I betänkandet behandlas vad regeringen i budgetpropositionen
(prop. 1993/94:100 bil. 15) har föreslagit beträffande Statens
strålskyddsinstituts verksamhet och anslag för budgetåret
1994/95. I betänkandet behandlas vidare tre motioner som
avgivits under den allmänna motionstiden 1994.
Utskottet föreslår att riksdagen, med bifall till
propositionen, anvisar ett ramanslag på 80 043 000 kr till
Statens strålskyddsinstitut. Utskottet föreslår vidare att
riksdagen avslår de i ärendet avgivna motionerna.
Propositionen
Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har i 1994
års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 15) föreslagit
att riksdagen till Statens strålskyddsinstitut för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 80 043 000 kr.
Motionerna
1993/94:Fö801 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om införseltillstånd för farliga
laserkikare.
1993/94:Fö802 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utredning vad gäller det totala behovet av resurser för
mätning av bakgrundsstrålning på Gotland.
1993/94:Jo692 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
16. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till
Statens strålskyddsinstitut med 1 400 000 kr och således
anvisar 78 643 000 kr.
Utskottet
Bakgrund
Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central
förvaltningsmyndighet med uppgift att verka för att
intentionerna i strålskyddslagen (1988:220) uppfylls. Institutet
handlägger frågor om skydd för människor, djur och miljö mot
skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning.
Institutet skall ge råd och upplysningar i strålskyddsfrågor,
utöva tillsyn över verksamhet med joniserande och
icke-joniserande strålning, öka kunskaperna inom området genom
att bedriva och finansiera forskning samt i övrigt verka för
säker användning av strålning.
SSI skall ha en beredskap att vid olyckor, särskilt i
kärnteknisk verksamhet, ge råd och information i strålskydds-
och saneringsfrågor till berörda myndigheter.
SSI skall även uppmärksamma andra strålskyddsproblem som berör
stora samhälleliga värden.
Riksdagen godkände i april 1992 (prop. 1991/92:99, FöU10,
rskr. 225) den av regeringen föreslagna inriktningen av SSI:s
verksamhet för perioden 1992/93--1994/95 med tillhörande
budgetram. Beslutet innebar bl.a. en förstärkning av beredskapen
mot kärnenergiolyckor.
Riksdagen beslutade under föregående riksmöte (prop.
1992/93:100 bil. 15, FöU7, rskr. 179) bl.a. att tillföra SSI
3 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1993/94 och 1994/95
för forskning relaterad till institutets beredskap.
Finansieringen förutsattes genom höjda avgifter till
kärnkraftsföretagen. Riksdagen anslog vidare 700 000 kr
engångsvis som bidrag för en experttjänst vid det
internationella atomenergiorganet IAEA.
Inför budgetåret 1994/95 har SSI inlämnat en förenklad
anslagsframställning. Avsikten är att regeringen, efter
fördjupad anslagsprövning, till nästa riksmöte skall lämna
förslag till inriktning av SSI:s verksamhet för perioden
1995/96--1997/98.
Budgetförslaget
Regeringen anser att det inte finns anledning att förändra den
inriktning av SSI:s verksamhet som under 1992 års riksmöte
beslutades att gälla för treårsperioden 1992/93--1994/95.
Med hänsyn till att kostnaderna för EU-forskningen blivit
högre, bl.a. som följd av den flytande kronkursen, förordar
regeringen att SSI till viss del skall kompenseras för dessa
kostnadsökningar. Regeringen föreslår sålunda att institutet
tillförs 2,4 miljoner kronor som en engångsanvisning för den
kärnkraftsrelaterade forskningen.
Regeringen anser vidare att det är viktigt att myndigheten
bygger upp sin kompetens, bl.a. om miljökonsekvensbeskrivningar,
inför granskningen av industrins ansökan om
lokaliseringstillstånd för slutförvar av använt kärnbränsle och
andra anläggningar. För kompetensutvecklingen har SSI begärt en
tillskott på 3
miljoner kronor men regeringen anser att utgiften skall
finansieras genom omprioriteringar i den egna verksamheten och i
samråd med andra berörda myndigheter.
Regeringen tillstyrker att myndighetens låneram ökas från
9 647 000 kr till 12 050 000 kr.
Ett produktivitets- och effektivitetskrav skall läggas på
myndigheterna, dels inom ramen för de nya budgetprinciperna för
myndigheternas förvaltningskostnader, dels som en del i
regeringens sparprogram. För SSI:s del har regeringen beräknat
att detta motsvarar en nedskrivning av anslaget med 1 483 000
kr.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen till
Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 80 043 000 kr.
Utskottets bedömning
I partimotion Jo692 (nyd) yrkande 16 föreslås att regeringens
produktivitets- och effektivitetskrav för SSI fördubblas från
1,4 till 2,8 miljoner kronor. Som följd härav förordar
motionärerna att riksdagen till SSI för budgetåret 1994/95
anvisar ett anslag på 78 643 000 kr.
