I betänkandet behandlas vissa av de förslag under avsnittet om massmedier
m.m. som regeringen lagt fram i budgetpropositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till Statens
biografbyrå (7 726 000 kronor), Stöd till svensk filmproduktion m.m.
(61 500 000 kronor), Stöd till filmkulturell verksamhet (61 000 000
kronor), Stöd till fonogram och musikalier (10 918 000 kronor),
Litteraturstöd (41 000 000 kronor), Stöd till kulturtidskrifter (19 500 000
kronor), Stöd till bokhandel (8 101 000 kronor), Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (53 534 000 kronor), Bidrag till Sveriges Dövas
Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk (17 500 000 kronor),
Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden (3 219 000
kronor), Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (27 810 000
kronor) samt Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete (16 310 000 kronor).
Totalt föreslås således i betänkandet en medelsanvisning på 328 118 000
kronor.
Utskottet föreslår en ändring av konstruktionen av anslaget Stöd till
filmkulturell verksamhet som innebär att Filminstitutet i viss utsträckning
självt får avgöra medelsfördelningen till olika bidragsändamål. För den
verksamhet som riktar sig till barn och ungdom skall dock lägst 21 miljoner
kronor användas nästa budgetår. Utskottet understryker även betydelsen av att
den verksamhet som avser främjande av spridning och visning av film i områden
utanför Stockholm i möjligaste mån skyddas mot nedskärningar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om Talboks- och
punktskriftsbibliotekets beställningsbemyndigande och om bibliotekets avtal om
utnyttjande av bibliotekets masterbandsarkiv. Utskottet tillstyrker även två i
propositionen framlagda lagförslag, ett som rör vissa ändringar i lagen
(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram och ett som rör
fortsatt giltighet under år 1995 av lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram.
Utskottets ställningstagande beträffande regeringens budgetförslag innebär
att motionsförslag som avser dessa avstyrks. Utskottet avstyrker även
motionsyrkanden som syftar till att ett regionalt stöd till filmproduktion
skall inrättas. Likaledes avstyrks ett yrkande om att åter tillåta
Filminstitutet att importera vuxenfilm. Slutligen avstyrks ett yrkande om
frågan om fonogramdistribution.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet)
under C. Massmedier m.m. avsnitten Film m.m., Litteratur och tidskrifter samt
Radio och television
dels under punkt C 1 (s. 119--121) föreslagit riksdagen att
1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram,
2. till Statens biografbyrå för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag på
7 726 000 kr,
dels under punkt C 2 (s. 122--123) föreslagit riksdagen att till Stöd
till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett
reservationsanslag på 61 500 000 kr,
dels under punkt C 3 (s. 124--127) föreslagit riksdagen att till Stöd
till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1994/95 anvisa ett
reservationsanslag på 61 000 000 kr,
dels under punkt C 4 (s. 127--129) föreslagit riksdagen att till Stöd
till fonogram och musikalier för budgetåret 1994/95 anvisa ett
reservationsanslag på 10 918 000 kr,
dels under punkt C 11 (s. 139--140) föreslagit riksdagen att till
Litteraturstöd för budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på
41 000 000 kr,
dels under punkt C 12 (s. 141) föreslagit riksdagen att till Stöd till
kulturtidskrifter för budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på
19 500 000 kr,
dels under punkt C 13 (s. 142--143) föreslagit riksdagen att till Stöd
till bokhandel för budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på
8 101 000 kr,
dels under punkt C 15 (s. 145--147) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen anförts om Talboks- och
punktskriftsbibliotekets avtal om utnyttjande av bibliotekets masterbandsarkiv,
2. medge att regeringen lämnar Talboks- och punktskriftsbiblioteket ett
beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr för budgetåret 1995/96,
3. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket för budgetåret 1994/95 anvisa
ett ramanslag på 53 534 000 kr,
dels under punkt C 16 (s. 148--150) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk för
budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på 17 500 000 kr,
dels under punkt C 17 (s. 150--151) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden för budgetåret 1994/95
anvisa ett förslagsanslag på 3 219 000 kr,
dels under punkt C 20 (s. 167--169) föreslagit riksdagen att
1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om fortsatt giltighet
av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,
2. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för budgetåret
1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 27 810 000 kr,
dels under punkt C 21 (s. 170--171) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete för
budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på 16 310 000 kr.
Lagförslagen har intagits i bilaga till betänkandet.
Motionerna
1993/94:Kr257 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om västsvensk filmproduktion.
1993/94:Kr281 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagsposten
Publikationer och information under C 3 Stöd till filmkulturell verksamhet.
1993/94:Kr282 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till regional
filmproduktion.
1993/94:Kr283 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen för budgetåret
1994/95 beslutar anslå 2 500 000 kr utöver regeringens förslag på anslaget C
3 Stöd till filmkulturell verksamhet.
1993/94:Kr284 av Göran Magnusson m.fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
visarorganisationerna tillförsäkras nödvändiga medel ur Filminstitutets budget,
i syfte att bevara och utveckla biografkulturen också på små orter i hela
landet.
1993/94:Kr289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
16. att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar 8 298 000 kr utöver vad regeringen föreslagit i enlighet med
vad i motionen anförts.
1993/94:Kr302 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional
filmproduktion.
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
10. att riksdagen beslutar att till C 11 Litteraturstöd, till En Bok För
Alla, för budgetåret 1994/95 anvisa 250 000 kr utöver regeringens förslag,
11. att riksdagen beslutar att till C 3 Stöd till filmkulturell verksamhet
för budgetåret 1994/95 anvisa 3 500 000 kr utöver regeringens förslag,
15. att riksdagen beslutar att till C 12 Stöd till kulturtidskrifter för
budgetåret 1994/95 anvisa 2 000 000 kr utöver regeringens förslag,
23. att riksdagen beslutar att till C 4 Stöd till fonogram och musikalier,
anslagsposten Stöd till fonogramproduktion, för budgetåret 1994/95 anvisa
500 000 kr utöver regeringens förslag,
66. att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut uttalar att
Filminstitutet skall ha rätt att importera film för vuxenpublik,
70. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distribution av fonogram.
1993/94:Kr309 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
12. (del) att riksdagen beslutar om oförändrat anslag för budgetåret 1994/95
i förhållande till förra årets budget för följande anslag under elfte
huvudtiteln, nämligen C 11--13 och C 15--17, C 20--21.
1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
26. att riksdagen till Nordiska dokumentationscentralen för
masskommunikationsforskning (NORDICOM) vid universitetet i Göteborg anvisar
1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för statistik och utredningar
om jämställdhetsaspekter inom massmedieområdet.
1993/94:A816 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen till Nordiska Dokumentationscentralen för
masskommunikationsforskning (NORDICOM) vid Universitetet i Göteborg anvisar
1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för statistik och utredningar
om jämställdhetsaspekter inom massmedieområdet, anslaget C 21.
Motionerna 1993/94:A40 yrkande 26 och 1993/94:A816 yrkande 3 har överflyttats
till kulturutskottet från arbetsmarknadsutskottet resp. utbildningsutskottet.
