I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till Statistiska
centralbyrån. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.
I likhet med regeringen ställer utskottet sig i stort bakom
Genomförandekommitténs förslag till genomförande av en ny ansvarsfördelning och
finansiering av delar av statistikproduktionen. Två motioner, som tar upp
frågor med anknytning till den nya ansvarsfördelningen, avstyrks av utskottet.
I tretton motionsyrkanden behandlas frågor rörande jämställdhetsstatistik,
naturresurs- och miljöräkenskaper, generationsräkenskaper, totalprisindex, en
ny låginkomstutredning och lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till
Örebro. Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats tre reservationer (s), en reservation (nyd), två
särskilda yttranden (s) och en meningsyttring (v).
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 8 föreslår regeringen (Finansdepartementet)
dels under punkt D 8 (s. 90--98)
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 342 634 000 kr,
dels under punkt D 9 (s. 98--99)
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Motionerna
Motionsyrkanden från allmänna motionstiden
1993/94:Fi401 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
utveckla ett system med generationsräkenskaper som så långt möjligt innefattar
alla de effekter som politiska beslut får för kommande generationer.
1993/94:Fi403 av Johan Lönnroth och Jan Jennehag (v) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen låter utvärdera omläggningen av den offentliga
statistikproduktionen och återkommer till frågan i kompletteringspropositionen.
1993/94:Fi406 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utlokalisering av SCB från Stockholm till Örebro.
1993/94:Fi408 av Harry Staaf och Roland Lében (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
utveckling av ett totalprisindex (TPI).
1993/94:Fi409 av Inger Lundberg och Jan Björkman (s) vari yrkas att riksdagen
vid sin behandling av budgetpropositionen beslutar att tilldela Statistiska
centralbyrån medel för att ge möjligheter till en oberoende statistikproduktion
inom olika samhällsområden.
1993/94:Fi410 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en parlamentarisk utredning för utvärdering av den politiska
sektorns betydelse för människors välfärd och ett gott liv.
1993/94:Fi411 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en statlig
låginkomstutredning,
2. att riksdagen uppdrar åt regeringen att redovisa ett samlat åtgärdsprogram
i syfte att minska de ekonomiska och sociala klyftorna.
1993/94:A449 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statistikunderlag om kvinnors villkor,
1993/94:A816 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen till Statistiska centralbyrån för jämställdhetsstatistik
anvisar 1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit. Anslagspost D 8,
1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av ett intensifierat arbete för att utveckla
naturresursräkenskaper,
13. att riksdagen till utvecklandet av naturresursräkenskaper anvisar
10 000 000 kr i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:Jo689 av Karin Pilsäter och Siw Persson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fortsatt arbete syftande till att miljöaspekter inarbetas
i nationalräkenskaper och nationalförmögenhetsmått.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grön ekonomi.
Motionsyrkande med anledning av proposition 1993/94:147
1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
25. att riksdagen till Statistiska centralbyrån för jämställdhetsstatistik
anvisar 1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
Inkommen skrivelse
Under ärendets behandling har utskottet mottagit en skrivelse från en grupp
inom SCB:s vetenskapliga råd.
Utfrågning
Utskottet anordnade den 28 mars 1994 en utfrågning med anledning av ändrad
ansvarsfördelning för den statliga statistiken. I utfrågningen deltog från
Statistiska centralbyrån generaldirektör Jan Carling och statistikchef Jan
Eklöf. En grupp professorer inom Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd
företräddes av professor Jan Hoem från Stockholms universitet.
Utskottet
Ansvarsfördelning för den statliga statistiken
I proposition 1992/93:101 om den statliga statistikens finansiering och
samordning presenterade regeringen principer och förslag i syfte att göra den
statliga statistikproduktionen effektivare. Förslaget innebär en ny
ansvarsfördelning och finansiering mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och
övriga myndigheter. Förändringen innebär följande.
SCB skall ansvara för nedanstående verksamhet. Denna verksamhet skall
finansieras genom anslag till SCB.
Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling,
statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete,
publiceringsverksamhet och informationsservice samt biblioteks- och
arkivservice.
Officiell statistik som griper över flera sektorer, som saknar en entydig
huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för statistiken.
Vissa centrala databaser.
Sektorsmyndigheter och övriga användare skall ansvara för nedanstående
verksamheter.
Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall
finansieras genom anslag hos berörda sektorsmyndigheter.
Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finansieras av
beställaren.
Resurserna för statistik vid SCB och övriga berörda myndigheter anpassas till
de förändringar som genomförs.
Riksdagen godkände principerna för denna nya ansvarsfördelning och
finansiering mellan SCB och övriga myndigheter. En kommitté med uppgift att
genomföra de nya principerna tillsattes. Den s.k. Genomförandekommittén
överlämnade sitt slutbetänkande i mitten av januari i år. Kommitténs förslag
och bedömningar avseende ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga
statistiken har presenterats i två delrapporter och en slutrapport Ändrad
ansvarsfördelning för den statliga statistiken (SOU 1994:1). Kommittén har
gått igenom all nuvarande anslagsfinansierad statistik vid SCB och lämnar ett
detaljerat förslag på vilken statistik som skall styras direkt av
sektorsmyndigheter resp. av SCB. Kommitténs bedömningar bygger på en genomgång
av vad som bör klassificeras som officiell statistik och vilka krav som skall
ställas på de myndigheter som får ansvar för den officiella statistiken.
Särskild vikt har lagts vid önskemålet att så mycket som möjligt hålla ihop
beställaransvaret för ett samhällsområde.
Kommittén föreslår att sammanlagt ca 90 miljoner kronor läggs ut på
sektorsmyndigheter. Tidigare har redan statistik motsvarande drygt 50 miljoner
kronor lagts ut för jordbruks- och skolstatistik. Kommittén lämnar också
förslag beträffande SCB:s informationsansvar för officiell statistik,
omfattning och inriktning av de anslagsfinansierade databaserna m.m.
Den nya ansvarsfördelningen för statlig statistik skall ses som ett led i
pågående förändringar av regeringens styrning av statsförvaltningen, men också
som en följd av en förändrad informationsmiljö. Delegering av ansvar och
befogenheter till myndigheterna, ökade krav på resultat och uppföljning samt
ett ökat internationellt samarbete påverkar informationsbehoven. Statistiken
måste bli mer aktuell, specificerad och verksamhetsanpassad samt mer
tillgänglig för fler aktörer än tidigare. Användarna bör i större utsträckning
än tidigare kunna påverka statistikens omfattning, inriktning och kostnader.
Den del av SCB:s nuvarande statistikproduktion som enligt förslaget i
propositionen förs över till vissa myndigheter framgår av följande tabell.
Tabell 1. Beräkning av anslag för statistik till sektorsmyndigheter och
departement
* Utöver belopp för tidigare utlagd statistik.
