Utskottet behandlar i detta betänkande förslag som regeringen
lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga bidrag till
folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens och
folkhögskolornas verksamhet, samt motioner som väckts i
anslutning härtill.
Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget Bidrag till
folkbildningen skall anvisa 1 865 328 000 kronor i enlighet
med regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed
regeringens förslag om en besparing på anslaget med 100 miljoner
kronor. Motioner om ökade resurser i förhållande till
regeringens förslag avstyrks.
Utskottet föreslår vidare med anledning av motioner att
utbetalningsrutinerna beträffande folkbildningsanslaget inte bör
ändras nästa budgetår. Regeringen hade i budgetpropositionen
aviserat en ändring från kvartalsutbetalningar i förskott till
månadsutbetalningar i efterskott.
Utskottet tillstyrker att riksdagen under anslaget Bidrag till
vissa handikappåtgärder inom folkbildningen skall anvisa
63 959 000 kronor i enlighet med regeringens förslag.
Med anledning av motioner föreslår kulturutskottet att
riksdagen dels under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning
skall anvisa 4 miljoner kronor för nästa budgetår, dels som sin
mening skall ge regeringen till känna att regeringen bör
klarlägga effekterna av ett indraget bidrag och möjligheterna
till en alternativ finansiering av kontakttolkutbildningen.
Regeringen hade med hänvisning till statsfinansiella skäl
föreslagit att anslaget, som innevarande budgetår uppgår till
närmare 8 miljoner kronor, skulle upphöra nästa budgetår.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden i vilka begärs uttalanden
från riksdagen om inriktningen av utvärderingen av
folkbildningen, om inrättande av viss linje och om behovet av
studiematerial för vissa grupper av handikappade.
Reservationer har avlämnats till förmån för högre bidrag till
folkbildningen och kontakttolkutbildningen samt till förmån för
ändring av rutinerna för utbetalning av folkbildningsbidraget.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 9
(Utbildningsdepartementet) under B Folkbildning
dels under punkt B 1 föreslagit riksdagen att till Bidrag
till folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag på
1 865 328 000 kr,
dels under punkt B 2 föreslagit riksdagen att till Bidrag
till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret
1994/95 anvisa ett anslag på 63 959 000 kr.
Motionerna
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
46. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa 100 000 000 kr
utöver regeringens förslag,
51. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till
folkbildningen, till särskilda insatser för att motverka rasism
och främlingsfientlighet, för budgetåret 1994/95 anvisa
3 000 000 kr utöver regeringens förslag.
1993/94:Kr401 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av medel för produktion av
studiematerial för personer med utvecklingsstörning eller afasi.
1993/94:Kr402 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utvärdering av bidraget till folkbildningen.
1993/94:Kr403 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om afasilinjer på folkhögskolor.
1993/94:Kr404 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning av kontakttolkar.
1993/94:Kr405 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till ny lösning på finansieringen
av kontakttolkutbildningen.
1993/94:Kr407 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa 100 000 000 kr
utöver regeringens förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om periodiseringen av utbetalningen av
statsbidraget till folkbildningen.
1993/94:Kr409 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:100 bilaga 9 med
förslag om en minskning av folkbildningsanslaget på 100 miljoner
kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslaget om ändrade utbetalningsrutiner
för statsbidragen till folkbildningen.
1993/94:Kr410 av Berit Oscarsson och Margareta Israelsson (s)
vari yrkas
1. att riksdagen, i enlighet med tidigare principer, för
budgetåret 1994/95 anvisar 8 miljoner kronor för
kontakttolkutbildning i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:Kr411 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslagstilldelningen till folkbildningen,
3. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för
budgetåret 1994/95 anvisar 650 000 000 kr utöver regeringens
förslag på 1 865 328 000 kr, dvs. 2 515 328 000 kr,
4. att riksdagen för bidrag till kontakttolkutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar 8 474 000 kr.
1993/94:Kr412 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om oförändrade rutiner för utbetalningen av statsbidraget till
folkbildningen.
1993/94:Kr413 av Marianne Jönsson och Elving Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar avvisa förslaget om ändrade
utbetalningsrutiner för statsbidragen till folkbildningen.
1993/94:Kr414 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att inte utöka antalet utbetalningstillfällen för
statsbidraget.
1993/94:Kr415 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att utbetalning av statsbidrag till folkbildningen även i
fortsättningen skall ske kvartalsvis i förskott.
1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
21. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om en
reduktion av anslaget B 1 Bidrag till folkbildning för
budgetåret 1994/95 med 100 miljoner kronor.
