I detta betänkande behandlas 11 motionsyrkanden i kyrkliga
frågor. Yrkandena gäller stat--kyrkafrågan, medlemskapet i
Svenska kyrkan, trossamfundens rättsliga ställning, avskaffande
av Kyrkofondens styrelse samt begravningsclearingen. Utskottet
har med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrkt
samtliga motionsyrkanden.
Motionerna
1992/93:K601 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om redovisning av gällande lagstiftning för
medlemskap i trossamfund,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av förtydligande av
regeringsformens stadgande om positiv och negativ
religionsfrihet så att därav klart framgår att även trossamfund
av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i landet i enlighet
med sin karaktär.
1992/93:K606 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avskaffande av den särskilda Kyrkofondsstyrelsen och att fondens
arbetsuppgifter i framtiden löses på i motionen föreslaget sätt.
1992/93:K607 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas i syfte att
undanröja motsättningen mellan 2 kap. 2 § regeringsformen och
religionsfrihetslagen.
1992/93:K608 av Gunhild Bolander och Rosa Östh (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bibehålla nuvarande relationer mellan
kyrkan och staten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kommande förslag från den nya
Kyrkoberedningen bör bli föremål för en bred remiss inom Svenska
kyrkan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
inför en eventuell förändring i relationen kyrka--stat en
folkomröstning bör genomföras.
1992/93:K610 av Carl B Hamilton och Karin Pilsäter (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om begravningsclearing.
1992/93:K614 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fria relationer mellan staten och Svenska kyrkan.
1992/93:K620 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kyrkans relation till staten.
1992/93:K621 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medlemskapet i Svenska kyrkan.
Utskottet
Stat--kyrka-frågan
Motionerna
Bo Holmberg m.fl (s) framhåller i motion K614 att de upprepade
och långvariga diskussioner som förekommit beträffande
stat--kyrka-frågan inte har varit till fördel för vare sig
kyrkan eller staten. Kyrkoberedningen bör enligt motionärerna nu
skyndsamt utreda frågan. Därefter bör regeringen förelägga
riksdagen ett förslag om fria relationer mellan stat och kyrka.
Berndt Ekholm m.fl. (s) anför i motion K620 att det är av stor
vikt att Kyrkoberedningen gör en samlad bedömning inte endast
mot bakgrund av församlingarnas synpunkter på ERK-utredningens
betänkande utan även i ljuset av andra kyrkliga och även
icke-kyrkliga remissorgans ställningstagande. Motionärerna pekar
på att starka religionsfrihetsskäl talar för en förändring när
det gäller medlemskapet i Svenska kyrkan och på att
begravningsväsendet av principiella skäl skall betraktas som en
gemensam samhällelig angelägenhet. Vidare sägs att starka
principiella skäl talar för att kyrkans beskattningsrätt upphävs
och ersätts med en rätt till kyrkoavgiftsuppbörd. Det är enligt
motionärerna viktigt att reformarbetet får fortsätta och att
kyrkans karaktär av öppen folkkyrka bevaras med goda
arbetsvillkor efter en relationsförändring.
Kyrkoberedningens kommande förslag tas också upp i motion K608
av Gunhild Bolander och Rosa Östh (båda c). Enligt motionärerna
visar remissutfallet i fråga om ERK-utredningens betänkande att
det finns en bred majoritet för fortsatt lagstiftning för
Svenska kyrkan, för beskattningsrätt och för de kyrkliga
församlingarna som huvudmän för begravningsväsendet. I motionen
begärs att riksdagen skall konstatera att ett fortsatt samband
mellan kyrka och stat skall motsvara kyrkans egen ståndpunkt och
att detta skall ges regeringen till känna (yrkande 1).
Motionärerna begär vidare att Kyrkoberedningens kommande förslag
skall bli föremål för samma breda remiss som ERK-utredningens
betänkande (yrkande 2). Slutligen anför motionärerna att om
regeringen eller riksdagen väljer konfrontation med kyrkan och
lägger fram ett förslag som inte står i överensstämmelse med en
bred opinion inom Svenska kyrkan bör förslaget föregås av en
folkomröstning (yrkande 3).
