proposition 1993/94:100 bilaga 11 (Arbetsmarknadsdepartementet)
beräkningspunkterna C 1--C 11,
proposition 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling,
ca 115 motioner om regionalpolitiken, varav 24 väckts med anledning av
proposition 140.
Sammanfattning
Regionalpolitikens mål och inriktning
Utskottet instämmer inledningsvis i regeringens förslag om att det
överordnade målet för regionalpolitiken skall vara att öka den enskildes
möjligheter att fritt kunna välja arbete och bostadsort. Detta uppnås genom att
regionalpolitiken bidrar till att utveckla livskraftiga regioner i alla delar
av landet. Regionalpolitiken skall också medverka till en mer likvärdig
ekonomisk, social och kulturell standard för landets olika delar.
Vidare anser utskottet att de medel som avsätts för direkta regionalpolitiska
insatser endast marginellt kan påverka den regionala utvecklingen. Det krävs
därför insatser inom en rad politikområden, såsom exempelvis kommunikations-
och utbildningsområdena samt näringspolitiken.
Utskottet kan inte finna att det råder några avgörande skillnader mellan
regeringens målsättning och de mål som förespråkas av Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet. Däremot finns det väsentliga skillnader i oppositionens
uppfattning om politiken inom andra samhällssektorer i förhållande till den av
regeringen förda politiken.
Ny demokratis mål- och inriktningsformulering synes i viss utsträckning
sammanfalla med den förda politiken, men har i andra avseenden en helt annan
inriktning.
Företrädarna för Socialdemokraterna och Ny demokrati följer upp sina resp.
partimotioner med reservationer.
Företagsstöd
Utskottet biträder regeringens förslag beträffande företagsstöd. Det innebär
att nuvarande företagsstöd i huvudsak kvarstår oförändrade. Dessutom
tillstyrker utskottet förslaget om ett nytt stöd, ett landsbygdsstöd, som bl.a.
skall ersätta det nuvarande glesbygdsstödet. Det skall kunna lämnas i
glesbygds- och landsbygdsområden som avgränsas av länsstyrelsen. Ett s.k.
mikrostöd införs, där kravet på underlagsmaterial ställs lägre än vad som i
övrigt gäller för landsbygdsstödet.
Däremot avvisar utskottet regeringens förslag om ett tillfälligt
småföretagsstöd som var tänkt att utgå under kommande budgetår.
Socialdemokraterna kritiserar det nuvarande regionalpolitiska företagsstödet
liksom de föreslagna nya stödformerna. De förespråkar ett nytt regionanpassat
stödsystem som innebär att länen utformar länsprogram med förslag till åtgärder
vilket skall godkännas av regeringen. S-modellen innebär att stödgivningen
skräddarsys för enskilda företag.
Ny demokrati anser att staten bör vara restriktiv när det gäller att införa
generella stödformer.
Företrädarna för Socialdemokraterna och Ny demokrati följer upp sina resp.
partimotioner i reservationer. Företrädarna för regeringspartierna reserverar
sig till förmån för regeringens förslag om ett tillfälligt småföretagsstöd.
Politikområden av särskild betydelse för den regionala utvecklingen
Utskottet instämmer med regeringen angående olika sektorers betydelse för den
regionala utvecklingen.
Motioner på bl.a. utbildnings- och forskningsområdena, trafikområdet och det
näringspolitiska området avstyrks av utskottet -- med hänvisning bl.a. till
yttranden från resp. fackutskott eller av riksdagen redan fattade beslut inom
dessa områden. Företrädarna för Socialdemokraterna följer upp sin partimotion
med reservationer på dessa avsnitt.
Stödområdesindelningen
I likhet med regeringen anser utskottet att den nuvarande
stödområdesindelningen i huvudsak bör ligga fast. Några smärre justeringar
föreslås. Enligt utskottet bör vissa församlingar i Jämtland inplaceras i
stödområde 2. I detta sammanhang avstyrker utskottet ett stort antal motioner
om inplacering eller ändrad inplacering av kommuner eller andra områden i
stödområde.
Åtgärder för att främja kvinnors företagande
Åtskilliga motioner uppehåller sig vid olika insatser för att främja
kvinnligt företagande. Motionerna avstyrks med motiveringen att de synpunkter
och förslag som framförs ligger i linje med den förda politiken. Företrädarna
för Socialdemokraterna följer upp sin partimotion i en reservation.
Stiftelsen Norrlandsfonden
I likhet med regeringen anser utskottet att Norrlandsfonden behöver ett
kapitaltillskott.
Utskottet har emellertid bedömt att hela Norrland, således även Gävleborgs
län, skall ingå i Norrlandsfondens verksamhetsområde. Av denna anledning
föreslår utskottet att ytterligare 80 miljoner kronor tillförs fonden och att
detta tillskott tas från reserverade medel under C 1-anslaget. Detta bör ges
regeringen till känna.
Företrädarna för Socialdemokraterna följer upp sin partimotion i en
reservation.
Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.
Detta innebär att utskottet föreslår ett sammanlagd medelsanvisning på 3 094
502 000 kr.
Företrädarna för Socialdemokraterna föreslår i reservationer en något
annorlunda disponering av medlen.
Regionalpolitiska åtgärder i regioner och län
I detta avsnitt behandlar utskottet ett stort antal motionsyrkanden om
särskilda insatser i olika delar av landet. Motionsyrkandena avstyrks under
hänvisning till att likartade yrkanden antingen har behandlats av utskottet
under tidigare riksmöten eller att motionerna innehåller förslag till insatser
som i första hand bör prövas av de regionala organen.
Till betänkandet har fogats en meningsyttring av suppleanten för
Vänsterpartiet.
Propositionerna
Budgetpropositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 11 föreslår regeringen
(Arbetsmarknadsdepartementet) under punkt C. Regional utveckling, i avvaktan på
särskild proposition i ämnet, att riksdagen för budgetåret 1994/95 beräknar
1. till Lokaliseringsbidrag m.m. ett reservationsanslag på 350 000 000 kr,
2. till Regionala utvecklingsinsatser ett reservationsanslag på
1 012 000 000 kr,
3. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m.m. ett förslagsanslag på 1 000 kr,
4. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter ett förslagsanslag på
500 000 000 kr,
5. till Sysselsättningsbidrag ett förslagsanslag på 200 000 000 kr,
6. till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. ett
reservationsanslag på 179 900 000 kr,
7. till Glesbygdsmyndigheten ett reservationsanslag på 17 000 000 kr,
8. till Expertgruppen för forskning om regional utveckling ett
reservationsanslag på 6 065 000 kr,
9. till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden ett
förslagsanslag på 4 200 000 kr,
10. till Transportstöd ett förslagsanslag på 300 300 000 kr,
11. till Lokaliseringslån ett reservationsanslag på 1 000 kr.
Proposition 1993/94:140
I propositionen föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) att
riksdagen
1. antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
om nedsättning av socialavgifter (1990:912),
2. godkänner vad som förordats i propositionen om målen för
regionalpolitiken,
3. godkänner vad som förordats i propositionen om landsbygdsstöd (avsnitt
7.3),
4. godkänner vad som förordats i propositionen om kommersiell service
(avsnitt 7.4),
5. godkänner vad som förordats i propositionen om avgränsning av områden med
geografiska lägesnackdelar och andra långsiktiga regionalpolitiska problem
(avsnitt 8.2.2),
6. godkänner vad som förordats i propositionen om avgränsning av områden med
strukturomvandlingsproblem (avsnitt 8.2.3),
7. godkänner vad som förordats i propositionen om stödberättigad verksamhet
(avsnitt 8.4.3),
8. godkänner vad som förordats i propositionen om lokaliseringsstöd (avsnitt
8.4.4),
9. godkänner vad som förordats i propositionen om utvecklingsbidrag (avsnitt
8.4.5),
10. godkänner vad som förordats i propositionen om sysselsättningsbidrag
(avsnitt 8.4.6),
11. godkänner vad som förordats i propositionen om lån till privata regionala
investmentbolag (avsnitt 8.4.7),
12. godkänner vad som förordats i propositionen om handläggningsfrågor
(avsnitt 8.4.8),
13. godkänner vad som förordats i propositionen om nedsatta socialavgifter
(avsnitt 8.5.1),
14. godkänner vad som förordats i propositionen om transportstöd (avsnitt
8.5.2),
15. godkänner vad som förordats i propositionen om Norrlandsfondens
finansiering m.m. (avsnitt 8.7.1),
16. godkänner vad som förordats i propositionen om särskilda regionala
åtgärder för utveckling och tillväxt budgetåret 1994/95 (avsnitt 12),
17. till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 300 000 000 kr,
18. till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 330 000 000 kr,
19. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på landsbygden och
för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att det
sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli
1985 uppgår till högst 290 000 000 kr,
20. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på
landsbygden m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
21. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 500 000 000 kr,
22. till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 250 000 000 kr,
23. till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 180 700 000 kr,
24. till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
20 000 000 kr,
25. till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 6 500 000 kr,
26. till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 300 000 kr,
27. till Transportstöd för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
300 000 000 kr,
28. till Lokaliseringslån för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 kr,
29. till Stiftelsen Norrlandsfonden för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag
på 120 000 000 kr,
30. under tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett belopp som är 120 000 000 kr
lägre än vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 11,
31. till Regionala utvecklingsinsatser på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.
Propositionens lagförslag återfinns som bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1993/94:140
1993/94:A45 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten och rätten att placera in vissa regioner i tillfälliga
stödområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om placering av Näs och Häggenås församlingar i Östersunds kommun,
Näskotts församling i Krokoms kommun och Handöls by i Åre kommun, i stödområde
1.
1993/94:A46 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska åtgärder för
skogsbruket.
1993/94:A47 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
justeringar av stödområden.
1993/94:A48 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.
1993/94:A49 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nya
landsbygdsstödet skall kunna beviljas för både egentliga jordbruksföretag och
med jordbruk kombinerad verksamhet i glesbygdsområden i hela landet.
1993/94:A50 av Sten Svensson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av olika former av företagsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett Kunskapscentrum för småföretagsamhet.
1993/94:A51 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödområdesindelningen i
Jämtlands län.
1993/94:A52 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitik för bruksorter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödområdesindelningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för särskilda regionala åtgärder för tillväxt och regional
utveckling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare basresurser för forskning vid Högskolan i
Karlstad,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare platser i grundutbildningen vid Högskolan i Karlstad,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunikationer i Värmlands län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitik för kvinnor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitik för ungdom,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturen som regionalpolitisk kraft,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkta länsanslag.
1993/94:A53 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att anvisa 150 miljoner kronor till inrättandet av
en sydostfond och att medel härför tas i anspråk genom minskning av det i
propositionen föreslagna anslaget under punkt 16 i hemställan,
2. att riksdagen begär att regeringen fastställer arbetsordning för fonden.
1993/94:A54 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forma en ny tillväxtpolitik i Bergslagen och Örebro län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Vägverket direktiv om att utbyggnader av Falun--E 4 av
Bergslagsdiagonalen skall hålla 13 meters standard och att verket tidsmässigt
skall prioritera investeringar i hela Bergslagsdiagonalen inom de ekonomiska
ramar som ställts till verkets förfogande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att strategiska och kommunägda flygplatser i stödområdeslän skall
kunna erhålla statsbidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av fasta forskningsresurser vid Högskolan i Örebro,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta en Bergslagsfond,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner inplaceras i stödområde 1,
Degerfors, Karlskoga, Askersund och norra delen av Lindesberg (Guldsmedshyttans
och Ramsbergs församlingar) i stödområde 2,
1993/94:A55 av Märtha Gårdestig (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av
resurscentrum för kvinnor.
1993/94:A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition 1993/94:140
godkänner vad i motionen anförts om målen för regionalpolitiken,
2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om landsbygdsstöd,
stödberättigad verksamhet, lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag och
sysselsättningsbidrag godkänner vad i motionen anförts om riktlinjer för stöd
till företag och bemyndigar regeringen att utfärda nödvändiga föreskrifter,
3. att riksdagen med avslag på regeringens förslag rörande
handläggningsfrågor godkänner vad i motionen anförts om handläggning av stöd
till företag och bemyndigar regeringen att utfärda nödvändiga föreskrifter,
4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om Norrlandsfondens
finansiering godkänner att fonden tillförs tillgångar om nominellt ca 100
miljoner kronor från Stiftelsen Industricentra,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskilda regionala åtgärder
för utveckling och tillväxt budgetåret 1994/95,
6. att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 100 miljoner kronor mindre än vad regeringen har
föreslagit,
7. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 100 miljoner kronor mer än vad regeringen
föreslagit,
8. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 4,6 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslagit,
9. att riksdagen till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 3 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit,
10. att riksdagen till Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU) för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1,6 miljoner kronor
utöver vad regeringen har föreslagit,
11. att riksdagen till stiftelsen Norrlandsfonden för budgetåret 1994/95
anvisar ett anslag på 280 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag att under tionde huvudtitelns
reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1994/95
anvisa ett belopp som är 120 miljoner kronor lägre än vad som föreslagits i
proposition 1993/94:100 bilaga 11,
13. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild utredning tillsätts
för att analysera de regionalpolitiska konsekvenserna av privatiseringar,
avregleringar och bolagiseringar och att inga ytterligare sådana förändringar
vidtas innan dessa konsekvenser har utretts i enlighet med vad som anförts i
motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett investeringsprogram för att minska arbetslösheten,
15. att riksdagen under sjätte huvudtiteln anslaget A 2, Drift och underhåll
av statliga vägar, för budgetåret 1994/95 anvisar 4 124 miljoner kronor utöver
vad regeringen tidigare föreslagit,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om näringspolitikens inriktning för att stödja den regionala
utvecklingen,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om industriella
strukturprogram i enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett organ för samordning och utveckling av turist- och
rekreationspolitiken,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av riskkapital,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökade utbildningssatsningar,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökade satsningar på kultur,
22. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om länsövergripande
projekt och resurser för dessa i de tre nordligaste länen,
23. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om Norrlandsfondens
verksamhet och ger regeringen bemyndigande att uppta förhandlingar om ändring
av stadgarna i enlighet med detta,
24. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om stöd för kvinnligt
företagande,
25. att riksdagen godkänner de riktlinjer för landsbygdsutveckling som
redovisats i motionen,
26. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om storstädernas betydelse
för den nationella utvecklingen,
27. att riksdagen avslår de detaljerade riktlinjer för ERU:s verksamhet som
regeringen föreslagit,
28. att riksdagen beslutar avföra 400 miljoner kronor från reserverade men ej
ianspråktagna medel på anslaget C 1. Lokaliseringsbidrag m.m.,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturens roll i länsstyrelsernas regionalpolitiska planering.
1993/94:A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag i motsvarande delar,
godkänner de mål för regionalpolitiken som i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den stora regionalpolitiken och tillväxt över hela landet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den stora regionalpolitiken i övrigt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den regionalpolitiska inriktningen,
5. att riksdagen till fasta forskningsresurser vid mindre och medelstora
högskolor anslår 70 miljoner kronor enligt vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen för samarbete över gränserna mellan mindre och medelstora
högskolor anslår 10 miljoner kronor enligt vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i lagen om
studielån enligt vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kretsloppssamhället,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om differentiering av bensinskatten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om energiskatter i övrigt,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunikationer och transporter,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om frizoner enligt vad som
anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riskkapital och AP-fonder,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga företag,
15. att riksdagen till bygdegrupperna för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 34,5 miljoner kronor enligt vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen till försöksverksamhet för lokala ungdomsfonder för
budgetåret 1994/95 anvisar 10 miljoner kronor enligt vad som anförts i
motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flickors fritid,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur ungdomsaktiviteter kan
ordnas på landsbygden enligt vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen hos regeringen begär att Barnombudsmannen får till uppgift
att kartlägga barntillsynen på landsbygden enligt vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar att Fyrstadsregionen skall ingå i det tillfälliga
stödområdet enligt vad som anförts i motionen,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en fyrstadsfond kan
bildas enligt vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen avslår regeringens förslag till finansiering av
Norrlandsfonden,
23. att riksdagen till Norrlandsfonden för budgetåret 1994/95 anvisar ett
anslag på 500 miljoner kronor enligt vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om hur en
vattenkraftavgift kan uttas enligt vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen till en Bergslagsfond för budgetåret 1994/95 anslår 200
miljoner kronor enligt vad som anförts i motionen,
26. att riksdagen avslår regeringens förslag om nedsättning av sociala
avgifter i stödområdet i tillämpliga delar enligt vad som anförts i motionen,
27. att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar 250 miljoner kronor till ett
sysselsättningsstöd för småföretag i stödområdet enligt vad som anförts i
motionen,
28. att riksdagen avslår regeringens förslag under avsnitt 12 i propositionen
om att anslå medel på 800 miljoner kronor från arbetsmarknadspolitiska
åtgärder,
29. att riksdagen för innevarande budgetår beslutar om 400 miljoner kronor
till sysselsättningsstöd för småföretag utanför stödområdet att tas från anslag
A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder enligt vad som anförts i motionen,
30. att riksdagen hos regeringen begär att Arbetsmarknadsverket får i uppdrag
att från innevarande budgetårs medel anslå till konsultstöd åt småföretag m.m.
enligt vad som sägs i propositionen under avsnitt 12,
31. att riksdagen beslutar om en höjning av länsanslaget med 100 miljoner
kronor att tas från anslag A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder innevarande
budgetår för insatser för sysselsättning för invandrare enligt vad som anförts
i motionen,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnoinsatser,
33. att riksdagen till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisar 2
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 22 miljoner
kronor,
34. att riksdagen till ERU för budgetåret 1994/95 anvisar 2 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit eller således 8,5 miljoner kronor,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ERU och Mitthögskolan,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitiken i ett EU-perspektiv,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredningen av den regionalpolitiska propositionen,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om organisatorisk struktur och aktörerna inom regionalpolitiken.
1993/94:A58 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samlade insatser för
Värmland.
1993/94:A59 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inplacering av
Älvsbyn i stödområde 1.
1993/94:A60 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsmedel
till Högskolan i Luleå.
1993/94:A61 av Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
årligt bidrag till Industriellt utvecklingscentrum, IUC, i övre Norrland.
1993/94:A62 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
nationella satsningar i Dalsland och i Fyrstadsregionen.
1993/94:A63 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen med avslag
på propositionen vad avser det regionala stödets storlek beslutar att detta som
i dag skall utgå med högst 50 %.
1993/94:A64 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvidga
Norrlandsfondens verksamhetsområde till att omfatta hela eller delar av
Gävleborgs län.
1993/94:A65 av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
regionalpolitiska satsningar på Gotland.
1993/94:A66 av Birgitta Carlsson och Birger Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
det nya landsbygdsstödet.
1993/94:A67 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen,
2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det som regeringen
förordar om målen för regionalpolitiken,
3. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om mål och riktlinjer för regionalpolitiken,
4. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det som regeringen
förordar om landsbygdsstöd,
5. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det som regeringen
förordar om kommersiell service,
6. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det som regeringen
förordar om sysselsättningsbidrag,
7. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om företagsinriktade åtgärder,
8. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den väsentliga grunden för att öka den
regionala konkurrenskraften är investeringar i infrastruktur men också i
utbildning och forskning,
9. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en bensinskattesänkning inom Norrlandslänen,
10. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den aviserade utredningen om samordning av
statligt stöd m.m. måste bygga på ett kritiskt, restriktivt och stramt
förhållningssätt i syfte att väsentligt minska statens kostnader för
regionalpolitiken samt riskerna för konkurrenssnedvridning,
11. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det som regeringen
förordar om särskilda regionala åtgärder för utveckling och tillväxt budgetåret
1994/95,
12. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, till Regionala utvecklingsinsatser
anvisar ett 318 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad
regeringen föreslagit eller således 1 012 000 000 kr (C 2),
13. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, till Sysselsättningsbidrag anvisar
ett 50 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen
föreslagit eller således 200 000 000 kr (C 5),
14. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, till Glesbygdsmyndigheten anvisar ett
3 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen
föreslagit eller således 17 000 000 kr,
15. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Norrlandsfondens verksamhetområde utvidgas
till att omfatta även Gävleborgs län,
16. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, med avslag på regeringens
finansieringsförslag såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om finansieringen av tillskottet till
Norrlandsfonden.
Motioner från allmänna motionstiden 1993/94
1993/94:A215 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av insatser för att stärka näringslivet i Örebro län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högre teknisk utbildning i Örebro län.
1993/94:A219 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en satsning
på AXE-tjänster inom ramen för av regeringen planerade arbetsmarknadspolitiska
satsningar i Karlsborg.
1993/94:A243 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
bekämpa arbetslösheten i Skaraborgs län.
1993/94:A244 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets sociala
ansvar vid neddragningar inom försvaret i Karlsborg.
1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av ett utvecklingscentrum för kvinnligt företagande vid
varje länsstyrelse enligt vad som anförts i motionen,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Glesbygdsmyndigheten ett samordningsansvar för
utvecklingscentrum för kvinnligt företagande.
1993/94:A255 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av en stark Norrlandsfond,
2. att riksdagen begär av regeringen att skyndsamt återkomma med förslag på
förstärkning av Norrlandsfondens utlåningskapacitet.
1993/94:A401 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska
medel till Länsstyrelsen i Kalmar län för stöd till ett utvecklingscentrum för
jordbruks- och fiskeprodukter.
1993/94:A402 av Göran Magnusson och Berit Oscarsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
insatser för Köping--Arboga--Kungsör-regionen.
1993/94:A403 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändringar i reglerna om regionalpolitiskt stöd till
småföretag enligt vad som anförts i motionen.
1993/94:A404 av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att Vetlanda kommun inplaceras i tillfälligt
investeringsområde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ordet "stödområde", som har en defensiv och negativ klang, i
allt offentligt tryck ersätts med ordet "investeringsområde".
1993/94:A405 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återförande av ca 100
miljoner kronor till Uddevallaregionen för sysselsättningsskapande återgärder.
1993/94:A406 av Birger Andersson och Hugo Bergdahl (c, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inplacering av KAK-regionen (Köping, Arboga, Kungsör) i tillfälligt stödområde.
1993/94:A407 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av stödområdespolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillfällig inplacering av Köping--Arboga--Kungsör-regionen i
stödområde inom ramen för totalt sett oförändrade resurser.
1993/94:A408 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitiskt stöd till Halland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningssatsningar i Halland,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om energiutveckling i Väröområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av små och medelstora företag.
1993/94:A409 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
sysselsättning och utvecklingsinsatser för Kalmar län.
1993/94:A410 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
arbetsmarknadspolitiska insatser inom den kulturhistoriska sektorn i Örebro
län.
1993/94:A411 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det regionalpolitiska stödet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försöksverksamhet bör startas i Kopparbergs och Gävleborgs län
med en samlad hantering av allt regionalt stöd.
1993/94:A412 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en särskild utredning tillsätts med uppgift att utforma en
ny politik för landsbygdens och de mindre orternas utveckling.
1993/94:A413 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillväxt och ökad konkurrenskraft i Örebro län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att erforderliga medel ställs till förfogande för
ungdomsarbetsplatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ungdomar bör ges möjlighet att bedriva högskolestudier i form av
arbetsmarknadsutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att erforderliga medel ställs till förfogande för
långtidsarbetslösa,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om infrastruktur,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samtliga kommuner i det s.k. halvmånebältet, dvs. Ljusnarsberg,
Hällefors, Karlskoga, Degerfors, Laxå och Askersund skall ingå i stödområde,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Örebro län bör utses till ett frilän för samordning och för
otraditionellt utnyttjande av de olika stöd i en region som företagen kan
utnyttja.
1993/94:A414 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lån och bidrag skall kunna utgå även till turistanläggningar
inom Karlsborgs kommun,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitiskt stöd.
1993/94:A415 av Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram för
Kristianstads kommun i enlighet med 1992 års försvarsbeslut med anledning av
nedläggningen av P 6 och A 3.
1993/94:A416 av Rune Evensson och Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
ökade insatser i de kommuner som ingår i Mittenälvsborg.
1993/94:A417 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja satsningar för att uppskjuta personalneddragningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja satsningar i samarbete med Göteborgs kommun för arbete åt
unga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge arbetslösa med låg utbildning utökade möjligheter till att
inhämta grundskole- eller gymnasiekompetens.
1993/94:A418 av Elisabeth Persson och Rolf L Nilson (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att uppmuntra och utveckla distansarbete i glesbygdsområden.
1993/94:A420 av Rune Backlund (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inplacering av Vetlanda kommun i tillfälligt stödområde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda spjutspetspaket med projekt- och lånemedel riktade till de
träindustridominerade småsamhällena i Vetlanda kommun.
1993/94:A421 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att stoppa utflyttningen av
arbetsplatser från Stockholmsområdet.
1993/94:A422 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gävleborgs län
bör ingå i Norrlandsfondens verksamhetsområde.
1993/94:A423 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
prioritering av arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska åtgärder inom
givna ekonomiska totalramar för statsbudgeten för att öka sysselsättningen och
minska arbetslösheten i Kalmar län.
1993/94:A424 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringar i köldmedia
vid glesbygdsbutikerna.
1993/94:A425 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
ökade insatser i Dalsland.
1993/94:A426 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade
utvecklingsinsatser i norra delen av Älvsborgs län.
1993/94:A427 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
förstärkta arbetsmarknads- och utvecklingsinsatser i Fyrstadsregionen.
1993/94:A428 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om decentralisering av beslut om stödområdesmedel i "mindre"
investeringsärenden samt tidsperspektivet vid inplacering i särskilt
stödområde,
3. att riksdagen ändrar glesbygdsförordningen så att statligt bidrag kan utgå
till transportstöd i skärgården utan den begränsade 3-årsregeln.
1993/94:A429 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att, vid fråga om utlokalisering, Dalsland prioriteras.
1993/94:A430 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utlokaliseringar från Stockholm till följd av statliga beslut
måste avbrytas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det statliga stödet för utflyttning av tjänsteföretag från
Stockholm måste avskaffas.
1993/94:A431 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de speciella
glesbygdsproblemen i Stockholms läns skärgård.
1993/94:A432 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om hur staten genom omlokaliseringar av egna verksamheter
kan bidra till att minska miljötrycket på storstäderna.
1993/94:A433 av Agne Hansson m.fl. (c, s, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksdagen bereds möjlighet att få ta del av och fatta beslut vid
lokalisering av statlig verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av lokalisering av statlig verksamhet i Kalmar län.
1993/94:A434 av Agne Hansson m.fl. (c, s, fp, kds, nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inplacering av Västerviks kommun i s.k. tillfälligt stödområde.
1993/94:A435 av Pontus Wiklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gävleborgs län
innefattas i Norrlandsfondens verksamhetsområde.
1993/94:A436 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av regional helhetssyn och att tillväxtfrämjande åtgärder och
arbetsmarknadsinsatser skall syfta till att stärka regionernas egna
förutsättningar för utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strategiska satsningar på tillväxtfrämjande åtgärder och
arbetmarknadsinsatser i Östgötaregionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Östergötland som pilotregion för en gemensam kommission för
regionens tillväxt och utveckling.
1993/94:A437 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en parlamentarisk utredning om landsbygdsutveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett samlat nationellt program för den svenska
landsbygdens utveckling.
1993/94:A438 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inlemma Ydre och Kinda
kommuner i det tillfälliga stödområdet.
1993/94:A439 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya regler för stöd till
glesbygdsbutiker.
1993/94:A440 av Bengt-Ola Ryttar och Iréne Vestlund (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödområdesplacering av Avesta kommun,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödområdesplacering av Mockfjärds och Floda församlingar i Gagnefs
kommun,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsstyrelsernas roll i regionalpolitiken.
1993/94:A441 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
sysselsättningsskapande åtgärder m.m. i Värmlands län.
1993/94:A442 av Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av ett övergripande anställningsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra Gävleborgs län till ett frilän vad gäller regionalpolitiska
åtgärder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Ovanåkers, Bollnäs, Söderhamns och Nordanstigs fortsatta inplacering
i stödområde,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Hudiksvall placeras i stödområde.
1993/94:A443 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av infrastruktursatsningar i Västsverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av regionalpolitiska medel i Västsverige,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utbildning för ökad
kompetens i Västsverige.
1993/94:A444 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hänsyn till sysselsättning
och service i olika regioner vid statliga organisationsbeslut.
1993/94:A445 av Bertil Måbrink och Berith Eriksson (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gävleborgs län skall
innefattas i Stiftelsen Norrlandsfondens verksamhetsområde.
1993/94:A446 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraftfulla och
skyndsamma åtgärder för sysselsättning, utbildning och investeringsarbeten i
Uppsala län.
1993/94:A447 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringsbidrag för
företagsetableringar i Stockholms skärgård.
1993/94:A448 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att konsekvenserna för den regionala
balansen av bolagisering, avreglering och åtstramning av offentlig verksamhet
granskas i en särskild utredning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödområdesindelningen.
1993/94:A449 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till stärkt regionalt
utvecklingscentrum,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla en mer differentierad arbetsmarknad för kvinnor i
Skåne,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadsutbildning för kvinnor i Skåne.
1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överföring av arbetsmarknadspolitiska medel till landstinget för att
bereda varslade anställda sysselsättning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Dalarna bör kompenseras för bortfallet av statliga arbeten,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utökning av antalet högskoleplatser i regioner med hög
arbetslöshet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsarbetsnämndernas möjligheter att upphandla högskoleutbildning,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om direktavskrivning av investeringar,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka kvinnornas position på arbetsmarknaden,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional samordning av närings- och arbetsmarknadspolitiken,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrade kommunikationer och transportstöd för företag i skogslän
och glesbygd.
1993/94:A451 av Bengt Hurtig och Jan Jennehag (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur 500 miljoner kronor
skall kunna tillföras Norrlandsfonden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återförande av vattenkraftens vinster till de
vattenkraftsproducerande länen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Norrlandsfondens inriktning.
1993/94:A452 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett åtgärdsprogram med särskild inriktning på kvinnors arbete och
utbildning i Västsverige.
1993/94:A453 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kraftfulla åtgärder bör sättas in mot arbetslösheten i
Stockholms län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minska den sociala segregationen i Stockholms län.
1993/94:A454 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om valfrihet i äldreomsorgen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadslagstiftningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunikationerna och telenätet på landsbygden.
1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknaden i Stockholms län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av samordning av statlig verksamhet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i
övrigt anförts om nödvändigheten av en mer positiv syn på huvudstadsregionen.
1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad nationell strategi och
strukturplan för näringslivet i Stockholmsregionen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag baserade på
Storstadsutredningens betänkande i fråga om att motverka den sociala
segregationen.
1993/94:A457 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättningsstimulerande åtgärder i Västmanland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högre stödnivå i Fagersta, Skinnskatteberg, Norberg och
Hallstahammar och stödområde i västra Västmanland.
1993/94:A458 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av den framtida regionalpolitiken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utvidga Norrlandsfonden till att också inbegripa Gävleborgs län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en permanent inplacering av Ovanåkers kommun i det regionalpolitiska
stödområdet.
1993/94:A459 av Märtha Gårdestig (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsstyrelserna
får i uppdrag att presentera ett regionalt program för kvinnobefrämjande
åtgärder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en del av
anslaget till länsstyrelserna reserveras för regionala resurscentrum
huvudsakligen med tonvikt på kvinnor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Glesbygdsmyndigheten får i uppdrag att i samarbete med "Kvinnokraftprojektet"
formulera ett nationellt program som främjar kvinnors försörjningsmöjligheter
på landsbygd och i glesbygd, och där en del av programmet skall vara ett
nationellt resurscentrum,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning
bör tillsättas som, utifrån de kunskaper "Kvinnokraft" byggt upp, formulerar de
funktioner och den organisation ett nationellt resurscentrum skall ha.
1993/94:A460 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett kvinnoperspektiv på regionalpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till kvinnliga företagare,
3. att riksdagen hos regeringen begär att länsstyrelserna får i uppdrag att
formulera regionala program för kvinnobefrämjande åtgärder,
4. att riksdagen hos regeringen begär att Glesbygdsmyndigheten får i uppdrag
att formulera ett nationellt program för kvinnobefrämjande åtgärder på
landsbygd och i glesbygd.
1993/94:A461 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nationellt resurscentrum för kvinnor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala resurscentra för kvinnor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till kvinnouniversitetet.
1993/94:A462 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av de regler som styr möjligheterna att få
utbildningsbidrag, lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån med hänsyn till
kvinnors möjligheter att starta nya företag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av utvecklingscentra för kvinnligt företagande vid varje
länsstyrelse.
1993/94:A463 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
sysselsättningsförhållandena i Jönköpings län.
1993/94:A464 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kraftfull regionalpolitik,
2. att riksdagen av regeringen begär en genomgång av vilka effekter
köp--sälj-modellen har i de statliga verksamheter där den införts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av riktlinjer så att inte service i onödan försvinner från
glesbygden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en satsning på regional statistik för regionalpolitiken, inför EG/EU
och för kvalitetsutveckling av välfärdssystemen.
1993/94:A465 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att Gävleborgs län skall innefattas i stiftelsen Norrlandsfondens
verksamhetsområde.
1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts för att utveckla Blekinge län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bredda verksamhetsområdet för militär personal och anläggningar.
1993/94:A467 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilt riktade åtgärder till Hälsinglands kommuner med hög
arbetslöshet i syfte att ge dessa kommuner samma möjligheter som landet i
övrigt.
1993/94:A468 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättningen i Sörmland.
1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett skånskt utvecklingscentrum för kvinnor,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadspolitiska insatser mot kväveföroreningar i luft och
vatten,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett centrum i Skåne för arbetslivsutveckling,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en strukturplan för Skåne.
1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av småföretagarvänlig politik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnornas sysselsättningssituation i skärgården,
4. Att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en fullgod samhällsservice i skärgården,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det regionalpolitiska stödet.
1993/94:A814 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta ett utvecklingscentrum för kvinnligt företagande vid
varje länsstyrelse,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Glesbygdsmyndigheten ett samordningsansvar för
utvecklingscentrum för kvinnligt företagande.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala resurscentra för kvinnor.
1993/94:Kr290 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättningsprojekt inom kulturområdet för arbetslösa ungdomar.
1993/94:Kr510 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att glesbygdsstödet ges ökad flexibilitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade insatser för ökat stöd för att utveckla turistnäringen i
Dalsland.
1993/94:Ub624 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda insatser för att stimulera att kvinnligt företagande även
skall omfatta insatser för att stödja kooperativt företagande.
1993/94:Ub665 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillfällig hjälp till Örebro län.
1993/94:T214 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokalisering av statliga arbetsplatser till Södertörn.
1993/94:T215 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att delar av vattenkraftsvinsterna skall stanna i Västernorrland för
regional utveckling.
1993/94:N282 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen av en "fyrstadsfond" genom disponering av medel från
Trygghetsfonden.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etablering av tjänsteföretag i Norrbotten.
1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av medel till länsstyrelserna för bearbetning av de
västsvenska verkstadsföretagens utländska leverantörer och licenspartner för
att flytta produktion till Västsverige.
1993/94:N403 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återbäring av vinstmedel
från vattenkraftverk.
1993/94:N406 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återföring av
vattenkraftens vinster till de vattenkraftsproducerande regionerna.
1993/94:N409 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vinstmedel från
vattenkraftsproduktion till stöd åt regional utveckling.
1993/94:N426 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad i motionen
anförts om återförande av vinstmedel från vattenkraftproduktionen till bygder
och län där vattenkraften produceras.
1993/94:N430 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om en återbäring på elproduktionen till
de vattenkraftsproducerande länen att användas till stimulans av
infrastruktursatsningar och andra utvecklingsprojekt i regionerna.
Utskottet
Inledning
I propositionens avsnitt 3 Ärendet och dess beredning (s. 20--21) lämnas en
redogörelse för det underlagsmaterial som legat till grund för regeringens
beredning av översynen av regionalpolitiken. Redovisningen innehåller bl.a.
uppgifter om de rapporter som tagits fram av bl.a. en särskild utredare,
professor Jan-Evert Nilsson samt NUTEK, Glesbygdsmyndigheten, Statskontoret och
Konsumentverket. I en bilaga till detta avsnitt (s. 190--309) lämnar
Arbetsmarknadsdepartementet en beskrivning och analys av den regionala
utvecklingen mot bakgrund av två rapporter från NUTEK.
Över den regionalpolitiska propositionen och några motionsyrkanden i
anslutning till denna har yttranden inkommit från kultur-, utbildnings-,
trafik-, jordbruks- och näringsutskotten. I samband med yttrandet från
näringsutskottet har ett antal motionsyrkanden överlämnats till utskottet.
Till utskottet har inkommit ett antal skrivelser med anledning av
propositionen. Utskottet har också erhållit information av representanter för
Stiftelsen Norrlandsfonden.
Detta betänkande disponeras i huvudsak på samma sätt som propositionen.
1990-talets regionala problembild (prop. s. 22--27)
Regeringen gör följande bedömning av de regionalpolitiska problemen. De
problem som är knutna till gleshet och avstånd är permanenta till sin karaktär
och väntas därför bestå.
Problemen knutna till gleshet är störst i de norra delarna av landet. Även i
övriga delar av landet finns det stora områden där en förhållandevis stor andel
av befolkningen bor i små tätorter och på landsbygden.
Det är regeringens bedömning att behovet av regionalpolitiska insatser även
under kommande år kommer att vara störst i regioner med gles befolkning. Det
behövs en nettoinflyttning om bosättningen där skall upprätthållas. Insatser
krävs för att höja kompetensnivån i dessa delar av landet. Den låga
utbildningsnivån bidrar nämligen till att försämra förutsättningarna att
etablera kvalificerad verksamhet där.
Problem knutna till näringslivets strukturomvandling påverkas i hög grad av
konjunkturutvecklingen. Regeringen gör bedömningen att den aktuella situationen
i fyra väsentliga avseenden avviker från 1980-talets.
För det första framstår det som föga sannolikt att den kommande
konjunkturuppgången kommer att bli lika långvarig som under 1980-talet. För det
andra har den kraftiga nedgången inom industrin under de senaste åren inneburit
att produktionskapacitet har försvunnit. För det tredje har det skett ett
omfattande rationaliseringsarbete i näringslivet under de senaste åren.
Osäkerhet råder därför om hur starkt produktionsökningar kommer att slå igenom
på sysselsättningen. För det fjärde kommer sysselsättningen inom den offentliga
sektorn -- på grund av den samhällsekonomiska situationen -- inte att öka i
samma grad som under 1980-talet.
Av de nu nämnda skälen kommer en konjunkturuppgång sannolikt inte att vara
tillräcklig för att lösa de aktuella strukturproblemen. Tidigare erfarenheter
visar att många mindre orter och landsbygdsområden påverkas av sådana uppgångar
i konjunkturen med en viss fördröjning, vilket påverkar
befolkningsutvecklingen. Sådana inomregionala obalanser kan behöva motverkas,
något som förutsätter att den regionala dimensionen har en framträdande plats
vid utformningen av sektorspolitiken. Härigenom kan en kommande
konjunkturuppgång bidra till en ökad tillväxt i hela landet.
Utvecklingen har under de senaste åren präglats av minskade regionala
obalanser. Anledningen härtill är ökningen av den nationella arbetslösheten
som inneburit att skillnaderna mellan regionerna i detta avseende har minskat
och obalanserna i flyttningströmmarna har reducerats. Fortfarande är dock
arbetslösheten störst i de kommuner som även under tidigare år har haft en stor
arbetslöshet. Orsakerna till att sysselsättningsgraden i stödområdet ligger fem
procentenheter lägre än för riket som helhet anges vara att de små lokala
arbetsmarknaderna erbjuder ett smalt utbud av arbetstillfällen. Situationen är
särskilt besvärlig för äldre personer.
En bidragande orsak till de minskade obalanserna i flyttningströmmarna är
invandringens effekter på befolkningsutvecklingen.
Hur stor den regionala obalansen kommer att bli under de kommande åren
bestäms av dels styrkan i konjunkturuppgången, dels inom vilka delar av
ekonomin som uppgången kommer. Om man utgår från 1980-talets erfarenheter
kommer Norrlands inland och vissa industriregioner i södra och mellersta
Sverige att påverkas av uppgången relativt sent. Regeringen gör därför
bedömningen att de regionalpolitiska insatserna i första hand behövs i dessa
regioner. Infrastrukturella satsningar i t.ex. telekommunikationer m.m. i dessa
områden kan dock motverka en sådan utveckling. I en rätt utformning av
sektorspolitiken får den regionala dimensionen en framträdande plats. På detta
sätt kan en kommande konjunkturuppgång bidra till en ökad tillväxt i hela
landet.
I den följande framställningen redovisas regeringens förslag och
motionärernas förslag till insatser under resp. avsnitt.
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken
Propositionen (s. 27--33)
Det överordnade målet för regionalpolitiken skall vara att öka den enskildes
möjligheter att fritt kunna välja arbete och bostadsort. Regionalpolitiken
bidrar till att utveckla livskraftiga regioner i alla delar av landet. Den
skall också medverka till en mer likvärdig ekonomisk, social och kulturell
standard för landets olika delar.
Livskraftiga regioner skall ha en balanserad befolkningsutveckling och
sammansättning vad avser fördelningen mellan unga och gamla, kvinnor och män.
Varje region bör ha en arbetsmarknad med ett varierat utbud av arbetsplatser
och en tillfredsställande fysisk infrastruktur i form av bostäder och
kommunikationer. Dessutom måste det finnas en välfärdsmässig infrastruktur med
ett tillfredsställande utbud av vårdmöjligheter, utbildning, kultur, tjänster
och fritidsaktiviteter. Härigenom skapas förutsättningar för likvärdiga
livsvillkor i hela landet.
Insatserna inom olika sektorsområden har avgörande betydelse för
möjligheterna att skapa livskraftiga regioner. Uppbyggnad av vård och omsorg,
utbildning och kommunikationer är exempel på detta. För att nå likvärdiga
livsvillkor krävs alltså att den regionala dimensionen beaktas i utformningen
av politiken inom många sektorsområden vid sidan av den traditionella
regionalpolitiken.
En ökad utjämning av utbudet av offentliga tjänster förutsätter en mångfald
av organisatoriska lösningar. Pågående förändringar inom den offentliga sektorn
öppnar ökade möjligheter för lokalt anpassade lösningar.
För att det överordnade målet för regionalpolitiken skall kunna uppnås är det
av avgörande betydelse att insatserna inom olika sektorsområden samspelar och
aktivt bidrar till en positiv utveckling av alla regioner.
Regionalpolitiken skall i första hand inriktas mot att stödja näringslivets
utveckling i utpekade områden. Näringslivet i dessa områden skall ges sådana
villkor att de framstår som intressanta lokaliseringsalternativ för
näringslivet och attraktiva bosättningsalternativ för befolkningen.
Glesbygdens och landsbygdens roll i den regionala arbetsfördelningen har
traditionellt varit knuten till områdenas naturresurser: energi, jord, skog och
mineraler. Utvecklingen inom data- och telekommunikationsområdet har öppnat
möjligheter för etablering av nya verksamheter i dessa områden.
Olika regioner spelar skilda roller i ekonomin och innebär samtidigt att ett
ömsesidigt beroende mellan regionerna växer fram. Till detta kommer att
regionernas utveckling också är beroende av den omvärld i vilken vårt land
befinner sig. Det nordiska regionalpolitiska samarbetet berör många regioner i
de nordiska länderna. Vidare pågår ett samarbete i Östersjöregionen. För
svenskt vidkommande är medlemskap i EU ett sätt att genom internationellt
samarbete utveckla Sverige.
Regionalpolitiken bör formas utifrån ett könsperspektiv heter det vidare i
propositionen. Problembeskrivningar, analyser och åtgärdsförslag skall göras
utifrån ett sådant perspektiv. Kvinnors och mäns behov och förutsättningar
skall beaktas i det regionala utvecklingsarbetet. Samtidigt behöver särskilda
insatser för kvinnor göras.
En viktig uppgift för regionalpolitiken är att verka för ett mer
differentierat näringsliv och en breddning av de lokala arbetsmarknaderna. Ett
instrument med detta syfte är den könskvoteringsregel som tillämpas inom det
regionalpolitiska stödområdet. Även ökat företagande bland kvinnor bidrar till
en breddning och differentiering av näringslivet.
Delar av Sverige kännetecknas av en könsmässig obalans. Trots olika insatser
för att få en mer balanserad befolkningsmässig sammansättning lämnar unga
kvinnor glesbygd och mindre orter i högre grad än unga män. Ökad vikt måste
läggas vid arbetet med att utforma den lokala livsmiljön med hänsyn till
kvinnors behov.
Mot bakgrund av den redovisade problembilden och det överordnade mål för
regionalpolitiken som föreslagits bedömer regeringen att de regionalpolitiska
åtgärderna bör öka.
Om regionalpolitikens överordnade mål skall nås förutsätts att olika
samhällssektorer tar ett rejält regionalt ansvar och att kraftfulla åtgärder
görs inom ramen för de regionalpolitiska anslagen. De senare utgör ett viktigt
komplement till de grundläggande förutsättningar för regioners utveckling som
andra sektorer måste skapa genom sina prioriteringar.
Regeringen föreslår ett godkännande av målen för regionalpolitiken.
Motioner
Socialdemokraterna är i sin partimotion A56 kritiska till regeringens
förslag och menar att det är bristfälligt i följande viktiga avseenden.
Förslaget har inte föregåtts av en parlamentarisk utredning, något som tidigare
alltid varit fallet vid förändringar av regionalpolitiken. Utredningsmaterialet
är bristfälligt. En så viktig fråga som effekterna för den regionala
utvecklingen av privatiseringar och avregleringar har inte belysts.
Samordningsfrågor mellan olika myndigheter har inte utretts.
Infrastrukturbehoven har inte varit föremål för någon analys. Det framtagna
utredningsmaterialet har skickats ut från tre olika myndigheter och
remisstiderna har varit extremt korta. Avtalet med EU har inte analyserats och
beaktats.
Enligt Socialdemokraterna (yrk. 1) skall regionalpolitiken styras av tre
övergripande mål: tillväxt, rättvisa och valfrihet. Tillväxten skall främjas
genom att befintliga resurser tas till vara och att man bygger vidare på
naturliga förutsättningar för produktionen. Det skall vara möjligt för
människor att bo och arbeta i olika delar av landet: i storstäder, i mindre
tätorter och i glesbygd. Regionalpolitiken skall medverka till en rättvis och
jämn fördelning av resurser mellan landets olika delar, där hänsyn tas till
skilda förutsättningar att försörja sig. Det hade enligt Socialdemokraterna
varit välgörande om de regionalpolitiska målen uttryckts på detta sätt.
Allvarligare är dock att regeringens politik i viktiga hänseenden motverkat
tidigare uppsatta mål.
Den bedömning som regeringen själv gjort av den aktuella situationen visar
enligt Socialdemokraterna att en stor del av de problem som uppstått faktiskt
är en följd av den förda regeringspolitiken. När det gäller bedömningar av den
framtida arbetsmarknadens utveckling måste man vara mycket försiktig. Det
kommer att krävas betydande politiska insatser för att nå tillbaka till den
fulla sysselsättningen och åstadkomma den nödvändiga tillväxten i landet.
I syfte att åstadkomma största möjliga jämlikhet mellan olika grupper spelar
den samlade politiken en avgörande roll. För att förverkliga målen om tillväxt,
rättvisa och valfrihet vill Socialdemokraterna föra en politik som leder till
att produktionen växer och fler jobb skapas. De vill ha en skattefördelning som
gynnar regioner där invånarna har lägst inkomster. En stor gemensam sektor har
större betydelse för glesbygden och landsbygden än för övriga landet. Den är
därför särskilt viktig för förverkligandet av de regionalpolitiska målen.
Grunden för att hela Sverige skall kunna utvecklas är att det förs en
ekonomisk politik för tillväxt och full sysselsättning. Vidare måste det ske en
samordning av sektorspolitiken så att den stimulerar tillväxt och ger
möjligheter till tillväxt i hela landet. Nyckelorden för denna utveckling är
lokal mobilisering, centralt stöd och samordning.
Socialdemokraterna föreslår sammanfattningsvis avslag på regeringens förslag
om målen och vill ha ett godkännande av målen i enlighet med vad som framförs i
motionen.
I motion A464 (yrk. 1 och 4) av Bo Holmberg m. fl. (s) vill motionärerna ha
ett tillkännagivande om en kraftfull regionalpolitik bestående av ett regionalt
engagemang och ett nationellt samhällsansvar för likvärdiga förutsättningar
i infrastrukturen. Motionärerna efterlyser vidare en bättre regional statistik.
Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vill i motion A52 (yrk. 7) ha
tillkännagivande om särskilda regionalpolitiska satsningar för kvinnor.
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) föreslår i motion A450 (yrk. 23) ett
tillkännagivande om kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Ett långsiktigt
arbete behövs för att stärka kvinnornas position.
Ny demokrati föreslår i sin partimotion A67 (yrk. 1) att riksdagen avslår
regeringens proposition.
Motionärerna uttrycker stor tveksamhet inför regeringens målformuleringar.
De ifrågasätter om det överordnade målet om att öka den enskildes möjligheter
att fritt välja arbete och bostadsort är realistiskt. De är också avvisande
till formuleringarna om könsperspektiv i regionalpolitiken.
Jämställdhetsfrågorna bör enligt motionärernas mening vara en gemensam
angelägenhet för hela landet. Om riksdagen avvisar motionärernas förslag att
avslå propositionen bör riksdagen i vart fall inte godkänna de av regeringen
föreslagna målen för regionalpolitiken (yrk. 2).
Som mål och inriktning för regionalpolitiken bör i stället gälla att skapa
gynnsamma villkor för näringslivet i hela landet. Särskilda regionalpolitiska
medel bör minska i omfattning. En ökad samordning av den statliga stödgivningen
är oundgängligen nödvändig. Handläggningen måste bli enhetlig i de fall stöd
måste utgå. Onödiga eller konkurrenssnedvridande stöd eller stöd som av annan
anledning kan ifrågasättas bör utmönstras. Det är viktigt att satsa på
utbildning och forskning och skapa förutsättningar för goda kommunikationer
(yrk. 3).
Även Vänsterpartiet framför i sin partimotion A57 kritik mot beredningen av
propositionen. Kritiken är i huvudsak av samma slag som den som
Socialdemokraterna för fram i sin partimotion.
Vänsterpartiet vill ha ett tillkännagivande om beredningen av propositionen
(yrk. 37).
Regeringens förslag till regionalpolitiskt mål kan inte accepteras i
nuvarande form. I stället anser motionärerna att den formulering som fanns i
proposition 1989/90:76 är mer precis och ambitiös och följaktligen bör
användas. Den formuleringen löd: Regionalpolitiken skall inriktas på att ge
människor tillgång till arbete, service och god miljö oavsett var de bor i
landet. Vidare gäller att regionalpolitiken måste genomsyras av ett
nedifrån-och-upp-perspektiv. Det gäller att stimulera ett aktivt utvecklings-
och förnyelsearbete och bryta ett passivt rekvirerande av bidrag.
Miljökonsekvensanalyser måste göras när stora och viktiga regionalpolitiska
beslut fattas.
Målbeskrivningen måste som Vänsterpartiet ser det kompletteras med mer
kvalitativa mål. Däri ingår en förstärkning av lokal och regional demokrati och
ett medvetet arbete för att göra regionerna mindre sårbara och beroende.
Långsiktiga tvärsektoriella program bör upprättas så att regionala och lokala
aktörer drar åt samma håll.
Vänsterpartiet vill ha ett godkännande av målen för regionalpolitiken i
enlighet med vad som anförs i motionen (yrk. 1).
Partiet vill vidare ha ett tillkännagivande om den s.k. stora
regionalpolitiken, dvs. villkoren för sjukvård, utbildning, post, tele,
transporter m.m. (yrk. 2 och 3). Genom expansion av den offentliga sektorn har
skogen och malmen ersatts som basnäring. Den neddragning som nu pågår inom den
offentliga sektorn och i de statliga företagen slår därför hårdast mot
sysselsättningen i glesbygd. Den förda politiken innebär också en försämring av
servicen i glesbygd.
Vänsterpartiet menar att regeringens ekonomiska politik är katastrofal för de
utsatta regionerna. Avreglering och bolagisering är helt oacceptabel ur
regionalpolitisk synpunkt. Det finns inga strategiska program utarbetade för
regionerna. Den ekologiska aspekten lyser med sin frånvaro. Det finns mycket
litet nytänkande vad gäller den traditionella regionalpolitiken.
Inriktningen av politiken borde i stället vara att successivt övergå till mera
utvecklingsinriktade stödformer. En ökning av utvecklingsbidragen och en
minskning av driftsstödet i form av sänkta socialavgifter är att föredra
(yrk. 4).
Vänsterpartiet vill slutligen ha ett tillkännagivande om den organisatoriska
strukturen och aktörerna inom regionalpolitiken (yrk. 38). Rollfördelningen
mellan länsstyrelser, landsting och kommuner, liksom förhållandet mellan
Glesbygdsmyndigheten och Folkrörelserådet bör belysas. ERU bör få i uppdrag att
lämna en rekommendation till förbättring av den operativa organisationen.
I sin partimotion A460 (yrk. 1) begär Vänsterpartiet ett tillkännagivande om
behovet av ett kvinnoperspektiv på regionalpolitiken.
I motion A458 (yrk. 2) begär Lennart Rohdin (fp) ett tillkännagivande om
utformningen av den framtida regionalpolitiken. Han menar att grundläggande för
en långsiktig utveckling är att mobilisera de lokala resurserna.
I detta sammanhang tar utskottet upp yrkande 1 i motion A52 av Lisbeth
Staaf-Igelström m. fl. (s). Där begärs ett tillkännagivande om en
regionalpolitik för bruksorter. Motionärerna menar att propositionen inte
tillräckligt uppmärksammat de problem som finns i landets bruksorter och anser
att det behövs särskilda åtgärder för att differentiera och utveckla
näringslivet på dessa orter.
Rapporter
I den tidigare omnämnda rapporten av professor Jan-Evert Nilsson (Ds 1993:78)
En tillväxtfrämjande regionalpolitik lämnas en kort redovisning av
regionalpolitikens utveckling alltsedan den introducerades som
lokaliseringspolitik i mitten av 1960-talet. Lokaliseringspolitiken väntades
stimulera till ökad sysselsättning i glesbygdsregioner och samtidigt bidra till
att minska inflyttningen till storstäderna.
Under första hälften av 1970-talet genomfördes en rad utlokaliseringar av
verksamheter vid statliga myndigheter från Stockholm. Lokaliseringspolitiken
omvandlades till regionalpolitik. Denna byggde på föreställningen att ett antal
tillväxtcentrum skulle skapas inom och i anslutning till stödområdet.
Problembilden förändrades under andra hälften av 1970-talet. Sysselsättningen
inom primärnäringarna hade sjunkit till en sådan nivå att dessa spelade mindre
roll för den regionala utvecklingen. Nya problem dök upp i form av bl.a.
neddragningar inom varvsindustrin, nedläggningar inom gruvindustrin och
strukturomvandling inom stålindustrin. Syftet med regionalpolitiken var inte
längre att modernisera regioner med en omodern näringsstruktur utan att finna
ersättning för de arbetstillfällen som försvunnit.
Skillnaden mellan arbetsmarknads- och regionalpolitiken krympte. I den
praktiska tillämpningen betraktades regionalpolitiken alltmer som ett medel att
lösa icke-permanenta regionala arbetsmarknadsproblem. Detta var särskilt
påtagligt under första hälften av 1980-talet. Förhoppningen var att
statsmakterna under en begränsad tid skulle lösa akuta strukturproblem i de
aktuella regionerna. En effekt av omläggningen av politiken blev att
regionalpolitiken blev ett medel att hantera kortsiktiga strukturproblem.
Fördelningsaspekten överordnades tillväxtaspekten.
I rapporten redovisas härefter förändringens betydelse på de
regionalpolitiska målen. Fram till mitten av 1970-talet framhölls att
regionalpolitikens mål var att förena ett effektivare resursutnyttjande, som
skulle bidra till ökad tillväxt, med en förbättrad jämvikt i den
näringsgeografiska utvecklingen. I den proposition som lades fram 1979 hade
målbeskrivningen förändrats. Nu betonades att målet var att erbjuda människor i
olika regioner likvärdiga sysselsättningsmöjligheter, likvärdig tillgång till
social, kommersiell och kulturell service samt god miljö.
De regionala problemen tycktes övervunna i slutet av 1980-talet, sägs det i
rapporten. I den proposition som regeringen lade fram våren 1990 beskrevs det
regionala problemet som i huvudsak ett inlandsproblem. Regionalpolitikens
uppgift formulerades i termer av en geografiskt baserad välfärdspolitik.
De övergripande mål för regionalpolitiken som gällde vid tidpunkten för 1990
års regionalpolitiska beslut konfirmerades genom riksdagens beslut våren 1990.
Den bakgrund av utvecklingen som tecknas i rapporten kan ge intryck av att
regionalpolitiken genomgått betydande förändringar över tiden. Bilden blir --
fortfarande enligt rapporten -- delvis en annan om uppmärksamheten riktas mot
de regionalpolitiska medlen. Förändringarna i medlen har dels haft karaktären
av att användningsområdena för befintliga medel förändrats marginellt, dels att
de kompletterats med nya. Nya medel och nya användningsområden har lagts till
gamla.
Regionalpolitiken omfattar totalt i dag 2,6 miljarder kronor. Det innebär att
de regionalpolitiska anslagen utgör ungefär 0,5 % av statens totala budget.
Dagens regionalpolitik är sålunda mätt i budgettermer ett marginellt fenomen.
En regionalpolitisk strategi kan därför inte begränsas till att endast omfatta
den s.k. lilla regionalpolitiken, dvs. de regionalpolitiska anslag som går över
Arbetsmarknadsdepartementet. Beslut inom andra politikområden, den "stora"
regionalpolitiken, spelar en större roll för den regionala utvecklingen, heter
det i rapporten.
I en nyligen framlagd rapport av NUTEK (B1994:3) belyser man statsbudgetens
regionala fördelning. Studien handlar om hur alla inkomster och utgifter i
statens budget och socialförsäkringssektorn påverkar de regionala ekonomierna.
I studien definieras den stora regionalpolitiken vidare än vad nyss sagts: alla
anslag och dess finansiering anses ha en regional dimension.
Huvudsyftet med studien anges vara att öka kunskapen om den stora
regionalpolitiken. NUTEK har gjort en mycket omfattande kartläggning av
inkomster och utgifter i statens budget och socialförsäkringssektorn för
budgetåret 1991/92. En liknande undersökning gjordes 1985/86. Den omfattade
emellertid endast utgiftssidan.
Många intressanta iakttagelser redovisas i rapporten. I detta sammanhang kan
framhållas följande. Flera politikområden har en mycket klar regional prägel.
Förändringar i den stora regionalpolitiken mellan 1985/86 och 1991/92
studerades. Frågan ställdes om det regionala fördelningsmönstret är stabilt
eller om det skett stora förändringar under perioden. Är mönstret stabilt ökar
möjligheterna att göra regionala konsekvensbedömningar av framtida förändringar
i statens finanser. På olika sätt konstateras i rapporten att det råder
regional stabilitet på statens utgiftssida. Frågan om det skett en fortsatt
inkomstomfördelning mellan regionerna i enlighet med tidigare studier under
perioden 1985/86 till 1991/92 besvaras jakande.
Det resultat som sålunda framkom ledde till att man ställde frågan om det
skett ett trendbrott i den stora regionalpolitiken under 1990-talet. Om så är
fallet, hur har detta påverkat den inkomstutjämnande politiken? I denna del
studerades det regionala utfallet av statens finanser mellan 1989/90 och
1993/94. Det anmärks att budgetutfallet för 1993/94 är en prognos. Analysen
visar att inkomstutjämningen mellan regionerna har upphört. Det förefaller
därför som ett trendbrott har inträffat i den stora regionalpolitiken under
perioden. Denna slutsats blir tydligare om utgifterna för arbetslöshet
exkluderas och analysen begränsas till de strukturella budgetförändringarna. De
strukturella förändringarna finns kvar när konjunkturen vänt.
Under lång tid framöver kommer finanspolitiken att vara inriktad på att
bringa ned underskottet i statens finanser. Frågan som ställs i rapporten är
hur detta kan göras utan allvarliga konsekvenser för den regionala balansen.
Denna fråga försöker man besvara genom analys av två tänkbara alternativ där
utgångspunkten i båda fallen är en tänkt besparing på 100 miljarder kronor. I
det ena alternativet utgår man från en utgiftsminskning på 100 miljarder
kronor, i det andra alternativet tänker man sig en kombination av en
skattehöjning på 50 miljarder kronor och en utgiftsminskning med samma belopp.
De regionala konsekvenserna skiljer sig avsevärt mellan de båda alternativen.
Alternativ två har det jämnaste regionala utfallet. För storstäderna är det
första alternativet gynnsammast, medan alternativen i stort sett är likvärdiga
för de mellanstora städerna i södra och mellersta Sverige. Övriga sju regioner
har ett bättre utfall i alternativet med skatte- och avgiftshöjningar.
En av slutsatserna av den gjorda kartläggningen tyder på att
regionalpolitiken måste vidgas från att handla om den lilla regionalpolitiken
-- bl.a. stöd till företag i vissa utpekade regioner -- till att omfatta den
stora regionalpolitiken (enligt rapportens definition).
Utskottet
Under de senaste åren har den regionalpolitiska bilden radikalt förändrats.
Den dramatiskt ökade arbetslösheten slår hårt i alla delar av landet, även om
arbetslösheten fortfarande är högre i de regioner som traditionellt haft hög
arbetslöshet. De minskade obalanserna i flyttningströmmarna kan tyckas vara en
tillfredsställande utveckling. En förklaring härtill ligger i den höga
nationella arbetslösheten: det finns inga arbeten att flytta till. En annan
bidragande orsak är invandringens effekter på befolkningsutvecklingen.
Det överordnade målet för regionalpolitiken som nu förespråkas i
propositionen tar sikte på att öka den enskildes möjligheter att fritt kunna
välja arbete och bostadsort. Detta mål nås genom att regionalpolitiken bidrar
till att utveckla livskraftiga regioner i alla delar av landet.
Regionalpolitiken skall även medverka till en mer likvärdig ekonomisk, social
och kulturell standard för hela landet.
Regionalpolitiken bör sålunda utvecklas till att bli en politik som bidrar
till att återskapa tillväxten i hela landet. Därmed knyter man an till de
samhällsekonomiska motiv som låg bakom introduktionen av lokaliseringspolitiken
på 1960-talet: politiken väntades bidra till att öka landets samlade
produktion. Samtidigt som man har speciella satsningar på utpekade regioner är
det viktigt att återskapa den ekonomiska tillväxten i hela landet och att
utvecklingsmöjligheterna i alla delar av landet tas till vara. Härigenom
främjas också möjligheterna till en bättre fördelning av resurserna.
Vad härefter angår de medel som skall användas för att nå de uppställda målen
får utskottet anföra följande.
Utskottet delar regeringens bedömning att det utmärkande för livskraftiga
regioner är en balanserad befolkningsutveckling och sammansättning vad avser
fördelningen mellan unga och gamla, kvinnor och män.
Varje region bör ha en arbetsmarknad som kan erbjuda ett tillräckligt och
varierat utbud av arbeten, en fysisk infrastruktur i form av bostäder,
kommunikationer m.m. samt en välfärdsmässig infrastruktur i form av vård,
utbildning, kultur och fritidsaktiviteter. Dessutom bör det finnas ett
tillräckligt gott utbud av tjänster. Härigenom skapas förutsättningar för
likvärdiga livsvillkor i hela landet. Utskottet vill i likhet med regeringen
understryka vikten av att könsperspektivet beaktas vid utformningen av
regionernas livsmiljö.
Som framhålls i de ovan redovisade rapporterna kan regionalpolitiken, vad som
numera kallas "den lilla regionalpolitiken", endast marginellt lösa de
regionala problemen. Utskottet har vid åtskilliga tillfällen tidigare uttalat
en liknande uppfattning. För att skapa livskraftiga regioner och nå målet om
likvärdiga livsvillkor för människor behövs insatser inom många olika politik-
och sektorsområden, t.ex. arbetsmarknads- och kommunikationssektorn samt
utbildnings- och forskningssektorn, det som ibland kallas "den stora
regionalpolitiken". Även statsbidragssystemet är en del i denna politik.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla det som utskottet uttalade i det
regionalpolitiska betänkandet förra året (1992/93:AU13, s. 22). "-- -- --
kravet på minskade offentliga utgifter kan leda till att de regionala
skillnaderna ökar. Utskottet anser därför att det finns skäl att noga följa
utvecklingen i olika delar av landet i samband med minskningen av de offentliga
utgifterna. Inte minst kvinnorna, som till stor del har sin sysselsättning inom
offentlig verksamhet, kan komma att drabbas särskilt. Denna risk måste
uppmärksammas i det lokala och regionala utvecklingsarbetet. -- -- --"
Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Av avgörande betydelse för den regionala utvecklingen är den ekonomiska
politiken. I kompletteringspropositionen (1993/94:150 bilaga 10) konstaterar
regeringen att läget i ekonomin inte bara har stabiliserats utan också att
ekonomin nu är inne i en stark uppgång. Regeringens strategi att dra i gång en
exportledd expansion av det privata näringslivet fungerar. Nedgången i
näringslivet har brutits och vänts till en uppgång. Detta innebär goda
möjligheter för företagande, investeringar och sysselsättning.
