Utskottet tillstyrker regeringens förslag om hur den
av riksdagen våren 1993 beslutade reduktionen av de
statliga bostadssubventionerna med 3 miljarder kronor
på tre år skall genomföras. De med anledning av
propositionen väckta motionerna avstyrks.
Mot utskottets beslut har reservationer avgivits
från (s) och ett särskilt yttrande från (nyd). En
meningsyttring från (v) har avgivits.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:8 föreslagit
riksdagen att godkänna vad i regeringsprotokollet
förordats i fråga om höjd garanterad ränta för
räntebidrag enligt äldre bestämmelser.
Motionerna
I betänkandet behandlas de med anledning av
propositionen väckta motionerna.
1993/94:Bo1 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ytterligare analys enligt vad i motionen anförts bör
göras innan upptrappningen av den garanterade räntan
genomförs 1995 och 1996.
1993/94:Bo2 av Jan Andersson (s) vari yrkas att
regeringens proposition 1993/94:8 avslås.
1993/94:Bo3 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen med avslag på proposition 1993/94:8 som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att när besparingen på bostadsområdet kan
genomföras, skall den fördelas på hela
bostadsbeståndet och samtliga upplåtelseformer.
1993/94:Bo4 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå proposition
1993/94:8,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
av effekterna av olika alternativa förändringar av
bostadssubventionerna.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Riksdagen föreslås godkänna vad i proposition
1993/94:8 förordats om höjd garanterad ränta för hus
med statliga subventioner enligt 1992 års och äldre
räntebidragsregler för nybyggnad, ombyggnad,
energibesparande åtgärder och förvärv. Förslaget i
propositionen sammanfattas på följande sätt.
För 1994 innebär förslaget att räntebidrag för
hyres- och bostadsrättshus som byggts 1988 eller
tidigare minskas extra med mellan 7 kr/kvm för de
senaste årgångarna och 17 kr/kvm för de tidigaste
årgångarna. Sammantaget, inkl. den reguljära höjningen
av den garanterade räntan, kommer bidragsminskningen
för dessa hus att i genomsnitt uppgå till ca 34 kr/kvm
1994. För egnahem innebär förslaget en extra minskning
av räntebidrag för 1994 med mellan 10 kr/kvm för de
senaste årgångarna och 30 kr/kvm för de tidigaste.
Tillsammans med den reguljära höjningen av den
garanterade räntan minskar bidraget för egnahemmen med
i genomsnitt 49 kr/kvm, vilket ger en
nettokostnadsökning för dessa hus 1994 på ca 34
kr/kvm.
För 1995 och 1996 föreslås ett utlägg av de extra
upptrappningarna, som innebär att alla årgångar får en
extra höjning av den garanterade räntan. För 1995
innebär förslaget att räntebidraget minskas extra med
mellan 7 kr/kvm för de senaste årgångarna hyres- och
bostadsrättshus och 25 kr/kvm för de tidigaste och med
mellan 20 och 36 kr/kvm för egnahemmen. Sammantaget
med den reguljära höjningen av den garanterade räntan
minskas därmed räntebidragen 1995 med i genomsnitt ca
44 kr/kvm för hyres- och bostadsrättshus och med 59
kr/kvm för egnahemmen. Nettokostnadsökningen för
egnahemmen blir ca 44 kr/kvm.
För 1996 innebär förslaget en extra minskning av
räntebidraget med mellan 18 kr/kvm för de senaste
årgångarna hyres- och bostadsrättshus och 34 kr/kvm
för de tidigaste. Sammantaget med den reguljära
höjningen av den garanterade räntan kommer därmed
räntebidragen att minska med i genomsnitt ca 55
kr/kvm. För egnahemmen innebär förslaget en extra
minskning med mellan 34 och 50 kr/kvm och sammantaget
med 73 kr/kvm, vilket netto ger en kostnadsökning på
ca 55 kr/kvm.
För att få en rimlig balans mellan olika årgångar
bör, enligt propositionen, subventionsnivån för hus
för vilka bidragstiden för räntebidrag enligt 1992 års
regler börjar 1994, 1995 eller 1996 anpassas till den
som då gäller för de hus för vilka bidragstiden
börjat tidigare. Det bör ske genom att den
garanterade räntesatsen för det första året av
bidragstiden höjs.
