Utskottet behandlar i betänkandet anslaget till Riksdagens
revisorer. I avvaktan på konstitutionsutskottets och riksdagens
ställningstagande till Riksdagsutredningens förslag om en
kraftig förstärkning av revisionsverksamheten och ökad satsning
på uppföljning och utvärdering inom riksdagens utskott föreslår
finansutskottet att Riksdagens revisorer ges oförändrade
resurser nästa budgetår.
I betänkandet avstyrks en motion om revisionen av Riksbankens
Jubileumsfond.
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår i proposition
1993/94:100 bilaga 16 under punkt B 2 (s. 9--10) att riksdagen
till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 15 791 000 kr.
Motionerna
Anslag till Riksdagens revisorer och deras kansli
1993/94:K312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
2. att riksdagen till Riksdagens revisorer för budgetåret
1994/95 anvisar ett oförändrat anslag eller således 11 651 000
kr,
Revision av Riksbankens Jubileumsfond
1993/94:Fi404 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen
ändrar stadgarna för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Remissyttranden
Finansutskottet har berett utbildningsutskottet, Riksdagens
revisorer, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Föreningen
Auktoriserade revisorer tillfälle att avge yttrande över motion
1993/94:Fi404 av Tom Heyman (m) om revision av Riksbankens
Jubileumsfond. Avlämnade yttranden återfinns i bilagorna
1--4 till betänkandet.
Utskottet
Anslag till Riksdagens revisorer och deras kansli
Riksdagsutredningen presenterar i sitt betänkande Reformera
riksdagsarbetet! (1993/94:TK1) förslag om bl.a. betydande
utbyggnad av Riksdagens revisorers kansli under en treårsperiod
och ett fastare samarbete med utskotten. Riksdagens revisorer
har mot bakgrund av utredningens förslag funnit det motiverat
att lämna en fördjupad anslagsframställning för perioden
1994/95--1996/97. Bedömningen av resursbehovet är mer konkret
och specificerad avseende det första året. Enligt utredningens
förslag skall utbyggnaden av revisorernas resurser prövas
successivt under treårsperioden. Revisorerna gör därför en
översiktlig bedömning för de två senare åren och avser att
återkomma med förslag om budgetramar för budgetåren 1995/96 och
1996/97. I förslaget till utbyggnad begärs medel för totalt 18
nya tjänster inkl. resurser för utlåning till riksdagens utskott
(högst fem personår) för deras arbete med uppföljning och
utvärdering av riksdagens beslut.
Riksdagsutredningen lämnar i sitt betänkande inte något
förslag till finansiering av utbyggnaden av kansliets resurser.
Riksdagens revisorer utgår dock från att utbyggnaden finansieras
genom besparingar inom statsförvaltningen i övrigt.
I motion K312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd), yrkande
2 som remitterats till finansutskottet, föreslås att ett
oförändrat anslag anvisas till revisorerna. Riksdagens
myndigheter bör underkastas samma hårda sparbeting som gäller
för andra statliga myndigheter. Vidare anser motionärerna att
revisionsfrågorna bör utredas och framför allt hur samarbetet
med Riksrevisionsverket skall organiseras.
I motion K30 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s), som behandlas av
konstitutionsutskottet för närvarande, redovisas ett förslag
till organisation av utskottens arbete med uppföljning och
utvärdering som skiljer sig från Riksdagsutredningens förslag.
Motionärerna föreslår att den av Riksdagsutredningen förordade
resursförstärkningen om fem helårstjänster tillförs
utskottsorganisationen. Utskottens uppföljnings- och
utvärderingsverksamhet tillmäts en sådan vikt att uppgiften bör
regleras i riksdagsordningen. I motionen avstyrks utredningens
förslag om förstärkning av riksdagsrevisorernas kansli och
övriga förslag rörande revisorerna. Motionärerna föreslår att
hela den statliga revisionen blir föremål för en parlamentarisk
utredning.
Förslaget från Riksdagsutredningen bereds för närvarande i
konstitutionsutskottet. Enligt föreliggande arbetsplaner kommer
riksdagen att ta ställning till utredningens förslag i början av
juni 1994. Finansutskottet anser att riksdagens
ställningstagande till de förslag Riksdagsutredningen lägger
fram, liksom till de motionsyrkanden som väckts i sammanhanget,
bör avvaktas innan beslut fattas om en kraftig utbyggnad av
Riksdagens revisorers resurser. Framför allt bör olika former
för samarbetet mellan riksdagens utskott och revisorerna hinna
övervägas innan en sådan utbyggnad sker. Utskottet anser därför
att frågan bör tas upp snarast möjligt under nästa riksmöte då
konsekvenserna av riksdagens ställningstagande till förslagen om
ökad satsning på uppföljning, utvärdering och revision i stort
kan överblickas. I avvaktan härpå föreslår utskottet att
anslaget till Riksdagens revisorer och deras kansli tas upp till
ett realt oförändrat belopp för nästa budgetår. Endast en
omräkning med hänsyn till kostnadsutvecklingen bör göras. Därmed
är yrkande 2 i motion K312 (nyd) tillgodosett.
