I detta betänkande behandlar utskottet ett förslag från
Riksdagens förvaltningskontor om att sammanföra Nordiska rådets
svenska delegations kansli med den inre riksdagsförvaltningen och
förlägga verksamheten till riksdagens internationella kansli.
Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker en motion (s) som
väckts i anledning av förslaget.
Förslag
I förslag 1993/94:RFK3 föreslås
1. att riksdagen antar riksdagens förvaltningskontors förslag
till
lag om upphävande av lagen (1984:50) med instruktion för
Nordiska rådets svenska delegation,
lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av
administrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor och
myndigheter,
lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m.
Vidare föreslås
2. att riksdagen godkänner de av förvaltningskontoret framlagda
riktlinjerna för verksamheten inom riksdagens internationella
sekretariat,
3. att riksdagen upphäver det tidigare under riksmötet (bet.
1993/94:KU35, rskr. 235, 236) fattade beslutet om anslag för
budgetåret 1994/95 dels till Nordiska rådets svenska delegation
och dess kansli, dels till Nordiska rådets svenska delegation
och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet,
4. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet.
1993/94:KU35, rskr. 235, 236) till Anslag A 1. Riksdagens
ledamöter och partier m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 387 482 000 kr,
5. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet.
1993/94:KU35, rskr. 235, 236) till anslag A 4. Riksdagens
byggnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 128 483 000 kr,
6. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet.
1993/94:KU35, rskr. 235, 236) till anslag A 5. Riksdagens
förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 247 251 000 kr,
7. att riksdagen beslutar att tjänsterna vid Nordiska rådets
svenska delegations kansli skall överföras till den inre
riksdagsförvaltningen fr.o.m. den 1 juli 1994.
Lagförslagen har fogats till betänkandet, se bilaga.
Motion
1993/94:K68 av Anita Jönsson och Birthe Sörestedt (s) vari
yrkas att riksdagen hos riksdagens förvaltningskontor begär
förslag till samordning av riksdagens internationella verksamhet
i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Bakgrund
Riksdagens ökade internationella engagemang har under senare år
aktualiserat en omorganisation och samordning av riksdagens
resurser för hantering av internationella frågor. År 1991 fick
riksdagens internationella sekretariat (RIS) en självständig
ställning i utskottsorganisationen efter att tidigare ha ingått
som en del av utrikesutskottets kansli. Därefter har det i de
fortsatta övervägandena i frågan framstått som mer och mer
angeläget att samordna verksamheten inom RIS med riksdagens
övriga resurser för internationellt arbete.
I en promemoria (PM 1992-12-14) av riksdagsdirektören
framfördes förslag om inrättande av ett internationellt kansli i
riksdagen med ansvar bl.a. för sekretariatsuppgifterna för de
svenska parlamentariska delegationerna till olika internationella
organ. Samtidigt föreslogs att Nordiska rådets svenska
delegations kansli skulle inordnas i den inre
riksdagsförvaltningen.
I januari 1993 väcktes en fempartimotion om bl.a. en samordning
mellan Nordiska rådets svenska delegations kansli och det
internationella sekretariatet. Konstitutionsutskottet uttalade
sig positivt till tanken på en samordning men avstyrkte motionen
med hänvisning till att frågan var föremål för översyn. Riksdagen
följde utskottet (1992/93:KU29 s. 6--7, rskr. 298 och 299).
Efter samråd med presidiet för Nordiska rådets svenska
delegation gav talmannen förvaltningskontoret i uppdrag att
utarbeta ett förslag till organisation av riksdagens
internationella kansli vari Nordiska rådets svenska delegations
kansli skulle integreras. En arbetsgrupp bestående av
representanter för riksdagens förvaltningskontor, Nordiska rådets
svenska delegations kansli och riksdagens internationella
sekretariat upprättade i mars 1993 en promemoria med förslag om
inrättande av riksdagens internationella kansli (RIK) i vilket
även sekretariatsfunktionen för Nordiska rådets svenska
delegation föreslogs ingå från den 1 juli 1994.
