I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag till
en ny anslagsstruktur för regeringskansliet. Förslaget innebär
att de nuvarande anslagen på statsbudgeten till departementen --
utom Utrikesdepartementet -- och regeringskansliets övriga delar,
anslagen till utredningar m.m. samt ytterligare ett antal anslag
med nära anknytning till verksamheten i regeringskansliet förs
samman till ett gemensamt anslag för regeringskansliet.
I betänkandet behandlas också regeringens förslag till
medelstilldelning för statschefen och regeringskansliet samt tre
motioner som väckts i anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionerna.
Till betänkandet har fogats en reservation (nyd) och en
meningsyttring (v).
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 2 har regeringen föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1994/95
till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning
anvisa ett förslagsanslag på 30 085 000 kr (punkt A 1),
till De kungliga slottens driftkostnader anvisa ett
förslagsanslag på 29 416 000 kr (punkt B 1),
till Kungliga husgerådskammaren anvisa ett förslagsanslag på
11 058 000 kr (punkt B 2),
till Regeringskansliet m.m. anvisa ett ramanslag på
1 687 419 000 kr (punkt C 1),
medge att utgående reservationer på de nuvarande
reservationsanslagen till Utredningar m.m. under tionde och
fjortonde huvudtitlarna samt Gemensamma ändamål för
regeringskansliet m.m. får disponeras i enlighet med vad som
anförts (punkt C 1),
godkänna det som regeringen förordar om överföring av
anslagssparande och anslagskrediter på de tidigare ramanslagen
till ramanslaget Regeringskansliet m.m. (punkt C 1).
Motionerna
1993/94:K207 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen anvisar 2 000 000 kr mindre till anslaget A 1.
Kungliga hovstaten för budgetåret 1994/95 än vad regeringen
föreslagit,
2. att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse av hur
hovstaten inkl. apanaget används.
1993/94:K814 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm
(nyd) vari yrkas att riksdagen sänker av regeringen föreslaget
anslag på 1 687 419 000 kr till regeringskansliet m.m. för
budgetåret 1994/95 med 33 700 000 kr och således anvisar 1 653
719 000 kr.
1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till anslaget C 1.
Regeringskansliet m.m. anvisar 5 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslår eller således 1 682 419 000 kr.
Utskottet
Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning
Propositionen
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett
förslagsanslag på 30 085 000 kr till Hans Maj:t Konungens och
det Kungliga husets hovhållning.
Från anslaget bekostas statschefens officiella funktioner,
bl.a. avlönas ca 60 anställda.
Flygtransporter för den kungliga familjens officiella resor
inom och utom landet har sedan länge bekostats av myndigheter
under Försvarsdepartementet. Kostnaderna för sådana
flygtransporter belastar för närvarande anslag under fjärde
huvudtiteln (Försvarsdepartementet). I propositionen föreslår
regeringen att dessa kostnader i fortsättningen skall belasta
anslaget till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets
hovhållning. En sådan omläggning skulle, enligt regeringen, ge en
tydligare kostnadsbild och ett mer renodlat beställaransvar för
flygtransporterna. I propositionen föreslås att anslaget för
detta ändamål räknas upp med 4 800 000 kr. En motsvarande
minskning görs av anslag under fjärde huvudtiteln.1
1 Kostnaden för regeringens och departementens
flygtransporter med samma plan som den kungliga familjen använder
uppgick under budgetåret 1992/93 till 11 200 000 kr.
Enligt propositionen motsvarar det begärda anslaget för nästa
budgetår, förutom överföringen av medel från fjärde
huvudtiteln, pris- och löneomräkning av innevarande budgetårs
anslag.
Enligt propositionen pågår en organisationsöversyn inom de
kungliga hov- och slottsstaterna. I propositionen anförs att
resultatet av översynen kan ge anledning att ändra
anslagsstrukturen. Regeringen avser i så fall att återkomma till
riksdagen i frågan.
