsfunktionen vid centralmuseerna
föreslog att myndigheten skulle ges i uppdrag att ytterligare
utreda och föreslå program för åtgärder för att varaktigt sänka
bevakningskostnaderna för de centrala museerna,
20. att ett uppdrag av detta slag sedermera getts till Statens
kulturråd, nämligen genom regeringsbeslut den 20 februari 1992,
som inkommit till myndigheten den 1 april 1992,
21. att regeringen den 22 december 1993 -- efter framställning
från Statens kulturråd -- medgett att myndigheten fick fortsätta
bereda frågan med skyldighet att lämna en redovisning senast den
1 april i år,
Medel för larmutrustning
22. att Statens kulturråd i juni 1990 beslöt att tilldela
Statens konstmuseer 1 400 000 kronor för larmutrustning vid
Moderna museet men att Kulturrådet i december 1991 med
hänvisning till att nya lokaler planerades för museet omfördelat
medlen för andra ändamål, i huvudsak för säkerhetsåtgärder vid
andra museer,
Ny museibyggnad för Moderna museet
23. att på begäran av riksdagen och i enlighet med förslag av
ett enhälligt kulturutskott våren 1992 regeringen i november
1992 lämnat dåvarande Byggnadsstyrelsen ett projekteringsuppdrag
avseende ny- och ombyggnad för Moderna museet och
Arkitekturmuseet,
24. att regeringen den 20 januari 1994 beslutat att
byggprojektet skall sättas i gång,
Museiutredningen
25. att den år 1993 tillsatta museiutredningen kommer att
behandla bevakningsfrågan i samband med att frågan om samverkan
mellan centralmuseerna övervägs.
3. Uppdraget och bakgrunden till detta
Av de tio centralmuseerna är följande åtta statliga
myndigheter, nämligen Statens historiska museer, Statens
konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum --
etnografiska, Livrustkammaren, Skoklosters slott och
Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer,
Arkitekturmuseet samt Statens musiksamlingar. Två av de centrala
museerna är stiftelser, nämligen Nordiska museet och Tekniska
museet.
Statens konstmuseer omfattar Nationalmuseet, Moderna museet,
Östasiatiska museet och en förvaltningsenhet.
Natten till den 8 november 1993 ägde ett inbrott rum i Moderna
museet på Skeppsholmen i Stockholm. Vid inbrottet tillgreps
värdefulla konstföremål, nämligen en skulptur och fem målningar
av Pablo Picasso och två målningar av Georges Braque (se avsnitt
18). Några av föremålen har sedermera återfunnits.
Påföljande dag, den 9 november 1993, besökte kulturutskottets
ordförande Åke Gustavsson och utskottets kanslichef Lennart
Persson Moderna museet, där information om stölden och om
bevakningen vid museet lämnades av överintendenten och chefen
för Statens konstmuseer Olle Granath samt chefen för Moderna
museet Björn Springfeldt.
Vid kulturutskottets sammanträde den 11 november 1993 lämnade
kanslichefen en preliminär och översiktlig redovisning för
regeringens och riksdagens behandling av frågor om
bevakningskostnaderna vid centralmuseerna för tiden från och med
slutet av 1980-talet.
Kulturutskottet uppdrog vid sammanträdet åt utskottskansliet
att redovisa en kartläggning av behandlingen av
bevakningsfrågorna vid centralmuseerna, i första hand i den
utsträckning den redovisas i propositioner och
utskottsbetänkanden (4.9 § i utskottets prot. 1993/94:4).
4. Delredovisning av uppdraget, m.m.
I en den 16 november 1993 dagtecknad promemoria -- PM med
vissa uppgifter ang. bevakningen vid Statens konstmuseer, m.m.
-- redovisade kansliet första delen av kartläggningen (bilaga 2
till kulturutskottets protokoll 1993/94:6). Den avsåg dels
frågan om tillförande av extra resurser för bevakningsändamål
till Statens konstmuseer år 1990, dels handläggningen av en år
1992 avgiven riksdagsskrivelse i vad avser tjänstgöring för
vapenfria tjänstepliktiga vid kulturinstitutioner.
Då det gäller frågan om tillförande av extra resurser för
bevakningsändamål till Statens konstmuseer år 1990 har kansliet,
sedan den nämnda promemorian upprättades, fått kännedom om
ytterligare material. Detta redovisas under avsnitt 13 i
förevarande promemoria; i denna del är således den tidigare
promemorian inte längre aktuell.
Bl.a frågan om handläggningen inom regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) av den åsyftade riksdagsskrivelsen i vad
avser tjänstgöring för vapenfria tjänstepliktiga vid
kulturinstitutioner har anmälts till konstitutionsutskottet för
granskning. Inom regeringskansliet har en promemoria utarbetats
med utgångspunkt i bl.a. de uppgifter som utskottskansliet
redovisade i den ovan angivna promemorian av den 16 november
1993. Regeringskansliets promemoria har tillställts
konstitutionsutskottet. Mot den nu angivna bakgrunden anser
utskottskansliet att det inte finns skäl för kansliet att
fortsätta kartläggningsarbetet i denna del.
Det finns också anledning att nämna att frågan om regeringens
och statsråds ansvar beträffande åtgärder för centralmuseernas
bevakning och säkerhet anmälts till konstitutionsutskottet för
granskning. Även i denna fråga har en promemoria som tillställts
konstitutionsutskottet utarbetats inom regeringskansliet
(Kulturdepartementet).
5. Bevakningsfrågan för tiden t.o.m. budgetåret 1988/89
Till och med budgetåret 1988/89 fick bevakningskostnader vid
centralmuseerna inräknas i den post som avsåg lokalkostnader.
För några museer beräknades också för vissa bevakningsuppgifter
en fast resurs inom förvaltningskostnadsposten.
Lokalkostnadsposten betecknades förslagsvis, vilket innebar att
den fick överskridas om det behövdes.
Under angivna budgetår och under de närmast föregående
budgetåren skedde betydande överskridanden av
lokalkostnadsposten som en följd av att bevakningskostnaderna
blev större än vad som beräknats vid bestämmandet av postens
storlek. På några år ökade SKM:s bevakningskostnader från 4,5
miljoner kronor till drygt 14 miljoner kronor och de historiska
museernas motsvarande kostnader från cirka 3,3 miljoner kronor
till cirka 5 miljoner kronor (prop. 1988/89:100 bil. 10, s.
399).
6. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1989/90
I 1989 års budgetproposition anförde dåvarande
utbildningsministern Bengt Göransson att, enligt hans bedömning,
möjligheten att automatiskt öka kostnaderna för bevakning kunde
ha lett till minskat kostnadsmedvetande hos vissa museer och att
det därför fanns anledning att ompröva det dåvarande systemet.
Under resp. museums anslagspost till förvaltningskostnader
beräknades därför de resurser som borde finnas tillgängliga för
ändamålet. Eventuella behov av överskridande fick på vanligt
sätt prövas av regeringen (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 399). En
förstärkning av museernas medel till förvaltningskostnader med
sammanlagt 5 miljoner kronor föreslogs.
Riksdagen biföll regeringens förslag till medelsanvisning
under ifrågavarande anslag (F 30). I kulturutskottets betänkande
i ärendet togs inte bevakningsfrågan upp till särskild
diskussion (bet. 1988/89:KrU19).