Utskottet kommer senare i framställningen att närmare gå in på och redovisa
sin syn på samhälls- och politikområden av särskild betydelse för den regionala
utvecklingen.
För att nå det överordnade målet för regionalpolitiken måste insatserna inom
olika sektorsområden samspela och aktivt bidra till en positiv utveckling av
alla regioner.
Utskottet vill liksom regeringen understryka betydelsen av glesbygdens och
landsbygdens roll för den regionala utvecklingen. Utvecklingen på data- och
telekommunikationsområdet har skapat och kan skapa nya typer av verksamheter
och sysselsättning på landsbygden. Även turismen har kommit att spela en allt
större roll för landsbygdsutvecklingen.
I likhet med regeringen anser utskottet att regionalpolitiken i första hand
skall inriktas mot att främja och utveckla näringslivets möjligheter i utpekade
områden. Näringslivet skall ges sådana villkor att dessa områden framstår som
intressanta och lönsamma lokaliseringsalternativ. Ett led i denna politik är
landets indelning i permanenta stödområden. Som redovisas i det följande delar
utskottet i allt väsentligt regeringens uppfattning i detta avseende.
Utskottet delar vidare regeringens bedömning att de insatser som skall göras
inom regionalpolitiken behöver ökade resurser. Utskottet återkommer i den
följande framställningen till dessa frågor.
Någon avgörande skillnad mellan de målformuleringar som görs av regeringen å
ena sidan och Socialdemokraterna i motion A56 och Vänsterpartiet i motion A57
kan utskottet för sin del inte se. Inte heller råder det någon annan
uppfattning bland motionärerna om andra politikområdens stora betydelse för den
regionala utvecklingen. Däremot finns det väsentliga skillnader i utformningen
av politiken inom dessa områden i förhållande till den av regeringen förda
politiken.
Mot bakgrund av vad utskottet hittills anfört torde framgå att utskottet inte
är berett att biträda Ny demokratis motionsyrkande om avslag på
propositionen. Av detta följer att motion A67 bör avslås i denna del.
Ny demokratis andrahandsyrkanden i motion A67 rörande mål- och
inriktningsformulering torde i viss utsträckning sammanfalla med den förda
politiken, medan den i andra avseenden har en helt annan inriktning än
regeringens. Motionen bör därför avvisas i nu behandlade delar.
Beträffande Vänsterpartiets yrkande som hänför sig till beredningen av den
regionalpolitiska propositionen vill utskottet anföra följande. Det får anses
ankomma på varje regering att själv avgöra hur ett beredningsförfarande inför
ett förslag till riksdagen skall gå till. I förevarande fall gavs det dessutom
möjlighet för samtliga riksdagspartier att delta i beredningsprocessen.
Vänsterpartiet frånträdde emellertid den parlamentariska referensgruppen.
Utskottet avvisar med det anförda motion A57 i denna del.
Vad härefter angår yrkandet i sistnämnda motion om uppdrag till ERU att lämna
en rekommendation till förbättring av den operativa organisationen noterar
utskottet att frågan redan är aktualiserad (prop. s. 161). Något särskilt
uttalande från riksdagens sida är därmed inte erforderligt.
Utskottet har ovan instämt i bedömningen att könsperspektivet är viktigt vid
utformningen av regionalpolitiken. Något uttalande härutöver med anledning av
motionerna A52 (s), A450 (s) och A460 (v) är därför inte påkallat.
Även motion A458 av Lennart Rhodin (fp) är i aktuell del tillgodosedd med
regeringens förslag.
Vad angår yrkandet i motion A52 (s) om en regionalpolitik för bruksorter
anser utskottet att de förslag som läggs fram i propositionen även bör kunna
tillgodose det behov som motionärerna pekar på. Det får anses ankomma på resp.
länsstyrelse att beakta de lokala problem som är förknippade med speciella
orter.
Beträffande den i motion A464 berörda frågan om bättre regional statistik får
utskottet upplysa om följande. Enligt uppgifter som utskottet under hand har
inhämtat pågår sedan länge ett samarbete mellan SCB och Eurostat för att ta
fram statistik som är avsedd för regionala ändamål. Även vad gäller statistik
rörande de regionala räkenskaperna pågår ett gemensamt arbete mellan SCB och
Eurostat. Motionen bör därför inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen godkänner det som
regeringen föreslår om målen för regionalpolitiken enligt de riktlinjer som
förordas i propositionen. De i sammanhanget behandlade motionerna A52 (s), A56
(s), A57 (v), A67 (nyd), A458 (fp), A460 (v) och A464 (s) avstyrks i berörda
delar.
Stödformerna
Innan utskottet går närmare in på förslagen beträffande de olika stödformerna
lämnas först en kort sammanfattning av de stödformer som gäller i dag. Härefter
följer en likaledes kort sammanfattning av de ändringar som föreslås. Sist
under denna rubrik behandlas Socialdemokraternas alternativ till det
regionalpolitiska stödet.
För att styra samhällets regionalpolitiska insatser har vissa delar av landet
klassats som stödområde. Den metoden har använts alltsedan det
regionalpolitiska stödet infördes. Villkoren för stöd är olika beroende på
omfattningen och karaktären av ortens problem. Regeringen har dessutom
möjligheter att inplacera orter i tillfälliga stödområden eller lämna högre
bidragsprocent i dessa samt i stödområde 2.
Någon större förändring i stödområdesindelningen föreslås inte av regeringen.
Delar av några kommuner som nu ingår i stödområde 2 flyttas över till
stödområde 1. Ingen förändring föreslås heller i regeringens möjligheter att
placera orter i tillfälliga stödområden eller lämna högre bidragsprocent än den
som normalt skulle gälla.
Gällande stödformer
Lokaliseringsstöd, en sammanfattande benämning på
lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån.
Lokaliseringsbidrag, högst 35 % av utgifterna i samband med
investeringar i byggnader och maskiner m.m. i stödområde 1 och
högst 20 % i stödområde 2.
Lokaliseringslån för investeringar i byggnader och maskiner.
Lån till regionala investmentbolag.
Utvecklingsbidrag, högst 50 % av utgifterna för s.k. mjuka investeringar
intill ett högsta bidragsbelopp av 500 000 kr. Beloppsgränsen kan överskridas i
vissa fall.
Sysselsättningsbidrag utgår under en femårsperiod för varje ny
årsarbetskraft till sammanlagt 200 000 kr i stödområde 1 och sammanlagt 120 000
kr i stödområde 2.
Nedsättning av socialavgifter med tio procentenheter för företag i vissa
branscher i hela stödområde 1 samt för några av dessa branscher i delar av
stödområde 2. För Bodens, Luleå, Älvsbyns och Piteå kommuner gäller
övergångsvis en nedsättning med fem procentenheter t.o.m. år 1995.
Transportstöd lämnas med 10--50 % av nettofraktkostnaden för vissa varor.
Norrlandsfondens verksamhet är inriktad på riskfinansiering av små och
medelstora företag.
Glesbygdsstöd ges i form av företagsstöd och stöd till kommersiell
service. Företagsstöd kan ges i form av avskrivningslån motsvarande högst 50 %
av investeringskostnaden, dock med ett högstbelopp om 450 000 kr. För
avskrivningslån för uthyrningsstugor gäller ett högstbelopp om 75 000 kr. För
servicebidraget till glesbygdshandeln gäller ett högstbelopp om 100 000 kr.
Föreslagna stödformer
Propositionen
Lokaliseringsstödet är oförändrat till sina grunddrag.
Lokaliseringsstöd föreslås även kunna utgå vid lokalisering av tjänsteföretag.
Under senare år har stöd vid utlokalisering av tjänsteföretag lämnats, förutom
i form av sysselsättningsbidrag, även i form av utvecklingsbidrag. Det nu
föreslagna lokaliseringsbidraget i detta sammanhang får dock en något
annorlunda konstruktion. Det föreslås i dessa fall knutet till antalet
nytillkommande årsarbetskrafter och utgå med högst 250 000 kr i stödområde 1
och högst 150 000 kr i övriga stödområden. Lokaliseringsstöd, dvs.
lokaliseringsbidrag och lokaliseringlån, uppgår till högst 70 % av utgifterna i
stödområde 1 och högst 50 % i stödområde 2. Lokaliseringsstöd kan lämnas till
rörelsekapital i tjänsteföretag.
Lån till regionala investmentbolag skall finnas kvar.
Utvecklingsbidrag renodlas till att avse endast immateriella
investeringar. Bidraget föreslås kunna lämnas med högst samma andelar av en
investering som ett lokaliseringsbidrag inom stödområde, dvs. 35 resp. 20 %.
Dessutom skall stöd kunna lämnas i form av villkorslån. Sammanlagt skall
utvecklingsbidraget plus villkorslånet kunna uppgå till 50 % av de totala
utgifterna för en investering.
Sysselsättningsbidrag skall finnas kvar och höjs till 250 000 kr i
stödområde 1 och till 150 000 kr i stödområde 2.
Kommersiell service: Investeringsstödet höjs till maximalt 85 % av
kostnaden vid investering som påtvingas handlaren till följd av ändringar i
lag. Servicebidraget höjs till 150 000 kr.
Nedsättning av socialavgifter skall finnas kvar. Vissa justeringar görs.
Transportstöd skall finnas kvar.
Norrlandsfonden får resurstillskott.
Ett landsbygdsstöd införs. Det ersätter nuvarande glesbygdsstöd samt små
lokaliserings- och utvecklingsbidrag i de regionalpolitiska stödområdena.
Stödet skall också kunna lämnas i glesbygds- och landsbygdsområden som
avgränsas av länsstyrelsen. Stödet är på högst 450 000 kr för hårda resp. mjuka
investeringar under en treårsperiod och har samma differentierade stödnivåer
som gäller inom stödområdena, förutom i de avgränsade glesbygdsområdena. Där
lämnas högst 50 % i bidrag till investeringskostnaden medan bidraget kan uppgå
till högst 20 % i avgränsade landsbygdsområden. Det gäller inga begränsningar
beträffande stödberättigad verksamhet för företag som bedrivs på
marknadsmässiga villkor. Avskrivningslån och kreditgaranti lämnas till högst
80 % av investeringskostnad och rörelsekapital.
Ett mikrostöd införs på högst 20 000 kr och högst 50 % av kostnad inom
ramen för landsbygdsstödet. Kravet på underlagsmaterial ställs lägre än vad som
gäller för landsbygdsstödet.
Ett tillfälligt småföretagsstöd föreslås under budgetåret 1994/95 med
maximal bidragsnivå på högst 15 % till företag med högst 50 anställda. Inga
geografiska begränsningar skall gälla. Stöd bör kunna lämnas till såväl
investeringar i byggnader och maskiner som produktutveckling och
marknadsföring.
Motioner
Socialdemokraterna kritiserar i sin partimotion A56 (yrk. 2 och 3, båda
delvis) det nuvarande regionalpolitiska företagsstödet. Även om utvärderingar
visar att stöden i huvudsak fungerar bra, har stöden inte inneburit någon
avgörande förändring av näringslivet i berörda områden. Förslagen i
propositionen innebär en "utspädning" av stödet till större områden än tidigare
och medför därtill en omfattande administration och byråkrati.
I Socialdemokraternas motion förordas därför ett nytt regionanpassat system
som innebär följande. Regeringen bör kräva att länen utformar ett länsprogram
med förslag till åtgärder samt ange behov av resurser för att åstadkomma viss
utveckling. Regeringen tar ställning till programmet och tilldelar länet en
viss mängd utvecklingsresurser för att nå angivna mål. Länsstyrelserna bör få
ett större ansvar än nu och mer resurser. Samma verksamheter som i dag bör bli
berättigade till stöd i det nya systemet. Villkoren bör i stort sett vara
desamma som nu, men länsstyrelsen bör få friare händer och det bör inte längre
krävas att varje enskild investering genast ger en sysselsättningsökning.
Vilken form av stöd som ges bör prövas med hänsyn till det enskilda företagets
behov. Länsstyrelserna bör inom en angiven ram kunna ge stöd i form av bidrag
eller lån. Återbetalningar på lånen bör återföras till länsstyrelsernas anslag,
varför länsstyrelsen får incitament att snarare ge lån än bidrag. I motionen
föreslås att riksdagen ställer sig bakom dessa principer för de
regionalpolitiska stöden och att regeringen får i uppdrag att utforma de regler
som behövs.
Beträffande handläggningen av regionalpolitiska företagsstöd föreslås att
länsstyrelserna i princip fattar alla beslut inom det egna länet. Mycket stora
investeringar eller principiellt nya ärenden bör dock beslutas av NUTEK eller i
undantagsfall av regeringen. Förslaget förutsätter att länsstyrelserna får
möjlighet att öka sina personalresurser.
Harriet Colliander m.fl. (nyd) begär i motion A67 (yrk. 7) ett
tillkännagivande om företagsinriktade åtgärder. Motionärerna menar att staten
bör vara restriktiv när det gäller att införa generella stödsystem där
individuella företag gynnas. Skälet är att det finns risk att resurser binds i
företag och branscher utan framtidsutsikter, att nödvändig strukturomvandling
försenas och att konkurrensen snedvrids.
Utskottet
Regeringens och Socialdemokraternas uppfattning i motion A56 om de
regionalpolitiska företagsstöden har både likheter och olikheter enligt
utskottets uppfattning. Synen på de regionalpolitiska målen och
sektorspolitiken och därmed grunden för regionalpolitiken har utskottet
redovisat i tidigare avsnitt.
Enligt regeringen bör -- mot bakgrund av gjorda utvärderingar -- de nuvarande
utvecklingsinriktade stödformerna (lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag,
sysselsättningsbidrag, lån till privata regionala investmentbolag) samt
driftstöden (nedsatta socialavgifter och transportstöd) inte förändras på något
avgörande sätt. De justeringar som föreslås behandlas under resp. rubrik. Som
redovisas i det följande är den största förändringen att glesbygdsstödet (i
vissa delar) föreslås ersättas med ett landsbygdsstöd inom glesbygds- och
landsbygdsområden samt inrättande av ett mikrostöd inom ramen för
landsbygdsstödet. Socialdemokraterna däremot anser snarast att utvärderingarna
visar behov av en nyordning, eftersom hittillsvarande stödsystem inte löst de
grundläggande problemen. Enligt utskottets sätt att se är ett stödsystem aldrig
färdigt; justeringar i takt med förändringar i omvärlden måste alltid kunna
göras. De utvärderingar av stöden och utredningen om samordning av olika typer
av statliga stöd, som regeringen aviserar, bör självfallet ta till vara
förtjänstfulla förslag i motionerna A56 och A67. Justeringar med anledning av
propositionen kommer att redovisas nedan. Beträffande omfattningen av
förändringsbehovet har utskottet en annan uppfattning än Socialdemokraterna.
Såväl enligt propositionen som i Socialdemokraternas motion förutsätts att
programarbetet i länen ökar för att stimulera till en länsanpassad utveckling.
Utskottet kan inte finna någon avgörande skillnad mellan de båda förslagen när
det gäller länsstyrelsernas vidgade roll att starta ett utvecklingsarbete som
skall leda fram till en länsstrategi. Tanken är att länsstrategin kommer att
ligga till grund för regeringens medelstilldelning. Såväl i propositionen som i
s-motionen förutses att denna ordning kommer att kräva mer resurser hos
länsstyrelserna.
I s-motionen betonas decentraliseringen mer än i propositionen, men i båda
fallen förutsätts att den absolut övervägande delen av besluten om företagsstöd
fattas av länsstyrelserna. Vad gäller mycket stora investeringar kommer beslut
att fattas av NUTEK och i sista hand av regeringen. NUTEK skall svara för
uppföljningen av företagsstöden. Enligt utskottets bedömning finns det i dessa
frågor utrymme för en samsyn även om detaljuppfattningen kan skilja sig.
Beträffande maximala stödnivåer och de allmänna regler som gäller för stöden
(verksamheter med marknadsmässiga villkor, tillfredsställande lönsamhet,
varaktig sysselsättning, 40 % av tillkommande arbetsplatser till vartdera
könet, anställningsförmåner enligt kollektivavtal m.m.) föreligger en gemensam
uppfattning. Det är också en samfälld uppfattning att samma verksamheter som nu
bör kunna få stöd. I s-modellen kan en utvidgning tänkas genom formuleringen
att även andra delar av företagens organisation och ekonomi bör kunna få stöd.
Den stora skiljelinjen mellan regeringen och Socialdemokraterna ligger i
synen på hur länsstyrelserna hanterar stödfrågorna gentemot det enskilda
företaget. Enligt propositionens intentioner finns det ett synligt regelverk,
vilket såväl länsstyrelserna som företagen kan utgå från. Enligt s-motionen
skräddarsys stödlösningar för varje enskilt företag. Ett exempel utgörs av
mikrostödet. Regeringen föreslår mycket enkla regler för beslut om mikrostöd i
de aktuella områdena. Socialdemokraterna anser däremot att det är varje
länsstyrelses sak att utforma sådana enklare regler vid behov. Utskottet kan
inte se att företagaren i förväg skulle ha möjligheter att bedöma vad hon eller
han skulle kunna räkna med i en sådan situation. Såvitt utskottet kan förstå
kräver sådana skräddarsydda lösningar att länsstyrelserna måste lägga stora
administrativa resurser på att verifiera vilka behov som är störst hos de
stödsökande företagen. Utskottet är inte övertygat om att länsstyrelserna är
lämpade att ta ett sådant ansvar. En diskussion mellan företagare och
länsstyrelse om "lämplig utformning av finansieringsmedverkan från staten"
enligt s-modellen skulle -- i brist på generella angreppssätt -- kunna leda
till alltmera ökade insatser av lobbying från företagarhåll, befarar utskottet.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion A56 (s) i de
aktuella delarna.
Vad gäller synen på företagsstöden i Ny demokratis motion A67 (yrk. 7) och
frågan om företagsinriktade åtgärder instämmer utskottet med
näringsutskottet i dess yttrande att det viktiga är att genom generella
insatser skapa ett näringslivsklimat som ger grund för en god ekonomisk
tillväxt. Även när en generell politik förordas utesluter detta inte att
statliga riktade insatser, t.ex. regionalpolitiska stödformer, kan erfordras
för att komplettera marknaden. Utskottet har ingen annan mening än Ny demokrati
när det gäller att man bör satsa på företag och branscher med framtidsutsikter.
Utskottet har vidare i annat sammanhang bestämt uttalat att en åtgärd inte får
snedvrida konkurrensen (bet. 1993/94:AU11 s. 32--33, rskr. 189). Mot denna
bakgrund finner utskottet att det inte är påkallat med något riksdagens
uttalande med anledning av motion A67 (nyd) i denna del. Yrkandet avstyrks.
Politikområden av särskild betydelse för den regionala utvecklingen
Allmänna utgångspunkter
Propositionen (s. 33--35)
I propositionen framhålls att alla politikområden måste utformas och inriktas
på sätt som är förenliga med målen för regionalpolitiken. Inte minst i det
ekonomiska läge som Sverige för närvarande befinner sig är det nödvändigt att
den statliga sektorspolitiken utformas och resurserna fördelas så att den
tillväxtkraft som finns i alla delar av landet tas till vara. I linje med denna
politik har regeringen utfärdat direktiv (dir. 1992:50) till samtliga
kommittéer och särskilda utredare att redovisa de regionala konsekvenserna av
sina förslag.
Kommunikationerna, utbildningsutbudet samt forsknings- och
utvecklingskompetensen är särskilt viktiga för att skapa utvecklingsmöjligheter
i regionerna. Vidare är en väl fungerande arbetsmarknadspolitik av
grundläggande betydelse.
Motion
Socialdemokraterna understryker i motion A56 att samordning måste ske av
sektorspolitiken så att den stimulerar tillväxt och ger möjligheter till
utveckling i hela landet. Detta kräver att sektorspolitiken effektivt samordnas
och att ett samspel sker mellan politik och marknad. (Sektorspolitiken har
tagits upp i det föregående i samband med utskottets behandling av
regionalpolitikens mål.)
Socialdemokraterna begär i motion A56 (yrk. 14 delvis) ett tillkännagivande
om behovet av ett investeringsprogram för att minska arbetslösheten. Enligt
s-programmet bör 20 miljarder kronor satsas på investeringar,
utbildningssatsningar och bekämpning av särskilt ungdoms- och
långtidsarbetslösheten. Arbetslösheten pressas på detta sätt ned till 5 % under
nästa år. Inom programmets ram inrättas en ny åtgärd, kallad
ungdomsintroduktion.
Utskottet
Samma krav om ett investeringsprogram för att minska arbetslösheten som
framförs i motion A56 har i det väsentliga behandlats av riksdagen för ett par
månader sedan. I det av riksdagen godkända betänkandet 1993/94:AU11 (prop.
1993/94:100 bil. 11, AU11, rskr. 189) uttalade utskottet att högsta prioritet
måste ges åt bekämpning av arbetslösheten. Vidare anfördes följande.
Utskottet vill i likhet med regeringen, Socialdemokraterna i motion A254 och
Vänsterpartiet i motion A250 kraftigt betona att långtidsarbetslöshet och
utslagning måste förebyggas och förhindras. Effekterna av en bestående
arbetslöshet är så allvarliga att alla ansträngningar måste göras för att
undvika en sådan situation. Vidare bör ungdomsarbetslösheten liksom
svårigheterna för invandrare och flyktingar på arbetsmarknaden föranleda
särskilda insatser även i fortsättningen.
-- -- --
I det nuvarande ekonomiska läget anser utskottet att det är industrisektorn
som måste ges utrymme att växa. Utskottet biträder därför inte kravet i motion
A254 (s) angående ekonomiskt stöd för investeringar i kommunernas gatu- och
vägnät.
Riksdagen biföll regeringens förslag i fråga om utbildningssatsningar,
åtgärder för ungdomar m.m. och avslog förslagen i motion A254 på de här
aktuella områdena.
Enligt utskottets bedömning bör de eventuella justeringar i den ekonomiska
politiken och i arbetsmarknadspolitiken som kan anses nödvändiga inför nästa
budgetår behandlas i samband med kompletteringspropositionen.
Med hänsyn till vad som anförts avstyrker utskottet motion A56 (s) i berörd
del.
Utbildning och forskning
Propositionen (s. 36--42)
Det svenska samhället står inför långsiktiga kompetensutmaningar. Grunden för
det kommande arbetet med kompetensutveckling ligger bl.a. i Agenda 2000 --
kunskap och kompetens för nästa århundrade samt i den fastlagda
forskningspolitiken. Därutöver finns insatser med direkt regionalpolitisk
anknytning, bl.a. avsättning av 150 miljoner kronor av innevarande års
regionalpolitiska medel för kunskapsprogram som finansieras gemensamt av staten
och andra intressenter. Programmen avses pågå under en femårsperiod och skall
kunna finansieras med högst 15 miljoner kronor per program. Dessa medel får
utgöra högst 50 % av totalkostnaden för varje program. Medel utgår från
innevarande budgetårs anslag D 6. Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder.
Regeringen har i propositionerna 1992/93:169, Högre utbildning för ökad
kompetens, och 1992/93:170, Forskning för kunskap och framsteg, beslutat
förstärka ett antal mindre och medelstora högskolor. Under våren planerar
regeringen att fatta beslut om fördelningen av medel till de mindre och
medelstora högskolorna med en industriprofil vilka prioriterats i de nämnda
propositionerna.
Med hänsyn till betydelsen av de mindre och medelstora högskolorna för
utvecklingen i regionerna och i landet avser regeringen att anslå 30 miljoner
kronor av regionalpolitiska medel (anslag C 6. Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder) för att vissa högskolor skall kunna utveckla och
fördjupa specifika kompetensområden. Åtgärderna avser utvecklingsverksamhet och
är av engångskaraktär.
Vidare avser regeringen att som en engångsinsats anslå högst 10 miljoner
kronor av regionalpolitiska medel för att inom stödområdet stimulera till
gymnasie- och komvuxutbildningar med inriktning på bygdens särskilda
förutsättningar. Regeringen uppdrar åt NUTEK att svara för handläggningen av
insatserna.
Svenskt näringsliv har ett stort behov av kompetenshöjande insatser. Ansvaret
för kompetensutvecklingen i näringslivet åvilar det enskilda företaget, men de
mindre företagen har sällan resurser för stora satsningar. Regionalpolitiska
medel bör därför avsättas för kompetenshöjande insatser för redan
yrkesverksammma i regionalpolitiskt prioriterade områden och i områden med låg
utbildningsnivå. Länsstyrelserna får ett samordnings- och programansvar vad
gäller kompetensutveckling. Ett sådant programarbete bör inledas med en analys
av näringslivets kompetensbehov och utarbetande av en strategi. Samverkan bör
sökas med andra aktörer som näringslivsorganisationer, företag och kommuner
osv. Kvinnornas behov bör särskilt beaktas. Medel från ett utökat länsanslag
bör kunna disponeras efter ansökan från län som prioriterar kompetensutveckling
(anslagsfrågan tas upp senare).
Motioner
I Socialdemokraternas motion A56 (yrk. 20) behandlas behovet av ökade
utbildningssatsningar. Motionärerna anser att regeringen har lagt ett alltför
snävt perspektiv på kompetensutvecklingen och försummat de breda grupperna av
löntagare. Socialdemokraterna hänvisar till sin partimotion (Ub906) under våren
som tar upp behovet av kompetensutveckling för alla delar av arbetsliv och
samhälle. Extra medel till de mindre och medelstora högskolorna är värdefullt
men regeringen borde ha planerat så att riksdagen fått information om
fördelningen av medlen. Engångsinsatsen på 10 miljoner kronor till
gymnasieutbildning m.m. är diskutabel genom att man frångår principen för
tilldelning av statliga medel till reguljär kommunal skolverksamhet.
Länsstyrelsernas strategiarbete för att utveckla sina regioner är mycket
viktigt och bör få hög prioritet. Det är naturligt att belysa länsstyrelsernas
roll för ett nationellt kunskapslyft i detta sammanhang.
Ny demokrati instämmer med regeringen i motion A67 (yrk. 8) att de mindre och
medelstora högskolorna spelar en viktig roll för den regionala och nationella
utvecklingen. Utbildning och forskning måste dock tillmätas större betydelse
när det gäller att öka den regionala konkurrenskraften.
Vänsterpartiet föreslår i motion A57 (yrk. 5, 6 och 7) att 70 miljoner kronor
anslås för att stödja de små och mellanstora högskolorna att bygga upp egna
forskningsresurser. Vidare föreslås 10 miljoner kronor till de små högskolorna
för att dessa skall kunna starta ett samarbete med motsvarande högskolor i
andra länder. Slutligen föreslås, i syfte att underlätta rekrytering av
kvalificerad personal till stödområde 1, att ett system införs med nedskrivning
av statliga studielån för vissa utbildningar.
Britta Sundin m.fl. (s) framhåller i motion A461 (yrk. 3) att en satsning på
regionala och lokala utbildningsmodeller samt distansstudier, utifrån kvinnors
behov, är ytterst viktig. Vissa län prövar modellen från Norge med
kvinnouniversitet. Finansieringen bör lösas centralt.
Stig Bertilsson (m) föreslår i motion A48 att Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla får 2 miljoner kronor för vidareutbildning av ingenjörer
och tekniker i Fyrstadsregionen inom ramen för de medel som omnämns i
propositionen. Vidare bör 2 miljoner kronor anslås för att samma högskola skall
kunna anordna distansutbildning, bl.a. riktad till Dalsland, som enligt
tidigare studier uppges ha en relativt sett låg utbildningsnivå.
Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) pekar i motion A52 (yrk. 4 och 5) på behov
av fler platser i grundutbildningen samt ytterligare basresurser för forskning
vid Högskolan i Karlstad.
Håkan Strömberg m.fl. (s) tar i motion A54 (yrk. 4) upp frågan om utveckling
av fasta forskningsresurser vid Högskolan i Örebro. Detta är en förutsättning
för att upprätthålla kvalitet i grundutbildningen enligt motionärerna.
Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) begär i motion A60 att Högskolan i Luleå får
del av de 30 miljoner kronor som arbetsmarknadsministern själv avser att
fördela.
I motion A50 av Sten Svensson (m) föreslås (yrk. 2) riksdagen göra ett
uttalande av innebörd att resurserna för utbildning av småföretagare skall
samordnas till ett kunskapscentrum. En sådan åtgärd skulle stärka och
effektivisera utbildningen för småföretagare, anför motionären, som tillfogar
att ett sådant kunskapscentrum bör drivas av Företagarnas riksorganisation.
Utskottet
Utbildningsutskottet har yttrat sig till arbetsmarknadsutskottet över såväl
propositionen som väckta motioner inom utbildningsutskottets beredningsområde.
I yttrandet som fogas till betänkandet som bilaga redovisar
utbildningsutskottet bl.a. en översiktlig information över de olika medel som
kommer mindre och medelstora högskolor till del. En avvikande mening till stöd
för motionerna A56 (yrk. 20) (s) och A60 (s) samt en meningsyttring till förmån
för motionerna A52 (s) (yrk. 4) och A57 (yrk. 5 och 6) (v) avgavs.
Inledningsvis berörs de mindre och medelstora högskolornas roll för den
regionala och nationella utvecklingen, vilken tagits upp av Ny demokrati i
motion A67 (yrk. 8). Utskottet gör liksom Ny demokrati bedömningen att såväl
investeringar i infrastruktur som i utbildning och forskning är viktiga för den
regionala konkurrenskraften. Någon riksdagens åtgärd med anledning av detta
yrkande bör inte vara påkallad enligt utskottets mening. Motion A67 (nyd)
avstyrks således i denna del.
Utskottet behandlar därefter de motionsyrkanden (A48, A52 yrk. 5 och A56 yrk.
20) som tar upp behov av ökade utbildningssatsningar.
Utbildningsutskottet redovisar i sitt yttrande att man har behandlat de i
motion A56 nämnda förslagen om utbildningssatsningar inom skolväsendet och
högskolan i betänkande 1993/94:UbU8, vilket nyligen godkänts av riksdagen
(rskr. 287). Där har utbildningsutskottet också tagit ställning till anslagen
under åttonde huvudtiteln till grundläggande högskoleutbildning vid olika
högskolor bl.a. de i Karlstad och Trollhättan/Uddevalla.
I likhet med utbildningsutskottet utgår arbetsmarknadsutskottet från att
dessa högskolor kan komma i fråga för att få del av de 30 miljoner kronor som
regeringen avser att anvisa. Det är dock inte rimligt att riksdagen på förhand
binder regeringens fördelning av dessa medel.
Utskottet vill vidare erinra om att länsstyrelserna genom regeringens förslag
får såväl ökat ansvar som möjligheter till ökade resurser när det gäller
kompetensutveckling på bred front.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motionerna A48 (m), A52 (s) och
A56 (s) i aktuella delar.
I motion A461 (yrk. 3) föreslås en satsning på regionala och lokala
utbildningsmodeller. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till att i
årets kompletteringsproposition (prop. 1993/94:150), vilken skall behandlas av
riksdagen inom kort, läggs förslag om nya utbildningsformer. Enligt regeringen
bör medel anvisas till sommaruniversitet/sommarhögskola, basår och
distansutbildning för att bereda ytterligare ca 21 500 studenter plats vid
universitet och högskolor under budgetåret 1994/95. Särskilt har utvecklingen
av distansutbildning stimulerats. Drygt 64 miljoner kronor beräknas för
distansutbildningen under nästa budgetår. Med hänvisning till vad som anförts
avstyrks motion A461 (s) i denna del.
Beträffande forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor har
utbildningsutskottet i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet anfört
följande.
Riksdagen har nyligen fattat beslut om anslaget Forskningsstödjande åtgärder
för budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. UbU8, rskr. 287). Ett
yrkande från Vänsterpartiet om en ökning av anslagsbeloppet med 70 miljoner
kronor har därvid avslagits. Utskottet erinrar om att frågan om fasta
forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna är en
forskningspolitiskt viktig och uppmärksammad fråga. Regeringen lägger sedan mer
än ett årtionde tillbaka fram forskningspolitiska propositioner för
treårsperioder. Den senaste forskningspropositionen (prop. 1992/93:170)
behandlades vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388). Med
hänvisning till den gällande ordningen för forskningspolitikens utformande samt
till att riksdagen redan fattat beslut om anslagen till universitet och
högskolor för nästa budgetår föreslår utskottet att arbetsmarknadsutskottet
avstyrker motionerna 1993/94:A52 yrkande 4, 1993/94:A54 yrkande 4 och
1993/94:A57 yrkandena 5 och 6.
Arbetsmarknadsutskottet delar utbildningsutskottets ovan redovisade
uppfattning och avstyrker motionerna A52 (s), A54 (s) samt A57 (v) i berörda
delar.
Utbildningsutskottets yttrande omfattar också förslaget i motion A60 om
forskningsresurser till högskolan i Luleå.
Utbildningsutskottet anför följande.
Vid högskolan i Luleå utbildas ca 6 000 studenter, varav 2 000
civilingenjörer vid den tekniska fakulteten. Övriga utbildningar är de enda i
landet som inte förfogar över några särskilda resurser för
forskningsanknytning.
Det finns anledning att se över hur även de icke tekniska utbildningarna vid
högskolan i Luleå skall kunna få del av forskningsstödjande resurser, i likhet
med vad som gäller för högskolor utan fasta forskningsresurser. Frågan bör dock
bedömas i ett bredare perspektiv i 1996 års forskningspolitiska proposition.
Utbildningsutskottet anser därför att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka
motion 1993/94:A60.
Utskottet delar utbildningsutskottets bedömning och avstyrker därmed motion
A60 (s).
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare berört frågan om avskrivning av
studielån vid arbete i prioriterade områden, senast i sina betänkanden
1989/90:AU13 (s. 110--111) och 1990/91:AU13 (s. 32). Förslagen har avvisats
under åberopande av svårlösta rättviseproblem. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i denna fråga och avstyrker därmed motion A57 (v) i denna del.
Näringsutskottet anför i sitt yttrande att frågan om kompetensutveckling
för företagare behandlades i utskottets betänkande om näringspolitik (bet.
NU15). Därvid avstyrktes (s. 42 f.) en rad motioner i ämnet. En av dem (m, fp,
c, kds) innehöll ett närbesläktat förslag, nämligen att medel skulle avsättas
till företagarnas utbildning, vilken drivs av Företagarnas riksorganisation. I
en reservation (s) avseende motiveringen framhölls sammanfattningsvis att ett
nationellt kunskaps- och kompetenslyft krävs och att regeringen förutsätts
pröva frågan.
Arbetsmarknadsutskottet anser -- liksom näringsutskottet -- att frågorna om
kompetensutveckling för företagare är mycket viktiga. I sitt betänkande har
näringsutskottet på anförda skäl gett uttryck för uppfattningen att de aktuella
myndigheterna -- t.ex. NUTEK -- bör ges ansvar att inom ramen för anvisade
medel och enligt de allmänna riktlinjer som statsmakterna ställer upp göra
erforderliga avvägningar. Utskottet delar denna uppfattning. Någon anledning
till en riksdagens åtgärd i enlighet med förslaget i motion A50 finns inte,
anser utskottet och avstyrker därmed berört yrkande.
Kommunikationer och transporter
Propositionen (s. 42--45)
Enligt regeringens bedömning är ett effektivt och väl fungerande
kommunikationssystem en viktig förutsättning för Sveriges fortsatta ekonomiska
utveckling. Goda kommunikationer och transportmöjligheter är av grundläggande
betydelse för tillväxten och den regionala utvecklingen.
I propositionen lämnas samtidigt en redogörelse för vidtagna och planerade
åtgärder inom trafiksektorn resp. informationsteknologin inkl.
telekommunikationer.
En prioritering av tillväxtmålet kräver långsiktiga och strategiska
satsningar på det nationella stamvägnätet för de stora och långväga flödena,
framhålls det. För landsbygdens fortsatta utveckling är ett vägnät som
tillgodoser såväl person- som godstransporter en viktig förutsättning. I det
system som vägnätet utgör krävs dessutom stora förbättringar i det
lågtrafikerade nätet. Inte minst skogsindustrins behov av färsk skogsråvara
liksom turistnäringens behov av tillgänglighet ställer stora krav på detta nät,
framhåller regeringen.
Regeringen meddelar också sin avsikt att uppdra åt infrastrukturverken att i
samband med de fördjupade anslagsframställningarna särskilt redovisa de
regionalpolitiska effekterna av utbyggnad och underhåll inom resp. verks
område.
Motioner
I detta avsnitt tar utskottet upp förslag i fem motioner som särskilt berör
infrastrukturens betydelse för tillgängligheten i Sveriges alla delar.
I motion A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anges att knappast något
sektorsområde har så stor betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen som
transportsektorn. Motionärerna begär (yrk. 14 delvis) ett uttalande av
riksdagen om behovet av ett investeringsprogram för minskning av
arbetslösheten. Programmet skall som tidigare nämnts ta sikte på en rad
samhällssektorer. Motionärerna framhåller att den fortsatta utvecklingen av
data- och telekommunikationerna är av stor betydelse och riktar därvid kritik
mot bl.a. Telias taxepolitik avseende kunder inom näringslivet och mot vad de
anser vara brist på regional- eller sysselsättningspolitiska prioriteringar vid
utbyggnaden av AXE-systemet. Vidare anför de att vägarna även fortsättningsvis
kommer att utgöra det grundläggande transportnätet i Sverige. För att
transportkedjan skall fungera i sin helhet, framhålls det, är det därför
nödvändigt att de satsningar som nu görs på stamvägnätet kompletteras med en
upprustning av landsbygdsvägarna. Motionärerna anser att Vägverkets anslag till
drift och underhåll av statliga vägar bör vara drygt 4 miljarder kronor mer än
vad regeringen har föreslagit (yrk. 15).
I motion A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) efterlyses (yrk. 11) en utvärdering
av vad investeringar i olika kommunikationsslag innebär för glesbygden.
Informationsteknologins betydelse för målet om att hela landet skall leva
framhålls också. Motionärerna anser att investeringar i
telekommunikationsområdet bör ges en helt annan tyngd än hittills.
I motion A52 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) anförs att väl fungerande
kommunikationer är av avgörande betydelse för ekonomisk utveckling,
sysselsättning och god livskvalitet. I regioner med långa avstånd och gles
bebyggelse är detta förhållande särskilt framträdande. Särskilda insatser krävs
därför i ett skogslän som Värmland för att behoven av snabba, säkra och billiga
kommunikationer skall tillgodoses, säger motionärerna vidare och redovisar
samtidigt exempel härpå. Ett tillkännagivande från riksdagens sida i ämnet
begärs (yrk. 6).
Motion A54 av Håkan Strömberg m.fl. (s) rör kommunikationerna i Bergslagen
och Örebro län. Vägprojektet Bergslagsdiagonalen har stor betydelse för
tillväxten i Bergslagen, anför motionärerna, som härvid för fram två önskemål
(yrk. 2). Dels bör sträckan Falun--Hälsingekusten hålla 13 meters standard,
dels bör investeringar i hela projektet prioriteras inom de ekonomiska ramar
som har ställts till Vägverkets förfogande. I motionen betonas vidare (yrk. 3)
flygets betydelse för tillväxtmöjligheterna i Bergslagen och i Örebro län.
I motion A65 (delvis) av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (båda s) uttrycks
oro för utvecklingen för flygtrafiken avseende Gotland. Glesare förbindelser
kombinerat med höga kostnader har gjort situationen svår för många företag,
anförs det.
Yttrande
Trafikutskottet anför i sitt yttrande att det -- i likhet med regeringen och
motionärerna -- anser att transport- och kommunikationssystemet har en
avgörande betydelse för möjligheterna att skapa tillväxt och regional balans i
landet. Det var också mot den bakgrunden som riksdagen våren 1993 fattade
beslut om investeringar i trafikens infrastruktur, påpekas det. Detta innebar
att långsiktiga riktlinjer lades fast för omfattande väg- och
järnvägsinvesteringar (prop. 1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446). Vidare
framhåller trafikutskottet att även de omfattande satsningar som parallellt
görs för att utveckla telekommunikationerna har stor betydelse för den
regionala utvecklingen.
Härefter övergår trafikutskottet till att närmare kommentera vissa av
motionsförslagen.
Beträffande yrkande i motion A56 (s) om en ökad medelsanvisning för drift och
underhåll av statliga vägar hänvisar trafikutskottet till sitt betänkande
Vägverket (bet. TU26), i vilket ett motsvarande förslag avstyrktes. Riksdagen
har sedermera anslutit sig till utskottets hemställan (rskr. 279).
Såvitt gäller kravet på en utvärdering i motion A57 (v) åberopar
trafikutskottet vad som anförs i propositionen om att infrastrukturverken
särskilt skall redovisa regionalpolitiska effekter av utbyggnad och underhåll
inom resp. verks område.
Förslagen i motion A54 (s) avseende Bergslagsdiagonalen bemöter
trafikutskottet genom att referera till sitt av riksdagen godkända betänkande
om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. (bet. 1992/93:TU35, rskr.
446). I detta framhölls (s. 77) att Bergslagsdiagonalens betydelse skulle öka
om sträckningen förlängdes via Falun till en punkt vid Norrlands kustland.
Vidare betonades angelägenheten av att Vägverket bedömer behovet av förbättrade
vägförbindelser mellan Bergslagsdiagonalens upptagningsområde i norr och
Norrlands kustland. I nyssnämnda betänkande tog trafikutskottet även upp frågan
om statsbidrag till flygplatser. Det erinras sålunda om att riksdagen under
förra riksmötet beslutade att länen -- inom ramen för
länstrafikanläggningsplanen -- skulle ges möjlighet att prioritera
investeringar i kommunala flygplatser. Trafikutskottet påpekar slutligen bl.a.
att riksdagen nyligen har beslutat att anvisa drygt 30 miljoner kronor för
nästa budgetår till driftbidrag till kommunala flygplatser (prop. 1993/94:100
bil. 7, bet. TU15, rskr. 159).
Med anledning av frågan i motion A65 (s) om Gotlandstrafiken erinras om att
riksdagen understrukit vikten av att färjetrafiken på Gotland får en långsiktig
lösning som inte bara beaktar självklara trafikpolitiska mål, såsom regional
balans, utan också tar hänsyn till önskvärdheten att främja turism och övrigt
näringsliv på Gotland (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. TU18, rskr. 244).
Trafikutskottet hänvisar vidare till den parlamentariska utredning om
Gotlandstrafiken (K 1993:07) som har tillkallats genom dess initiativ. Det
tillfogas att utskottet tidigare i vår har sagt sig förutsätta att regeringen i
samband med beredningen av utredningens förslag även beaktar flygtrafiken på
Gotland (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU14, rskr. 158).
Sammanfattningsvis konstaterar trafikutskottet att flera av motionsyrkandena
överensstämmer med eller liknar dem som utskottet har behandlat tidigare under
riksmötet. Med hänvisning till det anförda anser trafikutskottet att samtliga
behandlade motionsyrkanden bör avslås. I en avvikande mening (s) anförs att
motion A56 (yrk. 14 delvis och 15) bör bifallas. En meningsyttring av suppleant
(v) avges till förmån för motion A57 (yrk. 11).
Utskottet
Utskottet vill såvitt gäller förslaget i motion A56 hänvisa till det nyligen
i kompletteringspropositionen (prop. 150 bil. 6) presenterade förslaget att
1,6 miljarder kronor -- utöver tidigare beslutade 1,2 miljarder kronor -- skall
anvisas för budgetåret 1994/95 till underhållsåtgärder för sysselsättning och
tillväxt (jfr prop. 100 bil. 7, bet. TU13, rskr. 157). Som motiv anför
regeringen att det -- trots tidigare stora satsningar på underhåll av statliga
vägar och en rad andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder -- fortfarande råder
ett svårt arbetsmarknadsläge. Ytterligare insatser behövs som är inriktade på
projekt som kan påbörjas snabbt och där sysselsättningseffekten är hög. Dessa
insatser måste göras i hela landet med hänsyn tagen till arbetsmarknads- och
transportsituationen, anförs det. I huvudsak bör åtgärderna inriktas på
upprustning och underhåll av länsvägar för bl.a. bärighet och framkomlighet
samt i viss omfattning av sådana riksvägar som har liknande förutsättningar och
problem som angivna länsvägar. För att få en så effektiv användning av medlen
som möjligt i syfte att stärka regionernas transportnät bör också en mindre del
kunna användas för de ändamål som gäller vid fördelning av medel till
länstrafikanläggningar, anför regeringen.
Riksdagen kommer senare i vår att ta ställning till regeringens förslag i
denna del.
Med hänvisning till det nu redovisade och i övrigt till vad trafikutskottet
har anfört avstyrker utskottet motionerna A52 (s), A54 (s), A56 (s), A57 (v)
och A65 (s) i här behandlade delar.
Avreglering och regional utveckling
Propositionen (s. 45--48)
Enligt regeringens bedömning bör avregleringar genomföras på ett sådant sätt
att olika regioners tillgång till servicefunktioner inte äventyras. Respektive
tillsynsmyndighet eller den regeringen utser bör följa och årligen till
regeringen rapportera bl.a de regionala konsekvenserna av avregleringarna,
anförs det. Staten har ett uttalat ansvar för att viktiga funktioner av
nationell infrastrukturell karaktär bevaras, anför regeringen vidare.
I propositionen lämnas samtidigt en redogörelse för åtgärder och överväganden
i samband med avregleringen på transport- och kommunikationsområdet, nämligen
postväsendet, teleförbindelserna, inrikesflyget och tågtrafiken. När det gäller
energiförsörjningen hänvisas till propositionen om handel med el i konkurrens
(prop. 1993/94:162). På detta område föreslås grundregler och en
tillsynsfunktion för att bl.a. tillgången till elenergi till rimliga priser
även för små kunder i glesa och perifera områden skall säkras. En särskild
uppgift för den föreslagna nätmyndigheten bör vara att se till att de nya
förhållandena på elmarknaden inte leder till försämrade villkor när det gäller
överföring av elenergi till kunder utanför tätorter.
Motioner
Tre motioner tar särskilt sikte på frågan rörande de regionalpolitiska
effekterna av pågående avregleringar, bolagiseringar och privatiseringar.
Fokuseringen görs främst på förändringarna inom infrastruktursystemet och
effekterna på närservicen. I alla motionerna efterlyses en utredning i ämnet.
I motion A56 (yrk. 13) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) krävs att inga
ytterligare sådana förändringar skall vidtas innan konsekvenserna har utretts i
enlighet med vad som har anförts i motionen. Kritiken inriktas särskilt på
avregleringen och bolagiseringen av post- och televerksamheterna. Även
förslaget om en avreglering av järnvägstrafiken möter invändningar från
motionärerna; de anser att åtgärderna medför en försämrad service utanför
storstadsområdena genom att konkurrerande företag kommer att begränsa sin
verksamhet till de mest lönsamma delarna.
I motion A464 (yrk. 2) av Bo Holmberg m.fl. (s) begärs en genomgång av vilka
effekter den s.k. köp--sälj-modellen har i de statliga verksamheter, där den
har införts. Konkurrenslinjen bör inte drivas fram ytterligare innan resultatet
av en sådan genomgång föreligger, är innebörden. Försöken med en sådan modell
inom t.ex. Posten och Vägverket leder inte alltid till effektivitetshöjningar
utan snarare till ökad byråkrati, anför motionärerna och hänvisar till den
negativa inställning som bl.a. flera fackliga organisationer gett uttryck för.
Det finns heller inget stöd för ett försvagat samhällsansvar, heter det vidare.
Den i motion A448 (yrk. 1) av Bengt Hurtig (v) begärda utredningen bör
omfatta konsekvenserna på den regionala balansen av bolagisering och
avreglering men även av åtstramning av offentlig verksamhet. Motionären anser
att den förda politiken i dessa avseenden ökar de regionala obalanserna;
sålunda minskar privatisering möjligheterna att genom politiska beslut påverka
glesbygdens villkor.
Yttranden
Trafikutskottet anför i sitt yttrande att avreglering och skärpt konkurrens
kan ge ökad effektivitet och därmed förbättra möjligheterna att upprätthålla
och utveckla transport- och kommunikationsservicen i hela landet. Samtidigt
betonar trafikutskottet att det behövs såväl regler som en noggrann uppföljning
för upprätthållande av fungerande marknader och tryggande av regionalpolitiskt
angelägen service. Vid sin behandling av olika reformer har trafikutskottet
därför framhållit att viktiga samhällsintressen inte får åsidosättas. Det
erinras om att riksdagen har gett regeringen till känna behovet av en förstärkt
uppföljning och utvärdering inom post- och teleområdena (prop. 1993/94:38, bet.
TU9 och TU11, rskr. 119); därvidlag skulle bl.a. måluppfyllelse och servicegrad
belysas. Enligt trafikutskottets mening finns motsvarande uppföljningsbehov
även inom andra områden. Trafikutskottet delar därför regeringens bedömning i
fråga om förstärkt uppföljning och anser att något initiativ med anledning av
motion A56 (yrk. 13 delvis) inte är erforderligt. Motionen bör därför avslås i
denna del. En avvikande mening (s) anmäls till förmån för motionen.
Näringsutskottet hänvisar i sitt yttrande till det av riksdagen godkända
betänkandet om företag med statligt ägande (bet. NU16, rskr. 224). Med
anledning av en motion (s) behandlades i betänkandet även frågan om statliga
företags ansvar för närservicen. Näringsutskottet uttalade med hänvisning till
sin i betänkandet lämnade redogörelse -- bl.a. för olika myndigheters uppgifter
på området -- att olika initiativ har tagits för att finna former för tryggande
av varuförsörjningen i glesbygd. Ytterligare förslag i detta avseende kan
väntas, påpekade näringsutskottet som sammanfattningsvis avstyrkte motionen i
berörd del. Till betänkandet fogades en reservation (s), ett särskilt yttrande
(nyd) samt en meningsyttring (v) i detta ämne.
Utskottet
Frågor om regionalpolitiska effekter av avreglering, bolagisering och
privatisering behandlade arbetsmarknadsutskottet senast våren 1993. I sitt av
riksdagen godkända betänkande om regionalpolitik (bet. 1992/93:AU13) anförde
utskottet (s. 21 f.) att det vid dessa systemförändringar är nödvändigt att
noga överväga effekterna för den regionala utvecklingen. Utskottet ansåg att de
affärsdrivande verken och de statliga bolagen bör ta ett särskilt ansvar för
att pågående omorganisationer inte ensidigt drabbar redan hårt utsatta
regioner. Samtidigt hänvisade utskottet till att statsmakterna har insett
riskerna för att utvecklingen kan komma att påverka vissa regioner negativt.
Det har därför slagits fast, anförde utskottet, att vid förändringar skall de
regionalpolitiska konsekvenserna beaktas. Pågående utveckling innebär delvis
nya förutsättningar för regionalpolitiken, som bl.a. medför att samhällets
åtaganden för vissa verksamheter måste preciseras i form av servicenivåer,
tillgänglighet etc. anförde utskottet.
Vidare erinrade utskottet i nämnda betänkande om att regeringen våren 1992
utfärdat direktiv (dir. 1992:50) till samtliga kommittéer och utredare att
redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av sina förslag. Därvid skall
särskilt beaktas förslagens påverkan på sysselsättningen och den offentliga
servicen i olika delar av landet samt hur planerade förändringar av taxor,
avgifter, skatter och bidrag kommer att påverka de ekonomiska förutsättningarna
för kommuner, näringsliv och privatpersoner i olika delar av landet. På så sätt
blir dessa frågor belysta på ett tidigt stadium i beredningsprocessen liksom
eventuella behov av kompletterande åtgärder och kostnaderna härför.
Såsom sägs i den nu framlagda propositionen avser regeringen att ge samtliga
myndigheter som har tillsynsansvar -- eller motsvarande funktion -- inom
avreglerade områden i uppdrag att årligen redovisa utvecklingen. Redovisningen
skall avse bl.a. servicenivån och priser i de regionalpolitiskt prioriterade
områdena. Myndigheterna bör också lämna förslag till åtgärder för undanröjande
av eventuella problem.
I detta sammanhang vill utskottet också erinra om att det regionalpolitiska
ansvaret inom post- och teleområdena är fastlagt genom lag. Enlig postlagen
(1993:1684) skall det i landet finnas en rikstäckande postservice som innebär
att brev och paket kan nå alla oavsett adressort. Det skall finnas möjlighet
för alla att få brev befordrade till enhetliga och rimliga priser.
Privatpersoner skall också ha möjlighet att få paket befordrade till enhetliga
priser. Därutöver skall det finnas en rikstäckande kassaservice som innebär att
alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser
(1 §). Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall fortlöpande
följa utvecklingen på postområdet och bevaka att postservicen och kassaservicen
motsvarar samhällets behov (2 §). Bestämmelserna i telelagen (1993:597) syftar
enligt 2 § till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva
telekommunikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Häri ligger
bl.a. att var och en skall få möjlighet att från sin stadigvarande bostad eller
sitt fasta verksamhetsställe utnyttja telefonitjänst inom ett allmänt
tillgängligt telenät. Tillsynsmyndighet för båda områdena är Post- och
telestyrelsen.
Vidare konstaterar utskottet att riksdagen nyligen har ställt sig bakom
regeringens förslag om en avreglering av järnvägsmarknaden (prop. 1993/94:166,
bet. TU28, rskr. 309).
Utskottet noterar att trafikutskottet såvitt gäller frågan om avreglering och
regional utveckling har kommenterat motion A56 (s) och det däri framförda
kravet på konsekvensutredningar. Trafikutskottet, som på anförda skäl inte
anser det nödvändigt med något riksdagens initiativ, föreslår att riksdagen
avslår det berörda yrkandet. Även motionerna A464 (s) och A448 (v) innehåller
krav av motsvarande innebörd som det i motion A56 (s) framförda.
Arbetsmarknadsutskottet vill för egen del understryka vikten av att den
nyssnämnda årliga redovisningen genomförs så att statsmakterna noga kan följa
att den avsedda servicegraden inte äventyras. Med instämmande i övrigt i
yttrandena från trafik- och näringsutskotten och med hänvisning till vad som
har anförts i det föregående finner utskottet att någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionsyrkandena inte behövs. Motionerna avstyrks alltså
i berörda delar.
Motioner som särskilt berör avregleringen av elmarknaden tar utskottet upp i
följande avsnitt.
Näringslivsfrågor
Allmän inriktning
Propositionen (s. 48--54)
Ett för regeringens finans-, närings- och regionalpolitik gemensamt mål är
att främja ekonomisk tillväxt i alla delar av landet, sägs det i propositionen.
Näringslivsfrågor som har stor betydelse för den regionala utvecklingen är
bl.a. riskkapitalförsörjning för små och medelstora företag, företagsförnyelse,
kvinnors företagande samt turism, heter det.
Det påpekas samtidigt att förutsättningarna för att driva företag skiljer sig
åt beroende på näringslivsmiljö i form av infrastruktur, regionens historiska
företagsstruktur och geografiska läge. För att åstadkomma ett bättre
företagsklimat behövs därför både generella insatser och regionalt anpassade
åtgärder. Regeringen redovisar de förändringar som genomförts i detta syfte,
bl.a. på skatteområdet.
Motionerna
Här behandlas krav i två motioner med i huvudsak övergripande synpunkter på
frågan om näringspolitikens roll i ett regionalpolitiskt perspektiv.
I motion A56 (yrk. 16) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) sägs att en aktiv
näringspolitik är en viktig förutsättning för den regionala utvecklingen. Trots
uppenbara beröringspunkter mellan dessa politikområden är det viktigt att de
inte blandas ihop, anförs det. Regeringen kritiseras i motionen för att ha
låtit regionalpolitiken ta över näringspolitikens uppgifter. De områden av
betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen som motionärerna särskilt vill
framhålla gäller fyra angivna områden, nämligen investeringar, riskkapital,
branschprogram och staten som viktig aktör.
En av de viktigaste uppgifterna i dag är att få upp investeringsnivån i
samhället, anför motionärerna och redogör därvid för de åtgärder med detta
syfte som de förespråkar. Vidare hävdas betydelsen av branschprogram för den
regionala utvecklingen. Motionärerna anger att sådana program är angelägna för
bl.a. skogs-, jordbruks- och gruvindustribranscherna (yrk. 17). Samtidigt
förespråkar de att den verkstadstekniska delegationen (VT-delegationen)
återinrättas.
Såvitt gäller staten som aktör koncentrerar sig motionärerna på
infrastrukturverken och då främst Vattenfall AB. De hyser stor oro för de
konsekvenser som en avreglering av elmarknaden skulle medföra för glesbygden.
Ett privatiserat Vattenfall saknar intresse av att ta regionala och sociala
hänsyn i sin prissättning, hävdas det. Visserligen skall nätdistributionen
omfattas av särskilda regler, medger motionärerna, men de befarar ändå att
detta inte hindrar att priset på distributionen blir differentierat. I dagens
system har Vattenfall kunnat låta tätortsdistributionen subventionera den dyra
glesbygdsdistributionen. Staten kan som ägare av Vattenfall förhindra en sådan
utveckling, heter det vidare i motionen. I så gott som alla länder är det en
självklarhet att nationella infrastrukturorgan är i samhällelig ägo. I det
europeiska samarbetet är det viktigt att ha kompetenta aktörer som kan bevaka
svenska intressen, sägs det.
I motion A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs (yrk. 14) att Vänsterpartiet
vill ha ett näringsliv med olika ägarformer. Statligt ägande är motiverat
främst i strategiska sektorer inom näringslivet, heter det vidare. Som ett
exempel på företag som bör förbli i statlig ägo nämns Vattenfall. Enligt
motionärernas uppfattning bör riksdagen höras inför varje större förändring av
statens ägande.
Yttrande
Näringsutskottet anför i sitt yttrande att marknadsekonomin är det enda
ekonomiska system som kan åstadkomma resurser för välståndsutveckling i hela
landet. Det viktiga är, sägs det vidare, att genom generella resurser skapa ett
näringslivsklimat som ger grund för en god ekonomisk tillväxt. I detta syfte
har regeringen med stöd av riksdagen vidtagit en rad åtgärder, som översiktligt
redovisas i den regionalpolitiska propositionen. Flera av dessa generella
åtgärder, t.ex. på skatte- och riskkapitalområdena, har stor betydelse för att
förutsättningarna för näringslivsutveckling i de glesare befolkade delarna av
landet skall förbättras. Näringspolitiken främjar på detta sätt den regionala
utvecklingen, sägs det vidare. Särskilt vill näringsutskottet framhålla att de
omfattande åtgärder som har vidtagits för att stimulera de små och medelstora
företagen är viktiga för att generera utveckling och ny sysselsättning på
landsbygden. Det förhållandet att utskottet förordar en generell politik,
anförs det, utesluter dock inte att statliga, riktade insatser kan erfordras
för att i olika avseenden komplettera marknaden. Med hänvisning till det
anförda och till vad näringsutskottet anfört i sitt -- numera av riksdagen
godkända -- näringspolitiska betänkande (bet. NU15, rskr. 221, 222 och 223)
avstyrks de kommenterade motionsförslagen.
Utskottet
Arbetsmarknadsutskottet vill sålunda erinra om att de yrkanden som har
aktualiserats genom den regionalpolitiska propositionen i allt väsentligt redan
har varit föremål för riksdagens behandling tidigare i vår. Näringsutskottet
anger i sitt yttrande de områden som särskilt har diskuterats (bet. NU15),
däribland näringspolitikens inriktning, den träråvarubaserade industrin,
livsmedelsindustrin, prospekteringsverksamheten och det numera nedlagda
verkstadstekniska branschprogrammet. Även betänkandet om företag med statligt
ägande (bet. NU16), vilket gäller frågor om bl.a. statliga företags ansvar för
närservice och om privatiseringen, har riksdagen ställt sig bakom.
I sitt betänkande om handel med el i konkurrens (prop. 1993/94:162, bet.
NU22) tar näringsutskottet bl.a. upp frågan om huruvida elmarknadsreformen
kommer att leda till ökade prisskillnader mellan glesbygd och tätortsområden.
Näringsutskottets inställning är att hushåll och företag skall ha tillgång
till el på rimliga villkor, oavsett var de finns i landet. Det föreslagna
regelverket ger, enligt näringsutskottets uppfattning, tillräckliga legala
möjligheter att uppnå en effektivare nätdrift och en regional utjämning av
överföringstarifferna. Vidare finner näringsutskottet det naturligt att den
föreslagna nätmyndigheten bedömer ändamålsenligheten i de regler som gäller för
elmarknaden. Som en följd av frågans betydelse bör den dock behandlas av den
föreslagna parlamentariska energikommissionen (jfr. bet. NU17), sägs det.
Frågor om glesbygdsdistributionen förutsätts bli behandlade med förtur, så att
eventuella åtgärder kan sättas in snabbt om så skulle behövas. Kommissionen bör
även analysera behovet av ytterligare föreskrifter vad gäller tarifferna på
regionnäten i syfte att undvika regionalpolitiskt negativa effekter av
förslagen. Sammanfattningsvis tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag
i proposition 162 med vissa ändringar. I en reservation (s) förordas att
propositionen skall avslås och att energikommissionen skall ges i uppdrag att
analysera konsekvenserna av en avreglering av elmarknaden, innan den kan träda
i kraft. Bl.a. borde frågan om privatisering av Vattenfall AB och
regionalpolitiska aspekter belysas. I en meningsyttring (v) görs instämmande i
dessa synpunkter. Näringsutskottets nu refererade betänkande (bet. NU22) kommer
att behandlas av riksdagen senare i vår.
Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning syftar regionalpolitiken, liksom
näringspolitiken, till att bl.a. främja tillväxt och förnyelse i näringslivet i
alla delar av landet. Vissa skillnader i näringslivsmiljö finns dock;
förutsättningarna att driva företag kan vara olika genom infrastruktur,
företagsstruktur och geografiskt läge. Både generella och regionalt anpassade
åtgärder behövs för att åstadkomma ett bättre företagsklimat, anser utskottet.
De åtgärder som har redovisats i den regionalpolitiska propositionen, såsom
strategiska förbättringar av skattesystemet och stöd till nyföretagande, utgör
grunden för att öka konkurrenskraften och därmed skapa möjlighet för tillväxt
och nya arbetstillfällen i hela landet, anser utskottet. Samtidigt vill
utskottet understryka vikten av att de åtgärder som vidtas inom de olika
politikområdena samverkar med varandra. Vidare vill utskottet -- även i detta
sammanhang -- framhålla det angelägna i att utvecklingen noga följs.
Mot bakgrund av det anförda och av vad näringsutskottet har uttalat finner
utskottet att motionerna A56 (s) och A57 (v) i detta sammanhang inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida i de delar som här har behandlats.
Riskkapitalförsörjning
Propositionen (s. 50--52)
Regeringen lämnar (s. 50 f.) inledningsvis en redogörelse för vidtagna
åtgärder för en förbättrad kapitalförsörjning för företagen och för stimulans
av nyföretagande. Åtgärderna avser dels reformer på skatteområdet, dels olika
finansieringsformer och finansieringsorgan med statlig anknytning för små och
medelstora företag. Information lämnas bl.a. om Industri- och
nyföretagarfonden, portföljförvaltningsbolagen Förvaltnings AB Atle och
Förvaltnings AB Bure och de direktinvesterande regionala riskkapitalbolagen.
Vidare erinras om beslutet att de regionala utvecklingsfonderna skall ersättas
med regionala utvecklingsbolag, vilka samtidigt avses få vissa förstärkta
finansieringsresurser.
Motioner
I detta avsnitt behandlar utskottet förslag i fyra motioner. Två av dem
gäller bl.a. de nyssnämnda statliga förvaltningsbolagen och Allmänna
pensionsfonden (AP-fonden), medan övriga motionsyrkanden gäller inrättande av
nya fonder med regional inriktning.
I motion A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) (yrk. 19) kritiseras de statliga
förvaltningsbolagen Atle och Bure för att inte ha fullgjort den uppgift för
vilken de inrättades. Medlen har inte kommit småföretagen till godo, hävdar
motionärerna och förordar mot denna bakgrund att staten säljer sina aktier i
bolagen. Beträffande AP-fondens placeringsrätt anser motionärerna att fonden
bör kunna få placera ytterligare 10 miljarder kronor i aktier.
Även i motion A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs (yrk. 13) att riksdagen
skall göra ett uttalande bl.a. om vikten av att utvecklingsfondernas kompetens
bevaras och att man undviker tempoförluster vid omorganiseringen. Uttalandet
borde även innefatta en möjlighet för AP-fonden att placera ytterligare 10
miljarder kronor i aktier, företrädesvis i små och medelstora företag.
I motion A53 av Hans Gustafsson m.fl. (s) (yrk. 1) sägs att riksdagen bör
anvisa 150 miljoner kronor av de medel om 800 miljoner kronor som föreslås
överförda till länsstyrelserna för extraordinära tillväxtfrämjande insatser.
