I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m.,
såvitt avser Justitiedepartementets verksamhetsområde.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker ett
antal i anledning av propositionen väckta motionsyrkanden. I
ärendet föreligger fyra reservationer från (s).
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1993/94:150 bilaga 2 (Justitiedepartementet) har
regeringen föreslagit riksdagen att med ändring av riksdagens
beslut (prop. 1993/94:100 bil. 3, JuU19, rskr. 229) till Lokala
polisorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag
på 9 731 611 000 kr (B 5 s. 1).
Motionerna
1993/94:Ju40 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om insatser för all personal inom den lokala
polisorganisationen avseende trygghetsfrågor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om insatser mot den ekonomiska
brottsligheten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kriminalvården m.m.
1993/94:Ju41 av Inga Berggren och Per Stenmarck (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regionala ekobrottskommandon inrättas i
Stockholms-, Göteborgs- och Skåneregionerna.
1993/94:Fi31 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att skapa förutsättningar för
att öka inkomsterna inom kriminalvårdsanstalterna,
43. att riksdagen avslår förslaget om att 90 miljoner kronor
anvisas till polisen för budgetåret 1994/95 som en
engångsanvisning,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om effektiva åtgärder mot den svarta sektorn.
Utskottet
Lokala polisorganisationen
Riksdagen har till lokala polisorganisationen för budgetåret
1994/95 anvisat ett ramanslag på 9 641 611 000 kr (prop.
1993/94:100 bil. 3, JuU19, rskr. 229).
Under våren 1994 har regeringen beslutat om ändring i
förordningen (1980:759) om utbetalning av statliga
tjänstepensionsförmåner och vissa socialförsäkringsförmåner m.m.
Ändringen innebär att myndigheterna fortsättningsvis är skyldiga
att betala kostnader för pensionsersättningar för arbetstagare
som i enlighet med trygghetsavtalet avgår frivilligt för att
någon annan uppsagd eller uppsägningshotad arbetstagare skall få
fortsatt anställning.
Enligt vad regeringen anför i kompletteringspropositionen kan
polisen förväntas utnyttja trygghetsavtalet i ökad omfattning i
anslutning till de organisatoriska förändringar som nu genomförs
inom polisväsendet. De beräknade kostnaderna för
pensionsersättningar för poliser som i enlighet med avtalet
avgår frivilligt för att någon annan uppsagd eller
uppsägningshotad arbetstagare skall få fortsatt anställning
skall belasta polisens ramanslag fr.o.m. budgetåret 1994/95.
För att underlätta för polisen att klara detta föreslås i
kompletteringspropositionen att ytterligare 90 miljoner kronor
anvisas som en engångsanvisning till polisen för nästa budgetår
under anslaget B 5 Lokala polisorganisationen.
I motion Fi31 (nyd) yrkas avslag på regeringens förslag i
denna del. Enligt motionärerna bör polisen inte göra sig av med
den kompetens som finns hos äldre poliser.
I motion Ju40 (s) anförs att även den administrativa
personalen inom polisväsendet bör omfattas av det föreslagna
medelstillskottet.
Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna i
denna del anföra följande.
Polisväsendet är inne i en period av omstrukturering och
rationalisering som bl.a. är en följd av de besparingar som
måste ske i verksamheten och som riksdagen beslutat om (se prop.
1992/93:50, FiU1, JuU2y, rskr. 134). Förändringsarbetet kommer
även att beröra den enskilde polismannen, inte minst genom den
övergång till s.k. närpolisverksamhet som nu äger rum på många
håll i landet. Polisyrkets speciella karaktär och de nya
arbetssätt som skall börja tillämpas gör att det bör undvikas,
så som blivit fallet på vissa håll, att en stor del av
polisstyrkan består av äldre polismän. Det finns därför
särskilda skäl att underlätta för äldre polismän att gå i
pension, inte minst om alternativet till följd av
besparingskraven är att yngre kollegor måste sägas upp eller att
nyrekryteringen till yrket minskar. I sammanhanget bör vidare
påpekas att riksdagen tidigare uttalat att de besparingar som
skall genomföras inom polisverksamheten i första hand bör göras
genom administrativa rationaliseringar och att indragningar i
polisverksamheten på fältet måste undvikas (se 1992/93:JuU2y
s. 2). Genom att extra medel ställs till förfogande för
pensionering av äldre polismän kan undvikas att den direkta
polisverksamheten drabbas av kostnaderna för deras pensioner.