Den 18 januari 1990 medgavs i regeringsbeslut att
förvaltningsanslaget för de centrala museerna för det löpande
budgetåret (1989/90) fick överskridas med högst 5 miljoner
kronor för täckande av de centrala museernas
bevakningskostnader. Den 21 februari samma år fördelade Statens
kulturråd enligt regeringens uppdrag och i samråd med museerna
detta belopp till museerna. Därvid tilldelades SKM inte några
medel.
I samma regeringsbeslut uppdrogs åt Kulturrådet att från de
centrala museerna inhämta uppgifter om deras planering och
genomförande av bevakningsfunktionens organisation,
dimensionering och finansiering. Myndigheten skulle redovisa
sina iakttagelser och bedömningar i anslagsframställningen
avseende budgetåret 1991/92. Som framgår av följande avsnitt
gjordes den begärda redovisningen redan den 19 juni 1990.
7. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1990/91
I den budgetproposition som förelades riksdagen i januari
månad 1990 behandlades utförligt frågan om centralmuseernas
bevakningskostnader (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 393).
Utbildningsminister Bengt Göransson anförde att så gott som
samtliga museer i sina anslagsframställningar framhållit att
tillgängliga medel för bevakning och säkerhet låg långt under
den faktiska utgiftsnivå som museerna menade var ofrånkomlig om
ett tillfredsställande skydd för samlingarna skulle kunna
upprätthållas; man pekade bl.a. på att statens garantiåtaganden
vad gällde inlån av utländska föremål för tillfälliga
utställningar förutsatte bevakningsarrangemang enligt gängse
internationella normer. Samtidigt som utbildningsministern
instämde i denna bedömning konstaterade han att museerna, med de
möjligheter de tidigare haft att automatiskt öka
bevakningskostnaderna, inte behövt budgetera sin verksamhet
utifrån ett krav på fullständig kostnadstäckning.
Utbildningsministern hänvisade till att han avsåg att snarast
återkomma till regeringen med förslag om att anslaget skulle få
överskridas med visst belopp under det löpande budgetåret och
nämnde ett kommande uppdrag till Statens kulturråd på
bevakningsområdet (i båda avseendena: se föregående avsnitt).
Han föreslog att anslaget för centralmuseernas bevakning skulle
förstärkas med 10 miljoner kronor. Han framhöll att en höjd
ambitionsnivå vad gäller bevakning också måste bäras av
besökarna på museerna.
På förslag av kulturutskottet bifölls regeringens förslag,
dock med en mindre uppräkning för ett av centralmuseerna (bet.
1989/90:KrU21, rskr. 1989/90:224). Utskottsbehandlingen av
motioner som väckts av samtliga partier ledde till att utskottet
föreslog att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till
känna att när Kulturrådet prövat frågan om planeringen,
dimensioneringen och kostnadstäckningen av museernas
bevakningsfunktion borde regeringen -- om den skulle finna detta
nödvändigt för att upprätthålla en oförändrad bevakningsnivå --
återkomma till riksdagen med förslag om medel på tilläggsbudget.
Riksdagen biföll även detta förslag. De socialdemokratiska
ledamöterna i utskottet hade reserverat sig och därvid ansett
att riksdagen inte borde föregripa Kulturrådets prövning genom
att i det då aktuella ärendet göra ett uttalande i
bevakningsfrågan. Det fick förutsättas att regeringen -- om den
skulle bedöma detta vara nödvändigt -- skulle återkomma till
riksdagen med de förslag som erfordrades (res. 7).
Kulturrådet fick senare under våren 1990, den 17 maj, i
uppdrag av regeringen att efter samråd med berörda museer
redovisa ett underlag för fördelning mellan centralmuseerna av
det belopp om 10 miljoner kronor som riksdagen anvisat i ökat
anslag för bevakningsändamål.
Den 19 juni 1990 redovisade Kulturrådet såväl detta
fördelningsuppdrag som det i det föregående redovisade
översynsuppdraget av den 18 januari i bevakningsfrågan. I den
fördelningsmodell som myndigheten föreslog hade SKM undantagits.
Syftet därmed var att minimera problemen och snabbt skapa
klarhet för övriga museer samt sedan ägna SKM:s
bevakningskostnader särskild uppmärksamhet. Redovisningen av
översynsuppdraget byggde på en av ett konsultföretag gjord
rapport, som hemligstämplades. Kulturrådet föreslog
sammanfattningsvis att medelsramen 10 miljoner kronor skulle
fördelas mellan vissa centralmuseer, därvid dock SKM undantogs,
att SKM skulle kompenseras i särskild ordning för sina
bevakningskostnader samt att Kulturrådet skulle ges i
uppdrag att ytterligare utreda och föreslå program för åtgärder
för att varaktigt sänka bevakningskostnaderna för de centrala
museerna. Kulturrådet anslöt sig till konsultföretagets
bedömning att några väsentliga nedskärningar av de dåvarande
kostnaderna på kort sikt inte kunde ske med bibehållen
säkerhetsstandard (se utförligare redovisning i avsnitt 14).
I samma ärende som det ovan redovisade om
bevakningskostnaderna anvisade riksdagen efter förslag av
regeringen även en medelsram på 10 miljoner kronor för
centralmuseernas utvecklingsverksamhet. Ramen ställdes till
Kulturrådets disposition för fördelning mellan museerna.
I avvaktan på tilläggsbudget till riksdagen fördelades inte
vare sig bevakningsmedlen eller utvecklingsmedlen. I den
tilläggsbudget som avgavs hösten 1990 föreslog regeringen att
centralmuseerna skulle ges möjlighet att utnyttja den anvisade
förstärkningen om tillhopa 20 miljoner kronor som en fri
basresurs inom vilken bevakningsbehoven fick vägas mot andra
angelägna uppgifter (prop. 1990/91:25 bil. 4 s. 20). Om
särskilda skäl förelåg skulle medlen få användas även för
kostnader avseende andra museer än de tio centralmuseerna. I
propositionen angavs, i anslutning till ett omnämnande av
Kulturrådets redovisning den 19 juni 1990 (se föregående
avsnitt), att museerna anmält behov av -- utöver det särskilt
anvisade beloppet om 10 miljoner kronor -- cirka 14 miljoner
kronor, varav cirka 12 miljoner kronor avsåg SKM.
Kulturutskottet höll den 27 november 1990 en utfrågning om
museernas bevaknings- och utvecklingskostnader med anledning av
förslagen i propositionen (bet. 1990/91:KrU9). Därvid framfördes
information och synpunkter av företrädare för
Utbildningsdepartementet, Livrustkammaren, Skoklosters slott och
Hallwylska palatset, Nordiska museet, Statens historiska museer
och Statens konstmuseer. Vid utskottets behandling av
regeringens förslag tillstyrkte en majoritet av utskottet att
här aktuella medel skulle vara en fri resurs som utgjorde en
allmän förstärkning av museernas basverksamhet. Riksdagen biföll
utskottets förslag (rskr. 1990/91:98). En reservation av
företrädarna för Moderata samlingspartiet, Centern och
Folkpartiet om avslag på regeringens förslag och om anvisande av
ytterligare 14 miljoner kronor för centralmuseernas
bevakningskostnader avslogs därvid (res. 1).
Regeringen beslöt den 20 december 1990 om fördelning av den
angivna förstärkningsresursen om 20 miljoner kronor. Regeringen
följde Statens kulturråds förslag till fördelning. SKM
tilldelades 8 miljoner kronor av beloppet. Ett belopp om 1
miljon kronor fick disponeras av Kulturrådet för särskilda
insatser för andra statsunderstödda museer än centralmuseerna.
