Konstitutionsutskottets betänkande
1993/94:KU27

Presstöd m.m.


Innehåll

1993/94
KU27

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas budgetpropositionens förslag till
anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden samt anslag
för driftsstöd resp. utvecklingsstöd till dagspressen, anslag
för täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen, anslag för distributionsstöd till dagspressen och
anslag för stöd till radio- och kassettidningar. Dessutom
behandlas propositionens förslag till anslag för bidrag till
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur. Vidare
tas upp en rad motionsyrkanden från den allmänna motionstiden på
dessa områden samt dessutom i fråga om ägarkoncentration i
massmedia. Utskottet har inhämtat ett yttrande från
Presstödsnämnden. Utskottet har tillstyrkt propositionens
förslag och har avstyrkt samtliga motionsyrkanden som rör
presstödet. Utskottet har med bifall till två motioner och med
anledning av två motioner förordat ett tillkännagivande till
regeringen om tilläggsdirektiv till Pressutredningen -94 i fråga
om ägarkoncentrationen. Mot ett sådant tillkännagivande har
avgetts en reservation (m, c, fp och kds). Vidare föreligger två
reservationer från s-ledamöterna rörande driftsstödet resp.
utvecklingsstödet och sex reservationer av Ny demokrati. En
meningsyttring (v) har avgetts.
ELFTE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1993/94:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) har
regeringen föreslagit att riksdagen
till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 266 000 kr (punkt
C 5),
godkänner förändringen av beräkningsgrunderna för driftsstöd
till dagspressen (punkt C 6, 1.),
till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 410 700 000 kr (punkt C 6, 2.),
till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr (punkt C 7),
till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr (punkt C 8),
till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 73 000 000 kr (punkt C 9),
antar bifogat förslag till lag om ändring i lagen (1981:508)
om radiotidningar (punkt C 10, 1.),
godkänner att stöd till radio- och kassettidningar kan utgå
för utgivning till afatiker och dyslektiker (C 10, 2.),
medger att regeringen lämnar Taltidningsnämnden ett
beställningsbemyndigande på 5 miljoner kronor för vart och ett
av budgetåren 1995/96 och 1996/97 (punkt C 10, 3.),
till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 114 367 000 kr (punkt C
10, 4.),
till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 13 000 000 kr (punkt C 14).

Motionerna

1993/94:K803 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till
Presstödsutredningen i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:K804 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar slopa distributionsstödet till tidningar fr.o.m. den 1
januari 1995, vilket innebär en besparing på ungefär hälften av
det föreslagna anslaget 75 000 000 kr för budgetåret 1994/95.
1993/94:K805 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen till Driftstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95
anslår 12 700 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller
således 423 400 000 kr.
1993/94:K806 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en nedskrivning
med 3 % av bidragssatser och maximibelopp vad gäller Driftsstöd
till dagspressen,
2. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1994/95 anvisar 12 700 000 kr utöver vad regeringen
har föreslagit eller således 423 400 000 kr,
3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att
avveckla anslaget Utvecklingsstöd till dagspressen,
4. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för
budgetåret 1994/95 anvisar 17 800 000 kr.
1993/94:K808 av Sigge Godin och Karl-Göran Biörsmark (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om RATS-tekniken och en allterminal
för synskadade.
1993/94:K811 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
sanering av vissa dagstidningars ekonomi och en femårig
minskning av driftsstödet.
1993/94:K813 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar anslå oförändrade medel till
driftsstöd till dagspressen,
2. att riksdagen beslutar anslå 10 000 000 kr utöver
regeringens förslag till utvecklingsbidrag,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av
lokalradiolagen när det gäller frågor om yttrandefrihet och
kvalitet.
1993/94:K815 av Åke Gustavsson och Inger Lundberg (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder för att motverka
maktkoncentrationen inom media.
1993/94:K816 av Harriet Colliander (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift
att, utifrån grundsynen att största möjliga yttrandefrihet
liksom största möjliga konkurrens skall råda i det svenska
samhället, lägga fram förslag till lagstiftning mot
ägarkoncentrationen i massmedia i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en skyndsam behandling av frågan om att
begränsa ägarinflytandet i kommersiell radio och TV i Sverige så
att ingen enskild ägare, direkt eller indirekt, kan få ett
bestämmande inflytande över företaget eller dess verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om största möjliga ägarspridning i radio och
TV.
1993/94:Kr309 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
13. att riksdagen beslutar om oförändrat anslag för budgetåret
1994/95 i förhållande till förra årets budget för följande
anslag under elfte huvudtiteln, nämligen C 10 och C 14,
14. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett
detaljerat förslag till en successiv avveckling av presstödet
till dagspressen under en treårsperiod,
15. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till C 6 Driftsstöd
för dagspressen anvisar ett med 123 210 000 kr minskat anslag,
16. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till C 9
Distributionsstöd anvisar ett med 21 000 000 kr minskat
anslag,
17. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till C 5
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden anvisar ett med
2 500 000 kr minskat anslag.

Utskottet

Presstödet i allmänhet
Propositionen
Regeringen framhåller i budgetpropositionen att den
statsfinansiella situationen nödvändiggjort en mycket restriktiv
budgetprövning. Regeringen anser därför att det är nödvändigt
att anslagen minskas för driftsstöd och utvecklingsstöd till
dagspressen. På samma sätt som sker inom andra samhällssektorer
finns det enligt propositionen skäl att ställa rationaliserings-
och effektivitetskrav inom pressområdet. Regeringen föreslår att
bidragsbeloppen i driftsstöd till dagspressen sänks med 3 % och
att inte några medel tillförs anslaget för utvecklingsstöd till
dagspressen. Härigenom förstärks statsbudgeten med drygt 20
miljoner kronor.
Regeringen har tillsatt en kommitté med parlamentarisk
medverkan med uppgift att utreda den framtida presspolitiken.
Mot bakgrund av den roll som dagspressen och övriga massmedier
bör spela i den svenska demokratin skall kommittén analysera
behovet av samtliga stödåtgärder till dagspressen. Därmed avses
både det direkta presstödet och de indirekta statliga förmånerna
för dagstidningsbranschen i form av befrielse från
mervärdesskatt och reducerad reklamskatt. Uppdraget skall
slutligt redovisas senast den 30 november 1994.
Motionerna
I motion K803, såvitt nu är i fråga, av Elisabeth Persson
m.fl. (v) begärs att Pressutredningen genom tilläggsdirektiv ges
i uppdrag att se över regelsystem och finansieringsfrågor när
det gäller privatägda massmedier och dags- och kvällspress.
Motionärerna pekar på att det nya informationssamhället
utvecklas snabbt och att nya ekonomiska styrformer m.m. påverkar
innehåll, kvalitet och utbud i etermedia och press, vilket hotar
att slå ut vissa befolkningsgrupper ur den fria debatten och
opinionsbildningen.
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 14
ett tillkännagivande till regeringen om ett detaljerat förslag
till en successiv avveckling av presstödet under en
treårsperiod.
