Jordbruksutskottets betänkande

1993/94:JOU15

Statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (Miljö- och naturresursdepartementet)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga

1993/94
JoU15

FJORTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen under Miljö- och
naturresursdepartementets huvudtitel avsnitt A. Miljövård.
Avsnitt B, litt. B 1 bereds av försvarsutskottet,
litt. B 2--B 4 av näringsutskottet och avsnitten C, D och E
av bostadsutskottet. Vidare tar jordbruksutskottet upp
sammanlagt 58 motionsyrkanden till behandling.

Med anledning av en motion (m, s, fp, c, kds, nyd, v) gör
utskottet ett uttalande av innebörden att, vid fördelning av
forskningsresurser, forskning kring älgsjukan och dess spridning
bör ges hög prioritet. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Regeringens förslag om medelsanvisning m.m. tillstyrks.
Utskottet tillstyrker därmed bl.a. regeringens förslag om
7 miljoner kronor för att stödja arbete med att utarbeta
lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling och om
5 miljoner kronor för internationellt utvecklingsarbete inom
miljöövervakningsområdet. Vidare tillstyrks regeringens förslag
om 10 miljoner kronor för ett femårigt program för
omhändertagande av kvicksilveravfall. Utskottet tillstyrker även
att regeringen bemyndigas att under budgetåret 1994/95 ikläda
staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller
intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär
åtaganden om högst 60 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Ett antal motioner tar upp frågor som har behandlats utförligt
av utskottet under innevarande valperiod. Enligt tidigare
principbeslut av utskottet avstyrks de därför utan närmare
sakbehandling.

Till betänkandet har fogats 16 reservationer (s, nyd) och en
meningsyttring (v).

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har i
proposition 1993/94:100 bilaga 15 föreslagit

A. Miljövård

(A 1) att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 421 202 000 kr.

(A 2) att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
89 850 000 kr.

(A 3) att riksdagen till Bidrag till kalkningsverksamhet för
sjöar och vattendrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 198 000 000 kr.

(A 4) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
budgetåret 1994/95 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i
samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla
naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för
budgetåret 1995/96,

(A 4) 2. att riksdagen till Investeringar inom miljöområdet
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
190 445 000 kr.

(A 5) att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 157 096 000 kr.

(A 6) att riksdagen till Landskapsvårdande åtgärder för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
250 000 000 kr.

(A 7) att riksdagen till Sanering och återställning av
miljöskadade områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 29 880 000 kr.

(A 8) att riksdagen till Miljöinsatser i Östersjöregionen för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
191 800 000 kr.

(A 9) att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 17 835 000 kr.

(A 12) att riksdagen till Bidrag enligt internationella
miljökonventioner och avtal m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 7 950 000 kr.

(A 13) att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
36 947 000 kr.

(A 14) att riksdagen till Stockholms internationella
miljöinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 12 000 000 kr.

(A 15) att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 32 497 000 kr.

Huvuddragen i budgetförslaget

Budgetförslaget inom Miljö- och naturresursdepartementets
ansvarsområde påverkas av uppgiften att forma en långsiktig och
hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk luft och rent
vatten, levande sjöar, skogar och odlingslandskap. Det påverkas
också av det kärva ekonomiska läget.

För att bidra till att uppfylla målen vad gäller
statsmakternas beslut om dels nya budgetprinciper för
myndigheternas förvaltningskostnader, dels saneringsprogrammet
för den svenska ekonomin har ett produktivitets- och
effektivitetskrav motsvarande 1,9 % lagts ut på i princip alla
myndigheter som hör till departementets ansvarsområde.

Budgetförslaget bygger vidare till stora delar på av riksdagen
fattade beslut om fleråriga program, t.ex. för forskningen.

I propositionen om en strategi för biologisk mångfald har
aviserats vissa särskilda satsningar för att stärka arbetet med
biologisk mångfald. Regeringen föreslår nu att 1 miljon kronor
anvisas budgetåret 1994/95 för en vetenskaplig kommitté för
biologisk mångfald. Vidare föreslås att ett Centrum för
forskning om biologisk mångfald inrättas vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU). Regeringen föreslår att sammanlagt
6,8 miljoner kronor anvisas härför under nionde huvudtitelns
anslag till SLU. Härutöver skall i centrumbildningen också ingå
den av Naturvårdsverket och SLU gemensamt finansierade
Databanken för hotade arter. En informationskampanj om biologisk
mångfald aviserades också i propositionen om biologisk mångfald
(1993/94:30, JoU9, rskr. 87). Regeringen föreslår nu att
10 miljoner kronor anvisas som ett engångsanslag för denna
verksamhet under nionde huvudtitelns anslag till Statens
jordbruksverk. Regeringen föreslår att 8 miljoner kronor
anvisas som ett engångsanslag för den sista fasen av en
landsomfattande våtmarksinventering under trettonde huvudtitelns
anslag till Länsstyrelserna. Regeringen föreslår också att
6 miljoner kronor anvisas som ett engångsanslag till stöd för
uppbyggnaden av Nordens Ark för bevarande av utrotningshotade
djurarter. Sammantaget innebär förslagen en förstärkning inom
området biologisk mångfald med 31,8 miljoner kronor. Härav har
25,8 miljoner kronor finansierats via de 500 miljoner kronor
som aviserades i samband med energiskatteomläggningen (prop.
1991/92:150). Återstående delar har finansierats genom
omprioriteringar inom Utbildningsdepartementets,
Jordbruksdepartementets och Miljö- och naturresursdepartementets
huvudtitlar.

De nämnda 500 miljoner kronor som aviserades i samband med
energiskatteomläggningen har för nästa budgetår i övrigt
fördelats på följande ändamål.

Under Kommunikationsdepartementets huvudtitel har 30 miljoner
kronor föreslagits för flottförsök med el- och elhybridfordon.
Under Jordbruksdepartementets huvudtitel har 25 miljoner kronor
föreslagits för teknikutveckling av små biobränsleeldade pannor
(10 miljoner kronor) och etanolproduktion
(15 miljoner kronor). Under Näringsdepartementets huvudtitel
har föreslagits sammanlagt 114,5 miljoner kronor för stöd till
energiåtgärder i Baltikum (87,5 miljoner kronor), solvärmestöd
(7 miljoner kronor), miljöanpassade drivmedel
(15 miljoner kronor) och teknikutveckling av solceller
(5 miljoner kronor). För åtgärdsprogrammen för att återställa
Östersjöns ekologiska balans (126,3 miljoner kronor), för
kunskapsuppbyggnad inom miljöområdet i Baltikum
(10 miljoner kronor), för kärnsäkerhet och strålskyddsåtgärder
i Östeuropa (55,5 miljoner kronor) och för arbete med
Östersjövisionen 2000 (0,7 miljoner kronor) samt för
Klimatdelegationens arbete och för information och utbildning om
klimatrelaterade frågor (6,2 miljoner kronor) föreslås
sammanlagt 198,7 miljoner kronor under Miljö- och
naturresursdepartementets huvudtitel.

I det kärva ekonomiska läge som råder föreslås vidare att
sammanlagt 106 miljoner kronor under departementets huvudtitel
för budgetåret 1994/95 finansieras via de nämnda 500 miljoner
kronorna för att bl.a. hålla en oförändrad ambitionsnivå vad
gäller det nationella miljöövervakningsarbetet
(10 miljoner kronor), stödet till Stockholms internationella
miljöinstitut (12 miljoner kronor), stödet till demonstration
av ny miljöskyddsteknik (25 miljoner kronor), EU-forskningen
inom strålskyddsområdet (2,4 miljoner kronor) och
departementets förvaltningskostnader (2,1 miljoner kronor).
Vidare finansieras på samma sätt dels tillkommande medelsbehov
för att uppfylla åtaganden enligt nytillkomna internationella
konventioner och avtal inom miljöområdet
(2,9 miljoner kronor), dels förstärkningar som gäller
lantmäteriområdet (18,4 miljoner kronor), vård av
naturvårdsobjekt (9 miljoner kronor) och departementets
resurser (2,2 miljoner kronor). För att inleda ett femårigt
program för omhändertagande av kvicksilveravfall föreslås
10 miljoner kronor.

Mot bakgrund av förslagen i propositionen om
UNCED-uppföljningen föreslår regeringen att 7 miljoner kronor
anvisas för att stödja arbetet med att utarbeta lokala
handlingsprogram för en hållbar utveckling. Vidare föreslås
5 miljoner kronor för internationellt utvecklingsarbete inom
miljöövervakningsområdet. Medlen härför finansieras för nästa
budgetår inom ramen för sistnämnda 106 miljoner kronor.

Arbetet med att slå vakt om odlingslandskapet fortsätter i
enlighet med statsmakternas beslut med anledning av det
livsmedelspolitiska beslutet år 1990. Ett oförändrat anslag om
250 miljoner kronor föreslås för landskapsvårdande åtgärder
nästa budgetår.

Försurning av mark och vatten är ett av våra allvarligaste
miljöproblem. Därför är fortsatt kalkningsverksamhet nödvändig
för att minska försurningens effekter i sjöar och vattendrag.
Statens utgifter för kalkningsverksamheten beräknas till
198 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

För kemikaliekontrollen föreslås, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, oförändrade anslag.

Motionerna

1993/94:Jo225 av Marianne Jönsson m.fl. (c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att prioriteringsplan bör upprättas för
fördelning av landskapsvårdsersättning.

1993/94:Jo228 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändringar av riktlinjerna för användandet
av landskapsvårdsmedel.

1993/94:Jo311 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
11. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer till
riksdagen och redovisar hur inköp av mark till naturvårdsändamål
skall finansieras.

1993/94:Jo602 av Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att tillräckliga resurser i form
av NOLA-stöd till naturvårdsinriktat bete på Öland kan
säkerställas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av att resurser tillskapas för att möjliggöra
upprättande av civilrättsliga avtal med markägare, innebärande
ekonomisk kompensation för en modifierad naturvårdsanpassad
skogsskötsel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nyttja resurser för
arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis ALU-medel, för
naturvårdsprojekt i större omfattning på Öland.

1993/94:Jo607 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om insatser mot stranderosion i Ystads kommun.

1993/94:Jo611 av Kenneth Lantz och Jan Erik Ågren (kds) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att avskriva en viss del av skulden till
Polen i utbyte mot miljösatsningar för att minska
försurningsproblemen i södra Sverige.

1993/94:Jo635 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det angelägna i att anslaget för
investeringar inom miljöområdet höjs inför budgetåret 1995/96.

1993/94:Jo638 av Arne Andersson m.fl. (m, s, fp, c, kds, nyd,
v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att forskning kring älgsjukan och dess
spridning ges hög prioritet,
2. att eventuellt ökat medelsbehov i första hand tillgodoses
genom omprioritering av forskningsresurser.

1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar anslå 15 000 000 kr till
kommunernas miljöarbete,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
kommunerna skall driva miljöarbetet effektivare och
kraftfullare,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
500 000 000 kr från energiskatteomläggningen skall användas
under budgetåret,
10. att riksdagen beslutar anvisa 200 000 000 kr utöver
regeringens förslag till miljöinsatser i Östersjöregionen (A 8)
eller således 391 800 000 kr,
11. att riksdagen till Stockholms internationella
miljöinstitut (A 14) beslutar anvisa 10 000 000 kr utöver
vad regeringen har föreslagit eller således 22 000 000 kr,
14. att riksdagen beslutar anvisa 20 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit till forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling (A 15) eller således 52 497 000 kr,
16. att riksdagen beslutar anvisa 50 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit till kalkningsverksamhet (A 3) eller
således 248 000 000 kr,
17. att riksdagen till miljöforskning (A 5) beslutar anvisa
30 000 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller
således 187 096 000 kr,
18. att riksdagen till investeringar på miljöområdet (A 4)
anvisar 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 290 445 000 kr,
19. att riksdagen till landskapsvårdande åtgärder (A 6)
beslutar anvisa 100 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 350 000 000 kr,
20. att riksdagen till sanering och återställning av
miljöskadade områden (A 7) beslutar anvisa 8 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således 37 880 000 kr.

1993/94:Jo653 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för budgetåret
1994/95 anvisar 8 000 000 kr utöver vad regeringen anslagit
för byggande av en besöksanläggning vid Tåkern--Ombergsområdet.

1993/94:Jo656 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen anvisar ytterligare 5 000 000 kr till
landskapsvård i Östergötland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett rättvisare administrationssystem för
landskapsvård,
3. att riksdagen ger Länsstyrelsen i Östergötland tillåtelse
att för försöksverksamhet med skyddszoner vid vattendrag i
Östergötland anslå medel inom ramen för
NOLA/landskapsvårdsbidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av medel för naturreservat i
Östergötland,
5. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för
budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr utöver vad regeringen
anslagit för byggande av en besöksanläggning vid
Tåkern--Ombergsområdet.

1993/94:Jo661 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen anvisar 7 000 000 kr för ett fullskaleprojekt
mot stranderosion vid Löderups strandbad, Ystads kommun.

1993/94:Jo670 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 under anslaget
A 5 Miljöforskning anvisa ytterligare 2 000 000 kr.

1993/94:Jo683 av Bengt Kindbom och Lennart Brunander (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en svensk insats med 30 miljoner kronor,
inom ramen för de 500 miljoner kronor per år som riksdagen
beslutat om för bl.a. miljöförbättrande åtgärder i Baltikum och
Östeuropa, i Polen för reduktion av kväveoxidutsläpp från
koleldade kraftverk.

