I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag
beträffande ungdomspraktik och arbetslivsutveckling (ALU) samt förslaget om att
införa ett generellt anställningsstöd (GAS).
Utskottet slår fast att riksdagens tidigare beslut om inriktningen av
arbetsmarknadspolitiken i allt väsentligt ligger fast. Den av regeringen
begärda förlängningen till utgången av juni 1995 av ungdomspraktik och ALU
tillstyrks. Ett generellt anställningsstöd införs men med en något annan
konstruktion än den regeringen förordat.
Ungdomspraktiken kombineras med ett finansieringsbidrag, som
praktikanordnarna skall betala när en ungdom bereds praktikplats.
I ett antal motionsyrkanden från framför allt Socialdemokraterna förs fram
förslag till ytterligare åtgärder som enligt motionärerna skall leda till ökad
sysselsättning. Det gäller bl.a. förslag om ROT-satsningar och om
investeringar inom trafik- och utbildningsområdena. På utskottets eget
initiativ föreslås att 500 miljoner kronor inom anslaget till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas till stimulansbidrag för
reparation och underhåll av vissa kommunala fastigheter och 100 miljoner kronor
till ombyggnad av äldrebostäder.
Representanter för Socialdemokraterna och Ny demokrati följer upp sina
partimotioner i reservationer i den mån yrkandena inte tillstyrkts.
Propositionen
I proposition 1993/94:66 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) --
efter föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen
1. antar de i propositionen framlagda förslagen till
lag om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter,
lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling,
lag om generellt anställningsstöd,
lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
2. godkänner regeringens förslag om akademikerpraktik (avsnitt 4.4),
3. bemyndigar regeringen att begränsa de åldersgrupper som kan vara aktuella
för ungdomspraktik (avsnitt 4.5),
4. godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
högst 450 miljoner kronor får användas för kringkostnader i samband med
ALU-verksamhet (avsnitt 5),
5. godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
högst 15 miljoner kronor får användas för resebidrag för ALU-anvisade som har
särskilt höga resekostnader (avsnitt 5),
6. godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
högst 5 miljoner kronor får disponeras för en delegation för
arbetslivsutveckling (avsnitt 5.4),
7. godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler (avsnitt 7).
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 i detta betänkandet.
Motionerna
1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om lag
om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter,
2. att riksdagen avslår regeringen förslag i proposition 1993/94:66 om lag om
generellt anställningsstöd,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om lag
om ändring i lagen (1981:690) om socialavgifter,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om
akademikerpraktik,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om att
av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 450 miljoner
kronor får användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om att
av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 5 miljoner
kronor får disponeras för en delegation för arbetslivsutveckling,
7. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 890 miljoner kronor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredskapsarbeten inom ROT-sektorn,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga stöd för ROT-åtgärder avseende flerbostadsfastigheter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa och ungdomar,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomspraktikplatser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningsbidragens storlek,
14. att riksdagen till anslaget B 2, Drift och underhåll av statliga vägar,
på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 1 000 miljoner kronor,
15. att riksdagen till anslaget B 3, Byggande av riksvägar, på tilläggsbudget
för budgetåret 1993/94 anvisar 500 miljoner kronor,
16. att riksdagen till Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område
anvisar ett reservationsanslag på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 på 25
miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen till C 1, Bidrag till folkbildningen, på tilläggsbudget för
budgetåret 1993/94 anvisar 50 miljoner kronor,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om terminsbegränsningen för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
19. att riksdagen till anslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 88 miljoner
kronor att fördelas i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen till anslaget Studiemedel på tilläggsbudget för budgetåret
1993/94 anvisar 50 miljoner kronor,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräkning av statligt stöd för beredskapsarbete,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering mellan beredskapsarbete och ALU-verksamhet,
23. att riksdagen till Kulturmiljövård, särskilda insatser för upprustning av
kulturhistoriskt värdefulla miljöer, på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94
anslår 25 miljoner kronor,
24. att riksdagen beslutar att bidragsramen inom anslaget Stöd till icke
statliga kulturlokaler på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 höjs med 38
miljoner kronor,
25. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anslår 50 miljoner
kronor till om- och tillbyggnader av Bosön,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till kommuner och landsting för att förlänga
uppsägningstiderna.
1993/94:A17 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättningspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadspolitiken,
3. att riksdagen beslutar införa rekryteringsstöd för ungdom enligt vad i
motionen anförts,
4. att riksdagen beslutar införa ett bidragssystem för komptensutveckling i
arbetslivet enligt vad i motionen anförts,
5. att riksdagen beslutar att återinföra de tidigare reglerna för
beredskapsarbeten enligt vad i motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadsutbildning,
7. att riksdagen beslutar att återinföra de tidigare ersättningsnivåerna och
tillämpningsreglerna för utbildningsbidragen enligt vad i motionen anförts,
8. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 5 miljarder
kronor till rekryteringsstöd för ungdom, komptensutveckling i arbetslivet,
beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag enligt vad
som anförts i motionen,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag till nyordning av
ungdomspraktiken,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om akademikerpraktiken,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag till utvidgning av ALU,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ALU,
13. att riksdagen godkänner att endast 300 miljoner kronor får användas för
kringkostnader i samband med ALU-verksamhet enligt vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen avslår regeringens förslag om en ALU-delegation enligt vad
som anförts i motionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om generellt anställningsstöd.
1993/94:A18 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa ett lärlingssystem,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till utformning av
ungdomspraktiken,
3. att riksdagen bifaller i motionen föreslagen utformning av
ungdomspraktiken,
4. att riksdagen beslutar att ungdomspraktiken bör gälla under en
sammanhängande tid av högst 18 månader,
5. att riksdagen beslutar att från den sammanhängande praktiktiden undanta
ferieperioden 15 juni--15 augusti,
6. att riksdagen beslutar att kostnaden för arbetsgivaren skall vara 2 500
kr per månad,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ungdomar som fått en praktikplats före 25-årsdagen bör få
fortsätta praktiktiden ut efter 25-årsdagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ordentlig redovisning av undanträngningseffekterna
och om uppföljning av såväl ungdomspraktiken som ALU,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utländska medborgare med bristfälliga kunskaper i svenska inte
får prioriteras,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om akademikerpraktiken,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om arbetslivsutveckling
(ALU),
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i stället för utökad ALU satsa på fler beredskapsarbeten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i stället för utökad ALU satsa på fler arbeten med
rekryteringsstöd,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om s.k. engahems-ROT,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett generellt
anställningsstöd (GAS).
1993/94:A19 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skapa förutsättningar för att kommunerna skall kunna behålla
vissa anställda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medel för ändamål, som angetts i yrkande 1, tas från
Arbetsmarknadsfonden.
1993/94:A20 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen snarast återkommer med förslag till långsiktiga åtgärder mot
arbetslösheten i första hand för de unga i enlighet med de riktlinjer som
anförts i motionen.
Utskottet
Det arbetsmarknadspolitiska läget
I detta avsnitt redovisas arbetsmarknadsuppgifter för oktober månad 1993
jämfört med motsvarande uppgifter för oktober 1992. I fråga om jämförelser med
år 1991 hänvisar utskottet till sitt betänkande 1992/93:AU11.
Arbetslösheten enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar
(AKU) uppgick i oktober 1993 till 363 000 personer eller 8,5 % av hela
arbetskraften. Jämfört med oktober 1992 då arbetslösheten för män uppgick till
6,8 % och för kvinnor till 4,4 % skiljer sig numera arbetslöshetstalet
ytterligare något mer mellan könen. I oktober 1993 uppgick arbetslösheten till
10 % för män och 7 % för kvinnor.
Arbetslösheten för ungdomar mellan 16 och 24 år uppgick i oktober 1993 till
98 000 personer, vilket kan jämföras med 70 000 personer i oktober 1992.
Långtidsarbetslösheten (arbetslöshet över sex månader) var i oktober 1993
uppe i 125 000 personer jämfört med 68 000 personer vid motsvarande tidpunkt
ett år tidigare.
AMS verksamhetsstatistik visar att antalet arbetslösa sökande vid
arbetsförmedlingen i slutet av oktober 1993 uppgick till 376 000 personer,
vilket kan jämföras med 269 000 personer i oktober 1992.
Totalt under år 1992 har 185 000 personer varslats om uppsägning vilket
motsvarar 4,4 % av alla sysselsatta. Under innevarande år har antalet varsel
minskat något. T.o.m. tredje kvartalet 1993 har 97 700 personer varslats,
jämfört med 124 100 under motsvarande period förra året. I oktober 1993
varslades 10 000 personer om uppsägning, vilket innebär en halvering av antalet
jämfört med oktober 1992 (20 000).
Efterfrågan på arbetskraft är alltjämt låg. Antalet nyanmälda lediga platser
med mer än 10 dagars varaktighet uppgick i oktober 1993 till 18 700 jämfört med
16 100 i oktober 1992.
Antalet sysselsatta enligt AKU uppgick i oktober 1993 till 3 895 000
personer, vilket innebär en minskning med 220 000 personer under ett år. Mer än
hälften av minskningen (124 000) faller på männen.
Antalet sysselsatta inom industrin, vilka i oktober 1992 uppgick till 813 000
personer, beräknas i oktober 1993 till 741 000 personer, dvs. en minskning på
72 000 personer. Sysselsättningen inom byggnadsindustrin har på ett år minskat
med 34 000 personer och uppgår i oktober 1993 till 240 000 personer.
Inom området privata tjänster (exkl. samfärdsel och handel) har antalet
sysselsatta från oktober 1992 till oktober 1993 minskat från 736 000 personer
till 717 000 personer. Under samma period har antalet sysselsatta inom området
offentliga tjänster minskat från 1 370 000 personer till 1 319 000 personer.
För helåret 1992 uppgick antalet deltidsarbetande till 1 020 000 personer.
Tredje kvartalet i år var antalet deltidsarbetande 966 000, en minskning med 48
000 jämfört med samma tid förra året.
I oktober 1993 uppgick arbetskraften till 4 258 000 personer, vilket innebär
en minskning med 102 000 personer jämfört med oktober 1992. Ungdomar i åldern
16--24 år svarar för större delen av denna minskning; arbetskraften omfattade
55 000 färre ungdomar i oktober 1993 än ett år tidigare.
Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder vid olika
tidpunkter under en tioårsperiod framgår av följande tabell. (Vissa uppgifter
har ändrats jämfört med tidigare beroende på att statistiken reviderats fr.o.m.
juli 1989.)
Totalt antal personer 177 900 194 400 158 700 290 900 280 800
*Ny statistik fr.o.m. år 1990
**Avser ungdomslag --juni 1989, inskolningsplatser juli 1989--juni 1992,
ungdomspraktikplatser juli 1992--
***Ny åtgärd fr.o.m. jan. 1993
****Avser september 1993
Källa: SCB och AMS
Enligt Konjunkturinstitutets höstprognos fortsätter konjunkturuppgången i USA
samtidigt som produktionen stagnerar i Japan och faller i Västeuropa. Den
största produktionsminskningen sker i Tyskland, och BNP väntas falla i de
flesta europeiska länderna med undantag av bl.a. Storbritannien där
produktionen nu vänt uppåt.
I regeringens proposition om inriktningen av den ekonomiska politiken (prop.
1993/94:25) konstateras att BNP-tillväxten för OECD-området som helhet beräknas
till ca 0,75 % för år 1993 jämfört med 1,6 % för 1992.
För Sveriges del redovisas i propositionen en beräknad minskning av BNP med
1,7 % resp. 2,8 % för åren 1992 och 1993. Utvecklingen för år 1994 bedöms
medföra en tillväxt i BNP på 1,9 %. Regeringen uttrycker i propositionen en
försiktig optimism: "Nedgången i den svenska ekonomin synes nu vara på väg att
upphöra." (s. 52)
Enligt SCB:s nationalräkenskaper, vilka redovisats i slutet av mars 1993,
blev minskningen av BNP 1,7 % under år 1992.
Konjunkturinstitutets prognos från oktober 1993 innebär att BNP väntas falla
med 2,8 % under år 1993 för att vända uppåt under år 1994 och medföra en
tillväxt på 1,2 %. Industriinvesteringarna väntas öka med hela 10 % under år
1994.
I regeringens ekonomiska proposition beräknas den genomsnittliga
arbetslösheten stiga till 8 % år 1993 och till 8,4 % år 1994. Under det
sistnämnda året väntas arbetslösheten plana ut och sedan successivt sjunka.
Enligt Konjunkturinstitutets oktoberprognos kommer arbetslösheten att uppgå
till 8 % under år 1993 och till 8,7 % under år 1994.
AMS höstprognos från slutet av oktober 1993 täcker utvecklingen fram till
årsskiftet 1994/95. Enligt denna prognos beräknas den genomsnittliga
arbetslösheten till 8,3 % under år 1993 och till 9,1 % nästa år. Under hösten
och vintern 1993/94 minskar arbetslösheten främst genom ökade
arbetsmarknadpolitiska åtgärder. Efterfrågan på arbetskraft förutses öka under
1994, men mycket talar för att det dröjer ända till andra halvåret innan
sysselsättningen ökar något och arbetslösheten börjar sjunka till följd av att
fler får arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Inriktningen av politiken
Propositionen
Arbetslösheten är vårt allvarligaste problem, heter det i propositionen. Den
innebär ett samhällsekonomiskt slöseri med resurser och leder till sociala
problem och spänningar i samhället. Kampen mot arbetslösheten står därför i
centrum för den ekonomiska politiken.
Vägen ur arbetslöshetskrisen blir lång och mödosam. Kort- och långsiktiga
problem måste ses i ett sammanhang. Tilltro till politikens långsiktighet ger
styrka åt kampen mot arbetslöshet på kort sikt. En aktiv arbetsmarknadspolitik
innebär investering i människor. Kunskaper och färdigheter kan vidmakthållas
och utvecklas.
I propositionen pekas på en rad åtgärder som vidtagits mot arbetslösheten.
Förutom stora tillskott till arbetsmarknadspolitiska insatser av traditionellt
snitt nämns utbyggnaden av ett tredje gymnasieår, fler platser inom högskolan,
infrastrukturinvesteringar, ROT-verksamhet, ungdomspraktik och
arbetslivsutveckling.
Den öppna arbetslösheten har pressats ned efter sommaren. Anledningen härtill
är snabb insats av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. En fortsatt utbyggnad
av dessa under hösten väntas medföra en ytterligare nedgång av den öppna
arbetslösheten.
Även om det svenska näringslivets konkurrenskraft starkt har förbättrats syns
effekterna på arbetsmarknaden först på litet sikt. I propositionen understryks
dock att det skett en stark nedgång av antalet varsel om uppsägning och att
antalet nyanmälda platser inte längre minskar.
Kampen mot långtidsarbetslöshet, speciellt bland ungdomar, måste ställas ännu
mer i förgrunden, heter det i propositionen. Samhället har ett ansvar för att
ungdomarna länkas in i arbetslivet. Långtidsarbetslöshet innebär stora
individuella påfrestningar, samtidigt som omfattande produktiva resurser läggs
i träda och riskerar att raseras.
Förslagen i propositionen avser att ta till vara mänskliga resurser. De är
ett uttryck för arbetslinjen -- trots en mycket låg arbetskraftsefterfrågan.
Förslagen syftar till att ge de arbetslösa produktiva och utvecklande
alternativ, att motverka ytterligare arbetslöshet inom kommuner och landsting
samt att underlätta återgången till en reguljär arbetsmarknad när produktionen
ökar.
I propositionen föreslås ändringar beträffande de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna ungdomspraktik och arbetslivsutveckling (ALU). Dessutom läggs ett
förslag om ett generellt anställningsstöd (GAS) för att stimulera till nya
reguljära arbeten. Slutligen föreslås en ändring i bestämmelserna om bidrag
till samlingslokaler.
Motioner om inriktningen av politiken
Socialdemokraterna framhåller i sin motion A16 att arbetslösheten blivit
mycket värre än vad regeringen förutspådde i våras. Trots det finns inga
förslag på kraftfulla åtgärder för att bryta denna negativa utveckling. Värst
är det för de långtidsarbetslösa, som blir allt fler. Arbetsmarknadspolitiken
blir allt mindre effektiv. Kontantstöd ökar på bekostnad av de aktiva
åtgärderna, som blir av allt sämre kvalitet.
Mycket kraftfulla åtgärder inom alla politikområden måste nu till för att ta
itu med den viktigaste frågan av alla, nämligen den att skapa fler jobb och
bekämpa arbetslösheten, heter det i motionen.
För att understödja en utveckling mot tillväxt, måste de
arbetsmarknadspolitiska insatserna öka och i stor utsträckning inriktas mot
näringslivet. Det skall ske genom en rad insatser på olika samhällsområden.
Socialdemokraterna erinrar om att ungdomspraktik och ALU var tänkta att
användas i sista hand om inga bättre fungerande åtgärder stod till buds. Nu är
dessa åtgärder på väg att bli de dominerande, något som av flera skäl är mycket
allvarligt. I stället vill Socialdemokraterna bl.a. stimulera ROT-program av
lägenheter i flerfamiljshus och ROT-projekt i kommunerna, öka investeringarna
inom Vägverket och införa generösa rekryteringsstöd. Extra satsningar föreslås
för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Åtgärder bör
vidtas för att förhindra att tusentals kommunalt anställda går ut i öppen
arbetslöshet. Förslag läggs fram om fler platser inom utbildningsväsendet.
Sammantagna innebär förslagen en sysselsättningseffekt på 110 000 fler jobb
och 8 000 fler i utbildning. Nettokostnaden för de samlade åtgärderna, dvs.
efter avdrag för ökade intäkter och minskade utgifter, blir enligt motionärerna
ca 2 miljarder kronor.
Socialdemokraterna vill mot den redovisade bakgrunden ha ett tillkännagivande
om den aktiva arbetsmarknadspolitiken.
Även Vänsterpartiet vill enligt motion A17 ha en mycket aktivare
inriktning av arbetsmarknadspolitiken mot den ordinarie arbetsmarknaden.
Regeringen avlägsnar sig alltmer från arbetslinjen, hävdar motionärerna.
Åtgärder krävs för att ge jobb både i industrin och inom tjänstesektorn.
Investeringar inom infrastruktur och ROT-sektor, tidigareläggning av statliga
industribeställningar och satsningar inom energi- och miljöteknik som ger nya
order är exempel på åtgärder som ger jobb. Insatser inom landskaps- och
kulturminnesvård ger snabb sysselsättning. Näringspolitiska initiativ för
underleverantörer skapar bas för industriell expansion. Satsning på
utbildningsväsendet över hela linjen är av stor betydelse, heter det i
motionen.
Nedskärningar inom statlig och kommunal sektor bör inte ske i detta
allvarliga sysselsättningsläge. Inte heller avreglering eller bolagisering av
statlig verksamhet. En utökad försöksverksamhet med arbetstidsförkortning och
en begränsning av övertidsuttaget bör ske.
Motionärerna vill ha ett tillkännagivande om sysselsättningspolitiken i
enlighet med vad sålunda anförts.
Så mycket som möjligt av de arbetsmarknadspolitiska medlen bör satsas på den
ordinarie arbetsmarknaden som ett komplement till insatserna på andra
politikområden, framhålls i motionen.
En kombination av rejäla satsningar på kompetensutveckling i arbetslivet och
ett rekryteringsstöd skulle få stora sysselsättningseffekter. Den inriktning
som arbetsmarknadspolitiken fått innebär att de åtgärder som infördes som
sistahandsåtgärder har förvandlats till ordinarie volymåtgärder, anser
motionärerna.
På sikt är det både billigare och ger väsentligt större
sysselsättningseffekter att satsa på traditionella arbetsmarknadspolitiska
insatser som arbetsmarknadsutbildning, rekryteringsstöd och beredskapsarbeten.
Vänsterpartiet vill ha ett tillkännagivande om arbetsmarknadspolitiken i
enlighet med vad sålunda anförts.
Utskottets överväganden
Påfrestningarna på arbetsmarknaden är mycket stora och kommer enligt
prognoserna sannolikt att kulminera under nästa budgetår, även om
arbetslösheten då kommer att plana ut och sedan successivt sjunka.
Den svenska konkurrenskraften har starkt förbättrats. Förbättringen har bl.a.
slagit igenom i form av ökad orderingång, produktion och export. Effekterna på
arbetsmarknaden kommer dock alltid med en betydande eftersläpning.
Utskottet konstaterar att alltfler människor blir långtidsarbetslösa och
riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Särskilt allvarlig är
långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Förutom ett stort socialt problem
innebär situationen att återgången till en väl fungerande arbetsmarknad längre
fram försvåras. I dagens läge måste därför samhällets åtgärder koncentreras på
att motverka en sådan utveckling.
Det är mot denna bakgrund man skall se regeringens och motionärernas
framlagda förslag till åtgärder.
På många samhällsområden har det vidtagits en rad åtgärder. Utöver stora
tillskott till arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan nämnas utbyggnaden av ett
tredje gymnasieår, fler platser inom högskolan, infrastruktursatsningar,
ROT-verksamhet.
Arbetslinjen skall gälla och utgångspunkten måste vara att de
arbetsmarknadspolitiska resurserna skall användas till de mest utsatta
grupperna.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har inför utskottet uppgett att det märks en
tydlig svårighet att nå upp till de volymer på de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna som förutsattes i riksdagens beslut inför detta budgetår. Samtidigt
med en viss åtgärdströtthet såväl hos de arbetssökande som arbetsgivarna kan en
förklaring vara att lågkonjunkturen varat för länge denna gång.
I en skrivelse till regeringen den 19 november 1993 med begäran om ändrad
disposition av medel på anslaget B 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har AMS
ytterligare utvecklat sin syn på orsakerna till dessa svårigheter. AMS gör i
skrivelsen bedömningen att det inte är möjligt att nå upp till de beräknade
åtgärdsvolymerna. Det finns därför utrymme för andra satsningar inom ramen för
B 2-anslaget. AMS pekar på två områden inom vilka det är möjligt att göra
insatser, nämligen utbildningssatsningar inom kommunerna och insatser inom
byggsektorn genom medel till ROT-åtgärder.
Det förhållandet att Sverige av allt att döma nu befinner sig i
inledningsfasen till en konjunkturuppgång innebär att man nu måste börja
omläggningen av politiken i riktning mot marknadsmässiga, "riktiga", arbeten.
På så sätt kan arbetsmarknaden snabbare svara på en ökande efterfrågan.
Det sagda innebär emellertid inte enligt utskottets mening att den ekonomiska
situationen och arbetsmarknadsläget kan bedömas som så stabilt att det redan i
dag är möjligt att med säkerhet bedöma effekterna av de förslag som läggs fram
på skilda områden.
Den inriktning av politiken som förordats i de av riksdagen godkända
betänkandena 1992/93:AU11 och 1992/93:AU19 (rskr. 258) samt det av riksdagen
godkända betänkandet 1992/93:FiU30 (rskr. 447) bör därför enligt utskottets
uppfattning i allt väsentligt ligga fast även inför det kommande budgetåret.
De förändringar som föranleds av att vissa motionsyrkanden på några punkter
vinner bifall ändrar inte på något avgörande sätt den inriktning av politiken
som genom tidigare riksdagsbeslut lagts fast.
Med det sagda avvisar utskottet en ändrad inriktning av politiken i enlighet
med Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag. Av detta följer att
utskottet avstyrker motionerna A16 och A17 i nu behandlade delar.
Utskottet kommer i den följande framställningen att behandla
regeringsförslagen om ungdomspraktik, arbetslivsutveckling (ALU) och generellt
anställningsstöd (GAS) jämte motioner väckta i anslutning härtill. I
beredningsunderlaget ingår även ett yttrande från socialförsäkringsutskottet om
GAS liksom Lagrådets yttrande över lagförslagen i denna del. Vidare kommer
utskottet att ta ställning till övriga motionsförslag som väckts med anledning
av propositionen. Utskottet har i dessa delar inhämtat yttranden från resp.
fackutskott.
Ungdomspraktik
Tidigare beslut om ungdomspraktik
Med anledning av regeringens proposition 1991/92:124 fattade riksdagen våren
1992 beslut om en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd för ungdomar, ungdomspraktik
(1991/92:AU11, rskr. 252). Bakgrunden var den snabbt ökande arbetslösheten
bland de unga. Åtgärden var en försöksverksamhet under tiden den 1 juli 1992 --
den 30 juni 1993. Den innebar att ungdomar i åldern 18--24 år skulle erbjudas
arbetsmarknadsutbildning på heltid med praktik förlagd till arbetsplatser inom
hela arbetsmarknaden. Den unge skulle få inskolning, handledning och praktisk
yrkesutbildning på arbetsplatsen. Praktiktiden skulle vara sex månader och
utbildningsbidrag skulle utges till den unge. Platserna fick inte användas för
att ersätta annan arbetskraft.
Medel anvisades för 39 000 ungdomspraktikplatser för budgetåret 1992/93.
Åtgärden fick mycket snabbt genomslag. Efter förslag av regeringen i
proposition 1992/93:50 anvisade riksdagen (AU2y, FiU1, rskr. 124) medel för
ytterligare 36 000 platser, totalt således för budgetåret 1992/93 75 000
platser. Genom sistnämnda beslut ändrades även delar av regelsystemet. Bl.a.
blev det möjligt att förlänga praktiktiden med ytterligare sex månader efter en
lämplighetsprövning av arbetsförmedlingen.
I anslutning till proposition 1992/93:150 beslutade riksdagen (AU8y, FiU:30,
rskr. 447) våren 1993 att förlänga försöksverksamheten t.o.m. den 30 juni 1994.
Samtidigt beslutade riksdagen att öka antalet platser till 100 000 i genomsnitt
per månad. Dessutom skulle bl.a. nyutexaminerade högskoleutbildade ungdomar i
åldern 25--29 år med minst 120 poäng i examen kunna anvisas ungdomspraktikplats
i högst tre månader. 3 000 platser anvisades. Bakgrunden till det senare
beslutet var den försämrade arbetsmarknaden för denna grupp arbetssökande.
Regeringens förslag om ungdomspraktik
I den föreliggande propositionen redogörs för olika undersökningar som gjorts
om erfarenheter och resultat av ungdomspraktiken (s. 15 f.). AMS redovisade i
en rapport i oktober 1993 att i genomsnitt 21,2 % av dem som deltagit i sådan
praktik under 1992/93 fick arbete. Med arbete menas förutom reguljärt arbete
även anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och
Samhall.
Den kritik som framförts mot ungdomspraktiken att den kan ha inneburit
undanträngning av reguljärt arbete bemöts i propositionen på följande sätt.
Det är oundvikligt att vissa problem uppstår när en åtgärd får en sådan stor
omfattning som ungdomspraktiken. Undanträngningseffekten skall jämföras med
att ca 120 000 ungdomar fick värdefull praktik i arbetslivet föregående år.
