Jordbruksutskottets betänkande
1993/94:JOU13

Statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (Jordbruksdepartementet)

Innehåll

1993/94
JoU13
NIONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet de förslag under
Jordbruksdepartementets huvudtitel som skall beredas av
jordbruksutskottet. På de flesta punkter tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker motionerna. Med anledning av
två motionsyrkanden (s, nyd) avstyrker utskottet dock
regeringens förslag till medelsanvisning under punkt B 5, Stöd
till skuldsatta jordbrukare. Enligt utskottets mening föreligger
inget behov av detta stöd och anslaget kan därför avvecklas
omedelbart.
I betänkandet behandlas även ett antal motioner om skogsvård
som inte har direkt budgetanknytning. Med anledning av två
motioner (s, nyd) förordar utskottet ett riksdagsuttalande om
att storskaliga försök bör göras med återföring till skogsmarken
av vedaska. I övrigt avstyrks motionerna med hänvisning till att
riksdagen så sent som i maj 1993 fattade beslut om en ny
skogspolitik.
De anslagspunkter som ej tillhör jordbruksutskottets
beredningsområde behandlas av lagutskottet,
utbildningsutskottet, näringsutskottet och bostadsutskottet.
Till betänkandet har fogats tio reservationer, tre särskilda
yttranden och en meningsyttring.
Lagförslaget fogas som bilaga 1 till detta betänkande.

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) har i proposition
1993/94:100 bilaga 10 föreslagit
A. Jordbruksdepartementet m.m.
(A 1) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 36 000 000 kr.
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
(B 1) att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 112 250 000 kr.
(B 2) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1994/95
statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med
sammanlagt högst 5 000 000 kr,
(B 2) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 10 000 000 kr.
(B 3) 1. att riksdagen medger att en rörlig kredit på
35 000 000 kr i Riksgäldskontoret får disponeras för
jordfondsändamål under budgetåret 1994/95,
(B 3) 2. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 kr.
(B 4) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av
statlig kreditgaranti för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 40 000 000 kr.
(B 5) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000
kr.
(B 6) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 42 000 000 kr.
(B 7) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 535 000 000
kr.
(B 9) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att
Statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål
samt för finansiering av underskottet i spannmålsregleringen för
1990 års skörd under budgetåret 1994/95 får disponera en rörlig
kredit på 500 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
(B 9) 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov
höja de rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar
för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av
underskott i spannmålsregleringen,
(B 9) 3. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
1 407 003 000 kr.
(B 10) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
29 785 000 kr.
(B 11) att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
12 500 000 kr.
C. Skogsbruk
(C 1) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(C 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 278 952 000 kr.
(C 3) att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000
kr.
(C 4) att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 400 000 kr.
(C 5) att riksdagen till Insatser för skogsbruket för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000
kr.
D. Fiske
(D 1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 53 272 000 kr.
(D 5) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 000 kr.
E. Rennäring m.m.
(E 5) att riksdagen till Stöd till innehavare av
fjällägenheter m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 538 000 kr.
F. Djurskydd och djurhälsovård
(F 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på
1 000 kr.
(F 2) att riksdagen till Bidrag till Statens
veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 67 834 000 kr.
(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 25 911 000 kr.
(F 7) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 613 000 kr.
(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 72 150 000 kr.
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
(G 1) 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i utsädeslagen (1976:298),
(G 1) 2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
verksamheten inom Statens utsädeskontroll som regeringen har
föreslagit i avsnittet Slutsatser,
(G 1) 3. att riksdagen till Statens utsädeskontroll:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på
1 000 kr.
(G 2) att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 819 000
kr.
(G 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 647 000 kr.
(G 4) att riksdagen till Statens maskinprovningar:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på
1 000 kr.
(G 5) att riksdagen till Bidrag till Statens maskinprovningar
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 5 165 000
kr.
(G 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 38 513 000 kr.
(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 629 000 kr.
H. Livsmedel
(H 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 825 000 kr.
(H 4) att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för
beredskapslagring för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 64 725 000 kr.
(H 5) att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag
på 216 500 000 kr.
(H 6) 1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om
dispositionen av medel i råvarukostnadsutjämningskassan,
(H 6) 2. att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för
råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1994/95 får disponera
en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
(H 6) 3. att riksdagen till Industrins
råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 156 001 000 kr.
(H 7) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 23 790 000 kr.

Motioner

1993/94:Jo201 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om dataregistren i samband med fastställande av arealstöd inom
jordbruket.
1993/94:Jo203 av Gudrun Norberg och Ulla Orring (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbrukets administration.
1993/94:Jo204 av Bo Arvidson och Inga Berggren (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om naturbruks/lantbruksskolornas fortsatta roll
i fortbildning och rådgivning.
1993/94:Jo209 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att Jordbruksverket skall underrätta
markägarna om beslut rörande omställningsstöd till arrendatorer.
1993/94:Jo212 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om disposition av statens mark ovan odlingsgränsen på
renbetesfjällen.
1993/94:Jo213 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att 5 miljoner kronor ur anslaget till
rådgivning och utbildning i budgetpropositionen bilaga 10 riktas
till utveckling av kunskapscentra vid lantbruksskolorna.
1993/94:Jo214 av Göthe Knutson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förslag om återbetalningspolicy omgående bör utarbetas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda behovet av en särskild
prövningsnämnd för omställningsstöd.
1993/94:Jo220 av Harry Staaf och Ulf Björklund (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hushållningssällskapens ställning i den
lokala rådgivningen och utbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om under vilka villkor åkermark i vänteläge
kan återföras till livsmedelsproduktion,
1993/94:Jo221 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om överföring av medel, som eventuellt ej
behöver tas i anspråk för spannmålsexport, till
skördeskadeskyddet.
1993/94:Jo223 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till utveckling av det ekologiska
lantbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att frågan om skatteavdrag för odling av
speciella grödor bör utredas,
1993/94:Jo230 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arealstödet,
4. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
för budgetåret 1994/95 anvisar 75 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 1 332 003 000 kr,
5. att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret
1994/95 anvisar 75 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 104 785 000 kr.
1993/94:Jo231 av Christer Windén och Max Montalvo (nyd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omprövning av vad mark som anmälts till
omställningsprogrammet får användas till.
1993/94:Jo232 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
8. att riksdagen till Statens jordbruksverk anvisar ett 2 %
lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit
eller således 110 005 000 kr (B 1),
9. att riksdagen beslutar minska den rörliga kredit på 35
miljoner kronor i Riksgäldskontoret för jordfondsändamål med 15
miljoner kronor eller den summa som avser inlösen av fastigheter
från skuldsatta jordbrukare (B 3),
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omedelbar
avveckling av statlig kreditgaranti i enlighet med vad i
motionen anförts,
11. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av
statlig kreditgaranti anvisar ett 20 miljoner kronor lägre
belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit
eller således 20 000 000 kr (B 4),
12. att riksdagen beslutar slopa anslaget för stöd till
skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95 (B 5),
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omedelbar
avveckling av startstöd till jordbrukare i enlighet med vad i
motionen anförts,
14. att riksdagen till Startstöd till jordbrukare anvisar ett
21 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad
regeringen föreslagit eller således 21 000 000 kr (B 6),
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avvecklingen av den statliga
socialförsäkringen,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omedelbar
avveckling av statens bidrag till avbytartjänst i enlighet med
vad i motionen anförts,
17. att riksdagen till Stöd till avbytartjänst m.m. anvisar
ett 271 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än
vad regeringen föreslagit eller således 264 000 000 kr (B 7),
18. att riksdagen till stöd till rådgivning och utbildning
anvisar ett 10 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret
1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 19 785 000 kr
(B 10),
19. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter anvisar ett 5 579 000 kr lägre belopp för
budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således
273 373 000 kr (C 2),
20. att riksdagen till Fiskeriverket anvisar ett 1 065 000 kr
lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit
eller således 52 207 000 kr (D 1),
22. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt
anvisar ett 1 357 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95
än vad regeringen föreslagit eller således 66 477 000 kr (F 2),
23. att riksdagen till Statens utsädeskontroll anvisar ett 16
000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen
föreslagit eller således 803 000 kr (G 2),
24. att riksdagen till Statens växtsortnämnd anvisar ett 13
000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen
föreslagit eller således 634 000 kr (G 3),
25. att riksdagen till Statens maskinprovningar anvisar ett
103 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen
föreslagit eller således 5 062 000 kr (G 5),
27. att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
anvisar ett 77 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad
regeringen föreslagit eller således 3 748 000 kr (H 3),
28. att riksdagen till Livsmedelsstatistik anvisar ett 476 000
kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen
föreslagit eller således 23 314 000 kr (H 7).
1993/94:Jo233 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regeringens hantering av budgetarbetet på
jordbrukets område,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om framtida redovisning av medel till
jordbruket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ökning av anslaget till ekologisk
odling från 10 000 000 kr till 50 000 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inkomststöd som alternativ till arealstöd,
5. att riksdagen beslutar att till anslaget B 9 anslå
1 406 150 000 kr,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avveckling av anslaget B 5 och därmed
sammanhängande besparing på 10 000 000 kr,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheter till dispens om extensivt bete
i omställningen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Genbanksnämndens verksamhet,
1993/94:Jo301 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om satsning på lövbärande trädslag.
1993/94:Jo302 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om rotsnurr i skogsplanteringar.
1993/94:Jo303 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
till Stöd för byggande av skogsvägar för budgetåret 1994/95
anvisar 40 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 40 400 000 kr.
1993/94:Jo304 av Nils-Olof Gustafsson och Berit Andnor (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skogsbruket i Jämtlands län.
1993/94:Jo305 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av tvärvetenskaplig forskning för
att utreda orsaken till "Hallandssjukan".
1993/94:Jo306 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en
skogsskadekommission tillsätts i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett storskaligt kalkningsprogram för
skogsmark i Sverige.
1993/94:Jo307 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till skogsvägar.
1993/94:Jo308 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett hållbart regelsystem och en
säker dokumentation av allt plantmaterial som kommer till
användning vid skoglig föryngring.
1993/94:Jo309 av Bengt Hurtig och Jan Jennehag (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att klarlägga om nuvarande
återbeskogningsteknik ger upphov till rotsnurr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sådan återplanteringsteknik som ger
upphov till rotsnurr skall förbjudas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statligt stöd till skogsvårdsåtgärder som
hjälpplantering.
1993/94:Jo310 av Harald Bergström (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skogsmarkskalkning för budgetåret 1994/95
samt anvisar 11 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 26 000 000 kr,
2. att riksdagen vid bifall till yrkande under 1 beslutar att
minska anslaget till länsstyrelserna med motsvarande belopp.
1993/94:Jo311 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om FN:s kommission för hållbar utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett samlat utvecklingsprogram för skogen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett långsiktigt program för ett uthålligt
och miljöanpassat skogsbruk i inlandet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av särskilda skogsvårdsinsatser
inom det skogliga stödområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utveckling av skogen som energikälla,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en storskalig försöksverksamhet för
askåterföring till skogen,
8. att riksdagen hos regeringen begär att den senast hösten
1997 återkommer till riksdagen och redovisar hur miljö- och
produktionsmålet i skogsbruket uppfylls,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om investeringar till miljöändamål,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skogsskador,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skogsbilvägar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ÖSI.
1993/94:Jo312 av Sinikka Bohlin och Alf Eriksson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skogsvårdsorganisationen bör ges i
uppdrag att bygga upp ett datasystem för skogliga inventeringar.
1993/94:Jo313 av Kjell Ericsson och Karin Starrin (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ytterligare medel till
skogsbilvägar så att utlovade bidrag kan utbetalas. Erforderliga
medel bör omdisponeras från anslaget C 3 alternativt C 5.
1993/94:Jo419 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hyreskostnaden vid försöksstationen i
Kälarne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en tjänst som
forskningsassistent/genetiker,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försöksstationen i Kälarne som centrum för
en genbank för bevarande av laxfisk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av fondmedel för verksamheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försöksstationen i Kälarne som
avelsstation för laxfisk,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försöksstationen i Kälarne som en
regionalpolitisk resurs.
1993/94:Jo503 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att bekämpningsprogrammet mot virussjukdomen
maedi-visna även kommer våra husdjur lantrasfåren till del.
1993/94:Jo527 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att Skogsstyrelsen ges i uppdrag
att tillhandahålla service för vägnätsplanering och samordning
vid byggande av skogsbilvägar.
1993/94:Jo621 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att starta ett storskaligt försök
med återföring av aska från trädbränslen i Gävle--Dala-regionen.
1993/94:Jo673 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett utvidgat Östersjölaboratorium i
Karlskrona.
1993/94:Jo685 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Skogsstyrelsen och Statens
naturvårdsverk bör utarbeta förslag till tekniska och biologiska
anvisningar för återföring av aska samt förslag till hur
askåterföringen i framtiden skall finansieras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att staten tills vidare bör garantera i
motionen nämnda askåterföringsprojekt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förutsättningar bör skapas så att
Iggesund och Falun kan bli forskningscentra för
askåterföringsforskningen,
4. att riksdagen beslutar att arbetsmarknadsmedel
specialdestineras till företag i Gävleborgs län som satsar på
återvinning enligt beslutet om kretsloppstänkande.
1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en utvärdering av försöksverksamheten
med skogsmarkskalkning genomförs och att de förslag som
utvärderingen kan leda till föreläggs riksdagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en utvärdering av Hallandssjukans
orsaker genomförs och att ett åtgärdsprogram i syfte att
eliminera denna föreläggs riksdagen,
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av statligt stöd till särskilda
skogsvårdsinsatser för privatskogsbruk i Norrbottens inland,
1993/94:N306 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av stöd till särskilda
skogsvårdsinsatser i skogslänen.
1993/94:U511 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att återkomma till riksdagen med förslag
om fortsatt stöd till sockernäringen på Gotland.
Utfrågningar m.m.
Representanter för Kommerskollegium och Jordbruksdepartementet
har lämnat information om GATT-avtalet.
Utskottet har under beredningen även inhämtat information och
synpunkter från representanter för Näringsdepartementet,
AssiDomän AB, Skogsägarnas Riksförbund och Svenska
Naturskyddsföreningen om vissa förutsättningar för
reservatsbildning m.m. för uppfyllande av miljömålet enligt
skogsvårdslagen. Vidare har informatiom lämnats av
representanter för Svenska Maskinringar angående verksamheten
med maskinringar. Utskottet har även mottagit skrivelser från
Lunds Park- och naturförvaltning och Landstingsförbundet
angående möjligheterna till dispens från omställningsreglerna
för att bevara natur- och kulturmiljövärden m.m. respektive
rådgivnings- och informationscentra vid naturbruksgymnasierna.