Bakgrund
ERK-utredningen lade i januari 1992 fram betänkandet (SOU
1992:9) Ekonomi och rätt i kyrkan. Tre modeller för förändringar
i förhållandet mellan stat och kyrka redovisades. I modell 1 ges
Svenska kyrkan en så självständig ställning som möjligt inom
ramen för ett bevarat konstitutionellt samband med staten.
Modell 2 ger en mycket stor frihet för Svenska kyrkan, men
innehåller ändå en viss lagstiftning. Modell 3 innebär att all
lagstiftning avvecklas.
I samband med behandlingen av regeringens proposition
1991/92:85 Ny kyrkolag konstaterade konstitutionsutskottet (bet.
1991/92:KU32) att stat--kyrka-frågan varit föremål för
diskussion under lång tid. Utskottet uttalade att det mot
bakgrund av redovisningen i ERK-utredningens betänkande nu
förelåg en god grund för det fortsatta arbetet med frågan.
Utskottet förutsatte att ERK-utredningens betänkande skulle bli
föremål för ett brett remissförfarande. Enligt utskottet var det
angeläget att frågan om förhållandet mellan kyrka och stat fick
en grundlig behandling av en parlamentarisk beredning och
bedrevs i samverkan med företrädare för kyrkan. Vad utskottet
anfört gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 222).
ERK-utredningens betänkande remitterades bl.a. till Svenska
kyrkans centralstyrelse som bereddes tillfälle att -- i samråd
med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och efter
hörande av församlingar, pastorat och kyrkliga samfälligheter
samt övriga myndigheter och organisationer inom kyrkan på
stifts- och riksplanet -- lämna synpunkter på betänkandet.
Betänkandet remitterades även till vissa statliga myndigheter
och andra icke-kyrkliga organ. Remissförfarandet avslutades den
1 februari 1993 och svaren överlämnades till Kyrkoberedningen,
som tillsatts våren 1992.
Kyrkoberedningen har som uppgift att se över den statliga
regleringen av Svenska kyrkans ställning, organisation och
ekonomi (dir. 1992:45). Beredningens arbete kan enligt
direktiven bedrivas oberoende av de mera grundläggande och
principiella frågeställningar i fråga om förhållandet mellan
staten och Svenska kyrkan som kan uppkomma med anledning av
ERK-utredningens betänkande. Beredningen kommer emellertid med
sin breda parlamentariska och kyrkliga förankring att vara ett
naturligt forum för att arbeta vidare med dessa frågor. Enligt
direktiven borde ERK-utredningens bedömningar och dess modeller
för olika tänkbara lösningar tillsammans med remissvaren kunna
utgöra en god grund för fortsatta överväganden. På grundval av
det material som kommer fram vid remissbehandlingen av
ERK-utredningens betänkande bör beredningen enligt sina direktiv
överväga och lägga fram förslag i fråga om den fortsatta
hanteringen av de aktuella frågorna. Beredningens arbete i sin
helhet skall enligt direktiven vara avslutat senast den 1
december 1993.
Utskottets bedömning
Kyrkoberedningen kommer inom förhållandevis snar framtid att
redovisa resultatet av sitt arbete. Enligt utskottets mening bör
beredningens förslag inte föregripas. Utskottet är inte heller
berett att nu -- innan beredningen redovisat resultatet av sitt
arbete -- ta ställning till behovet av ett brett
remissförfarande eller till frågan om folkomröstning. Utskottet
avstyrker således motionerna K608 yrkandena 1--3, K614 och K620.
Medlemskap i Svenska kyrkan
Motionerna
Ingela Mårtensson (fp) framhåller i motion K621 att det i en
demokrati borde vara självklart att det krävs en viljeyttring
för att bli medlem i ett trossamfund. Bestämmelserna om
medlemskap i Svenska kyrkan strider enligt motionen mot
regeringsformens fri- och rättighetskatalog. De
övergångsbestämmelser som riksdagen därför tvingats införa har
nu gällt i 13 år och riskerar att bli permanenta, vilket inte
kan vara avsikten med bestämmelser av övergångskaraktär. Enligt
motionären är det ohållbart att år efter år hänvisa till olika
beredningar eller utredningar. Riksdagen måste ge sin mening
till känna utan att avvakta pågående utredning inom Svenska
kyrkan.