Utskottet delar regeringens bedömningar när det gäller
verksamhetsinriktning och ekonomiska resurser för strålskyddet
och förordar att riksdagen under fjortonde huvudtiteln anvisar
ett ramanslag på 80 043 000 kr till B 1. Statens
strålskyddsinstitut för budgetåret 1994/95. Härav följer att
riksdagen bör avslå motion Jo692 (nyd) yrkande 16.
Behovet av fasta resurser för mätning av radioaktiv strålning
i atmosfären behandlas i motion Fö802 (c). Motionären
konstaterar att det sedan 1960-talet finns en enda fast station
vid Visby flygplats på Gotland för mätning av
sådan strålning. Den ingår i en nationell kedja av 36 fasta
mätstationer. Hon pekar på att det i olika sammanhang framförts
behov av att komplettera mätresurserna med stationer på Gotlands
ostkust. Det viktigaste skälet för en sådan utökning anges vara
närheten till flera kärntekniska anläggningar med förhållandevis
låg säkerhetsnivå i de baltiska staterna och i Ryssland, med
därav betingat krav på tidig förvarning vid förhöjda halter av
radioaktivitet. Motionären anser det därför angeläget att låta
utreda det totala behovet av mätresurser på Gotland.
Utskottet har från SSI erfarit att antalet mätstationer i
landet ökades från 26 till 36 efter Tjernobylolyckan och att
stationerna dessutom försågs med automatiskt larm till SSI. De
nordiska grannländerna har också moderniserat sina mätresurser.
SSI har tillgång till data därifrån. SSI uppger vidare att
Sverige inom projektet Strålskydd Öst installerat mätstationer
för tidig varning i de tre baltiska länderna. Dessa kommer att
sammankopplas med det nordiska nätet av mätstationer. SSI
bedömer därför att det inte nu, totalt sett, finns behov av
ytterligare utbyggnad av mätstationer för tidig varning. Med
hänsyn till att kärnkraftverket i Greifswald i norra Tyskland
numera är nedlagt anser SSI att en viss omdisponering av de
nuvarande resurserna i södra delarna av landet skulle kunna
övervägas. Eventuellt kan då utrymme skapas för att förse
Gotland med ytterligare en station.
Utskottet kan instämma i SSI:s bedömning och förutsätter att
regeringen och SSI överväger behovet av åtgärder i enlighet med
motionärens förslag. Något riksdagens uttalande i frågan synes
inte erfordras. Motion Fö802 (c) bör därmed inte bifallas.
I motion Fö801 (fp) uppmärksammar motionären de risker som är
förknippade med felaktig eller vårdslös användning av
laserinstrument. Hon framhåller som exempel en svår olycka
nyligen i Tyskland där någon på ett diskotek riktat en
nattkikare baserad på laserteknik mot publiken. Ett flertal
ungdomar sägs ha fått synen förstörd. Motionären hemställer
därför att riksdagen hos regeringen begär förslag om
införseltillstånd för farliga laserkikare.
Utskottet vill framhålla att det finns regler i lag för
lasrar. Sålunda krävs enligt strålskyddslagen (1988:220) 21 §
tillstånd för innehav och användning av utrustning innehållande
lasrar som kan ge ögonskador. Kravet omfattar den typ av laser
som avses i motionen. Vid misstanke om brott mot
strålskyddslagen i samband med införsel av apparater med
laseroptik tas kontakt med SSI som bedömer om tillstånd krävs.
Mot bakgrund härav finner utskottet det inte påkallat att hos
regeringen begära förslag till införseltillstånd av laserkikare
i enlighet med motion Fö801 (fp). Motionen bör därför avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Statens strålskyddsinstitut
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1993/94:Jo692 yrkande 16 till Statens
strålskyddsinstitut för budgetåret 1994/95 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 80 043 000 kr,
res. (nyd)
2. beträffande mätresurser på Gotland
att riksdagen avslår motion 1993/94:Fö802,
3. beträffande införseltillstånd för laserkikare
att riksdagen avslår motion 1993/94:Fö801.
Stockholm den 17 februari 1994
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson
(s), Lars Ulander (s), Lars Sundin (fp), Iréne Vestlund (s),
Gunhild Bolander (c), Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Robert
Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Henrik Landerholm (m), Karin
Wegestål (s), Jan-Olof Franzén (m), Britt Bohlin (s) och Åke
Carnerö (kds).
Reservation
Anslag till Statens strålskyddsinstitut (mom. 1)
Robert Jousma (nyd) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 3
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 16" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser, liksom motionärerna i motion Jo692 (nyd)
yrkande 16, att regeringens produktivitetskrav för SSI bör
fördubblas från 1,4 till 2,8 miljoner kronor. Som följd härav
bör riksdagen under fjortonde huvudtiteln anvisa ett ramanslag
på 78 643 000 kr till B 1. Statens strålskyddsinstitut för
budgetåret 1994/95.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande anslag till Statens strålskyddsinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 16
och med avslag på propositionen till Statens
strålskyddsinstitut för budgetåret 1994/95 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 78 643 000 kr.