Härutöver bör beaktas att det kan antas bli svårt för den som
utbildats till polis att med sin speciella kompetens finna annan
likvärdig sysselsättning utanför polisväsendet.
Med det anförda instämmer utskottet i regeringens uppfattning
att särskilda medel bör avsättas för förtida pensionering av
polismän. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att
för detta ändamål tillföra anslaget för den lokala
polisorganisationen 90 miljoner kronor utöver av riksdagen
tidigare anvisade medel. Motion Fi31 avstyrks.
De skäl som föreligger för att underlätta för poliser att gå i
förtida pension gör sig enligt utskottets uppfattning inte
gällande med samma styrka när det gäller annan personal inom
polisväsendet. Utskottet är därför inte berett att förorda att
även andra yrkeskategorier skall omfattas av det särskilda
medelstillskottet. Detta hindrar naturligtvis inte att
överenskommelser om förtida pensionering av exempelvis
administrativ personal träffas inom ramen för trygghetsavtalet
och bekostas med andra medel som polisväsendet disponerar.
Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion Ju40 i
här behandlad del.
Ekonomisk brottslighet
I kompletteringspropositionen lämnar regeringen en redovisning
av olika åtgärder som vidtagits för att förbättra samhällets
möjligheter att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Uskottet har under senare år ägnat frågan om bekämpandet av
ekonomisk brottslighet ökad uppmärksamhet. Utskottet har bl.a.
anordnat offentliga utfrågningar i ämnet såväl år 1991 som år
1993 (se 1990/91:JuU23 bil. 1 och 2 samt 1992/93:JuU21 bil. 1
och 2) liksom en icke offentlig utfrågning den 24 februari 1994,
den senast nämnda med företrädare för åklagar- och
polisväsendet, Finansinspektionen, Riksskatteverket och
konkursförvaltarkollegiet.
I samband med budgetbehandlingen våren 1991 förordade
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande ett
tillkännagivande om behovet av en översyn av åtgärderna mot den
ekonomiska brottsligheten (1990/91:JuU23, rskr. 214).
I utskottets betänkande med anledning av förslagen i årets
budgetproposition om anslag till polisväsendet (1993/94:JuU19)
finns en utförlig redogörelse för genomfört och pågående arbete
m.m. med anledning bl.a. av riksdagens tillkännagivande.
I betänkandet konstaterade utskottet (s. 18 f) att de åtgärder
som vidtagits under senare tid för att förbättra polisens
möjligheter att bekämpa ekonomisk brottslighet har varit alltför
begränsade och att det fortfarande finns betydande brister i
denna del av polisverksamheten. Utskottet fann att
ärendebalanserna i storstadsområdena alltjämt är oacceptabelt
stora och att möjligheterna att bedriva förspaning för att
uppdaga den ekonomiska brottsligheten är otillräckliga. Enligt
utskottets uppfattning måste kompetensen och effektiviteten i
verksamheten höjas ytterligare. Utskottet ansåg vidare att
ekorotlarna i främst storstäderna behöver personalförstärkningar
i form av poliser med lämplig bakgrund för detta slag av
utredningsverksamhet och tjänstemän med främst ekonomisk
specialistkompetens. Sammantaget ansåg utskottet att kampen mot
den ekonomiska brottsligheten nu på ett helt annat sätt än vad
som tidigare varit fallet måste prioriteras i polisverksamheten.