Motionen
I motion 1993/94:K207 av Bengt Hurtig m. fl. (v) anförs att det
är rimligt att statschefen flyger då och då men att
ansträngningar bör göras för att använda så miljövänliga
transportmedel som möjligt, t. ex. tåg. Detta skulle även ge
behövlig marknadsföringshjälp till de bolag som bedriver
tågtrafik. Motionärerna anser att en ökning av anslaget med
3 408 000 kr är tillräcklig. I motionen anförs vidare att
riksdagen, för det fall det finns anledning att ändra
anslagsstrukturen, i samband därmed skall begära att regeringen
redogör för hur hovstaten inkl. apanaget används.
Utskottets bedömning
Utskottet avstyrker motion K207 såvitt avser storleken av
anslaget och tillstyrker regeringens förslag till
anslagsberäkning.
Utskottet som inte finner anledning att göra något uttalande
angående en framtida redogörelse om användningen av apanaget
avstyrker motion K207 även i den delen.
De kungliga slotten: Driftkostnader
Propositionen
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett
förslagsanslag på 29 416 000 kr till De kungliga slotten:
Driftkostnader. Anslaget motsvarar pris- och löneomräkning av
innevarande års anslag.
Riksmarskalksämbetet hade föreslagit ett anslag på 30 500 000
kr.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
anslagsberäkning.
Kungliga husgerådskammaren
Propositionen
Husgerådskammarens uppgift är bl.a. att svara för underhåll och
vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga
slotten som tillhör staten men som disponeras av kungen, att
vetenskapligt bearbeta samlingarna och att genom skrifter och
visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhet och
forskare. Husgerådskammaren förvaltar också de Bernadotteska
familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk
samt administrerar Bernadotte-biblioteket. Från anslaget avlönas
ca 40 anställda.
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett
förslagsanslag på 11 058 000 kr till Kungliga husgerådskammaren.
Anslaget motsvarar pris- och löneomräkning av innevarande
budgetårs anslag.
Riksmarskalksämbetet hade, med hänvisning till en framställning
från Husgerådskammaren, föreslagit ett anslag på 21 372 000 kr,
varav 7 665 000 kr var beräknat engångsvis.
I propositionen anförs att Husgerådskammaren i samband med
anslagsframställningen för budgetåret 1989/90 lade fram en
långtidsplan för en upprustning under perioden 1989 -- 1999,
vilken skulle ge kammaren möjligheter att hålla en godtagbar
kontroll över samlingarnas kondition samt resurser för akuta
vårdinsatser, samt att kammaren därefter tillförts ökade resurser
för detta ändamål. Kammaren har också genom ett särskilt beslut
år 1993 tillförts 1 miljon kronor från anslaget Bidrag till
utvecklingsarbete inom kulturområdet.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
anslagsberäkning.
Regeringen
Inledning
I 7 kap. 1 § regeringsformen föreskrivs bl.a. att det för
beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli i
vilket ingår departement för skilda verksamhetsgrenar samt att
regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Bestämmelserna
är med avsikt kortfattade och allmänt hållna för att ge
regeringen ett stort handlingsutrymme i frågor som rör
regeringsarbetets organisation och bedrivande.
Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen
och tretton departement samt det gemensamma förvaltnings- och
arbetsgivarorganet Regeringskansliets förvaltningskontor.
Riksdagen anvisar medel till Statsrådsberedningen och
departementen samt Regeringskansliets förvaltningskontor över
femton olika anslag, vilka är uppförda under tretton huvudtitlar
på statsbudgeten. Under huvudtitlarna finns också anslag till
utredningar m.m. från vilka främst bekostas de kommittéer och
särskilda utredare som statsråden tillkallar efter regeringens
särskilda bemyndiganden, men även vissa andra kostnader för
utredningar av olika slag samt för utvärderingar och
uppföljningar m.m. Under huvudtitlarna finns också i vissa fall
anslag till specialattacheér som är placerade i utlandet. För
Utrikesdepartementets del bekostas verksamheten av ett anslag som
är gemensamt för Utrikesdepartementet och den svenska
utrikesrepresentationen.
Regeringen beslutar om indelningen i departement, medan
riksdagen anvisar anslag till departementen. Tidigare innebar
denna ordning att mera betydande omorganisationer inte kunde
genomföras förrän riksdagen anvisat anslag till nya departement
eller medgivit sådan disposition av anvisade anslag att en tänkt
departementsindelning kunde genomföras.