I avsnitt 13 redovisar utskottet ett beslut den 18 juni 1990
av Statens kulturråd om särskilda medel till bl.a. SKM för
larmutrustning vid Moderna museet.
8. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1991/92
I 1991 års budgetproposition föreslogs att hela
förstärkningsresursen -- uppräknad till 20 364 000 kronor --
skulle anvisas under anslaget till museernas
förvaltningskostnader och att fördelningen mellan museerna
skulle stå i överensstämmelse med vad Kulturrådet föreslagit
såvitt avser motsvarande resurs för budgetåret 1990/91 (prop.
1990/91:100 bil. 10 s. 302). I propositionen anfördes vissa
synpunkter om betydelsen av en balanserad fördelning av
inkomsterna på olika kostnadsslag (prop. s. 305).
Riksdagen biföll regeringens förslag på hemställan av
kulturutskottet (bet. 1990/91:KrU25). Motionskrav av företrädare
för Moderata samlingspartiet, Centern och Folkpartiet
beträffande önskemål rörande tilläggsbudget om
bevakningsresurser avslogs. Beträffande kraven hänvisas till
betänkandet (se bl.a. reservationerna 10 och 11).
Den 13 juni 1991 -- således några veckor före ingången av
budgetåret 1991/92 -- fattade regeringen ett beslut av
innehåll att regeringen lät vid av SKM gjorda överskridanden
bero såvitt avsåg 11 187 300 kronor budgetåret 1989/90 för
bevakningskostnader och 7 800 000 kronor budgetåret 1990/91
för bevaknings- och personalkostnader samt att av anslagen
till SKM under de tre budgetåren 1991/92--1993/94 skulle
innehållas vissa belopp, nämligen med 1 500 000 kronor,
8 743 000 kronor resp. 8 744 000 kronor.
Beslutet innebar således att SKM för budgetåret 1991/92 för
förvaltningskostnader fick disponera ett belopp som var
1 500 000 kronor lägre än vad riksdagen beräknat vid
medelsanvisningen (se även regleringsbrevet för budgetåret
1991/92).
9. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1992/93
I sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 -- som
avgavs hösten 1991 -- yrkade SKM att anslaget till
förvaltningskostnader skulle räknas upp med cirka 4 miljoner
kronor (exklusive mervärdesskatt) för att museet skulle kunna
behålla den existerande säkerhetsnivån.
I motsvarande anslagsframställning från Kulturrådet erinrade
myndigheten -- i det avsnitt som innehöll en långtidsbedömning
-- om att centralmuseerna tillförts särskilda medel, som till en
del kunnat avlasta museerna deras bevakningskostnader men
framhöll samtidigt att fortsatt rationalisering och översyn
måste till i samarbetet mellan museerna. Det framhölls vidare
att den medelsram om 20 miljoner kronor som tillförts museerna
som allmän resurs för deras basverksamhet inneburit en
kompensation som i praktiken avsett deras bevakningskostnader
och att därigenom den gemensamma utvecklingsresurs gått förlorad
som svarade mot museernas behov av medel för större publika
satsningar och samarbetsprojekt.
Efter regeringsskiftet hösten 1991 ingav SKM en den 23 oktober
1991 dagtecknad skrivelse till kulturminister Birgit Friggebo om
bevakningskostnaderna vid museet. I skrivelsen redovisades bl.a.
konsekvenserna av det under föregående avsnitt redovisade
regeringsbeslutet (den 13 juni 1991) om innehållande av medel
under budgetåren 1991/92 -- 1993/94 för överskridanden som SKM
gjort under budgetåren 1989/90 och 1990/91. SKM hade inte
något att erinra mot att ett belopp om 2 900 000 kronor
avseende överskridande på löneposten tjänstemän innehölls men
hemställde att beslutet om innehållandena i övrigt skulle
återtas eller, i andra hand, att tilläggsanslag skulle beviljas
för budgetåren 1992/93 och 1993/94 med belopp som motsvarade
överskridandena för bevakningskostnader. Slutligen hemställde
SKM att resurser skulle tillföras SKM för den framtida
bevakningen så att säkerhetsnivån kunde hållas på en rimlig nivå
i förhållande till de oskattbara värden SKM förvaltar.
I budgetpropositionen 1992 anförde kulturminister Birgit
Friggebo i fråga om centralmuseernas förvaltningsanslag att hon
mot bakgrund av de förstärkningar på sammanlagt 25 miljoner
kronor som riksdagen under tre budgetår anvisat för bl.a.
bevakning inte var beredd att föreslå ytterligare medel för
samma ändamål (prop. 1991/92:100 bil. 12 s. 92). Hon fann det
angeläget upprepa vad som tidigare sagts om nödvändigheten av
att väga in bevakningskostnaderna när man bestämmer storleken på
entréavgifter och försäljningspriser vid större tillfälliga
utställningar. Hon fann också skäl erinra om vad som anförts i
budgetpropositionen 1991 (prop. 1991/92:100 bil. 10 s. 305) om
betydelsen av en balanserad fördelning av egenintäkterna på
olika kostnadsslag. Härtill framhöll hon vikten av att museerna
samarbetar i fråga om upphandling av bevakningstjänster m.m. i
kostnadsbegränsande syfte samt informerade om att hon avsåg att
föreslå regeringen att ge Statens kulturråd i uppdrag att
biträda centralmuseerna i dessa frågor. Regeringen fattade
beslut härom den 20 februari 1992 (se avsnitt 14 nedan).
I propositionen aviserades också ett regeringsbeslut, som kom
att fattas den 16 januari 1992, dvs. endast några dagar efter
budgetpropositionens avgivande, och som avsåg den under
föregående höst (den 23 oktober 1991) av SKM aktualiserade
frågan om omprövning av beslutet den 13 juni 1991 om
innehållande av medel till följd av tidigare överskridanden.
Genom det nya beslutet föreskrevs att, med ändring av det
tidigare beslutet, av anslaget till SKM skulle innehållas
1 500 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1991/92 och
1992/93 samt 3 997 000 kronor för vart och ett av budgetåren
1993/94, 1994/95, 1995/96 och 1996/97. Vidare uppdrog regeringen
åt SKM att i den fördjupade anslagsframställning, som skulle
lämnas den 1 september 1992, redovisa vilka konsekvenser för
verksamheten den ålagda besparingen skulle komma att medföra. I
enlighet med beslutet angavs i regleringsbrevet för budgetåret
1992/93 att 1 500 000 kronor av SKM:s medel för
förvaltningskostnader ej fick tas i anspråk.
I samma budgetproposition (bil. 12 s. 96) föreslog regeringen
att det under anslaget Centrala museer: Vissa kostnader för
utställningar och samlingar m.m. skulle beräknas medel för en
särskild utvecklingsresurs för centralmuseerna om 7 miljoner
kronor, varav 5 miljoner kronor engångsvis. Det hänvisades i
sammanhanget till det i det föregående redovisade
riksdagsbeslutet hösten 1990 rörande den under våren 1990
anvisade utvecklingsresursen. Kulturministern anförde bl.a. att
det inte bara skulle främja förnyelsearbetet och idéutvecklingen
utan också ge stimulans till en rationell hantering av de egna
basresurserna om museerna hade tillgång till obundna
projektmedel vid sidan av förvaltningsanslaget.
