Utskottet förordar med anledning av två motioner att riksdagen
inte godkänner hela den i budgetpropositionen föreslagna
resursökningen på 7 miljoner kronor till länsstyrelserna för
insatser inom kulturmiljövården. Till följd härav föreslår
utskottet att riksdagen anvisar ett ramanslag till
länsstyrelserna som är 3 miljoner kronor lägre än det av
regeringen föreslagna. Övriga motioner avstyrks.
Två reservationer (nyd) och en meningsyttring (v) har bifogats
betänkandet.
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 14
(Civildepartementet) föreslagit att riksdagen till
Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 1 789 346 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1994
väckta motionerna
1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
16. att riksdagen till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 718 180 000 kr.
1993/94:Bo301 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om läns- och landstingsindelningen i Skåne.
1993/94:Bo302 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas att riksdagen avslår förslaget om förstärkning av
resurserna med 7 miljoner kronor till kulturmiljövården vid
länsstyrelserna.
1993/94:Bo303 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till en ny statlig
regionalindelning.
1993/94:Bo304 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, fp, c, kds,
nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fördelningen av
länsstyrelseanslaget.
1993/94:Bo305 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett administrativt och politiskt samlat
Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försöksverksamhet med förändrad regional
uppgiftshantering i Skåne.
1993/94:Bo306 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning av medel för ledningsövningar med
försvarsområdesbefälhavarna.
1993/94:Bo307 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om namnet Dalarnas län.
1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade resurser till miljövårdsenheten vid
Länsstyrelsen i Stockholms län.
1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till anslaget A 1.
Länsstyrelserna m.m. anvisar 100 000 000 kr mindre eller således
1 689 346 000 kr.
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
54. att riksdagen beslutar att till A 1. Länsstyrelserna m.m.
för budgetåret 1994/95 anvisa ett belopp som är 3 000 000 kr
lägre än det av regeringen föreslagna.
Bostadsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att
yttra sig över förslaget i proposition 1993/94:100 bilaga 14
anslaget Länsstyrelserna m.m. såvitt avser frågor om
kulturmiljövård jämte motionerna Ju808 yrkande 5, Kr307 yrkande
54, Bo250 yrkande 16 och Bo302.
Utskottet
Länsindelningen m.m.
Sedan några år pågår utredningar om den offentliga
verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå. En
parlamentarisk utredning, Regionberedningen (C 1992:06), har i
uppdrag att utforma förslag om detta. Resultatet av arbetet
skall redovisas under våren 1994. En förlängning av tidsplanen
till den 1 juli 1994 har begärts av Regionberedningen.
Regionberedningen har i ett delbetänkande behandlat dels en
begäran om försöksverksamhet med ändrad regional
uppgiftshantering i Skåne dels Västsverigeutredningens
betänkande Västsverige -- region i utveckling (SOU 1992:66). I
delbetänkandet, Västsverige och Skåne -- regioner i förändring
(SOU 1993:97), föreslås att kommuner och landsting i Skåne och i
den västsvenska regionen skall få möjlighet att bilda
regionförbund för samverkan i regionala utvecklingsfrågor.
Förslaget är utformat så att en sådan samverkansmodell skall
kunna prövas även i andra regioner. Ett grundläggande krav för
att ett regionförbund skall få bildas är att det finns en bred
lokal och regional uppslutning bakom en sådan samverkan.
Delbetänkandet har varit föremål för ett brett remissförfarande.
Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Den regionala indelningen behandlas i tre motioner. I
motionerna Bo301 (m) och Bo305 (fp) yrkande 1 framställs krav på
ett administrativt och politiskt samlat Skåne. I den sistnämnda
motionens yrkande 2 föreslås att en försöksverksamhet med
förändrad regional uppgiftshantering påbörjas i Skåne. I
motionen anförs bl.a. att den kompromiss som Regionberedningens
förslag innebär kan accepteras trots ett flertal oklarheter och
brister. Det understryks att det föreslagna regionala organet
inte får bli permanent. I stället anses att ett direktvalt
regionalt organ på sikt bör tillskapas. Det självklara målet
enligt motionärerna är ett direktvalt Skåneparlament. Därigenom
kommer större utrymme att ges för starkare regioner och mer
självständiga kommuner. Skåne anses lämpa sig väl som ett
försöksområde. Försöksverksamheten bör dock enligt motionen inte
pågå längre tid än en mandatperiod.