Beloppet bör användas för inrättande av en sydostfond och medel härför tas i
anspråk genom en minskning av det i propositionen föreslagna anslaget under
punkt 16 i propositionens hemställan. Vidare begärs (yrk. 2) att en
arbetsordning för fonden skall fastställas. Sydöstra Sverige har -- sägs det i
motionen -- under de senaste två decennierna präglats av vikande sysselsättning
och svag befolkningsökning. Problemen kan åtgärdas, anser de men hänvisar
samtidigt till kravet på vad som benämns operativt kapital. En parallell till
Norrlandsfonden dras.
I motion A54 av Håkan Strömberg m.fl. (s) (yrk. 5) föreslås inrättande av en
bergslagsfond.
Även i motion A57 (v) (yrk. 25) föreslås inrättande av en bergslagsfond.
Motionärerna förordar samtidigt att 200 miljoner kronor skall anvisas för
budgetåret 1994/95 för detta ändamål. I samma motion (yrk. 21) föreslås
bildandet av en fyrstadsfond; regeringen förutsätts lägga fram förslag till
riksdagen i enlighet härmed.
Yttrande
Näringsutskottet hänvisar i sitt yttrande till att flera av de aktuella
frågorna har behandlats i dess näringspolitiska betänkande (bet. NU15), vilket
nyligen har godkänts av riksdagen (rskr. 221, 222, 223). Detta gäller bl.a.
riskkapitalförsörjningen, inkl. frågan om AP-fondens förvärv av aktier.
Utskottet
De nu aktuella motionsförslagen berör alla olika former för
riskkapitalförsörjning med statlig anknytning.
Som framgått har motionsförslag (s) om försäljning av aktierna i Atle och
Bure nyligen behandlats av riksdagen (bet. NU15 s. 24 f.). I näringsutskottets
betänkande lämnas en redovisning över av regeringen vidtagna åtgärder för att
underlätta riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag. En
reservation (s) anmäldes. Det bör tilläggas att statens kvarvarande
aktieinnehav i Atle och Bure har avyttrats i maj 1994; köpare är huvudsakligen
svenska institutioner.
Beträffande AP-fondens placeringsrätt erinras om näringsutskottets
ställningstagande våren 1993 till ett motsvarande motionsförslag som de nu
aktuella, nämligen att statens roll bör vara att främja det enskilda
företagandet genom att skapa stabila och väl fungerande spelregler. En
intressekonflikt kunde uppkomma om staten samtidigt uppträder som företagare
och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet. Även nu
intar näringsutskottet denna principiellt avvisande hållning till förslaget om
utökad placeringsrätt för AP-fonden. En reservation (s) med instämmande av en
meningsyttring (v) avgavs i näringsutskottet. Motionerna A56 (s) och A57 (v)
bör därför avslås såvitt de berör AP-fonden.
Likaså har motionsförslag om de regionala utvecklingsfonderna nyligen
avslagits av riksdagen (bet. NU15 s. 27 f.). Näringsutskottet hänvisade till
riksdagens beslut om att fonderna skall ersättas med regionala
utvecklingsbolag. Härvid skall ett moderbolag inrättas med staten som
huvudägare men i vilket näringslivet skall ha ett aktivt engagemang. De
regionala bolagen skall ägas dels av staten, dels av regionala intressenter --
främst landsting och kommuner.
Även motioner om regionala riskkapitalsatsningar, däribland förslag om
inrättande av en fond för bl.a. Fyrstadsområdet, avslogs av riksdagen vid detta
tillfälle. Näringsutskottet framhöll att de regionala utvecklingsbolagen, som
avses vara i kraft den 1 juli 1994, kommer under de närmaste åren att disponera
ett totalt belopp om ca 2,5 miljarder kronor. Arbetsmarknadsutskottet anser mot
denna bakgrund att här aktuella motionsyrkanden i A53, A54 och A57 bör avslås
av riksdagen.
På uppdrag av Näringsdepartementet har konsultföretaget Sevenco gjort en
utvärdering av Industri- och nyföretagarfondens verksamhet med nyföretagarlån.
Det viktigaste resultatet uppges vara att det hos de intervjuade finns en bred
och positiv uppslutning kring uppfattningen att nyföretagarlånen är ett viktigt
medel att främja den industriella tillväxten liksom etableringen av nya
företag. Samtidigt framkommer att det finns behov av vissa förändringar. Bl.a.
sägs att olika kombinationer bör prövas beträffande uppföljningsverksamheten,
t.ex. mellan Industri- och nyföretagarfonden, utvecklingsfonderna och bankerna.
Utskottet vill erinra om att omfattande förändringar för att åstadkomma ett
gynnsamt klimat för företagen och därmed öka tillväxten har genomförts.
Sammantaget bidrar åtgärderna sålunda till en förbättrad konkurrenskraft och
därmed till nya arbetstillfällen i hela landet. Samtidigt vill utskottet --
liksom regeringen -- betona att åtgärderna inom närings- resp.
regionalpolitiken har samma syfte, nämligen att skapa ett livskraftigt
näringsliv i hela landet. Länsstyrelsens samordnande roll i detta avseende
förtjänar därvidlag att framhållas. Med hänvisning till det nu anförda och till
näringsutskottets yttrande i dessa frågor avstyrker utskottet yrkandena i
motionerna A53 (s), A54 (s), A56 (s) och A57 (v), i förekommande fall i berörda
delar.
Turism
Propositionen (s. 53--54)
I propositionen betonas inte bara att turistnäringen är betydelsefull och
växande utan också att den har en stor regional betydelse. Regeringen hänvisar
till budgetpropositionen (bil. 13) om sin syn på NUTEK:s rapport (R 1993:24)
Skattereformen och turismen, som avsåg reformens inverkan på turistbranschen på
vissa orter. Vidare anges att NUTEK härutöver har föreslagit åtgärder för
komplettering och utbyggnad av den turistiska infrastrukturen i stödområdena.
Enligt regeringens uppfattning bör NUTEK -- inom ramen för de medel för
regional utveckling som verket avses få disponera -- kunna lämna stöd till
sådana åtgärder.
Motion
I motion A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) (yrk. 18) anser motionärerna att
turismens stora betydelse för utvecklingen i glesbygden inte kommit till
uttryck i propositionen. Ett organ för samordning och utveckling av turist- och
rekreationspolitiken bör inrättas hävdar motionärerna som efterlyser en
helhetssyn inom detta politikområde. Organet -- som föreslås bli benämnt TURSAM
-- avses få en egen styrelse, men med kanslistöd från NUTEK. I motionen
utvecklas förslaget närmare.
Yttrande
Kulturutskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen bl.a. om
turismens regionalpolitiska betydelse. Vidare anser utskottet att sådana
samordningsinsatser, som det hänvisas till i propositionen, är av stor
betydelse för turismen. Samtidigt nämns att kulturutskottets behandling av
bl.a. anslag och andra frågor om turism är nära förestående. Med hänsyn till
att ett förslag med samma syfte som det nu aktuella kommer att behandlas i
detta sammanhang, avstyrks det nu aktuella motionsyrkandet.
Utskottet
Som framgår av propositionen uppskattades omsättningen för turistnäringen i
Sverige uppgå till 85 miljarder kronor år 1992. Sysselsättningen beräknades
till ca 80 000 helårsarbeten. Turismen har en stor betydelse för den regionala
utvecklingen, samtidigt som varje region har sina egna förutsättningar i detta
avseende. På vissa orter utgör turismen t.o.m. basnäringen. I propositionen
konstateras att det regionalpolitiska stödet har haft stor betydelse för
uppförande av turistanläggningar utmed fjällkedjan.
Kuturutskottet har nyligen på anförda skäl avstyrkt (bet. KrU30)
motionsförslag (s) som går ut på en ändrad organisation för de statliga
insatserna, innebärande bl.a. att en ny myndighet -- TURSAM -- skall inrättas.
I reservation (s) vidhålls uppfattningen om behovet av en sådan myndighet.
I propositionens föreslås en förstärkning av medlen för regionalt
utvecklingsarbete i länen. Därutöver finns, enligt regeringens uppfattning,
skäl att -- liksom hittills -- centralt disponera vissa sådana
regionalpolitiska medel att användas för särskilda projekt eller andra
utvecklingsinsatser (prop. s. 157). Utskottet ansluter sig till vad regeringen
har anfört om att NUTEK -- inom ramen för de medel för regional utveckling som
verket avses få disponera -- bör kunna lämna stöd till utbyggnad av den
turistiska infrastrukturen. Genom en sådan förstärkning torde enligt utskottets
uppfattning syftet med förslaget i motion A56 (s) bli i viss mån tillgodosett
såvitt det gäller en förstärkning på regional nivå av turistnäringen.
Arbetsmarknadsutskottet är däremot -- i likhet med kulturutskottet -- inte
berett att stödja förslaget om en ny central myndighet. Följaktligen avstyrker
utskottet motionen i berörd del.
Energibeskattning m.m.
Motioner
I detta avsnitt tar utskottet upp några motionsyrkanden som har det gemensamt
att de rör beskattningsområdet. Två av dem, avseende bensinskatten, har en mer
omedelbar anknytning till regionalpolitiken; övriga går ut på att åstadkomma
miljöförbättringar genom omläggningar i skattesystemet.
I motion A67 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) (yrk. 9) behandlas frågan om
sänkning av bensinskatten i Norrlandslänen. Av särskild betydelse för de boende
och för företagen i dessa län är de stora avstånden och bristen på effektiva,
gemensamma transportmedel. Invånarna i Norrland är därför mycket beroende av
bilen, anförs det. Ett sätt att minska olägenheterna med de långa avstånden är
att sänka bensinskatten i Norrlandslänen, anser motionärerna och begär därför
att regeringen skall ges i uppdrag att lägga fram ett förslag av denna
innebörd.
Även i motion A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) (yrk. 9) berörs detta ämne.
Motionärerna begär att en utredning tillsätts med uppgift att lämna förslag
till ett system med regionalt differentierad bensinskatt. Utformningen bör i
första hand inriktas på att bensinskatten ökar i de tre storstadsregionerna,
heter det vidare.
I samma motion tas upp även andra skattefrågor. Energiskatterna bör ändras så
att de successivt ökar för icke förnybara energislag, anförs det (yrk. 10).
Vidare bör en miljöinriktad skatteväxling genomföras, anser motionärerna, som
kritiserar propositionen för att sakna avsnitt om kretsloppssamhället (yrk. 8).
Yttrande
Jordbruksutskottet hänvisar i sitt yttrande beträffande förslaget i motion
A57 (v) om kretsloppssamhället bl.a. till proposition 1993/94:111 och sina
betänkanden 1993/94:JoU19 och JoU22, i vilka de areella näringarnas roll i en
kretsloppsanpassad samhällsutveckling behandlas. Utskottet ser ingen avgörande
skillnad i inriktning och ambitionsnivå mellan motionärernas krav och den
politik som riksdagen vid flera tillfällen ställt sig bakom.
Rapporter
I rapporten (B 1994:3) Statsbudgetens regionala fördelning sägs (s. 97 f.)
beträffande skatteförändringarnas regionala utfall bl.a. att den mest
uppmärksammade skattereformen under perioden 1989--1993 är den som avser
inkomstskatterna. Ett flertal mindre uppmärksammade förändringar har emellertid
också genomförts, påpekas det. Bl.a. erinras om att energiskatten har sänkts
för den konkurrensutsatta och energikrävande industrin.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har i rapporten (Ds
1994:55) Bensinskatteförändringars effekter analyserat var forskningen i dag
står i denna fråga. Beträffande regionala välfärdsfördelningseffekter av en
bensinskattehöjning konstateras (s. 71) att den regionala strukturen för
bilanvändningen är olika. En bensinskattehöjning innebär därför en något större
välfärdsförlust för norra glesbygdens bilister än för övriga bilister.
Ytterligare nedsättning av fordonsskatten (för närvarande 384 kr per bil och
år) i norra glesbygden kan motiveras vid en bensinskattehöjning, men är
knappast mycket angelägen, sägs det. Sammanfattningsvis anser utredarna att
detta inte är något större fördelningsproblem.
Utskottet
Arbetsmarknadsutskottet tar först upp frågan om differentiering av
bensinskatten.
Skatteutskottet har tidigare denna vår avstyrkt (bet. SkU34 s. 22) motioner
(kds; v) av samma eller liknande innebörd som de nu föreliggande.
Skatteutskottet anser att en regional differentiering av drivmedelsskatterna är
behäftad med flera svårlösta problem. Enligt utskottets mening finns bättre och
mer ändamålsenliga sätt att komma till rätta med de regionala skillnader som
föreligger. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 297).
Arbetsmarknadsutskottet avstyrker därmed motionerna A57 och A67 i berröda
delar.
Även frågor om energibeskattning i övrigt har behandlats i nyssnämnda
betänkande om indirekta skatter (bet. SkU34).
Frågan om kretsloppssamhället berördes i någon mån av skatteutskottet genom
ställningstagandet till motioner (s; c; kds; v) om skatteväxling. Det upplystes
vidare att regeringen den 10 mars 1994 har beslutat tillsätta en parlamentarisk
kommitté med uppdrag att utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv analysera de
miljöstyrande inslagen i nuvarande skattelagstiftning och mot bakgrund av denna
analys undersöka förutsättningarna för en ökad miljörelatering av det svenska
skattesystemet, bl.a. genom analys av relevanta förslag på området (dir.
1994:11). Enligt skatteutskottets mening är det angeläget att möjligheterna
till en ökad miljöstyrning inom skattesystemet nu analyseras och att hänsyn
därvid kan tas till andra viktiga mål som t.ex. behovet att bibehålla
industrins internationella konkurrenskraft. Den ovannämnda kommittén kommer att
ha vida befogenheter att ta upp frågor som är av betydelse vid en analys av
dessa frågor. Skatteutskottet ser inte någon anledning att nu söka påverka
inriktningen av kommitténs arbete utan avstyrker de aktuella motionsyrkandena.
En meningsyttring (v) har anmälts. Som ovan sagts följde riksdagen
skatteutskottet.
Arbetsmarknadsutskottet hänvisar till jordbruksutskottets yttrande och till
skatteutskottets behandling av hithörande frågor och avstyrker därmed motion
A57 (v) i berörda delar.
Avgifter för vattenkraftsproduktion
Motioner
I åtta motioner framläggs förslag om att vinsterna från
vattenkraftsproduktionen skall återföras till de områden -- regioner eller
kommuner -- där kraften har producerats. Sju av motionerna har väckts under
allmänna motionstiden -- vilka har överlämnats från näringsutskottet -- och en
har väckts med anledning av proposition 140. Förslagen i motionerna är
närbesläktade; de går ut på att medlen skall användas för utveckling av
regionens näringsliv och infrastruktur. Vissa skillnader gäller metoden för hur
medlen skall tas ut och vilka områden som skall erhålla medlen.
I motion A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) (yrk. 24) förespråkas att
återföringen bör avse de nordligaste länen. Det första årets överföring kan
göras till Norrlandsfonden. Även motion A451 av Bengt Hurtig och Jan Jennehag
(v) innehåller förslag (yrk. 2) om att Norrlandsfonden borde tillföras sådana
medel under det första året av ett sådant system.
I motion T215 (yrk. 11) av Hans Stenberg m.fl. (s) är det Västernorrland som
bör få behålla delar av vattenkraftens vinster för den regionala utvecklingen.
I motion N406 av Sven Lundberg m.fl. (s) förordas att en överföring av medel
görs till regionerna i Norrlands inland för en förstärkning av näringslivet och
infrastrukturen där. I motion N409 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) nämns
särskilt skogslänen. Enligt motionärernas uppfattning har frågan om fördelning
av vinsterna från vattenkraftsproduktion utretts i sådan omfattning att det nu
finns ett erforderligt underlag för ett riksdagsbeslut i enlighet med vad som
förespråkas i motionen. Inom ramen för en ny sammanhängande regionalpolitik
borde frågan nu klaras ut, anförs det.
Också i motion N426 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) (yrk. 1) begärs
förslag om en sådan återföring till de bygder och län, där vattenkraften
produceras; det påpekas att länsstyrelsen i Jämtlands län i enighet har begärt
att former måste skapas för att vinster från vattenkraftsproduktionen skall
återföras till länet att användas till infrastrukturen och näringslivet.
I motion N430 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds) uppges bl.a. att
återbäring på elproduktionen är ett gammalt krav från Kristdemokratiska
samhällspartiet; allt fler sluter nu upp bakom det, sägs det.
I motion N403 av John Andersson (-) anges att det förespråkade
överföringssystemet inte skulle vara en ersättning för de ordinarie
regionalpolitiska insatserna. Däremot, sägs det, skulle det öppna en möjlighet
att framdeles slippa en kraftig ökning av dessa.
Yttrande
Näringsutskottet erinrar i sitt yttrande om att utskottet senast behandlade
denna fråga under hösten 1993 (bet. NU2). Utskottet ansåg att de behandlade
motionerna -- inalles nio -- då inte borde föranleda något initiativ från
riksdagens sida. Motionerna följdes upp i en meningsyttring (v).
Med anledning av de nu aktuella motionerna anför näringsutskottet att deras
syfte tillgodoses genom de kraftfulla satsningar som presenteras i den
regionalpolitiska propositionen. Anledning saknas därför att härutöver avsätta
särskilda medel, heter det. Utskottet vidhåller den principiella uppfattning
som utskottet gav uttryck för i sitt av riksdagen godkända betänkande
1993/94:NU2, nämligen att alla regioner i Sverige bör ges samma möjligheter
till industriell och annan utveckling. Detta bör främjas genom både
regionalpolitiska och näringspolitiska insatser. Näringsutskottet avstyrker med
hänvisning till det anförda de behandlade motionsyrkandena. En avvikande mening
(s) och en meningsyttring (v) föreligger.
Utskottet
Arbetsmarknadsutskottet, som erinrar om att riksdagen under en lång följd av
år har avslagit motionsförslag av samma eller liknande innebörd, ser ingen
anledning för riksdagen att ändra uppfattning. Utskottet ansluter sig sålunda
till vad näringsutskottet har anfört och avstyrker motionerna A57 (v), A451
(v), T215 (s), N403 (-), N406 (s), N409 (s), N426 (c) och N430 (kds), i
förekommande fall i berörda delar. Utskottet återkommer i den följande
framställningen till Norrlandsfondens finansiering.
Kultur
Propositionen (s. 54--56)
Enligt regeringens bedömning är insatser inom kulturområdet en självklar och
betydelsefull del i det regionala utvecklingsarbetet. Regeringen vill därvidlag
understryka att de insatser som med regionalpolitiska medel görs av
länsstyrelserna inom kulturområdet bör ske utifrån en långsiktig strategi och
vara samordnade med andra aktörer, främst då kommuner och landsting.
Regeringen anser att det samarbete avseende de regionala kulturinsatserna som
inletts mellan NUTEK, Glesbygdsmyndigheten, Kulturrådet och
Riksantikvarieämbetet bör fortsätta.
Motioner
Två motioner tar upp frågan om kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor. I
motion A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) (yrk. 21) begärs ett uttalande av
riksdagen om behovet av ökade satsningar på kultur. Det hänvisas till lagda
förslag om ökade anslag på kulturområdet.
I motion A52 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) (yrk. 9) begärs ett
uttalande av riksdagen om kulturen som regionalpolitisk kraft.
Särskilt frågan om länsstyrelsernas roll på kulturområdet aktualiseras i
motion A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) (yrk. 29). I denna föreslås att
riksdagen uttalar sig till förmån för kulturens roll i länsstyrelsernas
regionalpolitiska planering. Innebörden är att ytterligare ökad vikt bör läggas
härvidlag. Möjligheten att använda länens anslag för regional utveckling för
kulturinsatser har hittills utnyttjats i alltför liten omfattning, anges det.
Yttrande
Kulturutskottet berör i sitt yttrande inledningsvis frågan om
regionalpolitikens mål. Därvid sägs att det inte ankommer på kulturutskottet
att göra några allmänna bedömningar om preciseringen härav. Dock vill utskottet
starkt betona vikten av ett uttalande i propositionen (s. 29), enligt vilket
det anges vara en nödvändig förutsättning för att vårt lands kulturarv skall
bevaras och utvecklas att möjligheten till arbete och bosättning i glesbygden
och på landsbygden upprätthålls.
Såvitt gäller frågan om kulturen som lokaliseringsfaktor erinras om
utskottets tidigare behandling härav (jfr bl.a. bet. 1991/92:KrU18, s. 12 och
bet. 1993/94:KrU18, s. 15). Kulturutskottet finner inte anledning till erinran
mot bedömningarna i propositionen. Samtidigt påminner utskottet om vad
utskottet anförde i detta avseende våren 1992 då initiativ togs till den
parlamentariska utredning som nu arbetar under namnet Kulturutredningen (dir.
1993:24). Härutöver refererar utskottet till rapporten (Ds 1992:22) Kulturen
som lokaliseringsfaktor. Utskottet utgår från att Kulturutredningen -- bl.a.
med utgångspunkt i diskussionen i rapporten -- kommer att närmare redovisa sin
syn i detta avseende och i sina förslag beakta utredningens bedömning.
Motionerna A52 (s) (yrk. 9) och A56 (s) (yrk. 21) anses därmed besvarade.
Såvitt gäller frågan om länsstyrelsernas roll och anslaget för regionala
utvecklingsinsatser erinrar kulturutskottet om sin positiva inställning i
yttrandet våren 1990 till arbetsmarknadsutskottet (yttr. 1989/90:KrU7y).
Utskottet konstaterar att det är av stor vikt att det finns fria projektmedel
för stimulans och utveckling av det regionala kulturlivet. I likhet med
regeringen vill kulturutskottet understryka betydelsen av att kultursatsningar
integreras i länets långsiktiga regionala utvecklingsarbete. Det är, anför
kulturutskottet, av vikt att länsstyrelserna beaktar förefintliga möjligheter
att använda projektmedel för kulturinsatser. Någon riksdagens åtgärd är däremot
inte erforderlig med anledning av förslaget i motion A56; den avstyrks därför i
denna del av kulturutskottet.
Utskottet
Arbetsmarknadsutskottet delar kulturutskottets och motionärernas uppfattning
att kulturen har en viktig roll som lokaliseringsfaktor. Samma bedömning gör
regeringen. Någon anledning till ett särskilt uttalande härom från riksdagens
sida med anledning av motionsförslaget finns därför inte, enligt utskottets
uppfattning. Motionerna A56 (s) och A52 (s) avstyrks därför i nu behandlade
delar.
Inte heller skiljer sig utskottets syn på projektmedel till kulturen från den
som redovisas av regeringen och kulturutskottet. Som påpekas i propositionen
har möjligheten att utnyttja anslaget för regionala utvecklingsinsatser
varierat; under budgetåret 1991/92 anslog länsstyrelserna mellan 1 % och 15 %
av projektmedlen för kulturändamål. Det ankommer på resp. länsstyrelse att
själv besluta om utnyttjande av länsanslaget för satsningar inom kulturområdet.
Något initiativ av riksdagen är inte motiverat, och utskottet avstyrker med det
sagda yrkandet i motion A56 (s).
Landsbygdsutveckling
Allmän inriktning
Propositionen (s. 56--58)
Regeringen anser att glesbygds- och landsbygdspolitiken är en viktig del av
regionalpolitiken, varför landsbygdens resurser och tillväxtmöjligheter bör tas
tillvara. Basnäringarna bedöms bilda grunden för landsbygdens näringsverksamhet
också i fortsättningen. Regeringen vill förstärka de företagsutvecklande
insatserna genom ett nytt landsbygdsstöd och genom utbyggd rådgivning. Särskild
uppmärksamhet bör vidare ägnas åt ungdomarnas och kvinnornas situation. För att
trygga serviceförsörjningen bör stödet till kommersiell service förbättras och
samordnade servicelösningar eftersträvas.
Utvecklingsarbetet på landsbygden måste enligt regeringen bedrivas med ett
nedifrån-och-upp-perspektiv och intensifieras på samtliga samhällsnivåer.
Sektorssamordningen behöver förbättras, landsbygdens förhållande beaktas och
öppenhet för flexibla lösningar finnas.
Utvecklingsarbete för landsbygden
Propositionen (s. 59--63)
Regeringen presenterar sin syn på utvecklingsarbetet och gör bedömningen att
ett kraftfullt arbete bör bedrivas på såväl lokal, kommunal, regional som
central nivå med samverkan nivåerna emellan. Byarörelsen i dess olika former
har blivit en allt starkare kraft i samhällsutvecklingen, och de lokala
grupperna bör ges stöd och fortsatt stimulans av såväl kommuner som
länsstyrelser. Kommunerna behöver för sin del en strategi för
landsbygdsdelarnas långsiktiga utveckling och en beredskap att fånga upp de
lokala gruppernas insatser och åsikter i den kommunala planeringen. För att
stimulera kommunerna till ett aktivt arbete bör länsstyrelserna kunna lämna
bidrag av medlen för regionala utvecklingsinsatser. Länsstyrelserna har
därutöver en viktig roll som pådrivande och samordnande kraft, bl.a. genom att
utarbeta regionala landsbygdsutvecklingsprogram i samverkan med de
organisationer som företräder landsbygden på olika sätt. På central nivå har
Glesbygdsmyndigheten en viktig uppgift att samordna olika sektorer, ett arbete
som enligt regeringen bör intensifieras. Regeringen avser vidare att ge
Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva ökat stöd under åren 1995 och 1996,
varefter en översyn och utvärdering bör göras som underlag för en mer
långsiktig bedömning.
Motioner
Socialdemokraterna yrkar i sin partimotion A56 (yrk. 25) att riksdagen skall
godkänna de riktlinjer för landsbygdsutveckling som redovisas i motionen. Där
slås fast att hela landet måste nyttjas för att skapa möjligheter åt människor
och för att ta vara på naturtillgångar, utveckla den egna bygden och nå optimal
utveckling för hela landet. Socialdemokraterna vill slå vakt om det lokala
engagemang som på senare år växt fram för den egna byns överlevnad och
utveckling. En sådan utveckling kan aktivt bidra till att ta Sverige ur den
ekonomiska krisen.
I motionen utvecklas närmare hur Socialdemokraterna vill stödja och
underlätta den lokala mobiliseringen. Sammanfattningsvis innebär detta att mer
resurser satsas på folkbildningsverksamhet och kultur i olika former samt på
byggande av samlingslokaler. Lokala utvecklingsplaner samt flexibla och
samordnade lösningar från kommunernas sida för att upprätthålla offentlig
service i glesbygd framhålls. Insatser på den regionala nivån samt en aktivare
samordningsroll för Glesbygdsmyndigheten är vidare enligt motionärerna viktiga
inslag i en landsbygdspolitik.
Vänsterpartiet anser i sin partimotion A57 att det är ett framsteg att
regeringen tar ett samlat grepp över landsbygdsutvecklingen i propositionen.
Utifrån detta konstaterande förs ett antal yrkanden fram.
Vänsterpartiet knyter därvid i motionen (yrk. 12) an till förslaget i en av
Glesbygdsmyndighetens idéskrifter om s.k. frizoner för landsbygden. I korthet
innebär detta att partiet vill se en försöksverksamhet som syftar till att öka
befolkningens och näringslivets möjligheter att ta ansvar för hur en av
samhället garanterad basservice kan organiseras. Försöksverksamheten bör pågå
på ett tiotal ställen i landet. Partiet vill vidare (yrk. 15) att varje
bygdegrupp efter ansökan till länsstyrelsen tilldelas ett belopp på 15 000 kr
genom medel från anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser. Ungdomssatsningar
på landsbygden bedöms vara av avgörande betydelse för bygdens framtid. Förslag
läggs (yrk. 16) om en försöksverksamhet hos två länsstyrelser med lokala fonder
för att ge ungdomar möjlighet att resa ut, lära nytt och komma tillbaka med
erfarenheter som behövs för det framtida lokala näringslivet. Tio miljoner
kronor bör för detta ändamål tas från anslag C 2-anslagets reserverade medel.
En prioritering (yrk. 17) måste göras till förmån för flickorna i arbetet med
att utveckla ungdomars livsmiljö på landsbygden. Kommunerna i stödområdet (yrk.
18) bör vidare ges möjlighet att satsa på välutvecklade och breda
ungdomsaktiviteter. Barnombudsmannen bör dessutom (yrk. 19) få till uppgift att
göra en översyn av barntillsynssituationen på landsbygden.
I motion A52 (yrk. 8) av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) anser motionärerna
att situationen för ungdomarna inte lyfts fram i propositionen. De vill att
Värmland skall bli ett försökslän för ett fullskaleprojekt för att ge ungdomar
arbete och utbildning och att regionalpolitiska medel anvisas för detta
ändamål. Motionärerna vill ha ett tillkännagivande om en regionalpolitik för
ungdomar.
I motion A412 förelår Monica Widnemark m.fl. (s) att en särskild utredning
tillsätts med uppgift att utforma en ny politik för landsbygdens och de mindre
orternas utveckling. Glesbygdsbegreppet tar i dag endast sikte på mycket
utsatta områden och utestänger mindre tätorter. Starka skäl finns att se över
samhällets insatser för en landsbygdspolitik i vidare mening.
Ulf Björklund m. fl. (kds) anser i motion A437 (yrk. 1) att resurserna för
landsbygdsutveckling i dag är spridda på alltför många centrala organ som skall
samordnas. Det bör övervägas om inte en mer kraftfull organisation med
helhetsansvar för den strategiska utvecklingen av landsbygden borde skapas,
vilket enligt motionärerna bör bli föremål för en parlamentarisk utredning. I
samma motion anförs (yrk. 2) att det nu gäller att ta till vara alla positiva
erfarenheter från landsbygdskampanjen och pågående aktiviteter i olika
utvecklingsgrupper/byagrupper och samla dem i ett nationellt landsbygdsprogram.
Elisabeth Persson och Rolf L Nilson (v) tar i motion A418 upp vikten av att
uppmuntra och utveckla distansarbete i glesbygdsområden.
Utskottet
Även när det gäller de allmänna riktlinjerna för
landsbygdsutvecklingen finner utskottet många paralleller mellan
regeringens politik och vad som anförs i den socialdemokratiska partimotionen
A56. Socialdemokraterna vill satsa större resurser på den lokala
mobiliseringen, men synen på utvecklingsplaner/-program för landsbygden, goda
och flexibla servicelösningar, stöd till lanthandeln, det kommunala och
regionala ansvaret samt behovet av intensifiering av den centrala samordningen
har mycket gemensamt. Utskottet bedömer därför att motion A56 i denna del
ligger i linje med regeringens förslag och därför inte bör föranleda någon
riksdagens ytterligare åtgärd. Motionen bör följaktligen avslås.
Utskottet behandlar sammanlagt sex olika yrkanden från Vänsterpartiets motion
A57 om olika satsningar och aktiviteter på landsbygden i detta sammanhang.
Vad först angår den i motionen föreslagna försöksverksamheten med frizoner får
utskottet hänvisa till tidigare framställning under avsnittet Avreglering och
regional utveckling. Där redovisas det regionalpolitiska ansvar som åligger
olika sektorsorgan och tillsynsmyndigheter. Utskottet ansluter sig i övrigt
till vad regeringen anför om utvecklingsprogram för landsbygden och om
kommunernas och länsstyrelsernas roll i detta sammanhang.
Utskottet ser liksom regeringen och motionärerna positivt på bygdegruppernas
verksamhet. Motionens förslag om ett särskilt anslag till bygdegrupperna kan
utskottet däremot inte ställa sig bakom. Det får ankomma på resp. kommun och
länsstyrelse att bedöma frågan om medel till de lokala grupperna. Utskottet
instämmer i betydelsen av ungdomssatsningar på landsbygden och i behovet av att
prioritera till förmån för flickorna. Utskottet kan däremot inte ställa sig
bakom förslaget om att inrätta lokala fonder för reseändamål. Beträffande stöd
till kommunernas ungdomsaktiviteter vill utskottet erinra om projektet Ung på
landet, som har bedrivit ett flerårigt arbete med nedifrån-och-upp-perspektiv i
15 glesbygdskommuner och med Glesbygdsmyndigheten som viktig aktör. Utskottet
har inhämtat att utvärderingsrapporter med modellförslag kommer att presenteras
dels i sommar, dels nästa år. I regeringens proposition om ungdomspolitiken
(prop. 1993/94:135) som nu behandlas av riksdagen betonas att det är nödvändigt
att den föreslagna Ungdomsmyndigheten har en kontinuerlig kontakt med
kommunerna, bl.a. för att sprida goda exempel på utveckling av lokal
ungdomsverksamhet och nya arbetsformer.
Förhållandena för barntillsynen på landsbygden är enligt utskottets mening i
dag avsevärt annorlunda än vid tidpunkten för det projekt som motionen
refererar till. Möjligheterna till enskilda initiativ och flexibla former finns
nu på ett helt annat sätt och får ytterligare stöd genom de av riksdagen
nyligen beslutade ändringarna i socialtjänstlagen om utvidgad lagreglering på
barnomsorgsområdet m.m. (prop. 1993/94:11, bet. SoU11, rskr. 117). Föräldrarnas
rätt till ändamålsenlig barnomsorg kommer därmed att stärkas när denna lag
träder i kraft den 1 januari 1995. Glesbygdsmyndigheten har dessutom givit ut
idéskriften Så kan vi göra (1993:1), som visar på olika landsbygdsmodeller för
omsorg om barn och gamla.
Vad angår motion A52 (s) och satsningar på ungdomar vill utskottet betona
vikten av sådana insatser för att vända befolkningsutvecklingen i utsatta delar
av landet. Utskottet bedömer att de föreslagna satsningarna på företagande,
social service m.m. kommer att ha betydelse för såväl unga kvinnor som unga
män. Som framgått ovan har regeringen dessutom i en proposition om
ungdomspolitiken (prop. 1993/94:135) speciellt behandlat ungdomars situation,
där frågor om utbildning och arbete är viktiga inslag. Utskottet anser därmed
att något riksdagens uttalande härutöver med anledning av motionen inte är
påkallat. Utöver vad som redovisats ovan får utskottet påminna om att det
ankommer på regionala och framför allt kommunala organ att ta erforderliga
initiativ till åtgärder för ungdomar. Motionen avstyrks därmed i berörd del.
Med anledning av det anförda föreslår utskottet att motionerna A52 (s) och
A57 (v) avslås vad gäller redovisade yrkanden.
Två motioner för fram förslag om utredningar och program för landsbygdens
utveckling. Utskottet finner därvid att förslaget i motion A412 (s) om en
utredning för en vidare landsbygdspolitik till stora delar kan anses
tillgodosett genom den politik som regeringen nu presenterar i propositionen,
liksom förslaget i motion A437 (kds) om en parlamentarisk utredning för
landsbygdens utveckling. Detsamma gäller för det i motion A437 (kds) framförda
förslaget att sammanställa ett nationellt landsbygdsprogram för hela den
svenska landsbygden. Utskottet har dessutom inhämtat att Glesbygdsmyndigheten
och Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva nyligen inlett ett närmare samarbete
kring ett av Landsbygdsriksdagen i år antaget handlingsprogram på nationell
nivå för lands- och glesbygdsutveckling.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts föreslår utskottet att motionerna A412
(s) och A437 (kds) avslås.
Beträffande motion A418 (v) om distansarbete i glesbygd får utskottet hänvisa
till vad som tidigare har framhållits under avsnittet Kommunikationer och
transporter. Utskottet finner att motionärernas synpunkter på betydelsen av den
nya tekniken m.m. ligger i linje med regeringens politik. Något särskilt
uttalande härutöver är inte erforderligt, varför motionen avstyrks.
Företagsutveckling
Propositionen (s. 64--72)
Regeringen föreslår ett landsbygdsstöd på högst 450 000 kr med
differentierade stödnivåer, som kan lämnas till såväl hårda som mjuka
investeringar under en treårsperiod. Stödet föreslås ersätta dels nuvarande små
lokaliserings- och utvecklingsbidrag i de regionalpolistiska stödområdena, dels
glesbygdsstöd i glesbygdsområden. Stödet skall också kunna lämnas i
landsbygdsområden som avgränsas av länsstyrelsen. Alla marknadsmässiga privata
företag bör oavsett bransch kunna beviljas stöd utan speciella krav på
sysselsättningsökning. Utformningen av stödet bör ske på sådant sätt att det
bättre än dagens system passar kvinnor som vill starta eller utveckla företag.
Det nya landsbygdsstödet bör enligt regeringen tills vidare kunna beviljas
för investeringar i jordbruksföretag på samma villkor som övriga småföretag i
de län som tidigare berörts av det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i
norra Sverige. I övriga delar av landet bör stöd endast kunna lämnas för
investeringar i kombinationsverksamheter till jordbruket.
Regeringen föreslår följande differentierade stödnivåer för landsbygdsstödet
högst 50 % av godkända kostnader i de av länsstyrelserna avgränsade
glesbygdsområdena i hela landet (samma som för glesbygdsstödet i dag)
högst 35 % i de delar av stödområde 1 som inte avgränsats som glesbygd
(gäller även tätort)
högst 20 % i de delar av stödområde 2 och tillfälliga stödområden som inte
avgränsats som glesbygd (gäller även tätort)
högst 20 % i de områden utanför stödområde som länsstyrelserna avgränsar som
landsbygd.
Inom ramen för landsbygdsstödet föreslår regeringen dessutom ett s.k.
mikrostöd på högst 20 000 kr som maximalt får uppgå till 50 % av godkänd
kostnad. Kravet på underlag ställs i detta sammanhang lägre än vad som gäller
för landsbygdsstödet i övrigt.
Regeringen bedömer att landsbygdsstödet bör kompletteras med förstärkt
rådgivning i olika former och redovisar de alternativ som för närvarande får
statligt stöd. Regeringen är vidare beredd att fördubbla det särskilda
regionalpolitiska stöd till kooperativ utveckling som Civildepartementet de två
senaste budgetåren disponerat för förstärkta rådgivnings- och
utbildningsinsatser i stödområdet (1,25 miljoner kronor per år).
Glesbygdsmyndigheten föreslås få ytterligare medel för förstärkt medverkan i
ALA-gruppens utvecklingsarbete för ny näringsverksamhet på landsbygden.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
landsbygdsstöd (propositionens avsnitt 7.3).
Motioner
Socialdemokraterna yrkar i sin partimotion A56 (yrk. 2 delvis) avslag på
regeringens förslag om landsbygdsstöd. Partiet menar att länsstyrelserna genom
olika former av utvecklingsprojekt kan stödja småföretagen utan att nya
stödformer införs. Det nya mikrostödet bedöms medföra ytterligare regler och
byråkrati. Socialdemokraterna har i stället ett alternativt förslag om
företagsstöd, som redovisats i det föregående. Dessutom behandlas motionens
delförslag under de olika avsnitten om resp. företagsstöd.
Ny demokrati föreslår i sin partimotion A67 (yrk. 4) att riksdagen inte
godkänner det som regeringen förordar om landsbygdsstöd.
Monica Widnemark m.fl. (s) befarar i motion A63 en klar försämring för länen
i södra Sverige genom att det nya landsbygdsstödet kommer att utgå till endast
20 % av kostnaderna i de geografiska delar som avgränsas som landsbygd.
Motionärerna föreslår att stödet också i fortsättningen skall utgå med högst 50
%.
I motion Kr510 (yrk. 3) behandlar Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s)
turismen i Dalsland. En större flexibilitet i glesbygdsstödet är enligt
motionärerna en tänkbar förbättring för att stödformen skall svara mot de behov
som beskrivs i motionen.
Enligt motionerna A49 av Carl-Johan Wilson (fp) och A66 av Birgitta Carlsson
och Birger Andersson (c) bör det nya landsbygdsstödet kunna beviljas för både
egentliga jorbruksföretag och för verksamhet som kombineras med jordbruk inom
glesbygdsområden i hela landet.
John Andersson (-) framhåller i motion A46 skogsbrukets stora betydelse för
landsbygden och tar upp behovet av regionalpolitiskt stöd i olika former,
framför allt med tanke på Norrlands inland.
Yttrande
Jordbruksutskottet har yttrat sig över propositionen i aktuella delar samt
över motionerna A46 (-) om skogsbruket samt A49 (fp) och A66 (c) om stöd till
jordbruksföretag.
Jordbruksutskottet tar därvid särskilt upp frågan om det nya landsbygdsstödet
skall kunna beviljas för investeringar i jordbruksföretag även utanför det
tidigare åtgärdsprogrammets område. Utskottet delar därvid uppfattningen i
motionerna A49 och A66 att det finns starka regionalpolitiska skäl att
stimulera investeringar i rena jordbruksföretag i glesbygdsområden i hela
landet. Som anförs i motionerna kan glesbygdsproblematiken ofta vara lika
uttalad i delar av södra och mellersta Sverige som i norra delen av landet.
Utskottet föreslår således att det nya landsbygdsstödet skall gälla i
glesbygdsområden utan den begränsning i fråga om jordbruksföretag som anges i
propositionen. Ändringen bör enligt utskottet göras inom den anslagsram som
regeringen föreslagit. Yttrandet har tillförts en avvikande mening från
Socialdemokraterna.
Beträffande motion A46 (-) om skogsbruket erinrar jordbruksutskottet om att
riksdagen under föregående riksmöte fattade beslut om en skogspolitik (bet.
1992/93:JoU15) som innebär att det generella stödet till skogsbruket
avskaffades. Jordbruksutskottet hänvisar till de ställningstaganden som gjordes
i detta sammanhang och avstyrker för sin del motion A46 i den del som avser
stöd till primärproduktionen i skogsbruket.
Utskottet
Liksom när det gäller övriga typer av företagsstöd yrkar Socialdemokraterna
och Ny demokrati i sina resp. partimotioner A56 och A67 på avslag när det
gäller regeringens förslag till landsbygdsstöd. Som framgår av den tidigare
framställningen har partierna olika utgångspunkter för sina resp.
avslagsyrkanden. Socialdemokraterna har ett alternativt förslag om
företagsstöd, som i den tidigare framställningen avstyrkts av utskottet. Av
detta följer att utskottet avvisar motion A56 också i här föreliggande del.
Inte heller motion A67 får stöd i här behandlad del.
När det gäller den i motion A63 (s) befarade försämringen för länen i södra
Sverige genom landsbygdsstödets nivåindelning vill utskottet peka på att det
blir länsstyrelsernas sak att bedöma vilka geografiska områden som även
fortsättningsvis skall klassas som glesbygd. Dessa områden kommer att behålla
maximinivån 50 % även med den nya stödformen. Endast de områden som kommer att
omdefinieras från glesbygd till landsbygd får vidkännas en förändring i
regelsystemet, medan helt nya områden kan tillkomma för stöd genom att de
avgränsas som landsbygd. Utskottet har inhämtat att tillämpad praxis i södra
Sverige innebär att nivån på beviljat glesbygdsstöd vanligtvis varierar mellan
15 och 25 % och endast i enstaka undantagsfall ligger något högre. Den reella
skillnaden torde därmed enligt utskottets mening inte bli särskilt stor, varför
motionen avstyrks av utskottet.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrks motionerna A56 (s),
A63 (s) och A67 (nyd) i behandlade delar och tillstyrks att riksdagen godkänner
det som regeringen förordat om landsbygdsstöd i motsvarande del (propositionens
avsnitt 7.3).
Den större flexibilitet i glesbygdsstödet som efterlyses i motion Kr510
(s) för att gagna turismen i Dalsland anser utskottet tillgodosedd genom de i
propositionen lagda förslagen om landsbygdsstödet. Motionen bör därför avslås.
Arbetsmarknadsutskottet instämmer med jordbruksutskottet när det gäller
yrkandet i motion A46 (-) om skogsbruket och föreslår att motionen avslås.
Beträffande jordbruksföretagen gör arbetsmarknadsutskottet en annan
bedömning än jordbruksutskottet och delar därmed regeringens uppfattning. Även
om utskottet har förståelse för att det kan finnas behov av stöd till
jordbruksföretag i glesbygdsområden i hela landet finns det som utskottet ser
det inte skäl att för närvarande utvidga användningsområdet.
Landsbygdsstödet bör därför enligt arbetsmarknadsutskottets mening beviljas
jordbruksföretag i de län som tidigare omfattats av det särskilda
åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige, medan det i övriga delar av
landet endast skall kunna beviljas för kombinationsverksamhet till jordbruket.
Motionerna A49 och A66 avstyrks därmed.
Kommersiell service
Propositionen (s. 72--77)
Stöd till investeringar i glesbygdsbutiker kan för närvarande lämnas med
högst 50 % av investeringskostnaden. Mot bakgrund av lanthandelns betydelse och
de överlevnadsproblem som redovisas för branschen i olika rapporter föreslår
regeringen att investeringsstödet höjs till maximalt 85 % av kostnaden i de
fall en handlare i glesbygd påtvingas investeringar till följd av ändringar i
lagstiftning.
Dessutom föreslår regeringen att servicebidraget, som kan lämnas av
länsstyrelserna som en sista utväg att slå vakt om glesbygdsbutikerna, höjs
från maximalt 100 000 till 150 000 kr per år.
Vidare bedömer regeringen att ett samlat agerande av alla aktörer på lokal,
kommunal, regional och central nivå behövs för att lanthandeln skall kunna
bevaras och utvecklas.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
kommersiell service (propositionens avsnitt 7.4).
Motioner
Ny demokrati yrkar i sin partimotion A67 (yrk. 5) att riksdagen inte
godkänner det som regeringen förordar om kommersiell service.
Roland Larsson (c) föreslår i motion A439 att dagens olika former för stöd
till glesbygdsbutiker slås samman till en enda som baseras på omsättningen.
Hemsändningsstödet bör dock kvarstå oförändrat. En utredning där bl.a. handelns
organisationer finns representerade bör föregå ändringen.
Motion A424 av Stina Eliasson (c) rör investeringar i köldmedia vid
glesbygdsbutikerna med anledning av en ny lag fr.o.m. den 1 januari 1995. Ett
stort antal småbutiker kan enligt motionären inte avsätta de ekonomiska
resurserna. Stödnivån inom glesbygdsstödet bör därför höjas för detta ändamål,
förslagsvis för kalenderåret 1994.
Utskottet
Utskottet biträder regeringens uppfattning när det gäller inriktning och nivå
på stödet till kommersiell service. Motionerna A67 (nyd) och A439 (c)
avstyrks därför i denna del. Motion A424 (c) tillgodoses genom regeringens
förslag och kan därmed även den avslås.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
kommersiell service (propositionens avsnitt 7.4).
Samhällsservice m.m.
Propositionen (s. 78--80)
För att behålla och utveckla servicen på landsbygden behövs enligt
regeringens bedömning en effektiv sektorssamordning med möjligheter till lokala
anpassningar. Basservicen på landsbygden måste vara likvärdig med den i
tätorten, men bör kunna tillhandahållas i andra lokalt anpassade former.
Avsnittet behandlar frågor om lokal utbildning, kultur, tillgången till
samlingslokaler, samordnade servicelösningar, kommunikationer och modern
teleteknik. Glesbygdsmyndigheten kommer enligt propositionen att få i uppdrag
att kartlägga i vad mån länsstyrelserna utnyttjat sina möjligheter att med
medlen för regionala utvecklingsinsatser delfinansiera vissa initial- och
övergångskostnader för att åstadkomma alternativa lösningar när olika
myndigheter gör överväganden om indragningar av statlig service i glesbygd.
Regeringen aviserar också tillkallandet av en särskild utredare för att närmare
studera kostnadsrelationer för dem som måste använda bil för sina resor i
förhållande till dem som kan utnyttja kollektiva färdmedel.
Motioner
Bo Holmberg m.fl. (s) anser i motion A464 (yrk. 3) att det bör göras en
utvärdering från orter/myndigheter som under 1980-talet deltagit i arbetet med
samordning av offentlig service. Det är enligt motionärerna nu tid att lägga
fast riktlinjer så att inte service i onödan försvinner från glesbygden.
Göte Jonsson m.fl. (m) lyfter i motion A454 (yrk. 3) fram värdet av
flexibilitet och valfrihet på landsbygden och vikten av att fortsätta på den
inslagna vägen. Inom äldreomsorgen skulle en utvidgad rätt till valfrihet skapa
möjlighet att etablera små ålderdomshem eller att ordna hemtjänsten på ett
flexibelt sätt. Vidare erinrar motionärerna (yrk. 4) om att den nya tekniken
har öppnat nya vägar för arbete och sysselsättning på landsbygden. För att
underlätta utvecklingen krävs en ny syn i relationen arbetsgivare och
arbetstagare. En översyn av arbetsmarknadslagstiftningen bör därför göras i
syfte att underlätta och öka flexibiliteten för små, nystartade företag. Enligt
motionärerna (yrk. 5) är en förstärkning av telenätet på landsbygden samt ett
förbättrat vägnät och en översyn av hastighetsbestämmelserna andra åtgärder som
underlättar kommunikationer och kommersiell service.
Utskottet
Utskottet instämmer i betydelsen av samordning av offentlig service för
att möta landsbygdens behov. Den försöksverksamhet som initierades under
1980-talet och som motion A464 (s) refererar till har fortsatt i olika former,
bl.a. som medborgarkontor (propositionen s. 79). Regeringen föreslår i
proposition 1993/94:187 en femårig försöksverksamhet med sådana
medborgarkontor, där en utvärdering skall genomföras parallellt. Utskottet har
inhämtat att utvärderingen kommer att omfatta såväl nytillkomna kommuner som
ett antal av dem som deltagit i utvecklingsarbetet mer eller mindre från
början. Ungefär lika många glesbygdskommuner som större orter planeras ingå i
utvärderingen. Med det anförda är motion A464 tillgodosedd i denna del och bör
därför avslås i berörd del.
Utskottet har inget att invända mot de synpunkter på flexibilitet och
valfrihet på landsbygden som motion A454 (m) för fram, utan finner att de
ligger i linje med den förda politiken. Den begärda översynen av
arbetsmarknadslagstiftningen anser utskottet vara tillgodosedd genom det arbete
som bedrivs av 1992 års arbetsrättskommitté (A 1991:05) samt av den nyligen
tillsatta parlamentariska utredningen med uppdrag att se över
arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning (dir.
1993:132). Dessutom har riksdagen i december 1993 (prop. 1993/94:67, bet. AU4,
rskr. 103) fattat beslut om förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS) med
bl.a. det syfte motionären anger. Frågor om tele- och vägnätet har utskottet
behandlat tidigare under avsnittet om Kommunikationer och transporter och
finner att någon ytterligare åtgärd med anledning av motionen inte är
erforderlig.
Utskottet föreslår därmed att motion A454 (m) avslås i aktuella delar.
Företagsinriktade åtgärder
Allmän inriktning
Propositionen (s. 81--86)
Enligt propositionen har de nuvarande företagsinriktade åtgärderna i stort
sett fungerat väl. Som ett viktigt komplement till den "stora"
regionalpolitiken bör dessa åtgärder därför intensifieras i de
regionalpolitiskt prioriterade områdena.
Den djupa lågkonjunkturen har inneburit att företagens investeringar i
särskilt byggnader och maskiner har minskat kraftigt och därmed också nya
sysselsättningstillfällen. Syftet med nya kraftfulla regionalpolitiska åtgärder
är dels att åstadkomma regional utjämning mellan olika delar av Sverige och
inom länen, dels att ytterligare främja arbete och ekonomisk tillväxt i hela
landet.
Mot denna bakgrund bör ökad vikt läggas vid de utvecklingsinriktade
stödformerna, medan driftstöden bibehålls i stort sett i nuvarande omfattning.
Utskottet hänvisar till tidigare översikt över de nuvarande formerna för
företagsstöd.
Stödområden för företagsstöd, allmänna utgångspunkter
Propositionen (s. 86--90)
De delar av Sverige som har geografiska lägesnackdelar och andra långsiktiga
regionalpolitiska problem bör avgränsas i långsiktiga regionalpolitiska
stödområden. I dessa områden bör de mest kraftfulla regionalpolitiska
insatserna göras.
I regioner med omfattande problem i samband med strukturförändringar bör
åtgärder kunna vidtas för att stödja näringslivets omvandling och tillväxt.
Dessa regioner bör kunna inplaceras i tillfälliga stödområden. Beslut om en
inplacerings varaktighet bör även fortsättningsvis vara en uppgift för
regeringen. Som regel bör den högst uppgå till tre år.
Ytterligare företagsinriktade åtgärder bör emellertid kunna vidtas utanför
stödområdena i syfte att lösa inomregionala problem (dessa åtgärder tas upp i
avsnittet Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt
under budgetåret 1994/95).
Efter EES-avtalets ikraftträdande den 1 januari 1994 skall de flesta
regionalpolitiska företagsstöden anmälas till och godkännas av EFTA:s
övervakningsorgan ESA. Om något stöd strider mot artikel 61 i EES-avtalet får
denna stödåtgärd upphävas eller ändras.
I propositionen görs bedömningen att utlokaliseringen av privata
tjänsteföretag till stödjepunkter i anslutning till stödområdet har varit av så
begränsad omfattning att det inte längre är motiverat att lämna statligt stöd
för sådana åtgärder. En annan bakgrund är att det normalt skulle vara
nödvändigt att inhämta godkännande av EFTA:s övervakningsorgan i varje enskilt
ärende om stöd utanför stödområdena.
Motion
I motion A411 (yrk. 1) av Sinikka Bohlin m.fl. (s) begärs att nationella
ekonomiska ambitioner bör beaktas vid den framtida stödpolitikens geografiska
inriktning.
Utskottet
Det nu gällande systemet för stödområdesindelning lades fast av riksdagen
våren 1990 (prop. 1989/90:76, AU13, rskr. 346). Den tidigare gällande
stödområdesindelningen A, B och C ersattes då av två stödområden, 1 och 2. En
avsikt var att koncentrera företagsstödet till de områden som har de
långsiktigt svåraste problemen. Till grund för de förändringar som då
genomfördes låg kvantitativa och kvalitativa bedömningar av de regionala
problemens svårighetsgrad i olika områden. Strävan var också att skapa
sammanhängande stödområden och att undvika skarpa gränser mellan olika områden.
Eftersom den regionala problembilden vad gäller långsiktiga problem knappast
har förändrats sedan år 1990 har stödområdessystemet och stödområdena 1 och 2
förblivit oförändrade under de gångna åren.
Utskottet delar regeringens övergripande bedömning att systemet med de
företagsinriktade åtgärderna dels bör syfta till att åstadkomma regional
utjämning inom Sverige, dels till att ytterligare främja arbete och ekonomisk
tillväxt i hela landet. Vidare instämmer utskottet i att det nuvarande systemet
bör bibehållas i sina grunddrag, dvs. områden med geografiska lägesnackdelar
och andra långsiktiga problem bör även fortsättningsvis ingå i stödområden,
inom vilka de mest kraftfulla regionalpolitiska åtgärderna gäller. Vidare har
utskottet uppfattningen att inplacering i tillfälliga stödområden kan vara ett
verksamt medel när det gäller regioner eller områden som drabbas av mycket
omfattande strukturförändringar.
Utskottets nu redovisade ställningstaganden medför att något tillkännagivande
med anledning av motion A411 (yrk. 1) är obehövligt. Motion A411 (s) avstyrks
således i denna del.
EES-frågor
Sedan EES-avtalet har trätt i kraft den 1 januari 1994 gäller i Sverige samma
regler för statsstöd som finns i EG:s regelverk. Huvudregel är att stöd som
snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen inte är förenliga med
avtalet. Regionalpolitiskt företagsstöd kan ses som undantag från huvudregeln.
Som nämnts skall ESA bedöma om de svenska stöden överensstämmer med en av
grundprinciperna i EES-avtalet, nämligen att offentliga stöd inte får snedvrida
konkurrensen och handeln mellan avtalsparterna. Utskottet har därvid inhämtat
att regeringskansliet räknar med ett par månaders behandlingstid inom ESA för
att t.ex. godkänna en ny stödform inom regionalpolitiken. Under juni månad
väntar sig regeringskansliet att få ett svar från ESA såväl vad gäller de
befintliga stödformerna inom regionalpolitiken som de i propositionen
föreslagna förändringarna. Utskottet konstaterar att regeringen förutsätter att
såväl stödområdessystemet som de aktuella företagsstöden skall kunna behållas
med i stort sett samma inriktning som i dag. Utskottet hänvisar vidare till ett
senare avsnitt om regionalpolitiken i ett EU-perspektiv.
Utskottet noterar i detta sammanhang den osäkerhet som råder om den svenska
beslutsprocessen på detta område och ESA:s beslutsprocess och hur dessa båda
skall kunna samverka på ett effektivt sätt. Utskottet utgår från att
situationen kommer att klargöras efter en första inkörningsperiod.
Områden med långsiktiga regionalpolitiska problem och områden med
strukturomvandlingsproblem
Propositionen (s. 91--96)
Omfattningen av de nuvarande stödområdena 1 och 2 lades fast av riksdagen
våren 1990 (prop. 1989/90:76, bet. AU13, rskr. 346). I dessa stödområden bor ca
7 % av landets befolkning.
Den långsiktiga stödområdesindelningen bör enligt regeringen inte ändras för
ofta. Den bör ligga fast under en längre tid bl.a. för att underlätta
planeringen för företag och myndigheter. Eftersom den långsiktiga
regionalpolitiska problembilden i sina huvudddrag är oförändrad sedan riksdagen
senast fattade beslut, föreslås endast mindre justeringar.
Regeringens förslag innebär att det för regionalpolitiska företagsstöd och
nedsatta socialavgifter liksom tidigare skall finnas två långsiktiga
stödområden. Stödområde 1 bör utökas marginellt jämfört med det nuvarande,
medan stödområde 2 bör vara oförändrat, bortsett från de följdändringar som
följer av utökningen av stödområde 1. Till grund för förslaget ligger analyser
av de regionalpolitiska problemens svårighetsgrad i olika områden med
utgångspunkt i geografiskt betingade kriterier samt med hänsyn till den
långsiktiga problembilden. I nedanstående redovisning av hela stödområdeslistan
utmärks regeringens förslag till ändringar med kursiv stil.
Västerbottens län
Dorotea
Malå
Sorsele
Storuman
Vilhelmina
Åsele
Lycksele, del av (Björksele församling)
Jämtlands län
Bräcke, del av (Håsjö och Hällesjö församlingar)
Åre, del av (Kalls församling)
Berg
Härjedalen
Krokom, del av (Hotagen, Laxsjö, Föllinge, Offerdal och Alsen)
Ragunda
Strömsund
Västernorrlands län
Sollefteå, del av (Edsele, Junsele, Ramsele och Ådals-Lidens
församlingar)
Örnsköldsvik, del av (f.d. Solbergs kyrkobokföringsdistrikt)
Stödområde 2
Norrbottens län
Boden, del av (Edefors och Gunnarsbyn)
Piteå, del av (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)
Älvsbyn
Västerbottens län
Bjurholm
Lycksele (med undantag enligt ovan)
Norsjö
Skellefteå, del av (Fällfors, Jörn och Kalvträsk)
Vindeln
Jämtlands län
Bräcke (med undantag enligt ovan)
Åre (med undantag enligt ovan)
Västernorrlands län
Sollefteå (med undantag enligt ovan)
Sundsvall, del av (Holm och Liden)
Ånge
Örnsköldsvik, del av (Anundsjö, Björna, Skorped och Trehörningsjö) (med
undantag enligt ovan)
Gävleborgs län
Hofors
Ljusdal
Kopparbergs län
Avesta
Ludvika
Malung
Mora, del av (Venjan och Våmhus)
Orsa
Smedjebacken
Vansbro
Älvdalen
Omfattningen av stödområde 1 bygger främst på de geografiska
lägesnackdelarnas storlek, medan stödområde 2 fungerar dels som en övergångszon
från stödområde 1 till områden utanför stödområdena, dels som stödområde för
områden med andra långsiktiga regionalpolitiska problem. Regeringens analys har
visat att de förändringar som inträffat sedan år 1990 inte är så stora att de
motiverar någon förändring i stödområde 2, bortsett från följdändringarna på
grund av överflyttningen till stödområde 1. Förslaget innebär att den andel av
Sveriges befolkning som bor i stödområdena 1 och 2 fortfarande uppgår till ca 7
%.
Vidare kan förhöjt lokaliseringsbidrag lämnas i ett antal områden, vilka
ingår i det permanenta stödområdet 2. I Eda, Torsby, Årjängs, Hagfors,
Hällefors, Ljusnarsbergs, Vansbro, Malungs, Älvdalens, Smedjebackens, Ludvika,
Ånge, Bräcke, Åre och Norsjö kommuner, Edsele, Junsele, Ramsele och
Ådals-Lidens församlingar i Sollefteå kommun, Anundsjö, Björna, Skorpeds och
Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun, Fällfors, Jörns och
Kalvträsk församlingar i Skellefteå kommun samt Björksele församling i Lycksele
kommun kan för närvarande lokaliseringsbidrag lämnas med högst 35 % av
investering i byggnader och maskiner. Ansökan om stöd skall göras senast den 30
juni 1995.
Möjligheten till förhöjt lokaliseringsbidrag bör enligt regeringen även
fortsättningsvis kunna tillämpas om mycket omfattande strukturförändringar
inträffar.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som redovisats om avgränsning
av områden med geografiska lägesnackdelar och andra långsiktiga
regionalpolitiska problem (propositionens avsnitt 8.2.2).
Regioner som drabbas av omfattande regionalpolitiska problem i samband med
strukturförändringar skall kunna stödjas med regionalpolitiska åtgärder.
Kommuner eller delar av kommuner skall därför tillfälligt kunna placeras in i
stödområde. Lokaliseringsbidrag får i dessa områden lämnas med högst 20 % av
investeringar i byggnader och maskiner.
Det är en uppgift för regeringen att besluta om vilka områden m.m. som
tillfälligt skall placeras i stödområde. För närvarande omfattar dessa ca 5 %
av befolkningen.
Följande områden är för närvarande tillfälligt inplacerade i stödområde:
Valdemarsviks, Hultsfreds, Högsby, Vimmerby, Olofströms, Ronneby, Karlsborgs,
Kristinehamns, Storfors, Degerfors, Karlskoga, Hallstahammars, Bollnäs,
Nordanstigs, Ovanåkers, Söderhamns, Härnösands, Kramfors och Robertsfors
kommuner samt de delar av Örnsköldsviks och Skellefteå kommuner som inte ingår
i stödområde 2. Ansökan om stöd skall göras senast den 30 juni 1995.
Regeringen avser att efter ytterligare analys besluta om inplacering av flera
orter i tillfälliga stödområden.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som redovisats om avgränsning
av områden med strukturomvandlingsproblem (propositionens avsnitt 8.2.3).
Motioner
I motion A404 (yrk. 2) begär Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) att
beteckningen "stödområde", vilket enligt motionärerna har en defensiv och
negativ klang, ersätts med ordet "investeringsområde".
I motion A407 (yrk. 1) begär Birgit Henriksson (m) en översyn av
stödområdespolitiken eftersom nuvarande system skapar stora orättvisor.
Stödområdesindelningen tas upp i ett stort antal motioner med yrkanden om
stödområdesinplacering, ändring av placering av enskilda kommuner eller
kommundelar m.m. I nedanstående sammanställning redovisas de olika förslagen
läns- och kommunvis.
Älvsbyn A448 y 4 delvis av Bengt Hurtig (v) 1
Älvsbyn A59 av Leif Marklund m.fl. (s) 1
Boden, del av (Edefors A448 y 4 delvis av Bengt Hurtig (v) 1
och Gunnarsbyn),
Piteå, del av (Mark-
bygdens kyrkbokfö-
ringsdistr.)
JÄMTLANDS LÄN
Bräcke A47 delvis av Nils-Olof Gustafsson 1
och Margareta Winberg (s)
Östersund del av (Näs A47 delvis av Nils-Olof Gustafsson 1
och Häggenås), och Margareta Winberg (s)
Krokom del av (Näskott)
Östersund del av (Näs A45 delvis av Stina Eliasson (c) 1 el. tillf.
och Häggenås),
Krokom del av (Näskott)
Östersund och Krokom A51 av Ingrid Hemmingsson (m) 1 el. tillf.
delar av
Åre del av A45 delvis av Stina Eliasson (c) 1 el. tillf.
(Handöls by)
Åre del av (Åre) A47 delvis av Nils-Olof Gustafsson 1
och Margareta Winberg (s)
Åre del av A47 delvis av Nils-Olof Gustafsson 1
(Hallen och Marby) och Margareta Winberg (s)
GÄVLEBORGS LÄN
Ovanåker A442 y 3 delvis av Karin Starrin (c) tillf. (för-
längn.)
Ovanåker A458 y 7 av Lennart Rohdin (fp) permanent 2
Hudiksvall A442 y 4 av Karin Starrin (c) tillf.
Nordanstig, Söderhamn A442 y 3 delvis av Karin Starrin (c) tillf. (för-
och Bollnäs längn.)