Utskottets bedömning
Pressutredningen -94 har i uppdrag att undersöka behovet av
direkta och indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Om
kommittén anser att sådana stödbehov finns bör den enligt
regeringens direktiv pröva hur ändamålsenliga de nuvarande
åtgärderna är och lämna förslag till framtida engagemang. En
till kommittén knuten expertgrupp skall som underlag för
kommitténs ställningstaganden analysera en rad övergripande
frågeställningar, bl.a. vilken roll massmedierna som helhet bör
spela i dagens svenska demokrati och vilka uppgifter de
tillsammans kan fullgöra.
Pressutredningen -94 skall således enligt sina direktiv komma
in på sådana finansieringsfrågor och stödåtgärder till
dagspressen som i denna del tas upp i motion K803. Enligt
utskottets mening saknas mot denna bakgrund anledning att begära
tilläggsdirektiv i denna del till utredningen. Enligt utskottets
mening finns inte heller anledning att överväga en sådan
avveckling av presstödet som föreslås i motion Kr309 yrkande 14.
Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Propositionen
Presstödsnämnden räknar med att de båda nämndernas
förvaltningsuppgifter kan fullgöras inom ramen för nuvarande
anslag, 5 191 000 kr. Regeringen har vid medelsberäkningen för
nästa budgetår tagit hänsyn till pris- och löneutvecklingen och
beräknat rationaliseringskravet till 53 000 kr. För budgetåret
1994/95 bör anslaget enligt propositionen föras upp med 5 266
000 kr.
Motionen
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 17
att anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden -- som
ett led i en successiv avveckling av presstödet -- minskas med
2 500 000 kr.
Utskottets bedömning
En översyn av presstödet pågår för närvarande genom
Pressutredningen -94. Enligt utskottets mening bör anslaget till
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden i avvaktan på resultatet
av utredningens arbete tas upp med det i propositionen
föreslagna beloppet. Motion Kr309 yrkande 17 avstyrks.
Driftsstöd till dagspressen
Propositionen
För kalenderåret 1992 beviljades 76 dagstidningar driftsstöd
med sammanlagt 421 699 300 kr. För år 1993 hade t.o.m. augusti
månad 75 dagstidningar beviljats stöd med 423 393 500 kr.
Ytterligare driftsstöd för delar av 1993 förutsågs vid denna
tidpunkt av Presstödsnämnden. Anslaget för innevarande budgetår,
vilket får överskridas av nämnden, uppgår till 420 miljoner
kronor. Presstödsnämnden har beräknat medelsbehovet för
budgetåret 1994/95 till 423,4 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att bidragsbeloppen till tidningsföretagen
sänks något. Det ansträngda statsfinansiella läget och
lågkonjunkturen har enligt budgetpropositionen framtvingat krav
på effektiviseringar och rationaliseringar inom olika sektorer
av samhället, och enligt regeringen är det naturligt att ställa
motsvarande krav på de dagstidningar som erhåller statligt stöd.
Regeringen föreslår att bidragssatser och maximibelopp för hög-
och medelfrekventa tidningar sänks med 3 % och att motsvarande
nedskrivning görs av stödbeloppen för lågfrekventa dagstidningar
med allmänt driftsstöd och för dagstidningar med begränsat
driftsstöd eller driftsstöd i särskilt fall. De nya
beräkningsgrunderna bör enligt propositionen gälla för stöd som
avser kalenderåret 1994. Anslaget föreslås föras upp med ett
12 700 000 kr lägre belopp än det som beräknats av
Presstödsnämnden eller med 410 700 000 kr.
Motionerna
I motion K806 av Thage G Peterson m.fl. (s) yrkandena 1 och 2
begärs att driftsstödet till dagspressen hålls på en oförändrad
nivå och att regeringens förslag att minska bidragssatser och
maximibelopp med 3 % således avslås. Det är enligt motionen
anmärkningsvärt att propositionen saknar analys av
konsekvenserna för dagstidningarna av en försämring av
presstödet. Än mer anmärkningsvärt är regeringens förslag mot
bakgrund av att regeringen förra året tillkallade en
parlamentariskt sammansatt kommitté för att se över presstödet.
Denna utredning bör inte beskäras genom att regeringen avvecklar
delar av presstödet. Motionärerna framhåller att det är en god
demokratisk praxis att inte ändra i ett stödsystem innan en
arbetande kommitté har fått lämna sina förslag och förslagen
remissbehandlats och analyserats i sedvanlig ordning. Till detta
kommer den osäkerhet som finns om vad den nya mediesituationen
med reklamfinansierade radio- och TV-kanaler kan medföra för
dagspressen. Sannolikt innebär den att dagspressen kommer att
förlora annonsintäkter. Det finns också tecken på att
tidningsläsandet minskar.
Motionärerna hänvisar till att motivet för statligt stöd till
dagspressen är att söka bevara mångfalden i utbudet av
dagstidningar och därigenom ge läsarna en valfrihet. Presstödet
har i allt väsentligt fyllt sin funktion, och den tidigare
snabba utvecklingen mot faktiska tidningsmonopol har kunnat
hejdas. Om presstödet skulle avvecklas skulle ett stort antal
tidningar tvingas till nedläggning och endast den på
tidningsorten dominerande tidningen skulle bli kvar. En
bibehållen mångfald i dagspressen är en viktig demokratisk
angelägenhet.
Liknande synpunkter framförs i motion K813 yrkande 1 av Bo
Holmberg m.fl. (s). Också denna motion vänder sig mot att
Pressutredningens arbete föregrips. Om riksdagen fullföljer
regeringens beslut förlorar enligt motionen både regeringen och
riksdagen i trovärdighet. Motionärerna framhåller också att det
är illa att regeringen inte är angelägen om att nå breda
politiska majoriteter på ett område som så starkt berör
demokratin. Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar anslå
oförändrade medel till driftsstöd till dagspressen.
Bengt Hurtig m.fl. (v) begär i motion K805 att till anslaget
Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisas
12 700 000 kr utöver vad regeringen föreslår. Det är enligt
motionärerna mindre bra att redan innan Pressutredningen
redovisat sitt uppdrag genomföra en minskning av driftsstödet.
Motionärerna menar att om en åtstramning av presstödet anses
ofrånkomlig bör nedskärningarna i första hand tas från
maximibeloppen i driftsstödet.
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslår i motion Kr309 yrkande
15 däremot att anslaget för driftsstöd till dagspressen minskas
med 30  % eller med 123 210 000 kr.
Göthe Knutson (m) föreslår i motion K811 att driftsstödet
successivt avvecklas under en femårsperiod. Samtidigt bör enligt
motionären Presstödsnämnden sluta avtal med de tidningar som
erhåller stöd i syfte att planera den ekonomiska sanering som
behövs. I motionen framhålls att presstödet ända sedan det
infördes verkat konserverande på tidningsbranschen och har satt
normala marknadsekonomiska principer ur spel. Rationaliseringar,
effektiviseringar och ny teknik har inte tagits till vara när
tidningarna samtidigt har kunnat kvittera ut frikostiga
statssubventioner.