Utskottet
Statens biografbyrå (C 1)
Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll
av filmer och videogram samt enligt sin instruktion (1990:994) granska filmer
och videogram avsedda för offentlig visning. Byrån skall också vara
tillsynsmyndighet för videogrammarknaden. Målet för byrån är att minska
förekomsten av rörliga bilder som kan verka förråande eller vålla barn och
ungdom psykisk skada. Byråns granskning skall leda till dels att offentlig
visning av filmer med förråande innehåll förbjuds, dels att barn och ungdom
inte får tillträde till filmer som kan vålla psykisk skada. Vidare skall
tillsynen över videogrammarknaden hindra att videogram med olaga
våldsskildringar säljs eller hyrs ut. Byråns granskning bekostas med avgifter.
I budgetpropositionen föreslås vissa ändringar av lagen (1990:886) om
granskning och kontroll av filmer och videogram. Med hänvisning till att
resurserna för byrån kan minskas något, eftersom granskningen av filmer har
mindre omfattning, föreslås att tidsavgiften för granskning av film skall
sänkas från 45 till 40 kronor per spelminut. Vidare föreslås att arrangörer av
filmfestivaler eller annat konstnärligt eller ideellt evenemang, där
framställningar förekommer som godkänts för visning för personer under femton
år, bör kunna medges befrielse från avgiften för granskning.
För nästa budgetår föreslås ett ramanslag på 7 726 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Utskottet
tillstyrker även regeringens förslag till medelsanvisning.
Stöd till svensk filmproduktion m.m. (C 2)
Ett sexårigt film- och videoavtal som träffats mellan staten, olika
branschföreträdare, Sveriges Television AB och Nordisk Television AB trädde i
kraft den 1 januari 1993. Avtalet innebär att parterna skall lämna bidrag till
Svenska Filminstitutet för biograf- och videoverksamhet på mindre och
medelstora orter, för samarbete mellan film- och videobranschen och TV-bolagen,
för internationellt samarbete samt för produktionsstöd. Enligt avtalet skall
stödet till svensk filmproduktion uppdelas på ett förhandsstöd och ett
efterhandsstöd. Beslut om förhandsstöd fattas av Filminstitutets styrelse efter
förslag av filmkonsulenter. Efterhandsstöd skall utgå i proportion till hur
många besökare filmen får.
I propositionen föreslås att anslaget för nästa budgetår förs upp med
61 500 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet tar inledningsvis upp frågor som rör konsekvenser av film- och
videoavtalets konstruktion. Utskottet har uppmärksammat den allmänna
diskussion som förts rörande förhållandet mellan de i det föregående nämnda
stödformerna för filmproduktion, nämligen förhandsstödet och efterhandsstödet.
Enligt filmavtalet skall 75 % av produktionsstödet användas till förhandsstöd
av såväl långfilm som kortfilm och 25 % till efterhandsstöd som endast avser
långfilm. Efterhandsstödet får uppgå till högst 8 miljoner kronor per film. För
att efterhandsstöd skall kunna utgå till en film skall den inom ett år efter
biografpremiären ha setts av minst 30 000 betalande biografbesökare. När
filmen uppnått detta besöksantal utgår stöd på 4 miljoner kronor. Stödet ökar
sedan successivt till högst 8 miljoner kronor vid 110 000 betalande besökare
inom ett år från premiären. Om fordringarna på efterhandsstöd överstiger de
tillgängliga medlen och annan finansiering inte kan ordnas får Filminstitutets
styrelse använda medel som annars skulle ha använts för förhandsstöd för att
täcka bristen.
Filminstitutet har i sin anslagsframställning anfört att prognosen för
innevarande budgetår pekar på att kravet på efterhandsstöd kommer att bli
betydligt högre än 25 % av disponibla medel. Därigenom reduceras övriga
stödmedel väsentligt i förhållande till vad som avsetts i filmavtalet.
Filminstitutets ledning har vid en uppvaktning inför kulturutskottet i mars i
år informerat utskottet om att prognosen tyder på att under innevarande
verksamhetsår ca 65 % av produktionsstödet kommer att användas till
förhandsstöd och resten till efterhandsstöd.
Enligt filmavtalet har de parter som står bakom filmavtalet möjlighet att,
sedan avtalet varit i kraft i två år, dvs. vid årsskiftet 1994/95, påkalla
överläggningar om villkoren i avtalet. Utskottet utgår från att regeringen noga
följer den här redovisade frågan och -- om vid nämnda tidpunkt risk alltjämt
föreligger för en alltför stor urholkning av förhandsstödet -- snarast begär
överläggningar i syfte att motverka sådan urholkning.
Företrädare för Oberoende Filmares Förbund har vid uppvaktning inför
utskottet framhållit att vissa filmer visas för ett antal personer utan att
detta kommer till uttryck i biografstatistiken, t.ex. då filmer visas i skolor,
på daghem och i slutna sällskap. Utskottet anser därför att det också finns
skäl för regeringen att överväga om det är motiverat att då det gäller
efterhandsstöd begära överläggningar med övriga avtalsparter om hur antalet
betalande biografbesökare skall beräknas.
Utskottet övergår till att behandla tre motioner som rör regional
filmproduktion. Samtliga motioner syftar till att ett regionalt stöd till
filmproduktion skall inrättas.
I motion Kr302 (s) framhålls att filmproduktionen i vårt land är koncentrerad
till Stockholm och att möjligheterna för filmare att finansiera sina projekt
och arbeta utanför Stockholm har varit mycket små. Den regionala verksamhet som
nu kommit till stånd har inneburit en ändring i detta avseende. Det finns
enligt motionären starka skäl för att även den statliga filmpolitiken tar sikte
på insatser på regional nivå.
I motion Kr282 (s) hänvisas till den verksamhet som bedrivs av den ideella
föreningen Filmpool Jämtland, där enskilda individer, föreningar,
organisationer och myndigheter är medlemmar. Från Filmpool Jämtland lämnas
ekonomiskt, tekniskt och konstnärligt stöd för filmare bosatta i Jämtlands län
som vill genomföra filmprojekt i sina lokala miljöer. Motionären anser att
förutsättningar bör ges för regional filmproduktion.
Motionärerna bakom motion Kr257 (s) framhåller att svensk filmproduktion i
huvudsak är lokaliserad till Stockholm och att statliga insatser bör vidtas för
att förbättra produktionen av film i Västsverige (yrkande 7).
Regionalt baserad filmproduktion har på senare år vuxit fram på flera ställen
i landet med början i Norrbotten där Filmpool Nord i Luleå tillkom vid
årsskiftet 1991/92, bl.a. i syfte att ekonomiskt, tekniskt, administrativt,
juridiskt och konstnärligt stödja Norrbottensfilmare och kort- och
dokumentärfilm med Norrbotten och Nordkalotten som utgångspunkt. Verksamheten
som finansieras genom Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns
landsting, Länsarbetsnämnden i Norrbottens län, Kommunförbundet och Luleå
kommun beskrevs närmare i utskottets betänkande 1992/93:KrU7. Liknande
verksamhet bedrivs numera även i Jämtlands län vid Filmpool Jämtland i
Östersund, i Kopparbergs län vid Filmpool Dalarna i Falun samt vid Västernfilm
i Alingsås med en verksamhet som avser både Älvsborgs och Göteborgs och Bohus
län.