Utskottet

1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
(A 1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 1 (s.
17).
2. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet med
uppgift att verka för en positiv utveckling av
jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt
som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning
med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional
utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift
att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade
omställningen av jordbruket, dels följa utvecklingen inom sitt
område med anledning av denna.
Regeringen anser att Jordbruksverkets årsredovisning för
budgetåret 1992/93 uppfyller de krav som ställts. Verket har
bedrivit en konstruktivt arbete med att uppfylla de
verksamhetsmål som regeringen satt för verksamheten både på kort
och lång sikt. Jordbruksverkets planeringsperiod har genom
regeringsbeslut den 10 juni 1993 förlängts till att omfatta
budgetåren 1993/94--1995/96. Skälet är att det i nuläget inte
går att förutse behovet av förändringar inom Jordbruksverkets
verksamhetsområde vid ett EU-medlemskap. De övergripande målen
som gäller för innevarande period bör ligga fast. För nästa
budgetår föreslås ett ramanslag på 112 250 000 kr. Medelsbehovet
har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Motionerna
I motion Jo232 (nyd) yrkas att riksdagen till Statens
jordbruksverk anvisar ett två procent lägre belopp för
budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således
110 005 000 kr (yrkande 8). Enligt motion Jo233 (s) saknar
Genbanksnämnden erforderliga resurser för att kunna bedriva sitt
arbete. Detta försvårar bl.a. en redan påbörjad uppföljning av
vissa under åren 1990--1992 gjorda rasinventeringar.
Genbanksnämndens uppdrag bör därför förtydligas och resurser
måste avsättas så att nämnden kan utföra sitt arbete. Medel för
detta bör kunna erhållas genom en omfördelning inom
Jordbruksverkets anslag (yrkande 13).
Utskottets överväganden
Enligt propositionen har Jordbruksverket bedrivit ett
konstruktivt arbete med att uppfylla de verksamhetsmål som
regeringen satt för verksamheten både på kort och lång sikt.
Jordbruksverkets planeringsperiod har förlängts till att omfatta
budgetåren 1993/94--1995/96 eftersom det i nuläget inte går att
förutse behovet av förändringar av verksamheten vid
Jordbruksverket med anledning av ett eventuellt EU-medlemskap.
Utskottet anser i likhet  med regeringen att de övergripande
målen som gäller för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga
fast. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
om ett ramanslag på 112 250 000 kr. Utskottet avstyrker därmed
motion Jo232 (nyd) yrkande 8.
Utskottet är inte berett att göra en sådan detaljprövning av
anslaget som förutsätts i motion Jo233 (s) yrkande 13. Det får i
första hand ankomma på Jordbruksverket att bedöma behovet av
eventuell omfördelning av resurserna till Genbanksnämnden.
Motionen avstyrks i denna del.
3. Bidrag till jordbrukets rationalisering m.m. (B 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 2 (s.
22 f.).
4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 3)
Propositionen
Jordfonden används för att betala länsstyrelsernas
lantbruksverksamhets kostnader för fastighetsförvärv i samband
med åtgärder för yttre rationalisering på lantbrukets område.
Jordfondsfastigheterna skall främst användas för att främja en
från allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom
jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Fastigheterna
skall också användas för att främja bosättning och
sysselsättning i glesbygd. För budgetåret 1993/94 disponeras en
rörlig kredit på 35 miljoner kronor för jordfondsändamål.
Med hänsyn till osäkerheten om jordfondens likviditet bör en
rörlig kredit på 35 miljoner kronor ställas till
Jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål även under
budgetåret 1994/95. Till markförvärv för jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1994/95 bör anvisas ett
reservationsanslag på 1 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 9 bör den kredit på 35
miljoner kronor i Riksgäldskontoret som får disponeras för
jordfondsändamål under budgetåret 1994/95 minskas med 15
miljoner kronor eller den summa som avser inlösen av fastigheter
från skuldsatta jordbrukare.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning att en rörlig kredit på
35 miljoner kronor bör ställas till Jordbruksverkets förfogande
för jordfondsändamål under budgetåret 1994/95. Utskottet
avstyrker därmed det i motion Jo232 (nyd) yrkande 9 framförda
kravet på en reducering av krediten med 15 miljoner kronor,
motsvarande kostnader för inlösen av fastigheter från skuldsatta
jordbrukare. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla
följande. Enligt förordningen (1990:1092) om stöd till vissa
skuldsatta jordbrukare kan, som ett led i avvecklingen av
jordbruksföretaget, stöd lämnas i form av inlösen av fastighet.
Kostnaden härför belastar jordfonden. Stödet skall underlätta en
avveckling av företaget och inte ersätta det stöd, för främjande
av företagsrekonstruktion, som har finansierats under anslaget B
5.
5. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
(B 4)
Propositionen
Från anslaget betalas utgifter för att täcka förluster på
grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre
rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning
inom jordbruket, trädgårdsnäringens rationalisering m.m. och
rennäringens rationalisering m.m. samt regionalt stöd till
jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.
Utgifterna för att täcka förlusterna hos företag med statliga
kreditgarantier uppgår till 41 miljoner kronor för budgetåret
1992/93. I enlighet med riksdagens tidigare ställningstagande
skall garantiramen reduceras med motsvarande belopp.
Engagemangsramen uppgår för budgetåret 1993/94 till 3 771
miljoner kronor. Enligt regeringen kommer ramen att vara
tillräcklig under nästa budgetår. Anslaget bör föras upp med 40
miljoner kronor.
Motionen
I motion Jo232 (nyd) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
ett förslag om omedelbar avveckling av anslaget avseende statlig
kreditgaranti. Jordbruksföretagen får förutsättas nyttja de
kreditinstitut som marknaden erbjuder (yrkande 10). De utgifter
som avser stöd till rennäringen får täckas inom ramen för
anslaget E 1. De utgifter som avser regionalt stöd till
jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige får täckas av
anslaget B 8. Vidare föreslås att anslaget för budgetåret
1994/95 halveras (yrkande 11).
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen kommer troligen förlusterna att
fortsätta öka under de närmaste åren till följd av påfrestningar
i samband  med jordbrukets omställning. Därtill kommer förluster
på statliga garantier för lån till trädgårdsföretag, rennäringen
och delar av det regionala stödet. Utskottet ansluter sig till
regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet för
budgetåret 1994/95. Utskottet, som i detta sammanhang vill
erinra om att anslaget avser redan ingångna garantiåtaganden
för en kapitalskuld som per den 30 juni 1993 uppgår till 2 043
miljoner kronor, avstyrker därmed motion Jo232 (nyd) yrkandena
10 och 11.
6. Stöd till skuldsatta jordbrukare (B 5)
Propositionen
Från anslaget betalas stöd genom räntebidrag och
avvecklingsbidrag enligt förordningen (1990:1092) om stöd till
vissa skuldsatta jordbrukare.
Jordbruksverket framhåller att denna stödform ännu har ringa
omfattning, bl.a. beroende på de omställningsstöd som har
lämnats under de gångna budgetåren. När dessa minskar i
omfattning eller upphör kan behovet av det här aktuella stödet
väntas öka. Jordbruksministern förordar, med hänvisning till det
anförda, att anslaget förs upp med
oförändrat belopp, 10 miljoner kronor.
Motionerna
Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 12 fyller bidraget ingen
funktion eftersom det inte utnyttjas. Enligt motionärerna är det
lämpligare att i stället ha en för alla gällande
skuldsaneringslag. Anslaget bör avvecklas omdelbart. Även i
motion Jo233 (s) yrkas att anslaget avvecklas med hänsyn till
att stödet efterfrågas i så ringa omfattning (yrkande 6).
Utskottets överväganden
Enligt den ovan nämnda stödförordningen kan stöd lämnas till
särskilt skuldsatta jordbrukare som till följd av bl.a.
avvecklingen av den interna marknadsregleringen på jordbrukets
område får allvarliga ekonomiska svårigheter. Syftet med
anslaget är således att stötta de jordbrukare som på grund av
omställningen drabbades särskilt. Som redovisas i propositionen
har anslaget utnyttjats i mycket liten omfattning och utskottet
anser därför i likhet med vad som anförts i motionerna Jo232
(nyd) yrkande 12 och Jo233 (s) yrkande 6 att det inte finns
någon anledning att behålla stödet till skuldsatta jordbrukare.
Utskottet avstyrker därmed regeringens förslag om
medelsanvisning under denna punkt.
7. Startstöd till jordbrukare (B 6)
Propositionen
Från anslaget utbetalas stöd enligt förordningen (1990:980) om
startstöd till jordbrukare.
Enligt regeringen bör anslaget föras upp med 42 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95.
Motionen
I motion Jo232 (nyd) yrkas att regeringen skall lämna förslag
om omedelbar avveckling av startstöd till jordbrukare. Enligt
motionärerna får jordbrukarna utnyttja de möjligheter till stöd
som finns för andra små och medelstora företag (yrkande 13).
Vidare yrkas att riksdagen till Startstöd till jordbrukare
anvisar ett 21 000 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än
vad regeringen föreslagit eller således 21 000 000 kr (yrkande
14).
Utskottets överväganden
Startstöd till jordbrukare infördes i samband med det
livsmedelspolitiska beslutet år 1990 (prop. 1989/90:146, JoU25,
rskr. 327). Härvid framhölls bl.a. att särskilda problem kan
uppstå för ett jordbruksföretag under nyetableringsfasen och att
detta gäller särskilt i glesbygd där möjligheterna till
kompletterande sysselsättning är små eller saknas helt. Enligt
utskottets mening har inget framkommit som nu bör föranleda en
förändrad bedömning när det gäller behovet av detta stöd.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller
medelsbehovet och avstyrker därmed motion Jo232 (nyd) yrkandena
13 och 14.
8. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (B 7)
Propositionen
Anslaget disponeras med 210 miljoner kronor för
avbytarverksamhet, 30 miljoner kronor för företagshälsovård, 120
miljoner kronor för ett socialförsäkringsskydd och 75 miljoner
kronor för produktionsanpassningsåtgärder.
Regeringen bemyndigade den 14 mars 1991 chefen för
Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att utreda den framtida finansieringen av vissa sociala
åtgärder för jordbrukare. Våren 1993 överlämnade utredningen
sitt betänkande (SOU 1993:25) Sociala åtgärder för jordbrukare.
Utredningen föreslår i korthet följande. Ett rikstäckande
avbytarsystem skall även i fortsättningen erhålla statligt stöd.
Subventionsgraden bör dock minskas till 45 %. När det gäller
företagshälsovården anförs att Skogs- och lantbrukshälsans
verksamhet bör ges finansiella möjligheter att bestå även på
sikt. Socialförsäkringsskydd får finansieras genom individuella
avgifter eller kombinerade med kollektiva avgifter. För att
genomföra en övergång under socialt acceptabla former krävs viss
statlig subvention beträffande försäkringskostnaden för
lantbrukare som på grund av sin hälsostatus inte erhåller
individuell försäkring (20 % av kollektivet). Statens ansvar bör
lösas med ett engångsbelopp om 260 miljoner kronor och 260
miljoner kronor från premieutjämningsfonden inom nuvarande
skydd.
Regeringen anser att de föreslagna förändringarna bör
genomföras. Överläggningar om ett övertagande av
socialförsäkringsskyddet från staten pågår med Lantbrukarnas
Riksförbund. För att möjliggöra förändringarna inom
socialförsäkringsskyddet tillförs engångsvis 100 miljoner
kronor. För budgetåret 1994/95 bör anslaget föras upp med
535 000 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 15 bör den statliga
socialförsäkringen avvecklas. Branschen får utöver det generella
systemet själv klara det ytterligare försäkringsskydd som kan
anses erforderligt. Vidare yrkas att statens bidrag till
avbytartjänst omedelbart avvecklas (yrkande 16). Branschen får
genom egenavgifter eller på annat sätt lösa frågan om
avbytartjänst. Till Stöd till avbytarverksamhet m.m. bör anvisas
ett 271 000 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad
regeringen föreslagit eller således 264 000 000 kr (yrkande 17).
Utskottets överväganden
Som redovisats i propositionen har den av regeringen särskilt
tillkallade utredningen, med uppdrag att utreda framtida
finansiering av vissa sociala åtgärder för jordbrukare,
överlämnat sitt slutbetänkande. Utskottet anser i likhet med
regeringen att föreslagna förändringar bör genomföras. Ett
fortsatt socialförsäkringsskydd för jordbrukare förutsätter att
ansvaret för verksamheten tas över från staten. Enligt
regeringen pågår för närvarande överläggningar om ett sådant
övertagande med Lantbrukarnas Riksförbund. Som framhålls i
propositionen bör en övergång till ett nytt
socialförsäkringssystem ske under socialt acceptabla former. I
likhet med regeringen anser utskottet att 100 miljoner kronor
bör anvisas engångsvis för budgetåret 1994/95 för att möjliggöra
dessa förändringar. Utskottet, som även delar regeringens
bedömning när det gäller medelsbehovet i övrigt, avstyrker
därmed motion Jo232 (nyd) yrkandena 15, 16 och 17.
9. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 9)
Propositionen
Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika
omställningsåtgärder som vidtas inom jordbruket, bl.a.
inkomststöd, omställningsstöd och anläggningsstöd inom
vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder inom mjölk-
och köttproduktionen.
I propositionen erinras om att övergångsåtgärderna enligt 1990
års jordbruks- och livsmedelspolitiska beslut i stort sett fasas
ut under budgetåren 1993/94--1994/95. Endast smärre program och
permanenta åtgärder kvarstår budgetåret 1994/95. Samtidigt sker
en avtrappning av direktbidragen. Sammantaget ger detta relativt
kraftiga reduktioner av anslagen. Perioden påverkas emellertid
också av de beslut som fattas av regering och riksdag i syfte
att gradvis överbrygga perioden fram till ett EU-medlemskap med
utgångspunkt i att ett sådant träder i kraft den 1 januari 1995.
Enligt regeringen bör anslagsposten för direktbidrag minskas
med 500 miljoner kronor till 1 050 miljoner kronor. Regeringens
förslag innebär som tidigare aviserats att direktbidraget till
mjölkproduktionen tas bort. I proposition 1993/94:3 Villkoren
för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94 föreslogs
ett arealbidrag på 900 kr/ha för budgetåret 1994/95 samt
aviserades nivåerna på övriga direktbidrag. Riksdagen har
beslutat om arealbidraget i enlighet med förslaget
(1993/94:JoU6, rskr. 43). Som anfördes i proposition 1993/94:3
bör direktbidragskostnaderna finansieras inom ramen för anvisade
direktbidrag och tillgängliga regleringsmedel inkl. inflytande
förmalningsavgifter budgetåret 1994/95.
Kostnaderna för spannmålsexporten har vid normala
skördeförhållanden och en exportkostnad av 50--60 öre per kg
beräknats till 610--732 miljoner kronor. Som en följd av det
förlängda inlösenförfarandet kommer detta troligen att leda till
en belastning på den särskilda anslagsposten för export.
Sammanfattningsvis begär regeringen bemyndiganden att medge
att Statens jordbruksverk får disponera en rörlig kredit för
inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av
underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års skörd på 500
000 000 kr. Regeringen bör även bemyndigas att vid behov höja de
rörliga krediterna för detta ändamål. Regeringen beräknar under
anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. ett sammanlagt
medelsbehov för budgetåret 1994/95 på 1 407 003 000 kr.
Motionerna
Enligt motion Jo230 (v) yrkande 2 skulle ett rakt arealstöd
till all areal gynna Norrland och det ekologiska jordbruket.
Norrland har 10 % av åkermarken men får endast 3 % av
arealstödet. Detta förhållande förstärks av att stödet är
differentierat efter avkastningsnivå. Arealstödet måste utformas
så att denna effekt inte uppstår. Differentieringen måste
slopas. Vidare anförs att anslaget för omställningsåtgärder bör
minskas med 75 000 000 kr. Detta belopp bör tillföras anslaget
för rådgivning och utbildning. Till Omställningsåtgärder i
jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 bör således anvisas
1 332 003 000 kr (yrkande 4). I motion Jo233 (s) yrkande 1
framförs en rad synpunkter på regeringens budgetarbete. Enligt
motionärerna saknas, i likhet med föregående år, en lång rad
anslagspunkter i regeringens budgetförslag. Bl.a. avser
regeringen att återkomma till frågorna om jordbruket i norra
Sverige, fiskepolitiken, skärgårdspolitiken, ekologisk
jordbrukspolitik, utveckling av bioproduktion och den framtida
veterinärorganisationen. Detta får såväl från konstitutionell
som praktisk synpunkt betecknas som otillständigt. Det blir
omöjligt för riksdagen att få en rimlig bild av helheten och
väga delarna mot varandra. Det ger även en felaktig bild av
budgetens samlade utfall och därmed utgångsläget för den
ekonomiska politiken. Enligt motionen föreligger även en
bristande öppenhet i kostnadsredovisningen. Bl.a. redovisas inte
i vilken grad regleringsmedel tas i anspråk och vilken effekt
medlens disposition får under kommande budgetår (yrkande 2).
Vidare framhålls att den ekologiska odlingen vinner allt fler
anhängare och att marknaden växer i takt med människors insikt
och medvetande. Den ekologiska odlingen bör därför tillföras
ytterligare medel. En del av tillskottet bör gå till upplysning
och rådgivning (yrkande 3). Som alternativ till arealstöd bör
ett inkomststöd införas. Arealstöd tenderar att gynna de stora
vegetabilieproducenterna på andra jordbrukares relativa
bekostnad. Inkomststödet ger möjligheter till en rimligare
fördelningspolitisk stödprofil (yrkande 4). Till
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95
bör riksdagen anslå 1 406 150 000 kr (yrkande 5). Även i
motion Jo223 (s) yrkande 1 framförs krav om ytterligare stöd
till utveckling av det ekologiska lantbruket. Enligt motionen
bör frågan om skatteavdrag för odling av speciella grödor
utredas (yrkande 2).
Enligt motion Jo221 (fp) behöver skördeskadeskyddet få ett
tillskott av medel. I rådande budgetläge finns dock ingen
möjlighet att anvisa ytterligare medel utöver regeringens
förslag till jordbruket. Om anslaget till export av överskott av
spannmål inte behöver nyttjas fullt ut bör ej förbrukade medel
tillföras skördeskadeskyddet.
I flera motioner aktualiseras frågor som rör
omställningsprogrammet, återkrav beträffande omställningsstöd
och förfarandet i samband härmed. Enligt motion Jo214 (m) bör
ett förslag om återbetalningspolicy omgående utarbetas (yrkande
1). Vidare bör inrättandet av en särskild prövningsnämnd för
omställningsstöd utredas (yrkande 2). Enligt motion Jo220 (kds)
yrkande 2 bör klargöras under vilka villkor åkermark i vänteläge
kan återföras till livsmedelsproduktion. I motion Jo231 (nyd)
föreslås att begränsningen av användningen av mark som anmälts
till omställningsprogrammet och ligger i s.k. vänteläge skall
omprövas. Den nuvarande regeltolkningen är onödigt snäv.
Omställningsstöd får bl.a. lämnas för åkermark som genom
särskilda åtgärder under omställningsperioden varaktigt överförs
till extensivt betesutnyttjande. Enligt meddelade föreskrifter
(SJVFS 1991:5) begränsas extensivt bete till att avse betesvall
som används för köttproduktion eller hästhållning. Betet skall
utnyttjas av vallfoderkonsumerande djur. Enligt motionärerna bör
möjligheterna att nyttja extensivt bete i omställningen vidgas
och omfatta flera djurslag (t.ex. grisar och kalkoner) samt
andra användningsområden som inte strider mot
omställningsprogrammets grundläggande idé. I motion Jo233 (s)
yrkande 11 framhålls att hänsyn skall tas till naturvårdens och