För att göra det möjligt att undvika komplicerade
övergångslösningar under den förhållandevis långa tid det tar att
få till stånd ett riksdagsbeslut medgav riksdagen år 1991 att
regeringen vid organisatoriska förändringar inom
regeringskansliet, som hänger samman med omfördelningar av
arbetsuppgifterna, får disponera anvisade anslag till departement
och utredningar m.m. på ett annat sätt än det för vilket anslagen
beräknats. En förutsättning är dock att den samlade anslagssumma
som riksdagen anvisat för regeringskansliet som helhet inte
överskrids annat än i mycket begränsad omfattning (prop.
1990/91:100 bilaga 2, 1990/91:Fi20, rskr. 132).
Genom beslut år 1993 fick regeringen möjlighet att merbelasta
anslagen till departementen under förutsättning att anslaget till
Regeringskansliets förvaltningskontor i samma mån inte
utnyttjades (prop. 1992/93:150 bilaga 6, 1992/93:Fi30, rskr.
454). Detta gav regeringen ökade möjligheter att fortlöpande
anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till
ändrade förhållanden. För att ytterligare öka flexibiliteten i
regeringskansliets organisation anvisade riksdagen samtidigt för
innevarande budgetår ett reservationsanslag på 50 miljoner kronor
för regeringskansliets gemensamma ändamål och för oförutsedda,
angelägna uppgifter.
Ny anslagsstruktur för regeringskansliet
I propositionen föreslås att de nuvarande anslagen på
statsbudgeten till departementen -- utom Utrikesdepartementet --
och regeringskansliets övriga delar, anslagen till utredningar
m.m. samt ytterligare ett antal anslag med nära anknytning till
verksamheten i regeringskansliet förs samman till ett gemensamt
anslag för regeringskansliet fr.o.m. budgetåret 1994/95. Anslaget
Utrikesförvaltningen, i vilket ingår såväl Utrikesdepartementet
som utrikesrepresentationen föreslås behållas.
I propositionen anförs att besluten år 1991 och 1993 grundades
på uppfattningen att regeringskansliet, även om det är uppdelat i
olika departement, skall vara en samlad resurs för regeringen vid
regeringsärendenas beredning. Regeringen anser det angeläget att
gå vidare på den inslagna vägen. I propositionen anförs att
regeringskansliets arbete nu, mer än tidigare, är präglat av
snabba nationella och internationella förändringar, bl.a. ställer
det statsfinansiella läget krav på långtgående omställningar inom
hela den offentliga sektorn. Fortsatt avreglering och delegering
kräver nya arbetssätt och förutsätter en ny rollfördelning mellan
regeringen och förvaltningsmyndigheterna. Även bolagisering och
privatisering av delar av statlig verksamhet samt strävandena att
öppna den offentliga sektorn för konkurrens ändrar fortlöpande
förutsättningarna för verksamheten. Vidare får, enligt
propositionen, EES-avtalet och ett EU-medlemskap för Sverige
vittgående konsekvenser för arbetet i hela den svenska
statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Mycket
talar, enligt regeringen, för att dessa ändringar av
verksamhetsförutsättningarna kommer att kräva förändringar av
regeringskansliets organisation och arbetsformer, t. ex. i fråga
om antalet departement och gränserna för deras ansvarsområden.
Det är, enligt regeringen, uppenbart att man nu måste öka
möjligheterna att fortlöpande anpassa regeringskansliets
organisation och insatser till de krav på flexibilitet som ställs
på den högsta ledningen av statsförvaltningen i den
omställningsperiod som Sverige nu är inne i. Det bästa sättet att
uppnå ökad flexibilitet, och samtidigt markera att
regeringskansliet skall vara en samlad resurs för beredning av
regeringsärenden är, enligt regeringen, att föra samman anslagen
till departementen och utredningarna samt de anslag i övrigt som
bekostar verksamhet i regeringskansliet.
I propositionen anges närmare (s. 9--11) vilka nuvarande anslag
i statsbudgeten som enligt regeringens mening bör ersättas av ett
nytt anslag.
