I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om
anslag till Brottsförebyggande rådet jämte ett antal motioner
som väckts under den allmänna motionstiden i år. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och
avstyrker samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats tre reservationer från (s) och en
reservation från (nyd).
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har
regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1994/95 till
Brottsförebyggande rådet anvisa ett ramanslag på 26 774 000 kr.
Motionerna
1993/94:Ju802 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett program för en nationell
brottspreventiv strategi.
1993/94:Ju805 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av kriminalpolitiken,
2. att riksdagen till Brottsförebyggande rådet för budgetåret
1994/95 anslår 10 000 000 kr mindre än vad regeringen anslagit
enligt vad i motionen anförts om forskning vid universitet och
högskolor.
1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till anslaget G 5
Brottsförebyggande rådet anvisar 10 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslår eller således 16 774 000 kr.
1993/94:Ju809 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av reformarbetet inom
kriminalpolitiken,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bildandet av lokala brottsförebyggande
organ och Brottsförebyggande rådets medverkan i detta arbete,
8. att riksdagen beslutar inrätta en fond för lokalt
brottsförebyggande arbete i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen beslutar anvisa ett anslag på 25 000 000 kr
till fonden för lokalt brottsförebyggande arbete för budgetåret
1994/95,
10. att riksdagen beslutar anvisa ett ramanslag på 29 774 000
kr till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1994/95.
1993/94:Ju810 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett effektivt bekämpande av brottsligheten
och upprättande av lag och ordning,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att allmän laglydnad måste framgå direkt
av lag.
Utskottet
Inledning
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) inrättades år 1974 och avsikten
var att rådet skulle fungera som ett samordnande aktions- och
informationsorgan (prop. 1974:1, JuU 1974:10, rskr. 183). Redan
från början har dock vid rådet bedrivits en omfattande
forskning. I förra årets forskningsproposition (prop.
1992/93:170) angav regeringen att BRÅ borde utvecklas till ett
kvalificerat expertorgan i kriminalpolitiska frågor under
regeringen. Samtidigt skulle uppbyggnaden av den
kriminalvetenskapliga forskningen vid universiteten
intensifieras. Utskottet och riksdagen instämde i regeringens
uppfattning (1992/93:JuU30, rskr. 395).
Den nya inriktningen av BRÅ:s verksamhet framgår av den nya
instruktionen (SFS 1993:669). Den innebär att BRÅ fått en delvis
ny roll i fråga om utvecklingsarbete, utvärdering och tillämpad
forskning. BRÅ skall i sin framtida roll förutom att fokusera på
utveckling och utvärdering inom det kriminalpolitiska fältet
även i fortsättningen sammanställa och förmedla för rådets
verksamhetsområde relevant information om kriminalvetenskaplig
forskning till myndigheter, andra organisationer och enskilda.
En annan än mer betydelsefull uppgift är att under regeringen
ansvara för övergripande utredningar och analyser av samhällets
samlade resurser inom det kriminalpolitiska fältet och därigenom
ge underlag för statsmakternas kriminalpolitiska åtgärder.
Medelsanvisningen
I budgetpropositionen (s. 156) föreslås att BRÅ för budgetåret
1994/95 tilldelas ett ramanslag på 26 774 000 kr.
Mot bakgrund av vad som angavs i förra årets
forskningsproposition föreslås att 1 500 000 kr skall föras
över från BRÅ:s anslag till anslaget E 3
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet under
Utbildningsdepartementets huvudtitel för att användas för stöd
till kriminalvetenskaplig forskning. I forskningspropositionen
anfördes bl.a. att en utgångspunkt för övervägandena var att
tyndpunkten och därmed resurserna vad avser grundforskningen
borde koncentreras till universitet och högskolor. För att ge
den samlade forskningen på det kriminalvetenskapliga området
bättre förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt borde
vidare en del av resurserna för BRÅ under en treårsperiod föras
över till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
I motion Ju809 (s) begärs att anslaget till BRÅ höjs med 3
miljoner kronor, att användas till främst forskning kring
ekonomisk brottslighet, effekterna av brottsförebyggande
verksamhet samt inrättandet av en professur vid BRÅ. I
motionerna Ju805 (v) och Ju808 (v) begärs att anslaget minskas
med 10 miljoner kronor till följd av minskad forskning vid BRÅ.