För egnahemmen föreslås en extra höjning av den
garanterade räntan den 1 januari 1994 om 0,10
procentenheter för ärenden för vilka bidragstiden
börjar 1992--1993. En höjning den 1 januari 1995 om
0,25 procenenheter föreslås för ärenden för vilka
bidragstiden börjar 1992--1994 och med 0,40
procentenheter den 1 januari 1996 för ärenden för
vilka bidragstiden börjar 1992--1995.
Motsvarande höjningar för hyres- och
bostadsrättshusen per den 1 januari 1995 om 0,05
procentenheter och per den 1 januari 1996 om 0,15
procentenheter föreslås.
Utskottet
Bakgrunden till det nu behandlade regeringsförslaget
om en reduktion av bostadssubventionerna, som
sammanfattningsvis redovisats ovan, är den uppgörelse
som hösten 1992 träffades mellan regeringen och
Socialdemokraterna. Som en del av denna ingick att de
statliga bostadssubventionerna från den 1 januari 1994
skulle reduceras med 3 miljarder kronor netto, dvs.
sedan hänsyn tagits till en trolig ökning av
bostadsbidragen.
Frågan om hur besparingen närmare skulle genomföras
har behandlats av riksdagen hösten 1992 (yttr.
1992/93:BoU2y och bet. 1992/93:FiU1) och våren 1993
(yttr. 1992/93:BoU9y och bet. 1992/93:FiU30).
Riksdagens beslut våren 1993 innebär att utgifterna
för räntebidragen genom extra upptrappningar av de
garanterade räntenivåerna bör minska med 0,5 miljarder
kronor netto år 1994, med 1,0 miljard kronor netto år
1995 och med 1,5 miljarder kronor netto år 1996.
Tyngdpunkten i besparingarna bör enligt
riksdagsbeslutet ligga på det äldre beståndet av
bostäder.
Förslaget om extra upptrappningar av den garanterade
räntan i den nu behandlade propositionen har
utarbetats i enlighet med riksdagens principbeslut i
frågan våren 1993. Vad utskottet och riksdagen nu har
att behandla är alltså dels regeringens förslag till
hur, och inte om, det ovan refererade riksdagsbeslutet
från våren 1993 om en indragning av
bostadssubventionerna om 3 miljarder kronor avseende
åren 1994--1996 skall genomföras och fördelas på olika
upplåtelseformer, dels de motioner som väckts med
anledning av propositionen.
Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet
tidigare -- våren 1992 -- (se bl.a. bet. 1991/92:BoU23
s. 17) anfört om vikten av att se det bostadspolitiska
finansieringssystemet som en del av samhällsekonomin i
stort. I det sammanhanget anförde utskottet att en
stillastående eller rent av tillbakagående ekonomi
naturligen också påverkar de ekonomiska resurser som
kan tillföras bostadssektorn. I beslutet våren 1993
gav finansutskottet uttryck för en liknande
uppfattning (bet. 1991/92:FiU30 s. 152). Enligt
finansutskottets mening är det med hänsyn till det
statsfinansiella läget angeläget att
bostadssubventionerna kan begränsas.
Enligt de båda utskottens nu redovisade uppfattning,
som accepterats av riksdagen, är det således viktigt
att se det bostadspolitiska stödsystemet i ett större
samhällsekonomiskt perspektiv. En följd av detta
synsätt är att också bostadssubventionerna kan behöva
reduceras när det statsfinansiella läget så kräver.
Bostadsutskottet vill för sin del tillägga att
tilltron till statsmakternas intentioner och förmåga
att ta det ansvar för bostadspolitken som kan anses
falla på dem vinner i styrka om de åtaganden som görs
präglas av långsiktighet. Att beslutet om den
reduktion av bostadssubventionerna om vilken
regeringen och Socialdemokraterna kom överens hösten
1992 i princip nu förverkligas är vid den nu
redovisade uppfattningen knappast ägnat att förvåna.
Vad gäller regeringsförslaget som sådant har
utskottet inte funnit anledning invända mot den
metodik som använts för att genomföra den av riksdagen
beslutade besparingen.
