I betänkandet behandlas närmare 50 motionsyrkanden med krav på
insatser av olika omfattning och inriktning för att stimulera
reparation, om- och tillbyggnad i det befintliga
bostadsbeståndet, s.k. ROT-åtgärder. Motionsförslagen avstyrks
av utskottet med hänvisning till de ROT-insatser på sammanlagt
1,5 miljarder kronor som riksdagen på förslag av
arbetsmarknadsutskottet beslutat om den 2 mars 1994. Utskottet
avstyrker även två motionsyrkanden med förslag om ett
investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder -- detta med
hänvisning bl.a. till att förutsättningarna för bostadsbyggandet
i dag i vissa avseenden är bättre än tidigare.
Mot utskottsmajoritetens beslut har utskottets s-ledamöter
reserverat sig. V-suppleanten har i en meningsyttring anslutit
sig till s-reservationen. Till betänkandet har dessutom fogats
ett särskilt yttrande (nyd).
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1994
väckta motionerna
1993/94:Bo201 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om stimulanser i syfte att främja en snabbare övergång till
miljö- och högenergianpassade eldstäder inom det svenska
bostadsbeståndet.
1993/94:Bo203 av Sinikka Bohlin och Karl Hagström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett ROT-program.
1993/94:Bo205 av Stina Gustavsson och Birger Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ROT-bidrag till fristående och
stiftelseägda skolor.
1993/94:Bo207 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning och
förslag till ytterligare stimulans av reparationsverksamheten
inom byggsektorn.
1993/94:Bo208 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av skyndsamma åtgärder för
småhusindustrins fortlevnad och framtida utveckling.
1993/94:Bo209 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lämpliga åtgärder för att pressa ned den
höga byggarbetslösheten i landet.
1993/94:Bo210 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder inom
byggsektorn i Värmlands län.
1993/94:Bo219 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett ROT-program med
målsättningen att skapa 1 500 jobb i Östergötland och 31 000 i
hela landet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av åtgärder för att anpassa tomma
lägenheter till de äldres behov.
1993/94:Bo227 av Reynoldh Furustrand (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade insatser för byggande i Sörmland.
1993/94:Bo228 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om byggverksamheten i Stockholms län.
1993/94:Bo229 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att flexiblare krav ställs på standarden på
gruppbostäder för dementa för erhållande av statsbidrag.
1993/94:Bo231 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på
2 200 000 000 kr för ROT-verksamhet inom bostadssektorn,
3. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på
1 100 000 000 kr för ROT-verksamhet inom offentliga byggnader
och anläggningar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hur ROT-medlen för offentliga byggnader
och anläggningar skall användas,
5. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på
400 000 000 kr till nyproduktion av bostäder.
1993/94:Bo232 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att införa ett särskilt
investeringsbidrag för budgetåret 1994/95 i syfte att stimulera
nyproduktionen och att investeringsbidraget skall utgå med 10 %
av investeringens bidragsunderlag,
3. att riksdagen beslutar om ett särskilt investeringsbidrag
på 2 200 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 i syfte att
stimulera ombyggnader av bostäder i flerfamiljshus,
4. att riksdagen beslutar att stödformen Särskilt
ombyggnadsbidrag för äldrebostäder bibehålls budgetåret 1994/95
samt tillförs 200 miljoner kronor,
6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 bevilja
Boverket ett engångsanslag på 100 miljoner kronor för bidrag
till handikappinvesteringar i offentliga lokaler.
1993/94:Bo235 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om åtgärder i syfte att öka
byggsysselsättningen.
1993/94:Bo236 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
från arbetsmarknadssynpunkt tidigareläggning görs av ombyggnad
av vissa kulturhus, t.ex. Ostindiska huset i Göteborg.
1993/94:Bo237 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ombyggnadsstöd till landsarkivet i
Göteborg.
1993/94:Bo247 av Birgitta Carlsson och Tage Påhlsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar om en tillfällig utökning av ramen
ROT-åtgärder till kommunala byggnader med 200 miljoner kronor.
2. att riksdagen beslutar om en tillfällig utökning av ramen
för ombyggnadsbidrag till äldrebostäder med 50 miljoner kronor.
1993/94:Bo249 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ett särskilt investeringsbidrag, som utgår under
perioden den 1 april--den 31 december 1994, skall utgå enligt de
riktlinjer som redovisas i motionen och att regeringen
bemyndigas att vidta de övriga åtgärder som krävs för att
verkställa detta beslut.
1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ge kommunerna möjlighet att utnyttja
arbetslös arbetskraft till att utföra kommunala byggnadsarbeten
utan att störa den fria arbetsmarknaden.
1993/94:Bo251 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för ombyggnad och underhåll av
vatten- och avloppsledningar i länet,
3. att riksdagen hos regeringen begär bemyndigande för AMS
att bevilja krediter på upp till 1 miljard kronor för
igångsättning av reparations-, ombyggnads- och
tillbyggnadsprojekt (ROT) inom byggnads- och anläggningssektorn.
1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om
stöd för ROT-program avseende kommunala byggnader,
5. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om
stöd för upprustning av skolor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om byggnadsinvesteringar inom Svenska kyrkan.
1993/94:A269 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att 400 miljoner kronor skall
användas redan under innevarande år till ROT-satsningar i
kommunerna,
3. att riksdagen beslutar avsätta 220 miljoner kronor till
ROT-satsningar för statliga och andra kulturbyggnader.
1993/94:A408 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ROT-program,
1993/94:A417 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stödja satsningar för ROT-program och
trafik i Göteborg.
1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att få i gång
bostadsbyggandet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ombyggnad av överblivna kommunala
lokaler,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bygginvesteringar på den privata
sektorn,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ombyggnad av "Ädelfastigheter",
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda resurser för ökad
tillgänglighet för handikappade till offentliga lokaler.
1993/94:A453 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utveckla och förbättra bostadssektorn
i Stockholms län.
1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utökad ROT-verksamhet och övrigt byggande.
1993/94:Kr290 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om investeringsbidrag till Värmlands museum.
1993/94:Kr519 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statligt stöd för ROT-åtgärder inom
byggnadssektorn.
1993/94:So248 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ROT-och nybyggnadsprogram för
olika former av serviceboende för äldre och handikappade.
1993/94:So249 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om boendefrågor och behovet av ROT-program.
1993/94:So276 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett ROT-program för ökad tillgänglighet i
den bebyggda miljön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om allergisanering av skolor och daghem.
1993/94:Ub310 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsmiljöåtgärder för skolan.
1993/94:Ub351 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds)
vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ROT-pengar till åtgärder för att förbättra
skolans fysiska miljö.
Skrivelser
Skrivelser med anknytning till de frågor som behandlas i detta
betänkande har under år 1994 till bostadsutskottet inkommit från
Svenska Byggnadsingenjörers Riksförbund, Snickerifabrikernas
Riksförbund, Verkstadsklubben Fix Abloy AB, Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Stockholms
Byggmästarförening, Byggettan, Länsarbetsnämnden i Stockholms
län, Boverket, Hyresgästernas Riksförbund och Vasakronan AB.
Förslagen i motionerna
Behovet av stimulansåtgärder m.m.
I flera motioner framhålls behovet av stimulansåtgärder som
leder till en ökad byggaktivitet. Även om förslagen till
övervägande del avser olika former av ROT-åtgärder inkluderas i
några fall också stimulans av nybyggnad.
Fem motionsyrkanden innefattar mera allmänt utformade insatser
som avser hela landet.
Med hänvisning till bl.a. situationen inom byggnadsindustrin
och den tilltagande byggarbetslösheten hemställs i motion A450
(s) yrkande 4 om åtgärder för att få i gång bostadsbyggandet, i
motion Bo203 (s) om införande av ett ROT-program samt i motion
Bo209 (s) om ROT-åtgärder m.m. för att minska
byggarbetslösheten. I motion Bo251 (s) yrkande 3 föreslås att
krediter på sammanlagt 1 miljard kronor skall ställas till
förfogande av arbetsmarknadsmedel för igångsättning av
ROT-projekt inom byggnads- och anläggningssektorn -- detta mot
bakgrund av problemen på kreditmarknaden. Förslaget i motion
Bo208 (s) om ett åtgärdsprogram för småhusindustrins fortlevnad
och utveckling förs fram med hänvisning till utvecklingen inom
trähusindustrin och snickeribranschen.