Utöver den verksamhet som bedrivs vid de här uppräknade s.k. filmpoolerna bör
nämnas att planer finns på några ställen i landet på att inrätta regionala
filmfonder. Sålunda pågår t.ex. i Göteborg diskussioner mellan Götafilm AB,
Göteborgs kommun, Älvsborgs och Göteborgs och Bohus läns landsting, Göteborg
Film Festival och Göteborgsdistriktet inom Sveriges Television AB.
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden med liknande syfte som de nu
aktuella. Hösten 1992 konstaterade utskottet att frågan om fördelningen av
produktionsstödet i enlighet med film- och videoavtalet ankommer på
Filminstitutets styrelse efter förslag från filmkonsulenterna. Vidare framhöll
utskottet att film- och videoavtalet inte ger utrymme för en fördelning av
produktionsstöd där produktionsorten tillmäts betydelse för beslut om stöd.
Utskottet ansåg att det är angeläget att det finns goda förutsättningar för
filmproduktion i regioner utanför Stockholmsregionen och förutsatte att
möjligheterna till sådan produktion tas till vara (bet. 1992/93:KrU7 s. 9).
Utskottet vidhöll sitt ställningstagande våren 1993 (bet. 1992/93:KrU26 s. 5).
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt i denna fråga. Utskottet vill
framhålla betydelsen för det lokala och regionala kulturlivet av att regionalt
baserad filmproduktion kommer till stånd. Vidare vill utskottet erinra om att
den kulturpolitiska utredning som regeringen tillsatte våren 1993 på initiativ
av riksdagen, den s.k. Kulturutredningen, enligt sina direktiv har i uppgift
att göra en utvärdering av kulturpolitikens hittillsvarande inriktning med
utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål (dir. 1993:24). Utredningen skall
särskilt ägna uppmärksamhet åt decentraliseringsmålet. Utskottet finner det
naturligt att utredningen i det sammanhanget behandlar frågan om en
regionaliserad filmproduktion. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Kr257 yrkande 7, Kr282 och Kr302.
Stöd till filmkulturell verksamhet (C 3)
Under anslaget beräknas medel för arkivverksamhet, publikationer och
information, verksamhet riktad till barn och ungdom, främjande av spridning och
visning av värdefull film, Filminstitutets styrelse och ledning samt
administrativ service. Vidare beräknas under anslaget medel för
Konstnärsnämndens filmstöd.
I budgetpropositionen konstateras att Filminstitutet inte hunnit genomföra
den översyn av den filmkulturella verksamheten som regeringen uppdragit åt
Filminstitutet att redovisa i institutets fördjupade anslagsframställning för
budgetåren 1994/95--1996/97. Regeringen utgår från att resultatet av översynen
kommer att presenteras i nästa anslagsframställning.
Regeringen anför vidare att det ansträngda statsfinansiella läget har gjort
det nödvändigt att se över besparingsmöjligheterna inom filmområdet. Regeringen
erinrar om de tre utgångspunkter för den filmkulturella verksamheten som angavs
i proposition 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till
filmkulturell verksamhet. I budgetpropositionen anges dessa i sammanfattning
enligt följande.
A. Den filmkulturella verksamhetens inriktning bör bestämmas av vad som från
statlig filmpolitisk utgångspunkt är motiverat. Verksamheter som kan betecknas
som branschfrämjande eller som ansvarsmässigt hör hemma hos andra myndigheter
skall inte bedrivas av Filminstitutet såvida inte finansiella resurser för
sådan verksamhet kan tillföras utifrån.
B. Sådan kommersiell filmverksamhet som Filminstitutet bedriver och som kan
anses ligga utanför det statliga filmpolitiska området, t.ex. studioverksamhet,
filmlaboratorier och biografverksamhet skall vara självfinansierande.
C. Filminstitutet bör inte bedriva sådan filmkulturell verksamhet som innebär
att man konkurrerar med andra organisationer och institutioner inom filmområdet
som bedriver liknande verksamhet.
Regeringen föreslår att anslaget skall minska med 7 298 000 kronor för
nästa budgetår och sammanlagt uppgå till 61 miljoner kronor. Förslaget innebär
att totalt 58 772 000 kronor skall anvisas för Filminstitutets filmkulturella
verksamhet medan bidraget till Konstnärsnämndens filmstöd oförändrat skall
uppgå till 2 228 000 kronor. Regeringens fördelning av besparingen på olika
anslagsposter framgår av följande uppställning.
______________________________________________________________________________
1993/94 Beräknad ändring
1994/95
___________________
Regeringens förslag
______________________________________________________________________________
1. Arkivverksamhet 18 000 000 - 1 000 000
2. Publikationer och information 8 500 000 - 3 000 000
3. Verksamhet riktad till barn och ungdom 22 000 000 - 1 000 000
4. Främjande av spridning och visning av
värdefull film 12 000 000 - 1 500 000
5. Styrelse och ledning 4 000 000 - 200 000
6. Administrativ service 1 570 000 - 598 000
7. Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd 2 228 000 of.
__________ _________
68 298 000 - 7 298 000
______________________________________________________________________________
Utskottet redovisar inledningsvis två motioner som rör konstruktionen av
anslaget och förslag rörande prioriterade bidragsändamål. Därefter redovisas
tre motionsyrkanden rörande medelsanvisningen under anslaget.
Motionären bakom motion Kr281 (fp) anser att regeringens förslag till
besparing på anslaget innebär att tidningen Chaplin, som finansieras från
anslagsposten 2, hotas av nedläggning. Enligt motionären bör Filminstitutets
styrelse få avgöra hur nedskärningar inom det filmkulturella området skall
göras.
I motion Kr284 (s, c) påpekas att bidraget till visningsorganisationerna, som
fördelas av Filminstitutet, under det senaste budgetåret minskat med 10 %.
Motionärerna anser att visningsorganisationerna skall tillförsäkras nödvändiga
medel för att bevara och utveckla biografkulturen i hela landet.
I tre motionsyrkanden behandlas frågor som rör
medelsanvisningen under förevarande anslag. Motionärerna bakom
motion Kr289 (v) motsätter sig den av regeringen föreslagna besparingen som
bl.a. sägs innebära att tidskriften Chaplin och visningsverksamheten för barn
och ungdom hotas (yrkande 16). Motionärerna föreslår att anslaget skall
tillföras sammanlagt 8 298 000 kronor utöver regeringens förslag. Samtliga
anslagsposter bör enligt motionärerna vara oförändrade i förhållande till
innevarande budgetår utom anslagsposten 3. Verksamhet riktad till barn och
ungdom, som -- i förhållande till innevarande budgetår -- bör räknas upp med 1
miljon kronor till sammanlagt 23 miljoner kronor. Resursökningen bör enligt
motionärerna förstärka skolbioverksamheten, stödja medieverkstäder och användas
för att utarbeta medie- och filmpedagogiskt material.