kulturmiljövårdens intressen i samband med prövningen av
omställningsstöd. I ett antal fall har dessa intressen inte
kunnat hävdas på grund av att dispens från krav på djurslag för
betning inte har beviljats. Dispens bör kunna ges exempelvis för
inhyrda köttdjur, får och utegångssvin. Långsiktiga avtal mellan
markägare och kommun eller länsstyrelse bör vara en
förutsättning för dispens.
I tre motioner framförs krav som berör myndigheters
administrativa rutiner i samband med fastställande av arealstöd
och förberedelser inför en EU-anslutning m.m. Enligt motion
Jo201 (fp) används flera typer av lantbruksregister vid
utbetalning av arealstöd. Registren samkörs och utgör bas för
bl.a. beräkning av arealstödet. Är registren inte samstämmiga
ger detta upphov till onödiga likvidförseningar. För att undvika
byråkratiskt krångel bör Jordbruksverket använda endast ett
register. Den kontroll som erfordras bör kunna genomföras ändå.
Enligt motion Jo203 (fp) har Jordbruksverket fått i uppdrag av
regeringen att utreda den framtida jordbruksorganisationen inför
en EU-anslutning. Verket planerar en omfattande administrativ
uppbyggnad. Organisationen skall arbeta vid sidan av
länsstyrelserna. Enligt motionärerna är det onödigt att bygga
upp en ny parallell administration samtidigt som
rationaliseringar eftersträvas inom andra samhällsområden.
Enligt motion Jo209 (s) bör markägaren underrättas om beslut
rörande omställningsstöd till arrendatorer. Ofta möter man
markägare som av en ren tillfällighet fått kännedom om betydande
utbetalningar av omställningsbidrag till berörd arrendator.
Bidragen som beviljas ligger ofta skyhögt över den arrendesumma
som markägare och arrendator överenskommit. I samband med
prövning av omställningsstöd bör därför markägaren underrättas.
Utskottets överväganden
Utskottet har valt att under detta avsnitt inledningsvis ta
upp den i motion Jo233 (s) yrkandena 1 och 2 framförda kritiken
beträffande regeringens budgetarbete på jordbrukets område.
Enligt utskottets mening är det alltid önskvärt att
budgetarbetet kan hållas samman så mycket som möjligt och att
olika delar endast i undantagsfall utelämnas för beslut i
särskild ordning. På så sätt främjas den klarhet och överblick i
budgetarbetet som alltid bör eftersträvas. Utskottet har därför
svårt att se tillräckligt tunga skäl att bryta ut vissa delar
från den ordinarie budgetbehandlingen, även om detta sker med
syftet att uppnå en mer genomarbetad prövning av ett särskilt
budgetområde. Enligt utskottets mening avviker tyvärr inte årets
budgetförslag på något avgörande sätt från vad som varit
brukligt under tidigare års budgetarbete. I detta sammanhang bör
även påpekas att den i motionen redovisade kritiken delvis vilar
på en missuppfattning om propositionens innehåll såvitt avser
redovisningen av vissa delbelopp under anslaget m.m. När det
gäller de s.k. regleringsmedlen delar utskottet synpunkterna i
motionen så till vida att det vore värdefullt om
budgetpropositionen innehöll en tydligare och mer fullständig
redovisning av befintliga och beräknade regleringsmedel och hur
dessa medel fördelas på olika ändamål. Utskottet har under hand
tvingats införskaffa kompletterande information beträffande
regleringsmedlens användning under innevarande och kommande
budgetår. I detta sammanhang bör tilläggas att
Riksdagsutredningen nyligen har presenterat ett förslag om en ny
ordning för budgethanteringen (1993/94:TK2). Förslaget innebär
sammanfattningsvis att budgetförslaget skall vara fullständigt
när det avlämnas, och regeringen skall normalt inte kunna lägga
fram kompletterande budgetförslag före budgetårets början. Alla
anslag skall i princip bruttoredovisas, dvs. inkomster och
utgifter skall redovisas var för sig. Budgetförslaget skall ges
en sådan utformning att det kan användas för resultatstyrning.
Antalet anslag på statsbudgeten begränsas. Härutöver kan
framhållas att regleringsmedel enligt gällande lagstiftning inte
får tas ut efter utgången av budgetåret 1994/95. Frågan om
fortsatt uttag av regleringsmedel sammanhänger bl.a. med
Sveriges medlemskap i EU och kan för närvarande inte bli föremål
för något definitivt ställningstagande. Utskottet är mot
bakgrund av det anförda inte berett att föreslå någon riksdagens
åtgärd i anledning av motion Jo233 (s) yrkandena 1 och 2.
Motionen avstyrks i berörda delar.
Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94
behandlades av riksdagen under hösten 1993 (1993/94:JoU6, rskr.
43). När det gäller arealbidraget konstaterade utskottet att
EU:s stöd till vegetabiliesektorn på flera områden avsevärt
överstiger stödet till de svenska odlarna och att
avkastningsnivåerna i flera viktiga EU-länder är högre än i
Sverige samtidigt som kostnaderna för insatsmedel m.m. är lägre.
Enligt utskottets mening var ett viktigt led i anpassningen
inför ett EU-medlemskap att svenska jordbruksföretag som har
goda förutsättningar att producera och konkurrera på EU:s
villkor skall kunna bestå under övergångsperioden. Mot bakgrund
av det anförda är utskottet inte berett att, som nu föreslås i
motion Jo230 (v) yrkande 2, tillstyrka ett slopande av det
differentierade arealstödet. Motionen avstyrks i berörd del.
Med samma motivering avstyrks även motion Jo233 (s) yrkande 4.
I samband med riksdagens behandling av budgetpropositionen år
1993 tillstyrkte utskottet regeringens förslag om utbyggnad av
stödet till den ekologiska produktionen inom områdena tillämpad
forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll.
Stödet till den ekologiska produktionens utveckling finansieras
inom ramen för tillgängliga medel för direktbidragen och
prisregleringsmedel. Sammanlagt skulle 10 miljoner kronor per år
anvisas för budgetåren 1993/94 och 1994/95 (1992/93:JoU13). I
reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns stöd till
ekologiskt lantbruk med bland de kompletterande stöden till
miljöfrämjande åtgärder. För att erhålla ett stöd skall ett
stödprogram utarbetas av medlemsländerna. Programmet skall sedan
godkännas av EU-kommissionen. Som framgår av årets
budgetproposition har en utredning nyligen tillsatts vars
uppgift är att lämna förslag till ett svenskt program för stöd
enligt EU:s förordning om miljövänliga jordbruksmetoder och
bevarandet av landskapet. I direktiven (1993:129) till
utredningen angavs att det inom ramen för dessa program bör ingå
ett förslag till stöd för omläggning till ekologisk produktion.
Regeringen har i proposition 1993/94:157 Stöd till ekologisk
odling och trädgårdsnäringen m.m. utöver det belopp om 10
miljoner kronor för stöd till ekologisk odling, som finansieras
inom ramen för direktbidragen till jordbruket under anslaget
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., föreslagit att
ytterligare 10 miljoner kronor anslås under detta anslag
budgetåret 1994/95. Av det nya anslaget anser regeringen att 2
miljoner kronor bör disponeras för huvudsakligen
informationsverksamhet. Resterande 8 miljoner kronor bör
disponeras i form av ett särskilt arealbidrag till ekologisk
odling. Arealbidraget bör inte differentieras utan vara lika
stort för samtliga ekologiska odlare oavsett om den mark de
brukar är låg- eller högavkastande. Regeringens förslag kommer
att beredas av utskottet under våren 1994. I avvaktan på
resultatet av utredningen och utskottets kommande
ställningstagande när det gäller proposition 1993/94:157 anser
utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något
riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo223 (s)
yrkandena 1 och 2 samt Jo233 (s) yrkande 3. Motionerna avstyrks
i berörda delar.
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet under punkt B 9 och tillstyrker därför
propositionen i denna del. Därmed avstyrks motionerna Jo230 (v)
yrkande 4 och Jo233 (s) yrkande 5. Utskottet har inte heller
någon erinran mot regeringens förslag om bemyndiganden att medge
rörliga krediter och bemyndigande för regeringen att vid behov
höja dessa.
Som framgår av propositionen beräknas kostnaderna för
spannmålsexporten uppgå till mellan 610 och 732 miljoner kronor.
Som en följd av det förlängda inlösenförfarandet kommer detta
att leda till en belastning på den särskilda anslagsposten för
export. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte
anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motion
Jo221 (fp). Motionen avstyrks.
I samband med riksdagens behandling av regeringens förslag om
villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94
avslogs regeringens förslag när det gällde  villkoren för
återbetalning av omställningsstöd. Utskottet framhöll bl.a. att
regeringen bör återkomma till riksdagen med en mer utförlig
analys av problemen kring frågan om återbetalning av sådant
stöd. På grundval av en sådan analys kan en förnyad bedömning
göras angående återbetalningsskyldigheten för de lantbrukare som
inte genomfört en varaktig omställning av sin produktion
(1993/94:JoU6, rskr. 43). I avvaktan på att regeringen
presenterar ett nytt förslag beträffande formerna för återkrav
finner utskottet inte anledning att nu föreslå någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionerna Jo214 (m) yrkandena 1 och 2
samt Jo220 (kds) yrkande 2. Motionsyrkandena avstyrks.
Omställningsstödet till jordbruket regleras i förordningen
(1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd. Med
stöd av förordningen har Jordbruksverket meddelat särskilda
föreskrifter (SJVFS 1991:5). Enligt förordningen får
omställningsstöd lämnas för åkermark som genom särskilda
åtgärder under omställningsperioden bl.a. varaktigt överförs
till extensivt betesutnyttjande. Det poängteras särskilt att
extensiv odling av slåttervall inte räknas som omställning.
Enligt Jordbruksverkets föreskrifter kan extensivt
betesutnyttjande omfatta di- och amkor, slaktnöt, tackor, dov-
och kronhjort, hästar samt getter.
I samband med det livsmedelspolitiska beslutet år 1990
framhöll utskottet (s. 117 f.) det angelägna i att
omställningsinsatserna skulle leda till en snabb och varaktig
omställning till alternativ markanvändning. Detta var en
förutsättning för att produktionen skulle komma i balans.
Utskottet betonade vidare betydelsen av att vallproduktion och
betesdrift stimulerades i omställningsprogrammet. Härmed
instämde utskottet i vad som bl.a. anförts i motioner från
centern och vpk angående möjligheterna att införa ett djurbidrag
för vallfoderkonsumerande betande djur förenat med ett krav att
inte använda handelsgödsel. Dåvarande Lantbruksstyrelsen skulle
ges i uppdrag att pröva hur ett system för extensiv vall- och
betesproduktion skulle kunna ingå i omställningsstödet.
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag
(1989/90:JoU25, rskr. 327).
Med anledning av vad som anförts i motionerna Jo231 (nyd) och
Jo233 (s) yrkande 11 beträffande utökade möjligheter till
betesdrift i omställningen vill utskottet anföra följande.
Enligt utskottets mening är syftet med omställningsstödet att
stimulera till en snabb och varaktig omställning av åkermarken
från livsmedelsproduktion till annan produktion. Stödet skall
således medverka till att varaktiga, nya och alternativa
förvärvsmöjligheter inom jordbruksnäringen skapas. Samtidigt får
inte naturvårds- och kulturmiljövärden tillåtas att ta skada på
grund av vidtagna omställningsåtgärder. Omställningsstödet bör
dock inte ses som ett komplement eller en ersättning för de
permanenta stödformer för landskapsvård som införts. I detta
sammanhang bör även observeras att omställningsstöd lämnas under
budgetåren 1991/92--1993/94 och att sista ansökningstillfället
för sådant stöd var den 1 april 1993. Mot bakgrund av det
anförda är utskottet inte berett att med utgångspunkt från vad
som föreslagits i motionerna utvidga möjligheterna till
omställningsstöd. Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo231
(nyd) och Jo233 (s) yrkande 11.
I motionerna Jo201 (fp), Jo203 (fp) och Jo209 (s) framförs
yrkanden rörande Jordbruksverkets interna organisation och
arbetsrutiner. En myndighets interna organisation och
arbetsrutiner beslutas av myndigheten själv. Detta regleras
huvudsakligen i verksförordningen (1987:1100) resp. intern
arbetsordning. När det gäller frågan om underrättelse till
markägaren beträffande beslut om omställningsstöd som omfattar
arrenderad mark vill utskottet dessutom anföra följande. Beslut
om stöd och utbetalning av stödbelopp har fått ske utan att
myndigheten har haft någon kännedom om vilka åtgärder som
brukaren vid ansökningstidpunkten avsåg att genomföra. Mot denna
bakgrund fick ansvaret för om en åtgärd kunde genomföras och bli
varaktig läggas på jordbrukaren. En mycket stor del av
åkermarken i Sverige brukas genom någon form av nyttjanderätt.
En underrättelseskyldighet i enlighet med motionen skulle bl.a.
innebära att Jordbruksverket måste införskaffa uppgift om hur
stor del av omställningsarealen som ligger på mark som brukas
med nyttjanderätt och vem som är ägare till marken. Detta skulle
innebära ännu mer omfattande krav på uppgiftslämnande från
brukarens sida och dessutom medföra ett omfattande
administrativt merarbete för stödmyndigheten. Vidare bör
observeras att mellan 10 och 20 % av jordbruksföretagen varje år
berörs av både brukar- och arealförändringar. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Jo201 (fp), Jo203 (fp) och Jo209
(s).
10. Rådgivning och utbildning (B 10)
Propositionen
Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-,
utbildnings- och utvecklingsinsatser för att underlätta
jordbrukets omställning och för landskapsvård som ett led i
omställningen av jordbruket.
I propositionen framhålls bl.a. att de utökade rådgivnings-
och utbildningsinsatser som enligt det livsmedelspolitiska
beslutet skall genomföras under omställningsperioden är mycket
angelägna. Det är också viktigt att utbildning i och information
om EU-frågorna lyfts fram i arbetet. Prisregleringsmedel bör
dock inte tillföras verksamheten. Enligt regeringen bör anslaget
föras upp med 29 785 000 kr för budgetåret 1994/95.
Motionerna
I motion Jo230 (v) yrkas att riksdagen till Rådgivning och
utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar 75 000 000 kr utöver
regeringens förslag eller således 104 785 000 kr (yrkande 5).
Enligt motion Jo232 (nyd) bör till Rådgivning och utbildning för
budgetåret 1994/95 anvisas ett 10 000 000 kr lägre belopp än vad
regeringen föreslagit eller således 19 785 000 kr (yrkande 18).
När det gäller lantbruksskolornas och hushållningssällskapens
ställning inom rådgivning och utbildning framförs synpunkter i
tre motioner. Enligt motion Jo204 (m) är det angeläget att medel
anslås till rådgivning och utbildning eftersom
omställningsarbetet långt ifrån är genomfört. Det är mycket
värdefullt att den verksamhet som startat på flera
naturbruks/lantbruksskolor kan fullföljas under hela
omställningstiden. Hur ifrågavarande anslag skall disponeras för
att möjliggöra verksamheten får det ankomma på regeringen att
avgöra. I motion Jo213 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen
skall begära att 5 miljoner kronor under anslaget riktas till
utveckling av kunskapscentra vid lantbruksskolorna. Det vore
enligt motionären mycket olyckligt om stödet till
utvecklingsarbete avbryts eller att oklarhet får råda om vad som
gäller. Enligt motion Jo220 (kds) yrkande 1 bör
hushållningssällskapens ställning i den lokala rådgivningen och
utbildningen stärkas. Utbildningen får inte ensidigt vara
inriktad på optimal ekonomi för det enskilda företaget utan
kompletteras med helhetssyn. Därvid bör beaktas vad olika
åtgärder innebär i fråga om nationell och global förbrukning av
råvaror. Hushållningssällskapen kan bl.a. utnyttjas för att
utveckla lokalt anpassad odlingsteknik. Där förutsättningar
finns bör sällskapens ställning därför stärkas i rådgivningen
och utbildningen.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet under punkt B 10 och tillstyrker därför
regeringens förslag. Därmed avstyrks motionerna Jo230 (v)
yrkande 5 och Jo232 (nyd) yrkande 18.
Utskottet behandlade våren 1993 bl.a. vissa förslag
beträffande lantbruksskolornas roll i fortbildning och
rådgivning m.m. (1992/93:JoU20). Härvid konstaterades att det,
inte minst mot bakgrund av att utbildningen inom jordbruk och
trädgårdsnäring till så stor del utgörs av specialistkurser, var
av stor betydelse att behoven av
fortbildning och kompetensutveckling kunde tillgodoses. Det
framstår som naturligt att den ökade fortbildnings- och
rådgivningsverksamheten inriktas på ekonomi och
produktionsteknik. Utskottet anslöt sig därmed till regeringens
förslag om stöd till de naturbruks/lantbruksskolor som utvecklar
sin roll som                           förmedlare av kunskap
till yrkesverksamma inom näringarna. I
sammanhanget framhöll utskottet även att anpassningen till EU
och avregleringen av det svenska jordbruket i framtiden kommer
att ställa allt större krav på de aktiva näringsutövarnas
företagsekonomiska kunskaper och därmed på den undervisning som
ges vid lantbruksskolorna. I likhet med jordbruksministern ansåg
utskottet att det bör ankomma på Jordbruksverket att i samråd
med berörda myndigheter och organisationer utforma ramarna för
det ovan beskrivna utbildningsprogrammet, villkoren för stödet
samt fördelningen av för ändamålet tillgängliga medel. Utskottet
vidhåller den nu redovisade inställningen beträffande det
fortsatta arbetet med att utveckla lantbruksskolornas roll i
fortbildning och rådgivning. Såvitt utskottet kan bedöma innebär
inte heller regeringens förslag i denna del någon förändring i
förhållande till tidigare ställningstagande. Utskottet ansluter
sig därmed till regeringens bedömning att de utökade
rådgivnings- och utbildningsinsatserna, som enligt det
livsmedelspolitiska beslutet skall genomföras under
omställningsperioden, är fortsatt mycket angelägna. Vidare bör
betydelsen av utbildning i och information om EU-frågorna lyftas
fram i arbetet. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer
utvecklingen på detta område och vid behov vidtar de ytterligare
åtgärder som kan anses nödvändiga för att stödja ifrågavarande
verksamhet. Mot bakgrund av vad som tidigare anförts om
omställningsåtgärder m.m. anser utskottet i likhet med
regeringen att prisregleringsmedel inte bör tillföras
verksamheten. Enligt utskottets bedömning är syftet med
motionerna Jo204 (m) och Jo213 (fp) med det anförda i allt
väsentligt tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.
Med anledning av de i motion Jo220 (kds) yrkande 1 framförda
synpunkterna beträffande hushållningssällskapens roll i den
lokala rådgivningen vill utskottet framhålla följande. I samband
med ovan nämnda behandling av förslaget om lantbruksskolornas
roll i fortbildning och rådgivning m.m. framhöll utskottet även
att statens engagemang i rådgivningen till jordbruket bör
begränsas till den information och service som är förknippad med
myndighetsutövning och till de tillfällen då det ligger i
samhällets intresse att rådgivning används som medel för att
främja jordbruksnäringens utveckling. Även om staten har ett
avgörande inflytande över hur de allmänna medlen används innebär
inte detta att de är förbehållna statliga rådgivningsorgan. Med
målsättningen att tillgängliga finansiella och personella
resurser i regionen används så effektivt som möjligt bör avsatta
medel kunna disponeras för rådgivning antingen i statlig regi
eller genom upphandling på marknaden. Såväl rådgivningens
inriktning som omfattning, liksom sambanden mellan rådgivning
och myndighetsutövning eller andra myndighetsanknutna uppgifter,
förväntas variera över åren. Det bör därför avgöras från fall
till fall vilket sätt som är det mest effektiva för att
genomföra ett statligt rådgivningsprogram. Utskottet, som inte
gör någon annan bedömning än motionärerna vad avser
hushållningssällskapens kompetens m.m. på ifrågavarande område,
finner således att hushållningssällskapen är oförhindrade att
tillsammans med övriga rådgivningsorgan delta i den regionala
upphandlingen. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion
Jo220 yrkande 1 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett.
Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
11. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 11)
Propositionen
Under detta anslag har anvisats stöd till sockerbruken på
Öland och Gotland. Enligt riksdagens beslut skall stöd lämnas
under en övergångsperiod. Mörbylånga sockerbruk har lagts ned.
Det statliga stödet till Roma sockerbruk lämnas längst t.o.m.
1995 års betkampanj.
Enligt regeringen bör anslaget föras upp med 12 500 000 kr
under budgetåret 1994/95 som stöd för driften av Roma
sockerbruk.
Motionen
I motion U511 (c) konstateras att riksdagen i samband med
beslutet om att stödet till Roma sockerbruk skulle upphöra år
1995 uttalade att regeringen borde återkomma till riksdagen i
det fall problem skulle uppstå att få fram alternativ
sysselsättning. Arbetsmarknadssituationen på Gotland är f.n.
betydligt sämre än vad som kunde förutses vid tidpunkten för
riksdagsbeslutet. Trots intensiva försök har det inte lyckats
att få fram någon sysselsättning som ens i begränsad omfattning
skulle kunna motsvara sockernäringens betydelse. Det är hög tid
att aktualisera en omprövning av beslutet om stöd till den
gotländska sockernäringen. Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med förslag om fortsatt stöd till sockernäringen på
Gotland (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Regeringens förslag om medelsanvisning tillstyrks.
Vad gäller konsekvenserna av en nedläggning av sockerbruket i
Roma framhöll utskottet i samband med riksdagsbehandlingen av
denna fråga bl.a. följande (1990/91:JoU25). Med hänsyn till de
speciella omständigheter som råder för Gotlands del måste än
större ansträngningar göras för att under den angivna
övergångstiden försöka få fram alternativ sysselsättning för dem
som kommer att drabbas av nedläggningen. En avveckling av stödet
kräver noggranna överväganden och kraftfulla insatser för att
begränsa de negativa verkningarna för sysselsättningen på ön. De
samlade resurserna bör inriktas mot tillskapande av alternativ
sysselsättning till den föreslagna tidpunkten för upphörande av
stödet. Med det anförda tillstyrkte utskottet regeringens
förslag vad avser övergångsperiodens längd. Utskottet
konstaterade vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen
i det fall problem skulle uppstå att få fram alternativ
sysselsättning. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets
förslag.
Utskottet delar de i motion U511 yrkande 2 redovisade
synpunkterna när det gäller sockernäringens betydelse för
näringsliv och sysselsättning på Gotland. Sockerodlingen är
också av stor betydelse för det gotländska jordbruket. Vidare
kan konstateras att arbetsmarknadssituationen på Gotland i vart
fall inte förbättrats sedan riksmötet 1990/91. Mot bakgrund av
utskottets tidigare ställningstagande och riksdagens beslut i
denna fråga får förutsättas att regeringen noga följer
utvecklingen på detta område och återkommer till riksdagen med
de förslag som kan anses erforderliga. Utskottet anser inte att
något ytterligare uttalande från riksdagen med anledning av
motion U511 (c) yrkande 2 är påkallat.
12. 1993 års skogspolitiska beslut
Riksdagen beslöt våren 1993 om en ny skogspolitik (prop.
1992/93:226, bet. JoU15, rskr. 352). Beslutet innebar att
miljömålet införs som ett grundläggande mål i skogspolitiken och
att miljömålet jämställs med produktionsmålet. Skogspolitikens
medel skall liksom hittills vara av rättslig, ekonomisk och
administrativ art. Skogsägaren ges större frihet i valet av
skogsbruksåtgärder samtidigt som hon eller han får ökat ansvar
för att naturvårdsintressena tillgodoses. Sedan
skogsvårdsavgiften avskaffats har det statliga stödet till
skogsbruket minskat. Det ankommer på näringen att ta det
ekonomiska huvudansvaret för skogsvården. I gengäld har
administrationen förenklats.
Det statliga stödet till skogsbruket begränsas i regel till
att omfatta bidrag till vissa natur- och kulturvårdsåtgärder,
ädellövskogsbruk och kalkning av skogsmark.
Genom riksdagsbeslutet ändrades skogsvårdslagen (1979:429) och
utgavs i en ny författning (1993:553). Regeringen har därefter
utfärdat en ny skogsvårdsförordning (1993:1096) och en
förordning (1993:1272) med ny instruktion för Skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna.  Skogsstyrelsen har utfärdat nya
föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till skogsbruket
(SKSFS 1993:1) samt föreskrifter och allmänna råd till
skogsvårdslagen (SKSFS 1993:2). Skogsvårdslagen och flertalet
följdförfattningar har trätt i kraft så sent som den 1 januari
1994; Skogsstyrelsens stödföreskrifter dock ett halvt år
tidigare (med undantag av de paragrafer som rör stödet till
ädellövskogsbruk).
Motionerna
Med hänsyn till att skogspolitiken helt nyligen undergått en
genomgripande översyn har utskottet funnit lämpligt att i detta
sammanhang ta upp samtliga skogsmotioner från allmänna
motionstiden. Inledningsvis behandlas allmänna skogspolitiska
motionsyrkanden.
I den socialdemokratiska gruppmotionen Jo311 (s) framförs
yrkanden av både internationell och nationell räckvidd.
Motionärerna erinrar om det arbete som pågår i FN:s kommission
för hållbar utveckling med att fullfölja och vidareutveckla de
skogsprinciper som antogs vid UNCED-konferensen i Rio de Janeiro
1992. Enligt motionen bör riksdagen uttala att Sverige även
fortsättningsvis bör delta aktivt och presentera förslag för
långsiktigt hållbar skötsel av världens skogar (yrkande 1). På
det nationella planet bör riksdagen göra ett tillkännagivande om
ett samlat utvecklingsprogram för skogen. En primär strategi bör
gå ut på att använda skogen på ett mångsidigare och regionalt
utvecklande sätt. Programmet bör därför inriktas på att snabbt
föreslå de åtgärder och styrinstrument som behövs för att bredda
användningen av "det gröna guldet" (yrkande 2). Med hänsyn till
att skogen är glesbygdens största naturresurs är det viktigt att
politiken för skogsbruket har ett inbyggt regionalpolitiskt
ansvarstagande, hävdar motionärerna (yrkande 3). Särskilda
skogsvårdsinsatser behövs inom det skogliga stödområdet.
Skogsbruket i inlandet och speciellt i Norrlands inland har
under de senaste åren drabbats av stora problem med avsättning
av virket. En snabbutredning bör snarast tillsättas för att
lägga fram ett långsiktigt program för ett uthålligt och
miljöanpassat skogsbruk i inlandet. I väntan på en sådan
utredning föreslås kortsiktiga arbetsmarknadspolitiska
stödåtgärder. För budgetåret 1994/95 bör 30 miljoner kronor
användas för detta ändamål av arbetsmarknadspolitiska medel
(yrkande 4).
Utnyttjandet av skogen som energikälla bör utredas, anser
motionärerna. Okonventionella lösningar med samverkan mellan
fastighetsägare, kommuner och lokala skogsägare och/eller
jordbrukare som entreprenörer bör prövas (yrkande 5). För att
komplettera skogens kretslopp bör en storskalig
försöksverksamhet för askåterföring till skogen prövas, med
efterföljande ekonomisk och ekologisk utvärdering (yrkande 7).
Förslag väcks även i motionerna Jo621 (s) och Jo685 (nyd) om
storskaligt försök med askåterföring. Skogsstyrelsen och
Naturvårdsverket bör utfärda anvisningar och statlig garanti
utfärdas.
I motion Jo311 begärs vidare att regeringen senast hösten 1997
återkommer till riksdagen och redovisar hur miljö- och
produktionsmålen i skogsbruket uppfylls med hänsyn till att den
nya skogsvårdslagen fått karaktär av minimilag (yrkande 8).
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om  hur
den långsiktiga finansieringen av naturvården skall ordnas.
Statlig mark bör avsättas med lagstadgat skydd som naturreservat
(yrkande 10). Motionärerna hänvisar vidare till att
Skogsstyrelsen har ett regeringsuppdrag om sammanställning av
fakta om luftföroreningar och skogsskador. Det får enligt
motionen förutsättas att regeringen återkommer till riksdagen
med förslag till åtgärder och finansiering sedan uppdraget
redovisats (yrkande 12).
I de socialdemokratiska motionerna Jo304 (skogsbruket i
Jämtlands län), N283 yrkande 21 (behov av statligt stöd till
särskilda skogsvårdsinsatser för privatskogsbruk i Norrbottens
inland) och N306 yrkande 2 (behov av stöd till särskilda
skogsvårdsinsatser i skogslänen) framförs synpunkter och
yrkanden som nära ansluter till vad som yrkas i motion Jo311
yrkandena 3 och 4 om Norrlands inland.
Problemen med skogsskador är föremål för yrkanden även i andra
motioner. Enligt motion Jo306 (s) bör en skogsskadekommission
tillsättas (yrkande 1) och ett storskaligt kalkningsprogram
starta (yrkande 2). I motionerna Jo305 (s) och Jo693 (s) yrkande
4 begärs tvärvetenskaplig forskning för att utreda orsaken till
den s.k. Hallandssjukan resp. åtgärdsprogram för att eliminera
denna.
I motionerna Jo302 (-) och Jo309 (v) har ett specialfall av
skador på växande träd tagits upp, nämligen s.k. rotsnurr, en
typ av skada som förekommer på träd som planterats som
täckrotsplantor och som orsakar instabilitet hos det växande
trädet. Enligt motionärerna bör problematiken kring gjorda
misstag utredas och ett åtgärdspaket antas. I motion Jo308 (kds)
framhålls behovet av ett hållbart regelsystem och en säker
dokumentation av allt plantmaterial som kommer till användning
vid skoglig föryngring.
Utskottets överväganden
Inför 1992 års Riokonferens om miljö och utveckling --
UNCED -- fördes från svensk sida ett aktivt arbete för att få
till stånd en global skogskonvention. Någon sådan kom aldrig att
utarbetas, men väl ett antal s.k. skogsprinciper vilka antogs av
konferensen. Enligt propositionen (1993/94:111) om genomförande
av UNCED-besluten anser regeringen att FN:s livsmedels- och
jordbruksorganisation, FAO, bör vara det centrala organet som
skall ansvara för att skogsprinciperna från Rio uppfylls och
genomsyrar den internationella skogspolitiken. Regeringen
bedriver därför en aktiv politik för att stärka FAO:s globala
insatser. Utskottet finner för sin del att en satsning på FAO:s
insatser bör vara det mest effektiva sättet att utnyttja
tillgängliga resurser. Det får förutsättas att regeringen även i
fortsättningen aktivt stöder FAO i detta avseende så att FAO:s
skogsavdelning ges resurser som svarar mot UNCED-kraven. Det
anförda innebär att motion Jo311 yrkande 1 blir tillgodosett.
Yrkandet påkallar således inget särskilt riksdagsinitiativ.
Som inledningsvis anförts syftar den nya skogspolitiken till
att ge skogsägarna större frihet och samtidigt ökat ansvar för
skogens skötsel. Stödet till skogsbruket har reducerats.
Skogsvårdsavgiften har avskaffats. Norrlands inland har inte
ansetts böra bli föremål för speciella skogspolitiska insatser,
och regionalpolitiska insatser för skogsbruket kommer i
fortsättningen att behandlas i samband med den allmänna
regionalpolitiken. Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 3 i
motionen.
Utskottet har inhämtat arbetsmarknadsutskottets yttrande över
yrkandena 4, 14 och 15 i motion Jo311 där det föreslås att medel
skall anvisas av arbetsmarknadspolitiska medel. I sitt yttrande
(1993/94:AU3y) framhåller arbetsmarknadsutskottet bl.a.
följande.
/Arbetsmarknads/utskottet behandlar varje år motionsförslag om
arbetsmarknadspolitiska medel, framför allt olika
beredskapsarbeten, för t.ex. kulturändamål och
naturvårdsändamål. Ofta är det fråga om angelägna projekt, som
därutöver motiveras med sysselsättningsskäl. Utskottet brukar
emellertid inte gå in på en bedömning av de olika behov och
förslag som förs fram i motioner av detta slag, utan erinrar om
att utnyttjandet av de arbetsmarknadspolitiska resurserna måste
bedömas från arbetsmarknadssynpunkt. Dessa medel bör således
inte ses som en resurs för andra i och för sig angelägna
samhällsområden.
Insatser av det slag som motionärerna förordar kan förekomma
inom arbetsmarknadspolitikens ram, men det är AMS som fördelar
resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser i de olika länen
med hänsyn till rådande arbetsmarknadsläge.
Av nu angivna skäl avstyrker arbetsmarknadsutskottet bifall
till motionens yrkande 4 och 15.
Jordbruksutskottet får för sin del anföra följande. Som
framgår av arbetsmarknadsutskottets yttrande bör riksdagen inte
gå in på prioriteringen av hur de arbetsmarknadspolitiska medlen
fördelas. Av den tidigare framställningen framgår vidare att
regionalpolitiskt stöd inte ingår i den nya skogspolitiken.
Utskottet avstyrker motion Jo311 yrkande 4 med hänvisning till
det anförda. Av samma skäl avstyrks motionerna Jo304, N283
yrkande 21 och N306 yrkande 2. Motion Jo311 yrkande 15 behandlas
under Litt. C 5. Insatser för skogsbruket.
När det gäller förslagen i motion Jo311 yrkande 2 om ett
samlat utvecklingsprogram för skogen och yrkande 5 om utveckling
av skogen som energikälla får utskottet anföra följande: Ett
viktigt projektarbete pågår under NUTEK:s ledning för att
utveckla kunskapsförsörjningen för den skogsråvaruförsörjande
industrin. De program som tagits fram i detta syfte innefattar
förädling av skogsråvaran både till varor och för energiändamål.
Här bör även omnämnas ett gemensamt forskningsprojekt mellan
SJFR och Sveriges lantbruksuniversitet för att bättre anpassa
virkesproduktionen till olika användningsområden. Ett
omfattande arbete pågår alltså med samma inriktning som den
motionärerna föreslår. Något särskilt riksdagsuttalande härom
påkallas inte.
Enligt 1993 års skogspolitiska beslut bör Naturvårdsverket och
Skogsstyrelsen ges i uppdrag att fortlöpande utvärdera den nya
skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden och följa
upp hur reservatsavsättningarna och de olika åtgärderna i
skogsbruket bidrar till att uppfylla miljömålet. Regeringen har
sedermera i regleringsbrevet för innevarande budgetår
föreskrivit att Skogsstyrelsen inom en fyraårsperiod skall göra
en utvärdering och redovisning av den nya skogspolitikens
effekter, särskilt med avseende på miljömålet. I samarbete med
Statens naturvårdsverk skall styrelsen fortlöpande utvärdera den
nya skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden.
Utskottet förutsätter att regeringen därefter återkommer till
riksdagen med eventuella förslag. Yrkande 8 i motion Jo311 synes
därmed tillgodosett.
När praktiska erfarenheter av den nya skogspolitiken har
vunnits kan det senare, enligt 1993 års riksdagsbeslut, vara
lämpligt att formulera ett riktvärde för reservatsbildningarna
på lång sikt. Det bör härvid inte uteslutas att en nivå i
storleksordningen 5 % av den produktiva skogsmarken nedanför
skogsodlingsgränsen kan vara nödvändig att uppnå. Utskottet är
inte berett att i detta sammanhang ta ställning till frågan om
finansiering av reservatsavsättningar. I sitt betänkande
1993/94:JoU15 behandlar utskottet den satsning på statens
förvärv av värdefulla naturområden som redovisas i Miljö- och
naturresursdepartementets budgetbilaga under Litt. A 4. Anslaget
föreslås för nästa budgetår belöpa sig till drygt 190 miljoner
kronor, dvs. oförändrat jämfört med innevarande år. Med
hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 10 i motionen.
Det problemkomplex som kan rubriceras "luftföroreningar och
skogsskador" ligger som motionärerna anger under utredning.
Regeringen har uppdragit åt Skogsstyrelsen att sammanställa
fakta om sambandet mellan luftföroreningar och skador på skog
och skogsmark samt skadornas orsaker och omfattning. Behovet av
ändrad inriktning och koncentration av forskningsinsatser bör
enligt direktiven redovisas. Skogsstyrelsen bör ange ytterligare
åtgärder för att komma till rätta med problemen på kort och lång
sikt. Med anledning av uppdraget har Skogsstyrelsen tillsatt en
enmansutredning (landshövding Kjell A. Mattsson) som skall
redovisa sina slutsatser vid halvårsskiftet 1994. Utredningen
kommer i sitt arbete även att undersöka andra orsaker än
luftföroreningar till en komplex skadebild. En viktig del av
utredningen ägnas åt den kontroversiella frågan om
rekommendation skall ges till storskalig kalkning av skogsmark.
I denna fråga finns betydande åsiktsskillnader mellan olika
forskare och skogsmän. En annan specifik fråga som behandlas i
utredningen är den s.k. Hallandssjukan på mogen gran. Den
utmärks av att trädens kåda bryter ut och rinner längs stammen
varpå följer att träden dör.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen
med eventuella förslag sedan Skogsstyrelsens utredning om
skogsskador redovisats och vidarebehandlats. Därmed blir motion
Jo311 yrkande 12 tillgodosedd.
I avvaktan på resultatet av utredningen avstyrker utskottet
även motionerna Jo306 om skogsskadekommission och storskaligt
kalkningsprogram samt Jo305 och Jo693 yrkande 4 om
Hallandssjukan.
När det gäller motionsförslagen om återföring till skogen av
aska från biobränslen får utskottet anföra följande.
Sedan någon tid har möjligheten att utnyttja aska efter
förbränning av biobränslen rönt allt större uppmärksamhet. Dels
utgör deponering av aska ett växande avfallsproblem. Dels finns
det anledning att utnyttja askans innehåll av mineraler och
kalcium som jordförbättringsmedel i skogen så att de ingår i
biobränslenas kretslopp. Frågan har vidare belysts vid den
utfrågning utskottet hållit. Därvid framhölls av skogsnäringens
företrädare att visst biträde från statens sida var önskvärt i
ett inledande skede. Förutom forskning pågår ett
utvecklingsarbete för att nå fram till praktiska och ekonomiskt
hållbara lösningar. Utskottet har vidare erfarit att
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen planerar att lägga fram ett
policydokument som skall ange rambetingelserna för askåterföring
från principiella utgångspunkter. Man kommer därvid särskilt att
betona vikten av att den aska som sprids är ren från giftiga
ämnen, bl.a. tungmetaller. Enligt vad utskottet inhämtat kommer
frågan även att behandlas i Skogsstyrelsens skogsskadeutredning.
Utskottet har vidare erfarit följande.
Ett sammanhållet forsknings- och utvecklingsprogram kallat
Ramprogram askåterföring startade i januari 1992 och pågår under
en första etapp i tre år, fram till slutet av 1994. Programmets
mål är att klarlägga de miljömässiga, tekniska och ekonomiska
förutsättningarna för återföring av vedaska till skogen. Bl.a.
skall programmet besvara frågan om var, när och i vilka doser
man skall tillföra aska för att få så stora positiva effekter
som möjligt och samtidigt minimera eventuella negativa effekter.
Programmet finansieras av NUTEK, Vattenfall och Sydkraft
tillsammans. Dess ekonomiska ram under den första etappen är 16
miljoner kronor.
Enligt utskottets mening har utvecklingen nått det stadiet då
det är både önskvärt och nödvändigt med större praktisk
försöksverksamhet. Naturvårdsverket har formulerat en policy för
återföring av träaska till skogsmark och anser att storskaliga,
långsiktiga försök bör genomföras. Utskottet anser att dessa bör
genomföras i samarbete med Skogsstyrelsen, skogsnäringen,
Lantbruksuniversitetet och andra högskolor. Utvärdering av
försöken ska belysa både de ekologiska och ekonomiska
effekterna.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo311 yrkande
7 och Jo685 yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Därmed tillgodoses även motionerna Jo621
och Jo685 yrkandena 3 och 4.
I motion Jo308 (kds) framhålls behovet av dokumentation av
plantmaterialet vid skogsföryngring m.m. Nya föreskrifter
beträffande användning av visst skogsodlingsmaterial har
meddelats i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS
1993:2) till skogsvårdslagen, dock med undantag för
bestämmelserna i lagens 7  § om handel med och införsel av
skogsodlingsmaterial. Enligt vad utskottet erfarit avser
Skogsstyrelsen nu göra en revidering av föreskrifterna även
beträffande handel och införsel. I det arbetet kommer
bestämmelserna i OECD:s schema för skogsodlingsmaterial att
beaktas, liksom även EG-direktiven för frö- och planthandel. Med
hänsyn till att denna fråga utreds får motionen anses
tillgodosedd.
Utskottet har erfarit att "rotsnurr" tillhör de fenomen som
omfattas av SJFR:s forskningsprogram. Frågan om forskningens
närmare prioritering är delegerad till vederbörande
forskningsorgan och bör alltså inte styras av riksdagen. Med
hänvisning härtill avstyrks motionerna Jo302 och Jo309 yrkandena
1 och 2.


