I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser
övergripande kulturfrågor. Även några mer avgränsade frågor
behandlas.
Frågan om innehållet i den svenska kulturpolitiken har sedan
våren 1993 varit föremål för ett omfattande utredningsarbete i
parlamentariska kommittéer. Kulturutredningen, som skall utreda
kulturpolitikens inriktning, och Internationella
kulturutredningen, som i dagarna slutfört sitt uppdrag att
utreda frågan om kulturens internationalisering, har tillsatts
efter förslag av kulturutskottet och uttalande av riksdagen. Två
andra utredningar, nämligen Museiutredningen och
Teaterutredningen, har, sedan särskilda utredare tillsatts av
regeringen, genom tilläggsdirektiv fått parlamentarisk
sammansättning i enlighet med vad riksdagen uttalat efter
förslag av utskottet. Museiutredningen skall göra en översyn av
mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och
statsunderstödda museiväsendet. Teaterutredningen skall göra en
översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och
ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna.
Eftersom beslut om utredningsarbetet och formerna för detta i
allt väsentligt skett efter önskemål som kulturutskottet
framfört, råder det inom utskottet enighet om att det finns
starka skäl som talar för att utskottet i frågor som omfattas av
utredningsarbetet inte skall göra uttalanden som i vart fall kan
uppfattas som att utskottet föregriper detta arbete. Denna
bedömning kommer till uttryck i utskottets motivering till sitt
ställningstagande till många av de motionsyrkanden som behandlas
i betänkandet. Även i frågor där det i sak råder olika
uppfattningar om den lämpligaste lösningen har utskottet således
kunnat enas om en gemensam motivering. Utskottet har framhållit
att eftersom utredningarna fått parlamentarisk sammansättning
framstår det som naturligt att synpunkter som framförts
motionsvägen av företrädare för olika politiska partier med
lätthet kan lyftas fram inom utredningarna.
I vissa fall har ledamöter i utskottet krävt att riksdagen
skall göra uttalanden i de motionsvägen väckta frågorna, i
flertalet fall främst i syfte att utredningsarbetet skall få
viss inriktning. Vid betänkandet har fogats tio reservationer
och ett särskilt yttrande.
Motionerna
1993/94:Kr215 av Bertil Persson och Bo Arvidson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de statliga kulturutgifterna.
1993/94:Kr218 av My Persson och Lennart Fridén (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Röhsska museet ges uppdraget att verka
såsom statligt ansvarsmuseum.
1993/94:Kr219 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kulturen.
1993/94:Kr220 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till bibliotekslag i
enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:Kr227 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om en bibliotekslag.
1993/94:Kr228 av Per Olof Håkansson och Iréne Vestlund (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sättet för besked om stöd till
verksamma inom kulturområdet.
1993/94:Kr242 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om barnkultur i Skåne,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kultur i Skåne.
1993/94:Kr243 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Röhsska museet.
1993/94:Kr252 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att studera kulturen som
lokaliseringsfaktor.
1993/94:Kr254 av Ingrid Näslund och Fanny Rizell (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturella stödjepunkter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stöd till enskilda konstnärer i större
utsträckning borde knytas till projekt eller avgränsade uppdrag.
1993/94:Kr256 av Ingrid Näslund och Tuve Skånberg (kds) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en ekonomisk
expertutredning om kulturens betydelse som lokaliserings- och
produktivitetsfaktor i Sverige, i enlighet med vad i motionen
anförts.
1993/94:Kr257 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kultur och regional utveckling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheterna att ge regionala och lokala
museer ett nationellt ansvar inom vissa områden,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett regionalt ansvar för Röhsska museet i
Göteborg.
1993/94:Kr259 av Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av uppföljning så att barn- och
ungdomskulturen verkligen prioriteras och anpassas till de ungas
behov.
1993/94:Kr267 av Ulla Tillander (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de regionala museernas barn- och
ungdomsverksamhet.
1993/94:Kr289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturpolitikens mål och inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett mångkulturellt perspektiv på
kulturpolitiken,
3. att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1994/95
anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit till
utveckling av regionala kulturcentra i enlighet med vad i
motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturkonsulenter och regionala
kulturcentra,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bibliotekslag,
1993/94:Kr290 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Värmland som nytt kulturellt centrum.
1993/94:Kr291 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Etnografiska museet i Göteborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Röhsska museet.
1993/94:Kr293 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
bibliotekslag.
1993/94:Kr298 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s, -) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en musik- och dansteater i Norrland.
1993/94:Kr304 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bidrag till kultur i Skåne.
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de statliga kulturinstitutionerna
skall redovisa sina insatser för barn och ungdom,
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vidga begreppet kultur för barn och
ungdom till att även omfatta medierna,
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om handlingsprogram för att främja
handikappades deltagande i kulturlivet,
59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Arbetsmarknads- och Kulturdepartementens
arbetsgrupp,
62. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utställningsersättning,
67. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en nationell fond för särskilt värdefulla
kulturmiljöer,
69. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturell jämlikhet,
71. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
bibliotekslag.
1993/94:A468 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kultursatsningar i Sörmland.
Utskottet
Utredningsarbete på kulturområdet
Innehållet i den svenska kulturpolitiken är för närvarande
föremål för ett omfattande utredningsarbete i parlamentariska
kommittéer.
Kulturutredningen skall utreda kulturpolitikens inriktning
(dir. 1993:24).
Museiutredningen skall göra en översyn av mål- och
strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda
museiväsendet (dir. 1993:26 och 1993:51).
Teaterutredningen skall göra en översyn av Riksteaterns
betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan
Riksteatern och länsteatrarna (dir. 1993:25 och 1993:50).
Internationella kulturutredningen har i dagarna slutfört
sitt uppdrag att utreda frågan om kulturens internationalisering
(dir. 1993:52).
Kulturutredningen och Internationella kulturutredningen
har tillsatts efter förslag av kulturutskottet och uttalande av
riksdagen. De båda övriga utredningarna har, sedan särskilda
utredare tillsatts av regeringen, genom tilläggsdirektiv fått
parlamentarisk sammansättning i enlighet med vad riksdagen
uttalat efter förslag av utskottet.
Kulturutredningen har i uppgift att
göra en utvärdering av kulturpolitikens hittillsvarande
inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål,
värdera kulturpolitiken med hänsyn till effekterna av de
resurser som har satsats,
göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar som
kulturpolitiken har att möta under 1990-talet och på längre
sikt,
göra en analys av kulturverksamheternas och
kulturinstitutionernas utvecklingsmöjligheter,
lämna förslag om eventuellt förändrade mål för
kulturpolitiken,
precisera statens ansvar för kulturpolitiken,
lämna förslag till åtgärder för att främja kulturlivet och en
positiv utveckling av kulturen.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas decentraliseringsmålet och
hur tillkomsten av kulturella centrum i landet kan främjas.
Utredningen bör noga beakta sambandet mellan de kulturpolitiska
ställningstaganden som görs av staten resp. kommunerna och
landstinget. Utredningens överväganden bör göras utifrån
förutsättningen att de offentliga utgifterna inte kan ökas.
I utredningsdirektiven görs en utförlig genomgång av uppdraget
till utredningen. I avsnittet med rubriken Kulturpolitikens
huvuduppgifter anförs bl.a. att utredningen bör beskriva
kulturpolitikens huvuduppgifter och att beskrivningen bör
grundas på bedömningar av vår tids samhällsförändringar och
vilka krav som följer av dessa. Statens ansvar bör analyseras.
Utredningen bör ha frihet att själv välja vilka aspekter på
kulturpolitiken som den önskar lyfta fram i sammanhanget. För
egen del pekar dock kulturministern på ett antal viktiga ämnen
som hon anser det vara angeläget att utredningen uppmärksammar.
