Utskottet behandlar här en proposition om ett nytt stöd till
ekologisk odling och om förstärkta resurser till
trädgårdsnäringen m.m. Vidare behandlas frågor om kravet på
betesgång för mjölkkor enligt djurskyddslagen. Utöver
följdmotioner till propositionen behandlas ett antal under
allmänna motionstiden 1994 väckta motioner om jordbrukspolitik,
trädgårdsnäring m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter utom
en. Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen på utskottets
förslag beslutat avskaffa anslaget Stöd till skuldsatta
jordbrukare under nionde huvudtiteln och att riksdagen till
följd härav ej kan bifalla propositionen i den del den innebär
att anslaget skall tillämpas även på skuldsatta
trädgårdsföretagare.
Med anledning av en motion (c) föreslår utskottet att
regeringen utarbetar ett program med målsättningen att den
ekologiskt odlade arealen i Sverige skall uppgå till 10 % av
åkerarealen år 2000. Övriga motioner avstyrks, delvis med
hänvisning till tidigare ställningstaganden och till den
pågående anpassningsprocessen inför ett eventuellt medlemskap i
EU.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s, kds, nyd),
två särskilda yttranden och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition
1993/94:157
1. 05>att riksdagen under nionde huvudtitelns
förslagsanslag till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad som
föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 10,
2. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns
förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under
budgetåret 1994/95 får disponeras för särskilda åtgärder inom
växthusnäringen i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt
4.2),
3. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns
förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under
budgetåret 1994/95 får disponeras för export av
trädgårdsprodukter i enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 4.3),
4. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns
förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under
budgetåret 1994/95 får disponeras för marknadsföringsåtgärder
inom fruktodlingen i enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 4.4),
5. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns
förslagsanslag Stöd till skuldsatta jordbrukare får disponeras
även för stöd till trädgårdsföretagare (avsnitt 4.5),
6. 05>att riksdagen under nionde huvudtitelns ramanslag
till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95
anvisar ett belopp som är 1 500 000 kr lägre än vad som
föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 10,
7. 05>att riksdagen under nionde huvudtitelns
reservationsanslag till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar 14 200 000 kr utöver
vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 10.
Momenten 6 och 7 ovan har överlämnats till
utbildningsutskottet för beredning (bet. 1993/94:UbU9).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att ett nytt stöd till ekologisk
odling införs. Stödet uppgår till ca 200 kr per ha odlad areal
som i dag är godkänd för ekologisk odling.
För att öka konkurrenskraften inom trädgårdsnäringen föreslås
bl.a. förstärkta resurser för marknadsföring.
En högskoleexamen med inriktning mot hästkunskap inrättas vid
Sveriges lantbruksuniversitet (behandlas av UbU).
En redovisning lämnas om kravet på betesgång för mjölkkor.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1993/94:Jo23 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stöd till ekologisk odling.
1993/94:Jo24 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om dispensprövande myndighet.
1993/94:Jo25 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att på vissa villkor konvertera omställningsareal för ekologisk
odling.
1993/94:Jo26 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppvärmning med miljövänliga metoder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ge odlarna samma förutsättningar för
anställning av tillfällig arbetskraft som EU:s odlare har,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda konsekvenserna av utländsk
prisdumpning inom näringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att småföretagare ges möjlighet till
enskilt exportstöd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utveckling av marknadsföring och
distribution inom svensk fruktodling.
1993/94:Jo27 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen anslår 30 000 000 kr utöver regeringens
förslag till ekologisk odling, således 50 000 000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till ekologisk odling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppbördssystemet för energiskatten.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:U503 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om exportstödet för förädlade produkter.
1993/94:Jo207 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ytterligare ansträngningar att öka
livsmedelsexporten.
1993/94:Jo208 av Lennart Brunander och Birger Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar om en målsättning att 10 % av
den svenska åkerarealen skall vara ekologiskt odlad.
1993/94:Jo210 av Ingbritt Irhammar och Lennart Brunander (c)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett nytt program för stöd till
trädgårdsnäringen, bl.a. anpassningsåtgärder vid ett eventuellt
EU-medlemskap,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av
arbetskraftskostnader för skörd av trädgårdsprodukter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående rådgivning inom trädgårdsområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning och försöksverksamhet.
1993/94:Jo211 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om justering av den avgiftsfria gränsen för
uttagande av social- och arbetsgivaravgifter för tillfälligt
anställd personal.
1993/94:Jo215 av Ingvar Eriksson och Bo Arvidson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den svenska yrkesfruktodlingen.
1993/94:Jo217 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stimulans till växthusanpassad
biobränslebaserad energiförsörjning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av att statliga lånegarantier
med låg ränta kan erbjudas trädgårdsnäringen för
produktivitetsbefrämjande åtgärder.
1993/94:Jo224 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avveckling
av exportsubventionerna för köttprodukter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av fortsatt intern avreglering och
sänkt gränsskydd för jordbruksprodukter.
1993/94:Jo226 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skatter och miljöavgifter bör utformas så att de miljövänliga,
inhemska produkterna gynnas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
frågor om marknadsföring och distribution skall ägnas särskild
uppmärksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
i sista hand skogsmark i enskild ägo skall tas i anspråk vid
bildande av reservat och naturvårdsområden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en tilltagande omvandling av familjeägda
jord- och skogsbruksfastigheter till fritidsfastigheter genom
ett ökat antal utländska förvärv.
1993/94:Jo227 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att anslå 5 000 000 kr för
marknadsföring av produkter från yrkesmässig fruktodling,
3. att riksdagen beslutar att anslå 10 000 000 kr till
startbidrag för vidareförädling av trädgårdsprodukter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en översyn av reglerna för det s.k.
naturkatastrofanslaget inom trädgårdsnäringen snarast sker,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheterna till en gemensam
nordeuropeisk registrering av växtskyddsmedel.
1993/94:Jo230 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en förändring av jordbrukspolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förmalningsavgifter.
1993/94:Jo232 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning
vad beträffar harmonisering av skatter och avgifter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning i
perspektivet av ett EU-medlemskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning
vad beträffar bondens roll som företagare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning
vad beträffar kostnadseffektivitet och brist på konkurrens,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning
vad beträffar branschens satsning på ekologiska livsmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning
vad beträffar tillgång till undervisning vid lantbruksskolor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bondens likaställning som småföretagare
bland andra företagare.
1993/94:Jo233 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen i övrigt anförts om inriktningen av
jordbrukspolitiken.
1993/94:Jo234 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Närings- och
teknikutvecklingsverket får i uppdrag att stödja en inhemsk
örtproduktion.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tekniska attachéer och jordbruksråd.
1993/94:N411 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reservkraftverk.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett kretsloppsanpassat jordbruk,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett system där kvalitetsprodukter
premieras.
Utskottet
Stöd till ekologisk odling
Propositionen
Marknadssituationen för ekologisk odling har utvecklat sig
mycket positivt de senaste åren, inte minst genom konsumenternas
stora intresse för ekologiska livsmedel. På senare tid har även
handeln satsat mer på detta område. En bidragande orsak är den
ekologiska odlingens allt större förmåga att uthålligt förse
marknaden med olika produkter. En ökad volym kan alltså i sig
stimulera till en ökad efterfrågan och därmed en ökad
produktion. Fler och fler inser att ekologisk odling inte bara
är en nischproduktion för ett fåtal intresserade konsumenter,
utan att ekologisk odling bör ses som en del i en strategisk
satsning för svenskt jordbruk.
Genom riksdagens beslut i anledning av 1993 års
budgetproposition finns det redan i dag 10 miljoner kronor
avsatta för forskning och utveckling, kontroll och
marknadsfrämjande åtgärder för ekologisk odling budgetåren
1993/94 och 1994/95. Härutöver disponerar Statens jordbruksverk
7,7 miljoner kronor för ekologisk produktion under anslaget för
miljöförbättrande åtgärder. Däremot saknas särskilda resurser
för informationsverksamhet kring ekologiskt jordbruk. Det är
viktigt för en framgångsrik miljöpolitik att bedriva information
och upplysning både gentemot producenter och konsumenter. I
grund och botten handlar mycket av miljöarbetet om att informera
och engagera människor. En välriktad informations- och
marknadsföringsinsats kommer att öka kunskapen om och intresset
för ekologisk odling hos både konsumenter och producenter.
Utöver det belopp om 10 miljoner kronor för stöd till
ekologisk odling som finansieras inom ramen för direktbidragen
till jordbruket under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket
m.m., föreslår regeringen att ytterligare 10 miljoner kronor
anslås under detta anslag budgetåret 1994/95. En särskild
anslagspost, Stöd till ekologisk odling, bör tas upp under
anslaget för ändamålet.
Av det nya anslaget anser regeringen att 2 miljoner kronor bör
disponeras för huvudsakligen informationsverksamhet. Liksom
stödet till forskning och utveckling, marknadsföring och
kontroll bör medlen fördelas av Jordbruksverket efter ansökan
från intresserade parter på samma sätt som för budgetåret
1993/94.
Resterande 8 miljoner kronor bör disponeras i form av ett
särskilt arealbidrag till ekologisk odling. Arealbidraget för
ekologisk odling bör inte differentieras utan vara lika stort
för samtliga ekologiska odlare oavsett om den mark de brukar är
låg- eller högavkastande. Det särskilda arealbidraget bör vara
totalt 8 miljoner kronor och fördelas till 1994 års godkända
ekologiska odling. För närvarande omfattar den ekologiska
odlingen ca 40 000 ha åker, vilket medför att arealbidraget
fördelat på den totala ekologiska odlingen skulle bli ca 200 kr
per ha, vilket motsvarar ca 7 öre per kg spannmål med en
avkastning på 3 000 kg per ha.
