Jordbruksutskottets betänkande

1993/94:JOU19

Med sikte på hållbar utveckling

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga

1993/94
JoU19

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition Med
sikte på hållbar utveckling -- Genomförande av besluten vid FN:s
konferens om om miljö och utveckling -- UNCED. Konferensen, på
engelska benämnd United Nations` Conference on Environment and
Development, på svenska allmänt kallad Riokonferensen, hölls i
Rio de Janeiro i juni 1992.

Propositionen innehåller överväganden i skilda politiska
frågor. Tre andra utskott, skatteutskottet, utrikesutskottet och
försvarsutskottet, har inkommit med yttranden.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och
överväganden i propositionen och avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s), ett
särskilt yttrande (s) och en meningsyttring av suppleant (v).

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har i
proposition 1993/94:111 föreslagit att riksdagen

1. godkänner den huvudsakliga inriktningen av arbetet med
genomförandet av Riobesluten i Sverige (kapitel 4),

2. godkänner den huvudsakliga inriktningen av den svenska
strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling
(kapitel 5).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Världens länder fick ett gemensamt uppdrag vid FN:s konferens
om miljö och utveckling (UNCED) att verka för en hållbar
samhällsutveckling. I denna proposition lägger regeringen fram
sin strategi för det fortsatta arbetet med att förverkliga målet
om en hållbar utveckling i Sverige och en strategi för Sveriges
insatser i det globala samarbetet för hållbar utveckling.
Strategierna utgår från de vid konferensen beslutade principerna
i Riodeklarationen och från handlingsprogrammet Agenda 21.

Ett av regeringens prioriterade områden är att verka för en
långsiktig och hållbar utveckling i Sverige inom ramen för
ekosystemens bärighet. Detta mål är väl förenligt med
Riodeklarationen och Agenda 21.

I propositionen redovisas allmänna riktlinjer för utvecklingen
i Sverige inom olika problemområden och samhällssektorer.
Tillsammans formar de en nationell strategi för hållbar
utveckling och därmed en svensk Agenda 21. Som grund ligger av
riksdagen redan beslutade miljöpolitiska mål och prioriteringar
bl.a. i vad avser kretsloppsanpassad samhällsutveckling,
klimatfrågor, biologisk mångfald och skogspolitik samt ärenden
under beredning och utveckling som miljöbalk, kemikaliefrågor
och miljöskulden. En redovisning av den aktuella
miljösituationen -- regeringens årliga miljöredovisning till
riksdagen -- är bifogad propositionen.

Regeringen avser att vidta åtgärder för att beskrivningar av
konsekvenserna för miljön som allmän regel skall göras redan
före eller i samband med principiella beslut som fattas av
regeringen eller av statliga myndigheter. Myndigheterna bör
beakta konsekvenserna för miljön innan de utfärdar regler i form
av föreskrifter eller allmänna råd. Instruktioner, författningar
m.m. ses över för att bedöma behovet av miljöanpassning.

Vidare avser regeringen att ge statliga myndigheter
möjlighet att ta ett särskilt miljöansvar i sin verksamhet.
Uppfyllelsen av detta ansvar förutsätts komma att granskas vid
återkommande miljörevisioner.

Regeringen vill stödja kommunerna i arbetet med att
utarbeta lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling.
För att uppnå en hållbar utveckling behövs en förbättrad
resurshushållning, ändrade produktions- och konsumtionsmönster
och förändrade livsstilar. I propositionen behandlas hur
kommuner bl.a. i samband med upprättande av s.k. lokala
Agenda 21 kan bidra till denna utveckling. Regeringen avser att
återkomma i 1994 års budgetproposition till ett förslag från
Utredningen om kommunernas arbete för en god livsmiljö om
stimulans till arbetet med lokala Agenda 21 i kommuner och
ideella organisationer.

Regeringen avser att ge Miljövårdsberedningen uppgiften att
utveckla uppföljningen av Riobesluten i det svenska samhället.

System för miljöövervakning är av central betydelse för bl.a.
uppföljningen av miljöarbetet och dess resultat. Sveriges
kunnande inom miljöövervakningsområdet är internationellt
efterfrågat. Regeringen avser att i 1994 års budgetproposition
återkomma till frågan om medel för internationellt
utvecklingsarbete inom miljöövervakningsområdet.

I propositionen behandlas vidare den svenska strategin när det
gäller det fortsatta arbetet med globala miljö- och
utvecklingsfrågor. Mål, prioriteringar och åtgärder redovisas,
liksom därmed förknippade organisations- och resursfrågor. En
särskild arbetsgrupp tillsätts, som skall behandla miljö- och
biståndsfrågor i ljuset av Riobesluten.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1993/94:Jo21 av Lars Svensk (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utökad areal ekologisk odling bör ingå
i strategin för en mer bärkraftig utveckling inom
jordbrukssektorn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett mål för naturreservatsavsättning
av produktiv skogsmark nedan skogsodlingsgränsen bör ses som en
del i en strategi för uthållig utveckling för skogssektorn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunernas arbete att ställa om till en
bärkraftig utveckling i enlighet med Agenda 21,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att arbete för inrättande av en global
vattenkonvention bör ingå i Sveriges globala strategi i
uppföljningen av UNCED.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Jo690 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett mer
preciserat förslag till inriktning av genomförandet av
Riobesluten i Sverige,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett mer
preciserat förslag till inriktning av den svenska strategin för
det globala samarbetet för hållbar utveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en kommission för uppföljning av
Riokonferensen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöarbetet gentemot Europa,

5. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en
redovisning av hur miljöregler bättre skall inlemmas i den
statliga verksamheten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om presentationsformer för ett
miljöindexsystem,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om länsstyrelserna och landskapsplanering,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försvaret och miljön,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det lokala Agenda 21-arbetet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvecklingssamarbete,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utnyttjande av genetiskt material och
genmodifierade organismer,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en skärpning av klimatkonventionen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett särskilt protokoll med regler för
turism i Antarktis,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de urbana miljöfrågorna,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en ny konvention om spridning
av spårämnen och långlivade organiska ämnen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvecklingen av Riodeklarationen till en
bindande stadga.

1993/94:Jo691 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen i FN tar initiativ vid
CSD (Commission for Sustainable Development) för att följa upp
FN-studien om att rädda och återställa miljön i enlighet med
förslagen i densamma,

2. att riksdagen begär att regeringen fullföljer FN-studiens
nationella förslag och lägger fram förslag om att alla miljökrav
och miljölagstiftning, som gäller det civila samhället, också
skall gälla all militär verksamhet,

3. att riksdagen hos regeringen begär en nationell aktionsplan
för hur militära resurser kan användas för att rädda eller
återställa miljön i enlighet med motionen och FN-rapporten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljömässigt sund teknologi för förstörelse av vapen bör
utvecklas och att miljöhänsyn bör infogas i de militära
forsknings- och utvecklingsprogrammen,

5. att riksdagen hos regeringen begär att en studie snarast
genomförs om militärens miljöförstörelse med förslag om hur den
kan minskas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
militären skall återställa den miljö den skadat,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kostnaderna för att återställa tidigare militär miljöförstöring
bör belasta försvaret.

Ärendet och dess beredning

En första redovisning med anledning av FN:s konferens om miljö
och utveckling, UNCED, i Rio de Janeiro år 1992 har tidigare
lämnats till riksdagen (skr. 1992/93:13, bet. JoU8, rskr. 70). I
skrivelsen meddelade regeringen sin avsikt att återkomma till
riksdagen i fråga om det svenska arbetet med uppföljningen av
konferensens beslut.

Vid Riokonferensen antogs tre grundläggande dokument:
Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt
Skogsprinciperna. Dokumenten har remissbehandlats, de två
förstnämnda av Miljö- och naturresursdepartementet och det
tredje, Skogsprinciperna, av Jordbruksdepartementet. En
sammanställning av remissyttrandena över Riodeklarationen och
Agenda 21 finns som bilaga 1.1 till propositionen. En
sammanställning över remissyttrandena i fråga om
Skogsprinciperna finns tillgänglig på Jordbruksdepartementet.

Riodeklarationen och Agenda 21 har av Utrikesdepartementet
remitterats till biståndsmyndigheterna. En sammanställning av
remissyttrandena finns i bilaga 1.2 till propositionen.

De svenska ambassaderna i 28 länder har fått i uppdrag att
redovisa i stora drag vilka åtgärder som vidtagits i länderna
som ett led i UNCED-uppföljningen.

Förslag som bl.a. har samband med UNCED-uppföljningen har
vidare lagts fram i mars 1993 av Utredningen om kommunernas
arbete för en god livsmiljö (KLIV) i betänkandet Kommunerna och
miljöarbetet (SOU 1993:19). Den s.k. KLIV-utredningen har
remissbehandlats. Yttrandena finns tillgängliga på Miljö- och
naturresursdepartementet (dnr M93/1070/8).

Frågor som sammanhänger med uppföljningen av UNCED har också
aktualiserats av Statens naturvårdsverk i aktionsprogrammet
Miljö 93. Aktionsprogrammet har remissbehandlats.
Remissyttrandena finns tillgängliga på Miljö- och
naturresursdepartementet (dnr M93/2488/4).

En redovisning av miljösituationen återfinns i bilaga 2 till
propositionen. Underlaget för miljöredovisningen har tagits fram
av Statens naturvårdsverk i samarbete med Statistiska
centralbyrån, Boverket, Kemikalieinspektionen och Statens
strålskyddsinstitut.

Skatteutskottet har avgett yttrande över propositionens
avsnitt 4.2.3 Miljörelaterade skatter -- skatteväxling
(1993/94:SkU5y). Utrikesutskottet har avgett yttrande över
kapitel 5 Strategi för Sveriges globala samarbete för en
hållbar utveckling jämte motioner (1993/94:UU5y).
Försvarsutskottet har avgett yttrande över avsnittet 4.3.7
Försvaret och miljön jämte motioner (1993/94:FöU5y). Yttrandena
bifogas (bil. 1--3).

Utskottet

Bakgrund

Regeringen har pekat ut fyra stora uppgifter för sitt arbete:
miljön, Europasamarbetet, ekonomin och välfärdsfrågorna. Det är
naturligt att miljön ges en central plats i politiken med tanke
på det intresse och engagemang det svenska folket har för
miljöfrågorna förutom den betydelse miljöfrågorna har även för
ekonomi och välfärd.

Ett viktigt mål i miljöarbetet är att på sikt skapa hållbar
utveckling genom att arbeta för ett kretsloppssamhälle.

Samhällsplaneringen skall vara ett verktyg för att
förbättra miljön och för att underlätta byggandet av
kretsloppssamhället. Miljöhänsynen skall in i ett tidigare skede
i planeringen. Konsekvenserna för miljön skall därför redovisas
före varje beslut som riskerar att ge en större miljöpåverkan.

Många miljöproblem måste lösas genom internationellt
samarbete, till exempel försurningen, uttunningen av ozonskiktet
och frågan om klimatförändringarna på grund av höjd
koldioxidhalt i atmosfären. Ett liknande samarbete behövs
dessutom ofta för att skydda utrotningshotade växter och djur.
Sverige är aktivt i det internationella miljöarbetet såväl inom
Europa som inom FN och andra globala organ.

FN:s konferens om miljö och utveckling ägde rum i Rio de
Janeiro år 1992. Konferensen behandlade globala miljö- och
utvecklingsfrågor av stor betydelse för mänsklighetens
fortlevnad.

Riokonferensen utmärkte sig genom sitt breda ämnesområde och
sammankopplingen av miljö- och utvecklingsfrågorna, men även
genom att konferensbesluten, när de omsätts i åtgärder och
handlingar, på ett avgörande sätt kommer att påverka de
långsiktiga levnadsvillkoren för människor i många länder.

Vid konferensen antogs som tidigare nämnts de tre
grundläggande dokumenten: Riodeklarationen om miljö och
utveckling, Agenda 21 samt Skogsprinciperna. Två
internationella miljökonventioner, konventionen om
klimatförändringar och konventionen om biologisk mångfald, var
tillgängliga för underskrift vid konferensen och skrevs under av
företrädare för mer än 150 länder och EG.

I propositionen lägger regeringen fram en nationell strategi
för hållbar utveckling i enlighet med Riodeklarationen. Den
bildar grundvalen för en svensk Agenda 21. Tillsammans med den
redovisning av miljösituationen i Sverige vilken återfinns i
bilaga 2 till propositionen föreligger därmed en översiktlig
framställning av svensk miljöpolitik sedd i FN-konferensens
perspektiv. Redovisningen bygger på ett brett samråd om
Riobesluten. Bl.a. har Miljö- och naturresursdepartementet och
Svenska kommunförbundet riktat ett gemensamt brev till samtliga
kommuner som i stor utsträckning yttrat sig med angivande av
sina resp. ambitionsnivåer.

Utskottet tar i det följande i första hand upp de avsnitt av
propositionen som särskilt aktualiserats genom motionerna och de
yttranden som avgetts av övriga utskott. Utskottet har ingen
erinran mot vad som anförs i de delar av propositionen som inte
berörs i detta betänkande.

Nationell strategi för en hållbar utveckling

Propositionen

Allmänna utgångspunkter

I propositionen redovisas riktlinjer och bedömningar rörande
övergripande frågor och integrerad miljöpolitik. Dessa formar
tillsammans grundläggande element i en nationell strategi för
hållbar utveckling och därmed en svensk Agenda 21. Strategin
utvecklas fortlöpande i takt med att kunskapen om
miljösituationen i Sverige och i vår omvärld förfinas och
fördjupas. Strategins utveckling kommer fortsättningsvis att
redovisas för riksdagen i samband med regeringens årliga
redovisning av miljötillståndet i Sverige.