I motion Kr307 (s) anförs att den föreslagna besparingen särskilt drabbar
verksamheten för barn och ungdom, främjandeverksamheten och
publikationsverksamheten, bl.a. tidningen Chaplin (yrkande 11). I motionen
föreslås att anslaget skall tillföras 3,5 miljoner kronor utöver regeringens
förslag samt att Filminstitutet självt skall få avgöra hur dessa medel skall
användas.
I motion Kr283 (s) yrkas att 2,5 miljoner kronor utöver regeringens förslag
skall tillföras anslaget och att därvid ingen besparing skall göras på
anslagsposten Verksamhet riktad till barn och ungdom. Vidare bör enligt
motionären besparingen på anslagsposterna 2. Publikationer och information och
4. Främjande och spridning av värdefull film begränsas.
Utskottet har -- som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande --
vid beredningen av ärendet uppvaktats av företrädare från Filminstitutet som
informerat om institutets filmkulturella verksamhet samt framfört synpunkter på
regeringens förslag till nedskärningar m.m. Därvid har framkommit bl.a.
önskemål dels om att detaljstyrningen av Filminstitutets filmkulturella
verksamhet skall upphöra, dels om att utskottet skall ompröva
besparingsförslaget.
Utskottet har vid sina överväganden funnit att det är motiverat att
Filminstitutet inom ramen för tilldelade medel självt i viss utsträckning får
avgöra medelsfördelningen till olika bidragsändamål. Under förevarande anslag
bör därför fr.o.m. nästa budgetår de nuvarande anslagsposterna 1--6, vilka
samtliga avser Filminstitutets verksamhet, slås samman till en anslagspost,
benämnd Filmkulturell verksamhet m.m. Medel för Konstnärsnämndens
filmverksamhet bör även i fortsättningen anvisas över anslagsposten Bidrag till
Konstnärsnämndens filmstöd.
När det gäller den nya anslagsposten 1. Filmkulturell verksamhet m.m. vill
utskottet framhålla följande. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget
att inriktningen av det filmkulturella stödet bibehålls. Således bör även i
fortsättningen medel avsättas för arkivverksamhet, publikationer och
information, barn- och ungdomsverksamhet, s.k. främjandeverksamhet, styrelse,
ledning och administrativ service. Vidare bör utgångspunkten för de
filmkulturella satsningarna vara de riktlinjer som anges under de i det
föregående refererade tre punkterna A--C, som bl.a. innebär att Filminstitutet
inte skall konkurrera med andra organisationer och institutioner inom
filmområdet som bedriver liknande verksamhet.
Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att medlen avsedda för
den verksamhet som riktar sig till barn och ungdom inte understiger den nivå
som regeringen förordat för nästa budgetår. Utskottet anser därför att lägst
21 miljoner kronor skall användas för nämnda ändamål.
När det gäller det i motion Kr284 åsyftade stödet till
visningsorganisationerna vill utskottet inledningsvis anmärka att stödet för
närvarande utgår från två anslagsposter. Visningsstöd som avser barn och ungdom
utgår från anslagsposten 3. Verksamhet riktad till barn och ungdom, medan
visningsstöd som avser vuxna utgår från anslagsposten 4. Främjande av spridning
och visning av värdefull film. Vidare vill utskottet erinra om de riktlinjer
som Filminstitutet upprättat för det s.k. visningsstödet. Av dessa framgår
följande.
Det s.k. visningsstödet är avsett för verksamheter som syftar till att nå en
bred publik med kvalitativt bra film visad under goda förhållanden. Stödet
delas ut till visningsorganisationer som på ett nationellt plan verkar för
denna målsättning. Verksamhet riktad till barn och ungdom får en speciellt
välvillig behandling vid fördelningen av stödmedlen. Visningsstödet är inte ett
allmänt driftsstöd utan ett filmpolitiskt instrument för att uppnå den
formulerade målsättningen. Stöd utgår även till filmfestivaler som av olika
skäl kan vara av nationellt filmpolitiskt intresse.
Mottagare av visningsstöd är till största delen de rikstäckande
organisationerna Bio Kontrast som anordnar offentliga visningar av
kvalitetsfilm på framför allt Folkets Hus-biografer över hela landet,
Bygdegårdarnas riksförbund, Riksföreningen Våra Gårdar, Folkets Bio, Sveriges
Förenade Filmstudios, FilmCentrum och Kulturföreningen Kedjan.
Enligt utskottets uppfattning har visningsorganisationernas verksamhet stor
betydelse för att stärka filmens roll i det lokala kulturlivet. Med hjälp av
det statliga visningsstödet bidrar organisationerna till att skapa en
decentraliserad kulturverksamhet. Utskottet vill med hänvisning till det
anförda understryka betydelsen av att den verksamhet som avser främjande av
spridning och visning av film i områden utanför Stockholm i möjligaste mån
skyddas mot nedskärningar.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr281 och
Kr284 som sin mening ge regeringen till känna.
Då det gäller medelsanvisningen under anslaget tillstyrker utskottet
regeringens förslag, vilket innebär att under anslaget bör beräknas 61 miljoner
kronor. Anslagsposten 1. Filmkulturell verksamhet m.m. skall uppgå till
58 772 000 kronor och anslagsposten 2. Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd
skall uppgå till 2 228 000 kronor.
Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Kr283, Kr289 yrkande 16
och Kr307 yrkande 11 avstyrks.
Slutligen behandlas i detta avsnitt ett motionsyrkande rörande
Filminstitutets import av vuxenfilm.
I motion Kr307 (s) erinras om att riksdagen på hösten 1992 efter förslag från
regeringen beslöt att Filminstitutets import av vuxenfilm skulle upphöra
(yrkande 66). Även om effekterna ännu inte fullt ut fått genomslag kan man
enligt motionärerna redan nu med säkerhet konstatera att andra importörer inte
fyllt den lucka som skapades genom beslutet. Motionärerna anför att kostnaden
för verksamheten tidigare uppskattats till 500 000 kronor per år. Vidare
framhålls att Filminstitutet inte skall konkurrera med övriga filmimportörer.
Motionärerna föreslår att riksdagen skall ändra sitt tidigare beslut.
Filminstitutet bör således åter tillåtas att importera vuxenfilm.
Utskottet tog med anledning av filmpropositionen hösten 1992 ställning till
motionsyrkanden med liknande innehåll som det nu aktuella. Utskottet
konstaterade då bl.a. att Filminstitutet under lång tid bedrivit värdefull
import av sevärda filmer från en svårbearbetad marknad i udda länder. Enligt
utskottets uppfattning hade denna verksamhet varit angelägen i en tid då
konkurrens från andra importörer saknats eller varit starkt begränsad.
Utskottet ansåg att -- eftersom andra importörer i betydande omfattning ägnade
sig åt import av kvalitetsfilm för vuxna -- det med fog kunde ifrågasättas om
Filminstitutet även i fortsättningen skulle importera vuxenfilm.