I sju motionsyrkanden förs fram förslag till stimulansåtgärder
som i första hand har sin grund i eller avser förhållandena inom
byggnadsverksamheten i olika delar av landet. Gemensamt för
motionerna är att de främst betonar vikten av insatser med
utgångspunkt i de förhållanden som råder i det aktuella länet
eller regionen.
I motion Bo210 (s) föreslås sålunda ROT-åtgärder m.m. för att
öka byggsysselsättningen i Värmlands län, i motion Bo219 (s)
yrkande 2 framhålls behovet av ett ROT-program i Östergötlands
län, i motion Bo227 (s) begärs insatser för ett ökat byggande i
Sörmland, i motion A408 (s) yrkande 2 förordas ett ROT-program
med inriktning på Hallands län, i motion A417 (s) yrkande 4
föreslås satsningar på ett ROT-program m.m. i Göteborg och i
motion A466 (v) yrkande 3 föreslås stöd till utökad
ROT-verksamhet och övrigt byggande i Blekinge. Förslag om
åtgärder som avser Stockholms län förs fram i motionerna Bo228
(s) och A453 (v) yrkande 8. I den förstnämnda motionen förordas
insatser för att öka byggverksamheten, medan förslaget i den
sistnämnda motionen avser åtgärder för att utveckla och
förbättra bostadssektorn i länet.
Förslag om investeringsbidrag för ROT-åtgärder i bostadshus
m.m.
Behovet av ett investeringsbidrag för ROT-åtgärder i
bostadshus har, som framgår ovan, påtalats i ett antal motioner.
I tre motioner lämnas mer konkreta förslag om villkoren för ett
sådant bidrag.
I motion Bo231 (v) yrkande 2 föreslås att 2 200 miljoner
kronor anslås för ROT-verksamhet inom bostadssektorn. Medlen
förutsätts användas för ett bidrag på 25 % av
investeringskostnaderna. Även i motion Bo232 (s) yrkande 3
föreslås ett särskilt investeringsbidrag införas till en kostnad
av 2 200 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Syftet är att
stimulera ombyggnader av flerbostadshus. Subventionsnivån
föreslås motsvara omkring 20 % av bidragsunderlaget. Ett
investeringsbidrag knutet till räntebidragsunderlaget för
ombyggnad ses i motion Bo249 (c) som ett alternativ till att
sänka byggmomsen och samtidigt stimulera till en ökad
ombyggnadsverksamhet. I motionen föreslås att ett särskilt
investeringsbidrag på 15 % skall utgå under perioden 1 april--31
december 1994.
I 1993 års ROT-program ingår ett system med skattereduktion
för arbetskostnad i samband med reparation och underhåll av
bostadshus. Under årets allmänna motionstid har ett antal
motioner väckts med förslag om förändringar av villkoren för
skattereduktion. Dessa motioner har hänvisats till
skatteutskottet. I två motioner, Bo207 (m) och Bo235 (s), som
hänvisats till bostadsutskottet anförs att
skattereduktionssystemet inte förmått stoppa "svartjobben" inom
byggsektorn. Motionärerna anser att en motsvarighet till det
danska systemet för bidrag till reparationsarbeten bör prövas i
stället. I detta system utgår ett bidrag till 50 % av
arbetskostnaden för reparationsarbeten i bostäder, dock högst
med 10 000 kr.
Förslag om stimulansbidrag för reparation och underhåll av
kommunala fastigheter m.m.
I det ROT-program som riksdagen fattade beslut om våren 1993
ingår en statlig subvention för reparation och underhåll av
vissa kommunala fastigheter. Ett flertal av de motioner som
innehåller förslag om olika former av ROT-åtgärder tar även upp
frågan om stimulans av ROT i kommunala byggnader och
anläggningar. Motionsförslagen avser bl.a. ytterligare medel
till anslaget för bidragsgivningen och ändrade villkor för
bidrag.
Förslag om vad utskottet uppfattat som ramvidningar för bidrag
till ROT i kommunala byggnader m.m. finns i fyra motioner. I
motion Bo231 (v) yrkande 3 föreslås ett investeringsstöd på
1 100 miljoner kronor för ROT-verksamhet inom offentliga
byggnader och anläggningar. Förslaget i socialdemokraternas
partimotion A254 yrkande 4 innebär att stimulansbidrag till
kommunala byggnader bör utgå även nästa budgetår och att beslut
bör fattas om ett medelstillskott på 400 miljoner kronor. Även i
Ny demokratis partimotion A269 yrkande 2 föreslås att
400 miljoner kronor avsätts för ROT-satsningar i kommunerna.
Medlen förutsätts användas under innevarande budgetår. I motion
Bo247 (c) yrkande 1 föreslås att ramen för ROT-åtgärder i
kommunala byggnader ökas med 200 miljoner kronor genom att ej
utnyttjade medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder tas i
anspråk.
Till de aktuella förslagen om ramvidgningar är också kopplade
vissa förslag om villkoren för bidragsgivningen. Förslaget i den
socialdemokratiska partimotionen A254 (s) yrkande 4 innebär även
att den högsta bidragsnivån bör sänkas till 20 %. I motion Bo231
(v) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att medlen i första
hand bör gå till upprustning av skollokaler, vårdhem, barnstugor
och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Den ökade satsning på
ROT-åtgärder som föreslås i partimotionen A269 (nyd) yrkande 2
förutsätts i första hand gå till åtgärder i skollokaler och
va-nät.
Förslag om stöd med särskild inriktning på kommunala
ROT-åtgärder finns i ytterligare motioner. I Ny demokratis
partimotion Bo250 yrkande 9 föreslås att kommunerna skall ges
möjlighet att utnyttja arbetslös arbetskraft för att utföra
kommunala byggnadsarbeten utan att störa den fria
arbetsmarknaden. I motion Bo251 (s) yrkande 2 föreslås åtgärder
för ombyggnad och underhåll av va-näten i Stockholms län. Enligt
motion A450 (s) yrkande 17 bör även ombyggnad av övergivna
kommunala lokaler subventioneras.
Motionsyrkanden som särskilt inriktas på ROT-åtgärder i
skolbyggnader finns i fem motioner. I den socialdemokratiska
partimotionen A254 yrkande 5 föreslås att ett speciellt stöd
införs för upprustning av skolor. Stödet föreslås administreras
av AMS och utgå till högst 40 % av kostnaden för åtgärderna.
Satsningen bör enligt motionärerna uppgå till 400 miljoner
kronor under nästa budgetår. Behoven av investeringar i skolor
och daghem tas också upp i socialdemokraternas partimotion om
handikappfrågor, So276 yrkande 4. Motionärerna anser att
riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör framhålla
behovet av inventering av allergiriskerna i skolor och daghem.
Mot bakgrund av en sådan inventering bör kommunerna sedan kunna
ansöka om statligt investeringsbidrag för att åtgärda bristerna.
Med hänvisning till den dåliga fysiska och psykiska arbetsmiljön
i skolorna föreslås i Vänsterpartiets partimotion Ub310 yrkande
11 att ett program för bättre arbetsmiljö i skolan skall
upprättas. Enligt förslaget skall statsbidrag utgå med 33 % av
investeringskostnaden för i första hand arbetsmiljöåtgärder.
Verksamheten skall rambegränsas så att statens utgifter uppgår
till högst 1 miljard kronor. Bristerna i skolmiljön påtalas även
i motion Ub351 (kds) yrkande 7. Motionärerna anser att riksdagen
bör göra ett tillkännagivande om att ROT-medel bör användas till
att påskynda kommunernas reparationsprogram för skolbyggnader.
I motion Bo205 (c) diskuteras möjligheten att använda
stimulansbidraget för kommunala fastigheter även för åtgärder i
friskolor och stiftelseägda skolor. Motionärerna anför att
sådana skolor som är godkända för att erhålla "skolpeng" för
undervisningen även bör vara godkända för att få del av
ROT-bidraget till kommunala fastigheter.