1993/94:Jo692 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder i Östersjöområdet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om halvering av Statens naturvårdsverk till
år 2000,
8. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till
Statens naturvårdsverk för budgetåret 1994/95 med
8 000 000 kr och således anvisar 413 202 000 kr,
9. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till
Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1994/95 med
3 000 000 kr och således anvisar 86 850 000 kr,
10. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till
Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1994/95 med
25 000 000 kr och således anvisar 165 445 000 kr,
11. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till
Miljöforskning för budgetåret 1994/95 med 3 000 000 kr och
således anvisar 154 096 000 kr,
12. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till
Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1994/95 med
30 000 000 kr och således anvisar 220 000 000 kr,
13. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till
Sanering och återställning av miljöskadade områden för
budgetåret 1994/95 med 2 000 000 kr och således anvisar
27 880 000 kr,
14. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till
Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1994/95 med
300 000 kr och således anvisar 17 535 000 kr,
15. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till
Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för
budgetåret 1994/95 med 600 000 kr och således anvisar
31 897 000 kr.

1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ur anslaget till Naturvårdsverket för
sysselsättningsskapande investeringar medel reserveras för
anläggande och återskapande av våtmarker i Västsverige,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att medel bör reserveras ur anslaget för
landskapsvårdande åtgärder för anläggande av skyddszoner längs
vattendrag som utpekas som särskilt angelägna av resp.
länsstyrelse,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ur anslaget för sanering av mark medel
anvisas för att kartera och åtgärda förorenade mark- och
vattenområden på flera håll i Västsverige.

1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om "gröna jobb",
2. att riksdagen till Naturvårdsverkets anslag för sanering av
mark för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver
regeringens förslag, således 129 880 000 000 kr,
3. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för
budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr för bullersanering
utöver vad regeringen anslagit,
4. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för
budgetåret 1994/95 anvisar 35 000 000 kr utöver vad
regeringen anslagit till skötsel av naturområden samt
upprustning av leder,
5. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för
budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr utöver vad regeringen
anslagit för byggande av en besöksanläggning vid Tåkern,
6. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för
budgetåret 1994/95 anvisar 7 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit för att motverka stranderosion,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljö- och energibiståndet till Östeuropa,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenska kommuners och företags medverkan i
miljöprojekt i Baltikum, Polen och Ryssland,
16. att riksdagen till Naturvårdsverkets anslag för
landskapsvård för budgetåret 1994/95 anvisar 50 000 000 kr
utöver regeringens förslag, således 300 000 000 kr,
17. att riksdagen till Naturvårdsverkets anslag för
investeringar för budgetåret 1994/95 anvisar 22 000 000 kr
utöver regeringens förslag, således 212 445 000 000 kr,
35. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för
budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver regeringens
förslag för att stimulera utbyggnad av kvävereningen i de
kustnära reningsverken,
36. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för
budgetåret 1994/95 anvisar 200 000 000 kr utöver regeringens
förslag till reinvesteringar i kommunernas va-nät,
37. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för
budgetåret 1994/95 anvisar 110 000 000 kr för investeringar i
enskilda avloppsanläggningar.

1993/94:A457 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statliga medel för kalkning i Västmanland.

Yttrande

Arbetsmarknadsutskottet har avgett yttrande över
12 motionsyrkanden (se bilaga).

Utskottet

1. Statens naturvårdsverk (A 1)

Propositionen

Statens naturvårdsverk har i sin årsredovisning, i de delar
som avser resultatredovisning mot bakgrund av de krav som
återfinns i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93,
redovisat verksamheten fördelad i miljöhotsområden. Som bas för
verkets insatser enligt en särskild verksamhetsplanering har en
lista över tretton olika miljöhot upprättats. De tretton
miljöhoten är följande.
1. Klimatpåverkande gaser
2. Uttunning av ozonskiktet
3. Försurning av mark och vatten m.m. på grund av nedfall av
försurande föroreningar
4. Fotokemiska oxidanter/marknära ozon
5. Tätorternas luftföroreningar och buller
6. Övergödning av våra hav, sjöar och vattendrag
7. Påverkan genom metaller
8. Påverkan av organiska miljögifter
9. Introduktion och spridning av främmande organismer
10. Nyttjandet av förnybara naturresurser -- jord- och
skogsbruksmark, vatten -- samt utarmning av naturtyper, biotoper
och arter
11. Nyttjandet av ändliga naturresurser -- berg, grus, torv
och mineraler
12. Exploatering av mark och vatten för bebyggelse,
anläggningar och infrastruktur
13. Avfall och miljöfarliga restprodukter

För vart och ett av hoten anges mål och insatser för att nå
målen samt uppnådda resultat och en bedömning av genomförd
verksamhet. Under resp. mål anger verket att man i varierande
utsträckning är på väg mot måluppfyllelse.

Mot bakgrund av det förväntade utökade behovet för vård och
förvaltning av naturreservat anser regeringen att
Naturvårdsverket skall tilldelas ytterligare
9 miljoner kronor.

Anslaget bör vidare höjas med 2,2 miljoner kronor avseende
kapitalkostnader för lån i Riksgäldskontoret. För ett Centrum
för biologisk mångfald överförs från detta anslag
5 miljoner kronor till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Regeringen beräknar att produktivitets- och effektivitetskravet
för Naturvårdsverkets del motsvarar en minskning av anslaget med
drygt 8 miljoner kronor.

Sammanlagt föreslår regeringen att Naturvårdsverket tillförs
421 202 000 kr.

Motionerna

Enligt Socialdemokraternas motion Jo694 är de
arbetsmarknadspolitiska satsningarna på "gröna jobb", dvs.
inventeringar inom naturvårdsområdet, skötsel av naturreservat,
restaurering av kulturmiljöer m.m., inte tillräckliga. Därför
bör Naturvårdsverket tillföras ytterligare medel för
sysselsättningskrävande miljöinvesteringar (yrkande 1). Utöver
vad regeringen föreslagit bör riksdagen mot denna bakgrund
anvisa 100 miljoner kronor för bullersanering (yrkande 3),
35 miljoner kronor för skötsel av naturområden och upprustning
av leder (yrkande 4), 100 miljoner kronor för att stimulera
utbyggnad av kvävereningen i de kustnära reningsverken
(yrkande 35), 200 miljoner kronor för reinvesteringar i
kommunernas va-nät (yrkande 36), 110 miljoner kronor för
investeringar i enskilda avloppsanläggningar (yrkande 37) och
8 miljoner kronor för byggande av en besöksanläggning vid
Tåkern (yrkande 5). Yrkande 5 återkommer i motionerna Jo653
och Jo656 yrkande 5 från samma parti. Vidare begärs i
motionerna Jo694 yrkande 6 och Jo661 (båda s)
7 miljoner kronor för att motverka stranderosion. Insatser
mot stranderosion i Ystads kommun, bekostade av stat, kommuner
och drabbade småhusägare, efterlyses i motion Jo607 (kds). För
anläggande och återskapande av våtmarker i Västsverige bör
enligt motion Jo693 (s) yrkande 2 medel avsättas ur
Naturvårdsverkets anslag.

Mot bakgrund av det alltmer förbättrade miljöläget i landet
måste enligt motion Jo692 (nyd) yrkande 7 Naturvårdsverket
anses överdimensionerat. Genom avveckling av vissa verksamheter
och begränsning av andra bör kostnaderna för verket kunna
halveras till år 2000. Med ett mer långtgående
rationaliseringskrav än vad regeringen föreslår bör för
innevarande budgetår anslaget till Naturvårdsverket sänkas med 8
miljoner kronor (yrkande 8).

I motion Jo649 (v) yrkande 9 begärs förslag om hur
500 miljoner kronor från energiskatteomläggningen skall
användas under budgetåret.

Utskottets överväganden

Utskottet delar synpunkterna i motion Jo694 om vikten av att i
dagens arbetsmarknadspolitiska situation genomföra satsningar på
sysselsättningsintensiva miljöåtgärder. Som anförs i proposition
1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling, Genomförande av
besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED
(JoU19) kan åtgärder som rör vårdinsatser inom naturskyddade
områden och andra naturvårdsobjekt genomföras, liksom
inventeringar inom naturvårdsområdet. Det rör sig om arbeten för
att vårda natur- och kulturmiljöer, dvs. arbeten som i stort
ligger utanför ordinarie arbetsmarknad men som nu skulle kunna
genomföras. Utskottet vill även erinra om proposition 1993/94:66
om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och
långtidsarbetslösa, m.m. (AU5, rskr. 102), där regeringen
deklarerar att omfattningen av den arbetsmarknadspolitiska
åtgärden arbetslivsutveckling (ALU) skall öka och tydligare
inriktas mot bl.a. dessa områden. Genom att utnyttja ledig
kapacitet till följd av arbetsmarknadsläget beräknas något av
miljöskulden kunna saneras till lägre kostnader än tidigare.
Ungdomspraktik och andra former av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder kan enligt propositionen med fördel utnyttjas för
utbildning och praktik inom miljövård. Det föreligger således
enligt utskottets mening i detta avseende inte någon skillnad i
viljeinriktning mellan regeringen och motionärerna i motion
Jo694. Motionens yrkande 1 får därför anses tillgodosett utan
något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande över ett antal
motioner om ytterligare medel till Naturvårdsverket för olika
sysselsättningsskapande åtgärder på miljöområdet bl.a. anfört
följande.

Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av dessa
motionsyrkanden anföra att utskottet självfallet är positivt
till insatser på olika politikområden som leder till
sysselsättning.

När det gäller de motioner som innefattar förslag om
ytterligare medel på anslag som hör till jordbruksutskottets
beredningsområde avstår utskottet från att yttra sig.

Rörande de övriga motionerna kan utskottet konstatera att
motionärerna inte själva anvisar de arbetsmarknadspolitiska
medlen eller andra resurser på arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde som finansieringskälla för de framlagda
förslagen.

I vilken mån sådana resurser skall tas i anspråk måste avgöras
efter en sedvanlig bedömning enligt gällande kriterier. Såvitt
gäller arbetsmarknadsmedlen är den övergripande principen att
utnyttjandet av resurserna bedöms från arbetsmarknadssynpunkt.
De bör således enligt utskottets uppfattning inte ses som en
resurs för andra i och för sig angelägna samhällsområden. Till
detta kommer att det är AMS som fördelar resurserna för insatser
i olika län efter det arbetsmarknadsläge som råder där.

Jordbruksutskottet gör samma bedömning som regeringen när det
gäller medelsbehovet för Naturvårdsverket och avstyrker på den
grunden motion Jo692 yrkande 8.

Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan om medelsbehovet
och om sysselsättningsskapande miljöåtgärder avstyrker utskottet
även motion Jo694 yrkandena 3, 4, 35, 36 och 37.

Vid flera tillfällen och senast våren 1993 har utskottet
behandlat frågan om inrättande av en besöksanläggning vid sjön
Tåkern. Utskottet har då erinrat om den fond -- Tåkernfonden --
som har inrättats i samarbete med berörd länsstyrelse,
Världsnaturfonden, Svenska naturskyddsföreningen samt företag
och institutioner i länet och framhållit att det givetvis inte
finns något som hindrar uppförande av en besöksanläggning genom
fondens försorg. Utskottet har inte ändrat sitt
ställningstagande i frågan. Med hänvisning härtill och till att
utskottet ovan har tillstyrkt regeringens förslag om
medelsanvisning avstyrker utskottet motionerna Jo653, Jo656
yrkande 5 och Jo694 yrkande 5.

Senast hösten 1993 behandlade utskottet motioner om
erosionsproblemen längs Skånes kuster. Utskottet delade
motionärernas uppfattning att ökad forskning kring dessa problem
var värd att stödja. Vidare ansåg utskottet det viktigt att
staten ikläder sig ett större ekonomiskt ansvar, dels för att
påbörjade skyddsåtgärder skall kunna fullföljas, dels för
forsknings- och teknikutvecklingsändamål men också för
genomförande av ett planerat fullskaleförsök (1993/94:JoU9).
Utskottet har erfarit att mark- och planministern nyligen
kallade företrädare för Statens räddningsverk, Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK), Sveriges geologiska
undersökning, Naturvårdsverket, Tekniska högskolan i Stockholm,
Tekniska högskolan i Lund och Stiftelsen för miljöstrategisk
forskning (MISTRA) till en diskussion om erosionsproblemen längs
våra kuster. I slutet av mars månad kommer berörda kommuner att
få information om de synpunkter som framkom vid diskussionen.
Utskottet, som ovan tillstyrkt regeringens förslag om
medelstilldelning under förevarande anslag, förutsätter att
regeringen även fortsättningsvis följer utvecklingen på området
och avstyrker mot denna bakgrund motionerna Jo661 och Jo694
yrkande 6.

Med vad i tillämpliga delar anförts ovan finner utskottet att
syftet med motion Jo607 torde komma att bli tillgodosett utan
något uttalande från utskottet. Motionen bör inte påkalla någon
riksdagens vidare åtgärd.

I likhet med motionärerna i motion Jo693 ser utskottet
allvarligt på miljösituationen i Västsverige men är inte berett
att tillmötesgå motionens yrkande 2 om medel för de ändamål som
anges i motionen. Mot denna bakgrund och med hänvisning till vad
utskottet anfört inledningsvis under detta avsnitt om satsningar
på sysselsättningsskapande miljöåtgärder avstyrker utskottet
motion Jo693 yrkande 2.

