Konstitutionsutskottets betänkande
1993/94:KU50

Folkomröstning om EU-medlemskap


Innehåll

1993/94
KU50

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1993/94:245 om
folkomröstning om EU-medlemskap jämte tre följdmotioner, två motioner från den
allmänna motionstiden 1994 och en motion från den allmänna motionstiden 1993.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till folkomröstningslag och avstyrker
samtliga motionsyrkanden. Förslagen till medelsanvisningar för
folkomröstningskostnader, kampanjkostnader och kostnader för
Europainformation tillstyrks också.
Tre reservationer har avgivits av en enskild s-ledamot. Utskottets
v-suppleant har avlämnat en meningsyttring.

Propositionen

I proposition 1993/94:245 om folkomröstning om EU-medlemskap föreslår
regeringen
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om folkomröstning om
EU-medlemskap,
2. att riksdagen till Folkomröstning om svenskt medlemskap i EU för
budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 124
840 000 kr,
3. att riksdagen till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om
EU-medlemskap på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under
andra huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 000 000 kr,
4. att riksdagen till Europainformation m.m. för budgetåret 1994/95 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 000 000 kr.
Lagförslaget har fogats som bilaga till betänkandet.

Motioner som väckts med anledning av propositionen

1993/94:K75 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den blanka röstsedeln inte skall inräknas i folkomröstningens
ställningstagande till medlemskap i EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika utrymme för ja- och nej-sidan i en broschyr till alla hushåll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om remissbehandling av förhandlingsresultatet och material som bör vara
lätt tillgängligt för allmänheten inför folkomröstningen.
1993/94:K76 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 1 § sista meningen lagen om folkomröstning om
EU-medlemskap ges följande lydelse: Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU?
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående tolkning av "blanka röster",
3. att riksdagen beslutar att 3 § sista meningen lagen om folkomröstning om
EU-medlemskap ges följande lydelse: På de blanka röstsedlarna skall bara finnas
rubriken,
4. att riksdagen beslutar att den kommunala vallängden skall vara röstlängd
för folkomröstningen om EU-medlemskap,
5. att riksdagen beslutar att till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning
om EU-medlemskap på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 under andra
huvudtiteln anvisas ett reservationsanslag på 88 000 000 kr och att de 28 000
000 kr som är över enligt regeringens förslag fördelas lika på resp.
kampanjorganisation,
6. att riksdagen beslutar att Sekretariatet för Europainformation ställs
under riksdagens EU-delegation från den 1 juli 1994,
7. att riksdagen beslutar att Sekretariatet för Europainformation i material
för masspridning skall ge lika utrymme för ja- och nej-sidans
kampanjorganisationer.
1993/94:K77 av Hans Gustafsson och Hans Göran Franck (s) vari yrkas
1. att riksdagen i sitt beslut om folkomröstningen om Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen klargör att folkomröstningens resultat skall respekteras
enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar att valsedlarna skall utformas enligt motionens
förslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det från demokratiska utgångspunkter är önskvärt med en öppen
redovisning av kampanjorganisationernas finansiering.
Motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1994
1993/94:K206 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att folkomröstningen om medlemskap i EU sker
separat från ordinarie riksdagsval med endast två alternativ -- ja eller nej
till medlemskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör verka
för en gemensam omröstningsdag i Norge, Sverige och Finland,
1993/94:Sf616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild lag som gör det
möjligt för invandrare utan svenskt medborgarskap att rösta i folkomröstningen
om medlemskap i EU.
Motion som väckts under den allmänna motionstiden 1993
1992/93:Ju618 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild lag som gör det
möjligt för invandrare utan svenskt medborgarskap att rösta i folkomröstningen
om medlemskap i EG/EU.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag till lag om folkomröstning om
EU-medlemskap. Omröstningen föreslås äga rum den 13 november 1994. Lagförslaget
behandlar i övrigt den fråga som omröstningen gäller och vissa valtekniska
frågor i samband med omröstningen.
I propositionen läggs också fram förslag rörande vissa anslag som har samband
med folkomröstningen. Förslagen avser kostnader för genomförandet av själva
omröstningen om 124 840 000 kr, kampanjkostnader m.m. om 60 miljoner kronor
samt kostnader för information genom Sekretariatet för Europainformation samt
medel till Utrikesdepartementet för publikationer om svensk EU-politik m.m. om
sammanlagt 21 miljoner kronor.

Utskottet

Bakgrund
Riksdagen beslutade den 12 december 1990 att Sverige borde eftersträva att
med bibehållen neutralitetspolitik bli medlem i den Europeiska gemenskapen. Den
1 juli 1991 ansökte Sverige om medlemskap och den 1 februari 1993 kunde de
formella medlemskapsförhandlingarna inledas. Förhandlingar mellan Sverige och
EG (fr.o.m. den 1 november 1993 den europeiska unionen, EU) pågick till den 30
mars 1994. Avtalstexten slutjusterades den 12 april 1994.
Avtalet godkändes av Europaparlamentet den 4 maj 1994 med 380 ja-röster, 21
nej-röster och 60 nedlagda. Ett undertecknande av avtalet avses ske vid
Europeiska rådets möte på Korfu den 24--25 juni 1994.
Företrädare för riksdagspartierna har vid överläggningar den 18 mars enats om
att en rådgivande folkomröstning i EU-frågan skall äga rum den 13 november
1994.
Med utgångspunkt i denna överenskommelse uppdrog regeringen den 24 mars åt
Riksskatteverket att vidta de förberedande åtgärder som behövs inför
folkomröstningen och därvid utgå från följande förutsättningar enligt
partiöverenskommelsen, nämligen
att endast svenska medborgare som har rösträtt vid val till riksdagen
skall ha rösträtt vid folkomröstningen,
att svarsalternativen skall vara ja eller nej och att förutom möjligheten
att rösta blankt något tredje alternativ inte skall finnas,
att röstsedlarna skall vara försedda med en rubrik och därefter i två
meningar återge dels att riksdagen har beslutat att en folkomröstning skall
hållas den 13 november 1994, dels den egentliga frågeställningen,
att en röstsedel för varje förslag som omröstningen gäller genom
omröstningsmyndigheternas försorg sänds till varje röstberättigad och att detta
helst bör ske i samband med att röstkorten sänds ut,
samt att Riksskatteverket till varje hushåll skall sända ut en
informationsbroschyr som beskriver röstningsförfarandet och i vilken det skall
beredas plats för information på tillsammans cirka tolv sidor i A 4-format om
det avtal regeringen träffat med EU:s medlemsstater om medlemskap i EU.