13. Skogsvårdsorganisationen (C 1) och
Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (C 2)


Propositionen


I samband med 1993 års beslut om en ny skogspolitik
fastställde riksdagen en treårsram. För budgetåret 1994/95 tas
under anslaget C 1. upp ett formellt  belopp på 1 000 kr till
skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet. Anslaget
Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (C 2) bör enligt
propositionen föras upp med sammanlagt 278 952 000 kr.




Motionen


Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 19 bör riksdagen under
anslaget C 2 anvisa ett 5 579 000 kr lägre belopp för
budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således
273 373 000 kr.


Utskottets överväganden


Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen
bör således under C 1. anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr och
under C 2. med avslag på motionen såvitt nu är i fråga anvisa
ett ramanslag på 278 952 000 kr.




14. Bidrag till skogsvård m.m. (C 3)


Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 3 (s. 43)




15. Stöd till byggande av skogsvägar (C 4)


Propositionen


Möjligheten att bevilja nya bidrag upphörde den 1 juli 1992.
Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare beslutade bidrag
och avsyning av dessa projekt.


Anslaget bör föras upp med 400 000 kr nästa budgetår.




 Motionerna


I motion Jo303 (-) yrkas att riksdagen till Stöd för byggande
av skogsvägar för budgetåret 1994/95 anvisar 40 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således 40 400 000 kr.


I flera motioner framförs önskemål om stöd till byggande av
skogsvägar. Enligt motion Jo307 (s) förutsätter ett jämnt
virkesflöde ett väl fungerande skogsbilvägnät. I den
socialdemokratiska gruppmotionen Jo311 anförs att det enligt
vägplan 90 finns ett betydande behov av nybyggnad i norra
Sverige och upprustning i södra Sverige (yrkande 14), och i
motion Jo313 (c) framhålls att ytterligare medel till
skogsbilvägar borde anvisas så att tidigare utlovade bidrag kan
utbetalas.


I motion Jo527 (kds, m, fp, c) yrkas att Skogsstyrelsen bör
ges i uppdrag att tillhandahålla service för vägnätsplanering
och samordning vid byggande av skogsbilvägar (yrkande 1). Enligt
motionen kan avskaffandet av bidraget rent ekonomiskt motiveras
av den avskaffade skogsvårdsavgiften. Men bara för att byggandet
av skogsbilvägar är lönsamt finns ingen automatik att samverkan
kommer till stånd. Oavsett om extra medel beviljas i framtiden
av arbetsmarknadsskäl för byggande av skogsbilvägar är det
nödvändigt att Skogsstyrelsens roll inte minst gentemot de
mindre skogsägarna klarläggs, anför motionärerna.


Utskottets överväganden


Sedan beslut fattats om skogsvårdsavgiftens upphörande beslöt
riksdagen våren 1992 att nya bidrag från detta anslag inte
längre skulle meddelas efter den 1 juli 1992. Riksdagen bör
således avslå motion Jo303 (-). Utskottet avstyrker även motion
Jo313 (c).


Arbetsmarknadsutskottet anför bl.a. följande beträffande
motion Jo311 (s) yrkande 14 i sitt yttrande 1993/94:AU3y.


I samband med att det generella statliga ekonomiska stödet
till skogsbruket avskaffades framhölls att det förekommer även
mer indirekta ekonomiska stöd, såsom beredskapsarbeten och
regionalpolitiskt motiverade åtgärder. Jordbruksutskottet anslöt
sig till jordbruksministerns uppfattning att insatser i
skogsbruket ofta är effektiva som sysselsättningsskapande
åtgärder. I sammanhanget erinrades om de förslag som lades fram
på det arbetsmarknadspolitiska området.


Under innevarande budgetår disponerar således AMS 90 miljoner
kronor som bidrag till skogsbilvägar i enlighet med förslag som
lades fram i förra årets kompletteringsproposition (1992/93:150
bil. 8 s. 55). Bidraget får uppgå till högst 50 % avseende
arbeten med skogsbilvägar som avslutas senast den 31 december
1994. I propositionen anfördes att skogsbilvägarna utgör en
viktig del av landets infrastruktur. Det sades också att ett
statligt bidrag till skogsbilvägar skapar sysselsättning till en
förhållandevis låg kostnad i gles- och skogsbygder.


Enligt vad utskottet inhämtat från AMS har fram till
årsskiftet 1993/94 beslut fattats beträffande projekt till ett
värde av 60 miljoner kronor. Medlen har fördelats av
Skogsstyrelsen till skogsvårdsstyrelserna. Det styrande har
varit behovet av vägar och vägförbättringar. Den genomsnittliga
bidragsandelen har varit 44 % och sysselsättningseffekten har
uppgått till 226 årsverken, vilket innebär en årskostnad på
omkring 270 000 kr.


Det belopp om 90 miljoner kronor som avsatts av de
arbetsmarknadspolitiska medlen för skogsbilvägar under
innevarande budgetår bör enligt utskottets mening framför allt
ses mot bakgrund av det rådande svåra arbetsmarknadsläget.
Beloppet kan användas till arbeten som avslutas senast den 31
december 1994. Som utskottet uppfattar motionen i denna del
gäller den emellertid i vad mån fortsatta statliga insatser --
de arbetsmarknads- och regionalpolitiska medlen nämns inte
särskilt -- för skogsbilvägarna bör förekomma inte bara av
sysselsättningsskäl eller regionalpolitiska skäl utan också av
hänsyn till skogsbruket, naturen och kulturmiljön m.m. Eftersom
det inte ankommer på arbetsmarknadsutskottet att anlägga
synpunkter på denna fråga avstår utskottet från att yttra sig i
den delen.


Som jordbruksutskottet framhöll i det skogspolitiska
betänkandet våren 1993 är ofta insatser i skogsbruket effektiva
som sysselsättningsskapande åtgärder. De genererar framtida
sysselsättning och inkomster. Utskottet har inte ändrat sin
uppfattning i det hänseendet. Den nya skogspolitiken innebär ju
emellertid att det generella stödet till skogsbruket, liksom
stödet till byggande av skogsvägar, avskaffats. Utskottet är
därför inte berett att tillstyrka motionärernas förslag i
yrkande 14. Det anförda innebär att även motion Jo307 avstyrks.


Enligt förordningen (1993:1272) med ny instruktion för
Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna skall
skogsvårdsorganisationen verka för att landets skogar vårdas och
brukas på ett sådant sätt att de av statsmakterna beslutade
målen för skogspolitiken kan uppnås. I det syftet får
Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna ta ut ersättning för
varor och tjänster som rör skogsinventering,
skogsbruksplanläggning, skogsvård, utsyning av skog,
skogsvärdering, skogsväghållning, naturvård, kulturmiljövård
samt utbildning, rådgivning, information och verksamhet i övrigt
som är förenlig med organisationens uppgifter.


Utskottet delar helt den syn som anläggs i motion Jo527 att
skogsvårdsorganisationen bör tillhandahålla service för
vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar.
En sådan verksamhet är av stor betydelse både från miljösynpunkt
och produktionssynpunkt. Som framgår av den ovan lämnade
redovisningen av instruktionen för skogsvårdsorganisationen
föreligger ingen tvekan om dennas ansvar i detta hänseende. Det
nya som inträffat är att organisationens tjänster bör
finansieras av näringen. Härvidlag har skogsvårdsorganisationen
ett informationsansvar och bedriver för närvarande en omfattande
informationsverksamhet för att sprida kunskap om den nya
skogspolitiken. Enligt utskottets uppfattning kommer därigenom
motionärernas syfte att tillgodoses. Något särskilt
riksdagsuttalande med anledning av motionen, såvitt nu är i
fråga, är inte påkallat.


16. Insatser för skogsbruket (C 5)


Propositionen


Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag
för skogsbruket. Från anslaget bekostas sålunda bidrag till
naturvårds- och kulturvårdsåtgärder (15 miljoner kronor), bidrag
till ädellövskogsbruk (20 miljoner kronor), statens kostnader
för försöksverksamheten med skogsmarkskalkning (15 miljoner
kronor), kostnader för vissa civilrättsliga avtal på
naturvårdsområdet samt intrångsersättningar som följer av
skogsvårdsstyrelsernas beslut (20 miljoner kronor), projektmedel
för slutförande av inventeringarna av småbiotoper och sumpskogar
(29 miljoner kronor; de angivna siffrorna avser dispositionen
enligt regleringsbrevet för budgetåret 1993/94).


Enligt propositionen bör försöksverksamheten med
skogsmarkskalkning fortsätta på oförändrad nivå i avvaktan på
ställningstagandena till Skogsstyrelsens slutrapport. Anslaget
bör fastställas till oförändrat belopp, 99 000 000 kr.


Motionerna


I motion Jo310 (kds) yrkas ett påslag på 11 miljoner kronor
för skogsmarkskalkning (yrkande 1). I gengäld bör anslaget till
länsstyrelserna minskas med motsvarande belopp (yrkande 2).
Enligt Jo693 (s) yrkande 1 bör en utvärdering genomföras av
försöksverksamheten med skogsmarkskalkning. De förslag som
utvärderingen kan leda till bör föreläggas riksdagen.


Enligt motion Jo311 (s) yrkande 15 bör den översiktliga
skogsinventeringen ÖSI fullföljas med arbetsmarknadspolitiska
medel. Regeringen bör ge Skogsstyrelsen i uppdrag att fullfölja
skogsinventeringarna med 50 miljoner kronor från
arbetsmarknadspolitiska medel, föreslår motionärerna.


I motion Jo312 (s) yrkas på ett riksdagsuttalande att
skogsvårdsorganisationen bör ges i uppdrag att bygga upp ett
datasystem för skogliga inventeringar. Motionärerna framhåller
att ÖSI kan lyftas in i den aktuella satellitinformationen m.m.
och ge ytterst värdefull information om landskapets kvaliteter.


I motion Jo301 (fp) yrkas på ett tillkännagivande om satsning
på lövbärande trädslag. I motion Jo309 (v) yrkande 3 föreslås
ett tillkännagivande om statligt stöd till
skogsvårdsåtgärder som hjälpplantering.


Utskottets överväganden


Utskottet delar regeringens mening att försöksverksamheten med
skogsmarkskalkning bör fortsätta på oförändrad nivå i avvaktan
på ställningstagandena till Skogsstyrelsens slutrapport.
Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo310 och Jo693 yrkande 1.


Utskottet har inhämtat arbetsmarknadsutskottets yttrande över
motion Jo311 yrkande 15. Yttrandet har refererats i det
föregående (s. 30). Med hänvisning till vad som anförts i det
sammanhanget avstyrks motionen såvitt nu är i fråga.


Utskottet har erfarit att möjligheten att genom datorisering
och sammanläggning med nya flyg- och satellitbilddata hålla
ÖSI-informationen à jour har uppmärksammats av Skogsstyrelsen.
Bl.a. driver skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län ett
pilotprojekt i samarbete med Skara kommun. Detta beskrivs som
lovande. Utskottet finner det för sin del angeläget att den
kartläggning av landets skogar som gjorts inom ÖSI kan hållas
aktuell om så kan ske med rimlig insats. Något särskilt
riksdagsuttalande med anledning av motion Jo312 synes inte
påkallat.


Utskottet delar den bedömning som framförs i motion Jo301 (fp)
att det i dagens läge finns skäl att satsa på lövskog. Frågan
behandlas även i Skogsstyrelsens informationssatsningar till
skogsägarna. I sammanhanget finns även skäl att erinra om SJFR:s
och SLU:s projekt för anpassning av produktionen. Något särskilt
riksdagsuttalande är inte påkallat.


Motion Jo309 yrkande 3 avstyrks med hänvisning till vad som i
det föregående anförts om skogsägarnas ansvar för  skogsbruket.


17. Fiskeriverket (D 1)


Propositionen


Av propositionen framgår att utredningen om fiskerinäringens
utvecklingsmöjligheter har presenterat sitt slutbetänkande (SOU
1993:103) Svenskt fiske. Sedan utredningen remissbehandlats
avser regeringen att presentera förslag under våren 1994. I det
sammanhanget kommer flertalet anslag under litt. D att
behandlas.


Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om
fiskerinäringen, fritidsfisket och fiskevården. Budgetramen
och verksamhetsinriktningen för treårsperioden 1993/94--1995/96
fastställdes av riksdagen våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 10,
bet. JoU13, rskr. 231). Det har inte funnits skäl till att
förändra de övergripande mål som gäller för perioden. För
budgetåret 1994/95 föreslås ett ramanslag på 53 272 000 kr.


Motionerna


I motion Jo232 framställs sparkrav om ytterligare 2 %.
Motionärerna föreslår att anslaget minskas med 1 065 000 kr till
52 207 000 kr (yrkande 20).


Enligt motion Jo419 (fp) bör riksdagen göra en rad uttalanden
till stöd för verksamheten vid Fiskeriverkets försöksstation i
Kälarne. Hyreskontrakten bör omförhandlas och den alltför höga
hyran sänkas (yrkande 1). En ny tjänst som
forskningsassistent/genetiker kan därigenom finansieras (yrkande
2). Kälarne bör ges möjlighet att vidmakthållas som centrum för
en genbank för bevarande av laxfisk (yrkande 3). Fondmedel bör
tillskjutas för verksamheten under underskottsår (yrkande 4).
Vidare bör riksdagen uttala att Kälarnes funktion som
avelsstation för laxfisk är ett samhällsansvar. I dag är den
utan kostnadstäckning (yrkande 5). Slutligen yrkas på ett
uttalande om försöksstationen i Kälarne som regionalpolitisk
resurs, belägen i en genuin glesbygd (yrkande 6).


I motion Jo673 (c) yrkas på ett tillkännagivande om utvidgning
av Östersjölaboratoriet i Karlskrona. Detta kunde därigenom
tjäna som utgångspunkt när man vill skapa bättre förutsättningar
och samordning av miljökontrollen i Östersjön.




Utskottets överväganden


Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 1.
Riksdagen bör således avslå motion Jo232 yrkande 20.


Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo419, att
Fiskeriverkets försöksstation i Kälarne fyller en viktig uppgift
för forskning om och utveckling av framför allt laxstammarna i
Norrlandsälvarna. För närvarande hotas delar av det svenska
laxbeståndet -- förutom av den sedan lång tid pågående
uttunningen av de vilda laxstammarna -- av det fenomen som
kallas M74 och som utmärks av att befruktade ägg inte utvecklas
till laxyngel. Fiskeriverket har i samarbete med en rad
myndigheter och institutioner inlett ett forskningsprojekt för
att utröna vilka orsaker som ligger bakom M74. I det arbetet och
i arbetet på att bygga upp laxstammarna har genbanken i Kälarne
enligt vad utskottet erfarit stort värde.


Utskottet har således ingen erinran mot motionärens
beskrivning av försöksstationens verksamhet och problem. Ett
allmänt hållet riksdagsuttalande angående försöksstationens
värde från olika synpunkter skulle emellertid inte fylla någon
funktion, om det inte förenades med krav på konkreta åtgärder
från regeringens sida.  När det gäller bl.a. fördelningen mellan
hyreskostnader och personalresurser erinrar utskottet om att
systemet med rambudgetering förutsätter att myndigheterna har
stor frihet att disponera sina ramanslag enligt myndighetens
egna prioriteringar (se prop. 1987/88:150 s. 68--76, bet.
FiU30). Systemet innebär bl.a. att statsmakterna minskar sin
detaljreglering och i stället anger övergripande mål och
huvudsaklig inriktning av verksamheten under en treårsperiod.
Myndigheterna ges successivt ökat ansvar att driva verksamheten
med egen beslutskompetens. Utskottet utgår från att verket
vidtar de åtgärder som är önskvärda och möjliga för att på bästa
sätt sörja för fortsatt drift av Kälarnestationen. Med det
anförda avstyrks motionen.


Utskottet finner heller inte anledning att förorda någon
särskild riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo673.




18. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (D 5)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 5.


19. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (E 5)


Propositionen


Anslaget används i första hand för bidrag till investeringar i
byggnader m.m. Anslaget för budgetåret 1994/95 bör föras upp med
1 538 000 kr.


Jordbruksverket har på regeringens uppdrag gjort en översyn av
dispositionen av statens mark ovanför odlingsgränsen och på
renbetesfjällen som har betydelse för permanent bruk. Regeringen
avser att i annat sammanhang återkomma till riksdagen med sina
överväganden i frågan.


Motionen


I motion Jo212 (c) anförs argument mot vissa av
Jordbruksverkets slutsatser i den nämnda översynen av
dispositionen av statens mark ovanför odlingsgränsen. Motionären
hävdar att det finns ett klart samhällsintresse av att vissa
fjällägenheter bibehålls. Inte minst gäller det lägenheter som
har stort värde som replipunkter för fjällräddning, turism och
det rörliga friluftslivet. Härtill kommer de lägenheter som har
starka bevarandevärden från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt,
anser motionären.


Utskottets överväganden


Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 5.


Som anförs i motion Jo212 är det ett samhällsintresse att
vissa funktioner bibehålls på statens mark ovanför
odlingsgränsen. I avvaktan på det regeringsförslag som aviserats
i propositionen bör motionen inte föranleda någon vidare åtgärd
från riksdagens sida.


20. Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamheten m.m. (F 1--F 2)


Propositionen


Under anslaget F 1 tas upp ett formellt belopp på 1000 kr
till uppdragsverksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt
(SVA). Under anslaget F 2 anvisas medel för
centrallaboratorieuppgifter m.m. vid SVA.


SVA är ett expert- och serviceorgan åt Statens jordbruksverk
och andra myndigheter samt åt enskilda organisationer och
allmänheten, med uppgift att bl.a. utreda smittsamma
djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. SVA skall
vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra
viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt
medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd
för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och
utvecklingsarbete.


Enligt regeringen har det inte funnits skäl till att förändra
den verksamhetsinriktning som gäller för treårsperioden
1993/94--1995/96. Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknas för
budgetåret 1994/95 till 154 934 000 kr. Dessa finansieras dels
med intäkter från uppdragsverksamheten med 87 100 000 kr, dels
genom bidrag över statsbudgeten (F 2) med 67 834 000 kr.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning
av utgifterna om 1,9 %.


Motionen


I motion Jo232 (nyd) yrkas att riksdagen till Statens
veterinärmedicinska anstalt anvisar ett 1 357 000 kr lägre
belopp än vad regeringen föreslagit eller således 66 477 000 kr.
Detta innebär ett ytterligare sparkrav om 2 % (yrkande 22).


Utskottets överväganden


Riksdagen godkände i samband med 1993 års budgetproposition
den huvudsakliga inriktningen av verksamheten inom statens
veterinärmedicinska anstalts ansvarsområde för treårsperioden
1993/94--1995/96. Utskottet anser i likhet med regeringen att
det inte finns skäl att förändra denna verksamhetsinriktning.
Med hänvisning härtill är utskottet inte berett att tillstyrka
ett ytterligare sparkrav om 2 % utöver den reala minskning av
anslaget om 1,9 % som följer av regeringens förslag. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motion
Jo232 (nyd) yrkande 22.


21. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och
Centrala försöksdjursnämnden  (F 6 och F 7)


Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
F 6 och F 7 (prop. s. 65 f.).


22. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (F 8)


Propositionen


Anslaget finansierar kostnader och ersättningar i samband med
bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar.
Från anslaget utbetalas också ersättning för kostnader som
uppkommit genom beslut om förintande av bisamhällen, för
bitillsynsmännens arvoden m.m. Vidare anvisas under anslaget
medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys sjukdom.


Regeringen anser det viktigt att bekämpningsprogrammen för
leukos och Aujeszkys sjukdom fullföljs. Under förevarande anslag
bör därför beräknas en oförändrad post på 35 miljoner kronor.
Regeringen har inom ramen för anvisade direktbidrag för
budgetåret 1993/94 anvisat 40 miljoner kronor för
bekämpningsprogrammen av leukos, Aujeszkys sjukdom och
maedi-visna. Medlen avser kostnader under budgetåret 1994/95. Av
direktbidragen för budgetåret 1994/95 har beräknats ytterligare
20 miljoner kronor för bekämpning av djursjukdomar. Sammanlagt
disponeras således 95 miljoner kronor för ändamålet.


Regeringen föreslår att anslaget skall föras upp med
72 150 000 kr.


Motionen


Enligt motion Jo503 (c) har huvudmannen (Svenska
Djurhälsovården) för bekämpningsprogrammet mot virussjukdomen
maedi-visna vid fördelningen av insatserna prioriterat de
förädlade fårraserna och de kommersiellt stora och mest
framgångsrika besättningarna. Detta har inneburit att de svenska
fårens lantraser i sina små populationer blivit åsidosatta.
Enligt motionären bör riksdagen uttala sitt stöd för att
bekämpningsprogrammet även kommer de svenska fårens hotade
lantrasformer till del.


Utskottets överväganden


Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet under punkt F 8 och tillstyrker därmed förslaget.


Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter om organiserad
hälsokontroll av husdjur (SJVFS 1993:42) har kontrollen bl.a.
till ändamål att motverka eller förebygga sjukdomar hos husdjur,
genom rådgivning och upplysning samt genom medverkan till
utveckling av sjukdomsdiagnostiska metoder verka i
sjukdomsförebyggande syfte. Härvid bör även miljöbefrämjande och
arvshygieniska synpunkter beaktas. Enligt gällande föreskrifter
får alla fårbesättningar anslutas till maedi-visna-kontrollen.
För kontrollen ansvarar en huvudman vars plan och riktlinjer för
verksamheten godkänts av Jordbruksverket.


Som framgår av utskottets redovisning ankommer det på
huvudmannen för hälsokontrollen att prioritera och fördela
insatserna på detta område. Utskottet utgår från att insatserna
fördelas på ett sätt som överensstämmer med riksdagens beslut om
en strategi för biologisk mångfald. I övrigt föranleder motion
Jo503 (c) inget särskilt uttalande från riksdagens sida.
Motionen avstyrks.


23. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet (G 1) och
Bidrag till Statens utsädeskontroll (G 2)


Propositionen


Statens utsädeskontroll (SUK) är centralt organ för den
statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot
fastställda avgifter verkställa analys, provtagning och
certifiering m.m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och
försöksverksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde
tillhandahålls. SUK bedriver vidare rådgivning och upplysning,
utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar på
området samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten.


Regeringen föreslår sammanfattningsvis att det övergripande
målet för utsädeskontrollen under perioden 1994/95--1996/97
skall vara att verka för att fullgott utsäde används för att
bl.a. minimera användningen av bekämpningsmedel. Därmed kan en
effektiv växtodling främjas.


Riksdagen uttalade våren 1992 att vissa frågor rörande SUK
borde utredas. Bl.a. borde övervägas förutsättningarna för en
lösning av utsädeskontrollens organisation som inte berövar de
lokala fröanstalterna deras certifieringsrätt (prop. 1991/92:100
bil. 10, bet. JoU12, rskr. 212). Statskontoret har därefter
utrett frågan och föreslagit att SUK avvecklas samt att
Jordbruksverket tar över tillsynsansvaret. Regeringen bedömer
dock att SUK även fortsättningsvis bör vara det centrala
statliga organet på utsädesområdet. Verksamheten inom
utsädeskontrollen betingas i stor utsträckning av gjorda
internationella åtaganden inom EU, ISTA och OECD. Enligt
propositionen förutsätter EU-medlemskap, liksom åtagande enligt
EES-avtalet, för certifiering officiell sortkontroll samt
officiell analys av teknisk renhet och grobarhet. Samma krav
ställs också för certifiering enligt OECD-systemet vid export.


Regeringen föreslår mot bakgrund av riksdagens ovannämnda
uttalande att en bestämmelse införs i utsädeslagen (1976:298) av
innehåll att en för uppgiften godkänd juridisk person får
certifiera utsäde och därmed fullgöra en förvaltningsuppgift som
innebär myndighetsutövning. Därmed tillgodoses regeringsformens
bestämmelser om att en myndighetsutövning av ett enskilt organ
kräver lagstöd. För närvarande finns i landet två
frökontrollanstalter, en i Linköping och en i Örebro. Båda är
privata stiftelser.


För den allmännyttiga verksamheten vid SUK bör anvisas 819 000
kr.








Motionen


Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 23 bör riksdagen till
Statens utsädeskontroll anvisa ett 16 000 kr lägre belopp för
budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således
803 000 kr (ytterligare 2 % sparkrav),


Utskottets överväganden


Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till
riktlinjer för verksamheten inom Statens utsädeskontroll.
Riksdagen bör även anta lagförslaget. Till SUK:s
uppdragsverksamhet bör anvisas 1 000 kr.


Utskottet tillstyrker även förslaget till anslag under G 2.
Därmed avstyrks motion Jo232 yrkande 23.


24. Statens växtsortnämnd m.fl. anslag (G 3--G 7, H 3--H 7)


Propositionen


Regeringen föreslår under G 3 att riksdagen till Statens
växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
647 000 kr; under G 4 att riksdagen till Statens
maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95
anvisar ett anslag på 1 000 kr; under G 5 att riksdagen till
Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 5 165 000 kr; under G 6 att
riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 38 513 000
kr; under G 7 att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 629 000 kr;
under H 3 att riksdagen till Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
3 825 000 kr; under H 4 att riksdagen till Inköp av livsmedel
m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 64 725 000 kr; under H 5 att riksdagen
till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 216 500 000 kr;
under H 6 dels att riksdagen godkänner vad regeringen förordat
om dispositionen av medel i råvarukostnadsutjämningskassan, dels
att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för
råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1994/95 får disponera
en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
dels även att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 156
001 000 kr samt under H 7 att riksdagen till Livsmedelsstatistik
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 23 790 000
kr.


Motionen


I motion Jo232 (nyd) framställs ytterligare 2 % sparkrav på
följande anslag, nämligen Statens växtsortnämnd (G 3): 634 000
kr (- 13 000 kr, yrkande 24); Bidrag till Statens
maskinprovningar (G 5, yrkande 25); 5 062 000 kr (- 103 000
kr); Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3, yrkande
27); 3 748 000 kr (- 77 000 kr) samt Livsmedelsstatistik (H
7, yrkande 28); 23 314 000 kr (- 476 000 kr).


Utskottets överväganden


Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 4,
G 6, G 7, H 4, H 5 och H 6.


Utskottet tillstyrker regeringens förslag även under övriga
punkter. Riksdagen bör således med avslag på motionen såvitt nu
är i fråga anvisa medel enligt förslagen i propositionen under
punkterna G 3, G 5, H 3 och H 7.


Hemställan
Utskottet hemställer


Internationellt samarbete (Litt. A)


1. beträffande bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.


att riksdagen till Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 36 000 000 kr,


Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)


2. beträffande Statens jordbruksverk


att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 8 till Statens
jordbruksverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
112 250 000 kr,


res. 1 (nyd) - delvis


3. beträffande Genbanksnämndens verksamhet


att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo233 yrkande 13,


res. 2 (s)


4. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering


att riksdagen medger att under budgetåret 1994/95 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
5 000 000 kr,


5. beträffande medelsanvisning till jordbrukets
rationalisering


att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10
000 000 kr,


6. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål


att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 9 medger att en rörlig
kredit på 35 000 000 kr i Riksgäldskontoret får disponeras för
jordfondsändamål under budgetåret 1994/95,


7. beträffande anslag till markförvärv


att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 kr,


8. beträffande täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti


att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkandena 10 och 11 till
Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000
kr,


res. 1 (nyd) - delvis


9. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare


att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Jo232 yrkande
12 och 1993/94:Jo233 yrkande 6 avslår regeringens förslag såvitt
avser Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95,


res. 3 (m, fp, c, kds)


10. beträffande startstöd till jordbrukare


att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkandena 13 och 14 till
Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 42 000 000 kr,


res. 1 (nyd) - delvis


11. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.


att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkandena 15, 16 och 17 till
Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 535 000 000 kr,


res. 1 (nyd) - delvis


12. beträffande utformningen av budgetpropositionen m.m.


att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo233 yrkandena 1 och 2,


res. 4 (m, fp, c, kds) - motiv.


13. beträffande arealstödet


att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo230 yrkande 2,


men. (v) - delvis


14. beträffande inkomststöd


att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo233 yrkande 4,


res. 5 (s) - delvis


15. beträffande ekologisk odling m.m.


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo233 yrkande 3 och
1993/94:Jo223 yrkandena 1 och 2,


res. 5 (s) - delvis


16. beträffande kredit för inlösen av oljeväxter och
spannmål


att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens
jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för
finansiering av underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års
skörd under budgetåret 1994/95 får disponera en rörlig kredit på
500 000 000 kr i Riksgäldskontoret,


17. beträffande bemyndigande att höja rörliga krediter


att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de
rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar för
inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av
underskott i spannmålsregleringen,


18. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.


att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Jo230 yrkande 4 och 1993/94:Jo233
yrkande 5 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.  för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 407 003 000
kr,


res. 5 (s) - delvis


men. (v) - delvis


19. beträffande skördeskadeskyddet


att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo221,


20. beträffande återkrav av omställningsstöd m.m.


