I betänkandet behandlas regeringens förslag om försök i vissa
kommuner -- Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg,
Östersund och Övertorneå -- där väljarna skall kunna avge
särskild personröst vid val till kommunfullmäktige år 1994.
Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker motioner om
ytterligare försökskommuner.
Propositionen
I proposition 1993/94:129 föreslår regeringen att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna
avge en särskild personröst vid de allmänna valen år 1994,
2. lag om ändring i vallagen (1972:620).
Lagförslagen återfinns i bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:K34 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att 1 § lagen om försök i vissa kommuner där väljarna
skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna valen år
1994 ges följande lydelse:
1 § Vid valet den 18 september 1994 till kommunfullmäktige i
Helsingborg, Linköping, Solna, Stockholm, Vaggeryd, Vänersborg,
Östersund och Övertorneå skall väljarna ges möjlighet att avge
en särskild personröst. Vid valet på dessa orter skall utöver
vad som sägs i vallagen (1972:620) gälla vad som anges i denna
lag.
1993/94:K35 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utvidga kretsen av försökskommuner med
Stockholms stad.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:K615 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inslag av personval och modernisering av
partierna.
1993/94:K708 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om möjligheten att genomföra val med personvalsinslag vid val
till kommunfullmäktige 1994.
Utskottet
Gällande bestämmelser m.m.
I 3 och 4 kap. regeringsformen finns bestämmelser om riksdagen
och riksdagsarbetet. I 3 kap. anges att mandaten fördelas mellan
partier (7 §) och att för varje mandat som ett parti har
erhållit utses en riksdagsledamot och ersättare för honom
(9 §). Någon direkt bestämmelse som reglerar frågan om
personval finns inte i regeringsformen. I proposition
1993/94:115 har dock föreslagits att en bestämmelse skall
införas i regeringsformen om att vid val till riksdagen röstning
sker på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild
personröst. Förslaget har tillstyrkts av utskottet i betänkande
1993/94:KU22.
Närmare bestämmelser om registrering av partibeteckning och
anmälan av kandidater finns i 5 kap. vallagen (1972:620). I 6
kap. samma lag finns bestämmelser om valsedlar. På en valsedel
skall finnas partibeteckning, och den bör dessutom innehålla
namn på en eller flera kandidater. Ett parti kan gå fram med en
eller flera listor inom samma valkrets. Grupper inom partierna
anmäler också ibland s.k. spränglistor. Partiernas
nomineringsförfarande är inte reglerat i lag. Med den
inskränkning som ligger i att det första namnet på en valsedel
måste vara anmält till centrala valmyndigheten för att ordningen
mellan kandidaterna på valsedeln skall beaktas, råder stor
frihet för väljarna att sätta in eller stryka namn på partiernas
valsedlar. -- Valsystemet kan karaktäriseras som ett renodlat
partival. Väljaren tar ställning till de alternativ som
partierna utgör. Inom partivalets ram finns möjligheter för
väljaren att påverka vilka personer som skall ta plats i de
beslutande församlingarna. Formellt har väljarna i det närmaste
total frihet att lägga sin röst på just de personer som bäst
svarar mot deras preferenser. I realiteten är emellertid
inslaget av personröstning obetydligt.
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:146 om åtgärder mot
missbruk av den fria nomineringsrätten att vallagen ändras så
att en valsedel med registrerad partibeteckning och namn på
kandidater som första och andra namn skall uppta namn på
kandidater som tagits upp på listan över kandidater som partiet
anmält, allt i syfte att ge ytterligare skydd för en registrerad
partibeteckning och hindra missbruk av den fria
nomineringsrätten. Propositionen kommer att behandlas av
utskottet i betänkande KU46.