Den fortsatta uppföljningen och genomförandet av Riobesluten
bör enligt regeringens bedömning ses som ett uppdrag till hela
samhället men också till den enskilda människan. En övergång
till hållbar utveckling måste genomsyra och prägla alla delar av
samhällets verksamhet och ligga till grund för utformningen och
inriktningen av politiken inom skilda samhällssektorer.
Sektorernas ansvar för sin miljöpåverkan och för hållbar
utveckling förstärks av Riobesluten. Det bör vara
Miljövårdsberedningens uppgift att inom ramen för sin verksamhet
utveckla uppföljningen av Riobesluten i det svenska samhället,
bl.a. i kontakter med kommuner, folkrörelser, forskning m.m.

Den nu presenterade strategin bör enligt propositionen i
första hand ha ett tidsperspektiv för åren fram till 1997, med
inslag av delar med mer långsiktig räckvidd. Senast år 1997
skall FN sammankalla till en särskild session med
generalförsamlingen för en övergripande översyn och bedömning av
hur Agenda 21 tillämpas i världens länder.

En utgångspunkt för regeringens EES/EU-arbete är att högsta
tillämpade ambitionsnivå bör gälla i miljöarbetet, både det
svenska och det inom EU. Därmed kommer inga miljökrav i olika
rättsregler att sänkas. Sverige bör fortsätta att driva på i det
europeiska miljövårdsarbetet, bl.a. på kretsloppsområdet och för
att integrera ekonomi och ekologi. Regeringen avser att
kraftfullt agera i denna riktning redan från EES-avtalets
ikraftträdande.

Effektivare regelsystem och miljöövervakning

Regeringen bedömer att det är angeläget att beskrivningar av
miljökonsekvenser systematiskt kommer in i ett tidigt skede av
den politiska processen. Sådana beskrivningar bör göras när det
gäller program, plan- och policyarbete i viktiga
samhällssektorer. Beskrivningar av miljökonsekvenserna bör
regelmässigt innefattas i propositioner och andra förslag till
övergripande beslut av strategisk karaktär. Med den nu
föreslagna ordningen kommer konsekvenserna för miljön av större
beslut av strategisk karaktär att regelmässigt beskrivas.

Myndigheterna bör beakta konsekvenserna för miljön innan de
utfärdar regler i form av föreskrifter eller allmänna råd.
Regeringen avser att se över regelsystem, som instruktioner,
författningar m.m., i syfte att bedöma behovet av
miljöanpassning av dessa.

De lagar som gäller på miljöområdet kan i dag vara svåra att
överblicka och behöver i en del fall skärpas. Regeringen avser
därför att samla flertalet miljölagar i en miljöbalk.
Regeringen avser att lägga fram ett förslag under år 1994 om en
sådan samlad och i vissa avseenden skärpt miljölagstiftning.
Miljölagstiftningen skall därmed bli effektivare och lättare att
överblicka och tillämpa.

Det internationella samarbetet med miljöövervakning bör
inriktas på det nordiska och europeiska samarbetet samt på de
övervakningsaktiviteter som sker inom FN. Riokonferensens beslut
och rekommendationer bör särskilt uppmärksammas.

I propositionen anmäls vidare att regeringen har för avsikt
att i direktiv till fördjupad anslagsframställning för
Naturvårdsverket avseende budgetperioden 1995/96--1998/99 ge
verket i uppdrag att redovisa en fördjupad analys och förslag
till strategi för det internationella samarbetet på
miljöövervakningsområdet. Verket bör också utifrån sina
utgångspunkter och behov redovisa förslag till hur ett
miljödatacentrum kan etableras i Kiruna samt kostnadsberäkna
detta.

Motionerna

I den socialdemokratiska gruppmotionen Jo690 riktas kritik mot
att propositionen innehåller mycket få konkreta förslag.
Motionärerna erinrar om att regeringen i skrivelsen (1992/93:13)
om UNCED lovade att återkomma till riksdagen med förslag till
åtgärder. Trots dessa löften har regeringen återigen presenterat
en proposition som till karaktären mer liknar en skrivelse till
riksdagen, anför motionärerna. Propositionens allmänna
utformning med en beskrivning av dagsläget och främst förslag
till en mängd utredningar bildar enligt deras mening inte
tillräckligt underlag för de beslut som riksdagen föreslås att
fatta. De föreslår att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag till mer preciserade mål, strategier och medel
(yrkande 1). För att följa upp Riokonferensen och det svenska
Agenda 21-arbetet bör en brett sammansatt kommission tillsättas.
Kommissionen bör också ha till uppgift att förbereda FN:s stora
uppföljning av UNCED som är planerad till 1997 (yrkande 3).
Socialdemokraterna anser även att en förstärkning av det
europeiska miljöarbetet är nödvändig eftersom vi i så stor
utsträckning påverkas av EU:s miljöarbete och miljöregeler.
Detta gäller oavsett om Sverige blir medlem av EU eller inte.
Ökade personella resurser behövs både i Bryssel och i andra
europeiska länder (yrkande 4).

Miljökonsekvensbeskrivningar är enligt motionen ett bra
instrument för att förebygga miljöproblem. Motionärerna ser
positivt på regeringens förslag att se över regelsystem,
instruktioner, författningar m.m. för att bedöma behovet av
miljöanpassning. Men därutöver måste utformas konkreta förslag
till hur miljöregler skall inlemmas i verksamheten. Därför
föreslås i motionen att riksdagen ger regeringen i uppdrag att
återkomma med en sådan redovisning snarast (yrkande 5).
Motionärerna yrkar vidare på ett tillkännagivande om
presentationsformer för ett miljöindexsystem (yrkande 7). För
att miljöredovisningen skall bli förståelig av andra än experter
bör ett uppdrag läggas på Naturvårdsverket i samband med
uppdraget att utveckla en strategi för internationellt
miljöövervakningsarbete.

Utskottets överväganden

FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED -- utgör en
milstolpe i världssamfundets strävan att återföra den globala
utvecklingen till en långsiktigt hållbar sådan. Utgångspunkten
för denna strävan var 1972 års Stockholmskonferens. Den nu
framlagda propositionen avser att för svensk del föra vidare
UNCED-besluten på olika nivåer: global (i det svenska
perspektivet), nationell, regional och lokal nivå. Utskottet
noterar att regeringen framlagt ett brett översiktligt dokument
som innehåller en utförlig genomgång av svensk miljöpolitik
fördelad på samhällets olika sektorer. Strategin syftar till att
verka för en långsiktig och hållbar utveckling i Sverige inom
ramen för ekosystemens bärighet. Den omfattar även det fortsatta
arbetet med globala miljö- och utvecklingsfrågor.

Det är enligt utskottets mening naturligt att ett dokument av
här berört slag inte går in på konkreta detaljförslag i olika
miljöfrågor, vilket förordas i motion Jo690 yrkande 1. Det är
riktningen och anslaget som gäller när strategin skall anges.
Som framhålls i propositionen avser regeringen att återkomma i
konkreta frågor på olika områden.

Utskottet delar regeringens bedömning att den fortsatta
uppföljningen och genomförandet av Riobesluten bör ses som ett
uppdrag till hela samhället men också till den enskilda
människan. Det bör vara Miljövårdsberedningens uppgift att inom
ramen för sin verksamhet utveckla uppföljningen av Riobesluten i
det svenska samhället, bl.a. i kontakter med kommuner,
folkrörelser, forskning m.m. Senare, när arbetet fortskridit
ytterligare, kan det finnas anledning att överväga tillskapandet
av en särskild kommission för det fortsatta uppföljningsarbetet.
Utskottet är inte berett att tillgodose motionärernas förslag
(yrkande 3) för närvarande.

I miljöarbetet intar det europeiska samarbetet en särskild
position. Utskottet delar regeringens syn att högsta tillämpade
ambitionsnivå bör gälla i både det svenska miljöarbetet och det
inom EU. Utskottet har ingen annan mening än den som redovisas i
motion Jo690 (yrkande 4) att samarbetet med främst EU-länderna
bör ges hög prioritet. Rent konkret kommer det ökade samarbetet
inom EES/EU att medföra att Sverige i ökad utsträckning kommer
att delta i det europeiska internationella samarbetet redan från
utredningsstadiet. Det finns anledning erinra om att miljörådet
i Bryssel vid sin sida har en miljöattaché. Enligt uppgift
kommer det nyutnämnda miljörådet i Bonn att tillträda med det
snaraste.

Utskottet ansluter sig även till regeringens bedömning att
miljökonsekvensbeskrivningar bör komma in i ett tidigt skede av
den politiska processen. Som framgår av redovisningen avser
regeringen att se över regelsystem, som instruktioner,
författningar m.m., i syfte att bedöma behovet av dessa. Som
exempel kan erinras om att regeringen (i prop. 1993/94:158)
föreslagit införandet av en MKB-klausul i fiskelagen (1993:787).
Det anförda är ägnat att i viss utsträckning tillgodose motion
Jo690 yrkande 5.

Miljöövervakningen spelar en viktig roll i uppföljningsarbetet
inom miljöpolitiken. Utskottet understryker vikten av den
redovisning av hur väl miljömålen uppfylls som redovisas varje
år och som detta år införts i förevarande proposition som
bilaga 2. Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om
det angelägna i att miljöindexsystemet vidareutvecklas för att
åskådliggöra detta även för icke fackmän. Enligt vad utskottet
erfarit avser Naturvårdsverket att redan i vår presentera en
rapport med förslag om hur allmänheten skall kunna informeras om
resultaten av miljöövervakningen. I Naturvårdsverket pågår även
ett arbete på att förse den s.k. gröna BNP med ett system för
information om miljöövervakningen. Utskottet utgår från att det
arbete som alltså pågår följs upp av regeringen. Därmed får
motionen anses tillgodosedd såvitt nu är i fråga (yrkande 7).

Utskottet avstyrker med det anförda motion Jo690 yrkandena 3,
4, 5 och 7.

Miljörelaterade skatter -- skatteväxling

Enligt propositionen visar en utvärdering av den
hittillsvarande användningen av ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken att vissa miljöskatter/avgifter är effektiva
styrmedel. Samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva
ekonomiska styrmedel bör därför användas i ökad utsträckning.
Det finns mot denna bakgrund anledning att utreda
förutsättningarna för en sådan skatteväxling som innebär
ytterligare miljörelatering inom skattesystemet. Regeringen
avser enligt propositionen att inom kort återkomma i denna
fråga.

Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande (1993/94:SkU5y)
att det är angeläget att de möjligheter till en ökad
miljöstyrning som finns inom skattesystemet tas till vara på
bästa sätt. Det är viktigt att möjligheterna till en
omfördelning inom skattesystemet nu utreds. Hänsyn måste härvid
tas till andra beaktansvärda mål som t.ex. behovet av bibehållen
internationell konkurrenskraft. Skatteutskottet instämmer i
bedömningen att det finns anledning att utreda förutsättningarna
för en skatteväxling.

Jordbruksutskottet har ingen annan mening om behovet av
utredning än regeringen och skatteutskottet. Enligt vad
utskottet erfarit har regeringen numera beslutat om direktiv
till utredning om förutsättningar för en ökad miljörelatering av
skattesystemet (dir. 1994:11).

Areella näringar

Propositionen

Enligt propositionen kommer ett miljövänligt jordbruk att ha
en mycket viktig roll i arbetet med att skapa
kretsloppssamhället. Råvaror från jordbruket kan användas för
att ersätta icke-förnybara råvaror. Olika former av bioenergi,
t.ex. etanol, metanol eller flis, kan ersätta energi från kol,
olja, naturgas och kärnkraft. Plast tillverkad av stärkelse kan
ersätta plast tillverkad av olja. En utredare har som tidigare
nämnts nyligen tillkallats för att klarlägga möjligheterna att
utveckla och öka användningen av biologiska råvaror.

Det ekologiska jordbruket har en strategisk betydelse och
bygger på en helhetssyn som omfattar de ekologiska och sociala
sidorna av jordbruksproduktionen. Särskilt stöd lämnas till det
ekologiska jordbruket, bl.a. i form av rådgivning och
marknadsfrämjande åtgärder. Tidigare har lämnats anläggningsstöd
till ekologiskt jordbruk.

Av propositionen framgår vidare att en särskild utredare
tillkallats med uppgift att lämna förslag till ett svenskt
program för stöd enligt EG:s förordning (nr 2078/92) om
miljövänliga jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet.
Utredaren bör enligt direktiven (dir. 1993:129) redovisa sina
förslag senast den 1 april 1994.

Vad beträffar skogsbruket framhålls i propositionen att
uppföljningen av de vid UNCED beslutade skogsprinciperna sker
såväl nationellt som inom ramen för internationella
organisationer. Den nationella uppföljningen har redan nått
långt genom 1993 års skogspolitiska beslut och de beslut om
biologisk mångfald i skogslandskapet som regeringen nyligen
fattat.