** Utöver särskilt anslag för miljöstatistik på XIV ht.
I motion Fi403 av Johan Lönnroth och Jan Jennehag (v) framhålls att den
nya "beställarmodellen" kan ge vissa effektivitetsvinster och att en del
statistik som få har använt nu försvunnit. Men motionärerna ser också en fara i
det nya systemet. Främst hotas sådan statistik som allmänheten kan använda för
att kritiskt granska olika myndigheter. Kritik mot det nya systemet har från
sådana utgångspunkter framförts av bl.a. det till SCB knutna vetenskapliga
rådet samt från LO.
Mot denna bakgrund föreslås i motionen att det som hitintills hänt med
statistikproduktionen utvärderas, att SCB får behålla sin anslagsnivå och sina
statistikområden tills vidare samt att riksdagen återkommer till frågan om
fortsättningen efter redovisning av denna utvärdering. Regeringen bör
återkomma med ett sådant förslag i kompletteringspropositionen.
I motion Fi409 av Inger Lundberg och Jan Björkman (s) anförs att i ett
modernt samhälle blir olika samhällsföreteelser allt mer komplicerade. Då ökar
behovet av uppföljning, utvärdering och analys av samband mellan olika
samhällssektorer. Detta ställer krav på att statistikproduktionen hålls samman
så att sambandsanalyser blir möjliga. Det finns inom olika samhällssektorer
behov av statistiska uppgifter, som kortsiktigt inte alltid efterfrågas av
ansvariga myndigheter. Det är vidare omöjligt att bortse från risken att
berörda myndigheter, medvetet eller omedvetet, undviker statistik som är
känslig för den egna myndigheten eller verksamheten.
Blotta misstanken om politisk påverkan av statistiken kan innebära att den
offentliga statistiken inte får den trovärdighet den måste ha i ett samhälle
med bred och öppen debatt. En tjänsteköpsmodell kan också medföra att statistik
av allmänt intresse trängs undan till förmån för statistik som resp. myndighet
anser vara viktig för sin verksamhet.
Risken är enligt motionärerna stor att respekten för svensk offentlig
statistik minskar när statistikproduktionen görs beroende av berörda
ämbetsverks beslut om vilka statistiska uppgifter som skall prioriteras.
Utskottet gör den tolkningen av motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s) att det
främst är objektiviteten i vissa delar av den statistiska produktionen som
skulle gå förlorad om det inte längre är SCB som är producent. Vidare kan,
menar motionärerna, möjligheten till sambandsanalyser försvåras.
Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattningar att statistikens
trovärdighet inte får försvagas med den ändrade ansvarsfördelningen. I de
kriterier för utläggning av beställaransvar från SCB som utformats av
Genomförandekommittén har denna fråga särskilt uppmärksammats. Om viss
statistik av allmänheten kan komma att uppfattas som inte trovärdig på grund av
att sektorsmyndigheten har stora partsintressen i utfallet av statistiken, så
skall den aktuella myndigheten inte ha något beställaransvar. I ett sådant fall
har SCB kvar ansvaret för statistikproduktionen.
Ett villkor vid utläggandet av beställaransvar har varit att statistiken inom
ett sammanhängande område inte skall splittras på många olika
beställarmyndigheter. En sådan uppdelning skulle kunna försvåra möjligheten att
genomföra sambandsanalyser. Gränsfall kan givetvis uppträda. En utläggning av
beställaransvaret skulle i vissa fall kunna innebära att administrationen blir
mer tungrodd. Denna nackdel måste dock ställas i relation till de fördelar som
en utläggning av beställaransvaret kan ge.
Riksdagen har tidigare (1992/93:FiU7, rskr. 122) ställt sig bakom
principerna för en ny ansvarsfördelning av statistikproduktionen. Avsikten är
att åstadkomma en mer effektiv och ändamålsenlig statistikproduktion. Som
utskottet ser det är det ofrånkomligt att denna förändring under en
övergångsperiod kommer att skapa vissa problem. Det finns emellertid i detta
sammanhang anledning att understryka att SCB även fortsättningsvis kommer att
vara den utan jämförelse största statistikproducenten. Den utläggning av
beställaransvaret som beskrivs i tabell 1 motsvarar 25 % av den i dag
anslagsfinansierade statistiken hos SCB.
Med anledning av den oro för en försämring av statistikens kvalitet, som
framförs i motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s), bör även tilläggas att SCB:s
uppgift att bevaka statistikens innehåll, tillgänglighet och kvalitet stärks.
SCB skall sålunda löpande bevaka att den officiella statistiken uppfyller
användarnas grundläggande krav. I enlighet med Genomförandekommitténs förslag
skall verket, i den mån SCB uppmärksammar eller blir uppmärksammad på sådana
brister i den officiella statistiken att dess användbarhet eller faktiska
användning försämras, i första hand påtala situationen för den
beställaransvariga myndigheten. Om ändring inte kommer till stånd har SCB
möjlighet att föra upp frågan till regeringen.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motionerna
Fi403 (v) och Fi409 (s).
Utskottet anser i likhet med regeringen att Genomförandekommitténs förslag
till ansvarsfördelning mellan SCB och sektorsmyndigheterna i stort är väl
avvägt. I propositionen görs för några statistikområden en ansvarsfördelning
som avviker från Genomförandekommitténs förslag (se prop. 1993/94:100 bil. 8
s. 94). Förslaget bör leda till en bättre anpassning av statistikens innehåll,
ett ökat kostnadsmedvetande och bättre utnyttjande av offentliga medel.
Eftersom effektiviteten i statistikproduktionen i sista hand avgörs av
statistikens användning är det viktigt att användarna har den statistiska
kompetens som krävs för uppgiften. Förslaget bör resultera i att myndigheterna
stärker sitt statistiska kunnande. Utskottet delar regeringens uppfattning att
det finns stora fördelar med att genomföra förändringarna skyndsamt. Frågan har
utretts under lång tid, och berörda parter är väl förtrogna med förslagen. Ett
snabbt genomförande kommer dessutom att underlätta en anpassning av
myndigheternas organisationer till de nya förutsättningarna.
Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden
Jämställdhetsstatistik
I motionerna A40 yrkande 25 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och A816
yrkande 1 av Margareta Winberg m.fl. (s) understryks att resurserna till
jämställdhetsstatistiken måste förstärkas.
SCB har i dag en avdelning för jämställdhetsstatistik. Dess uppgifter är
klassade som offentlig statistik. De resurser som finns avsatta för
jämställdhetsstatistiken motsvarar två tjänster. Övrigt arbete på enheten för
jämställdhetsstatistik måste därför finansieras av statistikkunder, dvs. på
uppdrag av olika avnämare. Det medför, menar motionärerna, att andras
prioriteringar styr arbetets inriktning. Motionärerna anser att det av
beställare oberoende arbetet bör förstärkas och föreslår att resurserna till
jämställdhetsstatistiken räknas upp med 1 miljon kronor.