Utredningsbetänkande
Personvalskommittén avlämnade under våren 1993 sitt betänkande
(SOU 1993:21) Ökat personval. Kommitténs huvudsakliga uppgifter
var att, inom ramen för det nuvarande partivalssystemet, lägga
fram förslag till ett ökat personvalsinslag för val till
riksdagen samt att föreslå åtgärder som förhindrar att den fria
nomineringsrätten missbrukas. I betänkandet läggs fram fyra
modeller som alla bygger på inslag från utländska system. För en
modifierad dansk modell har utarbetats mer detaljerade
bestämmelser än för de övriga. Grunddragen i denna modell är
följande. Partierna förutsätts liksom nu presentera listor på
vilka kandidaterna rangordnats i enlighet med partiets
nominering. Väljarna får möjlighet att göra en markering intill
ett av namnen på valsedeln. Därmed har en personröst avgetts för
den aktuella kandidaten. Avgörande för vilken eller vilka
kandidater som skall förklaras valda är antalet personröster på
varje kandidat under förutsättning att kandidaten fått ett visst
minsta antal personröster. Den kandidat som har fått flest
personröster blir vald först, kandidaten med näst flest
personröster blir vald därnäst osv. Om inte alla mandat som
partiet vunnit kan tillsättas med kandidater som kommit över
spärren, övergår man till att utse ledamöter med den nuvarande
metoden, vilken innebär att listordningen i regel blir
bestående. -- Kommittén har också lämnat förslag för att komma
till rätta med problemen när det gäller den s.k. fria
nomineringsrätten.
Propositionen
I propositionen redovisas att frågan om personval diskuterats
vid överläggningar mellan riksdagspartierna som hållits under år
1993 och att partierna därvid enats om dels att
personröstning enligt den modifierade danska modell med
preferensröstning som Personvalskommittén presenterat skall
tillämpas första gången vid 1998 års val, dels att en sådan
personvalsreform bör föregås av försök genom att det vid val
till kommunfullmäktige år 1994 i minst tre representativa
kommuner skall vara möjligt för väljarna att personrösta.
Grunddragen i den ordning för personröstning som föreslås är
följande.
Partierna nominerar kandidater och presenterar dem i
rangordning på valsedlarna liksom i nuvarande system. Väljarna
kan även fortsättningsvis använda valsedeln som den är eller på
den göra strykningar eller andra godtagbara förändringar. Det
nya är att väljaren också kan markera en av kandidaterna med ett
kryss i en ruta intill namnet. Väljaren anses då ha lämnat en
personröst. Markeringen skall göras för hand, och namnen skall
anses obefintliga om markeringen kan antas ha gjorts maskinellt.
Att personröstningen begränsas till endast ett namn är motiverat
bl.a. av att sammanräkningsförfarandet i annat fall riskerar att
fördröjas på ett oacceptabelt sätt.
Systemet innebär inte att mandatfördelningen mellan partierna
förändras, däremot kan det påverka mandatfördelningen inom
partierna. Grundprincipen är att den kandidat som får flest
personröster tilldelas det första mandatet, den med näst flest
det andra osv. Om det inte avgivits personröster på lika många
kandidater som vunna mandat, skall återstående mandat tillsättas
på samma sätt som i dag.
En ordning där endast antalet personröster blir avgörande för
kandidaturvalet reducerar avsevärt partiinflytandet och öppnar
för att ett fåtal personröster kan bestämma personvalet.
Systemet kompletteras därför med en spärr som anger hur stort
antalet personröster måste vara för att partiets rangordning
skall frångås.
Spärren skall beräknas med utgångspunkt i antalet giltiga
röster för partiet. Kandidatnamnen skall ordnas så att partiets
mandat i första hand kommer att besättas med kandidater som
kommit över spärren och så att det då är antalet personröster
för varje kandidat som avgör i vilken ordning kandidaterna
utses. Spärregeln innebär att personliga röstetal endast
fastställs för kandidater som fått personröster till ett antal
som motsvarar minst fem procent av partiets röstetal i
valkretsen, dock lägst 50 röster.
En lag om försöksverksamhet bör enligt propositionen reglera
frågor om valsedlarnas utformning, sammanräkningsförfarandet och
mandatfördelningen.
Regeringen anser att Personvalskommitténs förslag i så stor
utsträckning som möjligt skall ligga till grund för försöken.
