I detta betänkande behandlas fyra motioner från den allmänna
motionstiden 1993, vilka rör ordensväsendet och vissa medaljer.
Utskottet har avstyrkt samtliga motionsyrkanden. En reservation
(m, fp, kds och nyd) föreligger.
Motionerna
1992/93:K801 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar åter ge svenska medborgare rätten
att erhålla svenska ordnar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om modernisering av ordensreglerna,
3. att riksdagen beslutar återupprätta Vasaorden och
Svärdsorden.
1992/93:K803 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att återinföra ordensväsendet.
1992/93:K808 av Pehr Löfgreen (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn och förslag rörande det offentliga
belöningsväsendet.
1992/93:K810 av Henrik S Järrel m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av och förslag till
ett reformerat offentligt belöningssystem.
Utskottet
Motionerna
Charlotte Cederschiöld (m) begär i motion K801 att riksdagen
skall besluta att åter ge svenska medborgare möjlighet att
erhålla svenska ordnar samt att ordensreglerna moderniseras och
att de tidigare avskaffade Vasa- och Svärdsordnarna återinförs.
Enligt motionären är ordnar ett sätt för ett land att visa sina
medborgare uppskattning för gärningar i rikets tjänst inom
samhällets alla områden.
Hugo Hegeland (m) föreslår i motion K803 att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att ordensväsendet bör
återinföras.
Pehr Löfgreen (m) föreslår i motion K808 att det offentliga
belöningssystemet bör bli föremål för översyn. Som exempel på
insatser värda att uppmärksammas anges betydelsefull politisk
gärning i riksdag och kommun, ledandet av statlig utredning vars
resultat framstår som speciellt genomgripande, ansvaret för
ovanligt viktig internationell förhandling och extraordinära
insatser inom vetenskapliga områden, m.m. Motionären erinrar om
att regeringen i tilltagande omfattning utdelat
förtjänstmedaljen Illis Quorum för vägande och långvariga
insatser inom rikspolitiken samt att H.M. Konungens Medalj också
kommit att utdelas i större omfattning än tidigare. Starka skäl
taler enligt motionären för en översyn av det statliga
belöningssystemet.
Henrik S Järrel m.fl. (m) yrkar i motion K810 att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av och förslag till ett
reformerat offentligt belöningssystem. I motionen görs en
genomgång av hur ett reformerat svenskt belöningssystem skulle
kunna se ut. Ordnar och medaljer bör enligt motionärerna
integreras med varandra och struktureras i olika
användningsområden efter behov. I större utsträckning än
tidigare bör krävas särskilda förtjänster under minst ett
angivet antal år; automatiken bör poängteras mindre. Enligt
motionen har de historiska traditionerna efter hand fått en
starkare betoning. Det ökande internationella umgänget utvisar
att praktiskt taget samtliga övriga länder i Europa har ett
officiellt ordensväsende som omfattar även det egna landets
medborgare. Motionärerna anför vidare att ett ordens- och
medaljväsende inte behöver bli kostsamt för det offentliga enär
huvudkostnaden för orden/medaljen kan tas ut av den som förlänas
den.
Utskottets bedömning
Riksdagen har sedan 1986 återkommande behandlat och avslagit
motioner med yrkanden om ett reformerat ordens- och
medaljväsende samt vissa andra frågor rörande det offentliga
belöningssystemet. Vid behandlingen under föregående riksmöte av
motioner med samma syfte som det nu aktuella lämnade utskottet
(1992/93:KU7) en ingående redovisning av bakgrund och tidigare
ställningstaganden i den aktuella frågan.
Utskottet avstyrkte då motionsyrkandena under hänvisning till
att de argument som låg till grund för reformen 1975 fortfarande
hade viss tyngd. En översyn av det offentliga belöningssystemet
borde enligt utskottet avvaktas intill dess det tydligare visats
att ett mer utvecklat belöningssystem skulle kunna fylla sin
uppgift.
I en reservation (m, fp, kds och nyd) förordades att det
offentliga belöningssystemet skulle bli föremål för en översyn.
Under den tid som förflutit sedan reformen 1975 hade enligt
reservanterna de argument som låg till grund för beslutet
förlorat mycket av sin tyngd, medan betydelsen av de historiska
traditionerna fått en starkare betoning. Enligt reservationen
fanns anledning att utreda om det nuvarande belöningssystemet
fyller samhällets behov av att på ett tillfredsställande sätt
kunna hedra personer som gjort särskilt förtjänstfulla insatser.
Riksdagen följde utskottet.
Utskottet finner inte skäl att nu föreslå riksdagen att frångå
detta ställningstagande. Under hänvisning härtill avstyrks
följaktligen motionerna 1992/93:K801, K803, K808 och K810.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K801,
1992/93:K803, 1992/93:K808 och 1992/93:K810.
res. (m, fp, kds, nyd)
Stockholm den 2 september 1993
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva
Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s),
Stig Bertilsson (m), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander
(nyd), Inger René (m) och Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S
Järrel (m) och Elvy Söderström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Birger Hagård (m), Ylva Annerstedt (fp), Stig Bertilsson (m),
Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m)
och Henrik S Järrel (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar
med "Riksdagen har" och på s. 3 slutar med "och K810" bort ha
följande lydelse:
Riksdagens beslut 1973 innebar att statliga myndigheters
medverkan i ordensväsendet såvitt gällde utmärkelser till
svenska medborgare skulle upphöra. Kungl. Maj:ts
ordenskungörelse (1974:768) trädde i kraft den 1 januari 1975.
Enligt övergångsbestämmelserna upphörde utdelandet till svenska
medborgare av utmärkelser inom Kungl. Maj:ts orden vid denna
tidpunkt. Under den tid som därefter förflutit har de argument
som låg till grund för reformen förlorat mycket av sin tyngd,
medan betydelsen av de historiska traditionerna fått en starkare
betoning. Det har framkommit behov av ett mer nyanserat
offentligt belöningssystem än det som nu gäller. De ökade
internationella kontakterna har betydelse i sammanhanget. I
praktiskt taget samtliga övriga länder i Europa finns ett
officiellt ordensväsende som omfattar egna medborgare. Vidare
har krav på särskilda utmärkelser inom sjö- och luftfart
framförts vid flera tillfällen. Det finns således enligt
utskottets mening anledning att utreda om det nuvarande
belöningssystemet fyller samhällets behov av att på ett
tillfredsställande sätt kunna hedra personer som gjort särskilt
förtjänstfulla insatser. Utskottet förordar därför att det
offentliga belöningssystemet blir föremål för en översyn.
Riksdagen bör med anledning av motionerna 1992/93:K801, K803,
K808 och K810 som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:K801,
1992/93:K803, 1992/93:K808 och 1992/93:K810 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.