Efter förslag av kulturutskottet biföll riksdagen regeringens
förslag då det gäller centralmuseernas förvaltningsanslag (bet.
1991/92:KrU23, rskr. 1991/92:218). Därmed avslogs ett
motionskrav av en företrädare för Kristdemokraterna om en
begränsning av förvaltningsanslaget med 2 546 000 kronor i
syfte att skapa utrymme för en bidragsökning till Arbetets
museum.
Däremot föreslog kulturutskottet i det ovan angivna
betänkandet, 1991/92:KrU23, att den föreslagna utvecklingsposten
skulle beräknas till endast 4 454 000 kronor, så att utan ökad
belastning av statsbudgeten bidraget till Arbetets museum kunde
ökas med ovan angivna belopp 2 546 000 kronor. Riksdagen
godtog utskottets förslag (rskr. 1991/92:218). Därvid avslogs en
reservation av företrädarna i utskottet för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet och Ny demokrati, vari regeringens
förslag om en utvecklingsresurs om 7 miljoner kronor biträddes.
10. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1993/94
Hösten 1992 ingav bl.a. de centrala museerna och Statens
kulturråd fördjupade anslagsframställningar för budgetåren
1993/94--1995/96. På regeringens uppdrag (1992-01-16) redovisade
SKM vilka konsekvenser för verksamheten den besparing som ålagts
myndigheten i januari samma år skulle komma att medföra.
SKM ville under treårsperioden koncentrera den
anslagsfinansierade verksamheten på att vårda, bevara, visa och
forska kring de egna samlingarna (prop. 1992/93:100 bil. 12 s.
149). Verksamhetens inriktning kan påverkas, anförde
myndigheten, av två faktorer, nämligen planeringen för ett nytt
modernt museum och det i det föregående redovisade särskilda
besparingsbetinget på totalt 16 miljoner kronor -- jämnt
fördelat över fyra budgetår -- som myndigheten ålagts för att
täcka tidigare gjorda överskridanden för bevakningsändamål
(regeringsbeslutet den 16 januari 1992). Myndigheten redovisade
följande tre besparingsalternativ.
Det första innebär att hela årsbesparingen på 4 miljoner
kronor tas ut på bevakningsutgifterna genom att alla tre
museerna minskar sitt öppethållande med 676 timmar per år. Det
andra alternativet utgör en kombination av minskad bevakning och
nedskärning av myndighetens biblioteksfunktioner. Detta innebär
bl.a. att öppethållandet minskas med 312 timmar per år hos
Moderna museet resp. Nationalmuseet och med 364 timmar per år
hos Östasiatiska museet, att konstbiblioteket och östasiatiska
biblioteket stängs för allmänheten samt att åtta tjänster dras
in, varav tre genom direkt uppsägning. Det tredje alternativet
innebär att nuvarande bevakningsvolym och öppethållande
bibehålls. I stället tas besparingen ut genom minskade
konstinköp samt total nedläggning av avdelningen för fotografi,
konstbiblioteket, östasiatiska biblioteket och
konsttillsynsverksamheten. Sistnämnda alternativ medför
indragning av 18 tjänster, varav 11 genom direkt uppsägning. Som
ett extra alternativ framhåller myndigheten de
kostnadsminskningar, som blir följden av att Moderna museet
håller stängt för ombyggnad under besparingsperioden. Att möta
besparingskravet genom avgiftshöjningar och andra
intäktsökningar bedöms inte som en möjlig utväg.
SKM redovisade vidare bl.a. att det för att möta det allmänna
rationaliseringskravet på 5 % över tre budgetår krävs
personalinskränkningar, som bl.a. innebär en kraftig reducering
av biblioteksservice och utåtriktad
konstbildningsverksamhet.
SKM begärde för treårsperioden -- mot bakgrund av den i det
föregående lämnade redovisningen -- i första hand befrielse från
rationaliseringskravet och från det särskilda sparbetinget på 4
miljoner kronor per år för att täcka tidigare överskridande.
Statens kulturråd föreslog en uppräkning av dels den
anslagspost under centralmuseernas förvaltningsanslag som sedan
budgetåret 1990/91 stod till Kulturrådets disposition för
bevakning och annan basverksamhet (budgetåret 1992/93 uppgick
posten till 1 149 000 kronor), dels den anslagspost under
anslaget Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och
samlingar m.m. som myndigheten från och med budgetåret 1992/93
disponerade för utveckling av centralmuseernas verksamhet
(nämnda budgetår uppgick posten till 4 454 000 kronor).
Myndigheten gick inte in på enskilda centralmuseers situation
och behov.
I 1993 års budgetproposition angav kulturminister Birgit
Friggebo ett antal mål för de centrala museerna (prop.
1992/93:100 bil. 12 s. 157). Målen innebär bl.a. att museerna
skall sträva efter en balanserad resursfördelning mellan
verksamhetens skilda delar utifrån en sammanhållen
verksamhetsidé samt att de genom samverkan skall förstärka
kompetensen i ekonomiadministrativa, rättsliga och tekniska
frågor.
Kulturministern konstaterade därutöver att det för all
museiverksamhet finns två övergripande mål, bevarandemålet och
tillgänglighetsmålet (prop. s. 159). Bevarandemålet gäller
arbetet med samlingarnas uppbyggnad, vård och bearbetning.
Tillgänglighetsmålet handlar om att sprida kunskap om
samlingarna och vad de berättar till en större allmänhet.
Av museernas anslagsframställningar framgår, menade
kulturministern, att den gynnsamma utvecklingen av den publika
verksamheten hos flertalet museer inte har sin motsvarighet på
bevarandesidan (prop. s. 161). Vidare konstaterade hon att
konstmuseerna har svårt att ordna en godtagbar säkerhet kring
sina högt värderade föremål.
Enligt kulturministern hade bakgrunden till den bristande
balansen i fråga om måluppfyllelse inte närmare analyserats i
anslagsframställningarna. Kulturministern framhöll bl.a. vikten
av ett helhetsperspektiv på museiverksamheten samt att det
rambudgetsystem som de centrala museerna nu skulle gå in i
förutsätter en beredskap att omprioritera resurser för att nå
ett bättre resultat.
Enligt kulturministerns bedömning bör museerna ägna särskild
uppmärksamhet åt en rad frågor, bl.a. frågan om samverkan mellan
centralmuseerna (prop. s. 162). I detta avseende anförde
kulturministern följande (prop. s. 163).
I likhet med flera av mina företrädare vill jag framhålla
vikten av samverkan mellan museerna i frågor av gemensamt
intresse. Betydelsen av praktisk samverkan i kostnadsbegränsande
syfte har vid upprepade tillfällen betonats av statsmakterna.
Det kan gälla samarbete inom administration eller
föremålsregistrering, där man gemensamt utnyttjar
specialkompetent personal och tekniska system. Det kan också
gälla gemensam upphandling för att få fram fördelaktiga anbud
t.ex. från bevakningsföretag. Jag vill här erinra om att
regeringen våren 1992 uppdrog åt Statens kulturråd att biträda
centralmuseerna i sådana frågor. Självfallet bör samverkan kring
större utställningsprojekt utgöra ett naturligt arbetssätt för
centralmuseerna. Lokalfrågor är ännu ett område, där stora
rationaliseringsvinster kan göras genom samverkan.