Presstödsnämnden
Presstödsnämndens kansli har på utskottets begäran yttrat sig
över vilka ekonomiska följder en neddragning av presstödet i
enlighet med regeringens budgetförslag skulle ha för
dagstidningarna nästa budgetår. Enligt yttrandet skulle en
treprocentig neddragning av driftsstödet självfallet vara en
allvarlig olägenhet för alla kategorier stödberättigade
tidningar. Flertalet företag hade inte förutsett neddragningen
när den egna budgeten för 1994 upprättades. Marginalerna för att
kompensera intäktsbortfallet är ringa, särskilt för de
lågfrekventa tidningarnas del. Samvariationen i tiden mellan en
reduktion av driftsstödet, den allmänna konjunkturen och
framväxten av konkurrerande media på annonsmarknaden kan medföra
att ett antal tidningsföretag slås ut under 1994. Det kommer
dock inte att vara möjligt att på ett trovärdigt sätt härleda
eventuella nedläggningar till just en minskning av driftsstödet
med 3 %. Men enligt Presstödsnämnden kunde tidpunkten för detta
ingrepp ha varit en annan.
Utskottets bedömning
Som tidigare nämnts är presstödet föremål för utredning av
Pressutredningen -94. De minskningar av stödet som nu föreslås
av regeringen är enligt utskottets mening inte av sådan karaktär
att de kan anses föregripa utredningsarbetet. Minskningarna bör
i stället ses som en konsekvens av att krav på effektiviseringar
och rationaliseringar på grund av det statsfinansiella läget och
lågkonjunkturen har tvingats fram inom olika sektorer av
samhället. Samma krav bör enligt utskottets mening kunna ställas
på de stödberättigade dagstidningarna utan att det behöver
påverka Pressutredningens arbete.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att förorda att
det till anslaget Driftsstöd till dagspressen anvisas ett högre
belopp än det regeringen föreslagit. Motionerna K805, K806
yrkandena 1 och 2 samt K813 yrkande 1 avstyrks följaktligen.
Utskottet är inte heller berett förorda så kraftiga minskningar
av driftsstödet som förordas i motionerna Kr309 yrkande 15 eller
K811. Även dessa motioner avstyrks således.
Utvecklingsstöd till dagspressen
Propositionen
Anslaget för innevarande budgetår uppgår till 7 800 000 kr
medan utvecklingsstöd för förpressinvesteringar föregående
budgetår beviljades med 20 052 110 kr. Presstödsnämnden har
begärt att det nuvarande anslaget budgetåret 1994/95 räknas upp
med 10 000 000 kr. Regeringen föreslår dock att några nya
medel inte tillförs anslaget nästa budgetår. Emellertid bör
Presstödsnämnden kunna disponera de reservationer som finns kvar
under anslaget vid utgången av innevarande budgetår.
Motionen
I motion K806 av Thage G Peterson m.fl. (s) yrkandena 3 och 4
framhålls att det finns starka skäl att höja utvecklingsstödet.
Motivet för utvecklingsstödet är att på sikt minska
lågtäckningstidningarnas behov av driftsstöd. En fortsatt
rationalisering av förpressledet i produktionen för att
därigenom pressa kostnaderna är enligt motionärerna för många
tidningar direkt avgörande för överlevnads- och
utvecklingsmöjligheterna. En forskningsrapport har också visat
att den aktuella formen av investeringsstöd har haft en starkt
positiv effekt på berörda företag. Det är viktigt att den
pågående rationaliseringsprocessen kan fortgå och stimuleras av
ett statligt utvecklingsstöd.
Motionärerna hänvisar till att det hos Presstödsnämnden redan
nu finns vilande framställningar och förfrågningar motsvarande
investeringar för uppemot 20 miljoner kronor och att nämnden i
sin anslagsframställning framhåller att behovet av
rationaliseringar i förpressledet alltjämt är stort. Det finns
enligt motionärernas mening viktiga massmediepolitiska och
demokratiska motiv för att ge hårt trängda dagstidningar
statligt stöd för de satsningar på den nya teknik som
tidningarna behöver göra för att kunna överleva och utvecklas.
Motionärerna avvisar regeringens förslag i fråga om
utvecklingsstödet och föreslår att stödet tvärtom höjs med 10
miljoner kronor i enlighet med vad Presstödsnämnden begärt i sin
anslagsframställning. -- I motion K813 av Bo Holmberg m.fl. (s)
yrkande 2 begärs att riksdagen anslår 10 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Presstödsnämnden
Presstödsnämnden har i sitt yttrande över de ekonomiska
följderna av en neddragning av presstödet i enlighet med
regeringens förslag framhållit att det tekniska förnyelsearbetet
i företagen sedan 1990 hunnit ett gott stycke på väg.
Överlevnads- och utvecklingskraften har stärkts. Möjligheterna
till konsolidering bryts om nu anslaget för utvecklingsstöd
reellt avvecklas. I ett medellångt perspektiv kan detta enligt
nämnden visa sig ödesdigert när det gäller att vidmakthålla
företag och mångfald.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att anslagsposten Utvecklingsstöd till
dagspressen fortfarande finns upptagen i budgetpropositionen. En
rapport om utvecklingsstödets betydelse för dagstidningarnas
ekonomi har enligt propositionen överlämnats till
Pressutredningen -94 och kommer att ingå i underlaget för
utredningens bedömningar. Enligt utskottets mening kan
regeringens förslag bl.a. mot denna bakgrund inte anses innebära
att Pressutredningens arbete föregrips, utan bör ses som en
följd av att den nuvarande statsfinansiella situationen ställer
starka krav på utgiftsminskningar. Utskottet gör inte någon
annan bedömning än regeringen när det gäller nödvändigheten av
att för nästa budgetår inte anslå några nämnvärda medel till
utvecklingsstöd. Motionerna K806 yrkandena 3 och 4 samt K813
yrkande 2 avstyrks följaktligen.
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen
Propositionen
Det sammanlagda beloppet för utestående garantier är
oförändrat 6,3 miljoner kronor jämte räntekostnader. Regeringen
föreslår liksom Presstödsnämnden att ett oförändrat
förslagsanslag på 1 000 kr anvisas.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag.
Distributionsstöd till dagspressen
Anslaget för distributionsstöd till dagspressen för
innevarande budgetår uppgår till 75 000 000 kr.
Presstödsnämnden har beräknat utfallet till 73 000 000 kr.
Regeringen föreslår i enlighet med nämndens förslag att anslaget
förs upp med detta belopp för budgetåret 1994/95.
Motionerna
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 16
som ett led i en treårig successiv avveckling av presstödet att
distributionsstödet minskas med 21 000 000 kr.
Göthe Knutson (m) föreslår i motion K804 att
distributionsstödet till pressen upphör helt fr.o.m. den 1
januari 1995. Enligt motionären har inte större tidningar någon
ekonomisk fördel av stödet till samdistribution utan de avhänder
sig i själva verket en konkurrensfördel medan det är de
tidningar som också uppbär driftsstöd som har glädjen av
distributionsstödet. Enligt motionären behövs inte statliga
pengar för att uppnå ett distributionssamarbete mellan tidningar
på en ort mot bakgrund av att det av företagsekonomiska skäl
existerade gemensam utdelning redan innan det statliga stödet
infördes.