Tredje huvudtitelns anslag Utrikesförvaltningen bör dock enligt
regeringen finnas kvar. Utrikesdepartementets verksamhet
budgeteras gemensamt med verksamheten vid utlandsmyndigheterna,
vilket är naturligt med tanke på det sätt verksamheten bedrivs.
Något motsvarande arbetssätt förekommer inte beträffande övriga
departement. Det finns därför, enligt regeringen, anledning att i
detta sammanhang särbehandla Utrikesdepartementet.
I propositionen anförs vidare att den föreslagna ordningen inte
innebär annan ändring för departementen än en rent
anslagsteknisk. Med den nya ordningen kan dock oförutsedda,
angelägna uppgifter lättare mötas genom insatser av särskilda
resurser. Den nuvarande budgetprocessen med prövning av
medelsbehov i en dialog mellan departementen och
Finansdepartementets budgetavdelning kommer, enligt
propositionen, att finnas kvar, såväl när det gäller medel för
departementens förvaltningskostnader som för den
utredningsverksamhet de förutser. Däremot kommer fördelningen av
medel på olika departement inte längre att ske genom
riksdagsbeslut utan genom regeringens beslut i regleringsbrev.
I propositionen föreslås att det nya anslaget skall ha
beteckningen ramanslag. Det föreslås vidare att de
medelsreservationer som kan finnas på reservationsanslag till
utredningar m.m. och till gemensamma ändamål för
regeringskansliet vid utgången av budgetåret 1993/94 bör
tillföras det nya ramanslaget. Även eventuella anslagssparanden
och utnyttjade krediter på de tidigare ramanslagen föreslås föras
över till det nya ramanslaget. Avsikten med detta är att resp.
departement skall kunna utnyttja de vid övergången befintliga
medelsreservationerna, anslagssparandena och anslagskrediterna
även när deras verksamhet bekostas från det nya anslaget.
Slutligen föreslås att det nya anslaget skall föras upp under en
särskild grupprubrik under statsbudgetens första huvudtitel, vid
sidan av de redan befintliga som avser de kungliga hov- och
slottsstaterna och att benämningen på första huvudtiteln ändras
till Statschefen och regeringen.
Utskottets bedömning
I riksdagens ovannämnda beslut år 1991 anförde finansutskottet
(1990/91:FiU20 s. 75) bl.a. att regeringsformens innebörd är att
regeringen skall ha stor handlingsfrihet när det gäller
utformandet av den beredningsorganisation som regeringskansliet
utgör så att den kan anpassas till växlande förhållande. I
riksdagsbeslutet från år 1993 anförde samma utskott
(1992/93:FiU30 s. 150) att utskottet för sin del inte hade något
att erinra mot att regeringen för att kunna åstadkomma en
effektivare internadministration fick en friare dispositionsrätt
till departementsanslagen under littera A 1, respektive
departements utredningsanslag samt anslaget till
Regeringskansliets förvaltningskontor.
Utskottet delar regeringens bedömning att de väntade ändringar
av verksamhetsförutsättningarna som angivits i propositionen kan
komma att kräva förändringar av regeringskansliets organisation
och arbetsformer och att detta ställer krav på ökad flexibilitet.
För att uppnå detta och samtidigt markera att regeringen skall
vara en samlad resurs för beredningen av regeringsärendena bör,
såsom regeringen föreslagit, anslagen till departementen och
utredningarna samt övriga anslag som bekostar verksamheten i
regeringskansliet föras samman till ett gemensamt anslag. Detta
står också i överensstämmelse med Riksdagsutredningens förslag
att antalet anslag i budgetpropositionen bör begränsas och ligger
i linje med förslaget att samtliga anslag inom ett utgiftsområde
skall behandlas som ett paket.
Utskottet har således ingenting att erinra mot regeringens
förslag om ett nytt samlat anslag till regeringskansliet. Det nya
anslaget bör, som föreslagits, ha beteckningen ramanslag.
Utskottet har heller ingenting att invända mot att ovannämnda
medelsreservationer samt eventuella anslagssparanden och
utnyttjade krediter på de tidigare ramanslagen får föras över
till det nya ramanslaget.