Utskottet
Bidrag till folkbildningen (B 1)
Medelsanvisningen
Bidrag till folkbildning utgår sedan budgetåret 1991/92 från
ett samlat anslag som fördelas till studieförbund och
folkhögskolor av Folkbildningsrådet (prop. 1990/91:82, bet.
1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Budgetåren 1991/92 och
1992/93 gjordes besparingar på anslaget med 100 respektive 300
miljoner kronor. För det senare av dessa budgetår anvisades
emellertid -- utöver det ordinarie anslaget -- 100 miljoner
kronor för arbetsmarknadsanpassad utbildning inom folkbildningen
och 106 miljoner kronor för kurser vid folkhögskolor för
arbetslösa. Mot bakgrund av situationen på arbetsmarknaden
anvisades medel utöver det ordinarie anslaget även för
budgetåret 1993/94, nämligen 100 miljoner kronor för särskilda
kurser inom folkbildningen för arbetslösa och närmare 439
miljoner kronor för extra platser inom folkhögskolan. I årets
budgetproposition redovisas vad dessa extra medel inneburit när
det gäller antal extra platser inom folkhögskolan och antal
deltagare i kurser. Totalt disponerar folkbildningen för
budgetåret 1993/94 statligt bidrag om drygt 2 456 000 000
kronor.
Folkbildningsrådet har i sin fördjupade anslagsframställning
inför nästa treåriga budgetperiod föreslagit att det ordinarie
anslaget skall beräknas med hänsyn tagen till behoven av
arbetsmarknadsanpassad utbildning och till behoven av utökade
insatser för människor med funktionshinder samt sociala och
språkliga handikapp. Vidare har Folkbildningsrådet föreslagit
att utgångspunkten för beräkningen av anslaget för budgetåret
1994/95 skall vara det sammanlagda statliga bidraget för
budgetåret 1993/94 om närmare 2,5 miljarder kronor.
En mera omfattande utvärdering av de statsbidragsstödda
verksamheterna har inte kunnat göras för den treårsperiod som
avslutas i och med utgången av innevarande budgetår. Regeringen
har dock funnit att den redovisning för verksamheten, som
Folkbildningsrådet gjort i sin fördjupade anslagsframställning,
visar att den statligt stödda verksamheten inom folkbildningen
stämmer väl överens med de av statsmakterna uppställda syftena
med statsbidragsgivningen. Regeringen konstaterar -- liksom
utskottet gjort vid tidigare tillfällen -- att folkbildningen
även har kunnat göra betydande insatser med hjälp av de
särskilda medel som anvisats av arbetsmarknadspolitiska skäl.
Regeringen anför att nuvarande syften med statsbidraget till
folkbildningen skall vara oförändrade under treårsperioden
1994/95--1996/97 och att Folkbildningsrådet skall fördela det
statsbidrag som anslås för folkbildningen.
Regeringen har vid anslagsberäkningen för budgetåret 1994/95
fört bort de extra medel om närmare 539 miljoner kronor som
riksdagen anvisade med anledning av förslag i
kompletteringspropositionen våren 1993 (prop. 1992/93:150, yttr.
1992/93:KrU14y, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447).
Anslagsberäkningen utgår således från det anslag för budgetåret
1993/94 som riksdagen anvisade i enlighet med förslaget i 1993
års budgetproposition, dvs. drygt 1,9 miljarder kronor (prop.
1992/93:100, bet. 1992/93:KrU13, rskr. 1992/93:192). Med hänsyn
till det statsfinansiella läget föreslår regeringen att en
besparing om 100 miljoner kronor skall göras. Efter pris- och
löneomräkning föreslås anslaget föras upp med 1 865 328 000 kr.
Regeringen aviserar att riksdagen kommer att föreläggas
förslag i 1994 års kompletteringsproposition om att anvisa
arbetsmarknadspolitiska medel för insatser inom folkbildningen
även för budgetåret 1994/95. I budgetpropositionen (bil. 9 s.
15--16) anges att det kommande förslaget skall avse medel för
8 900 platser i folkhögskolan och därutöver uppskattningsvis
3 000 platser inom folkbildningen, dvs. inom studieförbunden
och folkhögskolan.