Också Bengt Silfverstrand m.fl. (s) understryker i motion K607
att det inte är acceptabelt att hänvisa till pågående
utredningsarbete angående medlemskapet i Svenska kyrkan.
Motionärerna pekar på att frågan under 15 år varit föremål för
utredning. Frågan om medlemskapet i statskyrkan är ingen
inomkyrklig angelägenhet utan ett konstitutionellt problem av
stor principiell räckvidd. Riksdagen måste därför enligt
motionen utan ytterligare dröjsmål begära att regeringen
undanröjer motsättningen mellan 2 kap. 2 § regeringsformen och
religionsfrihetslagen så att det framdeles blir individens egen
viljeyttring som utgör grunden för medlemskap i trossamfund.
Bakgrund
Enligt 2 kap. 2 § regeringsformen är varje medborgare gentemot
det allmänna skyddad mot tvång att tillhöra trossamfund eller
annan åskådning i religiöst hänseende. Det automatiska
medlemskapet i Svenska kyrkan är inte förenligt med denna
grundlagsregel (se prop. 1991/92:85, bet. 1991/92:KU32 s. 12).
Enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till 1976 års ändringar
av regeringsformen gäller dock bestämmelserna om medlemskap i
Svenska kyrkan utan hinder av grundlagsregeln. Bestämmelserna om
medlemskap i Svenska kyrkan finns i 6--9 §§
religionsfrihetslagen (1951:680). Enligt 6 § må endast svensk
medborgare eller här i riket bosatt utlänning vara medlem av
Svenska kyrkan. Barn i äktenskap inträder enligt 7 § i Svenska
kyrkan vid födseln om båda föräldrarna tillhör Svenska kyrkan.
Detsamma gäller då endast den ene av föräldrarna tillhör kyrkan
om inte föräldrarna inom sex veckor från födseln anmäler att
barnet inte skall tillhöra kyrkan.
Barn utom äktenskap inträder enligt 8 § i Svenska kyrkan om
modern tillhör kyrkan. Den som förvärvar svenskt medborgarskap
tas också upp i kyrkan utan någon särskild ansökan, om han eller
hon är evangelisk-luthersk trosbekännare och inte särskilt har
anmält att han eller hon inte önskar träda in i kyrkan (9 §).
JO har i ämbetsberättelsen 1989/90 (s. 355) ifrågasatt den
automatik som följer av 9 § religionsfrihetslagen. JO framhöll
att i stället för att som nu fordra en aktiv handling i form av
en anmälan hos pastor av den som vill bryta automatiken och
således inte inträda i kyrkan, borde krav på en sådan anmälan
uppställas för den som verkligen vill bli medlem.
Konstitutionsutskottet behandlade våren 1992 en rad motioner
med samma innehåll som de nu aktuella. Utskottet förutsatte
(bet. 1991/92:KU32 s. 12) att medlemskapsfrågan skulle komma att
bli föremål för behandling under den parlamentariska beredningen
av ERK-utredningens betänkande och att därvid även beaktas vad
utredningen anfört om att frågan bör kunna lösas oberoende av
stat--kyrka-frågan. Enligt utskottets mening saknades anledning
att föregripa detta beredningsarbete. Motionerna avstyrktes. I
en reservation mot motiveringen framhöll folkpartiets
företrädare att övergångsbestämmelsen i regeringsformen
riskerade att bli permanent, vilket strider mot syftet med en
sådan bestämmelse. Det var enligt reservanten angeläget att
frågan får en snar lösning.
I direktiven till Kyrkoberedningen (dir. 1992:45) hänvisades
till att det sedan länge pågår ett inomkyrkligt arbete om dopets
betydelse för kyrkotillhörigheten. Departementschefen instämde i
konstitutionsutskottets uttalande om att medlemskapsfrågan borde
behandlas av beredningen och att det därvid borde beaktas vad
ERK-utredningen uttalat om att frågan borde kunna lösas
oberoende av stat--kyrka-frågan. Beredningen bör enligt
direktiven utforma sådana förslag till regler om medlemskap i
Svenska kyrkan att vad som sägs i regeringsformens föreskrifter
om medborgerliga fri- och rättigheter tillgodoses. I denna del
bör beredningen uppmärksamma de diskussioner som förs inom
Svenska kyrkan i medlemskapsfrågan och ta del av
remissinstansernas synpunkter på ERK-utredningens förslag i
denna del.