KOPPARBERGS LÄN
Avesta A440 y 1 av Bengt-Ola Ryttar och 1
Iréne Vestlund (s)
Gagnef, del av A440 y 2 av Bengt-Ola Ryttar och 2
(Mockfjärd och Floda) Iréne Vestlund (s)
VÄSTMANLANDS LÄN
Köping, Arboga, A406 av Birger Andersson och tillf.
Kungsör Hugo Bergdahl (c, fp)
Köping, Arboga, A407 y 2 av Birgit Henriksson (m) tillf.
Kungsör
Köping, Arboga, A457 y 2 delvis av Lena stödområde
Kungsör Hjelm-Wallén m.fl. (s)
Fagersta, Hallsta- A457 y 2 delvis av Lena höjd
hammar, Skinnskatte- Hjelm-Wallén m.fl. (s) stödnivå
berg och Norberg
ÖREBRO LÄN
Ljusnarsberg, Hälle- A413 y 8 av Håkan Strömberg m.fl. (s) 1 resp. 2
fors resp. Karlskoga,
Degerfors, Laxå,
Askersund
Ljusnarsberg, Hälle- A54 y 6 av Håkan Strömberg m.fl. (s) 1 resp. 2
fors resp. Karlskoga,
Degerfors, Askersund,
Lindesberg del av
(Guldsmedshyttan och
Ramsberg)
VÄRMLANDS LÄN
Kristinehamn, Storfors A52 y 2 delvis av Lisbeth Staaf- permanent
Igelström m.fl. (s)
Munkfors A52 y 2 delvis av Lisbeth Staaf- 1
Igelström m.fl. (s)
ÄLVSBORGS LÄN
Fyrstadsregionen A57 y 20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) tillf.
KALMAR LÄN
Västervik A434 av Agne Hansson m.fl. tillf.
(c, s, m, fp, kds, nyd)
JÖNKÖPINGS LÄN
Vetlanda A404 y 1 av Catarina Rönnung och tillf.
Åke Gustavsson (s)
Vetlanda A420 y 1 av Rune Backlund (c) tillf.
ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Ydre och Kinda A438 av Roland Larsson (c) tillf.
___________________________________________________________________________
Utskottet
Utskottet tar först upp förslaget i motion A404 (yrk. 2) angående ändrad
beteckning på stödområde. Utskottet har vid flera tillfällen tidigare
avstyrkt likartade yrkanden, senast i det av riksdagen godkända betänkandet
1992/93:AU13. Utskottet kan inte heller nu finna tillräckliga skäl för att
ändra beteckningen på stödområde. Motionen avstyrks därför i aktuell del.
Utskottet tar vidare i detta sammanhang upp kravet i motion A407 (yrk. 1) på
en översyn av stödområdespolitiken. Enligt utskottets sätt att se är den
föreliggande propositionen resultat av noggranna överväganden beträffande
behovet av förändringar i stödområdespolitiken. Utskottet kan inte hålla med
motionären om att det i detta läge finns behov av någon ytterligare översyn.
Därmed avstyrks motion A407 i denna del.
Som framgått av föregående avsnitt delar utskottet regeringens bedömning
att det nuvarande stödområdessystemet bör bibehållas i sina grunddrag, dvs.
områden med geografiska lägesnackdelar eller andra långsiktiga problem bör ingå
i permanent stödområde.
Utskottet vill betona att indelningen i stödområdena 1 och 2 måste präglas av
långsiktighet för att företag, myndigheter och enskilda skall kunna planera för
framtiden. Stödområde 1 bör karaktäriseras av långsiktiga problem såsom
avstånd, klimatförhållanden, gleshet och dylika faktorer. Stödområde 2 kan ha
samma långsiktiga problem men i något mindre omfattning. Båda stödområdena har
under lång tid kännetecknats av att de haft en betydande nettoutflyttning av
främst yngre personer.
Stödområde 2 kan med utskottets sätt att se fungera som en buffertzon mellan
stödområde 1 och områden utan större geografiska lägesnackdelar. Man bör
eftersträva en mjuk övergång i stödområdeshänseende från de mest utsatta
områdena till områden utan speciella problem. Bland annat bör man undvika
sådana lösningar som innebär att en stödområdesgräns kommer att utgöra en
skarp skiljelinje i fråga om möjligheterna till stöd på vardera sidan om
gränsen. Sådana lösningar kan enligt utskottets bedömning medföra risker för
konkurrenssnedvridning och en samhällsekonomiskt ofördelaktig anpasslighet
från företag och kreditinstitut. Emellertid kan också andra långsiktiga
regionalpolitiska problem än lägesnackdelar, t.ex. halvpermanenta
strukturproblem, medföra att området inplaceras i stödområde 2.
Regeringen har nyligen genomfört analyser av problemens svårighetsgrad i
olika områden och föreslår mot bakgrund av den analysen en utökning av
stödområde 1 med följande områden: Edsele, Junsele, Ramsele och Ådals-Lidens
församlingar i Sollefteå kommun, f.d. Solbergs kyrkobokföringsdistrikt i
Örnsköldsviks kommun, Håsjö och Hällesjö församlingar i Bräcke kommun, Kalls
församling i Åre kommun samt Björksele församling i Lycksele kommun.
Beträffande stödområde 2 föreslår regeringen inga förändringar utöver vad som
följer av utökningen av stödområde 1.
Utskottet ansluter sig i huvudsak till regeringens förslag vad gäller
stödområdesindelningen. Utskottet har dock vid sina överväganden funnit att
ytterligare några områden bör ingå i stödområdet, vilket redovisas nedan.
Oavsett lägesnackdelar anser utskottet i likhet med regeringen att omfattande
regionalpolitiska problem i samband med strukturförändringar i en region skall
kunna leda till en tillfällig inplacering i stödområde. Det är en viktig
uppgift för regionalpolitiken att inom ramen för de regler och resurser som
finns överbrygga sådana strukturomvandlingsproblem och få till stånd en positiv
utveckling i dessa områden. Utskottet noterar att regeringen avser att efter
ytterligare analys inplacera flera orter i tillfälligt stödområde.
Varaktigheten av en sådan inplacering bör enligt propositionen uppgå till högst
tre år. Utskottet instämmer helt i att problemen bör analyseras på nytt efter
tre år.
I det nuvarande arbetsmarknadsläget med en hög arbetslöshet över hela landet
kan det vara svårt att urskilja vad som är mer tillfälliga resp. mer permanenta
strukturproblem. Utskottet vill därför erinra om att indelningen i permanenta
och tillfälliga stödområden bara är en del inom en politik med inriktning på
tillväxt och på utveckling av näringslivet i hela Sverige. Som utskottet har
tagit upp i det föregående måste den regionala aspekten integreras inom alla
sektorer och politikområden. Utskottet kommer senare att behandla vissa
extraordinära tillväxtfrämjande insatser, bl.a. ett tillfälligt
småföretagsstöd, som enligt propositionen (avsnitt 12) skall fördelas över hela
landet med utgångspunkt från såväl arbetslöshetssituationen som den regionala
problembilden.
Utskottet vill vidare erinra om möjligheten inom stödområde 2 att vid
omfattande strukturförändringar under en begränsad tid bevilja högre
lokaliseringsbidrag än normalt för stödområde 2.
Utskottet kommer i det följande att ta upp de tillkommande önskemål om
stödområdesinplacering som har förordats i motionerna. Motionärernas namn
framgår av motionssammanställningen tidigare i detta avsnitt.
Beträffande motionsönskemål om inplacering av Älvsbyn i stödområde 1 har
utskottet redovisat sin uppfattning flera gånger tidigare, bl.a. i betänkande
1989/90:AU13 s. 223. Utskottet anförde följande.
I fråga om Älvsbyns kommun innebär regeringens förslag att kommunen delvis
skulle gränsa mot kommuner ingående i stödområde 1. Detta är otvivelaktigt till
nackdel för kommunen, något som påtalats i motioner. Utskottet vill med
anledning därav erinra om möjligheten att tillfälligt höja den maximala andelen
lokaliseringsbidrag i kommuner eller delar av kommuner som tillhör stödområde
2. -- -- --
Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga
men vill tillägga följande.
Sysselsättningsgraden år 1991 upgick till 73,5 % i Älvsbyn mot 77,8 % i
riket och arbetslösheten låg på 12,14 % år 1993 mot 8,43 % i riket (andel av
befolkningen 16--64 år). Mot denna bakgrund vill utskottet peka på att även
andra tillfälliga åtgärder än tillfällig höjning av lokaliseringsbidraget måste
övervägas för att nå en tillfredsställande lösning. Vad utskottet anfört med
anledning av dels propositionen, dels motionerna A59 (s) och A448 (v) i aktuell
del bör ges regeringen till känna.
Angående kravet i motion A448 på inplacering av delar av Boden och Piteå i
stödområde 1 vill utskottet hänvisa till sina synpunkter i det föregående på
behovet av en mjuk övergång i stödområdeshänseende från de områden som har de
allra största lägesnackdelarna till områden som har något bättre
förutsättningar. Det mest kraftfulla stödet måste förbehållas de mest utsatta
områdena. Motsvarande argument gäller också förslag i motionerna A440 angående
Avesta samt A52 angående Munkfors. Därmed avstyrks motionerna A440 (s),
A448 (v) och A52 (s) i aktuella delar. Utskottet föreslår att propositionen
godkänns i motsvarande del.
Inplacering av Bräcke kommun i stödområde 1 begärs i motion A47. Enligt
utskottets uppfattning är regeringens förslag om att Håsjö och Hällesjö
församlingar i Bräcke kommun inplaceras i stödområde 1 väl avvägt. Därmed
avstyrker utskottet motion A47 (s) i denna del och tillstyrker att
propositionen godkänns i motsvarande del.
Delar av Östersund och Krokoms kommuner har föreslagits för inplacering i
stödområde 1 eller alternativt i tillfälligt stödområde. Dessa delar är Näs
och Häggenås församlingar i Östersunds kommun samt Näskotts församling i
Krokoms kommun.
Östersunds kommun ingår i dag inte i något stödområde alls trots att
Östersund i vissa delar gränsar till stödområde 1, nämligen Bergs, Ragunda och
Strömsunds kommuner. I övrigt gränsar Östersund till största delen mot
stödområde 2. Församlingarna Näs, Häggenås och Näskott vilka inte ingår i
stödområdet har samtliga gränser mot stödområde 1. Utskottet har tagit intryck
av information om de relativa konkurrensnackdelar som företag i t.ex. Näs
församling har i förhållande till företag i Bergs kommun i stödområde 1 ett par
kilometer bort. Detta föranleder utskottet till bedömningen att i detta fall
utgör gränsen en alltför skarp skiljelinje mellan i övrigt likartade
förhållanden och företag. Som utskottet har uttalat ovan bör detta undvikas.
Liknande exempel kan ges från Häggenås församling resp. Näskotts församling.
Enligt utskottets mening bör stödområdesinplaceringen i de nämnda fallen dels
syfta till en icke konkurrenssnedvridande stödområdesindelning, dels en så mjuk
övergång som möjligt mellan stödområdena 1 och 2 samt områden utanför
stödområdet. Näs och Häggenås församlingar i Östersunds kommun liksom Näskott
församling i Krokoms kommun bör därför inplaceras i stödområde 2. Vad utskottet
anfört med anledning av dels propositionen, dels motionerna A45 (c), A47 (s) i
motsvarande del och A51 (m) bör ges regeringen till känna.
Vidare har Åre församling resp. Handöls by i Åre församling föreslagits
för placering i stödområde 1.
Åre kommun ligger för närvarande helt i stödområde 2. Utskottet har
förståelse för problemen i fjällbyarna i Åre församling. Utskottet vill ändå --
med tanke på betydelsen av turistorterna Åre och Duved i församlingen -- påstå
att läget i församlingen inte går att jämföra med t.ex. Kalls församling, som
ju enligt regeringens förslag placeras i stödområde 1. Utskottet vill också
peka på att Åre kommun tillhör de kommuner som kan tillämpa förhöjt
lokaliseringsbidrag upp till högst 35 %. Utskottet har inhämtat att det
förhöjda lokaliseringsbidraget också tillämpas i praktiken, dvs. vad gäller
lokaliseringsbidrag likställs förhållandena med stödområde 1. Inom
turistnäringen tillämpas nedsatta socialavgifter inom denna del av stödområde 2
(se vidare avsnittet Nedsatta socialavgifter) medan tillverkningsindustrin inte
har denna fördel. Trots de relativa nackdelarna för tillverkningsföretagen i
Åre församling kan utskottet -- med hänsyn till de goda förutsättningarna för
turismen och möjligheterna till utveckling med turistorterna som "draghjälp" --
inte stödja förslagen i motionerna A45 (c) och A47 (s). De avstyrks således i
motsvarande del. Regeringens förslag bör godkännas.
Inte heller biträder utskottet motionskrav om inplacering av Hallen och
Marby församlingar i Åre kommun i stödområde 1. Enligt utskottets uppfattning
är det naturligt att dessa församlingar är inplacerade i stödområde 2 med
hänsyn till önskemålen om en mjuk övergång från området utanför stödområdet
(Östersund och Krokoms södra församlingar) till stödområde 1 (Bergs kommun).
Motion A47 avstyrks därmed i motsvarande del. Regeringens förslag bör
godkännas.
I två motioner, A442 och A458, begärs att Ovanåkers kommun inplaceras i
stödområde 2 resp. att den nuvarande tillfälliga inplaceringen förlängs. Som
utskottet tagit upp tidigare bör en inplacering som regel uppgå till högst tre
år. Nuvarande tillfälliga stödområden är gällande till sista juni 1995.
Utskottet är av den bestämda uppfattningen att en förlängning av tillfälliga
stödområden inte bör ske utan den analys som regeringen förutskickar. Utskottet
har inte heller övertygats om riktigheten av en permanent inplacering i
stödområde 2. Med det anförda avstyrker utskottet motsvarande förslag i
motionerna A442 (c) samt A458 (fp) och tillstyrker ett godkännande av
regeringens förslag.
I motion A442 har vidare yrkats att den tillfälliga inplaceringen av
Nordanstig, Söderhamn och Bollnäs förlängs. I motion A52 föreslås att
Kristinehamn och Storfors, som för närvarande är tillfälligt inplacerade i
stödområde, permanent införlivas med stödområdet. Förslagen i motionerna A52
(s) och A442 (c) avstyrks med samma argument som ovan. Regeringens förslag bör
godkännas.
Ytterligare önskemål gäller inplacering av områden utanför stödområdet i
stödområde 2 eller i tillfälligt stödområde. I motion A442 begärs att
Hudiksvall inplaceras i tillfälligt stödområde och i motion A440 att
Mockfjärds och Floda församlingar i Gagnef placeras i stödområde 2. I
motionerna A406, A407 och A457 läggs förslag angående Köping, Arboga och
Kungsör, i motion A57 av Vänsterpartiet angående Fyrstadsregionen, i A434
angående Västervik, i motionerna A404 och A420 angående Vetlanda samt i
motion A438 angående Ydre och Kinda.
Utskottet har i början av detta avsnitt berört regeringens roll i samband med
tillfällig inplacering i stödområde samt regeringens avsikt att efter
ytterligare analys inplacera flera orter. Utskottet utgår från att denna
ytterligare analys samt de allmänna synpunkter som framförts ovan resulterar i
väl avvägda tillfälliga stödområden. En permanent inplacering i stödområde 2 är
enligt utskottets mening inte aktuell enligt de kriterier som redovisats ovan.
Därmed anser utskottet att motionerna A57 (v), A404 (s), A406 (c, fp), A407
(m), A420 (c), A434 (c, s, m, fp, kds, nyd), A438 (c), A440 (s), A442 (c) och
A457 (s) bör avslås i aktuella delar och propositionen godkännas i motsvarande
del.
I motion A457 begärs en höjd stödnivå i Fagersta, Hallstahammar,
Skinnskatteberg och Norberg. Som redovisats tidigare är Fagersta, Norberg och
Skinnskatteberg inplacerade i stödområde 2 medan Hallstahammar är tillfälligt
inplacerad i stödområde. I motionerna A54 och A413 yrkas på inplacering i
högre stödområde i Ljusnarsberg, Hällefors, Karlskoga, Degerfors, Laxå,
Askersund samt Guldsmedshyttan och Ramsberg inom Lindesberg. Ljusnarsberg och
Hällefors är för närvarande inplacerade i stödområde 2. Därutöver ingår dessa
kommuner bland de vars företag länsstyrelsen har möjlighet att bevilja
lokaliseringsbidrag med högst 35 % av utgifterna för en investering avseende
byggnader, maskiner m.m. I detta avseende kan företag i dessa kommuner beviljas
bidrag som inom stödområde 1. För övriga nämnda områden gäller motionsförslagen
en permanent inplacering i stödområde 2.
Utskottet erinrar om sin ovan redovisade uppfattning om grunderna för de
prioriteringar som gjorts. Därutöver finns möjligheten inom stödområde 2 att
vid omfattande strukturförändringar under en begränsad tid bevilja högre bidrag
än normalt. Av de båda senare motionerna framgår att faktorer bakom
stödområdesönskemålen är bl.a. behovet av förnyelse och utveckling av
näringsliv och arbetskraft. Utskottet anser att dessa argument illustrerar vad
som ovan anförts om att regionalpolitiken inte kan ses isolerat från andra
sektorer och politikområden. Arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och
näringspolitik måste tas in i bilden. Med hänvisning till vad som anförts
avstyrker utskottet motionerna A54 (s), A413 (s) och A457 (s) i aktuella delar,
samtidigt som utskottet föreslår att propositionen godkänns i motsvarande del.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen -- i den
mån frågan inte behandlats tidigare -- godkänner vad regeringen förordat om
avgränsning av permanenta och tillfälliga stödområden m.m.
(propositionsavsnitten 8.2.2 och 8.2.3).
Olika former av företagsstöd, inledning
Propositionen (s. 96--104)
Enligt propositionen är det viktigt att företagsstöden fortlöpande analyseras
och utvärderas. I propositionen redovisas utfallet av den nuvarande
verksamheten. Enligt regeringens bedömning har stöden varit av stor betydelse
för att stärka näringslivet och skapa arbetstillfällen i regionalpolitiskt
utsatta regioner. Villkoret om könskvotering av nytillkommande arbetsplatser
har dock inte uppfyllts. Vidare har utvärderingsarbetet visat att det finns
behov av bättre samordning av stöden.
Motion
Sten Svensson (m) anser i motion A50 (yrk. 1) att utvärdering av
företagsstöden är angelägen. Det är viktigt att få en helhetssyn och en
samordning av de olika stöden. Dessa bör särskilt analyseras ur kostnads- och
konkurrenssynpunkt.
Utskottet
Behovet av utvärdering av de regionalpolitiska företagsstöden är en
självklarhet enligt utskottets uppfattning. Det är helt nödvändigt att se på
effekterna av olika åtgärder och stödformer för att i nästa steg anpassa de
olika åtgärderna, så att de så effektivt som möjligt skall leda till målen.
Enligt utskottets uppfattning är de i propositionen redovisade utvärderingarna
till fyllest. Frågan om utvärdering av företagsstöden i förhållande till andra
statliga stöd behandlas i det följande (avsnittet Samordning av företagsstöd).
Med det anförda avstyrker utskottet motion A50 (m) i aktuell del.
Stödberättigad verksamhet
Propositionen (s. 106--107)
Principerna för vad som skall vara stödberättigad verksamhet bör vara
oförändrade enligt regeringen. Endast i undantagsfall bör stöd kunna lämnas
till verksamheter som inte bedriver konkurrensutsatt verksamhet på
marknadsmässiga villkor. I förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt stöd
räknas upp alla de olika typer av verksamheter som stöd kan lämnas till. Enligt
propositionen skall det fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att
närmare bestämma vad som är stödberättigad verksamhet. Hänsyn måste därvid tas
till EES-avtalets statsstödsregler.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som redovisats om
stödberättigad verksamhet (propositionens avsnitt 8.4.3).
Motioner
Socialdemokraterna yrkar i motion A56 (yrk. 2 delvis) avslag på regeringens
förslag om stödberättigad verksamhet. Som sammanfattats i det föregående
har Socialdemokraterna ett alternativt förslag om företagsstöd. Stödberättigad
verksamhet inom stödområden och glesbygd bör emellertid vara samma verksamheter
som nu.
Utskottet
Som utskottet gått in på i avsnittet Stödformer innebär såväl propositionen
som s-modellen att samma verksamheter som nu bör kunna få stöd. I s-modellen
kan dock en utvidgning tänkas genom formuleringen att även andra delar av
företagens organisation och ekonomi bör kunna få stöd. Utskottet anser för sin
del att det är ändamålsenligt att regeringen lägger fast de regler som behövs i
frågan om vad som är stödberättigad verksamhet. I den mån Socialdemokraterna
tänker sig att länsstyrelserna bör kunna kunna utvidga ramarna ställer sig
utskottet avvisande till en sådan lösning.
Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå motion A56 (s) i denna del och
godkänna det som regeringen anfört om stödberättigad verksamhet (propositionens
avsnitt 8.4.3).
Lokaliseringsstöd
Propositionen (s. 107--112)
Lokaliseringsbidrag lämnas i samband med investeringar i byggnader, maskiner
m.m. Enligt propositionen bör reglerna vara oförändrade vad gäller den maximala
andelen lokaliseringsbidrag av en investering, dvs. i normalfallet högst 35 %
i stödområde 1 och högst 20 % i stödområde 2 och i tillfälliga stödområden.
För att få stöd måste en verksamhet uppfylla bl.a. följande villkor.
Tillfredsställande lönsamhet och varaktig sysselsättning för de anställda.
Minst 40 % av arbetsplatserna förbehålls vartdera könet. Undantag kan medges.
Lön och anställningsförmåner enligt tillämpligt kollektivavtal.
Stödmottagaren måste ha auktoriserad eller godkänd revisor.
Stöd får inte lämnas med högre belopp än vad som behövs för att investeringen
skall komma till stånd. NUTEK:s förslag att bidrag skall kunna lämnas utan att
antalet arbetstillfällen ökar är alltför omfattande för att genomföras enligt
regeringen.
Lokaliseringsbidrag skall även kunna lämnas till tjänsteföretag utan direkt
koppling till en investering. Storleken på ett lokaliseringsbidrag skall i
dessa fall vara högst 250 000 kr per nytillkommande årsarbetskraft i stödområde
1 och högst 150 000 kr i stödområde 2 och i tillfälliga stödområden. Vid stöd
till tjänsteföretag skall lokaliseringslån fortsättningsvis kunna lämnas även
till rörelsekapital.
Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd
(propositionen avsnitt 8.4.4).
Motioner
Socialdemokraterna yrkar i motion A56 (yrk. 2 delvis) avslag på regeringens
förslag om lokaliseringsstöd. Som sammanfattats i det föregående har
Socialdemokraterna ett alternativt förslag om företagsstöd. Stöd skall kunna
ges när verksamheten kan bedömas få en tillfredsställande lönsamhet och ge de
anställda varaktig sysselsättning. Anställningsförmånerna bör ligga på
kollektivavtalsnivå. Det bör inte längre krävas att varje enskild investering
genast ger en sysselsättningsökning. Könskvoteringsregeln bibehålls.
Konkurrensneutralitet måste iakttas. Stöd i form av lokaliseringsstöd,
utvecklingsbidrag osv. avgörs beroende på företagets behov. Socialdemokraterna
ansluter sig till regeringens förslag angående maximala stödnivåer.
I motion A430 (yrk. 2) av Oskar Lindkvist m.fl. (s) framhålls att det inte är
försvarbart att använda statliga medel för att flytta arbetslösheten från en
annan del av landet till Stockholm. Det ekonomiska stödet för att flytta ut
tjänsteföretag från Stockholm bör enligt motionärerna avskaffas.
Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) begär i motion A414 (yrk. 2) att lån
och bidrag till turistanläggningar skall kunna utgå -- förutom inom
stödområdena som i dag -- också inom tillfälligt stödområde.
Utskottet
När det gäller Socialdemokraternas modell för företagsstöd i motion A56
finns många likheter med propositionen vad gäller regelverket kring
lokaliseringsstödet. En skillnad är dock att propositionen normalt förutsätter
att lokaliseringsstödet ger en sysselsättningsökning, medan detta inte är
fallet i s-modellen. Utskottet ansluter sig i denna fråga till regeringens
uppfattning att ett totalt borttagande av kravet på sysselsättningsökning kan
visa sig vara alltför resurskrävande inom de ekonomiska ramar som nu är
aktuella. Även denna fråga bör ingå i den av regeringen aviserade utredningen
eller utvärderingsverksamheten.
Till skillnad från motionärerna bakom motion A430 anser utskottet att de mest
utsatta områdena måste kunna prioriteras. Områden med långsiktiga problem eller
områden med stora problem till följd av strukturförändringar bör kunna få
möjlighet till den extra stimulans som regeringens förslag om stöd vid
flyttning av tjänsteföretag innebär. Utskottet ansluter sig därvid till
regeringens förslag om lokaliseringsbidrag på 250 000 kr per nytillkommande
årsarbetskraft i stödområde 1 resp. 150 000 kr i stödområde 2. Utskottet vill i
detta sammanhang även hänvisa till den följande framställningen beträffande
avsnittet Storstadsregionernas utveckling.
Utskottet vill vidare erinra om att bakgrunden till nuvarande ordning att
lokaliseringsstöd inte utgår till turistanläggningar i tillfälliga stödområden
är att turismen generellt sett har en större betydelse för de områden som är
mest avlägsna och har de största långsiktiga problemen (prop. 1981/82:113, bet.
AU23, rskr. 388). Utskottet uttalade då att en mera omfattande regionalpolitisk
satsning på turismen skulle kunna försämra förutsättningarna att bygga ut
verksamheten i de nyss nämnda områdena. Med hänvisning till vad utskottet nyss
sagt om stödberättigad verksamhet är utskottet av en annan uppfattning än
motionärerna bakom motion A414.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna A56 (s),
A414 (c) och A430 (s) i aktuella delar samt föreslår riksdagen att godkänna det
som regeringen förordar om lokaliseringsstöd (propositionen avsnitt 8.4.4).
Utvecklingsbidrag
Propositionen (s. 112--115)
Stöd till investeringar i produktutveckling, marknadsföring m.m. skall kunna
lämnas i form av utvecklingsbidrag. Den maximala andelen utvecklingsbidrag
skall även fortsättningsvis vara 50 %. Som högst skall 35 resp. 20 % av
utvecklingsbidraget kunna lämnas som direkt bidrag i stödområde 1 resp. 2.
Återstående andel av utvecklingsbidraget skall antingen kunna lämnas i form av
ett lån, vars återbetalning är beroende av investeringens framtida lönsamhet,
eller i form av ett bidrag förenat med att staten förbehåller sig en del av
investeringens avkastning. Den tidigare högsta beloppsgränsen på 500 000 kr bör
slopas.
Regeringen informerar vidare att man avser låta länsstyrelserna besluta om
utvecklingsbidrag där motsvarande investeringar uppgår till högst 2 miljoner
kronor.
Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om utvecklingsbidrag
(propositionen avsnitt 8.4.5).
Motioner
Socialdemokraterna yrkar i motion A56 (yrk. 2 delvis) avslag på regeringens
förslag om utvecklingsbidrag. Som sammanfattats i det föregående har
Socialdemokraterna ett alternativt förslag om företagsstöd. Enligt motionen bör
stöd ges till investeringar, anställning av välutbildad arbetskraft,
produktutveckling eller marknadsföring beroende på företagets behov. Stödformen
avgörs från fall till fall. Socialdemokraterna ansluter sig till regeringens
förslag angående maximala stödnivåer.
Utskottet
I avsnittet Stödformerna har utskottet ställt s-modellen mot propositionen
och efter överväganden avstyrkt det socialdemokratiska förslaget i motion A56.
Av detta följer att utskottet avstyrker denna motion även i här föreliggande
del och föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
utvecklingsbidrag (propositionen avsnitt 8.4.5).
Sysselsättningsbidrag
Propositionen (s. 116--117)
Sysselsättningsbidraget skall höjas i stödområde 1 till 250 000 kr och i
stödområde 2 till 150 000 kr per ny årsarbetskraft.
Att utforma närmare föreskrifter för sysselsättningsbidraget skall
fortsättningsvis helt vara en uppgift för regeringen. Som villkor för
sysselsättningsbidraget gäller, liksom för lokaliseringsstödet, att minst 40 %
av de nytillkomna arbetstillfällena skall tillfalla vardera könet.
Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om
sysselsättningsbidrag (propositionen avsnitt 8.4.6).
Motioner
Socialdemokraterna yrkar i motion A56 (yrk. 2 delvis) avslag på regeringens
förslag om sysselsättningsbidrag. Som sammanfattats i det föregående har
Socialdemokraterna ett alternativt förslag om företagsstöd. Enligt motionen bör
stöd ges till investeringar, anställning av välutbildad arbetskraft,
produktutveckling osv. beroende på företagets behov. Stödformen avgörs från
fall till fall. Socialdemokraterna ansluter sig till regeringens förslag
angående maximala stödnivåer.
Ny demokrati anser i motion A67 (yrk. 6) att regeringens förslag om
sysselsättningsbidrag inte bör godkännas. Bidraget bör inte höjas på det
angivna sättet och anslaget, till vilket Ny demokrati återkommer, bör därför
inte höjas under nästa budgetår.
Utskottet
Utskottet har i avsnittet om stödformerna ställt s-modellen mot propositionen
och efter överväganden avstyrkt det socialdemokratiska förslaget i motion A56.
Som en konsekvens därav bör även s-förslaget i denna del avseende
sysselsättningsbidrag avvisas.
Utskottet har en annan upppfattning än Ny demokrati om
sysselsättningsbidragets storlek. Härav följer att motion A67 även vad gäller
yrkande 6 bör avslås.
Utskottet avstyrker motionerna A56 (s) och A67 (nyd) i behandlade delar och
tillstyrker ett godkännande av det som regeringen förordar om
sysselsättningsbidrag (propositionen avsnitt 8.4.6).
Lån till privata regionala investmentbolag
Propositionen (s. 118--120)
Stödformen lån till privata regionala investmentbolag vilken infördes år
1982 skall finnas kvar utan några större förändringar i regelverket. Syftet med
stödet är att främja en expansion av små och medelstora företag inom
stödområdena dels genom att öka tillgången på riskvilligt kapital, dels genom
att tillföra företagen visst ledningskunnande. Det bör vara regeringens uppgift
att utforma de närmare bestämmelserna.
Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om lån till privata
regionala investmentbolag (propositionen avsnitt 8.4.7).
Utskottet
Utskottet har intet att erinra mot regeringens förslag. Utskottet föreslår
att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om lån till privata
regionala investmentbolag (propositionen avsnitt 8.4.7).
Handläggningsfrågor
Propositionen (s. 120--123)
Regeringen föreslår att handläggnings- och beslutsordning för
regionalpolitiska företagsstöd fortsättningsvis helt skall utformas av
regeringen. Detta gäller även den investeringsstorlek, vid vilken beslut fattas
på regional nivå. Enligt regeringens bedömning bör länsstyrelsens
beslutanderätt i ärenden om lokaliseringsstöd även fortsättningsvis omfatta
ärenden med ett totalt kapitalbehov av högst 20 miljoner kronor. Under
budgetåret 1992/93 svarade länsstyrelserna för 84 % av besluten i fråga om
lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Regeringen avser senare att besluta om
hur handläggnings- och beslutsordningen i detalj skall utformas.
Ytterligare vikt bör läggas vid uppföljning av enskilda stödärenden. NUTEK
har bl.a. uppgiften att svara för utvärdering av de regionalpolitiska
företagsstöden.
Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om
handläggningsfrågor (propositionen avsnitt 8.4.8).
Motioner
Socialdemokraterna yrkar i motion A56 (yrk. 3 delvis) avslag på regeringens
förslag om handläggningsfrågor. I motionen redovisas ett alternativt förslag
till handläggning av företagsstöd vilken innebär följande. Länsstyrelserna bör
i princip fatta alla beslut om regionalpolitiska företagsstöd inom det egna
länet. Mycket stora investeringar eller principiellt nya ärenden bör beslutas
av NUTEK eller i undantagsfall av regeringen. Kommunernas, länsstyrelsernas,
NUTEK:s och regeringens roll konkretiseras i motionen. Förslaget förutsätter
att länsstyrelserna får möjlighet att öka sina personalresurser. Regeringen bör
enligt motionärerna bemyndigas att utfärda nödvändiga föreskrifter till denna
handläggningsordning.
Viola Furubjelke m.fl. (s) förordar i motion A428 (yrk. 1) en
handläggningsordning som innebär decentralisering av beslut om företagsstöd
till kommuner när det gäller mindre investeringsärenden. Kommunen bör själv ha
beslutsrätt beträffande investeringar under 500 000 kr. Företagsstödet skall
även komma småföretagen till del enligt motionärerna.
Sinikka Bohlin m.fl. (s) förordar i motion A411 (yrk. 2) att en
försöksverksamhet startas i en större region omfattande två län, Kopparbergs
och Gävleborgs, med en samlad hantering av allt regionalt stöd.
Utskottet
Det är enligt utskottets uppfattning rimligt att det bör ankomma på
regeringen att utforma en handläggnings- och beslutsordning för de aktuella
stöden. Socialdemokraternas avslagsyrkande i motion A56 avser endast
handläggningsordningen vad gäller regeringens regionalpolitiska företagsstöd;
regeringens beslutanderätt sätts ju inte i fråga när det gäller den egna
företagsstödsmodellen. Yrkandet får således inte stöd av utskottet.
Beträffande förslaget i motion A411 från den allmänna motionstiden vill
utskottet genmäla att enligt propositionen skall programsamarbete mellan
länsstyrelser bli ett prioriterat område. Länsstyrelserna skall således kunna
ansöka om extra resurser utöver bastilldelningen mot bakgrund av ett sådant
program. Länsöverskridande projekt bör fortsättningsvis ses som ett naturligt
arbetssätt enligt propositionen. Yrkandet får med det anförda till viss del
anses vara tillgodosett.
Utskottet anser vidare med referens till motion A428 att
likformighetssynpunkter och riskerna för snedvridning av konkurrensen talar för
att det bör vara länsstyrelserna som fattar beslut om de regionalpolitiska
företagsstöden. Samarbete mellan länsstyrelser, kommuner, utvecklingsbolag osv.
är givetvis en positiv faktor. Med hänsyn till de små företagens behov vill
utskottet särskilt peka på att dessa företag får ökade möjligheter till
regionalpolitiskt stöd i samband med landsbygdsstödet och mikrostödet.
Motionärernas krav får därför inte stöd av utskottet.
Utskottet avstyrker därmed motionerna A56 (s), A411 (s) och A428 (s) i
aktuella delar och tillstyrker ett godkännande av det som regeringen förordar
om handläggningsfrågor (propositionens avsnitt 8.4.8).
Nedsatta socialavgifter
Nedsättningen av socialavgifter är tio procentenheter i stödområde 1 och
större delen av stödområde 2 för vissa branscher, t.ex. jordbruk och skogsbruk,
uppdragsverksamhet samt hotell-, pensionats- och campingverksamhet.
Nedsättningen gäller t.o.m. år 2000. I Bodens, Luleå, Älvsbyns och Piteå
kommuner är nedsättningen fem procentenheter t.o.m. år 1995.
Nedsättningen av socialavgifter regleras av en lag (1990:912) som riksdagen
antog år 1990 (prop. 1989/90:76, AU13, rskr. 346).
Propositionen (s. 8--19, 123--124, 186--189)
Regeringen framhåller bl.a. att det behövs en aktiv regionalpolitik med flera
instrument för att förbättra förutsättningarna för de regionalpolitiskt svaga
regionerna och stärka utvecklingskraften i de mindre företagen i dessa områden.
Glesheten, kylan och de långa avstånden i Norrlands inland innebär geografiskt
betingade, permanenta konkurrensnackdelar för företagen. Enligt regeringen bör
generella regionalpolitiska åtgärder även fortsättningsvis användas för att nå
dessa mål och i möjligaste mån kompensera företagen för de bestående
konkurrensnackdelarna. Regeringen pekar på att systemet med nedsatta
socialavgifter syftar till att till viss del kompensera företagen för de
permanenta merkostnader som uppkommer på grund av det geografiska läget.
Regeringen anser att detta system skall behållas oförändrat. Riksdagen föreslås
godkänna det som regeringen förordar om nedsatta socialavgifter (avsnitt
8.5.1).
Det framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning
av socialavgifter är anpassat till den ändring i stödområdesindelningen som
regeringen har förordat och som utskottet har behandlat i det föregående. I
övrigt innehåller lagförslaget huvudsakligen vissa omflyttningar i lagtexen och
andra redaktionella ändringar i syfte att göra lagen enklare att förstå och mer
överskådlig från systematisk synpunkt.
Regeringens lagförslag finns intaget i en till betänkandet fogad bilaga
(Bilaga 1).
Ett yrkande i Vänsterpartiets partimotion A57 (yrk. 26) som rör nedsättning
av socialavgifter behandlas i det följande som en anslagsfråga.
Utskottet
Utskottet delar regeringens uppfattning att nedsättning av socialavgifter
även fortsättningsvis bör användas som ett instrument i en aktiv
regionalpolitik. Utskottet har inte heller i övrigt någon erinran mot vad
regeringen anför i denna fråga. Vad regeringen har förordat om nedsatta
socialavgifter bör därför godkännas av riksdagen.
Beträffande det framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912)
om nedsättning av socialavgifter vill utskottet inledningsvis erinra om sitt
ställningstagande rörande stödområdesindelningen. Utskottet godtog därvid såsom
framgår av det föregående vad regeringen förordar med den ändringen att även
Näs och Häggenås församlingar i Östersunds kommun liksom Näskotts församling i
Krokoms kommun bör inplaceras i stödområde 2.
Utskottet föreslår i bilaga 2 en ändring av 1 § i nämnda lag i enlighet
med den stödområdesindelning som utskottet sålunda förordat.
Vid sin granskning av det i propositionen framlagda lagförslaget har
utskottet funnit att 10 § i sin nuvarande lydelse inte finns redovisad.
Utskottet har kompletterat lagförslaget i detta hänseende och även gjort vissa
redaktionella ändringar i 2 och 3 §§ som också de framgår av bilaga 2.
Lagförslaget bör i övrigt antas av riksdagen.
Transportstöd
Transportstöd lämnas med 10--50 % av nettofraktkostnaderna för vissa varor.
Som bidragsvillkor gäller bl.a. att transporten skall avse en sträcka av minst
251 km och utföras på järnväg eller landsväg i yrkesmässig trafik.
Propositionen (s. 125--126)
Regeringen anser att det även i fortsättningen behövs ett transportstöd för
att kompensera för transportkostnader till och från andra marknader än den
lokala. Det är, anför regeringen, ett värdefullt komplement till övriga
regionalpolitiska stimulanser och föreslår att det tills vidare kvarstår
oförändrat.
Regeringen hemställer att riksdagen godkänner det som regeringen förordar
om transportstöd (avsnitt 8.5.2).
Motioner
I motion A428 (yrk. 3) av Viola Furubjelke m.fl. (s) anses att
glesbygdsförordningen bör ändras så att statligt transportstöd kan utgå utan
tidsbegränsning i skärgården.
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) pekar i motion A450 (yrk. 29) på de nackdelar ur
transportsynpunkt som möter företag i glesbygd och sådana som har långa
transportavstånd till sin marknad. Det är enligt motionärerna angeläget att
genom förbättrade kommunikationer och transportstöd se till att dessa företags
geografiska läge inte utgör en stor konkurrenshämmande nackdel som menligt
påverkar företagens möjligheter att nå ut till exportmarknaden. Motionärerna
hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen har anförts i denna fråga.
Utskottet
Utskottet ser i likhet med regeringen transportstödet som ett värdefullt
komplement till övriga regionalpolitiska stimulansåtgärder. Utskottet delar
därför regeringens uppfattning att transportstödet tills vidare skall kvarstå
oförändrat och har inte heller i övrigt någon erinran mot vad regeringen anför.
Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner det som regeringen förordar
om transportstöd.
De i motion A428 (s) åberopade bestämmelserna fanns i en numera upphävd
förordning (1985:619) om glesbygdsstöd. Enligt den nu gällande förordningen
(1990:643) om glesbygdsstöd utgår stöd av det slag som efterlyses i motionen i
form av glesbygdsstöd till företag. Någon tidsbegränsning för sådant stöd finns
inte angiven. Motionsyrkandet är således redan tillgodosett. Motion A428 (s)
bör därför i denna del avslås.
Det kan i sammanhanget erinras om att regeringen i propositionen också
behandlar frågan om transportstöd i skärgårdsområden (s. 69--70) varvid den
räknar med att fortsatt sådant stöd kommer att lämnas inom ramen för den
regionala projektverksamheten.
I motion A450 (s) understryker motionärerna behovet av bl.a. förbättrat
transportstöd i glesbygd. Enligt utskottets bedömning är det med nuvarande
ordning möjligt att i erforderlig utsträckning stödja angelägna
glesbygdstransporter. Något uttalande i enlighet med vad motionärerna föreslår
bör mot denna bakgrund inte göras av riksdagen. Motionsyrkandet avstyrks
följaktligen i berörd del.
Samordning av företagsstöd
Propositionen (s. 126--127)
I propositionen redovisar regeringen utan hemställan att den avser låta
utreda omfattningen av statliga stöd till företag från olika politikområden
samt belysa behovet av och möjligheterna till samordning av stödgivningen. I
utredningsarbetet bör också ingå att utarbeta ett förslag till
försöksverksamhet med samordning av den statliga stödgivningen i någon region.
Motioner
Ny demokrati framhåller i partimotion A67 (yrk. 10) att den av regeringen
aviserade utredningen om samordning av statligt stöd m.m. måste bygga på ett
kritiskt, restriktivt och stramt förhållningssätt i syfte att väsentligt minska
statens kostnader för regionalpolitiken samt riskerna för
konkurrenssnedvridning. Detta bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
I motion A450 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s), som gäller
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Dalarna, framhåller motionärerna (yrk. 28)
att det är mycket angeläget att det bedrivs en näringspolitik och en ekonomisk
politik som stimulerar utvecklingen av näringslivet i Kopparbergs län. Det
räcker inte med bara arbetsmarknadspolitik. Det är enligt deras mening av stor
vikt att näringspolitiska åtgärder utformas så att de förstärker varandra,
vilket förutsätter samordning och regional förankring på ett tidigt stadium i
processen.
Utskottet
I motion A67 (nyd) redovisar motionärerna sina synpunkter på vad de anser bör
beaktas vid genomförandet av den av regeringen aviserade utredningen om
samordning av olika stödformer. Regeringens syfte är just att få ökad
effektivitet vad gäller den statliga stödgivningen. Något uttalande härutöver i
frågan bör riksdagen inte göra, varför motionsyrkandet avstyrks.
I motion A450 (s) understryker motionärerna betydelsen av samordning och
lokal förankring av näringspolitiska åtgärder i syfte att förstärka deras
effekt. Utskottet utgår från att vad motionärerna anför i allt väsentligt
kommer att bli beaktat i nyssnämnda utredningsarbete. Något uttalande enligt
motionärernas förslag bör riksdagen mot denna bakgrund inte göra.
Motionsyrkandet bör därför avslås.
Stiftelsen Norrlandsfonden
Norrlandsfonden inrättades år 1961 som ett näringspolitiskt instrument för
att utveckla näringslivet i främst de fyra nordligaste länen. I likhet med
andra aktörer på den svenska kreditmarknaden har också fonden under perioden
1990--1992 fått vidkännas förluster. Dessa kan beräknas till ca 6 miljoner
kronor. Av de 529 miljoner kronor som totalt tillförts fonden kvarstår sedan
hänsyn tagits till förlusterna 220 miljoner kronor. Detta belopp har använts
till insatser av infrastrukturprojekt. Den egna administrationen finansieras
med inkomna räntor. Fondens kapital som den 31 december 1993 var disponibelt
för utlåning uppgick till ca 50 miljoner kronor.
Stiftelsen har i särskild skrivelse till regeringen ansökt om 500 miljoner
kronor i kapitaltillskott. Länsstyrelserna och handelskamrarna i de fyra
nordligaste länen har i särskilda skrivelser tillstyrkt Norrlandsfondens
framställan.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i skrivelse till regeringen hemställt om
att Norrlandsfondens verksamhetsområde utvidgas till att omfatta även
Gävleborgs län.
Regeringen tog mot bakgrund av riksdagens beslut med anledning av
propositionen (prop. 1991/92:51, bet. NU14, rskr. 93) om en ny
småföretagarpolitik upp överläggningar med Norrlandsfondens styrelse om att 200
miljoner kronor av stiftelsens kapital skall betalas in till staten under
perioden 1993--1997. Efter förslag i 1993 års budgetproposition (bil. 11)
beslutade riksdagen att 80 miljoner kronor av beloppet inte behövde betalas in.
Återbetalningen av det resterande beloppet (120 miljoner kronor) avses ske med
40 miljoner kronor per gång under åren 1995, 1996 och 1997.
Propositionen (s. 127--130)
Regeringen framhåller bl.a. följande. Genom att länsstyrelser, NUTEK och
regeringen har fått ökade möjligheter att stödja infrastruktursatsningar med
inriktning mot näringslivet har dessa organ övertagit Norrlandsfondens roll på
detta område. För Norrlandsfondens del innebär detta, framhåller regeringen,
att den direkta bidragsverksamheten i samband med näringslivsinriktade
infrastruktursatsningar kan begränsas i framtiden. Däremot har fonden
fortsättningsvis en uppgift att identifiera områden som är viktiga för
näringslivets utveckling och att söka få finansiering av dessa från näringsliv
och offentliga organ.
Norrlandsfonden bör också enligt regeringens uppfattning verka för insatser
som innebär att kvinnors företagande ökar. Bl.a. bör fonden ingå i det nätverk
som NUTEK samverkar med och samordnar inom ramen för uppdraget om särskilda
insatser för att främja kvinnors företagande i stödområdet. Vidare anser
regeringen att det av fondens årliga redovisning bör framgå om de företag som
beviljats lån eller annan finansiell hjälp drivs av kvinnor eller män.
För att möta företagens behov av risklånefinansiering föreslår regeringen att
resurserna hos Norrlandsfonden förstärks, dels genom att fonden tillförs ett
kapitaltillskott på 120 miljoner kronor, dels genom att stiftelsen
Industricentras tillgångar i form av bl.a. lånereverser överförs till fonden.
Värdet av tillgångarna beräknas till 100 miljoner kronor. Av propositionen
framgår (s. 185) att den föreslagna förstärkningen om 120 miljoner kronor avses
tillföras från ett nytt anslag (C 12) samtidigt som en motsvarande neddragning
görs på anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2).
Regeringen anser att antalet ledamöter i Norrlandsfondens styrelse bör
minskas för att öka effektiviteten. Enligt regeringen bör vidare
styrelseledamöterna till övervägande del bestå av personer med
näringslivsanknytning eller med gedigen kunskap om förhållandena i
näringslivet. Regeringen avser senare ta upp överläggningar med
Norrlandsfondens styrelse och berörda landsting om hur fondens stadgar bör
ändras.
Regeringen hemställer att riksdagen godkänner det som regeringen förordar
om Norrlandsfondens finansiering m.m. (propositionens avsnitt 8.7.1).
Motioner
Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion A56 att Norrlandsfonden
tillförs 280 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrk. 11 delvis), dvs.
totalt 500 miljoner kronor. Tillskottet avses åstadkommas dels genom att
Stiftelsen Industricentras tillgångar (ca 100 miljoner kronor), i likhet med
vad regeringen föreslår, förs till fonden (yrk. 4), dels genom att utnyttja 400
miljoner kronor av reserverade medel under anslaget C 1. Lokaliseringsbidrag
m.m. (yrk. 28 delvis). Motionärerna ser kapitaltillskottet framför allt som ett
led i strävandena att främja utvecklingen bland mindre företag.
Motion A255 (yrk. 2) av Mats Lindberg m.fl. (s) syftar till en förstärkning
av Norrlandsfonden av samma omfattning som Socialdemokraterna har föreslagit i
sin partimotion A56.
Även i Vänsterpartiets partimotion A57 yrkas (yrk. 22 och 23 delvis) att
Norrlandsfonden tillförs 500 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Med ett
sådant kapitaltillskott skulle fonden enligt motionärerna kunna öka sin
utlåning med bibehållen kapitalbas och nå upp till en volym på 250 miljoner
kronor per år i genomsnitt under resten av 1990-talet.
I ett annat yrkande (yrk. 24) i Vänsterpartiets partimotion föreslås att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om återförande av en del av
vattenkraftsvinsterna till de vattenkraftsproducerande länen. Vänsterpartiet
anser att det första årets vinståterförande (beräknat till ca 500 miljoner
kronor) skall användas till att förstärka Norrlandsfonden. Yrkandet behandlas
och avstyrks i annat sammanhang i detta betänkande (avsnittet Avgifter för
vattenkraftproduktion).
I motion A451 (yrk. 1) av Bengt Hurtig och Jan Jennehag (v)
eftersträvar motionärerna samma förstärkning av Norrlandsfonden som
Vänsterpartiet har yrkat i sin partimotion. Även när det gäller tillskottets
finansiering delar motionärerna uppfattningen i partimotionen att den bör ske
genom återföring av vattenkraftsvinster.
Nydemokraterna godtar i sin partimotion A67 att Norrlandsfonden förstärks med
det av regeringen föreslagna beloppet men föreslår en delvis annan finansiering
än regeringen (yrk. 16). Motionärerna anser att man genom att t.ex. inte höja
anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser på sätt regeringen föreslagit
öppnar möjlighet för finansiering av tillskottet om 120 miljoner kronor på
Norrlandsfonden.
I den socialdemokratiska partimotionen A56 delas inte regeringens uppfattning
att styrelsen är för stor och att sammansättningen behöver ändras. Motionärerna
erinrar om att staten själv utser sina representanter och därmed kan se till
att dessa har önskade kvalifikationer. Regeringen bör få i uppdrag att ta upp
förhandlingar med berörda landsting om att ändra stadgarna så att även
Gävleborgs län kan omfattas av fondens verksamhet. Det är också viktigt att
stadgarna utformas så att de inte hindrar en flexibel användning av fondens
resurser. Motionärerna hemställer att riksdagen godkänner vad i motionen
anförts om Norrlandsfondens verksamhet och ger regeringen bemyndigande att
uppta förhandlingar om ändring av stadgarna i enlighet med detta (yrk. 23). Den
av motionärerna föreslagna ekonomiska förstärkningen av fonden utgör en
förutsättning för den förordade utvidgningen av fondens verksamhetsområde.
Även några andra motioner tar upp frågan om att utöka Norrlandsfondens
verksamhetsområde genom att dit föra även Gävleborgs län. I följande, av
enskilda ledamöter väckta motioner återfinns sådana yrkanden: A64 av Lennart
Rohdin (fp), A422 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s), A435 av Pontus Wiklund (kds),
A445 av Bertil Måbrink och Berith Eriksson (v), A458 (yrk. 6) av Lennart
Rohdin (fp) samt A465 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd). Även i
den nydemokratiska patimotionen A67 framförs krav på en sådan utvidgning (yrk.
15).
Motionärerna i motion A255 (s) anser att riksdagen bör uttala sig om
betydelsen av en stark Norrlandsfond (yrk. 1).
I motion A451 (v) yrkas på ett uttalande av riksdagen om Norrlandsfondens
inriktning (yrk. 3), som enligt motionärerna bör präglas av stort intresse för
kunskaps- och forskningsintensiva företag som kan ingå i det kretsloppsbaserade
samhället.
I motion A61 av Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (s) föreslås att
Industriellt Utvecklingcentrum i Övre Norrland (IUC) tillförs ett årligt
driftsbidrag om 8 miljoner kronor. Medlen skall enligt motionärerna framför
allt användas för att stödja den tekniska kompetensuppbyggnaden i små och stora
företag. Bidraget bör fastställas för en femårsperiod och kunna utbetalas av
Norrlandsfonden genom öronmärkning av en del av deras anslag, via NUTEK som en
utökning av nuvarande uppdrag eller via länsstyrelsen.
Utskottet
Norrlandsfonden är enligt utskottets mening av stor betydelse för
näringslivets utveckling i landets nordligaste region. Utskottet vill särskilt
understryka vikten av att fonden, såsom också framhålls i propositionen, verkar
för insatser som innebär att kvinnors företagande ökar. Till denna fråga
återkommer utskottet i ett särskilt avsnitt i det följande.
Mot bakgrund av vad utskottet har anfört om Norrlandsfondens stora betydelse
anser utskottet att den ekonomiska förstärkning av Norrlandsfonden med totalt
220 miljoner kronor som regeringen föreslår är otillräckligt.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i sina partimotioner föreslagit ett
kapitaltillskott om 500 miljoner kronor. Utskottet anser att tillskottet kan
begränsas till 300 miljoner kronor.
Beträffande finansieringen av denna förstärkning anser utskottet i likhet med
propositionen och Socialdemokraternas och Nydemokraternas partimotioner att
Stiftelsen Industricentras tillgångar, beräknade till ca 100 miljoner kronor,
skall föras till fonden. Återstående 200 miljoner kronor föreslås komma fonden
till del från det nya anslaget C 12 Stiftelsen Norrlandsfonden. Detta innebär
80 miljoner kronor mer till detta anslag än vad regeringen föreslår. För nämnda
kapitalförstärkning av Norrlandsfonden bör i enlighet med propositionen 120
miljoner kronor tas från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2).
För resten (80 miljoner kronor) skall reserverade medel under anslaget C 1
Lokaliseringsbidrag m.m. utnyttjas.
Genom den förstärkning av Norrlandsfonden med 300 miljoner kronor som
utskottet förordar öppnas möjlighet att utvidga fondens verksamhetsområde att
omfatta hela Norrland, således även Gävleborgs län. Detta län har liknande
struktur och brottas med samma problem som de län inom vilka fonden för
närvarande verkar.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet sålunda har anfört om ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och
utvidgning av dess verksamhetsområde att omfatta även Gävleborgs län.
Tillkännagivandet bör ske med anledning av propositionen samt motionerna A56
(s), A57 (v), A64 (fp), A67 (nyd), A255 (s), A422 (s), A435 (kds), A445 (v),
A451 (v), A458 (fp) och A465 (nyd) i aktuella delar. Utskottet återkommer vid
behandlingen av anslagsfrågorna till de yrkanden som behandlats endast delvis i
detta sammanhang.
Utskottet delar regeringens uppfattning om hur styrelsen för fonden bör
vara sammansatt och har ingen erinran mot att regeringen upptar förhandlingar
med Norrlandsfondens styrelse och berörda landsting om hur fondens stadgar bör
ändras. Motion A56 (s) bör därför avslås av riksdagen såvitt nu är i fråga.
Utskottet övergår att behandla tre motioner om uttalanden av riksdagen i
olika avseenden.
Utskottet har i det föregående understrukit den stora betydelse fonden enligt
utskottets uppfattning har och också godtagit att fonden ges ett visst
kapitaltillskott. Något särskilt uttalande om fondens betydelse i enlighet
med vad motionärerna i motion A255 (s) föreslår bör riksdagen mot denna
bakgrund inte göra.
De förslag om uttalande om Norrlandsfondens inriktning som framförs i motion
A451 (v) påkallar inte heller någon riksdagens åtgärd. Den inriktning
motionärerna eftersträvar ligger i linje med fondens nuvarande verksamhet.
Beträffande motion A61 (s) om ett särskilt driftbidrag till IUC konstaterar
utskottet att ett sådant bidrag tidigare utbetalats via NUTEK för insatser i
små och medelstora företag m.m. Numera sker en upphandling av IUC tjänster i
ett affärsmässigt kund/leverantörsförhållande. Upphandlingen under
innevarande budgetår avses följas upp och utvärderas. Utskottet finner det
angeläget att verksamheten vid IUC tryggas och utgår från att den aviserade
utvärderingen ger underlag för hur detta bäst kan ske.
Motionerna A61, A255 och A451 avstyrks därmed i förekommande fall i aktuella
delar.
Åtgärder för att främja kvinnors företagande
Propositionen (s. 104-105 och 133-135)
Företag som drivs av kvinnor är underrepresenterade bland de företag som fått
regionalpolitiskt företagsstöd. Regeringen anser att de regionalpolitiska
företagsstöden bör fördelas jämnare mellan kvinnor och män. Det är bl.a. mot
denna bakgrund som det tidigare redovisade landsbygdsstödet i princip inte
skall ha någon nedre beloppsgräns och även skall kunna lämnas till s.k. mjuka
investeringar. De regionalpolitiska företagsstöden är inte heller begränsade
till aktiebolag.
Andelen kvinnor bland nyföretagarna har under senare år legat på 17 %. Ett
ökat företagande bland kvinnor är ett viktigt inslag för förnyelse och tillväxt
i svensk ekonomi. Regeringen anser därför att åtgärder för att främja kvinnors
företagande bör prioriteras. Härvid är länsstyrelserna och NUTEK, liksom bl.a.
de regionala utvecklingsfonderna och Stiftelsen Norrlandsfonden, viktiga
aktörer. I propositionen redovisas de två regeringsuppdrag på området som NUTEK
för närvarande arbetar med i samverkan med olika regionala och lokala organ.
Vidare erinras om att Stiftelsen Norrlandsfonden enligt regeringens mening i
propositionens avsnitt 8.7.1 bör verka för insatser som ökar kvinnors
företagande.
Motioner
Socialdemokraterna anför i motion A56 (yrk. 24 delvis) att det finns för få
kvinnliga företagare. Särskilda insatser bör göras för att stödja kvinnor som
vill starta egna företag eller på annat sätt engagera sig i små och medelstora
företag, inte minst i glesbygd. Många hinder måste undanröjas. En större andel
av resurser från statligt finansierade stödformer bör i framtiden gå till
kvinnors företagande. Motionärerna framhåller vidare att den kooperativa
företagsformen, som ofta används av kvinnor, inte får missgynnas i förhållande
till andra former och föreslår ökade resurser till kooperativa
utvecklingscentra. Även motion Ub624 (yrk. 2) av Berit Andnor m.fl. (s)
behandlar kvinnor och kooperation. Här anförs att de särskilda medel som
avsatts för att stimulera kvinnligt företagande även skall omfatta insatser för
att stödja kooperativt företagande.
I motion A462 (yrk. 1) av Maud Björnemalm m.fl. (s) begärs en översyn av de
regler som styr möjligheterna att få bl.a. lokaliseringsstöd med hänsyn till
kvinnors möjlighet att starta nya företag. Kvinnors företagsidéer ses med
misstro och viktiga projekt får ingen verklig chans.
I Vänsterpartiets motion A460 (yrk. 2) förordas särskilt stöd till kvinnliga
företagare, t.ex. utvecklingsprojekt i länsstyrelsernas regi. Vidare är en väl
fungerande offentlig sektor en förutsättning för att kvinnor skall ha möjlighet
att bedriva näringsverksamhet.
Yttrande
Näringsutskottet har i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet om kvinnors
företagande uttalat sig med anledning av propositionen och motion A56 i denna
del. Näringsutskottet ansluter sig därvid till vad regeringen redovisat om
åtgärder för att främja kvinnors företagande och avstyrker den nämnda motionen
med hänvisning till vad utskottet anfört i betänkandet 1993/94:NU15 om kvinnors
företagande, där sju motioner inom området behandlats och avstyrkts.
Näringsutskottet framhåller därvid att det är mycket angeläget att på olika vis
främja kvinnors företagande, vilket också enligt utskottets bedömning kommer
till uttryck i regeringens förda politik. Avvikande meningar från (s) och (nyd)
redovisas i betänkandet.
Utskottet
Arbetsmarknadsutskottet finner att motion A56 liksom övriga här redovisade
motioner ligger väl i linje med propositionen såväl när det gäller målsättning
som förslag om särskilda insatser för att stödja kvinnors företagande.
Utskottet kan beträffande den kooperativa företagsformen informera om att
riksdagen nyligen på förslag av näringsutskottet beslutat höja anslaget för
kooperativ utveckling under Civildepartementets huvudtitel med 2 miljoner
kronor utöver regeringens förslag till sammanlagt 6,5 miljoner kronor (bet.
NU15, rskr. 222). Merparten av medlen på detta anslag går till de 18 lokala
kooperativa utvecklingscentra som finns spridda över landet. Dessa arbetar
redan i stor utsträckning med rådgivning och projekt som riktar sig till
kvinnor. De får nu genom det ökade anslaget utrymme för ytterligare insatser.
Något särskilt uttalande med anledning av motion Ub624 i denna del bedöms
därför inte erforderligt.
Riksdagen har i samband med ovannämnda beslut (bet. NU15, rskr. 222) i ett
tillkännagivande till regeringen anfört att de kooperativa företagen skall
behandlas likvärdigt med andra företag.
När det gäller motion A462 vill utskottet framhålla att de nya reglerna om
landsbygdsstöd och mikrostöd bör medföra att det blir enklare för kvinnor att
erhålla företagsstöd vid en måttlig kapitalinsats. Som framgått av
propositionsavsnittet ovan skall även Norrlandsfonden verka för att kvinnors
företagande ökar. Utskottet vill dessutom erinra om att regeringen i
proposition 1993/94:147 s. 107 om jämställdhetspolitiken meddelat sin avsikt
att ge NUTEK i uppdrag att utreda frågan om bättre finansieringsmöjligheter för
kvinnor som startar eget. En fråga att undersöka är om befintliga former
behöver ändras eller nya skapas för att bättre passa kvinnors behov.
Motionskravet kan därmed i stor utsträckning anses vara tillgodosett.
Utskottet vill i detta sammanhang markera hur viktigt det är att de nybildade
regionala utvecklingsbolagen aktivt engagerar sig i insatser för att främja
kvinnligt företagande.
Mot denna bakgrund bedömer arbetsmarknadsutskottet att motionerna A56 (s),
A460 (v), A462 (s) och Ub624 (s) inte bör föranleda någon ytterligare åtgärd
från riksdagens sida utan bör avslås i här redovisade delar.
Lokaliseringssamråd med tjänsteföretag
Propositionen (s. 137--141)
Samråd med tjänsteföretag har pågått sedan år 1979 mot bakgrund av den
djupgående strukturella obalansen på arbetsmarknaden inom stödområdena. Sedan
år 1987 har drygt 4 000 årsarbetstillfällen etablerats, varvid ca 70 %
tillsatts med kvinnor. Samråden med och etableringen av tjänsteföretag i
stödområdena har enligt regeringens bedömning medfört mycket positiva effekter
och bör fortsätta.
Motion
I motion N283 (yrk. 24) konstaterar Sten-Ove Sundström m.fl. (s) att det i
Norrbottens län under senare år förekommit en del lyckade satsningar med
tjänsteföretag. De nya etableringarna har varit betydelsefulla för länet och
klarat sig mycket bra, varför den inslagna vägen bör fortsättas och fler
expanderande företag förmås att lokalisera sig i Norrbotten.
Utskottet
Motionsförslaget ligger enligt utskottets bedömning i linje med den förda
politiken och bör följaktligen inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Motion
N283 avstyrks därmed i denna del.
Storstadsregionernas utveckling
Under denna rubrik behandlar utskottet några motioner om storstadsregionernas
situation.
Socialdemokraterna lyfter i motion A56 (yrk. 26) fram storstädernas betydelse
för den nationella utvecklingen. Den ekonomiska krisen har slagit hårt också
mot dem. Stockholm, Göteborg och Malmö har var och en olika behov som behöver
tillgodoses genom upprustning av miljonprogramområden samt genom en väl utbyggd
gemensam sektor, satsning på kommunikationer och näringslivsutveckling. Staten
bör på olika vis bidra till detta. Mycket kan göras genom en effektivare
samordning av sektorspolitiken och genom samverkan över sektorsgränserna.
Statliga anslag bör i betydande utsträckning kanaliseras till de minst
attraktiva bostadsområdena och åtgärder vidtas för att uppmuntra lokala
initiativ. Storstadsregionerna är inte homogena till sin struktur, de olika
delarna har var och en sin egen karaktär och de sociala skillnaderna har blivit
allt tydligare. Sammanfattningsvis anför Socialdemokraterna att det är till
fördel för hela landets utveckling att de ekonomiska möjligheterna i
storstadsregionerna utnyttjas bättre än i dag.
Jan Sandberg (m) vänder sig i motion A421 mot utflyttning av
Stockholmsföretag med hjälp av olika former av statligt lokaliseringsstöd.
Oskar Lindkvist m.fl. (s) tar i motion A430 (yrk. 1) upp samma frågeställning.
Utlokalisering av arbetstillfällen från Stockholm till följd av statliga beslut
måste avbrytas.
Utskottet
Som tidigare konstaterats ställer sig utskottet bakom propositionens
målsättning om att regionalpolitiken skall bidra till att utveckla livskraftiga
regioner i alla delar av landet. Utskottet betonar därvid särskilt vikten av
att tillväxtkraften i varje region tas till vara och ges tillfälle att
utvecklas efter sina egna förutsättningar. Med detta synsätt måste även
storstadsregionernas behov finnas med i bilden och deras roll som motorer i den
ekonomiska utvecklingen uppmärksammas. I ett litet land som Sverige är de
utvecklings- och tillväxtstimulerande miljöer som storstäderna utgör särskilt
viktiga att ta till vara.