I vårt land föreligger sedan länge en betydande politisk
enighet om miljöproblemens omfattning och karaktär. Målen för
den svenska miljöpolitiken är giltiga också för Sveriges
agerande i det internationella miljösamarbetet, där vi
traditionellt har spelat en pådrivande roll. När det gäller de
ovan (s. 9 f.) redovisade tretton miljöhoten anger
Naturvårdsverket för sin del att man i varierande utsträckning
är på väg mot måluppfyllelse. Ur ett helhetsperspektiv bedömer
emellertid verket den samlade miljösituationen som fortsatt
allvarlig och framhåller att det kommer att krävas betydande
omställningar inom olika samhällssektorer både i Sverige och i
världen för att en långsiktigt hållbar utveckling skall bli
möjlig. Utskottet, som i sammanhanget vill framhålla det
värdefulla arbete som de samlade miljömyndigheterna utför, kan
således inte dela den positiva syn på miljösituationen i vårt
land som redovisas i motion Jo692. Mot denna bakgrund kan
utskottet inte finna att Naturvårdsverket skulle vara
överdimensionerat och att vissa verksamheter -- som dessutom
inte preciseras i motionen -- skulle kunna avvecklas eller
begränsas. I likhet med regeringen anser utskottet snarare att
verkets ekonomiska resultat visar att myndigheten väl klarat att
rationalisera sin verksamhet enligt de förutsättningar som gavs
i kompletteringspropositionen 1990/91:150 bilaga 2:13 (FiU30,
rskr. 390) och budgetpropositionen 1991/92:100 bilaga 15
(JoU13, rskr. 213). Det bör tilläggas att Riksrevisionsverket i
sin revisionsberättelse hösten 1993 inte hade några
invändningar avseende Naturvårdsverket. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 7.

Utskottet är inte berett att tillmötesgå motion Jo649
yrkande 9 om förslag om användningen av medel från
energiskatteomläggningen. Motionsyrkandet avstyrks således.

2. Bidrag till Miljöarbete (A 2)

Propositionen

Under detta anslag anvisas medel för miljöåtgärder som bedrivs
av andra myndigheter än Naturvårdsverket, till organisationer
för arbete inom verkets ansvarsområde samt till bidrag för
utvecklingen av ny miljöskyddsteknik, t.ex. medel till
länsstyrelserna för lokal miljöövervakning. Över detta anslag
anvisas vidare medel för viss miljöstatistik samt bidrag till
ideella organisationer inom miljövårdens område. För ändamålet
föreslås 89 850 000 kr.

Motionerna

I motion Jo649 begär Vänsterpartiet att riksdagen beslutar
anslå 15 miljoner kronor till kommunernas miljöarbete
(yrkande 5) och förslag om hur kommunerna skall driva
miljöarbetet effektivare och mer kraftfullt (yrkande 6). Enligt
motion Jo692 (nyd) bör riksdagen sänka anslaget med
3 miljoner kronor (yrkande 9).

Utskottets överväganden

Inledningsvis vill utskottet erinra om proposition 1993/94:111
Med sikte på hållbar utveckling, Genomförande av besluten vid
FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED. I
propositionen, som för närvarande bereds av utskottet (JoU19),
gör regeringen den bedömningen att kommunerna bör följa
rekommendationen i Agenda 21 att alla lokala myndigheter i
världen senast år 1996 skall utarbeta lokala handlingsprogram
för en hållbar utveckling inför nästa århundrade. Utskottet, som
ansluter sig till förslaget om medelsfördelning i
budgetpropositionen, biträder därmed även förslaget om utökning
av anslaget med 7 miljoner kronor för att stimulera arbetet
med lokala Agenda 21 i kommunerna och i ideella organisationer.
Därmed avstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 9.

Det ovan anförda innebär att utskottet även avstyrker motion
Jo649 yrkande 5.

Som anförs i motion Jo649 måste arbetet för en ekonomisk och
ekologiskt hållbar utveckling utföras på samtliga nivåer i
samhället. När det gäller miljöskyddsarbetet har kommunerna
under senare år fått alltmer omfattande uppgifter. Över huvud
taget har kommunerna en nyckelroll i arbetet med att utveckla en
nationell strategi för hållbar utveckling. Det kan konstateras
att kommunerna, med sina skilda förutsättningar, har hunnit
olika långt i detta utvecklingsarbete. Utskottet är emellertid
inte berett att tillmötesgå motionens yrkande 6 att regeringen
skall lämna särskilt förslag om effektivisering av det kommunala
miljöarbetet. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan
anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag (A 3)

Propositionen

Anslaget, som är nytt, disponeras för statsbidrag för
återställning av skador förorsakade av försurande
luftföroreningar. Medel för ändamålet har tidigare tagits upp
under anslaget B 2. Bidrag till miljöarbete.

I samband med 1993 års budgetproposition (1992/93:100
bil. 15, JoU12, rskr. 243) aviserade regeringen en omprövning
av finansieringen av kalkningsverksamheten. En utgångspunkt
skulle vara att kalkningsprogrammet fortsätter i minst
oförminskad omfattning. Statens utgifter för
kalkningsverksamheten beräknades under budgetåret till
ca 200 miljoner kronor. I avvaktan på dessa överväganden
tillfördes för budgetåret 1993/94 hälften av medelsbehovet,
vilket innebar att länsstyrelserna för detta budgetår
disponerade 97,5 miljoner kronor för kalkningsverksamheten.
Genom ett mer effektivt utnyttjande av tilldelade medel och
användning av odisponerade medel från tidigare budgetår beräknas
länsstyrelserna ha tillräckligt utrymme för att utbetala de
bidrag till kalkningsverksamheten som krävdes enligt de planer
som förelåg för budgetåret 1993/94.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion Jo649 yrkande 16 att riksdagen
till kalkningsverksamheten anvisar 50 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Statliga medel bör enligt motion A457 (s)
yrkande 6 avsättas för kalkningsinsatser i Västmanland.

Utskottets överväganden

Regeringen beslutade den 13 maj 1993 om direktiv till en
särskild utredare (M 1993:07) om ekonomiska styrmedel vad avser
kväveoxider m.m. Utredaren fick även i uppdrag att utreda
möjliga miljöskatter/avgifter med grundprincipen att förorenaren
skall betala. Ett delbetänkande om finansiering av
kalkningsverksamheten överlämnades den 29 oktober 1993 till
regeringen. Utredaren föreslog alternativa
finansieringsmöjligheter med utgångspunkten att kostnaderna för
kalkningsverksamheten bör belasta de verksamheter som svarar för
de inhemska utsläppen av försurande ämnen. Slutbetänkandet Morot
och piska för en bättre miljö, Förslag om utvidgad användning av
ekonomiska styrmedel mot kväveoxidutsläpp (SOU 1993:118) har nu
överlämnats till regeringen. I betänkandet anger utredaren fem
förklaringar till att mycket stora belopp kvarstår outnyttjade:
1. Anslagen har under kort tid ökat så kraftigt att
administrationen inte hunnit anpassa sig till den nya nivån.
2. Medel har reserverats från ett års anslag till beslutade
insatser som sträcker sig över mer än ett budgetår.
3. Vissa insatser har kunnat utföras till lägre kostnad än
planerat.
4. Vissa planerade insatser har skjutits på framtiden.
5. Medel har inte hunnit betalas ut till insatser som skett
planenligt men ännu inte slutredovisats.

Som övriga anledningar anges att medlen inte använts på av
riksdag och regering ämnat sätt.

Betänkandet bereds i regeringskansliet inför en till den
31 mars 1994 aviserad proposition om miljöskulden. Härutöver
har utskottet inhämtat att länsstyrelserna under mars månad 1994
kommer att redovisa länsplaner för kalkning och biologisk
återställning samt en prognos för medelsbehovet för den kommande
sexårsperioden. Mot denna bakgrund och i avvaktan på regeringens
förslag finner utskottet inte anledning att tillmötesgå motion
Jo649 yrkande 16 om ytterligare medel för
kalkningsverksamheten.

Utskottet utgår från att statsbidragen för kalkningsinsatser
av regeringen i regleringsbrevet fördelas på sedvanligt sätt
mellan länen. Utskottet avstyrker därför motion A457 yrkande 6
om statliga medel för kalkningsinsatser i Västmanland.

4. Investeringar inom miljöområdet (A 4)

Propositionen

Från anslaget betalas statens förvärv av värdefulla
naturområden. De naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas
med medel från anslaget redovisas på naturvårdsfonden som
förvaltas av Naturvårdsverket. Från anslaget beviljas även
ersättningar enligt bl.a. naturvårdslagen (1964:822) och kan
lämnas bidrag till kommuner eller kommunala stiftelser för skydd
av mark för naturvårdsändamål. Dessutom får anslaget användas
för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband
med säkerställande av mark för naturvårdsändamål. För
nästkommande budgetår föreslås ett reservationsanslag på
190 445 000 kr.

Motionerna

I motion Jo649 yrkande 18 begär Vänsterpartiet att riksdagen
anvisar 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Anslaget bör enligt motion Jo694 (s) yrkande 17 höjas med
22 miljoner kronor. Enligt motion Jo692 (nyd) yrkande 10 bör
anslaget sänkas med 25 miljoner kronor. Om målet att inom
15 år säkerställa 5 % av skogsmarken skall kunna uppfyllas bör
enligt motionären i motion Jo635 (fp) yrkande 1 anslaget höjas
inför budgetåret 1995/96. En redovisning av finansieringen av
inköp av mark för naturvårdsändamål efterlyses i motion
Jo311 (s) yrkande 11. Behovet av medel för naturreservat i
Östergötland påtalas i motion Jo656 (s) yrkande 4.

Utskottets överväganden

Inledningsvis vill utskottet erinra om att anslaget, i samband
med beslutet våren 1993 om en ny skogspolitik
(prop. 1992/93:226, JoU15, rskr. 352), höjdes med
55 miljoner kronor till 190 445 000 kr för innevarande
budgetår. Hösten 1993 anslöt sig riksdagen till regeringens
bedömning att en hög ambitionsnivå bör gälla även
fortsättningsvis för inrättande av skyddade områden och att de
akuta behoven är särskilt tydliga inom skogslandskapet. Vad
gäller en fastställd målsättning för den totala andelen mark
eller vatten som behöver skyddas i reservat uttalade utskottet
att hänsyn måste tas till andra åtgärder som vidtas för att
bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Ökad tyngd
måste läggas på att miljöanpassa olika samhällsverksamheter. Hur
den miljöanpassningen lyckas har stor betydelse för omfattningen
av det skyddsbehov som måste tillgodoses genom
reservatsbildning. Vidare är skyddsbehoven troligen mycket
varierande inom olika naturtyper. Våra kunskaper om de
långsiktiga skyddsbehoven är också mycket varierande för olika
naturtyper. Mot den bakgrunden biträder utskottet regeringens
beslut att för närvarande inte föreslå något långsiktigt
generellt arealmål för reservatsavsättningar. För nästa budgetår
bör därför anslaget bibehållas på föreslagen nivå och
skyddsbehovet följa det förslag till prioritering som
Naturvårdsverket gjort till regeringen. Utskottet tillstyrker
även regeringens förslag att verket vid behov skall kunna
hemställa hos regeringen att, utöver anslaget för nästa
budgetår, få ikläda staten ekonomiska förpliktelser om högst
60 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Det anförda
innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo649 yrkande 18 och
Jo694 yrkande 17 om höjning av anslaget. Utskottet avstyrker
även motion Jo692 yrkande 10 om sänkning av anslaget.

I samband med det skogspolitiska beslutet våren 1993 uttalade
riksdagen att det senare, när praktiska erfarenheter av den nya
skogspolitiken har vunnits, kan vara lämpligt att formulera ett
riktvärde för reservatsbildningen på lång sikt. Därvid bör inte
uteslutas att det kan vara nödvändigt att uppnå en nivå i
storleksordningen 5 % av den produktiva skogsmarken nedanför
skogsodlingsgränsen. Samtidigt höjdes anslaget för bildande av
naturreservat m.m. till 190 miljoner kronor. Mot denna
bakgrund är utskottet inte berett att för närvarande ta
ställning till frågan om finansiering av reservatsavsättningar
utöver den satsning på nya åtaganden som redovisas i
propositionen och avstyrker på den grunden motion Jo311
yrkande 11.

Av det ovan anförda framgår att utskottet inte heller är
berett att i detta sammanhang ta ställning till medelsbehovet
inför budgetåret 1995/96. Motion Jo635 yrkande 1 avstyrks
således.

Motion Jo656 yrkande 4 ger utskottet anledning att erinra om
riksdagens beslut i december 1993 om en strategi för biologisk
mångfald (prop. 1993/94:30, JoU9, rskr. 87). I propositionen
uttalade miljöministern att tillfälliga förstärkningar erfordras
för att påskynda länsstyrelsernas arbete med att ta fram
nödvändigt beslutsunderlag för inrättande av naturskyddsområden
och för genomförande av nationalparksplanen och framhöll
möjligheten att för dessa insatser använda resurser för
arbetslivsutveckling. I sitt betänkande redogjorde utskottet för
Naturvårdsverkets förslag om de insatser inom miljöområdet som
kan bestridas med arbetsmarknadspolitiska medel för s.k.
arbetslivsutveckling och som omfattar
ca 350 årsarbetstillfällen. Utskottet fann ingenting som
hindrar att berörda länsstyrelser i samarbete med resp.
länsarbetsnämnd kan ta dessa medel i anspråk för ovan angivna
ändamål. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo656
yrkande 4.