Vikten av att särskilda resurser avsätts för att förbättra
tillgängligheten i offentliga lokaler och i den byggda miljön i
övrigt framhålls i den socialdemokratiska partimotionen So276
yrkande 2 samt i motionerna Bo232 (s) yrkande 6 och A450 (s)
yrkande 20. Yrkandet i motion Bo232 (s) innebär vidare att ett
särskilt bidrag på 30 % av kostnaden bör utgå för att åtgärda
brister beträffande handikappanpassningen. Ett engångsanslag på
100 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 föreslås beviljas
Boverket för bidrag till handikappinvesteringar i offentliga
lokaler.
Stimulans av ROT-åtgärder m.m. i äldrebostäder
Som en del i det av riksdagen våren 1993 beslutade
ROT-programmet ingår att ett särskilt stöd kan utgå till
ombyggnad av äldrebostäder. Stödet är rambegränsat. I två
motioner förordas en ramvidgning för det aktuella stödet. Enligt
motion Bo232 (s) yrkande 4 bör för budgetåret 1994/95
ytterligare 200 miljoner kronor tillföras stödet och i motion
Bo247 (c) yrkande 2 föreslås att ramen skall ökas med 50
miljoner kronor.
Med hänvisning bl.a. till det ökande behovet av bostäder för
äldre förordas i den socialdemokratiska partimotionen So249
yrkande 3 dels ett ROT-program för ombyggnad av äldrebostäder,
dels åtgärder för att stimulera nybyggnad av äldrebostäder. Även
i Vänsterpartiets partimotion So248 yrkande 3 förs fram förslag
om ett ROT- och nybyggnadsprogram för serviceboende m.m. för
äldre och handikappade.
Mot bakgrund av situationen på byggarbetsmarknaden i
Östergötlands län hemställs i motion Bo219 (s) yrkande 3 om
åtgärder för att anpassa tomma lägenheter till de äldres behov.
I motion A450 (s) yrkande 19 förordas -- med hänvisning till
behovet av sysselsättningsåtgärder i Dalarna -- att ett stöd för
ombyggnad av s.k. Ädelfastigheter skall införas.
Slutligen ställs i motion Bo229 (kds) krav på ökad
flexibilitet i tillämpningen av standardkraven för att erhålla
stöd till ombyggnad av gruppbostäder för dementa.
Stöd till ROT-åtgärder i kulturbyggnader m.m.
Som en del i strävandena att bl.a. förbättra
byggsysselsättningen förs i fyra motioner fram förslag om olika
typer av ROT-åtgärder i kulturbyggnader.
I Ny demokratis partimotion A269 yrkande 3 föreslås att 220
miljoner kronor skall avsättas till ROT-satsningar i
kulturbyggnader. Enligt förslaget bör insatserna finansieras med
medel avsatta för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Med hänvisning till behovet av att öka byggsysselsättning i
framför allt Göteborg föreslås i motion Bo236 (fp) att
ombyggnaden av vissa kulturhus, som Ostindiska huset i Göteborg,
skall tidigareläggas och i motion Bo237 (fp) att ombyggnadsstöd
skall utgå till Landsarkivet i Göteborg.
Mot bakgrund av kulturverksamhetens betydelse för bl.a.
sysselsättning och ekonomi förutsätts i motion Kr290 (s) yrkande
1 att investeringsbidrag skall utgå till nya museilokaler för
Värmlands läns museum.
Stöd till ROT-åtgärder i övrigt
I syfte att stimulera byggsysselsättningen förordas i motion
A450 (s) yrkande 18 att statligt stöd skall kunna utgå till
bygginvesteringar inom den privata sektorn i form av ett
30-procentigt investeringsbidrag.
Även förslaget i motion Kr519 (s) yrkande 2 om att stöd skall
utgå också till ROT-åtgärder på idrottsanläggningar förs fram
med hänvisning till situationen på byggarbetsmarknaden.
I den socialdemokratiska partimotionen A254 uttalas en
övertygelse om att också Svenska kyrkan är beredd att medverka
till att arbetslösheten bekämpas genom att utöka och påskynda
bygg- och anläggningsarbeten. Enligt motionens yrkande 7 bör
regeringen därför ta initiativ till att dessa investeringar
kommer till stånd.
I syfte att främja en snabbare övergång till miljö- och
högenergianpassade eldstäder i bostadsbeståndet bör enligt
motion Bo201 (fp) särskilda stimulanser införas.
Förslag om investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder
Den kraftiga nedgången i nyproduktionen av bostäder under det
senaste året diskuteras i två motioner, Bo231 (v) och Bo232 (s).
Enligt vad som anförs i dessa motioner motiverar dagens
situation att ett investeringsbidrag införs i syfte att öka
bostadsbyggnadsvolymen och för att undvika en förestående
bostadsbrist, främst i landets storstadsområden.
I motion Bo232 (s) yrkande 2 föreslås att ett särskilt
investeringsbidrag införs för budgetåret 1994/95 i syfte att
stimulera nyproduktionen. Investeringsbidraget skall enligt
förslaget utgå med 10 % av bidragsunderlaget för investeringen.
Motionärerna bedömer att insatsen skulle öka nyproduktionen med
5 000 lägenheter. Förslaget i motion Bo231 (v) yrkande 5
innebär att 400 miljoner kronor bör avsättas för ett
investeringstöd på 15 % till nyproduktion av bostäder.
Utskottet
Inledning
1993 års ROT-program m.m.
Under allmänna motionstiden 1993 fördes i en rad motioner fram
krav på mer eller mindre omfattande program för att stimulera
olika typer av ROT-åtgärder. I syfte att öka sysselsättningen
inom byggsektorn fattade riksdagen, på grundval av
motionsförslagen, våren 1993 beslut om ett särskilt ROT-program
(bet. 1992/93:FiU10, 1992/93:BoU10, 1992/93:KrU23 och
1992/93:SkU36).
1993 års ROT-program har följande utformning.
1. Stöd för reparation och bostadsförbättringsåtgärder, s.k.
RBF-stöd: RBF-stödet behålls. Enligt Boverket uppgick
räntebidragsunderlaget för under budgetåret 1992/93 beviljat
RBF-stöd till 3,7 miljarder kronor.
2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa
kommunala byggnader: Bidrag kan utgå med högst 30 % av kostnaden
för ROT-åtgärder i kommunala och landstingskommunala skolor,
sjukhem, ålderdomshem, daghem och kulturlokaler. Även godkända
friskolor och privata sjukhem, ålderdomshem samt daghem kan i
vissa fall få bidrag. En förutsättning för bidrag är att
arbetena påbörjas före den 1 juli 1994 och slutförs senast den
30 juni 1995.
Riksdagens beslut innebar att 800 miljoner kronor anslogs för
bidragsgivningen (1992/93:FiU20). Hösten 1993 aktualiserades i
riksdagen i samband med behandlingen av frågor om vissa
arbetsmarknadspolitiska åtgärder behovet av ytterligare
ROT-insatser inom bl.a. kommuner och landsting. Med hänvisning
till detta behov samt till behovet av ytterligare
sysselsättningsfrämjande åtgärder beslutade riksdagen
(1993/94:AU5) att bemyndiga regeringen att inom ramen för
innevarande budgetårs anslag för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder avsätta 500 miljoner kronor till AMS disposition för
reparation och underhåll av kommunala fastigheter. Den totala
ramen för det aktuella stimulansbidraget uppgår därmed till
1 300 miljoner kronor.
Enligt uppgift från AMS är den genomsnittliga bidragsnivån
hittills 23 %. Den ursprungliga ramen om 800 miljoner kronor är
helt tagen i anspråk och beräknas ha givit omkring 3 700
årsarbetstillfällen i den direkta byggverksamheten. Den
övervägande delen av dessa projekt bedöms ha avsett åtgärder i
skolor och daghem. Ramtillskottet om 500 miljoner kronor har
fördelats ut på länen, och bidragsgivningen till ROT-projekten
pågår för närvarande.
3. Räntebidrag för ombyggnad av bostäder: Övergångsregler har
införts som innebär att stöd enligt 1992 års regler utgår för
ombyggnad av flerbostadshus i de fall ansökan om stöd inkommit
till kommunen eller till länsbostadsnämnden senast den 31
december 1992. En ytterligare förutsättning är att de egentliga
byggnadsarbetena har påbörjats senast under år 1993.