Besparingen i vad avser 1994 accepteras i motion
Bo1 (c) medan i motionerna Bo2 (s), Bo4 (v) yrkande
1, dessa båda motioner i motsvarande delar, yrkas att
besparingen inte skall genomföras. I motion Bo3 (s) i
motsvarande del föreslås att besparingen inte nu
skall genomföras och att den -- när den genomförs --
skall fördelas på hela bostadsbeståndet och samtliga
upplåtelseformer.
Med hänvisning till utskottets ovan redovisade
uppfattning en uppfattning som utskottet inte finner
skäl frångå, tillstyrker utskottet propositionen i
motsvarande del och avstyrker motionerna Bo2 (s), Bo3
(s) och Bo4 (v) yrkande 1, samtliga motioner i
motsvarande delar. Ytterligare motiv för att genomföra
besparingen avseende år 1994 är de relativt måttliga
hyresökningar som kan väntas nästa år på grund av dels
de hyresavtal som slutits, dels den begränsning av
fastighetsskatten för hyres- och bostadsrättshus som
blir följden om riksdagen accepterar det
regeringsförslag som nyligen lagts fram i proposition
91. Hyreshöjningarna kommer enligt uppgift från
Finansdepartementet mot bakgrund av dessa
förutsättningar att hållas kring 3-procentsnivån
vilket anges vara den lägsta på 25 år.
Utskottet övergår nu till att behandla besparingen
avseende åren 1995 och 1996. I motionerna Bo2 (s), Bo3
(s) och Bo4 (v) yrkande 1 samtliga motioner i
motsvarande delar yrkas avslag på regeringens förslag
även i denna del. Också beträffande dessa år har
förslaget i motion Bo3 (s) den ovan beskrivna
inriktningen, dvs. besparingen bör inte genomföras nu.
När den genomförs skall den, enligt motionärerna,
fördelas på hela bostadsbeståndet och samtliga
upplåtelseformer. I motion Bo1 (c) föreslås ett
riksdagens tillkännagivande till regeringen om att
ytterligare analys bör göras innan upptrappningen av
den garanterade räntan genomförs 1995 och 1996.
Slutligen förs i yrkande 2 i motion Bo4 (v) fram ett
förslag med begäran hos regeringen om en utredning av
effekterna av olika alternativa förändringar av
bostadssubventionerna. Detta motionsförslag är av mera
övergripande natur och inte hänförligt endast till
besparingen avseende åren 1994--1996.
Mot förslagen i motionerna Bo1 (c) och Bo4 (v)
yrkande 2 om analys och utredning av effekterna av en
reduktion av bostadssubventionerna kan befogade
invändningar inte resas. Utskottet har emellertid inte
grund för annan uppfattning än att förberedelsearbetet
i regeringens kansli såväl i vad avser tidigare
regeringsförslag i frågan som det nu aktuella
bedrivits så att också de i motionerna beskrivna
frågorna övervägts. Det får dessutom anses ställt utom
tvivel att regeringen även framöver följer frågan om
effekterna av reduktionen av bostadssubventionerna.
Med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrker
utskottet att besparingen genomförs i enlighet med
förslaget i propositionen även i vad avser 1995 och
1996 m.m. Motionerna avstyrks till den del de står
emot regeringsförslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande besparingen i vad avser 1994
att riksdagen godkänner vad i proposition 1993/94:8
förordats i motsvarande del samt avslår motionerna
1993/94:Bo2, 1993/94:Bo3 och 1993/94:Bo4 yrkande 1
samtliga motioner i motsvarande del,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande besparingen i vad avser 1995 och
1996 m.m.
att riksdagen godkänner vad i proposition 1993/94:8
förordats i motsvarande del samt avslår motionerna
1993/94:Bo1, 1993/94:Bo2, 1993/94:Bo3 de båda
sistnämnda motionerna i motsvarande del och motion
1993/94:Bo4 yrkandena 1 och 2 yrkande 1 i motsvarande
del.
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
Stockholm den 18 november 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar
Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Sören
Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s),
Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger
Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars
Stjernkvist (s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon
ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars
Werner (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av
ärendet.
Reservationer
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune
Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars
Stjernkvist (alla s) har avgivit följande
reservationer.