5. Miljöforskning (A 5)

Propositionen

Medlen disponeras av Naturvårdsverket för forskning inom
miljöområdet. För ändamålet föreslås 157 096 000 kr.

Prioriteringarna inom miljöforskningen för perioden
1992/94--1995/96 har lagts fram i den forskningspolitiska
propositionen (1992/93:170, bl.a. JoU18, rskr. 398). Där anges
att miljöforskningen i huvudsak bör följa förslagen i
Miljöforskningsutredningens betänkande Långsiktig miljöforskning
(SOU 1992:68). Vidare anges att, för att fullfölja
intentionerna i konventionerna om biologisk mångfald och om
klimatfrågor som undertecknades i samband med FN-konferensen i
Rio de Janeiro om miljö och utveckling (UNCED) i juni 1992, det
kommer att krävas ytterligare forskning såväl nationellt som i
internationellt samarbete. Särskilt framhålls betydelsen av
forskningsinsatser som berör biologisk mångfald, klimatet och
kretsloppsfrågor.

För miljöforskningens del beräknar regeringen att
produktivitets- och effektivitetskravet motsvarar en
nedskrivning av anslaget med 3 miljoner kronor.

Motionerna

För uppföljning och utveckling av intentionerna bakom
UNCED-konferensen i Rio de Janeiro begär Vänsterpartiet i motion
Jo649 yrkande 17 en höjning av anslaget med
30 miljoner kronor. Ytterligare 2 miljoner kronor bör enligt
motion Jo670 (s) tillföras anslaget för forskning om den s.k.
älgsjukan. En sänkning av anslaget med 3 miljoner kronor
begärs i motion Jo692 (nyd) yrkande 11.

Forskning kring älgsjukan och dess spridning bör enligt
motionärerna i motion Jo638 (m, s, fp, c, kds, nyd, v) ges hög
prioritet (yrkande 1), och ett eventuellt ökat medelsbehov bör
i
första hand tillgodoses genom omprioritering av
forskningsresurser (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Regeringens förslag om medelstilldelning under förevarande
anslag tillstyrks. Därmed avstyrker utskottet motion Jo670 om
ytterligare 2 miljoner kronor för forskning om den s.k.
älgsjukan. Utskottet avstyrker även motionerna Jo649 yrkande 17
och Jo692 yrkande 11. Utskottet gör dock i det följande ett
uttalande om prioritering av forskningsresurser till förmån för
forskning om älgsjukan.

Våren 1993 behandlade utskottet två motioner om ytterligare
resurser till forskning om älgsjukan (prop. 1992/93:100,
bilaga 10, JoU13, rskr. 231). Utskottet uttalade sin stora
förståelse för de krav som ställdes i motionerna och framhöll
älgen som en värdefull jaktlig tillgång och som en indikator på
tillståndet i vår miljö. Utskottet konstaterade att det är av
stort allmänt intresse att den fortsatta forskningen på detta
område säkerställs och att sjukdomens orsaker klarläggs. Detta
ansåg utskottet inte minst viktigt när det gäller risken för
sjukdomsspridning till djur inom husdjursskötseln. I betänkandet
redogjorde utskottet för ett fältprojekt som huvudsakligen
finansierats med medel från viltskaderegleringsfonden och pekade
på möjligheten att i utökad omfattning använda medel från
jaktvårdsfonden. Utskottet ansåg situationens allvar mycket väl
motivera en sådan ordning, som även ansågs ligga väl i linje med
fondens syfte. I sammanhanget framhöll utskottet också
betydelsen av att forskningsinsatserna samordnas på bästa sätt
och förutsatte att Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och
Naturvårdsverket skulle vidta de åtgärder som i detta avseende
kunde anses erforderliga.

Med anledning av de nu aktuella motionerna har utskottet
inhämtat att det ovan nämnda fältprojektet kommer att avslutas
inom en nära framtid. Forskningsgruppen, bestående av forskare
från SLU och SVA med Naturvårdsverkets forskningsavdelning som
samordnare, arbetar i dag enligt en forskningsplan i tre delar.
Sedan en tid tillbaka pågår en undersökning om virusets funktion
i älgen och nyligen har populationsstudier inletts om virusets
funktion i och påverkan på älgstammen. Så snart medel ställs
till förfogande kommer en studie om eventuella miljörelationer,
dvs. miljöns inverkan på älgen, att inledas.

Som framgår av utskottets betänkande 1992/93:JoU13 ser
utskottet med mycket stort allvar på älgsjukan och dess
konsekvenser för jakten och viltvården jämte riskerna för
sjukdomsspridning till andra djurarter. När det gäller
fördelningen av forskningsresurser bör det emellertid som
hittills ankomma på t.ex. Naturvårdsverkets forskningskommitté
att inom ramen för jaktvårds- och viltskaderegleringsfonderna
ställa medel till förfogande även för budgetåret 1994/95. Som
anförs i motion Jo638 bör vid denna fördelning forskning kring
älgsjukan och dess spridning ges hög prioritet. Vad utskottet
anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.

6. Landskapsvårdande åtgärder (A 6)

Propositionen

Anslaget används för bevarande av jordbruksmark av
riksintresse för natur- och kulturmiljövården. Anslaget har sin
bakgrund i riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik
(prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Som en central del i
den nya politiken infördes ett system med ersättning för
landskapsvård. Naturvårdsverket, Jordbruksverket och
Riksantikvarieämbetet ansvarar för den centrala administrationen
av medlen. Genom civilrättsliga avtal mellan staten
(länsstyrelserna) och enskilda jordbrukare utbetalas medlen som
ersättning för att upprätthålla hävden av aktuella marker.
Syftet är att dels bevara natur- och kulturvärden, dels
upprätthålla ett öppet landskap. För ändamålet föreslås
250 miljoner kronor.

Motionerna

I motion Jo649 yrkande 19 begär Vänsterpartiet att riksdagen
anvisar 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Enligt
yrkande 16 i partimotion Jo694 (s) bör anslaget höjas med
50 miljoner kronor. Anslaget bör enligt motion Jo692 (nyd)
yrkande 12 sänkas med 30 miljoner kronor.

Motionärerna i motion Jo225 (c, fp) anser att en
prioriteringsplan bör upprättas för fördelning av
landskapsvårdsersättning (yrkande 1). Behovet av resurser som
möjliggör upprättande av civilrättsliga avtal med markägare som
innebär ekonomisk kompensation för en modifierad
naturvårdsanpassad skogsskötsel framhålls i motion Jo602 (kds)
yrkande 2. Medel bör enligt motion Jo693 (s) yrkande 9
reserveras för anläggande av skyddszoner längs vattendrag som
utpekas som särskilt angelägna av resp. länsstyrelse.

Enligt motion Jo656 (s) bör riksdagen anvisa ytterligare
5 miljoner kronor till landskapsvård i Östergötland
(yrkande 1). Vidare bör det administrativa systemet förändras
så att Länsstyrelsen i Östergötlands län genom en omprioritering
kan få förstärkta resurser för administration av
landskapsvårdsmedel (yrkande 2). Enligt motionens yrkande 3
bör riksdagen ge Länsstyrelsen i Östergötlands län tillåtelse
att för försöksverksamhet med skyddszoner vid vattendrag i
Östergötland anslå medel inom ramen för
NOLA/landskapsvårdsbidrag. Enligt motion Jo228 (s) bör
riktlinjerna för användandet av landskapsvårdsmedel ändras så
att resurserna kan fördelas med hänsyn till den särställning
Öland intar från naturvårdssynpunkt. Vikten av att tillräckliga
resurser i form av NOLA-stöd till naturvårdsinriktat bete på
Öland kan säkerställas framhålls i motion Jo602 (kds)
yrkande 1 och resurser för arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis
ALU-medel, bör användas för naturvårdsprojekt i större
omfattning på Öland (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Som utskottet framhöll våren 1993 (prop. 1992/93:100, bilaga
15, JoU12) är landskapsvården en integrerad del av den
livsmedelspolitiska reformen. En fortsättning av systemet med
landskapsvård är nödvändig från odlingslandskaps-, kultur-,
miljö- och naturvårdssynpunkt. Systemet är ett i princip väl
fungerande sätt att med en relativt begränsad ekonomisk insats
från staten genom ersättning till aktiva brukare bevara det
värde som odlingslandskapet utgör. Vid ett eventuellt medlemskap
i EU måste denna typ av system bibehållas även om en förändring
av formerna kan komma att behövas. Regeringen har därför
beslutat om en utredning om ett svenskt program för stöd enligt
EU:s förordning om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarande
av landskapet (dir. 1993:129). Förslag skall presenteras senast
den 1 april 1994.

Det kan konstateras att under det senaste året
avtalstecknandet har ökat kraftigt och antalet avtal har mer än
fördubblats. Arealen värdefull mark som nu omfattas av systemet
utgör en betydande del av den areal som av länsstyrelserna i
deras bevarandeplaner har bedömts som särskilt skyddsvärd.
Avtalstecknandet sker i hög takt, och utskottet har erfarit att
den resursnivå som har anvisats inom kort kommer att vara
uppbunden. De särskilda problem som har lett till förseningar i
uppbyggnaden av systemet torde kunna lösas i och med att
verksamheten når fullt omfång. I fortsättningen är det främst
fråga om förnyande och uppföljning av avtal. I likhet med
regeringen anser utskottet att dessa arbetsuppgifter skall lösas
inom ramen för befintliga administrativa resurser. Det anförda
innebär att utskottet tillstyrker regeringens budgetförslag och
avstyrker motionerna Jo649 yrkande 19, Jo692 yrkande 12 och
Jo694 yrkande 16.

För administration av landskapsvårdsmedel har varje
länsstyrelse hittills erhållit ett basbelopp om 350 000 kr per
år. Härutöver har länsstyrelserna kunnat ansöka särskilt om
ytterligare medel för ändamålet. Regeringen beslutade
den 3 februari 1994 om ändring i regleringsbrevet
den 10 juni 1993. Beslutet innebär att högst antingen
350 000 kr eller 3,5 % av anvisade medel per länsstyrelse får
användas för administration och utbildning m.m. Genom beslutet
kan t.ex. Länsstyrelsen i Östergötlands län för innevarande
budgetår disponera 3,5 % av anvisade 23 miljoner kronor eller
805 000 kronor. Det anförda innebär att syftet med motion
Jo656 yrkande 2 får anses tillgodosett utan något särskilt
riksdagens uttalande i frågan.

Senast i december 1993 behandlade utskottet ett flertal
motioner om landskapsvård (prop. 1993/94:30, JoU9, rskr. 87).
Med hänvisning härtill och till vad som inledningsvis anförts om
utskottets principbeslut om planeringen av motionsärenden inom
valperioden avstyrker utskottet motionerna Jo225 yrkande 1,
Jo228, Jo602, Jo656 yrkandena 1 och 3 och Jo693 yrkande 9.

7. Sanering och återställning av miljöskadade områden (A 7)

Propositionen

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, JoU30,
rskr. 338) skall anslaget i huvudsak användas för genomförande
av ett femårigt program för sanering och återställning av
miljöskadade områden. En eventuell fortsättning av programmet
efter budgetåret 1995/96 skall föregås av en utvärdering mot
slutet av femårsperioden. För ändamålet föreslås
29 880 000 kr.

Naturvårdsverkets arbete för sanering och återställning av
miljöskadade områden bör fortsätta i enlighet med den inriktning
och det program som riksdagen lagt fast. Anslaget bör därför
tillföras medel för sanering och återställning i enlighet med
Naturvårdsverkets framställan.

Naturvårdsverket bör tillföras 10 miljoner kronor under fem
år för åtgärder i huvudsak i enlighet med verkets redovisning,
som omfattar utarbetande av närmare förslag till slutförvar för
kvicksilveravfall.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion Jo649 yrkande 20 att anslaget
höjs med 8 miljoner kronor. I partimotion Jo694 (s) yrkas
100 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 2).
Anslaget bör enligt motion Jo692 (nyd) yrkande 13 sänkas med
2 miljoner kronor. Enligt motion Jo693 (s) yrkande 10 bör
medel avsättas för kartering av och åtgärder för förorenade
mark- och vattenområden på flera håll i Västsverige.

Utskottets överväganden

Som anförs i propositionen bör Naturvårdsverkets arbete för
sanering och återställning av miljöskadade områden fortsätta i
enlighet med den inriktning och det program som riksdagen lagt
fast. Medel för sanering och återställning bör tillföras
anslaget i enlighet med Naturvårdsverkets framställan. Som
framgår av propositionen skall en eventuell fortsättning av
programmet föregås av en utvärdering i slutet av femårsperioden.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om
medelstilldelning, vilket även innebär att Naturvårdsverket
tillförs 10 miljoner kronor under fem år för åtgärder i
huvudsak i enlighet med verkets redovisning, som omfattar
utarbetande av närmare förslag till slutförvar för
kvicksilveravfall. Utskottets ställningstagande innebär att
motionerna Jo649 yrkande 20, Jo692 yrkande 13 och Jo694
yrkande 2 avstyrks.