Systemet med ungdomspraktik är en åtgärd i ett mycket svårt
arbetsmarknadsläge. Det är viktigt att anpassa systemet till det faktiska
konjunkturläget. Även om det finns tecken på en positiv utveckling av ekonomin
kommer det svåra arbetsmarknadsläget att bestå för ungdomar. Systemet med
ungdomspraktik bör därför förlängas t.o.m. den 30 juni 1995.
Regeringens bedömning är att det nu är tid att modifiera systemet på så sätt
att det i ännu högre grad leder till reguljär anställning efter praktiktidens
slut. Det föreslås att praktikanordnaren åtar sig att betala ett bidrag till
staten för ungdomspraktikanten. Förslaget motiveras av bl.a. statsfinansiella
skäl. Under de första sex månaderna av ungdomspraktiken får praktikanordnaren
betala ett finansieringsbidrag på 1 000 kr per månad för varje praktikant
som tas emot. Efter denna sexmånadersperiod kan praktiken förlängas hos samma
anordnare under förutsättning att denne kommer överens med arbetsförmedlingen
att anställa den unge efter praktikperiodens slut. Under denna senare
sexmånadersperiod höjs finansieringsbidraget till 3 000 kr per månad. Om
anordnaren inte vill förlänga praktikperioden ytterligare sex månader skall den
unge anvisas ny praktikplats hos en annan anordnare. Finansieringsbidraget blir
då 1 000 kr. Finansieringsbidragen föreslås bli avdragsgilla i
praktikanordnarens rörelse.
I denna del föreslår regeringen att för den som påbörjat sin ungdomspraktik
senast den 31 december 1993 skall de äldre bestämmelserna gälla.
Möjligheterna till praktik under sommarmånaderna föreslås utökade för den som
anvisats en plats före den 1 maj. Skälet härtill är det rådande
arbetsmarknadsläget och svårigheterna för ungdomar att få sysselsättning under
denna tid. Att då stanna kvar på en ungdomspraktikplats borde öka den unges
möjligheter att få ett reguljärt arbete till hösten. Ungdomspraktik under
ferieperioden 15 juni--15 augusti får dock inte avse traditionella
feriearbetsområden.
Regeringen föreslår särskilda bestämmelser för funktionshindrade ungdomar
m.m. Praktikplatser skall kunna anvisas till dessa utan att praktikanordnaren
åtar sig att betala finansieringsbidrag.
Som ovan nämnts kan nyexaminerade högskoleutbildade i åldern 25--29 år
fr.o.m. innevarande budgetår få ungdomspraktik i högst tre månader. Riksdagen
har tidigare beslutat begränsa verksamheten till 3 000 platser. Regeringen
anser det vara olämpligt att så snart efter starten införa ett
finansieringsbidrag för dessa praktikanter. Däremot föreslår regeringen att den
bemyndigas att vid eventuellt behov utvidga antalet platser för
akademikerpraktik inom ramen för oförändrade resurser.
Ungdomspraktikens omfattning planeras för innevarande budgetår till att i
genomsnitt 100 000 ungdomar per månad skall delta i ungdomspraktik. Kostnad
beräknas till 7,9 miljarder kronor. Praktikanordnarna beräknas att under
perioden januari--juni 1994 erlägga bidrag på sammanlagt 300 miljoner kronor
till staten. Helårseffekten på det föreslagna finansieringsbidraget beräknas
vid oförändrad volym till 1,0 miljarder kronor netto efter skatt. Utfallet är
beroende av omfattningen av 3 000-kronorsplatserna. Kostnaderna för
ungdomspraktik under ferietid som infaller under nuvarande budgetår (dvs. juni
månad 1994) ryms inom anslaget.
Motioner om ungdomspraktik
Beträffande regeringens förslag om ungdomspraktik är Socialdemokraterna
som ovan nämnts kritiska till att åtgärden kommit att bli dominerande i
förhållande till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Socialdemokraterna är
dock positiva till att fortsätta en provperiod efter den 1 juli 1994, men anser
att längden för en praktikplats då skall skäras ned till fyra månader.
Som skäl för detta förslag anförs att det nu är dags att börja omvandla
ungdomspraktikplatserna till riktiga jobb, något som regeringen också insett.
Socialdemokraterna menar emellertid att regeringen går för långsamt fram.
Som en bra modell att använda när praktikplatserna skall omvandlas till
anställningar pekar motionärerna på det avtal som träffats mellan Svenska
Metallindustriarbetareförbundet och Sveriges Verkstadsindustrier. Avtalet har
till syfte att erbjuda ungdomar en ettårig styrd kompetensutveckling i
verkstadsföretag. Ungdomarna är ungdomspraktikanter under fyra månader,
därefter får de anställning i företaget under åtta månader. Om möjligt övergår
anställningen därefter till fast anställning. Företagen förutsätts få
rekryteringsstöd. Socialdemokraterna menar att det är viktigt att stödja en
sådan utveckling.
I detta sammanhang föreslår Socialdemokraterna att ett generöst
rekryteringsstöd om 80 % av lönekostnaden skall utgå för 20 000
ungdomar. Stödet bör utgå om man anställer en ungdom som man har haft som
praktikant. Därmed skall ingen ungdom behöva vara praktikant hos en
arbetsgivare längre tid än sex månader.
Ny demokrati anser i sin partimotion A18 att ungdomspraktiken är ett steg
i rätt riktning för att lotsa ungdomar till riktiga jobb. Det är viktigt att
ungdomar får direkt utbildning i företagen.
Motionärerna föreslår införandet av ett lärlingssystem och vill ha ett
tillkännagivande härom.
Det föreliggande förslaget om ungdomspraktik avvisas dock. Motionärerna
riktar kritik mot det föreslagna delfinansieringssystemet, som de finner
krångligt och byråkratiskt samt dessutom innebär kontrollproblem. En annan
invändning är att det inte finns någon riktig redovisning om hur
undanträngningseffekterna ser ut. Motionärerna vill ha en ordentlig redovisning
av dessa effekter.
Motionärerna avstyrker även förslaget om möjligheterna att utvidga
akademikerpraktiken.
Som alternativ till regeringsförslagen om ungdomspraktik vill
motionärerna ha en sammanhängande ungdomspraktik om högst 18 månader till en
kostnad för anordnaren på 2 500 kr per månad. Undantag skall göras för perioden
15 juni--15 augusti. Om praktikanordnaren använder sig av ungdomspraktikanten
under denna tid skall marknadsmässig lön utgå.
Den som fått en praktikplats före fyllda 25 år skall få fortsätta praktiktiden
ut.
Motionärerna påtalar att utländska medborgare med bristfälliga kunskaper i
svenska inte skall prioriteras utan anser att kunskaper i svenska språket måste
kunna krävas för inträde på arbetsmarknaden.
Även Vänsterpartiet avvisar i motion A17 regeringens förslag till
nyordning av ungdomspraktiken. Som framgått av den föregående framställningen
anser Vänsterpartiet att åtgärden har blivit en förstahandsåtgärd. Motionärerna
pekar på riskerna med systemet: bl.a. undanträngning av ordinarie
arbetstillfällen, sammanblandning av arbete och praktik. Det är därför dags att
nu påbörja nedtrappningen av denna åtgärd.
Regeringens förslag innebär en förstärkning av åtgärdens negativa drag.
Praktikperioden skall inte förlängas utan förkortas. Den bör åtföljas av
anställning, gärna förstärkt med ett förhöjt rekryteringsstöd under nio
månader. Det föreslagna finansieringssystemet inrymmer rättsliga och
administrativa risker.
Vänsterpartiet säger också nej till en förlängning av akademikerpraktiken och
kräver i stället att nuvarande tremånadersperiod skall åtföljas av anställning.
I motion A20 av Jan Fransson m.fl. (s) vill motionärerna ha långsiktiga
åtgärder mot arbetslösheten, i första hand för de unga. Motionärerna pekar på
de sociala problem som blir resultat av den nuvarande
sysselsättningssituationen för i synnerhet ungdomar. Alla unga måste ges en
garanti om arbete och utbildning för att förhindra långtidsarbetslöshet och
utslagning, framhåller motionärerna.
Utskottets överväganden om ungdomspraktik
Riksdagen har som redovisats i den föregående framställningen i tidigare
beslut ställt sig bakom användningen av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden
ungdomspraktik. Försöksverksamheten skall pågå t.o.m. den 30 juni 1994.
Nu föreslås att systemet med ungdomspraktik förlängs t.o.m. den 30 juni 1995.
Vidare föreslås på sätt som ovan redovisats att praktikanordnaren betalar ett
avdragsgillt finansieringbidrag för varje praktikant som tas emot. För den som
påbörjat en praktikperiod senast den 31 december 1993 skall de tidigare
bestämmelserna gälla.
Regeringen vill dessutom ha bemyndigande att ändra nivån på
fiansieringsbidragen liksom att begränsa de åldersgrupper som är aktuella i
förevarande hänseende. Skälet härtill är att arbetsmarknaden för ungdomar så
snart som möjligt skall kunna återgå till det normala. Regeringen hemställer
också om bemyndigande att utvidga akademikerpraktiken inom ramen för givna
resurser.
Möjligheterna till praktik under sommarmånaderna föreslås utökade under vissa
förutsättningar.
De invändningar som i motionerna riktas mot regeringsförslagen i denna del
kan utskottet ha viss förståelse för. När ungdomspraktik infördes som
arbetsmarknadspolitisk åtgärd våren 1992 diskuterades ingående eventuella
negativa konsekvenser i samband med användningen av denna åtgärd. Den ansågs
emellertid som ett vettigt sätt för de unga att utnyttja den tid då de står
utanför reguljärt arbete. Dessutom bidrog åtgärden till att förhindra en
socialt oacceptabel utslagning av stora grupper ungdomar.
Av de redovisningar som lämnats om ungdomspraktiken framgår att åtgärden i
huvudsak varit positiv för såväl ungdomarna som praktikanordnarna. Alternativet
för ungdomarna hade med all sannolikhet varit sysslolöshet med permanent
kontantbidrag.
Regeringen beslutade den 25 november 1993 att bemyndiga chefen för
Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en parlamentariska kommitté som skall
se över arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning
som regeringen nyligen beslutat om.
Utskottet förutsätter att en noggrann utvärdering av ungdomspraktiken
görs inom ramen för denna utredning. Senast den 31 december 1994 skall
kommittén enligt direktiven (dir. 1993:132) lämna ett delbetänkande som
innehåller en utvärdering av hela den nuvarande arbetsmarknadspolitiken.
Med det anförda får motion A18 anses tillgodosedd i denna del.
Utskottet har tidigare uttalat, senast i sitt yttrande (1992/93:AU8y) till
finansutskottet i samband med kompletteringspropositionen, att ungdomspraktiken
är en exceptionell åtgärd i en lågkonjunktur med ett mycket svårt
arbetsmarknadsläge särskilt för ungdomar. Enligt utskottets uppfattning
föreligger alltjämt ett sådant allvarligt arbetsmarknadsläge att det är
motiverat att fortsätta en extraordinär åtgärd för ungdomarna. Utskottet vill
emellertid ånyo understryka att åtgärden är en sistahandslösning efter det att
alla andra möjligheter prövats.
Utskottet anser att man måste börja överväga en återgång till en reguljär
arbetsmarknad för ungdomar. Som utskottet ser det innebär de förslag regeringen
lägger fram steg i denna riktning. En ännu tidigare övergång till ett system
med exempelvis rekryteringsstöd som föreslås i motionerna A16 (s) och A17 (v)
ser utskottet som alltför optimistiskt mot bakgrund av de prognoser som
redovisats i den föregående framställningen om en långsam uppgång av
sysselsättningen. Ungdomspraktik i högst 18 månader, som föreslås i motion A18
(nyd), är å andra sidan en alltför lång period, men synes rent principiellt
ligga i linje med regeringens förslag. Det modifierade åtgärdssystem som nu
föreslås avlösa det nuvarande bör på lång sikt ge goda förutsättningar till
inträde på arbetsmarknaden för de unga.
Det är enligt utskottets uppfattning rimligt att praktikanordnaren får bidra
med en delfinansiering av verksamheten. De farhågor som kommer till uttryck i
motionerna A16 och A17 för rättsliga och administrativa problem om förslaget
genomförs förefaller överdrivna. Självfallet är det viktigt att vaksamt följa
verksamheten så att oönskade effekter inte uppstår. Denna uppgift bör ligga
inom ramen för den referensgrupp bestående av parterna på arbetsmarknaden och
AMS, som på utskottets initiativ tillsattes när ungdomspraktiken infördes.
Utskottet biträder föslaget om ett finansieringsbidrag på 1 000 kr den första
perioden. Ett belopp om 3 000 kronor bedömer utskottet som rimligt under den
andra perioden.
Regeringen bör få ett bemyndigande att begränsa de åldersgrupper som är
aktuella för ungdomspraktik. Genom ett sådant bemyndigande ges bl.a. vid behov
en möjlighet till en tidigare avtrappning av denna åtgärd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att vid behov utvidga
akademikerpraktiken.
Det är även viktigt att vid behov snabbt kunna ändra nivåerna på
finansieringsbidraget liksom att även utsträcka möjligheten att använda
bidraget vid akademikerpraktiken. Regeringen bör ges ett sådant bemyndigande.
Förslaget i motion A18 (nyd) om undantag från praktiktiden under ferietid
ligger såvitt utskottet har förstått det nära regeringens uppfattning och bör
därmed inte föranleda någon särskild åtgärd.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts föreslår utskottet att riksdagen antar
det framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:322) om
ungdomspraktikanter.
Vidare bör regeringen ges bemyndigande att begränsa de
åldersgrupper som är aktuella för ungdomspraktik och att ändra
nivåerna på och användningsområdet för finansieringsbidraget.
Motion A18 får med det anförda anses i huvudsak tillgodosedd.
Motionerna A16 och A17 avstyrks därmed i aktuella delar.
Beträffande frågan om vid vilken ålder anvisning till en ungdomspraktikplats
skall upphöra vill utskottet anföra följande. Enligt vad utskottet inhämtat
sker anvisning till praktikplats till en ungdom som närmar sig 25 år i
normalfallet fram till den dag den unge fyller 25 år. Skulle det ändå hända att
praktikplats anvisas för längre tid upphör anvisningen när den unge fyller 25
år.
Som utskottet ser det finns det inte skäl att ändra denna ordning. För en
ungdom som fyllt 25 år står andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder till buds,
exempelvis arbete med rekryteringsstöd, arbetsmarknadsutbildning,
beredskapsarbete. Med det anförda avstyrks motion A18 i berörd del.
Beträffande resonemanget i motion A18 om prioriterade grupper har
statsmakterna i skilda beslut under en följd av år tagit ställning för att
långtidsarbetslösa, ungdomar och invandrare skall prioriteras vid användningen
av den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen. Kunskaper i svenska språket är
naturligtvis en förutsättning för att kunna göra sig gällande på den svenska
arbetsmarknaden. För att underlätta detta inträde står olika möjligheter till
buds. En bra ordning därvidlag är när en invandrare kan växla mellan arbete och
undervisning som exempelvis kan komma i fråga vid anställning med
rekryteringsstöd. Med det anförda avstyrks motion A18 i denna del.
Om situationen på arbetsmarknaden skulle förbättras snabbare vill utskottet
peka på den möjlighet som står till buds med gällande bestämmelser
om rekryteringsstöd. Enligt dessa bestämmelser kan sådant stöd lämnas till
arbetsgivare för att underlätta anställning i de fall arbetsförmedlingen inte
kan finna annan väg att lösa den arbetslöses sysselsättningssituation.
Rekryteringsstöd uppgår till högst 65 % av lönekostnaden per månad, dock högst
14 300 kr och kan utgå under högst 6 månader. Utskottet som under hand inhämtat
att den genomsnittliga bidragsprocenten ligger på ca 50 % anser att man för att
underlätta anställning av ungdomar i större utsträckning bör använda sig av den
högre bidragsprocenten.
Däremot är utskottet inte berett att biträda förslaget i motion A16 (s) om
ett förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar. Detta förslag bör därför avslås.
Utskottet tar i detta sammanhang upp Ny demokratis förslag om ett
lärlingssystem. Riksdagen har tidigare behandlat ett likartat förslag från Ny
demokrati (1992/93:FiU1, rskr. 134). Vid sin behandling av detta förslag
refererade finansutskottet till såväl utbildnings- som
arbetsmarknadsutskottens yttranden över förslaget, som väcktes i anslutning
till kompletteringspropositionen. Dessa utskott avstyrkte Ny demokratis förslag
mot bakgrund av det beslut som tillkom under riksmötet 1991/92 och som innebar
att ett nytt system för utbildning av lärlingar infördes. Finansutskottet
avstyrkte därmed förslaget.
Arbetsmarknadsutskottet anförde i sitt yttrande 1992/93:AU2y följande:
När det gäller förslaget om ett lärlingssystem vill utskottet hänvisa till
riksdagens beslut om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. (prop.
1991/92:157, UbU26, rskr. 311) som innebär bl.a. att en ny utbildning för
lärlingar införs i gymnasieskolan inom ramen för individuella program. Den nya
lärlingsutbildningen skall vara en kombination av sådan utbildning som sker i
ett företags regi, inom ramen för ett anställningsförhållande, och studier av
vissa ämnen i gymnasieskolan. Lärlingarnas anställningsförhållanden under den
tid de är i företagen är en fråga för parterna på arbetsmarknaden att komma
överens om.
Utbildningsutskottet har i ett enigt betänkande (1993/94:UbU2) den 2 december
i år om ett likartat yrkande anfört:
Utskottet konstaterar att den nuvarande skollagen just innebär möjlighet att
ordna individuella program i gymnasieskolan för elever som vill kombinera
yrkesutbildning i ett anställningsförhållande med studier av vissa ämnen i
skolan. Denna form av lärlingsutbildning infördes den 1 juli 1992 efter förslag
i proposition 1991/92:157 (bet. UbU26, rskr. 311). Det tyska lärlingssystemet
innebär enligt motionärerna att staten reglerar även den yrkesutbildning i
företagsregi som ingår i lärlingsutbildningen. Så är inte fallet med det
svenska systemet. Utskottet har inte funnit anledning att förändra den
nuvarande svenska lärlingsutbildningen i det avseendet och föreslår att
riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi211 yrkande 15 och 1992/93:Ub499.
Arbetsmarknadsutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning i denna
fråga, varför förslaget i motion A18 avstyrks.
Arbetslivsutveckling (ALU)
Tidigare beslut om ALU
Efter förslag i proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den
svenska ekonomin beslöt riksdagen (AU2y, FiU1, rskr. 134) i december 1992 om en
ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, arbetslivsutveckling (ALU). Bakgrunden till
beslutet var arbetsmarknadsläget med en snabb ökning av antalet
långtidsarbetslösa. Tanken med ALU var att möjliggöra en aktivare användning av
medlen till arbetslöshetsförsäkringen. Systemet skulle vara en
försöksverksamhet och pågå under två år från och med den 1 januari 1993.
Med denna åtgärd skulle arbetslösa med rätt till a-kassa erbjudas möjligheter
att delta i olika aktiviteter. Den skulle komma i fråga när den arbetslöse inte
kunde få arbete, utbildningsplats eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
ALU fick inte störa den ordinarie verksamheten, betonades det. Den fick inte
heller äventyra konkurrensförhållandena. Åtgärden fick inte ersätta ordinarie
arbeten och inte heller fylla ett produktionsbehov hos arbetsgivare.
Genom riksdagens beslut (prop. 1992/93:105, AU7, rskr. 186) i mars 1993
utvidgades systemet med ALU från och med den 1 april 1993. Ändringen innebar
att personer med kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) skulle kunna delta i denna
verksamhet.
I regelverket infördes ytterligare en ändring genom riksdagens beslut (prop.
1992/93:150, AU8y, FiU30, rskr. 447) i juni 1993. Ändringen innebar att den som
vägrar delta i ALU kan avstängas från ersättning.
Regeringens förslag om ALU
Av de problem som samhället nu ställs inför är långtidsarbetslösheten ett av
de allvarligaste heter det i propositionen. Nästan var tredje arbetslös är i
dag långtidsarbetslös. AMS prognoser tyder på att långtidsarbetslösheten också
framöver kommer att vara mycket hög. Långtidsarbetslösheten skall därför
prioriteras i Arbetsmarknadsverkets verksamhet.
I detta läge är det viktigt att erbjuda olika åtgärder till ett stort antal
människor samt att begränsa kostnaderna. ALU är en kostnadseffektiv åtgärd.
Alternativa arbetsmarknadspolitiska åtgärder är betydligt dyrare, framhålls det
i propositionen. Regeringen menar att en stor omfattning på ALU kan begränsa
behovet av främst beredskapsarbeten.
Bland de arbetslösa finns många med kvalificerad utbildning och lång
yrkeserfarenhet. Målet måste vara att behålla och utveckla denna kompetens samt
att de arbetslösa behåller kontakten med arbetsmarknaden.
ALU är en åtgärd som tillkommit för att förstärka arbetslinjen, framhålls det
i propositionen. Genom ALU får de arbetslösa möjlighet att utföra sysslor som
annars inte skulle ha utförts. I propositionen upprepas den grundläggande
förutsättningen att ALU-insatser inte får ersätta arbeten på den reguljära
arbetsmarknaden eller snedvrida konkurrensen.
Tidigare har beslutats att ALU skall sträcka sig fram till den 31 december
1994. Regeringen föreslår att perioden förlängs t.o.m. den 30 juni 1995.
I propositionen lämnas en rad exempel på områden inom samhället där det finns
ett avsevärt antal uppgifter som kan utföras med hjälp av ALU (s. 22 f.).
För innevarande budgetår har medlen för kringkostnader till
ALU-verksamheten beräknats till högst 207 miljoner kronor. Med hänsyn till
den omfattning som ALU-verksamheten nu beräknas få är detta belopp för lågt.
Regeringen föreslår därför att beloppet bestäms till högst 450 miljoner kronor
under innevarande budgetår inom ramen för disponibla medel under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I vissa fall skall det vara möjligt att ge ALU-anvisade särskilt bidrag i
form av reseersättning. Främst gäller det ALU-anvisade i glesbygd som inte
kunnat få anvisning på hemorten och har särskilt höga resekostnader. Högst
15 miljoner kronor av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
får användas till detta ändamål.
Regeringen föreslår att en ALU-delegation inrättas. Tillsammans med AMS
skall den ha till uppgift att väsentligt utöka omfattningen av ALU för att dels
starkt begränsa långtidsarbetslösheten, dels tillgodose angelägna
samhällsuppgifter och utvecklingsbehov där insatser kan göras. Delegationen
skall även tillsammans med AMS dra upp gränser för ALU-verksamheten så att den
inte tränger in på den reguljära arbetsmarknaden. Målsättningen måste vara att
erbjuda ALU-aktiviteter med en bredd och ett innehåll som tillgodoser
så många långtidsarbetslösa som möjligt och därmed minimerar
långtidsarbetslösheten.
Delegationen skall bestå av en ordförande och representanter från AMS och de
berörda samhällsområden där omfattande insatser bedöms kunna genomföras. Ett
sekretariat bör biträda delegationen. Regeringen kommer senare att inrätta
denna delegation.
För delegationens verksamhet under innevarande budgetår bör högst 5
miljoner kronor få disponeras av medlen under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Högst 450 000 kr av dessa bör få användas för
förvaltningskostnader. Resterande medel avsatta för delegationen skall avse
informationsinsatser och de övriga uppgifterna för delegationen.
Motioner om ALU
Genom den omläggning av den ekonomiska politiken som Socialdemokraterna
föreslår i motion A16 kommer enligt deras uppfattning den öppna arbetslösheten
att minska. Det blir också bättre möjligheter att bekämpa
långtidsarbetslösheten.
Socialdemokraterna avvisar regeringens resonemang om ALU som en prioriterad
åtgärd, som skall sättas före andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
AMS måste tydligare prioritera beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och
arbetsmarknadsutbildning framför ALU-verksamhet.
Kringkostnader i den storleksordning som begärs avstyrks liksom medel till en
ALU-delegation.
Socialdemokraterna vill anslå resurser för att ge arbetsgivare generösa
rekryteringsstöd för 20 000 långtidsarbetslösa.
Dessutom anser motionärerna att den nuvarande begränsningen av stödet för
beredskapsarbeten, nämligen att de beräknas på 90 % av arbetad tid, skall
ändras.
Ny demokrati avvisar i motion A18 i sin helhet förslagen om ALU. Den
åtgärd som var avsedd att bli en sistahandsåtgärd har blivit en
förstahandsåtgärd. Undanträngningseffekter har uppdagats och motionärerna vill
inte ta ställning till nya förslag förrän den i propositionen aviserade
uppföljningen av åtgärden föreligger.
I stället för ALU bör det satsas på ett utökat antal beredskapsarbeten och
arbeten med rekryteringsstöd.
Vänsterpartiet kan inte enligt sin motion A17 acceptera den expansiva
inriktning av ALU-åtgärden som partiet menar att regeringens förslag innebär.
Från att ha varit en sistahandsåtgärd har den blivit den största åtgärden för
att förhindra utförsäkring och utslagning på arbetsmarknaden. Riktigt oroande
är enligt Vänsterpartiet att regeringen genom förslaget om en ALU-delegation
avser att ytterligare öka omfattningen av ALU.
Vänsterpartiet anser att det finns utrymme för en väsentligt större volym
beredskapsarbeten. Partiet föreslår dessutom att den tidigare begränsningen av
ersättningen omprövas.
I vissa fall kan ALU vara bra som komplement där intressanta projekt kan ta
till vara kompetens och intresse. I många fall handlar det emellertid om att
uppgifter borde utvecklas inom normal verksamhet.
Vad gäller kringkostnader till ALU saknas även med dagens volym medel.
Vänsterpartiet är därför berett att tillstyrka 300 miljoner kronor för detta
ändamål.
Utskottets överväganden om ALU
Även beträffande ALU föreslås en förlängning av åtgärden t.o.m. den 30 juni
1995. Skälet härtill är att långtidsarbetslösheten ökar och enligt AMS
prognoser kommer att vara mycket hög framöver. Många av de långtidsarbetslösa
har kvalificerad utbildning och lång yrkeserfarenhet. Målet måste vara att
behålla och utveckla denna kompetens och kontakten med arbetsmarknaden måste
bibehållas, heter det i propositionen.
Utskottet delar denna uppfattning. ALU är en åtgärd som stärker arbetslinjen.
I stället för att passivt uppbära arbetslöshetsersättning får den arbetslösa
genom ALU en möjlighet att utföra sysslor som annars inte skulle ha blivit
utförda. Runt om i landet finns en rad uppgifter som är angelägna men som inte
kan utföras på grund av den ekonomiska situationen. En grundläggande
förutsättning är att åtgärden inte får ersätta arbeten på den reguljära
arbetsmarknaden och undantränga andra angelägna insatser för arbetslösa.