För att detta skall bli möjligt utan att annan angelägen
polisverksamhet åsidosätts ansåg utskottet att polisen behöver
förstärkta resurer utöver de som redan avsatts och de som
föreslogs i budgetpropositionen. Vad utskottet anfört föreslogs
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet konstaterade vidare (s. 20 f) att polisen behöver en
ny, mer koncentrerad och slagkraftig organisation för
bekämpandet av ekonomisk brottslighet. Inriktningen borde vara
att få till stånd resursförstärkningar i framför allt
storstadsregionerna för att komma till rätta med de besvärande
ärendebalanserna där. Utskottet fann också att det, för att få
ett fungerande övergripande ledningsansvar, behövs nya lednings-
och samrådsfunktioner med nära anknytning till
förundersökningsledningen hos regionåklagarmyndigheterna. I
dessa organ borde enligt utskottet ingå åklagare, poliser,
skatterevisorer, konkursförvaltare m.m. I fråga om den rent
operativa verksamheten borde enligt utskottet övervägas om den i
ökad utsträckning borde bedrivas i arbetslag där såväl poliser
som åklagare, ekonomer, skatterevisorer och andra med
specialistkompetens kan ingå. Utskottet uttalade att regeringen
skyndsamt borde vidta lämpliga åtgärder för att vad utskottet
anfört beträffande polisens organisation för bekämpande av
ekonomisk brottslighet kan komma till utförande. Siktet borde
enligt utskottet vara inställt på att förändringarna skall ha
kommit till stånd vid ingången av budgetåret 1994/95.
Regeringens åtgärder borde redovisas för riksdagen i 1995 års
budgetproposition. Detta föreslogs riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottet förordade (s. 32) mot bakgrund av det ovan anförda
en ökning av den ekonomiska ramen för Rikspolisstyrelsen med 52
miljoner kronor utöver förslaget i budgetpropositionen för att
förstärka polisens förmåga att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Utskottet föreslog vidare att 10 miljoner kronor skulle anslås
som en engångssatsning för en upplysnings- och
informationskampanj om ekonomisk brottslighet.
Riksdagen beslutade den 13 april i år att bifalla vad
utskottet hemställt (rskr. 229).
Som framgår av kompletteringspropositionen uppdrog regeringen,
mot bakgrund bl.a. av det nyss nämnda riksdagsbeslutet, den 14
april 1994 åt Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och
Riksskatteverket att, under ledning av Riksåklagaren, utarbeta
ett förslag till väsentligt fördjupat samarbete på central nivå
mellan Statsåklagarmyndigheten för speciella mål,
Rikskriminalpolisen och berörda delar av skatteförvaltningen och
exekutionsväsendet när det gäller bekämpningen av ekonomisk
brottslighet. En utgångspunkt skall därvid vara att
Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, Rikskriminalpolisens
ekorotel och personal med bl.a. rådgivande uppgifter och
sambandsfunktion från skatteförvaltningen och exekutionsväsendet
skall samlokaliseras till en central grupp för bekämpningen av
ekonomisk brottslighet. Gruppens arbete skall ledas av
överåklagaren vid Statsåklagarmyndigheten för speciella mål.
I uppdraget ingår vidare att redovisa förslag vad gäller
formerna för samverkan mellan den centrala gruppen och andra
organ såsom Finansinspektionen samt regionala myndigheter inom
åklagar- och polisväsendet, skatteförvaltningen och
exekutionsväsendet.
Förslagen skall redovisas i form av en rapport från
Riksåklagaren senast den 1 september 1994. Målet skall vara att
den centrala gruppen skall kunna träda i verksamhet senast den 1
juli 1995.
Regeringen uppdrog samma dag åt Riksåklagaren att utreda om de
åklagare inom länen som huvudsakligen arbetar med ekonomisk
brottslighet kan lokaliseras till de orter där polisens resurser
för ekobrottsbekämpningen finns. Syftet med uppdraget är att
kunna möjliggöra en regional eller lokal samverkan som motsvarar
det fördjupade centrala samarbetet. Resultatet av uppdraget
skall redovisas senast den 3 oktober 1994.
I motion Ju40 (s) anförs att den nya organisationen för
bekämpandet av ekonomisk brottslighet bör införas redan under
hösten 1994 eller absolut senast den 1 januari 1995.