4. Ombyggnad av äldrebostäder: Till ombyggnad av befintliga
äldrebostäder kan ett särskilt ombyggnadsbidrag utgå. Det utgår
som ett engångsbidrag när projektet avslutats med 10 % av
bidragsunderlaget för den statliga bostadsbyggnadssubventionen.
Bidraget, som bl.a. syftar till att öka boendekvaliteten, lämnas
endast i samband med statlig bostadssubvention. En förutsättning
för stöd är att byggnadsarbetena påbörjas före utgången av år
1994 och att de avslutas före utgången av år 1995.
Den ursprungliga ramen för det särskilda ombyggnadsbidraget
för äldrebostäder uppgick till 120 miljoner kronor. Enligt
beslut av riksdagen hösten 1993 (1993/94:AU5) har därutöver
ytterligare 100 miljoner kronor avsatts av
arbetsmarknadspolitiska medel för samma ändamål. Enligt
uppgifter från Boverket har hittills 189 miljoner kronor av den
totala ramen om 220 miljoner kronor fördelats mellan länen.
Boverket avser att fördela återstående 31 miljoner kronor när
medlen tar slut i något län. Enligt länsstyrelserna har en
tilltagande ärendetillströmning noterats under senare tid.
5. Kulturmiljövård: Riksantikvarieämbetets resurser för
kulturmiljövård har tillfälligt räknats upp genom att anslaget
till Kulturmiljövård ökats med 25 miljoner kronor och att 25
miljoner kronor anvisats på ett nytt anslag benämnt Särskilda
insatser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
Dessa medel har nu tagits i anspråk.
6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden: Bidrag till
konstnärlig utsmyckning utgår med högst 40 % av skälig kostnad.
Stöd får beviljas inom en ram om 15 miljoner kronor. Hittills
har endast en mindre del av denna ram tagits i anspråk.
7. Skatteavdrag för vissa underhållsåtgärder: För
arbetskostnad i samband med reparation och underhåll av
bostadshus kan skattereduktion lämnas. Skattereduktionen ges för
arbeten utförda under perioden 15 februari 1993--31 december
1994. För egnahem ges 30 % av kostnaden i reduktion, dock högst
10 500 kr. För hyres- och bostadsrättshus ges högst 20 000 kr
i skattereduktion per bostadshus (taxeringsenhet) eller ett
belopp motsvarande tre gånger fastighetsskatten för år 1993.
Ansökningar om skattereduktion prövas i samband med 1994 resp.
1995 års taxeringar. Fram till den 28 februari 1994, som var
sista ansökningsdatum för att få reduktionen tillgodoräknad vid
årets taxering, hade skatteförvaltningen fått in över 100 000
ansökningar. Ansökningar kan lämnas in under ytterligare ett år
och det är därför för tidigt att dra några säkra slutsatser om
hur möjligheten till skattereduktion används.
Utöver ROT-programmet har under år 1993 dessutom flera andra
beslut fattats som också de är avsedda att förbättra
sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Det gäller bl.a. en
ökning av anslaget för vissa investeringar i statliga byggnader
m.m. och en ökning av stödet till allmänna samlingslokaler.
Dessutom har riksdagen antagit ett förslag som innebär att
fastighetsskatten reduceras för vissa påbyggnader.
1994 års ROT-program
På förslag av arbetsmarknadsutskottet (1993/94:AU21) har
riksdagen den 2 mars 1994 beslutat om ROT-satsningar på
sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Riksdagens beslut innebär att
regeringen bemyndigas att använda 1,5 miljarder kronor av
innevarande års anslag till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
till ROT-åtgärder i bl.a. skolor, samlingslokaler, bostäder,
äldrebostäder, sjukhem, vissa kulturbyggnader och
kulturmiljövård.
Med stöd av bemyndigandet har regeringen beslutat om ett
ROT-program inom kultursektorn och på miljöområdet som beräknas
ge omkring 8 500 årsarbeten. ROT-programmet -- i fortsättningen
benämnt 1994 års ROT-program -- har följande huvudsakliga
utformning.
1. Miljöförbättringar i lokaler för undervisning, vård och
omsorg: Bidrag kan utgå med högst 30 % av bidragsunderlaget till
miljöförbättrande åtgärder liksom åtgärder som förbättrar
tillgängligheten i skolor, daghem och vårdhem. En förutsättning
är att verksamheten är berättigad till offentligt stöd eller att
den bedrivs enligt ett flerårigt driftavtal med stat, kommun,
eller landsting. För stödet har fastställts en ram på 580
miljoner kronor som disponeras av AMS.
2. Miljöförbättringar i bostäder m.m.: Till miljöförbättrande
åtgärder i bostäder i form av allergisanering,
ventilationsförbättringar, bullerskydd m.m. kan bidrag utgå med
högst 10 % av kostnaden. För verksamheten har avsatts 330
miljoner kronor.
För radonsanering av egnahem får bidrag beviljas med högst
25 000 kr. I övrigt skall de regler som gäller enligt
förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egna
hem tillämpas. För ändamålet disponeras 20 miljoner kronor.
3. Statliga kulturbyggnader: Inom en ram på 105 miljoner
kronor skall stöd kunna utgå till statliga kulturbyggnader som
Skansen, Landsarkivet i Östersund, Kungliga biblioteket m.fl. Av
ramen avser dessutom 5 miljoner kronor de kungliga slotten och
Djurgården.
4. Icke-statliga kulturbyggnader: Bidrag kan utgå enligt
bestämmelserna i förordningen (1990:573) om stöd till vissa
icke-statliga kulturlokaler inom en ram om 70 miljoner kronor
som disponeras av Boverket.
5. Kulturmiljövård och kulturbyggnader: En ram på 195 miljoner
kronor ställs till Riksantikvarieämbetets disposition för
kulturmiljövård och ROT-åtgärder i kulturbyggnader. Av medlen
får 20 miljoner kronor disponeras för de fastigheter ämbetet
förvaltar.
6. Ombyggnadsbidrag för äldrebostäder: Ramen för det särskilda
ombyggnadsbidraget enligt 1993 års ROT-program vidgas med 100
miljoner.
7. Bidrag till allmänna samlingslokaler: Ramen för stödet till
allmänna samlingslokaler vidgas med 50 miljoner kronor.
8. Lokalbidrag till trossamfund: Ramen för bidrag till
trossamfundens lokaler ökas med 50 miljoner kronor.
En förutsättning för att stöd skall kunna utgå är att beslut
fattas och att projekten påbörjas före den 1 juli 1994 och att
de slutförs senast den 30 juni 1995. Om det finns särskilda skäl
kan dock projekt som påbörjas efter den 1 juli 1994 beviljas
stöd.
Behovet av ytterligare stimulansåtgärder m.m.
Riksdagen har under det senaste året vid flera tillfällen
behandlat motionsförslag med krav på insatser av olika
omfattning och inriktning som syftat till att stimulera
byggverksamheten och motverka byggarbetslösheten. Förslagen har
väckts främst mot bakgrund av det minskade byggandet och
nedgången i byggsysselsättningen. De har baserats på
uppfattningen att åtgärder måste vidtas för att ta till vara
outnyttjad arbetskrafts- och produktionskapacitet i byggsektorn.
Också bostadsutskottet och riksdagen har i sin bedömning av
motionsförslagen utgått från denna uppfattning. Det har sålunda
förelegat en bred enighet om behovet av att få till stånd ökade
investeringar inom byggsektorn och därigenom också förbättra
byggsysselsättningen. De åsiktsskillnader som förelegat har
närmast avsett vilken inriktning och omfattning dessa åtgärder
bort ha.