Inte minst viktigt är att Lärlingsutbildningen utvecklas vid sidan av de
arbetsmarknadspolitiska insatserna. Detta bör ges regeringen till känna.
Den i propositionen förutskickade uppföljningen av ALU föreligger nu.
Utvärderingen har utförts av konsultföretaget TEMO, som har intervjuat 1 001
ALU-anvisade, 101 ALU-anordnare och 50 arbetsförmedlingskontor. Av
utvärderingen framgår bl.a. följande.
En klar majoritet av alla intervjuade anser att ALU är en bra
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Bara 10--14 % ser den som en dålig åtgärd.
ALU-platserna uppfattas som tillfällig sysselsättning men även som en
utvecklingsmöjlighet. Av de ALU-anvisade anser 18 % att den innebär en
tvingande sysselsättning. Motsvarande siffra bland anordnarna är 40 % och bland
arbetsförmedlingarna 28 %.
Majoriteten av de intervjuade anser att ALU är en bra arbetsmarknadspolitisk
åtgärd. Det är dock enligt utskottets mening för tidigt att dra några bestämda
slutsatser av denna utvärdering. Utskottet vill i stället hänvisa till att
regeringen som ovan anförts har gett direktiv till en parlamentarisk kommitté
som skall göra en utvärdering av alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även
ALU-verksamheten kommer följaktligen att bli föremål för denna utvärdering.
ALU är en flexibel och kostnadseffektiv åtgärd. Alternativa
arbetsmarknadspolitiska åtgärder är betydligt dyrare. Utnyttjandet av
rekryteringsstödet är dock en åtgärd som skall prioriteras. Utskottet delar
regeringens uppfattning att det i dagens läge är nödvändigt att erbjuda olika
åtgärder till ett stort antal människor samtidigt som kostnaderna hålls nere.
ALU är därmed en lämplig åtgärd för att bekämpa långtidsarbetslösheten.
Av vad utskottet anfört följer att motionerna A16, A17 och A18 bör avslås i
aktuella delar.
AMS har fått fram en rad viktiga projekt som kan utföras inom ramen för ALU.
Tillräckliga resurser för informationsinsatser om dessa projekt saknas dock
enligt vad som framgår av propositionen.
Det är självfallet viktigt att information om projekten kan spridas och att
ett erfarenhetsutbyte sker. Det är också nödvändigt att gränsdragningen mot den
reguljära arbetsmarknaden är klar, liksom att vaksamt följa att det inte
uppstår konkurrenssnedvridningar på den lokala orten.
Med den omfattning ALU har och beräknas få ökar kringkostnaderna. Utskottet
bedömer att ytterligare medel behövs för denna verksamhet och föreslår att
beloppet bestäms till högst 325 miljoner kronor under innevarande budgetår inom
ramen för disponibla medel under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Med hänvisning till vad sålunda anförts föreslår utskottet att riksdagen
antar lagen om fortsatt giltighet av lagen (1992:331) om
arbetslivsutveckling. Utskottet föreslår dessutom att riksdagen godkänner att
av medlen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 325 miljoner kronor får
användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet, varav högst 15
miljoner kronor för resebidrag.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en ALU-delegation bör inrättas
för att följa verksamheten och lämna information om denna. Medel bör avsättas
för utförande av dessa uppgifter. Högst 5 miljoner kronor bör få avsättas av
ovan nämnda 325 miljoner kronor till en ALU-delegation.
Motionerna A16, A17 och A18 avstyrks i aktuella delar. Motion A17 får med
utskottets ställningstagande till kringkostnaderna för ALU anses tillgodosedd i
denna del.
Utskottet är inte berett att tillstyrka yrkanden om förhöjda
rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa varför motion A16 avstyrks i aktuell
del.
Inte heller en återgång till tidigare regler beträffande den bidragsgrundande
veckoarbetstiden vid beredskapsarbeten får stöd av utskottet. Motionerna A16
och A17 avstyrks följaktligen i berörda delar.
Generellt anställningsstöd (GAS)
Regeringens förslag om GAS
Trots hög arbetslöshet har flera företag i dag en starkt förbättrad
situation. Produktionen tycks öka med förhoppningar om en
sysselsättningsuppgång. Många arbetsgivare börjar dock inte nyanställa. I
stället låter de redan anställda arbeta övertid. Samtidigt blir allt fler
människor långtidsarbetslösa och riskerar att slås ut. Detta är ett stort
socialt problem och riskerar även att i framtiden försvåra en väl fungerande
arbetsmarknad framhålls i propositionen.
Tidsbegränsat generellt anställningsstöd (GAS) syftar till att stimulera till
nyanställningar på den reguljära arbetsmarknaden och att omvandla den
omfattande övertiden till fler arbeten. Regeringen ser GAS som ett komplement
till förändringarna i möjligheterna till prov- och visstidsanställningar.
Förhoppningen är att åtgärderna tidigarelägger och förstärker
sysselsättningsuppgången på den reguljära arbetsmarknaden när
produktionsuppgången ökar.
GAS skall vara ett enkelt och lättfattligt system som omfattar alla
icke-statliga arbetsgivare. GAS bör enligt propositionen utformas så att en
arbetsgivare, som efter den 30 september 1993 har ökat antalet anställda, får
under år 1994, vid beräkning av de arbetsgivaravgifter som skall betalas enligt
2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter, för varje månad göra ett avdrag.
Detta skall motsvara 15 % av avgiftsunderlaget enligt 2 kap. 3--5 §§ i nämnda
lag multiplicerat med antalet anställda som vid månadens utgång överstiger
antalet anställda vid utgången av september 1993 dividerat med antalet
anställda vid utgången av månaden. För nyanställningar som sker senast under
januari månad utgår stödet hela året 1994, medan stödperioden blir kortare för
anställningar som sker senare under år 1994. Genom denna konstruktion
uppmuntras snabba sysselsättningsökningar. Ökning av antalet anställda som
föranleds av överflyttning av anställda mellan arbetsgivare med
intressegemenskap och vid förvärv av verksamhet skall inte berättiga till
avdrag. Stödet skall baseras på den som har anställning minst 17 timmar per
vecka.
Det är arbetsgivaren själv som beräknar avdragets storlek i samband med att
han redovisar arbetsgivaravgifterna. Kontroll av att lämnade uppgifter är
riktiga får ske genom revision.
Vilken effekt som GAS har på de offentliga finanserna är svårt att veta. Det
finns nämligen ingen information om vilka sysselsättningsökningar som skulle
komma att ske även om GAS inte infördes och vilken sysselsättningsökning som
sker på grund av GAS. Enligt propositionens räkneexempel skulle GAS ge en
nettobudgeteffekt för den offentliga sektorn nära noll medan företagens och
hushållens sammanlagda inkomster skulle öka med motsvarande 2,2 miljarder
kronor.
GAS skall regleras genom en särskild lag om generellt anställningsstöd.
Förslaget föranleder även att en hänvisning till GAS införs i 1 kap. 1 § lagen
(1981:691) om socialavgifter.
Motioner om GAS
Socialdemokraterna anser i motion A16 att det föreslagna
anställningsstödet (GAS) i sig är positivt för att få till stånd
tidigareläggning av anställningar i näringslivet. Däremot avvisar de själva
konstruktionen av stödet, som de anser medverkar till att bekosta arbeten som
ändå skulle ha kommit till stånd. Den tekniska lösning man valt i propositionen
kan dessutom innebära konkurrensproblem. De problem man pekar på innebär enligt
motionärerna att det behövs en lagrådsgranskning av lagförslaget.
Förslaget avvisas därmed i föreliggande skick.
Motionärerna vill i stället satsa på rekryteringsstöd i enlighet med de
förslag som redovisats i den tidigare framställningen.
Ny demokrati avvisar i motion A18 förslaget om ett generellt
anställningsstöd. Sannolikt kommer förslaget om det genomförs att leda till
minskade kostnader för företag som ändå är framgångsrika och kan nyanställa.
Förslaget saknar dessutom inriktning mot de unga arbetssökande.
Vänsterpartiet har uppfattat att regeringen med sitt förslag om ett
generellt anställningsstöd vill stimulera till anställningar på den ordinarie
arbetsmarknaden. Denna typ av stöd är enligt Vänsterpartiet billiga eller rent
av självfinansierande.
Det kan emellertid resas en del invändningar av teknisk och administrativ
natur mot utformningen av det föreslagna systemet, menar motionärerna. Ett
generellt system baserat på sänkning av arbetsgivaravgiften kommer att
subventionera företag som ändå skulle nyanställa. En annan konstruktion av
stödet skulle kunna bli mer verkningsfullt. Exempelvis kunde stödet ta hänsyn
till enbart enskilda anställningar och inte ett genomsnittligt antal anställda
månadsvis. Vänsterpartiet vill starkt förorda införandet av ett marginellt
sysselsättningsstöd.
Utskottets överväganden om GAS
Med anledning av förslaget om GAS har som tidigare nämnts utskottet inhämtat
socialförsäkringsutskottets och Lagrådets yttranden.
Socialförsäkringsutskottet pekar i sitt yttrande på en rad allvarliga problem
som kan uppstå med den tekniska lösning som regeringen valt i sitt lagförslag.
Dessutom anser socialförsäkringsutskottet att det inte kan acceptera att
socialförsäkringsavgifterna används för en stödform vars effekter i form av
minskade avgifter är okända. Socialförsäkringsutskottet föreslår att
arbetsmarknadsutskottet tillstyrker motionerna A16 och A18 i berörda delar och
avstyrker propositionen i denna del. Även motion A17 bör avstyrkas i aktuell
del. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Centerpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet förordar i en avvikande
mening att regeringens förslag med viss ändring bör tillstyrkas.
På utskottets begäran har Lagrådet granskat lagförslaget (bilaga 2).
Lagrådet påtalar bl.a. att förslaget inte har varit föremål för sedvanlig
remissbehandling. Inte heller har synpunkter över förslaget inhämtats vid någon
hearing och det har endast kortfattat kommenterats i propositionen. Lagrådet
fortsätter:
På det bristfälliga underlag som sålunda föreligger saknar Lagrådet möjlighet
att avgöra om lagförslaget är ägnat att tillgodose de angivna syftena.
Överhuvudtaget är det svårt att på det föreliggande materialet bedöma vilka
konsekvenser de olika lagreglerna får. Med hänsyn härtill och till den korta
tid som stått till förfogande har Lagrådet fått avstå från den ingående
granskning som förslaget hade förtjänat. Med beaktande av de synpunkter som
riksdagsutskotten anfört har Lagrådet gjort en huvudsakligen teknisk översyn av
lagförslagen.
Lagrådet anför vidare:
Med hänsyn till att förslaget dock kan få en positiv effekt på
sysselsättningen och till att lagen om generellt anställningsstöd endast skall
tillämpas i ett år vill Lagrådet inte motsätta sig att lagstiftningen
genomförs.
För egen del vill utskottet anföra följande.
Många arbetsgivare vågar i dag inte nyanställa. Tidigare erfarenheter av
svårigheterna att anpassa verksamheten till sämre tider bidrar sannolikt till
detta. Övertidsuttaget är mycket stort samtidigt som alltfler blir
långtidsarbetslösa. Detta är inte bara ett socialt problem, det försvårar också
återgången till en fungerande arbetsmarknad.
Syftet med GAS är att konstruera ett system som är så enkelt och lättfattligt
som möjligt. Förslaget skall ses som ett led i strävan att påbörja en
omläggning av politiken i riktning mot marknadsmässiga, "riktiga", arbeten.
Det generella anställningsstödet skall enligt förslaget lämnas genom att
arbetsgivaren i fråga gör ett avdrag från arbetsgivaravgiften. Avdraget skall
därefter minska influtna folkpensionsavgifter.
De invändningar som kan riktas mot denna typ av åtgärd måste enligt
utskottets uppfattning vägas mot de fördelar som kan nås genom stödet. Genom
ett stöd av den typ som föreslås kan anställningar komma till stånd som annars
inte skulle ha skett.
Utskottet vill dock understryka att stödet måste bli av kortvarig natur på
det sätt det skall finansieras. Om åtgärden skall fortsätta efter 1994 får
prövas i särskild ordning.
Utskottet har beaktat kritiken mot förslagets tekniska utformning. Vissa av
bristerna i konstruktionen skulle kunna motverkas med en annan utformning av
lagtexten. Sålunda skulle avdraget från arbetsgivaravgifterna kunna beräknas på
de enskilda nyanställdas lönesummor i stället för på ett genomsnitt av
företagets totala lönesumma. Vidare anser utskottet att stödet bör begränsas
till att gälla nyanställda som sysselsätts i Sverige.
Utskottet menar att anställningen bör ha en viss varaktighet, förslagsvis
minst sex månader. Genom en sådan föreskrift kommer man tillrätta med
säsongssvängningar som förekommer i vissa branscher.
Vad slutligen angår frågan om stöd skall kunna utgå till nystartade företag
gör utskottet den bedömningen att verksamheter som startats efter den 30
september 1993 inte bör komma i fråga för att beviljas detta stöd.
Mot bakgrund av Lagrådets erinringar och de ändringar som utskottet ovan
föreslagit bör lagförslaget konstrueras på ett annat sätt.
Utskottet lägger i bilaga 3 fram förslag till lagtext med den av
utskottet förordade lydelsen.
Med sådana ändringar anser sig utskottet kunna tillstyrka att ett generellt
anställningsstöd införs. Motionerna A16 och A17 får med det anförda anses
tillgodosedda i berörda delar. Motion A18 avstyrks i aktuell del.
Författningskommentarer
I anslutning till det framlagda lagförslaget vill utskottet särskilt peka på
följande.
Utskottet delar regeringens uppfattning att ett generellt anställningsstöd
för arbetsgivare bör införas. Avsikten är att uppmuntra tidigareläggning av
anställningar för att minska antalet arbetslösa samt att minska behovet av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är även angeläget att arbetsgivarna
uppmuntras att ersätta övertidsarbete med nyanställningar.
Stödet bör dock, såsom socialförsäkringsutskottet anfört, inte användas för
att stödja etablerandet av nya företag eller att inom befintliga företag starta
nya verksamhetsgrenar. Synpunkter på detta har också framförts i motion A16.
Vidare anser arbetsmarknadsutskottet att stödet bör begränsas till att avse
nyanställningar som gäller tills vidare eller avser minst sex månader. På det
sättet reduceras de problem som enligt socialförsäkringsutskottet och Lagrådet
följer av att regeringens förslag bygger på antalet anställda och därmed
jämställda som finns vid varje månadsskifte under år 1994 jämfört med
månadsskiftet september/oktober 1993. Samtidigt förhindras att
säsongsvariationer i sysselsättningen ger rätt till stöd. Effekterna vid
säsongsvariationer har även påtalats i motionerna A16 och A17. Vidare delar
arbetsmarknadsutskottet socialförsäkringsutskottets uppfattning att stödet bör
begränsas till anställningar som avser sysselsättning i Sverige.
För att undvika tillämpningssvårigheter anser arbetsmarknadsutskottet att den
avgörande tidpunkten bör vara när en anställning tillträtts och inte när
anställningsavtalet ingåtts. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att
utskottet i det nyligen avgivna betänkandet AU4 tillstyrkt en ny regel i lagen
om anställningsskydd som skall gälla från den 1 januari 1994. Denna bestämmelse
innebär att arbetsgivaren är skyldig att lämna arbetstagaren viss information
om anställningen, bl.a. om anställningsformen. Om det är en tidsbegränsad
anställning skall slutdagen anges eller de förutsättningar som gäller för att
anställningen skall upphöra.
Denna uppgiftsskyldighet bör kunna bidra till att det redan från början kan
klaras ut om anställningen är av den arten att arbetsgivaren skall ha rätt till
anställningsstöd med hänsyn till de ovan angivna tidsmässiga begränsningarna.
Den teknik som arbetsmarknadsutskottet förordar går ut på att knyta avdraget
till de enskilda nyanställda personerna. Detta är också i enlighet med vad som
anförs i den avvikande meningen i socialförsäkringsutskottets yttrande och i
motion A17.
Arbetsmarknadsutskottet anser att man bör sträva efter att reglerna skall
vara lätta att tillämpa och förstå för arbetsgivarna och samtidigt svåra att
kringgå. De skall också vara så tydliga att de enkelt kan kontrolleras vid en
revision. Med de utgångspunkter utskottet ovan förordat kan detta också lättare
tillgodoses.
Arbetsmarknadsutskottet lägger fram ett eget förslag till lag om generellt
anställningsstöd som i sina huvuddrag ser ut på följande sätt. Förslaget har
därvid anpassats till de formuleringar Lagrådet förordat.
Utgångspunkten är som nämnts att avdraget knyts till de enskilda
nyanställdas löner. Huvudregeln är att avdrag får göras med ett belopp som
motsvarar 15 % av den del av avgiftsunderlaget enligt 2 kap. 3--5 §§
socialavgiftslagen som hänför sig till dessa, dvs. lön och andra ersättningar
som under månaden utbetalats till personer som enligt den nya lagen definieras
som nyanställda. I denna definition ingår även vanliga
ersättningsanställningar, dvs. en nyanställd som ersätter en arbetstagare som
slutat. För att stödet så långt möjligt skall begränsas till nyanställningar
som innebär en utökning av antalet anställda kompletteras huvudregeln med en
spärregel som bygger på antagandet att en utökning av antalet anställda också
leder till en ökning av den sammanlagda lönesumman. Spärregeln innebär att
avdraget inte får vara större än 15 procent av ökningen av lönesumman
(avgiftsunderlaget) för avdragsmånaden jämfört med september 1993.
Avgiftsunderlaget för avdragsmånaden måste alltså vara större än i september
1993. Av huvudregeln följer dock att avdraget inte kan bli högre än 15 procent
av samtliga nyanställdas löner.
Förslaget syftar som nämnts bl.a. till att stimulera arbetsgivare att ersätta
övertidsuttag med nyanställningar. Ett stort avgiftsunderlag för september
månad 1993 kan förklaras av ett omfattande övertidsuttag. Avgiftsunderlaget för
denna månad kan därigenom vara större än för avdragsmånaden, trots att antalet
anställda har ökat. För att arbetsgivaren ändå skall ha rätt till avdrag för de
nyanställda får i ett sådant fall, vid tillämpning av spärregeln,
avgiftsunderlaget i september 1993 minskas med vad som motsvaras av ersättning
för övertidsuttag som utbetalats den månaden. En förutsätning är dock att den
utgivna övertidsersättning som ingår i avgiftsunderlaget tydligt framgår av
lönespecifikationer eller på annat liknande sätt.
I lagens 3 § föreslås en definition av begreppet nyanställd. Som framgått
ovan utesluts sådana personer som arbetar i en verksamhet som påbörjats efter
utgången av september 1993.
Definitionen nyanställd omfattar inte den som byter anställning genom att
inom kort tid gå från ett företag till ett annat inom samma koncern, eller
annars byta anställning mellan arbetsgivare mellan vilka det föreligger
intressegemenskap. Inte heller skall den anses som nyanställd som byter
arbetsgivare i samband med att en verksamhet övergår till en annan
arbetsgivare. Utskottsförslaget har i dessa hänseenden i princip samma innebörd
som propositionen, och avsikten är att minska möjligheterna att kringgå
bestämmelserna. Med dessa avgränsningar markeras också att anställningsstödet
skall avse reella sysselsättningsökningar.
Den nya lagkonstruktion som utskottet förordar medför dock att begränsningar
måste göras även när det gäller personer som varit anställda hos arbetsgivaren
kort tid före nyanställningen. Av 3 § första stycket följer samtidigt att en
allmän förutsättning för stödet är att anställningen är avsedd att vara tills
vidare eller minst sex månader och att detta arbete skall ha påbörjats efter
den 30 september 1993. Detta medför att en anställning som är avsedd att vara
kortare tid än sex månader inte ger rätt till stöd även om anställningstiden
senare förlängs.
För tillämpning av de sålunda föreslagna reglerna bör det i normalfallet vara
tillräckligt att arbetsgivaren har uppgift om vilka av de personer som under
månaden erhållit lön eller annan ersättning som påbörjat sin anställning den 1
oktober 1993 eller senare. Hur stor ersättning som utgivits till resp. anställd
under månaden ingår redan nu i det underlag som arbetsgivaren skall grunda sin
uppbördsdeklaration på. För tillämpning av spärregeln bör det i regel vara
tillräckligt att arbetsgivaren jämför med uppgifterna på kopian av
uppbördsdeklarationen för september 1993. Endast om lönesumman till de
nyanställda är större än skillnaden mellan de totala avgiftsunderlagen kan det
bli aktuellt att räkna ut hur mycket övertidsersättning som enligt
lönespecifikationer e.d. utbetalades under september 1993.
Bidrag till samlingslokaler
Tidigare beslut om bidrag till samlingslokaler
Med hänvisning bl.a. till behovet av sysselsättningsskapande åtgärder beslöt
riksdagen i våras (prop. 1992/93:150, BoU9y, FiU30, rskr. 447) att anslaget
till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1993/94 tillfördes 50
miljoner kronor för bidrag till allmänna samlingslokaler. Högsta tillåtna
kostnad fick vara 6 miljoner kronor per projekt. Bidrag skulle utgå med högst
65 % av arbetskraftskostnaden förutom i stödområdena där bidragsandelen skulle
uppgå till högst 70 %. Medlen skulle disponeras av Boverket, men objekt och
tidpunkten för arbetenas igångsättning skulle beslutas efter samråd med AMS.
Vid val av projekt skulle projekt i sysselsättningssvaga områden prioriteras.
Dessutom förordades att arbetena bedrevs med arbetskraft som anvisats eller
godkänts av arbetsförmedlingen.
Regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler
Endast ett fåtal ansökningar om bidrag enligt dessa regler har hittills
kommit in till Boverket. Anledningen är att reglerna i de flesta fall är mer
oförmånliga och krångliga än de som angivits i tidigare
sysselsättningsmotiverade beslut.
Det är angeläget att de medel som Boverket nu disponerar kan utnyttjas.
Bidragsreglerna bör därför ändras. Boverket bör antingen få lämna bidrag enligt
nu gällande regler, eller enligt de oftast mer förmånliga bidragen enligt
förordningen (1989:228) om stöd till allmänna samlingslokaler. Bidrag bör
endast få lämnas till objekt med en övre total kostnad om högst 6 miljoner
kronor. Arbetena skall bedrivas av arbetskraft som anvisas eller godkänns av
arbetsförmedlingen. Objekt och tidpunkt när arbetena skall sättas i gång skall
godkännas av arbetsförmedlingen. Sysselsättningssvaga områden skall
prioriteras.
Ingen motion har väckts med anledning av detta förslag.
Utskottets överväganden om bidrag till samlingslokaler
Över regeringens förslag har bostadsutskottet avgett yttrande och därvid
tillstyrkt detta. I likhet med bostadsutskottet föreslår
arbetsmarknadsutskottet att riksdagen godkänner förslaget om bidrag till
samlingslokaler.
Övriga motionsförslag
Förutom ovan redovisade förslag framläggs i motionerna en rad förslag på
skilda områden för att stödja nya arbetstillfällen i näringslivet.
Som redovisats i den föregående framställningen menar Socialdemokraterna
och Vänsterpartiet att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i mycket
större utsträckning än vad regeringen föreslagit måste inriktas mot
näringslivet.
ROT-program m.m.
Förslag läggs fram i motion A16 (s) om ett utökat ROT-program för bostäder.
Stödet bör utformas så att det sker en prövning dels av det bostadssociala
syftet, dels av läget på arbetsmarknaden. Stödet utges bara om arbetslösa eller
uppsagda byggnadsarbetare används som arbetskraft. Uppfylls bl.a. dessa krav
utges ett stöd motsvarande 1 000 kr för varje arbetsdag för en arbetslös
byggnadsarbetare. AMS förfogar över medlen. Antal direkt berörda: 4 000
personer.
Ytterligare ROT-åtgärder inom kommunerna bör ge 5 000 byggnadsarbetare
sysselsättning. Lönesubventioneringen sker på samma sätt som nyss beskrevs.
Antal direkt berörda personer: 5 000 personer.
I motion A18 (nyd) begärs ett tillkännagivande om införande av en s.k.
egnahems-ROT innebärande avdragsrätt i deklarationen för reparation, ombyggnad
och tillbyggnad av villor och andra egnahem.
Förslagen i motionerna A16 och A18 gäller åtgärder för att öka
investeringarna inom byggsektorn med ytterligare ROT-åtgärder.
Bostadsutskottet har yttrat sig över förslagen och därvid i huvudsak anfört
följande.
Bostadsutskottet hänvisar till det särskilda ROT-program som riksdagen
fattade beslut om våren 1993. Utöver ROT-programmet föreligger även andra
beslut som är avsedda att förbättra sysselsättningen på byggarbetsmarknaden.
Bostadsutskottet vill emellertid för sin del inte utesluta att det kan
föreligga behov av att ytterligare stimulera byggarbetsmarknaden. De fulla
effekterna på sysselsättningen av ROT-programmet liksom övriga vidtagna
åtgärder kan dock ännu inte med säkerhet bedömas. Det finns därför anledning
att avvakta utfallet av hittills vidtagna åtgärder före beslut om eventuella
nya insatser. Med hänvisning härtill avstyrker bostadsutskottet de föreslagna
ROT-satsningarna.
Socialdemokraternas ävensom Ny demokratis representanter i bostadsutskottet
ställer sig i avvikande meningar bakom det egna partiets förslag till åtgärder.
Sedan bostadsutskottet avgett sitt yttrande har AMS som tidigare nämnts i en
skrivelse till regeringen på anförda skäl föreslagit en omdisponering av B
2-anslaget. AMS har därvid föreslagit att medel från anslaget får användas som
stöd till dels reparationer och ombyggnad av bostäder, dels som stimulansbidrag
för ROT-arbeten inom kommuner och landsting. Dessa satsningar skulle innebära
arbetstillfällen för flera tusen arbetslösa byggnadsarbetare samtidigt som
utgifterna för arbetslöshetsunderstöd minskar.
Arbetsmarknadsutskottet är inte berett att biträda det särskilda stöd till
ROT-åtgärder som förs fram i motion A16 (s). Inte heller kan utskottet biträda
förslaget om s.k. egnahems-ROT som föreslås i motion A18 (nyd). Dessa motioner
bör därför avslås i berörda delar.
Utöver vad nu sagts får utskottet anföra följande.
Riksdagen beslutade i våras (FiU 20, rskr. 189) att ett stimulansbidrag
skulle utges för reparation och underhåll av vissa kommunala fastigheter. 800
miljoner kronor anvisades på tilläggsbudget under sjunde huvudtiteln på ett
särskilt anslag Stimulansbidrag för reparation och underhåll av vissa
kommunala fastigheter.