I juni 1993 tillsattes kanslichefstjänsten för RIS med
inriktning på att innehavaren skulle bli chef för ett samlat
internationellt kansli fr.o.m. den 1 juli 1994.
Hösten 1993 beslutade förvaltningsstyrelsen att
sekretariatsfunktionen för Svenska delegationen till Gemensamma
parlamentarikerkommittén EG-Sverige (EG-delegationen) fr.o.m. den
15 oktober 1993 skulle integreras med verksamheten i riksdagens
internationella sekretariat och att den nya organisationen skulle
benämnas riksdagens internationella kansli (RIK).
Det nu aktuella förslaget innebär att även Nordiska rådets
svenska delegations kansli integreras i det internationella
kansliet. Förslaget har utarbetats inom förvaltningskontoret
efter samråd med berörda intressenter.
Förslagets huvudsakliga innehåll
Förslaget innebär att Nordiska rådets svenska delegation och
dess kansli upphör som egen myndighet under riksdagen fr.o.m. den
1 juli 1994. Verksamheten vid delegationens kansli förs över till
den inre riksdagsförvaltningen med placering i riksdagens
internationella kansli (RIK). Delegationen som sådan bibehåller
sin självständiga ställning som ett politiskt valt organ med
ansvar för verksamheten inom sitt område. Delegationen
tillförsäkras egna personella resurser för sin kärnverksamhet och
kommer att få samma inflytande som i dag när det gäller de
särskilda medel som därutöver behövs för verksamheten. Genom
denna lösning uppfyller Sverige, enligt förvaltningskontoret,
sina förpliktelser enligt Helsingforsavtalet.
Enligt förslaget finns också ett generellt behov av en ökad
samordning av riksdagens aktiviteter i olika internationella
organ. Detta avses tillgodoses, förutom genom att
kansliresurserna samordnas, genom samråd mellan presidierna i
riksdagens olika internationella organ.
RIK:s uppgifter och organisation
Enligt förslaget bör RIK även i fortsättningen vara en
självständig enhet. RIK:s uppgift skall vara att fullgöra
sekretariatsfunktionerna för olika internationella
parlamentarikerorgan, svara för service åt talmannen och
ledamöter i internationella frågor samt handha den
internationella besöksverksamheten. Syftet med RIK:s nya
organisation är att ge en bättre service till det politiska
arbetet i de olika internationella sammanhang som riksdagen och
ledamöterna deltar i.
Enligt förslaget skall RIK:s verksamhet tills vidare indelas i
tre huvudområden där Nordiska rådet, Europarådet och ESK m.m.
utgör ett område, europeiska integrationsfrågor ett annat och
service till talmannen, officiellt besöksutbyte m.m. ett tredje
område.
I förslaget utvecklas närmare RIK:s organisatoriska ställning,
uppgifter och organisation.
Anslagsfrågor
I avvaktan på förslag om organisationen av riksdagens
internationella verksamhet föreslog förvaltningskontoret i
budgetförslaget för 1994/95 egna medel till Nordiska rådets
svenska delegations kansli.
Riksdagen har för budgetåret 1994/95 anvisat medel till
Nordiska rådets svenska delegation under littera B. Riksdagens
myndigheter. Enligt förvaltningskontorets förslag skall dessa
medel fr.o.m. budgetåret 1994/95 i stället anvisas under littera
A. Riksdagen, under femtonde huvudtiteln.
Motionen
I motion 1993/94:K68 av Anita Jönsson och Birthe Sörestedt
(båda s) anförs att man bör pröva lämpligheten av att till
riksdagens internationella kansli knyta även övriga organ och
delegationer inom riksdagen som har internationell verksamhet.
Motionärerna föreslår att riksdagens förvaltningskontor skall få
i uppdrag att till riksdagen lämna förslag om samordning av
riksdagens internationella verksamhet omfattande bl.a.
utrikesutskottet och delegationerna till Europarådet, EU, ESK och
IPU.