Utskottet uttalade vid budgetbehandlingen förra året i
anledning av en motion att utskottet inte då var berett att
tillstyrka att en professur vid BRÅ inrättades (jfr
1992/93:JuU30 s. 5). Utskottet, som inte ändrat inställning, kan
inte tillstyrka att medel nu avsätts härför. Utskottet vill
understryka vikten av det arbete som utförs inom BRÅ och godtar
regeringens förslag till medelsberäkning. Utskottet avstyrker
således bifall till motion Ju809 i här behandlad del.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet även
avstyrker bifall till motionerna Ju805 och Ju808.
Inriktningen av kriminalpolitiken
Regeringen redovisar i budgetpropositionen de närmare
förutsättningarna och målen för kriminalpolitiken. Av
redovisningen framgår bl.a. att brottsligheten är oacceptabelt
hög och att ett huvudmål för kriminalpolitiken är att minska
brottsligheten och öka människors trygghet mot brott.
BRÅ har på regeringens uppdrag i samverkan med
Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen utarbetat en
framtids- och omvärldsanalys avseende det kriminalpolitiska
verksamhetsområdet för tiden fram till sekelskiftet. Målet för
analysen var att ta fram ett underlag för fortsatta överväganden
inom regeringskansliet när det gäller reformarbetet inom
kriminalpolitikens område. Analysen har särskilt tagit sikte på
den förväntade brottsutvecklingen och den utveckling som till
följd bl.a. härav kan förutses när det gäller arbetsbelastningen
för rättsväsendet. Mot denna bakgrund har en bedömning gjorts av
vilka krav som kommer att ställas på kriminalpolitiken för att
kunna uppnå det övergripande målet att minska brottsligheten och
öka tryggheten. BRÅ:s analys visar att det har skett en kraftig
ökning av antalet polisanmälda brott under de senaste fyrtio
åren. Sedan år 1950 har antalet polisanmälda brott ökat från 195
000 till knappt 1,2 miljoner. Prognosen för brottsutvecklingen
är, enligt BRÅ, att fram till år 2000 kommer antalet anmälda
brott i genomsnitt att öka med ca 25 000 årligen till
någonstans mellan 1 350 000 och 1 500 000 brott.
För att kunna bryta brottsutvecklingen förespråkar BRÅ en
nationell brottspreventiv strategi där åtgärder inom
rättsväsendet samordnas med åtgärder inom andra samhällssektorer
som skolan, socialtjänsten, frivilligorganisationer m.fl. En
nationell strategi som samordnar det brottsförebyggande arbetet
hos de olika aktörerna behövs, sägs det, för att det
övergripande målet för kriminalpolitiken skall uppnås. Strategin
bör, enligt BRÅ, innefatta bl.a. frågor som huvudmannaskap för
den brottsförebyggande verksamheten, lokala brottsförebyggande
program, en årlig förbättrad brottsofferundersökning samt
förbättringar av rättsstatistiken.
Mot bakgrund härav avser regeringen, enligt
budgetpropositionen (s. 63), att uppdra åt BRÅ att utarbeta ett
underlag för ett nationellt brottsförebyggande program. I
underlaget bör, anför regeringen, belysas bl.a. frågor om
inriktning och målbeskrivning för det brottsförebyggande
arbetet, ansvarsfördelning, samordning och samverkan på olika
nivåer samt uppföljning och utvärdering av resultatet. En
central fråga anges vara vilka åtgärder som behövs för att
förhindra att unga människor dras in i kriminalitet och
missbruk. BRÅ, som är representerat i Trygghetsutredningen (dir.