Utskottet har i de senaste årens regionalpolitiska betänkanden relativt
utförligt redovisat sin syn på storstadsregionerna och deras förhållande till
övriga landet. Utskottet har därvid ingen annan uppfattning än vad som framförs
i de allmänna resonemangen i den socialdemokratiska motionen A56. När det
gäller de önskade insatserna för en effektivare samordning av sektorspolitiken
vill utskottet erinra om de förslag som behandlas längre fram om länsstyrelsens
roll som initiativtagare till en strategi för länets utveckling, där samordning
av sektorspolitiken och prioriteringar för att förbättra den inomregionala
balansen är viktiga inslag. Storstadskommunerna kan dessutom i dag, med den
frihet som råder beträffande användningen av statsbidragen, själva påverka hur
resurserna skall fördelas mellan olika ändamål och olika bostadsområden. Motion
A56 (s) avstyrks mot denna bakgrund i aktuell del.
Utskottet har även tidigare uttalat sig om utflyttning av
företag/arbetstillfällen från Stockholm och då betonat att det pågående
lokaliseringssamrådet med tjänsteföretag skall medverka till balans mellan
olika regioners behov. Förutsättningarna för utflyttning är därvid annorlunda
under en period av ekonomisk avmattning jämfört med en period av kraftig
sysselsättningstillväxt i framför allt huvudstaden. Det finns därför enligt
utskottets mening anledning till en viss varsamhet i tillämpningen under
avmattningsperioder, samtidigt som långsiktigheten i verksamheten beaktas. Av
propositionen framgår att en förskjutning skett av tjänsteföretagens
lokaliseringsmönster, från utlokalisering till etablering av nya företag. Dessa
nya företag förlägger ofta huvudkontor med stödfunktioner till
Stockholmsområdet och tjänsteproduktionen till stödområden. Storstockholm blir
således inte lottlöst i sammanhanget. Motionerna A421 (m) och A430 (s)
avstyrks, i förekommande fall i aktuell del, med hänvisning till det anförda.
Lokalisering av statlig verksamhet
I detta avsnitt behandlar utskottet de motioner som berör lokalisering av
statlig verksamhet.
Roland Larsson (c) tar i motion A432 upp miljöbelastningen på våra större
städer som ett växande problem och föreslår att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om hur staten genom omlokaliseringar av egna verksamheter kan
bidra till att minska detta tryck.
I motion T214 (yrk. 5) av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) läggs
tonvikten vid den inomregionala obalansen mellan nord och syd i Stockholms län.
Genom lokalisering till Södertörn av statliga arbetsplatser, som ändå skall
ligga i Stockholmsområdet, kan staten bidra till att häva obalanserna.
Inomregionala obalanser är tema också i motion A444 av Göran Magnusson (s).
Sparkraven inom staten, t.ex. inom polisen, leder ofta till att verksamheten
koncentreras till den största kommunen i ett län. Välutbildad personal och
datateknik kan tas till vara för decentralisering i stället för koncentration.
Hänsyn bör därför tas till sysselsättning och service i olika regioner vid
statliga organisationsbeslut.
I två motioner påtalas vikten av att prioritera alternativa regioner. Britt
Bohlin och Ingvar Johnsson (s) framhåller i motion A429 (yrk. 1) behoven i
Dalsland. Starka hot finns i dag mot de fåtaliga statliga organ som finns kvar.
Agne Hansson m.fl. (c, fp, s) redovisar i motion A433 (yrk. 2) att Kalmar län
är det län som har minst andel statlig verksamhet av alla län i landet. Såväl
regionalpolitiska som rättvise- och serviceskäl talar enligt motionärerna för
detta län vid lokalisering av statlig verksamhet. I samma motion (yrk. 1)
anförs att riksdagen bör beredas möjlighet att få ta del av och fatta beslut
vid lokalisering av statlig verksamhet.
Utskottet
Utskottet har även i fråga om lokalisering och decentralisering av statlig
verksamhet klargjort sin inställning i tidigare års betänkanden. Utskottet har
därvid framhållit att beslut i dessa frågor alltid bör föregås av noggranna
överväganden i skilda avseenden och att de är viktiga inslag i strävandena att
åstadkomma en balanserad regional utveckling. Detta gäller såväl med avseende
på förhållandena mellan som inom regionerna. Miljöaspekter, ny
kommunikationsteknik m.fl. argument har alla sin betydelse i sammanhanget.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor. Enligt utskottets
bedömning bör motionerna A429 (s), A432 (c), A433 (c, fp, s), A444 (s) och T214
(fp) inte föranleda några ytterligare uttalanden eller åtgärder från riksdagens
sida. De avstyrks följaktligen i förekommande fall i aktuella delar.
I motion A433 (c, fp, s) yrkas dessutom att riksdagen bör beredas möjlighet
att fatta beslut vid lokalisering av statlig verksamhet. Utskottet konstaterar
att riksdagen i olika beslut ställt sig bakom de principer om lokalisering som
utskottet uttalat. Mot denna bakgrund utgår utskottet ifrån att -- även om
riksdagen inte beslutar om lokaliseringen -- dessa principer får genomslag i
regeringens avvägningar och att de genomsyrar varje behandling av ärenden som
det här är fråga om. Motion A433 avstyrks således även i denna del.
Utländska investeringar
Propositionen (s. 141--143)
Insatser för att öka utländska investeringar bör ingå som en viktig
beståndsdel i svensk närings- och regionalpolitik. Åtgärderna behöver
förstärkas, varför regeringen avser att avsätta regionalpolitiska medel till
detta ändamål.
Utskottet
Utskottet vill för egen del understryka vikten av att de regionalpolitiska
medel som sålunda avsätts samordnas med andra statliga insatser så att en
professionell och effektiv handläggning garanteras.
Organisation, ansvar och medel för regionala utvecklingsinsatser
Lokal och regional nivå
Propositionen (s. 143--153)
Kommunerna har genom sina breda ansvarsområden och sin höga grad av
självstyrelse stor betydelse för utvecklingen av regionerna. Genom en väl
utbyggd samhällsservice skapar de den lokala infrastruktur som är avgörande för
företags lokalisering och utbyggnad samt för människors möjligheter att bo och
verka. Regeringen framhåller särskilt kommunernas roll när det gäller
landsbygdsutveckling samt betydelsen av deras engagemang i det
näringslivsutvecklande arbetet. Kommunernas inflytande på och aktiva deltagande
i det regionala utvecklingsarbetet kan stärkas genom ett mer programinriktat
arbetssätt hos länsstyrelserna.
Länsstyrelserna har på regional nivå huvudansvaret för genomförande och
samordning av statens regionala utvecklingsinsatser. För att de resurser som
disponeras inom ett län skall kunna användas samordnat föreslår regeringen att
varje län arbetar utifrån en långsiktig och sektorsövergripande strategi för
länets utveckling, främst med inriktning på att skapa arbete och tillväxt i
näringslivet. Denna strategi bör utarbetas i samverkan med övriga aktörer för
att resultatet skall uppfattas som en strategi för länet och inte som en
strategi för länsstyrelsen. Strategin bör vara utgångspunkt för det löpande
regionala utvecklingsarbetet och för resursanvändningen i länen. Särskilt bör
framgå vilka prioriteringar som är nödvändiga för att förbättra den
inomregionala balansen samt utveckla gles- och landsbygden.
Regeringen föreslår att medlen för regionala utvecklingsinsatser ökar med 318
miljoner kronor för att möjliggöra ytterligare åtgärder. Som hittills bör
merparten av medlen fördelas mellan länen utifrån en bedömning av de regionala
problemens karaktär och svårighetsgrad. En del av medlen bör emellertid
tillföras länsstyrelserna efter särskild framställan utifrån åtgärdsprogram
inom områden som prioriterats i länen. Länsstyrelserna väljer enligt
propositionen själva inriktning på de särskilda programmen, men regeringen
framhåller ändå landsbygdsutveckling, kompetensutveckling samt
länsöverskridande åtgärder som exempel på viktiga områden. Oavsett vilken
inriktning länsstyrelserna väljer skall analyser och olika redovisningar göras
utifrån ett könsperspektiv.
Beträffande särskilda insatser för kvinnor på regional nivå framhålls
följande.
Regeringens principiella ståndpunkt är att könsperspektivet skall vara en
integrerad del i regionalpolitiken. Problembeskrivningar och argumentation
skall utgå från kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar, och förslag
till åtgärder skall komma både kvinnor och män till del.
Samtidigt finner regeringen det motiverat att särskilt uppmärksamma kvinnorna
i det regionala utvecklingsarbetet. Länsstyrelserna bör därför prioritera
särskilda insatser för kvinnor, bl.a. genom att avsätta resurser för att
medverka till att s.k. regionala resurscentra för kvinnor bildas.
Regeringen avser vidare att uppdra åt länsstyrelserna att redovisa planerade,
pågående och genomförda insatser som särskilt riktats till kvinnor, liksom
hittills erhållna effekter. NUTEK kommer även att ges i uppdrag att följa upp
hur stor del av de regionala projektmedlen som kommit kvinnor till del.
Motioner
Socialdemokraterna redovisar i motion A56 (yrk. 3 delvis) sin principiella
syn på de olika organisationsnivåernas roll. Nyckelorden är lokal mobilisering
med centralt stöd och samordning. Med den decentraliserade modell för
regionalt utvecklingsarbete som partiet skisserat -- och som beskrivits
tidigare i samband med de olika företagsstöden -- blir länsstyrelsen den
viktigaste aktören i den statliga regionalpolitiken och ansvarig för att samla
alla krafter i länet kring en strategi om att främja näringslivets utveckling.
Sammantaget framhåller motionärerna att deras förslag innebär en kraftig
uppgradering av länsstyrelsernas roll och uppgifter.
I motion A440 (yrk. 3) av Bengt-Ola Ryttar och Irene Vestlund (s) föreslås
att tyngdpunkten i regionalpolitiken överflyttas från stödområdesindelning till
att motsvarande, och helst större, ekonomiska resurser disponeras av
länsstyrelserna. Den del av regionalpolitiken som bedrivs genom
stödområdesplacering är alltför stel och svåromlagd.
I det följande redovisas ett antal motioner om särskilda insatser för kvinnor
på regional nivå nämligen A57, A254, A459, A460, A461, A462, A469, A814 och
A815.
I motion A254 (yrk. 43) föreslår Socialdemokraterna att det vid varje
länsstyrelse inrättas ett utvecklingscentrum för att stödja kvinnors
möjligheter att starta företag och även följa företagets utveckling. Förslaget
skall ses mot bakgrunden att NUTEK i en studie visat att kvinnor möter
speciella problem när de skall starta företag. Liknande yrkanden förs fram av
Maud Björnemalm m.fl. (s) i motion A462 (yrk. 2) och av Margareta Winberg m.fl.
(s) i motion A814 (yrk. 8).
Även Karin Starrin m.fl. (c) knyter i motion A815 (yrk. 23) an till kvinnors
företagande i förslaget om att inrätta regionala resurscentra för kvinnor.
Sådana centra bedöms av motionärerna vara en naturlig konsekvens av de
utvecklingsinsatser inom bl.a. företagande som växer fram i landet på regional
och lokal nivå.
Vänsterpartiet tar i sin motion A460 (yrk. 3) fasta på de krav på regionala
satsningar som kvinnor i olika län på senare tid gått samman kring och föreslår
att länsstyrelserna får i uppdrag att formulera regionala program för
kvinnobefrämjande åtgärder. Det anses nu vara hög tid att varje region får sitt
eget resurscentrum anpassat efter de olika regionernas förutsättningar och
behov. I motion A57 (yrk. 32 delvis) betonar Vänsterpartiet att de föreslagna
regionala resurscentren bör drivas tillsammans med "gräsrotskvinnor" och att de
måste få en bredare inriktning än enbart företagande. Kultur, offentlig sektor,
infrastruktur m.m. nämns som exempel.
Förslag om att länsstyrelserna får i uppdrag att presentera ett brett
regionalt program för kvinnobefrämjande åtgärder samt att en del av anslaget
till länsstyrelserna viks eller reserveras för regionala resurscentra för
kvinnor förs också fram av Britta Sundin m.fl. (s) i motion A461 (yrk. 2) samt
av Märtha Gårdestig (kds) i motion A459 (yrk. 1 och 2).
I sin motion A469 (yrk. 7) om Skåne tar Johnny Ahlqvist m.fl. (s) upp
landskapets behov av riktade insatser för kvinnligt företagande och kvinnlig
kompetensutveckling. Motionärerna anser att länsstyrelserna bör kunna medverka
till att ett skånskt utvecklingscentrum med dessa syften kommer till stånd.
Utskottet
För en regionalpolitik som skall bidra till livskraftiga regioner i alla
delar av landet är styrkan, kvaliteten och lyhördheten i arbetet på länsnivå av
avgörande betydelse för att varje del skall kunna utvecklas efter sina
förutsättningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att länsstyrelsen bör
utveckla sin nyckelroll i detta sammanhang genom initiativ till länsgemensamma
strategier och utvecklingsprogram som grund för prioriteringar och
resurstilldelning.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt analyserat likheter och skillnader
mellan regeringens förslag och den socialdemokratiska partimotionen A56 när det
gäller länsstyrelsernas roll i det regionala utvecklingsarbetet. Det har där
konstaterats att s-motionen betonar decentraliseringen mer än vad propositionen
gör, men att samsynen i övrigt är stor, t.ex. när det gäller arbetet med en
samlad länsstrategi. Utskottets ställningstagande i denna del redovisas i
avsnittet om Handläggningsfrågor.
I motion A440 (s) föreslås att tyngdpunkten i regionalpolitiken överflyttas
från stödområdesindelning till att de ekonomiska resurserna disponeras av
länsstyrelserna. Utskottet har tidigare redovisat sin syn på
stödområdesindelningen och föreslår där vissa mindre justeringar, medan den
huvudsakliga indelningen föreslås ligga fast. Utskottet delar således
regeringens uppfattning om behovet av särskilda insatser i utpekade områden och
har ingen annan uppfattning än regeringen i synen på landets indelning i
stödområden. Motionen avstyrks därmed i aktuell del.
De nio motionerna om särskilda insatser för kvinnor på regional nivå är
positiva till regeringens ambition att anlägga ett könsperspektiv i
regionalpolitiken och till förslagen om ökade insatser. Samtliga stöder också
idén om att regionala resurs- eller utvecklingscentra inrättas i länen med
länsstyrelsen som initiativtagare och samordnare. Den skillnad som finns rör
verksamhetens inriktning, där en del motioner föreslår att uppgifterna skall
koncentreras kring frågor om kvinnors företagande, medan andra vill ge centren
en bredare inriktning utifrån olika behov och förutsättningar i resp. län.
Regeringen behandlar inte frågan om innehållet i verksamheten, men när det
gäller organisation, form och medfinansiärer markeras att regionens egna behov
och förutsättningar skall bilda utgångspunkt. Flertalet län har i detta
sammanhang aktuellt utvecklingsarbete att bygga vidare på. Politiken ligger
således i linje med motionerna och ger stor handlingsfrihet för länen.
Utskottet vill liksom flera av motionärerna understryka värdet av att
verksamheten utformas i nära kontakt med kvinnor på "gräsrotsnivå".
Utskottet erinrar dessutom om de av riksdagen nyligen beslutade
länsexperterna på jämställdhetsområdet (prop. 1993/94:147, bet. AU17, rskr.
291) som kommer att utgöra en kompetens- och resursmässig förstärkning till
länsstyrelserna i deras arbete med att införa ett könsperspektiv i det
regionala utvecklingsarbetet.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att motionerna A57
(v), A254 (s), A459 (kds), A460 (v), A461 (s), A462 (s), A469 (s), A814 (s) och
A815 (c) avslås i aktuella delar.
Central nivå
Propositionen (s. 154--159)
Olika samhällssektorer har genom sina sektorsorgan ett ansvar för att
verksamheterna bidrar till en god utveckling i alla regioner. Nära samverkan
mellan NUTEK, Glesbygdsmyndigheten, Jordbruks- och Konsumentverket m.fl.
centrala organ och myndigheter är viktig för ett maximalt resursutnyttjande och
undvikande av dubbelarbete.
Även fortsättningsvis finns skäl att centralt disponera vissa
regionalpolitiska medel för projektverksamhet och insatser av
infrastrukturkaraktär eller andra angelägna utvecklingsinsatser. NUTEK och
Glesbygdsmyndigheten bör disponera en del av medlen för beslut i enlighet med
regeringens riktlinjer. Därutöver bör regeringen förfoga över medel för beslut
i enskilda ärenden.
NUTEK bör vidare enligt regeringen ges ökade möjligheter att besluta om stöd
till olika utvecklingsprojekt, varför en del av de medel som tillförs verket
även bör få användas till beredning och genomförande av åtgärder.
Vad gäller särskilda insatser för kvinnor på central nivå anförs följande.
Enligt regeringens förslag bör NUTEK, i samarbete med Glesbygdsmyndigheten,
ansvara för att ett nationellt resurscentrum för kvinnor bildas. Myndigheterna
skall därvid avsätta resurser och vidta åtgärder som stödjer och kompletterar
de särskilda insatser för kvinnor som görs på regional nivå. Erfarenheter som
samlats genom Glesbygdsmyndighetens projekt Kvinnokraft skall tas till vara.
Som skäl till att NUTEK valts för uppdraget att, i samarbete med
Glesbygdsmyndigheten, ansvara för bildandet av det nationella centret anför
regeringen att detta är naturligt mot bakgrund av de uppgifter NUTEK redan har
att utveckla regionala och lokala aktörers kompetens i utvecklingsfrågor samt
att svara för erfarenhetsutbyte och utvärdering. NUTEK har även regeringens
uppdrag att handlägga ett flerårigt utvecklingsprogram med särskilda åtgärder
för att främja kvinnors företagande. I det nationella centrets funktioner bör
bl.a. ingå att samordna länens aktiviteter, samla in, utvärdera och
systematisera kunskaper från det regionala arbetet samt att dra generaliserbara
slutsatser av detta. Kvinnor i glesbygds- och landsbygdsområden bör härvid
enligt regeringen ägnas särskilt intresse.
Motioner
Flertalet motioner som redovisats ovan om regionala resurs- eller
utvecklingscentra har också yrkanden som rör verksamheten på central nivå.
Motionärerna utgår härvid i allmänhet från det arbete som Glesbygdsmyndighetens
projekt Kvinnokraft utfört.
Socialdemokraterna föreslår i motion A254 (yrk. 44) att Glesbygdsmyndigheten
får ett samordningsansvar för de utvecklingscentrum för kvinnligt företagande
som partiet vill att länsstyrelserna skall inrätta. Ett liknande yrkande
framförs av Margareta Winberg m.fl. (s) i motion A814 (yrk. 9). I motion A56
(yrk. 24 delvis) motsätter sig Socialdemokraterna inte regeringens förslag om
att NUTEK får ansvaret men anser ändå att Glesbygdsmyndigheten behöver egna
resurser för ändamålet.
Britta Sundin m.fl. (s) instämmer i motion A461 (yrk. 1) i behovet av en
instans på central nivå för att bl.a. samla erfarenheterna från det som görs
runt om i landet och formulera ett brett nationellt program för
kvinnobefrämjande åtgärder på landsbygd och i glesbygd. Motionärerna betonar
värdet av det arbete som bedrivits av Glesbygdsmyndighetens Kvinnokraftprojekt
och föreslår att regeringen anslår medel till Glesbygdsmyndigheten för
ändamålet.
Även Vänsterpartiet förordar en bredare inriktning och föreslår i motion A460
(yrk. 4) att Glesbygdsmyndigheten får i uppdrag att formulera ett nationellt
program för kvinnobefrämjande åtgärder på landsbygd och i glesbygd. I motion
A57 (yrk. 32 delvis) görs kompletteringen att det nationella resurscentret bör
få en självständig ställning och endast administrativt tillhöra den centrala
myndigheten. Motionärerna begär förstärkta resurser till Glesbygdsmyndigheten
för utökade arbetsuppgifter på området.
Märtha Gårdestig (kds) föreslår i motion A459 (yrk. 3) att
Glesbygdsmyndigheten får i uppdrag att i samarbete med Kvinnokraftprojektet
formulera ett nationellt program som främjar kvinnors försörjningsmöjligheter
på landsbygd och i glesbygd, där en del av programmet skall vara ett nationellt
resurscentrum. Dessutom läggs förslaget att en utredning tillsätts som, utifrån
de kunskaper Kvinnokraft byggt upp, bör formulera de funktioner och den
organisation ett nationellt resurscentrum skall ha (yrk. 4). I motion A55
betonar Märtha Gårdestig vikten av att resurscentret får utveckla en bred
verksamhet och att det bör planeras och drivas tillsammans med
"gräsrotskvinnor".
Utskottet
Frågan om särskilda resurscentra för kvinnor har varit aktuell i olika
motionsyrkanden sedan 1987 års regionalpolitiska kommitté i sitt slutbetänkande
(SOU 1989:55) förde fram förslaget om särskilda kompetenscentra för kvinnors
företagande. Senare års utvecklingsarbete i några län med länsstyrelserna som
initiativtagare har lett fram till resurscentra för kvinnor med bredare program
och med många inblandade aktörer. Verksamheten har därvid riktat sig till
kvinnor i hela länet. Parallellt med dessa länsvisa initiativ har
Glesbygdsmyndighetens Kvinnokraftprojekt på nationell bas arbetat för att
stödja en utveckling mot resurscentra i flera län och för att en samlande
instans på central nivå skall komma till stånd. Kvinnokraft har i likhet med
sin myndighet specifikt lands- och glesbygdskvinnorna som sin målgrupp. Med
tanke på det målmedvetna arbete som Kvinnokraft bedrivit är det naturligt att
deras uppläggning och målgrupper fått stå modell för de aktuella motionerna.
Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget att de resurscentra som
nu är på väg att växa fram kan komma länens samtliga kvinnor till godo.
Utskottet finner att regeringen vägt samman detta behov med vikten av att ta
till vara Kvinnokrafts erfarenhet och kompetens genom sitt uppdrag till NUTEK
att, i samarbete med Glesbygdsmyndigheten, avsätta resurser och ansvara för att
ett nationellt resurscentrum för kvinnor bildas. Utskottet ansluter sig därmed
till regeringens syn på frågan om ansvariga myndigheter.
Vidare delar utskottet regeringens uppfattning om det nationella centrets
funktioner. Utan något särskilt uttalande härom torde arbetet inom centret
komma att mynna ut i någon form av nationellt handlingsprogram för
kvinnobefrämjande åtgärder där företagande kan vara en bland flera komponenter.
Syftet med förslagen i motionerna A55 (kds), A56 (s), A57 (v), A254 (s), A459
(kds), A460 (v), A461 (s) och A814 (s) får med vad sålunda redovisats anses
tillgodosett. Motionerna avstyrks därmed i aktuella delar.
Yrkanden om förstärkta resurser till Glesbygdsmyndigheten för arbetet med ett
nationellt resurscentrum behandlas i betänkandets anslagsdel.
Regionalpolitisk forskning
Propositionen (s. 159--162)
Enligt regeringen är det önskvärt med ökade insatser för att främja intresset
för regionalpolitisk forskning. Regeringen är beredd att till Umeå universitet
tillföra medel för forskning med inriktning på glesbygden med dess
ekonomisk-geografiska och sociala struktur. Anslagsfrågorna tas upp i samband
med anslaget Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder.
Huvuduppgiften för Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
bör även fortsättningsvis vara att initiera och samordna forskning om den
regionala utvecklingen samt medverka till en bred spridning av
forskningsresultaten. Inom ramen för ERU:s forskningsprogram bör ERU särskilt
beakta ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer inom
regionalpolitiken, hur internationaliseringen påverkar förutsättningarna för
svenska regioners utveckling samt människornas livsformer i olika regioner.
Särskilt viktigt är att frågorna belyses utifrån ett könsperspektiv.
Motioner
Socialdemokraterna anser i sin partimotion A56 (yrk. 27) att riksdagen bör
avslå de detaljerade riktlinjer för ERU:s verksamhet som finns i propositionen.
Det program som föreligger för ERU:s forskning fram till år 1996 bör ligga fast
utan nya detaljregler. Med hänsyn till knappheten på resurser bör ERU:s behov
prioriteras framför regionalpolitisk forskning vid Umeå universitet.
Även Vänsterpartiet anför i motion A57 (yrk. 35) att ERU själv -- inom
ramarna för sitt nyligen beslutade forskningsprogram -- bör få prioritera var
forskningsresurserna skall läggas. Regeringens motiv för att välja Umeå
universitet för forskning om glesbygden lyser med sin frånvaro; Mitthögskolan i
Östersund borde vara det naturliga alternativet.
Utskottet
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet tagit
upp frågan om regionalpolitisk forskning. En avvikande mening (s) och en
meningsyttring (v) har avgetts.
Utbildningsutskottet anför följande.
Utbildningsutskottet har inte anledning att anföra synpunkter på regeringens
förslag när det gäller anslag till ERU. Vid Umeå universitet finns sedan 11 år
tillbaka Centrum för regionalvetenskaplig forskning (CERUM). Det finansieras
numera via samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet under anslaget
Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning. I universitetets senaste
fördjupade anslagsframställning anförs att universitetet ser positivt på en
ökad samverkan med ERU i samband med dess flyttning till Östersund. Utskottet,
som inte har något att erinra mot vad regeringen anför om medel till Umeå
universitet för regionalpolitisk forskning, föreslår att
arbetsmarknadsutskottet avstyrker motion 1993/94:A57 yrkande 35.
Arbetsmarknadsutskottet ser positivt på en ökad samverkan mellan ERU och Umeå
universitet. Frågan om resurser till ERU återkommer utskottet till i samband
med behandling av anslagen. Utskottet delar inte motionsuppfattningen att
regeringens prioriteringar inom ERU:s forskningsprogram utgör alltför
detaljerade riktlinjer. Utskottet stöder därför inte motionerna A56 och A57 i
nu behandlade delar. Dessa avstyrks således.
Regionalpolitiken i ett EU-perspektiv
Propositionen (s. 162--168)
Regeringen ger i detta avsnitt viss information vad avser regionalpolitik i
det avtal om ett EU-medlemskap som träffades mellan Sverige och EU-rådet den 1
mars i år. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med en särskild
proposition om avtalet.
Bl.a. redovisas de regionalpolitiska målen för EU:s nuvarande medlemsländer:
Mål 1. Utveckling och strukturell anpassning av svagt utvecklade regioner
(bruttoregionprodukten per capita kan högst vara 75 % av genomsnittet i
EU-länderna).
Mål 2. Omställning av näringslivet i regioner eller delar av regioner som är
hårt drabbade av industriell tillbakagång.
Mål 3. Bekämpning av långtidsarbetslöshet och underlättande av ungdomars
inträde på arbetsmarknaden.
Mål 4. Underlättande av omställningar till följd av strukturförändringar inom
industrin genom stöd till utbildning m.m.
Mål 5 a. Underlättande av lantbrukets och fiskets omstrukturering och
modernisering.
Mål 5 b. Underlättande av utvecklingen i landsbygdsområden.
Vid förhandlingarna kom man fram till att ett nytt mål, som har att göra med
gleshet och långa avstånd, skulle införas i EG:s regelverk. Detta mål, mål 6,
motsvarar de regioner som har högst åtta invånare per kvadratkilometer. Mål
6-regionen redovisas i propositionen (s. 163--165). Omfattningen kan enkelt
sägas motsvara stödområde 1 och de nordliga delarna av stödområde 2. Mål
6-området är vad avser insatsernas inriktning och finansiering m.m. jämställt
med mål 1-området, vilket inte aktualiseras i Sverige.
För år 1995 avsätts för Sveriges del 41 miljoner ecu (ca 360 miljoner kronor)
till mål 6-regionen från EG:s budget resp. 227 miljoner ecu (ca 2 miljarder
kronor) för målen 2, 3, 4, 5 a, 5 b. De årliga beloppen ökar enligt index så
att de kommer att uppgå till ca 51 miljoner ecu resp. 248 miljoner ecu för år
1999. I slutet av perioden kommer en översyn att göras i syfte att fastställa
avgränsningen av bl.a. mål 6-områden efter år 1999.
För att få del av medel från strukturfonderna, måste fonderna kompletteras
med nationell finansiering (additionalitet). Regeringens bedömning är att den
nationella finansieringen av de program som kan komma att få medel från
strukturfonderna får lösas för varje program för sig och att den kan bestå av
såväl regionalpolitiska medel som medel från berörda sektorer, kommuner,
landsting och privata intressenter. De nationella tillskotten måste beaktas i
nästkommande statsbudget enligt regeringen.
Regeringen gör bedömningen att regionalpolitiken kan bedrivas med i stort
sett samma inriktning även i fortsättningen och att nuvarande stödområden kan
behållas.
Beskrivning av olika områden
Det finns två svenska regionalpolitiska stödområden, 1 och 2, samt
tillfälliga stödområden, glesbygdsområden och landsbygdsområden, därutöver
stödområdena 1, 2a, 2b, 3 och 4 inom jordbruket, vidare EG-definierade områden
som mål 6-området, ett nordligt jordbruksstödområde bestående av områdena 1--3,
och LFA-områden (less favoured areas eller översatt: mindre gynnade områden).
EG:s utgångspunkter för LFA-områden är bl.a. att det rör sig om missgynnade
regioner hotade av minskande befolkning och karaktäriserade av jord med låg
produktionsförmåga och låga inkomster. Syftet med stöd inom dessa områden är
att kompensera lantbrukarna för svårigheter förorsakade av naturförhållanden.
Grundkriterierna har fastställts av EG-kommissionen; därutöver finns det visst
utrymme för det enskilda landet att detaljutforma kriterierna så att de passar
för resp. lands förutsättningar. Frågan om hur LFA-området skall förhålla sig
till de i propositionen föreslagna landsbygdsområdena är öppen.
Motion
Vänsterpartiet redovisar sin syn på EU-frågorna och regionalpolitiken i
motion A57 (yrk. 36). Vänsterpartiet, som säger nej till medlemskap i EU, är
kritiskt till förhandlingsprocessen, bl.a. att förhandlingarna fortfarande
pågår om stödområdenas omfattning och företagsstödets utformning. Vidare anförs
i motionen att flera av målen inte kan kombineras med mål 6, varför det
föreligger stor risk att de nuvarande geografiska prioriteringarna för
regionalpolitiken inte kan upprätthållas. Motionärerna anser att propositionen
är obegriplig vad gäller finansieringen av de nationella tillskotten. Enligt
Vänsterpartiet medför ett EU-medlemskap många negativa regionalpolitiska
effekter, inte minst beroende på de påfrestningar på statsbudgeten som
medlemsavgifterna innebär.
Utskottet
Utskottet vill betona att regeringen avser att återkomma till riksdagen med
en särskild proposition om avtalet. Den information som ges i föreliggande
proposition kan enbart ses som avrapportering av nu tillgänglig information.
Riksdagen har således inte att ta ställning till specifika regeringsförslag i
detta sammanhang.
Det är ännu inte klart hur de olika nationella stöden och EG-stöden skall
samverka i de olika områdena. De frågor som inte är lösta måste man alltså
komma till rätta med under de fortsatta förhandlingarna.
Utskottet utgår från att stödformerna i de olika områdena kan klargöras inom
kort.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motion A57 (v) i denna del.
Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt under
budgetåret 1994/95
Propositionen (s. 168--171)
För att skapa möjligheter till tillväxtfrämjande insatser i hela landet
föreslår regeringen att 800 miljoner kronor av de arbetsmarknadspolitiska medel
som föreslagits i budgetpropositionen får disponeras av länsstyrelserna under
budgetåret 1994/95 för temporära men långsiktigt verkande åtgärder. De medel
som föreslås bör fördelas med utgångspunkt från såväl arbetslöshetssituationen
som den regionala problembilden. Medlen bör bidra till att skapa inomregional
balans.
Dels skall länsstyrelserna kunna lämna stöd till småföretag i samband med
investeringar vilka beräknas leda till ökad sysselsättning. Investeringarna kan
avse såväl byggnader och maskiner som produktutveckling och marknadsföring.
Stödet gäller företag med högst 50 anställda. Regeringen bör svara för den
närmare utformningen av stödet inom de regler som finns för lokaliserings- och
utvecklingsbidrag.
Dels kan denna förstärkning av de regionala resurserna användas till
kompetenshöjande åtgärder, t.ex. genom att företagen erbjuds möjlighet att
disponera kvalificerad personal.
Dels kan länsstyrelserna vidta andra företagsinriktade åtgärder, t.ex. genom
att stödja innovatörer eller utbildningar som riktar sig till personer med
entreprenörsidéer. Andra tänkbara åtgärder är stöd till små företag i form av
konsultcheckar eller konsulthjälp av personer med erfarenhet av att driva
företag.
För småföretagsstöd bör bidraget högst uppgå till 15 % av
investeringskostnaden; vid övriga företagsinriktade insatser får den statliga
insatsen högst vara 50 % av kostnaden och inte heller strida mot EES-avtalets
regler.
Regeringen räknar med att insatserna sammantaget bör skapa ca 4 000 nya
arbetstillfällen. Det blir en uppgift för resp. länsstyrelse att utforma ett
åtgärdsprogram för budgetåret 1994/95. Behovet av insatser för kvinnors
sysselsättning bör särskilt beaktas. Länsstyrelserna bör få använda en mindre
del av medlen till att köpa administrationstjänster. Regeringen avser att
uppdra åt NUTEK att följa upp insatserna i de olika länen.
Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om särskilda
regionala åtgärder för utveckling och tillväxt budgetåret 1994/95 (avsnitt 12).
Motioner
Socialdemokraterna avvisar i motion A56 (yrk. 5) regeringens förslag om
regionala åtgärder för utveckling och tillväxt under budgetåret 1994/95 genom
överförande av 800 miljoner kronor från arbetsmarknadsmedel. Förslaget innebär
att resurser förs från norr till söder samt att en enorm byråkrati skapas.
Näringspolitiska satsningar bör enligt motionärerna vara av långsiktig karaktär
och stöden så lite som möjligt styra företagens utveckling. Vidare bör
administration och byråkrati minimeras. Regeringsförslaget uppfyller inte dessa
krav. Socialdemokraterna förordar i stället direktavskrivning av
maskininvesteringar och pekar på att arbetsmarknadspolitiken erbjuder flera
stödformer som är inriktade mot de mindre företagen.
Inte heller Ny demokrati i motion A67 (yrk. 11) anser att riksdagen bör
godkänna de särskilda regionala åtgärderna. Motionärerna ifrågasätter dels
avsättningen av 800 miljoner kronor för det föreslagna ändamålet ur saklig
synpunkt, dels lämpligheten av att länsstyrelserna skall svara för
fördelningsbesluten.
I motion A52 (yrk. 3) framför Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) att trots
angelägenheten av näringslivsutveckling inger regeringsförslaget oro.
Motionärerna finner det självklart att även de i propositionen föreslagna
medlen bör fördelas efter de långsiktiga problemens svårighetsgrad, dvs.
huvuddelen av medlen bör tillföras skogslänen.
Per Erik Granström m.fl. (s) begär i motion A403 från den allmänna
motionstiden ändringar i det regionalpolitiska stödet till småföretag i syfte
att stärka ny- och småföretagsverksamheten. Investeringar för mindre än 100 000
kr bör få en likartad tillämpning som glesbygdsstödet utan att för den skull
omgärdas av den geografiska begränsning som gäller för detta.
Även Vänsterpartiet anser i sin motion A57 (yrk. 28 och 29) att det är fel
att låna av arbetsmarknadsmedel för kommande budgetår och att riksdagen bör
avslå regeringens begäran om 800 miljoner kronor till småföretagsstöd med denna
finansiering. Vänsterpartiet vill använda 400 miljoner kronor av innevarande
budgetårs B 2-anslag till sysselsättningsökning i hela landet utanför
stödområdet enligt den modell som propositionen redovisar i avsnitt 12.
Vid återförande av de ifrågavarande arbetsmarknadsmedlen -- 800 miljoner
kronor -- bör enligt Vänsterpartiets uppfattning i samma motion 150 miljoner
kronor speciellt öronmärkas för sådana konsultinsatser som föreslås i
propositionen (yrk. 30). Yrkandet bör tolkas som att det är
arbetsmarknadspolitiska medel för budgetåret 1994/95 som avses.
Vänsterpartiet framför i samma motion (yrk. 27) ett alternativt förslag
till sysselsättningsstöd. För småföretag inom stödområdet skall 15 % stöd
utgå vid sysselsättningsökning. Stödet skall i övrigt motsvara det stöd som
redovisas i propositionen. 250 miljoner kronor bör anvisas till detta ändamål.
Finansieringen beräknas ske från en minskning av anslaget Ersättning för
nedsättning av socialavgifter (200 miljoner kronor) samt från innevarande
budgetårs anslag för Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, det s.k. B 2-anslaget
(50 miljoner kronor).
Utskottet
Regeringens förslag om regionala åtgärder för utveckling och tillväxt,
finansierade med arbetsmarknadspolitiska medel är inte något genomarbetat
förslag enligt utskottets uppfattning. I enlighet med vad som framhålls i
Socialdemokraternas motioner A56 (yrk. 5) och A52 (yrk. 3) bör i ett
regionalpolitiskt förslag tonvikten ligga på de prioriterade regionerna och
inte gälla alla delar av landet. Detta är det avgörande skälet till att
utskottet avvisar regeringsförslaget. De behov som tas upp i motion A403 bör
kunna lösas på ett enklare sätt än genom en ny, tveksam stödform. Propositionen
innebär i praktiken att länsarbetsnämndernas resurser minskar och
länsstyrelsernas resurser ökar. Utskottet är inte övertygat om att detta är en
rimlig omdisponering i det nuvarande arbetsmarknadsläget. Därtill fruktar
utskottet att det kommer att krävas en stor kontrollapparat för att fördela
stödet på ett tillväxtfrämjande sätt. Det bör inte komma företag som söker stöd
för åtgärder i sin vanliga verksamhet till godo. Utskottets avvisande
inställning till regeringsförslaget ligger också i linje med uppfattningen i
motionerna A57 (yrk. 28) från Vänsterpartiet och -- även om det sker från något
andra utgångspunkter -- A67 (yrk. 11) från Ny demokrati.
Med hänsyn till utskottets inställning att arbetsmarknadspolitiska resurser i
första hand bör användas för arbetsmarknadspolitiska åtgärder delar utskottet
inte Vänsterpartiets uppfattning i motion A57 (yrk. 29) att
arbetsmarknadspolitiska medel för innevarande budgetår skulle finansiera vissa
insatser enligt regeringsförslagets modell.
Med anledning av motionerna A52 (s), A56 (s), A57 (v) och A67 (nyd) i
aktuella delar anser utskottet att regeringsförslaget om särskilda regionala
åtgärder för utveckling och tillväxt under budgetåret 1994/95 inte bör
godkännas av riksdagen. Motionerna A57 (yrk. 29) (v) samt A403 (s) avstyrks.
De av regeringen och Vänsterpartiet i motion A57 (yrk. 30) förordade
konsultinsatserna bör kunna bli ett verksamt inslag inom ramen för de
särskilda regionala åtgärderna. Utskottet tar dock avstånd från Vänsterpartiets
förslag att i förväg dela in stödet på olika åtgärder, t.ex. 150 miljoner
kronor för konsultinsatser. I likhet med anslaget för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder bör åtgärder väljas i enlighet med de lokala behoven. Motion A57 (v)
avstyrks därmed i denna del.
Det av Vänsterpartiet i samma motion (yrk. 27) angivna alternativa
förslaget till sysselsättningsstöd får inte stöd av utskottet. Förslaget om
15 % stöd till småföretag inom stödområdet vid en sysselsättningsökning finner
utskottet alltför oklart för att kunna göra en bedömning. Yrkandet avstyrks.
Anslagsfrågor
Anslagen under tionde huvudtiteln till regional utveckling redovisas på s.
172--185 i propositionen. Sammanlagt tas tolv anslagsrubriker upp. En av dem, C
12 Stiftelsen Norrlandsfonden, är förslag om nytt anslag.
Av reservationen på anslaget per den 1 juli 1993 var 711 miljoner kronor inte
ianspråktagna genom tidigare beslut.
Regeringen föreslår i propositionen att medel även fortsättningsis anvisas
till
lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av NUTEK eller regeringen
lån till privata regionala investmentbolag
viss administration, uppföljning och utvärdering av regionalpolitiskt
företagsstöd m.m.
Enligt propositionen beräknas ett något minskat medelsbehov under budgetåret
1994/95. Ett skäl härtill är den minskade efterfrågan på stöd i samband med
minskade investeringar under lågkonjunkturen. Även om ändringar i stödreglerna
och stödområdesindelningen kan medföra ökade medelskrav, bör dessa krav kunna
klaras med de reserverade medlen.
Motioner
I motion A56 yrkar Socialdemokraterna att riksdagen för budgetåret 1994/95
anvisar 100 miljoner kronor mindre till anslaget C 1 Lokaliseringsbidrag m.m.
än regeringen föreslagit (yrk. 6). Bakgrunden är de tidigare redovisade
förslagen i motion A56 om decentraliserat företagsstöd och decentraliserad
handläggning. Motsvarande medel bör enligt Socialdemokraterna överföras till
anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser och fördelas till de län som
beviljar lokaliseringsstöd till företag. Vidare noteras i motionen att en stor
reservation finns, vilken inte ianspråktagits av beslut. Mot denna bakgrund
föreslås att medel avförs från reservationen och påförs anslaget C 12
Stiftelsen Norrlandsfonden. Sammanfattningsvis bör anslaget C 1 fastställas
till 200 miljoner kronor och 400 miljoner kronor avföras från reservationen
enligt s.
Utskottet
Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsförslagen om ett ytterligare
decentraliserat företagsstöd och motsvarande handläggning enligt motion A56.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet även ovan redovisade motionsyrkande
om en minskning av anslaget. För nästa budgetår bör riksdagen till
Lokaliseringsbidrag m.m. anslå det belopp som regeringen har begärt. En ökad
ekonomisk aktivitet i samhället kan komma att leda till ökad anslagsförbrukning
jämfört med de senaste åren.
Frågan om ianspråktagande av reservationen till förmån för Norrlandsfonden
tas upp i ett sammanhang under Stiftelsen Norrlandsfonden, vilken behandlas i
det följande. Utskottet har inhämtat att reservationen mot slutet av budgetåret
1993/94 uppgår till ca 600 miljoner kronor.
Av reservationen på anslaget per den 1 juli 1993 var 146 miljoner kronor inte
ianspråktagna genom tidigare beslut.
Regeringen föreslår i propositionen att medel från detta anslag fr.o.m.
budgetåret 1994/95 får användas av länsstyrelserna till
lokaliserings- och utvecklingsbidrag
landsbygdsstöd
stöd till kommersiell service
regional projektverksamhet samt
uppföljning.
Även fortsättningsvis bör det vara en uppgift för regeringen att fördela
anslaget mellan länen efter de regionala problemens svårighetsgrad.
I propositionen informeras om att medlen inledningsvis fördelas till länen i
ungefär sammma omfattning som hittills inför det nya budgetåret. Respektive
länsstyrelse bör sedan fördela medlen till ovanstående ändamål, baserat på en
strategi där regeringen för sin del framhåller behovet av förstärkta glesbygds-
och landsbygdsinsatser samt åtgärder för kvinnor. Regeringen avser att behålla
större belopp än under innevarande budgetår för senare fördelning och samtidigt
höja kraven på länsstyrelsernas programarbete. Exempel på program och insatser
som länsstyrelserna bör kunna söka medel till är
1. kompetenshöjande åtgärder
2. genomarbetade landsbygdsprogram samt
3. samarbete mellan länsstyrelser. Den del av anslaget som får användas till
uppföljning räknar regeringen med att höja. Även medel för utvärdering kommer
att övervägas i detta sammanhang.
Mot bakgrund av en ökad aktivitet i ekonomin samt de föreslagna
förändringarna i regelsystemet bör anslaget räknas upp med 318 miljoner kronor
till 1 330 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Vidare föreslås att riksdagen för innevarande budgetår anvisar ytterligare
100 miljoner till anslaget Regionala utvecklingsinsatser på tillägg till
statsbudgeten för att undvika medelsbrist i ett läge då investeringar är
viktiga.
Motioner
Enligt Socialdemokraterna i motion A56 (yrk. 7) bör anslaget Regionala
utvecklingsinsatser ökas med 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Den ökning som förordas bör enligt motionen förbehållas de länsstyrelser som
har att besluta om lokaliseringsstöd. Som redovisats ovan bör förslaget om
höjning på C 2-anslaget ses i samband med förslaget om minskning av
C 1-anslaget. Motionsyrkandet innebär att anslaget uppgår till 1 430 miljoner
kronor.
Ny demokrati begär i motion A67 (yrk. 12) att anslaget till regionala
utvecklingsinsatser förblir oförändrat jämfört med anslaget under innevarande
budgetår, dvs. minskas med 318 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag för nästa budgetår.
Enligt Vänsterpartiet i motion A57 (yrk. 31) bör anslaget Regionala
utvecklingsinsatser ökas med 100 miljoner kronor i det särskilda syftet att
användas bland invandrargrupper i större städer. Invandrare har mycket hög
arbetslöshet även i tid av högkonjunktur. Vid tilldelning av länsanslagen bör
det uppmärksammas att invandrartäta områden har få arbetstillfällen och
begränsad service av banker etc. Höjningen bör finansieras genom motsvarande
minskning i anslaget B 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret
1993/94.
Även i motion A52 (yrkande 10) av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) pekas på
behov av ökade länsanslag för nästa budgetår i takt med att länsstyrelsens
arbetsuppgifter utvidgas på olika sätt.
Utskottet
Utskottet har intet att erinra mot att det på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisas ytterligare 100 miljoner kronor
till anslaget Regionala utvecklingsinsatser. Regeringens framställning om medel
biträds således av utskottet.
Vad gäller frågan om anslagsanvändning för nästa budgetår har regeringen
angivit vissa principer men däremot inte en konkret fördelning i enlighet med
den handläggningsordning som förordas. Med hänvisning till motion A57 vill
utskottet först framhålla att det är länsstyrelserna som till största delen
prioriterar användningsområden inom anslagets ram. Riksdagen bör avstå från att
meddela anvisningar om medelstilldelning till skilda ändamål utöver de allmänna
fördelningsprinciper som regeringen har beskrivit och som utskottet instämmer
i.
Enligt regeringens förslag ökar anslaget med 318 miljoner kronor. dvs. 24 %.
Förslagen från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om ytterligare 100
miljoner kronor till detta anslag biträds inte av utskottet. Enligt utskottets
uppfattning är regeringsförslaget väl avvägt med hänsyn till den nya
handläggningsordningen, varför även yrkandet från Ny demokrati avvisas.
Utskottet avstyrker således motionsförslagen i motionerna A52 (s), A56 (s),
A57 (v) och A67 (nyd). Det anslag regeringen begärt till Regionala
utvecklingsinsatser för budgetåret 1994/95 bör följaktligen anvisas av
riksdagen.
C 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på
landsbygden m.m.
Även inom det nya landsbygdsstödet bör det finnas möjlighet att lämna
kreditgaranti för lån. Därmed föreslås i propositionen att anslagets rubrik
ändras på motsvarande sätt. För tiden fram t.o.m. budgetåret 1993/94 är
engagemangsramen fastställd till 255 miljoner kronor. På grund av utvidgningen
bör engangemangsramen fram t.o.m. budgetåret 1994/95 utökas till 290 miljoner
kronor.
Utskottet
I enlighet med regeringens förslag i propositionen under punkt C 3 (s.
177--178) bör riksdagen dels medge att statlig garanti för lån till företag på
landsbygden och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan
omfattning att engagemangsramen successivt utökas till högst 290 miljoner
kronor, dels anvisa ett förslagsanslag med ett formellt belopp på 1 000 kronor.
Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket som beräknat medelsbehovet till
450 miljoner kronor. Från anslaget täcks bortfall av avgiftsinkomster till
följd av tillämpning av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Med
hänsyn till att systemet med nedsatta sociala avgifter föreslås vara oförändrat
men utgå i ett något utvidgat stödområde 1 bör 500 miljoner kronor beräknas
under detta anslag.
Motion
Vänsterpartiet anför i motion A57 (yrk. 26) att det finns en risk att gamla
strukturer konserveras med regionalpolitiskt stöd. Ett omvandlingstryck på
företagen bör ge drivkrafter för förnyelse, modernare teknik, högre
förädlingsgrad m.m. Regeringens förslag om nedsättning av sociala avgifter i
stödområdet bör därför inte godkännas. Enligt Vänsterpartiet bör ifrågavarande
anslag minskas med 200 miljoner kronor.
Utskottet
Sakbehandlingen i avsnittet Företagsinriktade åtgärder innebär att utskottet
delar regeringens uppfattning att nedsättning av socialavgifter även
fortsättningsvis bör användas som ett instrument i en aktiv regionalpolitik.
Med hänvisning till detta ställningstagande avstyrker utskottet Vänsterpartiets
yrkande i motion A57.
Medelsanspråk i samband med den mycket begränsade utvidgning av stödområdet
som utskottet tidigare förordat bör rymmas inom det av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet. Regeringens framställning om medel biträds av utskottet.
Över anslaget anvisas medel för sysselsättningsbidrag enligt förordningen
(1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Med hänsyn till den föreslagna
höjningen av bidragsbeloppen i både stödområde 1 och 2 bör anslaget höjas med
50 miljoner kronor till 250 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Motion
Ny demokrati föreslår i motion A67 (yrk. 13) att anslaget
Sysselsättningsbidrag förblir oförändrat jämfört med anslaget under innevarande
budgetår, dvs. minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag för nästa budgetår. Anslaget bör enligt Ny demokrati uppgå till 200
miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har i det föregående avstyrkt Ny demokratis förslag att
sysselsättningsbidraget inte skulle höjas på det sätt regeringen föreslagit. I
konsekvens med detta ställningstagande avstyrker utskottet även förslaget från
Ny demokrati i motion A67 att anslagsbeloppet bör kvarstå oförändrat. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till anslag för nästa budgetår.
Glesbygdsmyndigheten har getts i uppdrag att utifrån ett helhetsperspektiv
arbeta med glesbygdsfrågor. Myndighetens roll vad gäller utvecklingsinsatser på
central nivå har tagits upp tidigare.
Glesbygdsmyndigheten bör tilldelas 2 miljoner kronor per år under en
treårsperiod för ökad medverkan i ALA-gruppens utvecklingsarbete (inom Sveriges
Lantbruksuniversitet). Därutöver bör anslaget höjas något för bl.a. pris- och
löneuppräkning. Övergång bör ske från reservationsanslag till ramanslag.
Motioner
Socialdemokraterna begär i motion A56 (yrk. 9) att Glesbygdsmyndighetens
resurser ökar med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Anslaget
bör enligt motionärerna fastställas till 23 miljoner kronor. Därigenom bör
myndigheten kunna spela en mer aktiv roll när det gäller kvinnligt företagande
framför allt på landsbygden. Detta kan ske genom understödjande av nätverk,
projektverksamhet m.m.
Ny demokrati föreslår i motion A67 (yrk. 14) att anslaget till
Glesbygdsmyndigheten förblir oförändrat jämfört med anslaget under innevarande
budgetår, dvs. minskas med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag. Anslaget bör enligt Ny demokrati uppgå till 17 miljoner kronor.
Vänsterpartiet föreslår i motion A57 (yrk. 33) att det av regeringen
föreslagna anslaget ökas med 2 miljoner kronor, dvs. till 22 miljoner kronor.
Utskottet
Med hänsyn till de uppgifter som åvilar Glesbygdsmyndigheten samt de nya
uppgifterna i samband med ett nationellt resurscentrum för kvinnor anser
utskottet att regeringens förslag till anslagsberäkning är väl avvägd. Därmed
avstyrker utskottet förslagen i motionerna A56 (s), A57 (v) och A67 (nyd). Det
anslag regeringen begärt bör följaktligen anvisas av utskottet.
C 8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
Regeringens överväganden om ERU:s verksamhetsinriktning har redovisats ovan.
För budgetåret 1994/95 beräknas medelsbehovet till 6,5 miljoner kronor. En
övergång bör ske till ramanslag.
Motioner
Enligt Socialdemokraterna i motion A56 (yrk. 10) bör regeringens förslag till
anslag ökas med 1,6 miljoner kronor. Anslaget bör således uppgå till 8,1
miljoner kronor.
Även Vänsterpartiet anser i sin motion A57 (yrk. 34) att anslaget bör höjas 2
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit, dvs. sammanlagt 8,5 miljoner
kronor bör beräknas.
Utskottet
Utskottet har tidigare tagit ställning till ERU:s verksamhet. Därvid har
utskottet avstyrkt motioner som haft en från propositionen skild uppfattning om
forskningsinriktning. I konsekvens med tidigare ställningstagande bör
motionerna A56 (s) och A57 (v) i aktuella delar avstyrkas och anslaget till ERU
uppgå till det av regeringen beräknade beloppet.
C 6 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder
De medel av reservationen som den 1 juli 1993 inte var ianspråktagna genom
beslut uppgick till 202 miljoner kronor.
Medlen på anslaget skall användas till åtgärder för att förbättra
förutsättningarna för utvecklingen i regionalpolitiskt prioriterade regioner,
särskilt sådana med svåra strukturomvandlingsproblem. Det bör enligt
propositionen även fortsättningsvis vara regeringens sak att närmare besluta om
hur medlen under anslaget skall disponeras mellan olika regioner och ändamål.
Bl.a. avser regeringen att senare besluta om insatser för att stimulera
utvecklingsarbetet vid mindre och medelstora högskolor samt vissa gymnasier.
Vidare kan Umeå universitet få förstärkning för viss forskning. Anslaget kan
också användas för tidig finansiering av teknikprojekt i prioriterade regioner
samt åtgärder för att attrahera utländska investeringar.
NUTEK disponerar under innevarande budgetår 20 miljoner kronor av anslaget
för viss projektverksamhet. NUTEK bör enligt regeringen ges ett ökat ansvar att
pröva ansökningar och besluta om stöd till olika utvecklingsprojekt under
budgetåret 1994/95. Regeringen bör endast pröva ärenden av principiell karaktär
eller när medverkan krävs från flera departement.
Motioner
Socialdemokraterna anser i motion A56 (yrk. 8) att anslaget till Särskilda
regionalpolitiska infrastrukturåtgärder för budgetåret 1994/95 bör bli 4,6
miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit, dvs. 176,1 miljoner kronor.
De medel som motsvarar minskningen av anslaget C 6 -- 4,6 miljoner kronor --
bör användas till att finansiera en ökning till ERU (1,6 miljoner kronor) samt
till Glesbygdsmyndigheten (3 miljoner kronor). Ökningsposterna har tagits upp i
det föregående.
I samma motion begärs vidare (yrk. 22) att 100 miljoner kronor av
anslagsbeloppet bör förbehållas de tre nordligaste länen för länsövergripande
projekt. Bakgrunden är att detta anslag numera används för en rad projekt som
inte specifikt kan knytas till de tre länen. Enligt motionsförslaget bör medlen
fritt få användas när regeringen godkänt en gemensam regional plan för
länsöverskridande projekt i dessa tre län. Även ej ianspråktagna
reservationsmedel bör till övervägande del användas på detta sätt.
Utskottet
Utskottet instämmer med propositionen att det bör vara regeringens sak att
närmare besluta om hur medlen under anslaget skall disponeras mellan olika
regioner och ändamål. Riksdagen bör därför inte binda infrastrukturmedlens
användning på det sätt som Socialdemokraternas förslag i motion A56 (yrk. 22)
förutsätter. Detta förslag avstyrks således.
Motion A56 (yrk. 8) avstyrks även vad gäller begärd minskning av anslaget.
Regeringens beräkning av anslaget bör bifallas av riksdagen.
C 9 Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden
Enligt propositionen (s. 183) sker inbetalningar till fonden årligen. Det
belopp som enligt avtalet (vid nordiska ministerrådets möte den 19 augusti
1986) skall inbetalas per den 1 mars 1995 är 940 000 US dollar, motsvarande ca
7 300 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 9.
Eftersom regeringen föreslår att transportstödet tills vidare behålls
oförändrat (propositionen s. 183--184) beräknas anslaget till 300 miljoner
kronor.
De medel av reservationen som den 1 juli 1993 inte var ianspråktagna genom
beslut uppgick till 415 miljoner kronor.
Över anslaget anvisas medel för lokaliseringslån som beviljas av
länsstyrelserna, NUTEK eller regeringen. Räntor och avbetalningar återförs till
anslaget.
I propositionen (s. 184--185) redovisas att lokaliseringslånefondens storlek
ökat under budgetåret 1992/93 på grund av små utbetalningar; totalt sett har
dock fonden reducerats under de senaste åren. Enligt regeringen behöver inte
ytterligare medel anvisas för nästa budgetår trots en förväntad ökad
efterfrågan på lokaliseringslån.
Utskottet godtar regeringens bedömning. Ett reservationsanslag på 1 000 kr
bör anvisas.
C 12 Stiftelsen Norrlandsfonden
Propositionen (s. 185)
Nytt anslag
1994/95 Prop. 120 000 000
I enlighet med tidigare redovisning av propositionen föreslås ett anslag på
120 miljoner kronor som kapitaltillskott till Norrlandsfonden.
Kapitaltillskottet föreslås finansieras genom en motsvarande minskning med
120 miljoner kronor från det av riksdagen beslutade anslaget för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:100 bil.
11, AU11, rskr. 189). Utöver anslaget bör -- som tidigare behandlats --
Stiftelsen Industricentras tillgångar i form av bl.a. lånereverser överföras
till fonden. Värdet av tillgångarna beräknas till 100 miljoner kronor.
Motioner
Socialdemokraterna begär i motion A56 (yrk. 11 delvis) att riksdagen anvisar
ett anslag på 280 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, dvs.
sammanlagt 400 miljoner kronor. Dessa 400 miljoner kronor bör finansieras genom
ianspråktagande av reservationen under anslaget C 1 till ett motsvarande belopp
(yrk. 28 delvis). Därutöver tillkommer -- i likhet med regeringens förslag --
ca 100 miljoner kronor från Stiftelsen Industricentras tillgångar.
Vidare avvisar Socialdemokraterna i motion A56 (yrk. 12) regeringens förslag
att minska anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med 120 miljoner kronor.
Vänsterpartiet begär i motion A57 (yrk. 23 delvis) att ett anslag på 500
miljoner kronor anvisas till Norrlandsfonden för budgetåret 1994/95, dvs. en
ökning med 380 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet
Utskottet har i det föregående förordat en viss utökning av Norrlandsfondens
verksamhetsområde i förhållande till propositionen. Förutom de fyra nordligaste
länen kommer fondens verksamhetsområde att omfatta också Gävleborgs län.
Utskottet har också tagit ställning till finansieringsfrågorna och på en punkt
förordat en annan lösning än den i propositionen föreslagna. Med hänsyn till
det ökade behovet av kapitaltillskott i samband med den geografiska
utvidgningen bör anslaget räknas upp med 80 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag, dvs. till sammanlagt 200 miljoner kronor. Därutöver
tillkommer som tidigare redovisats ca 100 miljoner kronor från Stiftelsen
Industricentras tillgångar.
I enlighet med propositionen bör kapitaltillskottet upp till 120 miljoner
kronor komma till stånd genom att anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(A 2-anslaget) för budgetåret 1994/95 minskas med 120 miljoner kronor. Motion
A56 (yrk. 12) avstyrks.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen med anledning av dels propositionen i
motsvarande del, dels motionerna A56 (yrk. 11 delvis) och A57 (yrk. 23 delvis)
fastställer anslaget Stiftelsen Norrlandsfonden till 200 miljoner kronor. Med
anledning av motion A56 (yrk. 28 delvis) föreslås att reservationen under
anslaget C 1 tas i anspråk med 80 miljoner kronor, vilket bör ges regeringen
till känna.
Åtgärder i län och regioner
Motioner
I det följande behandlar utskottet en rad motionsyrkanden som rör förslag
till åtgärder i län och regioner. Flera av förslagen liknar dem som utskottet
har behandlat under senare år och som riksdagen har avslagit.
En gemensam utgångspunkt för många motioner är den allvarliga
arbetsmarknadssituationen i landet.
Motionsyrkandena handlar om att i olika delar av landet stärka näringslivet,
satsa på utbildning av skilda slag, ge större utrymme för satsningar på
kommunikationer samt att vidta arbetsmarknadspolitiska åtgärder i syfte att
bringa ned den höga arbetslösheten.
För överskådlighetens skull redovisas motionsyrkandena i form av en
sammanställning länsvis av de typer av åtgärder som förespråkas. Sist i
sammanställningen tas upp motioner som rör skärgårdsfrågor.
I detta sammanhang vill utskottet påminna om de länsvisa sifferuppgifter som
finns återgivna i propositionen (bilaga 1:1). I tabellform lämnas sålunda
uppgifter om exempelvis den totala sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen
samt om arbetslöshet och personer i åtgärder.
Gävleborgs län A442 av Karin Starrin (c) Yrk. 1. Införande av ett
övergripande anställnings-
stöd
Yrk. 2. Status som frilän
för flexibel samordning
av de regional- resp.
arbetsmarknadspolitiska
anslagen
A467 av Ulrica Messing Yrk. 3. Riktade åtgärder
m.fl. (s) till Hälsinglands kommu-
ner med hög arbetslöshet
Kopparbergs län A450 av Bengt-Ola Ryttar Yrk. 1. Överföring av ar-
m.fl. (s) betsmarknadspolitiska me-
del till landstinget för
att bereda varslade an-
anställda sysselsättning
Yrk. 8. Kompensation till
Dalarna för bortfallet av
statliga arbeten
Yrk. 11. Utökning av an-
talet högskoleplatser i
i regioner med hög ar-
betslöshet
Yrk. 12. Länsarbets-
nämndernas möjligheter
att upphandla högskole-
utbildning
Yrk. 16. Möjliggörande av
direktavskrivning för
investeringar
Västmanlands län A457 av Lena Hjelm-Wallén Yrk. 1. Sysselsättnings-
m.fl. (s) stimulerande åtgärder i
Västmanland
A402 av Göran Magnusson Insatser för Köping,
och Berit Oscarsson (s) Arboga och Kungsör
Örebro län A54 av Håkan Strömberg Yrk. 1. Ny tillväxtpolitik
m.fl. (s) i Bergslagen och Örebro
län
Ub665 av Karl-Erik Persson Yrk. 1. Tillfällig hjälp
(v) till Örebro län
A215 av Hans Karlsson Yrk. 1. Insatser för att
m.fl. (s) stärka näringslivet i
Örebro län
Yrk. 7. Högre teknisk
utbildning i Örebro län
A410 av Håkan Strömberg Arbetsmarknadspolitiska
m.fl. (s) insatser inom kultur-
historiska sektorn i
Örebro län
A413 av Håkan Strömberg Yrk. 1. Tillväxt och ökad
m.fl. (s) konkurrenskraft i
Örebro län
Yrk. 2. Erforderliga medel
för ungdomsarbetsplatser
Yrk. 3. Högskolestudier i
form av arbetsmarknadsut-
bildning
Yrk. 4. Erforderliga medel
till långtidsarbetslösa
Yrk. 5. Infrastruktur i
Örebro län
Yrk. 9. Örebro län som
frilän
Värmlands län Kr290 av Kristina Svensson Yrk. 3. Sysselsättnings-
m.fl. (s) projekt i Värmland inom
kulturområdet för arbets-
lösa ungdomar
A441 av Magnus Persson Sysselsättningsskapande
m.fl. (s) åtgärder i Värmlands län
A58 av Björn Samuelson Samlade insatser för
(v) Värmland
Uppsala län A446 av Birgitta Dahl Kraftfulla och skynd-
m.fl. (s) samma åtgärder för syssel-
sättning, utbildning och
investeringsarbeten
Stockholms län A453 av Lars Werner Yrk. 1. Kraftfulla åt-
m.fl. (v) gärder mot arbetslös-
heten (bl.a. uppsägnings-
stopp, bidrag till upp-
rustning av skolor m.m.)
Yrk. 3. Åtgärder för
minskning av den sociala
segregationen (Storstads-
utredningens förslag)
A455 av Ylva Annerstedt Yrk. 1. Arbetsmarknaden
m.fl. (fp) i Stockholms län (tidi-
gareläggning av infra-
strukturprojekt)
Yrk.14. Nödvändigheten av
en mer positiv syn på
huvudstadsregionen för
stärkning av landets kon-
kurrenskraft m.m.
