I detta betänkande behandlar utskottet de delar av
budgetpropositionen (bilaga 8, Finansdepartementet) som berör
Statens fastighetsverk och Statens lokalförsörjningsverk.
Utskottet tillstyrker förslagen till anslag inom här nämnda
verks verksamhetsområden. Vidare godkänner utskottet
Fastighetsverkets treårsplan för investeringar och tillstyrker
att verkets låneram i Riksgäldskontoret ökar till totalt 7
miljarder kronor. Utskottet godkänner att ett förslagsanslag på
1 000 kr anvisas för den slutliga avvecklingen av
Byggnadsstyrelsen.
När det gäller Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet utgår
utskottet ifrån att regeringen senare i vår för utskottet
närmare redovisar regeringens och finansministerns roll i
avvecklingsprocessen.
Regeringspartierna reserverar sig i denna fråga.
I två motioner från allmänna motionstiden föreslås att
Fastighetsverket bör sälja vissa specifika delar av sitt
fastighetsbestånd. Motionerna avstyrks av utskottet.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 8
Finansdepartementet
dels under punkt B 1 (s. 46)
att riksdagen till Statens lokalförsörjningsverk för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 34 048 000 kr,
dels under punkt B 2 (s. 47)
att riksdagen till Täckning av merkostnader för lokalkostnader
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
95 000 000 kr,
dels under punkt B 3 (s. 48--52)
1. att riksdagen godkänner den nya treårsplanen för
Investeringar m.m. för Statens fastighetsverk i enlighet med vad
regeringen förordat,
2. att riksdagen godkänner den låneram för Investeringar m.m.
vad avser de s.k. väntelägesfastigheterna i enlighet med vad
regeringen förordat,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att
Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för
Investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
nedskrivning av Statens fastighetsverks verkskapital på
110 000 000 kr,
5. att riksdagen till Statens fastighetsverk för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
dels under punkt B 4 (s. 52--53)
att riksdagen till Restaureringsarbeten vid de kungliga
slotten och rikets fästningar anvisar ett reservationsanslag på
50 000 000 kr,
dels under punkt B 5 (s. 53)
att riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Avvecklingskostnader för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
Statens marker ovan odlingsgränsen
1993/94:Fi402 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att statens skogar, som nu förvaltas av
Fastighetsverket, överförs till berörda kommuner.
Försäljning av statens kulturegendomar
1993/94:Fi407 av Ivar Virgin och Bengt Rosén (m, fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försäljning av statens kulturegendomar
till enskilda efter noggrann analys av kulturvärden och skydd av
dessa.
Utfrågningar
Utskottet har under ärendets beredning anordnat utfrågningar
angående dels ombildningen och avvecklingen av
Byggnadsstyrelsen, dels fastighetsförvaltning och statlig
lokalförsörjning.
Vid utfrågningen angående ombildningen och avvecklingen av
Byggnadsstyrelsen medverkade från Finansdepartementet
statssekreterare Carl B Hamilton, rättschefen Nils Dexe,
finansrådet Bo Riddarström, departementssekreterare Gunnar
Balsvik och auktoriserade revisorn Göran Tidström.
Byggnadsstyrelsens avvecklingsenhet företräddes av
ställföreträdande generaldirektör Leif Juthagen och ekonomichef
Ola Bergquist.
Vid utfrågningen angående fastighetsförvaltning och statlig
lokalförsörjning medverkade från Finansdepartementet finansrådet
Bo Riddarström, från Statens fastighetsverk generaldirektör
Christer Wadelius, från Statens lokalförsörjningsverk
generaldirektör Bo Jonsson, från Vasakronan AB verkställande
direktör Erik Åsbrink och från Statliga Akademiska Hus AB
verkställande direktör Christina Rogestam och
förhandlingsdirektör Thomas Norell.
Utskottet
Bakgrund
Riksdagen beslöt i december 1991 om riktlinjer för den
statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av
Byggnadsstyrelsen, m.m. (prop. 1991/92:44, bet. FiU8, rskr. 107)
samt i december 1992 om ny organisation för förvaltning av
statens fastigheter och lokaler m.m. (prop. 1992/93:37, bet.
FiU8, rskr. 123). Besluten innebar bl.a. att regeringen
bemyndigades att bilda två nya fastighetskoncerner, en för
förvaltning av universitets- och högskolefastigheter och en för
kommersiella fastigheter.