1993:37), skall vid arbetet bl.a. hålla kontakt med och beakta
det arbete som där sker när det gäller lokalt trygghetsskapande
arbete samt inom polisen när det gäller att utveckla
närpolisverksamhet och ett problemorienterat, brottsförebyggande
arbetssätt. Målet är att regeringen under våren 1995 skall kunna
förelägga riksdagen ett förslag till nationellt
brottsförebyggande program.
BRÅ:s redovisning av framtidsperspektivet såvitt avser
brottsutvecklingen visar enligt vad regeringen anför i
budgetpropositionen (s. 52) på behovet av en genomgripande
omprövning och en kraftfull förnyelse av den tidigare förda
kriminalpolitiken, både när det gäller dess ideologiska grund
och dess tillämpning i dagens och morgondagens verklighet. Ett
sådant arbete har redan inletts av regeringen och i
budgetpropositionen redovisas en sammanfattning av de åtgärder
som redan har genomförts, de reformer i olika hänseenden som nu
förbereds inom Justitiedepartementet och de mer långsiktiga
arbetsuppgifter och riktlinjer som gäller för det fortsatta
arbetet. Regeringen slår inledningsvis fast några allmänna
principer för detta arbete. Arbetet är inte begränsat i tiden.
Det är i stället fråga om en långsiktig förändringsprocess där
de övergripande målen att minska brottsligheten och öka
tryggheten ligger fast. De åtgärder som vidtas kommer att
variera över åren. Så mycket står emellertid klart att det till
stora delar måste avse åtgärder inom de traditionella områdena
för kriminalpolitiken såsom förändring av regelverket, främst
avseende straffrätten med påföljdssystemet, liksom en ändrad
inriktning, organisation och val av arbetsmetoder för
myndigheterna inom rättsväsendet. Det räcker emellertid inte med
detta. Framtiden är sådan att de kriminalpolitiska målen måste
genomsyra såväl det allmännas åtgärder som samhället i övrigt på
ett helt annat sätt än tidigare. Att nå de övergripande målen
måste, sägs det, vara en uppgift inte enbart för myndigheterna
inom rättsväsendet utan i kanske ännu högre grad vara en del av
samhällslivet för enskilda, andra myndigheter, organisationer
och företag. En allt viktigare uppgift blir därför att närmare
undersöka förutsättningarna för inriktning, villkor och former i
övrigt för detta nödvändiga samhällsengagemang. Här nämns den
ovan nämnda Trygghetsutredningens arbete. Ett annat område som
enligt regeringen förtjänar uppmärksamhet är det aviserade
uppdraget till BRÅ om ett nationellt brottsförebyggande program.
Av central betydelse för utvecklingsarbetet anges också arbetet
med att ta fram kriminalpolitiska kunskaper i vid mening vara.
Här nämns satsningarna på en kraftig utbyggnad av den
kriminologiska forskningen, den förstärkta rollen för BRÅ som
ett kunskaps- och expertorgan samt den nyligen överlämnade
framtids- och omvärldsanalysen som bör leda till förnyade
uppdrag till BRÅ inom detta område. Härutöver har regeringen
beslutat tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram
en samlad resultatredovisning för det kriminalpolitiska
arbetsområdet (dir. 1994:17). Detta utredningarbete bör enligt
direktiven vara avslutat före utgången av år 1994. Ett
utvecklingsarbete inom detta fält anses nödvändigt för att i
framtiden få ett bättre underlag för att senare kunna redovisa
vilka insatser som ger bäst resultat i förhållande till de
angivna målen för politikområdet.
En sammanfattning av regeringens kriminalpolitiska
handlingsprogram tar upp följande huvudpunkter:
En av rättsstatens viktigaste uppgifter är att upprätthålla
lag och ordning så att människor kan känna sig trygga.
Brottsligheten befinner sig på en nivå som inte kan accepteras
samtidigt som olika prognoser om framtiden inger stor oro.
Förhållandena är sådana att det krävs en kraftfull omprövning
och förnyelse av kriminalpolitiken.
Detta arbete har redan inletts av regeringen och fortsätter nu
med förändringar av såväl regelverket som myndigheternas
organisation, inriktning och arbetsmetoder.