1. Besparingen i vad avser 1994 (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på
s. 3 börjar med "Frågan om" och på s. 4 slutar med "25
år" bort ha följande lydelse:
Under det dryga år som gått sedan överenskommelsen
mellan regeringen och Socialdemokraterna träffades har
privatekonomin för många försämrats avsevärt.
Arbetslösheten har ökat starkt inte minst bland
byggnadsarbetarna och bland ungdomarna. Antalet tomma
lägenheter har ökat inte på grund av att de är för
många utan därför att de ofta är för dyra för att
kunna efterfrågas av dem som är bostadslösa eller av
dem som vill byta bostad. Trots många tomma lägenheter
finns mycket som tyder på att vi inom ett par år har
brist på bostäder. Emellertid är bostadsproduktionen
nu så låg att den är nere på den nivå som rådde i
början på 1940-talet, mitt under andra världskriget. I
motion Bo3 (s) anges att igångsättning av nya bostäder
i år beräknas bli 10 000--15 000 lägenheter. Att i
detta läge genomföra ytterligare indragningar av
bostadssubventionerna är en åtgärd som inte går att
försvara. I stället bör politiken utformas så att
produktionen av bostäder blir så jämn som möjligt. En
årlig nyproduktion på minst 25 000 lägenheter behövs
för att möta bostadsmarknadens behov under återstoden
av 1990-talet. Till detta kommer ett stort
ombyggnadsbehov av bostäder.
En neddragning av bostadssubventionerna med 3
miljarder kronor under åren 1994--1996 framstår mot
bakgrund av vad nu i korthet beskrivits som
oförsvarlig och oacceptabel. Beräkningar har gjorts av
Boverket och Statens institut för byggnadsforskning
som visar att besparingen på räntebidragsanslaget
under åren 1994--1996 uppgår till mera än 20 miljarder
kronor jämfört med tidigare. Minskningen beror på en
lägre nyproduktion av bostäder och en mindre
omfattning av ombyggnadsverksamheten och en lägre
räntenivå.
När bostadsutskottet våren 1993 (yttr.
1992/93:BoU9y) behandlade motioner i vilka föreslogs
att besparingen skulle skjutas upp anförde
utskottsmajoriteten (s, nyd) med instämmande av (v)
bl.a. att en minskning av bostadssubventionerna kommer
att innebära att kostnaderna för statskassan i ett
längre perspektiv blir mångdubbelt större än den
omedelbara minskningen av budgetunderskottet.
Även regeringen har sent omsider insett att
bostadsmarknaden brottas med stora problem.
Proposition 1993/94:76 -- Åtgärder för att stabilisera
bostadskreditmarknaden -- får anses vara ett exempel
på detta. Propositionen har ännu inte behandlats av
riksdagen. Utan att nu gå in på de förslag som där
förs fram får det anses närmast självklart att ett
genomförande av reduktionen av bostadssubventionerna
ytterligare försvårar förhållandet på
bostadskreditmarknaden och fastighetsmarknaden. I
propositionen konstateras bl.a. att "De förändrade
ekonomiska förutsättningarna, som framför allt
avspeglar sig i en vikande efterfrågan, har lett till
en nedgång i bostadsbyggandet, med åtföljande
konkurser hos byggföretag och arbetslöshet bland de
anställda i byggbranschens olika förädlingsled". Att
regeringen utifrån denna beskrivning föreslår
besparingar, dvs. åtgärder som ytterligare ökar dessa
problem, är förvånande för att inte säga ofattbart.
Vad nu ovan anförts visar klart att regeringens
förslag om att besparingen i vad avser 1994 måste
avvisas. Som anförs i motion Bo3 (s) kan det dock
längre fram visa sig lämpligt att även bostadssektorn
skall bidra till att sanera statens ekonomi. En
kommande besparing måste då fördelas rättvist. Alla
bostäder och samtliga upplåtelseformer måste vara med
och bära sin del av bördan. Vad nu anförts om
tidpunkten för en kommande besparing och om sättet för
hur denna skall genomföras bör riksdagen med anledning
av motion Bo3 (s) i motsvarande del som sin mening ge
regeringen till känna. Det nu anförda innebär också
att vad i motionerna Bo2 (s) och Bo4 (v) yrkande 1
båda motionerna i motsvarande del förordats i allt
väsentligt tillgodosetts.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
1. beträffande besparingen i vad avser 1994
att riksdagen inte godkänner vad i proposition
1993/94:8 förordats i motsvarande del samt med
anledning av motionerna 1993/94:Bo2, 1993/94:Bo3 och
1993/94:Bo4 yrkande 1 samtliga motioner i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om tidpunkten för när en besparing på