Regeringskansliet m.m., medelstilldelningen
Propositionen
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett ramanslag
på 1 687 419 000 kr till regeringskansliet m.m.
Under det nya anslaget har medel beräknats även för
departementens -- utom UD -- resor i samband med internationella
förhandlingar. Tidigare har sådana kostnader betalats från tredje
huvudtitelns anslag Särskilda förhandlingar med annan stat eller
inom internationell organisation, vilket anslag inte finns med i
förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Vidare har ökade
medel beräknats för att följa verksamheten inom internationella
organ och annat svenskt deltagande i det internationella
samarbetet samt för kompetenshöjande åtgärder. Under anslaget har
också medel beräknats för departementens m.fl. avsättning till
Trygghetsstiftelsen. Det nuvarande anslaget Trygghetsåtgärder för
statsanställda under sjunde huvudtiteln har tagits bort ur
statsbudgeten. Av det beräknade totala medelsbehovet utgör 14
miljoner kronor ett engångsbelopp som hänger samman med
evakuering av Arvfurstens palats under en ombyggnad nästa
budgetår samt ökad ADB-drift inom regeringskansliet.
Propositionen innehåller en redovisning av de medel som från
olika håll på statsbudgeten står till regeringens förfogande för
innevarande budgetår för de ändamål som avses bli tillgodosedda
från det nya anslaget.
Här kan anmärkas att utskottet inhämtat att i de medel som
redovisas för Försvarsdepartementets del även ingår medel från
anslaget K 13. Övrig verksamhet p. 8 Civil övningsledning. Medel
för detta ändamål avses i fortsättningen ingå i det nya anslaget.
För innevarande budgetår uppgick dessa medel till 1 200 000 kr.
Beloppets storlek beror på den försvarsövning som ägt rum under
budgetåret. För budgetåret 1994/95 har behövligt belopp beräknats
till 500 000 kr.
Utskottet har vidare inhämtat att beräknade medel för
budgetåret 1994/95 för departementens -- utom UD:s -- resor i
samband med internationella förhandlingar uppgår till 18 885 000
kr och för departementens avsättningar till Trygghetsstiftelsen
till 2 028 000 kr.
Motionerna
I motion 1993/94:K814 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) hemställs
att riksdagen skall anvisa 33 700 000 kr mindre till anslaget
Regeringskansliet än vad regeringen föreslagit, vilket enligt
motionen skulle innebära en besparing på ca 2 %.
I motion 1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs
att riksdagen till anslaget Regeringskansliet anvisar 5 miljoner
kronor mindre än vad regeringen föreslagit. I motionen anförs att
Civildepartementets funktioner bör läggas över på andra
departement, t.ex. genom att konsumentpolitiken förs över till
Näringsdepartementet och trossamfunds- och kyrka--stat-frågor
till Socialdepartementet etc. Detta skulle, enligt motionen,
kunna innebära en besparing på 5 miljoner kronor.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
för regeringskansliet. Detta innebär att utskottet avstyrker
yrkandena i motionerna K814 och Ju808, yrkande 4, om en lägre
medelstilldelning än vad regeringen föreslagit.
Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att regeringens
anslagsberäkning redovisas på ett sådant sätt att den ger ett
tillräckligt underlag för riksdagens bedömning av medelsbehovet
utan att kompletterande uppgifter behöver inhämtas. Så bör t.ex.
medelsbehovet för utredningsverksamheten, vilket utgör cirka en
femtedel av det totala medelsbehovet, kunna anges mer bestämt än
i årets anslagsberäkning. Av värde skulle också vara att, i den
mån besparingar beräknas kunna göras, detta framgår av
redogörelsen.