A456 av Mats Hellström Yrk. 1. Begäran om en sam-
m.fl. (s) lad nationell strategi och
strukturplan för närings-
livet i huvudstadsregionen
Yrk. 2. Begäran om förslag
för motverkande av den
sociala segregationen (på
basis av Storstadsutred-
ningen
Södermanlands län A468 av Maj-Lis Lööw Yrk. 1. Sysselsättnings-
m.fl. (s) skapande åtgärder (kompe-
tenshöjning, ökade inves-
teringar i bl.a. byggnads-
sektorn)
Östergötlands län A436 av Dan Ericsson Yrk. 1. Vikten av regional
i Kolmården (kds) helhetssyn; insatserna
bör syfta mer till en
stärkning av regionernas
egna förutsättningar
Yrk. 2. Strategiska sats-
ningar på tillväxtfräm-
jande åtgärder och arbets-
marknadsinsatser
Yrk. 3. Östergötland som
pilotregion för en kom-
mission för regionens
tillväxt och utveckling
Jönköpings län A463 av Martin Nilsson Sysselsättningsförhållan-
m.fl. (s) dena (behov av investe-
ringar i industri, skol-
miljöer etc.)
A420 av Rune Backlund (c) Yrk. 2. Särskilda spjut-
spetspaket med projekt-
och lånemedel till de
näringsdominerade små-
samhällena i Vetlanda
kommun
Kalmar län A401 av Bengt Kronblad Stöd till ett utveck-
m.fl. (s) lingscentum för jord-
bruks- och fiskeproduk-
ter
A409 av Bengt Kronblad Behov av sysselsättning
m.fl. (s) och utvecklingsinsatser
för Kalmar län (bl.a.
genom inrättande av ett
industri- och utvecklings-
center)
A423 av Agne Hansson och Främjande av sysselsätt-
Marianne Jönsson (båda c) ningen (bl.a. genom försök
med nyföretagarstöd)
Gotlands län A65 av Ulla Pettersson och Regionalpolitiska
Bengt Kronblad (s) satsningar på Gotland
Västsverige N282 av Lars Bäckström Yrk. 2. Finansiering av
m.fl. (v) en "Fyrstadsfond" genom
disponering av medel från
Trygghetsfonden (för stöd
av bl.a. lokala innova-
törer)
A427 av Ingvar Johnsson Behov av förstärkta
m.fl. (s) arbetsmarknads- och
utvecklingsinsatser (elva
projekt anges)
N307 av Jan Fransson Yrk. 5. Behovet av medel
m.fl. (s) till länsstyrelserna för
bearbetning av de väst-
svenska verkstadsföre-
tagens utländska leveran-
törer och licenspartner
för att [de skall] flytta
produktion till
Västsverige
A452 av Marianne Carlström Yrk. 1. Åtgärdsprogram med
m.fl. (s) särskild inriktning på
kvinnors arbete och
utbildning i Västsverige
A443 av Sten Östlund Yrk. 1. Infrastruktur-
m.fl. (s) satsningar i Västsverige
Yrk. 2. Behov av regional-
politiska medel i
Västsverige
Yrk. 3. Arbetsmarknads-
politiska åtgärder och
utbildning för ökad
kompetens i Västsverige
Skaraborgs län A243 av Jan Fransson Åtgärder mot arbetslös-
m.fl. (s) heten i Skaraborgs län
A244 av Jan Fransson Samhällets sociala ansvar
m.fl. (s) vid indragningar inom
försvaret i Karlsborg
A219 av Ivar Virgin Satsning på AXE-tjänster
och Sten Svensson (m) inom ramen för av
regeringen planerade
arbetsmarknadspolitiska
satsningar i Karlsborg
A414 av Bengt Kindbom Yrk. 1. Lån och bidrag
och Birgitta Carlsson (c) till turistanläggningar
inom Karlsborgs kommun
Älvsborgs län A426 av Rune Evensson Behov av ökade utveck-
m.fl. (s) lingsinsatser i norra
delen av Älvsborgs län
A416 av Rune Evensson Behov av ökade insatser
och Lena Klevenås (båda s) i de kommuner som ingår
i Mittenälvsborg
A62 av Britt Bohlin och Behovet av nationella
Ingvar Johnsson (s) satsningar i Dalsland
och i Fyrstadsregionen
A425 av Britt Bohlin och Behov av ökade insatser
Ingvar Johnsson (båda s) i Dalsland
Kr510 av Britt Bohlin och Yrk. 4. Ökat stöd för
Ingvar Johnsson (båda s) utveckling av turistnä-
ringen i Dalsland
Göteborgs och A405 av Elving Andersson (c) Återförande av lokalise-
Bohus län ringsstödet till Volvo
till Uddevallaregionen
för sysselsättningsska-
pande åtgärder
A417 av Sten Östlund m.fl. (s) Yrk. 1. Stöd till sats-
ningar för att uppskjuta
personalneddragningar i
Göteborg
Yrk. 2. Stöd till sats-
ningar i samarbete med
Göteborgs kommun för
arbete åt unga
Yrk. 3. Utökade möjlig-
heter till utbildning för
arbetslösa med kort ut-
bildning (inhämtande av
grundskole- eller gymna-
siekompetens)
Hallands län A408 av Alf Eriksson m.fl. Yrk. 1. Ökat regional-
(s) politiskt stöd (för ut-
veckling av små och medel-
stora företag)
Yrk. 3. Bred satsning på
utbildning
Yrk. 4. Utveckling av
alternativ energiproduk-
tion i Väröområdet (inför
en kärnkraftsavveckling)
Yrk. 5. Utveckling av
små och medelstora före-
tag (genom samordning av
offentliga och privata
organ, m.m.)
Blekinge län A466 av Bertil Måbrink (v) Yrk. 1. Åtgärder för ut-
veckling [av länet] (genom
stöd till teknikcentrum i
Olofström m.m.)
Yrk. 2. Breddning av verk-
samhetsområdet för mili-
tär personal och militära
anläggningar (miljö- och
gränsövervakning m.m.)
Skånelänen A449 av Birthe Sörestedt Yrk. 2. Begäran om förslag
m.fl. (s) till stärkt regionalt
utvecklingscentrum
Yrk. 4. Utvecklande av en
mer differentierad
arbetsmarknad för kvinnor
i Skåne
Yrk. 5. Arbetsmarknadsut-
bildning för kvinnor i
Skåne
A469 av Johnny Ahlqvist Yrk. 13. Arbetsmarknads-
m.fl. (s) politiska insatser mot
kväveföroreningar i luft
och vatten
Yrk. 14. Centrum i Skåne
för ALU
Yrk. 18. Strukturplan för
Skåne
A415 av Börje Nilsson Åtgärdsprogram för
(s) Kristianstads kommun
Skärgårdsfrågor A431 av Anita Johansson Glesbygdsproblem i
m.fl. (s) Stockholms läns skärgård
A447 av Alf Wennerfors (m) Lokaliseringsbidrag för
företagsetableringar i
Stockholms skärgård
A455 av Ylva Annerstedt Yrk. 3. Samordning av
m.fl. (fp) statlig verksamhet
A470 av Karin Pilsäter Yrk. 1. Betydelsen av
m.fl. (fp) småföretagarvänlig
politik för skärgården
Yrk. 2. Kvinnornas syssel-
sättningssituation i
skärgården
Yrk. 4. Behovet av fullgod
samhällsservice i
skärgården
Yrk. 10. Justering av
reglerna för det
regionalpolitiska stödet
till förmån för
skärgården
Utskottet
Som utskottet har konstaterat i den föregående framställningen kan inte
regionalpolitiken ensam lösa de regionalpolitiska problemen. Insatser krävs
inom många politikområden såsom exempelvis arbetsmarknads-, närings,
utbildnings- och kommunikationsområdena.
Regionalpolitiken skall som utskottet har uttalat tidigare i detta betänkande
i första hand inriktas mot att främja och utveckla näringslivets möjligheter i
utpekade områden. Genom en långtgående decentralisering av beslutsfattandet
till de regionala organen, framför allt länsstyrelserna, har dessa möjlighet
att ta hänsyn till svårigheter och inomregionala obalanser samt vidta
nödvändiga åtgärder. Det är således i första hand de regionala instanserna som
skall göra bedömningar om vilka krav på insatser som man skall tillmötesgå.
Utskottet hänvisar således till den uppfattning som framförts under tidigare
års behandling av regionalpolitiken; se exempelvis bet. 1992/93:AU13.
Enligt utskottets mening kan de redovisade motionsyrkandena inte utgöra
underlag för riksdagens initiativ inom något av de områden som utpekas i
motionerna. Utskottet får därför hänvisa till sin principiella uppfattning att
de åtgärder och insatser som begärs för olika delar av landet får prövas inom
ramen för de möjligheter som anförtrotts de regionala organen samt i
förekommande fall NUTEK och Glesbygdsmyndigheten.
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1993/94:A67 yrkande 1,
2. beträffande målen för regionalpolitiken
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A52 yrkandena 1 och 7,
1993/94:A56 yrkande 1, 1993/94:A57 yrkandena 1--4, 37 och 38, 1993/94:A67
yrkandena 2 och 3, 1993/94:A450 yrkande 23, 1993/94:A458 yrkande 2,
1993/94:A460 yrkande 1 och 1993/94:A464 yrkandena 1 och 4 godkänner det som
regeringen förordar om målen för regionalpolitiken (avsnitt 5),
res. 1 (s)
res. 2 (nyd)
men. (v) - delvis
3. beträffande det regionalpolitiska företagsstödet
att riksdagen avslår motion 1993/94:A56 yrkandena 2 och 3, båda i motsvarande
del,
res. 3 (s)
Politikområden av särskild betydelse för den regionala utvecklingen
5. beträffande investeringsprogram för att minska arbetslösheten
att riksdagen avslår motion 1993/94:A56 yrkande 14 i motsvarande del,
res. 5 (s)
6. beträffande högskolornas roll för den regionala och nationella
utvecklingen
att riksdagen avslår motion 1993/94:A67 yrkande 8,
7. beträffande behov av ökade utbildningssatsningar
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A48, 1993/94:A52 yrkande 5 och
1993/94:A56 yrkande 20,
res. 6 (s)
8. beträffande en satsning på regionala och lokala utbildningsmodeller
att riksdagen avslår motion 1993/94:A461 yrkande 3,
9. beträffande forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A52 yrkande 4, 1993/94:A54 yrkande 4
och 1993/94:A57 yrkandena 5 och 6,
men. (v) - delvis
10. beträffande forskningsresurser till Högskolan i Luleå
att riksdagen avslår motion 1993/94:A60,
res. 7 (s)
11. beträffande avskrivning av studielån vid arbete i prioriterade
områden
att riksdagen avslår motion 1993/94:A57 yrkande 7,
men. (v) - delvis
12. beträffande kompetensutveckling för företagare
att riksdagen avslår motion 1993/94:A50 yrkande 2,
13. beträffande kommunikationer och transporter
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A52 yrkande 6, 1993/94:A54 yrkandena
2 och 3, 1993/94:A56 yrkandena 14 i motsvarande del och 15, 1993/94:A57 yrkande
11 och 1993/94:A65 i motsvarande del,
res. 8 (s)
men. (v) - delvis
14. beträffande avreglering och regional utveckling
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkande 13, 1993/94:A448 yrkande
1 och 1993/94:A464 yrkande 2,
res. 9 (s)
men. (v) - delvis
15. beträffande näringslivsfrågor, allmän inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkandena 16 och 17 samt
1993/94:A57 yrkande 14,
res. 10 (s)
men. (v) - delvis
16. beträffande riskkapitalförsörjning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A53, 1993/94:A54 yrkande 5,
1993/94:A56 yrkande 19, 1993/94:A57 yrkandena 13, 21 och 25,
res. 11 (s)
men. (v) - delvis
17. beträffande turism
att riksdagen avslår motion 1993/94:A56 yrkande 18,
res. 12 (s)
18. beträffande differentiering av bensinskatten
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A57 yrkande 9 och 1993/94:A67 yrkande
9,
res. 13 (nyd)
men. (v) - delvis
19. beträffande energibeskattning i övrigt
att riksdagen avslår motion 1993/94:A57 yrkandena 8 och 10,
men. (v) - delvis
20. beträffande avgifter för vattenkraftsproduktion
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A57 yrkande 24, 1993/94:A451 yrkande
2, 1993/94:T215 yrkande 11, 1993/94:N403, 1993/94:N406, 1993/94:N409,
1993/94:N426 yrkande 1 och 1993/94:N430,
res. 14 (s)
men. (v) - delvis
21. beträffande kultur
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A52 yrkande 9 och 1993/94:A56
yrkandena 21 och 29,
res. 15 (s)
Landsbygdsutveckling
22. beträffande allmänna riktlinjer för landsbygdsutvecklingen
att riksdagen avslår motion 1993/94:A56 yrkande 25,
res. 16 (s)
23. beträffande satsningar och aktiviteter på landsbygden
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A52 yrkande 8 samt 1993/94:A57
yrkandena 12 och 15--19,
men. (v) - delvis
24. beträffande utredningar och program för landsbygdens utveckling
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A412 och 1993/94:A437,
25. beträffande distansarbete i glesbygd
att riksdagen avslår motion 1993/94:A418,
26. beträffande landsbygdsstöd
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande
del, 1993/94:A63 och 1993/94:A67 yrkande 4 godkänner det som regeringen
förordar om landsbygdsstöd,
res. 17 (s) - delvis - villk. 3
res. 18 (nyd)
27. beträffande större flexibilitet i glesbygdsstödet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr510 yrkande 3,
28. beträffande skogsbruket
att riksdagen avslår motion 1993/94:A46,
29. beträffande landsbygdsstöd till jordbruksföretag
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A49 och 1993/94:A66,
30. beträffande kommersiell service
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A67 yrkande 5, 1993/94:A439
och 1993/94:A424 godkänner det som regeringen föreslår om kommersiell service
(avsnitt 7.4),
31. beträffande samordning av offentlig service
att riksdagen avslår motion 1993/94:A464 yrkande 3,
32. beträffande flexibilitet och valfrihet på landsbygden
att riksdagen avslår motion 1993/94:A454 yrkandena 3--5,
res. 19 (s) - motiv.
men. (v) - delvis
34. beträffande ändrad beteckning på stödområde
att riksdagen avslår motion 1993/94:A404 yrkande 2,
35. beträffande översyn av stödområdespolitiken
att riksdagen avslår motion 1993/94:A407 yrkande 1,
36. beträffande inplacering av Älvsbyn i stödområde 1
att riksdagen med anledning av
delsmotionerna 1993/94:A59 och 1993/94:A448 yrkande 4 i motsvarande del,
dels propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. beträffande inplacering av delar av Boden och Piteå i stödområde 1
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A448 yrkande 4 i motsvarande del
godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2
och 8.2.3),
men. (v) - delvis
38. beträffande inplacering av Avesta i stödområde 1
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A440 yrkande 1 godkänner vad som
förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),
39. beträffande inplacering av Munkfors i stödområde 1
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A52 yrkande 2 i motsvarande del
godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2
och 8.3.2),
40. beträffande inplacering av Bräcke kommun i stödområde 1
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A47 i motsvarande del godkänner
vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och
8.2.3),
41. beträffande inplacering av Näs och Häggenås församlingar i Östersunds
kommun samt Näskotts församling i Krokoms kommun i stödområden
att riksdagen med anledning av
dels motionerna 1993/94:A45 och 1993/94:A47, båda i motsvarande delar,
samt 1993/94:A51,
dels propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. beträffande inplacering av Åre församling resp. Handöls by i stödområde
1
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A45 och 1993/94:A47, båda i
motsvarande delar, godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande
del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),
43. beträffande inplacering av Hallen och Marby församlingar i Åre kommun i
stödområde 1
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A47 i motsvarande del godkänner
vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och
8.2.3),
44. beträffande inplacering av Ovanåkers kommun i stödområde 2 eller
förlängning av tillfällig inplacering
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A442 yrkande 3 i motsvarande
del och 1993/94:A458 yrkande 7 godkänner vad som förordats i propositionen i
motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),
res. 20 (nyd)
45. beträffande förlängning av tillfällig inplacering av Nordanstig,
Söderhamn och Bollnäs
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A442 yrkande 3 i motsvarande del
godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2
och 8.2.3),
res. 21 (nyd)
46. beträffande permanent inplacering av Kristinehamn och Storfors i
stödområde
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A52 yrkande 2 i motsvarande del
godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2
och 8.2.3),
47. beträffande inplacering av Hudiksvall i tillfälligt stödområde
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A442 yrkande 4 godkänner vad som
förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),
res. 22 (nyd)
48. beträffande inplacering av Mockfjärds och Floda församlingar i Gagnef i
stödområde 2
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A440 yrkande 2 godkänner vad som
förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),
49. beträffande inplacering av Köping, Arboga och Kungsör i stödområde 2
eller i tillfälligt stödområde
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A406, 1993/94:A407 yrkande 2
och 1993/94:A457 yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad som förordats i
propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),
50. beträffande inplacering av Fyrstadsregionen i tillfälligt stödområde
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A57 yrkande 20 godkänner vad som
förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),
men. (v) - delvis
51. beträffande inplacering av Västervik i tillfälligt stödområde
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A434 godkänner vad som förordats i
i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),
52. beträffande inplacering av Vetlanda i tillfälligt stödområde
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A404 yrkande 1 och
1993/94:A420 yrkande 1 godkänner vad som förordats i propositionen i
motsvarande del (8.2.2 och 8.2.3),
53. beträffande inplacering av Ydre och Kinda i tillfälligt stödområde
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A438 godkänner vad som förordats i
propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),
54. beträffande höjd stödnivå i Fagersta, Hallstahammar, Skinnskatteberg
och Norberg
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A457 yrkande 2 i motsvarande del
godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del (8.2.2 och
8.2.3),
55. beträffande inplacering i högre stödområde av Ljusnarsberg, Hällefors,
Karlskoga, Degerfors, Laxå, Askersund samt Guldsmedshyttan och Ramsberg inom
Lindesberg att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A54 yrkande 6 och
1993/94:A413 yrkande 8 godkänner vad som förordats i propositionen i
motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),
56. beträffande avgränsning av permanenta och tillfälliga stödområden
att riksdagen -- i den mån propositionen, avsnitten 8.2.2 och 8.2.3, inte
behandlats tidigare -- godkänner vad regeringen förordat om avgränsning av
områden med geografiska lägesnackdelar och andra långsiktiga regionalpolitiska
problem (avsnitt 8.2.2) samt avgränsning av områden med
strukturomvandlingsproblem (avsnitt 8.2.3),
Företagsstöd
57. beträffande utvärdering av företagsstöden
att riksdagen avslår motion 1993/94:A50 yrkande 1,
58. beträffande stödberättigad verksamhet
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del
godkänner det som regeringen förordar om stödberättigad verksamhet (avsnitt
8.4.3),
res. 17 (s) - delvis - villk. 3
59. beträffande lokaliseringsstöd
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande
del, 1993/94:A414 yrkande 2 och 1993/94:A430 yrkande 2 godkänner det som
regeringen förordar om lokaliseringsstöd (avsnitt 8.4.4),
res. 17 (s) - delvis - villk. 3
60. beträffande utvecklingsbidrag
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del
godkänner det som regeringen förordar om utvecklingsbidrag (avsnitt 8.4.5),
res. 17 (s) - delvis - villk. 3
61. beträffande sysselsättningsbidrag
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande
del och 1993/94:A67 yrkande 6 godkänner det som regeringen förordar om
sysselsättningsbidrag (avsnitt 8.4.6),
res. 17 (s) - delvis - villk. 3
res. 23 (nyd)
62. beträffande lån till privata och regionala investmentbolag
att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om lån till privata och
regionala investmentbolag (avsnitt 8.4.7),
63. beträffande handläggnings- och beslutsordning
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A56 yrkande 3 i motsvarande
del, 1993/94:A411 yrkande 2 och 1993/94:A428 yrkande 1 godkänner det som
regeringen förordar om handläggningsfrågor (avsnitt 8.4.8),
res. 17 (s) - delvis - villk. 3
64. beträffande nedsättning av socialavgifter
att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om nedsatta
socialavgifter (avsnitt 8.5.1),
65. beträffande lag om ändring i lagen (1990:912)
om nedsättning av sociala avgifter
att riksdagen antar det av regeringen framlagda lagförslaget med den
ändringen att 1, 2 och 3 §§ erhåller av utskottet i bilaga 2 framlagt förslag
till lydelse,
66. beträffande transportstöd
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A450 yrkande 29 och
1993/94:A:428 yrkande 3 godkänner det som regeringen förordar om transportstöd
(avsnitt 8.5.2),
67. beträffande inriktningen av aviserad utredning om samordning av olika
stödformer
att riksdagen avslår motion 1993/94:A67 yrkande 10,
res. 24 (nyd)
68. beträffande samordning av näringspolitiska åtgärder
att riksdagen avslår motion 1993/94:A450 yrkande 28,
Norrlandsfonden
69. beträffande ekonomisk förstärkning av
Norrlandsfonden och utvidgning av dess verksamhetsområde
att riksdagen med anledning av
dels propositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1993/94:A56 yrkande 4 samt yrkandena 11, 23 och 28,
samtliga i motsvarande delar, 1993/94:A57 yrkande 22 och yrkande 23 i
motsvarande del, 1993/94:A64, 1993/94:A67 yrkandena 15 och 16, 1993/94:A255
yrkande 2, 1993/94:A422, 1993/94:A435, 1993/94:A445, 1993/94:A451 yrkande 1,
1993/94:A458 yrkande 6 samt 1993/94:A465 godkänner det som utskottet förordar
om Norrlandsfondens finansiering,
res. 25 (s)
men. (v) - delvis
70. beträffande styrelsen för Norrlandsfonden
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A56 yrkande 23
i motsvarande del godkänner det som regeringen förordar om Norrlandsfonden i
motsvarande del,
res. 26 (s)
71. beträffande Norrlandsfondens finansiering m.m.
att riksdagen -- i den mån propositionen (avsnitt 8.7.1) inte har behandlats
tidigare -- godkänner det som regeringen förordar om Norrlandsfonden,
72. beträffande uttalanden av riksdagen om
Norrlandsfonden m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A255 yrkande 1, 1993/94:A451 yrkande
3 och 1993/94:A61,
Andra företagsinriktade åtgärder
73. beträffande åtgärder för att främja kvinnors företagande
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkande 24 i motsvarande del,
1993/94:A460 yrkande 2, 1993/94:A462 yrkande 1 och 1993/94:Ub624 yrkande 2,
res. 27 (s)
74. beträffande lokaliseringssamråd med tjänsteföretag
att riksdagen avslår motion 1993/94:N283 yrkande 24,
75. beträffande storstadsregionernas utveckling
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkande 26, 1993/94:A421 och
1993/94:A430 yrkande 1,
res. 28 (s)
76. beträffande lokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A429 yrkande 1, 1993/94:A432,
1993/94:A433, 1993/94:A444 och 1993/94:T214 yrkande 5,
Organisation, ansvar och medel för regionala utvecklingsinsatser
77. beträffande länsstyrelsernas roll i den regionala utvecklingen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkande 3 i motsvarande del och
1993/94:A440 yrkande 3,
78. beträffande insatser för kvinnor på regional nivå
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A57 yrkande 32 i motsvarande del
1993/94:A254 yrkande 43, 1993/94:A459 yrkandena 1 och 2, 1993/94:A460 yrkande
3, 1993/94:A461 yrkande 2, 1993/94:A462 yrkande 2, 1993/94:A469 yrkande 7,
1993/94:A814 yrkande 8 och 1993/94:A815 yrkande 23,
79. beträffande resurscentra för kvinnor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A55, 1993/94:A56 yrkande 24 i
motsvarande del, 1993/94:A57 yrkande 32 i motsvarande del, 1993/94:A254 yrkande
44, 1993/94:A459 yrkandena 3 och 4, 1993/94:A460 yrkande 4, 1993/94:A461
yrkande 1, 1993/94:A814 yrkande 9,
80. beträffande regionalpolitisk forskning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkande 27 och 1993/94:A57
yrkande 35,
res. 29 (s)
men. (v) - delvis
81. beträffande regionalpolitiken i ett EU-perspektiv
att riksdagen avslår motion 1993/94:A57 yrkande 36,
men. (v) - delvis
82. beträffande regionala åtgärder för utveckling och tillväxt under
budgetåret 1994/95
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A52 yrkande 3, 1993/94:A56
yrkande 5, 1993/94:A57 yrkande 28 och 1993/94:A67 yrkande 11 samt med avslag på
dels propositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1993/94:A57 yrkande 29 och 1993/94:A403 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört (avsnitt 12),
res. 30 (m, fp, c, kds)
men. (v) - delvis
83. beträffande konsultinsatser
att riksdagen avslår motion 1993/94:A57 yrkande 30,
men. (v) - delvis
84. beträffande alternativt förslag till sysselsättningsstöd
att riksdagen avslår motion 1993/94:A57 yrkande 27,
Anslagsfrågor
85. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motion 1993/94:A56 yrkande 6 till Lokaliseringsbidrag m.m. för
budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
300 000 000 kr,
res. 31 (s)
86. beträffande tilläggsanslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Regionala utvecklingsinsatser på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
100 000 000 kr,
87. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motionerna 1993/94:A52 yrkande 10, 1993/94:A56 yrkande 7, 1993/94:A57
yrkande 31 och 1993/94:A67 yrkande 12 till Regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 1 330 000 000 kr,
res. 32 (s) - villk. 31
res. 33 (nyd)
men. (v) - delvis
88. beträffande kreditgarantier för företag på landsbygden m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande delar
dels medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på landsbygden
och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att det
sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli
1985 uppgår till högst 290 000 000 kr,
dels till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag på landsbygden m.m. för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
89. beträffande anslag till ersättning för nedsättning av socialavgifter
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motion 1993/94:A57 yrkande 26 till Ersättning för nedsättning av
socialavgifter för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 500 000 000 kr,
90. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motion 1993/94:A67 yrkande 13 till Sysselsättningsbidrag för budgetåret
1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr,
res. 34 (nyd) - villk. 23
91. beträffande anslag till Glesbygdsmyndigheten
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motionerna 1993/94:A56 yrkande 9, 1993/94:A57 yrkande 33 och 1993/94:A67
yrkande 14 till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1994/95 under tionde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 20 000 000 kr,
res. 35 (s)
men. (v) - delvis
92. beträffande anslag till Expertgruppen för forskning om regional
utveckling (ERU)
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motionerna 1993/94:A56 yrkande 10 och 1993/94:A57 yrkande 34 till
Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret
1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 6 500 000 kr,
res. 36 (s)
men. (v) - delvis
93. beträffande infrastrukturmedlens användning
att riksdagen avslår motion 1993/94:A56 yrkande 22,
res. 37 (s)
94. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motion 1993/94:A56 yrkande 8 till Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 180 700 000 kr,
res. 38 (s) - villk. 35, 36
95. beträffande anslag till en utvecklingsfond för Västnorden
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret
1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 7 300 000 kr,
96. beträffande anslag till transportstöd
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Transportstöd för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 300 000 000 kr,
97. beträffande anslag till lokaliseringslån
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Lokaliseringslån för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 1 000 kr,
98. beträffande anslag till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motion 1993/94:A56 yrkande 12 till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln -- med ändring av vad riksdagen
tidigare beslutat (1993/94:AU11, rskr. 189) -- anvisar ett med 120 000 000 kr
nedräknat reservationsanslag på 28 488 931 000 kr,
res. 39 (s) - delvis - villk. 25
99. beträffande anslag till Stiftelsen Norrlandsfonden
att riksdagen med anledning av
dels propositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1993/94:A56 yrkande 11 i motsvarande del och 1993/94:A57
yrkande 23 i motsvarande del till Stiftelsen Norrlandsfonden för budgetåret
1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett anslag på 200 000 000 kr,
och med anledning av motion 1993/94:A56 yrkande 28 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
ianspråktagande av reservation under anslaget C 1,
res. 39 (s) - delvis - villk. 25
men. (v) - delvis
Åtgärder i län och regioner
100. beträffande åtgärder i län och regioner
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A54 yrkande 1, 1993/94:A58,
1993/94:A62, 1993/94:A65 i motsvarande del, 1993/94:A215 yrkandena 1 och 7,
1993/94:A219, 1993/94:A243, 1993/94:A244, 1993/94:A401, 1993/94:A402,
1993/94:A405, 1993/94:A408 yrkandena 1 och 3--5, 1993/94:A409,
1993/94:A410, 1993/94:A413 yrkandena 1--5 och 9, 1993/94:A414 yrkande 1,
1993/94:A415, 1993/94:A416, 1993/94:A417 yrkandena 1--3, 1993/94:A420 yrkande
2, 1993/94:A423, 1993/94:A425, 1993/94:A426, 1993/94:A427, 1993/94:A431,
1993/94:A436 yrkandena 1--3, 1993/94:A441, 1993/94:A442 yrkandena 1 och 2,
1993/94:A443 yrkandena 1--3, 1993/94:A446, 1993/94:A447, 1993/94:A449
yrkandena 2, 4 och 5, 1993/94:A450 yrkandena 1, 8, 11, 12 och 16, 1993/94:A452
yrkande 1, 1993/94:A453 yrkandena 1 och 3, 1993/94:A455 yrkandena 1, 3 och 14,
1993/94:A456 yrkandena 1 och 2, 1993/94:A457 yrkande 1, 1993/94:A463,
1993/94:A466 yrkandena 1 och 2, 1993/94:A467 yrkande 3, 1993/94:A468 yrkande 1,
1993/94:A469 yrkandena 13, 14 och 18, 1993/94:A470 yrkandena 1, 2, 4 och 10,
1993/94:Kr290 yrkande 3, 1993/94:Kr510 yrkande 4, 1993/94:Ub665 yrkande 1,
1993/94:N282 yrkande 2 och 1993/94:N307 yrkande 5.
res. 40 (nyd)
men. (v) - delvis
Stockholm den 17 maj 1994
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Anders G
Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s),
Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila
Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist
(s), Kent Olsson (m) och Berit Andnor (s).
Laila Strid-Jansson (nyd), har inte deltagit i beslutet under mom. 82.
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Reservationer
Reservationer
1. Målen för regionalpolitiken (mom. 2)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Under
de" och på s. 37 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis fästa uppmärksamheten på den bristfälliga
beredning som gjorts i regeringen av den nu föreliggande propositionen. Det är
utomordentligt anmärkningsvärt att ett så viktigt politikområde som
regionalpolitiken behandlats utan sedvanlig parlamentarisk medverkan och utan
normalt remissförfarande. Till yttermera visso har brådskan med att lägga fram
propositionen inneburit att viktiga rapporter inte kunnat ingå i
beredningsunderlaget. En viktig fråga för den regionala utvecklingen är
statsbudgetens fördelning över landet. NUTEK har efter det att regeringen lagt
fram sin proposition kommit ut med en synnerligen intressant rapport med analys
av statsbudgetens regionala fördelning. Utskottet återkommer i det följande
till denna rapport.
En annan allvarlig brist är frånvaron av analys av vilka krav på eventuella
förändringar av regional- eller sektorspolitiken som kan bli följden av ett
eventuellt medlemskap i EU. Utskottet har under ärendebehandlingen inhämtat
ytterligare uppgifter och därvid kunnat konstatera att det föreligger ganska
många osäkerhetsfaktorer bl.a. vad gäller den framtida utformningen av de
nationella stödens förhållande till EG-stöden. Det hade givetvis varit en
fördel om den regionalpolitiska propositionen hade presenterats för riksdagen
sedan dessa osäkerhetsfaktorer undanröjts.
Enligt utskottets uppfattning bör regionalpolitiken styras av tre
övergripande mål: tillväxt, rättvisa och valfrihet. Regionalpolitiken skall
främja tillväxt genom att ta vara på befintliga resurser och bygga vidare på
naturliga förutsättningar för produktionen. Vidare bör politiken leda till att
människor ges frihet att välja var i landet man vill bo och arbeta. För att
skapa en rättvis och jämn fördelning av resurser måste hänsyn tas till att
förutsättningarna att försörja sig är olika i skilda delar av landet.
Utskottet ställer sig således bakom den uppfattning som förs fram i
Socialdemokraternas motion A56.
Tillväxten har hämmats genom den förda ekonomiska politiken. Detta
förhållande innebär att regionalpolitiken endast marginellt kan medverka till
en tillväxt i landet. Förutsättningen för att regionalpolitiken skall kunna
vara en tillväxtskapande kraft är att det finns en tilltagande efterfrågan i
landet.
Rättvisa är att åstadkomma största möjliga jämlikhet mellan individer,
yrkesgrupper, regioner och befolkningsgrupper. I detta sammanhang spelar den
samlade politiken en avgörande roll. Den regionala fördelningen av
produktionsresurser och inkomster kan i högsta grad påverkas av olika
politikområden, såsom exempelvis arbetsmarknads-, utbildnings-, kommunikations-
och skatteområdena.
Utskottet noterar att i den av NUTEK nyligen framlagda rapporten (B 1994:3)
Statsbudgetens regionala fördelning görs samma bedömning. Den omfattande
kartläggning som NUTEK har gjort av inkomster och utgifter i statens budget och
socialförsäkringssektorn visar att praktiskt taget alla anslag och deras
finansiering har en regional dimension, medan anslagen till den traditionella
regionalpolitiken närmast marginellt kan påverka den regionala utvecklingen.
Den kartläggning som har gjorts och som redovisas i rapporten visar att den
inkomstutjämning mellan regionerna som skedde under 1980-talet har upphört på
1990-talet. Under lång tid kommer finanspolitiken att vara inriktad på att
bringa ned underskottet i statens finanser. Frågan är hur detta skall kunna ske
utan allvarliga konsekvenser för den regionala balansen. I rapporten analyseras
regionala konsekvenser av två olika alternativ att reducera ett tänkt
underskott på 100 miljarder kronor. I det ena alternativet sker förstärkningen
genom att utgifterna minskar med 100 miljarder kronor, i det andra alternativet
genom en kombination av en skattehöjning med 50 miljarder kronor och en
motsvarande utgiftsminskning. Kravet på sysselsättningstillväxt i den privata
sektorn blir större i alternativet med enbart minskade utgifter. Slutsatsen är
att det blandade alternativet får ett jämnare regionalt utfall.
Det krävs en politik som leder till att produktionen växer och att fler jobb
skapas. Skattefördelningen bör vidare ske på ett sådant sätt att invånarna i de
regioner som har lägst inkomst gynnas. En stor gemensam sektor behövs.
En avgörande förutsättning för den regionala balansen är därför att
sysselsättningen ökar.
Vid en ytlig betraktelse kan det tyckas som att den stora arbetslösheten
främst drabbat regioner med en relativt sett stark arbetsmarknad. Det har skett
en utjämning av arbetslösheten i de olika regionerna. I själva verket har
utvecklingen med full kraft drabbat främst de svaga regionerna. Det är i
stödområdena som arbetslösheten är störst och arbetsmarknaden svagast. Orter
med starkt föråldrad industristruktur är starkt beroende av den offentliga
sektorn. Områden med en ensidig arbetsmarknad kommer att vara i behov av
regionalpolitiska insatser. Avsaknad av arbetstillfällen får konsekvenser för
hela bygder som, genom att människor inte kan försörja sig genom eget arbete,
hotas av avfolkning.
Nödvändiga insatser för regional utveckling är förbättring av infrastrukturen
i form av vägar, järnvägar och telekommunikationer. Utbildning och forskning är
andra viktiga inslag. Utskottet återkommer i den följande framställningen till
dessa politikområden.
Det krävs vidare en samordning av statens insatser inom och mellan olika
samhällsområden för att nå de regionalpolitiska målen. Enligt utskottets
uppfattning innebär emellertid den politik som förs att de regionalpolitiska
målen motverkas. Det måste ske en effektiv samordning i regeringskansliet för
att ge bästa möjliga förutsättningar för en positiv regional utveckling i hela
landet. De regionala effekterna av olika förslag måste klargöras innan man tar
ställning till dem. Det är enligt utskottets mening helt orimligt att förslag
om privatiseringar, avregleringar och bolagiseringar läggs fram utan att det
finns en redovisning av de regionala effekterna. Utskottet kommer i den
följande framställningen att behandla frågan om tillsättande av en utredning i
syfte att analysera de regionalpolitiska konsekvenserna av sådana åtgärder.
För att regionalpolitiken skall bli framgångsrik måste de lokala initiativen
tas till vara. Det grundläggande perspektivet i regionalpolitiken måste vara
det lokala initiativet och engagemanget. Samhällsorganen måste vara lyhörda för
de förslag som kommer fram i det arbetet. Genomarbetade utvecklingsplaner
kommer att ha ännu större betydelse i framtiden. För staten innebär detta
synsätt att man måste bli bättre på att svara upp mot de förslag och idéer som
kommer utifrån landet.
Vad utskottet här har anfört med anledning av motionerna A52 (s), A56 (s),
A57 (v), 450 (s), A460 (v) och A464 (s) i berörda delar bör ges regeringen till
känna. Motionerna A67 (nyd) och A458 (fp) avstyrks i aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande målen för regionalpolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 1, med anledning av
motionerna 1993/94:A52 yrkandena 1 och 7, 1993/94:A57 yrkandena 1--4, 37 och
38, 1993/94:A450 yrkande 23, 1993/94:A460 yrkande 1, 1993/94:A464 yrkandena 1
och 4 samt med avslag på
dels propositionen i motsvarande del
dels motionerna 1993/94:A67 yrkandena 2 och 3 samt 1993/94:A458 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Målen för regionalpolitiken (mom. 2)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Under
de" och på s. 37 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig tveksamt till regeringens målformuleringar. Det kan på
goda grunder ifrågasättas om det överordnade målet att öka den enskildes
möjligheter att fritt välja arbete och bostadsort är realistiskt. I vart fall
kan denna målsättning inte uppnås med den regionalpolitik som förordas.
Det är inte i första hand genom att öka de regionalpolitiska insatserna som
man kan ge förutsättningar för människor att bo och verka i alla delar av
landet. Insatserna bör ske på andra politikområden.
Utskottet ställer sig därför kritiskt till att de regionalpolitiska medlen
skall öka i omfattning, snarare bör dessa minska. Staten bör nämligen vara
restriktiv när det gäller generella stödsystem, och i synnerhet gäller det att
avstå från att införa nya generella stödsystem. Härigenom uppmuntras enskilda
företag att fortsätta verksamheter som eljest inte skulle kunna stå sig i
konkurrensen med andra företag, konkurrensen snedvrids mellan företag som får
stöd och sådana som inte får stöd. Resurser binds i företag och branscher utan
framtidsutsikter. Nödvändig strukturomvandling försenas.
Det är i och för sig bra att regeringen inser att stödformerna borde ses
över, men en sådan åtgärd borde ha skett innan regeringen föreslagit nya
stödformer. Regeringen borde därför ha avstått från att lägga fram dessa
förslag.
Slutligen ställer sig utskottet tveksamt till regeringens förslag om att
regionalpolitiken skall utformas utifrån ett könsperspektiv. Enligt utskottets
mening bör jämställdhetsfrågor vara en angelägenhet för hela landet, exempelvis
frågor om kvinnligt företagande. Utskottet anser att ett riskkapitalbolag kan
skapas för att användas för kvinnligt företagande.
Vad utskottet med anledning av motion A67 i aktuell del har anfört bör ges
regeringen till känna. Motionerna A52, A56, A57 A450, A458, A460 och A464 bör
avslås av riksdagen i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande målen för regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A67 yrkandena 2 och 3, med
avslag på
dels propositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1993/94:A52 yrkandena 1 och 7, 1993/94:A56 yrkande 1,
1993/94:A57 yrkandena 1--4, 37 och 38, 1993/94:A450 yrkande 23, 1993/94:A458
yrkande 2, 1993/94:A460 yrkande 1 och 1993/94:A464 yrkandena 1 och 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Det regionalpolitiska företagsstödet (mom. 3)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med
"Regeringens och" och på s. 41 slutar med "aktuella delarna" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening visar gjorda utvärderingar att de regionalpolitiska
företagsstöden i huvudsak fungerar bra. De kompenserar för de merkostnader som
det innebär att driva företag i de områden som är utpekade som
regionalpolitiska stödområden.
Samtidigt står det klart att stöden inte inneburit någon avgörande förändring
av näringslivet i de områden där stöd kan utgå. Detta innebär enligt utskottets
uppfattning att nya vägar måste sökas för att få till stånd ett bättre
instrument för de regionalpolitiska målen, så som Socialdemokraterna ser dem i
motion A56.
Utan att förkasta ingående delar av den nuvarande regionalpolitiken -- många
enskilda åtgärder synes effektiva var och en för sig -- vill utskottet hävda
att det behövs en ny helhetssyn på regionalpolitikens företagsstöd. Orsaken är
att det nuvarande systemet har så många låsningar i regelverken att den
samfällda effektiviteten blir lidande.
Med anledning av förslagen i motion A56 (s) anser utskottet att systemet för
företagsstöd bör nyorienteras på följande sätt.
Det bör vara företagens situation och den regionalpolitiska bilden som utgör
utgångspunkten i varje enskilt fall. Stödsystemet bör läggas om så att det mera
adekvat svarar mot behoven hos det enskilda företaget och regionen. I grunden
för ett sådant system krävs flexibilitet inom stödsystemets ram, bättre
regional samordning av de olika resurser som satsas samt en mer ambitiös och
framtidsinriktad uppföljning av det enskilda stödet. Länsstyrelserna bör också
svara för det samråd som krävs med utvecklingsbolag, länsarbetsnämnd, kommun
osv. Detta betyder att länsstyrelserna måste ta ett större och bredare ansvar;
självklart måste man också se till att länsstyrelserna får motsvarande
resurser. Därutöver bör incitamentsstrukturen för länsstyrelserna ändras på ett
sådant sätt att de medel som tilldelas företagen som lån (antingen lån med
fasta amorteringar eller villkorslån) bör återbetalas till länsstyrelserna.
Därefter kan medlen lånas ut på nytt. Länsstyrelserna får därigenom ytterligare
en anledning att hushålla med bidragsgivningen. I många fall är företagens
problem just att hitta finansiering, medan behovet av bidrag kanske är mindre
uttalat.
Mer konkret bör systemet bygga på att varje länsstyrelse utformar en
länsstrategi eller ett länsutvecklingsprogram, där man lägger upp riktlinjer
för hur utvecklingen i länet skall främjas på bästa sätt. Programmen bör
innehålla en analys av länets problem samt en genomgång av vilka möjligheter
som finns och vilka åtgärder som bör vidtas. Behov av insatser kommer att
konstateras iom olika områden, t.ex. kommunikationsområdet, kompetensutveckling
osv. Regeringen har sedan att ta ställning till programmet och tilldela länet
en viss mängd utvecklingsresurser för att uppnå vissa angivna resultat.
Regeringen har i detta sammanhang också att beakta andra myndigheters resurser,
bl.a. AMS.
Berättigade till stöd inom stödområdena och glesbygd bör vara samma
verksamheter som nu. Kraven på lönsamhet, att anställningsförmåner utgår på
kollektivavtalsnivå, att minst 40 % av de nya jobben skall förbehållas vartdera
könet osv. bör kvarstå. En skillnad mot nuvarande system bör vara att det inte
längre skall krävas att varje enskild investering genast ger en
sysselsättningsökning. I linje med det synsätt som har utvecklats ovan bör
länsstyrelsen få friare händer vid prövning av ansökningar om företagsstöd.
Bedömningen av företagets långsiktiga utveckling bör få en större tyngd i
sammanvägningen av olika faktorer. Utskottet vill dock betona att
konkurrensneutralitet måste iakttas.
Med detta angreppssätt finns det utrymme för variationer och flexibilitet i
stödet till företagen. De nuvarande stödformerna bör användas men bör kunna
mixas samman till en helhet som skräddarsys i enlighet med företagets behov av
stöd till investeringar, kompetensutveckling, lösningar av
organisationsproblem, exportintroduktion osv. De stödnivåer som anges i
propositionen bör kunna utgöra underlag för ett sådant stödsystem. Utskottet
ansluter sig således till de nivåer som regeringen angett för glesbygdsstöd,
lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag, sysselsättningsstöd och stöd till
kommersiell service. Med denna modell anser utskottet att det i propositionen
föreslagna mikrostödet förlorar betydelse; utskottet återkommer på denna punkt.
Denna uppläggning innebär att länsstyrelserna i princip bör fatta alla beslut
angående regionalpolitiskt företagsstöd i det egna länet. Undantag bör endast
göras för mycket stora investeringar eller principiellt nya ärenden, där NUTEK
eller i undantagsfall regeringen bör fatta beslut. NUTEK bör svara för
uppföljning och utvärdering av regionalpolitiken samt för internationell
bevakning m.m.
Det anförda innebär att utskottet instämmer med motion A56 (s) i de aktuella
delarna. Riksdagen bör godkänna vad som anförts om riktlinjer för stöd till
företag och bemyndiga regeringen att utfärda nödvändiga föreskrifter. Detta bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande det regionalpolitiska företagsstödet
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkandena 2 och 3, båda i
motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Företagsinriktade åtgärder (mom. 4)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Vad
gäller" och på s. 42 slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Näringspolitiken måste ha en sådan utformning att den skapar allmänt
gynnsamma villkor i hela landet för industriell verksamhet och annat
företagande. Stor restriktivitet måste iakttas med företagsstöd. Skälet är att
individuella företag ej bör gynnas eftersom det finns risk för att konkurrensen
snedvrids mellan företag som får stöd och andra företag som ej får stöd.
Därutöver föreligger risker att en i grunden nyttig strukturomvandling
fördröjs.
Det anförda innebär att utskottet instämmer med motion A67 i aktuell del.
Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande företagsinriktade åtgärder
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A67 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Investeringsprogram för att minska arbetslösheten (mom. 5)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Samma
krav " och på s. 43 slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det av stor vikt att sektorspolitiken
samordnas på ett sätt som inte bara innebär en stimulans av tillväxten utan som
även möjliggör en utveckling i hela landet. Detta är också en bärande tankegång
i motion A56 (s); i detta syfte efterlyser motionärerna ett investeringsprogram
för att minska arbetslösheten. Även utskottet anser ett sådant program
erforderligt och föreslår att 20 miljarder kronor anslås för investeringar och
utbildningsinsatser. Resurstilldelningen bör särskilt inriktas på åtgärder för
bekämpning av ungdoms- resp. långtidsarbetslösheten. Inom det tilltänkta
programmet bör en ny form av åtgärd tillskapas, benämnd ungdomsintroduktion.
Utskottet utgår från att arbetslösheten genom sådana åtgärder kommer att kunna
pressas ned till uppskattningsvis 5 % under nästa år. Med vad utskottet nu har
anfört tillstyrks följaktligen det aktuella yrkandet i motion A56 (s), såvitt
det berör här behandlad fråga.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande investeringsprogram för att minska arbetslösheten
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 14 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Behov av ökade utbildningssatsningar (mom. 7)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "I likhet
med" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
För att välfärdssamhället skall kunna vidareutvecklas krävs god tillgång till
arbetskraft med hög kompetens. Frågor rörande kompetensutveckling har
visserligen behandlats i den regionalpolitiska propositionen, men utskottet
anser att regeringen har lagt ett alltför snävt perspektiv i detta avseende.
Behovet av kompetensutveckling hos de breda grupperna av arbetstagare har
nämligen försummats. Det finns sålunda ett stort intresse av ökade
utbildningssatsningar, anser utskottet, som i denna fråga ansluter sig till
kraven i motion A56 (s). Utskottet vill särskilt fästa uppmärksamheten på de
betydande regionala skillnader som finns i fråga om utbildningsnivå. Det måste
samtidigt slås fast att de små och medelstora högskolorna har en mycket
betydelsefull roll för regionernas -- och därmed hela landets -- utveckling.
Med beklagande konstaterar utskottet därför den ensidighet som präglar
propositionen. Regeringen har valt att i första hand satsa på universiteten och
fackhögskolorna. Det är visserligen värdefullt att regeringen föreslår medel
till små och medelstora högskolor i regionalpolitiskt prioriterade områden; ett
sådant förslag borde emellertid ha föregåtts av en omsorgsfull planering för
att ingå i riksdagens beslutsunderlag. Utskottet förordar därför att regeringen
anmodas att presentera ett väl genomarbetat förslag till omfattande
kompetenshöjande insatser på nationell nivå. Mot bakgrund av länsstyrelsernas
arbete med strategier för den regionala utvecklingen är det naturligt med en
belysning även av den roll som länsstyrelserna bör ha i detta sammanhang. Med
det sagda och i övrigt med hänvisning till vad de socialdemokratiska
ledamöterna har anfört i utbildningsutskottets yttrande i denna fråga instämmer
utskottet i motion A56 (s) i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande behov av ökade utbildningsinsatser
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkande 20 samt med avslag
på motionerna 1993/94:A48 och 1993/94:A52 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Forskningsresurser till Högskolan i Luleå (mom. 10)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "motion A60 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar regeringens förslag om en tilldelning av medel om 30
miljoner kronor till små och medelstora högskolor i regionalpolitiskt
prioriterade områden. Emellertid bör även Högskolan i Luleå komma i fråga för
en sådan resursförstärkning, anser utskottet, som härvidlag delar den syn som
kommer till uttryck i motion A60 (s). Utskottet vill särskilt framhålla att
antalet studenter som utbildas vid högskolan i Luleå uppgår till ca 6 000,
varav 2 000 avser civilingenjörsutbildning vid den tekniska fakulteten. Övriga
utbildningar är de enda i landet som inte förfogar över några särskilda
resurser för forskningsanknytning. Enligt utskottets uppfattning finns skäl för
en översyn i ett bredare perspektiv av hur även de icke-tekniska utbildningarna
vid denna högskola skall kunna få del av forskningsstödjande resurser. Någon
omedelbar åtgärd i övrigt synes däremot inte erforderlig. Ett riksdagens
uttalande av denna innebörd skulle i stor utsträckning tillgodose syftet med
den aktuella motionen; den tillstyrks därför i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande forskningsresurser till Högskolan i Luleå
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A60 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Kommunikationer och transporter (mom. 13)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 51 slutar med "behandlade delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill inledningsvis understryka det förhållandet att knappast något
sektorsområde har så stor betydelse för den regionala utvecklingen som
transporter och kommunikationer. Snabba och säkra transporter för både gods och
personer är således grundläggande för möjligheterna att knyta samman landets
olika delar. Likaså utgör väl fungerande post- och telekommunikationer en
viktig förutsättning för att boende och sysselsättning skall vara likvärdiga i
hela landet. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning
anledning att särskilt uppmärksamma genomförda och planerade
avregleringsåtgärder inom dessa områden. Såsom anförs i motion A56 av
Socialdemokraterna kan det befaras att sådana åtgärder kan innebära allvarliga
negativa effekter ur regionalpolitisk synpunkt.
Såvitt gäller transportområdet kan utskottet -- i likhet med vad
Socialdemokraterna framhåller i motionen -- konstatera att även i
fortsättningen vägarna kommer att utgöra det grundläggande transportnätet. Det
är menar utskottet nödvändigt att de satsningar som görs på stamvägnätet
kompletteras med en upprustning av landsbygdsvägarna. Särskilt när det gäller
skogslänen är ett fungerande vägnät avgörande. Enligt utskottets uppfattning
finns vägande skäl för en tilldelning av resurser för upprustning härav som är
betydligt större än regeringens förslag. Utskottet föreslår därför att anslaget
till drift och underhåll av statliga vägar uppgår till 4 124 miljoner kronor
mer än vad regeringen föreslagit i 1994 års budgetproposition.
Vidare vill utskottet betona att insatser på informationsteknologiområdet är
en satsning på tillväxt. Det är väsentligt att dessa kommer hela landet till
del. Därför anser utskottet att utbyggnaden av AXE-systemet inte uteslutande
kan göras på basis av företagsekonomiska överväganden utan även inbegripa
regional- och sysselsättningspolitiska skäl. En tidigareläggning av
investeringar i AXE-systemet framstår mot denna bakgrund som nödvändiga. Även
när det gäller investeringar i flygplatser och i en ny godsterminal i Luleå bör
investeringsprogram tas fram för att minska arbetslösheten.
Med det nu sagda stöder utskottet motion A56 (s) yrkandena 14 i denna del och
15. Övriga här behandlade motionsyrkanden i A52, A54, A57 och A65 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande kommunikationer och transporter
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkandena 14 i motsvarande
del och 15 samt med avslag på motionerna 1993/94:A52 yrkande 6, 1993/94:A54
yrkandena 2 och 3, 1993/94:A57 yrkande 11 och 1993/94:A65 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Avreglering och regional utveckling (mom. 14)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Frågor
om" och på s. 54 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste förändringar av samhällets infrastruktur
genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Detta innebär bl.a. att de skall föregås
av genomarbetade analyser av konsekvenserna i olika hänseenden. Av särskild
vikt är en noggrann belysning av de regionala aspekterna.
Regeringens program för avreglering, bolagisering och privatisering uppfyller
emellertid inte dessa krav, anser utskottet och instämmer därmed i vad som
anförs i motion A56 (s). Negativa effekter från regional synpunkt kan befaras
när det gäller beslutade och planerade avregleringar och bolagiseringar inom
viktiga infrastrukturområden. Särskilt när det gäller beslutade förändringar i
dessa avseenden i fråga om Posten, Televerket och järnvägsmarknaden innebär
besluten att servicen utanför storstadsområden försämras genom att
konkurrerande företag begränsar sin verksamhet till de mest lönsamma delarna
inom resp. verksamhetsområde. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att
möjligheterna därigenom minskar att upprätthålla mera kostnadskrävande men för
företagen och befolkningen mycket angelägen verksamhet. Visserligen har
regeringen anmält att resp. tillsynsmyndighet årligen bör redovisa de regionala
konsekvenserna av avregleringarna. Enligt utskottets uppfattning är en sådan
åtgärd emellertid inte till fyllest, inte minst eftersom eventuella negativa
effekter då riskerar att upptäckas alltför sent och därmed kan befinnas vara
oåterkalleliga.
Utskottet anser därför att en särskild utredning skall tillsättas med uppgift
att redan nu analysera de regionalpolitiska konsekvenserna av avreglering,
bolagisering och privatisering. Som anförs i den nyssnämnda socialdemokratiska
motionen bör inga ytterligare åtgärder vidtas i dessa hänseenden innan den
begärda utredningen har lagt fram resultatet av sitt arbete. Med det sagda
tillstyrker utskottet motion A56 i här aktuell del. Övriga motioner får med det
anförda anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande avreglering och regional utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 13 samt med
anledning av motionerna 1993/94:A448 yrkande 1 och 1993/94:A464 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet vill" och på s. 57 slutar med "har behandlats" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill i detta sammanhang understryka näringspolitikens betydelse för
att målet om en utveckling i Sveriges alla regioner skall kunna uppnås. Det
finns starkt fog för den kritik mot den förda näringspolitiken som kommer till
uttryck i motion A56 (s). Regeringen synes betrakta näringspolitiken mer som
ett område för avveckling än för utveckling. Såsom förordas av
Socialdemokraterna bör inriktningen i stället gå ut på att detta politikområde
skall stärkas. De förslag av näringspolitisk art som presenteras i den
nyssnämnda motionen syftar i flertalet fall till gynnsamma effekter även
regionalpolitiskt. Dessa innebär i korthet att investeringsnivån bör öka,
riskkapitalförsörjningen förbättras, branschprogram införas och viktiga
uppgifter på infrastrukturområdet bör bibehållas i statlig regi.
Ett angeläget inslag i en framgångsrik näringspolitik är att få upp
investeringsnivån i landet. Därför är det viktigt att på allt sätt underlätta
för en sådan politik. Viktiga inslag häri är exempelvis att företagen ges
möjlighet till direktavskrivning av maskininvesteringar, att investeringarna i
bostäder och offentliga lokaler ökas och att ett omfattande program för
miljöinvesteringar genomförs. Framför allt den sistnämnda åtgärden har, menar
utskottet, en stor betydelse inte minst för skogslänen och glesbygden.
Konstruktiva förslag för en förbättrad riskkapitalförsörjning läggs fram av
Socialdemokraterna, vilka utskottet i alla delar ansluter sig till. Vidare vill
utskottet framhålla branschprogram som ett verkningsfullt medel för att
underlätta utvecklingen av livskraftiga företag men också för att åstadkomma
gynnsamma effekter från regional synpunkt. Såsom förespråkas i motion A56 bör
statsmakterna nu satsa på sådana program inom främst livsmedelsbranschen,
skogsindustrin, verkstadsindustrin och gruvbranschen. Totalt bör satsningarna
för sådana program uppgå till 600 miljoner kronor, varav 350 miljoner kronor
bör avse nästa budgetår. Vidare bör stödet till Norrlandsjordbruket beräknas
till 1 045 miljoner kronor.
Staten har viktiga uppgifter när det gäller infrastrukturen, inte minst
gäller detta ur ett regionalt perspektiv. Ett område som utskottet särskilt
vill peka på är elmarknaden, som nu föreslås bli avreglerad i Sverige. Det
finns, befarar utskottet, stora risker för negativa effekter för glesbygden
genom starkt ökade elpriser vid genomförande av ett sådant förslag. Dagens
system innebär att Vattenfall har kunnat låta tätortsdistributionen
subventionera den mer kostnadskrävande glesbygdsdistributionen. Ett
privatiserat Vattenfall saknar intresse av att ta regionala och sociala hänsyn
i sin prissättning. Med staten som ägare av Vattenfall, däremot, kan en för
glesbygden ogynnsam utveckling motverkas. Endast i samhällets regi kan de stora
infrastrukturverken utgöra en kompetent aktör; en sådan styrka är angelägen
inte minst i det europeiska samarbetet.
Utskottet ansluter sig därför till motion A56 (s) i här berörda delar. Motion
A57 (v) i motsvarande del får anses tillgodosedd genom det anförda.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande näringslivsfrågor, allmän inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkandena 16 och 17 och
med avslag på motion 1993/94:A57 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
11. Riskkapitalförsörjning (mom. 16)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "De nu"
och på s. 59 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis betona att en väl fungerande försörjning av
riskvilligt kapital är en nödvändig förutsättning för tillväxt i ekonomin och
därmed för möjligheterna till utveckling av landets alla delar. Som anförs i
Socialdemokraternas motion A56 har staten ett generellt ansvar härvidlag. I
motionen framläggs en rad förslag för en förbättrad riskkapitalförsörjning.
Ett område gäller förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure, vilka bildades
genom medel från de avvecklade löntagarfonderna. Syftet angavs vara att
generera riskkapital till småföretag. Enligt utskottets mening har emellertid
detta syfte inte uppnåtts. Denna uppfattning bekräftas också genom uttalanden
från företrädare för näringslivet. Invändningar mot konstruktionen har
framkommit; bl.a. gäller det alltför höga krav på lönsamhet men också på
engagemangens storlek. Mot denna bakgrund är det naturligt med en försäljning
av Atle och Bure, anser utskottet. Influtna medel borde kunna användas
effektivare än hittills -- exempelvis inom de tilltänkta regionala
utvecklingsbolagen.
Utskottet konstaterar visserligen att statens aktieinnehav successivt har
avyttrats. Genom den försäljning som genomfördes i maj 1994 -- i huvudsak till
svenska institutioner -- uppges staten inte längre förfoga över aktierna i Atle
och Bure. Utskottet noterar emellertid att av de institutioner som numera är
ägare av dessa aktier, är det tre som har staten som huvudman, nämligen
moderbolaget för de tilltänkta utvecklingsbolagen, Industri- och
nyföretagarfonden samt de nybildade s.k. teknikbrostiftelserna. Det finns,
anser utskottet, inget hinder för att aktierna i fråga kan säljas. Utskottet
förordar således en sådan åtgärd i enlighet med de riktlinjer som
Socialdemokraterna har dragit upp i en rad motioner till riksdagen.
Vidare instämmer utskottet i de synpunkter och förslag som framförs i motion
A56 och som går ut på att AP-fonden bör ges rätt att placera ytterligare 10
miljarder kronor. Denna utökade placeringsrätt bör uttryckligen gälla aktieköp
i små och medelstora företag. Utskottet ansluter sig till motionärernas
uppfattning om att en sådan åtgärd skulle innebära att riskkapital i stor
utsträckning kommer att förmedlas till regionalpolitiska stödområden.
Vad utskottet anfört med tillstyrkan till motion A56 i aktuell del bör ges
regeringen till känna. Motion A57 är med det anförda tillgodosedd beträffande
yrkande 13.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande riskkapitalförsörjning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 19, med anledning
av motion 1993/94:A57 yrkande 13 samt med avslag på motionerna 1993/94:A53,
1993/94:A54 yrkande 5 och 1993/94:A57 yrkandena 21 och 25 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Turism (mom. 17)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60
börjar med "Som framgår" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har turismens betydelse för den regionala
utvecklingen -- inte minst i glesbygden -- i stort sett negligerats i
propositionen. En helhetssyn måste prägla turistpolitiken, anser utskottet som
därmed ansluter sig till Socialdemokraternas uppfattning i att ansvaret för att
utveckla Sverige som turistland måste åvila staten. Efter de senaste årens
omorganisationer råder stor osäkerhet om statens roll. Utskottet anser att
turist- och rekreationspolitiken bör samordnas och utvecklas. Såsom förespråkas
av Socialdemokraterna bör därför ett nytt organ -- benämnt TURSAM -- inrättas
med kompetens inom hela denna sektor. TURSAM bör ha en egen styrelse med
representation av de viktigaste aktörerna, dvs. berörda statliga organ, Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet, turistnäringen samt frivilliga
organisationer inom turist- och friluftsområdet. Kanslifunktionen bör kunna
tillhandahållas från NUTEK. Utskottet vill i övrigt hänvisa till vad
Socialdemokraterna i dessa avseenden har anfört i kulturutskottet (bet. KrU30
reservationerna 3 och 4). Mot denna bakgrund finner utskottet det följdriktigt
att riksdagen bifaller motion A56 (s) såvitt den gäller turistnäringen.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande turism
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 18 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Differentiering av bensinskatten (mom. 18)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med
"Skatteutskottet har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som upphovsmännen till motion A67 (nyd) för
fram, nämligen att de stora avstånden i Norrlandslänen innebär avsevärda
nackdelar, såväl för de boende som för företagen. Bristen på effektiva,
gemensamma transportmedel innebär en förstärkning av denna olägenhet. Mot denna
bakgrund är det angeläget att peka på den betydelse som bilen har i dessa län.
Utskottet anser därför att skatten för bensin och andra drivmedel bör sänkas i
Norrlandslänen. Regeringen bör således anmodas att lägga fram förslag av denna
innebörd. Genom ett uttalande av riksdagen blir motion A67 (nyd) tillgodosedd i
berörd del; denna tillstyrks alltså. Förslaget i motion A57 (v) går visserligen
-- även det -- ut på en differentiering av bensinskatten. Då det emellertid
skulle förutsätta en höjning av denna skatt i de tre storstadsregionerna, kan
utskottet inte ställa sig bakom motionärernas krav; motionen avstyrks alltså i
berörd del.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande differentiering av bensinskatten
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A67 yrkande 9 och med avslag på
motion 1993/94:A57 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14. Avgifter för vattenkraftsproduktion (mom. 20)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet, som" och slutar med "Norrlandsfondens finansiering"
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att vattenkraftsproduktionen i Sverige är en lönsam
verksamhet. De stora intäkterna tyder på att de regioner där
produktionsanläggningarna är belägna har tillgångar av stort värde. Samtidigt
bör påpekas att frågan om återföring av vinstmedel från
vattenkraftsproduktionen vid åtskilliga tillfällen har behandlats av riksdagen.
Ämnet har även -- i varierande omfattning -- berörts i olika offentliga
utredningar. En samlad bild av frågan har emellertid saknats. Utan tvivel hade
det mest lämpliga varit att en sådan belysning hade presenterats i den
regionalpolitiska propositionen -- förslagen om vinståterföring har ju ett
utpräglat regionalpolitiskt syfte. Utskottet nödgas emellertid konstatera att
frågan inte alls är berörd i nämnda proposition. Mot denna bakgrund anser
utskottet att riksdagen bör göra ett uttalande riktat till regeringen med en
anmodan om att frågan bör tas upp till prövning.
Utskottet instämmer med Socialdemokraterna i näringsutskottet om att
särskilda satsningar som ökar tillgången på riskkapital för näringslivet bör
göras i berörda regioner. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A57,
A409, T215, N403, N406, A409, N426 och N430 i berörda delar bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande avgifter för vattenkraftsproduktion
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A57 yrkande 24,
1993/94:A451 yrkande 2, 1993/94:T215 yrkande 11, 1993/94:N403, 1993/94:N406,
1993/94:N409, 1993/94:N426 yrkande 1 och 1993/94:N430 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Kultur (mom. 21)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet delar" och slutar med "motion A56 (s)" bort ha
följande lydelse:
Kulturen har under senare år fått en ökad betydelse i regionala sammanhang.
Framför allt bör kulturens roll som lokaliseringsfaktor uppmärksammas, anser
utskottet. En ort eller region som vill dra till sig företag inom industri,
handel eller turism har erfarenhetsmässigt större utsikter att lyckas om ett
varierat och vitalt kulturliv kan erbjudas. En väl fungerande "kulturell
infrastruktur" har alltså samma betydelse som exempelvis utbud av barnomsorg,
skolor samt högskolor och universitet för att åstadkomma en balanserad regional
utveckling. Som sägs i motion A56 (s) har emellertid den år 1990 införda
möjligheten att utnyttja anslaget för regional utveckling även för insatser på
kulturområdet utnyttjats i alltför ringa omfattning. Utskottet anser därför att
länsstyrelserna i sin regionalpolitiska planering måste lägga ytterligare vikt
vid kulturen.