Vidare ansåg utskottet att det var angeläget att understryka betydelsen av
den princip som enligt regeringens förslag i fortsättningen skall vara bärande
för den framtida statliga filmkulturella politiken och som bl.a. innebär att
Filminstitutet inte bör ägna sig åt aktiviteter som branschen eller
organisationer på filmens område kan göra. Utskottet erinrade även om att --
enligt filmpropositionen -- flera fria filmimportörer ifrågasatt om
Filminstitutets importverksamhet bedrivits konkurrensneutralt. Slutligen
förutsatte utskottet att regeringen skulle följa frågan och avstyrkte
motionsyrkandena (bet. 1992/93:KrU7 s. 13). Utskottet intog samma hållning i
denna fråga våren 1993 (bet. 1992/93:KrU26 s. 7).
Utskottet har inte kunnat finna att skäl framkommit som motiverar ett ändrat
ställningstagande i detta hänseende. Utskottet avstyrker därför motion Kr307
yrkande 66.
Stöd till fonogram och musikalier (C 4)
Innevarande budgetår stöder staten fonogramverksamhet i Sverige under två
anslag. Från det nu behandlade anslaget -- vilket disponeras av Statens
kulturråd -- fördelas ca 10,1 miljoner kronor till fonogramproduktion,
fonogramdistribution och utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi.
Vidare utgår från anslaget ca 2,2 miljoner kronor till utgivning av äldre
svenska tonsättares verk samt till Svenska tonsättares internationella
musikbyrå (STIM). Ytterligare stöd till fonogramverksamhet -- produktion av
fonogram under märket Caprice Records -- utgår med lägst 6,2 miljoner kronor
från anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter (B 11).
I budgetpropositionen anförs att en samordning av det statliga stödet till
fonogramverksamhet bör ske genom att verksamheten inom Svenska rikskonserter
inriktas på utgivning av ny svensk musik och fonogram med i Sverige verksamma
men oetablerade artister, medan Kulturrådet svarar för stödet även till annan
utgivning av kvalitetsfonogram. Mot denna bakgrund föreslås att 1,5 miljoner
kronor av Svenska rikskonserters medel för fonogramutgivning förs över till
Kulturrådet under det nu behandlade anslaget. För budgetåret 1994/95 föreslås
att riksdagen till stöd till fonogram och musikalier anvisar totalt
10 918 000 kronor, en minskning med 1 459 000 kronor. Minskningen är
föranledd av att Musikaliska akademiens utgivning av en svensk musikhistorisk
fonogramantologi inom kort kommer att avslutas, varför det statliga stödet
(innevarande budgetår 3 112 000 kronor) kommer att upphöra.
Vidare anförs i budgetpropositionen att stödet till fonogramdistribution, som
till utgången av juni 1994 regleras i ett avtal mellan staten och Compact
Distribution AB, fr.o.m. budgetåret 1994/95 skall samordnas med det övriga
fonogramstödet samt att avtal mellan distributörer och staten skall slutas
genom Kulturrådet.
Utskottet övergår till att behandla en motion som rör medelstilldelningen
samt därefter en motion som tar upp frågan om fonogramdistribution.
I motion Kr307 (s) föreslås att riksdagen till stöd till fonogramproduktion
anvisar 500 000 kronor utöver regeringens förslag (yrkande 23). Motionärerna
anför att medlen behövs till produktion av fonogram med invandrad musik. En
sådan satsning utgör ett led i arbetet mot främlingsfientlighet och rasism.
Motionärerna anför vidare att det i Sverige finns ett stort antal mycket
skickliga invandrade musiker som sällan eller aldrig får möta en svensk publik,
vare sig vid konserter eller på fonogram. Det är angeläget att minoriteternas
kultur blir en del av det allmänna kulturlivet och tillgängligt för flera för
att kulturlivet i dess helhet på så sätt skall kunna stimuleras och berikas.
Utskottet har från Kulturrådet, som fördelar fonogramproduktionsstödet,
inhämtat att stöd till fonogramproduktion av invandrad musik under år 1993
beviljades till fem produktioner och att det under våren 1994 endast finns en,
ännu ej behandlad, ansökan om stöd till fonogramproduktion av invandrad musik.
Från Caprice Records har upplysts att målsättningen även i fortsättningen
kommer att vara att producera invandrad musik samt att man planerar några
fonogramproduktioner under budgetåret 1994/95.
Utskottet konstaterar att frågan om förutsättningarna för spridning och
mångfaldigande av musik ligger inom ramen för Kulturutredningens arbete.
Utskottet förutsätter därför att frågan om produktion av fonogram med invandrad
musik kommer att behandlas av utredningen.
Utskottet anser sig mot bakgrund av vad utskottet redovisat inte kunna
förorda en sådan uppräkning av anslaget som föreslås av motionärerna bakom
motion Kr307. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag. Detta innebär
att motionen i nu berörd del avstyrks (Kr307 yrkande 23).
I den behandlade motionen anförs även att frågan om fonogramdistribution
är komplicerad och att den bör ytterligare uppmärksammas. Motionärerna betonar
härvid att situationen för de fonogram som produceras av mindre skivbolag är
besvärlig (yrkande 70).
Utskottet konstaterar att frågan om fonogramdistribution behandlas av
Kulturrådet i rapporten Digitala drömmar -- med fonogrammen mot 2000-talet, En
översyn av den svenska fonogrammarknaden som överlämnades till regeringen
hösten 1993. Kulturrådet, som i rapporten finner att fonogramdistributionen är
hårt koncentrerad till de största bolagen och att de små bolagen ofta har svårt
att få distributionen att fungera tillfredsställande, anser att det även
fortsättningsvis måste finnas statligt stöd till distributionsverksamheten.
Vidare konstaterar Kulturrådet att det är svårt att med kulturpolitiska medel
komma till rätta med att de mindre distributörerna inte kan konkurrera med de
större i fråga om priser, leveransvillkor m.m. Kulturrådet anför att
Konkurrensverket i sin fortsatta
granskning av fonogrambranschen bl.a. kommer att syna storbolagens
leveransvillkor för att utröna om de innehåller element som kan anses vara
konkurrenshämmande.
Utskottet utgår från att frågan om fonogramdistribution ytterligare kommer
att behandlas av Kulturutredningen, som skall beakta förutsättningarna för
spridning och mångfaldigande av musik. Med hänsyn härtill anser utskottet att
motionsyrkandet inte påkallar någon riksdagens åtgärd (Kr307 yrkande 70).
Litteraturstöd (C 11)
Från anslaget utgår stöd dels till utgivning av litteratur enligt
förordningen (1993:449) om statligt litteraturstöd, dels till En Bok För Alla
AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris enligt ett
t.o.m. den 30 juni 1996 gällande avtal mellan staten och bolaget, dels till
Expertkommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska.
En Bok För Alla AB har i sin anslagsframställning begärt att
medelsanvisningen till bolaget för nästkommande budgetår räknas upp enligt den
praxis som gäller för statliga bidragsanslag.
För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen ett anslag om 41 000 000 kronor.
Detta innebär en ökning med 134 000 kronor och utgör en begränsad kompensation
för prisutvecklingen.
I motion Kr307 (s) yrkas att riksdagen, som ett led i satsningen på att vidga
kulturellt deltagande och skapa kulturell jämlikhet, beslutar att under
anslaget till En Bok För Alla AB anvisa 250 000 kronor utöver regeringens
förslag (yrkande 10).
Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom
kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av
arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund
hemställs att anslaget Litteraturstöd i förhållande till innevarande budgetår
skall vara oförändrat (yrkande 12 delvis).
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag. Motion
Kr307 yrkande 10 och motion Kr309 yrkande 12 i här aktuell del avstyrks
således.
Stöd till kulturtidskrifter (C 12)
Från anslaget, som disponeras av Kulturrådet, utgår produktions- och
utvecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om statligt stöd till
kulturtidskrifter. Kulturrådet har för budgetåret 1994/95 begärt att anslaget
skall föras upp med oförändrat belopp, 19 450 000 kronor.
Regeringen har beräknat en begränsad kompensation för prisutvecklingen och
föreslår ett anslag på 19 500 000 kronor, vilket således innebär en ökning
med 50 000 kronor.
Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom
kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av
arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund
hemställs att anslaget Stöd till kulturtidskrifter i förhållande till
innevarande budgetår skall vara oförändrat (yrkande 12 delvis).
Motionärerna bakom motion Kr307 (s) föreslår att det till anslaget Stöd till
kulturtidskrifter anvisas 2 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
Motionärerna anför att situationen för utgivare av kulturtidskrifter behöver
förbättras bl.a. vad gäller datautrustning samt teknisk utrustning för
tryckning (yrkande 15).
Utskottet, som konstaterar att frågan om förutsättningar för spridning och
mångfaldigande av texter ligger inom ramen för Kulturutredningens arbete,
godtar regeringens förslag till medelsanvisning. Motion Kr309 yrkande 12 i nu
aktuell del och motion Kr307 yrkande 15 avstyrks således.
Stöd till bokhandel (C 13)
Från anslaget utgår -- efter beslut av Bokbranschens Finansieringsinstitut AB
-- medel för lån till investeringar i bokhandel m.m., sortimentsstöd och
katalogdatorstöd. Från anslaget utgår även bidrag till institutet för dess
kostnader för administration av den statliga stödverksamheten.
För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen ett anslag om 8 101 000 kronor,
en ökning med 71 000 kronor.
Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom
kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av
arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund
hemställs att anslaget Stöd till bokhandel i förhållande till innevarande
budgetår skall vara oförändrat (yrkande 12 delvis).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionen i nu aktuell del avstyrks
således (Kr309 yrkande 12 delvis).
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (C 15)
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har till uppgift att i samverkan
med andra bibliotek förse synskadade och andra läshandikappade med litteratur.
Regeringen har för TPB:s verksamhet beräknat 53 534 000 kronor. I beloppet
ingår en höjning av anslaget med 1 miljon kronor för att förbättra servicen
till synskadade. Vidare föreslår regeringen att förevarande anslag minskas med
8 766 000 kronor. Minskningen beror bl.a. på att bidraget till Sveriges Dövas
Riksförbunds (SDR) videogramproduktion (10 461 000 kronor) som innevarande
budgetår anvisas under det nu behandlade anslaget fr.o.m. budgetåret 1994/95
föreslås anvisat under anslaget Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för
produktion av videogram på teckenspråk (C 16).
Regeringen föreslår vidare att TPB ges bemyndigande att göra beställningar på
11 miljoner kronor för betalning under budgetåret 1995/96.
I propositionen anförs att TPB har rätt att träffa avtal för högst tre år med
ett eller flera företag angående utnyttjande av bibliotekens masterbandsarkiv
för försäljning och leverans av talböcker till biblioteken. Regeringen anför
att avtalen torde rymmas inom TPB:s ordinarie verksamhet och att anledning
därför saknas att riksdagen lämnar särskilt medgivande till avtalen eller att
de görs beroende av regeringens godkännande.
Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom
kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av
arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund
hemställs att anslaget Talboks- och punktskriftsbiblioteket i förhållande till
innevarande budgetår skall vara oförändrat (yrkande 12 delvis).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Ställningstagandet innebär att motionen i nu berörd del avstyrks (Kr309 yrkande
12 delvis).
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till
beställningsbemyndigande och även vad regeringen i övrigt anfört om TPB:s avtal
om utnyttjande av bibliotekets masterbandsarkiv.
Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på
teckenspråk (C 16)
Som utskottet redovisat under föregående anslag skall inte längre bidraget
till SDR:s videogramproduktion på teckenspråk anvisas under anslaget Talboks-
och punktskriftsbiblioteket (C 15) utan i stället anvisas under det nu
behandlade anslaget. Regeringen beräknar för nämnda videogramproduktion
17 500 000 kronor, vilket innebär en ökning med 7 039 000 kronor. Regeringen
bedömer att videogramproduktionen helt kan anförtros SDR under förutsättning
bl.a. att videoverksamheten organiseras som en särskild sektion med en särskild
styrelse bestående av en ordförande och 6 ledamöter, av vilka ordföranden och 3
ledamöter utses av regeringen.
Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom
kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av
arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund
hemställs att anslaget i förhållande till innevarande budgetår skall vara
oförändrat (yrkande 12 delvis).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionen i nu aktuell del avstyrks
således (Kr309 yrkande 12 delvis).
Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden (C 17)
Regeringen beräknar för Svenska språknämndens och Sverigefinska språknämndens
verksamhet 3 219 000 kronor, en ökning med 91 000 kronor.
Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom
kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av
arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund
hemställs att anslaget Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden skall vara oförändrat (yrkande 12 delvis).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag, varför motionen i nu aktuell del
avstyrks (Kr309 yrkande 12 delvis).
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (C 20)
Ur anslaget utgår medel till TERACOM Svensk Rundradio AB, Svenska Kabel TV AB
och Sverigefinska Riksförbundet för kostnader med anledning av utbyte av
TV-sändningar mellan Sverige och Finland.
Utskottet tillstyrker förslag av regeringen till lag om fortsatt giltighet av
lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram till
utgången av år 1995.
För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen ett anslag om
27 810 000 kronor, en ökning med 678 000 kronor.
Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom
kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av
arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund
hemställs att anslaget Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland i
förhållande till innevarande budgetår skall vara oförändrat (yrkande 12
delvis).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. Detta innebär
att motionen i nu aktuell del avstyrks (Kr309 yrkande 12 delvis).
Utskottet har i detta sammanhang uppmärksammat att det påtalats att
mottagningen av den finska kanalen utanför Nackasändarens täckningsområde
drabbats av störningar på grund av TV 4:s sändningar. Utskottet har inhämtat
att s.k. precisionsoffset nyligen installerats på sändaren vilket torde
innebära att nämnda mottagning förbättrats. TERACOM avser att följa upp
effekterna av installationen.
Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete (C 21)
Från anslaget utgår stöd till den svenska avdelningen av Nordiska
Dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDICOM) vid
Göteborgs universitet för information om forskningsresultat samt för att
utarbeta mediestatistik. Regeringen har genom beslut i oktober 1993 anslagit
ett engångsbidrag till NORDICOM för att därutöver under innevarande budgetår
och det nästkommande budgetåret ansvara för samordningen av det
statistikarbete som utförts inom ramen för den s.k. Mediebarometern, en uppgift
som tidigare innehades av det numera avvecklade Sveriges Radios Program- och
publikforskningsavdelning (PUB).