På ett mer övergripande plan är det utomordentligt viktigt att
centralmuseerna utvecklar en gemensam syn på frågor om
resursfördelning, ambitionsnivåer och verksamhetsinriktning. Det
är tänkbart att vissa strukturella förändringar i
museiorganisationen skulle behövas för att skapa denna samsyn.
Som jag har nämnt avser jag föreslå att denna fråga blir föremål
för särskild utredning.
Kansliet anmärker här att regeringen den 25 februari 1993
utfärdat direktiv för en utredning som skall göra en översyn av
mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och
statsunderstödda museiväsendet (se avsnitt 17).
Kulturministern utgick i sina beräkningar i
budgetpropositionen från att centralmuseerna skulle undantas
från generella besparingskrav för att ges möjlighet att
konsolidera vissa inre basfunktioner och därmed skapa bättre
jämvikt i den totala verksamheten (prop. s. 161).
Om det särskilda besparingskrav som ålagts bl.a. SKM och som
museet hemställt att bli befriat från anförde kulturministern
bl.a. följande.
Enligt min mening är det angeläget att berörda museers
basfunktioner kan upprätthållas även i en besparingssituation.
Jag anser det heller inte försvarbart att berörda museer minskar
sitt öppethållande på ett sådant sätt att allmänhetens tillträde
till samlingarna påtagligt försämras. För att ge museerna
möjlighet att under besparingsperioden hålla en godtagbar
kontakt med den konstintresserade allmänheten, skolor och
studieförbund m.fl. förordar jag att besparingsåläggandet
minskas med hälften, dvs. till 2 miljoner kronor per år under de
kommande fyra budgetåren (prop. s. 165).
Vidare föreslogs i propositionen en omläggning av
anslagskonstruktionen för de centrala museerna. Förslaget
innebar att de centrala museer som är statliga myndigheter,
däribland SKM, fr.o.m. budgetåret 1993/94 disponerar medel under
ett ramanslag, kallat Centrala museer: Myndigheter. De två
centralmuseer som är stiftelser, Nordiska museet och Tekniska
museet, får rekvirera medel från Kammarkollegiet som anvisats
under ett särskilt obetecknat anslag, kallat Centrala museer:
Stiftelser. Vidare innebar förslaget i 1993 års
budgetproposition bl.a. att det särskilda reservationsanslaget
Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar
m.m. skulle utgå ur statsbudgeten och att endast en särskild
anslagspost skulle ställas till Kulturrådets förfogande,
nämligen en post betecknad Vissa kostnader för centrala museer
m.m. under anslaget Bidrag till vissa museer m.m. Från denna
anslagspost föreslogs även ett mindre belopp utgå till annat
ändamål. Då det gäller det närmare innehållet i
anslagsomläggningen hänvisar utskottet till propositionen
(angivna bilaga främst s. 166 och 173).
I propositionen föreslogs viss uppräkning av de båda
förvaltningsanslagen med hänsyn till pris- och löneutvecklingen.
I överensstämmelse med vad som ovan sagts om
anslagskonstruktionen föreslogs en överföring till anslaget
Centrala museer: Myndigheter av medel som tidigare år beräknats
under det särskilda reservationsanslaget för bl.a. utställningar
och allmänkulturell verksamhet samt underhåll och ökande av
samlingarna vid SKM.
Beträffande den anslagspost som skulle ställas till
Kulturrådets disposition hänvisar utskottet till propositionen
(angivna bilaga s. 169 och 173).
Kulturutskottet behandlade i sitt betänkande 1992/93:KrU24 de
här aktuella regeringsförslagen.
Kulturutskottet konstaterade att de av kulturministern
redovisade målen för de centrala museernas verksamhet inte
underställts riksdagen för ett formellt ställningstagande (bet.
s. 7). Utskottet anförde likväl att målen syntes vara väl ägnade
att ligga till grund för museernas verksamhet under den kommande
treårsperioden. Utskottet tillade att resultatet av det
utredningsarbete som skall göras på museiområdet kan komma att
leda till ändringar, justeringar eller kompletteringar av de
angivna målen.
Vidare avstyrkte utskottet ett motionskrav av företrädare för
Ny demokrati om att det belopp om 2 miljoner kronor som enligt
propositionen skulle hållas inne för SKM av anslaget för
budgetåret 1993/94 skulle efterges. Utskottet -- som redovisade
att SKM beräknades få ett bidrag om totalt 89 123 000 kronor,
varav 2 miljoner kronor skulle hållas inne -- hänvisade bl.a.
till vad som i det föregående redovisats om samverkan mellan
centralmuseerna, exempelvis då det gäller gemensam upphandling
av bevakningstjänster (se vidare bet. s. 8). Utskottets
ställningstagande var enhälligt. Företrädaren för Ny demokrati
avgav ett särskilt yttrande, som avsåg bl.a. denna del av
betänkandet.
Ett yrkande av företrädare för Socialdemokraterna om
bevakningssituationen vid Skoklosters slott avstyrktes med
hänvisning till Museiutredningens arbete.
Av regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 framgår -- under
anslaget Centrala museer: Myndigheter -- att SKM ej får
disponera 2 miljoner kronor av sitt anslag.
Regleringsbrevet innehåller även verksamhetsmål för de
centrala museerna samt ett uppdrag till museerna att i
möjligaste mån samverka vid upphandling av bevakningstjänster
och säkerhetsutrustning.
11. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1994/95
SKM erinrar i sin förenklade anslagsframställning för
budgetåret 1994/95 om att myndigheten i sin fördjupade
anslagsframställning föregående år påpekat att
bevakningskostnaderna kommit att spela en allt större roll i
museernas verksamhet. Enligt SKM framstår de 800 000 kronor som
där äskades för att utreda en övergång till ökad elektronisk
bevakning, medförande större säkerhet och minskade
bevakningskostnader, alltjämt som synnerligen önskvärda.
Kulturrådet tar i sin förenklade anslagsframställning för
budgetåret 1994/95 inte upp bevakningsfrågan. Kulturrådet anför
att -- när det gäller anslag som inte närmare berörs i den
förenklade anslagsframställningen -- rådet förutsätter att minst
de belopp som beviljats för det innevarande budgetåret 1993/94
också kommer att utgå för de följande två budgetåren.
I 1994 års budgetproposition lämnas en kort sammanfattning av
bevakningsfrågans behandling från slutet av 1980-talet fram till
tidpunkten för konststölden vid Moderna museet hösten 1993.
Regeringen anför vidare följande (bil. 12 s. 98).
Regeringen har under mandatperioden också fattat beslut om att
projektera nya lokaler för Moderna museet. Det kommer givetvis i
framtiden att leda till en väsentligt förbättrad säkerhet för
samlingarna vid det museet.
Den stöld som i november 1993 inträffade vid Moderna museet
har återigen fokuserat bevakningsfrågan i den museipolitiska
debatten. Frågan rörande ansvar och resurser har diskuterats
bl.a. i riksdagen.
Från regeringens sida är det uppenbart att det reella ansvaret
i frågor av den typ som bevakningen representerar måste ligga
hos myndigheten, i det här fallet museerna. Introduceringen av
rambudgeteringen förstärker myndighetens roll i detta avseende.
Endast hos museet finns den expertis och kompetens som erfordras
för att avgöra t.ex. bevakningens organisation och
dimensionering.
Riksdag och regering bör dock tillse att museet har rimliga
ekonomiska förutsättningar för de beslut som man har att fatta.