I detta sammanhang kan nämnas att
Kyrkotillhörighetsberedningen, som tillsattes av Svenska kyrkans
centralstyrelse på begäran av 1992 års kyrkomöte, i mars 1993
avlämnade betänkandet Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. I
betänkandet föreslås att dopet blir huvudvägen in i Svenska
kyrkan. Vidare föreslås att begreppet "medlemskap" i kyrkolagen
byts ut mot begreppet "kyrkotillhörighet". Betänkandet
innehåller ett förslag till ändring av 3 kap. kyrkolagen som
föreslås bli rubricerad "Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan".
Förslagets 3 kap. 1 § motsvarar i huvudsak de nu gällande
bestämmelserna i 6 § religionsfrihetslagen. Enligt 3 kap. 2 §
skall den som döpts i Svenska kyrkans ordning bli upptagen i
Svenska kyrkan. Barn under 18 år föreslås enligt 3 kap. 3 § i
andra fall tas upp i Svenska kyrkan efter meddelande från
vårdnadshavaren. Enligt 3 kap. 4 § skall den som fyllt 18 år och
som i annat fall än som avses i 2 § vill inträda i Svenska
kyrkan tas upp i Svenska kyrkan efter skriftlig anmälan om han
är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas
ordning, om han är döpt i någon annan kyrkas ordning och begär
undervisning i svenska kyrkans tro, bekännelse och lära eller om
han samtidigt med anmälan begär sådan undervisning. --
Betänkandet är föremål för remiss till den 15 november 1993.
Utskottets bedömning
Som framgår av bakgrundsredovisningen ovan har
Kyrkoberedningen som uppgift att utforma sådana förslag till
regler om medlemskap i Svenska kyrkan att vad som sägs i
regeringsformens föreskrifter om medborgerliga fri- och
rättigheter tillgodoses. Enligt utskottets mening bör resultatet
av beredningens arbete avvaktas. Motionerna K607 och K621
avstyrks följaktligen.
Trossamfundens rättsliga ställning
Motionen
Ulla Tillander och Stina Eliasson (båda c) framhåller i motion
K601 att invandrare som tillhör trossamfund av folkkyrkokaraktär
som grekisk-ortodoxa kyrkans församlingar och den
romersk-katolska kyrkan ofta står frågande inför det svenska
samhällets individuellt inriktade syn på bestämmelser om
religiöst liv och tillhörighet till trossamfund. En arbetsgrupp
inom Civildepartementet har definierat begreppet "samfund av
folkkyrkokaraktär" som samfund där "medlemskapet bygger på
familjetillhörighet, tillhörighet till etnisk grupp eller
motsvarande och inte på individuell bekännelse till samfundets
tro". Också Svenska kyrkan är ett exempel på ett trossamfund med
folkkyrkokaraktär.
Motionärerna anser att det är angeläget att frågeställningarna
blir belysta i olika avseenden, inte minst när det gäller
regeringsformens kortfattade bestämmelse på detta område. Den
romersk-katolska kyrkan kan uppenbarligen inte acceptera att den
i svenska statens ögon och lagstiftning betraktas som en
föreningsrättslig storhet, som en "sammanslutning för religiös
verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst". Naturligtvis
behövs det enligt motionärerna lagliga kategorier som bättre
svarar mot den romersk-katolska kyrkans väsen. Möjligheten för
trossamfund av folkkyrkokaraktär att verka i vårt land bör
enligt motionärerna klaras ut. I ett första steg bör därför
regeringen för riksdagen redovisa vilka möjligheter som finns
för dem enligt gällande lagstiftning. I ett andra steg bör
regeringsformens uppenbarligen oklara stadgande om den positiva
och den negativa religionsfriheten förtydligas så att det av
grundlagen klart framgår att även trossamfund av
folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i vårt land i enlighet
med sin syn, tro och ordning.
