Justitieutskottets betänkande
1993/94:JUU28

Elektronisk övervakning


Innehåll

1993/94
JuU28

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett lagförslag rörande
försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk
kontroll. Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den
ändringen att lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 1994.
Utskottet avstyrker bifall till två motioner som väckts med
anledning av propositionen.
Till betänkandet har fogats en reservation från (s).

Propositionen

I proposition 1993/94:184 (Justitiedepartementet) har
regeringen föreslagit att riksdagen antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om försöksverksamhet med
intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Lagförslaget, som har granskats av Lagrådet, har fogats till
betänkandet, se bilaga 1.

Motionerna

1993/94:Ju32 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om intensivövervakning och andra alternativa
påföljder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tilläggsdirektiv till
Straffsystemkommittén,
3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om en avgift på 50
kr per dag från de dömda som deltar i försöksverksamheten,
4. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till avgift
från de dömda i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Ju33 av Berith Eriksson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fängelsestraff och alternativa påföljder,
2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om en avgift på
50 kr per dag från de dömda som deltar i försöksverksamheten.

Utskottet

Inledning
Brottsbalken (BrB) trädde i kraft år 1965. Dess påföljdssystem
präglades från början i stor utsträckning av den s.k.
behandlingstanken i den utformning som denna gavs av den år 1938
tillsatta Strafflagsberedningen. Kort uttryckt innebär
behandlingstanken att den dömdes behov av vård och behandling
bör vara centrala faktorer vid straffets bestämmande. Allt efter
omständigheterna skall behandlingen ges i anstalt eller i form
av kriminalvård i frihet. För varje brottsling bör den påföljd
väljas som säkrast leder till att den dömde inte fortsätter att
begå brott. I BrB kommer behandlingstanken till uttryck bl.a. på
det sättet att där finns olika påföljdsalternativ avsedda för
olika typer av brottslingar. -- Behandlingstanken har under
senare år minskat i betydelse.
Under lång tid har fängelsestraffet som kriminalpolitiskt
medel satts under debatt. Det råder numera en allmän enighet om
att det är svårt att utforma de straffrättsliga påföljderna så
att de inte inverkar negativt på möjligheterna att anpassa den
dömde i samhället. Det finns en beaktansvärd risk för
skadeverkningar framför allt för dem som döms till långvariga
fängelsestraff. Enighet torde råda att fängelsestraff om möjligt
skall begränsas. Denna inställning grundas bl.a. på insikten om
de skadeverkningar ett fängelsestraff kan ha för den dömde och
den negativa inverkan straffet kan få på hans möjligheter att
anpassa sig i samhället. En annan faktor att beakta i
sammanhanget är att fängelse är en mycket resurskrävande
påföljd.
Mot denna bakgrund tilldrar sig frågan om alternativ till
fängelse stort intresse, och regeringen tillkallade den 15 april
1992 Straffsystemkommittén (dir. 1992:47) för att se över det
straffrättsliga påföljdssystemets innehåll och uppbyggnad.
Kommittén skall bl.a. överväga möjligheterna att vidareutveckla
användningen av olika alternativ till fängelsestraff. I
direktiven understryks att inriktningen för arbetet härvidlag
bör vara att öka utrymmet för alternativ till fängelse genom att
öppna möjligheter till andra icke frihetsberövande påföljder än
de som nu finns och att ytterligare utveckla redan tillgängliga
påföljder. Kommittén skall därvid bl.a. pröva om det är möjligt
att införa någon form av intensivövervakning och, om den finner
sådan övervakning lämplig, lägga fram förslag till lagstiftning.
Kommitténs arbete skall vara slutfört under hösten 1995.
Utskottet har vid en utfrågning med representanter för
Kriminalvårdsverket, Justitiedepartementet och
Brottsförebyggande rådet informerat sig i frågor angående
försöksverksamheten med intensivövervakning med elektronisk
kontroll.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Utgångspunkten för de överväganden och förslag som redovisas i
propositionen är att det är angeläget att finna alternativ till
fängelse och att den elektroniska övervakningsteknik som numera
finns är av stort intresse i det sammanhanget. Mot den
bakgrunden föreslås i propositionen en försöksverksamhet med
intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Försöksverksamheten syftar till att bl.a. ge underlag för
Straffsystemkommitténs överväganden i fråga om huruvida
intensivövervakning med elektronisk kontroll bör införas i
Sverige. Försöksverksamheten bör vidare kunna ge kunskap om hur
elektronisk övervakningsteknik fungerar under svenska
förhållanden och om hur kriminalvårdens arbetsformer i en
verksamhet av detta slag bör utformas.
Enligt lagförslaget i propositionen skall fängelsestraff på
högst två månader i vissa fall kunna verkställas utanför anstalt
i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll. En
förutsättning för sådan verkställighet skall vara att den dömde
är bosatt inom något av verksamhetsområdena för
frivårdsmyndigheterna i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö
Södra, Norrköping eller Sundsvall. Försöksverksamheten kommer
att bedrivas under ledning av frivårdsmyndigheterna.
Ett av motiven bakom försöksverksamheten är att finna en form
för den straffrättsliga reaktionen som är i princip lika
ingripande som verkställighet i anstalt men som inte är
förknippad med de risker för negativa effekter avseende den
enskildes utveckling som ett fängelsestraff kan medföra.
Enligt lagförslaget kommer den dömde att vara förbjuden att
lämna sin bostad annat än för vissa av frivårdsmyndigheten