Utskottets bedömning
Som tidigare nämnts har Pressutredningen -94 i uppdrag att
undersöka behovet av statliga stödåtgärder till dagspressen.
Distributionsstödet, som varit utsatt för påfrestningar, kommer
därvid att utvärderas. Enligt utskottets mening bör utredningens
arbete inte föregripas. Motionerna Kr309 yrkande 16 och K804
avstyrks således.
Stöd till radio- och kassettidningar
Propositionen
Den övergripande målsättningen för statens stöd till radio-
och kassetttidningar är att förbättra tillgången till
innehållet i dagstidningar för synskadade och sådana
funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en
tidning. Enligt gällande ordning finns det två varianter i fråga
om den redaktionella utformningen som berättigar till stöd.
Huvudalternativet är separata förlagetrogna utgåvor som ges ut i
enskilda tidningsutgivares egen regi. Under förutsättning bl.a.
av att material till sammanställning endast hämtas ur tidningar,
av vilka versioner sänds som radio- eller kassettidningar, kan
stöd lämnas också för sammanställda taltidningar som ges ut
gemensamt av två eller flera dagstidningar i samverkan.
För innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag på
101 974 000 kr och Taltidningsnämnden har beräknat ett utfall
som ligger inom ramen för detta belopp.
Regeringen anser att tiden nu är mogen att även låta afatiker
och dyslektiker få del av det statliga stödsystemet för radio-
och kassettidningar. En förutsättning är dock att dessa kan
tillgodogöra sig de taltidningsversioner som produceras för
synskadade.
När det gäller den redaktionella utformningen av
stödberättigade taltidningar anser regeringen att
huvudalternativet även i fortsättningen bör vara separata
förlagetrogna utgåvor som ges ut i enskilda tidningsutgivares
egen regi. Liksom hittills bör också under vissa omständigheter
talutgåvor som bygger på partiell redaktionell samverkan kunna
erhålla stöd. Som Taltidningsnämnden föreslagit bör emellertid
kraven på dessa samproducerade taltidningar modifieras något. Om
taltidningsutbudets geografiska spridning kan förbättras
ytterligare och antalet abonnenter kan ökas bör enligt
propositionen även lokala dagstidningar som inte själva ges ut
som separata taltidningar kunna bidra till en stödberättigad
sammanställning, liksom lokala editioner av samma dagstidning
bör kunna bilda underlag för separata taltidningsversioner. I
enlighet härmed föreslår regeringen en ändring i lagen
(1981:508) om radiotidningar.
Regeringen föreslår att Taltidningsnämnden lämnas bemyndigande
att fullfölja en större nyanskaffning av radiomottagare så att
anslaget för ettvart av budgetåren 1995/96 och 1996/97 belastas
med högst 5 miljoner kronor för detta ändamål. Anslaget bör
dessutom tillföras 2,5 miljoner kronor för anskaffning och
service av radiomottagare för afatiker och dyslektiker.
Regeringen beräknar således att anslaget till stöd till radio-
och kassettidningar för budgetåret 1994/95 bör föras upp med
114 367 000 kr.
Motionerna
Sigge Godin och Karl-Göran Biörsmark (fp) framhåller i motion
K808 att ingen har ett samlat ansvar eller ett ansvar för
samordning i fråga om synskadades tillgång till datorer.
Motionärerna hänvisar till att det enligt Taltidningsnämnden
finns möjligheter att vidga användningsområdet för
mottagarutrustning för Radiosänd talsyntestidning för synskadade
(RATS). Det är enligt motionärerna sannolikt lämpligt att ställa
datorer med talsyntesfunktion till synskadades förfogande som
ett allmänt handikapphjälpmedel. Motionärerna framhåller att
regeringen enligt Taltidningsnämndens mening bör uppdra åt
lämplig instans att utveckla en allterminal för synskadade,
vilken skulle kunna användas för tidningsläsning och bokläsning,
som arbetsredskap och för att ge tillgång till databanker,
uppslagsverk, telefonkatalog osv. I avvaktan på en sådan lösning
bör varje myndighet i sin egen upphandling beakta de
samekonomiska aspekterna vid tillhandahållande av datorer för
synskadade från ett bredare perspektiv än det myndigheten
primärt har att bevaka. Detta bör ges regeringen till känna.
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar i motion Kr309 (yrkande 13
delvis) att riksdagen för budgetåret 1994/95 beslutar om
oförändrat anslag för stöd till radio- och kassettidningar.
Utskottets bedömning
Utskottet framhöll i samband med behandlingen förra året av
den aktuella anslagsfrågan (1992/93:KU27) att en utvidgning av
stödet till att även omfatta nya grupper av funktionshindrade,
främst dyslektiker och afatiker, skulle kunna fylla ett
angeläget behov. Utskottet ser följaktligen med
tillfredsställelse att regeringen nu föreslår en ordning som
innebär att stöd till radio- och kassettidningar kan utgå för
utgivning till afatiker och dyslektiker.
Utskottet delar vidare regeringens bedömning när det gäller
reglerna om redaktionell utformning för att en taltidning skall
vara stödberättigad.
Dessa föreslagna förändringar ligger även i linje med
utskottets uttalande i betänkandet 1990/91:KU29 om att stödet
borde vara sådant att det stimulerar till
marknadsföringsåtgärder från tidningsföretagens sida i syfte att
få ett större antal abonnenter. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag. Motion Kr309 yrkande 13 i denna del
avstyrks.
När det härefter gäller yrkandet i motion K808 om en
allterminal för synskadade delar utskottet motionärernas
bedömning att en sådan terminal skulle kunna tjäna ett angeläget
syfte. Enligt utskottets mening är emellertid förutsättningarna
ännu alltför osäkra. Bl.a. behöver de tekniska förutsättningarna
och kostnadsmässiga konsekvenserna utredas innan ett
utvecklingsarbete kan påbörjas. RATS-teknikens genomslagskraft
bland de synskadade är också en faktor som bör bedömas.
Utskottet, som förutsätter att regeringen följer utvecklingen på
området, är mot den angivna bakgrunden inte berett att
tillstyrka yrkandet i motion K808.
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur
Propositionen
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
(LL-stiftelsen) har till ändamål att äga och ge ut en
nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut
lättlästa böcker. För innevarande budgetår har till anslaget
anvisats 8 576 000 kr. Regeringen framhåller att människor med
funktionshinder genom jämförelsevis begränsade men strategiskt
placerade insatser kan ges ökade möjligheter till delaktighet i
vårt samhälle. Tidningen 8 Sidor och LL-böckerna fyller en
viktig uppgift gentemot de begåvningshandikappade, som har svårt
att tillgodogöra sig informationen i vanliga nyhetsmedia och har
begränsad tillgång till kultur. Dessa tidningar och böcker
presenterar nämligen på ett anpassat och enkelt språk
nyhetsinformation och litterära upplevelser. Regeringen bedömer
det angeläget att Stiftelsen får tillfälle att både väsentligt
öka verksamhetens omfattning och utveckla innehållet.