Motionerna

I motion Jo21 (kds) framhålls att många miljöproblem av global
karaktär bara kan åtgärdas på det lokala planet. Med hänvisning
till Brundtlandrapporten Vår gemensamma framtid hävdar
motionärerna att människorna i den rika världen måste förändra
sitt levnadssätt för att skapa ett allmännare välstånd. Endast
då kan en globalt bärkraftig utveckling bli möjlig. Nyckelorden
i en process där den enskildes engagemang kan leda till resultat
är överblick (kunskap), inflytande och ansvar. Delaktighet måste
alltså göras möjlig, framhålls det. I motionen yrkas mot den
bakgrunden att utökad areal ekologisk odling bör ingå i
strategin för en mer bärkraftig utveckling inom jordbrukssektorn
(yrkande 1) och att ett mål för naturreservatsavsättning av
produktiv skogsmark nedan skogsodlingsgränsen bör ses som en del
i en strategi för uthållig utveckling för skogssektorn
(yrkande 2).

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om vikten av
att arbetet för en hållbar utveckling måste föras på alla
nivåer, och inte minst på den lokala och individuella. Som
framgår av referatet av propositionen delar även regeringen
motionärernas mening, att det ekologiska jordbruket har en
strategisk betydelse. Denna fråga behandlas ingående i
utskottets betänkande 1993/94:JoU22. När det gäller
skogspolitiken erinrar utskottet om beslutet om en ny
skogspolitik våren 1993 (prop. 1992/93:226, JoU15).
Jordbruksministern framhöll i det sammanhanget, med instämmande
av utskottet och riksdagen, att det inte kan uteslutas att en
nivå i storleksordningen 5 % av den produktiva skogsmarken
nedanför skogsodlingsgränsen kan vara nödvändig att avsätta som
reservat. Utskottet har inte ändrat uppfattning i detta
avseende. Med det anförda torde syftet med motion Jo21
yrkandena 1 och 2 i det väsentliga vara tillgodosett.

Försvaret och miljön

Propositionen

I propositionen hänvisas till riksdagens beslut våren 1993 om
en grundläggande inriktning för försvarsmaktens miljöarbete
(prop. 1992/93:100 bil. 5, FöU9, rskr. 333). Det kan inte
undvikas att den fredstida verksamheten inom totalförsvaret i
vissa fall kommer i konflikt med samhällets miljömål. Detta
måste enligt regeringen accepteras om försvaret skall kunna
fullgöra de uppgifter som statsmakterna har bestämt, särskilt om
man betänker att krig kan vara det mest allvarliga miljöhotet.
Den fredstida verksamheten -- att vidta förberedelser för att
förhindra krig -- har därför redan i sig ett positivt
miljövärde.

Samtidigt framhålls att det bl.a. inom försvarsmakten utförs
ett betydelsefullt miljöarbete. Enligt regeringen är det
angeläget att dessa insatser fortsätter och att de utvecklas.

Regeringen förordar att försvarsmaktens verksamhet -- med
beaktande av de villkor som måste gälla -- i miljöhänseende så
långt det är möjligt och på olika plan integreras i samhället. I
sammanhanget anförs att det också är angeläget att
försvarsmakten tar del av utländska erfarenheter från bl.a. att
återställa mark efter militär verksamhet. Vidare hänvisas till
planeringsanvisningar som gavs till Överbefälhavaren år 1993.
Dessa innehåller krav på redovisning av dels hur militärt
bistånd skulle kunna lämnas vid miljökatastrofer, dels hur
försvarsmaktens miljöarbete bör drivas i förhållande till de
nationella miljömålen.

Motionerna

I motion Jo690 (s) framhålls att regeringen i propositionen
behandlat försvaret och miljön endast översiktligt.

I första hand anser motionärerna att militären i möjligaste
mån skall omfattas av de miljöregler som gäller i samhällets
övriga verksamheter. Dessutom bör all militär verksamhet
miljökonsekvensbeskrivas och bedömas utifrån dessa kriterier.
Enligt motionen är det vidare angeläget att områden som är i
behov av sanering åtgärdas. Detta bör ske inom ramen för det
normala försvarsanslaget (yrkande 11).

I motion Jo691 (s) tas de minskande militära hoten som
utgångspunkt för förslag om att militära resurser skall användas
för att skydda, förbättra och återställa miljön. Motionärerna
hänvisar till FN-konferensen för miljö och utveckling (UNCED) i
Brasilien år 1992 och den där framlagda rapporten som
rekommenderar FN att stödja en miljöanvändning av militära
resurser på olika sätt. Alla miljökrav och all miljölagstiftning
som gäller det civila samhället borde enligt rapporten gälla all
militär verksamhet. Efter att ha gett exempel på de miljöproblem
som motionärerna anser att det svenska militära försvaret
orsakar hemställs

att riksdagen begär att regeringen fullföljer FN-studiens
nationella förslag och lägger fram förslag om att alla miljökrav
och miljölagstiftning, som gäller i det civila samhället, också
skall gälla all militär verksamhet (yrkande 2),

att riksdagen hos regeringen begär en nationell aktionsplan
för hur militära resurser kan användas för att rädda eller
återställa miljön i enlighet med motionen och FN-rapporten
(yrkande 3),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljömässigt sund teknologi för förstörelse av vapen bör
utvecklas och att miljöhänsyn bör infogas i de militära
forsknings- och utvecklingsprogrammen (yrkande 4),

att riksdagen hos regeringen begär att en studie snarast
genomförs om militärens miljöförstörelse med förslag om hur
den kan minskas (yrkande 5),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
militären skall återställa den miljö de skadat (yrkande 6),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kostnaderna för att återställa tidigare militär miljöförstöring
bör belasta försvaret (yrkande 7).

Försvarsutskottet

I sitt yttrande FöU5y konstaterar försvarsutskottet att
miljöarbetet inom försvarsmakten har redovisats för riksdagen
vid ett flertal tillfällen nyligen. Det bedrivs enligt
utskottets uppfattning målmedvetet och på stor bredd: En
miljöpolicy har antagits, en miljöberedning har inrättats och en
miljöplan håller på att utarbetas. Inom högkvarteret finns en
särskild enhet som har som uppgift att svara för det militära
försvarets miljöfrågor. Försvarsmaktens miljöarbete torde ligga
väl i linje med Riokonferensens beslut och anda.
Utskottet har sålunda ingen erinran mot vad regeringen i
proposition 1993/94:111 anfört om försvaret och miljön.

I yttrandet framhålls vidare att försvarsmakten delar de
synpunkter som framförs i motion Jo690 (s) yrkande 11, att
försvaret i möjligaste mån skall omfattas av de miljöregler som
gäller för samhället i övrigt. Försvarsmakten tillämpar redan
substitutionsprincipen och har också börjat utveckla ett
register över miljöfarliga ämnen i syfte att kunna utöka
substitutionsmöjligheterna. I samband med tillstånds- och
koncessionsansökningar för skjutfält och flygplatser genomförs
miljökonsekvensutredningar. Dessa utgör del av
tillståndsmyndighetens beslutsunderlag. Sålunda miljöprövas för
närvarande samtliga flottiljflygplatser inför statsmakternas
kommande ställningstagande till flygvapnets fredsorganisation.

Försvarsmakten har kartlagt "miljöfarliga lämningar" och avser
inom kort i samverkan med Statens naturvårdsverk (SNV) påbörja
en riskklassificering av dessa för att få underlag för
återställningsåtgärder.

Med anledning av motion Jo691 yrkandena 2--7 har
försvarsutskottet erfarit att det inom försvarsmakten finns en
strävan att infoga miljöhänsyn i militära utvecklings- och
forskningsprogram. Försvarsmakten har därför utarbetat
anvisningar om att kretslopps- och försiktighetsprincipen skall
tillämpas vid anskaffning av materiel och förnödenheter.
Utskottet har vidare erfarit att Försvarets forskningsanstalt
(FOA) har fått i uppgift att identifiera miljöproblem där
försvarsmakten kan behöva kompetensstöd. FOA skall också
fastställa eventuella miljöeffekter av vissa ämnen samt studera
möjligheterna att på kemisk eller mikrobiologisk väg förstöra
sprängämnen.

Försvarsmakten bör, med utgångspunkt i resultatet av SNV:s
inventering, återställa den miljö som skadats i verksamheten. En
samlad saneringsplan avses senast år 1995 redovisas för Statens
naturvårdsverk (SNV), helt i enlighet med den tidsplan som
regeringen anvisat till SNV. Kostnaderna för att återställa
miljön bör därvid inte ovillkorligen belasta försvarsanslaget.
Miljöfarliga lämningar av äldre datum har i flertalet fall
uppkommit helt i enlighet med då gällande bestämmelser.

I försvarsutskottets yttrande bemöts vissa sakuppgifter i
motionen. Bl.a. anförs att flygbränslespillet reducerats
väsentligt sedan man bytt flygbränsle inom flygvapnet.
Bullerproblemen från JAS-flygplanen har enligt försvarsutskottet
överdrivits av motionärerna genom att dessa utgått från alltför
låga gränsvärden, och den ammunitionsdestruering som pågår i
Älvdalen är i stort sett miljömässigt harmlös.

Jordbruksutskottets överväganden

Utskottet delar regeringens mening att det inte kan undvikas
att verksamheten inom totalförsvarets militära del redan i fred
kan komma i konflikt med samhällets miljömål. Att den militära
verksamheten innebär en miljöpåverkan är ofrånkomligt. Som
framgår av försvarsutskottets bedömningar bedrivs emellertid
miljöarbetet inom försvarsmakten målmedvetet och på stor bredd.
Försvarsmakten har i stor utsträckning samma mening som
motionärerna, att militären i möjligaste mån skall omfattas av
de miljöregler som gäller i samhällets övriga verksamheter.

Jordbruksutskottet finner således för egen del att de
riktlinjer som angivits för försvarets miljöarbete och de
åtgärder som redovisats i försvarsutskottets yttrande i viktiga
avseenden ligger i linje med motionärernas yrkanden. Det är
angeläget att det miljöarbete som pågår inom försvaret även i
fortsättningen bedrivs målmedvetet och på stor bredd. Det
anförda innebär att motionernas syfte såvitt nu är i fråga
delvis får anses tillgodosett. Någon särskild åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motionerna Jo690 yrkande 11
och Jo691 yrkandena 2--7 är enligt utskottets mening inte
påkallad.

Regionalt och kommunalt arbete

Propositionen

Under rubriken Länsstyrelserna erinras i propositionen om
att länsstyrelserna har ansvar för samordning av bl.a. fysisk
planering, resurshushållning och kultur- och miljövård på det
regionala planet. Arbetet med att utveckla och tillämpa
miljökonsekvensbeskrivningar i en rad verksamhetsområden
accentueras alltmer. I samverkan med övriga aktörer skall
länsstyrelserna utveckla de regionala miljöanalyserna till
regionala handlingsprogram.

Under rubriken Kommunerna och Agenda 21 framhålls att
kommunerna bör följa rekommendationen i Agenda 21 om att alla
lokala myndigheter i världen senast år 1996 skall utarbeta
lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling inför nästa
århundrade. Ideella insatser på miljöområdet bör främjas och
stimuleras.

Motionerna

I motion Jo690 (s) framhålls vikten av att länsstyrelserna mer
aktivt arbetar med landskapsplanering. Den regionala överblicken
gör det möjligt för länsstyrelserna att planera marken så att
små biotoper, som är mycket värdefulla för naturmiljön inkl.
växter och djur, bevaras i tillräcklig omfattning. Därtill
behövs spridningskorridorer till näraliggande marker, framhåller
motionärerna (yrkande 10). När det gäller det lokala Agenda
21-arbetet framhålls i motionen att det måste in en större del
nytänkande i miljöarbetet. Förutom information och utbildning
krävs att folk aktivt stimuleras att anpassa sig till ett mer
miljövänligt handlande. Som exempel anförs den sänkta
avfallstaxa som praktiseras i allt fler kommuner. Andra exempel
är mer storskaliga projekt som att ersätta dagens slösaktiga och
föga effektiva avloppssystem med något som bättre tar vara på
avloppets resurser i form av näringsämnen och värme -- ett
system som infogar hushållsavloppet i samhällets kretslopp.
Miljöhandlingsprogram bör utnyttjas som pådrivare (yrkande 12).

Enligt motion Jo21 (kds) har Agenda 21 något övertolkats i
propositionen. Motionärerna anser att processen för omställning
till en bärkraftig utveckling enligt Agenda 21 skall påbörjas
senast 1996. Av vikt är att kommunerna inte plockar in
Agendaarbetet i traditionella beslutsförfaranden och
dokumentskapanden. Omställningen till en bärkraftig utveckling
är nämligen genom sin karaktär, där all planering ses ur ett
minst 100-årigt perspektiv, annorlunda (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Utskottet kan ansluta sig till regeringens överväganden i
propositionen under hithörande avsnitt. Utskottet kan även
ansluta sig till syftet bakom motion Jo690 yrkandena 10
och 12. Länsstyrelsernas ansvar för samordning på det regionala
planet omfattar även frågor som landskapsplanering.
Länsstyrelsernas samlade expertkunnande bör enligt utskottets
mening tas till vara och utvecklas i en bred dialog med
kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Även de
synpunkter som anläggs i motionen på arbetet i kommunerna för
framtagande av kommunala Agenda 21 är enligt utskottets mening
värda att beaktas. Det anförda är ägnat att i allt väsentligt
tillgodose motionen såvitt nu är i fråga. Något särskilt
uttalande från riksdagens sida synes inte påkallat.

Det anförda är även ägnat att tillgodose motion Jo21 yrkande 3
som alltså inte bör föranleda någon ytterligare riksdagens
åtgärd.

Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner
vad i propositionen anförs om den huvudsakliga inriktningen av
arbetet med genomförandet av Riobesluten i Sverige (prop.
kapitel 4). Riksdagen bör samtidigt avslå motion Jo690 yrkande 1
i enlighet med vad som anförts i det föregående (s. 13).