I motion A449 yrkande 1 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) framhålls att den
arbetsmarknadsstatistik som i dag finns är otillräcklig för att belysa kvinnors
situation på arbetsmarknaden och i ekonomin. Det krävs en konsekvent
könsuppdelad arbetsmarknadsstatistik. Motionärerna kräver dessutom att ett
system för regionala räkenskaper utvecklas, som visar vad män och kvinnor
tillför samhället.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.
SCB har på senare år tagit fram jämställdhetsstatistik dels för att ge
helhetsbilder av jämställdheten på nationell, regional och lokal nivå, dels för
att belysa vissa problemområden som inte behandlats på andra håll.
I motion A816 (s) hävdas att på SCB:s enhet för jämställdhetsstatistik är
resurserna begränsade och endast två tjänster finns avdelade för arbete inom
detta område. Utskottet vill emellertid peka på att denna bild av
resurstilldelningen till jämställdhetsstatistiken inte är rättvisande.
Jämställdhetsstatistiken är tvärsektoriell till sin karaktär, vilket innebär
att flera statistikområden utanför enheten för jämställdhetsstatistik
tilldelats resurser för detta ändamål.
Eftersom jämställdhetsstatistiken har hög prioritet och täcker många
statistikområden kommer denna statistik, i och med att det nya
ansvarsfördelningssystemet genomförs, att ingå i den officiella statistiken.
Det innebär bl.a. att basverksamheten även fortsättningsvis skall
anslagsfinansieras. Vidare åligger det SCB att inom sitt förvaltningsansvar
bevaka att alla statistikansvariga myndigheter tillgodoser olika
användarintressen. Detta inkluderar en bevakning av att statistiken i
förekommande fall uppdelas på kön. De totala kostnaderna för könsuppdelad
statistik omfattar således dels arbetet vid jämställdhetsenheten och
förvaltningsfunktionerna, dels arbetet inom de olika statistikområdena.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte nu finns
anledning att ytterligare förstärka resurserna till detta statistikområde.
Utskottet avstyrker sålunda motionerna A40 (s) yrkande 25, A449 (s)
yrkande 1 och A816 (s) yrkande 1.
Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.
Det känns angeläget, sägs det i motion Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl.
(s), att utveckla redovisningen av landets miljösituation i samband med
budgetpropositionen och finansplanen. Naturvårdsverket (SNV), SCB och
Konjunkturinstitutet (KI) arbetar för att ta fram olika beräkningsgrunder.
Socialdemokraterna anser att Naturvårdsverkets miljöindex bör kunna ligga till
grund för jämförande redovisningar av landets miljötillstånd. Men det är också
viktigt att på ett pedagogiskt sätt visa hur de olika miljömålen uppfylls.
En metod för hur måluppfyllelsen skall redovisas i samband med finansplanen
bör enligt motionärerna utarbetas. Det kan komma att bli ett intressant
komplement till redovisningen av den svenska miljöskulden och till en
kommande grön BNP.
I motion Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) beklagar Vänsterpartiet att
arbetet med att utveckla naturresursräkenskaper inte getts högre prioritet av
regeringen. Naturresursräkenskaper innebär i sig inte lösningen på något
miljöproblem, men framtagandet av sådana räkenskaper som komplement till
nationalräkenskaperna är avgörande för att miljöarbetet effektivt skall kunna
drivas vidare, sägs det i motionen. Eftersom utvecklandet av
naturresursräkenskaper är ett så långsiktigt men angeläget arbete är det
viktigt att det påskyndas och att berörda myndigheter (SNV, SCB och KI) ges
erforderliga resurser för detta arbete.
Också på det regionala planet kan den här typen av räkenskaper bli ett
viktigt komplement till annat beslutsunderlag. I motionen föreslås därför att
projektverksamhet med sådana lokala och regionala räkenskaper genomförs med
statliga medel.
Genom att utveckla ett svenskt system för naturresursräkenskaper kan Sverige
ge viktiga bidrag till det internationella arbete som pågår på detta område.
Så länge naturresursräkenskaper förblir en teoretisk konstruktion utan
återverkan i den ekonomiska verkligheten kommer deras betydelse att vara
begränsad. Utvecklingen av naturresursräkenskaper måste därför gå hand i hand
med ett faktiskt användande av effektiva ekonomiska styrmedel.
Sammantaget beräknar motionärerna kostnaderna för ett resurstillskott till
centrala myndigheter, lokala projekt och utökat internationellt samarbete inom
detta område till 10 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
I motion Jo689 av Karin Pilsäter och Siw Persson (fp) anförs att visionen
måste vara att marknadsekonomin i framtiden skall utnyttjas effektivare i
miljöns tjänst. Det redan påbörjade arbetet med att inarbeta miljöaspekter i
nationalräkenskaper och nationalförmögenhetsberäkningar måste därför fortsätta.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att det
statistiska underlaget för miljöpolitiken förbättras.
SCB, Konjunkturinstitutet och Naturvårdsverket har tilldelats särskilda medel
för att utarbeta miljöräkenskaper och utveckla ett system av miljöindex.
SCB har därvid givits huvudansvaret för att utveckla fysiska naturresurs- och
miljöräkenskaper. Verket disponerar i dag 1,3 miljoner kronor för arbetet med
dessa räkenskaper. Ett system för energiräkenskaper kommer att redovisas under
hösten. Totalt har SCB för hela miljöstatistikområdet för närvarande drygt
12 miljoner kronor till sitt förfogande.
Konjunkturinstitutet har tillförts 600 000 kr för att undersöka
möjligheterna att ta fram monetära miljöräkenskaper. Det vid KI pågående
arbetet innefattar också en utveckling av modeller och metoder för att beräkna
en miljöjusterad nationalprodukt. I KI:s majrapport våren 1993 redovisades en
lägesrapport för projektet. Projektet kommer även fortsättningsvis att löpande
redovisas. Enligt planerna skall en slutrapport av projektet föreligga år 1997.
Naturvårdsverkets arbete med att utveckla ett system av miljöindex innebär
ett försök att ge en samlad bild av tillståndet i de svenska ekosystemen.
Avsikten är att skapa tre index. Ett index skall ge information om situationen
i våra sötvattensområden. Det andra indexet skall ge en bild av tillståndet i
våra skogsmarker och ett tredje index skall beskriva luftkvaliteten i
tätorterna.
Enligt SCB:s uppfattning ligger Sverige internationellt sett väl framme inom
här beskrivna områden.
I motion Jo689 (fp) återfinns ett allmänt yrkande om vikten av att fortsätta
arbetet med miljöräkenskaper. Av den redovisning som utskottet här gjort av det
pågående arbetet med dessa frågor framgår att yrkandet är tillgodosett.