I motion Bo303 (m) föreslås att riksdagen hos regeringen begär
förslag till en ny statlig regional indelning. Motionären anser
att den nuvarande indelningen har utvecklats till ett
oöverskådligt lappverk genom olika regiongränser för de statliga
myndigheternas regionala verksamheter. Detta medför enligt
motionären att samverkanssträvandena mellan de statliga
myndigheterna försvåras.
Utskottet behandlade senast i april 1993 (bet. 1992/93:BoU17
s. 11) motioner som innehöll förslag till ändringar i den
regionala indelningen. Motionsförslagen avstyrktes med
hänvisning till att Regionberedningens arbete borde avvaktas
såväl i vad det avser de mera övergripande frågorna om den
framtida regionala indelningen som frågan om förändrad regional
uppgiftshantering i Skåne.
Frågan om organisation av den statliga regionala förvaltningen
har, som framgått ovan, behandlats i det delbetänkande som
Regionberedningen lagt fram. För närvarande bereds förslaget
inom regeringskansliet. Enligt vad civilministern upplyst vid en
frågestund i riksdagen den 22 februari 1994 behöver förslaget om
regionförbund övervägas ytterligare. Inriktningen för dessa
överväganden är att en proposition skall läggas fram till
riksdagen i sådan tid att den nya ordningen skall kunna träda i
kraft den 1 januari 1995.
Utskottet anser det inte lämpligt att riksdagen genom
uttalanden föregriper regeringens ställningstagande till
Regionberedningens förslag och en eventuell försöksverksamhet i
Skåne. Motionerna Bo301 (m) och Bo305 (fp) om
regionindelningen i Skåne m.m. avstyrks. Vad gäller
Regionberedningens arbete med den regionala indelningen i stort,
dvs. den fråga som behandlas i motion Bo303 (m), är detta arbete
i sitt slutskede. Övervägandena i frågan skall enligt gällande
tidsplan redovisas under våren 1994. Motionens syfte får anses
tillgodosett. Med det anförda avstyrker utskottet även motion
Bo303 (m).
I detta avsnitt behandlar utskottet även motion Bo307 (c), i
vilken föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att
Kopparbergs län bör benämnas Dalarnas län.
Frågan om byte av namn för Kopparbergs län är inte ny för
riksdagen. Den behandlades senast av civilutskottet i
betänkandet CU 1980/81:2. Yttranden inhämtades från
Riksantikvarieämbetet, Lantmäteriverket, Ortnamnsarkivet i
Uppsala samt Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Samtliga avstyrkte
förslaget i motionen om en namnändring till Dalarnas län.
Utskottet avstyrkte likaså. Riksdagen följde utskottet.
Enligt vad utskottet erfarit har företrädare för länsstyrelsen
och Civildepartementet under hand diskuterat frågan om ett
eventuellt byte av myndighetens -- länsstyrelsens -- namn till
Länsstyrelsen i Dalarna.
Utskottets ståndpunkt är att riksdagen inte bör påverka de
överväganden i frågan som kan pågå genom ett ställningstagande i
den ena eller den andra riktningen. Utskottet utgår ifrån att
länsstyrelsen, om styrelsen finner det önskvärt, tar de
ytterligare initiativ som kan erfordras i sammanhanget.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Bo307 (c).
Fördelning av länsstyrelseanslaget
Utskottet vill inledningsvis översiktligt redovisa
fördelningen av länsstyrelseanslaget i stort. Inom
regeringskansliet har från tid till annan pågått diskussioner om
vilka kriterier som bör ligga till grund för fördelningen av
anslaget. Länsstyrelserna har i sina anslagsframställningar och
vid andra tillfällen framhållit att det råder en obalans mellan
länsstyrelsernas resurser och arbetsuppgifter i stort, men också
snedbalans i resursfördelningen mellan länen. Detta har
uppmärksammats och vissa omfördelningar har också skett mellan
länen under senare år. Något tillräckligt bra underlag för att
göra någon mera genomgripande omfördelning mellan länen har
enligt vad utskottet erfarit inte stått att finna. Vid
fördelningen mellan länsstyrelserna har dock en viss
differentiering gjorts när kravet på produktivitetshöjning och
effektivitetsförbättring har beräknats. Några län, för vilka
anslagshöjningar bedöms som mest angelägna, har fått s.k.
