Finansutskottet behandlar i detta betänkande delar av
Finansdepartementets bilaga 8 i budgetpropositionen. Häri ingår
bl.a. anslagen till Bonusränta för ungdomsbosparande, Nämnden
för offentlig upphandling och Kostnader för vissa nämnder m.m.
Utskottet behandlar även Konjunkturinstitutets anslag och gör i
detta sammanhang ett tillkännagivande till regeringen
beträffande den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Konjunkturinstitutets ansvarsområde.
Samtliga begärda anslag tillstyrks av utskottet.
I en motion väckt under allmänna motionstiden föreslås en
skatterabatt för banksparande på ungdomskonton. Utskottet
avstyrker motionen.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 8
Finansdepartementet
dels under punkt D 2 (s. 74--77) att riksdagen
1. godkänner att den övergripande målsättningen för
verksamheten inom Konjunkturinstitutets ansvarsområde skall vara
i enlighet med vad i propositionen förordats i avsnittet
Slutsatser,
2. till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 28 017 000 kr,
dels under punkt D 10 (s. 100--101)
att riksdagen till Nämnden för offentlig upphandling för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 6 317 000 kr,
dels under punkt F 9 (s. 138)
att riksdagen till Bonusränta för ungdomsbosparande för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000 kr,
dels under punkt I 3 (s. 161--162)
att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 3 112 000 kr,
dels under punkt I 6 (s. 171)
att riksdagen till Höjning av grundkapitalet i Nordiska
investeringsbanken för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 41 868 000 kr,
dels under punkt I 7 (s. 172--173)
att riksdagen till Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och
social utjämning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 410 000 000 kr.
Motionen
1993/94:Fi603 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skatterabatt som stimulans för banksparande på ungdomskonton.
Utskottet
Konjunkturinstitutet
I avsnittet Konjunkturinstitutet (KI) finns två förslag. Det
första avser den övergripande målsättningen för verksamheten
inom institutet. Det andra förslaget avser institutets anslag.
För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att till institutet
anvisas ett ramanslag på något mer än 28 miljoner kronor. I
detta anslag inkluderas kostnaderna för investeringsenkäterna.
Beställaransvaret åligger KI fr.o.m. budgetåret 1994/95.
Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag till
ramanslag för KI för budgetåret 1994/95.
När det gäller de övergripande målen för KI hänvisas i
propositionens hemställan till avsnittet Slutsatser. I det
avsnittet sägs bl.a. följande.
Av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksamheten
dras följande slutsatser. Övergripande mål för KI:s verksamhet
fastslogs i 1991 års budgetproposition och innebär bl.a. att det
åligger institutet att följa och analysera den ekonomiska
utvecklingen inom och utom landet, att utarbeta prognoser för
den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.
Dessa mål bör gälla även för budgetåren 1994/95--1996/97. En
omprioritering av den löpande verksamheten bör ske så att ökad
vikt läggs vid nya ekonomiska processer och förlopp.
(Utskottets kursivering)
Regeringen anser också att myndighetens rationaliseringsarbete
varit framgångsrikt och att verksamheten kan bedrivas på ett
ändamålsenligt sätt med de resurser som föreslås för budgetåren
1994/95--1996/97. Regeringen noterar att institutet förstärkt
sin ekonomi-administrativa kompetens vilket lett till en markant
förbättring av informationsinnehållet i FAF och ÅR.
I propositionen ges inte någon närmare förklaring till vad som
avses med att KI bör lägga ökad vikt vid "nya ekonomiska
processer". Utskottet tolkar propositionens text på denna punkt
så att KI bör utöka sin bevakning av fundamentala förändringar i
hushållens och företagens beteende vid exempelvis stora
förändringar i skatte- eller trygghetssystemen, vid en högre
nivå på arbetslösheten eller vid kraftiga förändringar i vår
omvärld som t.ex. övergången till rörlig växelkurs. I likhet med
regeringen ser utskottet det som angeläget att KI lägger ökad
vikt vid sådana analyser som här nämnts.
Som framgår av propositionen har också en sådan förändring av
institutets forsknings- och utredningsverksamhet inletts. Bl.a.
mot bakgrund av de förändrade förhållandena på arbetsmarknaden
har ökade resurser tillförts analysen av lönebildningen. Vidare
kommer analyserna av tjänstesektorn i konjunkturrapporterna
successivt att utökas. Inom forskningsverksamheten byggs bl.a.
den finansiella sektorn in i de realekonomiska modeller som
utnyttjas i prognosarbetet, och en delrapport om ekonomins
räntekänslighet har avlämnats. Som utskottet ser det kan här
nämnda exempel ses som en del i KI:s arbete att fånga upp sådana
viktiga "nya ekonomiska processer och förlopp", som på ett
väsentligt sätt kan komma att påverka den svenska ekonomins
utveckling.