Utskottet avstyrker därför yrkande 1 i motion Jo689 (fp).
I motion Jo694 (s) föreslås att måluppfyllelsen för miljöpolitiken
avrapporteras i finansplanen. I motionen anförs att instrument för en sådan
redovisning bör vara Naturvårdsverkets miljöindex. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att det skulle vara värdefullt att regeringen, t.ex.
i finansplanen, löpande redovisar miljösituationen i landet. Arbetet med att
färdigställa miljöindex är emellertid ännu inte avslutat. Utskottet vill mot
den bakgrunden avvakta med ett slutligt ställningstagande till hur
måluppfyllelsen för miljöpolitiken löpande skall redovisas.
Det bör i detta sammanhang nämnas att till 1992 och 1994 års finansplaner
behandlades de miljöpolitiska frågorna i särskilda bilagor.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo694 (s) yrkande 15.
Med anledning av kravet i motion Jo649 (v) att till SCB:s projekt om
naturresursräkenskaper anvisa ytterligare 10 miljoner kronor vill utskottet
anföra följande.
Motiveringarna för den mycket kraftiga resursförstärkningen till
miljöräkenskapsprojekten i motionen är mycket allmänt hållna. Ej heller
redovisas om den föreslagna förstärkningen av resurserna skall ske genom att
anslagen till övrig statistik minskar eller om det skall ske genom en
ofinansierad ökning av anslaget till SCB utöver vad regeringen föreslagit för
budgetåret 1994/95.
Som utskottet ser det bör resultatet av det metod- och utvecklingsarbete som
pågår inom Konjunkturinstitutet och Naturvårdsverket avslutas innan
överväganden om ytterligare medel för miljöräkenskapssystemen av den
storleksordning som föreslås i motion Jo649 (v) kan bli aktuella.
Med det anförda avstyrks motion Jo649 (v) yrkandena 12 och 13.
System med s.k. generationsräkenskaper
I motion Fi401 av Fredrik Reinfeldt (m) framhålls att de riksdagsbeslut
som fattats från mitten av 1970-talet fram till i dag har medfört högre
utgifter än vad vi haft råd med. De negativa effekterna av den omfattande
skuldsättningen för kommande generationer är flera.
Budgetåret 1994/95 beräknas räntan på statsskulden uppgå till ca 85 miljarder
kronor, vilket motsvarar ca 10 000 kr per år och svensk, barn och pensionärer
inräknade. Till följd av tidigare överkonsumtion tvingas varje svensk enligt
motionären avstå från en konsumtion på 10 000 kr varje år. Ett mycket stort
problem är att den omfattande skulduppbyggnaden motverkar ekonomisk tillväxt.
Dels följer av underskotten höga räntenivåer, dels medför de skatter som
fordras för att täcka statsskuldräntornas incitamentsproblem, s.k. skattekilar.
I motionen framhålls att regeringens strategi för att eliminera statens
underskott är bra men inte tillräcklig. Vad som också behövs är, menar
motionären, att vi tydliggör de generationseffekter som följer av våra beslut.
Att införa generationsräkenskaper skulle vara ett steg i denna riktning. Ett
införande av sådana räkenskaper skulle öka medvetenheten och på det sättet
kunna påverka beslutsfattandet.
I motion Fi401 (m) efterfrågar motionären en analys som beskriver de
framtida effekterna av den snabbt växande statsskulden.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
I motionen görs påståendet att framtida generationer på grund av den kraftiga
skuldsättningen kommer att leva på lägre materiell levnadsstandard än sina
föräldrar. En sådan kategorisk slutsats av effekterna av den stora statsskulden
måste emellertid ifrågasättas. Den stora och växande statsskulden har förvisso
skapat stora problem för den svenska ekonomins framtida utveckling. Men en
tillväxtbefrämjande ekonomisk politik borde -- under förutsättning av en
positiv utveckling i vår omvärld och även om ekonomin belastas av stor
statsskuld -- ge en tillväxt som innebär att BNP per capita återigen ökar. Det
måste också understrykas att större delen av den under 1990-talet kraftiga
ökningen av statsskulden är placerad inom landet. Det innebär att påståendet
att "varje svensk måste avstå från en konsumtion på 10 000 kr. varje år" inte
är korrekt. Däremot kommer vissa företag, olika institutioner och även i viss
utsträckning enskilda personer att uppbära betydande ränteinkomster. Samtidigt
begränsas statens möjligheter att upprätthålla en önskvärd konsumtion och
genomföra angelägna investeringar eller via transfereringar över budgeten
direkt påverka inkomstfördelningen. Vid en analys av effekterna av den i dag
snabbt växande statsskulden kommer med all sannolikhet effekterna på den
framtida inkomst- och förmögenhetsfördelningen att stå i centrum.
De frågor som utskottet här berört är av mycket komplicerad natur. De kommer
till en del att belysas i utredningen om ungdomars levnadsvillkor och
framtidsutsikter (dir. 1992:107).
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion
Fi401 (m).
Totalprisindex
I motion Fi408 av Harry Staaf och Roland Lében (kds) konstateras att
Sverige under 1980-talet hade en kraftig uppgång i fastighetsvärden och andra
reala tillgångar. De senaste årens fastighets- och finanskris har inneburit ett
prisfall på fastigheter i storleksordningen 500 miljarder kronor. Mycket tyder
på att om ett bra mått på de reala värdenas prisutveckling hade funnits, så
hade inflationstendenserna kunnat avläsas på ett tidigare stadium. Detta hade
ökat förutsättningarna för Riksbanken att föra en penningpolitik som på ett
bättre sätt hade varit avpassad till den aktuella ekonomisk-politiska
situationen.
Det finns enligt motionärerna starka skäl för att utveckla instrument för att
kunna ta hänsyn även till tillgångarnas prisförändringar. Ett totalprisindex
(TPI), dvs. ett mått på alla marknadsvärderade tillgångar, skulle kunna vara en
indikator för att i den framtida penningpolitiken kunna ta hänsyn även till
tillgångarnas prisfluktuationer och vara ett värdefullt komplement till vårt
konventionella KPI-mått. I motionen föreslås att SCB utvecklar ett sådant mått.
Utskottet vill med anledning av motion Fi408 (kds) anföra följande.
I motionen föreslås att SCB utvecklar ett totalprisindex (TPI) som till
skillnad från KPI också tar hänsyn till tillgångarnas prisförändringar. TPI
skulle, menar motionärerna, vara ett ur penningpolitisk synvinkel bättre mått
på inflationen. I en artikel i Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik
(1994:1) diskuteras vilken typ av prisindex som är relevant från
penningpolitisk synpunkt.