I fem motioner yrkas att riksdagen skall öka anslaget till
folkbildningen i förhållande till regeringens förslag. Med
utgångspunkt i det totala statsbidraget för innevarande budgetår
yrkas i motion 1993/94:Kr411 (v) att riksdagen skall anvisa 650
miljoner kronor utöver regeringens förslag, dvs. sammanlagt
2 515 328 000 kronor (yrkande 3). I motionen betonas vikten
av att anslagstilldelningen till folkbildningen sker under det
ordinarie anslaget och att folkbildningen får en jämn
anslagstilldelning för att underlätta långsiktig planering och
ett effektivt resursutnyttjande (yrkande 1). I motionerna
1993/94:Kr307 (s) yrkande 46, 1993/94:Kr407 (s) yrkande 1,
1993/94:Kr409 (s) yrkande 1 och 1993/94:Ub906 (s) yrkande 21
hemställs att riksdagen skall anvisa 100 miljoner kronor
utöver förslaget i budgetpropositionen. I motionerna anförs att
anslaget inte bör minskas då folkbildningen är ett värdefullt
komplement till den allmänna vuxenutbildningen och når människor
som har kort utbildning och behov av ökade kunskaper. Vidare
framhålls folkbildningens stora betydelse för kulturlivet och
för arbetet att nå en större kulturell jämlikhet och ett vidgat
deltagande i kulturlivet. I motion 1993/94:Kr307 (s) hemställs
även om en höjning av anslaget med 3 miljoner kronor till
särskilda insatser inom folkbildningen för att motverka rasism
och främlingsfientlighet (yrkande 51).
Utskottet anser i likhet med regeringen att målen för
statsbidragsgivningen till folkbildningen skall vara oförändrade
under treårsperioden 1994/95--1996/97. Till dessa mål hör bl.a.
att statsbidragsgivningen skall stödja en verksamhet som syftar
till att göra det möjligt för människor att påverka sin
livssituation och skapa engagemang att delta i
samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller
kulturellt arbete. Vidare skall verksamheter som syftar till att
utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället
prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller
kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid
invandrare särskilt skall uppmärksammas. Handikappade utgör en
annan viktig målgrupp.
I det rådande statsfinansiella läget anser utskottet att
riksdagen bör följa regeringens förslag att 100 miljoner kronor
skall sparas på folkbildningsanslaget. Utskottet noterar därvid
att den kapacitet som för närvarande finns inom folkbildningen
med all sannolikhet kommer att utnyttjas även nästa budgetår
genom de särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser som kommer
att föreslås i kompletteringspropositionen. Utskottet anser att
det är värdefullt att regeringen underlättar folkbildningens
planering genom att dessa extra insatser aviseras redan nu.
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1993/94:Kr307
om folkbildningens möjligheter att bidra till att
främlingsfientlighet och rasism motverkas. Utskottet anser
emellertid att några särskilt anvisade medel inte bör beräknas
under anslaget för detta ändamål. Ett av syftena med
statsbidragsreformen för tre år sedan var att minska
statsbidragets roll som styrinstrument och att låta
folkbildningen själv få bestämma inriktningen på sin verksamhet
inom ramen för uppställda riktlinjer. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att regeringen i årets budgetproposition
aviserar tillskapandet av en särskild kommission mot
främlingsfientlighet och rasism och att väsentligt utökade medel
föreslås ställas till regeringens disposition för åtgärder mot
främlingsfientlighet och rasism (prop. 1993/94:100 bil. 12 punkt
D 11).
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till regeringens förslag anvisar 1 865 328 000 kronor. I
enlighet härmed bör riksdagen avslå de motioner i vilka högre
belopp yrkas, nämligen motionerna 1993/94:Kr307 yrkandena 46 och
51, 1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1,
1993/94:Kr411 yrkandena 1 och 3 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21.
Utbetalningsrutinerna
I budgetpropositionen aviserar regeringen att utbetalningen av
statsbidraget till folkbildningen, som i dag sker kvartalsvis i
förskott, skall ändras till att ske månadsvis i efterskott.
Utbetalningen av anslaget bör även fortsättningsvis ske
kvartalsvis i förskott enligt motionerna 1993/94:Kr407 (s)
yrkande 2, 1993/94:Kr409 (s) yrkande 2, 1993/94:Kr412 (kds),
1993/94:Kr413 (c), 1993/94:Kr414 (fp) och 1993/94:Kr415 (fp). I
motionerna anförs dels att en ändrad utbetalningsrutin kommer
att medföra en reell besparing på statsbidraget till
folkbildningen om sammanlagt 25 miljoner kronor, dels att en
månadsvis utbetalning kommer att medföra administrativt
merarbete för studieförbunden och folkhögskolorna.
Utskottet vill först erinra om att ett av syftena med
statsbidragsreformen år 1991 var att underlätta för
studieförbund och folkhögskolor att kunna minska sin
administration. En övergång till månadsvisa utbetalningar av
statsbidraget torde -- särskilt på det lokala planet -- medföra
en viss ökning av administrationen. Vidare vill utskottet erinra
om att utbetalningsrutinerna ändrades så sent som den 1 juli
1993. Mot denna bakgrund och med tanke på att ändrade
utbetalningsrutiner reellt sett kommer att innebära en minskning
av folkbildningens resurser för budgetåret 1994/95 med 25
miljoner kronor anser utskottet att ändringen inte bör
genomföras. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1993/94:Kr407 yrkande 2, 1993/94:Kr409 yrkande 2,
1993/94:Kr412, 1993/94:Kr413, 1993/94:Kr414 och 1993/94:Kr415
som sin mening ge regeringen till känna.
