I betänkandet behandlas dels vad regeringen i proposition
1993/94:100 bilaga 5 avsnitt 2.6 föreslagit om försvarets
högskolor, dels vad regeringen i proposition 1993/94:112 avsnitt
9 föreslagit om en ny myndighet för hantering av pliktpersonal.
I betänkandet behandlas vidare en motion (s) om försvarets
högskolor som avgivits under allmänna motionstiden 1994.
Utskottet tillstyrker förslaget om att lägga ned nuvarande
Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola och att
inrätta den nya myndigheten Militärhögskolan den 1 juli 1994.
Vidare tillstyrker utskottet förslaget om att lägga ned
Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen samt att inrätta en ny
myndighet för hantering av pliktpersonal den 1 juli 1995.
Utskottet avstyrker motionen.
I en reservation (s) föreslås att även Försvarshögskolan skall
ingå i den nya högskolan.
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 5 föreslagit
att riksdagen godkänner förslaget om att lägga ned
Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola och att
inrätta den nya myndigheten Militärhögskolan den 1 juli 1994
(avsnitt 2.6).
Regeringen har i proposition 1993/94:112 föreslagit
att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
nedläggning av Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen samt
inrättande av en ny myndighet för hantering av pliktpersonal
(avsnitt 9).
Motionen
1993/94:Fö330 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens budgetproposition
avseende bilaga 5, 2.6 Försvarets högskolor beslutar enligt den
s.k. LEMO-utredningens förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att i direktiv till en särskild
organisationskommitté beakta inriktning, forskningsanknytning,
lokalisering och namn för den blivande utbildningsmyndigheten.
Utskottet
Försvarets högskolor
I början av 1960-talet sammanfördes tre försvarsgrensvisa
högskolor till Militärhögskolan (MHS), som nu är en gemensam
högskola för de tre försvarsgrenarna. MHS har enligt
förordningen (1983:286) om verksamheten inom försvarsmakten till
uppgift att utbilda yrkesofficerare, reservofficerare och
värnpliktiga officerare för kvalificerade befattningar i krig
och fred. Vid MHS bedrivs också militärhistorisk forskning.
MHS är en myndighet under regeringen. Den ingår i
försvarsmakten.
I mitten av 1960-talet integrerades
intendenturförvaltningsutbildning för de tre försvarsgrenarna
och sammanfördes till Intendenturförvaltningsskolan. Denna
avvecklades år 1977 och i stället bildades Försvarets
förvaltningsskola. År 1991 ändrades skolans namn till Försvarets
förvaltningshögskola (FörvHS). Huvuddelen av skolans verksamhet
lokaliserades till Östersund i början av 1980-talet. En mindre
del lokaliserades till Karlstad.
FörvHS har enligt förordningen (1992:516) med instruktion för
Försvarets förvaltningshögskola till uppgift att bedriva
utbildning av civila och militära chefer samt annan personal vid
myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde
rörande bl.a. allmän administration samt personal-, ekonomi-,
materiel-, fortifikations- och fastighetsadministration. FörvHS
skall också bedriva forskning inom sitt utbildningsområde.
FörvHS är en myndighet under regeringen. Den ingick intill år
1992 i försvarsmakten. Skolan har en styrelse.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Enligt förslaget läggs Militärhögskolan och Försvarets
förvaltningshögskola ned den 30 juni 1994 och den nya
myndigheten Militärhögskolan inrättas den 1 juli 1994.
Militärhögskolan föreslås organiseras i stort med styrelse,
skolchef eller rektor, institutioner samt enheter för
kursverksamhet. Vissa forskningsresurser ur Försvarets
forskningsanstalt föreslås föras över till högskolan.
Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för
försvaret (LEMO) lämnade i maj 1993 ett delbetänkande (SOU
1993:42) där det bl.a. föreslås att verksamheten vid de tre
skolorna Militärhögskolan, Försvarets förvaltningsskola och
Försvarshögskolan läggs samman i en ny myndighet. Det påpekades
i betänkandet att den sålunda bildade högskolan borde ges
väsentlig forskningsanknytning.
Enligt regeringens uppfattning måste det beaktas att det finns
en principiell skillnad i inriktningen mellan å ena sidan
Militärhögskolan och Försvarets förvaltningsskola och å andra
sidan Försvarshögskolan. Den senare har att tillgodose vissa
utbildningsbehov för totalförsvaret i sin helhet. Övervägande
skäl talar, enligt regeringens uppfattning, för att
Försvarshögskolan bör behållas som en gemensam
totalförsvarsresurs med självständig ställning.
Vidare talar, enligt regeringens uppfattning, övervägande skäl
för att den föreslagna nya Militärhögskolan ges ställning som
självständig myndighet och att Försvarsmaktens inflytande får
säkerställas på annat sätt.
Militärhögskolans huvuduppgift blir att genom utbildning och
forskning stödja Försvarsmaktens personella uppbyggnad av såväl
militär som civil personal. Militärhögskolans resurser bör dock,
enligt regeringens uppfattning, även kunna utnyttjas för
motsvarande ändamål för myndigheter med anknytning till
totalförsvaret och för samhället i övrigt.