Regeringens förslag torde leda till en ökad ekologisk
produktion. Däremot bedömer regeringen att LRF:s förslag att
tillåta ekologisk odling på omställd mark väsentligt urholkar
omställningsprogrammet. Omställningsstöd lämnades i enlighet med
1990 års livsmedelspolitiska beslut för åkermark som överfördes
till annan användning än livsmedelsproduktion. Detta utesluter
att ekologisk produktion av livsmedel kan få ske på omställd
åkermark.
Fördelningen av arealbidraget bör ske på så sätt att
Kontrollföreningen för ekologisk odling (KRAV) tillsammans med
Demeterförbundet redovisar uppgifter om stödberättigad ekologisk
areal till Statens jordbruksverk. Regeringen kommer senare att
besluta om de närmare reglerna för stödet.
Motionerna
I motion Jo23 av Jan Jennehag (v) anförs att Vänsterpartiet
vidhåller tidigare framfört förslag om ett arealbidrag om 900 kr
per ha till den ekologiska odlingen. Det skulle ge odlarna en
inkomstförstärkning med ca 20 miljoner kronor, samtidigt som
administrationen skulle förenklas och statens kostnad hållas
oförändrad.
I motion Jo25 av Harry Staaf (kds) anförs att när nu
efterfrågan på ekologiskt odlade livsmedel ökar både i Sverige
och i vårt närområde är det viktigt för Sverige att ta vara på
möjligheter till ökade marknadsandelar. Motionen utmynnar i ett
förslag att omställningsareal under vissa villkor skall få tas i
anspråk för ekologisk odling.
Enligt motion Jo27 av Margareta Winberg m.fl. (s) behövs i
Sverige en utökad areal ekologisk odling. Redan i dag överstiger
efterfrågan på vissa alternativodlade produkter tillgången.
Sveriges jordbruk har utomordentligt goda klimatiska,
traditionella och kunskapsmässiga förutsättningar för
framställning av ekologiskt odlade produkter. Det borde vara en
gemensam strävan att vi inom landet blir så gott som
självförsörjande med dessa produkter. Även exporten bör kunna
utökas avsevärt. På en europeisk livsmedelsmarknad bör svenska
högkvalitativa produkter utan reststubstanser från själva
odlingen kunna få en framskjuten plats. Det kräver dock ett
snabbt agerande från branschen, ett agerande som statsmakterna
bör stödja. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande i
enlighet med det anförda (yrkande 2). Vidare föreslås att
anslaget till ekologisk odling utökas med 30 miljoner kronor.
Huvuddelen bör gå till arealbidrag, men det krävs betydligt mer
än de av regeringen föreslagna 8 miljoner kronorna. Därtill
krävs omfattande stöd till information, utbildning och
marknadsföring. För att underlätta omställningen till ekologisk
odling kan ett ekonomiskt stöd behövas. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med sådana överväganden och eventuella
förslag till ett sådant omställningsstöd.
I motion Jo208 (c) föreslås som målsättning att 10 % av
åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000. I motion A815 (c)
anförs synpunkter angående ett kretsloppsanpassat jordbruk och
föreslås ett system där kvalitetsprodukter premieras inom EU
(yrkandena 36 och 37). Enligt motion Jo226 yrkande 3 (c) bör
särskild uppmärksamhet ägnas åt marknadsföring och distribution
av ekologiska produkter. I motion Jo230 (v) yrkas att
jordbrukspolitiken ändras med ökad tonvikt på
kretsloppstänkandet och ekologisk odling m.m.
Förmalningsavgifterna bör återbetalas till det ekologiska
jordbruket (yrkandena 1 och 3). Enligt motion Jo232 (nyd) är det
viktigt att vi i Sverige utnyttjar våra goda förutsättningar för
ekologisk produktion.
Utskottets överväganden
I likhet med vad som anförs i motion Jo208 anser utskottet att
det finns flera skäl som talar för att den ekologiskt odlade
åkerarealen bör öka. En sådan inriktning ligger t.ex. väl i
linje med riksdagens beslut om miljömålet i jordbrukspolitiken.
Som anförs i propositionen inser allt fler att ekologisk odling
inte bara är en nischproduktion för ett fåtal intresserade
konsumenter utan att denna odling bör ses som en del i en
strategisk satsning för svenskt jordbruk. Utskottet delar den
uppfattning som framförs inte bara i motion Jo208 utan i flera
andra motioner att Sverige har goda naturliga förutsättningar
för ekologisk produktion och att möjligheterna till ökad
produktion och avsättning både inom och utom landet bör
tillvaratas. Det bör tilläggas att förhandlingarna om ett
svenskt EU-medlemskap som avslutades den 1 mars 1994 gett ett
resultat som bör ge goda möjligheter att öka den ekologiskt
odlade arealen genom att Sverige får tillgång till EG:s stöd
till ekologisk odling och miljövänliga produktionsmetoder, under
förutsättning av svensk medfinansiering. Utskottet föreslår att
riksdagen med anledning av motion Jo208 hemställer att
regeringen utarbetar ett program med målsättningen att 10 % av
åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000. Härigenom
tillgodoses i viss mån några synpunkter i de motioner (s, nyd)
som utskottet behandlar i det följande. Motionerna Jo226 yrkande
3 och A815 yrkande 37 är i huvudsak tillgodosedda genom
propositionen och utskottets ställningstaganden i detta
betänkande. De föranleder inga ytterligare kommentarer från
utskottets sida.
När det gäller medlen för att uppnå den målsättning som
utskottet förordar kan konstateras att regeringens förslag om
ett särskilt arealbidrag till ekologisk odling m.m. torde leda
till att denna odling ökar i omfattning. Som utskottet nyss
anfört kommer resultatet av förhandlingarna om ett EU-inträde
att verka i samma riktning. Utskottet är inte berett att nu
föreslå utökade resurser till den ekologiska odlingen i enlighet
med motionerna Jo23 och Jo27 yrkande 1. Utskottet tillstyrker
således regeringens förslag om stöd till ekologisk odling och
avstyrker dessa motionsyrkanden. Det innebär att den ekologiska
odlingen utöver nuvarande anslag för marknadsföring m.m.
tilldelas 2 miljoner kronor budgetåret 1994/95 för information
och marknadsföring. Därutöver anvisas 8 miljoner kronor till ett
särskilt arealbidrag för budgetåret 1994/95. Yrkande 2 i motion
Jo27 ligger delvis i linje med vad utskottet anfört ovan om en
utökad areal för ekologisk odling, och yrkandet avstyrks i den
mån det ej tillgodoses genom utskottets förslag.
Också i motion Jo232 yrkande 5 understryks att svenskt
jordbruk bör utnyttja de goda förutsättningarna för ekologisk
produktion. Som framgår av utskottets uttalanden ovan delar
utskottet motionärernas synpunkter i denna del. Enligt
motivtexten i motionen bör det emellertid ankomma på branschen
eller enskilda företagare att ta egna initiativ. Ett
tillkännagivande som inte innebär att riksdagen förväntar sig
någon form av åtgärder från regeringen eller andra
offentligrättsliga organ kan utskottet av formella skäl ej
ställa sig bakom. Motionen avstyrks i denna del.
Förslaget i motion Jo25 om att tillåta ekologisk odling på
omställd mark strider mot en grundtanke i 1990 års
livsmedelspolitiska beslut att omställningsstöd skulle ges för
åkermark som överfördes till annan användning än
livsmedelsproduktion. Vidare bör framhållas att Sverige vid ett
svenskt medlemskap i EU förutsätts införa ett trädesprogram i
enlighet med EG:s regelverk. Ett sådant medlemskap innebär å
andra sidan, som ovan anförts, att möjligheterna till stöd till
ekologisk odling utvidgas. Med det anförda avstyrker utskottet
motionen.
I anslutning till motionerna Jo230 yrkande 1 och A815 yrkande
36 om det kretsloppsanpassade jordbruket erinrar utskottet om
att betydande delar av besluten från Riokonferensen år 1992
berör jordbruket. Det gäller främst kapitel 14 i Agenda 21, som
syftar till att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar
landsbygdsutveckling. Inom den svenska jordbrukspolitiken finns
ett bestämt och väldefinierat miljömål: att slå vakt om ett rikt
och varierat odlingslandskap och dess kulturvärden, bevara den
biologiska mångfalden och minimera jordbrukets miljöbelastning.
I proposition 1993/94:111 om genomförande av besluten vid
UNCED-konferensen beskrivs utförligt jordbrukets roll i arbetet
med att skapa kretsloppssamhället (s. 44). Vidare hänvisas till
den utredning som tillsatts med uppgift att lämna förslag till
ett svenskt program för stöd enligt EG:s förordning om
miljövänliga jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet.
Utskottet räknar således med att de berörda motionsyrkandena
kommer att tillgodoses utan några ytterligare åtgärder från
riksdagens sida.
Motion Jo230 yrkande 3 om återbetalning av förmalningsavgiften
avstyrks med hänvisning till tidigare ställningstaganden och
till de stödformer för det ekologiska jordbruket som
propositionen innefattar.
Trädgårdsnäringen
Propositionen
Enligt regeringens uppfattning finns förutsättningar för en
långsiktigt konkurrenskraftig svensk trädgårdsnäring. Vid ett
medlemskap i EU kommer emellertid de gränsskyddsförändringar som
detta innebär att medföra en hårdare internationell konkurrens.
I detta sammanhang kan också noteras att den i december 1993
beslutade GATT-överenskommelsen medför vissa
gränsskyddsneddragningar för trädgårdsprodukter.