bestämda ändamål och på särskilt angivna tider. Sådana ändamål
kan vara arbete, studier, behandling, deltagande i
kriminalvårdens programverksamhet eller kontakter med
frivårdsmyndigheten. Efterlevnaden av förbudet kommer under hela
verkställighetstiden att kontrolleras med elektroniska
hjälpmedel. Denna kontroll får avse också att den dömde
fullständigt avhåller sig från alkohol. Om det är motiverat med
hänsyn till den dömdes möjligheter att erhålla inkomst under
verkställigheten utanför anstalt skall han betala en avgift på
femtio kronor per dag som verkställigheten skall pågå. Vid
misskötsamhet tas den dömde in på kriminalvårdsanstalt för att
där undergå fortsatt verkställighet av straffet.
Försöksverksamheten föreslås pågå i två år. Avsikten är att
den skall påbörjas sommaren 1994.
Överväganden
Alternativa påföljder
Utskottet, som i många olika sammanhang tidigare uttalat sig
om vikten av att olika former av alternativ till fängelsestraff
utvecklas, vill redan här slå fast att utskottet ser positivt på
att en försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk
kontroll nu inleds. Utskottet konstaterar i detta sammanhang
att intensivövervakningen som ett centralt inslag också skall
innehålla täta personliga kontakter mellan den dömde och
representanter för kriminalvården.
I motionerna Ju32 (s) och Ju33 (v) yrkas att alternativa
påföljder utvecklas med särskild inriktning på alternativ till
fängelse, bl.a. olika former med en mer personlig övervakning. I
motion Ju32 yrkas också att Straffsystemkommittén ges
tilläggsdirektiv med denna inriktning.
Utskottet behandlade liknande frågor så sent som under mars
månad i år i samband med behandlingen av anslag till
kriminalvården (prop. 1993/94:100 bil. 3, JuU17 s. 12 f, rskr.
212). Utskottet avstyrkte de då aktuella motionerna med
hänvisning till att bl.a. Straffsystemkommitténs arbete och
beredningen av detta borde avvaktas.
Det som yrkas ingår i Straffsystemkommitténs uppdrag.
Tilläggsdirektiv till kommittén får anses obehövliga. Utskottet,
som vidhåller sin nyss redovisade inställning, avstyrker bifall
till motionerna Ju32 och Ju33 i nu behandlade delar.
Avgift från den dömde
En konsekvens av regeringsförslaget är att dömda som deltar i
försöksverksamheten kommer att kunna avtjäna fängelsestraff utan
att det i princip påverkar deras möjligheter att erhålla
inkomst. En anställd kan under den tid straffverkställigheten
pågår fortsätta att arbeta och få sin lön som vanligt till
skillnad från vad som gäller för den som i vanlig ordning måste
avtjäna straffet i anstalt.
I propositionen anförs att det framstår som orättvist att den
som deltar i försöksverksamheten skulle kunna få stora
ekonomiska fördelar jämfört med den som på vanligt sätt avtjänar
straffet i anstalt och alltså inte kan behålla sin vanliga
inkomst. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att den som
deltar i försöksverksamheten i princip skall betala en avgift.
Utgångspunkten för avgiftens storlek bör enligt propositionen
vara en jämförelse mellan de inkomstmöjligheter dömda har under
verkställigheten utanför anstalt och de inkomstmöjligheter som
föreligger vid verkställighet i anstalt. En del av detta
ekonomiska utrymme bör enligt förslaget tas i anspråk för en
avgift. Avgiften föreslås bli 50 kr per dag som verkställigheten
skall pågå, och den skall betalas i förskott.
Den dömde skall enligt förslaget vara skyldig att betala
avgiften bara om det är motiverat med hänsyn till hans
möjligheter att erhålla inkomst. I de fall det föreligger
tveksamhet rörande den dömdes ekonomiska förutsättningar att
betala avgiften skall avgift inte tas ut. I propositionen
understryks att ingen skall tvingas att avstå från att delta i
försöksverksamheten av ekonomiska skäl.
Avsikten är att de avgifter som flyter in skall tillföras
brottsofferfonden (prop. 1993/94:143, JuU25).
I motionerna Ju32 (v) och Ju33 (s) yrkas avslag på
regeringsförslaget i denna del. I motion Ju32 begärs ett nytt
förslag till avgift där utgångspunkten skall vara att den dömde
åläggs att betala en låg fast månadsavgift.
Utskottet delar regeringens bedömningar och anser att
förslaget i denna del är väl ägnat att ligga till grund för
försöksverksamheten. Utskottet avstyrker bifall till motionerna
Ju32 och Ju33 i nu behandlade delar.
Övrigt
Enligt utskottets mening bör dagen för ikraftträdande av lagen
om försöksverksamheten vara bestämd. Utskottet föreslår att
lagen skall träda i kraft den 1 augusti 1994.
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av
propositionen och motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande alternativa påföljder m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju32 yrkandena 1 och 2
samt 1993/94:Ju33 yrkande 1,
2. beträffande avgift från den dömde
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju32 yrkandena
3 och 4 samt 1993/94:Ju33 yrkande 2 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om försöksverksamhet med
intensivövervakning med elektronisk kontroll såvitt avser 5 §
och 8 § första stycket femte punkten,
res. (s)
3. beträffande förslaget till lag om försöksverksamhet med
intensivövervakning med elektronisk kontroll i övrigt
att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget i de
delar som inte omfattas av utskottets hemställan i det
föregående, dock med ändring dels att ikraftträdandet
bestäms till den 1 augusti 1994, dels att
ikraftträdandebestämmelserna ges i bilaga 2 som Utskottets
förslag betecknade lydelse.
Stockholm den 3 maj 1994
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit:
Britta Bjelle (fp),
Lars-Erik Lövdén (s),
Jerry Martinger (m),
Göthe Knutson (m),
Bengt-Ola Ryttar (s),
Birthe Sörestedt (s),
Ingbritt Irhammar (c),
Nils Nordh (s),
Göran Magnusson (s),
Karl Gustaf Sjödin (nyd),
Sigrid Bolkéus (s),
Siw Persson (fp),
Alf Eriksson (s),
Christel Anderberg (m) och
Kjell Eldensjö (kds).