Vid fortsatta överläggningar mellan företrädare för riksdagspartierna har
överenskommelser träffats om vilka medel som bör anslås till kampanjverksamhet
inför folkomröstningen och om principer för hur medlen skall fördelas.
Lagförslaget
För att en rådgivande folkomröstning skall kunna genomföras krävs enligt 8
kap. 4 § regeringsformen att riksdagen fattar beslut därom i form av lag.
Sedan den 1 januari 1980 gäller folkomröstningslagen (1979:369, senast ändrad
1993:1696) som innehåller generella bestämmelser om förfarandet vid
folkomröstning. I denna lag sägs avslutningsvis (18 §) att inför rådgivande
folkomröstning skall anges i särskild lag den fråga som skall ställas till
folket samt tidpunkten för omröstningen. Så sker i det nu föreliggande
lagförslaget. I dess 1 § anges att folkomröstningen skall hållas den 13
november 1994 och att svarsalternativen vid omröstningen skall vara ja eller
nej till frågan om Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan
Sverige och EU:s medlemsstater. I lagförslaget finns också bestämmelser om
röstsedlarnas utformning (3 §) samt om beställning och tillhandahållande av
röstsedlar (4 och 5 §§). I övrigt hänvisas till bestämmelserna i
folkomröstningslagen (2 §), som i sin tur i stor utsträckning hänvisar till
bestämmelser i vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95). Utformningen av
lagförslaget ansluter nära till lagen (1980:7) om folkomröstning i
kärnkraftsfrågan. I den omröstningen fanns det dock tre olika svarsalternativ,
och rösträtt tillkom också, under vissa förutsättningar, den som inte var
svensk medborgare.
Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
Tidpunkten för omröstningen
Motionen
I motion K206 av Gudrun Schyman m.fl. (v), väckt under den allmänna
motionstiden, begärs att riksdagen beslutar att folkomröstningen om medlemskap
i EU skall ske separat från ordinarie riksdagsval (yrkande 1, delvis).
Regeringen bör också ges till känna att den bör verka för en gemensam
omröstningsdag i Norge, Sverige och Finland (yrkande 2). Motionärerna anser
att det bör undvikas att ett lands resultat används i otillbörligt syfte för
att styra ett annat lands folkomröstning.
Propositionen m.m.
Riksdagspartierna har som ovan nämnts kommit överens om att en rådgivande
folkomröstning rörande ett svenskt medlemskap i EU skall hållas den 13 november
1994. Lagförslagets 1 § första stycket har utformats i enlighet med
överenskommelsen.
Norge har numera beslutat att hålla sin folkomröstning den 27--28 november.
Den finländska regeringen har enats om att folkomröstningen i Finland skall äga
rum den 16 oktober.
Utskottet
Sedan motionen väcktes har alltså Finland och Norge beslutat hålla sina
folkomröstningar den 16 oktober resp. den 27--28 november. Utskottet anser inte
att det finns anledning att frångå den mellan riksdagspartierna träffade
överenskommelsen om tidpunkten för den svenska folkomröstningen. Utskottet
tillstyrker 1 § första stycket i lagförslaget och avstyrker motion K206 (v)
yrkande 2.
Yrkande 1, delvis, i samma motion tillgodoses med propositionens förslag och
avstyrks därför.
Formuleringen av svarsalternativen
Propositionen
Enligt överenskommelsen mellan riksdagspartierna skall svarsalternativen i
folkomröstningen vara ja eller nej. Förutom möjligheten att rösta blankt skall
något tredje alternativ således inte finnas. Eftersom det ansetts angeläget att
medborgarna skall kunna ta ställning till de närmare villkoren för medlemskapet
har det enligt propositionen varit nödvändigt att invänta förhandlingarnas
slut. Omröstningen bör därför gälla ett ja eller nej till medlemskap i enlighet
med det avtal om ett svenskt medlemskap som förhandlats fram med EU:s
medlemsstater (prop. s. 8--9). Lagförslagets 1 § andra till fjärde styckena har
i enlighet härmed utformats enligt följande:
Omröstningen gäller ja eller nej till följande fråga:
Riksdagen har beslutat att det skall hållas en folkomröstning om svenskt
medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli
medlem i EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och
EU:s medlemsstater.
Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan
Sverige och EU:s medlemsstater?
Motionerna
I motion K206 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att riksdagen skall
besluta om endast två alternativ i folkomröstningen -- ja eller nej till
medlemskap (yrkande 1, delvis). I motion K76 yrkar Gudrun Schyman
m.fl. (v) att riksdagen beslutar att lagförslagets 1 § sista meningen ges
följande lydelse: "Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU?" (yrkande 1).
Motionärerna anser att det är viktigt att de frågor som ställs till folket blir
entydiga och klara. Den frågesats som föreslås i propositionen öppnar enligt
motionärerna för nya folkomröstningar om folket säger nej, genom att avtalet
justeras och en ny omröstning därefter äger rum. Tillägget "i enlighet med
avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater" är dessutom meningslöst,
eftersom Sverige bara kan tillträda ett medlemskap utifrån Sveriges avtal med
EU -- inte utifrån något annat avtal.
Liknande tankegångar framförs i motion K77 av Hans Gustafsson och Hans
Göran Franck (båda s). Motionärerna vänder sig med skärpa mot att valsedlarna
för ja- och nej-sidan föreslås utformad som en fråga med den formulering som
föreslås i propositionen. Den föreslagna formuleringen skapar enligt
motionärerna intrycket att det är fråga om en opinionsundersökning och inte en
valhandling, som dessutom i princip innebär beslutsfattande. Formuleringen
fungerar också ledande genom att implicera ett ja-svar. Svarsalternativen bör i
stället anges som "Ja till svenskt medlemskap i Europeiska unionen" resp. "Nej
till svenskt medlemskap i Europeiska unionen" samt "Blank valsedel" under den
för alla valsedlar gemensamma rubriken "Folkomröstningen den 13 november 1994".