Vidare vill utskottet framhålla att kraftfulla satsningar på kultur- och
upplevelseturismen skulle innebära en positiv utveckling för olika regioner i
vårt land, inte minst i glesbygden. Sådana åtgärder skulle kunna bidra till att
befolkningen kan bo kvar genom ökade möjligheter till dels utkomster, dels
bibehållen service. Mot denna bakgrund ansluter sig utskottet till förslaget i
nyssnämnda motion om att stöd till icke-statliga kulturlokaler skall ökas med
75 miljoner kronor, till samlingslokaler med 50 miljoner kronor och till
kulturmiljövård ökas med 140 miljoner kronor.
Mot nu angiven bakgrund föreslår utskottet att riksdagen gör ett uttalande
till förmån för de åtgärder som här har förespråkats; motion A56 (s) tillstyrks
alltså i nu behandlat avseende.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande kultur
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkandena 21 och 29 och med
anledning av motionerna 1993/94:A52 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
16. Allmänna riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (mom. 22)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "Även
när" och slutar med "följaktligen avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som förs fram i motion A56 (s) att bästa
möjliga betingelser bör ges åt människor för att därmed utveckla den egna
bygden och nå optimal utveckling för hela landet. Det gäller framför allt att
slå vakt om, stödja och utveckla det lokala engagemang som växt fram på senare
år. Den lokala mobiliseringen bör därvid ges ett starkare stöd i vad avser
bl.a. folkbildningsverksamhet, kultur och samlingslokaler. Lokala
utvecklingsprogram är vidare viktiga för byarnas utveckling och kommunerna bör
stödja framtagandet av sådana planer. Kommunerna skall dessutom tillhandahålla
flexibla och samordnade lösningar för att upprätthålla offentlig service i
glesbygd. Statliga verk, myndigheter och företag skall samordna sin verksamhet
för att kunna ge service så nära byarna som möjligt. Glesbygdsmyndigheten bör
ges förutsättningar att spela en mer aktiv roll för att detta skall uppnås.
Även på den regionala nivån måste samverkan ske för att viktiga behov skall
tillgodoses.
Vad utskottet med tillstyrkan till motion A56 anfört om riktlinjer för
landsbygdsutvecklingen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande allmänna riktlinjer för landsbygdsutvecklingen
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkande 25 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som återfinns under utskottets
överväganden under avsnitten Landsbygdsutveckling och Företagsinriktade
åtgärder bort ha följande lydelse:
Utskottet har i den tidigare framställningen tillstyrkt det
socialdemokratiska alternativet till de olika stödformerna i motion A56. Av
detta följer att regeringens förslag om landsbygdsstöd, stödberättigad
verksamhet, lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag samt
handläggnings- och beslutsordning bör avslås. Vad utskottet här har anfört bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26, 58, 59, 60, 61 och 63 bort ha
följande lydelse:
26. beträffande landsbygdsstöd
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del
och med avslag dels på regeringens förslag i motsvarande del, dels på
motionerna 1993/94:A63 och 1993/94:A67 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
58. beträffande stödberättigad verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del
samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
59. beträffande lokaliseringsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del
samt med avslag på
dels propositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1993/94:A414 yrkande 2 och 1993/94:A430 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
60. beträffande utvecklingsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del
samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
61. beträffande sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del,
samt med avslag på propositionen i motsvarande del och motion 1993/94:A67
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
63. beträffande handläggnings- och beslutsordning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 3 i motsvarande del
samt med avslag på dels propositionen i motsvarande del dels motionerna
1993/94:A411 yrkande 2 och 1993/94:A428 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
18. Landsbygdsstöd (mom. 26)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med "Liksom
när" och på s. 73 slutar med "avsnitt 7.3" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som tidigare anförts om restriktivitet med statliga
företagsstöd instämmer utskottet i synpunkterna i motion A67 (nyd) vad gäller
det föreslagna landsbygdsstödet och anser att propositionen i motsvarande del
bör avslås. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande landsbygdsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A67 yrkande 4 och med avslag
dels på propositionen i motsvarande del,
dels på motionerna 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del och
1993/94:A63 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Flexibilitet och valfrihet på landsbygden (mom. 32, motiveringen)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
att den mening som på s. 75 börjar med "Dessutom har" och slutar med
"motionären anger" bort utgå.
20. Inplacering av Ovanåkers kommun i stödområde 2 eller förlängning av
tillfällig inplacering (mom. 44)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "I två"
och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
Sysselsättningsläget i Gävleborgs län är allvarligt. Den tillfälliga
inplaceringen av Ovanåkers kommun bör därför förlängas till att gälla
ytterligare tre år. Utskottet instämmer på denna punkt med motion A442 (c) i
motsvarande del. Motion A458 (fp) i denna del tillgodoses i stor utsträckning
av utskottets ställningstagande. Vad utskottet anfört med anledning dels av
propositionen i motsvarande del, dels av motionerna A442 och A458, båda i
motsvarande del, bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande inplacering av Ovanåkers kommun i stödområde 2 eller
förlängning av tillfällig inplacering
att riksdagen med anledning
dels av motionerna 1993/94:A442 yrkande 3 i motsvarande del och
1993/94:A458 yrkande 7
dels av propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Förlängning av tillfällig inplacering av Nordanstig, Söderhamn och
Bollnäs (mom. 45)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "I motion
A442" och slutar med "bör godkännas" bort ha följande lydelse:
Med samma argument som beträffande Ovanåker bör även de här aktuella
kommunerna även fortsättningsvis i tre år inplaceras i tillfälligt stödområde.
Utskottet instämmer på denna punkt med motion A442 (c) i motsvarande del. Vad
utskottet anfört med anledning dels av propositionen i motsvarande del, dels av
motion A442 i motsvarande del bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande förlängning av tillfällig inplacering av Nordanstig,
Söderhamn och Bollnäs
att riksdagen med anledning
dels av motion 1993/94:A442 yrkande 3 i motsvarande del
dels av propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Inplacering av Hudiksvall i tillfälligt stödområde (mom. 47)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av sysselsättningssituationen bör hela Hälsingland ges samma
förutsättningar i enlighet med vad som förordas i motion A442 (c). Därmed bör
även Hudiksvall placeras i tillfälligt stödområde. Utskottet instämmer således
med motion A442 i denna del. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:
47. beträffande inplacering av Hudiksvall i tillfälligt stödområde
att riksdagen med anledning
dels av motion 1993/94:A442 yrkande 4,
dels av propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Sysselsättningsbidrag (mom. 61)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 93 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "avsnitt 8.4.6" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av den inställning som utskottet rent allmänt vill göra sig till
tolk för bör företagsstöden bli mer restriktiva och snarare trappas ner till
sin omfattning än utvidgas. Särskilt viktigt är detta när det gäller bidrag
till lönekostnader, vilka kan få konkurrenssnedvridande effekter.
Sysselsättningsstödet bör därför inte utökas vad gäller beloppen till enskilda
företag på det sätt som föreslås i propositionen.
Utskottet instämmer på denna punkt med motion A67 (nyd) och anser att
propositionen i motsvarande del bör avslås. Socialdemokraterna har i motion A56
en annan grund för sin uppfattning att regeringens förslag om
sysselsättningsbidrag inte bör godkännas. Denna grund kan utskottet inte
stödja.
Motion A67 tillstyrks således i denna del och propositionen avstyrks i
motsvarande del. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A67 yrkande 6, och med avslag på
dels propositionen i motsvaranden del,
dels motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Inriktningen av aviserad utredning om samordning av olika stödformer
(mom. 67)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "I motion
A67" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att understryka att den
aviserade utredningen om stöden bygger på ett kritiskt, restriktivt och stramt
förhållningssätt i syfte att väsentligt minska statens kostnader för
regionalpolitiken samt riskerna för konkurrenssnedvridning.
dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande lydelse:
67. beträffande inriktningen av aviserad utredning om samordning av olika
stödformer
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A67 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och utvidgning
av dess verksamhetsområde (mom. 69)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 101 börjar med "Mot
bakgrund" och på s. 102 slutar med "detta sammanhang" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av vad utskottet har anfört om Norrlandsfondens stora betydelse
anser utskottet att den ekonomiska förstärkning av Norrlandsfonden med
totalt 220 miljoner kronor som regeringen föreslår är otillräcklig. Utskottet
anser att fonden -- såsom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har föreslagit
i sina partimotioner -- bör förstärkas med 500 miljoner kronor sammanlagt.
Beträffande finansieringen av denna förstärkning anser utskottet i likhet med
propositionen och Socialdemokraternas och Nydemokraternas partimotioner att
Stiftelsen Industricentras tillgångar, beräknade till ca 100 miljoner kronor,
skall föras till fonden. Återstående 400 miljoner kronor föreslås komma fonden
till del från det nya anslaget
C 12 Stiftelsen Norrlandsfonden. Detta innebär 280 miljoner kronor mer till
detta anslag än vad regeringen föreslår. Reserverade medel under anslaget C 1
Lokaliseringsbidrag m.m. bör i linje med vad som föreslås i Socialdemokraternas
partimotion innehållas till ett motsvarande belopp (400 miljoner kronor).
Genom den förstärkning av Norrlandsfonden med 500 miljoner kronor som
utskottet förordar öppnas möjlighet att utvidga fondens verksamhetsområde att
omfatta hela Norrland, således även Gävleborgs län. Detta län har liknande
struktur och brottas med samma problem som de län inom vilka fonden för
närvarande verkar.
Regeringen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har
anfört om ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och utvidgning av dess
verksamhetsområde att omfatta även Gävleborgs län. Tillkännagivandet bör ske
med bifall till motion A56 (s) samt med anledning av propositionen och
motionerna A57 (v), A67 (nyd), A255 (s) och 451 (v) såvitt nu är i fråga samt
A64 (fp), A67 (nyd), A244 (s), A435 (kds), A445 (v), A458 (fp) och A456 (nyd) i
aktuella delar. Utskottet återkommer vid behandlingen av anslagsfrågorna till
de yrkanden som behandlas endast delvis i detta sammanhang.
dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse:
69. beträffande ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och utvidgning av
dess verksamhetsområde
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 4, yrkande 11 i
motsvarande del, yrkande 23 i motsvarande del och yrkande 28 i motsvarande del,
och med anledning av
delspropositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1993/94:A57 yrkande 22 och yrkande 23 i motsvarande del,
1993/94:A64, 1993/94:A67 yrkandena 15 och 16, 1993/94:A255 yrkande 2 och
1993/94:A422, 1993/94:A435, 1993/94:A445, 1993/94:A451 yrkande 1, 1993/94:A458
yrkande 6 samt 1993/94:A465 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och utvidgning av
dess verksamhetsområde att omfatta även Gävleborgs län,
26. Styrelsen för Norrlandsfonden (mom. 70)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 102 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i den socialdemokratiska
partimotionen att storleken och sammansättningen av styrelsen för
Norrlandsfonden inte bör ändras på sätt regeringen förordar i propositionen.
Den kompetenshöjning som regeringen uppger sig eftersträva kan enligt
utskottets mening åstadkommas i samband med utseendet
av regeringens egna representanter i styrelsen. Någon ändring
av fondens stadgar i dessa hänseende bör således inte
vidtas. Vad utskottet sålunda har anfört om styrelsen för Norrlandsfonden bör
riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:
70. beträffande styrelsen för Norrlandsfonden
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:56 yrkande 23 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
Norrlandsfondens styrelse,
27. Åtgärder för att främja kvinnors företagande (mom. 73)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 104 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet finner" och på s. 105 slutar med "redovisade delar"
bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion A56, att
särskilda åtgärder för att främja kvinnors företagande bör prioriteras. Detta
innebär att insatser också måste genomföras för att undanröja hinder som
fortfarande finns när det gäller kvinnors företagande. Det kan exempelvis gälla
synen på kvinnors affärsidéer och möjligheterna att få tillgång till de
statligt finansierade stödformerna, även när det handlar om mindre
kapitalinsatser. De kvinnliga företagarna efterfrågar dessutom ofta insatser
när det gäller utbildning, kunskapsöverföring och rådgivning, där bildande av
nätverk kan vara viktiga inslag.
Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning att den kooperativa
företagsformen är betydelsefull för kvinnors företagande. Utskottet konstaterar
därför med tillfredsställelse att riksdagen nyligen på initiativ av
socialdemokraterna i näringsutskottet beslutat om ett tillägg på 2 miljoner
kronor utöver regeringens förslag till anslaget för kooperativ utveckling (bet.
NU15, rskr. 222). Riksdagen har även i detta sammanhang genom ett
tillkännagivande till regeringen anfört att de kooperativa företagen skall
behandlas likvärdigt med andra företag.
Med hänsyn till det anförda instämmer utskottet med motion A56 (s) i de
aktuella delarna. Syftet med motion A462 (s) får härmed anses tillgodosett.
Även motionerna Ub624 (s) och A460 (v) får anses tillgodosedda i aktuella
delar. Vad utskottet med tillstyrkan till motion A56 anfört bör ges regeringen
tillkänna.
dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:
73. beträffande åtgärder för att främja kvinnors företagande
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 24 i motsvarande del
samt med anledning av motionerna 1993/94:A460 yrkande 2, 1993/94:A462 yrkande 1
och 1993/94:Ub624 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
28. Storstadsregionernas utveckling (mom. 75)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 106 börjar med "Som
tidigare" och som slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Som framgått tidigare har Socialdemokraterna i motion A56 en annan syn på
målen för regionalpolitiken än vad regeringen har. I regeringens
regionalpolitiska perspektiv har storstäderna ingen plats. Storstädernas
problem är inte desamma som glesbygdens men de har samma dignitet, och det
gäller enligt utskottets mening att slå vakt om storstädernas dynamiska roll i
den nationella utvecklingen. Statens ansvar och roll för storstadsregionernas
utveckling bör därför lyftas fram och preciseras på det sätt som redovisas i
motion A56. Vad utskottet med anledning av motion A56 i berörd del har anfört
om riktlinjer för storstädernas utveckling bör ges regeringen till känna.
Motionerna A421 (m) och A430 (s) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:
75. beträffande storstadsregionernas utveckling
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkande 26 samt med avslag
på motionerna 1993/94:A421 och 1993/94:A430 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Regionalpolitisk forskning (mom. 80)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 115 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet ser" och slutar med "avstyrks således" bort ha
följande lydelse:
ERU bör i enlighet med vad som anförs i motion A56 (s) ha ett så samlat
ansvar som möjligt över den regionala forskningen. Det utrymme som finns för
att förstärka denna bör därför i första hand tilldelas ERU.
Utskottet har tagit del av ERU:s forskningsprogram, som dragits upp för tiden
fram till år 1996. Mot detta program finns inga invändningar. Däremot finns det
inte skäl att ge detaljerade anvisningar om vilka frågeställningar inom
programmets ram som bör ägnas särskild uppmärksamhet.
Motion A57 (v) tillgodoses till stor del av utskottets ställningstagande. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna A56 och A57 bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 80 bort ha följande lydelse:
80. beträffande regionalpolitisk forskning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 27 och med anledning
av motion 1993/94:A57 yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
30. Regionala åtgärder för utveckling och tillväxt under budgetåret 1994/95
(mom. 82)
Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Marianne Andersson (c), Charlotte
Cederschiöld (m), Harald Bergström (kds), Isa Halvarsson (fp) och Kent Olsson
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 119 börjar med
"Regeringens förslag" och slutar med "A403 (s) avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Regeringens förslag om regionala åtgärder för utveckling och tillväxt,
finansierade med arbetsmarknadspolitiska medel är enligt utskottets
uppfattning resultatet av en nyorientering, som tar sikte på en kombination av
regionalpolitiska, arbetsmarknadspolitiska och näringspolitiska aspekter. Det
är därför logiskt att finansiera dessa insatser med arbetsmarknadspolitiska
medel i enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1993/94:100 bil. 11, AU11,
rskr. 189).
Det gäller medel från anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
för budgetåret 1994/95. Utskottet har därvid delvis en annan uppfattning än
motion A57 (yrk. 28 och 29). I motion A57 förordas att de
arbetsmarknadspolitiska medlen för innevarande budgetår skall finansiera vissa
insatser enligt regeringsförslaget nämligen 400 miljoner kronor till
sysselsättningsstöd för småföretag utanför stödområdet. Utskottet finner att
motion A57 i viss utsträckning tillgodoses av regeringens och utskottets
förslag. Den kan därför avstyrkas i aktuella delar.
Utskottet ser positivt på att det blir möjligt att under en begränsad period
stödja näringslivsutveckling och företagsförnyelse även utanför stödområdena
men i syfte att lösa inomregionala balansproblem. Utskottet har under hand
inhämtat att det pågår ett omfattande och engagerat förberedelsearbete vid
länsstyrelserna med att tillsammans med olika lokala och regionala aktörer ta
fram en rad projekt. Dessa kännetecknas av att de kan påbörjas efter
budgetårsskiftet och skapa flera tusen arbetstillfällen på den oridnarie
arbetsmarknaden.
Flera av projekten tar sikte på att höja kompetensen inom småföretagen runt
omkring i landet. Satsningarna gäller bl.a. export, marknadsföring,
produktutveckling samt produktionsteknik.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse omfattningen och inriktningen av
de från länsstyrelserna inkomna projektredovisningarna.
För regioner vilka under senare år fått vidkännas omfattande
omstruktureringar av äldre industri bör det också på detta sätt vara möjligt
att genom kompetenshöjande insatser stimulera och stärka en växande
nyföretagsamhet. Det är viktigt att vid fördelningen av föreslagna medel dra
nytta av den utvecklingspotential som olika regioners många småföretag utgör.
Utskottet ser i dessa företags utveckling den främsta drivkraften för flera
riktiga arbeten och därmed minskad arbetslöshet.
Kravet i motion A403 att stödet till nyföretagande inte alltid bör omgärdas
av den geografiska begränsning som gäller för glesbygdsstödet kan delvis anses
vara tillgodosett genom regeringens förslag. Någon riksdagens åtgärd påkallas
således inte. Motionerna A56 (yrk. 5) och A52 (yrk. 3) har andra geografiska
prioriteringar, vilka utskottet inte kan godta i fråga om denna engångsinsats
för att pröva nya vägar mot tillväxt och sysselsättning över hela landet.
Utskottet delar inte Socialdemokraternas uppfattning i motion A56 (yrk. 5)
att regeringsförslaget skulle medföra risker för en tilltagande byråkrati. Till
skillnad från Ny demokrati i motion A67 (yrk. 11) anser utskottet att
länsstyrelserna med sina kunskaper om länet och dess näringslivsförutsättningar
är den instans som är mest lämpad att svara för fördelningen av dessa medel.
Regeringen bör därför lägga fast de närmare reglerna för stödets utformning.
Utskottet avstyrker därför motionerna A52 (s), A56 (s), A57 (v), A67 (nyd)
och A403 (s) i behandlade delar och tillstyrker ett godkännande av
regeringsförslaget om särskilda regionala åtgärder för utveckling och tillväxt
under budgetåret 1994/95.
dels att utskottets hemställan under 82 bort ha följande lydelse:
82. beträffande regionala åtgärder för utveckling och tillväxt under
budgetåret 1994/95
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A52 yrkande 3, 1993/94:A56
yrkande 5, 1993/94:A57 yrkandena 28 och 29, 1993/94:A67 yrkande 11 och
1993/94:A403 godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del
(avsnitt 12),
31. Anslag till lokaliseringsbidrag (mom. 85)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 121 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "600 miljoner kronor" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en fortsatt decentralisering äga rum beträffande
resurserna till regionalpolitiken. I detta syfte bör anslaget C 1
Lokaliseringsbidrag m.m. minskas med 100 miljoner kronor i syfte att anslaget C
2 Regionala utvecklingsinsatser skall kunna ökas i motsvarande utsträckning.
Utskottet tillstyrker på denna punkt motion A56 (s).
Utskottet har vidare inhämtat att reservationen under C 1-anslaget uppgår
till ca 600 miljoner kronor. Frågan om ianspråktagande av denna reservation tas
upp i det följande under C 12 Stiftelsen Norrlandsfonden.
dels att utskottets hemställan under 85 bort ha följande lydelse:
85. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 6 samt med anledning
av propositionen i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m. för
budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
200 000 000 kr,
32. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 87)
Under förutsättning av bifall till reservation 31
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med "Vad
gäller" och på s. 123 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat att anslaget Lokaliseringsbidrag m.m.
minskas i syfte att ytterligare medel decentraliseras till länsstyrelsernas
disposition. Den ökning som här föreslås bör förbehållas de länsstyrelser som
har att besluta om lokaliseringsstöd. Utskottet ansluter sig således till det
förslag som framförs i motion A56 (s) i denna del.
Motionerna A52 (s) och A57 (v) tillgodoses i viss mån av utskottets
ställningstagande. Motion A67 (nyd) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 87 bort ha följande lydelse:
87. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 7, med anledning av
dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna 1993/94:A52
yrkande 10 och 1993/94:A57 yrkande 31 samt med avslag på motion 1993/94:A67
yrkande 12 till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1994/95 under
tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 430 000 000 kr,
33. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 87)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med "Vad
gäller" och på s. 123 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att i avvaktan på ytterligare utredningar och förslag finns
det inte anledning att göra några utvidgningar av anslagsbeloppen. Därför
föreslås i enlighet med uppfattningen i motion A67 (nyd) att anslaget för
regionala utvecklingsinsatser bör vara oförändrat. Utskottet tillstyrker
således motion A67 i denna del. Anslaget bör uppgå till 1 012 000 000 kr i
likhet med anslaget för innevarande budgetår.
Förslagen i motionerna A52 (s), A56 (s) och A57 (v) ligger inte i linje med
utskottets ställningstagande och avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 87 bort ha följande lydelse:
87. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A67 yrkande 12, med anledning av
propositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1993/94:A52
yrkande 10, 1993/94:A56 yrkande 7 och 1993/94:A57 yrkande 31 till Regionala
utvecklingsinsatser för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 1 012 000 000 kr,
34. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 90)
Under förutsättning av bifall till reservation 23
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 124 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat att sysselsättningsbidraget inte
utökas på det sätt som regeringen föreslår. I konsekvens med detta tidigare
ställningstagande bör -- såsom yrkas i motion A67 (nyd) -- inte heller
anslagsbeloppet för sysselsättningsbidraget utökas. Utskottet tillstyrker
således motion A67 i denna del.
dels att utskottets hemställan under 90 bort ha följande lydelse:
90. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A67 yrkande 13 till
Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln
anvisar ett förslaganslag på 200 000 000 kr,
35. Anslag till Glesbygdsmyndigheten (mom. 91)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 125 börjar med "Med
hänsyn" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motion A56 (s) att Glesbygdsmyndigheten har en
viktig uppgift när det gäller att fortsätta Kvinnokraftsarbetet i den nya form
som nu föreslås. NUTEK får huvudansvaret för det nationella resurscentret men
skall samarbeta med Glesbygdsmyndigheten. För att Glesbygdsmyndigheten skall
kunna delta i detta arbete krävs ytterligare tre miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Myndighetens verksamhet är således vidare än att bara avse
företagsfrågor. En viktig del av verksamheten avser samarbete och samverkan
mellan centrala och regionala sektorsorgan och kvinnor på gräsrotsnivå.
Utskottet tillstyrker därför motion A56 i denna del. Motion A57 tillgodoses i
väsentlig utsträckning av utskottets ställningstagande. Motion A67 har en från
utskottet avvikande uppfattning och avstyrks i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande lydelse:
91. beträffande anslag till Glesbygdsmyndigheten
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 9, med anledning av
dels propositionen i motsvarande del, dels motion 1993/94:A57
yrkande 33 samt med avslag på motion 1993/94:A67 yrkande 14 till
Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 23 000 000 kr,
36. Anslag till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
(mom. 92)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 126 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "beräknade beloppet" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till den viktiga uppgift ERU har beträffande initiering och
samordning av regional forskning anser utskottet att -- i likhet med vad som
föreslås i motion A56 (s) -- anslaget bör utökas med 1,6 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag. Detta innebär ett anslag på 8,1 miljoner
kronor. Motion A57 tillgodoses i stor utsträckning av detta förslag.
dels att utskottets hemställan under 92 bort ha följande lydelse:
92. beträffande anslag till Expertgruppen för forskning om regional
utveckling (ERU)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 10 samt med
anledning av dels propositionen i motsvarande del dels 1993/94:A57
yrkande 34 till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 8 100
000 kr,
37. Infrastrukturmedlens användning (mom. 93)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 127 börjar med
"Utskottet instämmer" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande
lydelse:
Utskottet instämmer med motion A56 (s) att 100 miljoner kronor av anslaget
liksom de ej ianspråktagna reservationsmedlen bör förbehållas de tre
nordligaste länen för länsövergripande projekt. Utskottet tillstyrker således
motion A56 i denna del, vilket bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 93 bort ha följande lydelse:
93. beträffande infrastrukturmedlens användning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 22 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 94)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 36
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 127 börjar med "Motion
A56" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör det av regeringen föreslagna beloppet för detta
anslag minskas med 4,6 miljoner kronor i syfte att täcka de ökade medel som
utskottet föreslagit till Glesbygdsmyndigheten (3 miljoner kronor) och ERU (1,6
miljoner kronor). Motion A56 (s) tillstyrks således i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 94 bort ha följande lydelse:
94. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 8 samt med anledning
av propositionen i motsvarande del till Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 176 100 000 kr,
39. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder och till Stiftelsen
Norrlandsfonden (mom. 98 och 99)
Under förutsättning av bifall till reservation 25
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 129 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående ställt sig bakom förslagen i
Socialdemokraternas och Vänsterpartiets partimotioner att till Norrlandsfonden
föra ytterligare 500 miljoner kronor. Denna ekonomiska förstärkning av fonden
skulle åstadkommas genom att Stiftelsen Industricentras tillgångar, beräknade
till 100 miljoner kronor, förs till fonden. Resten av förstärkningen (400 000
miljoner kronor) skulle enligt utskottet tillföras genom att reservationen
under anslaget C 1 tas i anspråk med nämnda belopp.
Utskottet har också i detta sammanhang avvisat regeringens förslag att genom
en nedräkning av anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2-anslaget)
med 120 miljoner kronor frigöra medel för förstärkning av Norrlandsfonden.
Utskottets ställningstagande innebär vidare att anslaget Stiftelsen
Norrlandsfonden skall tillföras 400 miljoner kronor eller 280 miljoner kronor
utöver vad regeringen har föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 98 och 99 bort ha föjande lydelse:
98. beträffande anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 12 avslår
regeringens förslag att till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln -- med ändring av tidigare beslut
(1993/94:AU11, rskr. 189) -- anvisa ett med 120 000 000 kr nedräknat
reservationsanslag,
99. beträffande anslag till Stiftelsen Norrlandsfonden
att riksdagen dels med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 11 i
motsvarande del,
dels med anledning av propositionen i motsvarande del och motion
1993/94:A57 yrkande 23 i motsvarande del till Stiftelsen Norrlandsfonden
för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett anslag på 400 000
000 kr,
och med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 28 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
ianspråktagande av reservation under anslaget C 1,
40. Åtgärder i län och regioner (mom. 100)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 136 slutar med "och
Glesbygdsmyndigheten" bort ha följande tillägg:
Med anledning av de önskemål som framförs i motion A442 (c) vill utskottet
emellertid redovisa följande kompletterande synpunkter. Sysselsättningsläget i
Gävleborgs län är utan tvivel mycket oroväckande. Tydliga ansträngningar krävs
för att komma tillrätta med de problem som gör sig gällande. Bl.a. borde det
arbetsmarknadspolitiska regelsystemet göras mer flexibelt och onödiga
detaljkrav mönstras ut. Införande av en enda bidragsform -- ett övergripande
anställningsstöd -- borde vara ett steg i rätt riktning. Även systemet för
regionalpolitiska insatser måste förenklas. Utskottet tillstyrker alltså motion
A442 (c) i nu berörda avseenden.
dels att utskottets hemställan under 100 bort ha följande lydelse:
100. beträffande åtgärder i län och regioner
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A442 yrkande 1 och med avslag
på 1993/94:A54 yrkande 1, 1993/94:A58, 1993/94:A62, 1993/94:A65 i
motsvarande del, 1993/94:A215 yrkandena 1 och 7, 1993/94:A219, 1993/94:A243,
1993/94:A244, 1993/94:A401, 1993/94:A402, 1993/94:A405, 1993/94:A408 yrkandena
1 och 3--5, 1993/94:A409, 1993/94:A410, 1993/94:A413 yrkandena 1--5 och 9,
1993/94:A414 yrkande 1, 1993/94:A415, 1993/94:A416, 1993/94:A417 yrkandena
1--3, 1993/94:A420 yrkande 2, 1993/94:A423, 1993/94:A425, 1993/94:A426,
1993/94:A427, 1993/94:A431, 1993/94:A436 yrkandena 1--3, 1993/94:A441,
1993/94:A442 yrkande 2, 1993/94:A443 yrkandena 1--3, 1993/94:A446,
1993/94:A447, 1993/94:A449 yrkandena 2, 4 och 5, 1993/94:A450 yrkandena 1, 8,
11, 12 och 16, 1993/94:A452 yrkande 1, 1993/94:A453 yrkandena 1 och 3,
1993/94:A455 yrkandena 1, 3 och 14, 1993/94:A456 yrkandena 1 och 2,
1993/94:A457 yrkande 1, 1993/94:A463, 1993/94:A466 yrkandena 1 och 2,
1993/94:A467 yrkande 3, 1993/94:A468 yrkande 1, 1993/94:A469 yrkandena 13, 14
och 18, 1993/94:A470 yrkandena 1, 2, 4 och 10, 1993/94:Kr290 yrkande 3,
1993/94:Kr510 yrkande 4, 1993/94:Ub665 yrkande 1, 1993/94:N282 yrkande 2 och
1993/94:N307 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Hans Andersson (v) anför:
Jag instämmer i de reservationer som de socialdemokratiska ledamöterna i
arbetsmarknadsutskottet har avgett beträffande kultur (mom. 21) och ekonomisk
förstärkning av Norrlandsfonden (mom. 69).
Därutöver vill jag anföra följande.
Målen för regionalpolitiken
Jag vill allra först rikta kritik mot beredningen av den nu föreliggande
propositionen. Den parlamentariska förankringen har varit mycket
otillfredsställande, och genomförda utvärderingar har inte fått tillräckligt
genomslag i propositionen. Det är säkert en förklaring till att propositionen
lider brist på förnyelse i många avseenden. Jag anser därför att ERU bör ges i
uppgift att analysera och värdera beredningsarbetet och olika aktörers roll.
Enligt min mening kan regeringens förslag till mål för regionalpolitiken inte
accepteras i sin nuvarande form. Jag anser att den formulering som fanns i
proposition 1989/90:76 är mer precis och ambitiös och bör användas:
Regionalpolitiken skall inriktas på att ge människor tillgång till arbete,
service och en god miljö oavsett var de bor i landet.
Det är viktigt att begreppet service finns med i målbeskrivningen för en god
regionalpolitik med tanke på de försämringar av den offentliga sektorn som
pågår. Jag anser också att begreppet miljö skall vara med.
Inte ens dessa formuleringar räcker enligt min mening som målbeskrivningar
för den regionalpolitik som skall föras i dag och inom en överblickbar framtid.
Politiken måste anpassa sig till den utveckling som pågår. För de flesta
människor och därmed också för de flesta bygder, orter och regioner går
nämligen utvecklingen mot en alltmer diversifierad verklighet. Det
nedifrån-och-upp-perspektiv som myntats av regeringen är bra. Det kräver dock
att regionalpolitiken skall genomsyras av ett sådant perspektiv. Jag kan inte
se att regeringens regionalpolitik gör så.
Dessutom måste en politik som berör områden som kommunikationer, energi,
näringsliv osv. vara fast förankrad i en genomtänkt syn på miljön.
Målbeskrivningen bör därför kompletteras med mer kvalitativa mål. Däri ingår
en förstärkning av lokal och regional demokrati i utvecklingsprocessen och ett
medvetet arbete för att göra regionerna mindre sårbara och mer oberoende.
Den "lilla regionalpolitiken" utgör en minimal del av de resurser som
fördelas över landet, ca 3 miljarder kronor vilket är 0,5 % av budgeten. Det
är den "stora regionalpolitiken" som gäller villkoren för sjukvård, utbildning,
post, tele, transporter m.m., som har avgörande betydelse för människors
möjligheter att bo och arbeta i hela landet.
Av stor betydelse för sysselsättningsmöjligheterna i hela landet, inte minst
för kvinnor, har utbyggnaden av den offentliga sektorn varit. De besparingar
och nedskärningar som under de senaste åren har pågått inom den offentliga
sektorn och de statliga företagen slår hårdast mot sysselsättningen i
glesbygden. Denna utveckling måste hejdas.
Politikområden av särskild betydelse för regionalpolitiken
Beträffande forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor vill
jag -- i likhet med vad som förespråkas i motion A57 (v) -- att 70 miljoner
kronor skall anslås till dessa kategorier av högskolor för en uppbyggnad av
egna forskningsresurser. Likaså anser jag att 10 miljoner kronor skall avsättas
till de små högskolorna för att möjliggöra ett samarbete med högskolor av
motsvarande slag i andra länder. Motionen bör alltså bifallas i dessa delar.
Vad som förespråkas i berört avseende i övriga här behandlade motioner torde
genom denna åtgärd bli tillgodosett.
I samma motion -- A57 (v) -- föreslås vidare ett system för avskrivning av
studielån vid arbete i prioriterade områden. Avsikten är att underlätta
rekryteringen av kvalificerad personal till stödområde 1. Nedskrivningen bör
avse lån till personer med utbildning från universitet eller högskola. Jag
anser att förslaget är välmotiverat och tillstyrker därför yrkandet som går ut
på en ändring i studiestödslagstiftningen.
Beträffande kommunikationer och transporter vill jag framhålla de
synpunkter som kommer till uttryck i motion A57 (v) liksom i den meningsyttring
som företrädaren för Vänsterpartiet i trafikutskottet har avgett i detta
utskotts yttrande (TU3y). Dessa innebär att en utvärdering bör göras av vad
investeringar i olika kommunikationsslag betyder för glesbygden. Ingen
dokumentation redovisas i propositionen om väginvesteringarnas effekter för
t.ex. produktiviteten eller miljön. Informationsteknologi, däremot, har
avsevärt mer tydliga positiva effekter, inte minst när det gäller möjligheterna
till regional utveckling. Investeringar inom telekommunikationsområdet måste
därför ges en helt annan tyngd inom regionalpolitiken än hittills; så är
exempelvis en tidigareläggning av utbyggnaden av AXE-systemet väl motiverad.
Frågan om avreglering och regional utveckling är av väsentlig betydelse.
I motion A57 (v) skisseras idéer om hur regionerna skall göras mindre sårbara
och mer demokratiska. Dessa innebär bl.a. att initiativ nedifrån-och-upp bör
tas till vara och att en ökad samordning mellan olika delar av servicesektorn
måste komma till stånd. Postens ideligen försämrade service i glesbygden
avskräcker; staten som ägare måste sätta ett stopp för denna utveckling. I
övrigt vill jag hänvisa till den meningsyttring som avgavs i betänkandet
1993/94:NU16 av företrädaren för Vänsterpartiet i näringsutskottet, vari bl.a.
berördes statliga företags ansvar för närservicen.
Vad gäller näringslivsfrågor, allmän inriktning kan jag -- i likhet med
den socialdemokratiska reservationen -- konstatera att frånvaron av
näringspolitiska initiativ i regeringens politik försvårar den regionala
utvecklingen. I övrigt hänvisar jag till vad Vänsterpartiets företrädare i
näringsutskottet anförde i meningsyttringen till betänkandet 1993/94:NU15.
Av särskild betydelse för företagens funktion är riskkapitalförsörjning.
Under de senaste åren har ändringar genomförts beträffande den statliga
medverkan i sådan verksamhet. Detta gäller t.ex. inrättande av riskkapitalbolag
samt Industri- och nyföretagarfonden men även ombildningen av
utvecklingsfonderna till regionala utvecklingsbolag jämte moderbolag. Ännu är
det för tidigt för att kunna bedöma effekterna härav. Angeläget är dock att
utvecklingsfondernas kompetens bevaras och att tempoförluster vid ombildningen
undviks. För en ytterligare ökad tillgång på riskkapital bör AP-fonden ges en
utvidgad placeringsrätt; 10 miljarder kronor bör satsas i aktier, företrädesvis
i små och medelstora företag.
Vidare ansluter jag mig till de i samma motion presenterade förslagen om en
Fyrstadsfond resp. en Bergslagsfond. Arbetsmarknaden i Fyrstadsregionen har
drabbats mycket svårt av den industriella tillbakagången under början av
1990-talet. Även Bergslagsregionen har drabbats hårt av strukturomvandlingen.
Resurser behövs för att åstadkomma ett mindre sårbart näringsliv. Inrättande av
en Bergslagsfond för utveckling av infrastruktur, nyföretagande och
kompetenshöjning vore därför av stort värde för den regionen.
En differentiering av bensinskatten är angelägen för att de nordligaste
länen skall kompenseras för långa avstånd och brister i trafiksystemet. Enligt
min mening bör en sådan åtgärd genomföras på det sätt som framgår av motion A57
(v). Att köra en mil med bil i rusningstrafik i exempelvis Stockholm genererar
nämligen mycket högre externa kostnader än motsvarande sträcka i glesbygden.
Det är därför angeläget med en precisering så långt som möjligt av
skattebelastningen med avseende på tid och rum. I första hand bör denna
differentiering utformas så att bensinskatten ökas i de tre
storstadsregionerna. Genom att riksdagen uttalar sig till förmån för en
utredning i linje härmed blir motionen tillgodosedd i här berörd del. Motion
A67 avstyrks i berörd del.
Även energibeskattning i övrigt bör tilldra sig större uppmärksamhet från
regionalpolitisk synpunkt än vad som framgår av propositionen. Såsom framhålls
i motion A57 (v) påverkas alla andra sektorer av omställningen inom
energisektorn. En utveckling av ekonomiska system som bygger på ekologiska
hänsynstaganden framstår som nödvändig. Sålunda bör energiskatterna för
icke-förnybara energislag successivt ökas. För att stimulera till ett
kretsloppssamhälle bör vidare en skatteväxling genomföras. Inriktningen skall
var en höjning av skatten på energi samt sådan produktion och konsumtion som
påverkar miljön och utnyttjandet av naturresurserna negativt. Förslag härom
utvecklas närmare i meningsyttringen i betänkandet 1993/94:SkU34, till vilken
jag hänvisar.
Beträffande avgifter för vattenkraftsproduktion anser jag att regeringen
bör anmodas att lägga fram förslag om hur en sådan avgift kan tas ut.
Riktningsgivande i detta hänseende bör vara de synpunkter som framförs i motion
A57 (v). De medel som skall återföras bör sålunda på ett uthålligt och stabilt
sätt finansiera insatser för en regional utveckling. Motionen tillstyrks alltså
i berört avseende. Övriga här behandlade motioner blir härigenom helt eller
delvis tillgodosedda.
Satsningar och aktiviteter på landsbygden
Jag anser vidare att de intentioner som förs fram i propositionen om
landsbygdsutveckling behöver konkretiseras på flera punkter. Säkerställande av
medel till bygdegruppernas verksamhet, försöksverksamhet vid ett par
länsstyrelser med lokala fonder för ungdomars resor, ökade möjligheter för
kommunerna i stödområdet att satsa på välutvecklade och breda
ungdomsaktiviteter, prioritering till förmån för flickorna samt en översyn av
barntillsynssituationen på landsbygden är sådana förslag från mitt parti.
Vänsterpartiet vill dessutom se en försöksverksamhet med s.k. frizoner för
landsbygden på ett tiotal ställen i landet.
Företagsstöd
Beträffande stödområdesindelningen anser jag att Boden och Piteå bör
inplaceras i stödområde 1 i enlighet med förslaget i motion A448 i aktuell
del.
Arbetsmarknaden i Fyrstadsregionen har drabbats mycket svårt av den
industriella tillbakagången; många industriföretag har minskat sin verksamhet.
Arbetslösheten i regionen ligger ungefär 3 % över genomsnittet för riket. Jag
instämmer därför med motion A57 (v) att Fyrstadsregionen bör placeras i
stödområde.
Regionalpolitisk forskning
Beträffande regionalpolitisk forskning bör ERU själv inom ramen för det
beslutade forskningsprogrammet besluta var forskningsresurserna skall läggas.
Om särskilda medel skall anvisas till universitet/högskola borde Mitthögskolan
i Östersund vara det naturliga alternativet.
Regionalpolitiken i ett EU-perspektiv
Enligt min mening bör det uppmärksammas att det finns en stor risk att de
nuvarande prioriteringarna för regionalpolitiken inte kan upprätthållas i ett
EU-perspektiv. Finansieringen av de nationella tillskotten är oklar. Jag
instämmer i motion A57 (v) att den regionala effekten av ett medlemskap i EU
sannolikt är starkt negativ.
Särskilda regionala åtgärder
Regeringens förslag om regionala åtgärder för utveckling och tillväxt,
sett som en helhet, var inte något bra förslag. Däremot anser jag att delar
inom detta förslag bör kunna tillämpas i enlighet med motion A57 (v). Bl.a. bör
regeringens modell för stöd till sysselsättningsökning prövas över hela landet.
Finansiering bör ske genom 400 miljoner kronor från innevarande budgetårs B
2-anslag och inte på det sätt som regeringen föreslagit. Vidare bör förslaget
om konsultinsatser komma till utförande.
Anslagsfrågor
Jag stöder förslaget i motion A57 (v) om ytterligare 100 miljoner kronor till
anslaget Regionala utvecklingsinsatser. Det extra tillskottet bör beviljas
i syftet att medlen skall användas bland invandrargrupper i större städer.
Glesbygdsmyndigheten bör i enlighet med förslaget i motion A57 (v)
anvisas ett anslag på 22 miljoner kronor, dvs. en ökning med 2 miljoner kronor
i förhållande till propositionen.
Med hänsyn till vikten av regional forskning bör anslaget till
Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) höjas med 2 miljoner
kronor mer än regeringen föreslagit. Sammanlagt innebär detta ett anslag på 8,5
miljoner kronor.
Åtgärder i län och regioner
När det gäller åtgärder i län och regioner kan konstateras att
arbetsmarknaden i Fyrstadsregionen har drabbats mycket hårt av den industriella
tillbakagången under början av 1990-talet. I likhet med vad som sägs i motion
N282 (v) anser jag mot denna bakgrund att inrättande av en Fyrstadsfond skulle
vara en ändamålsenlig åtgärd för att komma till rätta med svårigheterna i denna
region. Syftet skall vara att stödja regionens näringsliv genom
tillhandahållande av riskkapital för industriell förnyelse och utveckling;
medlen skall således stå till marknadens förfogande.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 9, 11,
13--16, 18--20, 23, 37, 50, 80--83, 87, 91, 92 och 99 borde ha hemställt:
2. beträffande mål i regionalpolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:A57 yrkandena 1--4, 37 och
38 och 1993/94:A460 yrkande 1 och med anledning av motion 1993/94:A56 yrkande 1
samt med avslag på
dels propositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1993/94:A52 yrkandena 1 och 7, 1993/94:A67 yrkandena 2
och 3, 1993/94:A450 yrkande 23, 1993/94:A458 yrkande 2 och 1993/94:A464
yrkandena 1 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. beträffande forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A57 yrkandena 5 och 6 och med
avslag på motionerna 1993/94:A52 yrkande 4 och 1993/94:A54 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
11. beträffande avskrivning av studielån vid arbete i prioriterade
områden
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A57 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
13. beträffande kommunikationer och transporter
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A57 yrkande 11 och med avslag
på motionerna 1993/94:A52 yrkande 6, 1993/94:A54 yrkandena 2 och 3, 1993/94:A56
yrkande 14 i motsvarande del och 15 samt 1993/94:A65 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
14. beträffande avreglering och regional utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A448 yrkande 1 och med anledning
av motionerna 1993/94:A56 yrkande 13 och 1993/94:A464 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
15. beträffande näringslivsfrågor, allmän inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A57 yrkande 14 och med avslag
på motion 1993/94:A56 yrkandena 16 och 17 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
16. beträffande riskkapitalförsörjning
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A57 yrkandena 13, 21 och 25 och
med avslag på motionerna 1993/94:A53, 1993/94:A54 yrkande 5 och 1993/94:A56
yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
18. beträffande differentiering av bensinskatten
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A57 yrkande 9 samt med avslag
på motion 1993/94:A67 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
19. beträffande energibeskattning i övrigt
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A57 yrkandena 8 och 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
20. beträffande avgifter för vattenkraftsproduktion
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A57 yrkande 24 och med
anledning av motionerna 1993/94:A451 yrkande 2, 1993/94:T215 yrkande 11,
1993/94:N403, 1993/94:N406, 1993/94:N409, 1993/94:N426 yrkande 1 och
1993/94:N430 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
23. beträffande satsningar och aktiviteter på landsbygden
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A57 yrkandena 12 och 15--19 samt
med avslag på motion 1993/94:A52 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
37. beträffande inplacering av delar av Boden och Piteå i stödområde 1
att riksdagen med anledning
dels av motion 1993/94:A448 yrkande 4 i motsvarande del,
dels av propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
50. beträffande inplacering av Fyrstadsregionen i tillfälligt stödområde
att riksdagen med anledning
dels av motion 1993/94:A57 yrkande 20,
dels av propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
80. beträffande regionalpolitisk forskning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A57 yrkande 35 och och med
anledning av motion 1993/94:A56 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
81. beräffande regionalpolitiken i ett EU-perspektiv
att riksdagen med anledning av 1993/94:A57 yrkande 36 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
82. beträffande regionala åtgärder för utveckling och tillväxt under
budgetåret 1994/95
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A57 yrkande 29, med anledning av
dels propositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1993/94:A57 yrkande 28 och 1993/94:A403, samt med avslag
på motionerna 1993/94:A52 yrkande 3, 1993/94:A56 yrkande 5 och 1993/94:A67
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
83. beträffande konsultinsatser
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A57 yrkande 30 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
87. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A57 yrkande 31, med anledning av
dels propositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1993/94:A52 yrkande 10 och 1993/94:A56 yrkande 7 samt med
avslag på motion 1993/94:A67 yrkande 12 till Regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 1 430 000 000 kr,
91. beträffande anslag till Glesbygdsmyndigheten
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A57 yrkande 33, med anledning
dels av propositionen i motsvarande del,
dels av motion 1993/94:A56 yrkande 9 samt med avslag på motion
1993/94:A67 yrkande 14 till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1994/95
under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 22 000 000 kr,
92. beträffande anslag till Expertgruppen för forskning om regional
utveckling (ERU)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A57 yrkande 34 samt med
anledning av
dels propositionen i motsvarande del
dels motion 1993/94:A56 yrkande 10 till Expertgruppen för forskning om
regional utveckling (ERU) för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 8 500 000 kr,
100. beträffande åtgärder i län och regioner
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:N282 yrkande 2 och med avslag
på motionerna 1993/94:A54 yrkande 1, 1993/94:A58, 1993/94:A62, 1993/94:A65 i
motsvarande del, 1993/94:A215 yrkandena 1 och 7, 1993/94:A219, 1993/94:A243,
1993/94:A244, 1993/94:A401, 1993/94:A402, 1993/94:A405, 1993/94:A408 yrkandena
1 och 3--5, 1993/94:A409, 1993/94:A410, 1993/94:A413 yrkandena 1--5 och 9,
1993/94:A414 yrkande 1, 1993/94:A415, 1993/94:A416, 1993/94:A417 yrkandena
1--3, 1993/94:A420 yrkande 2, 1993/94:A423, 1993/94:A425, 1993/94:A426,
1993/94:A427, 1993/94:A431, 1993/94:A436 yrkandena 1--3, 1993/94:A441,
1993/94:A442 yrkandena 1 och 2, 1993/94:A443 yrkandena 1--3, 1993/94:A446,
1993/94:A447, 1993/94:A449 yrkandena 2, 4 och 5, 1993/94:A450 yrkandena 1, 8,
11, 12 och 16, 1993/94:A452 yrkande 1, 1993/94:A453 yrkandena 1 och 3,
1993/94:A455 yrkandena 1, 3 och 14, 1993/94:A456 yrkandena 1 och 2,
1993/94:A457 yrkande 1, 1993/94:A463, 1993/94:A466 yrkandena 1 och 2,
1993/94:A467 yrkande 3, 1993/94:A468 yrkande 1, 1993/94:A469 yrkandena 13, 14
och 18, 1993/94:A470 yrkandena 1, 2, 4 och 10, 1993/94:Kr290 yrkande 3,
1993/94:Kr510 yrkande 4, 1993/94:Ub665 yrkande 1 och 1993/94:N307 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
Särskilda yttranden
1. Högskolornas roll för den regionala och nationella utvecklingen (mom. 6)
Laila Strid-Jansson (nyd) anför:
Betydelsen av de små och medelstora högskolorna kan inte nog understrykas. De
spelar en viktig roll inte bara för den nationella utvecklingen utan framför
allt för den regionala. Generellt bör utbildningen och forskningen tillmätas en
större vikt än hittills när det gäller den ökade regionala konkurrenskraft som
följer av sådana verksamheter.
2. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag (mom. 29)
Marianne Andersson (c) anför:
Även jordbruksföretag i södra och mellersta Sverige kan ha en
glesbygdsproblematik som är lika kännbar som den är för jordbrukarna i de delar
av landet som tidigare omfattats av det särskilda åtgärdsprogrammet för
jordbruket i norra Sverige. Det kan således enligt min mening finnas skäl till
att -- med restriktivitet -- utvidga möjligheten till landsbygdsstöd till
jordbruksföretag i glesbygdsområden i hela landet. I avvaktan på ett svenskt
ställningstagande till medlemsskap i EU och till vad framtida villkor för
jordbruket kan komma att innebära biträder jag emellertid nu
arbetsmarknadsutskottets uppfattning.
3. Anslag till Glesbygdsmyndigheten (mom. 91)
Laila Strid-Jansson (nyd) anför:
Enligt min uppfattning bör extra medel för myndighetens insatser för
kvinnligt företagande vara obehövliga eftersom utskottet markerat vikten av att
de regionala utvecklingsbolagen aktivt engagerar sig i insatser för att främja
kvinnligt företagande.
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter
Bilaga 1
Av utskottet framlagda lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter.
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 3 §§ lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter skall ha följande lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Kulturutskottets yttrande
1993/94:KrU7y
Bilaga 3
Bygder och regioner i utveckling
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 29 mars 1994 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:140 Bygder och regioner i
utveckling jämte motioner i de delar propositionen och motionerna berör
kulturutskottets beredningsområde.
Utskottet
Vissa uppgifter om propositionens innehåll
I propositionen läggs fram förslag till mål för regionalpolitiken samt
förslag och bedömningar beträffande inriktning och utformning av olika åtgärder
på området.
Det överordnade målet för regionalpolitiken skall vara att öka den enskildes
möjligheter att fritt kunna välja arbete och bostadsort. Detta skall
åstadkommas genom att regionalpolitiken skall bidra till att utveckla
livskraftiga regioner i alla delar av landet. Regionalpolitiken skall också
åstadkomma en mer likvärdig ekonomisk, social och kulturell standard för
landets olika delar (avsnitt 5).
I propositionen redovisas bl.a. riktlinjer som innebär att verksamheterna
inom en rad politikområden -- däribland turism och kultur -- måste utformas och
inriktas på sätt som är förenliga med målen för regionalpolitiken (avsnitt 6).
En omfattande satsning på landsbygdsutveckling föreslås (avsnitt 7).
Företagsinriktade åtgärder behandlas i avsnitt 8 i propositionen. Utskottet
hänvisar särskilt till att det föreslås att 20 miljoner kronor skall avsättas
för att utveckla småföretag inom kulturvårdsområdet (avsnitt 8.7.4).
Det regionala utvecklingsarbetet skall i ökad utsträckning utgå från
långsiktiga strategier som arbetas fram av länsstyrelserna i samverkan med
övriga aktörer i länen (avsnitt 9.2).
Regionalpolitikens mål
Regeringen föreslår att det överordnade målet för regionalpolitiken skall
vara att öka den enskildes möjligheter att fritt kunna välja arbete och
bostadsort. Detta uppnås genom att regionalpolitiken bidrar till att utveckla
livskraftiga regioner i alla delar av landet. Regionalpolitiken skall också
medverka till en mer likvärdig ekonomisk, social och kulturell standard för
landets olika delar.
Det ankommer inte på kulturutskottet att göra några allmänna bedömningar
beträffande frågan om hur målet för regionalpolitiken skall preciseras.
Utskottet vill dock starkt understryka vikten av ett uttalande i propositionen
(s. 29) som innehåller att det är en nödvändig förutsättning för att vårt
kulturarv skall bevaras och utvecklas att möjligheten till arbete och
bosättning i glesbygden och på landsbygden upprätthålls.
Vissa politikområden av särskild betydelse för den regionala utvecklingen
Allmänna utgångspunkter
Regeringen gör bedömningen att för att en önskvärd regional utveckling skall
nås -- såväl i fråga om ökad ekonomisk tillväxt i hela landet som en jämn
fördelning av välfärden -- verksamheterna inom en rad politikområden bör
utformas och inriktas på sätt som är förenliga med målen för regionalpolitiken
(prop. s. 33). I särskilda avsnitt tas följande politikområden upp, nämligen
Utbildning och forskning, Kommunikationer och transporter, Näringslivsfrågor
med ett särskilt underavsnitt om turism samt Kultur.
Turism
Under senare år har turismen kommit att spela en allt större roll både i
Sverige och i andra länder. Som framhålls i propositionen är turismen en av
Sveriges största näringsgrenar. År 1992 beräknades sysselsättningen till ca
80 000 helårsarbetstillfällen. Turismen är också av stor betydelse för den
regionala utvecklingen i landet. I vissa regionalpolitiskt prioriterade områden
utgör turismen den dominerande näringen med god utvecklingspotential.
Utskottet kan helt ansluta sig till vad som anförs i propositionen om
turismens regionalpolitiska betydelse (se närmare härom s. 53). Särskilt i
norra Sveriges inland och på Gotland har turismen stor regionalpolitisk
betydelse. Det finns områden där turistnäringen är den helt dominerande
inkomstkällan.
Utskottet delar också uppfattningen att turismen är en näring som lämpar sig
väl för småskalighet. Inom landsbygdsturismen har många nya nischer vuxit fram
som är av internationellt intresse och som visar vårt lands särprägel (prop. s.
53).
I juni förra året redovisade NUTEK en slutrapport om skattereformens inverkan
på turistbranschen på vissa turistorter. NUTEK har föreslagit bl.a. åtgärder
för att komplettera och bygga ut den turistiska infrastrukturen i de
regionalpolitiska stödområdena. Detta är åtgärder som den enskilde
näringsidkaren inte har möjlighet att själv genomföra men där det samlade
resultatet skulle leda till en mer attraktiv produkt och därmed till ökade
förtjänster för respektive turistområde. Åtgärderna kan t.ex. bestå i att
liftsystem knyts ihop eller att bättre mottagnings- och informationssystem
skapas. Utskottet delar regeringens uppfattning att NUTEK inom ramen för de
medel för regional utveckling som verket avses få disponera bör kunna lämna
stöd till sådana åtgärder (prop. s. 54 och s. 154 f.). För turismen är, anser
kulturutskottet, sådana samordningsinsatser av stor betydelse.
Då det gäller av NUTEK framställda förslag om behovet av kunskaps- och
kompetenshöjning i turistnäringen hänvisar utskottet till budgetpropositionens
förslag rörande Styrelsen för Sverigebilden (bil. 13 s. 29) och till utskottets
nära förestående behandling av detta anslag och av ett antal motioner i
turistfrågor (bet. 1993/94:KrU30). Utskottet vill här också nämna att utskottet
i sitt betänkande om turismen kommer att behandla bl.a. frågor om
landsbygdsturismen.
Utskottet anser att yrkande 18 i motion A56 (s) inte erfordrar någon
riksdagens åtgärd, eftersom ett yrkande med samma syfte behandlas i nämnda
turistbetänkande. Motionärerna vill att det skall skapas ett särskilt organ för
samordning och utveckling av turist- och rekreationspolitiken.
Kultur
Regeringen gör bedömningen att insatser inom kulturområdet är en självklar
och betydelsefull del i det regionala utvecklingsarbetet. Regeringen vill
därvid understryka att de insatser som med regionalpolitiska medel görs av
länsstyrelserna inom kulturområdet bör ske utifrån en långsiktig strategi och
vara samordnade med andra aktörer, främst då kommuner och landsting. Regeringen
anser att det samarbete avseende de regionala kulturinsatserna som inletts
mellan NUTEK, Glesbygdsmyndigheten, Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet
bör fortsätta (prop. s. 54).
I propositionen berörs i korthet frågan om kulturen som
lokaliseringsfaktor, en fråga som ofta diskuteras integrerat med frågan om
kulturen som produktionsfaktor (s. 10). Utskottet har vid flera tillfällen
behandlat dessa frågor (se främst bet. 1991/92:KrU18 s. 12 och bet.
1993/94:KrU18 s. 15).
Regeringen anför att kultur i olika former har stor betydelse för en regions
livskraft och utveckling och att ett rikt kulturliv och en levande kulturmiljö
bidrar till att göra en plats attraktiv som bostadsort och kan påverka
lokalisering av företag och möjligheten att rekrytera kvalificerad arbetskraft.
En utveckling av kulturmiljöer och kulturminnen till attraktiva besöksmål
medför även att sysselsättningstillfällen skapas inom turistnäringen.
Utskottet finner inte anledning till erinran mot de bedömningar som sålunda
redovisats. Bedömningarna ger utskottet anledning att erinra om vad utskottet
anförde i här aktuellt avseende då utskottet våren 1992 tog initiativet till
den parlamentariska utredning som nu arbetar under namnet Kulturutredningen
(dir. 1993:24, som relativt utförligt redovisas i bet. 1993/94:KrU18).
Utskottet uttalade sig bl.a. om behovet av överväganden om upprättandet av
kulturella centrum utanför Stockholm och anknöt därvid till frågan om kulturens
betydelse för växtkraft och dynamik nationellt och internationellt. I
utredningsdirektiven anförs bl.a. att många skäl talar för att kulturen är en
sektor vars samhällsekonomiska betydelse successivt kommer att öka och att
kulturens betydelse för sysselsättning och näringsliv bör beaktas i
utredningsarbetet. Kulturutredningen avser att redovisa sitt arbete i slutet av
år 1994.
Till det sagda bör läggas följande. Utskottet har i de diskussioner som
sålunda förts anfört bl.a. att det skulle vara av intresse att få till stånd en
diskussion på området grundad på material som bygger på svenska förhållanden;
diskussionen har hitintills främst byggt på en rapport -- (Ds 1991:22) Kulturen
som lokaliseringsfaktor -- som grundar sig på undersökningar i Tyskland.
Svenska kommunförbundet har emellertid nu utarbetat en rapport, Kultur och
ekonomi -- en litteraturöversikt, som utgör första delen i ett större projekt
och som syftar till att bredda och fördjupa diskussionen om huruvida "kultur
lönar sig". I rapporten framförs invändningar mot att motivera kulturpolitiska
åtgärder främst med hänvisning till ekonomisk lönsamhet samtidigt som det
understryks att man inte kan bortse från den viktiga roll som kulturen spelar i
människors liv och för livsvillkoren i lokala samhällen. Utskottet utgår från
att Kulturutredningen bl.a. med utgångspunkt i diskussionen i rapporten kommer
att närmare redovisa sin syn på kulturen som lokaliseringsfaktor och i sina
förslag beakta den bedömning utredningen gör i detta avseende.
Utskottet anser att två motionsyrkanden som syftar till att framhålla
kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor, nämligen yrkande 9 i motion A52
(s) och yrkande 21 i motion A56 (s), får anses besvarade med det anförda.
Utskottet vill nämna att även motionärerna bakom motion A65 (s) framhåller att
kulturen är ett av de politikområden som har betydelse för regionalpolitiken
och dess effekter.
Riksdagen beslutade år 1990 att ge länsstyrelserna möjlighet att delta i
finansieringen av kultursatsningar med projektmedel ur anslaget för
regionala utvecklingsinsatser. I yttrande till arbetsmarknadsutskottet
redovisade kulturutskottet en positiv inställning till att en sådan möjlighet
infördes (yttr. 1989/90:KrU7y).
Möjligheterna till kultursatsningar med projektmedel har utnyttjats i
varierande utsträckning. I propositionen anges att länsstyrelserna under
budgetåret 1991/92 anslog mellan 1 % och 15 % av projektmedlen för
kulturändamål.
Statens kulturråd och NUTEK har tillsammans följt upp länsstyrelsernas
projektverksamhet inom området. I samarbete med Riksantikvarieämbetet och
Glesbygdsmyndigheten har de tagit initiativ till och utarbetat rapporten
Drivfjäder -- eller fjäder i hatten? Länsstyrelsernas utvecklingsbidrag till
kultur (Rapport från Statens kulturråd 1993:4). Utskottet hänvisar till
rapporten och till vad som i propositionen (s. 55) anförs om innehållet i den.
Utskottet har i olika sammanhang -- bl.a. vid studieresor i olika delar av
landet -- kunnat konstatera att det är av stor vikt att det finns fria
projektmedel för stimulans och utveckling av det regionala kulturlivet. Samma
uppfattning om betydelsen av att det finns sådana medel kommer till uttryck i
den ovan angivna rapporten. I denna framhålls också att det är nödvändigt med
en strategi som även ger möjlighet till insatser för uppkommande angelägna
behov. Utskottet ansluter sig till denna bedömning och vill liksom regeringen
understryka betydelsen av att kultursatsningar integreras i länets långsiktiga
regionala utvecklingsarbete. Regeringen anför också att en nära samverkan med
kulturområdets olika aktörer -- företrädare för såväl kulturliv som
landsting och kommuner -- är en förutsättning för att länsstyrelsernas insatser
skall överensstämma med de kulturpolitiska prioriteringarna i övrigt. Utskottet
vill tillägga att en sådan samverkan även är nödvändig av det skälet att i vart
fall merparten av länsstyrelserna ännu inte torde ha haft möjlighet att skaffa
sig en djupare kompetens beträffande de delar av kultursektorn som inte består
i kulturmiljövård. Utskottet delar också regeringens uppfattning att de
regionalpolitiska utvecklingsmedlen skall ha en tydlig regionalpolitisk
inriktning och att medlen inte får ersätta annan finansiering.
Utskottet anser liksom regeringen att det samarbete som ligger bakom den i
det föregående nämnda rapporten bör fortsätta.
Kulturutskottet har kunnat konstatera att det hos länsstyrelserna i allmänhet
finns ett stort intresse att ta till vara kulturen som ett medel för regional
utveckling. Samtidigt har utskottet kunnat konstatera att de stora skillnader i
fråga om tilldelningen av utvecklingsmedel som finns mellan länsstyrelserna
oundvikligen leder till att vissa länsstyrelser inte har möjlighet att avdela
mer än mycket begränsade resurser till kulturområdet. Denna omständighet får
dock enligt utskottets mening inte leda till att kultursatsningar helt
prioriteras bort. Erfarenheterna visar att genom en samverkan med landsting,
kommuner och andra aktörer på området kan även begränsade resurser i form av
utvecklingsmedel från länsstyrelsen få en avgörande betydelse för om ett
kulturprojekt skall komma till stånd.
Enligt yrkande 29 i motion A56 (s) bör kulturen ges ökad vikt i
länsstyrelsernas regionalpolitiska planering.
I enlighet med vad utskottet anfört i det föregående är det av vikt att
länsstyrelserna beaktar förefintliga möjligheter att använda projektmedel för
kulturinsatser. Utskottet anser dock inte att det är erforderligt med någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Detta avstyrks.
Stockholm den 26 april 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m),
Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m),
Leo Persson (s), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn
Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s), Alwa Wennerlund
(kds), Lars Sundin (fp) och Birger Andersson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Arbetsmarknadsutskottet har den 29 mars 1994 berett utbildningsutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1993/94:140 Bygder och regioner i
utveckling jämte motioner väckta med anledning av propositionen, såvitt avser
utbildningsutskottets beredningsområde.
De avsnitt i propositionen som berör utbildningsutskottets beredningsområde
är 6.2 Utbildning och forskning (s. 36--42) samt anslaget C 6. Särskilda
regionalpolitiska infrastrukturåtgärder (s. 180--182).
Med anledning av propositionen har väckts ett antal motioner som rör
utbildning inom det offentliga utbildningsväsendet samt forskning inom
universitet och högskolor. Utbildningsutskottet yttrar sig i det följande över
motionerna 1993/94:A48 (m), 1993/94:A52 (s) yrkandena 4 och 5, 1993/94:A54 (s)
yrkande 4, 1993/94:A56 (s) yrkande 20, 1993/94:A57 (v) yrkandena 5 och 35 samt
1993/94:A60 (s).