I motion Ju41 (m) förordas att en regional samordning när det
gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet skall genomföras
omedelbart i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I ett interpellationssvar i riksdagens kammare den 16 maj i år
(snabbprotokoll 1993/94:104 s. 31) anförde justitieministern att
regeringen inte bedömt det som rimligt och möjligt att kräva att
den centrala gruppen för bekämpande av ekonomisk brottslighet i
sin helhet skall vara fullt utvecklad före den 1 juli 1995. Hon
höll det emellertid inte för uteslutet att verksamheten helt
eller delvis kan komma att starta tidigare, och hon förutsatte
att myndigheterna kommer att lägga ner all kraft på att komma i
gång med verksamheten så snart det kan ske. Beträffande regional
samverkan på området anförde justitieministern att regeringen
bedömt det som lämpligt att inhämta erfarenheter från arbetet i
den centrala gruppen innan en sådan ordning införs. När detta
kan ske är enligt justitieministern beroende av Riksåklagarens
uppfattning om lämpligheten med en sådan ordning och
möjligheterna när det gäller genomförandet. Enligt
justitieministern är verksamheten i storstadsregionerna här av
särskilt intresse.
Utskottet delar justitieministerns uppfattning i frågan om
tiden för genomförandet av de aktuella organisatoriska
förändringarna. Motionerna Ju40 och Ju41 avstyrks.
I kompletteringspropositionen förutskickar regeringen
lagöversyner i olika hänseenden. Således anförs att mycket talar
för att t.ex. bestämmelserna om brott mot borgenärer i 11 kap.
brottsbalken och straffbestämmelsen om osant intygande bör ses
över. Vidare uttalas att frågan om edstemat för gäldenärers
bouppteckningsed bör omfatta också räkenskapsmaterialet under
våren kommer att övervägas inom Justitiedepartementet
tillsammans med flera andra konkursrättsliga frågor som har
aktualiserats i olika sammanhang. Det gäller bl.a. förslag som
har förts fram för att komma till rätta med de s.k.
bekvämlighetskonkurserna. Tillsammans med de nu nämnda förslagen
bereds enligt kompletteringspropositionen förslag på ett stort
antal områden, bl.a. vad gäller konkurslagstiftningen, som lagts
fram av en interdepartemental arbetsgrupp i rapporten
Företagande & Konkurrens på likvärdiga villkor.
I utskottets betänkande 1993/94:JuU19 redogörs utförligt för
andra lagstiftningsåtgärder när det gäller ekonomisk
brottslighet.
I motion Ju40 (s) påtalas behovet av en samlad översyn av
lagstiftningen rörande den ekonomiska brottsligheten. Vidare
föreslås att lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt
utsträcks till att omfatta bl.a. växlingskontor och guldhandeln
och att det skall bli möjligt att tillfälligt stoppa
transaktioner där man misstänker försök till penningtvätt.
Liknande motionsförslag avstyrktes nyligen av utskottet i det
nyssnämnda betänkandet 1993/94:JuU19. Utskottet anförde då att
det mot bakgrund av pågående lagstiftningsåtgärder inte behövdes
någon allmän översyn av lagstiftningen som berör ekonomisk
brottslighet. Beträffande lagen om åtgärder mot penningtvätt
konstaterade utskottet bl.a. att EU-staterna överenskommit att
avvakta med en utvidgning av lagstiftningen till dess att
erfarenheter vunnits om hur det aktuella EU-direktivet fungerar
i praktiken.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker
bifall till motion Ju40 i denna del.
I motion Fi31 (nyd) efterlyses ett större grepp från
samhällets sida för att komma till rätta med "den svarta
sektorn".
Som framgått av det föregående och av de utskottsbetänkanden
som där hänvisas till har en mängd åtgärder under senare tid
vidtagits eller initierats för att komma till rätta med den
ekonomiska brottsligheten. Något riksdagens initiativ härutöver
med anledning av motion Fi31 är inte erforderligt. Motionen
avstyrks i denna del.
Kriminalvård m.m.