Motionärerna begär att riksdagen beslutar att valsedlarna utformas enligt
motionens förslag (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att den formulering av
svarsalternativen som överenskommits mellan riksdagspartierna och som tagits in
i 1 § i lagförslaget skulle vara oklar eller ledande. Utskottet ser det vidare
som uteslutet att frågeformuleringen som sådan skulle öppna för nya
folkomröstningar i händelse av ett nej den 13 november. Lagförslaget tillstyrks
alltså i här aktuell del. Motionerna K206 (v) yrkande 1, delvis, K76 (v)
yrkande 1 och K77(s) yrkande 2 avstyrks.

Blanka röster
Bakgrund/propositionen
Enligt 7 § folkomröstningslagen (1979:369) får vid folkomröstning användas
endast röstsedlar som tillhandahålls av centrala valmyndigheten. Detta gäller
även blanka röstsedlar. Sådan röstsedel får enligt 9 § folkomröstningslagen
avlämnas av den som inte önskar rösta för något av de i folkomröstningen
aktuella förslagen. Enligt 8 § skall de röstande i lokal där omröstning äger
rum ha tillgång till -- bl.a. -- blanka röstsedlar.
Enligt 3 § förslaget till lag om folkomröstning om EU-medlemskap skall blanka
röstsedlar för denna folkomröstning vara försedda med samma rubrik som
röstsedlarna för ja- eller nej-alternativen och dessutom med orden "Blank
röstsedel". I 4 § tredje stycket lagförslaget sägs att lantbrevbärare som tar
emot röstsedelsförsändelser bör medföra -- förutom röstsedlar för de två
svarsalternativen -- blanka röstsedlar.
Enligt 11 § andra stycket folkomröstningslagen skall vid rösträkningen
röstsedlarna ordnas i grupper efter meningsyttring. Blanka röstsedlar bildar en
grupp.
Blanka röstsedlar har ansetts böra finnas vid sidan av de röstsedlar som tar
upp de aktuella meningsyttringarna för att ge de röstande möjlighet att markera
att de ogillar frågeställningen eller anser sig inte kunna fatta ståndpunkt
(prop. om folkomröstningslagen, 1978/79:195 s.79). De blanka röstsedlarna bör
räknas särskilt för sig och är inte att jämställa med ogiltiga sedlar (a.a.).
Utgången av en folkomröstning i en grundlagsfråga fastställs genom ett
konstaterande av om det förslag som har varit föremål för omröstningen har
förkastats eller inte. Förslaget är förkastat, om de flesta av dem som deltar i
omröstningen röstar mot förslaget och de till antalet är fler än hälften av dem
som har avgivit godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptar
riksdagen förslaget till slutlig prövning (8 kap. 15 § regeringsformen).
Folkomröstningens beslutseffekt är enbart negativ. En ja-majoritet förpliktar
inte den nyvalda riksdagen att slutligen anta förslaget till grundlagsändring.
Utgången av en rådgivande folkomröstning fastställs däremot endast genom
angivande av röstetal för de olika meningsriktningarna (prop. 1978/79:195
s.83). I folkomröstningen om kärnkraft fick sålunda linje 1 18,8 % av rösterna,
linje 2 39,1 % och linje 3 38,7 %. Av rösterna var 3,3 % blankröster. Linje 2
ansågs ha vunnit omröstningen. Att någon meningsriktning skall ha samlat
absolut majoritet krävs alltså inte i en rådgivande folkomröstning.
Motionerna
I motion K75 begär Birgitta Hambraeus (c) ett tillkännagivande till
regeringen om att den blanka röstsedeln inte skall inräknas i folkomröstningens
ställningstagande till medlemskap i EU (yrkande 1). Om det finns tre
valsedlar är det enligt motionären risk för att inget alternativ får över
hälften av rösterna. Hur blir det om 49 % röstar nej, 45 % ja och 6 % lämnar
blanka röstsedlar, kommer man då att hävda att det inte fanns en majoritet som
sade nej till medlemskap, frågar motionären.
Gudrun Schyman m.fl. anför i motion K76 att det är nödvändigt att
"folkets vilja" entydigt definieras som att det alternativ av ja- eller
nej-alternativen som samlar flest röster har vunnit. Motionärerna ser därför
inget skäl att tomma valsedlar skall ges texten "blank röstsedel", eftersom
dessa likväl bör behandlas som ett icke-deltagande. Man kan t.ex. inte dra
slutsatsen att en blankröst skulle vara detsamma som att väljaren överlåter åt
riksdagsmajoriteten att avgöra -- den kan lika väl tolkas så att väljaren
överlåter åt de icke blankröstande att bestämma. Vad som i motionen anförts om
tolkningen av "blanka röster" bör ges regeringen till känna (yrkande 2).
Riksdagen bör också besluta att 3 § sista meningen i lagförslaget ges följande
lydelse: "På de blanka röstsedlarna skall bara finnas rubriken" (yrkande
3).
I motion K77 av Hans Gustafsson och Hans Göran Franck (båda s) hemställs
att riksdagen i sitt beslut om folkomröstningen om Sveriges medlemskap i den
Europeiska unionen klargör att folkomröstningens resultat skall respekteras
genom en deklaration enligt vad i motionen anförts (yrkande 1). Samtliga
riksdagspartier har i olika sammanhang uttalat att de avser att respektera
omröstningens resultat. Likväl bör riksdagen, anser motionärerna, överväga hur
den kan stärka trovärdigheten i dessa uttalanden. Den lämpligaste formen för en
sådan höjning av trovärdigheten vore enligt motionärernas mening en gemensam
deklaration från samtliga riksdagspartier, i vilken partierna förbinder sig att
respektera folkomröstningens resultat. Av deklarationen bör framgå att
blankröster inte indirekt eller direkt kan tillgodoräknas någondera sidan. Den
sida har vunnit som får flest röster. Ett högt valdeltagande är inget villkor
för att folkomröstningens resultat skall respekteras.