Endast för det fall det skulle innefatta uppenbara felaktigheter
eller få orimliga konsekvenser bör förslaget enligt regeringen
få en annan lydelse och utformning än den av kommittén
föreslagna. Några sådana förhållanden anser regeringen inte
föreligga beträffande förslaget, men bestämmelserna bör göras
mer lättillgängliga. De synpunkter som framförts skall enligt
regeringen självfallet beaktas vid den utvärdering som skall
göras av försöken och därigenom ligga till grund för
utformningen av det slutliga personröstningssystemet. --
Lagförslaget ges därför en utformning som överensstämmer med
kommitténs förslag, och i förslaget anges bara de undantag eller
avvikelser som är erforderliga i förhållande till vad som annars
gäller enligt vallagen.
Regeringen föreslår att möjligheten för väljarna att avge
särskild personröst vid 1994 års val till kommunfullmäktige
skall gälla i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd,
Vänersborg, Östersund och Övertorneå.
Intresse för deltagande hade därutöver hos regeringen anmälts
av Danderyd, Jönköping, Ljusdal, Simrishamn, Stockholm och
Vellinge. Regeringen har enligt propositionen gjort urvalet
utifrån sådana aspekter som kommunernas geografiska placering,
antalet röstberättigade, valdeltagande, fullmäktiges
sammansättning vid det senaste valet bl.a. i fråga om
partibilden och fördelningen mellan kvinnor och män samt
synpunkter från central och regional valadministration.
I propositionen framhålls att det är viktigt att
försöksverksamheten följs upp. Utvärderingen bör närmast ta
sikte på de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska
aspekterna. Ett annat viktigt moment är vilka effekter det nya
systemet får i fråga om vilka personer som kommer att besätta de
mandat som partierna tilldelats.
Motionerna
Propositionen har föranlett motioner endast i fråga om urvalet
av försökskommuner. I två motioner, K34 av Mikael Odenberg (m)
och K35 av Sylvia Lindgren m.fl. (s), begärs att Stockholm skall
tas med bland försökskommunerna. I båda motionerna kritiseras
bristen på motivering i propositionen till varför vissa av de
kommuner som anmält intresse inte tagits med i förslaget. Vidare
anses i båda motionerna att Stockholms stad är mycket väl lämpad
att delta i försöksverksamheten. I motionerna framhålls att
staden rymmer många olika befolkningsgrupper och har ett
välorganiserat partiväsende, samtidigt som det finns goda
villkor för opinionsbildningen. I motion K35 framhålls därutöver
att det förhållandet att Stockholm är landets politiska och
administrativa centrum ökar förutsättningarna för
riksdagsledamöter, beslutsfattare, administratörer och forskare
att följa valproceduren på ett fullgott sätt. Vidare kritiseras
i den motionen att någon storstad inte finns med bland
försökskommunerna, och motionärerna anser inte att Solna kan
spegla storstadsförhållanden. För att försöksverksamheten skall
bli meningsfull och ge vägledning inför kommande definitiva
beslut om personval är det därför enligt motionärerna nödvändigt
att utvidga kretsen av försökskommuner med Stockholms stad.
Möjligheten för flera kommuner att delta i försöksverksamheten
tas upp även i en motion från allmänna motionstiden. Henrik
Landerholm (m) anför i motion K708 att partierna vid
partiledaröverläggningarna kommit överens om att
personvalsinslag skall tillämpas i alla kommuner fr.o.m. 1998
års val och att det alltså inte kan finnas några allvarliga
principiella invändningar eller sakliga skäl att inte nu låta
försöken med personvalsinslag omfatta alla de kommuner som
önskar delta. Det lokala självstyret bör enligt motionären
tillmätas sådan grundläggande betydelse att beslut lokalt bör
räcka som grund för att delta. Samtliga försök bör också
utvärderas.
I motion K615 om kommunal demokrati anser Olle Schmidt m.fl.