Att anpassningen till EU:s lägre producentpriser kommer att
ske snabbare än utjämningen för de dominerande kostnaderna, dvs.
kapital, arbetskraft och energi, uppmärksammades av regeringen i
proposition 1992/93:183 om vissa frågor rörande jordbruket och
trädgårdsnäringen. Det var också mot denna bakgrund som
regeringen föreslog att 25 miljoner kronor skulle avsättas av de
s.k. direktbidragen till anpassningsåtgärder, som t.ex. stöd för
produktutveckling.
En särskild arbetsgrupp har lagt fram förslag till olika
åtgärder på trädgårdsnäringens område.
Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att det under
tiden före ett svenskt medlemskap i EU och ikraftträdandet av
GATT-överenskommelsen finns starka skäl för ytterligare insatser
som bidrar till att öka konkurrenskraften hos svensk
trädgårdsnäring.
Trädgårdsnäringens konkurrenskraft
Regeringen anför bl.a. att energikostnaden är, efter kostnaden
för arbetskraft, den näst största kostnadsposten i de flesta
växthusföretag. Denna kostnad har därför en stor betydelse för
den svenska växthusodlingens konkurrenskraft.
De sammantagna energiskatterna på trädgårdsområdet ligger på
en högre nivå än vad som är fallet för de viktigaste
konkurrentländerna i EU. Detta betyder mest för den särskilt
energiberoende växthussektorns internationella konkurrenskraft.
Mot bakgrund av de lägre producentpriser som förväntas i samband
med att tullarna avvecklas direkt vid ett medlemskap i EU anser
regeringen att det finns ett behov av att dessförinnan öka
växthusföretagens konkurrenskraft.
Den allmänna energiskatten skall enligt tidigare
riksdagsbeslut avvecklas den 1 januari 1995. Som ett led i
anpassningen av energiskatterna mot de nivåer som tillämpas inom
våra konkurrentländer utgår fr.o.m. den 1 januari 1995
koldioxidskatten för växthusnäringen liksom för industrin med en
fjärdedel av den allmänna nivån.
Med hänsyn till energikostnadernas stora andel i
växthusnäringen bör enligt regeringens uppfattning den
långsiktiga konkurrenskraften bäst stärkas genom ytterligare
åtgärder för en förbättrad energihushållning inom näringen. En
ytterligare nedsättning av energiskatterna kan i detta skede få
motsatt effekt eftersom den inte ger något incitament för sådana
åtgärder.
Åtgärder för att stärka konkurrenskraften inför ett
EU-medlemskap är angelägen inte bara inom växthussektorn utan
också inom andra sektorer av trädgårdsnäringen. För att höja
aktiviteten vad gäller sådana åtgärder inom hela
trädgårdsnäringen bör, i stället för de föreslagna åtgärderna
vad gäller växthusnäringens energiskatter, 4 miljoner kronor
disponeras inom ramen för de s.k. direktbidragen under anslaget
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för sådana åtgärder
utöver de 25 miljoner kronor som disponeras för olika åtgärder
inom trädgårdsnäringen under perioden den 1 juli 1993--den 31
december 1994.
Frågan om energiskatternas storlek jämfört med konkurrerande
länders vid ett EU-medlemskap får tas upp i samband med att
frågan om tillämpning av olika stöd inom EU prövas.
Stöd för export av trädgårdsprodukter
Enligt regeringens uppfattning har svensk trädgårdsnäring på
sikt möjligheter att genom rationell produktion av
högkvalitativa produkter utveckla export till den större
europeiska marknaden. Att exporten hittills har varit ringa
sammanhänger med bl.a. ett traditionellt högre kostnadsläge i
Sverige än i jämförbara konkurrentländer. Härtill kommer att de
för svenska trädgårdsprodukter näraliggande marknaderna, Finland
och Norge, varit i stort sett stängda genom att kvantitativa
restriktioner har tillämpats. EU:s tullskydd på trädgårdsområdet
är också högre än det i Sverige tillämpade.
Förutsättningarna för export har förbättrats genom
valutaförändringarna och förbättras ytterligare för vissa
trädgårdsprodukter då tullskyddet avvecklas vid ett EU-inträde.
Även de norska och finska marknaderna kan till följd av ett
medlemskap i EU, men också genom den nyligen beslutade
GATT-överenskommelsen, förutses komma att stegvis öppnas för
svensk export. För att stimulera exporten av trädgårdsprodukter
bör i enlighet med arbetsgruppens förslag högst 2 miljoner
kronor avsättas inom ramen för de 150 miljoner kronor som
anvisats för export av förädlade livsmedel under anslaget
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
Enligt regeringens uppfattning bör också trädgårdsområdet
kunna omfattas av det s.k. 60-miljonerkronorsprogrammet för
marknadsföringsinsatser på jordbrukets område. Inom ramen för
direktbidrag under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket
m.m. bör 1 miljon kronor disponeras för ändamålet.
Stöd för kvalitetsförbättring och marknadsföring av svensk
frukt
Den främsta direkta orsaken till fruktodlingens problem är
enligt regeringens bedömning marknadsförhållandena. Genom det
mycket splittrade utbudet av svensk frukt finns det få
organisationer som i någon större utsträckning kan genomföra och
finansiera marknadsföringsinsatser. Flertalet
försäljningsorganisationer är i sig för små för att ta på sig
kostnader och uppgifter som kommer en större del av näringen
till godo.
Näringen bör därför ges ett stöd för att gemensamt kunna vidta
åtgärder för att förbättra kvalitetsarbetet med och
marknadsföringen av svensk frukt. Stödet bör ges en sådan
inriktning att näringen själv efter hand kan fortsätta arbetet
med egna medel.
Mot denna bakgrund bör 5 miljoner kronor användas under
budgetåret 1994/95 för kvalitets- och avsättningsfrämjande
insatser. Medlen bör tas från ramen för direktbidrag under
anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
Vad gäller arbetsgruppens övriga förslag anser regeringen inte
att det finns skäl att specifikt för trädgårdsnäringen medge
lättnader när det gäller uttag av kreditgarantiavgifter.
Regeringen kommer senare att ta ställning till frågan om
utnyttjandet av bl.a. strukturstöd vid ett svenskt medlemskap i
EU.
Stöd till vissa skuldsatta trädgårdsföretagare
Det nuvarande stödet till jordbruksföretagen motiveras av de
ekonomiska problem som i första hand kan förväntas uppkomma för
vissa kategorier av företag som en följd av avvecklingen av den
interna marknadsregleringen men också till följd av andra
orsaker. Någon sådan marknadsreglering har inte funnits inom
trädgårdsnäringen. De ekonomiska problem som gäller
trädgårdsföretagen förväntas i stället huvudsakligen uppkomma
som en följd av närmandet till och framför allt i och med ett
inträde i EU där trädgårdsnäringen regleras inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken. Den ökade konkurrensen på den
svenska marknaden kan, enligt arbetsgruppens bedömning,
förväntas göra sig gällande på den svenska marknaden redan före
ett faktiskt svenskt medlemskap i EU. Detta beror på att
exportörer inom EU förväntas vilja etablera sig på eller
alternativt öka sina befintliga andelar av den svenska marknaden
redan innan ett svenskt medlemskap. Medlet för en sådan
etablering bedöms främst bli priskonkurrens med den inhemska
produktionen. Målet för etableringen är att uppnå en
marknadsposition och tillräckliga marknadsandelar för en
fortsatt expansion redan vid tidpunkten för ett svenskt
medlemskap och därmed sammanhängande tullavveckling.
Motivet för regeringens förslag är dels denna förväntade
utveckling, dels önskvärdheten av att trädgårdsnäringen och
jordbruksnäringen ges en likartad behandling.
De villkor som arbetsgruppen anser bör övervägas skall
tillämpas vid prövningen av om trädgårdsföretag skall kunna
komma i fråga för det föreslagna stödet för antingen
rekonstruktion eller avveckling.
Den föreslagna ändringen bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1994 och
vara i kraft så länge motsvarande regler gäller på
jordbruksområdet. Förslagsanslaget Stöd till skuldsatta
jordbrukare har i budgetpropositionen för budgetåret 1994/95
föreslagits uppgå till 10 miljoner kronor. De nu föreslagna
förändringarna föranleder ingen revidering i beräkningen av
anslaget.
Motionerna
I motion Jo26 av Claus Zaar (nyd) anförs att stödet för
exportstimulans är positivt men att det behöver kompletteras med
åtgärder som ger lättnader i reglerna när det gäller anställning
av tillfällig arbetskraft. Näringen måste ges förutsättningar
liknande dem som gäller för odlarna inom EU. Det är viktigt att
uppmuntra energihushållningen inom näringen. I regeringens
förslag saknas dock incitament som gör att uppvärmning med
miljövänligare metoder stimuleras för växthusodlarna. Särskild
uppmärksamhet måste ägnas åt den tillfälliga prisdumpning som
genomförs av vissa utländska odlare. Konsekvenserna av denna
verksamhet bör utredas. Ett exportstöd bör utformas så att det
även ger småföretagare möjligheter att nå i första hand de
europeiska konsumenterna. Produktutvecklingen inom färska
hackade ätfärdiga trädgårdsprodukter måste uppmärksammas. För
att bevara svensk fruktodling behövs en översyn med inriktning
på distributions- och marknadsföringsmöjligheter.
I motion Jo27 (s) yrkas att nuvarande uppbördssystem för
energiskatterna bibehålls (yrkande 3).
Några fristående motioner tar upp olika frågor om stöd till
trädgårdsnäringen m.m. Enligt motion Jo210 (c) bör ett program
utarbetas om stöd för trädgårdsnäringen vid ett EU-medlemskap.
En utredning bör göras angående nedsättning av social- och
arbetsgivaravgifter för arbetskraft i trädgårdsnäringen. En ny
beredning bör tillsättas angående rådgivningen på
trädgårdsområdet. Det statliga engagemanget för tillämpad
forsknings- och försöksverksamhet bör utredas (yrkandena 2--5).