De åtgärder för sanering av mark- och vattenområden som
efterlyses i motion Jo693 ryms enligt utskottets mening inom
Naturvårdsverkets femåriga program för sanering och
återställning av miljöskadade områden. Mot denna bakgrund och
med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar anfört
ovan avstyrker utskottet motionens yrkande 10.

8. Miljöinsatser i Östersjöregionen (A 8)

Propositionen

Under detta anslag anvisas medel till de miljöinsatser inkl.
kärnsäkerhet och strålskydd i Östersjöregionen som belastar
Miljö- och naturresursdepartementets huvudtitel.

Hittills, dvs. budgetåren 1992/93 och 1993/94, har totalt
närmare 450 miljoner kronor anvisats för stöd i olika former
till miljöförbättrande åtgärder i Östersjöregionen med
anslagsmedel från Miljö- och naturresursdepartementet. Därmed
har det blivit möjligt att ge stöd till konvertering av
oljeeldade pannor, till biobränslen och för
energieffektivisering av bostäder, att kraftigt öka den
bilaterala kunskapsöverföring som bedrivs av Naturvårdsverket,
att bistå de baltiska länderna med stöd till färdigställande av
avloppsreningsverk samt för utbildning och demonstration av hur
miljöanpassat jordbruk bör bedrivas. Kärnsäkerhets- och
strålskyddssamarbete har pågått sedan år 1991. Sammanlagt har
200 miljoner kronor anvisats för dessa ändamål, varav
cirka hälften finansierats från Utrikesdepartementets
huvudtitel. Härutöver finansieras andra miljörelaterade
insatser i Östersjöregionen i storleksordningen
100 miljoner kronor per år under Utrikesdepartementets
huvudtitel.

Utöver de 191 800 000 kr som regeringen föreslår under
detta anslag för budgetåret 1994/95 planeras det miljörelaterade
stödet under Utrikesdepartementets huvudtitel få samma
omfattning som tidigare år. För budgetåret 1994/95 har
regeringen under Näringsdepartementets huvudtitel i bilaga 12
föreslagit att 87,5 miljoner kronor anvisas för fortsatt stöd
till svenska insatser för energieffektivisering och introduktion
av förnybara energislag.

Motionerna

Riksdagen bör enligt motion Jo649 (v) yrkande 10 anvisa
200 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Inom ramen för
de 500 miljoner kronor per år som riksdagen beslutat om för
bl.a. miljöförbättrande åtgärder i Baltikum och Östeuropa, bör
enligt motion Jo683 (c) 30 miljoner kronor anvisas för
reduktion av kväveoxidutsläpp från koleldade kraftverk i Polen.
Motionärerna i motion Jo611 (kds) yrkande 4 anser att en viss
del av skulden till Polen bör avskrivas i utbyte mot
miljösatsningar för att minska försurningsproblemen i södra
Sverige. I motion Jo692 (nyd) yrkande 4 föreslås en rad
åtgärder för miljön i Östersjöområdet. Investeringarna i
reningsverk och anläggningar i Baltikum och Polen bör öka,
konsultrapporter och kunskapsöverföring bör förbättras, de
nordiska länderna bör utse varsitt land till prioriterat
projektland, de baltiska ländernas egen prioritering bör
beaktas, Sverige bör medverka i forsknings- och
utbildningssammanhang, projekt bör inledas som passar svenska
småföretagare och Sverige bör öppna sina gränser för lärlingar
från de baltiska staterna. En samlad redovisning av energi- och
miljöbiståndet till Baltikum efterlyses i motion Jo694 (s)
yrkande 13 och i motionens yrkande 14 begärs en utredning om
svenska kommuners och företags medverkan i miljöprojekt i
Baltikum, Polen och Ryssland.

Utskottets överväganden

Utskottet delar miljöministerns uppfattning att stödet till
miljöinsatser i Östersjöregionen bör vara av minst samma
omfattning som hittills. Det är också angeläget att Sverige
fortsätter att ta sitt ansvar för åtgärdsprogrammet för
Östersjön. Den totala kostnaden för genomförande av programmet
uppskattas av regeringen till 150 miljarder kronor, varav
ca 30 miljarder kronor anses behövas i extern finansiering
till de baltiska länderna, Polen och Ryssland. Som regeringen
föreslår bör 10 miljoner kronor anslås för fortsatt stöd till
kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd till länder i Central-
och Östeuropa. Vidare bör 55,5 miljoner kronor anslås för
fortsatt samarbete med Östeuropa och de baltiska staterna på
kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet samt för bidrag till den
multilaterala kärnsäkerhetsfond som har upprättats och
administreras av Europeiska utvecklingsbanken (EBRD). Det
anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelsanvisning och avstyrker motion Jo649 yrkande 10 om
ytterligare medel för ändamålet.

Med anledning av motion Jo683 vill utskottet hänvisa till sina
tidigare uttalanden om att allvaret i miljösituationen i området
gör det angeläget att åtgärder vidtas så snart som möjligt för
att åstadkomma effektivare användning av energi och ökat
utnyttjande av förnybara energislag. Utskottet vill vidare
erinra om att de medel som hittills anvisats för
energisatsningar i Östeuropa disponeras av NUTEK och att verket
prioriterar åtgärder för minskning av koldioxidutsläpp och
energieffektivisering. Enligt vad utskottet erfarit arbetar
NUTEK i de baltiska staterna, enligt egen bedömning
framgångsrikt, med projekt för bl.a. konvertering av
kolkraftverk till biobränsledrift (träflis) och för
energieffektivisering. I S:t Petersburgsområdet pågår arbete med
att etablera kontakter, och i Polen förbereds projekt i samma
syfte. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo683
i väsentliga delar tillgodosett. Motionen bör inte påkalla någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet delar den oro över försurningssituationen i
Västsverige som kommer till uttryck i motion Jo611 och har vid
flera tillfällen betonat vikten av att de medel som avsätts för
miljöåtgärder i våra närområden används på ett kostnadseffektivt
sätt. Utskottet är emellertid inte berett att i detta sammanhang
förorda ett program med den särskilda inriktning som föreslås i
motionens yrkande 4. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det
inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

Med anledning av motion Jo692 vill utskottet erinra om att
stödet till miljöinsatser i Östersjöregionen är en ny stödform,
varför fortsatta insatser inte alltid kan grundas på
utvärderingar. Insatser genomförs dock alltid i nära samarbete
med mottagarlandet och till övervägande del med krav på att
mottagarlandet gör egna ekonomiska åtaganden för insatsen.
Hittills vunna erfarenheter tyder på att avsatta medel planeras
och används på ett kostnadseffektivt och väl prioriterat sätt.
Som utskottet tidigare har konstaterat spelar Sverige en
pådrivande roll i Östersjösamarbetet. I enlighet med riksdagens
beslut hösten 1992 är det i huvudsak tre områden som
inledningsvis kommer i fråga för svenskt stöd, nämligen
kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd, miljöanpassning av
jordbruket och avloppsreningsverk (prop. 1992/93:99, JoU11,
rskr. 138). För kunskapsuppbyggnad inom miljöområdet i Baltikum
föreslår regeringen i årets budgetproposition
10 miljoner kronor. Utskottet har vidare erfarit att Svenska
kommunförbundet i en skrivelse till regeringen har begärt medel
för satsningar på utbyggnad av reningsverk i vänorter i de
baltiska staterna i utbyte mot uppskov med investeringar i
kväverening vid de egna reningsverken. Svaren från
remissinstanserna bereds i regeringskansliet inför ett kommande
beslut i ärendet. Det direkta stöd som BITS (Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete) förvaltar har
till syfte att främja demokratiseringsprocessen och
reformsträvandena mot marknadsekonomi samt åstadkomma
förbättringar av miljön. Inom ramen för detta stöd har BITS
avsatt medel för fördjupat vänortssamarbete mellan svenska
kommuner och deras länsförbund och kommuner, eller motsvarande,
i de baltiska staterna, Polen och Ryssland. Medlen förvaltas av
Svenska kommunförbundet. Samarbetet, som utvidgas successivt,
inleddes år 1990 och den vanligaste projekttypen utgörs av
miljöprojekt. I projekten deltar även svenska företag. För
innevarande budgetår disponerar Svenska kommunförbundet
10 miljoner kronor. År 1990 öppnades möjligheter för ungdomar
från Estland, Lettland och Litauen att praktisera i Sverige.
Överenskommelserna formaliseras nu genom bilaterala avtal som
innebär att 300 ungdomar från varje land i tremånadersperioder
kan praktisera sammanlagt högst ett år i Sverige. Avtalet med
Estland ingicks i september 1992 och med Lettland helt nyligen.
Avtalet med Litauen är under utarbetande. I övrigt vill
utskottet hänvisa till sina uttalanden våren 1993 i samband med
behandlingen av en proposition om åtgärder mot klimatpåverkan
(prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361). Utskottet konstaterade
att det får anses vara en tradition i svensk biståndspolitik att
åtgärdsprogram och projekt utformas i nära samarbete med de
länder som blir föremål för insatserna. Vidare erinrade
utskottet om de diskussioner som på olika nivåer har ägt rum och
ständigt pågår, och där önskemål har framförts från de berörda
länderna i Central- och Östeuropa om prioriteringar och
utformningen av samarbetet på såväl multilateral som bilateral
nivå. Utskottet framhöll också att det givetvis är positivt om
svenska biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen
i Sverige eller gynna svenska småföretagare men underströk att
detta inte bör vara syftet med biståndet. Vad utskottet nu
anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion Jo692
yrkande 4. Motionsyrkandet bör inte medföra någon vidare åtgärd
från riksdagens sida.

Medel till de svenska satsningarna på miljöförbättrande
åtgärder i Östeuropa anvisas i dag över fyra olika huvudtitlar,
och ansvaret för genomförandet ankommer på ett flertal
myndigheter. Våren 1993 förutsatte utskottet att en samlad
redovisning av de totala statliga satsningarna inom
miljösamarbetet med Östeuropa lämnas till riksdagen. Enligt vad
utskottet erfarit kan en sådan redovisning förväntas under maj
månad 1994. Utskottet har vidare erfarit att Nordiska rådet
från samtliga nordiska länder har begärt underlag för en
redovisning av det samlade nordiska biståndet till Östeuropa. De
svenska uppgifterna samordnas inom Östeuropasekretariatet, som
skall lämna sitt svar i slutet av mars 1994. Med det anförda
finner utskottet syftet med motion Jo694 yrkande 13 i allt
väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte påkalla någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Med anledning av motion Jo694 yrkande 14 vill utskottet,
utöver vad utskottet uttalat ovan, anföra följande. Ansvaret för
insatserna på olika områden ankommer på en rad myndigheter --
bl.a. BITS, Swedecorp genom investeringsföretaget Swedefund AB,
NUTEK och Svenska kommunförbundet. Inom ramen för Nordiska rådet
finansierar NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation)
investeringar och medverkar i projekt av nordiskt miljöintresse
i Central- och Östeuropa. Sommaren 1993 utvärderades det ovan
nämnda fördjupade vänortssamarbetet på BITS uppdrag, och enligt
rapporten förefaller samarbetet kostnadseffektivt i jämförelse
med kommersiella alternativ, och Kommunförbundet förefaller
sköta sitt uppdrag väl. Som utskottet anfört ovan är emellertid
stödet till miljöinsatser i Central- och Östeuropa en ny
stödform, varför fortsatta insatser inte alltid kan grundas på
utvärderingar. Utskottet är därför inte berett att i detta
sammanhang tillmötesgå kravet i motion Jo694 yrkande 14 om en
särskild utredning. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte
kan anses tillgodosett.

9. Koncessionsnämnden för miljöskydd (A 9)

Propositionen

Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central
förvaltningsmyndighet med huvudsaklig uppgift att pröva frågor
rörande miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen
(1969:387). Nämnden bereder vidare vissa frågor åt regeringen
enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.
och har också uppgifter som besvärsinstans enligt bilavgaslagen
(1986:1386). För budgetåret 1994/95 föreslås 17 835 000 kr
anvisade.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft
några invändningar i revisionsberättelsen angående
Koncessionsnämnden för miljöskydd.

De riktlinjer som lades fast i 1992 års budgetproposition bör
gälla även för budgetåret 1994/95. Den pågående översynen av
miljölagstiftningen kan på sikt leda till förändringar av
Koncessionsnämndens verksamhet. Vid beräkningen av ramanslaget
för budgetåret 1994/95 har regeringen i övrigt utgått från att
verksamheten skall kunna bedrivas med i princip oförändrade
resurser.

Motionen

I motion Jo692 (nyd) yrkande 14 begärs en sänkning av
anslaget med 300 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet gör samma bedömning som miljöministern vad gäller
resursbehovet för Koncessionsnämndens verksamhet. Därmed
avstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 14 om en sänkning av
anslaget.

10. Bidrag enligt internationella miljökonventioner och
avtal m.m., m.fl. anslag (A 12 och A 13)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under A 12
och A 13 (s. 30--32).

11. Stockholms internationella miljöinstitut (A 14)

Propositionen

Stockholms internationella miljöinstituts (SEI) huvudsakliga
uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut resultatet av
studier och forskning vad gäller värdering och utveckling av
miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad
miljöstyrning och strategier för en hållbar utveckling. SEI har
byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat
forskningen inom områden som är relevanta för de globala
miljöproblemen. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a.
energistudier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och på
miljövärden. SEI har engagerat sig alltmer i miljöfrågor i
Östersjöregionen, främst de baltiska staterna.