Utvärdering
När riksdagen beslöt om ett nytt anslagssystem för
folkbildningen och om mål för statsbidragsgivningen godkändes
även riktlinjer för uppföljning och utvärdering (prop.
1990/91:82 s. 40--43). I propositionen anfördes bl.a. följande.
En samlad uppföljning och utvärdering är en nödvändig del i
den statliga budgetprocessen. Den uppföljning och utvärdering
som är av intresse för riksdag och regering skall alltså
relateras till den statliga bidragsgivningen. Folkbildningsrådet
gör uppföljning av den verksamhet som bedrivs med statsbidrag
samt utvärderar denna. Staten tar dels del av rådets utvärdering
men gör även en egen bedömning av materialet. Den bedömning som
staten därvid gör bör vara en viktig utgångspunkt för beslut om
framtida resurstilldelning. Den kan även föranleda en revidering
av de mål som staten fastställt för sin bidragsgivning.
-- -- --
Enligt min mening finns det anledning att även bedriva ett
utvärderingsarbete som är helt frikopplat från det som
folkbildningen själv skall svara för. Ett sådant arbete kan ske
genom att regeringen lägger ut tidsbegränsade uppdrag t.ex. till
en särskild utredare eller till en forskningsinstitution.
Statens fördjupade utvärdering av folkbildningsverksamheten bör
göras vart tredje år. Genom ett sådant förfarande tillgodoses
även önskemål om att utvärderingen bör göras åtskild från dem
som är ansvariga för verksamhetens genomförande.
På regeringens uppdrag har en särskild utredare föreslagit
principer för utvärdering av folkbildningen (SOU 1993:64).
Förslaget har remissbehandlats. I budgetpropositionen aviserar
regeringen att en utredning inom kort skall tillsättas med
uppgift att planera och låta genomföra en kvalitativ utvärdering
av folkbildningen.
I motion 1993/94:Kr402 (c) hemställs att utvärderingen skall
innefatta en analys av vilka effekter besparingarna på
folkbildningsanslaget har fått. Analysen bör även avse vilka
effekter som uppstått genom att principen om ett enda samlat
bidrag som folkbildningen själv fritt disponerar över har
övergivits i och med de särskilt anvisade,
arbetsmarknadspolitiskt betingade medlen. Utvärderingen bör vara
klar i sådan tid att resultaten kan ligga till grund för
kommande års budgetarbete.
Den kommande utvärderingen av statsbidragsgivningen till
folkbildningen skall enligt uppgift i första hand ställa
verksamheten i relation till de från början uppställda målen för
statsbidragsgivningen. Utskottet utgår från att viss hänsyn även
kommer att tas till de delvis förändrade förutsättningar för
verksamheten som besparingarna och anvisandet av särskilda,
arbetsmarknadspolitiska medel har inneburit. Utskottet anser att
något initiativ från riksdagens sida i denna fråga inte är
nödvändigt. Motion 1993/94:Kr402 avstyrks.
Inrättande av viss folkhögskolelinje
Regeringen bör enligt motion 1993/94:Kr403 (fp) rekommendera
kommun- och landstingsförbunden att verka för att afasilinjer
inrättas på folkhögskolor i samtliga län. Motionärerna redovisar
vilken stor betydelse särskilda folkhögskolekurser har för att
afatiker skall kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.
När det nya statsbidragssystemet infördes uttalades att
handikappade skall vara en viktig målgrupp för folkbildningen. I
Folkbildningsrådets fördjupade anslagsframställning konstateras
att folkbildningen vänder sig till alla grupper med
funktionshinder och att den kan utformas så att de varierande
utbildningsbehoven tillgodoses. Folkbildningen kan enligt
Folkbildningsrådet ge nya livschanser genom att erbjuda anpassad
utbildning till dem som på grund av handikapp fått en
bristfällig utbildning eller behöver nya kunskaper.
Folkbildningen kan också vara ett led på vägen mot ett arbete.