Bidraget till Stiftelsen föreslås därför öka med 4,5 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95 till 13 000 000 kr varvid
beräknats ett rationaliseringskrav på 1 %. För att LL-stiftelsen
i fortsättningen skall kunna bedriva sin verksamhet rationellt
bör under budgetåret minst 1 miljon kronor avsättas till det
egna kapitalet.
Motionen
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 13
(delvis) att riksdagen beslutar om oförändrat anslag för bidrag
till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att
LL-stiftelsen får möjlighet att både öka verksamhetens
omfattning i väsentlig mån och utveckla innehållet. Med det
ökade bidrag som regeringen föreslår kan också nödvändiga
marknadsföringsinsatser genomföras och på sikt leda till
inkomstökningar och förbättrad ekonomi. Utskottet tillstyrker
således propositionens förslag och avstyrker motion Kr309
yrkande 13 i denna del.
Ägarkoncentration i massmedia
Motionerna
Fyra motioner från den allmänna motionstiden 1994 tar upp
frågan om ägarkoncentrationen i massmedia. Åke Gustavsson och
Inger Lundberg (båda s) begär i motion K815 åtgärder för att
motverka maktkoncentration inom media. Motionärerna pekar på att
Bonnierföretaget Marieberg lagt ett bud på Sydsvenska Dagbladet
och på att sändningstillstånden för privat lokalradio till
övervägande del innehas av fyra mediegrupper, bl.a. Bonnier.
Även frågan om kopplingen mellan TV-ägande och radio har
aktualiserats genom att Jan Stenbecks Medvik ropat in
sändningstillstånd för lokalradio. Enligt motionen har Sverige
sannolikt bland världens mest tandlösa lagar när det gäller att
motverka multimediaägande och ägarkoncentration. Det behövs nu
snabba åtgärder inom hela massmediesektorn med uttalat mål att
stödja lokalt förankrat ägande samt att stimulera mångfald och
kvalitet i utbudet. Det är vidare enligt motionen viktigt att
det utökade utrymme som kan förväntas för radio- och
TV-sändningar inte leder till ett nytt auktionsförfarande utan
att frågan handläggs så att bredd och mångfald verkligen nås i
ägande och programproduktion med lokal förankring. Dessa frågor
bör utredas inom ramen för en parlamentarisk utredning.
Elisabeth Persson m.fl. (v) föreslår i motion K803 i denna del
att Pressutredningen får i tilläggsdirektiv att studera
effekterna av ägarkoncentrationen i television, dags- och
kvällspress. Enligt motionärerna hotar vi att få en ännu större
utslagning av vissa befolkningsgrupper ur den fria debatten,
opinionsbildningen etc., samtidigt som en informationstät elit
får ett ökat grepp om mediautbudet.
Harriet Colliander (nyd) understryker i motion K816 att
bristen på konkurrens i massmedia förutom
konkurrenslagstiftningsaspekten är en yttrande- och
informationsfrihetsfråga. Motionären pekar på att Jan Stenbeck
näst intill fått monopol på kommersiell TV i Sverige och att han
kontrollerar verksamheter i samtliga TV-led men också verksamhet
inom lokalradion. Motionären tar också upp ägarkoncentrationen
inom dagspressen och hänvisar till att tolv ägargrupper har
kontroll över 70 % av den svenska tidningsupplagan och över 55
av 90 flerdagarstidningar. Mer än en femtedel av dagspressens
samlade upplaga ges ut av Bonnierkoncernen. Motionären föreslår
att regeringen tillsätter en utredning som, utifrån grundsynen
att största möjliga yttrandefrihet liksom största möjliga
konkurrens bör råda i det svenska samhället, lägger fram ett
lagstiftningsförslag till hur ägarkoncentrationen i massmedia
skall kunna begränsas.
I motionen begärs vidare att frågan om att begränsa
ägarandelen i radio- och TV-företag blir föremål för särskilt
skyndsam behandling i syfte att begränsa ägarinflytandet i
kommersiell radio och TV så att ingen enskild ägare direkt eller
indirekt kan få ett bestämmande inflytande. Ägarförhållandena i
radio- och TV-företag bör vara väl balanserade eftersom
tillgången på kanaler är en begränsad resurs som inte bör
användas av ett dominerande intresse.
Bo Holmberg m.fl. (s) framhåller i motion K813 (yrkande 3) att
lokalradioreformen slagit fel. Majoriteten eller cirka tre
fjärdedelar av sändningstillstånden har efter auktionsförfarande
hamnat hos de stora privata mediemonopolen, nämligen
Bonniergruppen, kretsen runt Svenska Dagbladet, Stenbecks Medvik
och de stora liberala tidningarna i Svensk Radioutveckling AB.
Resultatatet har blivit ett centralt utbud, storstadsfixering
och ytlighet. För att upprätthålla trovärdighet för
mångfaldsargument i mediepolitiken är det viktigt att reformen
utvärderas och omprövas. Detta är viktigt också med hänsyn till
yttrandefriheten och kvaliteten i utbudet.
Bakgrund
I betänkandet (SOU 1980:28) Massmediekoncentration
presenterades ett lagförslag om förvärvskontroll för motverkande
av massmediekoncentration. Förslaget föranledde inte någon
åtgärd.
I rapporten (SOU 1991:28) Konkurrensen i Sverige -- en
kartläggning av konkurrensförhållandena i 61 branscher --
lämnade Konkurrenskommittén en redovisning av förhållandena inom
bl.a. branschen för dagstidningar. En uppdatering av uppgifterna
liksom en redovisning av hur EES-avtalet förutses påverka bl.a.
de nu nämnda branscherna lämnades i Konkurrensverkets hösten
1992 publicerade rapport om effekter av EES-avtalet på
konkurrensen i Sverige. Med stöd av konkurrenslagstiftningen har
en rad konkurrensbegränsningar inom olika delar av
massmediebranschen prövats. Konkurrensverket har bl.a. granskat
Tidnings AB Mariebergs förvärv av köpoptioner avseende aktier i
Sydsvenska Dagbladet AB. Verket fann då inte att sådan skadlig
verkan som avses i konkurrenslagen förelåg och avskrev därför
ärendet utan ytterligare åtgärd. Presstödsnämnden har i fråga om
tryckta medier i uppgift att följa ägarutvecklingen på området,
i huvudsak från ekonomiska utgångspunkter. TV-området har
däremot inte varit föremål för någon uppföljning annat än den
som görs inom ramen för Konkurrensverkets instruktion att
särskilt följa utvecklingen inom branscher som utmärks av
ägarkoncentration.