I artikeln ställs bl.a. frågan om det vore möjligt för en centralbank att
låta sin politik vägledas av ett bredare index än ett som är baserat enbart på
konsumentpriser. I ett sådant brett index skulle priset på olika tillgångar
också ingå. Syftet skulle vara att, via tillgångspriserna, fånga förväntningar
om framtida prisökningar på varor och tjänster. Om dagens konsumentpriser
stiger, samtidigt som det viktade indexet är oförändrat, skulle
penningpolitiken inte behöva förändras, eftersom indexet signalerar att
framtida konsumentpriser kommer att falla. Om däremot dagens konsumentpriser är
oförändrade, samtidigt som tillgångspriserna stiger och ökar förväntningarna om
framtida konsumentprisstegringar, skulle penningpolitiken behöva stramas åt.
Även om det vore teoretiskt och praktiskt möjligt att konstruera ett index
viktat med konsument- och tillgångspriser är dess tillämpning i praktisk
penningpolitik inte självklar. För en centralbank är det viktigt att
penningpolitiken utnyttjar en stabil och förutsägbar värdemätare. Ett viktat
index skulle kunna leda till svårigheter för centralbanken att få trovärdighet
och förståelse för en penningpolitik som accepterar hög samtida inflation i
utbyte mot förväntningar om deflation i en senare tidsperiod. Inget land har
heller valt att utforma penningpolitiken på grundval av ett sådant viktat
index.
Artikelförfattarna menar att eftersom konsumentprisindex är allmänt känt och
accepterat i Sverige har det en naturlig roll som mål för den svenska
penningpolitiken. Till detta skäl kommer också de mer tekniska kraven.
Konsumentprisindex finns tillgängligt på månadsbas och publiceras utan lång
fördröjning. Kunskapen om hur det beräknas är allmänt spridd.
Vad som här anförts emotsäger självfallet inte att prisutvecklingen på
fastigheter, aktier och andra tillgångar -- via effekter på investeringar och
privat konsumtion -- är viktiga för den ekonomiska utvecklingen.
Tillgångspriserna påverkar därmed även inflationen. Särskilt tillgångar som
belånas och vars nominella värde riskerar att falla under belåningsvärdet bör
uppmärksammas. Prisutvecklingen på dessa tillgångar påverkar nämligen den
inhemska efterfrågan via förmögenhetsförändringar och kan få kumulativa
effekter.
Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att det är fullt möjligt att genom
utnyttjande av flera index (nettoprisindex, producentprisindex, faktorprisindex
för bostäder, byggnadsprisindex, fastighetsprisindex) få en mer samlad och
utförlig bild av inflationsutvecklingen än vad som är fallet då enbart KPI
betraktas.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion
Fi408 (kds).
Anslag till Statistiska centralbyrån
Statistik, register och prognoser
Kostnaderna för SCB:s verksamhet bygger på huvudalternativet i SCB:s
redovisade treårsplan och är bara till viss del anpassade till de nya
förutsättningar som en ändrad ansvarsfördelning innebär. Inom ramen för
anslaget kan därför vissa omprioriteringar behöva genomföras. Regeringens
förslag till ramanslag och fördelning på olika statistikområden och
förvaltningsuppgifter framgår av tabell 2.
Statistik- Arbetsmarknad 70 752
produktion Befolkning m.m. 13 935
via anslag Bostäder och byggande 23 450
Handel med varor och tjänster 7 908
Inkomster och inkomstfördelning 17 976
Levnadsförhållanden 17 898
Medborgarinflytande 12 357
Miljövård och naturresurshushållning 8 300
Nationalräkenskaper 11 467
Näringsverksamhet (och centr.ekon.stat) 44 379
Offentlig ekonomi 3 792
Priser och konsumtion 26 016
Utbildning och forskning 3 480
Förvaltning Samordning och bevakning av SOS 5 861
statlig Information och statistikservice 17 086
statistik Nationell statistiksamordning 5 558
Internationellt statistiskt samarbete 3 537
Grundläggande metodutveckling 7 827
Databasservice 8 287
Övrigt Analyser och prognoser 17 627
Befolkning och regioner m.m. 3 940
Centralt företags- och arbets-
ställeregister (CFAR) 6 102
Till regeringens disposition 5 100
Totalt 342 634
____________________________________________________________________
I propositionen framhålls att de övergripande målen ligger fast och att
verksamheten kommer att anpassas till den nya ansvarsfördelningen. Det innebär
att förvaltningsuppgifterna kan behöva omprövas i förhållande till den
treårsplan som lagts. De statistikområden som SCB ansvarar för skall däremot i
huvudsak följa den inriktning som formulerats av SCB i berörda statistikprogram
och enligt den nivå som huvudförslaget anger.
Mot bakgrund av de förändringar som en ny ansvarsfördelning innebär föreslås
i propositionen ingen treårsram.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen och tillstyrker det
begärda ramanslaget till Statistik, register och prognoser för budgetåret
1994/95.
Uppdragsverksamheten
SCB:s uppdragsverksamhet svarar för ca 25 % av SCB:s hela omsättning. Med
den ändrade ansvarsfördelningen för statlig statistik förväntas
uppdragsverksamheten öka kraftigt. I propositionen framhålls att SCB bör se
över och anpassa sina rutiner till de nya kraven. Regeringen kommer först efter
att SCB inlämnat ytterligare underlag att ta ställning till hur det
ackumulerade överskottet av uppdragsverksamheten bör disponeras.
Utskottet tillstyrker att SCB anvisas ett förslagsanslag på 1 000 kr till
uppdragsverksamheten för budgetåret 1994/95.
En låginkomstutredning
I motionerna Fi410 av Lisbet Calner m.fl. (s) och Fi411 av Georg
Andersson m.fl. (s) framförs krav på att en låginkomstutredning tillsätts.
Med den förda politiken finns det, sägs det i motion Fi410 (s), stor risk
för att klyftor mellan människor ökar alltmer, att vi får en nation indelad i
fattiga och rika. Fattigdom i Sverige har vi inte upplevt på decennier. De
ekonomiska och sociala skillnaderna i vårt land har ökat betydligt under bara
några år. Den internationella lågkonjunkturen är en bidragande orsak, men den
har förstärkts av inhemska politiska beslut. En låginkomstutredning kan, enligt
motionärerna, ge svar på t.ex. hur de försämrade ersättningsnivåerna i olika
socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkring har påverkat de enskilda
människorna och samhället i stort. Hur har det påverkat ohälsotalet,
brottslighet, utslagning och segregation?
I motion Fi411 (s) hävdas att välfärdspolitiken i sina huvuddrag skall vara
generell och utjämnande. Detta kräver en god ekonomisk samhällsutveckling med
hög sysselsättningsgrad, en väl utbyggd socialpolitik och en utjämnande
skattepolitik. De ekonomiska och sociala klyftorna i vårt land har ökat
betydligt under bara några år. Mycket av svårigheterna kan tillskrivas den
internationella konjunkturen, men de har förvärrats av inhemska beslut. Det är
hög tid för en omprövning. I annat fall hamnar vi snabbt utanför den
traditionella nordiska välståndsmodellen. Det drabbar inte bara de fattiga utan
också samhället i stort.