Utskottet
Som framgått av den ovan lämnade redovisningen för folkomröstningslagens
bestämmelser skall blanka röstsedlar finnas vid sidan av de röstsedlar som tar
upp de aktuella meningsyttringarna. Blanka röstsedlar är giltiga och skall vid
röstsammanräkningen behandlas som en meningsyttring för sig, med  innebörden
"kan eller vill inte ta ställning". Utgången av folkomröstningen fastställs
genom angivande av röstetal för de olika meningsriktningarna. Enligt det nu
aktuella lagförslaget skall det finnas röstsedlar tillgängliga för tre olika
meningsyttringar -- ja, nej och blankröst.
Formellt är folkomröstningen rådgivande, men samtliga riksdagspartier har
varit ense om att den i praktiken skall vara beslutande, dvs. att den
meningsyttring som fått flest röster skall avgöra frågan om ett svenskt
medlemskap i EU.
Eftersom bestämmelserna beträffande utgången av en rådgivande folkomröstning
inte har utformats med tanke på att resultatet skall vara bindande -- utgången
av en beslutande folkomröstning fastställs ju enligt regeringsformens
bestämmelser -- kan det emellertid komma att uppstå problem när resultatet
skall tolkas. Så kan t.ex. bli fallet vid ett exakt lika röstetal för ja och
nej eller vid en majoritet av blankröster. Hur riksdagen då skall förfara måste
bli en fråga för de partier som väljs in i riksdagen i höst.
Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som här anförts motionerna K 75
(c) yrkande 1 och K 76 (v) yrkande 2, som tar upp tolkningen av blanka röster.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att det på de blanka
röstsedlarna, förutom rubriken, skall finnas orden "Blank röstsedel" och
avstyrker därmed motion K76 (v) yrkande 3. Utskottet utgår från att det i den
broschyr med upplysningar om folkomröstningen som Riksskatteverket skall sända
ut till hushållen (se nedan s. 11) kommer att lämnas anvisningar om vad
avlämnandet av en blank röstsedel innebär.
I motion K77 (s) efterlyses en deklaration i vilken de politiska partierna
skall förbinda sig att respektera folkomröstningens resultat (yrkande 1).
Riksdagspartierna har varit ense om att folkomröstningen den 13 november i
realiteten skall vara beslutande, även om den formellt är rådgivande. Med
anledning av motionen vill utskottet här erinra om följande. Med hänsyn till
vikten av att en folkomröstning i EU-frågan verkligen blir av och uppfattas
vara avgörande för frågan om ett svenskt medlemskap ansåg regeringen i
proposition 1993/94:114 om grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i EU
att själva beslutet om överlåtelse av beslutanderätt i samband med en svensk
EU-anslutning borde kunna fattas genom ett riksdagsbeslut med enkel majoritet,
om beslutet föregåtts av en folkomröstning i hela riket. En föreskrift om detta
föreslogs bli intagen i en övergångsbestämmelse till 10 kap. 5 §
regeringsformen (prop. s. 25). Konstitutionsutskottet delade regeringens
uppfattning och tillstyrkte den då aktuella propositionen (1993/94:KU21 s. 30).
Riksdagen följde utskottet och antog som vilande regeringens förslag. Under
hänvisning till det anförda avstyrks motion K77 (s) yrkande 1.
Rösträtt vid folkomröstningen
Propositionen m.m.
Enligt 5 § första stycket folkomröstningslagen har den som är röstberättigad
vid val till riksdagen rösträtt vid folkomröstning. Föreskriften innebär att
rösträtten tillkommer svenska medborgare som är bosatta i Sverige (3 kap. 2 §
regeringsformen) eller som någon gång har varit folkbokförda här (4 kap. 11 §
vallagen). Vidare krävs för att någon skall ha rösträtt att han har uppnått 18
års ålder senast på omröstningsdagen. Frågan huruvida rösträtt vid en
folkomröstning föreligger avgörs på grundval av en före omröstningen upprättad
röstlängd, nämligen den allmänna och den särskilda röstlängd som upprättas
enligt 4 kap. vallagen (5 § andra stycket folkomröstningslagen).
I grundlag finns inga regler om rösträtt vid rådgivande folkomröstning. Det
finns inte något konstitutionellt eller formellt hinder mot att utsträcka
rösträtten vid en viss rådgivande folkomröstning också till den som inte är
svensk medborgare men som har rösträtt vid kommunala val. Så skedde i lagen om
folkomröstning i kärnkraftsfrågan (se bl.a. KU 1979/80:1y)
Företrädare för riksdagspartierna har kommit överens om att endast svenska
medborgare som har rösträtt vid val till riksdagen skall ha rösträtt vid
folkomröstningen om EU-medlemskap (prop. s. 6). Det nu aktuella lagförslaget (2
§) hänvisar i detta hänseende till folkomröstningslagen.
Motionerna
I motion K76 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att riksdagen beslutar
att den kommunala vallängden skall vara röstlängd för folkomröstningen om
EU-medlemskap (yrkande 4). Motionärerna anser att invandrare bör ha
rösträtt efter samma grunder som i kommunala val. Motionärerna förutsätter att
regeringarna i de nordiska länderna snabbutreder och beslutar så att nordiska
medborgare bara kan rösta i ett lands folkomröstning.
Även i motionerna 1993/94:Sf616 yrkande 9 och 1992/93:Ju618 yrkande 11,
båda av Gudrun Schyman m.fl. (v), begärs förslag om en särskild lag som skall
göra det möjligt för invandrare utan svenskt medborgarskap att rösta i
folkomröstningen om medlemskap i EU.
Utskottet
Enligt utskottets mening saknas anledning att avvika från den mellan
riksdagspartierna träffade överenskommelsen om vilka som skall ha rösträtt vid
folkomröstningen. Rösträtt vid folkomröstningen om svenskt medlemskap i EU bör
alltså endast tillkomma svenska medborgare som är röstberättigade vid val till
riksdagen. Utskottet tillstyrker 2 § i lagförslaget i aktuell del och
avstyrker motionerna K76 (v) yrkande 4, 1993/94:Sf616 (v) yrkande 9 och
1992/93:Ju618 (v) yrkande 11.

Informationsbroschyr till hushållen
Propositionen
Med utgångspunkt i den ovan nämnda överenskommelsen mellan riksdagspartierna
har regeringen uppdragit åt Riksskatteverket att till varje hushåll sända ut en
informationsbroschyr som beskriver röstningsförfarandet och i vilken det skall
beredas plats för information på tillsammans cirka tolv sidor i A 4-format om
det avtal regeringen träffat med EU:s medlemsstater om medlemskap i EU.