Den 22 december 1992 bildades Statliga Akademiska Hus AB och
Vasakronan Holding AB.
Den 1 januari 1993 inrättades en fastighetsförvaltande
myndighet, Statens fastighetsverk, och en stabs- och
servicemyndighet, Statens lokalförsörjningsverk.
Enligt beslut av regeringen upphörde Byggnadsstyrelsen som
myndighet den 1 oktober 1993.
Den 30 september 1993 tecknades avtal dels mellan staten och
Statliga Akademiska Hus AB med dotterbolag, dels mellan staten
och Vasakronan Holding AB (Vasakronan) med dotterbolag. Avtalen
innebar en överlåtelse av vissa fastighetsbestånd till de båda
koncernerna som tidigare förvaltats av Byggnadsstyrelsen. I
fastighetskoncernen Statliga Akademiska Hus AB ingår förutom
moderbolaget sju dotterbolag som samtliga äger och förvaltar
fastigheter. Fastighetskoncernen Vasakronan Holding AB består
av moderbolag, ett dotterbolag samt ett antal bolag under detta.
Moderbolaget äger inga fastigheter.
Statens lokalförsörjningsverk
Anslag till Lokalförsörjningsverket
Uppgifterna för stabsfunktionerna inom Lokalförsörjningsverket
är att på uppdrag från regeringen tillhandahålla ett objektivt
och professionellt stöd på lokalförsörjningsområdet. Ett exempel
på ett sådant uppdrag från regeringen är att verket nu utvecklar
dels en beräkningsteknik för den årliga omräkningen av
myndigheternas lokalkostnader, dels ett underlag för hur
bedömningen av hur myndigheternas resurser för lokaler skall
budgeteras vid regeringens fördjupade prövning av myndigheternas
verksamhet (jfr 1994 års Finansplan s. 107).
Uppgifterna för servicefunktionen är att tillhandahålla
statliga förvaltningsmyndigheter de tjänster de efterfrågar på
lokalförsörjningsområdet.
Verket har successivt byggt upp sin verksamhet utifrån de krav
som ställts i statsmakternas beslut. För närvarande har 30
personer anställts. Anslaget budgeterades därför utifrån
utgifterna i Byggnadsstyrelsen för motsvarande verksamhet.
Regeringen bedömer att ett ramanslag om 34 miljoner kronor är en
lämplig resursnivå för budgetåret 1994/95. Totalt räknar man med
att anställa ca 50 personer.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget till ramanslag för
Lokalförsörjningsverket för budgetåret 1994/95.
Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m.
Statens lokalförsörjningsverk svarar för kostnader för tomma
lokaler, för vissa övergångsvisa lokalkostnader i samband med
myndigheters flyttningar samt för vissa avtal mellan staten och
andra huvudmän, t.ex. i fråga om undervisningssjukhusen. För
detta ändamål disponerar verket ett anslag för täckning av
merkostnader i avvaktan på att tomma lokaler kan avvecklas, att
befintliga hyreskontrakt löper ut etc. Verket skall redovisa
vilka utgifter som skall belasta anslaget B 2 Täckning av
merkostnader för lokalkostnader m.m. till Finansdepartementet
varje halvår.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att ett
förslagsanslag på 95 miljoner kronor för budgetåret 1994/95
anvisas för här angivet ändamål.
Statens fastighetsverk
Fastighetsverkets fastighetsbestånd
Det fastighetsbestånd som förvaltas av Fastighetsverket består
av
statliga kulturfastigheter tillhörande det nationella arvet
samt regeringsbyggnaderna och statens donationsfastigheter,
statens utrikesfastigheter,
statliga markområden,
tillfällig förvaltning av vissa fastigheter, s.k.
väntelägesfastigheter.
Cirka en tredjedel av fastighetsbeståndet kan betraktas som
kommersiella fastigheter.
Väntelägesfastigheterna, som tillfälligt skall förvaltas av
verket, består av fastigheter inom universitets- och
högskoleområdet som ännu inte har fördelats till här aktuella
myndigheter, bolag och stiftelser. Hit hör fastigheter där
Chalmers i Göteborg, Högskolan i Jönköping, Tekniska högskolan i
Stockholm och Uppsala universitet (donationsfastigheterna)
driver sin verksamhet.