Av vikt är också att regeringen, i enlighet med nuvarande
inriktning med tyngdpunkt på uppföljning och utvärdering,
fortsättningsvis i budgetpropositionen redovisar hur tilldelade
medel använts.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Hans Maj:t Konungens och det
Kungliga husets hovhållning
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2
i denna del samt med avslag på motion 1993/94:K207 yrkande 1 till
Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning för
budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 30 085 000 kr,
men. (v) - delvis
2. beträffande redogörelse om hovstatens användning
att riksdagen avslår motion 1993/94:K207 yrkande 2,
men (v) - delvis
3. beträffande anslag till De kungliga slottens
driftkostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2
i denna del till De kungliga slotten: Driftkostnader
för budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 29 416 000 kr,
4. beträffande Kungliga husgerådskammaren
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2
i denna del till Kungliga husgerådskammaren för budgetåret
1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
11 058 000 kr,
5. beträffande regeringskansliet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2
i denna del och med avslag på motionerna 1993/94:K814 och
1993/94:Ju808 yrkande 4 till Regeringskansliet m.m. för
budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 1 687 419 000 kr,
res. (nyd)
men. (v) - delvis
6. beträffande utgående reservationer
att riksdagen medger att utgående reservationer på de nuvarande
reservationsanslagen till Utredningar m.m. under tionde och
fjortonde huvudtitlarna samt Gemensamma ändamål för
regeringskansliet m.m. får disponeras i enlighet med vad som
anförts i proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del,
7. beträffande överföring av anslagssparande m.m.
att riksdagen godkänner vad regeringen i proposition
1993/94:100 bilaga 2 i denna del förordar om överföring av
anslagssparande och anslagskrediter på de tidigare ramanslagen
till ramanslaget Regeringskansliet m.m.
Stockholm den 29 mars 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina
Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Inger
René (m), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet
Colliander (nyd), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m),
Elvy Söderström (s) och Ingela Mårtensson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Regeringskansliet m.m. (mom. 5)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "regeringen
föreslagit" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion K814 att
en generell besparing om 2 % bör göras på anslaget till
Regeringskansliet m.m. Medelstilldelningen till
regeringskansliet bör därför bestämmas till ett belopp som är
33 700 000 kr lägre än vad regeringen föreslagit. Härigenom
anser utskottet att även yrkande 4 i motion Ju808 är
tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande regeringskansliet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K814 och med
anledning av motion 1993/94:Ju808 yrkande 4 samt med avslag på
proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del till
Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1994/95 under första
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 653 719 000 kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
1. Anslag till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets
hovhållning (mom. 1)
I en tid då statsförvaltningen i övrigt skall bantas och
utsätts för hårda besparingar är det rimligt att regeringen
visar återhållsamhet bl.a. på anslaget till den kungliga
hovstaten. Även statschefen bör göra ansträngningar att använda
så miljövänliga transportmedel som möjligt, t.ex. tåg. Därför
bör, i överensstämmelse med vad som föreslås i motion K207,
ökningen av anslaget till Hans Maj:t Konungen och det Kungliga
husets hovhållning bestämmas till 2 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit.
2. Redogörelse om hovstatens användning (mom. 2)
Regeringen bör, såsom anförs i motion K207, i samband med en
eventuell ändring av anslagsstrukturen för den kungliga
hovstaten, lämna en redogörelse till riksdagen om hur hovstaten
inkl. apanaget används.
3. Regeringskansliet m.m.
Vänsterpartiet måste i riksdagen ständigt vara berett att
granska den statliga verksamheten, speciellt i ett läge där den
offentliga sektorns ekonomi är ansträngd. Arbetslösheten har nu
nått nivåer som vi inte sett sedan 1930-talet. Både offentlig
och privat sektor drabbas. I ett sådant läge blir uppgiften att
prioritera mellan olika verksamheter inom den statliga sektorn
allt nödvändigare. Därför bör, såsom föreslås i motion Ju808,
en samordning ske så att Civildepartementets funktioner läggs
över på andra departement. Detta kan ge en besparing på
5 000 000 kr.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 1, 2 och 5 borde ha hemställt:
1. beträffande anslag till Hans Maj:t Konungens och det
Kungliga husets hovhållning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K207 yrkande 1
och med avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del
till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets
hovhållning för budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 28 085 000 kr,
2. beträffande redogörelse om hovstatens användning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K207 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. beträffande regeringskansliet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju808 yrkande 4
och med avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del
och motion 1993/94:K814 till Regeringskansliet m.m. för
budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 1 682 419 000 kr.