Från anslaget utgår även stöd till svensk medverkan i vissa utredningsprojekt
och samarbete inom det s.k. audiovisuella Eureka samt för svensk medverkan i
EG:s program MEDIA 95.
Regeringen föreslår att under anslaget för budgetåret 1994/95 skall anvisas
16 310 000 kronor, en ökning med 23 000 kronor.
Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom
kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av
arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund
hemställs att anslaget Bidrag till dokumentation av medieutveckling och till
europeiskt mediesamarbete i förhållande till innevarande budgetår skall vara
oförändrat (yrkande 12 delvis).
Motionärerna bakom motion A40 (s) och motion A816 (s) föreslår att riksdagen
till NORDICOM anvisar 1 miljon kronor utöver vad regeringen föreslagit för
statistik och utredningar om jämställdhetsaspekter inom massmedieområdet
(yrkande 26 resp. yrkande 3). De anför att kunskaperna om kvinnor och media är
bristfälliga och att PUB, som sedan den 1 juli 1993 är nedlagt, inhämtade sådan
kunskap. NORDICOM har övertagit några av PUB:s uppgifter, men de medel som
NORDICOM tillförts är mycket otillräckliga och medger inte en fortsatt
jämställdhetsforskning i den utsträckning som är önskvärd. Motionärerna anför
att det är viktigt med en förstärkning av jämställdhetsforskningen och
faktainsamlingen vid NORDICOM.
Utskottet har inhämtat att NORDICOM i oktober 1993 gav ut boken Nordisk
forskning om kvinnor och medier, i vilken redovisas kunskapsläget i de nordiska
länderna när det gäller kvinnoperspektiv i forskningen om journalistik,
massmedier och kommunikation.
Utskottet konstaterar att regeringen den 28 oktober 1993 beslutat att
tillkalla en utredare med uppdrag att kartlägga behovet av sektorsforskning om
massmedierna och att utarbeta förslag om formerna för en sådan forskning.
Utredaren kommer enligt direktiven att bl.a. ta upp frågor som rör forskning av
den typ som bedrevs inom PUB.
Med hänsyn till vad utskottet redovisat är inte utskottet berett att föreslå
att anslaget skall räknas upp i syfte att tillföra NORDICOM ytterligare medel.
Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag
till medelsanvisning. Ställningstagandet innebär att motion Kr309 yrkande 12 i
nu aktuell del, motion A40 yrkande 26 och motion A816 yrkande 3 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lag om granskning och kontroll av filmer och videogram
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram,
2. beträffande medelsanvisningen till Statens biografbyrå
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens
biografbyrå för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 7 726 000 kr,
3. beträffande medelsanvisningen till Stöd till svensk filmproduktion
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till svensk
filmproduktion m.m. för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 61 500 000 kr,
4. beträffande regional filmproduktion
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 7, 1993/94:Kr282 och
1993/94:Kr302,
5. beträffande konstruktionen av anslaget Stöd till filmkulturell
verksamhet samt prioriterade bidragsändamål
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Kr281 och 1993/94:Kr284 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
konstruktionen av anslaget Stöd till filmkulturell verksamhet samt prioriterade
bidragsändamål,
6. beträffande medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1993/94:Kr283, 1993/94:Kr289 yrkande 16 och 1993/94:Kr307 yrkande 11
till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1994/95
under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kr,
res. 1 (s)
men. (v)
7. beträffande Filminstitutets import av vuxenfilm
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 66,
res. 2 (s)
8. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och musikalier
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Kr307 yrkande 23 till Stöd till fonogram och musikalier för
budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
10 918 000 kr,
res. 3 (s)
9. beträffande frågan om fonogramdistribution
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 70,
res. 4 (s)
10. beträffande medelsanvisningen till Litteraturstöd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 10 och 1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del
till Litteraturstöd för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 41 000 000 kr,
res. 5 (s)
res. 6 (nyd)
11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 15 och 1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del
till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1994/95 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 500 000 kr,
res. 7 (s)
12. beträffande medelsanvisningen till Stöd till bokhandel
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Stöd till bokhandel för
budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
8 101 000 kr,
13. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 53 534 000 kr,
14. beträffande visst beställningsbemyndigande
att riksdagen medger att regeringen lämnar Talboks- och
punktskriftsbiblioteket ett beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr för
budgetåret 1995/96,
15. beträffande Talboks- och punktskriftsbibliotekets avtal om utnyttjande
av bibliotekets masterbandsarkiv
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om Talboks- och
punktskriftsbibliotekets avtal om utnyttjande av bibliotekets masterbandsarkiv,
16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Sveriges Dövas
Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Bidrag till Sveriges Dövas
Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk för budgetåret 1994/95
under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 17 500 000 kr,
17. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 3 219 000 kr,
18. beträffande medelsanvisningen till Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 27 810 000 kr,
19. beträffande förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av
lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,
20. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till dokumentation av
medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del, 1993/94:A40 yrkande 26 och
1993/94:A816 yrkande 3 till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen
och till europeiskt mediesamarbete för budgetåret 1994/95 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16 310 000 kr.
res. 8 (s)
Stockholm den 14 april 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp),
Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson
(s), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Richard
Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand
(m), Monica Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet
(mom. 6)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Då det" och slutar med "yrkande 11 avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Då det gäller anslagsnivån vill utskottet framhålla följande.
Utskottet anser att den nedskärning som regeringen föreslagit är
anmärkningsvärd med tanke på att regeringen hösten 1992
poängterade vikten av att det filmkulturella området garanteras
en kontinuitet och en säkrare intäktsutveckling genom att staten
ensam ansvarar för området. Dock har utskottet vid sina
överväganden funnit att en viss nedskärning av anslaget är
motiverad. Utskottet är emellertid inte berett att gå så långt
som regeringen utan förordar en besparing om 3 798 000 kronor.
Det sagda innebär att utskottet i enlighet med förslaget i
motion Kr307 yrkande 11 anser att anslaget skall uppgå till
64 500 000 kronor. Anslagsposten 1. Filmkulturell verksamhet
m.m. skall uppgå till 62 272 000 kronor och anslagsposten 2.
Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd till 2 228 000 kronor.
Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr283
tillgodoses fullt ut, medan motion Kr289 yrkande 16 tillgodoses
i viss utsträckning.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
filmkulturell verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 11
och med anledning av regeringens förslag och motionerna
1993/94:Kr283 och 1993/94:Kr289 yrkande 16 till Stöd till
filmkulturell verksamhet för budgetåret 1994/95 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 64 500 000 kr,
2. Filminstitutets import av vuxenfilm (mom. 7)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 66" bort ha
följande lydelse:
Den import av vuxenfilm som Filminstitutet tidigare bedrev
syftade bl.a. till att göra okänd kvalitetsfilm känd i Sverige.