återlägg motsvarande 50 % av produktivitets- och
effektivitetskravet. De medel som använts i detta syfte har
tagits från anslagssparandet på ramposten Utvecklingsåtgärder
och gemensamma ändamål inom länsstyrelseorganisationen.
Kompensationen medför således inte att andra län får avstå någon
del av anslaget. En av de länsstyrelser som på detta sätt fått
medel "återlagda" är Uppsala län. Enligt vad utskottet erfarit
fortsätter arbetet med översynen av fördelningen av resurser
mellan länsstyrelser. Ett hjälpmedel kan vara den årsredovisning
som länsstyrelserna för första gången kommer att avlämna under
hösten 1994.
I motion Bo304 (m, s, fp, c, kds, nyd) föreslås ett riksdagens
tillkännagivande om att länsstyrelseanslaget bör fördelas med
beaktande av befolkningsutvecklingen. Enligt motionärerna tas
för litet hänsyn till sådana förändringar trots att verksamheten
vid länsstyrelserna är tydligt befolkningsrelaterad. Som exempel
nämns Uppsala län, där den relativa medelsfördelningen inte
anses ha följt länets befolkningsexpansion. Det anses inte
rimligt att länsstyrelsens servicenivå kan komma att behöva
sänkas i relation till andra län på grund av att
resursfördelningen inte är anpassad till den växande
befolkningen. Motionärerna anser att en bättre anpassning än
hittills av resursfördelningen måste ske och föreslår att bl.a.
Uppsala län tilldelas en större andel än tidigare av det totala
anslaget.
Utskottet har avstyrkt en liknande motion två gånger tidigare
(bet. 1990/91:BoU14 s. 14 och 1992/93:BoU17 s. 12). Utskottet
ansåg bl.a. att en ordning med automatisk anslagshöjning till
län med ökande befolkning inte borde införas. Utskottet har inte
ändrat uppfattning. Genom den avvägning vid fördelningen som
gjorts i årets budgetproposition har Uppsala län som anförts
ovan fått medel "återlagda". I den mån förslaget i motionen inte
kan anses tillgodosett avstyrker utskottet motion Bo304 (m, s,
fp, c, kds, nyd) om befolkningsutvecklingens inverkan på
länsstyrelseanslaget.
I länsstyrelsernas arbetsuppgifter ingår att svara för att
egen ledningsberedskap upprätthålls. Ledningsövningar genomförs
inom vissa tidsintervall. Som ett led i den nya budgetprocessen
har regeringen frångått den tidigare rutinen att efter ansökan
från länsstyrelserna anvisa engångsbelopp till dessa övningar. I
stället anvisas för varje länsstyrelse ett med 100 000 kr
förstärkt förvaltningsanslag för att ledningsövningar i
fortsättningen skall finansieras inom ramposten.
I motion Bo306 (s) behandlas systemet för tilldelning av medel
för militära ledningsövningar på regional nivå. Enligt motionen
har tidigare gällt den ordningen att respektive länsstyrelse
tilldelats öronmärkta medel för detta ändamål efter
anslagsframställan. Nu kommer länsstyrelserna i stället att
årligen tilldelas medel för verksamheten, lika för alla.
Motionärerna befarar att byte av anslagsteknik kan innebära att
många planerade ledningsövningar de närmaste åren måste ställas
in. De pekar också på att övningsverksamheten i de olika länen
bedrivs på olika sätt vilket enligt motionärerna medför kraftiga
variationer i medelsbehovet.