Folkbildningsrådet anser vidare att folkbildningen har visat sig
ha både viljan att undanröja studiehinder och goda
förutsättningar för att anpassa verksamheten till de stora
utbildningsbehov som personer med funktionshinder har.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om folkbildningens
betydelse för att människor med olika handikapp skall få
möjlighet att utvecklas och skaffa sig kunskaper. Det nya
statsbidragssystemet har tillskapats bl.a. med syfte att ge
folkbildningen möjlighet att själv utforma sin verksamhet,
vilket är ett uttryck för tilltron till folkbildningens förmåga
och vilja att inom sina ekonomiska ramar sträva efter att
tillgodose behoven hos olika grupper av handikappade. Det har --
som anges i motionen -- också inrättats utbildning inom
folkhögskolan som är av stort värde för afatikers möjlighet att
återgå till ett normalt liv. Mot bakgrund av det anförda bör det
enligt utskottets mening inte göras något uttalande om
inrättande av särskilda linjer m.m. inom folkhögskolan.
Utskottet föreslår därför att motion 1993/94:Kr403 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd.
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (B 2)
Medelsanvisningen
Under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen anvisas medel som disponeras av Nämnden för
vårdartjänst (NV) för handikappåtgärder, forsknings- och
utvecklingsarbete samt förvaltningskostnader. Vidare anvisas
medel till Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms
universitet för tolkutbildning för döva, dövblinda och
vuxendöva, för teckenspråkslärarutbildning samt för
förvaltningskostnader vid TÖI. Regeringen föreslår en uppräkning
av anslaget med 10 092 000 kronor till totalt 63 959 000
kronor, vilket bl.a. har sin grund i riksdagens beslut vid
föregående riksmöte om en förstärkning av medlen till stöd och
service åt handikappade (prop. 1992/93:159, yttr.
1992/93:KrU11y, bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321).
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet.
Produktion av studiematerial
I motion 1993/94:Kr401 (v) hemställs om ett uttalande från
riksdagen om behovet av medel för produktion av studiematerial
att användas vid utbildning inom folkbildningen för personer med
utvecklingsstörning eller afasi. Verksamhet för dessa grupper
kräver stora extrainsatser, och produktionen av studiematerial
görs ofta i små upplagor. De nämnda gruppernas behov av
studiematerial blir enligt motionen inte tillgodosedda i
budgetpropositionen.
Utskottet behandlade vid föregående riksmöte motioner med
motsvarande innehåll (bet. 1993/94:KrU13). Utskottet redovisade
att när det nuvarande statsbidragssystemet för folkbildningen
infördes inräknades medel avseende insatser för handikappade i
det nya anslaget. Dessa medel ingår således i de bidrag som
Folkbildningsrådet fördelar till studieförbunden och
folkhögskolorna. Därutöver utgår medel från det nu aktuella
anslaget för vissa merkostnader för handikappades utbildning vid
folkhögskola. Utskottet konstaterade vid föregående riksmöte att
medel till produktion av studiematerial för handikappade inom
olika utbildningsformer utgår från flera anslag och att det
finns flera ansvariga inom området. Utskottet uttalade att det
är viktigt att samråd sker och att möjligheterna till samverkan
tas till vara. Utskottet uttalade också att tillgängliga medel
bör utnyttjas så effektivt som möjligt för att de handikappade
-- även inom små grupper -- skall få möjlighet till delaktighet
och jämlikhet inom bl.a. folkbildningen. Det ankommer på de
ansvariga inom området att prioritera mellan olika
handikappgruppers behov och att påtala de brister som kan
finnas.
Utskottet har inhämtat att Nämnden för vårdartjänst påbörjat
en kartläggning av produktionen av studiematerial för att kunna
belysa bl.a. vilka aktörer som finns på området, vilken
omfattning produktionen för olika grupper har och vilka behov av
samordning det finns. Folkbildningsrådet har i sin fördjupade
anslagsframställning anfört att man avser att belysa huruvida
olika handikappgrupper får sina behov tillgodosedda genom det
nya statsbidragssystemet och på vilket sätt behoven tillgodoses.
Folkbildningsrådets kommande utvärdering skall även avse frågan
hur de olika stödformer som finns samverkar. Utvärderings- och
metodarbete skall genomföras tillsammans med Nämnden för
vårdartjänst. Utskottet erinrar slutligen om att en statlig
utvärdering av folkbildningen påbörjas inom kort.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen
inte bör göra ett sådant uttalande om medelsanvändningen under
anslaget som yrkas i motion 1993/94:Kr401. Yrkandet avstyrks
således.
Bidrag till kontakttolkutbildning
Försöksverksamhet med kontakttolkutbildning påbörjades under
1960-talets senare del. Från och med budgetåret 1974/75
överfördes administrationen av utbildningen från Statens
invandrarverk till Skolöverstyrelsen (SÖ). Från och med
budgetåret 1977/78 ansvarade studieförbunden och folkhögskolorna
för kontakttolkutbildningen, varvid SÖ ansvarade för kontrollen
av utbildningens kvalitet och för fördelningen av statsbidraget.