Motionen
Birgitta Hambraeus (c) anför i motion K75 att ja- och nej-sidan bör
få lika stort utrymme för en kortfattad plädering i den broschyr som sänds ut
till alla huhåll om vad omröstningen gäller (yrkande 2). Alla är medvetna
om att ja-sidan stöds av mycket resursstarka organisationer, medan nej-sidan,
förutom frivilliga krafter, i huvudsak får lita till de bidrag riksdagen
anslår, menar motionären. Det är därför viktigt att samhället i någon mån
utjämnar orättvisan.
Utskottet
Riksskatteverket har som ovan framgått fått regeringens uppdrag att till
varje hushåll sända ut en broschyr som beskriver röstningsförfarandet och
informerar om det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s
medlemsstater. Utskottet ser inga principiella hinder mot att ja-sidan och
nej-sidan ges plats i broschyren för var sin kortfattad plädering. Det bör
emellertid ankomma på Riksskatteverket att bedöma om utrymme finns för en sådan
utvidgning av innehållet i broschyren. Utskottet avstyrker motionen.
Remissbehandling av förhandlingsresultatet, m.m.
Bakgrund
Regeringskansliet har ställt samman en departementspromemoria (Ds 1994:48)
som redovisar innebörden för Sverige av ett medlemskap i EU. Särskilt redovisas
de förhandlingslösningar som överenskommits. Promemorian har remitterats till
myndigheter och organisationer. Remissvaren kommer att utgöra underlag för den
proposition om svenskt medlemskap i EU som regeringen avser att lägga fram för
riksdagen senare i år.
Utskottet har inhämtat att remissen kommer att kompletteras med ytterligare
en departementspromemoria, Ds 1994:60, som innefattar den kompletta
avtalstexten med samtliga bilagor, ca 700 sidor, översatt till svenska.
Motionen
I motion K75 anför Birgitta Hambraeus (c) att propositionen, liksom
departementspromemorian Ds 1994:48, lämnar missvisande uppgifter om
förhandlingsresultatet, särskilt vad beträffar Sveriges militära alliansfrihet
och den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Motionären anser att den rapport
sekretariatet vid EU:s ministerråd gett ut om förhandlingsresultaten bör ingå i
remissen och i det material som är lättillgängligt för allmänheten inför
folkomröstningen. Även Maastrichtfördraget bör remissbehandlas. Det anförda bör
riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 3).
Utskottet
Utskottet anser att departementspromemorian Ds 1994:48, kompletterad med den
kompletta avtalstexten med bilagor,  protokoll och förklaringar i Ds 1994:60,
ger ett gott underlag för remissinstansernas ställningstagande till de
överenskomna förhandlingslösningarna och innebörden för Sverige av ett
EU-medlemskap. Utskottet avstyrker alltså motion K75 (c) yrkande 3.
Anslagen för folkomröstningens genomförande och för kampanjkostnader
Propositionen
Folkomröstningen medför kostnader dels för genomförandet av själva
omröstningen, dels för den kampanjverksamhet för ja- och nej-sidan som skall
föregå omröstningen. Kostnaderna för att genomföra omröstningen beräknas i
propositionen till 124 840 000 kr. Regeringen förordar att ett tillfälligt
anslag med detta belopp förs upp under andra huvudtiteln för budgetåret
1994/95, benämnt Folkomröstning om svenskt medlemskap i EU.
Enligt propositionen är riksdagspartierna överens om att 60 miljoner kronor
skall anslås för kampanjverksamheten inför folkomröstningen. Beloppet bör
anvisas över ett särskilt anslag på statsbudgeten, benämnt Kampanjkostnader
m.m. för folkomröstning om EU-medlemskap. Eftersom det enligt propositionen kan
bli aktuellt att betala ut medel till kampanjverksamheten redan under
innevarande budgetår bör anslaget anvisas på tilläggsbudget för budgetåret
1993/94.
Principiellt bör det nu aktuella beloppet om 60 miljoner kronor fördelas lika
på ja-sidan och nej-sidan och skall enligt vad som överenskommits fördelas på
så sätt att 12 miljoner kronor skall utgå till de partier som är representerade
i riksdagen medan resterande medel fördelas på de kampanjorganisationer som
bildats för att verka för något av svarsalternativen. Av resterande 48 miljoner
bör 22 miljoner tillfalla ja-sidan och 26 miljoner nej-sidan. Medlen skall på
vardera sidan fördelas av ett särskilt organ med ställning som juridisk person,
vilket företrädare för kampanjorganisationerna har förklarat sig beredda att
bilda för fördelning av kampanjmedlen. Regeringen utgår från att inga av dessa
för de särskilda kampanjorganisationerna avsedda medlen ställs till
riksdagspartiernas förfogande, eftersom deras medelsbehov ju täcks i särskild
ordning (prop. s. 11).
Partier som är representerade i riksdagen och kampanjorganisationer som
verkar för något av svarsalternativen ja eller nej och som får statsbidrag för
sin verksamhet kan hos Riksskatteverket beställa röstsedlar till det antal
partiet eller organisationen önskar. Staten svarar därvid för kostnaderna till
ett antal som för varje beställare motsvarar högst två gånger antalet
röstberättigade i landet. Varje parti och organisation får dessutom på begäran
kostnadsfritt röstkuvert och ytterkuvert för röstsedelsförsändelse i den
utsträckning som Riksskatteverket anser behövlig (4 § andra stycket
lagförslaget).
Motionerna
Gudrun Schyman m.fl. (v) anser i motion K76 att kampanjbeloppen bör
vara av minst samma storlek som de medel som anslogs till
kampanjorganisationerna vid folkomröstningen om nej till kärnkraft. Dåvarande
belopp om 18 miljoner kronor per sida skulle, enligt motionärerna, i dagens
penningvärde motsvara 49 miljoner per sida eller 98 miljoner kronor. Med
hänvisning till att kampanjorganisationerna redan erhållit 10 miljoner kronor
anser motionärerna att 88 miljoner kronor bör anslås och att de 28 miljoner
kronor som går utöver regeringens förslag fördelas lika på resp.
kampanjorganisation (yrkande 5).