Utskottet delar inte motionärernas farhågor för att många
ledningsövningar kan komma att ställas in på grund av den
ändrade budgetprocessen. Genom det nya systemet får
länsstyrelserna större frihet än tidigare att planera för
övningsverksamheten och att i dialog med berörda
totalförsvarsmyndigheter bestämma när och hur anvisade medel bör
tas i anspråk. Någon minskning av tilldelade medel till
ledningsövningar sett i ett femårsperspektiv kommer enligt vad
utskottet erfarit den nya ordningen inte att innebära. Utskottet
avstyrker motion Bo306 (s).
I motion Jo679 (fp) yrkande 14 föreslås att miljövårdsenheten
vid Länsstyrelsen i Stockholms län tillförs ökade resurser. Som
skäl anförs att storstadsregionen ställer särskilda krav på
resurser för samordnad miljöplanering och miljövård i hela
länet.
Om motionären eftersträvar en annan fördelning av medel inom
länsstyrelsen vill utskottet erinra om att det är en fråga för
länsstyrelsen att bestämma hur de medel som anvisats skall
disponeras.
Om motionen i stället syftar till att Länsstyrelsen i
Stockholms län bör tilldelas ett förstärkt anslag i förhållande
till andra länsstyrelser är utskottet inte berett att föreslå
någon ändring av tilldelningen. Den utredning som pågår om
organisationsförändringar med anledning av förslaget till
miljöbalk kommer att behandla bl.a. länsstyrelsens roll inom de
områden som täcks av förslaget till miljöbalk. Utredningen skall
redovisa resultatet av sitt arbete den 1 september 1994.
Utskottet förutsätter att regeringen därefter kommer att
överväga eventuella förslag om miljöarbetet inom länsstyrelserna
och vid behov förelägga riksdagen förslag i frågan. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Jo679 (fp) yrkande 14 om
förstärkning av anslaget till Länsstyrelsen i Stockholms
län.
Resursförstärkning för kulturmiljövård
Regeringen har föreslagit vissa resursförstärkningar till
länsstyrelserna på grund av nya arbetsuppgifter. Bl.a. föreslås
att länsstyrelserna tillförs resurser för att tillgodose de
ökade krav som ställs på länsstyrelsernas arbete inom
kulturmiljövården. Enligt budgetpropositionen (bil. 14 s. 43)
bör länsstyrelserna tillföras en resursökning på 7 miljoner
kronor så att varje länsstyrelse kan finansiera ytterligare en
handläggare inom det aktuella området. Skälen redovisas närmare
under elfte huvudtiteln (bil. 12, Kulturdepartementet).
Förstärkningen föreslås genomföras bl.a. genom en överföring av
3 miljoner kronor från kulturbudgeten till Civildepartementets
huvudtitel. Därmed möjliggörs enligt propositionen en fortsatt
ärendedecentralisering från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och
bättre förutsättningar för länsstyrelserna att kunna hantera
anbud och upphandling av arkeologiska uppdrag. Bl.a. den
sistnämnda frågan har behandlats av Utredningen om
huvudmannaskapet för Riksantikvarieämbetets
utredningsverksamhet, den s.k. HUR-utredningen i betänkandet
(SOU 1992:137) Arkeologi och exploatering.
Med den föreslagna resursförstärkningen bedömer regeringen att
länsstyrelserna fr.o.m. budgetåret 1995/96 skall kunna överta
handläggningen av ärenden om kyrkliga kulturminnen från RAÄ, en
fråga som fanns med redan i budgetpropositionen 1993. Vidare bör
resursförstärkningen enligt regeringen ge länsstyrelserna
möjligheter att tillgodose också andra angelägna
utvecklingsfrågor inom kulturmiljövården.
I partimotion Kr307 (s) och i motion Bo302 (m) tas upp
regeringens förslag om en förstärkning av länsstyrelseanslaget
med 7 miljoner kronor till kulturmiljövården. I m-motionen
föreslås att förslaget inte bör genomföras nu utan att
Museiutredningens arbete bör avvaktas så att konsekvenser och
samspel inom kulturmiljövården är klarlagda. I s-motionen
föreslås att riksdagen anvisar ett belopp som är 3 miljoner
kronor lägre än det som regeringen föreslagit. Som skäl anförs
bl.a. att Museiutredningens förslag bör avvaktas.
Bostadsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att avge
yttrande över regeringens förslag om resursförstärkning inom
kulturmiljövården (1993/94:KrU4y). Kulturutskottet förordar -- i
enlighet med förslaget i motion Kr307 yrkande 54 -- en
resursökning om 4 miljoner kronor i syfte att de mest
arbetstyngda länsstyrelserna skall kunna anställa ytterligare en
handläggare inom kulturmiljöområdet. Utskottet utgår från att
medlen fördelas med beaktande av den bedömning som RAÄ gör i
frågan om länsstyrelsens personalbehov. Som skäl för sin
bedömning anför kulturutskottet följande:
Utskottet konstaterar att länsstyrelserna successivt tillförts
ökade resurser för arbetsuppgifter som rör kulturmiljövård,
vilket lett till att det på varje länsstyrelse finns två
handläggartjänster, en länsantikvarietjänst och en tjänst för en
biträdande länsantikvarie. På de största länsstyrelserna finns
därutöver ytterligare handläggarresurser. Mot bakgrund av den
pågående ärendedecentraliseringen från RAÄ och med beaktande av
att även andra arbetsuppgifter lagts på länsstyrelserna är det
uppenbart att en resursförstärkning behövs. Som motiv för den
föreslagna resursökningen åberopar regeringen bl.a. behovet av
ökade resurser på arkeologiområdet med hänsyn till förslag som
lagts fram av HUR-utredningen. Överväganden rörande dessa
redovisas under Kulturdepartementets huvudtitel. Remissvaren på
utredningen visar att förslagen ej bör genomföras. Utskottet,
som kommer att ta ställning till regeringens bedömning och
förslag i denna fråga i ett kommande betänkande, är mot den
angivna bakgrunden inte berett att i detta sammanhang tillstyrka
en så stor uppräkning av anslaget för kulturmiljövård som
regeringen föreslagit.
Bostadsutskottet delar kulturutskottets uppfattning att en
resursförstärkning behövs för att länsstyrelserna skall klara de
ytterligare arbetsuppgifter på kulturmiljövårdens område som
tillförts länsstyrelserna. På de skäl som kulturutskottet anfört
bör dock resursökningen inte ges den omfattning som regeringen
föreslagit. Bostadsutskottet förordar med anledning av förslaget
i budgetpropositionen och motionerna Kr307 (s) yrkande 54 och
Bo302 (m), båda motionerna i motsvarande del, och i likhet med
kulturutskottet att resursförstärkningen inom
kulturmiljövården bestäms till 4 miljoner kronor. Denna
resursökning bör i första hand komma de länsstyrelser till godo
som har störst behov av ytterligare en handläggare inom
kulturmiljöområdet. Viss flexibilitet bör emellertid finnas vid
fördelningen av de nu diskuterade medlen. De bör också kunna
användas för andra angelägna ändamål, t.ex. för förstärkningar
avseende "den gröna miljövården".
Anslag till Länsstyrelserna m.m.
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett ramanslag
till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 på
1 789 346 000 kr, vilket innebär en ökning i förhållande
till innevarande budgetår med 71 166 000 kr.
I detta sammanhang vill utskottet korrigera den tabell
avseende länsstyrelseanslagets fördelning på ramposter för nästa
budgetår (bil. 14 s. 44) i vad avser Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län. Ramanslaget för länsstyrelsen skall vara
110 789 000 kr och inte som angetts i budgetpropositionen
10 789 000 kr.
I två motioner -- utöver de som behandlar resursförstärkningen
till kulturmiljövården -- har framförts krav på att anslaget
skall minskas. I partimotion Bo250 (nyd) yrkande 16 föreslås att
riksdagen anvisar ett ramanslag på 1 718 180 000 kr, dvs.
ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat anslag.
Som skäl för denna anslagsberäkning anförs bl.a. att
länsstyrelserna har för stor personalstyrka med hänsyn till den
minskade arbetsbelastningen på bostadsenheterna.
I partimotion Ju808 (v) yrkande 5 föreslås att det bör anvisas
ett anslag som är 100 000 000 kr lägre än det som regeringen
föreslår. En sådan besparing kan enligt motionen vara ett steg
mot effektivisering och länsdemokrati.