Medel till utbildningen beräknades under tre anslag, nämligen
under folkhögskoleanslaget, under studiecirkelanslaget och --
beträffande vissa merkostnader för utbildningen -- under ett
särskilt anslag till kontakttolkutbildning. När det nya
anslagssystemet för folkbildningen infördes från och med
budgetåret 1991/92 överfördes samtliga medel avseende
kontakttolkutbildningen till det särskilda anslaget till
utbildningen. Dit fördes också de medel för administration av
kontakttolkutbildningen som dittills beräknats under anslaget
till SÖ.
Från och med budgetåret 1991/92 disponeras det särskilda
anslaget till kontakttolkutbildning av tolk- och
översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet, som redan
tidigare haft visst ansvar för samordning och kvalitet i
utbildningen. TÖI fördelar bidrag till studieförbund och
folkhögskolor. TÖI ställer också upp de övergripande målen för
utbildningen och svarar för utvecklingsarbete och information.
Kontakttolkutbildning anordnas inom områdena socialtolkning,
sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning
och rättstolkning. Bidrag utgår för undervisningskostnad och
kursadministration. Vid utbildning på folkhögskola lämnas även
bidrag till inackorderingsstöd, resekostnader och stipendier.
Innevarande budgetår uppgår anslaget till 7 974 000 kronor.
Av statsfinansiella skäl föreslår regeringen att anslaget till
kontakttolkutbildning bör upphöra med utgången av innevarande
budgetår.
I fyra motioner, nämligen 1993/94:Kr404 (fp), 1993/94:Kr405
(c), 1993/94:Kr410 (s) yrkande 1 och 1993/94:Kr411 (v) yrkande
4, erinras om att riksdagen beslutat om skyldighet för
myndigheter att vid behov anlita tolk. Motionärerna betonar
vikten av att det finns tillgång till tolk för att trygga
invandrares och flyktingars rättssäkerhet och för att underlätta
anpassningen till det svenska samhället. Motionärerna anför att
kontakttolkutbildningen inom folkbildningen är ett flexibelt
komplement till den mindre omfattande tolkutbildning som sker
inom högskolan. De framhåller också att behovet av tolkservice
för närvarande är stort och att, om en brist på tolkar uppstår,
detta kan leda till rättsosäkerhet och ökade samhällskostnader.
Mot denna bakgrund anser motionärerna att det är olyckligt om
all grundläggande tolkutbildning vid folkhögskolor och
studieförbund läggs ned från och med nästa budgetår. I
motionerna 1993/94:Kr410 och 1993/94:Kr411 hemställs att
riksdagen skall anvisa medel till kontakttolkutbildning även för
nästa budgetår. I den förstnämnda yrkas ett anslag på
8 000 000 kronor och i den sistnämnda ett anslag på
8 474 000 kronor. Enligt motion 1993/94:Kr404 bör riksdagen
noga överväga frågan om fortsatt anslag till
kontakttolkutbildningen. Kostnaden för utbildningen är enligt
motionärens mening försumbar i jämförelse med kostnaden för
flyktingmottagningen. Motionären anför att kostnaden för
kontakttolkutbildningen skulle kunna belasta anslaget D 5.
Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.
under elfte huvudtiteln. I motion 1993/94:Kr405 slutligen
framhålls att staten inte bör avhända sig det ekonomiska
ansvaret för kontakttolkutbildningen förrän det klarlagts om
utbildningen kan tryggas genom annan finansiering. Regeringen
bör därför få i uppdrag att tillsammans med användarna av
tolktjänster skapa en ny finansiering. I avvaktan på en sådan
lösning bör den föreslagna besparingen skjutas upp.
Utskottet har vid beredningen av ärendet inhämtat synpunkter
från Statens invandrarverk (SIV). SIV anför att relativt höga
krav ställs på tolkarna för att garantera rättssäkerheten, i
synnerhet när det gäller asylprövningen. Förekomsten av
kontakttolkutbildning är enligt SIV en grundförutsättning för
att sådana kvalitetskrav skall kunna ställas. SIV erinrar om att
tolkbehovet förändras relativt snabbt både i fråga om volym och
språk. Varje gång ett nytt språk blivit aktuellt har det krävts
snabba utbildningsinsatser för att säkra tillgången på tolkar.