Utredningar rörande ägandet m.m. av massmedieföretag har
genomförts i en rad internationella organ. Sålunda har
Europarådet inom ramen för en konsultrapport redovisat
överväganden beträffande skärningspunkten mellan
yttrandefrihets- och konkurrensaspekterna. Också inom GATT görs
en översyn av hithörande frågor. Vidare publicerade Nordiska
ministerrådet år 1992 en arbetsrapport (1992:514)
Medieföretagsköp och mediekoncentration. I någon mån berörs där
förhållandena i Sverige. Inom EG pågår för närvarande ett arbete
med frågor som gäller ägarkoncentrationen i massmedia. I
september 1992 krävde parlamentet åtgärder av rättslig karaktär
mot massmediekoncentration, och i december samma år lade
EG-kommissionen fram en grönbok COM (92) 480 Pluralism and Media
Concentration in the Internal Market: An assessment of the need
for Community action. Grönboken är för närvarande föremål för
konsultationer, och en hearing hölls i april 1993.
Europaparlamentet uttalade sig nyligen -- med anledning av
grönboken -- för en långtgående reglering på EU-nivå.
Motioner som riktar sig mot ägarkoncentration inom massmedia
har behandlats av utskottet vid några tidigare tillfällen. Under
riksmötet 1991/92 yrkades i motion K7 av Lars Werner m.fl. (v)
regler för kabelsändningsverksamheten som hindrar
ägarkoncentration inom medierna. Utskottet, som utgick från att
frågan om koncentrationen av ägarintressena inom tråd- och
etermedierna ägnades uppmärksamhet i den bredare översyn av den
radiorättsliga lagstiftningen som förestod, avstyrkte
motionsyrkandet (bet. KU19). Riksdagen godtog utskottets
förslag. I en reservation (s) framhölls att tiden nu var mogen
att tillsätta en parlamentarisk beredning om den privata
ägarkoncentrationen på radio- och TV-området.
I samband med behandlingen av regeringens proposition
1992/93:56 om ny konkurrenslagstiftning avstyrkte
näringsutskottet en motion (nyd), vari begärdes en utredning med
uppgift att inom konkurrenslagstiftningens ram lägga fram ett
lagförslag som begränsar ägar- och företagskoncentrationen i
massmedia. Näringsutskottet hänvisade i betänkandet 1992/93:NU17
bl.a. till de nyssnämnda utredningsarbetena.
Konstitutionsutskottet behandlade våren 1993 proposition
1992/93:70 Privat lokalradio. I propositionen föreslogs en
lokalradiolag med bestämmelser som syftade till att förhindra
ägarkoncentration på massmedieområdet. Regeringen betonade
vikten av att mångfalden främjas. Det underströks att om
dagstidningsföretag skulle kunna erhålla tillstånd att sända
lokalradio skulle dessa företag kunna öka sitt inflytande över
nyhetsförmedling och opinionsbildning i stället för att antalet
självständiga röster skulle bli flera.
Kulturutskottet framhöll i ett yttrande till
konstitutionsutskottet (1992/93:KrU3y) att det är angeläget att
tendenser till bristande innehållsmässig
mångfald eller till informations- eller åsiktsmonopol motverkas.
Konstitutionsutskottet tillstyrkte regeringens förslag i den
aktuella delen (bet. 1992/93:KU15 s. 17).
I 5 § lokalradiolagen (1993:120) föreskrivs således
att tillstånd att sända lokalradio lämnas till en fysisk eller
juridisk person och att tillståndet endast omfattar ett
sändningsområde. Ingen kan, vare sig direkt eller genom företag
i vilket han på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal
ensam har ett bestämmande inflytande, få mer än ett tillstånd.
Enligt 7 § får inte tillstånd ges till någon som ger ut
dagstidning, till någon som på grund av aktie- eller
andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande
över ett företag som ger ut dagstidning eller till företag i
vilket någon som avses i det föregående ensam har ett
bestämmande inflytande.
Nämnas kan också att redan i den proposition som innehöll
förslag om införande av en tredje reklamfinansierad TV-kanal
(prop. 1990/91:149) uttrycktes en vilja att motverka
maktkoncentration inom de svenska massmedierna. Det framhölls
att vid tillståndsgivningen borde eftersträvas en bred krets av
ägare och att sammansättningen blev sådan att
maktkoncentrationen inom de svenska massmedierna inte
förstärktes. Det var enligt propositionen inte bra om makten
över ett TV-företag och över andra mediaföretag samlades på
samma hand. Som särskilt olämpligt framstod det om flera
TV-företag eller TV-företag och viktiga dagstidningar
dominerades av en och samma ägare.
Utskottet behandlade i oktober 1993 en motion (nyd) från den
allmänna motionstiden 1992 som vände sig mot den bristande
konkurrensen inom massmedia (bet. 1993/94:KU3 s. 22 f.).
Utskottet underströk att det för mångfald i information
och opinionsbildning är angeläget att tendenser till alltför
stor ägarkoncentration inom massmedieområdet motverkas och
framhöll att regeringen också genom uttalanden i de ovannämnda
propositionerna ställt sig bakom ett sådant
synsätt och förordat åtgärder för att i dessa sammanhang
begränsa ägarkoncentration. Utskottet hade dessutom inhämtat att
Sverige inom Europarådets expertkommitté för mediekoncentration
och pluralism aktivt deltar i undersökningar om
ägarkoncentration och mångfald i massmedierna i Europa.
Utskottet ansåg sig mot den bakgrunden ha anledning att
förutsätta att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen
när det gäller ägarförhållandena inom massmedia. Också den då
aviserade Pressutredningen ansågs ha anledning att komma in på
denna fråga när det gäller såväl konsekvenserna för konkurrensen
på marknaden som mångfalden i nyhetsförmedlingen. Utskottet
ansåg därför att sådana tillkännagivanden till regeringen om
ägarkoncentrationen                 i massmedia som begärdes i
motionen inte behövdes. I ett särskilt yttrande (s) ifrågasattes
bl.a. mot bakgrund av erfarenheterna från utauktioneringen av
lokalradiotillstånd om den lagstiftning som är avsedd att
motverka oönskad ägarkoncentration är tillräcklig. De
socialdemokratiska ledamöterna framhöll att de avsåg att noga
följa utvecklingen. I en meningsyttring (v) underströks att det
finns mycket som talar för att ägar- och maktkoncentrationen kan
komma att öka även i fortsättningen och att det är ytterst
angeläget att regeringen noggrant följer upp utvecklingen.