Frågan om nedsättning av social- och arbetsgivaravgifter tas
också upp i motion Jo211 (s). I motion Jo215 (m) anförs att den
svenska yrkesfruktodlingen måste få en rättvis chans att
överleva inför en lovande framtid. I motion Jo217 (kds) föreslås
stimulanser till växthusanpassad biobränslebaserad
energiförsörjning. Enligt motionen är det vidare viktigt med
statliga lånegarantier till låg ränta för produktivitetshöjande
åtgärder (yrkandena 2 och 3). Enligt motion Jo227 (s) yrkandena
2--5 bör 5 miljoner kronor anslås till marknadsföring av
produkter från yrkesmässig fruktodling och 10 miljoner kronor
till startbidrag till vidareförädling av trädgårdsprodukter. En
översyn bör göras av reglerna för naturkatastrofersättning, och
en gemensam nordeuropeisk registrering av växtskyddsmedel bör
utredas.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning att det finns
förutsättningar för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk
trädgårdsnäring. Vid ett medlemskap i EU kommer emellertid de
gränsskyddsförändringar som detta innebär att medföra en hårdare
internationell konkurrens. Under tiden före ett svenskt
medlemskap och ikraftträdandet av GATT-överenskommelsen finns
det starka skäl för ytterligare insatser som bidrar till att öka
konkurrenskraften hos svensk trädgårdsnäring.
Utskottet tillstyrker således regeringens ovan redovisade
förslag om stöd för åtgärder som ökar konkurrenskraften inom
trädgårdsnäringen, stöd för export av trädgårdsprodukter och
stöd för kvalitetsförbättring och marknadsföring av svensk
frukt. De synpunkter som redovisas i motionerna Jo210 yrkande 2
och Jo215 kan utskottet i huvudsak ställa sig bakom. Motionerna
är dock i huvudsak tillgodosedda genom utskottets
ställningstaganden om stöd till trädgårdsnäringen. Även motion
Jo227 yrkande 2 är tillgodosedd genom förslaget om att 5
miljoner kronor avsätts som stöd till kvalitets- och
avsättningsfrämjande insatser på fruktodlingens område.
Utskottet avstyrker motion Jo227 i den del motionen föreslår
ytterligare resurser till stöd till trädgårdsnäringen utöver vad
som redovisats ovan (yrkande 3 i motionen).
När det gäller yrkande 4 om översyn av reglerna för
naturkatastrofersättning har utskottet inhämtat att ersättning
numera inte utgår för frostskador. Såvitt utskottet kunnat
utröna är detta den enda sakliga ändring i regeringens praxis
som föreligger jämfört med tidigare. I övrigt bör framhållas att
ärenden av detta slag är tämligen sällsynta och att de avgörs
från fall till fall efter omständigheterna i varje enskilt
ärende. En översyn i enlighet med motionen skulle knappast
tillföra riksdagen någon information utöver den som utskottet
här redovisat. Dessutom bör framhållas att utskottet vid behov
givetvis kan erhålla information om regeringens beredning av
dessa ärenden i samband med t.ex. en utfrågning. I anslutning
till motionens yrkande 5 om nordeuropeiskt samarbete i fråga om
registrering av växtskyddsmedel hänvisar utskottet till vad som
anförs i proposition 1993/94:163 s. 27. Regeringen redovisar där
att Sverige bl.a. inom det nordiska samarbetet deltar aktivt i
det internationella kemikaliearbetet och att insatserna är
koncentrerade till huvudområdena giftighetsaspekter,
substitution och bekämpningsmedel. Beträffande bekämpningsmedel
pågår arbete med att dels utvärdera ett antal aktiva
bekämpningsmedelssubstanser och harmonisera synen på risker med
bekämpningsmedel i Norden, dels få till stånd gemensamma
arbetsrutiner för dokumentationskrav, kriterier för godkännande,
utvärderingar samt informationsutbyte när det gäller biocider.
Motionen är således i denna del tämligen väl tillgodosedd. I
anslutning till motionen vill utskottet tillägga att det är
viktigt att ge svenska producenter möjlighet att använda medel
som är skonsamma mot miljön.
Motionerna Jo210 yrkandena 4 och 5 och Jo217 yrkandena 2 och 3
bör inte föranleda något uttalande i detta sammanhang mot
bakgrund av de förslag som framlagts i propositionen.
I betänkande 1993/94:JoU13 angående budgetregleringen inom
Jordbruksdepartementets verksamhetsområde har utskottet beslutat
föreslå ett avskaffande av det särskilda anslaget till stöd till
skuldsatta jordbrukare (bet. s. 15). Riksdagen har nyligen
beslutat i enlighet med utskottets förslag (rskr. 219). I
enlighet härmed avstyrker utskottet förslaget i proposition 157
att stödet till skuldsatta jordbrukare utsträcks till att
omfatta även trädgårdsföretag.
I motion Jo26 framförs en rad specificerade yrkanden angående
åtgärder som i huvudsak omfattas av regeringens förslag med den
skillnaden att propositionen inte gör en lika detaljerad
redovisning av hur de nya stödformerna avses bli tillämpade.
Närmare uppgifter i detta hänseende finns att tillgå i två
rapporter om dels växthusnäringens energibeskattning, dels vissa
frågor rörande svensk trädgårdsnäring (Ds 1993:73 resp. 1994:8).
I anslutning till motionens yrkande 1 om miljövänliga
uppvärmningsmetoder får utskottet anföra följande. Sedan
1970-talet och fram t.o.m. budgetåret 1992/93 har statsbidrag
utgått för vissa energibesparande åtgärder eller för övergång
till annat bränsle än olja. Enligt en rapport om
trädgårdsnäringens energibeskattning (Ds 1993:73) har en
genomgripande förbättring skett av växthusbeståndets
energistatus. Bidrag har bl.a. utgått för övergång till
fliseldning, eluppvärmning (direkt eller via värmepump) samt
gaseldning. I maj 1993 beslutade riksdagen att 25 miljoner
kronor får disponeras under perioden den 1 juli 1993--den 31
december 1994 för stärkande av trädgårdsnäringens långsiktiga
konkurrenskraft. Inom detta program finns möjligheter att söka
bidrag även rörande energianvändning. I den nu aktuella
propositionen föreslås att ytterligare medel avsätts för
åtgärder för en förbättrad energihushållning inom näringen. Med
förbehåll för att motionen inte innehåller någon närmare
definition av begreppet miljövänliga uppvärmningsmetoder anser
utskottet att det inte finns något som hindrar att det inom
ramen för stödet till energihushållning lämnas bidrag till
sådana åtgärder som avses med yrkande 1 i motion Jo26.
Motionen avstyrks i denna del.
När det gäller yrkande 3 i motion Jo26 om utländsk
prisdumpning har utskottet erfarit att det på grund av
bevisbördereglerna i GATT-avtalet sällan är möjligt för ett
importland att styrka att prisdumpning föreligger. Även om
dumpning föreligger kan det till följd av procedurreglerna i
avtalet knappast vidtas motåtgärder som ger några direkta
skyddseffekter för den svenska produktionen. Detta sammanhänger
bl.a. med att prisdumpning eller misstänkt prisdumpning nästan
alltid avser varor med kort hållbarhetstid. Som framgår av
propositionen utgår regeringens förslag från att
trädgårdsnäringen vid ett eventuellt EU-medlemskap kommer att
utsättas för ökad konkurrens i form av lågprishandel och minskat
gränsskydd. Den allmänna inriktningen av regeringens förslag är
att stärka den svenska trädgårdsnäringens konkurrenskraft inför
denna situation. Mot denna bakgrund är det inte meningsfullt att
föreslå någon utredning i enlighet med yrkande 3 i motionen.
Som framgår av utskottets uttalanden i det följande utgår
utskottet dock från att regeringen följer den fortsatta
utvecklingen på detta område.
Enligt yrkande 4 i motion Jo26 bör exportstödet utformas så
att det även ger småföretagare möjligheter att nå i första hand
de europeiska konsumenterna. Utskottet vill framhålla att de av
regeringen föreslagna stödformerna inte är förbehållna någon
viss företagskategori och att de inte på något sätt utesluter
mindre trädgårdsföretag. Det kan tvärtom konstateras att
förslagen om exportstödet och det s.k.
60-miljonerkronorsprogrammet är i hög grad småföretagsinriktade.
Enligt vad utskottet erfarit är det nämligen regeringens avsikt
att företagen genom kurser, utländska mässor m.m. skall bistås
med att etablera affärskontakter och finna köpare på den
europeiska marknaden. Sådana insatser torde vara särskilt
värdefulla för mindre företag som t.ex. inte har tillgång till
några större och väletablerade försäljnings- eller
marknadsföringsorganisationer. Yrkande 4 i motion Jo26 är
således tillgodosett och påkallar ingen särskild åtgärd.
Enligt yrkande 5 i motion Jo26 behövs en översyn med
inriktning på distributions- och marknadsföringsmöjligheter för
svensk fruktodling. En utveckling av ett emballage som
underlättar hanteringen i detaljhandeln och ger kvalitetshöjning
på produkterna bör prioriteras.