Med avseende på den stora samstämmighet som föreligger i
bedömningen av situationen på byggmarknaden är det enligt
utskottets mening inte förvånande att de åtgärder som har
vidtagits för att stimulera verksamheten har kommit till i stor
enighet. Det hindrar naturligtvis inte att krav från tid till
annan har ställts på att ytterligare åtgärder skall sättas in
eller att redan vidtagna åtgärder skall ökas. Vid det senaste
tillfället utskottet hade att behandla förslag om ROT-åtgärder,
hösten 1993, ansåg utskottet (1993/94:BoU2y) att det ännu var
för tidigt att avläsa de fulla effekterna av de dittills
vidtagna åtgärderna. Mot bakgrund av utvecklingen på
byggarbetsmarknaden ville dock utskottet inte utesluta att det
kunde föreligga ett behov av ytterligare stimulansåtgärder. På
förslag av arbetsmarknadsutskottet beslutade också riksdagen
senare under hösten att utvidga de ekonomiska ramarna för vissa
av de åtgärder som ingår i 1993 års ROT-program.
Utvecklingen sedan hösten 1993 har varit sådan att det nu
måste bedömas föreligga ett behov av ytterligare insatser för
att öka sysselsättningen inom byggsektorn. Det är också denna
bedömning som ligger bakom den ROT-satsning på 1,5 miljarder
kronor som riksdagen nyligen har beslutat om, dvs. det ovan i
korthet redovisade 1994 års ROT-program.
De motioner som nu är aktuella väcktes samtliga under allmänna
motionstiden 1994. Vid denna tidpunkt fanns ännu inte 1994 års
ROT-program. Motionärernas krav på att ytterligare åtgärder
skall vidtas för att bl.a. motverka nedgången i
byggsysselsättningen måste enligt utskottets mening därför
ställas mot omfattningen och inriktningen av detta program.
Motionsförslagen övervägs nedan enligt den indelning som de ovan
beskrivits i avsnittet Förslagen i motionerna.
Som framgår av redovisningen ovan framhålls i ett stort antal
motioner behovet av stimulansåtgärder som leder till ökad
byggaktivitet. I dessa motioner lämnas inte några mer
preciserade förslag om utformningen eller den ekonomiska
omfattningen av åtgärderna. Det finns enligt utskottets mening
med hänsyn härtill inte tillräckligt underlag för annan
bedömning än att motionerna torde vara tillgodosedda genom de av
riksdagen beslutade nya ROT-satsningarna. De motioner som här
avses är motionerna Bo203 (s), Bo208 (s), Bo209 (s), Bo210 (s),
Bo219 (s) yrkande 2, Bo227 (s), Bo228 (s), Bo251 (s) yrkande 3,
A408 (s) yrkande 2, A417 (s) yrkande 4, A450 (s) yrkande 4, A453
(v) yrkande 8 samt A466 (v) yrkande 3.
De motionsförslag som avser investeringsbidrag för
ROT-åtgärder i bostadshus m.m. preciserar i viss utsträckning
bidragens utformning och omfattning liksom den totala ekonomiska
ramen för dem. I dessa fall är det därför möjligt att ställa de
åtgärder som ingår i 1994 års ROT-program mot förslagen i
motionerna. Utskottet konstaterar att ROT-programmet i allt
väsentligt får anses tillgodose förslagen i den meningen att
programmet innefattar åtgärder av en betydande omfattning som är
riktade mot bostadssektorn. Utskottet är med hänvisning härtill
inte heller berett ställa sig bakom dessa motionsförslag.
Motionerna Bo207 (m), Bo231 (v) yrkande 2, Bo232 (s) yrkande 3,
Bo235 (s) och Bo249 (c) avstyrks sålunda.
Av de totala ROT-satsningarna på 1,5 miljarder kronor avser
mer än en halv miljard kronor satsningar i kommunala och vissa
andra byggnader. Denna summa ligger över den nivå som förordas i
flera av de nu föreliggande motionerna med förslag till
kommunala ROT-åtgärder. Det bör därför finnas förutsättningar
för att den av motionärerna eftersträvade investeringsnivån
skall uppnås -- detta även om det i några fall föreligger
olikheter i synen på hur stödet i detalj skall utformas. Vad i
motionerna föreslagits torde därmed i allt väsentligt komma att
bli tillgodosett. Det bör i sammanhanget framhållas att
tyngdpunkten i 1994 års ROT-program ligger på miljöförbättrande
åtgärder i bl.a. skolor och daghem, något som efterlysts i flera
av motionerna.
I den mån förslagen i partimotionerna Bo250 (nyd) yrkande 9,
A254 (s) yrkandena 4--5, A269 (nyd) yrkande 2, So276 (s)
yrkandena 2 och 4 samt Ub310 (v) yrkande 11 och i motionerna
Bo205 (c), Bo231 (v) yrkandena 3--4, Bo232 (s) yrkande 6, Bo247
(c) yrkande 1, Bo251 (s) yrkande 2, A450 (s) yrkandena 17 och 20
samt Ub351 (kds) yrkande 7 inte kan anses tillgodosedda avstyrks
de.
Också när det gäller ROT-åtgärder i äldrebostäder ligger 1994
års ROT-program väl i linje med förslagen i motionerna. Även om
den ram på 100 miljoner kronor som avsatts för ändamålet i något
fall ligger under den nivå som förordas i någon motion ligger
den i andra fall på eller över. Enligt utskottets mening får
ROT-programmet i denna del anses svara mot en lämplig avvägning
mellan de förordade nivåerna. I den mån förslagen i motionerna
inte redan kan anses tillgodosedda avstyrks de av utskottet.
Utskottets ställningstagande i denna del avser partimotionerna
So248 (v) yrkande 3 och So249 (s) yrkande 3 samt motionerna
Bo219 (s) yrkande 3, Bo229 (kds), Bo232 (s) yrkande 4, Bo247 (c)
yrkande 2 och A450 (s) yrkande 19.
Genom 1994 års ROT-program avsätts sammanlagt 370 miljoner
kronor till ROT-åtgärder inom kultursektorn. Huvuddelen av detta
stöd avser kulturbyggnader. Härtill kommer ytterligare 100
miljoner kronor avsedda för upprustning av samlingslokaler och
trossamfundens lokaler. Till kultursektorn i vid mening avsätts
alltså närmare en halv miljard kronor för olika ROT-åtgärder. De
för ändamålet avsatta medlen torde därmed med god marginal
överstiga den erforderliga ekonomiska ramen för de insatser som
förordas i de nu föreliggande motionerna. Utan att ta ställning
till vilka enskilda projekt medlen skall användas kan utskottet
konstatera att vad som i motionerna förordats om stöd till
Ostindiska huset i Göteborg m.m. mer än väl ryms inom
tillgängliga medelsramar. När det gäller det i motion Kr290 (s)
förordade investeringsbidraget till Värmlands läns museum har
utskottet dessutom noterat att Boverkets samlingslokaldelegation
vid sitt sammanträde i februari medgett att det från stödet till
icke-statliga kulturlokaler avsätts 13 miljoner kronor till
detta museum. Ny demokratis partimotion A269 yrkande 3 samt
motionerna Bo236 (fp), Bo237 (fp) och Kr290 (s) yrkande 1
avstyrks med hänvisning till det nu anförda.
Inte heller de förslag till ROT-åtgärder i övrigt som förts
fram i motionerna -- dvs. förslagen om ökade
byggnadsinvesteringar inom Svenska kyrkan och inom den privata
sektorn, stöd till idrottsanläggningar samt stimulans av
vedeldning -- bör föranleda någon riksdagens åtgärd. I den mån
socialdemokraternas partimotion A254 yrkande 7 samt motionerna
Bo201 (fp), A450 (s) yrkande 18 och Kr519 (s) yrkande 2 inte kan
anses tillgodosedda genom redan vidtagna åtgärder avstyrks de av
utskottet.
Investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder
I två motioner, Bo231 (v) yrkande 5 och Bo232 (s) yrkande 2,
har lämnats förslag om ett investeringsbidrag till nybyggnad
av bostäder.
Bostadsutskottet anser inte att ett statligt
investeringsbidrag till nyproduktion av bostäder kan anses vara
motiverat. De förändringar i bostadsfinansieringssystemet som
genomförts under de senaste åren har bl.a. syftat till att
minska statens styrning av bostadsproduktionens omfattning och
inriktning. Utgångspunkten har varit att efterfrågan på
bostadsmarknaden bör ges större tyngd i detta sammanhang. Den
rådande lågkonjunkturen har bidragit till en minskad efterfrågan
på nya bostäder och att antalet outhyrda eller osålda bostäder
samtidigt ökat. Denna utveckling har även medverkat till att
nyproduktionen av bostäder fallit.