Enligt Hans Gustafsson och Hans Göran Franck (båda s) i motion K77
professionaliseras valkampanjerna i Sverige allt tydligare efter mönster från
USA, där ekonomiska resurser blivit så utslagsgivande att kongressen infört
lagstiftning som begränsar kampanjfinansieringen för starka ekonomiska
intressen. Någon sådan begränsning anser inte motionärerna befogad när det
gäller finansieringen av kampanjerna inför folkomröstningen. Däremot bör
riksdagen ge regeringen till känna att det från demokratiska utgångspunkter är
önskvärt med en öppen redovisning av kampanjorganisationernas finansiering
(yrkande 3).
Utskottet
Riksdagspartierna har träffat överenskommelser om vilka medel som bör anslås
till kampanjverksamhet inför folkomröstningen och om principerna för hur medlen
skall fördelas. Dessa överenskommelser ligger till grund för propositionens
förslag. Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning till
kampanjkostnader och avstyrker motion K76 (v) yrkande 5.
Genom propositionens förslag kommer ja- och nej-sidan att ges medel i en
sådan omfattning att båda sidorna bör kunna nå alla väljare med informations-
och upplysningskampanjer. Utskottet ser därför inte någon risk för att
folkomröstningskampanjen blir snedvriden på grund av ojämna ekonomiska
resurser. Motion K77 (s) avstyrks med hänvisning härtill (yrkande 3).
Förslaget till medelsanvisning för folkomröstningens genomförande tillstyrks.
Anslaget till Europainformation, m.m.
Bakgrund
Utrikesdepartementet har, i enlighet med riksdagens instruktioner, genom
Sekretariatet för Europainformation tillhandahållit allmän infomation om EES
och EU samt om det aktuella förhandlingsläget, m.m. Sekretariatet inrättades i
augusti 1992. Den 1 mars 1993 öppnades dess telefonpanel, öppen vardagar kl.
9--21. Telefonpanelen har byggt upp en databas som löpande fylls med aktuella
frågor och svar. Sekretariatets verksamhet utgörs för närvarande av direkt
informationsservice till allmänhet och vidareinformatörer inkl. massmedier,
information till lokal nivå genom att bl.a. bibliotek och länsstyrelser knyts
samman i ett informationsnätverk, redaktionellt arbete samt riktade projekt
gentemot gymnasieskolan och invandrar- och handikappgrupper. Sekretariatet har
ett samordningsansvar i regeringskansliet för att inför folkomröstningen få ut
saklig information till allmänheten. Den argumenterande informationen ligger
inte inom Sekretariatets ansvarsområde. (Källa: PM 1994-03-01, Sekretariatet
för Europainformation, Informationschefen).
Enligt propositionen (s. 11) bör Sekretariatets verksamhet inför
folkomröstningen fortsätta under andra halvåret 1994. Ett belopp om 15 miljoner
kronor bör därför ställas till förfogande.
Också efter folkomröstningen föreligger enligt propositionen ett behov av
dokumentation och publikationer från regeringens sida om svensk EU-politik m.m.
Bl.a. kommer s.k. grönböcker med faktaredovisning och andra publikationer att
utgöra en del av denna verksamhet. Medelsbehovet uppskattas till 6 miljoner
kronor. Medlen bör disponeras av Utrikesdepartementet.
Motionen
Motionärerna i motion K76 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anser att
Sekretariatet för Europainformation vid UD bör flyttas till riksdagen från den
1 juli 1994 och ställas under riksdagens EU-delegation (yrkande 6). Enligt
motionärerna är Sekretariatet inte någon opartisk "sanningssägare" utan snarare
är dess material ja-sideinlägg som framstår som "opropagandistiska".
Ytterligare anslag till Sekretariatet skulle mest utgöra ett indirekt bidrag
till ja-sidan. Därför bör dess placering ändras och en av dess uppgifter vara
att ge ut trycksaker som speglar riksdagsdebatterna kring EU-frågan. Riksdagen
bör också besluta att Sekretariatet för Europainformation i material för
masspridning skall ge lika utrymme för ja-sidans och nej-sidans
kampanjorganisationer (yrkande 7).
Tidigare riksdagsbehandling
Utrikesutskottet behandlade i mars i år en motion (s) i vilken det bl.a.
yrkades att Sekretariatet för Europainformation skulle placeras i riksdagen och
knytas till EU-delegationen. Motiveringen till yrkandet var att riksdagen har
ett brett kontaktfält och att Riksdagens EU-delegation har en särskild uppgift
som informations- och samlingspunkt i EU-frågor. Utrikesutskottet utgick från
att en proposition om de närmare arrangemangen inför folkomröstningen skulle
läggas fram och att det då också torde bli aktuellt att ta ställning till om
Sekretariatet skulle sortera under regeringskansliet eller riksdagen. Därmed
ansåg utrikesutskottet den då aktuella motionen besvarad (1993/94:UU14 s. 20).
Riksdagen följde utrikesutskottet.
Utskottet
Utskottet delar inte den uppfattning som kommer till uttryck i motion K76
(v), nämligen att materialet från Sekretariatet för Europainformation skulle
utgöras av partiska inlägg för ja-sidan. Tvärtom anser utskottet att
Sekretariatet under sin hittillsvarande verksamhetstid tillhandahållit
värdefull faktainformation om EES och EU och det aktuella förhandlingsläget.