Dessa anges under följande rubriker, nämligen (1) Kulturella
centrum, (2) Kulturen i det mångkulturella Sverige, (3) Den
internationaliserade kulturen, (4) Medieutvecklingen och
kulturpolitiken, (5) Värnet av kulturarvet, (6) Insatser för
barn och ungdom, (7) Folkbildningen, (8) Kulturens finansiering.
I ett annat avsnitt, Kulturpolitikens genomslagskraft, framhålls
bl.a. att de offentliga kulturpolitiska instrumenten samt
förutsättningarna för styrning, bl.a. genom resurser, i
framtiden väsentligen kommer att vara desamma som i dag.
Kulturpolitikens genomslag kommer i hög grad att vara beroende
av hur resurserna och instrumenten används. En del av
utredningens uppdrag, anförs det i direktiven, bör därför vara
att söka identifiera de hinder som kan finnas för
kulturverksamheternas och institutionernas positiva utveckling.
Bedömningarna av kulturpolitikens genomslagskraft bör bl.a. utgå
från ambitionen att
kvalitet, professionalism och mångfald bör främjas,
kulturpolitiskt stöd bör ge iakttagbara effekter samt främja
förnyelse och utveckling,
en ändamålsenlig och tydlig roll- och ansvarsfördelning
mellan olika beslutsnivåer i kulturpolitiken är
eftersträvansvärd,
kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.
Utredningen bör pröva om det finns skäl att föreslå
förändringar inom kulturområdets myndighetsstruktur, ansvars-
och anslagsfördelningen mellan myndigheterna samt
kulturbudgetens anslagsstrukturer. Utredningen bör granska om
den nuvarande formen för statsbidrag till regionala
kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad. I sammanhanget
anför kulturministern att hon bedömt att det inom två områden
finns särskilda skäl att pröva behovet av mer omfattande
förändringar av institutionsstruktur och ansvarsförhållanden.
Kulturministern hänvisar till att särskilda utredare därför
skall tillkallas på musei- och teaterområdena. Samråd bör ske
med dessa utredare, bl.a. i frågor som gäller statsbidraget till
de regionala kulturinstitutionerna. Ett underavsnitt till
avsnittet Kulturpolitikens genomslagskraft har rubriken
Konsekvenser av 1974 års kulturpolitik. Det framhålls att
utredningens uppdrag innehåller tydliga moment av en utvärdering
av hur 1974 års kulturpolitiska mål har uppfyllts. Till
uppdraget fogas önskvärdheten att utredningen överväger om den
förda politiken har haft negativa effekter på
kulturverksamheternas och institutionernas utveckling.
Synpunkten utvecklas närmare. Utredningen bör också göra en
värdering av om statens stöd till olika delar av kulturlivet
varit rimligt avvägt och om stödet förändrats på ett sätt som
motsvarar förändringen i kulturverksamheternas villkor och
behov.
Kulturutredningen har i början av innevarande år lagt fram
betänkandet (SOU 1994:9) Förnyelse och kontinuitet -- om konst
och kultur i framtiden. Betänkandet innehåller att antal
uppsatser om kulturens framtida roll och vilka krav som kan
komma att ställas på kulturpoliken. Uppsatserna har efter
önskemål av utredningen skrivits av 20 personer. Uppsatserna
skall bl.a. utgöra underlag för utredningens fortsatta arbete.
Kulturutredningen avser att redovisa sitt arbete i slutet av
år 1994.
Museiutredningen och Teaterutredningen kommer att redovisa
sina betänkanden inom kort.
I dagarna har Internationella kulturutredningen lagt fram
resultatet av sitt arbete, nämligen betänkandet (SOU 1994:35)
Vår andes stämma -- och andras. Kulturpolitik och
internationalisering.
Beträffande det närmare innehållet i utredningsuppdragen
hänvisar utskottet till utredningsdirektiven, till utskottets
betänkande 1992/93:KrU17 och -- i vissa avseenden -- den
följande framställningen och till betänkanden som utskottet
avger under våren om kulturbudgeten.
Utskottet vill här också nämna att Expertgruppen för studier
av svensk ekonomi (ESO) för kort tid sedan lagt fram rapporten
(Ds 1994:16) Varför kulturstöd? -- Ekonomisk teori och svensk
verklighet. De bedömningar som redovisas i rapporten har utsatts
för kritik i den allmänna debatten.
Allmänna synpunkter
Utskottet konstaterar inledningsvis att, vid en jämförelse med
motsvarande förhållanden under tidigare år, relativt få
motionsyrkanden avser övergripande frågor inom kulturpolitiken.
Detta är naturligt mot bakgrund av den omfattande
utredningsverksamhet på området som nu pågår i parlamentariska
former och som kan beräknas bli avslutad under innevarande år.
Eftersom beslut om utredningsarbetet och formerna för detta i
allt väsentligt skett enligt önskemål som kulturutskottet
framfört, finns det starka skäl som talar för att utskottet i
frågor som omfattas av utredningarbetet inte skall göra
uttalanden som i vart fall kan uppfattas som att utskottet
föregriper detta arbete. Denna bedömning kommer till uttryck i
utskottets motivering till sitt ställningstagande till många av
de motionsyrkanden som behandlas i följande avsnitt. Även i
frågor där det i sak råder olika uppfattningar om den
lämpligaste lösningen har utskottet således kunnat enas om en
gemensam motivering. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
utskottet förra året framhöll att det, eftersom
Kulturutredningen fått en parlamentarisk sammansättning,
framstår som naturligt att synpunkter som framförts motionsvägen
av företrädare för olika politiska partier med lätthet kan
lyftas fram inom utredningen. Motsvarande gäller självfallet i
fråga om de övriga utredningarna.
Kulturpolitikens mål, m.m.
I den socialdemokratiska partimotionen Kr307 framhålls att mer
aktiva insatser för att nå kulturell jämlikhet måste ges hög
prioritet i allt kulturpolitiskt arbete.
Utskottet har inte något att erinra mot synpunkterna i
motionen i denna del. Eftersom Kulturutredningen har som viktiga
uppgifter att lämna förslag om eventuellt förändrade mål för
kulturpolitiken och att precisera statens ansvar för
kulturpolitiken påkallar motionsyrkandet inte någon riksdagens
åtgärd (yrkande 69).
Eftersom Kulturutredningens arbete inte bör föregripas,
avstyrker utskottet också motion Kr289 (v) yrkandena 1 och 2. I
motionen, som är en partimotion, redovisas bl.a. Vänsterpartiets
syn på vissa av de nuvarande kulturpolitiska målen.
Motionärerna framhåller också angelägenheten av ett
mångkulturellt perspektiv på kulturpolitiken.
Decentraliseringsfrågor
Kulturella centrum, m.m.
I det betänkande där utskottet uttalade sig för en
övergripande kulturpolitisk utredning (bet. 1991/92:KrU18)
pekade utskottet på behovet av fortsatta överväganden om hur
strukturen av kulturinstitutioner kan byggas vidare i
geografiskt hänseende. Därvid diskuterades relativt ingående
önskvärdheten av att bygga upp kulturella centrum även utanför
Stockholm, på platser som har förutsättningar att erbjuda
kulturverksamheter och konstnärligt skapande av internationell
standard. I sammanhanget hänvisades bl.a. till de synpunkter om
sådana centrum som anförts i en Europarådsrapport från år 1990.
Kulturutskottet anknöt till det pågående utredningsarbetet
inom den parlamentariska beredningen (C 1992:06) om den
offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional
nivå och anförde att dessa överväganden kan ge utgångspunkter
också för hur kulturens institutionsstruktur skall byggas i vårt
land. Som en annan utgångspunkt för behovet av fler
kulturcentrum anknöt utskottet till frågan om kulturens
betydelse för växtkraft och dynamik nationellt och regionalt.
I direktiven till Kulturutredningen anförs att överväganden
med de utgångspunkter som kulturutskottet angett bör vara ett
grundläggande moment i utredningens arbete.