Utskottet erinrar om att ett huvudsyfte med regeringens
förslag rörande fruktodlingen är att näringen skall ges stöd för
att förbättra kvalitetsarbetet med och marknadsföringen av
svensk frukt. Häri ingår givetvis också frågor om distribution
och emballage m.m. I rapporten Vissa frågor rörande svensk
trädgårdsnäring behandlas tämligen utförligt frågor om
trädgårdsnäringens effektivitet i de efterföljande leden, dvs.
efter primärproduktionen (se Ds 1994:8 s. 97 f.). Bl.a. anförs
att ett svenskt utvecklingsarbete avseende retursystem inom
dagligvaruhandeln pågår. Inom flera EU-länder sker motsvarande
utvecklingsarbete eller har under senare år etablerats
retursystem inom frukt- och grönsakssektorn. Retursystem är
resurssnåla och miljövänliga och ger utrymme för en bättre
produkthantering med mindre svinn. Vidare påpekas att det här
rör sig om ett stödområde inom EU med ovanligt hög grad av
medfinansiering, vilket är ytterligare ett skäl för Sverige att
ha en hög ambitionsnivå. Den arbetsgrupp som utskottet här
åsyftar har således redan gjort en översyn med inriktning bl.a.
på distributions- och marknadsföringsmöjligheter, där även
emballagefrågan ägnats stor uppmärksamhet. Utskottet avstyrker
därmed även yrkande 5 i motion Jo26.
Några motioner tar upp arbetskraftskostnaderna i
trädgårdsnäringen och dessas betydelse i konkurrenshänseende. I
motionerna Jo210 yrkande 3 och Jo211 påtalas behovet av en
justering av den avgiftsfria gränsen för social- och
arbetsgivaravgifter för arbetskraften i denna näring. Enligt
motion Jo26 yrkande 2 bör odlarna ges samma förutsättningar vid
anställning av arbetskraft som EU:s odlare har.
Utskottet erinrar om att de avgifter som tas ut med stöd av
lagen (1981:691) om socialavgifter ingår i ett generellt system
som finansierar den allmänna försäkringen och vissa andra
sociala ändamål. Beslut om nedsättning av socialavgifter har
hittills endast förekommit i regionalpolitiskt syfte med
avseende på de regionalpolitiska stödområdena (stödområde 1 och
delar av stödområde 2). Bortfallet av avgiftsinkomster
finansieras med ett särskilt anslag under tionde huvudtiteln. I
det ovannämnda betänkandet Vissa frågor rörande svensk
trädgårdsnäring behandlas arbetskraftskostnaderna och deras
betydelse för svensk trädgårdsnäring (s. 59 och 90).
Arbetsgruppen framlägger inga egna förslag utan nöjer sig med
att konstatera att arbetskraftskostnaderna är av väsentlig
betydelse från företagens konkurrenssynpunkt. Enligt
arbetsgruppen bör frågan få en skyndsam prövning i annat
sammanhang.
I likhet med vad som anförs av arbetsgruppen och i motionerna
Jo210, Jo211 och Jo26 anser utskottet att
arbetskraftskostnaderna i trädgårdsnäringen bör ägnas fortsatt
uppmärksamhet. Förutom kapital- och energikostnaderna utgör
arbetskraftskostnaderna de tyngsta kostnaderna i
trädgårdsföretagen. Utskottet anser det angeläget att regeringen
i det fortsatta arbetet särskilt beaktar vad dessa kostnader
innebär för de svenska trädgårdsföretagens konkurrenskraft på en
internationell marknad. I dessa överväganden bör också beaktas
andra skillnader i produktionsförutsättningarna mellan Sverige
och omvärlden, liksom effekterna av en hårdare internationell
konkurrens och ökad lågprishandel. Med det anförda bör
motionerna Jo26 yrkande 2, Jo210 yrkande 3 och Jo211 kunna
anses tillgodosedda.
I anslutning till motion Jo27 yrkande 3 om uppbördssystemet
för energiskatter hänvisar utskottet till att liknande frågor
för närvarande behandlas av skatteutskottet. I skatteutskottets
betänkande 1993/94:SkU34 bereds bl.a. ett förslag om att
övergångstiden för det nu gällande uppbördssystemet för
trädgårdsnäringen skall förlängas till den 1 januari 1996.
Motion Jo27 yrkande 3 bör således inte föranleda någon
ytterligare åtgärd i detta sammanhang.
Utskottet avstyrker motion Jo234 yrkande 1 med hänvisning till
att det ankommer på NUTEK att främja teknisk forskning,
industriellt utvecklingsarbete och etablering och utveckling av
små och medelstora företag. I Näringsdepartementets budgetbilaga
(prop. 1993/94:100 bil. 13 s. 26) föreslås ett anslag till
småföretagsutveckling om 164 miljoner kronor för budgetåret
1994/95.
Kravet på betesgång för mjölkkor
Propositionen
Enligt Jordbruksverkets och Lantbruksuniversitetets bedömning
är kraven på motion och betesgång väl underbyggda och bör finnas
som generella krav i djurskyddsförordningen.
Av rapporten framgår att daglig motion minskar förekomsten av
olika sjukdomar hos framför allt kor som hålls bundna men även
hos kor som hålls i lösdrift. Motion är således en mycket viktig
faktor för kors hälsa och välbefinnande. Kor på bete har större
rörelsefrihet, ett bättre klimat, en bättre hygien och större
möjlighet till ett naturligt beteende jämfört med kor som hålls
i bundna system. Detsamma gäller i viss utsträckning också då
jämförelsen görs med kor som hålls i lösdriftssystem. Betesgång
är således av betydelse oberoende av inhysningssystem.
Enligt regeringens mening är kravet på betesgång för mjölkkor
välmotiverat. Av remissutfallet i ärendet framgår också att
enigheten är stor i denna fråga. Flera remissinstanser uttrycker
sig mycket positivt över rapporten och understryker de
slutsatser som dras. Svenska lantarbetareförbundet anser dock
att när det gäller kor som hålls i lösdrift bör det vara
tillräckligt att sinkorna hålls på bete. Som nyss nämnts har det
dock visats att betesgång är av betydelse även för kor som hålls
i lösdriftssystem. Som framgår av rapporten ger dessutom
kombinationen av lösdriftssystem och betesgång den bästa miljön
för djuren och det finns således inte skäl att vidta några
förändringar i detta avseende.
Enligt Jordbruksverket och Lantbruksuniversitetet finns det
inte anledning att från djurskyddssynpunkt kräva att djuren
skall kunna tillgodose sitt behov av grovfoder från betesmarken.
Avgörande bör i stället vara om utevistelsen medför att djurens
behov av motion och välbefinnande beaktas. Ett välplanerat s.k.
motionsbete bör vara tillräckligt för att kravet på betesgång
skall anses vara uppfyllt. Från både djurskydds- och
miljösynpunkt är det viktigt att djuren inte vistas på så små
arealer att marken på kort tid blir upptrampad. Ett motionsbete
bör även kunna anläggas på hag- eller skogsmark.
Regeringen delar Jordbruksverkets och Lantbruksuniversitetets
uppfattning att kravet på betesgång kan anses vara uppfyllt
genom ett välplanerat s.k. motionsbete. Enligt regeringens
bedömning bör ett sådant synsätt också underlätta för djurägare
som i dag har svårigheter att uppfylla kravet på betesgång att
anordna bete och följaktligen minska behovet av dispenser. Det
är dock viktigt, såsom också flera remissinstanser påpekat, att
arealen på ett sådant motionsbete är tillräckligt stor så att
marken inte fort blir upptrampad och så att negativa
miljöeffekter på framför allt yt- och grundvatten undviks.
Regeringen har för avsikt att i djurskyddsförordningen bemyndiga
Jordbruksverket att meddela närmare föreskrifter om hur
betesmark skall vara anordnad för att kravet på betesgång skall
anses vara uppfyllt.
När det gäller dispensmöjligheter anför regeringen bl.a. att
vid nyetablering kan produktionen planeras så att kravet på
betesgång uppfylls. Enligt regeringens mening bör det således
inte heller i fortsättningen finnas något behov av dispenser för
sådana djurstallar.
När det gäller djurhållningen i stallar som var i bruk den 1
juli 1988, när den nya djurskyddslagen trädde i kraft, är
förhållandena dock något annorlunda. För sådan djurhållning bör
även i fortsättningen möjligheter till dispens finnas när bete
inte kan anordnas.
Flera remissinstanser anser att vad som avses med en mindre
utökning av antalet kor måste preciseras. Länsstyrelsen i
Norrbottens län föreslår att gränsen mellan en mindre utökning
och en väsentlig utökning av antalet kor kan sättas vid 10 kor.
Regeringen delar den uppfattningen, bl.a. mot bakgrund av att
det i Jordbruksverkets föreskrifter (LSFS 1990:44) om undantag
från förprövning av djurstallar m.m. finns angivet att stallar
för nötkreatur inte behöver förprövas, om antalet djur som ryms
i stallet understiger 10 vuxna nötkreatur. Det bör dock vara
möjligt för den dispensprövande myndigheten att därutöver medge
undantag om det endast är fråga om enstaka djur.
Enligt regeringens mening bör det vara en uppgift för
Jordbruksverket att utfärda närmare föreskrifter om villkor för
eventuella undantag från kravet på betesgång. Regeringen har
därför för avsikt att i djurskyddsförordningen bemyndiga
Jordbruksverket att meddela sådana föreskrifter. Föreskrifterna
bör öka förutsättningarna för en likartad bedömning av frågor om
undantag i landet. Regeringen vill dock understryka att det är
väsentligt att alla möjligheter till bete prövas. Om det efter
en sådan prövning framgår att det inte är möjligt att anordna
betesgång får frågan om undantag prövas i enlighet med
Jordbruksverkets föreskrifter. Eventuella dispenser bör enligt
regeringens mening vara tidsbegränsade och om ställda villkor
inte uppfylls bör en dispens kunna återkallas.
Jordbruksverket och Lantbruksuniversitetet har också
föreslagit att frågor om undantag från kravet på betesgång i
fortsättningen skall prövas av länsstyrelsen. Som skäl anförs
att det är angeläget att bedömningar om möjligheten att anlägga
bete och om vilka villkor som bör ställas från djurmiljö- och
djurskyddssynpunkt utförs med stor sakkunskap och på ett
likartat sätt.