(fp) att frågan om parti- eller personval är av stort intresse
för att bryta den nedåtgående trenden när det gäller
partipolitiskt engagemang och att det för den svenska demokratin
är ett problem att väljarna tappat kontakten med de människor
som innehar politiska förtroendeposter. Motionärerna förordar
ett starkt inslag av personval i det svenska valsystemet -- en
kombination av parti- och personval av finsk modell men utan
obligatorisk röstning på person. Mycket av makten över vem som
skall sitta i kommunfullmäktige skulle därigenom enligt
motionärerna flyttas från partiernas nomineringsmöten till
medborgarna. Vidare anser motionärerna det viktigt att
modernisera partiernas sätt att fungera och att bryta bandet
mellan partier och mäktiga intresseorganisationer. Motionärerna
begär i yrkande 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts om inslag av personval och
modernisering av partierna.
Utskottets bedömning
Vid de överläggningar om vissa författningsfrågor som under
hösten 1993 förts mellan företrädare för samtliga
riksdagspartier har partierna kommit överens om att
försöksverksamhet med ökat personvalsinslag skall genomföras i
kommunalvalet i minst tre representativa primärkommuner vid 1994
års val och att syftet med detta är att vinna erfarenheter av
valteknisk natur. Regeringens förslag innebär att försök ordnas
i sju kommuner. Förslaget att genomföra försöksverksamhet med
ökat personvalsinslag vid 1994 års val har inte föranlett några
motioner annat än i fråga om urvalet av försökskommuner.
Utskottet anser det värdefullt att viss försöksverksamhet
genomförs vid 1994 års val, och utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag i denna del.
Erfarenheter från försöksverksamheten kommer att ha stor
betydelse inför de allmänna valen år 1998, då systemet avses bli
tillämpat fullt ut. Försöken måste därför utvärderas noga.
Utvärderingen bör, som angivits i propositionen, närmast ta
sikte på de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska
aspekterna. Ett annat viktigt moment är vilka effekter det nya
systemet får i fråga om vilka personer som kommer att besätta de
mandat som partierna tilldelats. Bl.a. bör studeras hur
rangordningen mellan kandidaterna påverkas. Utskottet vill
vidare framhålla vikten av att den utvärderande myndigheten
förbereder utvärderingen på ett tidigt stadium och att
utvärderingen omfattar valnämnders och valförrättares
erfarenheter och iakttagelser inför och vid själva
valtillfället. Frågeformulär och liknande bör således finnas
till hands och kunna fyllas i av valnämnder och valförrättare
omedelbart efter det att vallokalerna stängts, medan
erfarenheter och gjorda iakttagelser är färska.
Beträffande urvalet av försökskommuner har regeringen enligt
propositionen beaktat sådana aspekter som kommunernas
geografiska placering, antal röstberättigade, valdeltagande,
fullmäktiges sammansättning vid det senaste valet samt
synpunkter från central och regional valadministration.
Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i
regeringens urval av kommuner. Utskottet finner det av
ekonomiska och organisatoriska skäl rimligt och ändamålsenligt
att urvalet begränsas. Stockholms kommun är enligt utskottets
mening inte lämpad som försökskommun. Personröstning i Stockholm
kan väntas medföra särskilda tekniska komplikationer och
därigenom ställa särskilda krav på att ha prövade och intrimmade
rutiner vid valet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna K34, K35 och
K708 och tillstyrker regeringens förslag. Utskottet föreslår
dock i fråga om lagtextens utformning en del förändringar. I
propositionen anges att lagen kommer att gälla under hela
valperioden, vilket innebär både att vissa bestämmelser skall
tillämpas om en ledamot avgår och att lagen skall tillämpas vid
eventuella omval i de berörda kommunerna. Lydelsen av 1 § bör
enligt utskottets mening anpassas bättre till denna ordning. --
Härutöver bör vissa redaktionella förtydliganden och ändringar
göras.
Beträffande de frågor som tas upp i motion K615 yrkande 2 vill
utskottet anföra följande. I sitt betänkande 1993/94:KU22 har
utskottet tillstyrkt ett förslag om att i regeringsformen införa
en bestämmelse om möjlighet för väljarna att avge särskild
personröst. I nu förevarande betänkande tillstyrks ett förslag
om försök med sådan verksamhet i vissa kommuner. Båda förslagen
grundar sig på överenskommelser mellan företrädare för
riksdagspartierna vid partiledaröverläggningar. Motionen
avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen med avslag på motionerna
1993/94:K34, 1993/94:K35 och 1993/94:K708 antar de i proposition
1993/94:129 framlagda förslagen till
dels lag om försök i vissa kommuner
där väljarna skall kunna avge en särskild personröst vid de
allmänna valen år 1994 med de ändringarna att 1 §, 7 § fjärde
stycket, 8 § andra stycket och 9 § erhåller den i bilaga 2
såsom Utskottets förslag betecknade lydelsen,
dels lag om ändring i vallagen
(1972:620),
2. beträffande kombinerat parti- och
personval m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:K615
yrkande 2.