Den lämnade redovisningen leder till slutsatsen att det inte
är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av
motion Kr254 (kds), såvitt däri anförs synpunkter om att
kulturella stödjepunkter inte nödvändigtvis behöver erbjuda
ett brett kulturutbud utan skall kunna representeras av en
enskild institution som visat på god kvalitet ur ett såväl
nationellt som internationellt perspektiv (yrkande 1). Utskottet
anser således att motionsyrkandet ligger inom ramen för
Kulturutredningens uppdrag.
Det får också anses ligga inom Kulturutredningens uppdrag att
ta ställning till konkreta förslag rörande kulturcentrum av det
slag som framläggs i motion Kr289 (v). Motionärerna vill att
tjänster för regionala kulturkonsulenter skall inrättas och
att ett statligt stöd som successivt trappas av skall utgå för
att finansiera tjänsterna (yrkande 4). Yrkandet avstyrks
således.
Likaledes avstyrker utskottet ett yrkande i samma motion,
Kr289 (v), om att redan för nästa budgetår medel, fem miljoner
kronor, skall anvisas till Statens kulturråd för att stimulera
nya initiativ på kulturområdet utanför storstäderna (yrkande
3). Utredningsarbetet bör inte föregripas. Därtill kommer att
den statsfinansiella situationen är sådan att stor försiktighet
måste iakttas då det gäller att anvisa medel över statsbudgeten
till nya ändamål.
I Värmland finns politisk enighet om att göra Värmland
till ett sammanhållet kulturlän, framhålls det i motion
Kr290 (s). Värmland kan profileras som ett av de nya kulturella
centrum som ges särskilda utvecklingsmöjligheter, men det kräver
en generösare resurstilldelning, anförs det vidare.
Utskottet vill framhålla att Kulturutredningens uppdrag om
kulturella centrum avser alla delar av landet och således även
Värmland. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens
åtgärd (yrkande 4).
Andra decentraliseringsfrågor
Med hänvisning till statistik om fördelningen av det statliga
kulturstödet räknat per capita framhålls i motion Kr215 (m) att
det är nödvändigt att en övergripande analys görs av hur en
omfördelning av kulturstödet från Stockholm till andra regioner
kan komma till stånd för att skapa någorlunda jämbördig tillgång
till kultur för alla Sveriges invånare. Kulturutredningen bör
enligt motionärerna få tilläggsdirektiv.
Utskottet vill med anledning av motionsförslaget framhålla
följande. Då utskottet våren 1992 förordade att en
kulturpolitisk utredning skulle tillsättas angavs att
utredningens huvuduppgift borde vara att utvärdera i vad mån
1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts och att därvid särskild
uppmärksamhet borde ägnas åt bedömningen av
decentraliseringsmålet. Utskottet framhöll att de statliga
insatserna till den regionala utvecklingen på kulturområdet
varit betydande men att det ännu kvarstår önskemål om insatser
av betydande omfattning. Utskottet framhöll också -- i samband
med diskussionen om regionala centrum i landet -- bl.a. att de
centrala kulturinstitutionerna har varit och är av stor
betydelse för hela landets kulturliv, något som kommit till
uttryck i budgetbedömningar. Utskottets överväganden har senare
kommit till uttryck i direktiven till Kulturutredningen.
Utredningen får inte lägga fram några förslag som innebär
budgetförsvagningar och detta har inte heller föreslagits av
motionärerna. I utredningsdirektiven understryks emellertid att
det är angeläget att de resurser som ställs till förfogande
används effektivt så att kulturen också i framtiden kan ges goda
ekonomiska villkor. Utredningen bör bl.a. bedöma om det inom
nuvarande resursramar finns behov av förändringar i den statliga
kulturbudgeten mot bakgrund av utredningens överväganden om
statens ansvar och önskemålet att främja en långsiktig och
stabil finansiering av prioriterade kulturverksamheter.
Utskottet vill här också hänvisa till vad som i årets
budgetproposition (bil. 12 s. 7) anförs om ökad
decentralisering.
Utskottet anser mot bakgrund av den lämnade redovisningen att
det inte är erforderligt med något riksdagens initiativ med
anledning av motionskravet. Utskottet vill tillägga att
utredningens ställningstagande då det gäller det statliga
kulturstödet självfallet måste ske med utgångspunkt i en
bedömning av hur de mål som enligt utredningen bör gälla för
kulturpolitiken i framtiden främjas på det mest effektiva
sättet.
Förra året behandlade utskottet utförligt frågan om
nationella uppdrag skall kunna ges åt museer eller andra
kulturinstitutioner ute i landet som har andra huvudmän än
staten (se bet. 1992/93:KrU17 s. 10--11 och 15--17). Utskottet
fann att överväganden rörande denna fråga får anses ligga inom
ramen för Kulturutredningens uppdrag. Eftersom varken arbetet
inom Kulturutredningen eller arbetet inom Museiutredningen borde
föregripas ansåg utskottet att riksdagen inte borde göra något
principiellt uttalande i frågan, såvitt avsåg museiområdet. Av
sammanhanget framgick att motsvarande måste gälla även
institutioner på andra kulturområden.
Utskottet anser att det inte inträffat någon omständighet som
föranleder en ändrad bedömning i angivna hänseende. Utskottet
anser därför att motion Kr257 (s) inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd, såvitt däri tas upp frågan om huruvida
regionala och lokala museer skall få möjlighet att ta ett
nationellt ansvar inom vissa områden (yrkande 5).
Liksom förra året har under den allmänna motionstiden i år
väckts motioner som avser ställningen i museiväsendet för två
Göteborgsmuseer, nämligen Röhsska museet och Etnografiska
museet.
Röhsska museet i Göteborg är ett kommunalt museum för
konsthantverk och design. Museet har tillkommit genom
testamentariska förordnanden till Göteborgs stad. Museet ingår i
Göteborgs museer, som erhåller statsbidrag i form av grundbidrag
för utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala
museer. I de i år aktuella motionerna -- Kr218 (m), Kr243 (s)
yrkande 2, Kr291 (fp) yrkande 2, Kr257 (s) yrkande 6 -- beskrivs
relativt utförligt museets verksamhet, och museets stora
betydelse inte bara för regionen utan för landet i dess helhet
understryks. Det finns vissa inbördes variationer mellan
motionskraven. Sammanfattningsvis kan de sägas ha till syfte att
den resurs som Röhsska museet utgör bättre än vad som hitintills
varit fallet skall tas till vara på det nationella planet.
Utskottet har tidigare behandlat motionskrav rörande Röhsska
museet (se bl.a. bet. 1991/92:KrU1 och 18 samt bet.
1992/93:KrU17). Med hänvisning till arbetet inom
Kulturutredningen och Museiutredningen anser utskottet att det
inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning
av motionerna. De avstyrks.
Även Etnografiska museet i Göteborg tillhör Göteborgs
museer och erhåller statsbidrag via grundbidragssystemet.
Utskottet har vid en rad tillfällen behandlat motionsyrkanden
rörande museets ställning (se bl.a. bet. 1991/92:KrU1 och 18
samt bet. 1992/93:KrU17). Utskottet har konstaterat att de
etnografiska samlingarna i Stockholm och Göteborg kompletterar
varandra och understrukit vikten av ett nära samarbete mellan de
etnografiska museerna i dessa städer. I motion Kr291 (fp) vill
motionärerna att de båda etnografiska museerna skall få ett
gemensamt samordningsansvar inom verksamhetsområdet (yrkande 1).