Verket har under år 1993 byggt upp sin verksamhet och anställt
personal, totalt ca 160 personer.
Regeringen har genom beslut den 28 oktober 1993 uppdragit åt
Statens fastighetsverk att verkställa en överföring av
fastigheten Kungl. Trädgården 3, med adress Västra
Trädgårdsgatan 4 i Stockholms kommun, till riksdagen (riksdagens
förvaltningskontor). Fastigheten har marknadsvärderats till 110
miljoner kronor och skall i enlighet med regeringsbeslut den 9
september 1993 bokföras till detta värde i Statens
fastighetsverks balansräkning. Överföringen sker till riksdagen
utan ersättning till Statens fastighetsverk. Regeringen föreslår
därför att Statens fastighetsverks verkskapital skrivs ner
med motsvarande belopp, 110 miljoner kronor. Överföringen och
nedskrivningen innebär att det överskott som Statens
fastighetsverk har till sitt förfogande för att ta till vara,
vårda och utveckla verkets fastigheter minskar i motsvarande
mån.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen.
Motioner om ny fördelning av vissa fastigheter
I motion Fi402 av Leif Marklund m.fl. (s) föreslås att de
produktiva delarna av de markområden väster om odlingsgränsen i
Norrbottens och Västerbottens län som ägs av Fastighetsverket
skall överföras till resp. kommuner. Trots en kraftig
mekanisering inom skogsbruket kan, menar motionärerna, denna
mark ge flera arbetstillfällen. Denna skogsmark anser
motionärerna vara så viktig för den lokala industrin att den bör
finnas i samhällets ägo.
I motion Fi407 av Ivar Virgin (m) och Bengt Rosén (fp)
föreslås att möjligheter skapas för försäljning av vissa av
statens kulturegendomar. De fastigheter som avses är gårdar i
känsliga miljöer, t.ex. kungsgårdar. Även om dessa egendomar har
kulturella värden av nationell betydelse borde det, enligt
motionärerna, vara möjligt att försälja dessa egendomar till
enskilda. I motionen understryks att försäljningen skall ske
först efter en noggrann analys av vad som är skyddsvärt på dessa
egendomar och efter det att man vidtagit nödvändiga
skyddsåtgärder.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra
följande.
Vid ombildningen av Byggnadsstyrelsen och bolagiseringen av
Domänverket gjordes en fördelning av fastigheter, som skulle
kvarstå i statlig ägo, på Fastighetsverket och de två nybildade
bolagen Vasakronan AB och Statliga Akademiska Hus AB.
Fördelningen ägde rum efter det att bl.a. kulturutskottet
framhållit vikten av att bevarandeintressena skulle ha hög
prioritet (jfr bet. 1992/93:FiU8 Ny organisation för förvaltning
av statens fastigheter och lokaler m.m.). Bl.a.
Riksantikvarieämbetet och Statens naturvårdsverk lämnade
underlag för fördelningen av fastigheterna.
Utskottet finner inte att det med utgångspunkt från motionerna
Fi402 (s) och Fi407 (m, fp) för närvarande föreligger några skäl
att ompröva fördelningsbesluten för här aktuella fastigheter.
Utskottet avstyrker därför motionerna.
Fastighetsverkets finansiering
Statens fastighetsverk finansierar sin verksamhet dels genom
hyresintäkter, dels genom anslag. I budgetpropositionen
behandlas Fastighetsverket som en 1 000-kronorsmyndighet.
Större delen av verkets verksamhet finansieras sålunda genom
hyresintäkter. Fastighetsbeståndet är mycket olikartat. Det
innebär bl.a. att en del av beståndet ger hyresintäkter och blir
s.k. överskottsfastigheter medan andra fastigheter -- s.k.
underskottsfastigheter -- ger hyresintäkter som inte täcker de
löpande normala drifts- och underhållskostnaderna. Som exempel
kan här nämnas gamla befästningar, monument och de kungliga
slotten. I propositionen beskrivs verksamheten i
Fastighetsverket så att hyresintäkterna är tillräckliga för att
täcka de underskott som underskottsfastigheterna redovisar.