Strategi för Sveriges globala samarbete för en hållbar
utveckling

I avsnitt 5 av propositionen tar regeringen upp de åtaganden
Sverige gjort av internationell karaktär i UNCED-arbetet.
Avsnittet berör dels miljökonventioner och andra internationella
frågor som hör under jordbruksutskottets beredningsområde, dels
även utvecklingsbiståndet och andra frågor som hör under
utrikesutskottets beredningsområde. Utrikesutskottet har i den
delen avgett yttrandet 1993/94:UU5y.

Utskottet har funnit lämpligt att inledningsvis behandla de
delar av avsnitt 5 jämte motioner som hör under
jordbruksutskottets beredningsområde. Därefter återges relevanta
delar av utrikesutskottets yttrande.

Propositionen

Regeringen föreslår att Sveriges aktiva och pådrivande
insatser i det globala miljö- och utvecklingssamarbetet skall
fortsätta och utvecklas. Det övergripande målet är att
åstadkomma en integrering av UNCED-besluten i både det normativa
och det operativa internationella samarbetet och, där så är
lämpligt, sträva efter att få till stånd internationella avtal
med konkreta och tidsbestämda åtaganden och förpliktelser. De
riktlinjer och bedömningar som redovisas utgör grunden för
regeringens strategi för den fortsatta inriktningen av det
globala samarbetet för hållbar utveckling enligt beslutet från
Riokonferensen. Även denna strategi utvecklas fortlöpande och
fördjupas i ljuset av den globala miljösituationens förändringar
och den internationella utvecklingen.

Enligt regeringens mening bör Sverige, där så är lämpligt,
sträva efter att få till stånd internationella avtal med
konkreta och tidsbestämda åtaganden och förpliktelser. Inom
ramen för existerande regelverk, bl.a. klimatkonventionen och
konventionen om biologisk mångfald, bör åtaganden och
förpliktelser konkretiseras och förstärkas. Riokonferensens
beslut bör utvecklas till mer förpliktande och operativa
åtaganden i de frågor i vilka internationell reglering ter sig
ändamålsenlig. Vissa problemkomplex kan med fördel regleras i
form av regionala avtal.

Ökat europeiskt och nordiskt samarbete i det fortsatta
förhandlingsarbetet kan medverka till bättre måluppfyllelse.

Konventioner och fördrag

I propositionen framhålls att internationella legala
instrument i vissa fall kan vara verkningsfulla medel i arbetet
för att främja en hållbar utveckling och genomföra besluten från
UNCED. För svensk del har vi i enlighet med folkrätten alltid
utgått från att ingångna förpliktelser skall uppfyllas. Det är
därför ett starkt svenskt intresse att verka för att
internationella legala instrument, som syftar till att främja en
hållbar utveckling, utformas så att de innehåller klara och
konkreta förpliktelser, som medger fortlöpande uppföljning. Det
är vidare angeläget att internationella legala instrument på
miljö- och utvecklingsområdet kompletterar varandra och att
överlappning eller motstridiga förpliktelser undviks. Regeringen
vill därför verka för förbättrad uppföljning av internationella
konventioner och ökad samordning mellan berörda
konventionssekretariat.

Klimatkonventionen fortsätter att utvecklas. Sverige
kommer att delta aktivt under de fortsatta förhandlingarna med
att klargöra och revidera konventionen. Regeringen fäster stor
uppmärksamhet vid frågor som rör gemensamt genomförande,
utvärdering av parternas rapporter och fortsatt
förhandlingsarbete rörande åtaganden. Nu pågår förhandlingar för
att förbereda det första partsmötet. Vid detta möte skall man
bl.a. se över de artiklar som reglerar industriländernas
åtaganden. IPCC:s andra utvärdering kommer att bli ett viktigt
underlag för en bedömning av åtgärdsbehovet och möjligheterna
att begränsa utsläppen. Flera svenska forskare är också aktiva i
arbetet med IPCC:s andra utvärdering. De svenska insatserna
koordineras av delegationen (1993:13) för klimatfrågor.
Delegationen skall också samordna den svenska forskningen inom
området.

Inom ramen för Antarktisfördraget samt därtill knutna
protokoll och avtal är skyddet av miljön och naturresurserna i
Antarktis den alltmer dominerande uppgiften. Ett konkret uttryck
för miljöfrågornas växande betydelse är det miljöskyddsprotokoll
till Antarktisfördraget som år 1991 undertecknades av Sverige
samt av ytterligare 22 av de 26 konsultativa parterna. Sverige
spelade en aktiv och pådrivande roll i de förhandlingar som
föregick protokollets tillkomst. Riksdagen har nyligen godkänt
miljöskyddsprotokollet (prop. 1992/93:140, bet. 1993/94:JoU7,
rskr. 1993/94:28).

Antarktis har hittills inte utsatts för någon mera omfattande
mänsklig påverkan och utgör därigenom ett viktigt referensområde
för forskningen, inte minst avseende de globala miljöfrågorna.
Det är därför angeläget att upprätthålla ett genomgripande och
effektivt miljöskydd i Antarktis. Regeringen avser enligt
propositionen att ta fortsatt aktiv del i miljöarbetet i
Antarktis.

I propositionen anges FN:s kommission för hållbar
utveckling, CSD, som ett viktigt politiskt organ för att
upprätthålla och vidareutveckla det internationella samfundets
samsyn om miljö och utveckling som grundlades i UNCED-processen.
Kommissionen har fastställt ett flerårigt rullande tematiskt
arbetsprogram för genomgång av Agenda 21. Vid kommissionens möte
1994 kommer hälsorelaterade frågor, bosättningsfrågor, frågor
kring färskvatten och frågor kring giftiga kemikalier och
miljöfarligt avfall att diskuteras. Övriga ämnesområden kommer
att behandlas successivt så att alla kapitel i Agenda 21 har
gåtts igenom inför det uppföljningsmöte som skall äga rum i
generalförsamlingen 1997.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, har inom
sitt sakområde ansvar för vissa åtaganden inom ramen för den
biologiska mångfaldskonventionen, bl.a. avseende den
domesticerade biologiska mångfalden samt för flera områden i
Agenda 21 och Skogsprinciperna. FAO förbereder inom ramen för
sitt växtgenetiska program en internationell konferens om
växtgenetiska resurser till 1995. Arbetet inför konferensen
syftar framför allt till att stärka inhemsk kapacitet,
strukturer och program för rationellt bevarande och hållbart
utnyttjande av växtgenetiska resurser för föda och för ett
hållbart jordbruk på nationell och regional nivå. Inför
konferensen kommer en statusrapport för världens växtgenetiska
resurser att tas fram. Vid konferensen skall vidare ett
handlingsprogram för bevarande och hållbart nyttjande av
genetiska resurser antas.

Genom svenskt initiativ kommer också överläggningar att
inledas inom FAO:s ram om villkoren för tillträde till genetiska
resurser i enlighet med överenskommelserna i konventionen om
biologisk mångfald. Sverige verkar för att dessa överläggningar
skall leda fram till ett protokoll om växtgenetiska resurser
under konventionen om biologisk mångfald, men med
organisatoriskt säte i FAO, i syfte att tillämpa principen om
sektorernas miljöansvar.

Regeringen har här spelat en aktiv och pådrivande roll, inte
minst för att stärka kopplingen till den biologiska
mångfaldskonventionen. Regeringen önskar dock se en mer aktiv
uppföljning av UNCED i jordbruksprogrammet och avser här driva
en politik som främjar detta.

Motionerna

I motion Jo690 (s) framhålls att många utvecklingsländers
genmaterial blir kommersiellt viktigt i bioteknikens spår. Det
finns även risk för att utvecklingsländerna med sin sämre
miljölagstiftning och sämre kontroll blir försöksfält för
utplantering av genetiskt modifierade grödor eller andra
organismer. Sverige bör verka för skarpare regler vad gäller
användning av ländernas genetiska resurser och forskning och
användning av genetiskt modifierade organismer, anser
motionärerna (yrkande 14). De yrkar vidare att Sverige bör
arbeta för en skärpning av klimatkonventionen (yrkande 15) som
innebär att målet att stabilisera CO2-utsläppen till år 2000
på 1990 års nivå blir bindande. Vidare bör konventionen utvidgas
till att även innehålla målsättningen att därefter minska
utsläppen. Enligt yrkande 16 bör riksdagen uttala att Sverige
bör verka för ett särskilt protokoll med regler för turism i
Antarktis. I yrkande 17 framhålls att Sverige bör överväga om
det behövs en ny konvention om spridning av spårämnen och
långlivade organiska ämnen. Inför årets temamöte med CSD är det
viktigt att Sverige driver de urbana miljöfrågorna
(yrkande 18).

Utskottets överväganden

Det finns enligt utskottets mening anledning att särskilt
betona vikten av att de internationella avtal som arbetades fram
inför Riokonferensen vidareutvecklas och att de efter hand blir
styrande för deltagarländernas praktiska politik. Utskottet
delar således regeringens mening att det är ett starkt svenskt
intresse att internationella instrument som syftar till att
främja en hållbar utveckling utformas så att de innehåller klara
och konkreta förpliktelser. De bör också medge fortlöpande
uppföljning.

Som framgår av propositionen utvecklas klimatkonventionen
vidare. Det första partsmötet kommer att ägnas åt översyn av de
artiklar som reglerar industriländernas åtaganden vilka har
särskilt stor tyngd när det gäller att begränsa utsläppen av
koldioxid och andra växthusgaser. Ett förberedande arbete pågår
där delegationen för klimatfrågor företräder Sverige i de
internationella förhandlingarna. Utskottet har inhämtat att en
omfattande utvärdering av konventionen förbereds i två steg.
Inom gruppen industriländer är delegaterna nu överens om att
konventionens nuvarande åtgärdsprogram är otillräckligt för att
nå målet att skydda klimatsystemet åt nutida och framtida
generationer. Från svensk sida har man också anslutit sig till
denna uppfattning. Vilken ambitionsnivå som erfordras kan inte
anges förrän utvärderingen är klar. Det blir sedan en politisk
fråga att bedöma vilka åtgärder som ytterligare kan och bör
vidtas. En skärpning av konventionen torde komma att få
betydande politiska implikationer, om den skall bli
verkningsfull. Det är enligt utskottets mening knappast
meningsfullt att på nuvarande stadium i uppföljningsarbetet,
innan några slutsatser dragits av den pågående utvärderingen, ta
ställning till förslagen i motion Jo690 yrkande 15.

Riksdagen har nyligen godkänt 1991 års miljöskyddsprotokoll
till Antarktisfördraget. I det sammanhanget framhöll
miljöministern att miljöskyddsprotokollet ger tillräckliga
möjligheter att reglera den tämligen begränsade svenska turismen
till Antarktis. En särskild bilaga på detta område kan dock i
framtiden komma att medföra ändringar i Antarktislagen, ansåg
han. Utskottet hade ingen annan mening.
Motionärerna har inte framfört sådan motivering för sitt förslag
(yrkande 16) att utskottet ändrat uppfattning.

Utskottet finner för egen del att det uppföljningsarbete som
bedrivs inom ramen för FN:s kommission för hållbar utveckling är
synnerligen viktigt. Vid årets möte kommer, som framgår av
propositionen, bl.a. bosättningsfrågor att diskuteras.
Utskottet vill i sammanhanget även peka på det
förberedelsearbete för Habitat II-konferensen 1996 som pågår och
som även beskrivs i propositionen. I det interna svenska
förberedelsearbetet har pekats på möjligheterna att låta Habitat
II bli en Kommunernas UNCED där särskilt människors boende och
livsvillkor lyfts fram. Därmed får syftet med motion Jo690
yrkande 18 anses vara tillgodosett.

Riokonferensen tog upp till behandling skyddet av alla länders
biologiska material och skyddet av den biologiska mångfalden. De
pågående växtförädlingsprogrammen och det ökade intresset för
bioteknik gör att många utvecklingsländers genmaterial blir
särskilt viktigt. Risken finns att utvecklingsländerna med sin
sämre miljölagstiftning och sämre kontroll blir försöksfält för
utplantering av genetiskt modifierade grödor eller andra
organismer. I Rio diskuterades äganderätten till biologiskt
material, och bestämmelser till skydd för den biologiska
mångfalden har införts i konventionen om biologisk mångfald.
Inom sitt sakområde har FAO ansvar för delar av åtaganden inom
ramen för konventionen, bl.a. avseende den domesticerade
biologiska mångfalden samt för flera områden i Agenda 21 och
Skogsprinciperna. Utskottet ser det som särskilt viktigt att
betydande ansträngningar görs inom ramen för FAO:s
växtgenetiska program för att stärka skyddet av biologiskt
material i olika länder. Detta ligger väl i linje med
överenskommelserna i Rio. Som framgår av propositionen verkar
Sverige för att överläggningarna i dessa frågor skall leda fram
till ett protokoll om växtgenetiska resurser under konventionen.
Med det anförda får motion Jo690 yrkande 14 anses vara
besvarad.

Med anledning av motionärernas förslag i yrkande 17 om behovet
av en ny konvention om spridning av spårämnen och långlivade
organiska ämnen vill utskottet erinra om det arbete med
internationell miljöövervakning av bl.a. kemikalier som pågår
inom ramen för ECE-konventionen (FN:s ekonomiska kommission för
Europa) och Pariskonventionen. Även inom OECD, ILO, HELCOM och
Nordiska rådet pågår ständigt arbete för att begränsa utsläpp
och skador orsakade av kemikalier. Utskottet utgår från att
Sverige även fortsättningsvis kommer att verka pådrivande i
dessa fora. Utskottet förutsätter att vederbörande svenska
instanser kommer att ta ett sådant initiativ som efterlyses i
motionen därest så befinns angeläget.