Bidraget som disponeras av AMS utgår efter en senare företagen regeländring
med högst 30 % av kostnaden och omfattar reparations- och underhållsarbeten som
påbörjas före den 1 juli 1994 och som slutförs senast den 30 juni 1995.
I den ovan nämnda skrivelsen från AMS till regeringen uppger AMS att
länsarbetsnämnderna hittills fördelat cirka 650 miljoner kronor för beslutade
investeringar om 2,8 miljarder kronor. Den slutliga investeringssumman beräknas
uppgå till cirka 3,4 miljarder kronor när resterande medel inom kort har
fördelats.
Enligt utskottets uppfattning borde ytterligare sysselsättningsskapande
åtgärder inom byggsektorn kunna riktas mot vissa upprustningsbehov inom
kommunerna. Inom många kommuner finns ett eftersatt reparations- och
underhållsbehov. Att fortsätta främjandet av sådana åtgärder skulle ge en
väsentlig sysselsättningseffekt samtidigt som utgifterna för
arbetslöshetsunderstöd minskar.
Utskottet föreslår mot denna bakgrund att regeringen bemyndigas att inom
ramen för innevarande budgetårs anslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder avsätta
500 miljoner kronor till AMS disposition för reparation och underhåll av
kommunala fastigheter.
Stimulansbidraget bör liksom hittills lämnas till kommuner för bl.a.
reparation av skolor, sjukhem, ålderdomshem, daghem och vissa kulturbyggnader
och utgå med högst 30 %.
Dessutom föreslår utskottet att 100 miljoner kronor avsätts som
ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. Utskottet förutsätter att de regler för
denna verksamhet som finns i förordningen (1993:166) om särskilt
ombyggnadsbidrag för äldrebostäder (ändrad 1993:1121) skall gälla.
Som en del i förslagen att öka byggsysselsättningen föreslås i motion A16 (s)
bidrag för ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och kulturlokaler.
Bostadsutskottet har avgett yttrande även i denna del och därvid anfört att
det i och för sig kan hävdas att en ramökning bör ske för att bl.a. uppnå en
ytterligare ökning av byggsysselsättningen. En sådan lösning vill
bostadsutskottet nu inte föreslå. En ökning av byggsysselsättningen bör ske
inom ramen för ROT-programmet. Vid eventuella behov om ökade insatser i nu
förevarande hänseende utgår bostadsutskottet från att regeringen återkommer
till riksdagen med ett sådant förslag. Med hänvisning till vad sålunda anförts
avstyrks förslaget.
Socialdemokraternas företrädare i bostadsutskottet har i en avvikande mening
ställt sig bakom det egna partiets förslag.
Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till bostadsutskottets bedömning i denna
fråga och avstyrker motion A16 i nu behandlad del.
Kulturmiljövård m.m.
I motion A16 (s) föreslås också insatser för att rädda kulturminnen från
förfall. Arbetsmarknadsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra
sig.
Kulturutskottet erinrar i sitt yttrande därvid om att extra medel för
kulturmiljövård vid flera tillfällen under 90-talet har anvisats av
arbetsmarknadsskäl. Av statsfinansiella skäl är kulturutskottet inte berett att
förorda ytterligare förstärkning av resurserna. Följaktligen avstyrks motion
A16 i denna del.
Socialdemokraternas representanter i kulturutskottet följer upp partimotionen
med en avvikande mening.
Arbetsmarknadsutskottet delar kulturutskottets uppfattning och avstyrker
motion A16 i nu aktuell del.
Arbetsmarknadsutskottet tar i detta sammanhang även upp förslaget i motion
A16 om satsningar på nybyggnader av idrottsanläggningar på Bosön.
Även om sådana satsningar skulle generera ytterligare ett antal
arbetstillfällen ger inte motionen underlag för en bedömning om behovet av och
kostnaderna för sådana anläggningar. Motionen avstyrks i denna del.
Investeringar i vägnätet m.m.
Eftersom det finns ledig produktionskapacitet föreslås i motion A16 (s)
investeringar i vägnätet. Medel för tidigareläggning av vägbyggen och drift och
underhåll av redan befintligt vägnät innebär arbetstillfällen för tusentals
arbetslösa. Även investeringar på Luftfartsverkets område förordas.
Trafikutskottet har yttrat sig med anledning av förslagen. Trafikutskottet
hänvisar i detta yttrande till fattade beslut om investeringar i trafikens
infrastruktur (prop. 1992/93:176, TU35, rskr. 446). Dessutom erinras om
riksdagens beslut i december 1992 (prop. 1992/93:50, FiU1, rskr. 134) om 1 000
miljoner kronor för tidigareläggning av vissa sysselsättningsintensiva
investeringar. Åtgärden var riktad till bl.a. Luftfartsverket, som finansierar
sina investeringar utanför statsbudgeten. Användningsområdet utvidgades till
att omfatta även Banverkets och Vägverkets investeringar genom beslut av
rikdagen i mars 1993 (1992/93:AU15, rskr. 188). I juni 1993 beslutade riksdagen
att anvisa ytterligare 200 miljoner kronor för innevarande budgetår för samma
investeringsändamål (prop. 1992/93:150, FiU30, rskr. 447).
Mot denna bakgrund är trafikutskottet inte berett att nu förorda någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av det föreliggande
förslaget, som därmed avstyrks.
Socialdemokraternas representanter i trafikutskottet följer upp förslaget
genom en avvikande mening.
Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till trafikutskottets bedömning och
avstyrker motion A16 i aktuell del.
Utbildningssatsningar
I motionen A16 (s) begärs ytterligare satsningar på utbildning under
innevarande budgetår.
Utbildningsbidragen bör likställas med a-kasseersättningen.
Ett likartat yrkande läggs fram av Vänsterpartiet i motion A17.
Bestämmelserna i studiestödsförordningen om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa bör ändras, anser Socialdemokraterna, så att det blir möjligt att
bevilja SVUXA för längre utbildningar.
Vidare föreslås i motion A16 (s) att antalet platser i högskolan bör öka med
5 000. Medel till studiestöd till dessa bör anslås. Dessutom bör ytterligare
medel anvisas för att engagera ytterligare 3 000 arbetslösa vuxna och ungdomar
i utbildning. Det gäller studieförbunds- och folkhögskoleprojekt. Medlen bör
fördelas av Folkbildningsrådet.
Utskottet behandlar först yrkanden i motionerna A16 (s) och A17 (v) om
utbildningsbidragens storlek vid arbetsmarknadsutbildning inom det
reguljära utbildningsväsendet.
Genom riksdagens beslut i juni i år (1992/93:FiU30, rskr. 447) sänktes
bidragsnivån för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning inom det
reguljära utbildningväsendet till 65 % av den ersättning som skulle ha
erhållits i arbetslöshetsersättning. Beslutet gäller för alla ungdomar under 25
år och för alla kursdeltagare, oavsett ålder, och innebär att förmånerna består
av en bidragsdel och en lånedel.
Bakgrunden till riksdagens beslut var att det ansågs otillfredsställande att
stöd med så skilda bidragsnivåer och bestämmelser i övrigt skulle kunna utgå
för i princip samma utbildning.
Motionärerna begär nu att den tidigare gällande ersättningsnivån skall
återställas och anför som skäl härför att många inte längre har råd att studera
på dessa villkor.
Utskottet vidhåller riksdagens tidigare intagna principiella ståndpunkt att
det är otillfredsställande att olika finansieringsvillkor skall gälla för
elever som deltar samma i utbildning. Utskottet anser därmed att de nyss
införda reglerna för studiestöd för de ovan angivna kategorierna elever i allt
väsentligt skall bibehållas.
Utskottets principiella uppfattning står därmed fast. Motionerna avstyrks
därmed i aktuella delar.
I en till utskottet den 19 oktober inkommen skrivelse (dnr 1993/94:185) har
representanter för Ny demokrati föreslagit att utskottet skall ta initiativ
till en smärre modifiering av beslutet. Förslaget innebär att de elever över 24
år som före den 1 juli 1993 beviljats arbetsmarknadsutbildning inom det
reguljära utbildningsväsendet skall få fortsätta och avsluta sina studier våren
1994 med den bidragsnivå som gällde före den 1 juli 1993. På utskottets
initiativ har AMS låtit undersöka hur många sådana elever det kan röra sig om
och vad kostnaderna kan bli.
Vid denna undersökning har det framkommit att det totalt skulle röra sig om
knappt 1 000 elever, huvudsakligen komvuxelever, som skulle kunna komma i fråga
för förlängningsbeslut för våren 1994. Kostnaderna för denna förlängning
uppskattas till cirka 12,3 miljoner kronor.
Utskottet gör med anledning av vad sålunda förekommit följande bedömning.
Utskottet har ovan redovisat sin principiella ståndpunkt till det system som
infördes den 1 juli 1993. Denna inställning hindrar emellertid inte utskottet
från att hysa sympati för det nu diskuterade förslaget. Man kan visserligen
invända att detta i så motto inte är rättvisande eftersom det inte träffar den
som redan har avbrutit sina studier av ekonomiska skäl. Detta förhållande bör
dock inte hindra att de elever som fortsatt under hösten 1993 får en chans
till en med nuvarande förhållanden likvärdig finansiering av sina studier under
våren 1994.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om möjligheterna för vissa
elever över 24 år i arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära
utbildningsväsendet att fortsätta sina studier under våren under samma
ekonomiska villkor som gällt för dem under hösten 1993. Medel för den
fortsatta utbildningen bör ske inom ramen för anvisade medel.
I detta sammanhang tar utskottet upp förslaget i motion A16 (s) om att
SVUXA skall kunna beviljas under längre utbildningar, antingen för de två
första terminerna eller för avslutningen av en tidigare påbörjad utbildning.
Skälet till förslaget är att det är viktigt att de arbetslösa ges möjlighet att
förbättra sina kunskaper i basämnen för vidare utbildning mot samhällets och
marknadens krav.
Socialförsäkringsutskottet har avgett yttrande över förslaget. I yttrandet
informeras om att CSN för budgetåret 1994/95 har föreslagit att SVUXA skall
kunna beviljas under längre utbildningar. Socialförsäkringsutskottet, som delar
motionärernas uppfattning att SVUXA måste kunna beviljas under längre
utbildningar, anser att det är angeläget att SVUXA redan under vårterminen 1994
-- inom ramen för anvisade medel -- kan beviljas för gymnasieutbildningar som
pågår mer än två terminer.
Socialförsäkringsutskottet föreslår -- med bifall till motion A16 i denna del
-- ett tillkännagivande härom.
Arbetsmarknadsutskottet delar socialförsäkringsutskottets uppfattning och
föreslår i likhet med detta utskott att riksdagen bifaller motion A16 i denna
del.
Utskottet tar nu upp förslaget i Socialdemokraternas motion i den del den
handlar om utökningen av antalet platser i den grundläggande
högskoleutbildningen. Över förslaget har utbildningsutskottet avgett
yttrande. I yttrandet anförs bl.a. följande. Utbildningsutskottet delar
motionärernas uppfattning att det är olyckligt ur samhällets synvinkel att så
många människors önskan att få en högskoleutbildning inte kan förverkligas.
Särskilt i rådande arbetsmarknadsläge är det befogat att högskolan fr.o.m.
vårterminen tillförs resurser för ytterligare 5 000 platser. Det är angeläget
att platserna vid fördelningen erbjuds vid de mindre och medelstora
högskolorna. Utbildningsutskottet tillstyrker därmed förslaget.
I en avvikande mening avstyrks förslaget av representanterna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokratiska
samhällspartiet. De menar att frågan om en eventuell utökning av
högskoleplatserna bör beredas av regeringen inför nästa budgetår innan
riksdagen fattar ytterligare beslut i denna fråga.
Arbetsmarknadsutskottet kan inte dela utbildningsutskottets uppfattning i
denna fråga utan anser att regeringens beredning inför nästa budgetår bör
avvaktas innan riksdagen fattar beslut om ytterligare antal utbildningsplatser.
Motion A16 (s) bör därför avslås i berörd del.
Av detta följer att även förslaget i samma motion om studiemedel för det
tänkta utökade antalet platser bör avslås.
I motion A16 (s) föreslås ytterligare bidrag till folkbildningen. Över
förslaget har kulturutskottet avgett yttrande. Kulturutskottet erinrar om att
riksdagen för innevarande budgetår har beslutat om betydande extra insatser för
att man inom folkbildningen skall kunna erbjuda utbildning under budgetåret
1993/94 för de människor som är eller riskerar att bli arbetslösa. Mot denna
bakgrund och med hänsyn till det statsfinansiella läget anser kulturutskottet
att ytterligare medel inte bör anvisas och att motionen bör avstyrkas i den
aktuella delen. Socialdemokraternas representanter följer upp partimotionen
genom en avvikande mening.
Arbetsmarknadsutskottet delar kulturutskottets uppfattning och avstyrker för
sin del ifrågavarande motion i aktuell del.
I motion A17 (v) föreslås ett stöd till kompetensutveckling i
arbetslivet. Utskottet behandlade i våras i sitt yttrande
(1992/93:AU8) över kompletteringspropositionen ett likartat yrkande från
samma motionärer. Förslaget avstyrktes då under hänvisning till de omfattande
satsningar på utbildning i företag som var aktuella inför budgetåret 1993/94.
Riksdagen beslöt sedermera (1992/93:FiU30, rskr. 447) i enlighet med detta
förslag.
Utskottet har med anledning av motionsyrkandet inhämtat att det inom
regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) pågår ett brett upplagt arbete för
att utröna Sveriges framtida kunskaps- och kompetensbehov och vilka åtgärder
som behöver vidtas för att möta detta behov. Enligt uppgift från
regeringskansliet väntas regeringen i en proposition till riksdagen under våren
behandla dessa frågor. I beredningsunderlaget ingår bl.a. Kompetensutredningens
förslag.
Utskottet anser att detta beredningsarbete bör avvaktas. Motion A17 avstyrks
därmed i nu behandlad del.
I sistnämnda motion understryks att behovet av
arbetsmarknadsutbildning är stort. Volymen av denna utbildning
bör därför kraftigt vidgas.
Utskottet anser att arbetsmarknadsutbildning är en viktig
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Som framgått av den tidigare framställningen når
AMS inte upp till de beräknade volymerna.
Utskottet är därför inte berett att tillstyrka någon volymökning för
arbetsmarknadsutbildning, varför förslaget i motion A17 avstyrks i berörd del.
Stöd till kommuner och landsting
Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion att AMS skall beviljas medel
för att förhandla med kommunerna om att förlänga uppsägningstiden för uppsagd
personal. Genom detta stöd till kommuner och landsting förhindras att 28
000 personer mister sina anställningar under nästa år.
Ett likartat yrkande finns i motion A19 av Bert Karlsson (nyd), även om
medlen enligt sistnämnda förslag skall tas ur Arbetsmarknadsfonden och inte
finansieras över statsbudgeten.
Finansutskottet har avgett yttrande över förslagen och därvid bl.a. anfört
följande. Det finns möjlighet att använda den arbetsmarknadspolitiska
åtgärdsarsenalen för att i största möjliga mån understödja det pågående
förändringsarbetet i kommunerna och därmed motverka arbetslöshet. De
arbetsmarknadspolitiska medlen bör däremot inte användas för reguljär kommunal
verksamhet på det sätt som föreslås i motionerna. Dessutom erinrar
finansutskottet om att arbetsmarknadspolitiska medel redan i dag används för
utbildningsinsatser i kommuner och landsting. Syftet är att höja kompetensen
och hjälpa personal vid omstrukturering. Därmed avstyrks motionerna i
förekommande fall i berörda delar.
Socialdemokraternas representanter i finansutskottet följer upp förslaget
genom en avvikande mening.
Arbetsmarknadsutskottet delar finansutskottets uppfattning och avstyrker
motionerna A16 och A19 i aktuella delar.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på de initiativ som tagits av AMS för
att begränsa personalneddragningarna i kommunerna genom att erbjuda dessa
bidrag för större satsningar på personalutbildning.
Som AMS framhåller i den tidigare nämnda skrivelsen får en sådan insats till
effekt att arbetslösheten under år 1994 begränsas samtidigt som insatsen kan
underlätta nödvändiga strukturförändringar och rationaliseringar i kommunerna.
Diskussioner pågår redan i vissa län mellan kommunerna och berörd
länsarbetsnämnd om överenskommelser om utbildningsinsatser.
Utskottet ser positivt på denna verksamhet och utgår från att verksamheten
får efterföljd i flera län.
Vissa finansieringsfrågor
Av utskottets tidigare ställningstagande följer att utskottet inte är berett
att tillstyrka ökade medel på B 2-anslaget eller på övriga i motionerna
aktuella anslag.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna A16 och A17 i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av arbetsmarknads- och
sysselsättningspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 8 och 1993/94:A17
yrkandena 1 och 2,
res. 1 (s)
2. beträffande ungdomspraktik m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkandena 1 och 12, 1993/94:A17 yrkandena 3
och 9, 1993/94:A20 samt 1993/94:A18 yrkandena 2--6, dels antar
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:322) om
ungdomspraktikanter, dels bemyndigar regeringen att begränsa de
åldersgrupper som kan vara aktuella för ungdomspraktik,
res. 2 (s)
3. beträffande utvärdering av ungdomspraktik
att riksdagen avslår motion 1993/94:A18 yrkande 8 i motsvarande del,
4. beträffande akademikerpraktik
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkande 4 och 1993/94:A17 yrkande 10 godkänner
förslaget om akademikerpraktik,
res. 3 (s)
5. beträffande utvidgningen av användningsområdet för och nivåerna på
finansieringsbidraget
att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och motion
1993/94:A18 yrkande 10 bemyndigar regeringen att utvidga användningsområdet för
och ändra nivåerna på finansieringsbidraget,
res. 4 (s)
6. beträffande ungdomspraktikplats för 25-åringar
att riksdagen avslår motion 1993/94:A18 yrkande 7,
8. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar
att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande del,
res. 5 (s)
9. beträffande ett lärlingssystem
att riksdagen avslår motion 1993/94:A18 yrkande 1,
10. beträffande arbetslivsutveckling i förhållande till andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 22, 1993/94:A17 yrkande
12 och 1993/94:A18 yrkandena 8 i motsvarande del, 12 och 13,
res. 6 (s)
11. beträffande lärlingsutbildning i förhållande till
arbetsmarknadspolitiska insater
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. beträffande förlängning av arbetslivsutveckling
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1993/94:A17 yrkande 11 och 1993/94:A18 yrkande 11 i
motsvarande del antar förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1992:1331) om arbetslivsutveckling,
13. beträffande kringkostnader i samband med ALU-verksamhet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i motsvarande del och
motion 1993/94:A17 yrkande 13, med avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkande 5
och 1993/94:A18 yrkande 11 i motsvarande del godkänner att av innevarande
budgetårs medel på anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde
huvudtiteln högst 325 000 000 kr får användas för kringkostnader i samband
med ALU-verksamhet, varav högst 15 000 000 kr får användas till resebidrag,
14. beträffande medel för en ALU-delegation
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkande 6, 1993/94:A17 yrkande 14 och
1993/94:A18 yrkande 11 i motsvarande del godkänner att regeringen får använda
högst 5 000 000 kr av medlen för kringkostnader i samband med ALU-verksmhet
till en ALU-delegation,
res. 7 (s)
15. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa
att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande del,
res. 8 (s)
16. beträffande statsbidrag till beredskapsarbeten
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 21 och 1993/94:A17
yrkande 5,
res. 9 (s)
17. beträffande ett generellt anställningsstöd
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:A17
yrkande 15, med avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkandena 2 och 3 samt
1993/94:A18 yrkande 15 antar
dels utskottets förslag i bilaga 3 till lag om generellt
anställningsstöd,
dels antar 1 kap. 1 § i det genom propositionen enligt bilaga 1
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
med den ändringen att tredje stycket skall ha följande lydelse:
"Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns särskilda
bestämmelser. Föreskrifter om avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter finns
i lagen (1993:000) om generellt anställningsstöd."
res. 10 (nyd)
18. beträffande bidrag till samlingslokaler
att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler,
19. beträffande ROT-åtgärder
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkandena 9 och 10 samt
1993/94:A18 yrkande 14,
res. 11 (s)
res. 12 (nyd)
20. beträffande ROT-program för kommunala fastigheter
att riksdagen bemyndigar regeringen att av innevarande budgetårs medel på
anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln
använda
dels 500 000 000 kr till reparation och underhåll av kommunala
fastigheter,
dels 100 000 000 kr som investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder,
res. 13 (s)
21. beträffande stöd till icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 24,
res. 14 (s)
22. beträffande bidrag till kulturmiljövård
att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 23,
res. 15 (s)
23. beträffande medel för om- och tillbyggnader av idrottsanläggningar på
Bosön
att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 25,
res. 16 (s)
24. beträffande investeringar i vägnätet m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkandena 14--16,
res. 17 (s)
25. beträffande utbildningsbidragens storlek
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 13 och 1993/94:A17
yrkande 7,
res. 18 (s)
26. beträffande ekonomiska villkor för vissa elever i
arbetsmarknadsutbildning
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. beträffande särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 18 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. beträffande grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 19,
res. 19 (s)
29. beträffande studiemedel
att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 20,
res. 20 (s) - villk. 19
30. beträffande bidrag till folkbildningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 17,
res. 21 (s)
31. beträffande kompetensutveckling i arbetslivet
att riksdagen avslår motion 1993/94:A17 yrkande 4,
32. beträffande volymökning av arbetsmarknadsutbildning
att riksdagen avslår motion 1993/94:A17 yrkande 6,
33. beträffande stöd till kommuner och landsting
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 26 och 1993/94:A19,
res. 22 (s)
34. beträffande vissa finansieringsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 7 och 1993/94:A17 yrkande
8.
res. 23 (s) - villk. 5, 8--9, 11, 14--22
Stockholm den 8 december 1993
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Sonja
Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Marianne Andersson (c),
Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström
(kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s),
Berit Andnor (s) och Bengt-Ola Ryttar (s).
Reservationer
Reservationer
1. Inriktningen av arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken (mom. 1)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Påfrestningarna på" och på s. 11 slutar med "behandlade delar " bort ha
följande lydelse:
Av tradition har vi i vårt land ansett att arbetsmarknadspolitiken är en
viktig del av den ekonomiska politiken och att det är lönsamt att satsa på
aktiva åtgärder av god kvalitet. Arbetslinjen måste stödjas och kontantstöden
måste hållas nere.
Denna politik håller nu på att överges.
Enligt utskottets uppfattning är det djupt oroande att åtgärder som
tillkommit för att hindra utförsäkring från arbetslöshetsförsäkringen har
blivit de dominerande åtgärderna. De åtgärder som skulle ha varit
sistahandsåtgärder har trängt undan de traditionella, effektiva åtgärderna för
att de ansetts "för dyra".
I stället för ytterligare satsningar på åtgärder med bra kvalitet föredrar
regeringen åtgärder som ungdomspraktik och arbetslivsutveckling (ALU). Detta är
av flera skäl mycket allvarligt. Dessa åtgärder bekostas nämligen helt av
staten och lägger få skyldigheter på arbetsgivarna. De tränger undan ordinarie
arbeten och kan därmed äventyra hela arbetsmarknadens funktionssätt.
Dokumenterat effektiva åtgärder som utbildning och beredskapsarbete minskar nu.
I likhet med motion A16 (s) understryker utskottet behovet av att satsa på
näringslivets utveckling och skapa nya arbetstillfällen genom bl.a. satsningar
på ROT-åtgärder, underhåll och investeringar samt erbjudande till näringslivet
att anställa arbetskraft med rekryteringsstöd.
Vad utskottet anfört med tillstyrkan till motion A16 (s) i berörd del bör ges
regeringen till känna. Yrkandet i motion A17 avstyrks i den mån det inte
tillgodoses genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inriktningen av arbetsmarknads- och
sysselsättningspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 8 samt med avslag
på motion 1993/94:A17 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. Ungdomspraktik m.m. (mom. 2)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "De
invändningar" och på s. 16 slutar med "denna åtgärd"
bort ha följande lydelse:
I motionerna A16 (s) och A17 (v) riktas invändningar mot regeringens förslag
i dessa delar. Utskottet har förståelse för detta. Motion A18 (nyd) anför också
invändningar mot förslagen men med en annan inriktning. När ungdomspraktik
infördes som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd våren 1992 diskuterades ingående
eventuella negativa konsekvenser i samband med användningen av denna åtgärd.
Den ansågs emellertid som ett vettigt sätt för de unga att utnyttja den tid då
de står utanför reguljärt arbete. Dessutom bidrog åtgärden till att förhindra
en socialt oacceptabel utslagning av stora grupper ungdomar.
I likhet med Socialdemokraterna anser utskottet att man måste börja en
återgång till en reguljär arbetsmarknad för ungdomar. De förslag som regeringen
lägger fram utgör steg i denna riktning, men utskottet kan inte acceptera den
valda lösningen. Utskottet anser i stället att ungdomspraktiken vid en
förlängning efter den 1 juli 1994 skall användas för att medverka till att
ungdomarna får anställning.
I detta sammanhang vill utskottet peka på det avtal som i oktober 1993 har
träffats mellan Sveriges Verkstadsindustrier och Svenska
Metallindustriarbetareförbundet. Avtalet är enligt utskottets mening ett bra
exempel på hur man kan gå vidare efter en praktikperiod. Avtalet innebär bl.a.
att de ungdomar som avslutat sin gymnasieutbildning får möjlighet att påbörja
en ettårig kompetensutvecklingsperiod på verkstadsföretagen. De fyra första
månaderna genomförs som ungdomspraktik och de återstående åtta månaderna som
visstidsanställning. Om möjligt skall denna ettåriga utvecklingsperiod följas
av tillsvidareanställning. Avtalet berör ca 10 000 ungdomar.
Det är viktigt att statsmakterna medverkar till att understödja att så många
ungdomar som möjligt får anställning liknande detta avtal. Utskottet är därför
positivt till att systemet med ungdomspraktik fortsätter efter den 1 juli 1994
men anser att längden för en praktikplats för en enskild ungdom skall skäras
ned till fyra månader. Efter dessa fyra månader skall praktiken övergå i
anställning med rekryteringsstöd.
Av detta följer att utskottet inte kan biträda förslaget
om finansieringsbidrag.
Vinner den nyss redovisade modellen för ungdompraktik riksdagens bifall torde
det inte vara erforderligt med något bemyndigande för regeringen att ändra de
åldersgrupper som är aktuella för ungdomspraktik. Förslaget bör av denna
anledning avstyrkas.
Lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter bör med det anförda ges fortsatt
giltighet intill utgången av juni 1995. Däremot avstyrks förslaget om
finansieringsbidrag.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A16 (s) och A20 (s) i
berörda delar bör ges regeringen till känna. Motion A17 (v) får med det anförda
i viss utsträckning anses tillgodosedd.