Vidare uttalas i propositionen att "Statens fastighetsverk skall
vid förvaltningen av sitt fastighetsbestånd på lång sikt
åstadkomma bästa möjliga ekonomiska utbyte och prestera ett från
företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat för de
fastigheter som ger normala hyresintäkter" (prop. 1993/94:100
bil. 8 s. 48).
Av redovisningen i propositionen framgår inte vilka principer
som är utgångspunkt för hyressättningen i verkets fastigheter.
Vid den i inledningen till betänkandet nämnda utfrågningen med
berörda verk och statliga bolag gav generaldirektören för
Fastighetsverket en redogörelse för hur verkets verksamhet
finansieras. Därvid framkom att inkomsterna huvudsakligen
utgjordes av hyresintäkter och att varje fastighet behandlas som
en egen redovisningsenhet. Hyrorna skall enligt gällande
förordning vara marknadsmässiga. Om ersättningen inte kan
fastställas på marknadsmässig grund skall den fastställas efter
vad som kan anses skäligt.
Vid nybyggnation eller mycket omfattande renoveringar eller
om- och tillbyggnader av s.k. ändamålsfastigheter utgör
investeringskostnaderna en viktig del av hyreskostnaden (s.k.
balanshyra där investeringskostnaderna fördelas över en längre
period, ofta 20 år).
Det överskott som verkets kommersiella fastigheter genererar
kan användas för driften och underhållet av de s.k.
underskottsfastigheterna. Det bör här understrykas att de
tillämpade hyressättningsprinciperna innebär att de krav på
underhåll av underskottsfastigheterna, som i många fall innebär
mycket höga kostnader, inte vältras över i form av högre hyror
på det kommersiella fastighetsbeståndet. Huruvida hela eller
delar av det överskott, som dessa fastigheter i dag genererar,
skall utnyttjas för underhåll i underskottsfastigheterna avgör
regeringen med utgångspunkt från Fastighetsverkets redovisning
och från vilka underhållskrav som föreligger.
Som utskottet ser det är här angivna principer för
hyressättningen i Fastighetsverket väl avvägda. För den
myndighet som utnyttjar verkets fastigheter blir hyreskostnaden
klart definierad och synlig. Genom att över- och
underskottsfastigheterna redovisas var för sig undviks samtidigt
en dold subventionering av fastigheter med höga kostnader för
t.ex. drift och underhåll eller av nybyggda fastigheter med höga
investeringskostnader.
Utskottet tillstyrker att riksdagen till Statens
fastighetsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på
1 000 kr.
Fastighetsverkets investeringsverksamhet
Investeringar inom den nu nedlagda Byggnadsstyrelsens
lokalhållningsområde redovisades i form av en rullande
treårsplan. Planen omfattade medel både för byggnadsarbeten och
fastighetsförvärv. Fr.o.m. 1993 års budgetproposition redovisar
regeringen årligen en treårsplan för Statens fastighetsverk.
Investeringsverksamheten berör huvudsakligen fastigheter för
utrikes verksamhet och kulturfastigheter exkl. de kungliga
slotten och rikets fästningar.
Investeringsbehovet för Statens fastighetsverk exkl.
väntelägesfastigheterna under treårsperioden 1994/95--1996/97
har i propositionen beräknats till ca 600 miljoner kronor per
budgetår. Investeringarna skall finansieras genom att
Fastighetsverket tar upp lån i Riksgäldskontoret.
Inom ramen för treårsplanen föreslås att följande byggprojekt
över 50 miljoner kronor påbörjas under perioden
1994/95--1996/97.
Dep. 21>Byggnadsprojekt 65>Kostnad
00> 65>(Mkr)
00>Fö 21>Karlskrona
00> 21>Nybyggnad för marinmuseum 72>60
00>Ku 21>Skepps- och Kastellholmarna
21>Moderna museet 72>305
Inom Försvarsdepartementets område föreslås ett nytt
marinmuseum i Karlskrona. Länsarbetsnämnderna m.fl. myndigheter
har bidragit med 30 miljoner kronor till nybyggnaden av
Marinmuseet.
I budgetpropositionen 1992/93:100 bilaga 8 föreslogs en
kostnadsram om 350 miljoner kronor för nybyggnad för Moderna
museet. Kostnadsramen för Moderna museet bedöms nu ha minskat
till 305 miljoner kronor. Regeringen avser att inom kort inom
den ram på 800 miljoner kronor som anvisades för
tidigareläggning av vissa investeringar m.m. besluta om
nybyggnad för Moderna museet.