Militärhögskolan bör bl.a. organiseras med institutioner och
enheter för kursverksamhet. Det ankommer på regeringen att
närmare reglera skolans organisation och verksamhetsformer.
Ledning, centraladministration och huvuddelen av skolans
verksamhet föreslås lokaliseras till Stockholm. Omfattningen av
verksamheten i Östersund och Karlstad bör prövas i särskild
ordning.
Regeringen avser uppdra åt en organisationskommitté att bl.a.
lämna förslag till vilka resurser ur Försvarets
forskningsanstalt som bör överföras till den nya högskolan.
Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna del.
Motionen
I motion Fö330 (s) hemställer motionärerna att riksdagen
avslår budgetpropositionen bilaga 5 avsnitt 2.6 avseende
Försvarets högskolor. Motionärerna anser att riksdagen skall
besluta i enlighet med LEMO-utredningens förslag. Detta innebär
att de tre myndigheterna MHS, FörvHS och FHS slås samman till en
ny myndighet. Genom att FHS, i regeringens förslag, läggs
utanför den nya myndigheten menar motionärerna att mycket av
intentionerna att skapa ett kraftfullt universitet för
totalförsvaret härmed går förlorad. Om nu denna möjlighet att
skapa en samlad och kraftfull utbildningsorganisation inte tas
till vara, menar motionärerna att idén med ett samlat
"försvarsuniversitet" måste säkerställas vid uppbyggnaden av den
av regeringen föreslagna nya myndigheten. Motionärerna anför
härvidlag att forskningsresurser med rätt kvalitet och innehåll
successivt måste byggas ut för att säkerställa
högskolevärdigheten. Vidare menar motionärerna att genomförandet
bör ske den 1 juli 1995.
Avseende skolans lokalisering anförs att all
förvaltningsutbildning bör samlas på en plats samt att FörvHS:s
nuvarande andel av den högre militära chefsutbildningen
lokaliseras till Östersund.
Namnet på den nya myndigheten bör enligt motionärerna inte
vara Militärhögskolan. Detta namn kan ge intryck av att MHS
övertagit FörvHS, vilket är fel. Dessutom bör namnet markera att
något nytt har skapats.
Utskottets bedömning
Utskottet har vid beredningen av detta ärende uppvaktats av
Försvarets förvaltningshögskola samt fått föredragningar av
Försvarsdepartementet och ordföranden i LEMO-utredningen, f.d.
generaldirektören Gunnar Nordbeck.
Utskottet delar regeringens uppfattning att en ny högskola bör
bildas genom en sammanläggning av nuvarande Militärhögskolan och
Försvarets förvaltningshögskola och ges en självständig
ställning utanför Försvarsmakten. Motion Fö330 (s) yrkande 1 bör
därför avslås.
Utskottet delar vidare regeringens uppfattning avseende
högskolans lokalisering, namn samt tidpunkt för genomförande. I
propositionen anför regeringen att en organisationskommitté
enligt regeringens närmare direktiv bör utforma högskolans
verksamhetsformer och organisation samt lämna förslag till vilka
forskningsresurser ur Försvarets forskningsanstalt som bör
överföras till den nya högskolan. Utskottet förutsätter att
regeringen återkommer till riksdagen vad avser
forskningsresurserna. Mot bakgrund härav finner utskottet att
motion Fö330 (s) yrkande 2 bör avslås.
Ny organisation för hantering av pliktpersonal
Totalförsvarets personalförsörjning säkerställs i dag genom
bl.a. ett antal pliktlagar. I det krigsomställda samhället
kommer en stor del av befolkningen att med stöd av någon
pliktlag kallas in till tjänstgöring inom totalförsvaret.
Värnpliktsverket svarar för det militära försvarets
personalredovisning -- kallar de värnpliktiga till mönstring,
prövar dem och genomför uttagning till olika slag av
grundutbildning för det militära försvaret. Värnpliktsverket
kallar också in de värnpliktiga till grundutbildning och
repetitionsutbildning och ger -- under hela värnpliktstiden --
besked om den krigsplacering som var och en har.
Vapenfristyrelsen prövar ärenden om tillstånd till vapenfri
tjänst. Myndigheten tar också ut de vapenfria tjänstepliktiga
till olika befattningar inom det civila försvaret, kallar in dem
och svarar för att de får utbildning och blir krigsplacerade.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår (prop. 1993/94:112) att en ny myndighet
för hanteringen av pliktpersonal inrättas den 1 juli 1995.
Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen föreslås avvecklas vid
samma tidpunkt.
Förslaget bygger på de förslag som framförts av
Pliktutredningen (SOU 1992:139) samt av Utredningen om
författningsreglering av totalförsvarsplikten (UFT),
delbetänkande (SOU 1993:36) samt slutbetänkande (SOU 1993:101).