Utskottet vill dock framhålla att förutsättningarna för
bostadsbyggandet i dag i vissa avseenden är bättre än på länge.
Produktionskostnaderna har minskat och tillgången på
byggkapacitet är god. Den kraftiga räntenedgången har ofta
inneburit starkt minskade kapitalkostnader för krediterna till
bostadsbyggandet. Avregleringen av det statliga bostadsstödet
och en minskad styrning av byggandet även i övrigt ger
förutsättningar för byggherrarna att hitta nya och billigare
lösningar. Det förefaller mot denna bakgrund troligt att en
ökning av nyproduktionen kan förväntas framöver, speciellt på de
orter där tillgången på bostäder är mindre än för landet i
övrigt. Behovet av vissa typer av bostäder, bl.a. för äldre,
kommer sannolikt föranleda en ökad nyproduktion även i de delar
av landet där tillgången på bostäder i övrigt är god.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Bo231 (v) yrkande 5 och Bo232 (s) yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande behovet av stimulansåtgärder m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo201, 1993/94:Bo203,
1993/94:Bo205, 1993/94:Bo207, 1993/94:Bo208, 1993/94:Bo209,
1993/94:Bo210, 1993/94:Bo219 yrkandena 2 och 3, 1993/94:Bo227,
1993/94:Bo228, 1993/94:Bo229, 1993/94:Bo231 yrkandena 2--4,
1993/94:Bo232 yrkandena 3, 4 och 6, 1993/94:Bo235,
1993/94:Bo236, 1993/94:Bo237, 1993/94:Bo247, 1993/94:Bo249,
1993/94:Bo250 yrkande 9, 1993/94:Bo251 yrkandena 2 och 3,
1993/94:A254 yrkandena 4, 5 och 7, 1993/94:A269 yrkandena 2 och
3, 1993/94:A408 yrkande 2, 1993/94:A417 yrkande 4, 1993/94:A450
yrkandena 4 och 17--20, 1993/94:A453 yrkande 8, 1993/94:A466
yrkande 3, 1993/94:Kr290 yrkande 1, 1993/94:Kr519 yrkande 2,
1993/94:So248 yrkande 3, 1993/94:So249 yrkande 3,
1993/94:So276 yrkandena 2 och 4, 1993/94:Ub310 yrkande 11 och
1993/94:Ub351 yrkande 7,
res. (s) - delvis
2. beträffande investeringsbidrag till nybyggnad
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo231 yrkande 5 och
1993/94:Bo232 yrkande 2.
res. (s) - delvis
Stockholm den 24 mars 1994
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c) Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s),
Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s) Ulf
Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger
Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Inga Berggren (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Utskottet bort
ha följande lydelse:
Behovet av ytterligare stimulansåtgärder m.m.
Även om det för de flesta, men tyvärr inte för alla, är en
självklarhet tål det att upprepas: Bostaden är en grundläggande
social rättighet som tillkommer alla i likhet med arbete,
utbildning och sjukvård. Det innebär att alla måste ta ett
gemensamt ansvar för våra bostäder och för vårt boende. Vi har i
Sverige fram till i dag haft höga ambitioner när det gäller att
ta detta solidariska ansvar. De senaste årens bostadspolitik,
eller snarare avsaknad av bostadspolitik, har emellertid lett
fram till en situation där allt ansvar överlämnas till den
enskilde.
Utan att ta upp alla de för byggverksamheten och de boende
negativa ingrepp som den nuvarande regeringen har vidtagit vill
utskottet framhålla några sådana åtgärder. Det gäller
försämringen av bostadsfinansieringssystemet och den samtidiga
minskningen av räntebidragen till befintliga fastigheter. Till
detta kommer att kommunerna genom att bl.a. markvillkoret och
den kommunala bostadsanvisningsrätten slopats i det närmaste
helt har fråntagits sina möjligheter att verka för en god
bostadsförsörjning i den egna kommunen.
Följderna av den förda politiken kan avläsas på en rad
områden. Försämringarna av bostadsfinansieringen har lett till
kraftigt ökade boendekostnader i framför allt det nyare
beståndet av bostäder. Vi har i dag också det största antalet
lediga lägenheter i modern tid. Antalet har av Boverket
uppskattats till 50 000 i januari 1994. Många människor har
helt enkelt inte råd att efterfråga en bostad som svarar mot
deras behov. De tvingas därför lösa sin bostadsfråga på andra
och sämre sätt. Det är för många inte längre möjligt att byta
till en större bostad när familjen växer. Ungdomar kan inte
flytta hemifrån i samma utsträckning som tidigare.
Det är naturligtvis inte enbart de boende som drabbas av
regeringens bostadspolitiska misslyckande. Den minskade
bostadsefterfrågan har lett till att byggbranschen förlorat sin
roll som en effektiv motor i ekonomin. Inte bara
bostadsbyggandet utan också allt annat byggande har minskat. Som
en följd härav har sysselsättningen i byggnadsverksamheten gått
ned kraftigt. Sedan 1990 har sysselsättningen i den direkta
byggverksamheten minskat med närmare 100 000 anställda. De i
stort sett enda kurvor som pekar uppåt är de som illustrerar
byggarbetslösheten. Antalet arbetslösa byggjobbare har nått
nästan ofattbara nivåer, och i dag går närmare en tredjedel utan
arbete. I vissa delar av landet är mer än halva byggarbetarkåren
arbetslös. Vad som erfordas i den rådande situationen är
naturligtvis inte ytterligare nedskärningar eller inskränkningar
som minskar möjligheterna till ett bra boende för alla utan
kraftfulla gemensamma insatser som leder bort från den situation
som den nuvarande regeringen har försatt landet i.
Byggnadsverksamheten ökade kraftigt under senare delen av
1980-talet. Bakom denna utveckling låg en likviditetsökning i
ekonomin till följd av kreditmarknadens avreglering,
värdestegringen på fastigheter och en tilltagande
bostadsefterfrågan. Uppgången i byggandet kom att leda till en
kapacitetsbrist som orsakade stora kostnadsökningar. Den
dåvarande socialdemokratiska regeringen vidtog också åtgärder
för att försöka dämpa efterfrågan bl.a. genom att i flera steg
införa en särskild avgift på vissa byggnadsinvesteringar. Dessa
åtgärder till trots fanns det vid 1990-talets ingång en
överkapacitet i byggsektorn som inte kan anses svara mot ett
långsiktigt behov. I takt med att aktiviteten i ekonomin gick
ned började dock byggverksamheten att minska i omfattning, och
det fanns en klar tendens till att byggsektorn relativt snart
skulle återgå till vad som kan betecknas som en mera normal
nivå.
I en situation där det stod fullständigt klart att
överhettningen i byggsektorn hade klingat av och att en snar
återgång till ett läge av jämvikt var att vänta valde emellertid
den år 1991 tillträdda regeringen att påskynda denna utveckling
genom kraftiga nedskärningar m.m. Trots att effekterna av dessa
åtgärder nu kan avläsas har regeringen konsekvent vägrat att
inse allvaret i situationen. Med förödande trosvisshet har den
fortsatt på den inslagna vägen med ytterligare nedskärningar och
ett minskat ansvarstagande. Det kan utan överdrift konstateras
att regeringen på denna punkt står mot inte bara de boende utan
också mot hela byggbranschen.
Regeringens agerande till trots har åtgärder vidtagits för att
lindra effekterna av den förda politiken. Det gäller de båda
ROT-program som riksdagen beslutat om våren 1993 resp. våren
1994. ROT-programmen har kommit till stånd på initiativ av
riksdagens s-ledamöter och med stöd av en bred
riksdagsmajoritet. Regeringen har alltså ingen del i tillkomsten
av dessa program. Riksdagens båda beslut om ROT-insatser har i
stället föregåtts av förslag från regeringen om försämringar av
det befintliga stödet till reparationer och ombyggnader. I en
situation där den samfällda bedömningen från en hel bransch är
att stimulansåtgärder måste sättas in har alltså regeringen valt
att i stället gå den motsatta vägen och förespråka ytterligare
nedskärningar. När det gäller 1994 års ROT-program har
regeringen dessutom utnyttjat sitt bemyndigande att utforma
programmet till att göra det så gott som verkningslöst.