Vad utskottet anfört under detta avsnitt är ägnat att i
varierande grad tillgodose yrkandena 14, 15, 16, 17 och 18 i
motion Jo690. De bör alltså inte föranleda någon ytterligare
riksdagens åtgärd.

Utrikesutskottets yttrande

Yttrandet berör dels kapitel 5 som behandlar det globala
miljösamarbetet för hållbar utveckling i proposition 1993/94:111
s. 67--92, dels motion 1993/94:Jo21 av Lars Svensk (kds)
yrkande 4 som väckts med anledning av propositionen, dels
motionerna 1993/94:Jo690 av Margareta Winberg m.fl. (s)
yrkandena 2, 13 och 19 samt 1993/94:Jo691 av Maj Britt Theorin
m.fl. (s) yrkande 1 som väckts under den allmänna
motionstiden.

I yttrandet lämnas en redogörelse för propositionen varur
följande må återges.

Regeringen föreslår att en särskild arbetsgrupp tillsätts.
Arbetsgruppen föreslås lämna förslag till principer, riktlinjer
och arbetsmetoder för hur UNCED-besluten och de globala
miljöfrågorna skulle kunna integreras i det svenska
utvecklingssamarbetet.

I propositionen nämns vidare att Riobesluten måste prägla och
genomsyra de internationella organisationernas biståndsinsatser.
Som exempel på organisationer där en sådan integrering bör ske
anges bl.a. FN:s utvecklingsprogram, UNDP, Världsbanksgruppen
och de regionala utvecklingsbankerna, den globala
miljöfaciliteten (GEF), FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), FN:s
barnfond (UNICEF) och FN:s världslivsmedelsprogram (WFP).

Förhandlingar inom ramen för GATT-arbetet bör enligt
propositionen syfta till en tolkning/förändring av de
internationella handelsreglerna, som möjliggör avsteg från
grundläggande principer om icke-diskriminering och nationell
behandling när så är nödvändigt för att uppnå och genomföra
internationellt överenskomna miljömål och åtgärdsprogram.

I propositionen sägs vidare att internationella legala
instrument kan vara verkningsfulla medel för att främja en
hållbar utveckling och genomföra besluten från UNCED i de fall
där sådana instrument bedöms vara den lämpligaste formen för
mellanstatligt arbete. Regeringen avser att verka för förbättrad
uppföljning av internationella konventioner och ökad samordning
mellan berörda konventionssekretariat.

I det normbildande samarbetet är FN:s kommission för hållbar
utveckling ett politiskt viktigt organ för att upprätthålla och
vidareutveckla det internationella samfundets samsyn på miljö
och utveckling. Den internationella uppföljningen av
skogsprinciperna bör enligt propositionen föras inom FN:s
regionala kommissioner och FAO:s regionala skogskommissioner.
Principerna kan i ett längre perspektiv ligga till grund för ett
internationellt bindande instrument.

I propositionen understryks vikten av att följa upp och
fördjupa miljöfrågorna i samband med en rad tematiska
FN-konferenser såsom FN:s konferens om befolkning och utveckling
år 1994, FN:s världstoppmöte om social utveckling år 1995, FN:s
världskvinnokonferens år 1995 och FN:s konferens om boende och
bebyggelsefrågor (Habitat II) år 1996.

Regeringen avser verka för att FN:s miljöprogram (UNEP) och
dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för
beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om
miljötillståndet. Regeringen anser att UNEP:s möten skall bli
årliga. UNEP:s roll för utvecklande av den internationella
miljörätten bör enligt regeringen utgöra ett prioriterat
satsningsområde. Ett annat viktigt verksamhetsområde för UNEP är
att utarbeta nationell miljölagstiftning i utvecklingsländerna.
I propositionen anges vidare att UNEP:s miljöstyrelse vid sitt
möte år 1993 på svenskt/nordiskt initiativ fattade beslut om
tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Det är
regeringens avsikt att även framdeles noga följa och aktivt
delta i den internationella utvecklingen när det gäller dels
efterlevnad av rekommendationen i Agenda 21 beträffande
militärens hantering av miljöfarligt avfall, dels
miljöstyrelsens rekommendation om utarbetande av nationell
miljöpolicy för den militära sektorn.

Motionerna

I motion Jo21 (kds) yrkande 4 föreslås att Sverige kraftfullt
verkar för utarbetandet av en global vattenkonvention.
Motionären anför att tilltagande vattenbrist är en av de
allvarligaste frågorna för mänskligheten att lösa. Redan nu
utgör vattenbrist en källa till starka spänningar i en del torra
områden i världen.

I motion Jo690 (s) anförs att regeringens förslag i
proposition 1993/94:111 inte utgör tillräckligt underlag för de
beslut som riksdagen föreslås att fatta. Motionärerna föreslår
att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
mer preciserade mål, strategier och medel (yrkande 2). I vad
avser det globala miljösamarbetet poängteras i motionen vikten
av att beakta miljöfrågor i biståndsarbetet. Motionärerna pekar
bl.a. på att miljöförstörelse kan leda till sämre
jordbruksproduktion både vad gäller kvantitet och kvalitet och
därmed till svält och sjukdomar. Detta kan i sin tur äventyra
internationell fred och säkerhet. Kretslopp och avfallsfrågor
liksom den fysiska planeringen och den urbana miljön bör också
uppmärksammas i biståndssammanhang. Motionärerna anser att det
är angeläget att Sverige arbetar för att dessa frågor tas upp
vid uppföljningen av UNCED år 1997 (yrkande 13). I motionen
föreslås också att Riodeklarationen görs till en bindande stadga
senast till uppföljningsmötet år 1997 (yrkande 19).

Motion Jo691 (s) tar upp frågan om att ta till vara resurser
som nu används på den militära sidan för att skydda, förbättra
och återställa miljön. Motionen refererar till en FN-studie från
år 1992 under svenskt ordförandeskap om militära resurser för
miljön. Inom den militära sektorn finns adekvata resurser som
kan användas för att effektivt möta hotet mot den globala
miljöförstörelsen. I FN-studien föreslås civil användning av
militära resurser såsom bl.a. satellitteknologi för övervakning
av jordbruk och torka m.m., skogsplantering och annan markvård i
tredje världen. Vidare finns förslag till kalkning av sjöar och
skogar med hjälp av militära flygplan och fartyg, bekämpning av
oljeutsläpp m.m. I yrkande 1 föreslås att Sverige i FN:s
kommission för hållbar utveckling skall ta initiativ till en
uppföljning av FN-studien om att rädda och återställa miljön i
enlighet med förslagen i studien.

Utrikesutskottets överväganden

Många av de största miljöproblemen såsom hoten mot klimatet,
ozonskiktet och den biologiska mångfalden är globala och måste
mötas gemensamt av världssamfundet. FN:s konferens om miljö och
utveckling behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor som
är av stor betydelse för mänsklighetens fortlevnad. Sverige har
på olika sätt varit pådrivande i detta internationella
samarbete.

Den strategi för Sveriges insatser i det globala samarbetet
som läggs fram i proposition 1993/94:111 Genomförande av
besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling innehåller i
allt väsentligt förslag till hur regeringen avser att fortsätta
att verka pådrivande i den normativa och operativa
miljöprocessen såväl i det bilaterala som i det multilaterala
utvecklingssamarbetet. Sambanden mellan miljö och utveckling
utgör en viktig förutsättning för såväl förståelsen av behovet
av bistånd som för att biståndet ges en utformning som medverkar
till att långsiktigt lösa utvecklingsproblemen.

Med tanke på att arbetet med att förverkliga besluten från
UNCED är en fortlöpande process vill utskottet understryka
vikten av att principerna för det svenska uppföljningsarbetet
slås fast. Utskottet ställer sig följaktligen bakom regeringens
strategi för det fortsatta internationella uppföljningsarbetet,
ett arbete som riksdagen återkommande får anledning att
behandla. Utskottet kan därmed inte tillstyrka motion Jo690 (s)
yrkande 2 i vilken yrkas att regeringen bör återkomma med
förslag till mer preciserade mål, strategier och medel.

Utskottet har i ett flertal betänkanden, senast i betänkandet
1993/94:UU4, framhållit den vikt utskottet fäster vid att en
effektivare kontroll och efterlevnad av de internationella
avtalen på miljöområdet främjas. Utskottet utgår från att
regeringen på lämpligt sätt driver denna fråga.

Vad beträffar förslaget om att göra Riodeklarationen till en
bindande stadga som framförs i motion Jo690 (s) yrkande 19
konstaterar utskottet att frågan väcktes när förhandlingarna
inför FN:s konferens om miljö och utveckling inleddes. På ett
tidigt stadium stod det klart att förhandlingarna inte skulle
resultera i en text som kunde ratificeras av staterna. Det fanns
nästan inga förutsättningar för att staterna skulle kunna enas
om legalt bindande åtagande i de flesta av de frågor som
föreslogs att tas upp i texten. Man begränsade sig därför till
att försöka enas om en deklaration med mer generellt formulerade
principer. Resultatet blev innehållet i 27 principer som
sammanfördes till den s.k. Riodeklarationen. Deklarationen är
politiskt och moraliskt förpliktande för regeringarna.

Utskottet noterar att Riodeklarationen till formen påminner om
1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den
allmänna förklaringen är att betrakta som ett underlag till de
två vägledande konventionerna på de mänskliga rättigheternas
område som antogs år 1966. Den allmänna förklaringen har
sedermera kommit att till övervägande del utgöra internationell
sedvanerätt.

Utskottets bedömning är att ju mer Riodeklarationens principer
i olika sammanhang upprepas och bekräftas, desto mer förstärks
dessa och kan successivt komma att betraktas som internationell
sedvanerätt. Utskottet förutsätter ändå att regeringen i det
internationella förhandlingsarbetet inför uppföljningsmötet år
1997 prövar möjligheterna att få till stånd en process som
verkar för att Riodeklarationen utvecklas till ett bindande
dokument eller stadga.

Utskottet betraktar med det ovan anförda motion Jo690 (s)
yrkande 19 som besvarad.

Utskottet noterar att tanken på en global vattenkonvention som
förs fram i motion Jo21 (kds) lanserades i UNCED-processen.
Sverige ställde sig positivt till detta. Enligt vad utskottet
erfarit kommer vattenfrågorna att behandlas vid årets möte med
FN:s kommission för hållbar utveckling. Utskottet utgår från att
regeringen avser inta en aktiv hållning eftersom vattnet är en
avgörande livsförutsättning. Sverige söker redan nu driva en
linje där projekt kring ett hållbart utnyttjande av
sötvattentillgångar i u-länder ges en hög prioritet. Frågan
drivs av Sverige bl.a. inom ramen för den konvention mot
ökenspridning där Sverige har ordförandeskapet.

Med det anförda anser utskottet att motion Jo21 (kds) yrkande
4 kan besvaras.

Enligt vad utskottet erfarit kommer FN:s kommission för
hållbar utveckling att vid årets möte behandla frågor kring
avfallshantering och fysisk planering kopplade till den urbana
miljön. Utskottet anser det angeläget att Sverige fortsatt
verkar för att u-ländernas utsatta situation uppmärksammas när
det gäller den urbana miljön. Utskottet förutsätter att Sverige
driver denna fråga såväl i kommissionen som i
förberedelsearbetet inför uppföljningsmötet år 1997.

Utskottet anser härmed att motion Jo690 (s) yrkande 13 kan
besvaras.

I likhet med regeringen finner utskottet det angeläget att
Sverige fortsätter att verka för att FN:s miljöprogram (UNEP)
och dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för
beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om
miljötillståndet. Utskottet har tidigare påpekat (betänkandena
1991/92:UU22 och 1993/94:UU4 samt i yttrandet 1992/93:UU2y) att
den FN-studie, som arbetats fram under svenskt ordförandeskap,
borde kunna utgöra en grund för användning av diverse militära
resurser på miljöområdet. Utskottet vidhåller denna uppfattning
och förutsätter att detta arbete följs upp i FN:s kommission för
hållbar utveckling.

Utskottet noterar i detta sammanhang att UNEP:s miljöstyrelse
på svenskt/nordiskt initiativ nu fattat beslut om
tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Utskottet
noterar vidare att regeringen avser att aktivt delta i det
internationella miljösamarbetet när det gäller efterlevnaden av
rekommendationen i Agenda 21 om militärens hantering av
miljöfarligt avfall och miljöstyrelsens rekommendation om
utarbetande av nationell miljöpolicy för den militära sektorn.

Med det anförda tillgodoses förslaget i motion Jo691 (s)
yrkande 1 som därmed kan besvaras.

Jordbruksutskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till utrikesutskottets överväganden i
yttrandet. Motionerna Jo690 yrkandena 13 och 19, Jo691
yrkande 1 och Jo21 yrkande 4 påkallar inte någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.