Motion A18 (nyd) avstyrks därmed i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ungdomspraktik m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:16 yrkandena 1 och 12 samt
1993/94:A20 och med avslag på motionerna 1993/94:A17 yrkandena 3 och 9 samt
1993/94:A18 yrkandena 2--6,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ungdomspraktik,
dels att riksdagen avslår det begärda bemyndigandet att begränsa de
åldersgrupper som kan vara aktuella för ungdomspraktik,
dels godkänner en förlängning under tiden den 1 juli 1994--den 30 juni
1995 av försöksverksamheten med arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning
(ungdomspraktik) i enlighet med utskottets förslag,
dels med avslag på regeringens lagförslag antar följande
Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter skall äga
fortsatt giltighet till utgången av juni 1995.
3. Akademikerpraktik (mom. 4)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "utvidga akademikerpraktiken" bort ha
följande lydelse:
Utskottet är inte berett att biträda förslaget om utvidgning av
akademikerpraktiken. Förslaget avstyrks följaktligen i enlighet med motionerna
A16 (s) och A17 (v) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande akademikerpraktik
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 4 och
1993/94:A17 yrkande 10 avslår regeringens förslag i motsvarande del,
4. Utvidgningen av användningsområdet för och nivåerna på
finansieringsbidraget (mom. 5)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Det är
viktigt" och slutar med "sådant bemyndigande" bort ha följande lydelse:
Utskottet är inte berett att tillstyrka ett bemyndigande för regeringen att
utvidga användningsområdet för och ändra nivåerna på finansieringsbidraget.
Regeringens förslag i motsvarande del och motion A18 (nyd) i berörd del bör
därför avslås.
dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse
5. beträffande utvidgningen av användningsområdet för och nivåerna på
finansieringsbidraget
att riksdagen avslår regeringens förslag i motsvarande del och motion
1993/94:A18 yrkande 10,
5. Förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar (mom. 8)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Däremot
är" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:
I likhet med Socialdemokraterna menar utskottet att redan innevarande
budgetår bör generösa rekryteringsstöd om 80 % av lönekostnaden för 20 000
ungdomar kunna utgå. Stödet bör utgå till den arbetsgivare som anställer en
ungdom som han har haft som ungdomspraktikant. Därmed skall inte en ungdom
behöva vara praktikant hos en arbetsgivare längre tid än sex månader. Utskottet
tillstyrker med det anförda motion A16 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Arbetslivsutveckling i förhållande till andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder (mom. 10)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Även
beträffande" och på s. 22 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Även beträffande ALU föreslås en förlängning av åtgärden t.o.m. den 30 juni
1995. Med anledning härav vill utskottet anföra följande.
Den i propositionen förutskickade uppföljningen av ALU föreligger nu.
Utvärderingen har utförts av konsultföretaget TEMO, som har intervjuat 1 001
ALU-anvisade, 101 ALU-anordnare och 50 arbetsförmedlingskontor.
Sammanfattningsvis redovisas att majoriteten av de intervjuade ansett att ALU
är en bra arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Vad sålunda redovisats noteras av utskottet som dock anser att alltför
långtgående slutsatser inte bör dras av rapporten.
Enligt utskottets uppfattning bör det göras en noggrann utvärdering av ALU
inom ramen för hela arbetsmarknadspolitiken. Utskottet förutsätter att en sådan
utvärdering sker i samband med den i den föregående framställningen omnämnda
utredningen om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och
avgränsning som regeringen nyligen givit direktiv till.
Utskottet delar Socialdemokraternas uppfattning att långtidsarbetslösheten är
allvarlig, både ur den enskildes och samhällets synpunkt. Det är därför
nödvändigt att hejda utvecklingen.
ALU var en försöksverksamhet som tillkom för att en arbetslös med
kontantersättning skulle kunna behålla anknytningen till arbetsmarknaden.
Åtgärden skulle inte få ersätta ordinarie arbetskraft och inte heller fylla ett
produktionsbehov. Den skulle vara en sistahandsåtgärd när alla andra
möjligheter uttömts.
I stället för att vara en sistahandsåtgärd är ALU på väg att bli den
dominerande arbetsmarknadspolitiska åtgärden. Riktigt oroande är enligt
utskottets mening regeringens uttalande i propositionen att ALU måste öka
väsentligt volymmässigt. En sådan prioritering kommer att innebära att kärnan i
den aktiva arbetsmarknadspolitiken, nämligen utbildning och beredskapsarbete,
blir andrahands- för att inte säga sistahandsåtgärder. En sådan utveckling kan
utskottet inte acceptera.
Utbildning och beredskapsarbete måste alltjämt prioriteras. Arbete med
rekryteringsstöd måste också lyftas fram som en nödvändig åtgärd i kampen mot
långtidsarbetslösheten. AMS måste nu tydligt prioritera dessa tre nämnda
åtgärder framför ALU-verksamhet. Det gäller att i första hand nå upp till de
mål som riksdagen lagt fast.
Vad utskottet med anledning av motionerna A16 (s) och A17 (v) anfört bör ges
regeringen till känna. Motion A18 får anses tillgodosedd i den mån den
överensstämmer med utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande arbetslivsutveckling i förhållande till andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 22 och
1993/94:A17 yrkande 12 samt med avslag på motion 1993/94:A18 yrkandena 8 i
motsvarande del samt 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Medel för en ALU-delegation (mom. 14)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "ALU-delegation" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker bifall till regeringens förslag att inom ramen för medlen
till kringkostnader använda 5 miljoner kronor till en ALU-delegation. Därmed
tillstyrks förslagen i motionerna A16, A17 och A18 i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medel för en ALU-delegation
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 6, 1993/94:A17
yrkande 14 och 1993/94:A18 yrkande 11 i motsvarande del avslår regeringens
förslag i motsvarande del,
8. Förhöjt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa (mom. 15)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i den föregående framställningen betonat vikten av att AMS
skall prioritera beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och
arbetsmarknadsutbildning.
För att komma till rätta med den växande långtidsarbetslösheten är det
nödvändigt att tillgripa kraftiga stimulanser för att få näringslivet att
anställa långtidsarbetslösa. Utskottet anser därför i likhet med
Socialdemokraterna att vid sidan av det traditionella rekryteringsstödet ett
särskilt generöst rekryteringsstöd om 80 % av lönekostnaderna bör utgå till den
arbetsgivare som anställer en arbetslös. Medel bör beräknas för 20 000
långtidsarbetslösa.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A16 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Statsbidrag till beredskapsarbeten (mom. 16)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Inte
heller" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
I detta sammanhang tar utskottet också upp yrkandena i motionerna A16 (s) och
A17 (v) om att upphäva beslutet om en minskning av den bidragsgrundande
veckoarbetstiden med fyra timmar vid beredskapsarbete.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att statsbidraget skall beräknas
på en normal veckoarbetstid utan avräkning och anser följaktligen att
motionerna A16 och A17 bör tillstyrkas i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande statsbidrag till beredskapsarbeten
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 21 och
1993/94:A17 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. Ett generellt anställningsstöd (mom. 17)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "För
egen" och på s. 26 slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning kan det starkt ifrågasättas om regeringens
syfte med att införa ett generellt anställningsstöd kan nås. Regeringen säger
nämligen att den vill uppmuntra till tidigareläggning av anställningar och att
den vill ersätta övertidsarbete med vanliga arbeten.
Utskottet menar i likhet med motionärerna i motion A18 (nyd) att förslaget om
det genomförs sannolikt kommer att leda till minskade kostnader för företag som
ändå är framgångsrika och därigenom kan nyanställa. En framgångsrik företagare
skulle få en skattesubvention som uppenbarligen kan medverka till en
konkurrenssnedvridning. Och åtgärden skulle ge företagen olika förutsättningar
på marknaden.
Ungdomarna måste som utskottet ser det prioriteras. Förslaget om ett
generellt anställningsstöd saknar inriktning mot unga arbetssökande.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts föreslår utskottet med tillstyrkan till
motion A18 (nyd) att förslaget om att införa ett generellt anställningsstöd
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande ett generellt anställningsstöd
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A18 yrkande 15 avslår
regeringens förslag om att införa ett generellt anställningsstöd,
11. ROT-åtgärder (mom. 19)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet är" och slutar med "i berörda delar" bort ha följande
lydelse:
Det är uppenbarligen svårt att få i gång ROT-åtgärder med nuvarande regler,
eftersom många byggföretag är försiktiga och kreditinstituten är restriktiva.
Det finns ombyggnadsbehov som av denna anledning inte kan tillgodoses, trots
att det borde vara rationellt ur samhällsekonomisk synvinkel att göra dessa
ombyggnader nu. Dels finns ledig kapacitet i stor omfattning inom
byggnadsverksamheten, dels betyder det att fastighetsunderhållet eftersätts om
inga åtgärder vidtas. Volymen av ombyggnad borde därför öka.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A16 (s) att det behövs ett
särskilt handlingsprogram för upprustning och förbättring av nedslitna
bostadsområden.
Utskottet delar därför uppfattningen i motionen A16 att med ett särskilt stöd
om 1 000 kronor per byggnadsarbetare och arbetsdag skulle den stödberättigade
ombyggnadsverksamheten öka. Stödet skall AMS utbetala för den byggnadsarbetare
som är arbetslös eller hotas av arbetslöshet.
Enligt vissa uppställda krav och med en satsning på 550 miljoner kronor för
innevarande budgetår skulle sysselsättning skapas för cirka 4 000 arbetslösa
byggnadsarbetare.
På motsvarande sätt skulle med en satsning på 550 miljoner kronor ca 5 000
arbetslösa byggnadsarbetare kunna få sysselsättning för ROT-åtgärder inom
kommunerna.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A16 (s) i aktuella delar. Motion
A18 (nyd) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande ROT-åtgärder
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkandena 9 och 10 samt
med avslag på motion 1993/94:A18 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
12. ROT-åtgärder (mom. 19)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet är" och slutar med "berörda delar" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är situationen på arbetsmarknaden ytterst
bekymmersam. Sjunkande bygginvesteringar har lett till en arbetslöshet som
stiger för varje månad.
De ROT-program som riksdagen tidigare beslutat om räcker inte och leder på
långa vägar inte till avsedd effekt. Skälen härtill är naturligvis att
programmet till stora delar har fått en felaktig eller mindre lämplig
utformning.
Vad som nu erfordras är därför åtgärder som direkt riktar sig mot
byggverksamheten och som är så utformade att de ger en omedelbar effekt.
Utskottet anser därför i likhet med motionärerna i motion A18 (nyd) att en
sänkning av momsen för byggandet och införandet av en avdragsrätt för
renoverings- och underhållsarbeten i bostäder bör införas.
Med hänvisning till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Ny demokratis
partimotion A18 om införande av en s.k. egnahems-ROT.
Motion A16 (s) avstyrks i aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande ROT-åtgärder
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A18 yrkande 14 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. ROT-program för kommunala fastigheter (mom. 20)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Utskottet föreslår" och slutar med "skall gälla" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår mot denna bakgrund att regeringen bemyndigas att av
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder avsätta 1 000 miljoner kronor till
AMS disposition för reparation och underhåll av kommunala fastigheter.
Stimulansbidraget bör liksom hittills lämnas till kommuner för bl.a.
reparation av skolor, sjukhem, ålderdomshem, daghem och vissa kulturbyggnader
och utgå med högst 30 %.
Av medlen på 1 000 miljoner kronor bör 100 miljoner kronor satsas som
ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. Utskottet förutsätter att de regler för
denna verksamhet som finns i förordningen (1993:166) om särskilt
ombyggnadsbidrag för äldrebostäder (ändrad 1993:1121) skall gälla.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande ROT-program för kommunala fastigheter
att riksdagen bemyndigar regeringen att av innevarande budgetårs medel på
anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln
dels använda 900 000 000 kr till reparation och underhåll av kommunala
fastigheter,
dels 100 000 000 kr som investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder,
14. Stöd till icke-statliga kulturlokaler (mom. 21)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet ansluter" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:
Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A16 om att stödet till de
icke-statliga kulturlokalerna skall ökas under 1994 ingår som en väsentlig del
i de i samma motion framlagda förslagen för att öka investeringarna inom
byggsektorn och därmed också öka byggsysselsättningen. Med avsende på
situationen på byggarbetsmarknaden och med hänsyn till behovet av denna typ av
lokaler bör enligt utskottets mening alla möjligheter att stimulera
sysselsättningen i byggverksamheten tas till vara.
Motion A16 (s) tillstyrks i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande stöd till icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 24 till Stöd till
icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln
-- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:BoU16 och 20, rskr.
282, 301) -- anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr,
15. Bidrag till kulturmiljövård (mom. 22)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet delar" och slutar med "aktuell del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att läget på arbetsmarknaden och de stora behov som
uppenbarligen finns inom kulturmiljövårdens område motiverar att ytterligare
satsningar görs redan för innevarande budgetår. Särskilda medel på
tilläggsbudget, 25 miljoner kronor, bör därför anvisas över anslaget
Kulturmiljövård, anslagsposten 3. Extra medel för upprustning av
kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
Utskottet tillstyrker således motion A16 (s) i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande bidrag till kulturmiljövård
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 23 till
Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln -- utöver
av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:KrU23, rskr. 253) -- anvisar ett
reservationsanslag på 25 000 000 kr,
16. Om- och tillbyggnader av idrottsanläggningar på Bosön (mom. 23)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet tar" och slutar med "på Bosön" bort ha följande
lydelse:
Bosön är svensk idrotts centrum för träning, tävling och utbildning. Här är
om- och nybyggnadsbehovet stort. Ett igångsättande av sådana projekt skulle ge
åtskilliga arbetstillfällen för arbetslösa byggnadsarbetare.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande medel för om- och tillbyggnader av idrottsanläggningar på
Bosön
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 25 till Stöd till
idrotten för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln -- utöver av
riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:KrU14, rskr. 254)) -- anvisar ett
reservationsanslag på 50 000 000 kr,
17. Investeringar i vägnätet m.m. (mom. 24)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet ansluter" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den i motion A16 (s) uttalade uppfattningen att mycket
kraftfulla åtgärder nu måste vidtas för att skapa fler arbetstillfällen och för
att bekämpa arbetslösheten. I det syftet är åtgärder inom vägväsendet av stor
betydelse. Redan innevarande budgetår bör därför ytterligare 500 miljoner
kronor anvisas för väginvesteringar under anslaget Byggande av vägar.
Särskilda medel bör även anvisas för vägunderhåll. Utskottet biträder därför
motion A16 även i denna del och anser att 500 miljoner kronor bör anvisas på
tilläggsbudget innevarande budgetår under anslaget Drift och underhåll av
statliga vägar.
Slutligen bör investeringar och underhåll göras på landets flygplatser. 25
miljoner kronor bör anvisas för ifrågavarande ändamål under ett nytt anslag med
beteckningen Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande investeringar i vägnätet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkandena 14--16
dels till Byggande av vägar för budgetåret 1993/94 under sjätte
huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU20,
rskr. 189) -- anvisar ett reservationsanslag på 500 000 000 kr,
dels till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret
1993/94 under sjätte huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel
(1992/93:FiU20, rskr. 189) -- anvisar ett reservationsanslag på 500 000 000 kr,
samt
dels till Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område för
budgetåret 1993/94 under sjätte huvudtiteln anvisar 25 000 000 kr på ett
särskilt anslag,
18. Utbildningsbidragens storlek (mom. 25)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med
"Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att riksdagen i våras beslutade att sänka
utbildningsbidragen för ungdomar under 25 år som uppbär arbetslöshetsersättning
till 65 % av ersättningen. För alla som deltar i arbetsmarknadsutbildning inom
det reguljära utbildningsväsendet genomfördes samma försämring. Enligt vad
utskottet inhämtat kommer samstämmiga rapporter om att det är svårt att få
arbetslösa att studera under sådana ekonomiska villkor.
Det kan vara en förklaring till att antalet personer i
arbetsmarknadsutbildning hittills ligger långt under den nivå som riksdagen
lagt fast för innevarande budgetår.
I likhet med den socialdemokratiska partimotionen A16 anser utskottet att
utbildningsbidragen snarast bör likställas med ersättningsnivån från
arbetslöshetskassa. Ett likartat yrkande föreligger från Vänsterpartiet.
Motionerna A16 och A17 tillstyrks därför i dessa delar.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande utbildningsbidragens storlek
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 13 och
1993/94:A17 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
19. Grundläggande högskoleutbildning (mom. 28)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet kan" och slutar med "berörd del" bort ha följande
lydelse:
När det gäller antalet högskolestudenter i grundläggande högskoleutbildning
delar arbetsmarknadsutskottet den bedömning som görs i motion A16 (s) och i
utbildningsutskottets yttrande att den svenska högskolan behöver expandera
ytterligare utöver vad som redan beslutats.
Antalet heltidsstuderande bör öka redan innevarande läsår och medel bör
anvisas med 88 miljoner kronor för ytterligare 5 000 platser.
Arbetsmarknadsutskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion
A16 (s) i motsvarande del på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 88
miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 19 till Vissa
särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94
under åttonde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel
(1992/93:FiU30, rskr. 447) -- anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr,
20. Studiemedel (mom. 29)
Under förutsättning av bifall till reservation 19
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Av
detta" och på slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
I motion A16 (s) begärs att ytterligare 50 miljoner kronor anvisas till
studiemedel för budgetåret 1993/94. Beloppet motsvarar det ytterligare behov av
studiemedel som behövs vid en sådan utökning av antalet studieplatser som
utskottet i det föregående föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande studiemedel
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 20 till
Studiemedel för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln -- utöver av
riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU30, rskr. 447) -- anvisar ett
förslagsanslag på 50 000 000 kr,
21. Bidrag till folkbildningen (mom. 30)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet delar" och på slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Med tanke på att många arbetslösa ungdomar och vuxna har bristfällig
grundutbildning eller saknar sådan utbildning som krävs på arbetsmarknaden bör
som framförs i motion A16 (s) ytterligare platser kunna erbjudas inom
folkbildningen under budgetåret 1993/94.
Folkhögskolorna och studieförbunden har kapacitet att ordna ytterligare
utbildning om medel ställs till förfogande. Detta redovisas i den avvikande
meningen från de socialdemokratiska företrädarna i kulturutskottet i detta
utskotts yttrande över motionsförslaget.
Arbetsmarknadsutskottet finner mot bakgrund av vad sålunda anförts att
riksdagen med bifall till motionen i denna del bör anvisa 50 miljoner kronor
till folkbildningen utöver vad som anvisats för innevarande budgetår.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 17 till Bidrag
till folkbildningen för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln --
utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU30, rskr. 447) --
anvisar ett anslag på 50 000 000 kr,
22. Stöd till kommuner och landsting (mom. 33)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet delar" och på slutar med "aktuella delar" bort ha
följande lydelse:
I motion A16 tar Socialdemokraterna upp frågan om åtgärder för att hindra att
kommunalt anställda som varslats om uppsägning skall tvingas ut i öppen
arbetslöshet.
Utskottet gör liksom motionärerna den bedömningen att det knappast finns
något alternativ för dessa människor än arbetslöshet med kontantstöd.
Regeringen räknar med att 28 000 personer förlorar sina anställningar i
kommuner och landsting nästa år. För att förhindra att de går ut i öppen
arbetslöshet föreslår motionärerna att AMS får i uppdrag att förhandla med
kommunerna för att förlänga uppsägningstiden för uppsagd personal. Någon
nettokostnad för staten uppkommer inte eftersom det i dagens arbetsmarknadsläge
som ovan nämnts inte finns något alternativ till öppen arbetslöshet med
kontantstöd.
AMS bör få särskilda medel för att stimulera kommunerna att fatta sådana
beslut.
Utskottet tillstyrker motion A16 i denna del. Motion A19 (nyd) får med det
anförda anses i huvudsak tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande stöd till kommuner och landsting
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 26 och med avslag
på motion 1993/94:A19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
23. Vissa finansieringsfrågor (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 5, 8--9, 11, 14--22
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Av
utskottet" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad Socialdemokraterna anför i motion A16 bör riksdagen till
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94
anvisa ett reservationsanslag på 3 890 miljoner kronor. Motion A17 (v) avstyrks
i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande vissa finansieringsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 7 och med avslag på
motion 1993/94:A17 yrkande 8 till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare
anvisade medel (1992/93:FiU30, rskr. 447) -- anvisar ett reservationsanslag på
3 890 000 000 kr.
Särskilda yttranden
1. Ungdomspraktik och lärlingssystem (mom. 2 och 9)
Laila Strid-Jansson (nyd) anför:
Ungdomsarbetslösheten är skrämmande. Flera årskullar går utan jobb. Alla
krafter måste sättas in för att vrida utvecklingen i rätt riktning för våra
unga.
Som ett led i denna strävan skall ungdomspraktiken ses. Den åtgärden infördes
våren 1992 som en försöksverksamhet för att avhjälpa den brant stigande
arbetslösheten bland de unga. Åtgärden var ett steg i rätt riktning. Hade den
inte införts skulle arbetslösheten bland de unga varit betydligt högre. Nu
gäller det att gå vidare och se dels hur ungdomspraktiken skall kunna
vidareutvecklas, dels hur andra alternativa åtgärder kan bidra till att få in
våra ungdomar på arbetsmarknaden.
Det är bra att företagen nu får bidra till finansieringen av
ungdomspraktiken. Bidraget kunde ha varit större. Förslaget om ett modifierat
system med ungdomspraktik är även i andra delar inte invändningsfritt.
En modell som man skulle kunna diskutera går ut på följande. Den som har haft
en ungdomspraktikant under 6 månader med finansieringsbidrag och fortsätter en
andra period skulle kunna få restitution på den avgift som erlagts den första
perioden. Efter en andra period skulle restitution kunna ske av det under denna
period erlagda bidraget om praktikanordnaren då tillsvidareanställer den unge.
På så sätt kunde man möjligen avvara såväl rekryteringsstöd som GAS för unga
människor.
I nuvarande läge och då en sådan modell behöver studeras ytterligare har jag
emellertid ansett att jag bör biträda den utformning av förslaget om
ungdomspraktik som regeringen nu har lagt fram, eftersom syftet trots allt ändå
är att få ut unga människor på arbetsmarknaden efter fullgjord praktik.
Det hade dessutom som jag ser det varit en fördel om de förslag som
regeringen lägger fram hade kombinerats med ett lärlingssystem som innebär att
ungdomar får direkt utbildning i företagen. Länder med lärlingssystem av detta
slag har låg ungdomsarbetslöshet. En kombination av ett sådant lärlingssystem
med ungdomslöner skulle innebära ytterligare möjligheter för unga människor att
komma in på arbetsmarknaden för att senare i förlängningen kunna få fasta
anställningar.
2. ROT-program för kommunala fastigheter (mom. 20)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Charlotte Cederschiöld (alla m) anför:
Riksdagen har våren 1993 beslutat om ett särskilt ROT-program i syfte att öka
sysselsättningen. Med tanke på den relativt korta tid som ROT-programmet har
varit i funktion är det enligt vår mening för tidigt att avläsa de fulla
effekterna av programmet på bl.a. sysselsättningen och utvecklingen inom
byggbranschen. Det hade därför funnits skäl att avvakta utfallet av dessa
satsningar eftersom det är känt att åtgärder som sätts in för att påverka
byggverksamheten får effekt med viss eftersläpning.
Vi har dock inte velat motsätta oss den av utskottet förordade användningen
av medel från B 2-anslaget för denna verksamhet. Detta förutsätter emellertid
att den byggverksamhet som blir aktuell upphandlas på marknaden på ett
konkurrensneutralt sätt. Det är inte acceptabelt om statliga stöd kommer till
användning på ett sätt som leder till utslagning av annars konkurrenskraftiga
företag.
3. ROT-program för kommunala fastigheter (mom.20)
Laila Strid-Jansson (nyd) anför:
Jag anser att det borde kunna finnas utrymme för ytterligare medel -- upp
emot 1 000 miljoner kronor -- för dessa satsningar med hänsyn till att det
finns outnyttjade medel av stor omfattning inom B 2-anslaget.
Jag har likväl ansett mig böra stödja det nu föreliggande förslaget eftersom
man i dag inte kan överblicka hela budgetårets behov av medel från detta
anslag.
4. Ekonomiska villkor för vissa elever i arbetsmarknadsutbildning (mom. 26)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,
Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anför:
Vi har i den föregående framställningen föreslagit att bidragsnivån för
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära
utbildningsväsendet skall återställas för alla kursdeltagare. Därmed kommer
även den nu aktuella gruppen elever att bli tillgodosedd.
5. Stöd till kommuner och landsting (mom. 33)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Charlotte Cederschiöld (alla m) anför:
Vi anser att de initiativ som AMS har tagit i syfte att minska
personalneddragningarna i kommunerna inte får tillämpas på ett sådant sätt att
nödvändiga rationaliseringar och omstrukturering av kommunal verksamhet hindras
eller fördröjs. Utvecklingen mot en effektivare användning av kommunala medel,
alternativa driftformer, brytande av offentliga monopol och större flexibilitet
är nödvändig för att kommunerna i framtiden skall kunna klara sina åtaganden.
En sådan utveckling är också nödvändig för att kommunera i framtiden skall
kunna erbjuda stabila och utvecklande arbetsuppgifter.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Lagrådets yttrande
Bilaga 2
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-12-01
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt protokoll vid sammanträde den 11 november 1993, har riksdagens
arbetsmarknadsutskott beslutat inhämta Lagrådets yttrande över
1. förslag till lag om generellt anställningsstöd,
2. förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Karin Almgren,
kanslirådet Kjell Olsson samt föredraganden i arbetsmarknadsutskottet,
kammarrättsassessorn Olof Åkerrén.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Inledning
Regeringen har i proposition 1993/94:66 lagt fram förslag om olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bl.a. föreslås införandet av en lag om
generellt anställningsstöd samt viss följdändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter. Arbetsmarknadsutskottet har hemställt om Lagrådets yttrande
över nämnda lagförslag. Vid granskningen av lagförslagen har Lagrådet som
underlag haft de med anledning av propositionen väckta motionerna
1993/94:A16--A20, ett av socialförsäkringsutskottet avgivet yttrande över
förslaget om generellt anställningsstöd (1993/94:SfU1y) samt en inom
arbetsmarknadsutskottets kansli den 25 november 1993 upprättad promemoria som
innehåller påpekanden om vissa brister i förslaget till lag om generellt
anställningsstöd samt tänkbara förslag till ändringar för att avhjälpa dessa
brister.
Syftet med förslaget om ett generellt anställningsstöd anges i propositionen
vara att, inför en konjunkturuppgång för svensk ekonomi, stimulera till en ökad
sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden och uppmuntra tidigareläggning
av sådana anställningar. Anställningsstödet, som skall lämnas endast under ett
år, innebär att för en nettoökning av antalet sysselsatta under år 1994,
jämfört med antalet sysselsatta vid utgången av september 1993, medges avdrag
från arbetsgivaravgifterna med 15 procentenheter. Det är avsett att
anställningsstödet skall ges jämsides med redan befintliga rekryteringsstöd och
stöd enligt lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter.