Vad utskottet här anfört med anledning av propositionens
hemställan om den övergripande verksamheten inom KI bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Bonusränta för ungdomsbosparande, m.m.
Under punkten F 9 Bonusränta för ungdomsbosparande
föreslås för budgetåret 1994/95 ett förslagsanslag på 2 miljoner
kronor. Som anförs i propositionen är behovet av anslagsmedel
svårt att bedöma eftersom bonusränta utbetalas först då kontot
avslutas. Den faktiska ökningstakten i sparandet och uttag av
bonusränta har inte motsvarat den ökningstakt som kontoret
tidigare räknat med. Riksgäldskontoret har beräknat behovet till
1,5 miljoner kronor under budgetåret 1994/95. Regeringen anser
att detta belopp förefaller något lågt i förhållande till de
uppgifter som Riksgäldskontoret presenterat och höjer därför
beloppet till 2 miljoner kronor.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen.
I motion Fi603 av Roland Larsson (c) om skatterabatt för
banksparande på ungdomskonton framhålls vikten av att
förutsättningarna för ungdomars långsiktiga banksparande stärks.
En stimulans av ett sådant sparande bör enligt motionären ske
genom en skatterabatt på nytillkommet sparande på s.k.
ungdomskonton. Skatterabatten bör vara begränsad till en viss
nivå och redovisas i bankens årsbesked på samma sätt som
räntorna och skatteavdraget.
Hösten 1993 tillsatte regeringen på förslag av finansutskottet
(1992/93:FiU30 s. 72--73, rskr. 447) en utredning (dir.
1993:116) för att överväga och lägga fram förslag om ett nytt
statligt premierat bosparsystem. I utredarens uppdrag ingår även
att överväga om de regler om bosparande som finns i lagen om
allemanssparande och lagen om ungdomsbosparande bör vara kvar om
ett mer generellt bosparsystem införs. Enligt direktiven bör
utredaren beakta arbetet inom utredningen om ungdomars
levnadsvillkor och framtidsutsikter (C 1992:07).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Fi603 (c).
Övriga anslagspunkter
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning
till Nämnden för offentlig upphandling, Kostnader för vissa
nämnder m.m., Höjning av grundkapitalet i Nordiska
investeringsbanken och Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och
social utjämning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den övergripande målsättningen för
Konjunkturinstitutets verksamhet
att riksdagen godkänner den övergripande målsättning för
verksamheten inom Konjunkturinstitutets ansvarsområde som
förordats i proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 2 yrkande
1 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. beträffande anslag till Konjunkturinstitutet
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 2 yrkande 2
till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1994/95 under
sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 28 017 000 kr,
3. beträffande anslag till Bonusränta för
ungdomsbosparande
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt F 9
till Bonusränta för ungdomsbosparande för budgetåret
1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
2 000 000 kr,
4. beträffande skatterabatt för banksparande på
ungdomskonton
att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi603,
5. beträffande anslag till Nämnden för offentlig
upphandling
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 10
till Nämnden för offentlig upphandling för budgetåret
1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
6 317 000 kr,
6. beträffande anslag till Kostnader för vissa nämnder
m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt I 3
till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret
1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
3 112 000 kr,
7. beträffande anslag till Höjning av grundkapitalet i
Nordiska investeringsbanken
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt I 6
till Höjning av grundkapitalet i Nordiska
investeringsbanken för budgetåret 1994/95 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 41 868 000 kr,
8. beträffande anslag till Bidrag till EFTA:s fond för
ekonomisk och social utjämning
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt I 7
till Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social
utjämning för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 410 000 000 kr.
Stockholm den 15 mars 1994
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c),
Bengt Wittbom (m),
Roland Sundgren (s),
Lars Leijonborg (fp),
Per Olof Håkansson (s),
Lisbet Calner (s),
Tom Heyman (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s),
Stefan Attefall (kds),
Ian Wachtmeister (nyd),
Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m),
Alf Egnerfors (s) och
Karin Starrin (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Om beslutsunderlag till anslag
Ian Wachtmeister (nyd) anför:
I detta betänkande behandlas anslag inom Finansdepartementets
område som tillsammans uppgår till 491 314 000 kr.
Som brukligt är har regeringen fått de medel den begärt. Min
uppfattning är emellertid att de beslutsunderlag som ligger till
grund för dessa anslag är bristfälliga. Det kan tyckas att
anslagen tagna var för sig är små och endast marginellt bidrar
till vår snabbt växande gigantiska statsskuld. Men detta är en
ohållbar motivering för att säja ja till ett anslag.
Ny demokrati är av den bestämda uppfattningen att
beslutsunderlagen vid regeringens förslag till anslag generellt
sett är undermåliga. Vi vill i detta sammanhang understryka
vikten av att utgiftskontrollen skärps i hela det politiska
systemet och inte minst i finansutskottet.