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo214 yrkandena 1 och
2 samt 1993/94:Jo220 yrkande 2,


21. beträffande utvidgade  möjligheter till
omställningsstöd


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo231 och
1993/94:Jo233 yrkande 11,


22. beträffande vissa administrativa rutiner


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo201, 1993/94:Jo203
och 1993/94:Jo209,


23. beträffande rådgivning och utbildning


att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Jo230 yrkande 5 och 1993/94:Jo232
yrkande 18 till Rådgivning och utbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 29 785 000 kr,


res. 1 (nyd) - delvis


men. (v) - delvis


24. beträffande naturbruks/lantbruksskolornas roll i
fortbildning och rådgivning


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo204 och
1993/94:Jo213,


25. beträffande Hushållningssällskapens ställning


att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo220 yrkande 1,


26. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m.


att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
12 500 000 kr,


27. beträffande den framtida sockernäringen på Gotland


att riksdagen avslår motion 1993/94:U511 yrkande 2,


Skogsbruk (Litt. C)


28. beträffande FN:s kommission för hållbar utveckling
att riksdagen avslår motion  1993/94:Jo311 yrkande 1,


29. beträffande ett samlat utvecklingsprogram för skogen,
m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkandena 2, 3, 5, 8
och 10,


res. 6 (s)


30. beträffande behovet av särskilda skogsvårdsinsatser
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo311 yrkande 4,
1993/94:Jo304, 1993/94:N283 yrkande 21 och 1993/94:N306 yrkande
2,


31. beträffande Skogsstyrelsens utredning av skogsskador
m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 12,


32. beträffande Hallandssjukan m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo305, 1993/94:Jo306
och 1993/94:Jo693 yrkande 4,


33. beträffande askåterföring m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Jo311
yrkande 7 och 1993/94:Jo685 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på
motionerna 1993/94:Jo621 och 1993/94:Jo685 yrkandena 3 och 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


34. beträffande plantmaterialet vid skogsföryngring
att riksdagen avslår motion  1993/94:Jo308,


35. beträffande "rotsnurr"
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo302 och
1993/94:Jo309 yrkandena 1 och 2,


36. beträffande skogsvårdsorganisationen
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,


37. beträffande skogsvårdsorganisationen:
myndighetsuppgifter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 19 till
Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 278 952 000 kr,


res. 7 (nyd) - delvis


38. beträffande bidrag till skogsvård m.m.
att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr,


39. beträffande stöd till byggande av skogsvägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo303 till Stöd till byggande av
skogsvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag
på 400 000 kr,


40. beträffande skogsvägar enligt vägplan 90
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo307 och
1993/94:Jo311 yrkande 14,


41. beträffande utlovade bidrag
att riksdagen avslår motion  1993/94:Jo313,


42. beträffande service för vägnätsplanering
att riksdagen avslår motion  1993/94:Jo527 yrkande 1,


43. beträffande insatser för skogsbruket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo310 till Insatser för skogsbruket
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 99
000 000 kr,


44. beträffande utvärdering av försöksverksamheten
att riksdagen avslår motion  1993/94:Jo693 yrkande 1,


45. beträffande ÖSI
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 15,


46. beträffande datasystem för skogliga inventeringar
att riksdagen avslår motion  1993/94:Jo312,


res. 8 (s)


47. beträffande satsning på lövbärande trädslag
att riksdagen avslår motion  1993/94:Jo301,


48. beträffande stöd till hjälpplantering
att riksdagen avslår motion  1993/94:Jo309 yrkande 3,


Fiske (Litt. D)


49. beträffande Fiskeriverket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 20 till Fiskeriverket
för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 53 272 000 kr,


res. 7 (nyd) - delvis


50. beträffande Fiskeriverkets försöksstation i Kälarne
att riksdagen avslår motion  1993/94:Jo419,


51. beträffande Östersjölaboratoriet i Karlskrona
att riksdagen avslår motion  1993/94:Jo673,


52. beträffande ersättning för intrång i enskild fiskerätt
m.m.
att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 000 kr,


Rennäring m.m. (Litt. E)


53. beträffande stöd till innehavare av fjällägenheter
m.m.
att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
1 538 000 kr,


54. beträffande statens mark ovan odlingsgränsen
att riksdagen avslår motion  1993/94:Jo212,


Djurskydd och djurhälsovård (Litt. F)


55. beträffande Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet


att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag
på 1 000 kr,


56. beträffande bidrag till Statens veterinärmedicinska
anstalt


att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 22 till Bidrag till
Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 67 834 000 kr,


res. 9 (nyd)


57. beträffande djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder


att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 25 911 000 kr,


58. beträffande Centrala försöksdjursnämnden


att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 613 000 kr,


59. beträffande bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar


att riksdagen till Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 72 150 000 kr,


60. beträffande hotade fårlantraser


att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo503,


Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt. G)


61. beträffande utsädeslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
utsädeslagen (1976:298),


62. beträffande riktlinjer för verksamheten inom Statens
utsädeskontroll
att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten inom
Statens utsädeskontroll som regeringen har föreslagit i
avsnittet Slutsatser,


63. beträffande Statens utsädeskontroll:
uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens utsädeskontroll:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag
på 1 000 kr,


64. beträffande bidrag till Statens utsädeskontroll
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 23 till Bidrag till
Statens utsädeskontroll för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 819 000 kr,


res. 10 (nyd) - delvis


65. beträffande Statens växtsortnämnd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 24 till Statens
växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 647 000 kr,


res. 10 (nyd) - delvis


66. beträffande Statens maskinprovningar:
uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens maskinprovningar:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
anslag på 1 000 kr,


67. beträffande bidrag till Statens maskinprovningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 25 till Bidrag till
Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 5 165 000 kr,


res. 10 (nyd) - delvis


68. beträffande miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 38 513
000 kr,


69. beträffande bekämpande av växtsjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 629 000 kr,


Livsmedel (Litt. H)


70. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 27 till
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 3 825 000 kr,


res. 10 (nyd) - delvis


71. beträffande inköp av livsmedel m.m. för
beredskapslagring
att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för
beredskapslagring för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 64 725 000 kr,


72. beträffande kostnader för beredskapslagring av livsmedel
m.m.
att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 216 500 000 kr,


73. beträffande råvarukostnadsutjämningskassan
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om
dispositionen av medel i råvarukostnadsutjämningskassan,


74. beträffande råvarukostnadsutjämning
att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för
råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1994/95 får disponera
en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret,


75. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning
att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 156
001 000 kr,


76. beträffande livsmedelsstatistik
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 28 till
Livsmedelsstatistik för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 23 790 000 kr.


res. 10 (nyd) - delvis


Stockholm den 17 mars 1994


På jordbruksutskottets vägnar


Ivar Virgin


I beslutet har deltagit: Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson
(m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart
Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj
Larsson (s), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka
Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Lennart Fremling (fp), Carl Olov
Persson (kds) och Christer Windén (nyd).


Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.


Reservationer
1. Statens jordbruksverk m.m. (mom. 2, 8, 10, 11 och 23).


Christer Windén (nyd) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Enligt propositionen" och på s. 13 slutar med
"yrkande 8" bort ha följande lydelse:


Utskottet vill inledningsvis framhålla att medlemskapet i EU
innebär en nödvändig anpassning till den gemensamma
jordbrukspolitiken, CAP. När Sverige erhållit medlemskap bör vi
inom EU fortsätta att verka för en avreglerad jordbruksmarknad.
Jordbruket måste bedrivas på affärsmässiga grunder. Produktionen
skall styras av konsumenternas önskemål på en konkurrensutsatt
marknad. Jordbruket skall således producera det som marknaden
efterfrågar. Samtidigt  måste brukaren, i samklang med
nationella och internationella forskningsinstitut, satsa på
utveckling av nya grödor, nya produkter och ny teknik. Bönderna
bör betraktas som privata småföretagare. Nedanstående förslag
till ändring av budgeterade anslag syftar dels till en mer
rättvis ordning, dels till en allmän minskning av statens
utgifter.


Utskottet anser i likhet med motion Jo232 (nyd) yrkande (8)
att ett ytterligare sparkrav bör läggas på Statens
jordbruksverk. Anslaget, B 1, bör således minskas med 2 245 000
kr till 110 005 000 kr.


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Som framgår" och slutar med "och 11" bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo232
yrkande 10 att anslaget bör avvecklas så snart som möjligt.
Bönderna får förutsättas nyttja de kreditinstitut som marknaden
erbjuder. De utgifter som avser stöd till rennäringen bör kunna
täckas inom ramen för anslaget E 1. Utgifter för regionalt stöd
till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige bör täckas
inom ramen för anslaget B 8. Utskottet tillstyrker således
motion Jo232 (nyd) yrkande 10 och föreslår att regeringen ges i
uppdrag att återkomma till riksdagen med en avvecklingsplan för
den statliga kreditgarantin. Beträffande budgetåret 1994/95
konstaterar utskottet att regeringens förslag till anslag avser
redan ingångna garantiåtaganden och utskottet avstår därför från
att föreslå en reducering av anslaget. Därmed avstyrks motion
Jo232 yrkande 11.


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Startstöd till" och slutar med "och 14" bort ha
följande lydelse:


I likhet med motion Jo232 (nyd) yrkandena 13 och 14 anser
utskottet att anslaget bör avvecklas omedelbart med en halvering
redan för budgetåret 1994/95. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till avvecklingsplan snarast. Bönderna
förutsätts nyttja de möjligheter som står till buds för andra
små och medelstora företag.


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Som redovisats" och slutar med "och 17" bort ha
följande lydelse:


Enligt utskottets mening är detta anslag en kvarleva från den
tid då man såg bönderna som anställda och ej som egna
företagare. Utskottet avvisar detta synsätt med motiv som
redovisats inledningsvis. Branschens krav på att bli
särbehandlad kan inte accepteras. Regeringens avsikt att
avveckla stödet till avbytartjänsten är ett steg i rätt riktning
men inte tillräckligt. När det gäller socialförsäkringen bör
branschen själv klara denna om man anser att det finns ett
skyddsbehov utöver det försäkringsskydd som gäller för alla och
envar. De 260 miljoner kronor från premieutjämningsfonden som
bönderna avtalat sig till samt de 120 miljoner kronor som skulle
ha använts om ingen ändring föreslagits bör göras disponibla för
branschen. Utskottet föreslår således att inga extra medel
därutöver skall medges. Dessa medel föreslås bli föremål för
fondering hos ett försäkringsbolag som kan erbjuda motsvarande
försäkringsskydd. Beträffande avbytarverksamheten anser
utskottet att anslaget bör avvecklas omedelbart med en minskning
redan för budgetåret 1994/95. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag till sådan avvecklingsplan snarast.
Branschen får själv lösa detta genom t.ex. egenavgifter eller
annan försäkring. Utskottet föreslår vidare att anslaget till
företagshälsovård avvecklas omedelbart. Statlig
företagshälsovård är redan avvecklad för alla andra. Även stödet
till produktionsanpassningsåtgärder bör avvecklas. Bidrag av
denna typ till friska företag är ohälsosamt eftersom de
motverkar snarare än stärker kostnadseffektiviteten. Till stöd
till avbytartjänst m.m. bör anvisas ett 271 000 000 kr lägre
belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller
således 264 000 000 kr. Med det anförda tillstyrker utskottet
motion Jo232 (nyd) yrkandena 15, 16 och 17.


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 18" bort ha
följande lydelse:


Enligt utskottet föreligger ett uppenbart ointresse från
bönderna när det gäller medel för rådgivning och utbildning. Det
finns ingen anledning att anslå pengar till verksamhet som inte
utnyttjas. Utbildningen bör ingå som en naturlig del i
lantbruksskolornas utbud. Sådan utvidgning av utbudet är befogad
om den efterfrågas. Utskottet tillstyrker därmed motion Jo232
(nyd) yrkande 18 och föreslår att anslaget minskas med 10
miljoner kronor till 19 785 000 kr. Motion Jo230 (v) yrkande 5
avstyrks.


dels att utskottets hemställan under 2, 8, 10, 11 och 23
bort ha följande lydelse:


2. beträffande Statens jordbruksverk
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 8 till Statens
jordbruksverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
110 005 000 kr,


8. beträffande täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti


att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo232 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
en avvecklingsplan för den statliga kreditgarantin samt med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Jo232 yrkande 11 till Täckande av förluster på grund
av statlig kreditgaranti för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 40 000 000 kr,


10. beträffande startstöd till jordbrukare
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo232 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
en avvecklingsplan för startstöd till jordbrukare samt med
anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1993/94:Jo232 yrkande 14 till Startstöd till jordbrukare
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 21 000 000
kr,


11. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo232 yrkandena
15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om avveckling av den statliga socialförsäkringen och det
statliga bidraget till avbytartjänst samt med anledning av
regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232
yrkande 17 till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 264 000 000 kr,


23. beträffande rådgivning och utbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 18 samt med avslag på
motion 1993/94:Jo230 yrkande 5 till Rådgivning och
utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 19 785 000 kr,


2. Genbanksnämndens verksamhet (mom. 3)


Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,
Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet är" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:


Som framgår av propositionen om Biologisk mångfald arbetar
Jordbruksverket och dess genbanksnämnd med bevarandet av det
genetiska materialet på husdjursområdet. Enligt vad utskottet
erfarit saknar Genbanksnämnden erforderliga resurser för sitt
arbete. Detta hotar bl.a. uppföljningen av inventeringen av
fjällrasen som utfördes 1990--92. Enligt utskottets mening bör
regeringen förtydliga Genbanksnämndens uppdrag och avsätta
resurser så att nämnden kan utföra sitt arbete. Utskottet anser
att medel för detta ändamål bör erhållas genom en omfördelning
inom Jordbruksverkets anslag. Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo233 (s) yrkande 13 bör ges regeringen till känna.


dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:


3. beträffande Genbanksnämndens verksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo233 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


3. Stöd till skuldsatta jordbrukare (mom. 9)


Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c),
Mona Saint Cyr (m), Carl G Nilsson (m), Lennart Fremling (fp)
och Carl Olov Persson (kds) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Enligt den" och slutar med "denna punkt" bort ha
följande lydelse:


Enligt den ovan nämnda stödförordningen kan stöd lämnas till
särskilt skuldsatta jordbrukare som till följd av bl.a.
avvecklingen av den interna marknadsregleringen på jordbrukets
område får allvarliga ekonomiska svårigheter. Syftet med
anslaget är således att stötta de jordbrukare som på grund av
omställningen drabbades särskilt. Som redovisats i propositionen
har denna stödform ännu ringa omfattning, bl.a. beroende på de
omställningsstöd som har lämnats under de gångna budgetåren.
Utskottet anser dock i likhet med regeringen att behovet av det
här aktuella stödet kan  väntas öka när omställningsstöden
minskar i omfattning eller upphör. Utskottet ansluter sig därmed
till regeringens bedömning om medelsbehovet och förordar att
anslaget förs upp med oförändrat belopp, 10 miljoner kronor.
Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo232 (nyd) yrkande 12 och
Jo233 (s) yrkande 6.


dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:


9. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Jo232 yrkande 12 och 1993/94:Jo233
yrkande 6 till Stöd till skuldsatta jordbrukare för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
10 000 000 kr,


4. Utformningen av budgetpropositionen m.m.
(mom. 12, motiveringen)


Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c),
Mona Saint Cyr (m), Carl G Nilsson (m), Lennart Fremling och
Carl Olov Persson (kds) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet har" och på s. 21 slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:


Utskottet har valt att under detta avsnitt inledningsvis ta
upp den i motion Jo233 (s) yrkandena 1 och 2 framförda kritiken
beträffande regeringens budgetarbete på jordbrukets område.
Enligt utskottets mening är det alltid önskvärt att
budgetarbetet kan hållas samman så mycket som möjligt och att
olika delar endast i undantagsfall utelämnas för beslut i
särskild ordning. På så sätt främjas den klarhet och överblick i
budgetarbetet som alltid bör eftersträvas. Samtidigt kan
konstateras att det av olika skäl kan vara lämpligare att bryta
ut vissa delar från den ordinarie budgetbehandlingen. Ofta sker
detta med syftet att uppnå en mer genomarbetad prövning av ett
särskilt budgetområde. Enligt utskottets mening avviker
härvidlag inte årets budgetförslag på något avgörande sätt från
vad som varit brukligt under tidigare års budgetarbete. I detta
sammanhang bör även påpekas att den i motionen redovisade
kritiken delvis vilar på en missuppfattning om propositionens
innehåll såvitt avser redovisningen av vissa delbelopp under
anslaget m.m. När det gäller de s.k. regleringsmedlen delar
utskottet synpunkterna i motionen så till vida att det vore
värdefullt om budgetpropositionen innehöll en tydligare och mer
fullständig redovisning av befintliga och beräknade
regleringsmedel och hur dessa medel förelas på olika ändamål.
Utskottet har emellertid  under hand erhållit kompletterande
information beträffande regleringsmedlens användning under
innevarande och kommande budgetår. I detta sammanhang bör
tilläggas att Riksdagsutredningen nyligen har presenterat ett
förslag om en ny ordning för budgethanteringen (1993/94:TK2).
Förslaget innebär sammanfattningsvis att budgetförslaget skall
vara fullständigt när det avlämnas, och regeringen skall normalt
inte kunna lägga fram kompletterande budgetförslag innan
budgetårets början. Alla anslag skall i princip bruttoredovisas,
dvs. inkomster och utgifter skall redovisas var för sig.
Budgetförslaget skall ges en sådan utformning att det kan
användas för resultatstyrning. Antalet anslag på statsbudgeten
begränsas. Härutöver kan framhållas att regleringsmedel enligt
gällande lagstiftning inte får tas ut efter utgången av
budgetåret 1994/95. Frågan om fortsatt uttag av regleringsmedel
sammanhänger bl.a. med Sveriges medlemskap i EU och kan för
närvarande inte bli föremål för något definitivt
ställningstagande. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte
berett att föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motion
Jo233 (s) yrkandena 1 och 2. Motionen avstyrks i berörda delar.