Det krävs vidare ett helt nytt engagemang i kriminalpolitiken
från enskilda medborgare, från kommuner och andra myndigheter
och från näringslivet om de grundläggande målsättningarna, att
minska brottsligheten och öka tryggheten, skall uppfyllas.
I flera motioner begärs olika uttalanden om inriktningen av
den framtida kriminalpolitiken. I motion Ju805 (v) förespråkas
en kriminalpolitik där minskning av brottsligheten sker främst
genom brottsförebyggande arbete. I motion Ju809 (s) presenteras
ett program för det kriminalpolitiska reformarbetet som
sammanfattningsvis bygger på ökad satsning av brottsförebyggande
åtgärder. Motionen Ju810 (nyd) förespråkar en kriminalpolitik
där tyngdpunkten ligger på att upprätthålla lag och ordning i
samhället. I motion Ju802 begärs att regeringen får i uppdrag
att utarbeta en nationell brottspreventiv strategi. I motionen
betonas särskilt familjens betydelse för grundläggande
värderingar hos unga och samverkan mellan olika samhällsorgan
som kommer i kontakt med barn och unga.
Utskottet, som kan ställa sig bakom regeringens i
budgetpropositionen framlagda handlingsprogram för
kriminalpolitiken, vill understryka vad som där anförs när det
gäller vad som krävs av statsmakterna för att kunna nå de
kriminalpolitiska målen -- att minska brottsligheten och öka
människors trygghet mot brott. Det är nödvändigt att bygga
kriminalpolitiken på en helhetssyn när det gäller åtgärder från
det allmänna och från samhället i övrigt. Här har naturligtvis
åtgärder inom kriminalpolitikens traditionella områden, såsom
strafflagstiftningen, polisen och kriminalvården, en central
funktion. Av grundläggande betydelse är också åtgärder för att
stärka familjens roll och för att bibringa de unga samhällets
normer och värderingar. Kriminalpolitiken i vid mening kan
alltså inte begränsas till sådana åtgärder som att klara upp
begångna brott och att lagföra gärningsmännen. Sådana åtgärder
är självfallet mycket viktiga inte minst för att upprätthålla
respekten för rättssamhällets krav, men de är inte tillräckliga
för att varaktigt minska brottsligheten och öka tryggheten.
Utskottet anser att direkt brottsförebyggande åtgärder måste
prioriteras. I detta arbete har såväl polis och andra
myndigheter som enskilda personer, företag och organisationer en
roll. Också normbildning och stärkandet av familjens roll utgör
i denna mening åtgärder inom det brottsförebyggande området.
Utskottet delar således regeringens uppfattning om inriktningen
av den framtida kriminalpolitiken och kan därför inte tillstyrka
bifall till motionerna Ju805, Ju809 och Ju810 där inriktningar
med delvis annat innehåll förespråkas.
När det gäller det i motion Ju802 framställda yrkandet om en
nationell brottspreventiv strategi anser utskottet att motionen
får anses tillgodosedd genom det ovannämnda aviserade uppdraget
till BRÅ.
Lokala brottsförebyggande organ m.m.
I motion Ju809 (s) begärs ett uttalande om att BRÅ bör ges ett
generellt uppdrag för uppbyggande av lokala brottsförebyggande
organ i landets kommuner, bl.a. i samverkan med föreningar och
folkrörelser. Mot den bakgrunden begärs att det inrättas en fond
för lokalt brottsförebyggande arbete, att BRÅ ges ansvar att
administrera, pröva och fördela medel ur fonden samt att
riksdagen till fonden för budgetåret 1994/95 anslår 25
miljoner kronor.
Våldskommissionen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1990:92)
Våld och brottsoffer att det borde skapas lokala
brottsförebyggande organ i kommunerna under polisens ledning.