I sitt beslut i mars 1994 om utformningen av 1994 års
ROT-program har regeringen föreskrivit att en förutsättning för
stöd är att beslut fattas och att projektet påbörjas före den 1
juli 1994. Det betyder att den som vill komma i åtnjutande av
stöd endast har dryga tre månader på sig för att planera, få
erforderliga tillstånd och påbörja ett projekt. Detta är
naturligtvis helt orimligt. Varje person med någon kännedom om
hur ett byggprojekt bedrivs inser hur omöjlig en sådan tidsplan
är. Genom de snäva tidsgränser som satts upp kommer knappast
något enda projekt att komma till stånd som en följd av
ROT-programmet. Till detta kommer att flera av de beslutade
stödformerna avser helt nya typer av åtgärder, t.ex.
miljöförbättring i bostäder. Även om sådana åtgärder är i och
för sig angelägna torde det knappast finnas någon beredskap att
snabbt få fram projekt med denna inriktning. Endast sådana
projekt som redan nu är långt framme i sin planering eller som
är mycket små torde kunna komma i fråga för stöd. Det finns
dessutom en uppenbar risk för fusk. Vid halvårsskiftet kan vi
mycket väl komma att få se ett antal "påbörjade" projekt
liknande de s.k. Danell-gropar som kom till vid övergången till
1993 års bostadsfinansieringssystem.
Den enda rimliga slutsats som kan dras av den av regeringen
beslutade ordningen är att den är avsedd att förhindra att
ROT-åtgärder kommer till stånd. Genom sitt agerande försöker
regeringen endast skapa en bild av att åtgärder vidtas.
Samtidigt som flera olika stödformer tillkommer förenas de med
regler som gör det praktiskt taget omöjligt att utnyttja dem.
Detta är helt oacceptabelt. För att 1994 års ROT-program skall
få den av riksdagen förutsatta effekten måste därför tiden för
beslut och påbörjande utsträckas till att omfatta hela 1994.
Dessutom bör den sista tidpunkten för färdigställande vara den
31 december 1995 och inte den 30 juni detta år som regeringen
beslutat.
Det har under en lång rad av år ingått som en väsentlig del av
den förda politiken att försöka motverka nedgångar i
byggverksamheten. I tider då det totala byggandet har minskat
har statsmakterna genom stimulanser riktade mot reparation, om-
och tillbyggnad försökt hålla uppe sysselsättningen och därmed
också kapaciteten i byggbranschen. Detta har bl.a. varit fallet
bl.a. under 1980-talet. ROT-verksamheten har därmed fungerat som
något av en regulator för byggsektorn. Detta kan också tydligt
utläsas ur statistiken för ny- och ombyggnad av bostäder. Under
perioder när nyproduktionen har minskat har sålunda
ombyggnadsverksamheten ökat i omfattning. Det är först under de
senaste åren som detta samband har brutits genom att såväl ny-
som ombyggnad visar ett kraftigt samtidigt fall. Denna
utveckling måste inte bara hejdas utan åtgärder måste dessutom
vidtas för att motverka att denna situation uppstår i framtiden.
Det kan bl.a. ske genom en noggrann uppföljning och analys av
utvecklingen kombinerat med en hög beredskap att sätta in
korrigerande åtgärder.
Även om riksdagen har beslutat om två ROT-program är detta
inte tillräckligt. Som redovisats ovan innebär regeringens sätt
att verkställa beslutet om 1994 års ROT-program att det blir i
det närmaste helt verkningslöst. Kravet på ytterligare insatser
för att stimulera byggverksamheten står därför kvar. Inte minst
gäller detta sett i ett något mera långsiktigt perspektiv. Genom
att de åtgärder som trots allt satts in är avsedda att snabbt få
i gång projekt som löper över en inte alltför lång tid löser de
naturligtvis inte de uppenbara svårigheter som kan förutses
också på litet längre sikt. Vad som nu erfordras är därför
åtgärder som bidrar till att skapa kontinuitet och stabilitet i
byggverksamheten. Det gäller sålunda att överbrygga både dagens
akuta svårigheter och de problem som kan förutses för de
närmaste åren. Även om dessa åtgärder till övervägande del bör
bestå av insatser inom ROT-sektorn bör även insatser riktade mot
nyproduktionen av bostäder komma i fråga. Utskottet delar
således vad som i ett stort antal s-motioner liksom i motioner
(v) anförts om behovet av stimulansåtgärder. Även enligt
bostadsutskottets mening bör sålunda ytterligare åtgärder för
att stimulera ROT-verksamheten vidtas.
När det gäller den närmare utformningen av de nu förordade
stimulanserna vill utskottet anföra följande:
Mot bakgrund av de senaste årens låga investeringar i
ombyggnad av bostäder finns det i dag ett stort behov av
ombyggnadsåtgärder. Utskottet vill mot bakgrund härav förorda
att stimulanser sätts in för att få till stånd ombyggnader av
dessa bostäder. I enlighet med förslaget i motion Bo232 (s)
yrkande 3 bör sålunda investeringsstöd till ombyggnader till
ett beräknat sammanlagt belopp på 2,2 miljarder kronor införas.
Stödet bör utformas så att det motsvarar omkring 20 % av
bidragsunderlaget. Det innebär att bidraget bör kunna generera
investeringar i storleksordningen 7 miljarder kronor och omfatta
25 000--30 000 lägenheter. Sysselsättningseffekten kan
beräknas till omkring 17 000 arbetstillfällen. Bidraget bör i
första hand avse bostäder i flerbostadshus och utgå antingen som
en subvention av lönekostnaderna (den s.k. 1 000-kronan) eller
som ett direkt investeringsbidrag. En förutsättning för stöd bör
vara att de egentliga byggnadsarbetena påbörjas senast den 1
mars 1995. Medel för det nu förordade ombyggnadsstödet bör föras
upp på ett särskilt anslag. Till denna fråga återkommer
utskottet nedan.
I de av riksdagen beslutade ROT-programmen ingår som en
väsentlig del ett särskilt investeringsbidrag till
ROT-verksamhet i kommunala byggnader. Det finns ett fortsatt
stort behov av att genomföra upprustningsåtgärder i detta
lokalbestånd. Stöd till ROT-åtgärder i kommunala byggnader bör
därför kunna utgå också under nästa år. Mot bakgrund av de
hittillsvarande erfarenheterna av stödet bör dock bidragsandelen
sänkas till högst 20 % av investeringskostnaden i enlighet med
förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A254 yrkande 4.
Investeringsvolymen kan beräknas till omkring 2 miljarder kronor
vilket kan uppskattas ge omkring 4 800 årssysselsatta.
Förutom det nu förordade generella ROT-stödet till kommunala
byggnader bör ett särskilt stöd utgå till renovering och
upprustning av skolor m.m. Ett stöd med denna inriktning är
viktigt dels som en del i ett sysselsättningspolitiskt program,
dels som en del i en strävan att förbättra den fysiska miljön
för barn och ungdomar. Som framhålls i den socialdemokratiska
partimotionen So276 yrkande 4 kan en förbättrad miljö i skolor
och daghem verksamt bidra till att minska problemen med
allergier och överkänslighet. I enlighet med förslaget i denna
motion samt i den socialdemokratiska partimotionen A254 yrkande
5 bör därför ett stöd till ROT-åtgärder i skolor m.m. införas.
Stöd bör kunna utgå med högst 40 % av investeringskostnaden för
investeringar inom en total ram på 1 miljard kronor. Stödet kan
därmed beräknas ge en sysselsättningseffekt på 2 400
årsarbeten.