Nuvarande ordning
Internationella sekretariatet (RIS) inrättades år 1967 som en
särskild funktion inom utrikesutskottets kansli. I februari 1991
blev RIS en egen enhet med en kanslichef i ledningen. Fr.o.m. den
15 oktober 1993 fördes, som ovan framgått, kansliet för
EG-delegationen och RIS samman i riksdagens internationella
kansli.
RIS huvuduppgift har traditionellt varit att ge service åt
talmannen, Europarådets svenska delegation, IPU-delegationen samt
i övrigt handha praktiska frågor inom ramen för det
internationella besöksutbytet. Under senare år har nya
arbetsuppgifter tillkommit i samband med att parlamentariska
organ inrättats inom EFTA, ESK och EES samt genom att
EG-delegationen inrättats.
Förvaltningskontorets förslag
I förslaget anges att det nya internationella kansliet bl.a.
kommer att få som uppgift att fungera som sekretariat åt svenska
parlamentariska delegationer vid permanenta internationella organ
som Nordiska rådet, IPU, Europarådet, ESK och EFTA samt att
biträda riksdagens EU-delegation, den svenska delegationen till
EES gemensamma parlamentarikerkommitté och övriga inom riksdagen
utsedda parlamentarikerdelegationer.
Utskottets bedömning
Som ovan framgått finns redan i dag, utom såvitt avser
utrikesutskottet, den samordning som förespråkas i motionen.
Utskottet, som inte anser att utrikesutskottets kansli bör
inordnas i riksdagens internationella kansli, avstyrker motion
K68.
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar riksdagens förvaltningskontors förslag till
a) lag om upphävande av lagen (1984:50) med instruktion för
Nordiska rådets svenska delegation,
b) lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av
administrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor och
myndigheter,
c) lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
d) lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m.,
2. beträffande RIK:s uppgifter
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:K68 godkänner de av
riksdagens förvaltningskontor framlagda riktlinjerna för
verksamheten inom riksdagens internationella kansli,
3. beträffande upphävande av anslagsbeslut
att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors
förslag upphäver det tidigare under riksmötet (1993/94:KU35,
rskr. 235, 236) fattade beslutet om anslag för budgetåret 1994/95
under femtonde huvudtiteln dels till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli, dels till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för
Nordiska rådet,
4. beträffande Riksdagens ledamöter och partier m.m.
att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors
förslag till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för
budgetåret 1994/95 under femtonde huvudtiteln -- med ändring av
riksdagens tidigare beslut (1993/94:KU35, rskr. 235, 236) --
anvisar ett med 14 857 000 kr förhöjt förslagsanslag på
387 482 000 kr,
5. beträffande Riksdagens byggnader, m.m.
att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors
förslag till Riksdagens byggnader, m.m. för budgetåret 1994/95
under femtonde huvudtiteln -- med ändring av riksdagens tidigare
beslut (1993/94:KU35, rskr. 235, 236) -- anvisar ett med
750 000 kr förhöjt reservationsanslag på 128 483 000 kr,
6. beträffande Riksdagens förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors
förslag till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret
1994/95 under femtonde huvudtiteln -- med ändring av riksdagens
tidigare beslut (1993/94:KU35, rskr. 235, 236) -- anvisar ett med
5 150 000 kr förhöjt ramanslag på 247 251 000 kr,
7. beträffande överföring av tjänster
att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors
förslag beslutar att tjänsterna vid Nordiska rådets svenska
delegations kansli skall överföras till den inre
riksdagsförvaltningen fr.o.m. den 1 juli 1994.
Stockholm den 24 maj 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva
Annerstedt (fp), Ingvar Svensson (kds), Torgny Larsson (s),
Henrik S Järrel (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson
(m), Elvy Söderström (s) och Lahja Exner (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.