Revision av Riksbankens Jubileumsfond
Riksbankens Jubileumsfond är en stiftelse som har till ändamål
att främja och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig
forskning. Enligt stadgarna för fonden (Riksdagens
förvaltningskontors författningssamling, RFS 1988:1) skall
stiftelsens verksamhet handhas av en styrelse som väljs av
riksdagen. Stiftelsens medel förvaltas av fondens styrelse i
syfte att upprätthålla en långsiktig anslagskapacitet för
forskningsändamål. Styrelsen skall tillse att intresset av god
avkastning och riskspridning tillgodoses genom en lämplig
sammansättning av fondens tillgångar. Det åligger styrelsen att
svara för att intern revision sker av stiftelsen.
Revisionsarbetet har uppdragits åt en auktoriserad revisor och
revisionsutlåtandet fogas till årsberättelsen.
I lagen (1988:46, ändrad 1988:1389) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m. sägs att revision av Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond utövas dels av Riksdagens revisorer,
dels av revisionsansvarig inom fonden. Det ankommer på
revisionsansvarig inom fonden att efter samråd med Riksdagens
revisorer utarbeta revisionsplaner. Utöver den
förvaltningsrevision som Riksdagens revisorer genomför skall de
för varje avslutat räkenskapsår granska verksamheten vid
Jubileumsfonden. Enligt nämnda lag skall revisorerna särskilt se
till att fondens organisation av och kontroll över redovisningen
samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande.
Riksdagens revisorer skall senast den 15 mars avge en berättelse
över revisionen av fonden till riksdagen.
Även Riksdagens revisorer anlitar en auktoriserad revisor för
denna revision.
I motion Fi404 av Tom Heyman (m) påtalas att ordningen med
att låta två auktoriserade revisorer var för sig granska fonden
förefaller onödigt komplicerad. Enligt motionärens mening är det
till fyllest att Riksbankens Jubileumsfonds räkenskaper
revideras i en omgång på samma sätt som sker för andra
forskningsstiftelser. Årsberättelsen med vidhängande
revisionsutlåtande bör därefter som nu överlämnas till riksdagen
för förvaltningsrevisionell granskning. Motionären föreslår
därför att riksdagen ändrar stadgarna för Riksbankens
Jubileumsfond. Behovet av ändringar i lagen om revision av
riksdagsförvaltningen berörs däremot inte i motionen.
Finansutskottet har inhämtat yttranden över motionen från
Riksdagens revisorer och utbildningsutskottet som båda avstyrker
motionen samt från Riksbankens Jubileumsfond och Föreningen
Auktoriserade revisorer som båda instämmer i motionen.
Utbildningsutskottet, som är enigt i sitt utlåtande,
framhåller att den interna och externa revisionen har olika
syften. Utbildningsutskottet påminner om att riksdagen på
förslag av utbildningsutskottet i samband med behandlingen av
förslag om användningen av löntagarfondsmedlen beslutade att
1,5 miljarder kronor skulle överlämnas till Riksbankens
Jubileumsfond som donation och användas för kulturvetenskaplig
forskning. Såväl avkastningen av kapitalet som kapitalet får
användas. Förvaltningen skall handhas så att särredovisning kan
ske i förhållande till andra medel som Jubileumsfonden
disponerar.
Utbildningsutskottet fäster mot bakgrund härav stor vikt vid
att det även fortsättningsvis finns en extern revision av
Jubileumsfondens verksamhet. Därigenom ges riksdagen en fullgod
insyn i verksamheten och förmögenhetsförvaltningen, vilket
främjar öppenheten. En ändring i enlighet med motionen skulle,
som utbildningsutskottet ser det, innebära att utskottet för sin
del behöver biträdas externt för den granskning av medels- och
förmögenhetsförvaltningen som föreskrivs i lagen om revision av
riksdagsförvaltningen. Utbildningsutskottet anser det för sin
del naturligt att riksdagens egen myndighet som äger den för
ändamålet erforderliga kompetensen biträder utskottet med den
granskningen.