5. Inkomststöd m.m. (mom. 14, 15 och 18)


Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,
Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Villkoren för" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo233
yrkande 4 att arealbidraget bör ersättas med ett inkomststöd.
Arealstöd tenderar att gynna de stora vegetabilieproducenterna
på andra jordbrukares relativa bekostnad. Inkomststödet ger
möjligheter till en rimligare fördelningspolitisk stödprofil.
Med förslaget uppnås även en stor budgetbesparing genom att
direktbidragen kan reduceras. Överskottsproduktion av spannmål
bör enligt utskottets mening inte stimuleras och statens
kostnader för export av överskottet bör nedbringas. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo233 (s) yrkande 4 bör
ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrks motion Jo230
(v) yrkande 2.


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "I samband" och på s. 22 slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:


I samband -- -- --(=utskottet)-- -- -- ekologisk produktion.
Den huvudsakliga utgångspunkten när det gäller satsningen på
ekologiska brukningsmetoder är en långsiktig minskning av
kemikalieanvändningen. Den ekologiska odlingen vinner allt fler
anhängare, och marknaden växer i takt med människors insikt om
den ekologiska odlingens fördelar. Den ekologiska odlingen bör
därför prioriteras och tillföras ytterligare medel. Enligt
utskottets mening bör 50 miljoner kronor anslås till den
ekologiska odlingen. Medlen bör användas till upplysning,
utbildning samt omställning. Vad utskottet anfört med anledning
av motionerna Jo223 (s) yrkande 1 och Jo233 (s) yrkande 3 bör
ges regeringen till känna. Motion Jo223 yrkande 2 avstyrks.


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "höja dessa" bort ha
följande lydelse:


Utskottet delar den bedömning som görs i motion Jo233 (s)
yrkande 5 när det gäller medelsbehovet under punkt B 9.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandet och föreslår att det till
omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95
anslås 1 406 150 000 kr. Därmed avstyrks motion Jo230 (v)
yrkande 4. Utskottet har inte någon erinran mot regeringens
förslag om bemyndiganden att medge rörliga krediter och
bemyndigande för regeringen att vid behov höja dessa.


dels att utskottets hemställan under 14, 15 och 18 bort ha
följande lydelse:


14. beträffande inkomststöd
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo233 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


15. beträffande ekologisk odling m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Jo223
yrkande 1 och 1993/94:Jo233 yrkande 3 samt med avslag på motion
1993/94:Jo223 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,


18. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo233 yrkande 5 samt med avslag på
motion 1993/94:Jo230 yrkande 4 till Omställningsåtgärder i
jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 406 150 000 kr,


6. Ett samlat utvecklingsprogram för skogen, m.m. (mom. 29)


Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,
Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Som inledningsvis" och på s. 30 slutar med "i
motionen", dels att den del av utskottets yttrande som på s.
30 börjar med "När det" och på s. 31 slutar med "i motionen"
bort ha följande lydelse:


Utskottet delar den syn som anläggs i motion Jo311 på
skogspolitiken. I en offensiv näringspolitik som integreras med
kravet på en god miljö måste ambitionen att använda skogen på
ett mångsidigare och regionalt utvecklande sätt vara en primär
strategi. För att styra utvecklingen av den förnyelsebara
skogsråvaran bör ett samlat utvecklingsprogram för skogen
starta. Programmet bör som motionärerna föreslår inriktas på att
snabbt föreslå de åtgärder och styrinstrument som behövs för
att bredda användningen av "det gröna guldet". En utredning bör
också tillsättas för att stödja utvecklingen av skogen som
energikälla, i enlighet med vad som anförs i motionen.


Skogen är glesbygdens största naturresurs. Det är viktigt att
politiken för skogsbruket har ett inbyggt regionalpolitiskt
ansvarstagande. Utvecklingen inom skogsbruket är därför av
avgörande betydelse, eftersom arbetsmarknadssituationen även
annars är mycket besvärande. Ett långsiktigt program för ett
uthålligt och miljöanpassat skogsbruk i inlandet bör läggas
fram.


Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i uppdrag att
fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens effekter på
biologisk mångfald och följa upp hur reservatsavsättningarna och
de olika åtgärderna i skogsbruket bidrar till att uppfylla
miljömålet. Regeringen bör år 1997 återkomma till riksdagen med
en rapport angående måluppfyllelse. Regeringen bör även
återkomma till riksdagen med ett förslag om hur den långsiktiga
finansieringen av naturvården skall finansieras.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo311 yrkandena
2, 3, 5, 8 och 10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.


dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande
lydelse:


29. beträffande ett samlat utvecklingsprogram för skogen,
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo311 yrkandena
2, 3, 5, 8 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,




7. Skogsvårdsorganisationen m.m. (mom. 37 och 49)


Christer Windén (nyd) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Utskottet har" och slutar med "278 952 000 kr" bort
ha följande lydelse:


Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare
sparkrav om 2 % bör ställas och anslaget således minskas med 5
579 000 kr.


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 20"
bort ha följande lydelse:


Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare
sparkrav om 2 % bör ställas och anslaget således minskas med 1
065 000 kr.


dels att utskottets hemställan under 37 och 49 bort ha
följande lydelse:


37. beträffande skogsvårdsorganisationen:
myndighetsuppgifter
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 19 till
Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 273 373 000 kr,


49. beträffande Fiskeriverket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 20 till
Fiskeriverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 52 207 000 kr,


8. Datasystem för skogliga inventeringar (mom. 46)


Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,
Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Utskottet har erfarit" och slutar med "inte
påkallat" bort ha följande lydelse:


Ansvaret för att föra ut skogspolitiken ligger hos
skogsvårdsorganisationen. I det uppdraget ingår även
biotopskyddet. Uppgiften kräver god dataförsörjning för en bred
dialog lokalt, på kommun-, läns- och riksnivå. Inom
organisationen finns redan i dag spetskompetens inom det
geografiska systemområdet, GIS, och väletablerade kontakter med
forskning och leverantörerna av satellitdata. Mot denna bakgrund
bör skogsvårdsorganisationen bygga upp system som med hjälp av
ny teknik kan förädla ÖSI-baserna till att motsvara de krav på
hjälpmedel som följer av den beslutade skogspolitiken och som
också ger möjlighet till datafångst från andra källor.


Detta är en nödvändig och brådskande insats om vi skall klara
av uppföljningskravet och den utvecklingsavgörande dialogen med
omvärlden. Riksdagen bör med anledning av motion Jo312 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.


dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande
lydelse:


46. beträffande datasystem för skogliga inventeringar
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo312 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,




9. Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt (mom. 56)


Christer Windén (nyd) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Riksdagen godkände" och slutar med "yrkande 22" bort
ha följande lydelse:


Utskottet anser i likhet med motion Jo232 (nyd) yrkande 22 att
bidraget till Statens veterinärmedicinska anstalt bör omfattas
av ett ytterligare sparkrav på två procent. Detta anslag bör
således minskas med 1 357 000 kr till 66 477 000 kr. I övrigt
tillstyrks regeringens förslag.


dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande
lydelse:


56. beträffande bidrag till Statens veterinärmedicinska
anstalt


att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 22 till Bidrag till
statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 66 477 000 kr,


10. Bidrag till Statens utsädeskontroll med flera anslag (mom.
64, 65, 67, 70 och 76)


Christer Windén (nyd) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 23"
bort ha följande lydelse:


Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare
sparkrav om 2 % bör ställas och anslaget således minskar med 16
000 kr.


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "H 7" bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare
sparkrav om 2 % bör ställas och anslagen således minskar med
respektive 13 000 kr, 103 000 kr, 77 000 kr och 476 000 kr.


dels att utskottets hemställan under 64, 65, 67, 70 och 76
bort ha följande lydelse:


64. beträffande bidrag till Statens utsädeskontroll
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 23 till Bidrag till
Statens utsädeskontroll för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 803 000 kr,


65. beträffande Statens växtsortnämnd
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 24 till Statens
växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
634 000 kr,


67. beträffande bidrag till Statens maskinprovningar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 25 till Bidrag till
Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 5 062 000 kr,


70. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 27 till
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 3 748 000 kr,


76. beträffande livsmedelsstatistik
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 28 till
Livsmedelsstatistik för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 23 314 000 kr.




Särskilda yttranden


1. Utvidgade möjligheter till omställningsstöd (mom. 21)


Christer Windén (nyd) anför:


Med anledning av den förmodade anslutningen till Europeiska
unionen redan den 1 januari 1995, kommer sannolikt den i min
motion föreslagna utökningen av hur omställd mark får användas
att sakna praktisk betydelse, eftersom marken då kommer att
omfattas av EU:s trädesregler. Oaktat detta finner jag det dock
märkligt att utskottet inte vill uppmuntra enskilda bönders
kreativitet då det gäller att hitta meningsfull användning av
mark. Onödigt snäva tolkningar av tidigare riksdagsbeslut skapar
bara irritation och tar därmed bort incitament att anstränga
sig.


2. Den framtida sockernäringen på Gotland (mom. 27)


Christer Windén (nyd) anför:


Jordbruksutskottets uppgift bör enligt min mening vara att
värna om jordbrukets villkor och utveckling. Utskottet bör inte
bedriva arbetsmarknadspolitik för de människor som för
tillfället är sysselsatta inom sockernäringen på Gotland. De
arbetsmarknadsinsatser som kan bidra till att skapa nya
arbetstillfällen på Gotland bör omfatta alla arbetslösa. De som
drabbas av nedläggningen av sockerbruket bör inte särbehandlas.
Sådana ärenden handläggs normalt i arbetsmarknadsutskottet och
bör ej heller finansieras av jordbrukets medel.


3. Behovet av särskilda skogsvårdsinsatser (mom. 31, 39, 44)


Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,
Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anför:


På grund av den svåra arbetsmarknadssituationen, speciellt i
skogslänen, bör beprövade sysselsättningsåtgärder som kan
bekostas av AMS-medel sättas in med omedelbar verkan. Några
exempel är skogsvårdsinsatser inom det skogliga stödområdet,
skogsinventeringar samt nybyggnad och upprustning av
skogsbilvägar.


Meningsyttring av suppleant


Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.


Jan Jennehag (v) anför:


Enligt min mening innehåller budgeten endast till mindre del
styrmedel som leder till ett ekologiskt jordbruk. Direktbidraget
till ekologisk odling är t.ex. endast ca 10 miljoner kronor. Ett
rakt arealstöd till all areal skulle gynna Norrland och det
ekologiska jordbruket. Norrland har 10 % av åkermarken men får 3
% av arealstödet. Siffrorna förstärks av stödet som är
differentierat efter avkastningsnivå. (Stödet i Malmöhus län
blir för 1994 ca 1 100 kr/ha. I Västerbotten blir stödet ca 560
kr/ha.) Om vi nu ändå skall ha ett arealstöd, så måste det
utformas så att det inte får så utmanande effekter.
Differentieringen måste slopas. Ett rakt arealstöd skulle ge de
KRAV-anslutna odlarna ökade inkomster på över 20 miljoner kronor
(Hemställan mom. 13).


Stora insatser inom rådgivning och utbildning fordras som
komplement till ekonomiska styrmedel. Anslaget för
omställningsåtgärder bör minskas med 75 miljoner kronor. Detta
belopp bör i stället anvisas för rådgivning och utbildning
(Hemställan mom. 18 och 23).


Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
13, 18 och 23 borde ha hemställt:


13. beträffande arealstödet
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo230 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,


18. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo230 yrkande 4 samt med avslag på
motion 1993/94:Jo233 yrkande 5 till Omställningsåtgärder i
jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 332 003 000 kr,


23. beträffande rådgivning och utbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1993/94:Jo230 yrkande 5 samt med avslag på
motion 1993/94:Jo232 yrkande 18 till Rådgivning och
utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 104 785 000 kr,


Bilaga 1
Arbetsmarknadsutskottets yttrande


1993/94:AU3y


Bilaga 2


Arbetsmarknadspolitiska medel till skogspolitiken


Till jordbruksutskottet


Jordbruksutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet
tillfälle att avge yttrande över motion 1993/94:Jo311 av
Margareta Winberg  m.fl. (s) såvitt avser yrkandena 4, 14 och
15.


Motionen rör skogspolitiken och innehåller en rad förslag
under rubriken Skogen som tillgång för tillväxt och miljö.
Motionärerna anser att arbetsmarknadspolitiska medel bör anvisas
med visst belopp för två konkret angivna ändamål (yrkandena 4
och 15). När det gäller skogsbilvägar framhålls vikten av
fortsatta statliga insatser (yrkande 14).


Inledningsvis kan utskottet konstatera att den förra året
fastlagda nya skogspolitiken (prop. 1992/93:226, JoU15) innebär
att i huvudsak allt generellt statligt ekonomiskt stöd till
skogsbruket avskaffades.


I anslutning till yrkande 4 framför motionärerna att
kortsiktiga stödåtgärder är nödvändiga för skogsvårdsinsatser i
det privata skogsbruket inom det skogliga stödområdet. De
föreslår att 30 miljoner kronor av arbetsmarknadspolitiska medel
används för detta ändamål under nästa budgetår.


Yrkande 15 rör den s.k. Översiktliga skogsinventeringen (ÖSI).
Motionärerna anför att inventeringen är avslutad, men att det
ännu återstår 1,2 miljoner hektar skog där inventering inte
genomförts. Regeringen bör ge Skogsstyrelsen i uppdrag att
fullfölja skogsinventeringarna med 50 miljoner kronor från
arbetsmarknadspolitiska medel, sägs det i motionen


Med anledning av dessa yrkanden får arbetsmarknadsutskottet
anföra följande.


Utskottet behandlar varje år motionsförslag om
arbetsmarknadspolitiska medel, framför allt olika
beredskapsarbeten, för t.ex. kulturändamål och
naturvårdsändamål. Ofta är det fråga om angelägna projekt, som
därutöver motiveras med sysselsättningsskäl. Utskottet brukar
emellertid inte gå in på en bedömning av de olika behov och
förslag som förs fram i motioner av detta slag, utan erinra om
att utnyttjandet av de arbetsmarknadspolitiska resurserna måste
bedömas från arbetsmarknadssynpunkt. Dessa medel bör således
inte ses som en resurs för andra i och för sig angelägna
samhällsområden.


Insatser av det slag som motionärerna förordar kan förekomma
inom arbetsmarknadspolitikens ram, men det är AMS som fördelar
resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser i de olika länen
med hänsyn till rådande arbetsmarknadsläge.


Av nu angivna skäl avstyrker arbetsmarknadsutskottet bifall
till motionens yrkande 4 och 15.


När det gäller motionens yrkande 14 som gäller skogsbilvägar
är följande att säga.


I samband med att det generella statliga ekonomiska stödet
till skogsbruket avkaffades framhölls att det förekommer även
mer indirekta ekonomiska stöd, såsom beredskapsarbeten och
regionalpolitiskt motiverade åtgärder. Jordbruksutskottet anslöt
sig till jordbruksministerns uppfattning att insatser i
skogsbruket ofta är effektiva som sysselsättningsskapande
åtgärder. I sammanhanget erinrades om de förslag som lades fram
på det arbetsmarknadspolitiska området.


Under innevarande budgetår disponerar således AMS 90 miljoner
kronor som bidrag till skogsbilvägar i enlighet med förslag som
lades fram i förra årets kompletteringsproposition (1992/93:150
bil. 8 s. 55). Bidraget får uppgå till högts 50 % avseende
arbeten med skogsbilvägar som avslutas senast den 31 december
1994. I propositionen anfördes att skogsbilvägarna utgör en
viktig del av landets infrastruktur. Det sades också att ett
statligt bidrag till skogsbilvägar skapar sysselsättning till en
förhållandevis låg kostnad i gles- och skogsbygder.


Enligt vad utskottet inhämtat från AMS har fram till
årsskiftet 1993/94 beslut fattats beträffande projekt till ett
värde av 60 miljoner kronor. Medlen har fördelats av
Skogsstyrelsen till skogsvårdsstyrelserna. Det styrande har
varit behovet av vägar och vägförbättringar. Den genomsnittliga
bidragsandelen har varit 44 % och sysselsättningseffekten har
uppgått till 226 årsverken, vilket innebär en årskostnad på
omkring 270 000 kr.


Det belopp om 90 miljoner kronor som avsatts av de
arbetsmarknadspolitiska medlen för skogsbilvägar under
innevarande budgetår bör enligt utskottets mening framför allt
ses mot bakgrund av det rådande svåra arbetsmarknadsläget.
Beloppet kan användas till arbeten som avslutas senast den 31
december 1994. Som utskottet uppfattar motionen i denna del
gäller den emellertid i vad mån fortsatta statliga insatser --
de arbetsmarknads- och regionalpolitiska medlen nämns inte
särskilt -- för skogsbilvägarna bör förekomma inte bara av
sysselsättningsskäl eller regionalpolitiska skäl utan också av
hänsyn till skogsbruket, naturen och kulturmiljön m.m. Eftersom
det inte ankommer på arbetsmarknadsutskottet att anlägga
synpunkter på denna fråga avstår utskottet från att yttra sig i
den delen.


Stockholm den 2 mars 1994


På arbetsmarknadsutskottets vägnar


Elver Jonsson


Närvarande: Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G
Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson (s), Marianne
Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten
Östlund (s), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa
Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Berit Andnor (s) och
Rose-Marie Frebran (kds).


Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.