Utskottet anser att det i motionerna Bo250 (nyd) och Ju808 (v)
inte framförts sådana skäl som kan motivera en ytterligare
minskning utöver den ovan förordade av regeringens förslag till
anslag till länsstyrelserna. På grund härav och med
beaktande av vad utskottet anfört om resursförstärkningen till
kulturmiljövården förordas att riksdagen med anledning av
motionerna Kr307 (s) yrkande 54 och Bo302 (m), båda i denna del,
och med avslag på motionerna Bo250 (nyd) yrkande 16 och Ju808
(v) yrkande 5 för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
1 786 346 000 kr, dvs. en minskning med 3 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regionindelningen i Skåne m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo301, 1993/94:Bo303
och 1993/94:Bo305,
2. beträffande byte av namn för Kopparbergs län
att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo307,
res. 1 (nyd)
3. beträffande befolkningsutvecklingens inverkan på
länsstyrelseanslaget
att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo304,
4. beträffande medel till ledningsövningar
att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo306,
5. beträffande förstärkning av anslaget till Länsstyrelsen i
Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo679 yrkande 14,
6. beträffande resursförstärkning inom kulturmiljövården
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo302 samt
1993/94:Kr307 yrkande 54, båda i motsvarande del, inte godkänner
vad i proposition 1993/94:100 bilaga 14, i motsvarande del,
förordats,
7. beträffande anslag till länsstyrelserna
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga
14, i motsvarande del, och motionerna 1993/94:Bo302 samt
1993/94:Kr307 yrkande 54, båda i motsvarande del, avslår
motionerna 1993/94:Bo250 yrkande 16 och 1993/94:Ju808 yrkande 5
och till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 1 786 346 000 kr.
res. 2 (nyd)
men. (v)
Stockholm den 17 mars 1994
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Sören Lekberg (s), Mikael
Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Bo G
Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c),
Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Lars Stjernkvist
(s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Byte av namn för Kopparbergs län (mom. 2)
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottets ståndpunkt" och slutar med "Bo307 (c)" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Bo307 (c) bör länsstyrelserna -- och
naturligtvis också andra myndigheter och organisationer --
själva få bestämma sina namn. Riksdagen bör med anledning av
motionen som sin mening ge regeringen till känna att
Länsstyrelsen i Kopparbergs län -- om styrelsen så önskar --
skall benämnas Länsstyrelsen i Dalarna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande byte av namn för Kopparbergs län
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo307 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Anslag till länsstyrelserna (mom. 7)
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "regeringens förslag" bort
ha följande lydelse:
Som anförs i Ny demokratis partimotion Bo250 är det
statsfinansiella läget sådant att länsstyrelserna, som är
statens förlängda arm, måste föregå med gott exempel och i varje
fall inte öka sina kostnader. Tvärtom krävs ytterligare
rationaliseringar. Trots att arbetsuppgifterna inom
bostadsenheten hos länsstyrelserna har minskat, har ungefär
hälften av länsbostadsnämndernas personal anställts. En sådan
personalkostym är mot bakgrund av bl.a. det begränsade
bostadsbyggande och det arbete som i övrigt åvilar den statliga
bostadsmyndigheten regionalt alldeles för stor. Med ett i
förhållande till innevarande år oförändrat anslag skulle denna
onödiga resurs inte kunna behållas och verksamheten
effektiviseras. Utskottet föreslår därför att riksdagen med
bifall till motion Bo250 (nyd) yrkande 16 och och med anledning
av motionerna Ju808 (v) yrkande 5, Kr307 (s) yrkande 54 och
Bo302 (m), de två sistnämnda i motsvarande del, för budgetåret
1994/95 till länsstyrelserna anvisar ett ramanslag på
1 718 180 000 kr.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande anslag till länsstyrelserna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 16
och med anledning av motionerna 1993/94:Ju808 yrkande 5,
1993/94:Kr307 yrkande 54 och 1993/94:Bo302, de två sistnämnda i
motsvarande del, samt proposition 1993/94:100 bilaga 14, i
motsvarande del, till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 718 180 000 kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Vänsterpartiet anser som framgår av partimotion Ju808 yrkande
5 att länsstyrelseanslaget för budgetåret 1994/95 bör minskas
med 100 miljoner kronor. Härigenom kommer större krav att
ställas på länsstyrelserna att effektivisera sin verksamhet och
ett steg tas närmare det länsparlament som vi anser bör inrättas
på regional nivå.