Utskottet anser att det inte är motiverat med något
riksdagsinitiativ med hänsyn till det pågående utredningsarbetet
inom Kulturutredningen och Museiutredningen. Motionsyrkandet bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Även i motion Kr298 (s,-) tas upp frågan om att ge en
icke-statlig kulturinstitution nationell status. Motionärerna
lämnar en utförlig redovisning för arbetet på att skapa en
musik- och dansteater i Norrland. Motionärerna redovisar att
de fyra nordligaste landstingen, Östersund, Sundsvall,
Härnösand, Umeå och Piteå kommuner samt Luleå och Härnösand
stift gemensamt bedriver detta arbete. Avsikten är att den nya
institutionen skall bygga på redan befintlig struktur kring
Norrlandsoperan i Umeå och innebära etablering av tre nya
scener, i Östersund för barnopera, i Sundsvall/Härnösand för
dansteater och i Piteå för kyrkoopera. Motionärerna framhåller
att en etablering av en sådan nationell kulturinstitution skulle
bli ett välbehövligt tillskott till de regionala och lokala
kultursatsningar som gjorts och görs inom Norrlandsregionen.
Utskottet har inhämtat att Kulturutredningen under sitt arbete
skaffat närmare information om den planerade institutionen. Med
hänvisning härtill och till vad som ovan anförts om utredningens
arbete bör motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I detta sammanhang tar utskottet också upp till behandling
vissa övergripande motionsyrkanden som rör kultursatsningar i
vissa delar av landet.
Två av motionerna avser kulturen i Skåne. I motion Kr304
(kds) anförs i här aktuell del att det statliga kulturstödet bör
fördelas så rättvist som möjligt över landet och att Skåne
upprepade gånger blivit förfördelat vid fördelningen av statliga
medel till kulturen.
Utskottet hänvisar till vad som i inledningen till detta
avsnitt vid behandlingen av motion Kr215 anförts om
Kulturutredningens uppdrag då det gäller de statliga
kulturutgifterna. Motion Kr304 avstyrks i denna del (yrkande 1).
I motion Kr242 (fp) yrkas ett tillkännagivande till regeringen
om bl.a. behovet av ökat stöd till kulturinstitutioner eller
till kulturvårdsinsatser i Skåne.
De stödformer som avses handläggs i flertalet fall av Statens
kulturråd eller andra statliga organ.I fråga om några
institutioner har konkreta yrkanden om ökat stöd framställts i
andra motioner och prövas således i budgetsammanhang. Frågan om
inrättande av en regionteater i nordöstra Skåne får i första
hand prövas av de lokala och regionala huvudmän som kan vara
aktuella. Utskottet vill slutligen då det gäller önskemålen om
en nationalscen i Skåne hänvisa till Kulturutredningens arbete.
Av det sagda följer att utskottet avstyrker motionen i aktuell
del (yrkande 4).
Angelägenheten av att göra statliga insatser för Sörmlands
kulturliv understryks i motion A468 (s). Motionärerna hänvisar
genomgående till de konkreta förslag som lagts fram i andra
socialdemokratiska motioner, bl.a. partimotionen Kr307.
Utskottet kan -- med hänvisning till den lämnade redovisningen
-- konstatera att merparten av de satsningar som motionärerna
uttalar sig för ligger inom ramen för förslag som kommer att
prövas i budgetsammanhang under våren. Då det gäller synpunkter
som framförs i motionen om statlig medverkan vid tillkomsten av
ett Grafikens hus i Mariefred -- i Kungsladugården som förvaltas
av Statens fastighetsverk -- vill utskottet upplysa om att
utskottet räknar med att under hösten i år bereda motion Kr272,
vari samma fråga tas upp. Utskottet får då möjlighet att väga in
även de synpunkter som framförts i den nu aktuella motionen.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motion A468
i här aktuell del inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd
(yrkande 4).
Barn- och ungdomskultur
I fem motioner framställs yrkanden som med inbördes
variationer syftar till att främja barn- och ungdomskultur.
Som en bakgrund till redovisningen för och bedömningen av
yrkandena vill utskottet i korthet erinra om följande.
Behovet av insatser inom kulturpolitikens ram som riktar sig
mot barn och ungdom har ofta uppmärksammats under senare år av
både regering -- såväl den nuvarande som den tidigare -- och
riksdag. I direktiven till Kulturutredningen framhålls att det
likväl finns starka skäl som talar för att denna aspekt på
kulturpolitiken i än högre grad behöver sättas i förgrunden
framöver. Utredningen bör redovisa förslag om lämpliga vägar för
att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Den bör
därvid utgå från förhållandet att barnens kulturintresse
grundläggs i hemmet och i skolan. Skolan är vår kanske
viktigaste kulturinstitution, anförs det vidare i
utredningsdirektiven.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att som påpekas i
utredningsdirektiven viktigt underlagsmaterial för
Kulturutredningens analyser tagits fram av Statens kulturråd,
bl.a. när det gäller kulturinstitutionernas insatser för barn
och ungdom.
I andra betänkanden under våren behandlar utskottet
regeringens budgetförslag på kultur- och medieområdet samt
motionsyrkanden om bl.a. ökade resurser till insatser för barn
och ungdom. Utskottet begränsar sig därför i detta sammanhang
till att erinra om att regeringen i sitt budgetförslag beräknar
medel till 26 grundbelopp som skall kunna utgöra en rörlig
resurs för att stimulera länsteatrarna att i ökad utsträckning
utveckla verksamheten för barn och ungdom.
I motion Kr259 (kds) och motion Kr307 (s) framställs yrkanden
om barn- och ungdomskulturen som har ett likartat syfte. Enligt
förstnämnda motion understryks vikten av att det sker en
uppföljning av bl.a. de statliga institutionernas
medelsanvändning så att de goda ambitioner som finns hos
politiker och andra beslutsfattare resulterar i att barn- och
ungdomskulturen verkligen prioriteras och anpassas till de ungas
behov. I motion Kr307 föreslås att de statliga och
statsunderstödda kulturinstitutionerna i sina
anslagsframställningar konkret redovisar vad de gör för barn
och ungdom och hur de vill utnyttja tillgängliga resurser för
att utveckla verksamheten för barn och ungdom (yrkande 55).
Utskottet uttalade förra året med anledning av ett yrkande
likartat med yrkandet i motion Kr307 att utskottet utgår från
att redovisningar av här aktuellt slag i fortsättningen kommer
att lämnas i verksamhetsberättelser och anslagsframställningar
utan att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan. Denna
bedömning kvarstår. Utskottet vill tillägga att det framstår som
naturligt att det i anvisningarna till institutionerna inför de
fördjupade anslagsframställningar som skall avse nästa treåriga
budgetperiod ställs krav på en redovisning av insatserna för
barn och ungdom. Då det gäller statsunderstödda
kulturinstitutioner, i första hand de regionala institutionerna,
framstår det som naturligt att Statens kulturråd överväger
behovet av att kräva in sådan redovisning som här avses. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandena
inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Motionären bakom motion Kr267 (c) anser att det är viktigt att
särskilda medel anvisas för att de regionala museerna skall
kunna utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet på samma sätt
som varit fallet med teatrarna (yrkande 2).
Utskottet delar motionärens uppfattning i fråga om
angelägenheten av att även de regionala museerna satsar på
verksamhet för barn och ungdom. Med hänsyn till att
Kulturutredningen skall granska om den nuvarande formen för
statsbidrag till regionala kulturinstitutioner är ändamålsenligt
utformad är utskottet inte berett att i detta sammanhang uttala
sig för att särskilda medel anvisas för sådan verksamhet. Den
satsning på rörliga grundbelopp för utveckling av länsteatrarnas
verksamhet för barn och ungdom som föreslås i
budgetpropositionen kan, om riksdagen godtar den, bli av
betydelse för bedömningen av lämpligheten av att införa
motsvarande möjlighet på museiområdet, detta under förutsättning
att det nuvarande grundbidragssystemet bibehålls. Utskottet
avstyrker således motionsyrkandet.
I motion Kr307 (s) vill motionärerna också att riksdagen skall
göra vissa uttalanden om vidgning av begreppet kultur för barn
och ungdom så att begreppet kommer att omfatta även medierna
(yrkande 56). Motionärerna anser att intresset för de nya
medierna i framtiden måste påverka inriktningen av satsningarna
på barns och ungdomars kultur. Datagrafik och databaserade
metoder ger nya möjligheter till skapande verksamhet.