Som motionärerna ser det är det hög tid för återupprättande av
välfärdspolitiken. Skattereformen måste utvärderas. De senaste årens
skattelättnader för kapitalägare måste upphävas. I motionen betonas att en
utredning om de senaste årens försämringar när det gäller fördelningspolitiken
snarast bör komma till stånd. Samtidigt bör arbetet med ett samlat program för
ökad ekonomisk och social rättvisa inledas. Sker inte detta, innebär det att
vi, enligt motionärernas uppfattning, godkänner att Sverige går mot allt
djupare klyftor mellan människor. Resultatet blir en uppdelning av nationen i
fattiga och rika, något som har varit främmande för Sveriges befolkning sedan
lång tid tillbaka.
Utskottet vill med anledning av motionerna Fi410 (s) och Fi411 (s)
anföra följande.
Inkomstfördelningsfrågorna har löpande följts upp i långtidsutredningarna. I
Långtidsutredningen LU92 fick fördelningsfrågorna en genomträngande belysning.
Förutom i huvudbetänkandet skedde detta i bilaga 8 Långsiktiga perspektiv på
inkomstfördelningen och bilaga 9 Segregation -- ett svenskt dilemma. Senare i
höst kommer Långtidsutredningen att redovisa en uppföljning av
inkomstfördelningsfrågorna.
Som utskottet framhöll i förra årets statistikbetänkande ger också
inkomstfördelningsundersökningen (HINK) och den totalräknade inkomststatistiken
ett omfattande datamaterial som möjliggör studier av inkomst- och
förmögenhetsutvecklingen för alla grupper i samhället. För inkomståren 1978,
1983, 1984, 1985 och 1988 har urvalet utökats i vad avser de mest förmögna
hushållen. En sådan förmögenhetsfördjupning har också gjorts för inkomståret
1990 och kommer att redovisas för år 1992.
I motionerna betonas särskilt att effekterna på inkomstfördelningen av
genomförda förändringar i transfereringssystemen och i skattesystemen bör
belysas. Utskottet vill här erinra om att Kommittén för utvärdering av
skattereformen (KUSK, Fi 1990:08) kommer att redovisa sin analys av
skattereformens fördelningspolitiska effekter under våren 1995. Det statistiska
material som finns tillgängligt för KUSK består emellertid endast av uppgifter
fram t.o.m. år 1992. Någon utvärdering av de senast vidtagna förändringarna i
transfererings- och skattesystemen kan självfallet inte påbörjas förrän aktuell
statistik föreligger.
Vad gäller fördelningsfrågorna har regeringen vid flera tillfällen sedan år
1991 för riksdagen redovisat en fördelningspolitisk bedömning av utvecklingen.
Riksdagen har i skrivelse 1992/1993:447 (1992/93:FiU30) framhållit att en
redovisning av dessa bedömningar bör kunna göras regelbundet t.ex. i anslutning
till den preliminära nationalbudgeten eller den reviderade nationalbudgeten.
Regeringen avser att återkomma med en sådan redovisning i anslutning till
vårens kompletteringsproposition.
Som utskottet ser det är det mot här angiven bakgrund inte motiverat att nu
föreslå en utredning med den inriktning som anges i motionerna. Utskottet
avstyrker därför motionerna Fi410 (s) och Fi411 (s).
Lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro
I motion Fi406 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) anförs att
Statistiska centralbyrån, SCB, har genomfört en tillbyggnad av sina lokaler i
Örebro. Utbyggnaden utgör förutsättning för att sex olika lokalområden skall
kunna läggas samman till ett. Motionärerna föreslår att all SCB-verksamhet
sammanförs till Örebro.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen och senast våren 1993
(1992/93:FiU22) behandlat motionsyrkanden med samma innebörd som i den nu
aktuella motionen.
Som utskottet framhöll i här nämnda betänkande har nuvarande uppdelning av
SCB:s verksamhet på flera orter medfört komplikationer i vissa avseenden men
också fördelar. Den delade verksamheten har t.ex. inneburit fördelar genom att
SCB därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader. SCB:s
Stockholmsenhet är vidare av stor betydelse för kontakten med användare och
kunder i Stockholmsregionen. Betydelsen av sådana kontakter torde ha stärkts
genom den ändrade ansvarsfördelningen för statistikproduktionen.
Det bör också nämnas att riksdagen ställt sig bakom principen att minst
55 %, exkl. intervjuarna, bör arbeta i Örebro. I dag är drygt 55 % av de
anställda vid SCB verksamma i Örebro.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi406 (c, v).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ansvarsfördelning för den statliga statistiken
att riksdagen avslår motionerna
1993/94:Fi403 och 1993/94:Fi409,
men. (v) - delvis
2. beträffande jämställdhetsstatistik
att riksdagen avslår motionerna
1993/94:A40 yrkande 25, 1993/94:A449 yrkande 1 och
1993/94:A816 yrkande 1,
res. 1 (s)
3. beträffande naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1993/94:Jo649 yrkandena 12 och 13,
1993/94:Jo689 yrkande 1 och
1993/94:Jo694 yrkande 15,
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
4. beträffande system med s.k. generationsräkenskaper
att riksdagen avslår motion
1993/94:Fi401,
res. 3 (nyd)
5. beträffande totalprisindex
att riksdagen avslår motion
1993/94:Fi408,
men. (v) - delvis
6. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 8
till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för
budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
342 634 000 kr,
res. 4 (s) - villk. res. 1
men. (v) - delvis - villk. res. 1 och mom. 3
7. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 9
till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
8. beträffande en låginkomstutredning
att riksdagen avslår motionerna
1993/94:Fi410 och 1993/94:Fi411,
men. (v) - delvis
9. beträffande lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro
att riksdagen avslår motion
1993/94:Fi406.