För att Sekretariatets trovärdighet inte skall ifrågasättas kan det emellertid
finnas skäl för att flytta Sekretariatet från regeringskansliet och förlägga
det exempelvis till riksdagen. Ett beslut om fortsatt verksamhet och en
eventuell omlokalisering bör dock anstå till efter den 13 november så att inte
Sekretariatets verksamhet under tiden inför folkomröstningen hindras. I
anslutning härtill kan nämnas att det danska Folketinget i april i år öppnat en
"Folketingets EU-Oplysning" som vänder sig till allmänheten och som
administrativt är en del av Folketingets internationella avdelning.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning till
Europainformation m.m. och avstyrker motion K76 (v) yrkandena 6 och 7.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande tidpunkten för folkomröstningen
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:K206 yrkande 1, delvis, och
yrkande 2 antar propositionens förslag till lag om folkomröstning om
EU-medlemskap såvitt avser 1 § första stycket,
men. (v) - delvis
2. beträffande formuleringen av svarsalternativen, m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:K206 yrkande 1, delvis,
1993/94:K76 yrkande 1 och 1993/94:K77 yrkande 2 antar dels 1 § i
propositionens förslag till lag om folkomröstning om EU-medlemskap i den mån
det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 1, dels 3 § andra
stycket,
res. 1 (s)
3. beträffande rösträtten
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ju618 yrkande 11,
1993/94:Sf616 yrkande 9 och 1993/94:K76 yrkande 4 antar 2 § i propositionens
förslag till lag om folkomröstning om EU-medlemskap,
men. (v) - delvis
4. beträffande utformningen av blanka röstsedlar
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:K76 yrkande 3 antar 3 § tredje
stycket i propositionens förslag till lag om folkomröstning om EU-medlemskap,
men. (v) - delvis
5. beträffande tolkningen av blanka röster
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K75 yrkande 1 och 1993/94:K76 yrkande
2,
men. (v) - delvis
6. beträffande bindande deklaration
att riksdagen avslår motion 1993/94:K77 yrkande 1,
res. 2 (s)
7. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar propositionens förslag till lag om folkomröstning om
EU-medlemskap i den mån det inte behandlats under mom. 1--4,
8. beträffande informationsbroschyr till hushållen
att riksdagen avslår motion 1993/94:K75 yrkande 2,
9. beträffande remissbehandling av förhandlingsresultatet
att riksdagen avslår motion 1993/94:K75 yrkande 3,
men. (v) - delvis
10. beträffande medelsanvisningen till Folkomröstning om svenskt medlemskap
i EU
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Folkomröstning om
svenskt medlemskap i EU för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 124 840 000 kr,
11. beträffande medelsanvisningen till Kampanjkostnader m.m. för
folkomröstning om EU-medlemskap
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:K76 yrkande 5 till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om
EU-medlemskap på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94
under andra huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 000 000 kr,
men. (v) - delvis
12. beträffande öppen redovisning av finansieringen
att riksdagen avslår motion 1993/94:K77 yrkande 3,
res. 3 (s)
13. beträffande medelsanvisningen till Europainformation m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:K76 yrkandena 6 och 7 till Europainformation m.m. för budgetåret
1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 000 000
kr.
men. (v) - delvis
Stockholm den 26 maj 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c),
Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson
(s), Inger René (m), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Simon
Liliedahl (nyd), Torgny Larsson (s), Henrik S Järrel (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m) och Elvy Söderström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Formuleringen av svarsalternativen, m.m. (mom. 2)
Hans Göran Franck (s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
delar inte" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den i propositionen föreslagna formuleringen av frågan i folkomröstningen
öppnar enligt utskottets mening för nya folkomröstningar om folket säger nej.
Något behov av att ställa en fråga på röstsedlarna har för övrigt inte funnits
vid tidigare folkomröstningar och finns inte heller denna gång. Utskottet anser
därför att det räcker med att på de skilda röstsedlarna ange resp. alternativ.
Svarsalternativen bör, såsom föreslås i motion K77 (s),  anges som följer: "Ja
till svenskt medlemskap i Europeiska unionen" resp. "Nej till svenskt
medlemskap i Europeiska unionen" och röstsedlarna utformas i enlighet härmed.
Riksdagen bör alltså bifalla motion K77 yrkande 2 och 1 och 3 §§ i lagförslaget
ändras i enlighet med vad som här sagts.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande formuleringen av svarsalternativen
att riksdagen med avslag på propositionens förslag, med bifall till motion
1993/94:K77 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1993/94:K206 yrkande 1,
delvis, och 1993/94:K76 yrkande 1 antar
dels följande förslag till lydelse av 1 § andra till fjärde styckena i
förslaget till lag om folkomröstning om EU-medlemskap,
"De alternativ folkomröstningen gäller är följande.
Alternativ nr 1: Ja till svenskt medlemskap i Europeiska unionen
Alternativ nr 2: Nej till svenskt medlemskap i Europeiska unionen",
dels följande förslag till lydelse av 3 § andra stycket i lagförslaget,
"På röstsedlarna skall efter rubriken anges vilket alternativ röstsedeln avser
och vad alternativet innebär enligt 1 §",
2. Bindande deklaration (mom. 6)
Hans Göran Franck (s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med
"Riksdagspartierna har" och slutar med "K77 (s) yrkande 1" bort ha följande
lydelse:
Riksdagspartierna har var för sig och i olika sammanhang uttalat att de avser
att respektera folkomröstningens resultat. I propositionen saknas emellertid en
bekräftelse av dessa löften. Utskottet vill därför, med hänsyn till vikten av
att folkomröstningens resultat i realiteten blir bindande, som sin mening ge
regeringen till känna att den meningsyttring som får flest röster skall
avgöra frågan om ett svenskt medlemskap i EU, att blankrösterna skall
räknas för sig och inte tillgodoräknas vare sig ja- eller nej-sidan samt
att ett högt valdeltagande är synnerligen önskvärt, men inget villkor för att
folkomröstningens resultat skall respekteras. Det sagda innebär att utskottet
tillstyrker motion K77 yrkande 1 (s).
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande bindande deklaration
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K77 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Öppen redovisning av finansieringen (mom. 12)
Hans Göran Franck (s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Genom
propositionens" och på s. 14 slutar med "(yrkande 3)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion K77 (s) att hela
folkomröstningsförfarandet riskeras att diskrediteras när stora företag och
andra mäktiga ekonomiska intressen bidrar till den ena sidans finansiering.
Riksdagen bör därför, med bifall till motionen yrkande 3, som sin mening ge
regeringen till känna att det från demokratiska utgångspunkter är önskvärt med
en öppen redovisning av kampanjorganisationernas finansiering.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande öppen redovisning av finansieringen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K77 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
1. Tidpunkten för folkomröstningen (mom. 1)
Jag anser att en gemensam valdag för folkomröstningarna i de tre nordiska
länder vars regeringar ansökt om medlemskap fortfarande bör eftersträvas. Detta
för att undvika att ett lands resultat används i otillbörligt syfte för att
styra ett annat lands folkomröstning. Riksdagen bör därför uttala att
regeringen bör göra ansträngningar för att få till stånd en gemensam valdag för
Norge, Sverige och Finland.
Jag föreslår att riksdagen bifaller motion K206 yrkande 2 och avslår
propositionens förslag i denna del.