Regeringen beslutade den 14 oktober 1993 om tillkallandet av
en kommitté med parlamentarisk medverkan med uppdrag att utreda
den framtida presspolitiken. Kommittén skall enligt sina
direktiv (dir. 1993:118) undersöka behovet av direkta och
indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Utgångspunkten
skall därvid vara den nya massmediesituationen, de
utvecklingstendenser som kan iakttas och de krav det moderna
samhället och den svenska demokratin ställer. Som underlag för
kommitténs ställningstaganden bör inledningsvis en
förutsättningslös och bred studie av de svenska massmedierna
genomföras. Studien bör utföras av en till kommittén knuten
expertgrupp med uppgift att analysera bl.a. vilken roll
massmedierna som helhet bör spela i dagens svenska demokrati och
vilka uppgifter de därmed tillsammans kan fullgöra samt hur och
i vilken grad enskilda massmedier som dagstidningar,
tidskrifter, radio och TV bidrar till att gemensamma uppgifter
uppfylls. Som grund bör expertgruppen genomföra en kartläggning
av det svenska massmedielandskapet. Särskild vikt bör därvid
läggas vid utbudet av olika medieformer, människors medievanor,
konkurrensfrågor, mångfaldsaspekter, ägarstrukturer och
mediernas internationalisering.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare understrukit (bet. 1993/94:KU3) att det
för mångfald i information och opinionsbildning är angeläget att
den nuvarande utvecklingen mot alltför stor ägarkoncentration
inom massmedieområdet motverkas och har hänvisat till att den då
aviserade Pressutredningen kunde ha anledning att komma in på
frågan. Enligt regeringens direktiv till utredningen skall det
genomföras en kartläggning av massmedielandskapet där särskild
vikt skall läggas vid bl.a. konkurrensfrågor, mångfaldsaspekter
och ägarstrukturer. Pressutredningen -94 kommer således att
granska frågan om ägarkoncentrationen i massmedia. I direktiven
till utredningen ligger emellertid inte uttalat att det bör
göras överväganden beträffande ett lagförslag om begränsning av
ägarkoncentrationen inom massmedia. Enligt utskottets mening är
utvecklingen sådan att lokalradioreformen måste utvärderas och
lagstiftning mot ägarkoncentration inom massmedia allvarligt
måste övervägas. Pressutredningen bör därför ges
tilläggsdirektiv med ett sådant innehåll. Vad utskottet anfört
bör riksdagen med bifall till motionerna K813 yrkande 3 och K815
samt med anledning av motionerna K803 i denna del och K816 som
sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K803, såvitt nu är i
fråga, och 1993/94:Kr309 yrkande 14,
res. 1 (nyd)
men. (v)
2. beträffande anslag till Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
12 punkt C 5 och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 17
till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 266 000 kr,
res. 2 (nyd)
3. beträffande driftsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
12 punkt C 6 1 och 2 och med avslag på motionerna 1993/94:K805,
1993/94:K806 yrkandena 1 och 2, 1993/94:K811, 1993/94:K813
yrkande 1 och 1993/94:Kr309 yrkande 15 dels godkänner
förändringen av beräkningsgrunderna för driftsstöd till
dagspressen, dels till Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 410 700 000 kr,
res. 3 (s)
res. 4 (nyd)
4. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
12 punkt C 7 och med avslag på motionerna 1993/94:K806 yrkandena
3 och 4 och 1993/94:K813 yrkande 2 till Utvecklingsstöd till
dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 kr,
res. 5 (s)
5. beträffande täckande av förluster vid statlig
kreditgaranti till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
12 punkt C 8 till Täckande av förluster vid statlig
kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kr,
6. beträffande distributionsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
12 punkt C 9 och med avslag på motionerna 1993/94:K804 och
1993/94:Kr309 yrkande 16 till Distributionsstöd till
dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 73 000 000 kr,
res. 6 (nyd)
7. beträffande lagen om radiotidningar
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
12 punkt C 10, 1 antar bifogat förslag till lag om ändring i
lagen (1981:508) om radiotidningar,
8. beträffande stöd för utgivning till afatiker och
dyslektiker
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
12 punkt C 10, 2 godkänner att stöd till radio- och
kassettidningar kan utgå för utgivning till afatiker och
dyslektiker,
9. beträffande beställningsbemyndigande till
Taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
12 punkt C 10, 3 medger att regeringen lämnar Taltidningsnämnden
ett beställningsbemyndigande på 5 miljoner kronor för vart och
ett av budgetåren 1995/96 och 1996/97,
10. beträffande stöd till radio- och kassettidningar
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
12 punkt C 10, 4 och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande
13 i denna del till Stöd till radio- och kassettidningar för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 114 367 000
kr,
res. 7 (nyd)
11. beträffande utveckling av allterminal
att riksdagen avslår motion 1993/94:K808,
12. beträffande bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
12 punkt C 14 och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 13
i denna del till Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 13 000 000 kr,
res. 8 (nyd)
13. beträffande ägarkoncentration i massmedia
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K813 yrkande
3 och 1993/94:K815 samt med anledning av motionerna 1993/94:K803
i denna del och 1993/94:K816 yrkandena 1--3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om tilläggsdirektiv
till Pressutredningen -94.
res. 9 (m, c, fp, kds)
Stockholm den 17 mars 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove
Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Inger René (m), Hans Göran
Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd),
Henrik S Järrel (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson
(m), Elvy Söderström (s) och Ingela Mårtensson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Pressutredningen -94" och på s. 5 slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan presstödet starkt ifrågasättas.
Det bakomliggande motivet till presstödet är uppenbarligen att
stora särintressen skall gynnas och inte att det fria ordet
skall främjas. Mot denna bakgrund anser utskottet att presstödet
bör avvecklas under en treårsperiod med början budgetåret
1994/95. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
detaljerat förslag med denna inriktning. Utskottet tillstyrker
således motion Kr309 yrkande 14 och avstyrker motion K803 i
denna del.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande  lydelse:
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 14
och med avslag på motion 1993/94:K803 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden (mom.
2)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "En översyn" och slutar med "yrkande 17 avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör anslaget till Presstödsnämnden
och Taltidningsnämnden för budgetåret 1994/95 minskas med
2 500 000 kr som ett led i en successiv avveckling av
presstödet.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande anslag till Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till motion Kr309 yrkande 17 och med
anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 5 till
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 2 766 000 kr.
3. Driftsstöd till dagspressen (mom. 3)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar
Johnsson, Hans Göran Franck, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy
Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Som tidigare" och på s. 8 slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Presstöden är för närvarande föremål för översyn av
Pressutredningen -94. Det är enligt utskottets mening inte
tillfredsställande att regeringen nu medan utredningsarbetet
pågår föreslår nedskärningar i driftsstödet. Regeringen frångår
härigenom den etablerade demokratiska ordningen att inte ändra i
ett stödsystem innan en arbetande kommitté fått lämna sina
förslag och sedan förslagen remissbehandlats och analyserats i
sedvanlig ordning.
Det är också enligt utskottets mening anmärkningsvärt att
propositionen saknar en analys av konsekvenserna för
dagstidningarna av en försämring av presstödet. Förslaget hade
bort åtföljas av en redovisning av situationen på
tidningsmarknaden och en genomgång av hur ett sådant förslag
står i överensstämmelse med de grundläggande mål som ställts upp
för stödet.
Motivet för det statliga stödet till dagspressen är att söka
bevara mångfalden i utbudet och att därmed ge tidningsläsarna en
valfrihet när det gäller valet av dagstidning. Om presstödet
skulle avvecklas skulle ett stort antal tidningar tvingas lägga
ned. Utskottet vill understryka att en bibehållen åsiktsmångfald
i dagspressen är en viktig demokratisk angelägenhet.
Mot bakgrund av att det pågår en utredning om den framtida
presspolitiken och med hänsyn till osäkerheten om vad bl.a. den
nya mediesituationen med reklamfinansierade radio- och
TV-kanaler betyder för dagspressen kan utskottet inte godta
regeringens förslag att försämra driftsstödet. Driftsstödet bör
enligt utskottet i stället behållas på oförändrad nivå.