Förslaget har inte varit föremål för sedvanlig remissbehandling. Inte heller
har synpunkter över förslaget inhämtats vid någon hearing. Det har endast
kortfattat kommenterats i propositionen. Vid lagrådsföredragningen har
upplysts att den valda lagkonstruktionen inte kommit till användning i tidigare
lagstiftning. Med hänsyn härtill hade det varit av särskilt värde om förslaget
hade kunnat belysas genom inhämtande av remissyttranden. Att just den
föreslagna lagkonstruktionen valts har förklarats med att det var den enda som
gjorde det möjligt för Riksskatteverket att med sitt datorsystem klara
avgiftsuppbörden redan från den 1 januari 1994.
På det bristfälliga underlag som sålunda föreligger saknar Lagrådet möjlighet
att avgöra om lagförslaget är ägnat att tillgodose de angivna syftena. Över
huvud taget är det svårt att på det föreliggande materialet bedöma vilka
konsekvenser de olika lagreglerna får. Med hänsyn härtill och till den korta
tid som stått till förfogande har Lagrådet fått avstå från den ingående
granskning som förslaget hade förtjänat. Med beaktande av de synpunkter som
riksdagsutskotten anfört har Lagrådet gjort en huvudsakligen teknisk översyn av
lagförslagen.
Rent allmänt kan sägas om lagförslagen att de i viss mån präglas av att ha
tillkommit under stark tidspress. I lagtexten finns sålunda ett flertal
brister. Förutom att konsekvenserna av lagreglerna är, såsom Lagrådet anfört i
det föregående, svårbedömda kan den anmärkningen göras att avdragssystemet är
svårkontrollerat. I huvudsak får kontrollen inskränkas till avgiftsrevision.
Det kan därför inte uteslutas att systemet kan komma att missbrukas. Med hänsyn
till att förslaget dock kan få en positiv effekt på sysselsättningen och till
att lagen om generellt anställningsstöd endast skall tillämpas i ett år vill
Lagrådet inte motsätta sig att lagstiftningen genomförs.
Lagrådet kommer i det följande att föreslå en del ändringar och
förtydliganden i lagtexten samt även diskutera andra tänkbara förändringar av
de remitterade lagförslagen i syfte att komma till rätta med en del av de i
ärendet aktualiserade problemen. Detta hindrar emellertid inte att förslaget i
vissa andra delar -- där frågan om alternativa lösningar framstår som mer
komplicerad -- kan ge upphov till osäkerhet och skilda tillämpningssvårigheter.
Detta gäller bl.a. begreppen "intressegemenskap" i 5 § och "verksamhet" i 2 och
6 §§. Viss ledning för tolkningen av dessa begrepp kan visserligen hämtas från
motiven. Eftersom det emellertid ankommer på vederbörande arbetsgivare att
bedöma vad resp. begrepp egentligen betyder, kan det ligga nära till hands att
valet då faller på den för honom mest fördelaktiga innebörden. För den händelse
den ändringen vidtas i förslaget att detta inte skall omfatta verksamheter som
påbörjats efter utgången av september 1993 måste dessutom frågan om vilka
förändringar i en tidigare inledd verksamhet som kan tillåtas utan att den helt
eller delvis skall betraktas som ny ägnas särskild uppmärksamhet. Lagrådet vill
här slutligen också peka på de möjligheter till fördelaktiga dispositioner som
den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen -- att lagen tillämpas på ersättning
som betalas ut under år 1994 -- eventuellt kan ge upphov till genom uppskjutna
respektive förtida betalningar av löner.
I anslutning till vad nyss anförts finns skäl att ånyo understryka att
myndigheternas möjligheter till kontroll av lagens efterlevnad kan väntas bli
förhållandevis begränsade.
Förslag till lag om generellt anställningsstöd
1 §
I paragrafens första mening anges att arbetsgivare enligt bestämmelserna i
lagen medges ett generellt anställningsstöd. I andra meningen slås fast att
lagen inte gäller statliga arbetsgivare.
Den föreslagna avfattningen av första meningen kan ge intryck av att rätten
till anställningsstöd förutsätter ett beslut av myndighet om att sådant stöd
skall utgå. En sådan ordning är inte avsedd. Lagrådet förordar därför att det i
paragrafen i stället anges att arbetsgivare har rätt till det ifrågavarande
anställningsstödet.
Beträffande andra meningen uttalas i specialmotiveringen att undantag endast
görs för statliga arbetsgivare, dvs. statliga myndigheter och statens
affärsdrivande verk, samt att lagen således gäller bl.a. kommuner, landsting
och statliga bolag. Enligt Lagrådets uppfattning bör avfattningen av andra
meningen ändras så att undantagets räckvidd kan utläsas direkt av lagtexten.
Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts att det under lagförslagets
behandling i arbetsmarknadsutskottet ifrågasatts om inte anställningsstödet
borde begränsas till redan etablerade företag. Enligt vad som framkommit har
därvid som en möjlig lösning diskuterats att i 1 § föreskriva att lagen inte
gäller "verksamheter som påbörjats efter utgången av september 1993".
För det fall en begränsning av angivet slag skulle anses önskvärd vill
Lagrådet inte direkt motsätta sig den diskuterade lagtekniska lösningen.
Lagrådet vill dock samtidigt framhålla att det ifrågasatta undantaget kan vålla
tolkningsproblem. Det kan sålunda, som redan påpekats, i en del fall uppstå
svårigheter att avgöra om en viss verksamhet skall anses ha påbörjats före
eller efter utgången av september 1993.
Från nu angivna utgångspunkter skulle paragrafen kunna ges följande lydelse:
"Arbetsgivare har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till ett generellt
anställningsstöd.
Lagen gäller inte följande arbetsgivare:
1. riksdagen och dess myndigheter,
2. myndigheterna under regeringen,
3. kyrkomötet och dess myndigheter.
Lagen gäller inte heller i fråga om verksamhet som påbörjats efter utgången
av september 1993."
2 §
Det har med tanke på de naturliga säsongssvängningar i sysselsättningen som
förekommer i vissa branscher eller företag under föredragningen inför Lagrådet
diskuterats, om inte en tänkbar utväg att komma till rätta med detta problem
skulle vara att ändra förslaget så att det endast omfattar arbetstagare med
anställning tills vidare.
En sådan lösning skulle onekligen råda bot för ifrågavarande problem men
skulle samtidigt innebära en betydande inskränkning av den föreslagna reformens
angivna räckvidd och målsättning. En från tillämpningssynpunkt fördelaktig
följd av ett sådant ställningstagande skulle emellertid bli, att andra meningen
i förevarande paragraf, som gäller vissa uppdragstagare, skulle utgå. Därmed
försvinner i så fall den för systemet besvärande möjligheten till planering som
består däri att ifrågavarande typ av uppdrag företrädesvis koncentreras till
månadsskiften under 1994.
3 §
Denna paragraf är avsedd att klargöra vad det innebär att en arbetsgivare
medges ett generellt anställningsstöd. Det föreskrivs sålunda att en
arbetsgivare som efter den 30 september 1993 har ökat antalet anställda får
göra ett avdrag enligt bestämmelserna i 4--6 §§ när han beräknar de
arbetsgivaravgifter han skall betala enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om
socialavgifter.
Enligt Lagrådets mening hade det varit naturligt att beskriva det föreslagna
stödet som en rätt till nedsättning av de ifrågavarande arbetsgivaravgifterna.
En teknik som utgår från ett sådant synsätt har också tillämpats i lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Mot den bakgrunden kan den i
förevarande ärende tillämpade uppläggningen, där stödet beskrivs som en rätt
till avdrag, ifrågasättas. Vid föredragningen inför Lagrådet har, som tidigare
berörts, till stöd för den valda lösningen anförts bl.a. att en annan ordning
än den föreslagna skulle kräva ändrade dataprogram för uppbördsförfarandet och
att detta skulle innebära att lagen inte skulle kunna träda i kraft den 1
januari 1994.
Mot den nu angivna bakgrunden och med hänsyn till att lagen skall tillämpas
endast på ersättningar som betalas ut under år 1994 vill Lagrådet inte motsätta
sig uppläggningen i propositionens förslag.
4 §
I paragrafen anges hur avdraget skall beräknas. Avdrag medges för nyanställda
med 15 procent av arbetsgivarens genomsnittliga avgiftsgrundande ersättning
till sina anställda. Med nyanställda avses det antal anställda som vid
månadens utgång överstiger antalet anställda vid utgången av september 1993.
Som framgår bl.a. av två exempel i socialförsäkringsutskottets yttrande kan
den föreslagna avdragskonstruktionen medföra vissa oönskade effekter. Dels kan
det löna sig för ett företag att anställa personer på deltid i stället för
heltid, dels kan negativa effekter uppstå när den genomsnittliga lönen för de
tidigare anställda är betydligt högre än för den nyanställde. Är skillnaden
tillräckligt stor kan enligt utskottet nyrekryteringen bli helt gratis.
Utskottet har vidare anmärkt på att det inte gjorts någon begränsning till att
de anställda skall vara verksamma i Sverige. En begränsning borde enligt
utskottet ha gjorts till nyanställda som sysselsätts i Sverige.
I syfte att motverka de angivna negativa effekterna och för att tillgodose
socialförsäkringsutskottets önskemål om en begränsning till sysselsättning i
Sverige har inom arbetsmarknadsutskottets kansli upprättats ett förslag till
annan lydelse av paragrafen. Förslaget bygger på att arbetsgivaravgiften
beräknas på de enskilda nyanställdas lönesummor i stället för på ett genomsnitt
av företagets totala lönesumma. Genom förslaget synes det angivna syftet kunna
tillgodoses. Förslaget är emellertid inte invändningsfritt. Genom den
valmöjlighet vid beräkningen av månadsunderlaget som förslaget ger kan
förslaget få en oönskad effekt vid ersättningsanställning av en högavlönad
arbetstagare i samband med anställning av lågavlönad arbetstagare. Detta kan
dock motverkas om paragrafen kompletteras med en bestämmelse av innebörd att i
avgiftsunderlaget inte får räknas in lön eller annan ersättning som utgått till
nyanställd som ersatt anställd som slutat efter utgången av september 1993.
5 §
Uttrycket "två arbetsgivare" kan vara missvisande och bör därför bytas ut mot
"två eller flera arbetsgivare".
6 §
Av bestämmelsen bör klart framgå att den bara tar sikte på verksamhet som
förvärvats eller övertagits efter utgången av september 1993. Den skulle därför
kunna ges följande lydelse:
"Om en verksamhet förvärvats eller övertagits efter utgången av september
1993 anses den som vid nämnda månadsskifte var anställd i verksamheten inte
vara nyanställd."
7 §
I paragrafen anges att bestämmelserna i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare gäller i fråga om förfarandet vid avdrag från
arbetsgivaravgifter enligt förevarande lag. I specialmotiveringen sägs endast
att paragrafen motsvarar 9 § tredje stycket lagen om nedsättning av
socialavgifter. Vid föredragningen inför Lagrådet har emellertid upplysts att
syftet med bestämmelsen är att klargöra att föreskrifterna i 1984 års lag skall
gälla såväl i fråga om i vilket sammanhang och hur arbetsgivaren skall redovisa
de ifrågavarande avdragen som beträffande förfarandet i övrigt vid uppbörden av
arbetsgivaravgifterna.
Lagrådet har ingen erinran mot att en hänvisning görs till 1984 års lag.
Emellertid bör den föreslagna bestämmelsen jämkas redaktionellt. Den skulle
kunna ges följande lydelse:
"Tillämpningen av denna lag sker inom ramen för förfarandet enligt lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare."
Bestämmelser om ikraftträdande m.m.
Vad som här sägs om att lagen skall tillämpas på ersättning (lön och annan
ersättning) som betalas ut under tiden 1 januari -- den 31 december 1994 har
inte karaktären av en ikraftträdandebestämmelse. Denna tidsmässiga begränsning
av lagstiftningens tillämplighet bör därför i stället tas in i själva lagen,
lämpligen då i 1 eller 3 §.
Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Ändringen i 1 kap. 1 § tredje stycket innebär, att den där givna hänvisningen
till särskilda bestämmelser i fråga om "nedsättning av socialavgifter som
regionalpolitiskt stöd" kompletteras med orden "och som generellt
anställningsstöd".
Eftersom det generella anställningsstödet enligt 3 § i föregående lagförslag
skall utgå i form av "avdrag" vid beräkning av vederbörande arbetsgivares
arbetsgivaravgifter bör den här aktuella följdändringen lämpligen ges en annan
utformning. Lagrådet förordar således att det nuvarande stycket i stället
kompletteras med en ny mening av följande lydelse: "Föreskrifter om avdrag vid
beräkning av arbetsgivaravgifter finns i lagen (1993:000) om generellt
anställningsstöd."
Ur protokollet rätt utdraget betygar:
/Namnteckning/
Av utskottet framlagt lagförslag
Bilaga 3
Förslag till
Lag om generellt anställningsstöd
Härigenom föreskrivs följande.
1 §
Arbetsgivare har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till ett generellt
anställningsstöd.
Lagen gäller inte följande arbetsgivare:
1. riksdagen och dess myndigheter,
2. myndigheterna under regeringen,
3. kyrkomötet och dess myndigheter.
2 §
En arbetsgivare får för nyanställda personer göra ett avdrag enligt
bestämmelserna i 4 § från de arbetsgivaravgifter som han för år 1994 skall
betala enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter.
3 §
Med nyanställd person avses en arbetstagare som efter den 30 september 1993
börjat arbeta i en tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning som
omfattar minst sex månader och minst 17 timmar per vecka, om anställningen
avser sysselsättning i Sverige.
Med nyanställd avses inte person
1) som arbetar i en verksamhet som påbörjats efter utgången av september
1993,
2) som under de senaste två månaderna före anställningen varit anställd hos
arbetsgivaren eller hos annan arbetsgivare, om arbetsgivarna tillhör samma
koncern eller om det annars finns intressegemenskap mellan arbetsgivarna,
3) som under september 1993 var anställd i verksamhet som efter nämnda månad
övergått till arbetsgivaren.
4 §
Avdrag får för varje månad göras med ett belopp som motsvarar 15 procent av
den del av avgiftsunderlaget enligt 2 kap. 3--5 §§ lagen (1981:691) om
socialavgifter som hänför sig till de nyanställda personerna.
Avdraget får inte överstiga 15 procent av hela avgiftsunderlaget enligt 2
kap. 3--5 §§ lagen om socialavgifter för månaden minskat med motsvarande
avgiftsunderlag för september 1993. Avgiftsunderlaget för sistnämnda månad får
härvid minskas med ersättning för övertidsarbete som ingår i detta underlag.
5 §
Tillämpningen av denna lag sker inom ramen för förfarandet enligt lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
6 §
Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 § lagen
(1981:691) om socialavgifter skall avdrag som avses i denna lag minska det
belopp som förs till staten enligt 4 kap. 2 § lagen om socialavgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och gäller till utgången av år
1994. Lagen gäller dock även därefter i fråga om avdrag från
arbetsgivaravgifter för år 1994.
Finansutskottets yttrande
1993/94:FiU2y
Bilaga 4
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1993/94:66 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar
och långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner i vad avser finansutskottets
beredningsområde.
Avgränsning av yttrandet
Finansutskottet behandlar i detta yttrande vissa sysselsättningsfrågor som
berör den kommunala sektorn. Frågor om arbetsmarknadspolitiken och dess roll i
den ekonomiska politiken behandlas av utskottet i dess betänkande 1993/94:FiU1
som avges med anledning av regeringens proposition 1993/94:25 om inriktningen
av den ekonomiska politiken.
Utskottet
Propositionen
I propositionen föreslås att ett generellt anställningsstöd (GAS) införs med
rätt för arbetsgivare till avdrag under år 1994 från arbetsgivaravgifterna med
15 procentenheter. Stödet gäller samtliga kategorier av arbetsgivare utom
statliga myndigheter och statliga affärsverk. Stödet skall uppmuntra till
tidigareläggning av reguljära anställningar.
Dessutom föreslås förändringar i och förlängning av systemet med
ungdomspraktik. Försöken skall nu pågå till utgången av juni 1995. Även
beträffande försöken med arbetslivsutveckling (ALU) föreslås en förlängning
till samma tidpunkt.
När det gäller den kommunala sektorn (avsnitt 3.9) anför regeringen att det
är nödvändigt för utvecklingen av svensk ekonomi att förändringsarbetet i
kommuner och landsting bedrivs vidare. Någon förstärkning av den kommunala
ekonomin genom ytterligare statliga anslag är enligt propositionen inte möjlig.
Det konstateras i stället att kommuner och landsting bör ha relativt goda
möjligheter att också beakta arbetsmarknaden vid genomförandet av erforderliga
förändringar.
Motionerna
I motion A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) säger socialdemokraterna nej
till regeringens förslag rörande ungdomspraktik, arbetslivsutveckling och
generellt anställningsstöd. Socialdemokraterna föreslår i stället ett antal
andra åtgärder, t.ex. ROT-verksamhet och införande av generösa
rekryteringsstöd.
Bland de åtgärder som enligt motionärerna behöver vidtas märks också insatser
för att förhindra att kommunalt anställda som sagts upp tvingas ut i öppen
arbetslöshet (yrkande 26). I motionen hävdas att i nuvarande arbetsmarknadsläge
finns det inget annat alternativ för denna kategori av uppsagda än
arbetslöshet. AMS bör därför ges ett särskilt uppdrag att förhandla med
kommuner och landsting om att förlänga uppsägningstiden för de 28 000 personer
som enligt regeringens beräkningar riskerar att mista sina anställningar under
år 1994.
Stödet skall enligt motionen motsvara statens kostnader för dessa arbetslösa
varför ingen nettokostnad skulle uppstå för staten. Särskilda medel skall
enligt förslaget ställas till AMS förfogande. Bruttokostnaden beräknas i
motionen till ca 3 840 miljoner kronor.
I motion A19 av Bert Karlsson (nyd) sägs att det i kommunerna för
närvarande råder brist på pengar och att kommunerna inte har råd att bedriva en
rimlig verksamhet. Många friställs nu, främst kvinnor inom vård och omsorg.
Friställningar som genomförs inom kommunala verksamhetsområden av orsaker som
inte är av strukturell karaktär -- och som leder till påtagliga och inte
acceptabla försämringar för medborgarna -- bör enligt motionären inte utan
vidare godtas.
Kommunerna bör därför få möjlighet att i särskilda fall begära statliga medel
för att kunna behålla en anställd som måste sägas upp av ekonomiska skäl, trots
att vederbörande har ett arbete som måste utföras. Medlen bör tas ur
Arbetsmarknadsfonden och administreras av AMS. Ersättning föreslås utgå med ett
belopp som för den enskilde motsvarar arbetslöshetsersättningen.
Utskottets bedömning
De pågående strukturförändringarna inom den kommunala sektorn är enligt
utskottet helt nödvändiga mot bakgrund av det samhällsekonomiska och
statsfinansiella läget. Utskottet delar därför regeringens bedömning i
propositionen att ytterligare statliga transfereringar till kommuner och
landsting inte är lämpliga.
Utskottet är för sin del väl medvetet om att den kommunala ekonomin är
ansträngd under år 1994 och att stora krav kommer att ställas på de kommunala
organen att ompröva och rationalisera sin verksamhet. Förändringsarbetet måste,
som utskottet ser det, ske med beaktande av de personalmässiga konsekvenserna
och med hänsyn tagen till situationen på arbetsmarknaden i övrigt.
Arbetsmarknadspolitikens uppgift är inte minst att mildra effekterna för den
enskilde av för samhällsekonomin nödvändiga strukturomvandlingar.
Samtidigt vill utskottet erinra om riksdagens beslut våren 1993 med anledning
av de förslag om den kommunala ekonomin som regeringen lade fram i
kompletteringspropositionen (prop. 1992/93:150, FiU29, rskr. 430). Beslutet
innebar att kommuner och landsting som inte höjer skatten år 1994 får behålla
de skattemedel som motsvarar det ökade skatteunderlaget till följd av tidigare
beslut att sänka grundavdraget. Det handlar om sammanlagt ca 4,2 miljarder
kronor. Dessa medel skulle annars ha förts till staten från kommunsektorn. Som
utskottet framhöll i sitt betänkande underlättas därigenom i hög grad
kommunernas och landstingens möjligheter att behålla sin personal.
Enligt propositionen bör det inom kommunsektorn finnas goda möjligheter att
beakta förhållandena på arbetsmarknaden i samband med begränsningarna av
antalet kommunalt anställda. Utskottet delar denna bedömning liksom vad som
sägs i propositionen om att den arbetsmarknadspolitiska arsenalen skall
utnyttjas i största möjliga mån för att understödja förändringsarbetet och
motverka arbetslöshet. Utskottet vill erinra om vad arbetsmarknadsministern i
ett interpellationssvar den 19 november 1993 anförde om användning av
arbetsmarknadspolitiska medel i kommuner och landsting för utbildningsinsatser
för att höja kompetens och hjälpa personal vid omstruktureringar. Enligt
utskottets mening bör de arbetsmarknadspolitiska medlen inte användas för
reguljär kommunal verksamhet på det sätt som föreslås i motionerna.
Med det anförda avstyrker finansutskottet bifall till motionerna A16 (s)
yrkande 26 samt A19 (nyd).
Stockholm den 25 november 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola ErikssonI beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran
Persson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Lars
Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia
Karlsson (s) och Rose-Marie Frebran (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Yvonne
Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser att den del
av utskottets yttrande som under rubriken Utskottets bedömning börjar med "De
pågående" och slutar med "A19 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kommer utrymmet för en expansion av de kommunala
utgifterna för lång tid framöver att vara starkt begränsat. Stora krav kommer
därför att ställas på omprövning och rationalisering av den kommunala
verksamheten.
De beslut som riksdagen fattade våren 1992 och våren 1993 om ett nytt
statsbidragssystem och om begränsningar av statsbidragen har i flera avseenden
varit felaktiga. Nedskärningarna har haft mycket negativa effekter på
samhällsekonomin och inneburit att för medborgarna angelägen samhällsservice
inte kunnat upprätthållas. Många kommuner och landsting har ställts i en svår
situation. Indragningarna har inneburit att ett stort antal kommunalanställda
blivit arbetslösa.
Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i den socialdemokratiska
partimotionen A16 (yrkande 26) att särskilda medel skall avsättas till AMS för
att förlänga uppsägningstiden för uppsagd personal. Därigenom skulle förhindras
att 28 000 personer mister sina anställningar under år 1994. Åtgärden ger såväl
samhällsekonomiska som sociala vinster. Med den konstruktion som föreslås och
med nuvarande läge på arbetsmarknaden är den dessutom i princip
statsfinansiellt neutral. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att
regeringen förhållit sig så passiv.
Utskottet tillstyrker också bifall till förslagen i samma motion (yrkandena 9
och 10) om åtgärder för att få igång investeringar inom byggsektorn. Läget på
byggarbetsmarknaden är ytterst bekymmersamt. Det finns därför enligt utskottet
starka skäl för att vidta ytterligare åtgärder som främjar byggsysselsättningen
utöver dem som riksdagen beslutade om i våras. Ett genomförande av förslagen är
såväl samhällsekonomiskt som statsfinansiellt väl motiverat.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiet anser -- som framgår av flera av våra aktuella motioner -- att
åtgärder måste vidtas för att förbättra kommunernas finansiella situation och
för att hindra att kommunerna reducerar sin personalstyrka. Det
socialdemokratiska förslaget i motion A16 om stöd till kommuner och landsting
för att förlänga uppsägningstiderna är en av flera möjligheter. Dock anser vi
att förslaget bör kompletteras med åtgärder som stärker kommunernas ekonomi.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Socialförsäkringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över
proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och
långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner såvitt avser utskottets
beredningsområde.
Utskottet begränsar sitt yttrande till att avse regeringens förslag om
generellt anställningsstöd (avsnitten 6 och 8 i propositionen jämte
lagförslagen 2.3 och 2.4). Motioner som berör det generella anställningsstödet
är 1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkandena 2 och 3, 1993/94:A17 av
Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 15 och 1993/94:A18 av Ian Wachtmeister m.fl.
(nyd) yrkande 15. Utskottet yttrar sig även över yrkandena 18 och 20 i motion
1993/94:A16 som gäller studiestöd.
Generellt anställningsstöd
Propositionen
I propositionen föreslås att ett generellt anställningsstöd för arbetsgivare
(GAS) införs. Stödet skall endast lämnas för år 1994. Stödet innebär att för en
nettoökning av antalet sysselsatta under år 1994, jämfört med antalet
sysselsatta vid utgången av september 1993, medges avdrag från
arbetsgivaravgifterna med 15 procentenheter.
Avdraget beräknas för månad enligt följande. 15 % av avgiftsunderlaget för
arbetsgivaravgifterna multipliceras med det antal anställda som vid månadens
utgång överstiger antalet anställda vid utgången av september 1993 dividerat
med antalet anställda vid utgången av månaden. Som anställd räknas den som har
en anställning med en arbetstid om minst 17 timmar per vecka. I antalet
anställda inräknas även den som inte är anställd men som uppbär ersättning för
arbete under motsvarande tid och för vilken arbetsgivaravgifter skall betalas,
dvs. uppdragstagare som saknar F-skattebevis.
Det avdragna beloppet skall anses avse folkpensionsavgift.
I propositionen läggs fram förslag till lag om generellt anställningsstöd och
förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Motionerna
I motion A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas avslag på förslaget
(yrkandena 2 och 3). Motionärerna anför att förslaget har fått en utformning
som gör att stora resurser kommer att gå till arbeten som ändå skulle ha kommit
till stånd. Vidare redovisar motionärerna följande invändningar.
Stödkonstruktionen medför att alla säsongsvariationer leder till stöd.
Förslaget premierar nystartade företag vilket kan medföra konkurrensproblem.
Det är också oklart hur deltidsanställda skall bedömas. Slutligen anförs att
det kommer att bli mycket svårt att i efterhand kontrollera hur många anställda
en arbetsgivare hade i september 1993. Motionärerna anser att det vore bättre
att använda ett rekryteringsstöd inriktat mot ungdomar och långtidsarbetslösa
och med högre subventionsgrad.
Även i motion A18 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas avslag på förslaget
(yrkande 15). Enligt motionärerna leder regeringens förslag sannolikt till
minskade kostnader för företag som ändå är framgångsrika och därigenom kan
nyanställa. Detta snedvrider konkurrensen. Förslaget saknar också inriktning
mot de unga arbetssökande. Motionärerna anser att man i stället bör göra
grundläggande förändringar i lagen om anställningsskydd för att därigenom
stimulera nya företag.