Riksdagens revisorer gör i sitt yttrande liksom
utbildningsutskottet skillnad på extern- och internrevisionens
delvis olika roller. Riksdagens revisorer brukar vid den årliga
revisionen särskilt uppmärksamma värderingen av tillgångarna.
Man pekar på att man under senare år har gjort vissa uttalanden
i redogörelserna till riksdagen angående granskningen av
Jubileumsfonden, bl.a. rörande kortsiktigheten i
aktieplaceringarna under år 1989 och ett markförvärv i USA.
Revisorerna anser att det är väsentligt att riksdagen
tillförsäkras en fullgod kontroll och insyn i stiftelsens
verksamhet. Motiven för att Riksdagens revisorer även i
fortsättningen skall svara för externrevisionen av
Jubileumsfonden har förstärkts till följd av det
kapitaltillskott som tillförts stiftelsen från
löntagarfondsmedlen. Revisorerna pekar också på att kostnaderna
för externrevisionen är blygsamma.
Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR) tillstyrker
motionen utan motivering och styrelsen för Riksbankens
Jubileumsfond instämmer i motionärens motivering. Man pekar
dock på att den form av utvärdering som kallas
förvaltningsrevision bör handhas av riksdagen.
Finansutskottet vill i likhet med vad utbildningsutskottet och
Riksdagens revisorer anför i sina yttranden framhålla att den
interna och externa revisionen har olika syften. Det åligger
styrelsen att svara för att revision sker. Riksdagen och
utbildningsutskottet skall granska verksamheten och därvid se
till att organisationen och kontrollen av redovisningen samt
medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande. Utlåtandet
från Riksdagens revisorer utgör härvidlag ett värdefullt
underlag för utbildningsutskottets granskning. Riksdagens
revisorer brukar som framgått särskilt uppmärksamma värderingen
av tillgångarna. Det är som revisorerna framhåller viktigt att
se till att resultatfördelningen är rättvisande och att det inte
finns någon risk för att den ursprungliga fondens värde
urholkas. Finansutskottet anser mot bakgrund härav att motion
Fi404 (m) bör avslås av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Riksdagens revisorer och deras
kansli
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100
bilaga 16 punkt B 2 och motion 1993/94:K312 yrkande 2 till
Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1994/95
under femtonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
11 891 000 kr,
2. beträffande revision av Riksbankens Jubileumsfond
att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi404.
Stockholm den 19 april 1994
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c),
Roland Sundgren (s),
Lars Leijonborg (fp),
Per Olof Håkansson (s),
Lisbet Calner (s),
Stefan Attefall (kds),
Arne Kjörnsberg (s),
Roland Larsson (c),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m),
Alf Egnerfors (s),
Christel Anderberg (m),
Dan Eriksson i Stockholm (nyd),
Carin Lundberg (s) och
Rune Rydén (m).
Utbildningsutskottets yttrande
1993/94:UbU2y
Bilaga 1
Revisionen av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 22 februari 1994 beslutat bereda
utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande över motion
1993/94:Fi404 av Tom Heyman (m) om revision av Riksbankens
jubileumsfond. Motionen väcktes under den allmänna motionstiden
under innevarande riksmöte.
I motionen erinras om vad i 10 § stadgar för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond (Riksdagens förvaltningskontors
författningssamling, RFS, 1988:1) är föreskrivet om revision av
stiftelsen. Enligt bestämmelsen svarar stiftelsens styrelse för
att intern revision av stiftelsen sker. Styrelsen skall senast
den 15 februari till riksdagen och Riksdagens revisorer avge
berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning under
nästföregående år. Motionären påpekar att den interna revisionen
uppdras åt en auktoriserad revisor, vars revisionsutlåtande
fogas till den årliga berättelsen över stiftelsens verksamhet. I
motionen beskrivs hur Riksdagens revisorer, sedan stiftelsens
handlingar inkommit till dem, uppdrar åt en annan revisionsbyrå
att på nytt granska räkenskaperna. Riksdagens revisorer avger
därefter en
revisionsberättelse till riksdagen. Denna behandlingsordning
förefaller enligt motionären onödigt komplicerad och han menar
att det är till fyllest att stiftelsens räkenskaper revideras i
en omgång. Årsberättelsen med bifogat revisionsutlåtande bör
därefter som nu överlämnas till riksdagen för
förvaltningsrevisionell granskning. Motionären föreslår att
stadgarna för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond skall ändras
i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utbildningsutskottet vill med anledning av motionsyrkandet
anföra följande.