Som motiv för förslaget hänvisar regeringen i stort till vad
som föreslås i de båda utredningarna. Pliktutredningen föreslår
bl.a. en tjänstgöringsplikt som omfattar alla svenska
medborgare och alla som är bosatta i Sverige.
Tjänstgöringsplikten benämns totalförsvarsplikt.
Totalförsvarsplikten skall bestå av värnplikt, civilplikt och
allmän tjänsteplikt och omfatta en skyldighet för alla i åldern
16--70 år att tjänstgöra inom totalförsvaret. Den
föreslagna nya myndigheten skall få till
uppgift att svara för inskrivning och redovisning av främst
pliktpersonal för hela totalförsvaret, både den militära och den
civila delen. Myndigheten bör också kunna utföra uppgifter som
rör pliktpersonal åt myndigheter på central och regional nivå.
Myndighetens uppgifter bör vara nästan uteslutande av
verkställande karaktär. Beslut om inriktningen av inskrivningen
och utbildningen bör fattas av de myndigheter inom
totalförsvaret som svarar för en verksamhet i krig. De
viktigaste uppgifterna för myndigheten föreslås vara att
analysera tillgången på pliktpersonal, utveckla metoder för
urval, informera, pröva de mönstringsskyldiga, kalla till
utbildning samt registrera, redovisa och krigsplacera de
utbildade. Vidare föreslås att myndigheten skall behandla
ärenden som avser enskildas rätt enligt pliktförfattningarna.
UFT har i sina lagförslag utgått från att en ny myndighet
bildas för att sköta de uppgifter som angetts.
En proposition med förslag om en ny lagstiftning om
totalförsvarsplikt bedöms av regeringen kunna föreläggas
riksdagen i maj 1994. Lagstiftningen beräknas träda i kraft den
1 juli 1995. Enligt regeringens uppfattning bör en ny myndighet
inrättas vid samma tidpunkt.
Chefen för Försvarsdepartementet har med stöd av regeringens
bemyndigande den 28 oktober 1993 beslutat tillkalla en särskild
utredare med uppdrag att utreda hur en ny myndighet för
pliktpersonal bör organiseras. Utredaren bör redovisa sitt
arbete senast den 4 mars 1994.
Om riksdagen godkänner regeringens förslag avser regeringen
att snarast därefter tillsätta en organisationskommitté med
uppgift att organisera den nya myndigheten.
Utskottets bedömning
Utskottet har ingen erinran mot vad som i propositionen anförs
om inrättande av en ny myndighet för hantering av pliktpersonal
m.m. Beslut om den nya myndigheten kommer dock att fattas innan
riksdagen tagit del av regeringens förslag till ny lagstiftning
på området. Utskottet förutsätter härvid att den nya
myndighetens verksamhet anpassas till den lagstiftning som
kommer att ligga till grund för myndighetens verksamhet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den nya myndigheten Militärhögskolan
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 5
i denna del och med avslag på motion 1993/94:Fö330 godkänner
regeringens förslag om att lägga ned Militärhögskolan och
Försvarets förvaltningshögskola och att inrätta den nya
myndigheten Militärhögskolan den 1 juli 1994,
res. (s)
2. beträffande en ny myndighet för hantering av
pliktpersonal
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:112 i denna
del godkänner förslaget om nedläggning av Värnpliktsverket och
Vapenfristyrelsen samt inrättande av en ny myndighet för
hantering av pliktpersonal.
Stockholm den 3 mars 1994
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Lars Ulander
(s), Lars Sundin (fp), Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c),
Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Christer Skoog (s), Jan Erik
Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Henrik
Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Jan-Olof Franzén (m) och
Britt Bohlin (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Försvarets högskolor
Lars Ulander, Iréne Vestlund, Ingvar Björk, Christer Skoog,
Sven Lundberg, Karin Wegestål och Britt Bohlin (alla s) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 4
börjar med "Utskottet delar regeringens" och slutar med "yrkande
2 bör avslås." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det är angeläget att den nya
högskolans utveckling mot en självständig ställning underlättas.
Vidare anser utskottet att den nya högskolan bör ges
förutsättningar att i så hög grad som möjligt tillgodose hela
totalförsvarets utbildningsbehov i vid mening. Detta torde
enligt utskottets uppfattning bäst uppnås om nuvarande
Militärhögskolan, Försvarets förvaltningshögskola samt
Försvarshögskolan hålls samman i en organisation utanför
Försvarsmakten. Utskottet vill även göra regeringen uppmärksam
på vikten av att den nya högskolan ges väsentlig
forskningsanknytning.
Utskottet anser således att en ny högskola, benämnd
Försvarshögskolan, bör inrättas den 1 juli 1995 och att
Militärhögskolan, Försvarets förvaltningshögskola och nuvarande
Försvarshögskolan läggs ned den 30 juni 1995.
Med bifall till motion Fö330 (s) anser utskottet att riksdagen
bör ge regeringen till känna vad som här anförts.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande den nya myndigheten Försvarshögskolan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fö330 och med
avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 5 i denna del ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om förslaget att
inrätta den nya myndigheten Försvarshögskolan den 1 juli 1994.