I motion Ju40 (s) begärs att regeringen skall återkomma med
förslag som beräknas innebära besparingar om 25 miljoner kronor
inom bl.a. kriminalvården i enlighet med vad som förordades av
(s) i motioner som väcktes under den allmänna motionstiden i år.
Förslagen gäller bl.a. utvecklandet av alternativa påföljder
till fängelse och ökad användning av sådana påföljder, t.ex. i
form av kontraktsvård för rattfyllerister, samt ökad satsning på
brottsförebyggande arbete. I sammanhanget framförs också
önskemål om förbättrad ersättning till nämndemän.
De nämnda frågorna har behandlats av utskottet under våren i
betänkandena 1993/94:JuU18 (brottsförebyggande åtgärder)
1993/94:JuU19 (alternativa påföljder) och 1993/94:JuU20
(ersättningen till nämndemän). Utskottet avstyrkte i ärendena
bifall till de då föreliggande motionerna med hänvisning bl.a.
till pågående utrednings- och utvecklingsarbete m.m. när det
gäller alternativa påföljder och olika former av
brottsförebyggande arbete samt till att ekonomiskt utrymme
saknas för en höjning av ersättningen till nämndemän.
Utskottet vidhåller sin inställning till de aktuella frågorna
och avstyrker bifall till motion Ju40 i denna del.
I motion Fi31 (nyd) begärs åtgärder som skall öka de intagnas
arbetsinsatser på fängelserna i syfte att ge staten ökade
inkomster.
Utskottet avstyrkte i ett betänkande förra våren
(1992/93:JuU25) ett liknande motionsyrkande. Utskottet
konstaterade då att kriminalvårdens uppgift inte är att ge
staten inkomster utan att svara för verkställighet av utdömda
straff. Det sagda hindrar emellertid inte, anförde utskottet,
att de intagna bör ges en meningsfull syssselsättning, t.ex.
arbetsträning.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker
bifall till motion Fi31 i här aktuell del.
Övrigt
Utskottet har i övrigt ingenting att anföra i anledning av
propositionen eller motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till lokala polisorganisationen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
ändring av riksdagens tidigare beslut (1993/94:JuU19, rskr. 229)
samt med avslag på motion 1993/94:Fi31 yrkande 43 under andra
huvudtiteln till Lokala polisorganisationen för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 9 731 611 000 kr,
2. beträffande garantipension för administrativ personal
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju40 yrkande 1,
res. 1 (s)
3. beträffande organisationen för bekämpandet av ekonomisk
brottslighet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju40 yrkande 2 delvis
och 1993/94:Ju41,
res. 2 (s)
4. beträffande översyn av lagstiftning m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju40 yrkande 2 delvis,
res. 3 (s)
5. beträffande åtgärder mot den svarta sektorn
att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi31 yrkande 44,
6. beträffande kriminalvården m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju40 yrkande 3,
res. 4 (s)
7. beträffande inkomster från fängelserna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi31 yrkande 42.
Stockholm den 24 maj 1994
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit:
Britta Bjelle (fp),
Jerry Martinger (m),
Göthe Knutson (m),
Bengt-Ola Ryttar (s),
Birthe Sörestedt (s),
Ingbritt Irhammar (c),
Nils Nordh (s),
Birgit Henriksson (m),
Göran Magnusson (s),
Karl Gustaf Sjödin (nyd),
Sigrid Bolkéus (s),
Siw Persson (fp),
Alf Eriksson (s),
Lena Boström (s) och
Kjell Eldensjö (kds).
Reservationer
1. Garantipension för administrativ personal
(mom. 2)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla
s) anser:
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "De skäl" och slutar med "behandlad del" bort ha följande
lydelse:
Den omorganisation och rationaliseringsverksamhet som pågår
inom polisverksamheten innebär att polisens administration
bantas. Det kan därför antas att det främst blir den
administrativa personalen -- som för övrigt till stor del
består av kvinnor -- som kommer att drabbas av uppsägningar inom
den lokala polisorganisationen. Det finns enligt utskottets
uppfattning en påtaglig risk för att den uppsagda administrativa
personalen ersätts med polismän, som då tas från den rent
polisiära verksamheten för att utföra administrativa göromål.