Investeringsbehovet för de s.k. väntelägesfastigheterna
beräknas för budgetåret 1994/95 uppgå till 500 miljoner kronor.
För budgetåret 1993/94 har Statens fastighetsverk tagit över
lån från Byggnadsstyrelsen i Riksgäldskontoret på 5,4 miljarder
kronor och fått regeringens bemyndigande att ta upp lån om 500
miljoner kronor. Totalt uppgick låneramen för investeringar till
5,9 miljarder kronor för budgetåret 1993/94. De
investeringsbehov som här redovisats innebär att låneramen för
budgetåret 1994/95 bör utökas med 1,1 miljarder kronor.
Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna
investeringsplanen för Statens fastighetsverk och tillstyrker
utökningen av verkets låneram till 7 miljarder kronor.
Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar
I budgetpropositionen 1992/93:100 bilaga 8 föreslog regeringen
att en kostnadsram om 630 miljoner kronor fördes upp i
investeringsplanen. Riksdagen godkände regeringens förslag om
restaurerings- och investeringsplaner för de kungliga slotten
och rikets fästningar. Kostnaderna för dessa arbeten skall
enligt riksdagens beslut anslagsfinansieras (jfr 1992/93:FiU26).
Statens fastighetsverk har därför för budgetåret 1993/94
tilldelats ett nytt reservationsanslag som benämnts
Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar. För budgetåret 1994/95 föreslås i propositionen
att 50 miljoner kronor anvisas för här nämnda
restaureringsarbeten.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Avvecklingskostnader för Byggnadsstyrelsen
För budgetåret 1993/94 inrättades ett anslag för att täcka
kostnaderna för avvecklingen av Byggnadsstyrelsen. Från anslaget
bekostas personal-, lokal- och övriga förvaltningskostnader för
uppsagd personal vid f.d. Byggnadsstyrelsen. Vissa kategorier av
personalen har en längre uppsägningstid än vad innevarande
budgetår sträcker sig, varför avvecklingen inte kan slutföras
under denna tidsperiod. I propositionen föreslås därför att
anslaget tas upp även för budgetåret 1994/95, eftersom de
kostnader som har samband med avvecklingen kvarstår även under
nästa budgetår. De totala kostnaderna kan beräknas uppgå till ca
300 miljoner kronor.
Här nämnda kostnader inkluderar inte avvecklingen av
Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet.
Avvecklingen av Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet
Som ett led i uppföljningen av riksdagens beslut rörande den
statliga lokalförsörjningen år 1992 har utskottet genomfört en
utfrågning om bl.a. avvecklingen av Byggnadsstyrelsens
egenregiverksamhet. En granskning av denna avveckling har också
redovisats av Riksrevisionsverket i en rapport (RRV dnr
20-93-2054).
I mars 1992 bemyndigade regeringen finansministern att
tillkalla en organisationskommitté med uppgift att ombilda
Byggnadsstyrelsen. Regeringens proposition med anledning av
organisationskommitténs betänkande lämnades till riksdagen i
november 1992, och riksdagen fattade beslut om ombildningen i
december 1992. Ett ställningstagande till hur
egenregiverksamheten skulle avvecklas ingick inte i
organisationskommitténs arbetsuppgifter.
Av RRV:s rapport framgår bl.a. följande.
Under juni månad 1993 avvecklade den dåvarande ledningen av
Byggnadsstyrelsen egenregiverksamheten och överlät verksamheten
till ett för envar egenregiverksamhet inköpt aktiebolag. I
slutet av september månad avslog dock regeringen verkets
framställning om godkännande av vissa preliminära avtal.
Emellertid hade Byggnadsstyrelsen redan genom sitt sätt att
genomföra bolagiseringen av egenregiverksamheten förorsakat att
verket frånhänt sig mycket betydande värden. Bl.a. avses här en
post om ca 54 miljoner kronor på grund av att verket i avtal
underlåtit att reglera pågående arbeten till fast pris som
överlåtits.
Det kan tilläggas att Justitiekanslern för närvarande
undersöker om någon del av hanteringen vid den försäljning av
egenregiverksamheterna som ägde rum i september 1993 bör
överlämnas till åklagaren.