Med hänvisning till vad ovan anförts anser jag att utskottet
under mom. 7 borde ha hemställt:
7. beträffande anslag till länsstyrelserna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju808 yrkande 5
och med anledning av motionerna 1993/94:Bo250 yrkande 16,
1993/94:Bo302, 1993/94:Kr307 yrkande 54, de två sistnämnda i
motsvarande del, samt med avslag på proposition 1993/94:100
bilaga 14, i motsvarande del, till Länsstyrelserna m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
1 686 346 000 kr.
Kulturutskottets yttrande
1993/94:KrU4y
Bilaga
Länsstyrelsernas resurser för kulturmiljövård
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har den 8 februari 1994 beslutat bereda
kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition
1993/94:100 bilaga 14 anslaget A 1. Länsstyrelserna m.m., såvitt
avser frågor om kulturmiljövård, jämte motionerna 1993/94:Ju808
yrkande 5, Kr307 yrkande 54, Bo250 yrkande 16 och Bo302.
Utskottet
Regeringen har i budgetpropositionen anfört att ökade krav
ställs på länsstyrelsernas arbete inom kulturmiljövården och
föreslår under trettonde huvudtiteln (Civildepartementet) att
länsstyrelserna skall tillföras 7 miljoner kronor så att varje
länsstyrelse kan finansiera ytterligare en handläggare inom
området (bil. 14 s. 43). Under elfte huvudtiteln
(Kulturdepartementet) utvecklas skälen för resursförstärkningen
som föreslås finansierad bl.a. genom en överföring av 3 miljoner
kronor från kulturbudgeten till Civildepartementets huvudtitel
(bil. 12 s. 9). Regeringen har med anledning av de förslag som
lagts fram av Utredningen om huvudmannaskapet för
Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsverksamhet, den
s.k. HUR-utredningen (SOU 1992:137), redovisat att
länsstyrelserna bör förstärkas på kulturmiljöområdet. I
propositionen (bil. 12 s. 87) anförs bl.a. att genom att varje
länsstyrelse ges möjlighet att inrätta ytterligare en tjänst på
kulturmiljöområdet skapas förutsättningar för att -- utöver
ökade insatser inom arkeologiområdet -- genomföra en fortsatt
ärendedecentralisering från Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Vidare
erinras om att regeringen i 1993 års budgetproposition uttalade
att länsstyrelserna på några års sikt borde överta
handläggningen av ärenden om kyrkliga kulturminnen från RAÄ.
Regeringen, som under förutsättning av bl.a. den här aktuella
resursförstärkningen räknar med att länsstyrelserna skall kunna
överta den aktuella ärendegruppen fr.o.m. budgetåret 1995/96,
avser att återkomma med förslag i denna fråga.
Resursförstärkningen till länsstyrelserna bör enligt regeringen
ge dem möjligheter att tillgodose också andra angelägna
utvecklingsfrågor inom kulturmiljövården. I anslutning till det
sist anförda finns skäl att hänvisa till att regeringen under
trettonde huvudtiteln anför att länsstyrelserna bör utarbeta
program för kulturmiljöarbetet i länen tillsammans med
länsmuseerna (bil. 14 s. 39).
Motionsvägen har krav framförts på att anslaget till
länsstyrelserna skall minskas. I motion Kr307 (s) föreslås att
riksdagen skall avvakta den pågående Museiutredningens förslag
vad gäller länsmuseernas och länsstyrelsernas roll och inte nu
ta ställning i frågan. I konsekvens härmed motsätter sig
motionärerna en överföring av medel från Kulturdepartementet
till länsstyrelserna för att öka kompetensen för upphandling av
arkeologiska utgrävningar. Motionärernas förslag innebär en
minskning av medlen för handläggartjänster på kulturmiljöområdet
med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag
(yrkande 54). I motion Bo302 (m) yrkas att riksdagen skall avslå
förslaget om förstäkning med 7 miljoner kronor. I två motioner
föreslås nedskärningar av anslaget till länsstyrelserna, dock
utan att resurserna till kulturmiljövårdsområdet berörs i
motionsmotiveringarna. I den ena motionen, motion Ju808 (v),
föreslås en besparing på 100 miljoner kronor (yrkande 5). I
motionen uttalas att besparingskravet kan vara ett steg mot
effektivisering och förberedelse till länsdemokrati. I den andra
motionen Bo250 (nyd) föreslås med hänvisning till det
statsfinansiella läget en oförändrad medelstilldelning till
länsstyrelserna (yrkande 16).