AV-centraler och de lokala kabelsändarföretagen har goda
förutsättningar att stödja skolans medieundervisning, framhålls
det.
I direktiven till Kulturutredningen anges bl.a. att
utredningen bör analysera förhållandet mellan kulturpolitiken
och utvecklingen inom massmedia. Utskottet delar den bedömning
som ligger bakom motionskravet och som kommer till uttryck i
utredningsdirektiven att utvecklingen inom medieområdet --
särskilt för de elektroniska medierna -- ger nya förutsättningar
för kulturpolitiken i många hänseenden. Med hänvisning till
Kulturutredningens uppdrag och med beaktande av att
motionsyrkandet i första hand synes inriktat mot insatser på den
kommunala nivån, där den kommunala självstyrelsens villkor måste
respekteras, avstyrker utskottet motionsyrkandet. Som utskottet
framhöll förra året förutsätter utskottet att kommunerna strävar
efter att ge barn- och ungdomskulturen en hög prioritet i den
kommunala budgeten (bet. 1992/93:KrU17 s. 23). AV-verksamheten
är i allmänhet väl utvecklad i kommunerna.
I motion Kr242 (fp) framförs vissa synpunkter om
barnkulturen i Skåne. I avvaktan på resultatet av
Kulturutredningens arbete anser motionärerna att barnkulturen i
Skåne bör få del av de 26 rörliga grundbelopp till länsteatrarna
som föreslås i budgetpropositionen.
Utskottet, som anser att det, utöver vad som anförts i det
föregående av generell art, inte finns skäl att göra några
särskilda uttalanden om barnkulturen i Skåne, hänvisar till sitt
betänkande KrU21 Teater, dans och musik då det gäller
fördelningen av de åsyftade grundbeloppen. Motionsyrkandet
avstyrks (yrkande 3).
Frågan om särskilt handlingsprogram för handikappades
deltagande i kulturlivet
I motion Kr307 (s) diskuteras frågor om kultur för
handikappade. Motionärerna erinrar bl.a. om att i betänkandet
(SOU 1992:52) Ett samhälle för alla, som var slutbetänkandet av
1989 års handikapputredning, de handikappades situation belysts
och att därvid även kulturfrågorna behandlats. Motionärerna
redovisar i motionen hur tillgängligheten för handikappade till
vissa kulturaktiviteter förbättrats bl.a. genom insatser av
Riksteatern.
En utförlig remissammanställning över det ovan angivna
betänkandet har publicerats (SOU 1992:52). Utskottet vill
framhålla att sammanställningen innehåller en rad beaktansvärda
synpunkter bl.a. då det gäller kultur och medier. Kulturrådet
bedömer att det behövs ett handlingsprogram för
funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Ett program bör
enligt myndigheten utarbetas på regeringens uppdrag av Statens
kulturråd i samverkan med berörda myndigheter. I motion Kr307
framställs ett yrkande som syftar till att riksdagen skall
uttala sig för att regeringen åt Kulturutrådet skall ge i
uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för de handikappades
deltagande i kulturlivet.
Utskottet gör följande bedömning. Det ingår i
Kulturutredningens uppdrag att se över 1974 års kulturpolitiska
mål. Ett av målen innehåller att kulturpolitiken skall utformas
med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov.
Utskottet vill i anslutning härtill nämna att regeringen till
Kulturutredningen överlämnat bl.a. en skrivelse från Statens
handikappråd med begäran om tilläggsdirektiv till utredningen om
mål och medel för att underlätta ett kulturliv för alla, dvs.
även för personer med funktionshinder.
Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet kunna utgå
från att Kulturutredningen överväger om initiativ bör tas till
utarbetandet av ett sådant program som motionärerna föreslår
eller om andra vägar bör väljas för att i högre grad än vad som
för närvarande är fallet tillgodose de handikappades berättigade
krav på delaktighet även på kulturområdet. Med hänvisning till
det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkande 58).
Frågan om införande av en bibliotekslag
Utskottet har vid en rad tillfällen under senare år behandlat
biblioteksfrågor. Sådana frågor har också varit föremål för en
omfattande debatt utanför riksdagen. I oktober 1992 höll
kulturutskottet en utfrågning i ämnet. I anslutning till
utfrågningen diskuterade utskottet ingående frågan om utredande
av bl.a. förutsättningarna för införande av en bibliotekslag.
Kulturutskottet stannade för att inte ta något initiativ i
frågan.
Utskottet vill vidare erinra om följande.
Efter förslag av regeringen beslöt riksdagen förra året om en
ändring av upphovsrättslagen enligt vilken det krävs tillstånd
av upphovsmännen vid uthyrning (och därmed jämförliga
rättshandlingar) av exemplar av litterära verk till allmänheten
(prop. 1992/93:214, bet. 1992/93:LU44, rskr. 1992/93:413).
I yttrande till lagutskottet i ärendet tillstyrkte utskottet
regeringsförslaget (yttr. 1992/93:KrU12y). Utskottet anförde
vidare bl.a. följande.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att de önskemål om en
bibliotekslag som framförts i olika sammanhang genomgående
innefattat krav på att det i en sådan lag skulle stadgas att
bibliotekslån skall vara avgiftsfria. Ett genomförande av
förslaget i propositionen innebär att författarna får en
lagstadgad rätt att själva avgöra huruvida deras böcker skall få
lånas ut mot avgift. Kulturutskottet gör bedömningen att kravet
på en lagreglering i vad avser för låntagarna avgiftsfria boklån
på bibliotek därmed i praktiken blir tillgodosett. Vid denna
bedömning beaktar utskottet bl.a. att Sveriges författarförbund
starkt drivit kravet på en bibliotekslag innefattande en
bestämmelse om avgiftsfria boklån.
Under den allmänna motionstiden i år har väckts fem motioner i
vilka framställs yrkanden som syftar till att en bibliotekslag
skall införas.
Med hänvisning till den ovan lämnade redovisningen och till
den möjlighet till en fördjupad prövning av frågan om införandet
av en bibliotekslag som finns inom Kulturutredningen anser
utskottet att följande motionsyrkanden inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd, nämligen Kr220 (v), Kr227 (s), Kr289 (v)
yrkande 5, Kr293 (s) yrkande 1 och Kr307 (s) yrkande 71.
Kulturen som lokaliseringsfaktor m.m.
Alltsedan rapporten (Ds 1991:22) Kulturen som
lokaliseringsfaktor, som grundade sig på undersökningar i
Tyskland, publicerades våren 1991 har det förekommit en livlig
diskussion i vårt land om vilken betydelse kulturen har som
lokaliseringsfaktor och som produktionsfaktor.
I tre motioner, Kr252 (m), Kr256 (kds) och Kr257 (s),
diskuteras, utifrån delvis olika aspekter, frågor av detta slag.
Motion Kr252 syftar till att det i Sverige skall komma till
stånd forskning på området i anslutning till Exposition 1997 i
Stockholm och till aktiviteterna år 1998, då Stockholm blir
kulturhuvudstad. I motion Kr256 vill motionärerna ha en
ekonomisk expertutredning på området. I motion Kr257 understryks
-- med utgångspunkt i förhållandena i Västsverige --
kulturlivets roll i infrastrukturen med hänsyn till dess
betydelse som lokaliseringsfaktor.
Utskottet anser med utgångspunkt i de synpunkter som anförts i
motionerna att det skulle vara av stort intresse att få till
stånd en diskussion på området grundad på material som bygger på
svenska förhållanden.
Utskottet har inhämtat att det i anknytning till
Kulturutredningen pågår ett kartläggningsarbete som syftar till
att sammanställa utrednings- och forskningsmaterial som avser de
i motionerna upptagna frågeställningarna. Det finns därför skäl
utgå från att utredningen överväger behovet av att ta initiativ
av det slag som anges i motionerna. Motionsyrkandena påkallar
därför inte någon åtgärd av riksdagen (Kr252, Kr256 och Kr257
yrkande 1).