Med hänsyn till att SEI har etablerat sig som en
internationellt erkänd kraft på miljöområdet bedömer regeringen
att det bör finnas intresse hos andra länder och organisationer
att medverka till finansieringen av den framtida verksamheten
vid SEI. För verksamheten föreslås 12 miljoner kronor.

Motionen

Enligt motion Jo649 (v) yrkande 11 bör anslaget höjas med
10 miljoner kronor.

Utskottets överväganden

Utskottet gör samma bedömning som regeringen beträffande
medelsbehovet för Stockholms internationella miljöinstitut och
avstyrker på den grunden motion Jo649 yrkande 11.

12. Forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling (A 15)

Propositionen

Medlen disponeras av Programrådet för forskning för ett
avfallssnålt samhälle, Avfallsforskningsrådet (AFR). Vid sidan
av och som komplettering till den forskningsverksamhet i landet
som sker inom avfallsområdet skall AFR stödja forskning för att
utveckla teknik och styrmedel som leder till miljöanpassade
produkter, minskade avfallsmängder och mindre farligt avfall.

Avfallsforskningsrådets program genomförs i samverkan med
universitet och högskolor, industri, organisationer samt
statliga och kommunala organ inom och utom Sverige. Förutom stöd
till forskningsprojekt lämnar AFR stöd också till universitet
och högskolor för ökade utbildningsinsatser inom rådets
verksamhetsområde. Rådet lämnar även stöd till
utvecklingsprojekt av mera tillämpad karaktär.

AFR har för innevarande treårsperiod 1993/94--1995/96 tillsatt
fyra programkommittéer med uppgift att leda och utveckla resp.
forskningsområde.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har rådet
valt att prioritera fyra nyckelområden för en kretsloppsanpassad
samhällsutvecklng: Systemkunskap, Miljöanpassade produkter,
Miljöanpassad restproduktanvändning och Miljöanpassad
avfallsdeponering.

AFR:s verksamhet utgår från propositionen om forskning för
kunskap och framsteg (1992/93:170, JoU18, rskr. 398). För
ändamålet föreslås 32 497 000 kr. För AFR:s del beräknar
regeringen att produktivitets- och effektivitetskravet motsvarar
en nedskrivning av anslaget med drygt 600 000 kr.

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1993/94--1995/96. I propositionen om
kunskap och framsteg (1992/93:170, JoU18, rskr. 398) angav
regeringen att avfallsområdet från budgetåret 1994/95 kommer att
kräva betydligt större belopp än vad som för närvarande står
till förfogande. Regeringens bedömning vid denna tidpunkt var
att frågan om finansiering av en ökning av anslagen var beroende
av löntagarfondernas användning. Enligt vad regeringen erfar har
AFR tagit inledande kontakter med företrädare för Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning (MISTRA) i syfte att få till stånd en
sådan ökning av medlen för forskningsinsatser inom
avfallsområdet. I avvaktan på resultatet av dessa kontakter
bedömer regeringen att anslagsnivån bör hållas i huvudsak
oförändrad.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion Jo649 (v) yrkande 14 att
anslaget höjs med 20 miljoner kronor. Enligt motion Jo692
(nyd) yrkande 15 bör anslaget sänkas med 600 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet delar miljöministerns uppfattning om medelsbehovet
för Avfallsforskningsrådet och avstyrker på den grunden
motionerna Jo649 yrkande 14 och Jo692 yrkande 15.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sysselsättningsskapande miljöåtgärder

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkande 1,

res. 1 (s)

2. beträffande Statens naturvårdsverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Jo653, 1993/94:Jo656 yrkande 5,
1993/94:Jo661, 1993/94:Jo692 yrkande 8 och 1993/94:Jo694
yrkandena 3--6 och 35--37 till Statens naturvårdsverk för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 421 202 000 kr,

res. 2 (s)
res. 3 (nyd)

3. beträffande stranderosion

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo607,

4. beträffande återskapande av våtmarker

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo693 yrkande 2,

5. beträffande halvering av Naturvårdsverket

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo692 yrkande 7,

res. 4 (nyd)

6. beträffande redovisning av medel från
energibeskattningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo649 yrkande 9,

men. (v) - delvis

7. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 9 till Bidrag till
miljöarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 89 850 000 kr,

res. 5 (nyd)

8. beträffande kommunernas miljöarbete

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo649 yrkandena 5 och 6,

men. (v) - delvis

9. beträffande bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo649 yrkande 16 till Bidrag till
kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 198 000 000 kr,

men. (v) - delvis

10. beträffande kalkningsverksamhet i Västmanland

att riksdagen avslår motion 1993/94:A457 yrkande 6,

11. beträffande investeringar inom miljöområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 18, 1993/94:Jo692
yrkande 10 och 1993/94:Jo694 yrkande 17 till Investeringar
inom miljöområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 190 445 000 kr,

res. 6 (s)
res. 7 (nyd)
men. (v) - delvis

12. beträffande värdefulla naturområden

att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1994/95 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med
förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden
som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret
1995/96,

13. beträffande finansiering av mark för naturvårdsändamål

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 11,

14. beträffande anslag för budgetåret 1995/96

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo635 yrkande 1,

15. beträffande medel för naturreservat i Östergötland

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo656 yrkande 4,

16. beträffande miljöforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 17, 1993/94:Jo670
och 1993/94:Jo692 yrkande 11 till Miljöforskning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
157 096 000 kr,

res. 8 (s)
res. 9 (nyd)
men. (v) - delvis

17. beträffande forskning om den s.k. älgsjukan

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo638 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande landskapsvårdande åtgärder

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 19, 1993/94:Jo692
yrkande 12 och 1993/94:Jo694 yrkande 16 till
Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 250 000 000 kr,

res. 10 (s)
res. 11 (nyd)
men. (v) - delvis

19. beträffande administration av landskapsvårdsmedel

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo656 yrkande 2,

20. beträffande användning av landskapsvårdsmedel m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo225 yrkande 1,
1993/94:Jo228, 1993/94:Jo602, 1993/94:Jo656 yrkandena 1 och 3
och 1993/94:Jo693 yrkande 9,

21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade
områden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 20, 1993/94:Jo692
yrkande 13 och 1993/94:Jo694 yrkande 2 till Sanering och
återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 29 880 000 kr,

res. 12 (s)
res. 13 (nyd)
men. (v) - delvis

22. beträffande åtgärder för mark- och vattenområden

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo693 yrkande 10,

23. beträffande miljöinsatser i Östersjöregionen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo649 yrkande 10 till Miljöinsatser
i Östersjöregionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 191 800 000 kr,

men. (v) - delvis

24. beträffande åtgärder i Östersjöregionen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo611 yrkande 4,
1993/94:Jo683 och 1993/94:Jo692 yrkande 4,

res. 14 (nyd)

25. beträffande en samlad redovisning av energi- och
miljöbiståndet till de baltiska staterna, m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkandena 13
och 14,

26. beträffande Koncessionsnämnden för miljöskydd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 14 till
Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 17 835 000 kr,

res. 15 (nyd)

27. beträffande bidrag enligt internationella
miljökonventioner och avtal m.m.

att riksdagen till Bidrag enligt internationella
miljökonventioner och avtal m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 7 950 000 kr,

28. beträffande visst internationellt miljösamarbete

att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
36 947 000 kr,

29. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo649 yrkande 11 till Stockholms
internationella miljöinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 12 000 000 kr,

men. (v) - delvis

30. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 14 och 1993/94:Jo692
yrkande 15 till Forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 32 497 000 kr.

res. 16 (nyd)
men. (v) - delvis

Stockholm den 17 mars 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Ivar Virgin

I beslutet har deltagit: Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson
(m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart
Brunander (c), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Max
Montalvo (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m),
Sinikka Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Lennart Fremling (fp) och
Carl Olov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Sysselsättningsskapande miljöåtgärder (mom. 1)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla
Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens sida"
bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo694 har regeringen har inte satsat
tillräckliga arbetsmarknadspolitiska medel på s.k. gröna jobb.
Inventeringsarbete, skötsel av naturreservat, restaurering av
kulturmiljöer o.d. är exempel på beprövade sysselsättningar som
kan bekostas av AMS-medel. Regeringen borde ha stimulerat till
tidigareläggning av vissa angelägna arbeten. Det gäller bl.a.
reinvesteringar i kommunernas läckande vatten- och
avloppsledningar samt sanering av inomhusmiljön i kommunernas
fastighetsbestånd. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo694 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande sysselsättningsskapande miljöåtgärder
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo694 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Statens naturvårdsverk (mom. 2)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla
Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 6" bort ha
följande lydelse:

I sitt betänkande Handlingsplan mot buller (SOU 1993:65) gör
Bullerutredningen den bedömningen att man med åtgärder under en
tioårsperiod och till en kostnad av 800 miljoner kronor per år
kan komma till rätta med de mest allvarliga bullerproblemen i
befintlig bebyggelse. Bullersanering är därför ytterligare ett
område som lämpligen kan bli föremål för
sysselsättningsåtgärder. Arbetet med bullervallar, insättning av
treglasfönster och isolering av fasader ger anläggnings- och
byggjobb. Utskottet tillstyrker därför motion Jo694 yrkande 3
att Naturvårdsverket tillförs 100 miljoner kronor för bidrag
till bullersanering.

Utskottet tillstyrker även förslagen i motion Jo694 yrkandena
35, 36 och 37 om 100 miljoner kronor för kväverening i de
kustnära reningsverken, 200 miljoner kronor för reinvesteringar
i kommunernas VA-nät resp. 110 miljoner kronor för
förbättringar av enskilda avloppsanläggningar.

Under den förra lågkonjunkturen utfördes betydelsefulla natur-
och kulturvårdande insatser. Som anförs i motion Jo694 bör för
vård och skötsel av naturreservat, upprustning av leder m.m.
anvisas 35 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker därmed motionens yrkande 4.

Över hela vårt land pågår en rad mindre projekt med angelägna
byggnationer, inventeringar m.m. Som anförs i motion Jo694 bör
bidrag ges till två sådana projekt. Det ena projektet är en
besöksanläggning vid sjön Tåkern. Enligt vad utskottet erfarit
är kostnaden beräknad till ca 10 miljoner kronor exkl.
projektering. Utskottet tillstyrker således motionerna Jo653,
Jo656 yrkande 5 och Jo694 yrkande 5 om 8 miljoner kronor för
byggande av en besöksanläggning vid Tåkern.

Det andra projektet är ett försöksprojekt med hövder för att
minska stranderosionen i Skåne. Projektet bekostas i dag till
största delen av de berörda kommunerna och av villaägarna i
området. Naturvårdsverket har beviljat forskningsmedel för en
studie om anläggningarnas påverkan på naturen. Den totala
kostnaden för projektet är beräknad till 18 miljoner kronor.
Utskottet, som därmed tillstyrker motion Jo694 yrkande 6,
föreslår att riksdagen anvisar 7 miljoner kronor för
detta ändamål.

Som anförs i motion Jo694 bör Naturvårdsverket samordna och
prioritera kommunernas miljöinvesteringar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande Statens naturvårdsverk
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motionerna 1993/94:Jo653, 1993/94:Jo656 yrkande 5,
1993/94:Jo661 och 1993/94:Jo694 yrkandena 3--6 och 35--37 och
med avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 8 till Statens
naturvårdsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
981 202 000 kr,

3. Statens naturvårdsverk (mom. 2)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Jordbruksutskottet gör" och slutar med "yrkande 8"
bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av det mycket ansträngda statsfinansiella läget
anser utskottet, i likhet med motionärerna i motion Jo692, det
nödvändigt att ålägga myndigheterna ett mer långtgående
produktivitets- och effektivitetskrav än vad regeringen föreslår
i budgetpropositionen. Som anförs i motionens yrkande 8 bör
därför anslaget till Statens naturvårdsverk sänkas med
8 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 8 och avstyrker
motionerna Jo653, Jo656 yrkande 5, Jo661 och Jo694
yrkandena 3--6 och 35--37.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande Statens naturvårdsverk
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo692 yrkande 8 och med avslag på
motionerna 1993/94:Jo653, 1993/94:Jo656 yrkande 5,
1993/94:Jo661 och 1993/94:Jo694 yrkandena 3--6 och 35--37 till
Statens naturvårdsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 413 202 000 kr,

4. Halvering av Naturvårdsverket (mom. 5)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "I vårt" och på s. 13 slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:

Statens naturvårdsverk har en årlig budget som överstiger
400 miljoner kronor. Medlen används för nationell
miljöövervakning, miljöutredningar, vård av naturreservat samt
för verkets informationsinsatser, löne- och lokalkostnader.
Antalet anställda uppgår till ca 600 personer. Som anförs i
motion Jo692 måste Naturvårdsverket, mot bakgrund av det
förbättrade miljöläget i vårt land, anses överdimensionerat.
Vissa verksamheter bör kunna avvecklas och andra begränsas till
sin omfattning. Dessutom bör rationaliseringsarbetet kunna
bedrivas mer effektivt än hittills. Frigjorda resurser bör inom
ramen för andra projekt bättre kunna gagna miljöarbetet.
Utskottet ansluter sig således till motionens yrkande 7 att en
plan bör utarbetas med målsättningen att kostnaderna för
Naturvårdsverket skall halveras till år 2000. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo692 yrkande 7 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande halvering av Naturvårdsverket
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo692
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Bidrag till miljöarbete (mom. 7)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Inledningsvis vill" och på s. 14 slutar med
"yrkande 9" bort ha följande lydelse:

I propositionen anför miljöministern att Sverige bör ha en
högre ambitionsnivå än omvärlden när det gäller arbetet med
lokala Agenda 21 i kommuner och ideella organisationer.
Utskottet ansluter sig dock till motion Jo692 yrkande 9 att
nivån kan sänkas med motsvarande 3 miljoner kronor. Utskottet
tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande bidrag till miljöarbete
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 9 till Bidrag till
miljöarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 86 850 000 kr,

6. Investeringar inom miljöområdet (mom. 11)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla
Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Inledningsvis vill" och slutar med "av anslaget"
bort ha följande lydelse:

Det kan konstateras att behovet att öka de ekonomiska
resurserna för intrångsersättning och inköp av naturreservat är
stort. Eftersom skogen i form av orörd mark för forskning samt
för friluftslivet är av vitalt intresse för samhället bör staten
inte frånhända sig ansvaret för naturvården. Som föreslås i
motion Jo694 bör anslaget för inköp av mark öka med
22 miljoner kronor. Det anförda innebär att utskottet
tillstyrker motionens yrkande 17 och avstyrker motionerna Jo649
yrkande 18 och Jo692 yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande investeringar inom miljöområdet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo694 yrkande 17 och med avslag på
motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 18 och 1993/94:Jo692
yrkande 10 till Investeringar inom miljöområdet för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
212 445 000 kr,

7. Investeringar inom miljöområdet (mom. 11)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Inledningsvis vill" och slutar med "av anslaget"
bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av det mycket ansträngda statsfinansiella läget
är det enligt utskottets mening nödvändigt att sänka
ambitionsnivån när det gäller inrättande av skyddade områden för
naturvårdsändamål. Utskottet tillstyrker därför motion Jo692
yrkande 10 om en sänkning av anslaget med 25 miljoner kronor.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo649 yrkande 18
och Jo694 yrkande 17.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande investeringar inom miljöområdet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo692 yrkande 10 och med avslag på
motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 18 och 1993/94:Jo694
yrkande 17 till Investeringar inom miljöområdet för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
165 445 000 kr,

8. Miljöforskning (mom. 16)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla
Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "om älgsjukan"
bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jo670 vill utskottet
inledningsvis betona vikten av det ideella arbete som görs av
landets jägare när det gäller provtagning på och rapportering om
älgar som insjuknat eller dött i den s.k. älgsjukan. Som
utskottet anför i det följande måste emellertid forskningen om
sjukdomen ges högre prioritet än vad den har i dag. Resurser
måste avsättas i en sådan omfattning att relevanta motåtgärder
kan vidtas och eventuella samband mellan sjukdomen och
förändringar i miljön kan klarläggas. Utskottet tillstyrker mot
den bakgrunden yrkandet i motion Jo670 att ytterligare
2 miljoner kronor tillförs anslaget för miljöforskning. Det
anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo649
yrkande 17 och Jo692 yrkande 11.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:

16. beträffande miljöforskning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo670 och med avslag på motionerna
1993/94:Jo649 yrkande 17 och 1993/94:Jo692 yrkande 11 till
Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 159 096 000 kr,

9. Miljöforskning (mom. 16)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "om älgsjukan"
bort ha följande lydelse:

Det statsfinansiella läget gör det enligt utskottets mening
nödvändigt att sänka ambitionsnivån även på
miljöforskningsområdet. Utskottet tillstyrker därför motion
Jo692 yrkande 11 om en sänkning av anslaget med
3 miljoner kronor och avstyrker motionerna Jo649
yrkande 17 och Jo670.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:

16. beträffande miljöforskning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo692 yrkande 11 och med avslag på
motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 17 och 1993/94:Jo670 till
Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 154 096 000 kr,

10. Landskapsvårdande åtgärder (mom. 18)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla
Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Det kan" och slutar med "yrkande 16" bort ha
följande lydelse:

Formerna för NOLA- och landskapsvårdsstöd har successivt
utvidgats och stöden utgör i dag permanenta inslag i
naturvårdspolitiken. Som föreslås i motion Jo694 bör för nästa
budgetår ytterligare 50 miljoner kronor anvisas för ändamålet.
Utskottet tillstyrker således motionens yrkande 16 och
avstyrker motionerna Jo649 yrkande 19 och Jo692 yrkande 12.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:

18. beträffande landskapsvårdande åtgärder
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo694 yrkande 16 och med avslag på
motionerna 1993/1994:Jo649 yrkande 19 och 1993/94:Jo692
yrkande 12 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr,

11. Landskapsvårdande åtgärder (mom. 18)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Det kan" och slutar med "yrkande 16" bort ha
följande lydelse:

Av propositionen framgår att 176 miljoner kronor är
uppbundna i avtal om landskapsvård och att avtalstecknandet sker
i hög takt. Det föreligger enligt utskottets mening risk för att
de resurser som anvisats för innevarande budgetår inom kort
kommer att ha tagits i anspråk. Eftersom statens finanser inte
ger utrymme för de stora åtaganden som regeringen föreslår
måste, vilket anförs i motion Jo692, denna utveckling hejdas
snarast. Utskottet ansluter sig därför till förslaget i
motionens yrkande 12 om en sänkning av anslaget med
30 miljoner kronor. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Jo649 yrkande 19 och Jo694 yrkande 16.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:

18. beträffande landskapsvårdande åtgärder
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo692 yrkande 12 och med avslag på
motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 19 och 1993/94:Jo694
yrkande 16 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 220 000 000 kr,

12. Sanering och återställning av miljöskadade
områden (mom. 21)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla
Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Som anförs" och slutar med "2 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Som anförs i motion Jo694 är sanering av förorenad mark ett av
de områden som under rådande lågkonjunktur kan verka
sysselsättningsskapande. Som exempel på saneringsobjekt kan
nämnas Sala, där marken är kontaminerad av bly från gammal
gruvdrift och slagghögar. Avsikten är att schakta bort det
översta markskiktet med början på lekplatser, skol- och
daghemsgårdar. Enbart i Sala innebär saneringen kostnader på
flera hundra miljoner kronor och kan beräknas sysselsätta
åtminstone några hundra personer. I andra fall krävs betydligt
mer avancerade metoder för att komma till rätta med problemen.
För sanering av mark bör därför, i enlighet med motion Jo694
yrkande 2, anvisas 100 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker
motionsyrkandet och avstyrker motionerna Jo649 yrkande 20 och
Jo692 yrkande 13.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:

21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade
områden
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo694 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 20 och 1993/94:Jo692
yrkande 13 till Sanering och återställning av miljöskadade
områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 129 880 000 kr,

13. Sanering och återställning av miljöskadade områden
(mom. 21)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Som anförs" och slutar med "2 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet finner, i likhet med motionärerna i motion Jo692,
att det under förevarande anslag finns utrymme för en minskning
med 2 miljoner kronor vad gäller stödet till
insamlingskampanjer för kasserade kvicksilverhaltiga produkter
och varor. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo692
yrkande 13 och avstyrker motionerna Jo649 yrkande 20 och Jo694
yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:

21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade
områden
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo692 yrkande 13 och med avslag på
motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 20 och 1993/94:Jo694
yrkande 2 till Sanering och återställning av miljöskadade
områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 27 880 000 kr,

14. Åtgärder i Östersjöregionen (mom. 24)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Med anledning av motion Jo692" och på s. 25 slutar
med "vidare åtgärd från riksdagens sida" bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motion Jo692 har miljösituationen i de baltiska
staterna visat sig vara katastrofal. Föråldrade kärnkraftverk
och avfallslager utgör en allvarlig säkerhetsrisk för vår
livsmiljö. Den radioaktiva sjön Sillanmä i Estland är ett
exempel på ett sådant riskområde. Ett annat problem är att
reningsgraden i ländernas reningsverk visat sig vara nästan
obefintlig. Samma förhållanden gäller Polen. En av
huvuduppgifterna på miljöområdet måste därför vara att genom
internationellt samarbete verka för att återställa
Östersjöregionens miljö och att utveckla Östersjöområdet i
positiv riktning. Innan Sverige satsar ytterligare medel i
miljöprogram är det emellertid av vikt att Östersjöregionens
miljöproblem blir belysta i ett större sammanhang. För att
anvisade medel skall kunna användas med önskad effektivitet
krävs en noggrann analys av förhållandena i området. En sådan
analys kan komma att ge vid handen att maximal effektivitet både
vad gäller anvisade medel och hållbara miljöförbättringar
förutsätter att genom t.ex. exportkreditgarantier ett fungerande
finanssystem och ett ökat handelsutbyte kan skapas.

Inom ramen för Helsingforskommissionen har länderna runt
Östersjön redan utarbetat ett gemensamt åtgärdsprogram.
Programmet har kostnadsberäknats till cirka 150 miljarder
kronor. Arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammet och att
finna finansieringslösningar kommer att bli en viktig uppgift
under de närmaste åren. Som anförs i motion Jo692 måste de
svenska insatserna syfta till att maximera miljöåtgärderna per
investerad krona. Detta innebär att svensk miljö kan förbättras
genom att investeringar i reningsverk och anläggningar i ökad
omfattning inriktas på de baltiska staterna och Polen. För att
bl.a. högre effektivitet och samverkansfördelar skall kunna
uppnås anser utskottet att de nordiska länderna bör fatta beslut
om att utse var sitt land i Östersjöområdet till prioriterat
projektland.

Det kan konstateras att hittills gjorda miljösatsningar i
alltför liten utsträckning har lett till reella förändringar och
konkreta resultat. Konsultrapporter och kunskapsöverföring kan
förbättras. Tydliga och höga krav bör ställas på
mottagarländerna samt på berörda biståndsorganisationer och
företag. Kraven skall bl.a. innebära konkreta och tydliga mål,
delmål och tidsplaner. För att uppnå detta är det enligt
utskottets mening nödvändigt att öka kontrollen av de svenska
investeringarna.

Genom att beakta de baltiska ländernas egen prioritering av
miljöåtgärder anser utskottet att goda resultat kan uppnås med
begränsade resurser. Ländernas miljö- och demokratiutveckling
bör uppmuntras i form av utökad samverkan mellan vänorter i
Sverige resp. de baltiska staterna. För att på sikt medverka
till ett ökat miljömedvetande i Östersjöregionen bör Sverige
t.ex. i ökad omfattning delta med gästföreläsare vid de baltiska
skolorna och medverka i forsknings- och utbildningssammanhang.
Vad gäller de svenska miljösatsningarna i Östersjöområdet vill
utskottet betona vikten av att det även bedrivs projekt som är
lämpliga för svenska småföretagare. Vidare bör övervägas att ta
till vara den svenska yrkeskunskap som finns representerad bland
arbetslösa genom att låta yrkesskickliga arbetslösa delta i
vissa av Sveriges miljöprogram för Östersjöområdet. Sverige bör
även öppna sina gränser för lärlingar från de baltiska staterna.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo692 yrkande 4
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:

24. beträffande åtgärder i Östersjöregionen
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo692
yrkande 4 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo611
yrkande 4 och 1993/1994:Jo683 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

15. Koncessionsnämnden för miljöskydd (mom. 26)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet gör" och slutar med "av anslaget" bort ha
följande lydelse:

Som utskottet ovan (res. 3) anfört är det, mot bakgrund av
det mycket ansträngda statsfinansiella läget, nödvändigt att
ålägga myndigheterna ett mer långtgående produktivitets- och
effektivitetskrav än vad regeringen föreslår i årets
budgetproposition. Utskottet ansluter sig därför till motion
Jo692 yrkande 14 om en sänkning av anslaget med 300 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:

26. beträffande Koncessionsnämnden för miljöskydd
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 14 till
Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 17 535 000 kr,

16. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling
(mom. 30)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 15" bort
ha följande lydelse:

Som utskottet ovan (res. 3) anfört är det, mot bakgrund av
det mycket ansträngda statsfinansiella läget, nödvändigt att
ålägga myndigheterna ett mer långtgående produktivitets- och
effektivitetskrav än vad regeringen föreslår i årets
budgetproposition. Utskottet ansluter sig därför till motion
Jo692 yrkande 15 om en sänkning av anslaget med 600 000 kr.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo649 yrkande 14.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande
lydelse:

30. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo692 yrkande 15 och med avslag på motion
1993/94:Jo649 yrkande 14 till Forskning för en
kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 31 897 000 kr.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Redovisning av medel från energibeskattningen

I samband med energiskatteomläggningen avsattes
500 miljoner kronor för att huvudsakligen användas för
utveckling av energisektorn i miljövänlig riktning
(prop. 1991/92:150, bilaga 1:5, FiU30, NU9y, rskr. 350).
Enligt årets budgetförslag skall emellertid merparten av dessa
medel anvisas för andra ändamål såsom biologisk mångfald, Miljö-
och naturresursdepartementets förvaltningskostnader,
lantmäteriverksamhet m.m. Ändamålen är i och för sig vällovliga
men saknar samband med energisektorn. Endast 35 % av det totala
beloppet om 500 miljoner kronor föreslås för ursprungligen
avsedda ändamål. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om användning av medlen i
enlighet med riksdagens tidigare beslut. Riksdagen bör således
bifalla motion Jo649 yrkande 9 (Hemställan mom. 6).