Bidragssatser och maximibelopp bör följaktligen även vara
oförändrade. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna K805,
K806 yrkandena 1 och 2 och K813 yrkande 1 samt avstyrker motion
K811 och Kr309 yrkande 15.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande driftsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K805,
1993/94:K806 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av motion
1993/94:K813 yrkande 1 och proposition 1993/94:100 bilaga 12
punkt C 6, 1 och 2 och med avslag på motionerna 1993/94:K811 och
1993/94:K309 yrkande 15 dels avslår den föreslagna förändringen
av beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen, dels
till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 423 400 000 kr.
4. Driftsstöd till dagspressen (mom. 3)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Som tidigare" och på s. 8 slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör presstödet avvecklas under en
treårsperiod med början budgetåret 1994/95. I linje med detta
bör driftsstödet för detta budgetår minskas med en tredjedel
eller med 123 210 000 kr och bidragssatser och maximibelopp
minskas i motsvarande mån. Motion Kr309 yrkande 15 tillstyrks
följaktligen.
dels  att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande driftsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 15,
med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12, punkt C 6, 1
och 2 samt med avslag på motionerna 1993/94:K805, 1993/94:K806
yrkandena 1 och 2, 1993/94:K811 och 1993/94:K813 yrkande 1 dels
godkänner den av utskottet förordade förändringen av
beräkningsgrunderna för driftsstödet, dels till Driftsstöd
till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 287 490 000 kr.
5. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 4)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar
Johnsson, Hans Göran Franck, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy
Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet noterar" och slutar med "avstyrks följaktligen"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka dagspressens betydelse för den fria
opinionsbildningen och för en fri och allsidig debatt. En
bibehållen mångfald i dagspressen är en viktig demokratisk
angelägenhet. Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt
att regeringen föreslår en minskning av utvecklingsstödet med
tanke på att en parlamentariskt sammansatt kommitté nu arbetar
med presstödsfrågan. Utskottet vill framhålla att det är god
demokratisk praxis att inte ändra i ett stödsystem som ses över
i ett pågående kommittéarbete.
Utskottet kan mot denna bakgrund inte godta att
utvecklingsstödet minskas. Tvärtom finns det starka skäl att i
stället höja utvecklingsstödet. Utskottet vill erinra om att
motivet för utvecklingsstödet varit att på sikt minska
lågtäckningstidningarnas beroende av driftsstöd.
Utvecklingsstödet har också helt klart visat sig ha en viktig
strategisk betydelse för rationaliseringar inom dagspressen. Det
är enligt utskottet svårt att förstå varför en stödform som
visat sig framgångsrik och effektiv nu föreslås avvecklad.
Utskottet vill även hänvisa till att Presstödsnämnden i sin
anslagsframställan har framhållit att behovet av
rationaliseringar i förpressledet alltjämt är stort. Nära nog
samtliga stödtidningar har påbörjat teknikbyte med hjälp av
utvecklingsstöd. Övergången sker etappvis och många tidningar
har inte tagit alla steg ännu utan behov av investeringsstöd
kvarstår. Hos Presstödsnämnden finns redan nu framställningar
och förfrågningar motsvarande investeringar för uppemot 20
miljoner kronor.
Det finns enligt utskottets mening viktiga massmediepolitiska
och demokratiska motiv för att ge hårt trängda dagstidningar
statligt stöd för att kunna satsa på ny teknik. Utskottet kan
mot denna bakgrund inte godta regeringens förslag att inte anslå
några medel till utvecklingsstöd. Utskottet förordar i stället
att utvecklingsstödet höjs med 10 miljoner kronor. Motionerna
K806 yrkandena 3 och 4 samt K813 yrkande 2 tillstyrks
följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K806
yrkandena 3 och 4 och 1993/94:K813 yrkande 2, samt med anledning
av proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 7 till
Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 17 800 000 kr.
6. Distributionsstöd till dagspressen (mom. 6)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Som tidigare" och slutar med "avstyrks således" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under
en treårsperiod med början budgetåret 1994/95.
Distributionsstödet bör mot denna bakgrund minskas med 30 %
eller med 21 000 000 kr. Utskottet tillstyrker således
motionerna Kr309 yrkande 16 och K804.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande distributionsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion Kr309 yrkande 16 och med
anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 9 och
motion 1993/94:K804 till Distributionsstöd till dagspressen
anvisar ett förslagsanslag på 52 000 000 kr.
7. Stöd till radio- och kassettidningar (mom. 10)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet framhöll" och på s. 12 slutar med "del
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det statsfinansiella läget sådant
att det inte finns utrymme att höja anslaget till stöd till
radio- och kassettidningar. Till anslaget bör för budgetåret
1994/95 anslås samma belopp som för innevarande budgetår eller
101 974 000 kr. Motion Kr309 yrkande 13 i denna del tillstyrks
följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande stöd till radio- och kassettidningar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 13
i denna del och med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga
12  punkt C 10, 4 till Stöd till radio- och kassettidningar
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
101 974 000  kr.
8. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur (mom. 12)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Kr309 yrkande 13 i
denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det statsfinansiella läget sådant
att bidraget till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur inte bör höjas. Utskottet förordar i stället att till
anslaget för budgetåret 1994/95 skall anslås samma belopp som
för innevarande budgetår eller 8 576 000 kr.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 13
i denna del och med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga
12 C 14 till Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 8 576 000 kr.
9. Ägarkoncentration i massmedia (mom. 13)
Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Inger René (m), Ingvar
Svensson (kds), Henrik S Järrel (m), Ola Karlsson (m) och Ingela
Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som
börjar med "I direktiven" och slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:
Utskottet förutsätter att kartläggningen i fråga om
ägarkoncentration innefattar också radio- och TV-området och att
vad som därvid framkommer blir föremål för utredningens
överväganden. Enligt utskottets mening bör resultatet av
utredningens arbete avvaktas innan några ytterligare åtgärder
övervägs. Motionerna K815, K803 i denna del, K816 och K813
yrkande 3 avstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande ägarkoncentration i massmedia
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K803 i denna del,
1993/94:K813 yrkande 3, 1993/94:K815 och 1993/94:K816 yrkandena
1--3.
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)
Det nya informationssamhället utvecklas snabbt. Nya ekonomiska
styrformer m.m. påverkar innehåll, kvalitet och utbud i
etermedia och press. Ökade ekonomiska resurser och kompetens
krävs för att nå ut med och skaffa sig information. Vi
riskerar att få en ännu större utslagning av vissa
befolkningsgrupper ur det fria ordet och opinionsbildningen.
Pressutredningen -94  bör mot denna bakgrund få tilläggsdirektiv
att se över regelsystem och finansieringsfrågor när det gäller
privatägda massmedier.
2. Driftsstöd till dagspressen (mom. 3)
Jag ansluter mig till reservation 3.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1 borde ha hemställt:
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K803 i denna del
och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 14 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Regeringens lagförslag

Bilaga