I motion A17 anför Gudrun Schyman m.fl. (v) att det generella stödet givetvis
kommer att "läcka" subventioner till företag som ändå skulle nyanställa. Det är
dock lönsamt för både statsbudgeten och samhällsekonomin även om endast en
mindre del av nyanställningarna kan härledas till existensen av stödet. Stöd
till naturliga säsongsanställningar måste dock undvikas. Det kan ske genom att
anställningar för kortare tid än sex månader undantas, vilket dock skulle
innebära ett system där stödet tar sikte på enskilda anställningar och inte på
det genomsnittliga antalet anställda. Motionärerna anför vidare att
Arbetsmarknadsstyrelsen förordat ett rekryteringsstöd med bidragsteknik som kan
utformas mer selektivt och inriktas på långtidsarbetslösa och ungdomar.
Slutligen framhåller motionärerna att administrativa och tekniska problem som
påtalats av skatte- och arbetsmarknadsmyndigheterna måste tas på allvar.
Motionärerna begär i yrkande 15 ett tillkännagivande om det anförda.
Utskottets bedömning
Enligt förslaget skall det avdrag som får göras från de totala
arbetsgivaravgifterna beräknas enligt följande:
15 % x avgiftsunderlaget x antalet nyanställda
totala antalet anställda
Med antalet nyanställda avses i denna formel så många personer som antalet
anställda i slutet av den månad avgifterna avser överstiger antalet anställda
vid utgången av september 1993. Som anställd räknas här -- förutom vissa
uppdragstagare -- den som har en anställning med en arbetstid om minst 17
timmar per vecka i arbetsgivarens verksamhet och som för detta arbete uppbär
sådan lön eller annan ersättning för vilken arbetsgivaravgifter skall betalas.
Med avgiftsunderlaget avses i formeln det totala avgiftsunderlag för aktuell
månad som arbetsgivaren skall betala avgifter på. I detta underlag ingår summan
av utgivna löner till all personal och värdet på andra skattepliktiga förmåner
som utgivits till dem. Även lönedelar över 7,5 basbelopp ingår i
avgiftsunderlaget.
Utskottet vill belysa förslaget med några exempel på hur stort avdraget blir
i vissa situationer.
Exempel 1
På en verkstad arbetar 8 heltidsanställda personer vid utgången av september
1993. De har alla en månadslön på 15 000 kr. I slutet av året anställs
ytterligare två personer, och de får samma månadslön. Arbetsgivaravgifterna för
januari 1994 uppgår till 31,16 % x 150 000 = 46 740 kr. Avdraget blir 15 % x
150 000 x 2/10 = 4 500 kr. Om verkstaden i stället hade anställt fyra
halvtidsanställda hade lönesumman och arbetsgivaravgifterna varit desamma men
avdraget hade blivit 7 500 kr (15 % x 150 000 x 4/12).
Exempel 2
Tre personer driver tillsammans ett framgångsrikt affärsföretag. De har
vardera en månadslön inkl. skattepliktiga förmåner på 100 000 kr. De har
dessutom en heltidsanställd sekreterare med en månadslön på 20 000 kr. Om de
anställer en receptionist på halvtid mot en ersättning av 7 000 kr per månad
kommer deras arbetsgivaravgifter att uppgå till 101 893 kr (31,16 % x
327 000). Avdraget blir 9 810 kr (15 % x 327 000 x 1/5), trots att
arbetsgivaravgifterna för nyanställningen bara ökar med 2 181 kr före
avdraget.
Exempel 2 visar avdragets effekter när den genomsnittliga lönen för de
tidigare anställda är betydligt högre än för den nyanställde. Är skillnaden
tillräckligt stor kan nyrekryteringen bli helt gratis och t.o.m. minska
arbetsgivarens utgifter.
Utgångspunkten för beräkningen av antalet nyanställda är som angivits antalet
anställda vid utgången av september 1993. Vid personalomsättningar kan det
därför slumpa sig så att avgående personal slutat t.ex. i mitten av september
medan efterträdarna börjat i oktober. Även tidpunkten i sig, september månad,
gör att verksamheter med säsongsvariationer kommer att premieras genom lägre
arbetsgivaravgifter. Skiftet september/oktober torde ligga mitt emellan sommar-
och vintersäsong inom turistnäringen. Säsongsanställda inom trädgårdsnäringen
har då i regel slutat. När nästa säsong börjar i dessa verksamheter är
arbetsgivaravgifterna nära nog halverade. Effekterna vid säsongsanställningar
har också påtalats i såväl motion A16 som motion A17.
Det är enligt förslaget tillräckligt att en person är anställd vid utgången
av en avgiftsmånad för att påverka antalet nyanställda. Om en person
tillfälligt anställs för att arbeta under ett par dagar runt ett månadsskifte
och arbetstiden uppgår till 17 timmar kan arbetsgivaravgifterna därför komma
att reduceras för den första månaden. Gränsen vid en veckoarbetstid på 17
timmar innebär också att om en anställd person som arbetar kortare tid, t.ex.
16 timmar, ökar sin arbetsinsats till 17 timmar, så kommer denne att betraktas
som nyanställd vid beräkning av avdragets storlek.
I förslaget har inte gjorts någon begränsning till att de nyanställda skall
vara verksamma i Sverige. Den som anställer en svensk medborgare för
sysselsättning utomlands -- där ATP-rätt följer av lagen om allmän försäkring
eller där s.k. ATP-förbindelse tecknats -- kommer att få räkna in denne som
nyanställd, trots att arbetsgivaren bara skall erlägga ATP-avgift med 13 % för
den anställde. En begränsning borde enligt utskottet ha gjorts till nyanställda
som sysselsätts i Sverige.
Enligt propositionen skall stödet även lämnas till nyetablerade företag. Ett
nystartat företag kommer därför i princip bara att behöva betala halv
arbetsgivaravgift för all personal. Utskottet delar den uppfattning som
framförs i motionerna A16 och A18 att detta kan medföra konkurrensproblem. Här
finns, enligt utskottet, stora möjligheter till manipulationer.
Utskottet har ovan pekat på en rad allvarliga problem med regeringens
förslag, och listan på problem kan göras längre. Med den tekniska lösning
regeringen valt ser utskottet en stor fara för att systemet skulle kunna
utnyttjas i rent ekonomiskt vinningssyfte. Detta kan inte accepteras. Kontroll
av att lämnade uppgifter är riktiga kommer härtill i princip endast att kunna
ske vid stickprovsmässig revision. Utskottet har nyligen i annat sammanhang (se
bet. 1993/94:SfU2 Bidragsfusk m.m.) framhållit att de gemensamma bidrags- och
försäkringssystemen om möjligt i sig bör vara konstruerade så att missbruk
motverkas. Med regeringens förslag skulle det dessutom kunna ske i helt lagliga
och medvetet accepterade former. Bestämmelserna om beräkning av antalet
nyanställda och tidpunkten för när personalförändringar sker gör systemet
dessutom mycket känsligt och innebär att tillfälligheter många gånger kommer
att avgöra om och i vilken omfattning stöd lämnas.
Det generella anställningsstödet skall enligt förslaget lämnas genom att den
arbetsgivare som kommer i fråga gör ett avdrag från arbetsgivaravgifterna.
Detta avdrag skall därefter minska influtna folkpensionsavgifter. I
propositionen anges att det för att beräkna effekterna av det generella
anställningsstödet på de offentliga finanserna krävs information dels om vilka
sysselsättningsökningar som skulle komma att ske även om stödet inte infördes,
dels om vilken sysselsättningsökning som sker på grund av stödet. Regeringen
konstaterar att sådan information saknas.
Utskottet kan inte acceptera att socialförsäkringsavgifterna används för en
stödform som redan i tekniskt avseende är mycket bristfällig och vars effekter
i form av minskade avgifter dessutom är okända. Utskottet anser därför att
arbetsmarknadsutskottet med bifall till motionerna A16 yrkandena 2 och 3 samt
A18 yrkande 15 bör avstyrka bifall till propositionen i denna del.
Arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka bifall också till motion A17 yrkande 15.
Studiestöd
I motion A16 anför Ingvar Carlsson m.fl. (s) att sedan år 1986 kan SVUXA inte
utges för studier på gymnasienivå som beräknas pågå mer än två terminer. Syftet
har varit att stimulera kortare utbildningar som kunde förstärka den enskildes
ställning på arbetsmarknaden. Situationen har nu förändrats. De studerande har
blivit allt yngre och arbetslösheten kan vara längre än tidigare. Det är därför
viktigt att de arbetslösa ges möjlighet att förbättra sina kunskaper i viktiga
basämnen för att sedan kunna utbilda sig till en nivå som svarar mot samhällets
och marknadens krav. Det måste då vara av underordnad betydelse om studierna
pågår under två eller tre terminer. Motionärerna hänvisar till att Centrala
studiestödsnämnden (CSN) föreslagit att SVUXA skall kunna beviljas under längre
utbildningar, antingen för de två första terminerna eller för avslutningen av
en tidigare påbörjad utbildning. Motionärerna delar denna uppfattning. Eftersom
en betydande del återstår av avsatta medel ryms motionärernas förslag inom
ramen för redan anvisat belopp. Motionärerna begär i yrkande 18 ett
tillkännagivande om vad som sålunda anförts. I samma motion begärs i yrkande 20
att ytterligare 50 miljoner kronor anvisas till Studiemedel m.m. för budgetåret
1993/94. Beloppet motsvarar det ytterligare behov av studiemedel som behövs vid
en sådan utökning av antalet högskoleplatser som föreslås i motionen.
CSN har i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 föreslagit att
SVUXA skall kunna beviljas under längre utbildningar. CSN anför att det i dag
inte är sannolikt att en utbildning på två terminer på gymnasial nivå märkbart
förändrar den arbetslöses situation på arbetsmarknaden. Den arbetslöse väljer
därför antingen att gå en mera omfattande utbildning med bättre
arbetsmarknadsprognos, även om utbildningen måste finansieras med studiemedel
eller, ännu mera sannolikt, att avstå från studier och i stället utnyttja sin
arbetslöshetsersättning.
Det är enligt utskottet självklart att medlen för SVUXA skall användas på
bästa sätt. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att SVUXA måste
kunna beviljas även vid längre utbildningar. Detta har också föreslagits i
CSN:s anslagsframställning som nu bereds inom regeringskansliet.
Anslagsframställningen avser budgetåret 1994/95, men enligt utskottets mening
är det angeläget att SVUXA redan under vårterminen 1994 -- inom ramen för
anvisade medel -- kan beviljas för gymnasieutbildningar som pågår mer än två
terminer. Utskottet förutsätter att behovet av ytterligare flexibilitet i
användningen av medlen fortlöpande prövas.
Vad socialförsäkringsutskottet sålunda anfört bör arbetsmarknadsutskottet
föreslå att riksdagen med bifall till motion A16 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna.
Vad gäller yrkande 20 i samma motion anser utskottet att, vid en utökning av
antalet högskoleplatser på sätt motionärerna begär, studiemedel måste kunna
beviljas enligt gällande lag. Om arbetsmarknadsutskottet tillstyrker utökningen
av antalet högskoleplatser bör utskottet således även tillstyrka bifall till
motion A16 yrkande 20.
Stockholm den 23 november 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Sigge
Godin (fp), Lena Öhrsvik (s), Karin Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s),
Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Bengt
Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s), Chris Heister (m), Bo
Finnkvist (s) och Ingrid Skeppstedt (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Pontus Wiklund
(kds), Liselotte Wågö (m), Chris Heister (m) och Ingrid Skeppstedt (c) anser
att de tre sista styckena av utskottets yttrande om generellt anställningsstöd
bort ha följande lydelse:
Det generella anställningsstödet skall enligt förslaget lämnas genom att den
arbetsgivare som kommer i fråga gör ett avdrag från arbetsgivaravgifterna.
Detta avdrag skall därefter minska influtna folkpensionsavgifter.
Även om skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter i det enskilda fallet
inte är kopplad till en anställds socialförsäkringsförmåner föreligger ändå ett
samband mellan socialförsäkringsförmånerna och flera av socialavgifterna.
Sambandet mellan förmåner och avgifter såvitt gäller folkpensionsavgiften är
dock svagt, och avgiften kan i det avseendet därför sägas vara av
skattekaraktär.
Enligt utskottets mening bör man sträva efter att öka sambandet mellan
avgifter och förmåner. Detta är av betydelse inte minst för stabiliteten i
socialförsäkringssystemen och för att de försäkrade skall ha ett fortsatt
förtroende för de gemensamma försäkringssystemen. Svårigheter måste på sikt
uppstå att rätt värdera vilka avgiftsuttag som måste ske för att finansiera
försäkringarna. Det är av dessa skäl utskottet anser att
arbetsmarknadspolitiska åtgärder rent principiellt bör finansieras på annat
sätt. Utskottet vill också erinra om de kraftiga besparingsåtgärder som
särskilt under det senaste året genomförts inom socialförsäkringssystemet.
Med hänsyn till angelägenheten av att snabba åtgärder sätts in för att
stimulera nyanställningar och eftersom stödet är avsett att lämnas endast under
år 1994, vill utskottet dock inte motsätta sig att stödet finansieras genom en
omfördelning av arbetsgivaravgifter. En eventuell förlängning av stödet efter
1994 måste emellertid finansieras i annan ordning enligt utskottets bestämda
uppfattning.
Utskottet har ovan riktat kritik mot förslagets tekniska utformning. Enligt
utskottets mening skulle bristerna i konstruktionen motverkas om avdraget från
arbetsgivaravgifterna beräknas på de enskilda nyanställdas lönesummor i stället
för på ett genomsnitt av företagets totala lönesumma. Som nämnts bör stödet
även begränsas till att gälla nyanställda som sysselsätts i Sverige.
Med en sådan ändring anser socialförsäkringsutskottet att
arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka regeringens förslag till generellt
anställningsstöd och avstyrka bifall till motionerna A16 yrkandena 2 och 3, A17
yrkande 15 och A18 yrkande 15.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Berith Eriksson (v) anför:
Jag anser att det generella anställningsstödet bör begränsas till att gälla
nyanställningar av långtidsarbetslösa och ungdomar. I övrigt ansluter jag mig
till vad som anförts i den avvikande meningen.
Kulturutskottets yttrande
1993/94:KrU1y
Bilaga 6
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har genom beslut den 11 november 1993 berett
kulturutskottet tillfälle att -- såvitt rör kulturutskottets beredningsområde
-- yttra sig över proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner väckta med anledning av
propositionen.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över motion 1993/94:A16 i vad avser
bidrag till folkbildningen (yrkande 17) och bidrag till kulturmiljövård
(yrkande 23).
Utskottet
Bidrag till folkbildningen
Enligt motion A16 (s) är det både en solidaritetsfråga och en demokratifråga
att utbildning anordnas inom folkbildningen för dem som är eller riskerar att
bli arbetslösa. Under nästa år, dvs. under kalenderåret 1994, bör enligt
motionärernas mening totalt 100 miljoner kronor anvisas till utbildning inom
folkbildningen för ytterligare 3 000 arbetslösa. I motionen begärs att
riksdagen nu skall anvisa 50 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret
1993/94 (yrkande 17). Medlen föreslås fördelas av Folkbildningsrådet.
Utskottet erinrar om att riksdagen för innevarande budgetår har anvisat drygt
1,9 miljarder kronor efter förslag i 1993 års budgetproposition (prop.
1992/93:100 bil. 9, bet. 1992/93:KrU13, rskr. 1992/93:192). Därutöver har
riksdagen av arbetsmarknadsskäl anvisat närmare 439 miljoner kronor för 10 000
extra platser inom folkhögskolan samt 100 miljoner kronor till särskilt bidrag
för arbetsmarknadsanpassad utbildning inom folkhögskolan och studieförbunden
(prop. 1992/93:150 bil. 7 s. 2--4, yttr. 1992/93:KrU14y, bet. 1992/93:FiU30,
rskr. 1992/93:447).
Betydande extra insatser har således redan gjorts för att man inom
folkbildningen skall kunna erbjuda utbildning under budgetåret 1993/94 för dem
som är eller riskerar att bli arbetslösa. Mot denna bakgrund och med hänsyn
till det statsfinansiella läget anser utskottet att riksdagen inte bör anvisa
ytterligare medel. Arbetsmarknadsutskottet bör därför avstyrka motion A16
yrkande 17.
Bidrag till kulturmiljövård
I motion A16 (s) erinras om att byggarbetsmarknaden är i kris samtidigt som
stora insatser behöver göras för att rädda kulturminnen från förfall och för
att rusta upp dem. Motionärerna föreslår att det på tilläggsbudget för
budgetåret 1993/94 skall anvisas 25 miljoner kronor för upprustning av
kulturhistoriskt värdefulla miljöer under anslaget Kulturmiljövård (yrkande
23).
Kulturutskottet erinrar om att vid flera tillfällen under 90-talet extra
medel för kulturmiljövård har anvisats av arbetsmarknadsskäl. På förslag av
utskottet anvisades sålunda under våren 1993 25 miljoner kronor på
tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 för särskilda insatser för upprustning av
kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Vidare beslöt riksdagen på förslag av
utskottet om en tillfällig förstärkning för budgetåret 1993/94 av anslaget
Kulturmiljövård med 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag så att
anslaget kom att uppgå till drygt 95 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil.
12, bet. 1992/93:KrU23, rskr. 1992/93:253). Enligt utskottets mening är dessa
resursförstärkningar av stort värde för bevarandet av vårt kulturarv.
Utskottet är -- med hänsyn till det statsfinansiella läget -- inte berett att
med anledning av motionsförslaget förorda en ytterligare förstärkning av
resurserna för kulturmiljövård. Utskottet föreslår därför att
arbetsmarknadsutskottet avstyrker yrkande 23 i motion A16.
Stockholm den 18 november 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp),
Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson
(s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard
Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling
(s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).
Avvikande meningar
1. Bidrag till folkbildningen
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser att den del av
utskottets yttrande under rubriken Bidrag till folkbildningen som börjar med
"Betydande extra" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:
Med tanke på att många arbetslösa ungdomar och vuxna har bristfällig
grundutbildning eller saknar sådan utbildning som krävs på arbetsmarknaden bör
ytterligare platser kunna erbjudas inom folkbildningen under budgetåret
1993/94. Vid fördelningen av de tidigare anvisade extra medlen för budgetåret
1993/94 har det visat sig att folkhögskolorna och studieförbunden har kapacitet
att ordna ytterligare utbildning om medel ställs till förfogande.
Arbetsmarknadsutskottet bör enligt kulturutskottets mening tillstyrka förslaget
i motion A16 yrkande 17 att riksdagen till folkbildningen skall anvisa 50
miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94.
2. Bidrag till kulturmiljövård
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser att den del av
utskottets yttrande under rubriken Bidrag till kulturmiljövård som börjar med
"Utskottet är" och slutar med "motion A16" bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser att läget på arbetsmarknaden och de stora behov som
finns inom kulturmiljövårdens område motiverar att ytterligare satsningar görs
redan för innevarande budgetår. Särskilda medel, 25 miljoner kronor, bör därför
anvisas på tilläggsbudget över anslaget Kulturmiljövård, anslagsposten 3. Extra
medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Utskottet
föreslår således att arbetsmarknadsutskottet skall tillstyrka yrkande 23 i
motion A16.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 11 november 1993 berett utbildningsutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner väckta med
anledning av propositionen, såvitt avser utbildningsutskottets
beredningsområde.
Förslagen i propositionen berör inte utbildningsutskottets beredningsområde.
I motion 1993/94:A16 (s) yrkande 19 föreslås att riksdagen skall anvisa
resurser för att bereda ytterligare 5 000 studenter plats i grundläggande
högskoleutbildning vårterminen 1994. Resurser bör enligt motionärerna tillföras
som möjliggör utbildning under i genomsnitt tre år för detta antal studenter.
För innevarande budgetår föreslår de att 88 miljoner kronor anvisas på
tilläggsbudget för ändamålet. Motionärerna beklagar att tidigare förslag från
deras sida om utökning av högskoleutbildningen inte har antagits av riksdagen.
De hänvisar till att antalet sökande till program med central antagning genom
Verket för högskoleservice höstterminen 1993 var nära 80 000, av vilka 44 000
inte kunde beredas plats. Inför vårterminen 1994 är motsvarande antal 23 000
sökande, i genomsnitt 4,4 sökande till varje plats.
Utbildningsutskottet konstaterar att de i motionen anförda uppgifterna om
sökande och ej antagna enbart avser den centrala antagningen. Det har inte
varit möjligt att få fram tillförlitliga uppgifter om det verkliga antalet
sökande till högskolan som blivit helt utan utbildningsplats höstterminen 1993.
Detta beror på att antagningen till större del än tidigare år har skett lokalt
och att samkörning av uppgifterna från samtliga antagningsmyndigheter ännu inte
kunnat ske. Antagningen inför vårterminen 1994 är inte klar ännu.
Utskottet delar motionärernas bedömning att det ur samhällets synvinkel är
olyckligt att så många människors önskan att skaffa sig en högskoleutbildning
inte kan förverkligas. Särskilt i den situation som nu råder på arbetsmarknaden
är det befogat att högskolan fr.o.m. vårterminen 1994 tillförs resurser för
ytterligare 5 000 platser. Det är vid fördelningen av dessa platser angeläget
att utnyttja de möjligheter som erbjuds vid de mindre och medelstora
högskolorna.
Utbildningsutskottet anser således att arbetsmarknadsutskottet bör föreslå
riksdagen att med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 19 på tilläggsbudget
för budgetåret 1993/94 till Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. anvisa 88 miljoner kronor att fördelas i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 18 november 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune
Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c),
Ewa Hedkvist Petersen (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund
(kds), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Inger Lundberg (s), Christer
Lindblom (fp) och Leif Carlson (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Marianne Jönsson (c), Bo Arvidson (m),
Ingrid Näslund (kds), Christer Lindblom (fp) och Leif Carlson (m) anser att den
del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "i
motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet behandlade under förra riksmötet yrkanden från Socialdemokraterna
om utökningar av högskoleutbildningen utöver regeringens förslag. Senast skedde
detta i yttrande till finansutskottet över kompletteringspropositionen (prop.
1992/93:150, yttr. UbU6y). Då anfördes att utskottet delade regeringens
bedömning att det inte var möjligt att med upprätthållande av kvalitetskraven
då ytterligare öka kapaciteten inom traditionell högskoleutbildning. Utskottet
anser inte att det finns anledning att nu göra en annan bedömning i fråga om
kvalitetsaspekten än vad regeringen och riksdagen gjorde under våren.
Riksdagens beslut med anledning av propositionen Högre utbildning för ökad
kompetens (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) avsåg dimensioneringen av
högskoleutbildningen under en treårsperiod. Av de medel för utökad
distansutbildning, som riksdagen anvisade för budgetåret 1993/94 på regeringens
förslag i kompletteringspropositionen, har hittills endast ca 40 % fördelats.
Det fördelade beloppet avser ca 470 årsstudieplatser budgetåret 1993/94 och
ytterligare 150 budgetåret 1994/95. Beredning pågår av hur återstående medel
skall fördelas och användas. Utskottet anser att frågan om eventuell utökning
av den grundläggande högskoleutbildningen utöver vad riksdagen fattade beslut
om under föregående riksmöte bör beredas av regeringen inför nästa budgetår,
innan riksdagen fattar något ytterligare beslut i samma fråga.
Utbildningsutskottet anser således att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka
motion 1993/94:A16 yrkande 19.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Jag instämmer i utbildningsutskottets förslag.
Trafikutskottets yttrande
1993/94:TU1y
Bilaga 8
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 11 november 1993 beslutat bereda
trafikutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:66
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa m.m. jämte
motioner väckta med anledning av propositionen, såvitt avser trafikutskottets
beredningsområde.
Trafikutskottet avgränsar sitt yttrande till att omfatta följande yrkanden i
motion 1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s):
14. att riksdagen till anslaget B 2. Drift och underhåll av statliga vägar
på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 1 000 miljoner kronor,
15. att riksdagen till anslaget B 3. Byggande av riksvägar på
tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 500 miljoner kronor,
16. att riksdagen till Underhållsinvesteringar på luftfartsverkets område
anvisar ett reservationsanslag på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 på 25
miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen.
Som allmän motivering för yrkandena framhålls att mycket kraftfulla åtgärder
inom alla politikområden nu måste till för att ta itu med den viktigaste
politiska frågan av alla, nämligen att skapa fler jobb och bekämpa
arbetslösheten. Det gäller, betonar motionärerna, att bekämpa arbetslösheten
och främja tillväxt genom att gå från bidrag till aktiva åtgärder, från mindre
bra åtgärder till bättre och från åtgärd till arbete.
Till stöd för yrkande 15, om en medelsanvisning på 500 miljoner kronor för
innevarande budgetår för byggande av riksvägar, anför motionärerna att
Vägverket har möjlighet att tidigarelägga vägbyggen under år 1994 för
ytterligare 1,5 miljarder kronor utöver redan anvisade medel. Genom en sådan
tidigareläggning påskyndas de positiva effekterna av redan beslutade
väginvesteringar. I sammanhanget anges ett antal vägsträckor på riksvägarna
E 4, E 6, E 12, E 20, E 22 och 40 som enligt motionärerna bör omfattas av
ett tidigarelagt byggande. Motionärerna vill att 1 000 miljoner kronor anvisas
för ändamålet under år 1994 och yrkar att riksdagen anvisar hälften av det
beloppet för innevarande budgetår.
Till stöd för yrkande 14, om en medelsanvisning på 1 000 miljoner kronor för
innevarande budgetår för drift och underhåll av statliga vägar, anför
motionärerna att nyinvesteringarna måste kompletteras med underhåll av det
befintliga vägnätet. Medlen bör användas dels till riktade åtgärder för att
öka trafiksäkerheten, dels till åtgärder för att minska trafikstörningarna
från trafiken. Vägverket bedömer -- säger motionärerna -- att cirka 500
miljoner kronor behövs för dessa ändamål. Resterande medel bör användas till
beläggnings- och förstärkningsarbeten på vägnätet utanför storstadsområdena.
Motionärerna vill att Vägverket anvisas 2 miljarder kronor för de angivna
ändamålen under år 1994 och yrkar att riksdagen anvisar hälften av det beloppet
för innevarande budgetår.
Till stöd för yrkande 16, om en medelsanvisning på 25 miljoner kronor för
innevarande budgetår för Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område,
anför motionärerna att underhålls- och investeringsåtgärder behövs på landets
flygplatser. Luftfartsverket har enligt motionärerna möjligheter att sätta i
gång arbeten för 475 miljoner kronor avseende en ny flygplats i Karlstad samt
en stationsbyggnad och en stationsplatta på Sundsvalls/Härnösands flygplats.