Enligt regeringens uppfattning måste de ekonomiska tillskott
som för ändamålet tillförts museerna i princip anses ha givit
museerna rimliga förutsättningar för planering och åtgärder.
Regeringen utgår ifrån att den museipolitiska utredningen kommer
att belysa denna fråga utifrån effektivitetssynpunkt.
Om den inträffade stölden vid Moderna museet hade kunnat
undvikas genom en annan budgetering av konstmuseernas anslag är
givetvis osäkert. Tillgreppet visar dock på sådana brister i
säkerhetssystemet att regeringen förutsätter en ordentlig intern
genomgång.
I det sammanhanget är det inte orimligt att den interna
genomgången och de åtgärder den föranleder sker mot bakgrund av
förändrade ekonomiska förutsättningar för myndigheten.
Regeringen förordar därför att det kvarvarande besparingskravet
på 2 miljoner kronor per år reduceras till hälften, dvs. 1
miljon kronor per år under budgetåren 1994/95--1996/97.
Regeringen uppdrog den 20 februari 1992 åt Statens kulturråd
att ta initiativ till en samordnad upphandling av
bevakningstjänster för de centrala museerna. Kulturrådet har den
22 november 1993 redovisat att rådet, bl.a. mot bakgrund av
stölden på Moderna museet, bedömer det vara nödvändigt att göra
vissa kompletterande undersökningar innan man slutligt avlämnar
rapport.
Regeringen beräknar -- som ett led i begränsningen av den
offentliga konsumtionen -- en viss besparing på anslagen till
centralmuseerna. För SKM föreslås besparingen bli 1 076 000
kronor.
Medelstilldelningen för budgetåret 1994/95 föreslås för SKM
uppgå till 95 664 000 kronor. Regeringen förordar att 1 miljon
kronor av beloppet skall innehållas.
Under allmänna motionstiden 1994 har yrkande framställts
beträffande SKM som avser dels storleken av medelstilldelningen,
dels det kvarstående återbetalningskravet.
12. Anslagsöverskridanden och beslut om innehållande av
anvisade medel med anledning av överskridandena, m.m.
Som framgår av den tidigare framställningen skall fr.o.m.
budgetåret 1989/90 samtliga bevakningskostnader för ett
centralmuseum i princip utgå från museets anslagspost för
förvaltningskostnader. I det följande redovisas i ett sammanhang
-- och således med viss upprepning av vad som redovisats i
tidigare avsnitt -- regeringens och, i något fall, riksdagens
ställningstagande till överskridanden som under budgetåren
1989/90 och 1990/91 gjorts av SKM utan att regeringen gett
tillstånd därtill. SKM har avgett en rad skrivelser till
regeringen rörande överskridandena. Dessa redovisas endast
undantagsvis i denna promemoria. Som framgår av kansliets
redovisning har överskridandena främst förorsakats av höga
bevakningskostnader.
SKM överskred anslaget Centrala museer: Förvaltningskostnader
med 11 187 300 kronor budgetåret 1989/90 för
bevakningskostnader och med 7 800 000 kronor budgetåret
1990/91 för bevaknings- och personalkostnader. Sammanlagt
överskreds således anslaget med 18 987 000 kronor. Av beloppet
avsåg 2 900 000 kronor personalkostnader.
Regeringen beslöt den 13 juni 1991 att låta vid de gjorda
överskridandena bero samt att av anslaget till SKM skulle
innehållas vissa belopp under de tre budgetåren
1991/92--1993/94, nämligen 1 500 000 kronor, 8 743 000
kronor respektive 8 744 000 kronor.
I skrivelse av den 23 oktober 1991 till kulturminister Birgit
Friggebo redovisade SKM bl.a. konsekvenserna av nämnda beslut.
SKM hade inte något att erinra mot att ett belopp om 2 900 000
kronor avseende överskridande för personalkostnader innehölls
men hemställde att beslutet om innehållandena i övrigt skulle
återtas eller, i andra hand, att tilläggsanslag skulle beviljas
för budgetåren 1992/93 och 1993/94 med belopp som motsvarade
överskridandena för bevakningskostnader.
Regeringen föreskrev i beslut den 16 januari 1992 att, med
ändring av det tidigare beslutet, av anslaget till SKM skulle
innehållas 1 500 000 kronor för vart och ett av budgetåren
1991/92 och 1992/93 samt 3 997 000 kronor för vart och ett av
budgetåren 1993/94, 1994/95, 1995/96 och 1996/97.
I budgetpropositionen 1993 "förordade" kulturminister Birgit
Friggebo att besparingsåläggandet för SKM skulle minskas med
hälften, dvs. till 2 miljoner kronor under ettvart av de fyra
budgetåren 1993/94--1996/97.
På hemställan av kulturutskottet avslog riksdagen ett
motionsyrkande om att det belopp om 2 miljoner kronor som avsåg
budgetåret 1993/94 skulle efterges.
I regleringsbrevet för anslaget Centrala museer: Myndigheter
anges att SKM inte får disponera 2 miljoner kronor av anslaget
för budgetåret 1993/94.
Då det gäller de följande tre budgetåren har -- enligt vad
utskottskansliet inhämtat -- regeringen inte fattat något
beslut om innehållande av medlen i enlighet med vad
kulturministern "förordat".
Vid utgången av innevarande budgetår kommer sammanlagt 5
miljoner kronor av SKM:s anslag att ha innehållits, nämligen
1,5 miljoner kronor under ettvart av budgetåren 1991/92 och
1992/93 och 2 miljoner kronor under budgetåret 1993/94. Av det
totala beloppet avser endast 2,1 miljoner kronor överskridanden
för bevakningskostnader.
I 1994 års budgetproposition "förordar" regeringen att det
kvarvarande besparingskravet på 2 miljoner kronor per år
reduceras till hälften, dvs. 1 miljon kronor per år under
budgetåren 1994/95--1996/97 (prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 99).
Under den allmänna motionstiden har framställts motionskrav
som avser det återstående återbetalningskravet.
13. Beslut och återkallande av beslut om bidrag till SKM för
förbättrade larmanordningar
Enligt kapitalförsörjningsförordningen (1992:406) skall
myndigheterna finansiera investeringar i anläggningstillgångar
genom lån i Riksgäldskontoret. För kulturmyndigheternas del
tillämpas reglerna i förordningen fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Som en följd härav har för innevarande budgetår anvisats medel
endast för tidigare gjorda åtaganden. Detta har liksom för
budgetåret 1992/93 skett över elfte huvudtiteln
(Kulturdepartementet), nämligen under anslaget Inredning och
utrustning av lokaler för kulturändamål. Medel för detta ändamål
anvisades t.o.m. budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln
(Utbildningsdepartementet).
I detta sammanhang är av intresse att redovisa beslut rörande
medel anvisade för budgetåret 1990/91. Under anslaget I 2.
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.
anvisades på åttonde huvudtiteln medel, av vilka en kostnadsram
om 3 500 000 kronor ställdes till förfogande för fördelning av
Kulturrådet för ersättning och komplettering m.m. av utrustning
till de statliga museerna. Inom ramen fick rymmas även kostnader
för utrustning vid ombyggnad av Nordiska museet. Beslut om
fördelningen av angivna ram skulle göras efter samråd med
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Beträffande
medelsanvisningen m.m. hänvisar utskottet till statsliggaren för
budgetåret 1990/91 och där gjorda hänvisningar till
riksdagstrycket.