Det finns skäl att tillägga följande. Våren 1991 diskuterade
utskottet en motion som innehöll synpunkter på kulturens
lönsamhet (se bet. 1991/92:KrU18 s. 12). Utskottet tog klart
avstånd från uttalanden i motionen om att det är hög tid att
betrakta kulturen som en näring. En följd av ett sådant
betraktelsesätt borde rimligen bli, anförde utskottet, att
sådana kultursatsningar som inte kan bevisas vara ekonomiskt
lönsamma skall upphöra. Det försök till samhällsekonomiskt
resonemang som gjorts i motionen i syfte att motivera offentligt
kulturstöd visade också, anförde utskottet, vilka svårigheter
det möter att med trovärdighet bevisa värdet av satsningar på
kulturen, om man begränsar sig till att betrakta den rent
ekonomiska lönsamheten. Utskottet utvecklade skälen härför
närmare. Utskottet anförde vidare bl.a. att utskottet anser att
frågan om offentliga kultursatsningar även i fortsättningen
måste betraktas främst utifrån andra värderingar än rent
ekonomiska.
I anslutning till det anförda bör här nämnas att Expertgruppen
för studier i offentlig ekonomi för någon vecka sedan lade fram
rapporten (Ds 1994:16) Varför kulturstöd? -- Ekonomisk teori och
svensk verklighet. I rapporten lämnas bl.a. några kortfattade
synpunkter på frågan om kultur som lokaliseringsfaktor.
Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar
Efter förslag av utskottet begärde riksdagen våren 1992 hos
regeringen att frågan om bildandet av en svensk stiftelse för
förvaltning av värdefulla kulturmiljöer -- både statliga och
icke statliga sådana avses -- skulle bli föremål för ingående
överväganden med utgångspunkt i en tidigare gjord utredning
(bet. 1991/92:KrU18 s. 18 f.). I årets budgetproposition anmäls
att det enligt regeringens bedömning är lämpligt att först vinna
erfarenheter av hur Fastighetsverkets kulturförvaltning
utfaller, innan ställning tas till det lämpliga att dessutom
bilda en stiftelse (bil. 12 s. 86). Utskottet vill för sin del
uttala viss förståelse för den gjorda bedömningen men vill
samtidigt starkt understryka att det är oundgängligen nödvändigt
att frågan, som avser ett vidare område än de statligt ägda
kulturmiljöerna, får en lösning inom överskådlig framtid. Det
bör inte finnas något hinder mot att frågan blir föremål för
närmare utredning, även om ett eventuellt genomförande av
förslaget kan behöva anstå i avvaktan på sådana erfarenheter som
regeringen anger.
I motion Kr307 (s) tas upp frågan om en annan form av fond,
dvs. någon form av stiftelse, på kulturmiljöområdet.
Motionärerna vill att det skall bildas en nationell kulturfond
som i första hand skall ge investeringsbidrag och inte användas
till bidrag till drift eller verksamhet. Bidrag från fonden bör
utgå till särskilt värdefulla kulturmiljöer. En sådan fond
skulle skapa förutsättningar för fler människor att ta del av
kultur, främja utvecklingen av kulturturismen och möjliggöra
större projekt för att ta till vara sevärdheter och attraktioner
i den egna bygden. Motionärerna anför slutligen att fonden
skulle vara av betydelse för lokal utveckling av samhälle och
näringsliv. Kulturutredningen bör få i uppdrag att i enlighet
med det anförda utreda möjligheterna att skapa en fond för
särskilt värdefulla kulturmiljöer.
Utskottet vill erinra om att utskottet för två år sedan
behandlade motionskrav med likartade syften, dock med den
skillnaden att då aktuella yrkanden innebar att den förordade
kulturfonden eller, enligt ett av yrkandena, flera fonder,
skulle användas även för investeringar i nya teatrar,
konserthallar, konsthallar och museer (se ovan angivna
betänkande 1991/92:KrU18 s. 9 f.). I sitt av riksdagen godkända
betänkande hänvisade utskottet till det anslag för bidrag till
ny- och ombyggnad av icke-statliga kulturbyggnader som finns på
kulturhuvudtiteln (B 4). Vidare hänvisade utskottet till att
resultatet av den utredning om kulturpolitikens inriktning som
utskottet förordat i samma betänkande -- dvs. den
kulturutredning som nu arbetar -- kunde få betydelse för
motionsönskemålen. Utskottet avstyrkte enhälligt motionskraven
med de gjorda hänvisningarna.
Utskottet är inte berett att med anledning av det nu aktuella
motionsyrkandet förorda att riksdagen tar initiativ till
inrättandet av en sådan kulturfond som föreslås. Till
kulturmiljövård -- liksom till bidrag till icke-statliga
kulturbyggnader -- kommer enligt vad utskottet inhämtat i
dagarna av sysselsättningsskäl betydande belopp att avdelas av
medel som riksdagen anvisat för arbetsmarknadsinsatser.
Utskottet vill vidare, liksom för två år sedan, hänvisa till
Kulturutredningens arbete. Motionsyrkandet avstyrks därför
(yrkande 67).
Särskilda frågor
Frågan om utställningsersättning och vilket ansvar de
olika utställningsanordnarna skall ha för sådan ersättning bör
utredas av Kulturutredningen, anser motionärerna bakom motion
Kr307 (s).
Utskottet vill framhålla att den av motionärerna upptagna
frågan ligger inom ramen för Kulturutredningens uppdrag. Det får
ankomma på utredningen att avgöra huruvida frågan skall tas upp
till närmare prövning. Utskottet anser att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd i här aktuell del (yrkande
62).
Enligt motion Kr254 (kds) bör stöd till enskilda
konstnärer i större utsträckning än vad som för närvarande är
fallet knytas till projekt eller avgränsade uppdrag.
Utskottet delar den uppfattning som motionsförslaget är ett
uttryck för. Utskottet vill framhålla att bidragsfördelningen av
Bildkonstnärsfonden numera har den inriktning som motionärerna
förordar. Med hänsyn härtill och till Kulturutredningens uppdrag
anser utskottet att det inte är erforderligt med någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionen i aktuell del
(yrkande 2).
I budgetpropositionen redovisas att det inom regeringskansliet
arbetar en interdepartemental arbetsgrupp med representanter
för Kultur- och Arbetsmarknadsdepartementen med uppgift att
följa frågor som är av gemensamt intresse för kultur-,
arbetsmarknads- och regionalpolitik (bil. 12 s. 11).
Motionärerna bakom motion Kr307 (s) vill att arbetsgruppen
skall forcera sitt arbete och därvid prioritera frågan om de
konstnärliga yrkesutövarna (yrkande 59).
Av budgetpropositionen framgår att arbetsgruppen skall studera
bl.a. insatser för konstnärliga yrkesutövare och att den därvid
kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt formerna för de
insatser som sker genom kulturarbetsförmedlingarna. Utskottet
har inhämtat att arbetet redan påbörjats. Motionsyrkandet bör
enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Motion Kr228 (s) har till syfte att Statens kulturråd skall
lägga fram förslag till hur andra bidragsmottagare än
institutioner skall kunna få besked om bidragsbeslut i ett
tidigare skede än som för närvarande är fallet.
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att
bidragsbeslut kan lämnas så tidigt som möjligt. Utskottet vill
erinra om att Statens kulturråd under senare år i vissa fall
informerat bidragsmottagare om myndighetens bedömning i fråga om
kommande bidragsbeslut. Utskottet vill dock samtidigt framhålla
att viss försiktighet måste iakttas i detta hänseende i de fall
där bidragsbesluten är beroende av beslut av statsmakterna, som
ännu inte fattats. Utskottet vill vidare framhålla att det
utredningsarbete som pågår inom bl.a. Kulturutredningen bör
kunna få betydelse för den i motionen upptagna frågan.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
I motion Kr219 (-) föreslås att regeringen skall öka
satsningen på all kulturell verksamhet.