Regeringen delar bedömningen att det är viktigt att frågor om
undantag prövas med stor sakkunskap och på ett likartat sätt.
Enligt regeringens mening bör det dock även i fortsättningen
vara den kommunala nämnd som utövar tillsyn enligt
djurskyddslagen som prövar frågor om undantag när det gäller
djurhållning i stallar som var i bruk den 1 juli 1988. I
fortsättningen bör emellertid detta också gälla om ett sådant
stall förprövas enligt 5 § djurskyddsförordningen, under
förutsättning att förprövningen inte innebär en väsentlig
utökning av djurantalet. Enligt regeringens mening är det en
fördel att samma myndighet utövar tillsyn och prövar frågor om
undantag. Föreskrifterna om villkor för undantag från kravet på
betesgång, som det bör vara en uppgift för Jordbruksverket att
utfärda, bör enligt regeringens mening öka förutsättningarna för
en likartad tillämpning av bestämmelserna mellan kommuner.
Regeringen har vidare vid flera tillfällen betonat vikten av att
veterinär anlitas av kommunerna vid djurskyddstillsynen.
Kommunerna bör också vid prövning av frågor om undantag från
kravet på betesgång kunna anlita veterinär och annan expertis
vid behov.
Motionen
I motion Jo24 av Patrik Norinder (m) yrkas att länsstyrelsen
skall vara dispensmyndighet i frågor om undantag från kravet på
betesgång. Enligt motionen är det betydelsefullt att få en
likartad bedömning av dispensfrågorna såväl mellan kommuner som
inom större regioner. Södra Sveriges förutsättningar skiljer sig
t.ex. från norra Sveriges.
Utskottets överväganden
Utskottet har inget att erinra mot regeringens överväganden i
fråga om kravet på betesgång för nötkreatur som hålls för
mjölkproduktion. När det gäller frågan om dispensmyndighet
ansluter sig utskottet till motionärens bedömning att det är
viktigt att åstadkomma en enhetlig bedömning av dispensfrågorna
när bestämmelserna om betesgång skall tillämpas. Även regeringen
har anfört att frågor om undantag bör prövas med stor sakkunskap
och på ett likartat sätt. Enligt 24 § djurskyddslagen skall den
kommunala nämnden ha tillgång till djurskyddsutbildad personal i
den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra
sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Som regeringen
anför bör kommunerna också vid prövning av frågor om undantag
från kravet på betesgång kunna anlita veterinär och annan
expertis vid behov. Utskottet vill dessutom framhålla att beslut
av vederbörande kommunala nämnd får överklagas till
länsstyrelsen (38 § djurskyddslagen). Härigenom bör motionärens
önskemål om en enhetlig bedömning och tillämpning kunna
tillgodoses. I samma riktning verkar givetvis den omständigheten
att Jordbruksverket kommer att bemyndigas att meddela generella
föreskrifter om undantag från kravet på betesgång. Utskottet
föreslår därför att motion Jo24 lämnas utan någon vidare åtgärd.
Vissa jordbrukspolitiska frågor i fristående motioner
Motionerna
Under allmänna motionstiden 1994 har väckts ett antal motioner
i olika jordbrukspolitiska frågor. Synpunkter av mer
övergripande slag framförs bl.a. i motionerna Jo224 (s), Jo226
(c), Jo232 (nyd) och Jo233 (s). Vänsterpartiets krav i motion
Jo230 på omläggning av jordbrukspolitiken har behandlats ovan i
avsnittet om ekologisk odling. I motion Jo224 framhålls behovet
av fortsatt intern avreglering och sänkt gränsskydd inför ett
EU-inträde. Vidare yrkas att exportsubventionerna för
köttprodukter avvecklas. Motsatt uppfattning hävdas i motionerna
U503 (kds) och Jo207 (m) där motionärerna framhåller att
exportstödet för förädlade produkter bör behållas resp. att man
bör satsa på ökad livsmedelsexport.
I motion Jo232 yrkas att anpassningen till EU innefattar även
en harmonisering av skatter och avgifter så att konkurrensen
sker på lika villkor. Även efter ett medlemskap bör Sverige
verka för fortsatt avreglering inom gemenskapen. Den svenska
regionalpolitiken bör inriktas mot att skapa konkurrenskraft för
landsbygden genom att utnyttja dess specifika fördelar med
tonvikt på kostnadseffektivitet och småskalighet. De goda
förutsättningarna i Sverige för ekologisk odling bör utnyttjas
(yrkandet behandlas i ett föregående avsnitt). Lantbruksskolorna
bör utvidga sitt utbud så att det omfattar bondens roll som
företagare. Lantbrukarens likaställning med andra småföretagare
bör understrykas (yrkandena 1--4, 6 och 7).
I motion Jo233 yrkas ett tillkännagivande "av vad i övrigt
anförts om inriktningen av jordbrukspolitiken" (yrkande 14).
Detta yrkande syftar förmodligen på ett inledande avsnitt av i
huvudsak beskrivande karaktär i motionen. Det avslutas med ett
konstaterande att kvalitet, regional rättvisa, estetiska
upplevelser och god miljö, förutom själva produktionen, har
blivit centrala politiska mål för jordbrukspolitiken. Denna
inriktning och dessa mål måste fullföljas. I motion Jo694 (s)
yrkande 8 anförs att tekniska attachéer och jordbruksråd måste
ges ett tydligt miljöuppdrag att bevaka forskning och teknisk
utveckling samt ländernas miljöpolitik. Detta bör årligen
redovisas för riksdagen.
Enligt motion Jo226 bör miljöavgifter och skatter utformas så
att de gynnar inhemska bränslen. Mark som avsätts för
naturvårdsändamål bör i första hand tillhandahållas av Domän AB.
Risken att jord- och skogsbruksfastigheter omvandlas till
fritidsfastigheter måste beaktas.
Enligt motion N411 (c) bör det övervägas att införa
stimulanser för reservkraftverk till jordbruksföretag.
Utskottets överväganden
Propositioner och motioner om olika jordbrukspolitiska frågor
har tidigare behandlats bl.a. under riksmötet 1992/93 och under
innevarande riksmöte (1992/93:JoU13 och JoU20 samt
1993/94:JoU6). I samband med dessa beslut har framhållits att
Sveriges ansökan om medlemskap i EU ställer nya krav på
jordbrukspolitiken, krav som inte ryms inom ramen för 1990 års
beslut. På grundval av främst Omställningskommissionens förslag
har olika åtgärder vidtagits för att underlätta anpassningen av
jordbruket inför ett EU-medlemskap. Utskottet har i dessa
sammanhang anslutit sig till regeringens målsättning att
omställningen av jordbruket skall fullföljas och att Sverige
skall bli medlem i EU den 1 januari 1995. Vid integrationen bör
Sverige uppnå så stora samhällsekonomiska effekter som möjligt
med hänsyn tagen till både behovet av en stark och
konkurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas och
skattebetalarnas intressen. Vi bör också behålla den höga
ambitionsnivå som vi har på bl.a. miljö-, djurskydds- och
djurhälsoområdena. De regionalpolitiska frågorna bör ägnas
särskild uppmärksamhet.
För att Sverige vid tidpunkten för ett inträde i EU skall ha
en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och
livsmedelsindustri har riksdagen godtagit att en anpassning av
de svenska pris-, stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före
ett medlemskap.
I dessa anpassningsåtgärder ingår bl.a. arealstöd, inlösenpris
för spannmål, exportstöd för kött och fläsk samt för ost och
förädlade köttprodukter. Exportstödet i olika former gäller för
tiden intill den 1 januari 1995. Inom animaliesektorn har
anpassningen fullföljts i form av sänkta direktbidrag och sänkta
referenspriser för kött och ägg m.m.
I november 1993 tillsattes en utredning om svenskt program för
stöd enligt EG:s förordning om miljövänliga jordbruksmetoder och
bevarandet av landskapet (dir. 1993:129). Utredaren bör enligt
direktiven redovisa sina förslag senast den 1 april 1994.
Förhandlingarna om jordbrukets villkor vid ett EU-inträde
har i huvudsak slutförts per den 1 mars 1994. Enligt de
uppgifter som hittills offentliggjorts har de svenska kraven i
hög eller acceptabel grad tillgodosetts inom bl.a. följande
områden: skydd mot salmonella och djursjukdomar, stöd till
jordbruket i norra Sverige, stöd till södra och mellersta
Sveriges skogs- och mellanbygder samt Öland och Gotland,
produktionskvoter och basarealsberäkning. Beträffande
bestämmelserna om tillstånd till utländska förvärv av fast
egendom har upplysts att Sverige får behålla sin reglering under
en femårig övergångstid.
I proposition 1993/94:236 har regeringen nyligen redovisat
sina förslag och överväganden rörande stödet till jordbruket i
norra Sverige och konsekvenserna för vegetabilieodlingen av den
träffade överenskommelsen med EU om villkoren för ett svenskt
medlemskap i EU. Propositionen behandlas i utskottets betänkande
1993/94:JoU26.
I avvaktan på ytterligare information om resultatet av
medlemskapsförhandlingarna och tidsplanen för ett eventuellt
EU-inträde anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå
något riksdagsinitiativ med syfte att åstadkomma mer
genomgripande jordbrukspolitiska reformer. Utskottet anser inte
heller att det finns anledning att förorda några ytterligare
förändringar i gällande jordbrukspolitiska beslut när det gäller
gränsskyddet, jordbruksstödet i övrigt eller stimulans av
biobränslen. Vad särskilt beträffar gränsskyddet bör framhållas
att Sverige nyligen i samband med GATT-avtalet gjort långtgående
åtaganden om tariffering och sänkning av gränsskyddet för
jordbruksprodukter m.m. Reformperioden är sex år med början
under år 1995. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Jo207, Jo224, Jo226 yrkandena 2, 4 och 5, Jo233 yrkande 14, U503
yrkande 1 och N411 yrkande 4.