Riksdagen bör således med avslag på motion Jo690 yrkande 2
godkänna vad i propositionen anförs om den huvudsakliga
inriktningen av den svenska strategin för det globala samarbetet
för hållbar utveckling.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande preciserat förslag till inriktning m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo690 yrkandena 3, 4, 5
och 7,

res. 1 (s)

2. beträffande ekologisk odling m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo21 yrkandena 1 och 2,

3. beträffande försvaret och miljön
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo690 yrkande 11 och
1993/94:Jo691 yrkandena 2--7,

4. beträffande länsstyrelserna och landskapsplanering m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo690 yrkandena 10 och 12,

5. beträffande kommunernas arbete
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo21 yrkande 3,

6. beträffande genomförandet av Riobesluten i Sverige
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Jo690 yrkande 1
godkänner vad i propositionen anförs om den huvudsakliga
inriktningen av arbetet med genomförandet av Riobesluten i
Sverige (prop. kap. 4),

res. 2 (s)

7. beträffande utnyttjande av genetiskt material m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo690 yrkandena 14--18,

res. 3 (s)

8. beträffande en global vattenkonvention
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo21 yrkande 4,

9. beträffande utvecklingssamarbete m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo690 yrkandena 13 och
19 samt 1993/94:Jo691 yrkande 1,

10. beträffande den svenska strategin för det globala
samarbetet för hållbar utveckling att riksdagen med avslag
på motion 1993/94:Jo690 yrkande 2 godkänner vad i propositionen
anförs om den huvudsakliga inriktningen av den svenska strategin
för det globala samarbetet för hållbar utveckling (prop.
kap. 5).

res. 4 (s)

Stockholm den 29 mars 1994
På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke
Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona
Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Max Montalvo (nyd), Ulla
Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Lennart Fremling (fp),
Berndt Ekholm (s) och Carl Olov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Preciserat förslag till inriktning m.m. (mom. 1)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Det är" och på s. 10 slutar med "och 7" bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i den socialdemokratiska
motionen Jo690, att regeringen bör återkomma med preciserade
mål, strategier och medel. Utskottet återkommer till denna fråga
i fortsättningen (res. 2 och 4). Utskottet har dock valt att i
anslutning till motionen kommentera en del tankar och förslag
som förs fram i propositionen.

Utskottet erinrar om att förslag redan tidigare väckts från
socialdemokratisk sida att Riokonferensen inklusive arbetet med
Agenda 21 skall följas upp av en brett sammansatt kommission
med företrädare för bl.a. riksdag, kommuner, näringsliv,
fackliga organisationer, forskare och föreningar. Kommissionens
uppgift bör vara att hålla samman den nationella uppföljningen
och utgöra inspirationskälla och idéspruta för svenskt
miljöarbete.

Riksdagen bör i enlighet med yrkande 3 i motionen uppmana
regeringen att tillsätta en brett sammansatt kommission för
svenskt Agenda 21-arbete. Kommissionen bör också ha till
uppgift att förbereda FN:s stora uppföljning av UNCED, som är
planerad till 1997.

Som framhålls i motionen (yrkande 4) är en förstärkning av det
europeiska miljöarbetet nödvändig, eftersom vi i så stor
utsträckning påverkas av EU:s miljöarbete och miljöregler. Detta
gäller oavsett om Sverige blir medlem i EU eller inte. Ökade
personella resurser behövs både i Bryssel och i andra europeiska
länder. Det är ett effektivt sätt att finna kanaler till
beslutsfattare och opinionsbildare i de olika länderna.
Utskottet förordar således i likhet med motionärerna att
miljöarbetet gentemot övriga Europa stärks.

I motionen erinras vidare om att Socialdemokraterna införde
krav på miljökonsekvensbeskrivningar i NRL. MKB är ett bra
instrument för att förebygga miljöproblem. Det är därför
angeläget att en bredare användning av
miljökonsekvensbeskrivningar införs. Viktiga beslut som fattas
av statliga verk och kommuner samt olika nationella beslut, som
t.ex. skatteomläggningar, bör miljökonsekvensbeskrivas. Konkreta
förslag till hur miljöregler skall inlemmas i verksamheten måste
utformas. Utskottet förordar i anslutning till yrkande 5 av
motionen att riksdagen begär att regeringen återkommer med en
sådan redovisning snarast.

I regeringens proposition diskuteras vikten av att öka
engagemanget i den internationella miljöövervakningen liksom
etablerandet av ett miljödatacentrum i Kiruna. Några beslut
föreslås dock inte. Utskottet ställer sig positivt till
resonemanget om miljöövervakning.

Det är också angeläget att utveckla redovisningen av hur väl
miljömålen uppfyllts under året i samband med presentation av
finansplanen. Miljöindexsystemet bör presenteras på ett sådant
sätt att det blir möjligt att jämföra förändringar över tiden
och koppla dem till hur väl landets miljömål uppfylls. Ett
sådant uppdrag bör läggas på Naturvårdsverket i samband med
uppdraget att utveckla en strategi för internationellt
miljöövervakningsarbete. Därmed tillgodoses yrkande 7 i
motionen.

Riksdagen bör med anledning av motion Jo690 yrkandena 3, 4, 5
och 7 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
sålunda anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande preciserat förslag till inriktning m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkandena
3, 4, 5 och 7 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Genomförandet av Riobesluten i Sverige (mom. 6)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Med det" och slutar med "(s. 13)" bort ha följande
lydelse:

Propositionen ger en genomgång av svensk miljöpolitik.
Utskottet delar dock den kritiska inställning som framförs i den
socialdemokratiska motionen Jo690 (yrkande 1). I likhet med
flera andra propositioner på miljöområdet innehåller den nu
föreliggande propositionen mycket få konkreta förslag. Detta
trots löften om motsatsen i UNCED-skrivelsen. Propositionens
allmänna utformning med en beskrivning av dagsläget och främst
förslag till en mängd utredningar bildar enligt utskottets
mening inte tillräckligt underlag för de beslut som riksdagen
föreslås att fatta.

Riksdagen bör därför med avslag på regeringens förslag om
godkännande av den huvudsakliga inriktningen av arbetet med
genomförandet av Riobesluten i Sverige och med anledning av
motion Jo690 yrkande 1 hemställa att regeringen återkommer med
förslag till mer preciserade mål, strategier och medel.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande genomförandet av Riobesluten i Sverige
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkande 1
och med avslag på propositionen i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utnyttjande av genetiskt material m.m. (mom. 7)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Som framgår" och på s. 21 slutar med "riksdagens
åtgärd" bort ha följande lydelse:

Som framgår -- -- -- (= utskottet) -- -- -- denna uppfattning.
Det är, som framhålls i motion Jo690 (yrkande 15), angeläget att
regeringen arbetar för en skärpning som innebär att målet att
stabilisera koldioxidutsläppen till år 2000 på 1990 års nivå
blir bindande samt att det utvidgas till att även innehålla
målsättningen att därefter minska dem.

Miljöskyddsprotokollet till Antarktisfördraget har nyligen
godkänts av riksdagen. Dock har inte den ökande turismen
uppmärksammats tillräckligt. Utskottet delar den mening som
framförs i motion Jo690 (yrkande 16) att regeringen bör verka
för att ett särskilt protokoll antas med regler för hur turismen
skall regleras och att regler för miljökonsekvensbeskrivningar
av denna verksamhet utformas inom ramen för ett
tilläggsprotokoll.

FN:s kommission för en hållbar utveckling, CSD, har en
viktig roll i uppföljningen av Riokonferensen. Utskottet ser
positivt på de årliga temakonferenserna liksom den samlade
uppföljningen 1997. En svensk kommission, bildad för uppföljning
av Riobesluten, kan verksamt bidra till genomarbetade och väl
förankrade svenska positioner inför uppföljningsmötet. Det är
också viktigt att Sverige inför temamötet i år driver de urbana
miljöfrågorna, i enlighet med förslaget i yrkande 18 i motion
Jo690.

I bioteknikens spår blir många utvecklingsländers
genmaterial kommersiellt viktiga. Det finns även risk att
utvecklingsländerna med sin sämre miljölagstiftning och sämre
kontroll blir försöksfält för utplantering av genetiskt
modifierade grödor eller andra organismer. Dessa problem togs
upp under Riokonferensen och ingår delvis i konventionen om
biologisk mångfald. Men Sverige bör, bl.a. i det arbete som
pågår inom FAO, verka för skarpare regler vad gäller användning
av ländernas genetiska resurser och forskning och användning av
genetiskt modifierade organismer, i enlighet med vad som anförs
i motion Jo690 yrkande 14.

Utskottet biträder även förslaget i yrkande 17 av motionen,
att Sverige bör överväga om det behövs en ny konvention om
spridning av spårämnen och långlivade organiska ämnen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Jo690
yrkandena 14--18 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande utnyttjande av genetiskt material m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkandena
14--18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Den svenska strategin för det globala samarbetet för
hållbar utveckling (mom. 10)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Riksdagen bör" och slutar med "hållbar utveckling"
bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att propositionen är en redogörelse för
svensk miljöpolitik utan konkreta förslag. Den har mer
karaktären av en skrivelse till riksdagen. Utskottet anser att
propositionens allmänna beskrivning av dagsläget och förslag
till en mängd utredningar inte utgör ett tillräckligt underlag
för de beslut som riksdagen föreslås att fatta. Utskottet
tillstyrker motion Jo690 (s) yrkande 2 och föreslår följaktligen
att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag
till mer preciserade mål, strategier och medel för genomförandet
av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling.
Riksdagen bör således inte godkänna vad i propositionen anförs
om den huvudsakliga inriktningen av den svenska strategin för
det globala samarbetet för hållbar utveckling.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande den svenska strategin för det globala
samarbetet för hållbar utveckling
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkande 2
och med avslag på propositionen i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Försvaret och miljön (mom. 3)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm
(alla s) anför:

Socialdemokraterna anser liksom utskottsmajoriteten att
försvarets miljöarbete kommit en bra bit på väg. Det är dock
angeläget att snabbt gå vidare och låta miljöhänsyn genomsyra
hela verksamheten. Framtagande av en miljöplan för försvarets
verksamhet stämmer väl med våra krav. Det är angeläget att
miljöarbetet inom försvaret fortlöpande redovisas för riksdagen.

Miljökonsekvensbeskrivningar ser vi som en bra hjälp att öka
miljöhänsynen i försvarets verksamhet. Sådana bör därför göras
för all militär verksamhet som påtagligt påverkar miljön. Det
gäller exempelvis upphandling av vapen och bränsle samt vid
planering av större övningar i terrängen.

Det är bra att försvaret avser att ta fram ett samlat
saneringsprogram för förorenad mark. Vi anser att åtgärderna i
huvudsak bör bekostas inom ramen för försvarets normala anslag.

Redan i dag har försvaret en viktig roll i olycksberedskapen.
Det är därför angeläget att fästa större vikt vid detta i
utbildningen av de värnpliktiga. De bör få ökade kunskaper om
hur man räddar och återställer miljön. Vi anser att denna
verksamhet planmässigt skall byggas ut och att försvaret skall
ges utökade skyldigheter att delta i miljövårdande arbete.

Buller är ett stort problem i dagens samhälle. Försvaret bör
därför i möjligaste mån begränsa bullerstörningar från den egna
verksamheten, det gäller t.ex. flyget och biltransporterna vid
övningar m.m. Vi anser att större vikt bör läggas vid sådana
åtgärder. Det kan ske genom bättre bullerdämpning av motorer,
men också genom bättre planering vid val av vägar och tider för
transporter.

Sprängningar av gammal ammunition ger tillräckligt stora
miljöproblem för att oroa Kommunen i Älvdalen och Länsstyrelsen
i Kopparbergs län. Framför allt gäller det höga ljudnivåer,
spridning av bly och andra metaller samt bildandet av
växthusgasen metan. I likhet med länsstyrelsen anser vi att
miljöutsläppen måste minska genom användande av miljövänligare
destruktionsteknik. FOA utvecklar exempelvis en metod där
sprängämne och krut mals tillsammans med villaolja för att sedan
brännas. Detta ger mindre utsläpp än dagens metoder.
Utvecklingen mot metoder med mindre miljöpåverkan måste
påskyndas.

Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Enligt min mening borde utskottet ha anslutit sig till de
socialdemokratiska reservationerna i detta betänkande och
således avstyrkt regeringens proposition.

Skatteutskottets yttrande
1993/94:SkU5y

Bilaga

Skatteväxling

Till jordbruksutskottet

Skatteutskottet har fått tillfälle att yttra sig över
proposition 1993/94:111 Med sikte på en hållbar utveckling;
Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och
utveckling -- UNCED jämte följdmotion 1993/94:Jo21.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner
den huvudsakliga inriktningen av arbetet med genomförandet i
Sverige av de beslut som fattats vid FN:s konferens om miljö
och utveckling -- UNCED. En av grundtankarna är att ekonomiska
och ekologiska frågor skall integreras, och ett sätt att öka
integrationen är genom skatteväxling, dvs. att man inom ramen
för det totala skatteuttaget gör förändringar, så att
skattesystemet inriktas mot ett ökat inslag av miljörelaterade
skatter. De intäkter som de miljörelaterade skatterna ger kan
skapa utrymme för angelägna skattesänkningar, samtidigt som de
kan bidra till samhällsekonomisk effektivitet på så sätt att de
korrigerar brister i den samhällsekonomiska prissättningen.
Hänsyn måste härvid tas till andra angelägna mål som exempelvis
en bibehållen konkurrenskraft och att skattetrycket inte höjs
vid eventuella förändringar. Enligt regeringens bedömning finns
det anledning att utreda förutsättningarna för en skatteväxling
som innebär ytterligare miljörelatering inom skattesystemet.
Regeringen har enligt vad som anförs för avsikt att inom kort
återkomma i denna fråga.