Motionärerna vill att Luftfartsverket tilldelas 40 % av det angivna beloppet
på villkor att verket självt skjuter till återstoden. Statens kostnad under år
1994 beräknar motionärerna till 50 miljoner kronor. För innevarande budgetår
begärs, som nämnts, en medelsanvisning på 25 miljoner kronor.
Vad först gäller den allmänna motiveringen för de tre yrkandena i s-motionen
kan trafikutskottet konstatera att regeringen i sin proposition 1993/94:25 om
inriktningen av den ekonomiska politiken framhåller att till de viktigaste
uppgifterna för denna politik hör att öka sysselsättningen och minska
arbetslösheten. Vidare har utskottet noterat att regeringen i proposition
1993/94:66 föreslår ett flertal kraftfulla arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Med anledning av motionärernas krav på särskilda medelsanvisningar vill
trafikutskottet erinra om riksdagens beslut i juni 1993 med anledning av
proposition 1992/93:176 om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. (bet.
TU35, rskr. 446). I beslutet fastställdes en planeringsram för väg- och
järnvägsinvesteringar om totalt 88 miljarder kronor för perioden 1994--2003. Av
detta belopp avser 40 miljarder kronor investeringar i riksvägar, 9 miljarder
kronor investeringar i länstrafikanläggningar och 7 miljarder kronor
bärighetshöjande åtgärder på vägar. För innevarande budgetår anvisades 6,4
miljarder kronor under anslaget Byggande av vägar och 5,6 miljarder kronor
under anslaget Drift och underhåll av statliga vägar. Vidare bemyndigades
regeringen medge att Vägverket för budgetåren 1993/94--1995/96 får genomföra
investeringar för byggande av vägar inom en kostnadsram på 17,1 miljarder
kronor. Utskottet vill också erinra om att riksdagen i december 1992
beslutade att 1 000 miljoner kronor skulle anvisas under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att skapa möjligheter att tidigarelägga
vissa sysselsättningsintensiva investeringar (prop. 1992/93:50 bil. 7, bet.
FiU1, rskr. 134). Åtgärden var riktad till de affärsverk som finansierar sina
investeringar utanför statsbudgeten -- t.ex. Luftfartsverket -- samt till
Byggnadsstyrelsen. Medlen skulle kompensera hela eller delar av de ökade
kostnader som en tidigareläggning av ett projekt medför. I mars 1993 beslutade
riksdagen att utvidga användningsområdet till att omfatta även Banverkets och
Vägverkets investeringar (bet. 1992/93:AU15, rskr. 188). I juni 1993 beslutade
riksdagen vidare att anvisa ytterligare 200 miljoner kronor under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för innevarande budgetår och för de angivna
investeringsändamålen (prop. 1992/93:150, bet. FiU30, rskr. 447 och rskr. 454).
Trafikutskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett att nu förorda
någon ytterligare sådan åtgärd från riksdagens sida som begärs i yrkandena
14--16 i motion 1993/94:A16 (s). Utskottet avstyrker följaktligen för sin del
dessa yrkanden.
Stockholm den 18 november 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Sten
Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Elving
Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Kenneth
Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ulrica Messing (s), Hugo
Bergdahl (fp) och Kenneth Lantz (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander och Ulrica Messing (alla s) anser att trafikutskottets
yttrande som börjar med "Vad först" och slutar med "dessa yrkanden" bort ha
följande lydelse:
Trafikutskottet delar den i motion 1993/94:A16 (s) uttalade uppfattningen
att mycket kraftfulla åtgärder nu måste vidtas för att skapa fler
arbetstillfällen och för att bekämpa arbetslösheten. I det syftet är åtgärder
inom vägväsendet av stor betydelse. Utskottet finner det därför vara en riktig
tanke att 1 miljard kronor, utöver redan anvisade medel, anvisas för
väginvesteringar under år 1994. Av det beloppet bör 500 miljoner kronor nu
anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår under anslaget Byggande av
vägar. Vägverket bör enligt utskottets mening få bestämma de vägobjekt som
investeringarna skall avse.
Även utskottet anser vidare att särskilda medel nu bör anvisas för
vägunderhåll i den omfattning och med den inriktning som anges i s-motionen.
Det betyder 1 miljard kronor för år 1994, varav hälften bör anvisas på
tilläggsbudget under anslaget Drift och underhåll av statliga vägar för
innevarande budgetår.
Slutligen instämmer trafikutskottet i vad som sägs i s-motionen om behovet
av investeringar och underhåll på landets flygplatser. I likhet med
motionärerna anser utskottet att staten bör bidra till arbetena på en ny
flygplats i Karlstad samt på en stationsbyggnad och stationsplatta på
Sundsvalls/Härnösands flygplats i den omfattning och på de villkor som anges i
motionen. Riksdagen bör sålunda anvisa 50 miljoner kronor för ifrågavarande
ändamål för år 1994. Hälften av detta belopp bör nu anvisas på tilläggsbudget
för innevarande budgetår under ett nytt anslag med beteckningen
Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område.
Regeringen bör återkomma till riksdagen i nästa budgetproposition med
förslag till medelsanvisningar för andra halvåret 1994.
Av det anförda följer att trafikutskottet för sin del tillstyrker yrkandena
14--16 i motion 1993/94:A16.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Jag delar den i motion 1993/94:A16 (s) uttalade uppfattningen att mycket
kraftfulla åtgärder nu måste vidtas för att bekämpa arbetslösheten och öka
sysselsättningen. De åtgärder som regeringen föreslår är enligt min mening inte
tillräckliga. Satsningar på vägunderhåll är av stor betydelse från
sysselsättningssynpunkt. Jag ansluter mig därför till kravet enligt yrkande 14
i motion 1993/94:A16 (s) på att Vägverket bör anvisas 1 000 miljoner kronor
för underhållsåtgärder med den inriktning som anges i motionen. Hälften av det
beloppet bör nu anvisas på tilläggsbudget under anslaget Drift och underhåll av
statliga vägar för innevarande budgetår. Regeringen bör återkomma till
riksdagen i nästa budgetproposition med förslag till medelsanvisning för andra
halvåret 1994.
Jag anser sålunda att arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka yrkande 14
i motion 1993/94:A16 (s).
Bostadsutskottets yttrande
1993/94:BoU2y
Bilaga 9
Ett program för reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 11 november 1993 beslutat att bereda
bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:66
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa m.m. jämte
motioner såvitt förslagen avser utskottets beredningsområde.
Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande dels förslaget i propositionen om
bidrag till allmänna samlingslokaler, dels motionsförslag om ett ROT-program
för bostäder m.m.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:66 föreslagit att riksdagen
5. godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler (avsnitt 7).
Motionerna
I betänkandet behandlas de med anledning av proposition 1993/94:66 väckta
motionerna
1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredskapsarbeten inom ROT-sektorn,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statligt stöd för ROT-åtgärder avseende flerbostadsfastigheter,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidragsramen inom anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler på
tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 höjs med 38 miljoner kronor.
1993/94:A18 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om s.k. egnahems-ROT.
Utskottet
Bidrag till allmänna samlingslokaler
Bidrag till allmänna samlingslokaler utgår enligt bestämmelserna i
förordningen (1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler. För innevarande
budgetår har för detta stöd fastställts en ram om 45 miljoner kronor. Dessutom
har av arbetsmarknadsskäl anslaget till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
tillförts 50 miljoner kronor att användas för bidrag till allmänna
samlingslokaler. För dessa bidrag, som disponeras av Boverket och dess
Samlingslokaldelegation, gäller särskilda regler.
I propositionen anförs att endast ett fåtal ansökningar om bidrag enligt de
särskilda reglerna har inkommit till Boverket. Anledningen härtill anges vara
att bidragsreglerna i de flesta fall är mer oförmånliga och krångliga än vad
som följer av bestämmelserna i förordningen om stöd till allmänna
samlingslokaler.
Det är enligt regeringsförslaget angeläget att de extra medel som Boverket nu
disponerar kan utnyttjas. I det rådande arbetsmarknadsläget är det av yttersta
vikt att inga arbetstillfällen går till spillo -- detta i synnerhet som medel
redan anvisats för att snabbt skapa angelägna arbeten. Med hänvisning härtill
föreslås att Boverket skall få lämna bidrag av de extra medlen också enligt de
bestämmelser som följer av förordningen (1989:288) om stöd till allmänna
samlingslokaler. Kostnaden för det enskilda projektet får dock uppgå till högst
6 miljoner kronor.
En förutsättning för att de av sysselsättningsskäl avsatta extra medlen för
stöd till allmänna samlingslokaler skall få sin avsedda effekt är naturligtvis
att stödet också utnyttjas. Som anförs i propositionen har detta hittills varit
fallet endast i begränsad utsträckning. Bostadsutskottet tillstyrker att
bidragsreglerna ändras i enlighet med regeringens förslag.
ROT-åtgärder
I tre motionsyrkanden förs fram förslag om att åtgärder skall vidtas för att
öka sysselsättningen inom byggsektorn.
För att bekämpa arbetslösheten förs i den socialdemokratiska partimotionen
A16 fram förslag som syftar till att åstadkomma nya arbetstillfällen i
näringslivet. Förslagen avser bl.a. åtgärder för att öka investeringarna inom
byggsektorn. Det är enligt motionärerna uppenbarligen svårt att få i gång
ROT-åtgärder med de regler för stöd m.m. som finns i dag. Detta har lett till
att ombyggnadsinvesteringarna minskar i en situation där de i stället borde
öka. Ett bättre stöd bör enligt motionärerna leda till dels att byggherrarna
genomför mer genomgripande ombyggnader, dels att antalet lägenheter som byggs
om ökar. Med hänvisning härtill föreslås att ett särskilt stöd för
ombyggnadsåtgärder tillskapas.
Enligt motionens yrkande 10 skall ett särskilt stöd kunna utgå med 1 000 kr
per arbetsdag och byggnadsarbetare. En förutsättning för stöd är att det avser
räntebidragsberättigade åtgärder i flerbostadshus, företrädesvis i s.k.
miljonprogramsområden. En ytterligare förutsättning anges vara att arbetslösa
eller uppsagda byggnadsarbetare används som arbetskraft. Stöd föreslås utgå
till projekt där ansökan om stöd inkommit tidigast den 1 januari 1994 och där
byggnadsarbetena påbörjas senast den 1 september 1994.
I motionens yrkande 9 förordas dessutom att ett motsvarande stöd skall kunna
utgå för ROT-åtgärder inom kommunerna. Enligt förslaget skall en lönesubvention
på 1 000 kr per dag och sysselsatt kunna utgå för kommunal ROT-verksamhet. För
att stöd skall kunna utgå skall projektet upphandlas på marknaden och arbetet
utföras av byggnadsarbetare som AMS har anvisat.
I Ny demokratis partimotion A18 yrkande 14 föreslås att det skall införas en
avdragsrätt vid deklarationen för reparation, om- och tillbyggnad av villor och
andra egnahem -- s.k. egnahems-ROT. Avdrag skall få göras för kostnader om
högst 50 000 kr.
I syfte att öka sysselsättningen inom byggsektorn har riksdagen våren 1993
fattat beslut om ett särskilt ROT-program. Programmet omfattar följande delar.
1. Stöd för reparation och bostadsförbättringsåtgärder (det s.k. RBF-stödet)
2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa
kommunala byggnader
3. Räntebidrag för ombyggnad av bostäder
4. Ombyggnad av äldrebostäder
5. Kulturmiljövård
6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
7. Skatteavdrag för vissa underhållsåtgärder
Utöver ROT-programmet har andra beslut fattats som också de är avsedda att
förbättra sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Det gäller bl.a. en ökning
av anslaget för vissa investeringar i statliga byggnader m.m. och den ovan
redovisade ökningen av stödet till allmänna samlingslokaler. Dessutom har i
proposition 1993/94:91 om vissa fastighetsskattefrågor ett förslag lagts fram
om en reducering av fastighetsskatten för vissa påbyggnader. Detta förslag har
ännu inte behandlats av riksdagen. Utskottet vill härutöver erinra om de
åtgärder av mera generell natur som vidtagits för att i olika avseenden
stimulera företagsamhet och sysselsättning. Ett exempel härpå är det s.k.
småföretagarpaket som riksdagen har antagit. Även det tidsbegränsade förslag
till ett generellt anställningsstöd som nu förelagts riksdagen är en åtgärd som
kan förväntas få betydelse för byggsysselsättningen.
Det beslutade ROT-programmet, liksom övriga åtgärder för att stimulera
byggverksamheten, utgår från bedömningen att det sett både i ett kortsiktigt
och i ett långsiktigt perspektiv finns starka skäl som talar för att åtgärder
måste vidtas för att ta till vara outnyttjad arbetskrafts- och
produktionskapacitet i byggsektorn. Även de nu behandlade motionsyrkandena
utgår från en strävan att öka investeringarna inom byggsektorn och därigenom
även byggsysselsättningen. Det föreligger sålunda en bred enighet om behovet av
att genom särskilda åtgärder motverka nedgången i byggsysselsättningen.
Motionärerna synes utgå från bedömningen att de redan vidtagna åtgärderna
inte är tillräckliga för att den avsedda sysselsättningseffekten skall uppnås.
Mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen på byggarbetsmarknaden vill
utskottet för sin del inte utesluta att det kan föreligga ett behov av
ytterligare stimulansåtgärder m.m. Utmärkande för byggbranschen är dock att de
egentliga byggnadsarbetena måste föregås av ett planerings- och
projekteringsskede som ofta tar relativt lång tid i anspråk. Det innebär att
åtgärder som sätts in för att påverka byggverksamheten får effekt med en viss
eftersläpning. Med avseende på den relativt korta tid som ROT-programmet trots
allt har varit i funktion är det enligt utskottets mening därför ännu för
tidigt att avläsa de fulla effekterna av programmet på bl.a. sysselsättningen.
Av de uppgifter som i dag finns tillgängliga framgår att de särskilda medel som
avsatts för ombyggnad av äldrebostäder kan förväntas bli utnyttjade fullt ut.
De kommer därmed också att med stor sannolikhet på sikt ge den eftersträvade
effekten på sysselsättningen. Av det anslag på 800 miljoner kronor som anvisats
för ROT-åtgärder i kommunala byggnader har närmare 700 miljoner kronor redan
tagits i anspråk. Sysselsättningseffekten av det hittills beviljade stödet har
av AMS beräknats till 3 200 årsarbeten. När det gäller skatteavdraget för
vissa underhållsåtgärder finns det naturligt nog ännu inga uppgifter om
påverkan på sysselsättningen. Effekterna blir i realiteten inte möjliga att
avläsa förrän avdrag för åtgärderna yrkas i deklarationssammanhang. Det faktum
att det till Riksskatteverket har inkommit omkring 20 000 förfrågningar med
begäran om information m.m. om avdragsmöjligheten ger dock en indikation på att
det intresse som finns för att vidta avdragsberättigade åtgärder bör kunna ge
en sysselsättningseffekt som bidrar till att i inte ringa omfattning motverka
byggarbetslösheten.
Som framgår av framställningen ovan kan de fulla effekterna på
sysselsättningen av ROT-programmet liksom av övriga vidtagna åtgärder ännu inte
bedömas med någon större säkerhet. Enligt utskottets mening finns det därför
anledning att avvakta utfallet av de hittills vidtagna åtgärderna innan beslut
om eventuella nya insatser fattas. Till utskottets ställningstagande i denna
del bidrar också de förbättringar som har skett på kreditmarknaden. Sedan
ROT-programmet antogs av riksdagen har såväl de långa som de korta räntorna
gått ned samtidigt som realräntan har sjunkit. Vid den offentliga utfrågning
bl.a. om problemen på bostadskreditmarknaden som utskottet anordnade tidigare i
höst framkom också att bostadsinstituten har en positiv syn på att det
genomförs renoveringar och ombyggnader i bostadsbeståndet under förutsättning
av att de sker till rimliga kostnader. Det får emellertid förutsättas att
regeringen med största uppmärksamhet fortsatt följer utvecklingen på området
och om så erfordras skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag om
ytterligare insatser. I detta sammanhang kan det enligt utskottets mening också
finns anledning att överväga behovet av ytterligare information om
ROT-programmet utöver de informationsinsatser som genomförts bl.a. av Boverket.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda förslagen i
partimotionerna A16 (s) yrkandena 9 och 10 samt A18 (nyd) yrkande 14.
Icke-statliga kulturlokaler
Bidrag för ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och kulturlokaler som
tillhör någon annan än staten lämnas med högst 30 % av kostnaderna vid
nybyggnad och med högst 50 % vid ombyggnad. Frågor om bidrag prövas av
Boverkets samlingslokaldelegation efter hörande av Statens kulturråd. För
budgetåret 1993/94 har en ram för bidragsverksamheten om 25 miljoner kronor
fastställts.
Som en del i förslagen för att öka investeringarna inom byggsektorn och
därmed också öka byggsysselsättningen föreslås i den socialdemokratiska
partimotionen A16 att stödet till de allmänna samlingslokalerna skall ökas med
75 miljoner kronor under 1994. Med hänvisning härtill föreslås i motionens
yrkande 25 att ramen för stöd till icke-statliga kulturlokaler skall ökas med
38 miljoner kronor för innevarande budgetår. Enligt motionärerna är
erfarenheterna av detta stöd med avseende på sysselsättningseffekten goda
samtidigt som Boverket har en lång kö av ansökningar som gäller ny- och
ombyggnad av icke-statliga kulturlokaler.
Som framgår av framställningen ovan har redan en rad åtgärder vidtagits för
att öka byggsysselsättningen. Det kan enligt utskottets mening i och för sig
hävdas att en ramökning enligt förslaget i motionerna också borde förverkligas
för att bl.a. uppnå en ytterligare ökning av byggsysselsättningen. Utskottet
vill emellertid inte nu förorda en sådan lösning. Enligt utskottets mening bör
en angelägen ökning av byggsysselsättningen ske inom ramen för ROT-programmet.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer också frågan om ytterligare
insatser avseende icke-statliga kulturlokaler och, om sådana överväganden visar
på behov av en ökning av beslutsramen, underställer riksdagen ett sådant
förslag. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet den
socialdemokratiska partimotionen A16 yrkande 25.
Stockholm den 18 november 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut
Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp),
Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds),
Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars
Stjernkvist (s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. ROT-åtgärder
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin,
Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken ROT-åtgärder börjar med "I syfte" och
slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:
De nu behandlade förslagen om ROT-åtgärder för att stimulera investeringar i
bostadsbeståndet och därmed också byggsysselsättningen måste enligt utskottets
mening ses mot bakgrund av den situation som i dag råder inom byggsektorn.
Enligt Byggentreprenörernas senaste prognos faller bygginvesteringarna med 17
% i år och med ytterligare 22 % nästa år. Hårdast drabbas nyproduktionen, men
även ombyggandet fortsätter att sjunka. Byggnadsarbetarförbundet befarar att
halva yrkeskåren snart är utan jobb.
Det finns en betydande risk att dagens snabba utslagning av byggkapacitet
bäddar för en ny överhettning när konjunkturen så småningom vänder.
Byggverksamheten i dag har en betydligt mindre omfattning än vad den hade innan
uppgången i slutet av 80-talet. Det handlar alltså inte om en normal
konjunkturanpassning, utan om ett slöseri med mänskliga och andra resurser.
När riksdagen i våras senast behandlade situationen inom byggbranschen
konstaterade utskottet:
Enligt utskottets mening finns det -- -- -- anledning att avvakta utfallet av
de hittills vidtagna åtgärderna innan beslut om eventuella nya insatser fattas.
Det får förutsättas att regeringen med största uppmärksamhet följer
utvecklingen -- -- -- och om så erfordras skyndsamt återkommer till riksdagen
med förslag om ytterligare insatser.
Det i våras framtagna ROT-programmet skulle ge drygt 30 000 jobb. Det är
svårt att ange de definitiva effekterna, men klart är att programmet inte
bidragit till att hejda raset inom byggnadsverksamheten. Det betyder inte att
det har varit verkningslöst. Stimulansbidraget till reparation av kommunala
fastigheter har t.ex., enligt AMS uppskattning, hittills gett 3 200
årsarbeten. Utskottets slutsats är att vidtagna åtgärder har varit riktiga och
nödvändiga, men långt ifrån tillräckliga. Enligt utskottets mening måste
regeringen därför redan nu lämna förslag till ytterligare insatser som framför
allt bidrar till att stimulera ombyggnadsverksamheten. Inriktningen av dessa
insatser måste dock vara sådan att de snabbt kan sättas i kraft och därmed ge
en omedelbar effekt på sysselsättningen. Insatserna måste vidare vara
utformade så att de kan riktas mot sektorer och arbetsuppgifter som annars inte
skulle bli utförda eller som skulle utföras först vid en senare tidpunkt.
Enligt utskottets mening svarar arbeten av beredskapskaraktär mot dessa krav.
Dagens låga byggverksamhet har inte sin grund i att bostadsbehoven drastiskt
skulle ha minskat eller rent av helt försvunnit. Det finns ett fortsatt stort
behov av ny- och ombyggda lägenheter som endast hålls tillbaka av nedgången i
konjunkturen och situationen på arbetsmarknaden. Boverkets beräkningar visar
att uppskattningsvis 300 000 lägenheter behöver byggas om under resten av
1990-talet. Dessutom behövs det en årlig nyproduktion på omkring 25 000
lägenheter för att möta bostadsmarknadens behov de närmaste åren. Det finns
sålunda också av dessa skäl anledning att nu vidta åtgärder för att motverka en
ytterligare nedgång i byggsysselsättningen.
Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening
omedelbara och effektiva åtgärder sättas in för att i första hand stimulera
igångsättningen av nödvändiga ROT-åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet.
Ett bidrag till arbetslösa byggnadsarbetare som sysselsätts i ROT-arbeten bör
införas i enlighet med förslagen i den socialdemokratiska partimotionen A16
yrkandena 9 och 10. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Motion A18 (nyd) yrkande 14 om s.k.
egnahems-ROT avstyrks.
2. ROT-åtgärder
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som
under rubriken ROT-åtgärder börjar med "I syfte" och slutar med "yrkande 14"
bort ha följande lydelse:
Situationen på byggarbetsmarknaden är i dag ytterst bekymmersam. Sjunkande
bygginvesteringar har lett till en arbetslöshet som stiger från månad till
månad. Några tecken på att utvecklingen är på väg att vända finns inte heller.
Utskottet tvingas mot bakgrund härav konstatera att det i och för sig
vällovliga ROT-program som riksdagen beslutade i våras inte på långa vägar har
fått den effekt som utlovades. De uppgifter som i dag finns tillgängliga visar
att sysselsättningseffekten kan bli så liten som en tiondel av den som
ursprungligen ställdes i utsikt. Skälet härtill är naturligtvis att programmet
till stora delar fått en felaktig eller mindre lämplig utformning. Sålunda
förutsätts i flertalet fall ett mer eller mindre byråkratiskt
ansökningsförfarande. Inte heller de åtgärder av mer generell natur som
regeringen har vidtagit har haft någon påvisbar effekt på byggsysselsättningen.
Det finns lika lite anledning tro att det nu föreliggande förslaget om ett
generellt anställningsstöd skulle leda till att antalet sysselsatta
byggnadsarbetare ökar.
Vad som nu erfordras är åtgärder som direkt riktar sig mot byggverksamheten
och som är så utformade att de ger en omedelbar effekt. Det innebär bl.a. att
åtgärderna skall vara påtagliga, lätta att förstå och kunna tillämpas med ett
minimum av byråkrati. Enligt bostadsutskottets mening finns det framför allt
två typer av åtgärder som svarar mot dessa grundläggande krav. Det gäller de av
Ny demokrati framlagda förslagen om en sänkning av momsen för byggandet och
införandet av en avdragsrätt för renoverings- och underhållsarbeten i bostäder.
För båda åtgärderna gäller att de kan sättas i kraft med omedelbar verkan och
att de därmed får ett snabbt genomslag på byggmarknaden. Även andra åtgärder
som byggande av äldrebostäder och renovering av skolor m.m. kan dock bli
aktuella i detta sammanhang.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovan framförda förslaget i Ny
demokratis partimotion A18 yrkande 14 om införande av en s.k. egnahems-ROT.
Övriga motionsyrkanden avstyrks.
3. Icke-statliga kulturlokaler
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin,
Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken Icke-statliga kulturlokaler börjar med
"Som framgår" och slutar med "yrkande 25" bort ha följande lydelse:
Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A16 om att stödet till de
icke-statliga kulturlokalerna skall ökas med 75 miljoner kronor under 1994
ingår som en väsentlig del i de i samma motion framlagda förslagen för att öka
investeringarna inom byggsektorn och därmed också öka byggsysselsättningen. Med
avseende på situationen på byggarbetsmarknaden och med hänsyn till behovet av
denna typ av lokaler bör enligt utskottets mening alla möjligheter att
stimulera sysselsättningen i byggverksamheten tas till vara. Även enligt
bostadsutskottet bör sålunda den förordade ökningen av stödet komma till stånd.
Som framhålls i motionen är erfarenheterna av detta stöd med avseende på
sysselsättningseffekten goda. Hos Boverket finns också en kö av ansökningar
avseende projekt som med kort varsel kan påbörjas. Den socialdemokratiska
partimotionen A16 yrkande 25 tillstyrks.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till de till yttrandet fogade avvikande meningarna (s).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Utskottet 5
Det arbetsmarknadspolitiska läget 5
Inriktningen av politiken 8
Propositionen 8
Motioner om inriktningen av politiken 9
Utskottets överväganden 10
Ungdomspraktik 11
Tidigare beslut om ungdomspraktik 11
Regeringens förslag om ungdomspraktik 12
Motioner om ungdomspraktik 13
Utskottets överväganden om ungdomspraktik 15
Arbetslivsutveckling (ALU) 18
Tidigare beslut om ALU 18
Regeringens förslag om ALU 19
Motioner om ALU 20
Utskottets överväganden om ALU 21
Generellt anställningsstöd (GAS) 23
Regeringens förslag om GAS 23
Motioner om GAS 24
Utskottets överväganden om GAS 24
Författningskommentarer 26
Bidrag till samlingslokaler 28
Tidigare beslut om bidrag till samlingslokaler 28
Regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler 29
Utskottets överväganden om bidrag till samlingslokaler 29
Övriga motionsförslag 29
ROT-program m.m. 29
Kulturmiljövård m.m. 31
Investeringar i vägnätet m.m. 32
Utbildningssatsningar 32
Stöd till kommuner och landsting 35
Vissa finansieringsfrågor 36
Hemställan 36
Reservationer 39
Särskilda yttranden56
Bilagor
1. Propositionens lagförslag 59
2. Lagrådets yttrande 63
3. Av utskottet framlagt lagförslag 69
4. Finansutskottets yttrande 71
5. Socialförsäkringsutskottets yttrande 76
6. Kulturutskottets yttrande 83
7. Utbildningsutskottets yttrande 86
8. Trafikutskottets yttrande 89
9. Bostadsutskottets yttrande 93