Filminstitutet har under åren byggt upp en filmbank vilket
innebär att åtskilliga av de importerade filmerna alltjämt finns
i lager. Effekterna av riksdagens beslut hösten 1992 har därför
ännu inte fått genomslag fullt ut. Man kan emellertid redan nu
konstatera att verksamheten inte tagits över av andra
filmimportörer. Enligt utskottets uppfattning bör därför
Filminstitutet ges möjlighet att ta upp verksamheten på nytt
fr.o.m. nästa budgetår. Ett sådant ställningstagande innebär
enligt utskottets uppfattning inte att Filminstitutet tillåts
ägna sig åt konkurrens med andra organisationer och
institutioner på filmområdet som bedriver liknande verksamhet.
Ställningstagandet står således inte i motsats till de i det
föregående angivna utgångspunkterna A--C för Filminstitutets
filmkulturella verksamhet.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr307 yrkande 66 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande Filminstitutets import av vuxenfilm
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 66
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande Filminstitutets import av vuxenfilm,
3. Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och musikalier
(mom. 8)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "(Kr307
yrkande 23)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att -- som ett led i arbetet mot
främlingsfientlighet och rasism -- medel tillförs produktion av
fonogram med invandrad musik. Utskottet konstaterar att det i
vårt land finns ett stort antal skickliga invandrade musiker som
sällan eller aldrig får möta en svensk publik. Utskottet anser
det betydelsefullt för kulturlivet i dess helhet att
minoriteternas kultur blir en del av det allmänna kulturlivet.
Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen i enlighet med
förslaget i motion Kr307 yrkande 23 till anslaget Stöd till
fonogram och musikalier bör anvisa 500 000 kronor utöver
regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och
musikalier
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 23
och med anledning av regeringens förslag till Stöd till
fonogram och musikalier för budgetåret 1994/95 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 11 418 000 kr,
4. Frågan om fonogramdistribution (mom. 9)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet utgår" och på s. 14 slutar med "(Kr307
yrkande 70)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om fonogramdistribution är
komplicerad. Detta gäller särskilt distributionen av fonogram
som producerats av mindre skivbolag. Utskottet anser därför att
regeringen bör överväga vilka ytterligare insatser som kan göras
för att förbättra fonogramdistributionen. Vad utskottet sålunda
anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr307 yrkande 70
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande frågan om fonogramdistribution
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr307 yrkande 70
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande frågan om fonogramdistribution,
5. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (mom. 10)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det med hänsyn till vikten av att vidga
kulturellt deltagande och kulturell jämlikhet är viktigt att
utöver vad regeringen föreslagit medel anvisas till En Bok För
Alla AB. Riksdagen bör med bifall till motion Kr307 yrkande 10
för den av bolaget bedrivna verksamheten anvisa 250 000 kronor
utöver regeringens förslag. Detta ställningstagande innebär att
motion Kr309 yrkande 12 i denna del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande medelsanvisningen till Litteraturstöd
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 10,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Litteraturstöd för
budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 41 250 000 kr,
6. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (mom. 10)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att anslagen inom kulturområdet av
principiella skäl bör vara oförändrade i avvaktan på resultaten
av arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna.
Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr309 yrkande 12 i
nu aktuell del för budgetåret 1994/95 besluta om ett i
förhållande till innevarande budgetår oförändrat anslag till
Litteraturstöd, eller således 40 866 000 kronor. Utskottets
ståndpunkt innebär att motion Kr307 yrkande 10 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande medelsanvisningen till Litteraturstöd
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 12
i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motion 1993/94:Kr307 yrkande 10 till Litteraturstöd för
budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 40 866 000 kr,
7. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (mom.
11)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet, som" och avslutas med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att situationen för utgivare av
kulturtidskrifter behöver förbättras bl.a. vad gäller teknisk
utrustning. Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr307
yrkande 15 under anslaget anvisa 2 000 000 kronor utöver
regeringens förslag. Detta innebär att motion Kr309 yrkande 12 i
denna del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
kulturtidskrifter
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 15,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Stöd till
kulturtidskrifter för budgetåret 1994/95 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 500 000 kr,
8. Medelsanvisningen till Bidrag till dokumentation av
medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (mom. 20)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Med hänsyn till" och avslutas med "yrkande 3
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att kunskaperna om kvinnor och media,
som tidigare inhämtades av det numera avvecklade PUB, är
bristfälliga. NORDICOM, som övertagit vissa av PUB:s uppgifter,
kan -- med hänsyn till att de medel som tillförts är
otillräckliga -- inte bedriva jämställdhetsforskning i den
utsträckning som är önskvärd. Riksdagen bör därför med bifall
till motionerna A40 yrkande 26 och A816 yrkande 3 under anslaget
anvisa 1 000 000 kronor utöver regeringens förslag. Detta
ställningstagande innebär att motion Kr309 yrkande 12 i denna
del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:A40 yrkande
26 och 1993/94:A816 yrkande 3, med anledning av regeringens
förslag och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 12 i
denna del till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen
och till europeiskt mediesamarbete för budgetåret 1994/95
under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
17 310 000 kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
Medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet
(mom. 6)
Vänsterpartiet motsätter sig den av regeringen föreslagna
besparingen på Filminstitutets filmkulturella anslag. En sådan
besparing skulle innebära att resurserna för Sveriges främsta
filmtidskrift Chaplin stryps. Vidare innebär det att anslag som
riktar sig till barn och ungdom drabbas. Vänsterpartiet vill i
stället öka Filminstitutets kulturella anslag med 8 298 000
kronor i förhållande till regeringens förslag. Vårt förslag
innebär en resursökning med 1 miljon kronor i förhållande till
innevarande budgetår. Denna resursökning bör användas till att
förstärka skolbioverksamheten, stödja medieverkstäder och till
filmpedagogiskt material.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
6 borde ha hemställt:
6. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
filmkulturell verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr289 yrkande 16
och med anledning av regeringens förslag och motionerna
1993/94:Kr283 och 1993/94:Kr307 yrkande 11 till Stöd till
filmkulturell verksamhet för budgetåret 1994/95 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 69 298 000 kr,
I propositionen framlagda och av utskottet tillstyrkta
lagförslag
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll
av filmer och videogram
Bilaga
2 Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 3
Utskottet 5
Statens biografbyrå (C 1) 5
Stöd till svensk filmproduktion m.m. (C 2) 5
Stöd till filmkulturell verksamhet (C 3) 8
Stöd till fonogram och musikalier (C 4) 12
Litteraturstöd (C 11) 14
Stöd till kulturtidskrifter (C 12) 14
Stöd till bokhandel (C 13) 15
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (C 15) 15
Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av
videogram på teckenspråk (C 16) 16
Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden (C 17) 16
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
(C 20) 17
Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete (C 21) 17
Hemställan 18
Reservationer
1. Medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell
verksamhet (s) 21
2. Filminstitutets import av vuxenfilm (s) 22
3. Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och
musikalier (s) 23
4. Frågan om fonogramdistribution (s)23
5. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (s) 24
6. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (nyd) 24
7. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter
(s)25
8. Medelsanvisningen till Bidrag till dokumentation av
medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (s) 25
Meningsyttring av suppleant (v) 26
Bilaga
I propositionen framlagda och av utskottet tillstyrkta
lagförslag 27