Kommunernas miljöarbete

Kommunerna har under senare år ålagts alltmer omfattande
uppgifter när det gäller miljöskyddsarbetet. Det är därför av
vikt att de också tillförs resurser att utföra dessa uppgifter.
Vänsterpartiet framhåller i andra motioner behovet av en stärkt
kommunal ekonomi. Ett sätt är härvid att genom statsbidrag
premiera kommuner som driver ett engagerat miljöarbete.
Riksdagen bör därför bifalla motion Jo649 yrkande 5 om 15
miljoner kronor till att stödja kommunernas miljöarbete
(Hemställan mom. 8).

En genomgång av de åtgärder som kommunerna vidtagit visar att
de kommit olika långt i miljöskyddsarbetet. Trots att
lagstiftningen kräver det, har många kommuner ännu inte
upprättat t.ex. avfallsplaner. Regeringen bör få i uppdrag att
utforma förslag om hur de kommuner som visat en lägre
ambitionsnivå skall förmås driva miljöarbetet mer effektivt och
kraftfullt. Undersökningar ger vid handen att det finns behov av
en utökad miljötillsyn. Många verksamheter som ger upphov till
negativ miljöpåverkan står i dag utanför samhällets tillsyn, och
den kommunala verksamheten bör utövas även på detta område.
Riksdagen bör således i enlighet med motion Jo649 yrkande 6
begära att regeringen redovisar en analys av möjligheterna att
höja den kommunala ambitionsnivån inom miljöskyddsverksamheten
(Hemställan mom. 8).

Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag

För Sveriges del är försurningen ett av de mest akuta
miljöproblemen och situationen förvärras sakta men säkert.
14 000 sjöar och 120 000 km rinnande vatten beräknas vara
skadade. Kalkningsprogrammet kan i dag omfatta endast
5 000 sjöar. Även om kalkning är en nödåtgärd i avvaktan på
att källorna till miljöproblemen skall kunna angripas finns det
ett stort behov både av nykalkning och upprepade
kalkningsåtgärder i tidigare behandlade områden. Det kan
konstateras ett stort kalkningsbehov i landets södra delar och
att behovet av nykalkning är särskilt stort i Norrlands inland.
Situationen är nu så allvarlig att det inom en nära framtid
kommer att bli aktuellt med storskalig markkalkning. Sådan
kalkning förutsätter emellertid ytterligare forskning på
området. Innan effektiva miljöavgifter införs för de
verksamheter som orsakar försurningen måste medel tas från
statskassan. Vänsterpartiet anser att det belopp som regeringen
anvisar för ändamålet är helt otillräckligt. Riksdagen bör
därför bifalla motion Jo649 yrkande 16 om ytterligare
50 miljoner kronor för kalkningsverksamhet (Hemställan
mom. 9).

Investeringar inom miljöområdet

Det saknas i dag tillräckliga medel för förvärv av värdefulla
naturområden. Troligen finns behov av ökat skydd för de tidigare
domänreservaten och även för annan mark i f.d. Domänverkets ägo.
Med tillräckliga resurser skulle t.ex. det skyddsvärda område
som Njakafjäll utgör ha kunnat skonas. Striden om Njakafjäll
visar tydligt att vad som återstår av kommande budget knappast
kommer att förslå för den framtida verksamheten. Riksdagen bör
därför i enlighet med motion Jo649 yrkande 18 för detta ändamål
anvisa 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag
(Hemställan mom. 11).

Miljöforskning

En förutsättning för att vi skall kunna lösa miljöproblemen är
ständigt fördjupade kunskaper, vilket gör miljöforskning till
ett oerhört angeläget område. I Sverige satsas t.ex. 2,5 % av
forskningsmedlen på denna forskning. Av jämförbara länder
använder Nederländerna 3,8 %, Tyskland 3,4 % och Danmark 3 % av
de samlade forskningsresurserna för miljöforskning. För
fullföljande och utvecklande av intentionerna bakom FN:s
miljökonferens i Rio de Janeiro (UNCED) krävs ytterligare
forskning. Vänsterpartiet föreslår därför en sammanlagd ökning
av föreslagna medel med 30 miljoner kronor. Av detta belopp bör
2 miljoner kronor anvisas för forskning om den s.k. älgsjukan.
Riksdagen bör således bifalla motion Jo649 yrkande 17
(Hemställan mom. 16).

Landskapsvårdande åtgärder

Genom riksdagens beslut våren 1990 om en ny livsmedelspolitik
infördes en möjlighet för jordbrukare att under vissa
förutsättningar erhålla ersättning för den landskapsvård som
jordbruket delvis innebär. I samband med beslutet hävdade
Vänsterpartiet att det för detta ändamål skulle behövas minst
500 miljoner kronor per år. Berörda myndigheter gör i dag den
bedömningen att behovet uppgår till 350 miljoner kronor. Med
tanke på det kärva budgetläget föreslår vi emellertid att
anslaget höjs med 100 miljoner kronor. Riksdagen bör således
bifalla motion Jo649 yrkande 19 (Hemställan mom. 18).

Sanering och återställning av miljöskadade områden

Stora områden i vårt land har förgiftats av utsläpp.
Miljontals kubikmeter mark och sjöbotten läcker nu årligen
tonvis med tungmetaller och klorerade organiska föreningar, en
konsekvens av decenniers utsläpp från industrier och andra
verksamheter. Den totala kostnaden för att sanera dessa områden
kan komma att uppgå till 5 miljarder kronor. I förhållande till
dessa enorma behov framstår de resurser som det är möjligt att
avsätta via statsbudgeten som fullständigt otillräckliga.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära ytterligare förslag
om finansiering av saneringsåtgärderna. Naturvårdsverket
framhåller ett ökat behov av resurser för omhändertagande av
kvicksilverhaltigt avfall. Enligt verket erfordras för detta
ändamål 18 miljoner kronor medan regeringen föreslår endast
10 miljoner kronor. Mot bakgrund av det faktum att kvicksilver
och kvicksilverföreningar är bland de giftigaste och mest
långlivade ämnen som människan sprider och det stora problem som
våra kvicksilverförgiftade sjöar utgör är regeringens njugghet
på denna punkt obegriplig och skrämmande. Riksdagen bör därför i
enlighet med Vänsterpartiets motion Jo649 yrkande 20 för detta
ändamål anvisa 8 miljoner kronor utöver regeringens förslag
(Hemställan mom. 21).

Miljöinsatser i Östersjöregionen

Regeringen anser det angeläget att Sverige fortsätter att ta
sitt ansvar för åtgärdsprogrammet för Östersjön. Kostnaderna för
programmet uppskattas till minst 150 miljarder kronor och de
stiger för varje år. För ändamålet föreslår regeringen i årets
budget 191,8 miljoner kronor, dvs. 0,0013 %! Visserligen skall
kostnaderna bestridas av ett flertal länder, men med de resurser
Sverige avsätter kommer det att ta flera tusen år att rädda
Östersjön. Detta är naturligtvis oacceptabelt. Riksdagen bör
därför bifalla Vänsterpartiets motion Jo649 yrkande 10 och för
detta ändamål anvisa 200 miljoner kronor utöver regeringens
förslag (Hemställan mom. 23).

Stockholms internationella miljöinstitut

Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) bedriver en
mycket angelägen och uppmärksammad verksamhet som har betydelse
även för u-länderna och för Östeuropa. Institutet främjar
utvecklingen av ny teknik för en miljöanpassad och hållbar
samhällsutveckling. Verksamheten har utökats och institutet har
i dag kontor i bl.a. Estland. Regeringens bedömning att andra
länder och organisationer kommer att ha intresse av att
finansiera verksamheten kan i och för sig vara korrekt men utgör
inte tillräcklig grund för att försvåra verksamheten genom
alltför låga anslag. Visserligen finansieras en del av
projektverksamheten av andra länder och organisationer, men
grundfinansieringen bör ske via statsbudgeten. För att
verksamheten skall kunna utvecklas ytterligare bör riksdagen
bifalla Vänsterpartiets motion Jo649 yrkande 11 om 10 miljoner
kronor utöver regeringens förslag (Hemställan mom. 29).

Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

Enligt Vänsterpartiet bör 20 miljoner kronor utöver
regeringens förslag anvisas för forskning för en
kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Riksdagen bör därför
bifalla motion Jo649 yrkande 14 (Hemställan mom. 30).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 6, 8, 9, 11, 16, 18, 21, 23, 29 och 30 borde ha
hemställt:

6. beträffande redovisning av medel från
energibeskattningen

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo649 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

8. beträffande kommunernas miljöarbete

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo649
yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,

9. beträffande bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 16 till Bidrag till
kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 248 000 000 kr,

11. beträffande investeringar inom miljöområdet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo649 yrkande 18 och med avslag på
motionerna 1993/94:Jo692 yrkande 10 och 1993/94:Jo694
yrkande 17 till Investeringar inom miljöområdet för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
290 445 000 kr,

16. beträffande miljöforskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 17 och 1993/94:Jo670 och
med avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 11 till
Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 187 000 000 kr,

18. beträffande landskapsvårdande åtgärder

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo649 yrkande 19 och med avslag på
motionerna 1993/94:Jo692 yrkande 12 och 1993/94:Jo694
yrkande 16 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 350 000 000 kr,

21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade
områden

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo649 yrkande 20 och med avslag på
motionerna 1993/94:Jo692 yrkande 13 och 1993/94:Jo694
yrkande 2 till Sanering och återställning av miljöskadade
områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 37 880 000 kr,

23. beträffande miljöinsatser i Östersjöregionen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 10 till
Miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 391 800 000 kr,

29. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 11 till Stockholms
internationella miljöinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 22 000 000 kr,

30. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1993/94:Jo649 yrkande 14 och med avslag på motion
1993/94:Jo692 yrkande 15 till Forskning för en
kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 52 497 000 kr.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1993/94:AU4y

Bilaga

Resurser till naturvård

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet
tillfälle att avge yttrande över motionerna 1993/94:Jo607 av
Tuve Skånberg (kds), 1993/94:Jo653 av Sonia Karlsson m.fl.
(s), 1993/94:Jo656 yrkande 5 av Inge Carlsson m.fl. (s),
1993/94:Jo661 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s),
1993/94:Jo693 yrkande 2 av Berndt Ekholm m.fl. (s) samt
1993/94:Jo694 yrkandena 3--6 och 35--37 av Ingvar Carlsson
m.fl. (s).

Motionerna innehåller förslag om olika insatser på
miljöområdet. I Jo653, Jo656 resp. Jo694 föreslås ökade anslag
till Naturvårdsverket (SNV) för de angivna ändamålen, i övriga
motioner förordas inget särskilt finansieringssätt.

Förslagen framgår av följande uppställning.

Motion Ändamål Belopp Finansiering
______________________________________________________________________________

Jo607 Stranderosionen i Ystad -

Jo653 Besöksanläggning vid
Tåkern-Ombergsområdet + 8 mkr SNV:s ramanslag

Jo656, yrk. 5 Besöksanläggning vid
Tåkern-Ombergsområdet + 8 mkr SNV:s ramanslag

Jo661 Stranderosion vid Löderups
strandbad 7 mkr -

Jo693, yrk. 2 Våtmarker i Västsverige - SNV:s anslag för
investeringar

Jo694, yrk. 3 Bullersanering + 100 mkr SNV:s ramanslag

Jo694, yrk. 4 Skötsel av naturområden,
upprustning av leder + 35 mkr SNV:s ramanslag

Jo694, yrk. 5 Besöksanläggning Tåkern + 8 mkr SNV:s ramanslag

Jo694, yrk. 6 Stranderosion i Ystad + 7 mkr SNV:s ramanslag

Jo694, yrk. 35 Kväverening i kustnära + 100 mkr SNV:s ramanslag
reningsverk

Jo694, yrk. 36 Reinvesteringar i kommunala + 200 mkr SNV:s ramanslag
va-nätet

Jo694, yrk. 37 Investeringar i enskilda + 110 mkr SNV:s ramanslag
avloppsanläggningar

Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av dessa
motionsyrkanden anföra att utskottet självfallet är positivt
till insatser på olika politikområden som leder till
sysselsättning.

När det gäller de motioner som innefattar förslag om
ytterligare medel på anslag som hör till jordbruksutskottets
beredningsområde avstår utskottet från att yttra sig.

Rörande de övriga motionerna kan utskottet konstatera att
motionärerna inte själva anvisar de arbetsmarknadspolitiska
medlen eller andra resurser på arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde som finansieringskälla för de framlagda
förslagen.

I vilken mån sådana resurser skall tas i anspråk måste avgöras
efter en sedvanlig bedömning enligt gällande kriterier. Såvitt
gäller arbetsmarknadsmedlen är den övergripande principen att
utnyttjandet av resurserna bedöms från arbetsmarknadssynpunkt.
De bör således enligt utskottets uppfattning inte ses som en
resurs för andra i och för sig angelägna samhällsområden. Till
detta kommer att det är AMS som fördelar resurserna för insatser
i olika län efter det arbetsmarknadsläge som råder där.

I övrigt har utskottet inget att anföra med anledning av de i
detta yttrande angivna motionerna.

Stockholm den 3 mars 1994

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson
(fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Georg Andersson
(s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Sten Östlund (s),
Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman
(s), Isa Halvarsson (fp), Kent Olsson (m), Berit Andnor (s) och
Nils Nordh (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.