Utskottet erinrar inledningsvis om att revisionen av
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (i fortsättningen här
kallad jubileumsfonden) omfattas av bestämmelserna i lagen
(1988:46, ändrad 1988:1389) om revision av riksdagsförvaltningen
m.m. Häri föreskrivs att revision av jubileumsfonden utövas dels
av Riksdagens revisorer, dels av revisionsansvarig inom fonden
(1 §). Riksdagens revisorer skall särskilt se till att
jubileumsfondens organisation av och kontroll över redovisningen
samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande
(2 §). Den revision som utövas inom (kursiverat här)
jubileumsfonden skall främst inriktas på att bedöma om
redovisningen är rättvisande och i enlighet med god revisionssed
(6 §). Vidare ankommer det på revisionsansvarig inom
jubileumsfonden att efter samråd med Riksdagens revisorer
utarbeta revisionsplaner (7 §).
De anförda lagreglerna ger vid handen att den interna
revisionen och den externa har olika syften. När det gäller
ansvarsfrågan finns det skäl att framhålla att uttalande av
revisorerna härom inte kommer i fråga, eftersom jubileumsfonden
är en stiftelse.
Jubileumsfondens medel skall förvaltas av fondens styrelse i
syfte att upprätthålla en långsiktig anslagskapacitet (6 §
stadgarna).
Den nuvarande ordningen för riksdagens behandling av
jubileumsfondens verksamhetsberättelse innebär att såväl denna
som Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av
jubileumsfondens verksamhet remitteras till
utbildningsutskottet. Utskottet, som enligt riksdagsordningens
bestämmelser har att bereda bl.a. ärenden om högre utbildning
och forskning, uppmärksammar vid sin genomgång av
verksamhetsberättelsen främst jubileumsfondens uppgift att
främja och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig
forskning.
I sammanhanget vill utskottet påminna om riksdagens behandling
våren 1993 av regeringens förslag om användningen av
löntagarfondsmedel för bildande av bl.a. en stiftelse för
kulturvetenskaplig forskning (prop. 1992/93:171). Utskottet
förordade då en ändring i regeringsförslaget som innebar att 1,5
miljarder kronor enligt utskottet borde överlämnas till
jubileumsfonden som donation. Riksdagen beslutade i enlighet
härmed (bet. 1992/93:UbU16, rskr. 387). Av jubileumsfondens
nyligen till riksdagen överlämnade berättelse över verksamheten
under år 1993 (1993/94:RJ1) framgår att regeringen sedermera
överlämnat donationen till jubileumsfonden för att där förvaltas
och användas för kulturvetenskaplig forskning. Såväl
avkastningen av kapital som kapitalet får användas.
Förvaltningen skall handhas så att särredovisning kan ske i
förhållande till andra medel som jubileumsfonden disponerar.
Mot bakgrund av de nu redovisade förhållandena fäster
utskottet stor vikt vid att det även fortsättningsvis finns en
extern revision av jubileumsfondens verksamhet. Vidare bidrar en
sådan till att riksdagen får fullgod insyn i verksamheten och
förmögenhetsförvaltningen och den främjar öppenheten.
En ändring i enlighet med motionen skulle, som utskottet ser
det, innebära att utskottet för sin del behöver biträdas externt
för den granskning av medels- och
förmögenhetsförvaltningen som föreskrivs i den ovannämnda lagen
om revision av riksdagsförvaltningen m.m. För utskottet
förefaller det naturligt att den riksdagens egna myndighet som
äger för ändamålet erforderlig kompetens biträder utskottet med
den granskningen.
Som redan framgått omfattas Riksdagens revisorers granskning
av jubileumsfonden av lagen om revision av
riksdagsförvaltningen m.m. En ändrad ordning för revisionen i
enlighet med motionen skulle medföra att riksdagen bör upphäva
ett flertal bestämmelser i den.
Enligt utbildningsutskottets mening bör någon ändring i
ordningen för revisionen av jubileumsfonden inte ske, varför
utskottet föreslår att finansutskottet avstyrker bifall till
motionen.
Stockholm den 17 mars 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit:
Hans Nyhage (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Krister Örnfjäder (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Stefan Kihlberg (nyd),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Chris Heister (m),
Kristina Persson (s),
Birgitta Carlsson (c) och
Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Innehåll
Sammanfattning1
Propositionen1
Motionerna1
Anslag till Riksdagens revisorer och deras kansli1
Revision av Riksbankens Jubileumsfond1
Remissyttranden2
Utskottet2
Anslag till Riksdagens revisorer och deras kansli2
Revision av Riksbankens Jubileumsfond3
Hemställan5