Utskottet avstyrker motionen. Utskottet anser nämligen att
riksdagen i sedvanlig ordning bör pröva medelsbehovet under de
olika kulturanslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kulturell jämlikhet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 69,
res. 1 (s)
2. beträffande de kulturpolitiska målen m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr289 yrkandena 1 och 2,
5. beträffande medelsanvisning för Stimulans av nya
initiativ på kulturområdet utanför storstäderna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr289 yrkande 3,
res. 4 (v)
6. beträffande Värmland som sammanhållet kulturlän
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr290 yrkande 4,
7. beträffande omfördelning av kulturstödet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr215,
8. beträffande ett nationellt ansvar för regionala och
lokala museer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr257 yrkande 5,
9. beträffande Röhsska museet i Göteborg
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr218, 1993/94:Kr243
yrkande 2, 1993/94:Kr291 yrkande 2 och 1993/94:Kr257 yrkande 6,
10. beträffande Etnografiska museet i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr291 yrkande 1,
11. beträffande musik- och dansteater i Norrland
att att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr298,
12. beträffande kultur i Skåne
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr242 yrkande 4 och
1993/94:Kr304 yrkande 1,
14. beträffande uppföljning och redovisning av insatser för
barn och ungdom
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr259 och
1993/94:Kr307 yrkande 55,
15. beträffande anvisande av särskilda medel för de
regionala museernas barn- och ungdomsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr267 yrkande 2,
16. beträffande vidgning av begreppet kultur för barn och
ungdom
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 56,
res. 5 (s)
17. beträffande barnkulturen i Skåne
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr242 yrkande 3,
18. beträffande handlingsprogram för de handikappades
deltagande i kulturlivet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 58,
res. 6 (s)
19. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr220, 1993/94:Kr227,
1993/94:Kr289 yrkande 5, 1993/94:Kr293 yrkande 1 och
1993/94:Kr307 yrkande 71,
res. 7 (s, v)
20. beträffande kulturen som lokaliseringsfaktor m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr252, 1993/94:Kr257
yrkande 1 och 1993/94:Kr256,
21. beträffande nationell fond för
kulturmiljöinvesteringar
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 67,
res. 8 (s)
22. beträffande utställningsersättning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 62,
res. 9 (s)
23. beträffande anknytning till projekt m.m. vid stöd till
enskilda konstnärer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr254 yrkande 2,
24. beträffande viss interdepartemental arbetsgrupp
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 59,
res. 10 (s)
25. beträffande tidpunkten för besked om bidragsbeslut
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr228,
26. beträffande ökade satsningar på all kulturell
verksamhet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr219.
Stockholm den 3 mars 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s),
Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Stina Eliasson (c),
Alwa Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).
Reservationer
1. Kulturell jämlikhet (mom. 1)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "(yrkande 69)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motion Kr307 (s) om att aktiva insatser för att nå kulturell
jämlikhet måste ges hög prioritet i allt kulturpolitiskt arbete.
Utskottet tillstyrker därför det här aktuella motionsyrkandet
(yrkande 69). Vad utskottet anfört bör således riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande kulturell jämlikhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 69
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. De kulturpolitiska målen m.m. (mom. 2)
Elisabeth Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Eftersom Kulturutredningens" och slutar med "på
kulturpolitiken" bort ha följande lydelse:
I Vänsterpartiets partimotion Kr289 (v) tas upp vissa centrala
frågor om Vänsterpartiets syn på den framtida kulturpolitiken.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motionen om kulturpolitikens mål och inriktning och om vikten av
att det finns ett mångkulturellt perspektiv på kulturpolitiken.
Starka intressen strävar mot att mönstra ut de kulturpolitiska
mål som vänstern vill stärka. Mer än tidigare måste därför
riksdag och regering ägna uppmärksamhet åt att stärka de mål som
betonar allas rätt att delta i skapande aktiviteter, främjar
kontakten mellan människor, ökar förståelsen över kulturgränser,
skapar identitet genom att ta till vara och levandegöra
kulturarvet och ta hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter
och behov.
I ett mångkulturellt samhälle som Sverige är det av största
vikt att förståelsen för andra kulturer ökar och att vi breddar
medvetandet om kulturarvs och sedvänjors relativitet.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr289
i här aktuell del (yrkandena 1 och 2).
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande de kulturpolitiska målen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr289 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Regionala kulturkonsulenter (mom. 4)
Elisabeth Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Det får" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande
lydelse:
I motion Kr289 (v) framförs ett förslag som syftar till att
tjänster för regionala kulturkonsulenter skall inrättas och att
ett statligt stöd som successivt trappas av skall utgå för att
finansiera tjänsterna (yrkande 4).
Utskottet biträder förslaget. Som framhålls i motionen bör
bidragen kunna ges till landsting, länsbildningsförbund och
länskulturinstitutioner av olika slag.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionen i
här aktuell del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande regionala kulturkonsulenter
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr289 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Medelsanvisning för Stimulans av nya initiativ på
kulturområdet utanför storstäderna (mom. 5)
Elisabeth Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Likaledes avstyrker" och slutar med "nya ändamål" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att Statens kulturråd
redan för nästa budgetår får resurser för att göra särskilda
satsningar för att stimulera nya initiativ på kulturområdet
utanför storstäderna. Utskottet tillstyrker därför förslag i
motion Kr289 (v) om att 5 miljoner kronor skall anvisas för
ändamålet för budgetåret 1994/95 (yrkande 3).
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande medelsanvisning för Stimulans av nya
initiativ på kulturområdet utanför storstäderna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr289 yrkande 3
under ett nytt anslag benämnt Stimulans av nya initiativ på
kulturområdet utanför storstäderna för budgetåret 1994/95
under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
5 000 000 kr,
5. Vidgning av begreppet kultur för barn och ungdom (mom. 16)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "I direktiven" och slutar med "i kommunerna" bort ha
följande lydelse:
I motion Kr307 (s) framhålls att barns och ungdomars
fritidsvanor och kulturvanor inte har förändrats på något
dramatiskt sätt under de senaste decennierna med det väsentliga
undantaget att barn och ungdom alltmer ägnar sin tid åt medier.
Intresset för data- och TV-spel men också för datorer i
allmänhet har särskilt bland unga pojkar ökat mycket. Olika
nätverk byggs upp och experiment med multimedia förekommer, på
något håll i stor skala. Som angetts i motionen måste intresset
för de nya medierna i framtiden påverka inriktningen av
satsningarna på barns och ungdoms kultur.
I direktiven till Kulturutredningen anges visserligen bl.a.
att utredningen bör analysera förhållandet mellan
kulturpolitiken och utvecklingen inom massmedia, men utskottet
anser att frågan är så viktig att riksdagen redan nu bör slå
fast att begreppet kultur för barn och ungdom även skall omfatta
medierna.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr307 i här aktuell del (yrkande 56) som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande vidgning av begreppet kultur för barn och
ungdom
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 56
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Handlingsprogram för de handikappades deltagande i
kulturlivet (mom. 18)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Med hänsyn" och slutar med "(yrkande 58)" bort ha
följande lydelse:
Som redovisats i det föregående har Kulturutredningen att se
över 1974 års kulturpolitiska mål, däribland även målet att
kulturpolitiken skall utformas med hänsyn till eftersatta
gruppers erfarenheter och behov. Bl.a. med hänsyn härtill finns
det skäl utgå från att utredningen kommer att ägna uppmärksamhet
åt frågor om de handikappades kulturverksamhet. Det är viktigt
att så sker. Med hänsyn till de mycket omfattande uppgifter som
ankommer på Kulturutredningen anser utskottet att det finns skäl
att redan innan resultatet av utredningens arbete föreligger
initiativ tas som kan leda till en förbättring av de
handikappades möjligheter att delta i kulturlivet.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr 307 (s) om
att riksdagen bör uttala sig för att ett handlingsprogram för
att främja handikappades deltagande i kulturlivet bör tas fram
av Statens kulturråd (yrkande 58).