Enligt ett regeringsbeslut i juni 1991 har BRÅ och
Rikspolisstyrelsen på fem orter (Karlskoga, Linköping, Malmö,
Stockholm och Östersund) stött bildandet av sådana organ. Syftet
med dessa s.k. pilotprojekt är att samla erfarenheter som sedan
skall kunna komma till användning i resten av landet. En inom
regeringskansliet tillsatt arbetsgrupp för brottsförebyggande
åtgärder följde inledningsvis arbetet och lämnade en preliminär
utvärdering av projektet i rapporten (Ds 1992:93) Lokalt
brottsförebyggande arbete.
Arbetsgruppen konstaterar i sin rapport att första året av
projektarbetena på ett bra sätt stimulerat lokalt
brottsförebyggande arbete i enlighet med höga krav på
vetenskaplighet och effektivitet. Arbetsgruppen anser det
synnerligen angeläget att arbetet fullföljs som planerat och att
pilotprojekten synes ha goda förutsättningar att resultera i
utvecklandet av adekvata metoder för lokalt brottsförebyggande
arbete även på andra orter.
BRÅ svarar nu för den löpande uppföljningen av pilotprojekten
och skall lämna en slutlig utvärdering av verksamheten under
hösten 1994. Enligt regleringsbrevet för BRÅ för innevarande
budgetår skall rådet bl.a. ägna särskild uppmärksamhet åt att
utveckla modeller för lokalt brottsförebyggande arbete. BRÅ har
nu påbörjat en landsomfattande inventering och systematisering
av brottsförebyggande verksamhet som bedrivs i många kommuner på
initiativ av kommunerna och/eller polisen. Inventeringen
beräknas kunna avrapporteras under nästa budgetår.
Här bör också nämnas det arbete som bedrivs av
Trygghetsutredningen. Kommittén, som är parlamentariskt
sammansatt, skall enligt sina direktiv se över rollfördelningen
mellan polisen, kommunerna och enskilda när det gäller att skapa
trygghet mot brott, särskilt vardagsbrottslighet, och
ordningsstörningar. Kommittén skall bl.a. överväga hur
tryggheten mot brott skall kunna ökas genom ett vidgat
engagemang från enskilda och genom privata initiativ, exempelvis
grannsamverkan mot brott och annan lokal brottsförebyggande
verksamhet. En annan viktig fråga som kommittén skall studera är
hur samverkan mellan enskilda och polisen kan utvecklas.
Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av mars
1995. Ett delbetänkande skall redovisas före utgången av juni
1994 (dir. 1993:37).
Utskottet vill först slå fast att statsmakterna har ett ansvar
för att skapa goda förutsättningar för och ge ett aktivt stöd
till lokalt brottsförebyggande arbete. Av ovanstående
redovisning framgår emellertid att frågan om utvecklandet av
sådan verksamhet för närvarande är aktuell både hos BRÅ och inom
utredningsväsendet. Utskottet anser att det pågående arbetet
inte bör föregripas av riksdagen. Mot bakgrund härav avstyrker
utskottet bifall till motion Ju809 såvitt gäller yrkandena om
bildandet av brottsförebyggande organ, inrättande av en fond för
verksamheten samt anslag till fonden för budgetåret 1994/95.
Övrigt
I motion Ju810 (nyd) begärs, såsom motionen får förstås, att
brottsbalken (BrB) ändras på sådant sätt att det framgår att
allmänpreventionen skall tillmätas överordnad betydelse vid
bestämmande av påföljd för brott.
Liknande yrkanden har tidigare behandlats av utskottet. I ett
ärende förra året (1992/93:JuU5 s. 15 f) behandlade utskottet
utförligt frågan och fann att BrB:s bestämmelser om
straffmätning och påföljdsval ger domstolarna möjlighet att i
tillräcklig utsträckning beakta allmänpreventiva hänsyn när det
gäller att bestämma påföljd för brott. Utskottet avstyrkte
bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet.