Många offentliga lokaler liksom bostäder och gatumiljö har
under en rad av år fått en allt bättre tillgänglighet. Detta
till trots finns det fortfarande ett stort antal miljöer där
tillgängligheten fortfarande är mycket dålig. I första hand
gäller det delar av det äldre bostadsbeståndet. Det är dock inte
ovanligt att även nyare lokaler m.m. har brister i
tillgängligheten. Som en följd härav har många människor med
funktionshinder fortfarande stora svårigheter att på samma sätt
som andra klara sig i vardagslivet. De ges inte heller samma
möjlighet som andra att fritt välja vilka aktiviteter m.m. de
vill delta i därför att vissa miljöer inte är tillgängliga för
dem. Sammanfattningsvis finns det sålunda ett stort behov av
åtgärder för att öka tillgängligheten i den bebyggda miljön. För
att komma till rätta med dessa problem bör därför ett
ROT-program för ökad tillgänglighet skapas i enlighet med
förslaget i den socialdemokratiska partimotionen So276 yrkande
2. Programmet bör utformas så att det genererar investeringar
för 300 miljoner kronor och ger en ökning av sysselsättningen
med 700 årssysselsatta.
Vi har i dag ett stort och ökande behov av särskilda bostäder
för äldre. Samtidigt är delar av det befintliga beståndet av
bostäder i behov av upprustning. I såväl 1993 som 1994 års
ROT-program ingår också ett stöd till sådana åtgärder. Detta
stöd svarar dock inte mot de stora behov som finns. I enlighet
med förslagen i den socialdemokratiska partimotionen So249
yrkande 3 samt motion Bo232 (s) yrkande 4 bör därför en ram om
ytterligare 200 miljoner kronor anvisas för stöd till
ombyggnad av äldrebostäder. För stödet bör gälla samma regler
som i dag gäller inom ramen för ROT-programmen, dvs. stöd bör
utgå i form av ett bidrag som motsvarar 10 % av
bidragsunderlaget. I de fall det enskilda projeket så motiverar
bör dock stöd kunna utgå också enligt andra grunder. Totalt kan
ett stöd i den nu förordade storleksordningen beräknas ge en
ökad sysselsättning med 2 250 arbetstillfällen.
Sammanfattningsvis bör enligt bostadsutskottets mening ett
investeringsprogram avseende olika typer av ROT-åtgärder med
anknytning till bostadssektorn innefatta följande åtgärder:
ombyggnad av bostäder,
renovering och upprustning av kommunala byggnader,
renovering och upprustning av skolor m.m.,
åtgärder för ökad tillgänglighet samt
ombyggnad av äldrebostäder.
För de nu förordade åtgärderna kan statens kostnader för
budgetåret 1994/95 beräknas till 3 300 miljoner kronor. Dessa
medel bör anvisas över statsbudgeten på ett nytt anslag benämnt
Stöd till reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m.
Förslaget i denna del bör finansieras i enlighet med vad som
föreslås i den ekonomisk-politiska partimotionen Fi208 (s).
Härutöver bör med stöd av statliga medel ROT-åtgärder som
bl.a. innefattar upprustning av va-näten m.m., olika
miljöåtgärder samt insatser på kulturområdet genomföras. Dessa
förslag behandlas dock i andra sammanhang.
I den nu rådande situationen är det enligt utskottets mening
viktigt att inte bara det offentliga vidtar åtgärder som bidrar
till att öka byggverksamheten och därmed förbättra
byggsysselsättningen. Det är utskottets uppfattning att det
finns både intresse och förmåga också på andra håll i samhället
att vidta sådana åtgärder. Utskottet delar sålunda den i den
socialdemokratiska partimotionen A254 yrkande 7 uttryckta
övertygelsen om att Svenska kyrkan är beredd medverka till att
arbetslösheten bekämpas genom att utöka och påskynda sina bygg-
och anläggningsarbeten. Det bör därför ankomma på regeringen att
ta de initiativ som kan erfordras för att dessa investeringar
skall komma till stånd så snabbt som möjligt.
Investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder
Det finns de som med hänvisning till den låga
bostadsproduktionen och det stora antalet tomma lägenheter
hävdar att Sverige av i dag är färdigbyggt. Detta är ett helt
felaktigt påstående. Skälen till den rådande situationen står i
allt väsentligt att finna i förhållanden utanför
bostadsmarknaden, dvs. i den allmänna ekonomiska tillbakagång
som följt i spåren av den djupa lågkonjunkturen. Det innebär
bl.a. att en uppgång i konjunkturen mycket snabbt kommer att
leda till brist på bostäder. När de nu lediga lägenheterna hyrts
ut blir tillskottet av nyproducerade lägenheter så litet att
risken för en överhettning är mycket stor.
Som anförts ovan är vad som nu erfordras därför inte
ytterligare begränsningar och nedskärningar utan ett brett
spektrum av stimulansåtgärder. Det innebär bl.a. att också
nyproduktionen av bostäder måste stimuleras. Förslag om ett
investeringsbidrag till nybyggnad har också förts fram av olika
företrädare för branschen liksom av oberoende experter. Genom
att stimulera tillkomsten av nya bostäder påverkas dels
byggsysselsättningen positivt, dels förhindras en nedgång i
kompetens och kapacitet inom byggverksamheten. För att öka
volymen i nyproduktionen bör därför ett temporärt
investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder införas i
enlighet med förslaget i motion Bo232 (s) yrkande 2. Bidrag bör
utgå med 10 % av bidragsunderlaget och avse projekt som påbörjas
senast den 31 december 1994. Genom att bidraget utbetalas i
efterhand beräknas inte någon belastning på statsbudgeten uppstå
för budgetåret 1994/95.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande behovet av stimulansåtgärder m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo203,
1993/94:Bo208, 1993/94:Bo209, 1993/94:Bo210, 1993/94:Bo219
yrkandena 2 och 3, 1993/94:Bo227, 1993/94:Bo228, 1993/94:Bo231
yrkandena 2--4, 1993/94:Bo232 yrkandena 3, 4 och 6,
1993/94:Bo235, 1993/94:Bo251 yrkandena 2 och 3, 1993/94:A254
yrkandena 4, 5 och 7, 1993/94:A408 yrkande 2, 1993/94:A417
yrkande 4, 1993/94:A450 yrkandena 4 och 17--20, 1993/94:A453
yrkande 8, 1993/94:A466 yrkande 3, 1993/94:Kr290 yrkande 1,
1993/94:Kr519 yrkande 2, 1993/94:So248 yrkande 3,
1993/94:So249 yrkande 3, 1993/94:So276 yrkandena 2 och 4 samt
1993/94:Ub310 yrkande 11 och med avslag på motionerna
1993/94:Bo201, 1993/94:Bo205, 1993/94:Bo207, 1993/94:Bo229,
1993/94:Bo236, 1993/94:Bo237, 1993/94:Bo247, 1993/94:Bo249,
1993/94:Bo250 yrkande 9, 1993/94:A269 yrkandena 2 och 3 samt
1993/94:Ub351 yrkande 7
a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
b) till Stöd till reparation, om- och tillbyggnad av
bostäder m.m. för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 3 300 000 000 kr,
2. beträffande investeringsbidrag till nybyggnad
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo231
yrkande 5 och 1993/94:Bo232 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Bo G Jenevall (nyd) anför:
Det har för insiktsfulla bedömare sedan länge stått klart att
det erfordras extraordinära insatser för att motverka nedgången
i byggverksamheten liksom i byggsysselsättningen. Redan under
den allmänna motionstiden förde också Ny demokrati fram förslag
om åtgärder för att komma till rätta med situationen på
byggarbetsmarknaden. Flera av dessa förslag behandlas i detta
betänkande. Det gäller dels förslagen i partimotion A269 om att
avsätta 400 miljoner kronor för ROT-satsningar i kommunerna
resp. 220 miljoner kronor för ROT-satsningar i kulturbyggnader,
dels förslaget i partimotion Bo250 yrkande 9 om att arbetslös
arbetskraft skall kunna utnyttjas för att utföra kommunala
byggnadsarbeten utan att störa den fria arbetsmarknaden.
Sedan motionerna väcktes har riksdagen beslutat om ett
särskilt ROT-program på sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Av
denna summa avser 580 miljoner kronor kommunala lokaler för i
första hand undervisning och vård m.m. Dessutom avser 370
miljoner kronor ROT-åtgärder i kulturbyggnader. Det innebär att
det redan beslutade ROT-programmet i väsentliga delar har fått
en utformning som ligger helt i linje med de förslag som förts
fram i Ny demokratis partimotioner. Jag har därför kunnat ställa
mig bakom utskottsmajoritetens förslag.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till den till betänkandet fogade
reservationen (s).