Den statsbidragsfinansierade kontakttolkutbildningen har enligt
SIV visat sig vara en flexibel och väl fungerande
yrkesutbildning. Om anslaget till kontakttolkutbildningen slopas
utplånas så gott som all grundläggande tolkutbildning i
invandrarspråk med undantag av universitetskurserna som har
begränsad omfattning och inte avser så många språk som
kontakttolkutbildningen. TÖI:s behovsbevakning och systematiska
planering uteblir också. Utebliven eller begränsad
tolkutbildning försämrar enligt SIV:s uppfattning
rättssäkerheten och motverkar invandrarnas jämlikhet. En
tänkbar, alternativ modell för finansiering av
kontakttolkutbildningen skulle enligt SIV kunna vara att de
stora tolkanvändarna ges resurser till att upphandla den
tolkutbildning som de bedömer att det finns behov av.
I sammanhanget bör nämnas att synpunkter på
kontakttolkutbildningen också har inkommit till utskottet i ett
antal skrivelser.
Utskottet anser att det inte råder någon tvekan om att en väl
fungerande och rättssäker flyktingmottagning och en jämlik
situation för flyktingar och invandrare i deras förhållande till
myndigheter och samhället i övrigt kräver tillgång på tolkar med
god kvalitet.
Enligt utskottets mening bör det klarläggas vilka effekter ett
indraget statsbidrag till kontakttolkutbildningen kan få, vilken
volym den framtida kontakttolkutbildningen behöver ha, vilken
beredskap det behövs för att snabbt kunna tillgodose nya behov
av tolkutbildning och, om det är möjligt, vilka alternativa
finansieringsformer för kontakttolkutbildningen det kan finnas.
Några exempel på alternativa finansieringsvägar har nämnts i det
föregående. En alternativ finansiering bör självfallet vara
enkel att administrera. Den får inte heller medföra att större
insatser för samordning, information, kvalitetskontroll m.m.
krävs. Staten bör eftersträva den lösning som ger det mest
effektiva utfallet i förhållande till kostnaderna. Riksdagen bör
med anledning av motionerna 1993/94:Kr404, 1993/94:Kr405,
1993/94:Kr410 yrkande 1 och 1993/94:Kr411 yrkande 4 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
kontakttolkutbildningen.
Utskottet anser att -- i avvaktan på att regeringen klarlägger
de nu behandlade frågorna om kontakttolkutbildningen --
statsbidrag i sin nuvarande form bör utgå. Utskottet, som har
förståelse för regeringens strävan att begränsa utgifterna inom
olika samhällsområden, föreslår mot bakgrund av det anförda att
riksdagen med anledning av motionerna under reservationsanslaget
Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar
4 000 000 kronor. Anslaget bör liksom under innevarande
budgetår disponeras av TÖI.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande beräknande av medel för bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 46, 1993/94:Kr407
yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1, 1993/94:Kr411 yrkandena 1
och 3 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21, samtliga motioner i denna
del, vid medelsberäkningen beslutar att för angivna ändamål vid
mom. 3 skall beräknas 1 865 328 000 kr,
res. 1 (s)
2. beträffande beräknande av särskilda medel för åtgärder
mot främlingsfientlighet och rasism
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 51 i denna
del,
res. 2 (s)
3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkandena 46 och 51,
1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1,
1993/94:Kr411 yrkandena 1 och 3 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21,
samtliga motioner i denna del, till Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1994/95 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 865 328 000 kr,
res. 3 (s) -- villk. 1 och 2
4. beträffande ändrade utbetalningsrutiner
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr407 yrkande
2, 1993/94:Kr409 yrkande 2, 1993/94:Kr412, 1993/94:Kr413,
1993/94:Kr414 och 1993/94:Kr415 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
res. 4 (m)
5. beträffande utvärderingen av statsbidragsgivningen till
folkbildning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr402,
6. beträffande uttalande om viss folkhögskolelinje
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr403,
7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för
budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag
på 63 959 000 kr,
8. beträffande uttalande om studiematerial för vissa grupper
av handikappade
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr401,
9. beträffande kontakttolkutbildningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Kr404,
1993/94:Kr405, 1993/94:Kr410 yrkande 1 och 1993/94:Kr411 yrkande
4, samtliga motioner i denna del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
10. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
kontakttolkutbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Kr404,
1993/94:Kr405, 1993/94:Kr410 yrkande 1 och 1993/94:Kr411 yrkande
4, samtliga motioner i denna del, till Bidrag till
kontakttolkutbildning för budgetåret 1994/95 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 000 000 kr.
res. 5 (s)
Stockholm den 1 mars 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd),
Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling
(s), Monica Widnemark (s) och Sylvia Lindgren (s).