I anslutning till motion Jo232 vill utskottet dessutom anföra
följande. Enligt utskottets mening torde den svenska
inställningen i jordbrukspolitiska frågor efter ett EU-inträde
komma att påverkas av såväl de positiva erfarenheterna av 1990
års beslut om avreglering av jordbruket som riskerna för en
fortsatt ökning av kostnaderna för jordbruksstödet och
administrationen inom EU. Utskottet utgår således från att det
kommer att ligga i både Sveriges och övriga medlemsstaters
intresse att verka för en fortsatt avreglering av jordbruket. Så
till vida instämmer utskottet med vad som anförs i motion Jo232
yrkande 2. Beträffande yrkande 6 i motionen hänvisar utskottet
till sitt betänkande 1992/93:JoU20 där utskottet konstaterade
att ett liknande yrkande var väl tillgodosett i det
utbildningsprogram som redovisades i 1993 års budgetproposition.
När det gäller motionärernas synpunkter på den svenska
regionalpolitiken vill utskottet nämna att regeringen nyligen
lagt fram en proposition (1993/94:140) om regionalpolitiken, som
i stora delar tillgodoser dessa synpunkter. I avsnittet om
landsbygdsutveckling anför arbetsmarknadsministern bl.a. att
landsbygdens resurser och tillväxtmöjligheter bör tas till vara.
Basnäringarna är viktiga på landsbygden, och det företagandet
bildar också i fortsättningen grunden i landsbygdens
näringsverksamhet. Ett kraftfullt arbete bör bedrivas på såväl
lokal, kommunal, regional som central nivå (prop. s. 56 ff.).
De regionalpolitiska insatserna bör öka i intensitet och
omfattning.
Utskottet har beträffande övriga yrkanden i motionen i
huvudsak inget att erinra mot motionens beskrivning av vilka
krav som i framtiden kommer att ställas på jordbruket som
näringsgren och på enskilda företagare. Enligt utskottets mening
bör motionen inte föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida i nu aktuella delar (yrkandena 1--4, 6 och 7).
En organisationsfråga som närmast tillhör regeringens
kompetensområde tas upp i motion Jo694. Motionen går ut på att
tekniska attachéer och lantbruksråd skall ges bevaknings- och
rapporteringsuppgifter inom områdena miljö och teknisk
utveckling m.m. Utskottet vill erinra om att lantbruksrådens
uppgifter ursprungligen reglerades i en regeringsförordning med
instruktion för lantbruksråden och lantbruksattachéerna (SFS
1985:305). Enligt denna skulle lantbruksråden i huvudsak bevaka
frågor inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde. År 1990
utfärdade regeringen en förordning (1990:1108) med instruktion
för samtliga specialattachéer vid utlandsmyndigheterna. Enligt
denna förordning fastställs en specialattachés ansvarsområde och
arbetsuppgifter i förordnandet. För miljörådens del gäller att
de på motsvarande sätt som lantbruksråden skall bevaka frågor
inom verksamhetsområdet för det departement som är deras
huvudman.
Enligt vad utskottet inhämtat har de svenska ambassaderna en
stående instruktion att fortlöpande bevaka miljöfrågorna i
respektive land. Det ankommer på vederbörande beskickningschef
att bestämma vilken eller vilka befattningshavare som skall
fullgöra denna uppgift. Från Utrikesdepartementet har meddelats
att man ämnar intensifiera utbildningen i miljöfrågor för att
öka personalens kompetens i detta ämne.
När det gäller kravet i motionen på årlig rapportering vill
utskottet erinra om att såväl lantbruksråd som miljöråd skickar
både regelbundna rapporter och samlade årsberättelser, vilka
finns tillgängliga inom riksdagen. De rapporter i övrigt som
upprättas vid de svenska beskickningarna handläggs på
Utrikesdepartementet av respektive länderansvariga tjänstemän
och distribueras vidare till personer och myndigheter som anses
berörda eller anmält intresse.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo694 yrkande 8.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande målsättning för andelen ekologiskt odlad
areal
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo208 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande stöd till ekologisk odling
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Jo23 och 1993/94:Jo27 yrkandena 1
och 2 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad som anvisats
enligt moment 18 i utskottets betänkande 1993/94:JoU13,
res. 1 (s) - delvis
men. (v) - delvis
3. beträffande vissa frågor i övrigt om främjande av
ekologisk odling m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo25, 1993/94:Jo226
yrkande 3, 1993/94:Jo230 yrkandena 1 och 3, 1993/94:Jo232
yrkande 5 och 1993/94:A815 yrkandena 36 och 37,
res. 2 (kds)
men. (v) - delvis
4. beträffande stöd för åtgärder som ökar trädgårdsnäringens
konkurrenskraft
att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95
får disponeras för särskilda åtgärder inom trädgårdsnäringen i
enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.2) samt avslår
motion 1993/94:Jo227 yrkande 3,
res. 1 (s) - delvis
5. beträffande exportstöd för trädgårdsprodukter
att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95
får disponeras för stöd till export av trädgårdsprodukter i
enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.3),
6. beträffande marknadsföringsåtgärder inom fruktodlingen
att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95
får disponeras för stöd till marknadsföringsåtgärder inom
fruktodlingen i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt
4.4) samt lämnar motion 1993/94:Jo227 yrkande 2 utan vidare
åtgärd,
7. beträffande översyn av reglerna för
naturkatastrofersättning m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo227 yrkandena 4 och 5,
8. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare
att riksdagen avslår regeringens förslag att nionde
huvudtitelns förslagsanslag Stöd till skuldsatta jordbrukare får
disponeras även för stöd till trädgårdsföretagare (avsnitt 4.5),
9. beträffande tillämpningen av stödet till
trädgårdsnäringen m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo26 yrkandena 1 och 3--5,
res. 3 (nyd)
10. beträffande vissa frågor i övrigt om stimulans för
trädgårdsnäringen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo26 yrkande 2,
1993/94:Jo27 yrkande 3, 1993/94:Jo210 yrkandena 2--5,
1993/94:Jo211, 1993/94:Jo215, 1993/94:Jo217 yrkandena 2 och 3
och 1993/94:Jo234 yrkande 1,
11. beträffande betesgång för mjölkkor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo24,
12. beträffande vissa jordbrukspolitiska frågor m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo207, 1993/94:Jo224,
1993/94:Jo226 yrkandena 2, 4 och 5, 1993/94:Jo232 yrkandena
1--4, 6 och 7, 1993/94:Jo233 yrkande 14, 1993/94:N411 yrkande 4
och 1993/94:U503 yrkande 1,
13. beträffande miljöbevakning av tekniska attachéer och
lantbruksråd
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkande 8.
res. 4 (s)
Stockholm den 12 april 1994
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Bengt
Rosén (fp), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge
Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka
Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Pehr Löfgreen (m), Carl Olov
Persson (kds) och Christer Windén (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Stöd till ekologisk odling m.m. (mom. 2 och 4)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "När det" och på s. 9 slutar med "utskottets förslag" bort
ha följande lydelse:
Som framgår av det ovan anförda delar utskottet även
synpunkterna i motion Jo27 om det angelägna i att marknadens
efterfrågan på ekologiska produkter kan tillgodoses. Som anförs
i motionen har Sverige utomordentligt goda klimatiska,
traditionella och kunskapsmässiga förutsättningar för
framställning av ekologiskt odlade produkter. Det bör vara en
gemensam strävan att vi inom landet skall vara så gott som
självförsörjande med dessa produkter. Även i exporthänseende är
den ekologiska odlingen en produktion som bör kunna utökas
avsevärt.
För att en odling skall godkännas som ekologisk krävs en
omställningstid där kostnaderna ofta överstiger intäkterna. För
att underlätta denna omläggning kan ett ekonomiskt stöd behövas.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med sådana
överväganden och eventuella förslag till ett sådant stöd.
Enligt utskottets mening bör redan nu ytterligare resurser
avsättas för stöd till ekologisk odling. Utskottet föreslår, i
enlighet med yrkande 1 i motionen, att ytterligare 30 miljoner
kronor anvisas för ändamålet. Dessa medel skall i huvudsak
användas för arealstöd men även för information, utbildning,
marknadsföring och ett eventuellt startstöd eller
omställningsstöd. Utskottet tillstyrker således motion Jo27
yrkande 1 och föreslår att riksdagen med anledning av yrkande 2
i motionen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet i övrigt anfört om stöd till ekologisk odling.