Stockholm den 30 mars 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Birger
Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove
Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s),
Harriet Colliander (nyd), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola
Karlsson (m), Elvy Söderström (s), Björn von der Esch (m),
Ingela Mårtensson (fp), Christina Linderholm (c) och Roland
Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
I propositionen framlagt lagförslag
Bilaga 1
Av utskottet framlagt förslag till lydelse av vissa
bestämmelser i lagen om försök i vissa kommuner där väljarna
skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna valen år
1994
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 §
Vid valet den 18 september Vid valet den 18 september
1994 till kommunfullmäktige 1994 till kommunfullmäktige
i Helsingborg, Linköping, i Helsingborg, Linköping,
Solna, Vaggeryd, Solna, Vaggeryd,
Vänersborg, Östersund Vänersborg, Östersund
och Övertorneå skall och Övertorneå skall
väljarna ges möjlighet väljarna ges möjlighet
att avge en särskild att avge en särskild
personröst. Vid valet på personröst. I fråga om
dessa orter skall utöver valet på dessa orter skall
vad som sägs i vallagen utöver vad som sägs i
(1972:620) gälla vad som vallagen (1972:620) gälla
anges i denna lag. vad som anges i denna lag.
Om förordnande om omval
meddelas beträffande val
som avses i första stycket,
skall denna lag tillämpas
på omvalet.
7 § fjärde stycket
Får man inte fram Får man inte fram
tillräckligt många tillräckligt många
kandidatnamn när kandidatnamn när
valsedlarna ordnas enligt valsedlarna ordnas enligt
tredje stycket skall tredje stycket, skall
ordningsföljden ordningsföljden
bestämmas enligt 14 kap. 6 bestämmas enligt 14 kap. 6
§ andra--fjärde styckena § andra--femte styckena
vallagen. vallagen.
8 § andra stycket
Har en kandidat fått plats Har en kandidat fått plats
i ordningen i fler än en i ordningen i fler än en
valkrets eller för mer valkrets eller för mer
än ett parti och skulle än ett parti och skulle
kandidaten därför få kandidaten därför få
mandat i fler än en mandat i fler än en
valkrets eller för mer valkrets eller för mer
än ett parti, skall än ett parti, skall
kandidaten därför få kandidaten tillträda det
tillträda det mandat, mandat, för vilket hans
för vilket hans eller eller hennes personliga
hennes personliga röstetal röstetal enligt 7 §
enligt 7 § är störst är störst i
i förhållande till förhållande till antalet
antalet avgivna röster avgivna röster för
för partiet. partiet.
9 §
I stället för det som I stället för det som
anges i 14 kap. 19 § anges i 14 kap. 19 §
första--tredje styckena första--tredje och
vallagen (1972:620) och i de åttonde styckena vallagen
fall det i vallagen görs (1972:620) och i de fall det i
hänvisningar till den vallagen görs
paragrafen utses ersättare hänvisningar till den
på följande sätt. paragrafen utses ersättare
på följande sätt.
Regeringens förslag Utskottets förslag
När en ersättare skall När en ersättare skall
utses för en kandidat som utses för en kandidat som
fått plats i ordningen fått plats i ordningen
enligt 7 § på grundval enligt 7 § på grundval
av personligt röstetal av personligt röstetal
ordnas de valsedlar på ordnas de valsedlar på
vilka det lämnats vilka det lämnats
personröster för namnet personröster för namnet
i särskilda grupper. i särskilda grupper.