I höstas vidhöll utskottet (1993/94:JuU2 s. 13 f) sin sålunda
uttalade uppfattning vid behandlingen av en liknande motion i
ämnet. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet har alltjämt samma uppfattning och avstyrker bifall
till motion Ju810 i nu behandlad del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Brottsförebyggande rådet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 2, 1993/94:Ju808
yrkande 2 och 1993/94:Ju809 yrkande 10 till Brottsförebyggande
rådet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
26 774 000 kr,
res. 1 (s)
2. beträffande inriktningen av kriminalpolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 1,
1993/94:Ju809 yrkande 4 och 1993/94:Ju810 yrkande 1,
res. 2 (s)
3. beträffande nationell brottspreventiv strategi
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju802,
4. beträffande lokala brottsförebyggande organ m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju809 yrkandena 7, 8 och
9,
res. 3 (s)
5. beträffande allmänpreventionens betydelse i
rättstillämpningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 44.
res. 4 (nyd)
Stockholm den 15 mars 1994
På justitieutskottets vägnar
Göthe Knutson
I beslutet har deltagit: Göthe Knutson (m), Bengt-Ola
Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Nils
Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran Magnusson (s), Liisa
Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s),
Siw Persson (fp), Alf Eriksson (s), Christel Anderberg (m) och
Kjell Eldensjö (kds).
Reservationer
1. Anslag till Brottsförebyggande rådet (mom. 1)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Utskottet uttalade" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:
När det gäller medelsberäkningen delar utskottet den i motion
Ju809 framförda åsikten att det är av stor vikt att BRÅ:s
verksamhet kan bedrivas under tillfredsställande förhållanden
och med erforderliga resurser. Utskottet instämmer i önskemålen
i motionen om ökade resurser till BRÅ med tre miljoner kronor.
Medlen bör användas främst till forskning kring ekonomisk
brottslighet, effekterna av brottsförebyggande verksamhet samt
inrättandet av en professur vid BRÅ.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande anslag till Brottsförebyggande rådet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
bifall till motion 1993/94:Ju809 yrkande 10 och med avslag på
motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 2 och 1993/94:Ju808 yrkande 2
till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 29 774 000 kr,
2. Inriktningen av kriminalpolitiken (mom. 2)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet, som" och slutar med "innehåll förespråkas" bort
ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis när det gäller inriktningen av
kriminalpolitiken uttala att kriminalpolitikens huvuduppgift är
att förebygga och motverka brott. Målet är, som anförs i motion
Ju809, att alla människor skall kunna känna trygghet till liv,
hälsa, integritet och personlig egendom. Kriminalpolitiken skall
bygga på en humanistisk grundsyn och respekt för människors lika
värde. För att nå framgång i det brottsbekämpande arbetet är det
viktigt att slå vakt om det generella välfärdssamhället. All
erfarenhet visar att stora sociala klyftor, hög arbetslöshet och
förslummade bostadsområden föder våld och annan kriminalitet.
För att motverka riskerna för social utslagning och kriminalitet
måste insatser vidtas på skilda områden av samhällspolitiken. En
kraftfull satsning måste ske på det brottsförebyggande området.
Grundläggande för möjligheterna att nedbringa brottsligheten är
nämligen ett aktivt och offensivt brottsförebyggande arbete.
Detta arbete måste bedrivas på såväl kort som lång sikt. Även
det lokala brottsförebyggande arbetet bör byggas ut och ges
ännu större betydelse i polisens och andra samhällsorgans
arbete. Möjligheterna att motverka brottslighet och social
utslagning hänger nära samman med vår förmåga att bygga ett
samhälle som präglas av solidaritet, omtanke och ansvarstagande
människor emellan. Rättsväsendet ensamt förmår inte lösa
problemet med den ökande brottsligheten. Särskilt viktigt är det
att skapa goda förhållanden för barn och ungdomar att växa upp
i. Barn och ungdom måste stå i centrum för det
brottsförebyggande arbetet. I första hand är det självfallet
föräldrarnas ansvar att fostra barn till goda
samhällsmedborgare. Därför måste familjepolitiken utformas på
ett sätt som underlättar för föräldrarna att ta detta ansvar.
Barnomsorgen och skolan har här viktiga uppgifter. Det är
således genom breda sociala insatser och attitydpåverkan som
avgörande framgångar mot brottsligheten kan nås.