Statens kulturråd beslöt den 18 juni 1990 om fördelning av
medel ur angivna kostnadsram och av vissa medel, som anvisats
under tidigare budgetår men inte tidigare fördelats. Vid denna
fördelning tilldelades bl.a. SKM 1 400 000 kronor för
larmutrustning vid Moderna museet.
Påföljande år, den 12 december 1991, beslöt Kulturrådet -- i
samband med fördelning av viss del av medel från motsvarande
kostnadsram för budgetåret 1991/92 -- att omfördela det för
Moderna museet avsedda beloppet (nu preciserat som 1 272 000
kronor exkl. mervärdesskatt) för andra ändamål, i huvudsak för
säkerhetsåtgärder. Beslutet fattades med hänvisning till att nya
lokaler planerades för Moderna museet. SKM tilldelades samtidigt
280 000 kronor för viss larmutrustning samt för planering av
säkerheten i samband med utarbetandet av byggnadsprogrammet för
den nya museibyggnaden. Genom samma beslut fördelades medel för
säkerhetsutrustning även till andra centralmuseer. Beslutet om
omfördelning av tidigare fördelade medel för larmutrustning
fattades efter samråd med -- förutom Utrustningsnämnden --
dåvarande Byggnadsstyrelsen. (Uppgifterna om Kulturrådets beslut
har i några detaljer kompletterats genom uppgifter som lämnats
till kansliet av Kulturrådet 1993-11-19.)
14. Vissa uppdrag till Statens kulturråd beträffande
samordning m.m.
I detta avsnitt redovisas de uppdrag som regeringen givit
Statens kulturråd då det gäller samordning m.m. av upphandlingen
av bevakningstjänster vid centralmuseerna. Uppdragen har
redovisats eller omnämnts i det föregående. Kortfattade
uppgifter om innehållet i Kulturrådets redovisning lämnas också.
Regeringen uppdrog den 18 januari 1990 åt Statens kulturråd
att från de centrala museerna inhämta uppgifter om deras
planering och genomförande av bevakningsfunktionens
organisation, dimensionering och finansiering. Myndigheten
skulle redovisa sina iakttagelser och bedömningar i
anslagsframställningen för budgetåret 1991/92.
Kulturrådet redovisade uppdraget redan den 19 juni 1990
samtidigt med ett uppdrag om förslag till fördelning av en av
riksdagen beräknad särskild medelsram för förstärkning av
centralmuseernas bevakning. Kulturrådets redovisning i här
aktuellt avseende byggde på en av ett konsultföretag gjord
rapport, som hemligstämplades. Kulturrådet föreslog att
Kulturrådet skulle ges i uppdrag att ytterligare utreda och
föreslå program för åtgärder för att varaktigt sänka
bevakningskostnaderna för de centrala museerna.
Kulturrådet anslöt sig till konsultföretagets bedömning att
några väsentliga nedskärningar av de dåvarande kostnaderna på
kort sikt inte kunde ske med bibehållen säkerhetsstandard.
Däremot visade översynsarbetet, ansåg Kulturrådet, att
besparingsmöjligheter finns på sikt. Vidare anförde Kulturrådet
följande.
I översynen föreslås att varje museum utarbetar en
säkerhetspolicy som fastslår säkerhetsnivån. Utifrån denna
policy utformar man säkerhetssystemet där själva bevakningen
utgör en integrerad del av en helhet som bl.a. omfattar
byggnadens säkerhetsstandard, samlingarnas karaktär,
verksamhetens utformning och den tekniska utrustningen.
Förändringar i dessa förutsättningar erfordras för att
kostnadsnivån skall kunna sänkas. Exempelvis kan anskaffande av
säkerhetsteknisk utrustning leda till att personbevakningen kan
skäras ned.
Besparingsmöjligheter finns dessutom i organisatoriskt
hänseende genom samordningsåtgärder av skilda slag som t.ex.
upphandling av såväl bevakningstjänster som utrustning. Även
sådana åtgärder kräver viss förberedelsetid innan
kostnadseffekterna blir synliga. Ett ytterligare
utredningsarbete på detaljerad nivå erfordras för detta.
Kulturrådet är berett att svara för detta om regeringen ger ett
sådant uppdrag och i så fall omedelbart starta med en genomgång
av statens konstmuseers bevakningskostnader.
De slutsatser kulturrådet drar av arbetet med museernas
bevakningskostnader är att föregående och innevarande budgetårs
anslagsomläggning slår mycket hårt mot museerna som inte haft
några möjligheter att snabbt anpassa sig till de nya
förutsättningarna, men att klara rationaliseringsvinster kan
göras på några års sikt med bibehållen eller t.o.m. höjd
säkerhetsstandard.
Sedermera -- den 20 februari 1992 -- fick Kulturrådet genom
regeringsbeslut ett uppdrag av det slag som Kulturrådet angav i
sin redovisning den 19 juni 1990. Beslutet inkom till
Kulturrådet den 1 april 1992.
Regeringen uppdrog genom beslutet åt Statens kulturråd att ta
initiativ till en samordning av de centrala museernas
upphandling av bevakningstjänster m.m. I sina diskussioner med
museerna skulle Kulturrådet beakta vad som anförts i en inom
Kulturdepartementet upprättad promemoria. Enligt denna skulle
Kulturrådet bl.a. fortlöpande hålla Kulturdepartementet
underrättat om hur samordningsarbetet utvecklades.
I skrivelse den 19 november 1993 redovisade Kulturrådet att de
centrala museerna och Verket för högskoleservice slutfört
upphandlingen av ett ramavtal för bevakningstjänster. Bl.a. mot
bakgrunden av stölden på Moderna museet i samma månad bedömde
Kulturrådet dock att det var befogat att göra en grundligare
översyn och en fördjupad analys av situationen. Kulturrådet
anhöll därför om en förlängd redovisningstid för
regeringsuppdraget.
Genom regeringsbeslut den 22 december 1993 fick myndigheten
medgivande att fortsätta att bereda frågan. Enligt beslutet
skall Kulturrådet redovisa uppdraget för regeringen senast den 1
mars 1994.
15. Frågan om nya lokaler för Moderna museet och
Arkitekturmuseet
År 1991 avslutades en arkitekttävling om nya lokaler för
Moderna museet och Arkitekturmuseet på Skeppsholmen i Stockholm.
Den 20 december samma år redovisade dåvarande Byggnadsstyrelsen
ett byggnadsprogram för ny- och ombyggnad för Moderna museet och
Arkitekturmuseet.
I början av år 1992 beslöt kulturutskottet att skaffa sig
närmare information om lokalfrågans utveckling. Sådan
information inhämtades bl.a. vid ett studiebesök på museerna den
24 mars samma år. Förutom företrädare för SKM och
Arkitekturmuseet lämnade företrädare för dåvarande
Byggnadsstyrelsen information i byggnadsärendet.
Senare under våren 1992 väcktes med anledning av
kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150) motioner av
företrädare för Socialdemokraterna vari föreslogs att
Byggnadsstyrelsen skulle få i uppdrag att snarast påbörja
projekteringen av nya lokaler för Moderna museet.
I ett i denna del enhälligt yttrande från kulturutskottet till
finansutskottet (yttr. 1991/92:KrU6y) uttalade sig
kulturutskottet för att regeringen omgående borde besluta om
projekteringsuppdrag. Utskottet ansåg i likhet med motionärerna
att det var angeläget att nya lokaler för Moderna museet och
Arkitekturmuseet kom till utförande.