Enligt utskottets mening är det angeläget att de möjligheter
till en ökad miljöstyrning som finns inom skattesystemet tas
till vara på bästa sätt, och utskottet anser att det är viktigt
att möjligheterna till en omfördelning inom skattesystemet nu
utreds. Som anförs måste härvid hänsyn tas till andra
beaktansvärda mål som t.ex. behovet av bibehållen internationell
konkurrenskraft. Utskottet instämmer i bedömningen att det finns
anledning att utreda förutsättningarna för en skatteväxling.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till
ställningstagande.

Stockholm den 1 mars 1994

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Jan
Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar
Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl
Hagström (s) och Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Utrikesutskottets yttrande

1993/94:UU5y

Bilaga

Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och
utveckling -- UNCED

Till jordbruksutskottet

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:111 Genomförande av
besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED att
riksdagen godkänner dels den huvudsakliga inriktningen av
arbetet med genomförandet av Riobesluten i Sverige (kapitel 4 i
propositionen), dels den huvudsakliga inriktningen av den
svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar
utveckling (kapitel 5 i propositionen).

Propositionen har hänvisats till jordbruksutskottet som genom
beslut den 8 februari 1994 berett utrikesutskottet tillfälle att
senast den 15 mars 1994 yttra sig över propositionen, jämte
motioner, i de delar som berör utrikesutskottets
beredningsområde.

Yttrandet berör dels kapitel 5 som behandlar det globala
miljösamarbetet för hållbar utveckling i proposition
1993/94:111, s. 67--92, dels motion 1993/94:Jo21 av Lars
Svensk (kds) yrkande 4 som väckts med anledning av
propositionen, dels motionerna 1993/94:Jo690 av Margareta
Winberg m.fl. (s) yrkandena 2, 13 och 19 samt 1993/94:Jo691 av
Maj Britt Theorin m. fl. (s) yrkande 1 som väckts under den
allmänna motionstiden.

Utskottet

Bakgrund

Regeringen lämnade med skrivelse 1992/93:13 riksdagen en
redogörelse för FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED,
som ägde rum i Rio de Janeiro den 3--14 juni 1992. I skrivelsen
meddelade regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen i
fråga om det svenska arbetet med uppföljningen av konferensens
beslut. Riksdagen lade regeringens skrivelse (bet. 1992/93:JoU8,
yttrande 1992/93:UU2y, rskr. 1992/93:70) till handlingarna.

I proposition 1993/94:111 lägger regeringen fram sin strategi
för det fortsatta arbetet med att förverkliga målet om en
hållbar utveckling i Sverige och en strategi för Sveriges
insatser i det globala samarbetet för hållbar utveckling.
Det övergripande målet för de svenska insatserna i det globala
miljö- och utvecklingssamarbetet är att åstadkomma en
integrering av UNCED-besluten i både det normativa och operativa
internationella samarbetet. Där så är lämpligt avser regeringen
sträva efter att få till stånd internationella avtal med
konkreta och tidsbestämda åtaganden och förpliktelser.

Regeringen föreslår att en särskild arbetsgrupp tillsätts.
Arbetsgruppen föreslås lämna förslag till principer, riktlinjer
och arbetsmetoder för hur UNCED-besluten och de globala
miljöfrågorna skulle kunna integreras i det svenska
utvecklingssamarbetet.

I propositionen nämns vidare att Riobesluten måste prägla och
genomsyra de internationella organisationernas biståndsinsatser.
Som exempel på organisationer där en sådan integrering bör ske
anges bl.a. FN:s utvecklingsprogram, UNDP, Världsbanksgruppen
och de regionala utvecklingsbankerna, den globala
miljöfaciliteten (GEF), FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), FN:s
barnfond (UNICEF) och FN:s världslivsmedelsprogram (WFP).

Förhandlingar inom ramen för GATT-arbetet bör enligt
propositionen syfta till en tolkning/förändring av de
internationella handelsreglerna, som möjliggör avsteg från
grundläggande principer om icke-diskriminering och nationell
behandling när så är nödvändigt för att uppnå och genomföra
internationellt överenskomna miljömål och åtgärdsprogram.

I propositionen sägs vidare att internationella legala
instrument kan vara verkningsfulla medel för att främja en
hållbar utveckling och genomföra besluten från UNCED i de fall
där sådana instrument bedöms vara den lämpligaste formen för
mellanstatligt arbete. Regeringen avser att verka för förbättrad
uppföljning av internationella konventioner och ökad samordning
mellan berörda konventionssekretariat.

I det normbildande samarbetet är FN:s kommission för hållbar
utveckling ett politiskt viktigt organ för att upprätthålla och
vidareutveckla det internationella samfundets samsyn på miljö
och utveckling. Den internationella uppföljningen av
skogsprinciperna bör enligt propositionen föras inom FN:s
regionala kommissioner och FAO:s regionala skogskommissioner.
Principerna kan i ett längre perspektiv ligga till grund för ett
internationellt bindande instrument.

I propositionen understryks vikten av att följa upp och
fördjupa miljöfrågorna i samband med en rad tematiska
FN-konferenser såsom FN:s konferens om befolkning och utveckling
år 1994, FN:s världstoppmöte om social utveckling år 1995, FN:s
världskvinnokonferens år 1995 och FN:s konferens om boende och
bebyggelsefrågor (Habitat II) år 1996.

Regeringen avser verka för att FN:s miljöprogram (UNEP) och
dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för
beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om
miljötillståndet. Regeringen anser att UNEP:s möten skall bli
årliga. UNEP:s roll för utvecklande av den internationella
miljörätten bör enligt regeringen utgöra ett prioriterat
satsningsområde. Ett annat viktigt verksamhetsområde för UNEP är
att utarbeta nationell miljölagstiftning i utvecklingsländerna.
I propositionen anges vidare att UNEP:s miljöstyrelse vid sitt
möte år 1993 på svenskt/nordiskt initiativ fattade beslut om
tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Det är
regeringens avsikt att även framdeles noga följa och aktivt
delta i den internationella utvecklingen när det gäller dels
efterlevnad av rekommendationen i Agenda 21 beträffande
militärens hantering av miljöfarligt avfall, dels
miljöstyrelsens rekommendation om utarbetande av nationell
miljöpolicy för den militära sektorn.

Motionerna

I motion Jo21 (kds) yrkande 4 föreslås att Sverige kraftfullt
verkar för utarbetandet av en global vattenkonvention.
Motionären anför att tilltagande vattenbrist är en av de
allvarligaste frågorna för mänskligheten att lösa. Redan nu
utgör vattenbrist en källa till starka spänningar i en del torra
områden i världen.

I motion Jo690 (s) anförs att regeringens förslag i
proposition 1993/94:111 inte utgör tillräckligt underlag för de
beslut som riksdagen föreslås att fatta. Motionärerna föreslår
att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
mer preciserade mål, strategier och medel (yrkande 2). I vad
avser det globala miljösamarbetet poängteras i motionen vikten
av att beakta miljöfrågor i biståndsarbetet. Motionärerna pekar
bl.a. på att miljöförstörelse kan leda till sämre
jordbruksproduktion både vad gäller kvantitet och kvalitet och
därmed till svält och sjukdomar. Detta kan i sin tur äventyra
internationell fred och säkerhet. Kretslopp och avfallsfrågor
liksom den fysiska planeringen och den urbana miljön bör också
uppmärksammas i biståndssammanhang. Motionärerna anser att det
är angeläget att Sverige arbetar för att dessa frågor tas upp
vid uppföljningen av UNCED år 1997 (yrkande 13). I motionen
föreslås också att Riodeklarationen görs till en bindande stadga
senast till uppföljningsmötet år 1997 (yrkande 19).

Motion Jo691 (s) tar upp frågan om att ta till vara resurser
som nu används på den militära sidan för att skydda, förbättra
och återställa miljön. Motionen refererar till en FN-studie från
år 1992 under svenskt ordförandeskap om militära resurser för
miljön. Inom den militära sektorn finns adekvata resurser som
kan användas för att effektivt möta hotet mot den globala
miljöförstörelsen. I FN-studien föreslås civil användning av
militära resurser såsom bl.a. satellitteknologi för övervakning
av jordbruk och torka m.m., skogsplantering och annan markvård i
tredje världen. Vidare finns förslag till kalkning av sjöar och
skogar med hjälp av militära flygplan och fartyg, bekämpning av
oljeutsläpp m.m. I yrkande 1 föreslås att Sverige i FN:s
kommission för hållbar utveckling skall ta initiativ till en
uppföljning av FN-studien om att rädda och återställa miljön i
enlighet med förslagen i studien.

Utskottets överväganden

Många av de största miljöproblemen såsom hoten mot klimatet,
ozonskiktet och den biologiska mångfalden är globala och måste
mötas gemensamt av världssamfundet. FN:s konferens om miljö och
utveckling behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor som
är av stor betydelse för mänsklighetens fortlevnad. Sverige har
på olika sätt varit pådrivande i detta internationella
samarbete.

Den strategi för Sveriges insatser i det globala samarbetet
som läggs fram i proposition 1993/94:111 Genomförande av
besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling innehåller i
allt väsentligt förslag till hur regeringen avser att fortsätta
att verka pådrivande i den normativa och operativa
miljöprocessen såväl i det bilaterala som i det multilaterala
utvecklingssamarbetet. Sambanden mellan miljö och utveckling
utgör en viktig förutsättning för såväl förståelsen av behovet
av bistånd som för att biståndet ges en utformning som medverkar
till att långsiktigt lösa utvecklingsproblemen.

Med tanke på att arbetet med att förverkliga besluten från
UNCED är en fortlöpande process vill utskottet understryka
vikten av att principerna för det svenska uppföljningsarbetet
slås fast. Utskottet ställer sig följaktligen bakom regeringens
strategi för det fortsatta internationella uppföljningsarbetet,
ett arbete som riksdagen återkommande får anledning att
behandla. Utskottet kan därmed inte tillstyrka motion Jo690 (s)
yrkande 2 i vilken yrkas att regeringen bör återkomma med
förslag till mer preciserade mål, strategier och medel.

Utskottet har i ett flertal betänkanden, senast i betänkandet
1993/94:UU4, framhållit den vikt utskottet fäster vid att en
effektivare kontroll och efterlevnad av de internationella
avtalen på miljöområdet främjas. Utskottet utgår från att
regeringen på lämpligt sätt driver denna fråga.

Vad beträffar förslaget om att göra Riodeklarationen till en
bindande stadga som framförs i motion Jo690 (s) yrkande 19
konstaterar utskottet att frågan väcktes när förhandlingarna
inför FN:s konferens om miljö och utveckling inleddes. På ett
tidigt stadium stod det klart att förhandlingarna inte skulle
resultera i en text som kunde ratificeras av staterna. Det fanns
nästan inga förutsättningar för att staterna skulle kunna enas
om legalt bindande åtagande i de flesta av de frågor som
föreslogs att tas upp i texten. Man begränsade sig därför till
att försöka enas om en deklaration med mer generellt formulerade
principer. Resultatet blev innehållet i 27 principer som
sammanfördes till den s.k. Riodeklarationen. Deklarationen är
politiskt och moraliskt förpliktande för regeringarna.

Utskottet noterar att Riodeklarationen till formen påminner om
1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den
allmänna förklaringen är att betrakta som ett underlag till de
två vägledande konventionerna på de mänskliga rättigheternas
område som antogs år 1966. Den allmänna förklaringen har
sedermera kommit att till övervägande del utgöra internationell
sedvanerätt.

Utskottets bedömning är att ju mer Riodeklarationens principer
i olika sammanhang upprepas och bekräftas, desto mer förstärks
dessa och kan successivt komma att betraktas som internationell
sedvanerätt. Utskottet förutsätter ändå att regeringen i det
internationella förhandlingsarbetet inför uppföljningsmötet år
1997 prövar möjligheterna att få till stånd en process som
verkar för att Riodeklarationen utvecklas till ett bindande
dokument eller stadga.

Utskottet betraktar med det ovan anförda motion Jo690 (s)
yrkande 19 som besvarad.

Utskottet noterar att tanken på en global vattenkonvention som
förs fram i motion Jo21 (kds) lanserades i UNCED-processen.
Sverige ställde sig positivt till detta. Enligt vad utskottet
erfarit kommer vattenfrågorna att behandlas vid årets möte med
FN:s kommission för hållbar utveckling. Utskottet utgår från att
regeringen avser inta en aktiv hållning eftersom vattnet är en
avgörande livsförutsättning. Sverige söker redan nu driva en
linje där projekt kring ett hållbart utnyttjande av
sötvattentillgångar i u-länder ges en hög prioritet. Frågan
drivs av Sverige bl.a. inom ramen för den konvention mot
ökenspridning där Sverige har ordförandeskapet.

Med det anförda anser utskottet att motion Jo21 (kds) yrkande
4 kan besvaras.

Enligt vad utskottet erfarit kommer FN:s kommission för
hållbar utveckling vid årets möte att behandla frågor kring
avfallshantering och fysisk planering kopplade till den urbana
miljön. Utskottet anser det angeläget att Sverige fortsatt
verkar för att u-ländernas utsatta situation uppmärksammas när
det gäller den urbana miljön. Utskottet förutsätter att Sverige
driver denna fråga såväl i kommissionen som i
förberedelsearbetet inför uppföljningsmötet år 1997.

Utskottet anser härmed att motion Jo690 (s) yrkande 13 kan
besvaras.