För att åstadkomma en så smidig övergång som möjligt till en mer
ekonomisk och administrativt effektiv lokal polisorganisation
bör, anser utskottet, även annan personal än polismän komma i
åtnjutande av det föreslagna medelstillskottet till den lokala
polisorganisationen. Även jämställdhetsskäl talar för en sådan
ordning. Det ankommer på regeringen att se till att här aktuella
medel fördelas i enlighet med vad utskottet nu anfört. Detta bör
riksdagen med anledning av motion Ju40 i behandlad del som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande garantipension för administrativ personal
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju40 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Organisationen för bekämpandet av ekonomisk brottslighet
(mom. 3)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla
s) anser:
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "Ju41 avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan för sin del inte finna att det föreligger behov
av de utredningsuppdrag som regeringen lagt ut och som innebär
att en ny organisation för bekämpande av ekonomisk brottslighet
inte kan vara färdig förrän tidigast om drygt ett år. Utskottet
anser tvärtom att det finns tillräckligt underlag för att redan
under hösten 1994 och senast till den 1 januari 1995 genomföra
de brådskande samordningsåtgärder m.m. på central och regional
nivå som riksdagen fattat beslut om. Det ankommer på regeringen
att vidta åtgärder för att detta skall kunna komma till
utförande. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning
av motion Ju40 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande organisationen för bekämpandet av ekonomisk
brottslighet
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ju40 yrkande
2 delvis och 1993/94:Ju41 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
3. Översyn av lagstiftning m.m. (mom. 4)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet vidhåller" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser nu att utvecklingen visat att det behövs en
samlad översyn av vilka lagstiftningsåtgärder som kan vidtas för
att effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten.
Det får ankomma på regeringen att se till att en sådan översyn
kommer till stånd. Utskottet anser vidare att det finns skäl att
redan nu utvidga tillämpningsområdet för lagen om åtgärder mot
penningtvätt till att omfatta skattebrott samt transaktioner
också hos t.ex. växlingskontor och guldhandel, dvs. områden där
det typiskt sett omsätts stora mängder pengar. Det bör också
öppnas en möjlighet att med stöd av lagen besluta om tillfälligt
stopp för transaktioner där man misstänker att pengarna är
föremål för penningtvätt. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag som tillgodoser utskottets önskemål.
Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning av motion
Ju40 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande översyn av lagstiftning m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju40 yrkande 2
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Kriminalvården m.m. (mom. 6)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet vidhåller" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste en kraftfull satsning ske
på det brottsförebyggande området. Åtgärder som omfattar både
den enskilda familjen och olika samhällsorgan behöver vidtas,
främst för att förebygga uppkomsten av kriminella beteenden hos
barn och ungdomar. Särskilt det lokala brottsförebyggande
arbetet bör byggas ut och ges en större betydelse. Det ankommer
på regeringen att utforma och lägga fram förslag med en sådan
brottsförebyggande inriktning som utskottet nu skisserat.
När det gäller påföljdssystemet bör enligt utskottets
uppfattning arbetet med att utveckla alternativa påföljder till
fängelse fortsätta. Det ankommer på regeringen att finna
lämpliga former för en översyn av påföljdssystemet med denna
inriktning och att därefter återkomma till riksdagen med
förslag.
I sammanhanget vill utskottet också framhålla att det är
angeläget att ersättningen till nämndemän snarast förbättras.
Mot bakgrund av det statsfinansiella läget är möjligheterna till
höjningar emellertid begränsade. En delreform är dock möjlig.
Utskottet anser således att den övre gränsen för ersättningen
snarast bör höjas till 800 kr per dag. Ett mål på sikt bör vara
att ersättning till nämndemän skall utgå efter samma principer
som gäller för kommunalt förtroendevalda. Det är regeringens
uppgift att utfärda nödvändiga bestämmelser härom.
Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av
motion 1993/94:Ju40 i denna del som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande kriminalvården m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju40 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.