men. (v) - delvis
Stockholm den 12 april 1994
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Roland Sundgren (s), Lars
Leijonborg (fp), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s),
Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist
(m), Alf Egnerfors (s), Christel Anderberg (m), Marianne Carlström (s), Dan
Eriksson i Stockholm (nyd) och Dan Ericsson i Kolmården (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Reservationer
Reservationer
1. Jämställdhetsstatistik (mom. 2)
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia
Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "SCB har"
och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
För att kräva en förändring av jämställdheten mellan kvinnor och män och
kunna mäta vilka resultat som uppnåtts genom vidtagna åtgärder krävs kunskaper
om de faktiska förhållandena. Statistiska centralbyrån har ansvar för den
offentliga jämställdhetsstatistiken. Som utskottet ser det är SCB:s resurser
för att samla in och bearbeta sådan statistik alltför begränsade.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna A40 (s), A816 (s)
och A449 (s) att SCB bör tillföras ytterligare en miljon kronor utöver vad
regeringen föreslagit för en utbyggnad av jämställdhetsstatistiken.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande jämställdhetsstatistik
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:A40 yrkande 25 och
1993/94:A816 yrkande 1 samt med anledning av motion 1993/94:A449 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en utbyggnad
av jämställdhetsstatistiken,
2. Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m. (mom. 3)
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia
Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "I
motion Jo694 (s)" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att utveckla redovisningen av
landets miljösituation i samband med budgetpropositionen och finansplanen. Som
nämnts arbetar Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån och
Konjunkturinstitutet med att ta fram olika beräkningsgrunder för att beskriva
miljösituationen. Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion
Jo694 (s) att Naturvårdsverkets miljöindex borde kunna ligga till grund för
jämförande redovisningar av landets miljöindex.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Jo694 (s) yrkande 15. Det
innebär att regeringen bör ge här nämnda verk i uppdrag att utarbeta en metod
för hur måluppfyllelsen för miljöpolitiken i samband med finansplanen skall
redovisas.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 15 och med avslag
på motionerna 1993/94:Jo649 yrkandena 12 och 13 samt 1993/94:Jo689 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. System med s.k. generationsräkenskaper (mom. 4)
Dan Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "I
motionen görs" och slutar med "motion Fi401 (m)" bort ha följande lydelse:
I motion Fi401 (m) framhålls att de riksdagsbeslut som fattats från mitten
av 1970-talet fram till i dag har medfört att budgetunderskottet successivt
ökat och nu har nått en enorm omfattning. Motionären kräver att
generationseffekterna av den stora statsskulden och dess accelererande tillväxt
tydliggörs så att vi kan se följderna av riksdagsbesluten. Ett system med
generationsräkenskaper bör upprättas.
Utskottet anser att frågan om statsskuldens utveckling är av mycket central
betydelse för den ekonomiska politiken. Statsskulden har nu passerat den
närmast ofattbara gränsen en biljon kronor. Det innebär att statsskulden uppgår
till nästan 150 000 kr per person, barn och åldringar inräknade. Ett annat
sätt att beskriva statsskuldens utveckling är att tillväxten i skulden för
närvarande motsvarar en ökning på mer än 2 000 kr per månad och per person. I
nästa års budget kommer var tredje krona att vara lånad.
I motionen definieras inte begreppet generationsräkenskaper. Utskottet tolkar
motionären så att det som skall tydliggöras är dels statsskuldens effekter på
den framtida inkomst- och förmögenhetsfördelningen, dels effekterna på den
framtida tillväxten i ekonomin. Det finns i detta sammanhang skäl att särskilt
beakta statsskuldens effekter på tillväxten. Vid inledningen av 1990-talet var
tillväxten mycket låg och har sedan år 1991 varit negativ. Bl.a. den snabbt
växande arbetslösheten medförde en okontrollerbar tillväxt i statsskulden.
Riskerna är nu betydande att de därvid uppkomna enorma kraven på
statsupplåningen, som också innebär ett tryck uppåt på räntorna, tränger ut
annat sparande och håller tillbaka de nödvändiga investeringarna i
näringslivet. Sker detta kan återhämtningen av den svenska ekonomin bli mycket
långsam eller i värsta fall utebli.
Som utskottet ser det bör därför effekterna av statsskulden på den svenska
ekonomins framtida utveckling löpande analyseras t.ex. i ett särskilt avsnitt i
den preliminära nationalbudgeten. Känslighetsanalyser utifrån olika antaganden
om ränteutvecklingen bör därvid genomföras.
Vad utskottet här anfört om en löpande redovisning av statsskuldens effekter
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande system med s.k. generationsräkenskaper
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Fi401 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en löpande redovisning av
statsskuldens effekter på den ekonomiska utvecklingen,
4. Anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser (mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia
Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "budgetåret 1994/95" bort ha följande lydelse:
Som framgått av vad utskottet tidigare i betänkandet anfört om en
förstärkning av resurserna till jämställdhetsstatistiken bör SCB:s ramanslag
tillföras 1 miljon kronor för budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen
föreslagit. Utskottet föreslår att ramanslaget för det kommande budgetåret
sålunda skall uppgå till 343 634 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 8
till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för
budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
343 634 000 kr,
Särskilda yttranden
1. Ansvarsfördelning för den statliga statistiken (mom. 1)
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia
Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anför:
I motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s) framhålls att den nya
"beställarmodellen" för statistik kan leda till kvalitetsförsämring av den
svenska statistiken men också att den i dag även internationellt erkända
objektiviteten i vår statistikproduktion kan gå förlorad.
Vi delar motionärernas oro för att ett snabbt genomförande av de nya
principerna för ansvarsfördelning av statistikproduktion kan leda till
försämringar av statistiken.
Enligt vår mening finns det ingen anledning till varför förändringar i
ansvarsfördelningen för vissa delar av statistikproduktionen måste genomföras
skyndsamt. Det hade varit bättre om regeringen gjort en begränsad utläggning av
beställaransvaret och därefter gjort en utvärdering. Utvärderingen hade sedan
kunnat bilda underlag för en fortsatt utläggning av beställaransvaret.
2. En låginkomstutredning (mom. 8)
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia
Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anför:
De ekonomiska och sociala klyftorna i vårt land har ökat betydligt under bara
några år. Mycket av svårigheterna kan tillskrivas den internationella
konjunkturen, men de har förvärrats av inhemska beslut. De förändringar i
skattesystemet som regeringen efter skattereformen genomfört har på ett
dramatiskt sätt förstärkt orättvisorna. Det är hög tid för en omprövning av den
nu förda fördelningspolitiken. I annat fall hamnar vi snabbt utanför den
traditionella nordiska välståndsmodellen. Det drabbar inte bara de fattiga utan
också samhället i stort.
Vi avser att återkomma med förslag om en låginkomstutredning när vi tagit del
av den utlovade redovisningen i den kommande kompletteringspropositionen av hur
den förda fördelningspolitiken slagit mot olika grupper i samhället.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiet delar den uppfattning som framförs av Socialdemokraterna i
reservation 1 (om mer resurser till jämställdhetsstatistiken).
I motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s) framhålls att den nya
"beställarmodellen" för statistik kan leda till kvalitetsförsämring av den
svenska statistiken men också att den i dag även internationellt erkända
objektiviteten i vår statistikproduktion kan gå förlorad.