Reservation

Avgift från den dömde (mom. 2)
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils
Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "behandlade delar" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att den dömde skall
betala en avgift. Det är också rimligt att de som deltar i
försöksverksamheten, i likhet med vad som gäller för dem som
undergår verkställighet i anstalt, får bidra till finansieringen
av brottsofferfonden. Enligt utskottets uppfattning bör reglerna
om avgift för den som deltar i försöksverksamheten samordnas med
vad som gäller beträffande bidrag till brottsofferfonden från
den som avtjänar straffet i anstalt. Utskottet anser att
avgiften bör bestämmas till  100--200 kr i månaden. Regeringen
bör ges i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med ett
nytt förslag till avgift i enlighet med vad utskottet nu anfört.
Utskottet är sålunda kritiskt mot regeringens förslag om
avgiftens storlek, och utskottet är i linje med vad som
framförts i motion Ju32 inte berett att tillstyrka regeringens
förslag i denna del. Det anförda innebär vidare att utskottet
avstyrker bifall till motion Ju33 i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande avgift från den dömde
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju32 yrkandena 3
och 4 samt med avslag på motion 1993/94:Ju33 yrkande 2 dels
avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om
försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk
kontroll såvitt avser 5 § och 8 § första stycket femte punkten
dels beslutar att 6--20 §§ skall betecknas 5--19 §§,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Utskottets förslag
Bilaga 2
Regeringens förslag                     Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft             1. Denna lag träder i kraft
den dag regeringen                      den 1 augusti 1994 och
bestämmer och upphör att                upphör att gälla den 31
gälla två år                            juli 1996. Lagen skall dock
därefter. Lagen skall dock              även därefter
även därefter                           tillämpas på
tillämpas på                            verkställighet utanför
verkställighet utanför                  anstalt som pågår eller
anstalt som pågår eller                 om vilken beslut föreligger
om vilken beslut föreligger             när lagen upphör att
när lagen upphör att                    gälla. En ansökan enligt
gälla. En ansökan enligt                9 § första stycket som
9 § första stycket som                  har gjorts innan lagen
har gjorts innan lagen                  upphört att gälla skall
upphört att gälla skall                 prövas enligt lagen.
prövas enligt lagen.                    Beslutas det i sådant fall
Beslutas det i sådant fall              om verkställighet
om verkställighet                       utanför anstalt skall lagen
utanför anstalt skall lagen             fortsätta att tillämpas
fortsätta att tillämpas                 på denna verkställighet.
på denna verkställighet.
2. Lagen tillämpas inte vid             2. Lagen tillämpas inte vid
verkställighet av dom på                verkställighet av dom på
fängelse som är meddelad                fängelse som är meddelad
tidigare än tre månader                 före den 1 maj 1994.
före ikraftträdandet.
3. Träder lagen i kraft                 3. Beslut av
före den 1 oktober 1994                 Kriminalvårdsstyrelsen
skall överklagande av                   enligt 9 § som meddelats
Kriminalvårdsstyrelsens                 före den 1 oktober 1994
beslut enligt 9 § ske                   skall överklagas direkt
direkt till kammarrätten,               till kammarrätten. I
om beslutet har meddelats               sådant fall krävs inte
före nämnda dag. I så                   prövningstillstånd av
fall krävs inte                         kammarrätten.
prövningstillstånd av
kammarrätten.