bostadssektorn bör genomföras och fördelningen av
besparingen på boendeformer m.m.,
2. Besparingen i vad avser 1995 och 1996 m.m. (mom.
2)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på
s. 4 börjar med "Mot förslagen" och på s. 5 slutar med
"emot regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:
Vad gäller besparingen i vad avser 1995 och 1996
m.m. vill utskottet hänvisa till vad ovan framförts
och därutöver anföra följande. Det krav på ytterligare
analys av effekterna av reduktionen av räntebidrag för
dessa år som förs fram i motionerna Bo1 (c) och Bo4
(v) yrkande 2 finner utskottet välmotiverat. Utskottet
har tidigare givit uttryck för samma oro som
motionärerna för de konsekvenser som blir resultatet
av reduktionen.
Det kan beräknas att de extra upptrappningarna höjer
boendekostnaderna för en lägenhet om 75 kvm med ca 500
kr per månad avseende perioden 1994--1996 varav ca 400
kr per månad faller på de två sista åren i perioden.
Till detta skall läggas ökade kostnader också på grund
av den "reguljära" höjningen av den garanterade
räntan. Sammantaget innebär dessa höjningar ökade
månadskostnader på mer än 800 kr för treårsperioden.
Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen bör
avslå propositionen även såvitt avser besparingen för
åren 1995 och 1996 och med anledning av samtliga de
motioner som behandlas i betänkandet ge regeringen sin
mening till känna vad nu anförts om en analys av
besparingseffekterna. Tillkännagivandet bör också
omfatta överväganden om tidpunkten för besparingen och
fördelningen av den på boendeformer m.m.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
2. beträffande besparingen i vad avser 1995 och
1996 m.m
att riksdagen inte godkänner vad i proposition
1993/94:8 förordats i motsvarande del samt med
anledning av motionerna 1993/94:Bo1, 1993/94:Bo2 och
1993/94:Bo3 de båda sistnämnda motionerna i
motsvarande del och motion 1993/94:Bo4 yrkande 1 i
motsvarande del samt motion 1993/94:Bo2 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om analys av effekterna av en besparing inom
bostadssektorn, om tidpunkten för när besparingen bör
genomföras och fördelningen av den på boendeformer
m.m.
Särskilt yttrande
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anför:
I ett särskilt yttrande (nyd) våren 1993 i
finansutskottets betänkande om den ekonomiska
politiken (bet. 1992/93:FiU30) erinrades om att
besparingen på bostadssubventionerna med 3 miljarder
netto 1994 grundades på överenskommelsen mellan
regeringen och Socialdemokraterna från september 1992.
I det särskilda yttrandet anfördes att Ny demokrati
inte motsatte sig besparingen som sådan men ansåg att
man kunde göra motsvarande besparingar på biståndet i
stället. Detta vann inget gehör hos regeringspartierna
eller hos Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna har både våren 1993 och nu
föreslagit att man skall skjuta på besparingen. Detta
är inte heller tillfredsställande med tanke på den
osäkerhet för de boende, långivare och andra aktörer
på marknaden som följer av ett sådant förslag.
Den tilltänkta besparingen i bostadssubventionerna
ingick som ett led i Ny demokratis uppgörelse med
regeringspartierna våren 1993. En förutsättning för
att Ny demokrati skulle kunna komma överens med
regeringspartierna har varit att:
stor hänsyn tas till de årgångar som i dag har de
högsta kostnaderna, dvs. bostäder byggda från 1988
och framåt,
att besparingen blir så liten som möjligt under 1994
och 1995,
att besparingen i övrigt läggs ut så rättvist som
möjligt.
Detta har så långt möjligt åstadkommits i den nu
aktuella propositionen. Ny demokrati hade som framgick
av det särskilda yttrandet hellre gjort motsvarande
besparing inom något annat område men kunde inte nå
majoritet för en sådan linje.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från
Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av
ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till de båda reservationer som
fogats till betänkandet.