Jag delar motionärernas oro. Det finns en fara i det nya systemet. Främst
sådan statistik som allmänheten kan använda för att kritiskt granska olika
myndigheter hotas. Jag har svårt att se motiven för varför förändringar i
ansvarsfördelningen för vissa delar av statistikproduktionen måste genomföras
omedelbart. Viss statistik är redan utlagd på olika myndigheter. Mot den
bakgrunden föreslår jag att denna del av statistikproduktionen utvärderas och
att regeringen därefter återkommer till frågan om fortsatt utläggning av
beställaransvaret.
Som framhålls i motion Jo649 (v) innebär inte ett framtagande av naturresurs-
och miljöräkenskaper i sig lösningen på något miljöproblem. Men framtagandet av
sådana räkenskaper som komplement till nationalräkenskaperna är avgörande för
att miljöarbetet effektivt skall kunna drivas vidare. Med hänsyn tagen till de
resurser som i dag finns avsatta för arbetet med dessa räkenskaper, kan vi inte
vänta oss att denna statistiska redovisning är fullt användbar förrän i slutet
av 1990-talet. Som jag ser det är detta inte godtagbart. Utvecklingsarbetet med
naturresurs- och miljöräkenskapssystemen måste påskyndas. Jag stöder därför
kravet att ytterligare 10 miljoner kronor avsätts för detta ändamål. SCB, som
torde ha den bästa överblicken över det miljöstatistiska området, bör åläggas
ansvaret att fördela dessa medel till de myndigheter som är aktuella för det
fortsatta utvecklingsarbetet.
I motion Fi408 (kds) föreslås att SCB utvecklar ett totalprisindex (TPI),
vilket från penningpolitisk synpunkt skulle vara ett bättre mått på inflationen
än KPI. I betänkandet ges en sammanfattning av en artikel ur tidskriften
Penning- och valutapolitik (1994:1) som bl.a. behandlar denna fråga. Enligt min
uppfattning är artikelförfattarna alltför försiktiga när de skall dra
slutsatser av sin analys. Det framgår emellertid helt klart av analysen i
artikeln att uppsättandet av ett inflationsmål angivet med hjälp av KPI kan bli
vilseledande för penningpolitiken. Som jag ser det kan det även starkt
ifrågasättas om det är meningsfullt att låta en "självständig" Riksbank svara
för att prisstabilitetsmålet uppfylls. Det borde vara en självklarhet att
penning- och finanspolitiken alltid skall samverka för att uppnå
samhällsekonomisk balans, som också inkluderar en strävan efter full
sysselsättning. Men om man ändå väljer att delegera prisstabiliseringsmålet
till Riksbanken finns det mycket som talar för att man bör försöka utveckla ett
TPI som komplement till KPI. Jag tillstyrker därför förslaget i motion
Fi408 (kds).
I motionerna Fi410 (s) och Fi411 (s) framförs krav på en ny
låginkomstutredning. Detta krav är närmast identiskt med de förslag till en
inkomstutredning som Vänsterpartiet framförde våren 1992 (1991/92:FiU22). Jag
delar den uppfattning som förs fram av de socialdemokratiska motionärerna. Som
framhålls i motionerna har de ekonomiska och sociala klyftorna i vårt land ökat
betydligt under bara några år. Mycket av svårigheterna kan tillskrivas den
internationella konjunkturen, men de har förvärrats av inhemska beslut. En av
skattereformens nackdelar var att den breddade momsen drabbade
låginkomsttagarna utan att de kunde få tillräcklig kompensation genom lägre
inkomstskatt. Enligt vissa beräkningar medförde skattereformen även en
väsentlig minskning av landets inkomster. De förändringar i skattesystemet som
regeringen efter skattereformen genomfört har på ett dramatiskt sätt förstärkt
orättvisorna.
Det är glädjande att också representanter för socialdemokratin nu inser att
skattereformen måste utvärderas. Jag delar motionärernas uppfattning att de
senaste årens skattelättnader för kapitalägare måste upphävas. En
parlamentarisk utredning om de senaste årens försämringar när det gäller
fördelningspolitiken bör snarast komma till stånd. I likhet med de
socialdemokratiska motionärerna vill jag understryka vikten av att ett samlat
åtgärdsprogram upprättas i syfte att minska de ekonomiska och sociala
klyftorna. Ett sådant program har sedan lång tid tillbaka stått på
Vänsterpartiets kravlista.
I motion Fi406 (c, v) förordas att all SCB-verksamhet sammanförs till
Örebro. Det centrala argumentet för att en stor del av statistikproduktionen
måste finnas kvar i Stockholm är närheten till ett flertal användare av
statistik. Enligt min mening är detta i sanning ett föråldrat synsätt. Våra
datasystem är i dag väl utvecklade, och den fortsatta utvecklingen går i ett
rasande tempo. Det finns som jag ser det inga motiv till att låta delar av
SCB:s verksamhet bli kvar i Stockholm. Jag tillstyrker sålunda motion
Fi406 (c, v).
Med hänvisning till vad jag här anfört anser jag
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort vara likalydande med
den i Socialdemokraternas reservation,
dels att utskottets hemställan under mom. 1, 3, 5, 6, 8 och 9 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande ansvarsfördelning för den statliga statistiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Fi403 och 1993/94:Fi409 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om utläggning och
utvärdering av beställaransvaret,
3. beträffande naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Jo649 yrkandena 12 och 13
samt 1993/94:Jo694 yrkande 15 och med avslag på motion 1993/94:Jo689
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. beträffande totalprisindex
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi408 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
Under förutsättning av bifall till reservation 1 och mitt yrkande under
mom. 3
6. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 8
till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för
budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
353 634 000 kr,
8. beträffande en låginkomstutredning
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Fi410 och 1993/94:Fi411 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. beträffande lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi406 som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts.
Innehåll
Sammanfattning1
Propositionen1
Motionerna2
Inkommen skrivelse3
Utfrågning3
Utskottet3
Ansvarsfördelning för den statliga statistiken3
Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden7
Jämställdhetsstatistik7
Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.8
System med s.k. generationsräkenskaper10
Totalprisindex11
Anslag till Statistiska centralbyrån
Statistik, register och prognoser13
Uppdragsverksamheten14
En låginkomstutredning14
Lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro16
Hemställan16
Reservationer
1. Jämställdhetsstatistik (mom. 2) (s)18
2. Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m. (mom. 3) (s)18
3. System med s.k. generationsräkenskaper (mom. 4) (nyd)19
4. Anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser (mom. 6) (s)20
Särskilda yttranden
1. Ansvarsfördelning för den statliga statistiken (mom. 1) (s)21
2. En låginkomstutredning (mom. 8) (s)21
Meningsyttring av suppleant (v)
beträffande mom. 1, 3, 5, 6, 8 och 9 samt mom. 2, det senare likalydande med
reservation 1 (s)22
Tabeller
1. Beräkning av anslag för statistik till sektorsmyndigheter och
departement5
2. Beräkning av anslag till SCB13