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:
18. beträffande handlingsprogram för de handikappades
deltagande i kulturlivet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 58
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Frågan om införande av en bibliotekslag (mom. 19)
Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),
Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s)
och Elisabeth Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet vill" och på s. 15 slutar med "yrkande 71"
bort ha följande lydelse:
I fem motioner tas upp frågan om införande av en
bibliotekslag. I fyra av motionerna, nämligen Kr220 (v), Kr227
(s), Kr293 (s) yrkande 1 och Kr307 (s) yrkande 71 framställs
krav på att riksdagen skall begära att regeringen skall lägga
fram förslag om en sådan lag. I en av motionerna, Kr289 (v)
yrkande 5, framhåller motionärerna värdet av en bibliotekslag. I
samtliga motioner framhålls att en sådan lag bör innehålla en
bestämmelse om fria boklån. I några av motionerna utvecklas
också närmare vad som i övrigt bör regleras i en
bibliotekslag.
Utskottet vill erinra om att frågan om införande av en
bibliotekslag diskuterats i en rad sammanhang under senare år.
Utskottet vill hänvisa till -- utöver den utfrågning utskottet
ordnade i oktober 1992 -- den debatt som förekom i anslutning
till Sveriges författarförbunds kampanj Rädda biblioteken.
Utskottet anser att biblioteken har en sådan betydelse i
samhället för bl.a. yttrandefriheten att deras skötsel inte kan
reduceras till enbart en kommunal angelägenhet. Enligt
utskottets mening leder den förda debatten till den slutsatsen
att det är nödvändigt att en bibliotekslag stiftas. En sådan lag
bör innehålla bl.a. bestämmelser om att det skall finnas
folkbibliotek av god kvalitet i varje kommun, att det skall
finnas fackutbildad bibliotekspersonal i varje bibliotekssystem
samt att bokutlåningen skall vara avgiftsfri för låntagaren.
Det finns skäl tillägga följande. Sedan årsskiftet gäller att
det krävs tillstånd av upphovsmännen vid uthyrning (och därmed
jämförliga rättshandlingar) av exemplar av litterära verk till
allmänheten (19 § upphovsrättslagen). Detta tillståndskrav
minskar enligt utskottets mening inte behovet av att det införs
en bibliotekslag som innehåller förbud mot biblioteksavgifter.
Medborgarna bör nämligen vara garanterade en rätt att
avgiftsfritt få låna böcker på folkbiblioteken. Möjligheterna
för medborgarna att låna böcker avgiftsfritt bör således inte
vara beroende av vilket ställningstagande författarna intar i
avgiftsfrågan (jfr avvikande mening nr 3 och meningsyttring i
yttr. 1992/93:KrU12y).
Utskottet anser således att regeringen bör lägga fram förslag
till en bibliotekslag.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet
motionsyrkandena.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr220,
1993/94:Kr227, 1993/94:Kr289 yrkande 5, 1993/94:Kr293 yrkande 1
och 1993/94:Kr307 yrkande 71 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
8. Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar (mom. 21)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet är" och slutar med "(yrkande 67)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motion Kr307 (s) om att det finns skäl att skapa en fond för
särskilt värdefulla kulturmiljöer. Som närmare redovisats i det
föregående bör en sådan fond i första hand ge
investeringsbidrag. En fond av angivet slag skulle skapa
förutsättningar för fler människor att ta del av kultur, främja
utvecklingen av kulturturismen och möjliggöra större projekt för
att ta till vara sevärdheter och attraktioner i den egna bygden.
Fonden skulle, som också anförs i motionen, vara av betydelse
för lokal utveckling av samhälle och näringsliv.
Kulturutredningen bör få i uppdrag att utreda möjligheterna att
i enlighet med det anförda skapa en fond för särskilt värdefulla
kulturmiljöer. Utskottet tillstyrker således motion Kr307 i här
aktuell del (yrkande 67).
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande nationell fond för
kulturmiljöinvesteringar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 67
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Utställningsersättning (mom. 22)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet vill framhålla" och slutar med "(yrkande
62)" bort ha följande lydelse:
Kulturutredningen bör enligt utskottets mening få i
uttryckligt uppdrag att utreda frågan om vilket ansvar de olika
utställningsanordnarna skall ha för utställningsersättning.
Utskottet tillstyrker därför motion Kr307 yrkande 62.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande
lydelse:
22. beträffande utställningsersättning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 62
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Viss interdepartemental arbetsgrupp (mom. 24)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Av budgetpropositionen" och slutar med "riksdagens
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Det är utomordentligt viktigt att alla möjliga insatser görs
för att förbättra arbetsvillkoren för de konstnärliga
yrkesutövarna. Den interdepartementala arbetsgruppen inom
regeringskansliet som har i uppgift att följa frågor som är av
gemensamt intresse för kultur-, arbetsmarknads- och
regionalpolitik bör därför, som föreslås i motion Kr307 (s),
forcera sitt arbete och därvid prioritera frågan om insatser för
de konstnärliga yrkesutövarna. Motionen tillstyrks därför i här
aktuell del (yrkande 59).
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande viss interdepartemental arbetsgrupp
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 59
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Richard Ulfvengren (nyd) anför:
Under den allmänna motionstiden i år har företrädare för Ny
demokrati inte väckt någon motion som innehåller förslag som
avser övergripande kulturfrågor. Orsaken härtill är att det då
arbetade fyra parlamentariska utredningar med kulturpolitiska
frågor, varav en av övergripande natur. En av utredningarna har
avslutat sitt arbete i dagarna. Vi ansåg att utredningsarbetet
inte borde föregripas.
I detta sammanhang vill jag också -- med hänvisning till vad
som anförs i partimotionen Kr309 från Ny demokrati om
kulturpolitiken -- framhålla följande då det gäller
kulturbudgeten för nästa budgetår. I avvaktan på resultatet av
den omfattande utredningsverksamhet rörande kulturpolitiken som
pågår inom de ovan åsyftade utredningarna bör enligt Ny
demokratis mening bidragen på kulturområdet i princip frysas.
Det är nämligen en principsak att inte föreslå drastiska
nedskärningar eller ökningar i en verksamhet som är föremål för
utredning. Av detta skäl motsätter vi oss bl.a. sänkning av
anslaget till Riksteatern. Denna och övriga budgetfrågor
behandlas av utskottet i andra betänkanden.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 2
Utskottet 4
Utredningsarbete på kulturområdet 4
Allmänna synpunkter 7
Kulturpolitikens mål, m.m. 7
Decentraliseringsfrågor 7
Kulturella centrum, m.m. 7
Andra decentraliseringsfrågor 9
Barn- och ungdomskultur 12
Frågan om särskilt handlingsprogram för handikappades
deltagande i kulturlivet 14
Frågan om införande av en bibliotekslag 14
Kulturen som lokaliseringsfaktor m.m. 15
Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar 16
Särskilda frågor 17
Hemställan 18
Reservationer 20
1. Kulturell jämlikhet (s) 20
2. De kulturpolitiska målen m.m. (v) 21
3. Regionala kulturkonsulenter (v) 21
4. Medelsanvisning för Stimulans av nya initiativ på
kulturområdet utanför storstäderna (v) 22
5. Vidgning av begreppet kultur för barn och ungdom
(s) 22
6. Handlingsprogram för de handikappades deltagande i
kulturlivet (s) 23
7. Frågan om införande av en bibliotekslag (s, v) 23
8. Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar (s) 24
9. Utställningsersättning (s) 25
10. Viss interdepartemental arbetsgrupp (s) 25
Särskilt yttrande (nyd) 26