Den här beskrivna avvecklingen av egenregiverksamheten visar
att den genomfördes på icke godtagbart sätt. Utskottet har
emellertid inget att invända mot den slutliga försäljningen av
egenregiverksamheten som senare genomfördes av en ny ledning för
avvecklingen av Byggnadsstyrelsen. Men utskottet är av den
bestämda uppfattningen att regeringens och främst
finansministerns roll i den avveckling som genomfördes under
sommaren och början av hösten 1993 klart skall redovisas.
Utskottet utgår ifrån att regeringen i denna fråga under våren
lämnar en skriftlig redovisning av händelseförloppet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Statens lokalförsörjningsverk
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 1
till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1994/95
under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 34 048 000
kr,
2. beträffande anslag till Täckning av merkostnader för
lokalkostnader m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 2
till Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. för
budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 95 000 000 kr,
3. beträffande nedskrivning av Statens fastighetsverks
verkskapital
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkande 4
bemyndigar regeringen att besluta om nedskrivning av Statens
fastighetsverks verkskapital på 110 000 000 kr,
4. beträffande ny fördelning av vissa fastigheter
att riksdagen avslår motionerna
1993/94:Fi402 och
1993/94:Fi407,
5. beträffande Fastighetsverkets finansiering
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkande 5 till
Statens fastighetsverk för budgetåret 1994/95 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
6. beträffande Fastighetsverkets investeringsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition
1993/94:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkandena 1, 2 och 3
dels godkänner den nya treårsplanen för Investeringar
m.m. för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen
förordat,
dels godkänner en låneram på 500 miljoner kronor för
budgetåret 1994/95 för Investeringar m.m., i vad avser de
s.k. väntelägesfastigheterna,
dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens
fastighetsverk för budgetåret 1994/95 får ta upp lån i
Riksgäldskontoret för Investeringar m.m. inom en med 1,1
miljarder kronor utökad låneram om totalt 7 miljarder kronor,
7. beträffande anslag till Restaureringsarbeten vid de
kungliga slotten och rikets fästningar
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 4
till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr,
8. beträffande anslag till Byggnadsstyrelsen:
Avvecklingskostnader
att riksdagen med bifall till
proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 5
till Byggnadsstyrelsen: Avvecklingskostnader för budgetåret
1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.
Stockholm den 12 april 1994
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c),
Roland Sundgren (s),
Lars Leijonborg (fp),
Lisbet Calner (s),
Tom Heyman (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s),
Arne Kjörnsberg (s),
Roland Larsson (c),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m),
Alf Egnerfors (s),
Christel Anderberg (m),
Marianne Carlström (s),
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) och
Dan Ericsson i Kolmården (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Avvecklingen av Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet
Per-Ola Eriksson (c), Lars Leijonborg (fp), Tom Heyman (m),
Roland Larsson (c), Lennart Hedquist (m), Christel Anderberg (m)
och Dan Ericsson i Kolmården (kds) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Som ett" och på s. 9
slutar med "av händelseförloppet" bort ha följande lydelse:
I september 1993 avvecklade Byggnadsstyrelsens dåvarande
ledning genom försäljning egenregiverksamheten. Regeringen var
emellertid av den uppfattningen att avvecklingen var för kostsam
för staten och att den genomförts på ett sätt som ur flera
synpunkter inte var godtagbart. En ny ledning för avvecklingen
av Byggnadsstyrelsen tillsattes som via en förhandling ånyo
genomförde en avveckling genom försäljning. Vid finansutskottets
utfrågning uppgavs att de totala kostnaderna för avvecklingen av
egenregiverksamheten kan beräknas till 10--15 miljoner kronor.
Justitiekanslern undersöker för närvarande om någon del av
hanteringen vid den försäljning av egenregiverksamheterna som
ägde rum i september 1993 bör överlämnas till åklagaren.
Vid utfrågningen gavs en ingående redovisning av det förlopp
som här beskrivits. Utskottet har på denna punkt begärt en
komplettering av redovisningen vad gäller regeringens roll i
avvecklingsprocessen. Statssekreteraren i Finansdepartementet
Carl B Hamilton avser att under våren återkomma till utskottet
med en sådan redovisning.