Bakgrund
ERK-utredningen tog upp frågan om Svenska kyrkans rättsliga
ställning vid förändrade relationer mellan kyrkan och staten.
Svenska kyrkan kan enligt utredningen inte uppfatta sig själv i
föreningsrättsliga termer, och det föreligger ett behov av en
organisationsform som skulle tillgodose kyrkans behov av inre
frihet och som samtidigt innebär en offentligrättslig reglering
(s. 335). Enligt utredningen torde det från konstitutionell
synpunkt inte föreligga något hinder mot att genom olika
åtgärder från statens sida ge kyrkan en sådan ställning att den
inte är att anse som ett rent privaträttsligt subjekt. Bl.a.
skulle vissa grundläggande principer om kyrkotillhörighet kunna
anges i lagtexten.
Utskottets bedömning
Utskottet har inhämtat att frågan om lagreglering rörande
Svenska kyrkans och andra trossamfunds rättsliga ställning har
tagits upp av Kyrkoberedningen med anledning bl.a. av Svenska
kyrkans centralstyrelses remissvar på ERK-utredningens
betänkande. Enligt utskottets mening finns det därför anledning
att avvakta resultatet av beredningens arbete. Motion K601
yrkandena 1 och 2 avstyrks följaktligen.
Avskaffande av Kyrkofondens styrelse
Motionen
Anders Svärd (c) begär i motion K606 att det samlade ansvaret
för Svenska kyrkans ekonomi flyttas från regeringen och
Kyrkofondens styrelse till kyrkomötet och Svenska kyrkans
centralstyrelse. Kyrkan förutsätts numera själv klara
finansieringen av sina uppgifter inom ramen för sin
beskattningsrätt och den omfattande insamlingsverksamhet som av
tradition förekommer.
Bakgrund
I betänkandet (SOU 1992:9) Ekonomi och rätt i kyrkan
framhåller ERK-utredningen att det med skäl kan ifrågasättas om
staten bör ha det avgörande inflytandet över Kyrkofondens
förvaltning. Den kyrkliga verksamheten finansieras nämligen helt
av kyrkans egna medel. Så länge statsbidrag utgick till
Kyrkofonden framstod det statliga inflytandet som naturligt. Mot
bakgrund av att Svenska kyrkan numera står för sina egna
kostnader talar enligt utredningen övervägande skäl för att ett
avgörande inflytande över fondens tillgångar bör tillkomma
kyrkan. Ett kyrkligt inflytande sägs kunna skapas genom att
styrelsefunktionen för Kyrkofonden överflyttas till Svenska
kyrkans centralstyrelse och genom att uppgiften att fastställa
budget tilläggs kyrkomötet.
Utskottets bedömning
Utskottet har behandlat motionsyrkanden med ett innehåll
liknande den nu aktuella motionens under de två senaste
riksmötena. I betänkandet 1991/92:KU32 (s. 19) förutsatte
utskottet att också frågan om Kyrkofondens styrelse skulle komma
att behandlas av Kyrkoberedningen. I avvaktan på resultatet av
beredningens arbete saknades enligt utskottets mening anledning
för riksdagen att besluta om ett tillkännagivande till
regeringen. Utskottet gör nu inte någon annan bedömning. Motion
K606 avstyrks följaktligen.
Begravningsclearing
Motionen
I motion K610 av Carl B Hamilton och Karin Pilsäter (båda fp)
begärs -- mot bakgrund av vikten av valfrihet -- att ett system
med begravningsclearing uppmuntras inom hela Svenska kyrkan.
Begravningsclearing innebär att kostnader för
begravningsgudstjänsten vad avser kyrka, vaktmästare, organist
samt officiant debiteras hemförsamlingen om själva akten utförs
i annan församling. I de fall det inte finns ett sådant
samarbete mellan församlingar medför det en extra kostnad för de
sörjande.
Bakgrund
Frågan om ett riksomfattande system för begravningsclearing
har behandlats av kyrkomötet vid sju tillfällen sedan 1985. 1990
års kyrkomöte begärde hos regeringen ett förslag till
ramlagstiftning om rikstäckande begravningsclearing. Under
1992 och 1993 års kyrkomöten hänvisades till att Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund bl.a. hade som uppgift att
verka för ett utbyggt clearingsystem.