Enligt utskottets mening bör, som framförs i motion Ju809, det
kriminalpolitiska reformarbetet inriktas på följande områden:
satsning på brottsförebyggande arbete
ett reformerat straff- och påföljdssystem med utvecklandet av
alternativ till frihetsstraff
en human kriminalvård med förbättrat innehåll
utökat stöd till brottsoffren
snabbare och tydligare reaktioner för unga lagöverträdare
effektivare polisiära arbetsmetoder
ett rättsväsende med hög rättssäkerhet, korta
handläggningstider och välutbildad personal.
Utskottet, som avstyrker bifall till motionerna Ju805 och
Ju810 där en annan inriktning av kriminalpolitiken förespråkas,
anser att det får ankomma på regeringen att utforma och snarast
lägga fram förslag med en sådan kriminalpolitisk inriktning som
utskottet nu skisserat. Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande inriktningen av kriminalpolitiken
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 1
och 1993/94:Ju810 yrkande 1 och med anledning av motion
1993/94:Ju809 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. Lokala brottsförebyggande organ m.m. (mom. 4)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "budgetåret 1994/95" bort ha
följande lydelse:
Statsmakterna har ett ansvar för att skapa goda
förutsättningar för och ge ett aktivt stöd till lokalt
brottsförebyggande arbete. Utskottet anser att den lokala
brottsförebyggande verksamheten behöver byggas ut, och som
anförs i motion Ju809, krävs statligt stöd härför. BRÅ bör ges
ett generellt uppdrag att hjälpa till att bygga upp lokala
brottsförebyggande organ i landets kommuner i samverkan med
bl.a. föreningar och folkrörelser. Detta bör riksdagen med
anledning av motion Ju809 ge regeringen till känna.
Vidare anser utskottet, i enlighet med förslaget i motion
Ju809, att en fond för lokalt brottsförebyggande arbete skall
inrättas. BRÅ skall ansvara för administrationen av fonden och
efter ansökan pröva och fördela medel ur fonden, samt vidare
stödja och hjälpa kommuner och polisdistrikt att lägga upp,
genomföra och utvärdera den brottsförebyggande verksamheten. Mot
bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av motion Ju809 till fonden för budgetåret 1994/95
anslår 25 miljoner kronor. Uppbyggnaden av fonden får ske
successivt i takt med att statsfinansiellt utrymme kan frigöras.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande lokala brottsförebyggande organ m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju809 yrkandena
7, 8 och 9 dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om BRÅ:s medverkan vid uppbyggande av lokala
brottsförebyggande organ, dels inrättar en fond för lokalt
brottsförebyggande arbete, dels till fonden för lokalt
brottsförebyggande arbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett
anslag om 25 000 000 kr,
4. Allmänpreventionens betydelse i rättstillämpningen (mom. 5)
Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning tillmäts allmänpreventiva hänsyn
inte tillräcklig betydelse i rättstillämpningen sedan
bestämmelsen i 1 kap. 7 § brottsbalken togs bort. Bestämmelsen
borde återinföras så att det framgår att den främsta uppgiften
för domstolarna, åklagar- och polisväsendet samt
kriminalvården är att upprätthålla allmän laglydnad. I vart fall
borde brottsbalken ändras så att det av lag framgår att
domstolarna måste ta hänsyn till kravet på allmän laglydnad i
sin dömande verksamhet. Härigenom skulle kunna uppnås ökad
stadga i dömandet och en förbättrad tilltro hos allmänheten till
domstolarna och rättssystemet i stort. Ett starkare betonande av
allmänpreventiva hänsyn i rättstillämpningen skulle också vidga
möjligheterna att döma till strängare straff för högaktiva
vanebrottslingar och medverka till att hos unga människor
inpränta hur allvarligt samhället ser på brott. Det får ankomma
på regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag som
tillgodoser vad utskottet nu har anfört. Detta bör riksdagen med
anledning av motion Ju810 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande allmänpreventionens betydelse i
rättstillämpningen
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 44
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.