I likhet med regeringen finner utskottet det angeläget att
Sverige fortsätter att verka för att FN:s miljöprogram (UNEP)
och dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för
beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om
miljötillståndet. Utskottet har tidigare påpekat (betänkandena
1991/92:UU22 och 1993/94:UU4 samt i yttrandet 1992/93:UU2y) att
den FN-studie, som arbetats fram under svenskt ordförandeskap,
borde kunna utgöra en grund för användning av diverse militära
resurser på miljöområdet. Utskottet vidhåller denna uppfattning
och förutsätter att detta arbete följs upp i FN:s kommission för
hållbar utveckling.

Utskottet noterar i detta sammanhang att UNEP:s miljöstyrelse
på svenskt/nordiskt initiativ nu fattat beslut om
tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Utskottet
noterar vidare att regeringen avser att aktivt delta i det
internationella miljösamarbetet när det gäller efterlevnaden av
rekommendationen i Agenda 21 om militärens hantering av
miljöfarligt avfall och miljöstyrelsens rekommendation om
utarbetande av nationell miljöpolicy för den militära sektorn.

Med det anförda tillgodoses förslaget i motion Jo691 (s)
yrkande 1 som därmed kan besvaras.

Stockholm den 15 mars 1994

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre
Schori (s), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Maj Britt
Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Göran
Lennmarker (m), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd),
Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m),
Berndt Ekholm (s) och Bengt Ahlquist (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik
Svartberg, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Berndt Ekholm
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
"Med tanke på" och slutar med "mål, strategier och medel." bort
ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att propositionen är en redogörelse för
svensk miljöpolitik utan konkreta förslag. Den har mer
karaktären av en skrivelse till riksdagen. Utskottet anser att
propositionens allmänna beskrivning av dagsläget och förslag
till en mängd utredningar inte utgör ett tillräckligt underlag
för de beslut som riksdagen föreslås att fatta. Utskottet
tillstyrker motion Jo690 (s) yrkande 2 och föreslår följaktligen
att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag
till mer preciserade mål, strategier och medel för genomförandet
av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling.

Försvarsutskottets yttrande
1993/94:FöU5y
Bilaga

Försvaret och miljön

Till jordbruksutskottet

Försvarsutskottet har beslutat att med yttrande till
jordbruksutskottet överlämna motionerna Jo690 (s) yrkande 11 och
Jo691 (s) yrkandena 2--7. Nämnda motioner behandlar försvaret
och miljön och hur därvid 1992 års FN-konferens i Rio bör följas
upp i svenska åtgärder. Motion Jo690 (s) har avgivits med
anledning av regeringens miljöproposition (prop. 1993/94:111)
Med sikte på hållbar utveckling. Motion Jo691 (s) tar, i sina
yrkanden om försvaret, upp i huvudsak samma frågor som behandlas
i motion Jo690 (s) yrkande 11.

Propositionen

Regeringen konstaterar att riksdagen har beslutat (prop.
1992/93:100 bil. 5, FöU9, rskr. 333) om en grundläggande
inriktning för försvarsmaktens miljöarbete.

Regeringen konstaterar vidare att det inte kan undvikas att
den fredstida verksamheten inom totalförsvaret i vissa fall
kommer i konflikt med samhällets miljömål. Detta måste enligt
regeringen accepteras om försvaret skall kunna fullgöra de
uppgifter som statsmakterna har bestämt, särskilt om man
betänker att krig kan vara det mest allvarliga miljöhotet. Den
fredstida verksamheten -- att vidta förberedelser för att
förhindra krig -- har därför redan i sig ett positivt
miljövärde.

Samtidigt framhålls att det bl.a. inom försvarsmakten utförs
ett betydelsefullt miljöarbete. Enligt regeringen är det
angeläget att dessa insatser fortsätter och att de utvecklas.

Regeringen förordar att försvarsmaktens verksamhet -- med
beaktande av de villkor som måste gälla -- i miljöhänseende så
långt det är möjligt och på olika plan integreras i samhället. I
sammanhanget anför regeringen att det också är angeläget att
försvarsmakten tar del av utländska erfarenheter från bl.a. att
återställa mark efter militär verksamhet.

Regeringen hänvisar till planeringsanvisningar som gavs till
Överbefälhavaren år 1993. Dessa innehåller krav på redovisning
av dels hur militärt bistånd skulle kunna lämnas vid
miljökatastrofer, dels hur försvarsmaktens miljöarbete bör
drivas i förhållande till de nationella miljömålen. Regeringen
avser att återkomma till dessa frågor i 1994 års
budgetproposition.

Motionerna

I motion Jo690 (s) anser motionärerna att propositionen
(1993/94:111) Med sikte på hållbar utveckling behandlat
försvaret och miljön endast översiktligt. Inga förslag med
anknytning till miljön läggs fram. I första hand anser
motionärerna att militären i möjligaste mån skall omfattas av de
miljöregler som gäller i samhällets övriga verksamheter.
Dessutom bör all militär verksamhet miljökonsekvensbeskrivas och
bedömas utifrån dessa kriterier. Motionärerna anser det vidare
angeläget att områden som är i behov av sanering åtgärdas. Detta
bör ske inom ramen för det normala försvarsanslaget. Vad sålunda
anförts om försvaret och miljön föreslår motionärerna att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna (yrkande 11).

I motion Jo691 (s) Hållbar miljöutveckling tar motionärerna de
minskande militära hoten som utgångspunkt för att föreslå att
militära resurser används för att skydda, förbättra och
återställa miljön. De hänvisar till FN-konferensen för miljö och
utveckling (UNCED) i Brasilien år 1992 och den där framlagda
rapporten som rekommenderar FN att stödja en miljöanvändning av
militära resurser på olika sätt. Alla miljökrav och all
miljölagstiftning som gäller det civila samhället borde enligt
rapporten gälla all militär verksamhet. Efter att ha gett
exempel på de miljöproblem som motionärerna anser att det
svenska militära försvaret orsakar hemställs

att riksdagen begär att regeringen fullföljer FN-studiens
nationella förslag och lägger fram förslag om att alla miljökrav
och miljölagstiftning, som gäller i det civila samhället, också
skall gälla all militär verksamhet (yrkande 2),

att riksdagen hos regeringen begär en nationell aktionsplan
för hur militära resurser kan användas för att rädda eller
återställa miljön i enlighet med motionen och FN-rapporten
(yrkande 3),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljömässigt sund teknologi för förstörelse av vapen bör
utvecklas och att miljöhänsyn bör infogas i de militära
forsknings- och utvecklingsprogrammen (yrkande 4),

att riksdagen hos regeringen begär att en studie snarast
genomförs om militärens miljöförstörelse med förslag om hur
den kan minskas (yrkande 5),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
militären skall återställa den miljö de skadat (yrkande 6),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kostnaderna för att återställa tidigare militär miljöförstöring
bör belasta försvaret (yrkande 7).

Försvarsutskottet

Allmänt om försvaret och miljön

Frågor som rör försvaret och miljön redovisades utförligt i
1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5).
Försvarsutskottet framhöll (1992/93:FöU9) vid sin behandling av
denna att försvarsmaktens huvuduppgift sedan länge är att kunna
möta väpnat angrepp. Försvarsmaktens yttersta syfte är därför
att "förhindra att kriget med sin totala förstörelse av liv,
egendom och miljö når svenskt territorium". Resurser som avsätts
för försvarsmakten är avvägda för att svara mot denna uppgift.
Det angivna syftet med försvarsmakten angavs ligga väl i linje
med principerna i Riodeklarationen.

Vid samma tillfälle konstaterade försvarsutskottet att det
inom försvarsmakten pågår en omfattande verksamhet med syfte att
vårda och återställa miljön. Utskottet betonade, liksom
regeringen i propositionen, värdet av att försvarsmakten även
fortsättningsvis lämnar bistånd vid miljökatastrofer och att
militära och berörda civila organ utvecklar formerna för
samverkan i detta avseende. Miljöarbetet bör, angav utskottet,
bedrivas i enlighet med andemeningen i Riodeklarationen och
Agenda 21.

Även i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 5)
behandlas miljöfrågorna utförligt (s. 79--82). Regeringen anför
bl.a. att försvarsmakten disponerar resurser som i olika
sammanhang har en stor betydelse vid räddningsinsatser efter
olyckor som hotar miljön. Enligt regeringens mening är det
angeläget att försvarsmakten och de ansvariga civila
myndigheterna aktivt söker de lämpligaste formerna för att
möjliggöra effektivaste hjälp vid olyckor. I frågan om hur
miljöarbetet förhåller sig till de nationella målen framhåller
regeringen att försvarets utsläpp av farliga ämnen utgör en
mindre del av de totala utsläppen i landet. Det är enligt
regeringen angeläget att försvarsmakten i enlighet med sin
miljöpolicy fortsätter arbetet med att begränsa dessa utsläpp.

Utskottet konstaterar att miljöarbetet inom försvarsmakten har
redovisats för riksdagen vid ett flertal tillfällen nyligen. Det
bedrivs enligt utskottets uppfattning målmedvetet och på stor
bredd; en miljöpolicy har antagits, en miljöberedning inrättats
och en miljöplan håller på att utarbetas. Inom högkvarteret
finns en särskild enhet som har som uppgift att svara för det
militära försvarets miljöfrågor. Försvarsmaktens miljöarbete
torde ligga väl i linje med Riokonferensens beslut och anda.
Utskottet har sålunda ingen erinran mot vad regeringen i
proposition 1993/94:111 anfört om försvaret och miljön.

Vissa synpunkter på de avgivna motionerna

Motion Jo690 (s)

Utskottet har erfarit att Försvarsmaktens
organisationsmyndighet delar motionärernas uppfattning att
försvaret i möjligaste mån skall omfattas av de miljöregler som
gäller för samhället i övrigt.

Utskottet har vidare erfarit att försvarsmakten redan
tillämpar substitutionsprincipen och också har börjat utveckla
ett register över miljöfarliga ämnen i syfte att kunna utöka
substitutionsmöjligheterna.

I samband med tillstånds- och koncessionsansökningar för
skjutfält och flygplatser genomförs miljökonsekvensutredningar.
Dessa utgör del av tillståndsmyndighetens beslutsunderlag.
Sålunda miljöprövas för närvarande samtliga flottiljflygplatser
inför statsmakternas kommande ställningstagande till flygvapnets
fredsorganisation.

Försvarsmakten har kartlagt "miljöfarliga lämningar" och avser
inom kort i samverkan med Statens naturvårdsverk (SNV) påbörja
en riskklassificering av dessa för att få underlag för
återställningsåtgärder.

Motion Jo691 (s)

Enligt utskottets uppfattning, tvärtemot vad motionärerna
hävdar, pågår ingen miljöförstöring inom försvaret. Verksamheten
bedrivs enligt de lagar och förordningar som reglerar naturskydd
och miljö.

Utskottet har erfarit att det inom försvarsmakten finns en
strävan att infoga miljöhänsyn i militära utvecklings- och
forskningsprogram. Försvarsmakten har därför utarbetat
anvisningar om att kretslopps- och försiktighetsprincipen skall
tillämpas vid anskaffning av materiel och förnödenheter.
Utskottet har vidare erfarit att Försvarets forskningsanstalt
(FOA) har fått i uppgift att identifiera miljöproblem där
försvarsmakten kan behöva kompetensstöd. FOA skall också
fastställa eventuella miljöeffekter av vissa ämnen samt studera
möjligheterna att på kemisk eller mikrobiologisk väg förstöra
sprängämnen.

Försvarsmakten bör, med utgångspunkt i resultatet av SNV:s
inventering, återställa den miljö som skadats i verksamheten. En
samlad saneringsplan avses senast år 1995 redovisas för Statens
naturvårdsverk (SNV), helt i enlighet med den tidsplan som
regeringen anvisat till SNV. Kostnaderna för att återställa
miljön bör därvid inte ovillkorligen belasta försvarsanslaget.
Miljöfarliga lämningar av äldre datum har i flertalet fall
uppkommit helt i enlighet med då gällande bestämmelser.

Motionens påstående om att det är försvaret som står för 90 %
av det samlade spillet av flygbränsle på 800--900 ton är en
gammal och inte korrekt uppgift. Efter byte av flygbränsle,
vilket inleddes hösten 1992, har de årliga
förångningsförlusterna gått ned från ca 300 ton kolväten till
mindre än 10 ton.

Vid en eventuell framtida basering av JAS 39 Gripen vid Luleå
och Uppsala kommer inte befolkningen i dessa städer att utsättas

för bullerstörningar i en omfattning som motionärerna påstår.
Enligt vad utskottet erfarit från Försvarsmaktens
organisationsmyndighet bör man i ett sammanhang som detta inte
utgå från gränsvärden vid nyproduktion -- 55 dB(A) -- utan från
de regler som gäller för befintlig bebyggelse -- 65 dB(A).
Antalet berörda boende i Luleå är då ca 500 personer och i
Uppsala 31 000. Det antal boende som kommer att bli berörda av
buller i sådan omfattning -- 100 dB(A) -- att särskilda
bullerdämpande åtgärder krävs är ringa, inga alls i Luleå och ca
40 boende i Uppsala.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att ingen
myndighet har kontroll över miljöeffekterna från
ammunitionssprängningarna i Älvdalen. Utskottet har erfarit att
de flesta restprodukterna, utom koloxid, är harmlösa. Utsläppen
från årlig sprängning av ca 300 ton explosivämnen motsvarar
utsläppen från 7--10 oljeeldade småhus.

Stockholm den 3 mars 1994

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Lars Ulander
(s), Lars Sundin (fp), Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c),
Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Christer Skoog (s), Jan Erik
Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Henrik
Landerholm (m), Jan-Olof Franzén (m) och Britt Bohlin (s).