Den nu tillämpade begravningsclearingen innebär att ett
pastorat eller en samfällighet genom särskilt beslut åtar sig
att med vissa mer eller mindre bestämda belopp för olika
tjänster svara för de kostnader som uppstår när en i pastoratet
eller samfälligheten hemmahörande avliden begravs hos annat
pastorat eller annan samfällighet. Härvid avses kostnader för
sådana tjänster som om de utförs av pastoratet eller
samfälligheten där den avlidne var kyrkobokförd varit
kostnadsfria för den enskilde. Kostnader som ingår i clearingen
får högst motsvara självkostnaderna för de olika tjänsterna.
Begravningskostnadsutredningen tog i betänkandet (SOU 1990:82)
Vad kostar begravningar? -- vem betalar? upp frågan. Utredaren
fann det synnerligen angeläget att begravningsclearingen snarast
kommer till allmän enhetlig och rikstäckande tillämpning i hela
landet. Den betydande ökning av anslutningen som enligt
utredningen kunde iakttas på senare tid visade dock att
pastoraten och samfälligheterna på ett verkningsfullt sätt
uppmärksammat och beaktat behovet av begravningsclearing.
Utredaren förutsatte att den frivilliga anslutningen till
begravningsclearingen fortsatte i hög takt oavsett hur frågan om
lagstiftning utvecklas. -- Betänkandet har varit föremål för
remissbehandling och ärendet bereds för närvarande i
regeringskansliet.
I detta sammanhang kan nämnas att 2 120 av landets 2 552
församlingar eller 83 % i dag har fattat beslut om någon form av
begravningsclearing. Högst andel församlingar som inte har
beslutat om sådan clearing har Stockholms och Strängnäs stift. I
1 544 församlingar gäller beslutet för begravningar i hela
riket, medan 402 respektive 153 församlingars beslut gäller
stiftet och kommunen. 5,4 miljoner av landets 8,6 miljoner
invånare omfattas av begravningsclearingen inom landet som
helhet.
Inom Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund pågår
en diskussion om begravningsclearingens uppbyggnad i syfte att
åstadkomma största möjliga uppslutning till clearingen. Man vill
komma fram till nya mer schabloniserade taxor som kan accepteras
av samtliga pastorat.
Utskottets bedömning
Utskottet har inhämtat att Kyrkoberedningen i sitt arbete
kommit in på frågan om begravningsclearing. Enligt utskottets
mening finns det därför anledning att också i denna fråga
avvakta resultatet av beredningens arbete. Motion K610 avstyrks
följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande stat--kyrka-frågan
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K608 yrkandena 1--3,
1992/93:K614 och 1992/93:K620,
2. beträffande medlemskap i Svenska kyrkan
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K607 och 1992/93:K621,
3. beträffande trossamfundens rättsliga ställning
att riksdagen avslår motion 1992/93:K601 yrkandena 1--2,
4. beträffande avskaffande av Kyrkofondens styrelse
att riksdagen avslår motion 1992/93:K606,
5. beträffande begravningsclearing
att riksdagen avslår motion 1992/93:K610.
Stockholm den 20 oktober 1993
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina
Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s), Ingvar
Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Henrik S Järrel (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m), Elvy Söderström
(s) Ingela Mårtensson (fp) och Göran Åstrand (m).
Särskilt yttrande
Medlemskap i Svenska kyrkan
Ingela Mårtensson (fp) anför:
Riksdagen borde kunna uttala en mening i fråga om reglerna om
medlemskap i Svenska kyrkan i stället för att ånyo hänvisa till
pågående utredningsarbete. Frågan har utretts under många år
utan att de önskvärda förändringarna genomförts. Emellertid
föreligger nu äntligen ett inomkyrkligt förslag som tillgodoser
de krav som regeringsformen ställer. Till detta kommer att
Kyrkoberedningen inom snar framtid avser att redovisa resultatet
av sitt arbete med bl.a. medlemskapsfrågan. Eftersom frågan nu
ändå tycks vara nära sitt avgörande så kan jag denna gång ställa
mig bakom utskottets bedömning.