Utskottet vill nämna att utskottet i sitt betänkande
1993/94:KrU25 kommer att behandla frågor om arkeologisk
verksamhet och kulturmiljövård i övrigt.
Utskottet konstaterar att länsstyrelserna successivt tillförts
ökade resurser för arbetsuppgifter som rör kulturmiljövård,
vilket lett till att det på varje länsstyrelse finns två
handläggartjänster, en länsantikvarietjänst och en tjänst för en
biträdande länsantikvarie. På de största länsstyrelserna finns
därutöver ytterligare handläggarresurser. Mot bakgrund av den
pågående ärendedecentraliseringen från RAÄ och med beaktande av
att även andra arbetsuppgifter lagts på länsstyrelserna är det
uppenbart att en resursförstärkning behövs. Som motiv för den
föreslagna resursökningen åberopar regeringen bl.a. behovet av
ökade resurser på arkeologiområdet med hänsyn till förslag som
lagts fram av HUR-utredningen. Överväganden rörande dessa
redovisas under Kulturdepartementets huvudtitel. Remissvaren på
utredningen visar att förslagen ej bör genomföras. Utskottet,
som kommer att ta ställning till regeringens bedömning och
förslag i denna fråga i ett kommande betänkande, är mot den
angivna bakgrunden inte berett att i detta sammanhang tillstyrka
en så stor uppräkning av anslaget för kulturmiljövård som
regeringen föreslagit. Utskottet förordar -- i enlighet med
förslaget i motion Kr307 -- en resursökning om 4 miljoner kronor
i syfte att de mest arbetstyngda länsstyrelserna skall kunna
anställa ytterligare en handläggare inom kulturmiljöområdet
(yrkande 54). Utskottet utgår från att medlen fördelas med
beaktande av den bedömning som RAÄ gör i fråga om
länsstyrelsernas personalbehov.
Utskottet vill tillägga att utskottets ställningstagande
innebär att utskottet anser att eventuella besparingar av
generell natur inte bör leda till en minskning av resurserna
till kulturmiljöarbetet.
Stockholm den 22 februari 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Leo
Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd),
Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling
(s), Birgitta Wistrand (m) och Elisabeth Persson (v).
Avvikande mening
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo
Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Rose-Marie Frebran (kds),
Carl-Johan Wilson (fp) och Birgitta Wistrand (m) anser att den
del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "länsstyrelsernas personalbehov"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att det är angeläget att den
inledda ansvarsuppdelningen mellan RAÄ och länsstyrelserna kan
fortsätta och att RAÄ därmed befrias från enskilda
beslutsärenden och får möjlighet att utveckla den centrala
myndighetsfunktionen att leda arbetet med kulturmiljövårdens
kunskapsuppbyggnad. Genom ärendedecentraliseringen från RAÄ och
överförandet från RAÄ och Boverket av hanteringen av
kulturstödet vid ombyggnad ställs allt större krav på
länsstyrelserna. Arbetet med landskapsvårdande åtgärder har
också inneburit en ökad arbetsbelastning för länsstyrelserna. I
sammanhanget erinrar utskottet om att handläggningen av kyrkliga
kulturminnen enligt regeringens planering skall överföras från
RAÄ till länsstyrelserna fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Enligt utskottets uppfattning är den förstärkning av anslaget
till länsstyrelserna för arbetsuppgifter på kulturmiljöområdet
som regeringen föreslår därför väl motiverad. Förslaget i
budgetpropositionen om en förstärkning med 7 miljoner kronor av
resurserna till kulturmiljöenheterna tillstyrks.