Finansutskottet behandlade motionsyrkandena i sitt betänkande
1991/92:FiU30 (s. 78). Finansutskottet framhöll med hänvisning
till kulturutskottets yttrande bl.a. att ett
projekteringsuppdrag omgående kunde lämnas till
Byggnadsstyrelsen och att med hänsyn härtill ärendet låg väl
till för att komma till utförande. Finansutskottet hänvisade
vidare till att finansutskottet i fråga om investeringarna på
kulturområdet framhållit vikten av att regeringen gavs
handlingsfrihet att fördela resurserna så att största möjliga
sysselsättningseffekt uppnåddes och att enligt utskottets mening
riksdagen därför inte genom uttalanden till förmån för enskilda
projekt borde binda regeringen vid en viss resursfördelning.
Motionsyrkandena avstyrktes därför (mom. 42).
I en vid betänkandet fogad reservation av företrädarna för
Socialdemokraterna föreslogs -- med hänvisning till
kulturutskottets yttrande -- att riksdagen med bifall till
motionsyrkandena som sin mening skulle ge regeringen till känna
att projekteringen av nya lokaler för Moderna museet och
Arkitekturmuseet borde inledas omgående (res. 26).
Riksdagen biföll den 10 juni 1992 hemställan i reservationen
(rskr. 1991/92:350).
Den 12 november 1992 uppdrog regeringen åt Byggnadsstyrelsen
att projektera ny- och ombyggnad för Moderna museet och
Arkitekturmuseet i huvudsaklig överensstämmelse med det
byggnadsprogram som Byggnadsstyrelsen redovisat i den ovan
angivna skrivelsen av den 20 december 1991.
I 1994 års budgetproposition redovisar regeringen beslutsläget
(prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 99 och bil. 8 s. 51).
Regeringen har den 20 januari 1994 beslutat att byggprojektet
skall sättas i gång.
16. Debatter i riksdagen beträffande inbrottet i Moderna
museet
Frågor rörande säkerheten vid Statens konstmuseer har
diskuterats i riksdagen den 11 november 1993, då
kulturutskottets ordförande Åke Gustavsson (s) ställde en
muntlig fråga som besvarades av kulturminister Birgit Friggebo
(prot. 1993/94:22), och den 16 november 1993, då Birgit Friggebo
besvarade en fråga från Åke Gustavsson (prot. 1993/94:24).
Kansliet hänvisar till riksdagens protokoll samt till en PM
upprättad hos KUR den 19 november 1993.
17. Museiutredningen
Genom beslut den 25 februari 1993 bemyndigade regeringen
kulturminister Birgit Friggebo att tillkalla en särskild
utredare för att göra en översyn av mål- och strukturfrågor m.m.
inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet (dir.
1993:26). I enlighet med vad riksdagen uttalat på förslag av
kulturutskottet beslöt regeringen den 6 maj 1993 att utredningen
i fortsättningen skulle arbeta som en kommitté med
parlamentarisk sammansättning (dir. 1993:51). Kommittén arbetar
under namnet Museiutredningen.
Syftet med Museiutredningens arbete är bl.a. att skapa bättre
förutsättningar för en effektivare användning av de totalt
tillgängliga resurserna på museiområdet. Utskottskansliet har
inhämtat att utredningen i samband med att frågan om samverkan
mellan centralmuseerna behandlas kommer att ta upp
bevakningsfrågan.
18. Förteckning över föremål tillgripna på Moderna museet
natten till den 8 november 1993
Georges Braque: Le Chateau de Roche-Guyon. 1909. Slottet i
La Roche-Guyon. Olja på duk. 80 x 59,5 cm NM 5985. Gåva 1966
av Rolf de Maré
Georges Braque: La nappe blanche. 1928. Den vita duken.
Olja på duk. 51 x 66 cm NM 2769. Gåva 1930 av Föreningen för
inköp av fransk och svensk konst
Pablo Picasso: La demoiselle. 1929. Sländan. Olja på duk.
54 x 45,5 cm NM 6084. Inköpt 1967
Pablo Picasso: La Source. 1921. Källan. Olja på duk. 64 x
90 cm NM 6360. Gåva 1970 av Grace och Philip Sandblom
Pablo Picasso: Le Peintre. 1930. Målaren. Olja på trä. 50
x 65 cm MOM 448. Gåva 1989 i testamente av bokförläggare Gerard
Bonnier
Pablo Picasso: Femme, Boisgeloup. 1931. Kvinna,
Boisgeloup. Brons. H. 47 cm MOMSk 151. Gåva 1989 i testamente
av bokförläggare Gerard Bonnier
Pablo Picasso: La femme aux yeux noirs (Dora Maar).
1941-43. Kvinnan med de svarta ögonen (Dora
Maar). Olja på duk. 73 x 60 cm MOM 449. Gåva 1989 i testamente
av bokförläggare Gerard Bonnier
Pablo Picasso: La femme à la collerette bleue. 1941. Kvinnan
med blå krage. Olja på duk. 61 x 50 cm NM 4338. Inköpt 1946
Innehållsförteckning till bilagan
Bevakningen vid centralmuseerna 27
1. Inledning 27
2. Sammanfattning 28
3. Uppdraget och bakgrunden till detta 31
4. Delredovisning av uppdraget, m.m. 32
5. Bevakningsfrågan för tiden t.o.m. budgetåret
1988/89 32
6. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret
1989/90 33
7. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1990/91
33
8. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret
1991/92 35
9. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1992/93
36
10. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1993/94
38
11. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret
1994/95 41
12. Anslagsöverskridanden och beslut om innehållande av
anvisade medel med anledning av överskridandena, m.m. 43
13. Beslut och återkallande av beslut om bidrag till SKM
för förbättrade larmanordningar 44
14. Vissa uppdrag till Statens kulturråd beträffande
samordning m.m. 45
15. Frågan om nya lokaler för Moderna museet och
Arkitekturmuseet 46
16. Debatter i riksdagen beträffande inbrottet i Moderna
museet 47
17. Museiutredningen 48
18. Förteckning över föremål tillgripna på Moderna museet
natten till den 8 november 1993 48
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Utskottet 4
Centrala museer: Myndigheter (B 31) 4
Centrala museer: Stiftelser (B 32) 7
Bidrag till vissa museer (B 33) 8
Bidrag till regionala museer (B 34) 12
Riksutställningar (B 35) 13
Inköp av vissa kulturföremål (B 36) 14
Hemställan 14
Reservationer 17
1. Medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter (m,
fp, c, kds) 17
2. Särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer (s)
17
3. Beräknande av medel för anslagsposten Nordiska museet
och Medelsanvisningen till Centrala museer: Stiftelser (m, fp,
c, kds) 18
4. Beräknande av medel till Arbetets museum, Beräknande av
medel till Rooseum, Beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå,
Beräknande av medel till Judiska museet (m, fp, c, kds) 18
5. Beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt fjäll- och
samemuseum (s) 20
6. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
(m, fp, c, kds) 20
7. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
(s) 21
8. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer
(s) 21
9. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer
(nyd) 22
10. Medelsanvisningen till Riksutställningar (s) 22
11. Medelsanvisningen till Riksutställningar (nyd) 23
Bilaga: Bevakningen vid centralmuseerna 25