2. Formuleringen av svarsalternativen, m.m. (mom. 2)
Jag instämmer i reservationen av Hans Göran Franck (s).
3. Rösträtten (mom. 3)
Det finns såsom utskottet påpekar inte något konstitutionellt eller formellt
hinder mot att utvidga rösträtten vid en rådgivande folkomröstning till dem som
inte är svenska medborgare, men som har rösträtt vid kommunala val. Jag anser
därför att riksdagen bör bifalla motionerna Ju618 yrkande 11, Sf616 yrkande 9
och K76 yrkande 4 och besluta att den kommunala vallängden skall vara röstlängd
för folkomröstningen om EU-medlemskap. Lagtekniskt görs detta lämpligen genom
att en ny bestämmelse tas in i lagförslaget och i konsekvens härmed en viss
förändring görs av 2 § i lagförslaget.
4. Utformningen av blanka röstsedlar (mom. 4)
Jag ser inget skäl för att tomma valsedlar skall ges texten "blank
röstsedel", eftersom de ändå bör betraktas som ett icke-deltagande i
folkomröstningen. Lagförslaget 3 § tredje stycket bör ändras på det sätt som
föreslås i motion K76 yrkande 3, dvs. att på de blanka röstsedlarna skall bara
finnas en rubrik.
5. Tolkningen av blanka röster (mom. 5)
De som inte deltar i folkomröstningen eller de som väljer att rösta blankt
har valt att avstå, och ingendera av ja- eller nej-sidan kan tillgodoräkna sig
de frånvarande eller blankrösterna.
Blankrösten bör tolkas så att väljaren överlåter åt de icke blankröstande att
bestämma. Folkets vilja bör tolkas så att det alternativ av ja eller nej som
samlar flest röster har vunnit. Detta bör riksdagen med bifall till motion K76
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
6. Remissbehandling av förhandlingsresultatet (mom. 9)
Jag delar uppfattningen i motion K75 (c) att remissunderlaget är
otillräckligt och missvisande. Det bör kompletteras med rapporten från EU:s
ministerråd, översatt till svenska med en upplysning om att det endast är de
undantag och övergångsbestämmelser som anges däri som är juridiskt bindande.
Även Maastrichtfördraget bör remissbehandlas. Jag föreslår att riksdagen
bifaller motion K75 yrkande 3 och som sin mening ger regeringen till känna vad
som här anförts.
7. Medelsanvisningen till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om
EU-medlemskap (mom. 11)

Enligt min mening bör kampanjbeloppen vara av minst samma reala storlek som
de medel som anslogs till kampanjorganisationerna inför kärnkraftsomröstningen.
Dåvarande belopp om 36 miljoner skulle i dagens penningvärde motsvara 98
miljoner. Eftersom kampanjorganisationerna redan fått 10 miljoner bör riksdagen
anvisa 88 miljoner i enlighet med vad som föreslås i motion K76 yrkande 5. Den
del som går utöver propositionens förslag, 28 miljoner, bör fördelas lika på
resp. kampanjorganisation.
8. Öppen redovisning av finansieringen (mom. 12)
Jag instämmer i reservationen av Hans Göran Franck (s).
9. Medelsanvisningen till Europainformation m.m. (mom. 13)
Jag anser i likhet med motionärerna i motion K76 att Sekretariatet för
Europainformation, som nu är knutet till Utrikesdepartementet, bör flyttas till
riksdagen från halvårsskiftet och bli en del av EU-delegationens kansli,
eftersom UD och dess tjänstemän inte står utanför de politiska
meningsskiljaktigheterna i denna fråga. Ytterligare anslag till Sekretariatet
är, som det nu fungerar, ett indirekt bidrag till ja-sidan. Sekretariatets
placering bör alltså ändras och en av dess uppgifter vara att ge ut trycksaker
som speglar riksdagsdebatten kring EU-frågan. I det material sekretariatet ger
ut skall ja-sidans och nej-sidans argument ges lika stort utrymme.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 3--5, 9, 11
och 13 borde ha hemställt:
1. beträffande tidpunkten för folkomröstningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K206 yrkande 1 delvis och
yrkande 2 och med avslag på propositionens förslag till lydelse av 1 § första
stycket i förslaget till lag om folkomröstning om EU-medlemskap som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. beträffande rösträtten
att riksdagen med ändring av propositionens förslag och med bifall till
motionerna 1992/93:Ju618 yrkande 11, 1993/94:Sf616 yrkande 9 och 1993/94:K76
yrkande 4 dels antar följande förslag till lydelse av 2 § i förslaget till
lag om folkomröstning om EU-medlemskap,
För folkomröstningen gäller folkomröstningslagen (1979:369) med den avvikelse
som anges i 2 a § samt de ytterligare föreskrifter som finns i 3--5 §§,
dels antar följande förslag till 2 a § i lagförslaget:
Rösträtt vid folkomröstningen tillkommer också den som inte är svensk
medborgare, om han eller hon varit folkbokförd i Sverige den 1 november vart
och ett av åren 1991, 1992 och 1993 och senast den 13 november 1994 har fyllt
18 år.
Frågan om rösträtt enligt första stycket avgörs på grundval av den allmänna
röstlängd som upprättas år 1994.
4. beträffande utformningen av blanka röstsedlar
att riksdagen med avslag på propositionens förslag och med bifall till motion
1993/94:K76 yrkande 3 antar följande förslag till lydelse av 3 § tredje stycket
i förslaget till lag om folkomröstning om EU-medlemskap,
På de blanka röstsedlarna skall bara finnas rubriken.
5. beträffande tolkningen av blanka röster
att riksdagen med bifall till  motion 1993/94:K76 yrkande 2 och med anledning
av motion 1993/94:K75 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
9. beträffande remissbehandling av förhandlingsresultatet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K75 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
11. beträffande medelsanvisningen till Kampanjkostnader m.m. för
folkomröstning om EU-medlemskap
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K76 yrkande 5 och med anledning
av regeringens förslag till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om
EU-medlemskap på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94
under andra huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr,
13. beträffande medelsanvisningen till Europainformation m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K76 yrkandena 6 och 7 dels
avslår regeringens förslag till medelsanvisning, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
Propositionens lagförslag

Bilaga