Grupperna bestäms med Grupperna bestäms med
utgångspunkt i utgångspunkt i
namnordningen på namnordningen på
valsedlarna så att valsedlarna så att
sinsemellan likadana valsedlar sinsemellan likadana valsedlar
bildar en särskild grupp. bildar en särskild grupp.
Valsedlarna i den största Valsedlarna i den största
av dessa grupper bildar en av dessa grupper bildar en
grupp tillsammans med grupp tillsammans med
övriga valsedlar som tar övriga valsedlar som tar
upp samma namnordning. upp samma namnordning.
Ersättarna utses på Ersättarna utses på
grundval av valsedlarna i grundval av valsedlarna i
denna grupp efter storleken denna grupp efter storleken
på sina personliga på sina personliga
röstetal under röstetal under
förutsättning att förutsättning att
röstetalen uppgår till röstetalen uppgår till
minst fem procent av partiets minst fem procent av partiets
röstetal, dock lägst 50 röstetal i valkretsen, dock
röster. lägst 50 röster.
Det namn som har det Det namn som har det
största personliga största personliga
röstetalet är utsedd röstetalet är utsedd
till ersättare för den till ersättare för den
ledamot som sammanräkningen ledamot som sammanräkningen
avser. Vid lika tal avgörs avser. Vid lika tal avgörs
företrädet genom företrädet genom
lottning. Kan inte lottning. Kan inte
ersättare utses genom detta ersättare utses genom detta
förfarande skall fjärde förfarande, skall fjärde
stycket tillämpas. stycket äga motsvarande
tillämpning.
När en ersättare skall När en ersättare skall
utses får en ledamot som utses för en ledamot som
fått plats i ordningen fått plats i ordningen
på grundval av på grundval av
jämförelsetalet enligt 7 jämförelsetalet enligt 7
§, görs för varje §, görs för varje
ledamot en sammanräkning ledamot en sammanräkning
inom det parti, för vilket inom det parti för vilket
ledamoten har blivit vald. Vid ledamoten har blivit vald. Vid
varje sammanräkning tas varje sammanräkning tas
hänsyn endast till de hänsyn endast till de
valsedlar som upptar valsedlar som upptar
ledamotens namn och som på ledamotens namn och som på
grund av detta gällde grund av detta gällde
för detta namn, när det för detta namn, när det
fick plats i ordningen. Varje fick plats i ordningen. Varje
valsedel gäller som hel valsedel gäller som hel
röst. Röstvärdet röst. Röstvärdet
skall tillgodoräknas det skall tillgodoräknas det
namn som står främst namn som står främst
på sedeln och därvid på sedeln och därvid
skall det iakttas att namnet skall det iakttas att namnet
på en kandidat som utsetts på en kandidat som utsetts
till ledamot skall anses som till ledamot skall anses som
obefintligt. Den som får obefintligt. Den som får
högsta röstetalet är högsta röstetalet är
utsedd till ersättare utsedd till ersättare
för den ledamot som för den ledamot som
sammanräkningen avser. sammanräkningen avser.
Mellan lika tal avgörs Mellan lika tal avgörs
företrädet genom företrädet genom
lottning. lottning.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Om det antal ersättare som har utsetts enligt andra--fjärde
styckena är mindre än det antal som kommunfullmäktige har
bestämt enligt 14 kap. 18 a § vallagen och samma ersättare har
utsetts för tre eller flera ledamöter, görs ytterligare en
sammanräkning för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall
även namnet på en sådan kandidat anses som obefintligt som genom
valet har blivit utsedd till ersättare för den ledamot som
sammanräkningen avser. I övrigt förfars på sätt som anges i
andra--fjärde styckena.
Om någon ersättare Om någon ersättare
för en viss ledamot inte för en viss ledamot inte
kan utses enligt andra--femte kan utses enligt andra--femte
styckena eller vad som styckena eller vad som
gäller i övrigt enligt gäller i övrigt enligt
14 kap. 19 § 14 kap. 19 § fjärde och
fjärde--sjunde styckena femte styckena vallagen, utses
vallagen, gäller i ingen ersättare för den
stället för 14 kap. 19 ledamoten.
§ åttonde stycket
vallagen att ingen
ersättare utses för den
ledamoten.