Reservationer
1. Beräknande av medel för bidrag till folkbildningen (mom. 1)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "I det rådande" och slutar med "redan nu" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att folkbildningen har en viktig uppgift att
fylla när det gäller att nå människor som har kort utbildning
och behov av ökade kunskaper. Folkbildningen har -- inte minst
under tider med stor arbetslöshet -- betydelse för människors
möjlighet att höja sin utbildningsnivå och att därigenom stärka
sin ställning på arbetsmarknaden. Folkbildningen är också en
viktig del av kulturpolitiken. Utskottet anser mot denna
bakgrund att riksdagen inte bör bifalla regeringens förslag om
en besparing på folkbildningsanslaget med 100 miljoner kronor.
Riksdagen bör därför bifalla motionerna Kr307 yrkande 46, Kr407
yrkande 1, Kr409 yrkande 1 och Ub906 yrkande 21 och under
anslaget Bidrag till folkbildningen beräkna 100 miljoner kronor
utöver regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande beräknande av medel för bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr307 yrkande
46, 1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1 och
1993/94:Ub906 yrkande 21, samtliga motioner i denna del, samt
med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Kr411
yrkandena 1 och 3, båda yrkandena i denna del, vid
medelsberäkningen beslutar att för angivna ändamål vid mom. 3
skall beräknas 1 965 328 000 kr,
2. Beräknande av särskilda medel för åtgärder mot
främlingsfientlighet och rasism (mom. 2)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet instämmer" och på s. 6 slutar med "D 11)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion Kr307 om
folkbildningens möjligheter att bidra till att
främlingsfientlighet och rasism motverkas. Med syfte att ge ökat
utrymme för folkbildningens insatser inom detta område föreslår
utskottet att riksdagen i enlighet med motionens yrkande 51
anvisar 3 miljoner kronor för ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande beräknande av särskilda medel för åtgärder
mot främlingsfientlighet och rasism
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 51
i denna del vid medelsberäkningen beslutar att för angivna
ändamål vid mom. 3 skall beräknas 3 000 000 kr,
3. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Med det" och slutar med "yrkande 21" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att den av
regeringen föreslagna besparingen om 100 miljoner kronor inte
skall göras (reservation 1). Vidare har utskottet föreslagit att
särskilda medel om 3 miljoner kronor skall anvisas för åtgärder
mot främlingsfientlighet och rasism (reservation 2). Sammanlagt
bör således riksdagen under folkbildningsanslaget anvisa
(1 865 328 000 + 100 000 000 + 3 000 000 =)
1 968 328 000 kronor.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr307
yrkandena 46 och 51, 1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409
yrkande 1 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21, samtliga motioner i
denna del, samt med anledning av regeringens förslag och motion
1993/94:Kr411 yrkandena 1 och 3 till Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1994/95 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 968 328 000 kr,
4. Ändrade utbetalningsrutiner (mom. 4)
Elisabeth Fleetwood, Hugo Hegeland och Göran Åstrand (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill först erinra om att ett av syftena med
statsbidragsreformen år 1991 var att underlätta för
studieförbund och folkhögskolor att minska sin administration.
Det framstår för utskottet som mindre troligt att
administrationen skulle öka i omfång genom en övergång från
kvartalsvisa till månadsvisa utbetalningar av statsbidraget.
Studieförbunden och folkhögskolorna torde redan i dag ha rutiner
för månadsvis medelshantering, bl.a. beträffande löner.
Utskottet har mot denna bakgrund inget att erinra mot att
regeringen -- som aviseras i budgetpropositionen -- övergår från
kvartalsvis utbetalning i förskott av bidraget till
folkbildningen till månadsvis utbetalning i efterskott.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad som anfördes i
föregående års finansplan (prop. 1992/93:100 bil. 1 s. 96 f.),
nämligen att förmedlingen av de statliga betalningarna bör ske
på ett utifrån statens synvinkel kostnadseffektivt sätt.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen
avslår de nu aktuella motionsyrkandena om bibehållen kvartalsvis
utbetalning i förskott av bidraget till folkbildningen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande ändrade utbetalningsrutiner
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr407 yrkande 2,
1993/94:Kr409 yrkande 2, 1993/94:Kr412, 1993/94:Kr413,
1993/94:Kr414 och 1993/94:Kr415,
5. Medelsanvisningen till Bidrag till kontakttolkutbildning
(mom. 10)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet anser att --" och slutar med "av TÖI" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att -- i avvaktan på att regeringen klarlägger
de nu behandlade frågorna om kontakttolkutbildningen --
statsbidrag i dess nuvarande form bör utgå. Anslaget bör i
enlighet med vad som föreslås i motion Kr410 yrkande 1 föras upp
med 8 miljoner kronor för nästa budgetår.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
kontakttolkutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr410 yrkande 1 i
denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Kr404,
1993/94:Kr405 och 1993/94:Kr411 yrkande 4, samtliga motioner i
denna del, till Bidrag till kontakttolkutbildning för
budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 8 000 000 kr.