Motion Jo23 om ökat arealbidrag är härigenom i huvudsak
tillgodosedd och bör ej föranleda någon särskild åtgärd.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "(yrkande 3 i
motionen)" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan för sin del ställa sig bakom regeringens förslag
om stöd till trädgårdsnäringen såvitt avser den allmänna
inriktningen av stödåtgärderna. Utskottet delar också de
synpunkter som framförs i motion Jo227, som innehåller en
utförlig redovisning av bl.a. den yrkesmässiga fruktodlingens
situation. Svensk yrkesfruktodling bör ges bättre möjligheter
till marknadsföring och konkurrens med länder som har en lägre
kostnadsnivå, framför allt i fråga om arbetskraften. Utskottet
delar motionärernas bedömning att det finns skäl att stimulera
en vidareförädling av svenska trädgårdsprodukter. För detta
ändamål bör riksdagen, med anledning av yrkande 3 i motionen,
anvisa 10 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 2 och 4 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande stöd till ekologisk odling
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1993/94:Jo27 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion
1993/94:Jo23 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar 40 000 000 kr utöver vad som
anvisats enligt mom. 18 i utskottets betänkande 1993/94:JoU13
samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. beträffande stöd för åtgärder som ökar trädgårdsnäringens
konkurrenskraft
att riksdagen dels godkänner att nionde huvudtitelns
förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under
budgetåret 1994/95 får disponeras för särskilda åtgärder inom
trädgårdsnäringen i enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 4.2), dels med anledning av motion 1993/94:Jo227
yrkande 3 till Startbidrag för vidareförädling av
trädgårdsprodukter för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 10 000 000 kr,
2. Vissa frågor i övrigt om främjande av ekologisk odling m.m.
(mom. 3)
Carl Olov Persson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Förslaget i" och slutar med "utskottet motionen" bort ha
följande lydelse:
Utskottet instämmer i förslaget i motion Jo25 att ekologisk
odling bör få påbörjas på omställd mark och att år 1994 kan
utnyttjas som karensår. Den egentliga KRAV-godkända odlingen kan
då med vissa restriktioner påbörjas under år 1995. För att
omställningsmark skall få konverteras till ekologisk odling
skall kontrakt upprättas mellan odlaren och staten. Villkoret
för att den omställda marken skall kunna tas i anspråk för
ekologisk odling bör vara att odlingen skall pågå under minst en
femårsperiod. Eftersom ekologisk odling innebär väsentligt lägre
skördeutfall bidrar inte detta till en överskottsproduktion. Vad
utskottet anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande vissa frågor i övrigt om främjande av
ekologisk odling m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo25 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och avslår
motionerna 1993/94:Jo226 yrkande 3, 1993/94:Jo230 yrkandena 1
och 3, 1993/94:Jo232 yrkande 5 och 1993/94:A815 yrkandena 36 och
37,
3. Tillämpningen av stödet till trädgårdsnäringen m.m.
(mom. 9)
Christer Windén (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "I anslutning" och slutar med "detta område" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärens åsikt att de föreslagna
stödinsatserna bör kompletteras eller preciseras i fråga om
inriktningen på några punkter. Detta är viktigt framför allt för
att ge trädgårdsnäringen möjlighet att konkurrera på lika
villkor med viktiga producentländer. Som anförs i yrkande 1 i
motionen är det viktigt att stimulera energihushållningen och ge
näringen incitament att satsa på uppvärmning med miljövänliga
metoder. Vidare krävs åtgärder som ger lättnader i reglerna när
det gäller anställning av tillfällig arbetskraft för bl.a.
plockning. Förutsättningarna måste motsvara dem som odlarna har
i konkurrentländerna inom EU. Rapporter från odlare visar att
plockningskostnaden på 90 öre per kg motsvarar mer än halva
försäljningspriset för samtliga äppelsorter. Utskottet
återkommer till frågan om likvärdiga konkurrensförhållanden i
det följande. Vidare bör enligt utskottets mening särskild
uppmärksamhet ägnas åt den tillfälliga prisdumpning som
genomförs av vissa utländska odlare. Konsekvenserna av denna
verksamhet bör utredas närmare. Produktutvecklingen inom färska
hackade ätfärdiga trädgårdsprodukter bör också uppmärksammas.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo26 yrkandena 1
och 3 bör ges regeringen till känna. Motionen är i övrigt i
huvudsak tillgodosedd genom utskottets ställningstaganden.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande tillämpningen av stödet till
trädgårdsnäringen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo26 yrkandena 1
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört och lämnar utan vidare åtgärd motion 1993/94:Jo26
yrkandena 4 och 5,
4. Miljöbevakning av tekniska attachéer och lantbruksråd (mom.
13)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "En organisationsfråga" och på s. 23 slutar med
"yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det på det
internationella området finns brister i regeringens
miljöpolitik. Den svenska regeringen måste sätta upp tydligare
miljömål för det internationella arbetet. Det är nödvändigt att
följa och aktivt försöka påverka miljöutvecklingen i olika
internationella fora. Som ett led i denna strävan anser
utskottet att de tekniska attachéerna och lantbruksråden skall
ges ett tydligt miljöuppdrag att bevaka forskning och teknisk
utveckling samt ländernas miljöpolitik. Den närmare
organisationen och fördelningen av arbetsuppgifter bland
utlandspersonalen hör visserligen till regeringens
kompetensområde och är ytterst ett ansvar för vederbörande
beskickningschef. Enligt utskottets mening är emellertid frågan
om bevakning och rapportering angående andra länders
miljöpolitik så viktig att riksdagen bör göra ett uttalande i
enlighet med motion Jo694 yrkande 8. Som motionärerna anfört bör
riksdagen också begära att dessa rapporter årligen redovisas för
riksdagen i lämpligt sammanhang.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande miljöbevakning av tekniska attachéer och
lantbruksråd
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo694 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Stöd till skuldsatta trädgårdsföretagare
Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp),
Lennart Brunander (c), Carl G Nilsson (m), Pehr Löfgreen (m) och
Carl Olov Persson (kds) anför:
Riksdagen har nyligen beslutat avskaffa anslaget B 5 Stöd till
skuldsatta jordbrukare under nionde huvudtiteln efter förslag av
s och nyd (1993/94:JoU13). Mot detta reserverade sig
regeringspartierna (res. 3). Enligt vår uppfattning är
regeringens förslag att låta detta anslag omfatta även
skuldsatta trädgårdsföretagare mycket välmotiverat. Av skäl som
nyss anförts kan emellertid utskottet inte tillstyrka detta
förslag. Vi förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang
återkommer till riksdagen med förslag om åtgärder för att vid
behov ge stöd till skuldsatta trädgårdsföretagare.
2. Vissa jordbrukspolitiska frågor
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anför:
Regeringens politik på jordbruksområdet har medfört en
utveckling mot ökade överskott och därmed högre kostnader. Det
näst intill eniga riksdagsbeslutet från 1990 om omställning av
det gamla subventions- och regleringssystemet hade enligt den
socialdemokratiska gruppen i jordbruksutskottet kunnat
fullföljas på ett helt annat sätt än som skett.
Synen på jordbruket som enbart en garant för att vi skall
kunna äta oss mätta är övergiven. Kvalitet, regional rättvisa,
estetiska upplevelser och god miljö har, förutom själva
produktionen, blivit centrala politiska mål för
jordbrukspolitiken. Denna inriktning och dessa mål måste
fullföljas. De mål som i samband med 1990 års beslut ställdes
upp om att skapa ett ekologiskt och djuretiskt
tillfredsställande jordbruk är fortfarande fullt ut giltiga.
I våra reservationer och särskilda yttranden till detta och
andra betänkanden har vi framfört vår syn på jordbrukspolitiken
och vår kritik mot riksdagsmajoriteten. Det har dock varit
omöjligt för oss att i ett sammanhang ta ställning till
regeringens politik på grund av att den framlagts för riksdagen
styckevis och ofullständigt. Detta har försvårat vår roll som
oppositionsparti.
3. Vissa jordbrukspolitiska frågor
Christer Windén (nyd) anför:
Med tillfredsställelse noterar jag att utskottet i allt
väsentligt delar min uppfattning om jordbrukspolitikens framtida
utformning. Jag inser emellertid att det inte är meningsfullt
att redan nu ge detaljerade förslag, eftersom vi ännu inte vet
om och när Sverige blir medlem i Europeiska unionen. Ett
medlemskap innebär dessutom att förändringar i Sverige måste ske
inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Ny demokrati
avser därför att senare återkomma med preciserade förslag bl.a.
vad beträffar konkurrenslikhet på kostnadssidan, den enskilde
bondens roll som företagare, nya verksamhetsgrenar samt
jordbrukets betydelse som motor för landsbygdens utveckling.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
Stöd till ekologisk odling m.m. (mom. 2 och 3)
Regeringens förslag om ett nytt stöd till ekologisk odling har
positiva inslag. Den ekonomiska satsningen är emellertid alltför
blygsam. Vänsterpartiet har under allmänna motionstiden
utförligt argumenterat kring den ekologiska odlingens villkor
och föreslagit ett rakt arealstöd med 900 kr per ha. Det skulle
ge de ekologiska odlarna en inkomstförstärkning på över 20
miljoner kronor, samtidigt som administrationen skulle förenklas
och statens kostnad hållas oförändrad. Vidare skulle jordbruket
i norra Sverige bli mer rättvist behandlat genom en sådan
konstruktion. Riksdagen bör uttala sig för den konstruktion av
stödet som föreslås i motion Jo23 (hemställan mom. 2).
Som framgår av motion Jo230 utgör ekologiskt odlat spannmål
ingen belastning när det gäller kostnader för export av
spannmål. Eftersom praktiskt taget ingen ekologiskt odlad
spannmål exporteras får det konventionella jordbruket indirekt
en subvention genom de förmalningsavgifter som belastar detta
spannmål. Det ekologiska jordbruket måste återfå de medel som
inbetalas i form av förmalningsavgifter enligt yrkande 3 i
motionen (hemställan mom. 3).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
2 och 3 borde ha hemställt:
2. beträffande stöd till ekologisk odling
att riksdagen dels, med bifall till regeringens förslag och
med avslag på motion 1993/94:Jo27 yrkandena 1 och 2 till
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad som anvisats enligt
mom. 18 i utskottets betänkande 1993/94:JoU13, dels med
anledning av motion 1993/94:Jo23 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
3. beträffande vissa frågor i övrigt om främjande av
ekologisk odling m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo230 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt
avslår motionerna 1993/94:Jo25, 1993/94:Jo226 yrkande 3,
1993/94:Jo230 yrkande 1, 1993/94:Jo232 yrkande 5 och
1993/94:A815 yrkandena 36 och 37,