Regeringen gör i propositionen bedömningen att de mindre och medelstora
högskolorna spelar en viktig roll för regionernas och därmed hela landets
utveckling. För att förbättra möjligheterna för sådana högskolor i de
regionalpolitiskt prioriterade områdena att utveckla och fördjupa specifika
kompetensområden avser regeringen att anslå högst 30 miljoner kronor ur
anslaget C 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder som en
engångsåtgärd. Medlen skall användas för utvecklingsverksamhet.
Vidare avser regeringen att ur samma anslag som en engångsinsats anslå högst
10 miljoner kronor för att stimulera kommunerna i stödområdena att inom
gymnasieskolan och komvux utveckla utbildningar där bygdens särskilda
förutsättningar och det lokala näringslivets kompetens kan tas till vara.
Regeringen är också beredd att till Umeå universitet tillföra medel för
forskning med inriktning på glesbygdens geografi med dess ekonomisk-geografiska
och sociala struktur. Också detta avses ske under anslaget C 6.
Behov av ökade utbildningssatsningar
Socialdemokraterna anför i motion 1993/94:A56 (s) yrkande 20 att de
satsningar som partiet föreslagit i en annan motion (1993/94:Ub906) skulle vara
mycket betydelsefulla för den regionala utvecklingen. De avsedda satsningarna
gäller platser för 4 000 elever i ett tredje gymnasieår, 12 000 fler platser i
komvux, 4 500 fler platser i högskolan, 2 000 fler platser i folkbildningen
och 10 000 fler platser i arbetsmarknadsutbildning. Motionärerna anser det
värdefullt att regeringen vill ställa 30 miljoner kronor till förfogande för
utvecklingsverksamhet vid vissa mindre och medelstora högskolor, men enligt
deras mening borde det ha skett en ordentlig planering och riksdagen borde ha
blivit informerad om fördelningen. När det gäller regeringens förslag om 10
miljoner kronor för vissa utvecklingsinsatser i gymnasieskolan och komvux anför
samma motionärer att de väl inser värdet av att utveckla utbildningar med denna
inriktning, men att de finner det anmärkningsvärt att regeringen genom detta
handlande frångår den princip som gäller för tilldelning av statliga medel
till reguljär kommunal skolverksamhet.
I motion 1993/94:A52 (s) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om behovet av
fler platser i grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan i Karlstad.
Motion 1993/94:A48 (m) tar upp behovet av att tillföra Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla medel för fortbildning och vidareutbildning av tekniker
och ingenjörer i Fyrstadsområdet samt för distansutbildning riktad främst till
Dalsland och norra/mellersta Bohuslän.
Utskottet har behandlat de i motion 1993/94:A56 nämnda förslagen om
utbildningssatsningar inom skolväsendet och högskolan i betänkandet
1993/94:UbU8 som nyligen godkänts av riksdagen (rskr. 287). Där har utskottet
också tagit ställning till anslagen under åttonde huvudtiteln till
grundläggande högskoleutbildning vid olika högskolor, bl.a. vid dem i Karlstad
och Trollhättan/Uddevalla. Utskottet utgår från att dessa högskolor kan komma i
fråga för att få del av de 30 miljoner kronor som regeringen i förevarande
proposition vill ställa till förfogande. Det är dock inte rimligt att riksdagen
på förhand binder regeringens fördelning av dessa medel.
Med hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att
arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka motionerna 1993/94:A48 och 1993/94:A52
yrkande 5. Även motion 1993/94:A56 yrkande 20 bör enligt utbildningsutskottets
mening avstyrkas av arbetsmarknadsutskottet.
Medel för utvecklingsverksamhet vid mindre och medelstora högskolor
Termen mindre och medelstora högskolor används om högskolorna i Borås,
Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken, Halmstad, Jönköping, Kalmar,
Karlskrona/Ronneby, Karlstad, Kristianstad, Skövde, Trollhättan/Uddevalla,
Växjö och Örebro samt Mitthögskolan och Mälardalens högskola. Den 1 juli 1994
övergår Högskolan i Jönköping i stiftelseform och är därmed inte längre en
statlig högskola.
Vid de mindre och medelstora högskolorna bedrivs grundutbildning men inte
forskarutbildning. Dessa högskolor har egna anslag på statsbudgeten (åttonde
huvudtiteln) för grundläggande utbildning, men inte såsom universiteten och
fackhögskolorna egna anslag för forskning och forskarutbildning. Med uttrycket
fasta forskningsresurser brukar menas ett anslag av det sistnämnda slaget.
Lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna bedriver emellertid
forskning med medel ur flera olika anslag under åttonde huvudtiteln.
De lärare som avlagt doktorsexamen eller har motsvarande kompetens tillhör
resp. fakultet vid ett universitet eller en fackhögskola. Liksom lärarna vid
universitetet eller fackhögskolan kan de beviljas medel för forskning ur den
s.k. rörliga resursen inom fakultetens del av anslaget till forskning och
forskarutbildning (fakultetsanslaget). Den rörliga resursens storlek bestäms av
styrelsen för universitetet eller fackhögskolan.
Budgetåret 1994/95 finns under åttonde huvudtiteln anslaget C 45. Vissa
särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. En anslagspost därunder
heter Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål och inrymmer bl.a. drygt
60 miljoner kronor för forskarutbildning av sådana lärare vid universitet och
högskolor som inte har avlagt doktorsexamen. Motsvarande belopp finns
innevarande budgetår anvisat under anslaget E 13. Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål. Det har ännu inte fördelats av regeringen.
Vidare finns under åttonde huvudtiteln anslaget Forskningsstödjande åtgärder
vid mindre och medelstora högskolor. Det har budgetåret 1994/95 beteckningen C
47 och omfattar 151 538 000 kr. Knappt hälften av anslagsbeloppet är fördelat
på en anslagspost för var och en av de mindre och medelstora högskolorna samt
Idrottshögskolan i Stockholm. Det övergripande målet för de forskningsstödjande
åtgärderna är att förbättra förutsättningarna för forskning och
forskarutbildning.
Till regeringens disposition finns under detta anslag en anslagspost på 86
439 000 kr. Regeringen avser att ur dessa medel bl.a. fördela ca 40 miljoner
kronor till stöd för nätverk för forskning mellan å ena sidan en eller flera
mindre och medelstora högskolor och å andra sidan ett eller flera universitet
eller fackhögskolor. För motsvarande ändamål har för innevarande budgetår
fördelats 33 786 000 kr till elva av de för närvarande femton mindre och
medelstora högskolorna.
Budgetåret 1994/95 avser regeringen att inom anslaget, ur anslagsposten till
regeringens disposition, även fördela ca 40 miljoner kronor för långsiktig
forskningssamverkan mellan å ena sidan högskolor med profiler inriktade mot
privata sektorn och näringslivet och å andra sidan företag och organisationer
med kvalificerad vetenskaplig verksamhet. Fördelningen skall enligt
budgetpropositionen (bil. 9 s. 218) baseras på verksamhetens kvalitet och
angelägenhet ur forskningssynpunkt, näringslivets relativa finansieringsbidrag
samt vissa regionala hänsyn.
Forskning bedrivs vid de mindre och medelstora högskolorna även med externa
medel. Till skillnad från vad som gäller för universitet och fackhögskolor rör
det sig till mycket liten del om medel från de statliga forskningsråden, men
till desto större del om medel från s.k. sektorsforskningsorgan (nära två
tredjedelar budgetåret 1991/92, enligt uppgift från Verket för högskoleservice)
samt övriga svenska finansiärer. Det ovan nämnda anslaget till
forskningsstödjande åtgärder infördes bl.a. för att ge utrymme för planering
och utarbetande av ansökningar till forskningsråd, sektorsorgan och liknande.
I proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och
konkurrenskraft, som för närvarande behandlas i utbildningsutskottet, föreslås
att ett antal stiftelser skall bildas med användning av återstående medel ur de
tidigare löntagarfonderna. En av de föreslagna stiftelserna, stiftelsen för
särskild kompetensutveckling, skall bl.a. ha till uppgift att finansiera
forskning vid mindre och medelstora högskolor. Det skall gälla forskning i
samarbete med i första hand lokala företag och ge högskolorna möjlighet att
utveckla en avgränsad forskningsinriktning med större djup. För detta ändamål
föreslår regeringen i nämnda proposition att stiftelsen skall få använda
avkastningen av högst 16,45 % av de kvarvarande löntagarfondsmedlen. Stiftelsen
bör normalt svara för delfinansiering upp till omkring 50 %, medan
icke-offentliga intressenter, i första hand det regionala näringslivet, skall
vara beredda att långsiktigt svara för resten.
De mindre och medelstora högskolorna bör enligt motion 1993/94:A57 (v)
yrkande 5 tillföras fasta forskningsresurser. För detta föreslås i motionen att
riksdagen anvisar 70 miljoner kronor. Av motionstexten drar utskottet
slutsatsen att vad motionärerna avser är en förstärkning av anslaget
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor. Vidare vill
motionärerna att riksdagen för samarbete över gränserna mellan mindre och
medelstora högskolor skall anvisa 10 miljoner kronor.
I motion 1993/94:A52 (s) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att
Högskolan i Karlstad bör tillföras ytterligare basresurser för forskning.
Motsvarande yrkande beträffande Högskolan i Örebro framförs i motion
1993/94:A54 (s) yrkande 4. Båda motionerna får förstås så, att dessa högskolor
bör tilldelas fasta forskningsresurser.
Riksdagen har nyligen fattat beslut om anslaget Forskningsstödjande åtgärder
för budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. UbU8, rskr. 287). Ett
yrkande från Vänsterpartiet om en ökning av anslagsbeloppet med 70 miljoner
kronor har därvid avslagits. Utskottet erinrar om att frågan om fasta
forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna är en
forskningspolitiskt viktig och uppmärksammad fråga. Regeringen lägger sedan mer
än ett årtionde tillbaka fram forskningspolitiska propositioner för
treårsperioder. Den senaste forskningspropositionen (prop. 1992/93:170)
behandlades vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388). Med
hänvisning till den gällande ordningen för forskningspolitikens utformande samt
till att riksdagen redan fattat beslut om anslagen till universitet och
högskolor för nästa budgetår föreslår utskottet att arbetsmarknadsutskottet
avstyrker motionerna 1993/94:A52 yrkande 4, 1993/94:A54 yrkande 4 och
1993/94:A57 yrkandena 5 och 6.
Inte bara de mindre och medelstora högskolorna (enligt vedertagen definition)
utan också Högskolan i Luleå bör enligt motion 1993/94:A60 (s) kunna tilldelas
medel ur de 30 miljoner kronor som regeringen enligt förevarande proposition
avser att fördela till mindre och medelstora högskolor i de regionalpolitiskt
prioriterade områdena.
Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.
Vid högskolan i Luleå utbildas ca 6 000 studenter, varav 2 000
civilingenjörer vid den tekniska fakulteten. Övriga utbildningar är de enda i
landet som inte förfogar över några särskilda resurser för
forskningsanknytning.
Det finns anledning att se över hur även de icke tekniska utbildningarna vid
högskolan i Luleå skall kunna få del av forskningsstödjande resurser, i likhet
med vad som gäller för högskolor utan fasta forskningsresurser. Frågan bör dock
bedömas i ett bredare perspektiv i 1996 års forskningspolitiska proposition.
Utbildningsutskottet anser därför att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka
motion 1993/94:A60.
Regionalpolitisk forskning
I motion 1993/94:A57 (v) yrkande 35 anförs att regeringen inte bör anvisa
medel till Umeå universitet för regionalpolitisk forskning. I stället vill
motionärerna att anslaget C 8. Expertgruppen för forskning om regional
utveckling (ERU) skall räknas upp med 2 miljoner kronor. Motionärerna anser att
regeringen inte har motiverat sin avsikt att tillföra Umeå universitet medel.
Om regeringen önskar anvisa de åsyftade medlen till en högskola i stället för
direkt till ERU så bör det enligt motionärerna ske genom att de anvisas
Mitthögskolan, eftersom ERU numera är belägen i Östersund (en av Mitthögskolans
huvudorter).
Utbildningsutskottet har inte anledning att anföra synpunkter på regeringens
förslag när det gäller anslag till ERU. Vid Umeå universitet finns sedan 11 år
tillbaka Centrum för regionalvetenskaplig forskning (CERUM). Det finansieras
numera via samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet under anslaget
Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning. I universitetets senaste
fördjupade anslagsframställning anförs att universitetet ser positivt på en
ökad samverkan med ERU i samband med dess flyttning till Östersund. Utskottet,
som inte har något att erinra mot vad regeringen anför om medel till Umeå
universitet för regionalpolitisk forskning, föreslår att
arbetsmarknadsutskottet avstyrker motion 1993/94:A57 yrkande 35.
Stockholm den 5 maj 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune
Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder
(s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg
(nyd), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Kristina Persson (s), Ewa Hedkvist
Petersen (s) och Christer Lindblom (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Krister Örnfjäder, Eva Johansson,
Inger Lundberg, Kristina Persson och Ewa Hedkvist Petersen (alla s) anser att
den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet har" och slutar med
"dessa medel" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som uttrycks i motion 1993/94:A56
yrkande 20 om behovet av ökade utbildningssatsningar utöver dem som regeringen
föreslagit i budgetpropositionen och kompletteringspropositionen. Det
perspektiv som regeringen anlägger på kompetensutveckling -- det perspektiv som
dominerar Agenda 2000 -- är enligt utskottets mening alltför snävt, eftersom
det försummar att lyfta fram behovet av kompetensutveckling för de breda
grupperna av löntagare. Regeringen har valt att rikta utbyggnaden av den högre
utbildningen främst till universiteten och fackhögskolorna i stället för att
förstärka de mindre och medelstora högskolorna. Detta är olyckligt med tanke på
dessa högskolors viktiga roll för regionernas och hela landets utveckling. Att
regeringen nu vill ställa medel till förfogande för de mindre och medelstora
högskolorna för utvecklingsverksamhet är värdefullt. Utskottet utgår från att
bl.a. högskolorna i Karlstad och Trollhättan/Uddevalla kan komma i fråga för
att få del av de 30 miljoner kronor som regeringen i förevarande proposition
vill ställa till förfogande. Det är dock inte rimligt att riksdagen på förhand
binder regeringens fördelning av dessa medel. Att kommunerna i stödområdena
stimuleras att utveckla gymnasie- och komvuxutbildningar, där bygdens särskilda
förutsättningar och det lokala näringslivets kompetens kan tas till vara, är
värdefullt. Utskottet anser dock, liksom motionärerna, att det är diskutabelt
att på detta sätt göra avsteg från av riksdagen fastlagd modell för tilldelning
av medel till skolverksamheten.
Vidare anser de att den del av utskottets yttrande som börjar med "Det finns
anledning" och slutar med "motion 1993/94:A60" bort ha följande lydelse:
Utskottet har erfarit att regeringen har för avsikt att inför 1996 års
forskningspolitiska proposition överväga frågan om även Högskolan i Luleå skall
få del av medlen för forskningsstödjande åtgärder under åttonde huvudtiteln.
Utskottet vill emellertid anföra följande. De utbildningar vid Högskolan i
Luleå som ligger utanför det tekniska området är de enda i landet som nu inte
förfogar över medel för forskningsstödjande åtgärder. Utskottet anser därför
att Högskolan i Luleå redan nästa budgetår bör få del av dessa medel genom
omdisposition från anslagsposten till regeringens disposition under anslaget C
47 (åttonde huvudtiteln). Utskottet anser därtill att det inte finns skäl att
utesluta Högskolan i Luleå från fördelningen av de 30 miljoner kronor som nu är
i fråga under tionde huvudtiteln. Regeringen bör alltså enligt utskottets
mening vid denna fördelning jämställa Högskolan i Luleå med de mindre och
medelstora högskolorna.
Utbildningsutskottet anser att arbetsmarknadsutskottet bör föreslå riksdagen
att med bifall till motion 1993/94:A60 som sin mening ge regeringen till känna
vad utbildningsutskottet här anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Jag anser att arbetsmarknadsutskottet med bifall till motion 1993/94:A57
yrkande 5 och med anledning av motion 1993/94:A52 yrkande 4 bör föreslå
riksdagen att med ändring av sitt tidigare beslut under åttonde huvudtiteln
till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för
budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på (151 538 000 +
70 000 000 =) 221 538 000 kr.
Vidare anser jag att arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka motion
1993/94:A57 yrkande 6 och alltså föreslå riksdagen att ett nytt
reservationsanslag till Samarbete över gränserna mellan mindre och medelstora
högskolor förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1994/95 med 10 000 000 kr.
Om medel skall tillföras för forskning med inriktning på glesbygdens geografi
med dess ekonomisk-geografiska och sociala struktur som regeringen föreslår och
en högskola särskilt skall anges, är det naturliga alternativet inte Umeå
universitet utan Mitthögskolan, som ligger på samma ort som ERU. Detta anser
jag att arbetsmarknadsutskottet bör föreslå riksdagen att med bifall till
motion 1993/94:A57 yrkande 35 ge regeringen som sin mening till känna.
Trafikutskottets yttrande
1993/94:TU3y
Bilaga 5
Bygder och regioner i utveckling
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 29 mars 1994 beslutat att bereda kultur-,
utbildnings-, trafik-, jordbruks- och näringsutskotten tillfälle att yttra sig
över proposition 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling jämte motioner i
de delar propositionen och motionerna berör dessa utskotts beredningsområden.
Trafikutskottet avgränsar sitt yttrande till att omfatta avsnitten 6.3
Kommunikationer och transporter och 6.4 Avreglering och regional utveckling i
propositionen samt motionerna 1993/94:A52 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)
yrkande 6, 1993/94:A54 av Håkan Strömberg m.fl. (s) yrkandena 2 och 3,
1993/94:A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkandena 13--15, 1993/94:A57 av
Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 11 och 1993/94:A65 av Ulla Pettersson och
Bengt Kronblad (båda s).
Kommunikationer och transporter
Regeringens bedömning
Regeringen framhåller att ett effektivt och väl fungerande
kommunikationssystem utgör en viktig förutsättning för Sveriges fortsatta
ekonomiska utveckling. Goda kommunikationer och transportmöjligheter anges vara
av grundläggande betydelse för tillväxten och den regionala utvecklingen.
Regeringen anför vidare att en prioritering av tillväxtmålet kräver långsiktiga
och strategiska satsningar på det nationella stamvägnätet för de stora och
långväga flödena. För landsbygdens fortsatta utveckling framhålls att ett
vägnät som tillgodoser behovet av såväl person- som godstransporter är en
viktig förutsättning varför stora förbättringar krävs i det lågtrafikerade
nätet. Inte minst skogsindustrins krav på färsk skogsråvara liksom
turistnäringens krav på tillgänglighet anges ställa stora krav på detta nät.
Regeringen anser mot denna bakgrund att infrastrukturverken i samband med de
fördjupade anslagsframställningarna särskilt bör redovisa sina verksamheters
regionalpolitiska effekter.
Motionsförslag
I motion A52 (s) framhålls att väl fungerande kommunikationer har avgörande
betydelse för ekonomisk utveckling, sysselsättning och god livskvalitet. I
regioner med långa avstånd och gles bebyggelse är detta förhållande särskilt
framträdande. Särskilda insatser krävs därför enligt motionen i ett skogslän
som Värmland för att tillgodose behoven av snabba, säkra och billiga
kommunikationer. Som exempel på angelägna regionala insatser anges
upprustningar av vägar och järnvägar, en ny länsflygplats, långsiktigt
garanterad Vänersjöfart och väl fungerande telekommunikationer.
I motion A54 (s), yrkande 2, framhålls att vägprojektet Bergslagsdiagonalen,
dvs. E 4--Motala--Askersund--Örebro--Falun--Borlänge--
Hälsingekusten, har stor betydelse för möjligheterna att skapa tillväxt i
Bergslagen. Mot den bakgrunden begärs att riksdagen uttalar att
Bergslagsdiagonalen vid nybyggnation på sträckan Falun--Hälsingekusten bör
erhålla 13 meters standard. Vidare begärs att investeringar i hela
Bergslagsdiagonalen prioriteras inom de ekonomiska ramar som ställts till
Vägverkets förfogande.
Enligt motionen, yrkande 3, har vidare flyget stor betydelse för
tillväxtmöjligheterna i Bergslagen och Örebro län. Motionärerna anser att den
nuvarande begränsningen av statsbidraget till flygplatser endast i skogslänen
är både ologisk och orättvis. Motionärerna förordar i stället en geografisk
utvidgning innebärande att strategiskt lokaliserade och kommunägda flygplatser
i stödområdeslän skall kunna erhålla statligt stöd.
I motion A56 (s), yrkande 14 i denna del, anges att en trafikförsörjning som
medger snabba och säkra transporter för både gods och personer är av
grundläggande betydelse för möjligheterna att knyta samman landets olika
regioner med varandra. I motionen redovisas från denna utgångspunkt en rad
insatser inom trafik- och kommunikationsområdet som syftar till att främja
regional balans. Det gäller bl.a. investeringar i telekommunikationer genom en
tidigarelagd utbyggnad av AXE-systemet, investeringar i flygplatser och
utbyggnad av en godsterminal i Luleå.
Vidare framhålls i motionen (yrkande 15) att vägarna även fortsättningsvis
kommer att utgöra det grundläggande transportnätet i Sverige. För att
transportkedjan skall fungera i sin helhet är det därför enligt motionärerna
nödvändigt att de satsningar som nu görs på stamvägnätet kompletteras med att
landsbygdsvägarna rustas upp. Motionärerna delar Vägverkets uppfattning om
nödvändigheten av att tillräckliga medel avsätts för drift och underhåll av det
statliga vägnätet. Enligt motionen bör därför Vägverkets anslag till drift och
underhåll av statliga vägar för nästa budgetår beräknas till 9 886 miljoner
kronor.
I motion A57 (v) efterlyses en utvärdering av vad investeringar i olika
kommunikationsslag betyder för glesbygden. Vidare framhålls
informationsteknologins betydelse. Investeringar inom telekommunikationsområdet
måste därför enligt motionen ges en helt annan tyngd än vad som hittills varit
fallet i regionalpolitiken. Staten bör följaktligen som ägare av Telia
tidigarelägga utbyggnaden av AXE-systemet så att hela landet får lika
möjligheter till teletjänster.
I motion A65 (s) om regionalpolitiska frågor för Gotland anges att
flygtrafiken har blivit ett allt större orosmoment för gotlänningarna genom
färre förbindelser och högre biljettpriser. Den pågående utredningen om
färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet bör därför ges tilläggsdirektiv att
även se över flygtrafiken. Motionärerna framhåller vidare att det är av största
vikt att utredningens resultat får genomslag för framför allt vägprisprincipen,
dvs. att taxesättningen i färjetrafiken överensstämmer med vad som gäller för
en motsvarande resa på fastlandet.
Trafikutskottets ställningstagande
I likhet med regeringen och motionärerna anser trafikutskottet att transport-
och kommunikationssystemet har avgörande betydelse för möjligheterna att skapa
tillväxt och regional balans i landet. Det var också mot den bakgrunden som
riksdagen våren 1993 fattade beslut om investeringar i trafikens infrastruktur
som innebar att långsiktiga riktlinjer lades fast för omfattande väg- och
järnvägsinvesteringar (prop. 1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446).
Riksdagsbeslutet innebar att väg- och järnvägsinvesteringar för 98 miljarder
kronor skall genomföras under perioden 1994--2003. De omfattande satsningar som
parallellt dessutom görs för att utveckla telekommunikationerna har också stor
betydelse för den regionala utvecklingen.
Beträffande motion A54 (s), yrkande 2, om Bergslagsdiagonalen vill
trafikutskottet erinra om att det i sitt av riksdagen godkända betänkande om
investeringar i trafikens infrastruktur m.m. framhöll att Bergslagsdiagonalens
betydelse skulle öka, om den förlängdes via Falun till en punkt vid Norrlands
kustland (bet. 1992/93:TU35 s. 77, rskr. 446). Trafikutskottet betonade vidare
angelägenheten av att Vägverket bedömer behovet av förbättrade vägförbindelser
mellan Bergslagsdiagonalens upptagningsområde i norr och Norrlands kustland.
Trafikutskottet vill med anledning av motion A54 (s) om statsbidrag till
flygplatser erinra om att riksdagen under förra riksmötet beslutade att länen
-- inom ramen för länstrafikanläggningsplanen -- skulle ges möjlighet att
prioritera investeringar i kommunala flygplatser (bet. 1992/93:TU35, rskr.
446). Vidare kan nämnas att vid fördelningen av medlen till
länstrafikanläggningar beaktas särskilt målet om regional balans. Riksdagen har
tidigare i vår beslutat att anvisa drygt 30 miljoner kronor för nästa budgetår
till driftbidrag till kommunala flygplatser (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet.
TU15, rskr. 159). Stödet är begränsat till skogslänen och minst 20 miljoner
kronor av anslaget skall utgå till flygplatser belägna i Norrlands inland.
Trafikutskottet anser att den nuvarande regionalpolitiska prioriteringen av de
inre delarna av Norrland bör ligga fast och är därför inte berett att förorda
någon utvidgning av stödområdet. I sammanhanget kan även nämnas att
Luftfartsverket planerar att under år 1994 genomföra en taxeomläggning.
Avsikten är att mer tydligt relatera avgifterna till kostnaderna vid resp.
flygplats. Omläggningen kan enligt regeringens bedömning i årets
budgetproposition innebära ökade intäkter vid flertalet icke statliga
flygplatser (prop. 1993/94:100 bil. 7, s. 92).
Trafikutskottet vill beträffande motion A57 (v) hänvisa till vad som anförs
i propositionen om att infrastrukturverken skall särskilt redovisa
regionalpolitiska effekter av utbyggnad och underhåll inom resp. verks område.
Med anledning av motion A65 (s) om Gotlandstrafiken kan erinras om att
trafikutskottet i det av riksdagen godkända betänkandet Sjöfart (prop.
1992/93:100 bil. 7, bet. TU18, rskr. 244) underströk vikten av att
färjetrafiken på Gotland får en långsiktig lösning som inte bara beaktar
självklara trafikpolitiska mål, såsom regional balans, utan också tar hänsyn
till önskvärdheten av att främja turism och övrigt näringsliv på Gotland.
Trafikutskottet ansåg därför att en parlamentarisk utredning borde tillsättas
för att se över färjetrafiken på Gotland. Enligt riksdagens önskemål har
regeringen i juni 1993 tillsatt den begärda utredningen (K 1993:07). Uppdraget
skall redovisas senast den 1 december 1994 (dir. 1993:69). Vidare kan nämnas
att trafikutskottet tidigare i vår avstyrkt en motsvarande begäran om
tilläggsdirektiv och förutsatt att regeringen i samband med beredningen av
utredningens förslag även beaktar flygtrafiken på Gotland (prop. 1993/94:100
bil. 7, bet. TU14, rskr. 158).
Trafikutskottet kan vidare konstatera att flera av de motionsyrkanden som
nu väckts överensstämmer med eller liknar motionsförslag som utskottet
behandlat tidigare under riksmötet. Det gäller bl.a. motion A56 (s) yrkande 15
om en ökad medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar.
Trafikutskottet kan i detta sammanhang hänvisa till betänkandet Vägverket i
vilket motsvarande yrkande avstyrktes av utskottet (bet. 1993/94:TU26).
Trafikutskottet anser för sin del med hänvisning till vad som ovan anförts
att riksdagen bör avslå samtliga nu behandlade motionsyrkanden.
Avreglering och regional utveckling
Regeringens bedömning
Regeringen bedömer att avregleringar bör genomföras på ett sådant sätt att
olika regioners tillgång till servicefunktioner inte äventyras. Resp.
tillsynsmyndighet eller den regeringen utser bör följa och årligen till
regeringen rapportera bl.a. de regionala konsekvenserna av avregleringarna.
Motionsförslag
I motion A56 (s), yrkande 13 i denna del, framhålls att knappast något
sektorsområde har så stor betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen som
transportsektorn. Regeringens iver att avreglera och bolagisera verksamheter
som har avgörande betydelse för samhället kommer att få negativa
regionalpolitska konsekvenser. Den redan genomförda avregleringen och
bolagiseringen av postens verksamhet och bolagiseringen av Televerket samt
förslaget att avreglera järnvägstrafiken anges innebära att servicen utanför
storstadsområdena kommer att försämras genom att konkurrerande företag kommer
att begränsa sin verksamhet till de mest lönsamma delarna. Därmed kommer
möjligheterna att minska att upprätthålla mera kostnadskrävande men för
företagen och befolkningen angelägen verksamhet i landets glesbebyggda delar.
Mot denna bakgrund begärs att en särskild utredning tillsätts för att analysera
de regionalpolitiska konsekvenserna av privatiseringar, avregleringar och
bolagiseringar och att inga ytterligare sådana förändringar vidtas innan dessa
konsekvenser har utretts.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet anser att avreglering och ökad konkurrens kan ge ökad
effektivitet och därmed förbättra möjligheterna att upprätthålla och utveckla
transport- och kommunikationsservicen i hela landet. För att tillse att
fungerande marknader från bl.a. konkurrenssynpunkt upprätthålls men också för
att trygga regionalpolitiskt angelägen service behövs dock samtidigt regler och
en noggrann uppföljning. Trafikutskottet har därför vid sin behandling av olika
reformer framhållit att viktiga samhällsintressen inte får åsidosättas. Som
redovisas i propositionen har också beroende på verksamheternas förutsättningar
skilda tillvägagångssätt valts för att trygga servicenivån i olika regioner.
Trafikutskottet vill vidare erinra om att riksdagen i samband med
behandlingen av avregleringen av postmarknaden gav regeringen till känna
behovet av en förstärkt uppföljning och utvärdering av utvecklingen inom post-
och teleområdena (prop. 1993/94:38, bet. TU9, TU11, rskr. 119). Trafikutskottet
ansåg att det, vid sidan av den redovisning som lämnas till riksdagen i samband
med de årliga redogörelserna för de statliga företagen, fanns behov av en mer
utförlig redovisning som belyser bl.a. måluppfyllelse och servicegrad inom
post- och telemarknaderna. Motsvarande uppföljningsbehov föreligger enligt
trafikutskottets mening även inom andra områden.
Trafikutskottet delar därför regeringens bedömning om vikten av förstärkt
uppföljning genom en årlig avrapportering av bl.a. de regionala konsekvenserna
av avregleringarna. Något riksdagens initiativ med anledning av motion A56 (s)
yrkande 13 i denna del är inte erforderligt. Riksdagen bör därför avslå
motionsyrkandet.
Stockholm den 26 april 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Sten Andersson i Malmö
(m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove Sundström (s), Elving
Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk
(kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s), Lars Biörck
(m) och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Kommunikationer och transporter
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser att den del av
trafikutskottets yttrande i avsnittet Kommunikationer och transporter som
börjar med "Trafikutskottet kan" och slutar med "behandlade motionsyrkanden"
bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet bedömer att en trafikförsörjning som medger snabba och
säkra transporter för både gods och personer är av grundläggande betydelse för
möjligheterna att knyta samman landets olika regioner med varandra. Som
redovisas i motion A56 (s) krävs därför en rad insatser inom trafik- och
kommunikationsområdet för att främja regional balans. Det gäller bl.a.
tidigarelagda investeringar i AXE-systemet, flygplatsinvesteringar i Visby,
Luleå, Östersund och Ronneby samt en ny godsterminal i Luleå. Enligt
trafikutskottets mening bör därför ett investeringsprogram tas fram för att
minska arbetslösheten.
Trafikutskottet kan vidare konstatera att vägarna även fortsättningsvis
kommer att utgöra det grundläggande transportnätet i Sverige. För att
transportkedjan skall fungera i sin helhet är det därför nödvändigt att de
satsningar som görs på stamvägnätet kompletteras med att landsbygdsvägarna
rustas upp. Trafikutskottet anser att det eftersatta vägunderhållet medför
allvarliga problem genom att bl.a. allt flera landsbygdsvägar helt stängs av i
skogslänen. Trafikutskottet har vid ett flertal tillfällen på senare år betonat
vikten av ökade insatser för drift och underhåll av det statliga vägnätet så
att det samlade vägkapitalet kan bibehållas. Vägverket har även enligt
trafikutskottets mening väl dokumenterat behovet av ökade medel samt klart
visat de mycket negativa konsekvenserna av otillräckliga anslag.
Trafikutskottet föreslår därför att Vägverkets anslag till drift och underhåll
av statliga vägar för nästa budgetår beräknas till 9 886 miljoner kronor.
Detta innebär en anslagsökning med 4 124 miljoner kronor utöver vad regeringen
förordat i 1994 års budgetproposition.
Av det anförda följer att trafikutskottet för sin del anser att riksdagen
bör bifalla motion A56 (s) yrkandena 14 i denna del och 15. Övriga
motionsyrkanden som trafikutskottet nu behandlat bör avslås.
2. Avreglering och regional utveckling
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser att den del av
trafikutskottets yttrande i avsnittet Avreglering och regional utveckling som
börjar med "Trafikutskottet anser" och slutar med "avslå motionsyrkandet" bort
ha följande lydelse:
Trafikutskottet kan konstatera att knappast något område har så stor
betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen som transport- och
kommunikationssektorn. Det är därför nödvändigt att viktiga reformer grundas på
ett allsidigt och noggrant beslutsunderlag som innehåller konsekvensanalyser.
Trafikutskottet anser mot denna bakgrund att regeringens iver att avreglera och
bolagisera verksamheter som har avgörande betydelse för samhället får negativa
regionalpolitiska konsekvenser. Den redan genomförda avregleringen och
bolagiseringen av postens verksamhet och bolagiseringen av Televerket, samt
förslaget att avreglera järnvägstrafiken, innebär enligt trafikutskottets
mening att servicen utanför storstadsområdena försämras genom att konkurrerande
företag begränsar sin verksamhet till de mest lönsamma delarna. Därmed minskar
möjligheterna att upprätthålla mera kostnadskrävande men för företagen och
befolkningen angelägen verksamhet i landets glesbebyggda delar. Trafikutskottet
anser mot denna bakgrund att en särskild utredning bör tillsättas för att
analysera de regionalpolitiska konsekvenserna av privatiseringar, avregleringar
och bolagiseringar och att inga ytterligare sådana förändringar bör vidtas
innan utredningen är slutförd.
Av det anförda följer att trafikutskottet anser att riksdagen bör bifalla
motion A56 (s) yrkande 13 i denna del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Kommunikationer och transporter
Jag anser att en utvärdering bör göras av vad investeringar i olika
kommunikationsslag betyder för glesbygden. Enligt min mening kan propositionens
positiva beskrivning av väginvesteringarnas betydelse ifrågasättas då inte
någon dokumentation ges om nya vägars effekt på produktivitet och de
långsiktiga miljökonsekvenserna. Enligt min mening har vidare
informationsteknologin stor betydelse för att skapa möjligheter för hela landet
att leva. Investeringar inom telekommunikationsområdet måste följaktligen ges
en helt annan tyngd än vad som hittills varit fallet i regionalpolitiken. Jag
anser därför att staten som ägare av Telia bör tidigarelägga utbyggnaden av
AXE-systemet så att hela landet får lika möjligheter till teletjänster. Jag
anser därmed att riksdagen bör bifalla motion A57 (v) yrkande 11.
Jordbruksutskottets yttrande
1993/94:JoU1y
Bilaga 6
Bygder och regioner i utveckling
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 29 mars 1994 beslutat bereda
jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:140 Bygder
och regioner i utveckling.
Jordbruksutskottet berör i sitt yttrande i huvudsak endast delar av
propositionens avsnitt 7 om landsbygdsutveckling jämte motionerna A46, A49, A57
yrkande 8 och A66.
Propositionen
I propositionen läggs fram förslag till mål för regionalpolitiken samt
förslag och bedömningar beträffande inriktning och utformning av olika
åtgärder.
Det överordnade målet för regionalpolitiken skall vara att öka den enskildes
möjligheter att fritt kunna välja arbete och bostadsort. Detta skall
åstadkommas genom att regionalpolitiken bidrar till att utveckla livskraftiga
regioner i alla delar av landet. Regionalpolitiken skall också åstadkomma en
mer likvärdig ekonomisk, social och kulturell standard för landets olika delar.
En omfattande satsning på landsbygdsutveckling föreslås. Glesbygdsstödet och
mindre lokaliserings- och utvecklingsbidrag slås samman till ett nytt
landsbygdsstöd, som länsstyrelserna skall kunna lämna såväl i glesbygd som i
landsbygdsområden.
Sammanlagt föreslås att drygt 3 miljarder kronor anvisas budgetåret 1994/95
för regionalpolitiska åtgärder.
I propositionen redovisas också hur förslagen till svensk regionalpolitik
förhåller sig till EES-avtalet och resultatet av förhandlingarna om ett
medlemskap i EU.
Motionerna
I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:
1993/94:A46 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska åtgärder för
skogsbruket.
1993/94:A49 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nya
landsbygdsstödet skall kunna beviljas för både egentliga jordbruksföretag och
med jordbruk kombinerad verksamhet i glesbygdsområden i hela landet.
1993/94:A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kretsloppssamhället.
1993/94:A66 av Birgitta Carlsson och Birger Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
det nya landsbygdsstödet.
Utskottet
Landsbygdsutveckling och landsbygdsstöd
Utskottet delar för sin del regeringens bedömning under avsnitt 7.1 angående
den allmänna inriktningen i fråga om landsbygdsutvecklingen. Som regeringen
anför bör landsbygdens resurser och tillväxtmöjligheter tas till vara.
Basnäringarna är viktiga på landsbygden, och det företagandet bildar också i
fortsättningen grunden i landsbygdens näringsverksamhet.
Även utskottet anser således att grunden för en stabil utveckling på
landsbygden är att basnäringar som jord- och skogsbruk samt fiske kan utvecklas
positivt. Produktion av livsmedel och råvaror av olika slag utgör en viktig del
i landsbygdens ekonomi. Jordbruket har också en avgörande roll för bevarandet
av ett öppet och levande kulturlandskap. Här finns dessutom
utvecklingsmöjligheter i form av ett ökat intresse för boende på landsbygden,
men också i form av en ökad efterfrågan på nya miljöanpassade produkter. Dessa
överväganden överensstämmer väl med utskottets ställningstaganden i olika
betänkanden om jordbrukspolitiska frågor, bl.a. 1992/93:JoU13.
När det gäller nya produkter kan t.ex. nämnas att regeringen hösten 1993
tillsatt en utredning angående utveckling av biologiska råvaror (dir.
1993:124). I fråga om de areella näringarnas roll i en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling hänvisas till redovisningen i det följande.
I avsnitt 7.3 Företagsutveckling föreslår regeringen att ett landsbygdsstöd
på högst 450 000 kr och med differentierade stödnivåer inrättas. Stödet
ersätter hittillsvarande små lokaliserings- och utvecklingsbidrag i de
regionalpolitiska stödområdena samt glesbygdsstöd i glesbygdsområden. Stödet
skall också kunna lämnas i landsbygdsområden som avgränsas av länsstyrelsen.
Regeringen redovisar i detta sammanhang (prop. s. 66) tidigare
riksdagsuttalanden om att medlen för regionala utvecklingsinsatser skall kunna
användas för att stärka jordbruksnäringen och till verksamheter som bedrivs i
kombination med jordbruksföretag. Det nya landsbygdsstödet bör därför tills
vidare kunna beviljas för investeringar i jordbruksföretag på samma villkor och
inom samma avgränsade områden som för övriga småföretag i de län som tidigare
berördes av det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige. I
övriga delar av landet bör enligt regeringen stöd endast kunna lämnas för
investeringar i kombinationsverksamheter till jordbruket.
Den begränsning av stödet som sålunda föreslås gälla i övriga delar av landet
möter invändningar i två motioner. Enligt motionerna A49 (fp) och A66 (c) bör
stöd till investeringar och utvecklingsprojekt inom själva jordbruksnäringen
kunna ges inom glesbygdsområden i hela landet. Motionärerna framhåller bl.a.
att glesbygdsproblematiken kan vara påtaglig i södra och mellersta Sverige lika
väl som i norra Sverige.
Utskottet erinrar om att det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i
norra Sverige infördes budgetåret 1987/88 och -- efter viss förlängning i
samband med 1990 års livsmedelspolitiska beslut -- upphörde med utgången av
budgetåret 1991/92 (1986/87:JoU26, 1989/90:JoU25 m.fl. betänkanden). Som
framgår av förordningen (1987:606) om statligt regionalt stöd till jordbruks-
och trädgårdsföretag omfattade programmet Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län.
Med verkan fr.o.m. den 1 juli 1988 utvidgades förordningen till att omfatta
jordbruks- och trädgårdsföretag som är belägna inom områden som avses i 1 §
andra stycket förordningen (1985:619) om glesbygdsstöd (SFS 1988:375).
Utskottet utgår från att regeringens förslag om det nya landsbygdsstödet,
såvitt avser investeringar i jordbruksföretag, tar sikte på samma geografiska
område som anges i ovannämnda förordning (1987:606) om det särskilda
åtgärdsprogrammet.
När det gäller möjligheten att ge stöd till investeringar i jordbruksföretag
delar utskottet motionärernas uppfattning att det finns starka
regionalpolitiska skäl att stimulera sådana investeringar i glesbygdsområden i
hela landet. Som anförs i motionerna kan glesbygdsproblematiken ofta vara lika
uttalad i delar av södra och mellersta Sverige som i norra Sverige. Utskottet
föreslår således för sin del, i anslutning till motionerna A49 och A66, att det
nya landsbygdsstödet skall gälla i glesbygdsområden utan den begränsning i
fråga om jordbruksföretag som anges i propositionen.
I sammanhanget bör tilläggas att Sverige vid ett eventuellt EU-medlemskap får
del av bl.a. vissa stödformer inom ramen för EG:s strukturprogram på
jordbruksområdet. För de områden i södra och mellersta Sverige som ligger
utanför stödområdet är stödet till mindre gynnade områden, s.k. LFA-stöd (Less
Favoured Areas), av särskilt intresse. Resultatet av förhandlingarna visar att
en flexibel tolkning av de befintliga stödkriterierna ger ett acceptabelt
resultat för Sverige. Skogsbygderna och större delen av mellanbygderna i södra
och mellersta Sverige kommer att definieras som LFA-områden. Regeringen har
uttalat att den förutsätter att stödet kommer att omfatta t.ex. stora delar av
Öland och hela Gotland. Den exakta avgränsningen är ännu inte klar, och beslut
i frågan kan fattas av EG-kommissionen först efter ett svenskt EU-inträde.
Utskottet förutsätter att samordning sker så att det nu aktuella stödet till
jordbruksföretag m.m. endast utgår i de blivande LFA-områdena.
Om arbetsmarknadsutskottet delar jordbruksutskottets bedömning angående
landsbygdsstödets utformning uppkommer frågan om detta ställningstagande bör
påverka anslagstilldelningen. Jordbruksutskottet anser för sin del att
ändringen skall göras inom den anslagsram som regeringen föreslagit.
I motion A46 (-) framhålls skogsbrukets stora betydelse för landsbygden.
Enligt motionen måste skogsbruket få sin givna plats i de regionalpolitiska
insatserna. Ett stöd till skogsbruket kan lämpligen handla om stöd till
skogsbilvägar. Man kan också stödja ett tredje virkessortiment för
energianvändning. Stödet som tidigare fanns för återväxtåtgärder i
svårföryngrade områden måste därför återinföras.
Utskottet erinrar om att riksdagen under föregående riksmöte fattade beslut
om en ny skogspolitik (1992/93:JoU15). Denna politik innebär att det generella
stödet till skogsbruket avskaffas. Även skogsvårdsavgiften har avskaffats.
Frågan om stöd till skogsbruket för olika ändamål behandlades även i
budgetberedningen (1993/94:JoU13). I detta sammanhang avgav
arbetsmarknadsutskottet yttrande över bl.a. motioner om arbetsmarknadspolitiska
medel till skogsbruket (1993/94:AU3y).
Jordbruksutskottet hänvisar till dessa ställningstaganden och avstyrker för
sin del motion A46 i den del den avser stöd till primärproduktionen i
skogsbruket.
Kretsloppsfrågor
I anslutning till motion A57 yrkande 8 (v) får utskottet anföra följande:
Frågan om de areella näringarnas roll i en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling har rönt stor uppmärksamhet från statsmakternas sida.
Utskottet har nyligen behandlat frågor om uppföljning av besluten vid
UNCED-konferensen år 1992 om miljö och utveckling mot bakgrund av regeringens
överväganden i proposition 1993/94:111 (se 1993/94:JoU19 men även JoU22). I
proposition 111 (s. 43 f.) anförs bl.a. att regeringens politik på jordbruks-,
skogsbruks- och fiskeområdena bygger på klara målsättningar och bestämda
miljökrav. Våren 1993 beslutade riksdagen om ett miljömål för skogsbruket som
jämställs med produktionsmålet. Miljömålet innebär att skogen skall brukas så
att växt- och djurarter i skogen kan leva vidare. Hotade arter och naturtyper
skall skyddas. I det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 lades fast ett
miljömål för jordbruket som innebär att slå vakt om ett rikt och varierat
odlingslandskap och en bevarad biologisk mångfald och att minimera jordbrukets
miljöbelastning. Utskottet ser således ingen avgörande skillnad i inriktning
och ambitionsnivå mellan motionärernas krav under yrkande 8 och den politik som
riksdagen vid flera tillfällen ställt sig bakom.
Stockholm den 26 april 1994
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Ingvar
Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Dan
Ericsson i Kolmården (kds), Max Montalvo (nyd), Carl G Nilsson (m), Sinikka
Bohlin (s), Björn Ericson (s), Jan-Olof Franzén (m) och Stina Gustavsson (c).
Avvikande mening
Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson, Sinikka Bohlin och Björn
Ericson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken
Landsbygdsutveckling och landsbygdsstöd som börjar med "När det" och slutar med
"regeringen föreslagit" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl att med statliga medel
stödja investeringar i jordbruksföretag utanför det område som anges i
förordningen om det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige.
En utgångspunkt för regionalpolitiken måste vara att de statliga insatserna
förbehålls sådana områden där det föreligger särskilda motiv för att stödja
vissa investeringar m.m. i syfte att upprätthålla sysselsättning och boende.
Mot bakgrund av regeringens förslag om ytterligare en kategori av stödområden
kan en utvidgning av stödet rentav innebära att ett i stort sett rikstäckande
stöd till investeringar i rena jordbruksföretag införs. Utskottet anser därför
att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka motionerna A49 och A66.
Arbetsmarknadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1993/94:140 om bygder och regioner i utveckling jämte motioner
i de delar propositionen och motionerna berör utskottets beredningsområde.
Till näringsutskottet har tidigare hänvisats sju motioner från allmänna
motionstiden med yrkanden om återföring av vinstmedel från
vattenkraftsproduktion till de kraftproducerande regionerna. Yrkandena har en
nära koppling till de frågor som nu är aktuella. De berörda motionerna är
1993/94:N403 (-), 1993/94:N406 (s), 1993/94:N409 (s), 1993/94:N426 (c)
(yrkande 1), 1993/94:N430 (kds), 1993/94:T215 (s) (yrkande 11) och
1993/94:A451 (v) (yrkande 2). De sju motionerna överlämnas i angivna delar till
arbetsmarknadsutskottet -- under förutsättning av dess medgivande -- med det
yttrande som här följer.
Näringsutskottet
Inledning
I propositionen läggs fram förslag till mål för regionalpolitiken samt
förslag och bedömningar beträffande inriktningen och utformningen av olika
åtgärder.
En rad av de åtgärder som presenteras i propositionen har betydelse för
näringslivets utveckling i skilda delar av landet. Näringsutskottet begränsar
emellertid sitt yttrande till vissa frågor av mer övergripande karaktär,
nämligen frågor om samspelet mellan regionalpolitik och näringspolitik,
avregleringens regionala effekter, kvinnors företagande, kompetensutveckling
för företagare samt återbäring av vinstmedel från vattenkraftsproduktion.
Näringsutskottet har nyligen behandlat flertalet av de här aktuella frågorna
och återger därför endast i korthet de tidigare ställningstagandena. I övrigt
hänvisas till betänkandena i berörda ämnen.
Näringslivsfrågor
I propositionen anför regeringen att ett gemensamt mål för finans-, närings-
och regionalpolitiken är att främja ekonomisk tillväxt i alla delar av landet.
Näringslivsfrågor som har stor betydelse för den regionala utvecklingen anges
vara bl.a. riskkapitalförsörjning för små och medelstora företag,
företagsförnyelse, kvinnors företagande och turism.
Förutsättningarna för att driva företag skiljer sig åt beroende på
näringslivsmiljö i form av infrastruktur, regionens historiska företagsstruktur
och geografiska läge, heter det vidare i propositionen. För att åstadkomma ett
bättre företagsklimat behövs därför både generella insatser och regionalt
anpassade åtgärder. Regeringen understryker att omfattande förändringar har
genomförts för att åstadkomma ett gynnsammare klimat för företagen och därmed
en ökad tillväxt. Strategiska förbättringar av skattesystemet, avregleringar,
förbättrad riskkapitalförsörjning, stöd till nyföretagande och
företagsutveckling samt investeringar i utbildning, forskning och infrastruktur
utgör grunden för att konkurrenskraften skall kunna öka och därmed skapa
möjligheter för tillväxt och nya arbetstillfällen i hela landet, anförs det i
propositionen.
Regionalpolitiken syftar, liksom näringspolitiken, till att bl.a. främja
tillväxt och förnyelse i näringslivet. Det är därför, enligt regeringen,
viktigt att de åtgärder som vidtas inom de olika politikområdena samverkar med
varandra.
I motion 1993/94:A56 (s) riktas kritik mot regeringens hittillsvarande
näringspolitik. Motionärerna framhåller att en aktiv näringspolitik är en
viktig förutsättning för den regionala utvecklingen. Det är orimligt att låta
regionalpolitiken, på det sätt som regeringen har gjort, ta över det som är
näringspolitikens uppgift, nämligen att främja en sund näringslivsutveckling. I
motionen understryks betydelsen för den regionala utvecklingen av att
investeringar stimuleras, av att det är god tillgång till riskkapital, av att
det finns program för utveckling av olika branscher samt av att staten för en
aktiv politik.
Motionärerna betonar att investeringsnivån i samhället måste upp. Det påpekas
vidare att staten har ett generellt ansvar för att kapitalförsörjningen
fungerar. Med anledning av de statliga stödinsatserna borde bankerna sänka
räntemarginalerna. Riskkapitalbolagens resurser har inte kommit småföretagen
till godo, anser motionärerna. De föreslår att statens aktier i
förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure skall säljas och att Allmänna
pensionsfonden (AP-fonden) skall ges möjlighet att placera ytterligare 10
miljarder kronor i aktier.
Motionärerna vill även satsa på branschprogram för olika näringsgrenar såsom
livsmedelsindustrin och skogsnäringen. Dessutom borde den verkstadstekniska
delegationen (VT-delegationen) återskapas. Det är också, enligt motionärerna,
angeläget att slå vakt om gruvindustrin. Alla dessa program har viktiga
regionalpolitiska effekter, framhålls det i motionen.
Den statliga näringspolitiken måste ha som mål att skapa gynnsamma generella
villkor för industriell verksamhet och företagande oberoende av var i landet
sådan verksamhet bedrivs, sägs det i motion 1993/94:A67 (nyd). Staten borde
vara restriktiv med att införa stödsystem där individuella företag gynnas,
eftersom det finns risk för att resurser kan komma att bindas i företag och
branscher utan framtidsutsikter och att konkurrensen snedvrids.
I motion 1993/94:A57 (v) hävdas att regeringen inte har lyckats leva upp till
vad som kan krävas när det gäller genomarbetade strategier för att förnya
regioners utvecklingskraft. Detta hänger, heter det, säkert ihop med den
marknadsliberala hållning som utmärker regeringen i stort samt med avsaknaden
av näringspolitiska initiativ och energipolitisk strukturförnyelse. Staten bör
direkt som bankägare och indirekt via Bankstödsnämnden kräva att bankerna
bedriver normal utlåning till företagen och att de inte genom ett stort
räntegap låter kunderna betala bankkrisen, anför motionärerna. Också de anser
att AP-fonden bör få placera ytterligare 10 miljarder kronor i aktier, främst i
små och medelstora företag.
Flera av de här aktuella frågorna har nyligen behandlats i utskottets
näringspolitiska betänkande (bet. 1993/94:NU15). Detta gäller bl.a. beträffande
näringspolitikens inriktning, riskkapitalförsörjningen och frågan om AP-fondens
förvärv av aktier. Även förslag rörande olika branscher togs upp i detta
betänkande.
Näringsutskottet anser att marknadsekonomin är det enda ekonomiska system
som kan åstadkomma resurser för välståndsutveckling i hela landet. Det viktiga
är att genom generella insatser skapa ett näringslivsklimat som ger grund för
en god ekonomisk tillväxt. I detta syfte har regeringen med stöd av riksdagen
vidtagit en rad åtgärder, som översiktligt redovisas i den regionalpolitiska
propositionen. Flera av dessa generella åtgärder, t.ex. på skatte- och
riskkapitalområdena, har stor betydelse för att förutsättningarna för
näringslivsutveckling i de glesare befolkade delarna av landet skall
förbättras. Näringspolitiken främjar på detta sätt den regionala utvecklingen.
Utskottet vill här särskilt framhålla att de omfattande åtgärder som vidtagits
för att stimulera de små och medelstora företagen är viktiga för att generera
utveckling och ny sysselsättning på landsbygden. Det förhållandet att utskottet
förordar en generell politik utesluter dock inte att statliga, riktade insatser
kan erfordras för att i olika avseenden komplettera marknaden. Olika
regionalpolitiska stödformer utgör exempel på detta.
Med vad som nu sagts och med hänvisning till vad näringsutskottet anfört i
det näringspolitiska betänkandet när det gäller frågor om näringspolitikens
inriktning (s. 18), riskkapitalförsörjningen (s. 24), prospekteringen (s. 58),
teknisk forskning och utveckling (s. 64), den träråvarubaserade industrin (s.
66), VT-delegationen (s. 72) och livsmedelsindustrin (s. 74) avstyrker
näringsutskottet de aktuella motionerna såvitt gäller nu berörda frågor.
Avreglering och regional utveckling
Regeringen anför i propositionen att avregleringar bör genomföras på ett
sådant sätt att olika regioners tillgång till servicefunktioner inte äventyras.
Resp. tillsynsmyndighet eller den regeringen utser bör följa och årligen till
regeringen rapportera bl.a. de regionala konsekvenserna av avregleringarna.
Staten har ett uttalat ansvar för att bevara viktiga funktioner som har en
nationell infrastrukturell karaktär, heter det vidare i propositionen.
Beträffande energiförsörjningen hänvisas till förslagen i proposition
1993/94:162 om handel med el i konkurrens, där det bl.a. sägs att en särskild
uppgift för den föreslagna nätmyndigheten bör vara att se till att de nya
förhållandena på elmarknaden inte leder till försämrade villkor vad gäller
överföring av el till kunder utanför tätorter. Tillgången till elenergi till
rimliga priser för små kunder i glesa och perifera områden skall säkras,
påpekar regeringen.
I motion 1993/94:A56 (s) anförs att det är obegripligt att regeringen lägger
fram förslag om privatiseringar, bolagiseringar och avregleringar utan att
redovisa de regionala effekterna av förslagen. Utvecklingen mot privatisering
kan inte accepteras, hävdar motionärerna. I så gott som alla länder är det en
självklarhet att nationella infrastrukturorgan är i samhällelig ägo. I det
europeiska samarbetet är det viktigt att ha kompetenta aktörer som kan bevaka
svenska intressen, sägs det.
Motionärerna är oroliga för att avregleringen av elmarknaden kan få mycket
stora negativa konsekvenser för glesbygden. Nätdistributionen skall visserligen
omfattas av särskilda regler, men det kommer inte att hindra att priset på
distributionen blir differentierat, anser motionärerna. I dagens system har
Vattenfall AB kunnat låta tätortsdistributionen subventionera den dyra
glesbygdsdistributionen. I det nya systemet kan en familj i glesbygd komma att
betala tusentals kronor mer per år för elström än en familj i tätort. Staten
kan som ägare av Vattenfall förhindra en sådan utveckling, heter det vidare i
motionen.
Vänsterpartiet vill ha ett näringsliv med olika ägarformer, sägs det i motion
1993/94:A57 (v). Statligt ägande är främst motiverat i strategiska sektorer av
näringslivet. Vattenfall och LKAB (Luossavaara Kiirunavaara AB) är bland de
företag som bör förbli i statlig ägo, menar motionärerna. De anser att
regeringens utförsäljning av Celsius Industrier AB och SSAB Svenskt Stål AB
avskräcker och att riksdagen skall höras inför varje större förändring av
statens ägande.
Frågor om statligt ägande har näringsutskottet nyligen tagit upp i ett
särskilt betänkande (bet. 1993/94:NU16). Där behandlades även en motion
angående de statliga företagens ansvar för närservicen.
I propositionen understryks, som nämnts, vikten av att avregleringar
genomförs så att olika regioners tillgång till servicefunktioner inte
äventyras. Berörda tillsynsmyndigheter skall ges i uppdrag att rapportera om de
regionala konsekvenserna av avregleringarna. Det saknas därför enligt
näringsutskottets uppfattning skäl att avbryta omstruktureringen av olika
samhällssektorer. Med hänvisning härtill och till vad som anförts i betänkandet
1993/94:NU16 (s. 9) avstyrker näringsutskottet de här aktuella
motionsyrkandena.
Som tidigare redovisats finns det i propositionen om handel med el i
konkurrens (prop. 1993/94:162) förslag som syftar till att säkerställa att
avregleringen på elmarknaden inte leder till försämrade villkor för kunder i
glesbygd. Dessa frågor kommer inom kort att behandlas av näringsutskottet i
betänkande 1993/94:NU22.
Kvinnors företagande
Regeringen anför att åtgärder för att främja kvinnors företagande bör
prioriteras. Viktiga aktörer i detta avseende är länsstyrelserna, Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK), de regionala utvecklingsfonderna (bolagen) och
Stiftelsen Norrlandsfonden, framhåller regeringen. I propositionen aviseras att
NUTEK, i samarbete med Glesbygdsmyndigheten, skall ges i uppdrag att svara för
att ett nationellt resurscentrum för kvinnor bildas. Myndigheten skall därvid
avsätta resurser och vidta åtgärder som stödjer och kompletterar de särskilda
insatser som görs för kvinnor i det regionala utvecklingsarbetet.
I propositionen understryks vidare att ett ökat företagande bland kvinnor är
ett viktigt inslag för förnyelse och tillväxt i svensk ekonomi. Därför är det
angeläget att det finns skilda sätt att främja kvinnors företagande. Regeringen
redovisar olika åtgärder som vidtagits i detta syfte. NUTEK har fått ett anslag
på 20 miljoner kronor för ett treårigt åtgärdsprogram. Vidare har NUTEK getts i
uppdrag att främja kvinnligt företagande i hela landet och lämna förslag om
framtida åtgärder. De regionala utvecklingsfonderna har också i uppgift att
främja kvinnors företagande. Även Norrlandsfonden bör verka för detta, sägs det
i propositionen.
Det nationella resurscentrumet skall, enligt vad som sägs i propositionen,
samordna de aktiviteter som sker i länen samt samla in, utvärdera och
systematisera kunskaper om det praktiska regionala arbetet. En del av
verksamheten kan vara att stödja nätverk av kvinnor som driver företag.
I propositionen tas även frågan om kooperativt nyföretagande upp. Det
redovisas att Civildepartementet har ett anslag för stöd till kooperativ
utveckling på 4,5 miljoner kronor för innevarande budgetår och att
departementet härutöver tillförts regionalpolitiska medel på 1,25 miljoner
kronor för stöd till kooperativa projekt i stödområdet. Regeringen meddelar att
den är beredd att fördubbla stödet för insatser i det regionalpolitiska
stödområdet.
I motion 1993/94:A56 (s) sägs att kvinnliga företagare ökar mest bland
nyetablerade små och medelstora företag. Särskilda insatser bör vidtas för att
stödja kvinnor som vill starta egna företag. Om länsstyrelserna ges stor frihet
att hantera stöd till företag blir det enklare att tillgodose kvinnors önskemål
om stöd, anser motionärerna. Det är en självklarhet, påpekas det, att en större
andel av de statliga insatserna skall gå till kvinnligt företagande.
Kvinnors företagande sker ofta i kooperativ form, heter det vidare i
motionen. Det är viktigt att stödja denna företagsform och se till att den inte
missgynnas i förhållande till andra företagsformer. En viktig del i detta är
den information och rådgivning som ges genom kooperativa utvecklingscentra.
Regeringens förslag om att stödet till centra i stödområdet skall fördubblas är
inte tillräckligt, anför motionärerna och hävdar att även centra utanför
stödområdet behöver ökat stöd.
I det näringspolitiska betänkandet (bet. 1993/94:NU15) behandlade utskottet
sju motioner om kvinnors företagande. I betänkandet lämnades en översikt över
de åtgärder som vidtagits för att främja kvinnors företagande.
Näringsutskottet ansluter sig till vad regeringen redovisat om åtgärder
för att främja kvinnors företagande och avstyrker den nämnda motionen med
hänvisning till vad utskottet anfört om kvinnligt företagande i betänkandet
1993/94:NU15 (s. 35).
Näringsutskottet vill vidare -- med anledning av vad som sägs i motion
1993/94:A56 (s) -- nämna att även frågan om stöd till kooperativ utveckling
togs upp i det näringspolitiska betänkandet. På förslag av utskottet har
riksdagen därefter beslutat att höja anslaget för stöd till kooperativ
utveckling med 2 miljoner kronor till 6,5 miljoner kronor. I en reservation (m,
fp, c, kds) förordades oförändrat anslag.
Kompetensutveckling
Regionalpolitiska medel bör avsättas för kompetenshöjande insatser för redan
yrkesverksamma i regionalpolitiskt prioriterade områden och i regioner med låg
utbildning, anför regeringen. Länsstyrelserna bör få ett samordnings- och
programansvar vad gäller kompetensutveckling. I propositionen sägs det vidare
att programmen bör utarbetas i nära samverkan med bl.a.
näringslivsorganisationer och utvecklingsfonder (bolag). Behovet av
företagarutbildningar bör också uppmärksammas, framhålls det.
I motion 1993/94:A50 (m) föreslås att resurserna för utbildning av
småföretagare skall samordnas till ett kunskapscentrum. Samordningen skulle
stärka och effektivisera utbildningen för småföretagare, anför motionären. Han
anser att kunskapscentrumet bör drivas av Företagarnas riksorganisation.
Näringsutskottet behandlade även frågan om kompetensutveckling för företagare
i det näringspolitiska betänkandet (bet. 1993/94:NU15 s. 42). Därvid avstyrktes
en motion vari föreslogs att medel skulle avsättas till Företagarnas utbildning
som bedrivs av Företagarnas riksorganisation. Företrädarna för
Socialdemokraterna avgav en reservation (s. 108) såvitt avsåg motiveringen till
utskottets ställningstagande.
Näringsutskottet går här inte vidare in på denna fråga utan hänvisar till
vad företrädarna för resp. parti anförde angående kompetensutveckling för
företagare i nyssnämnda betänkande.
Återbäring av vinstmedel från vattenkraftsproduktion
I motion 1993/94:A57 (v), som har väckts med anledning av den aktuella
propositionen, föreslås att vinster från vattenkraften skall återföras till de
nordligaste länen. Under den allmänna motionstiden väcktes sju motioner med
förslag som också går ut på att vinstmedel från vattenkraftsproduktionen skall
överföras till de områden där kraften produceras. Samtliga motionärer vill att
medlen skall användas för näringslivets utveckling och för
infrastrukturinvesteringar. Skillnader i förslagen gäller bl.a. vilken metod
som förordas för hur medlen skall tas ut och vilka regioner som bör erhålla
medlen. De aktuella motionerna är 1993/94:N403 (-), 1993/94:N406 (s),
1993/94:N409 (s), 1993/94:N426 (c), 1993/94:N430 (kds), 1993/94:T215 (s) och
1993/94:A451 (v).
Näringsutskottet behandlade denna fråga senast under hösten 1993 i ett
särskilt betänkande (1993/94:NU2) med anledning av nio motioner som hade väckts
i ämnet under den allmänna motionstiden 1993. Utskottet påpekade att frågan om
återföring av vinstmedel hade varit föremål för utredning i två omgångar under
senare år. Ingetdera av de framlagda förslagen hade dock föranlett någon åtgärd
från regeringens sida. Vidare anförde utskottet att det är angeläget att alla
regioner i Sverige ges samma möjligheter till industriell och annan utveckling.
Detta borde, enligt utskottet, främjas genom både regionalpolitiska och
generella näringspolitiska insatser. Utskottet ansåg att de berörda motionerna
då inte borde föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionerna
följdes upp i en meningsyttring (v), men avslogs senare av riksdagen.
Syftet med de aktuella motionerna är att de nordligaste länen skall tillföras
resurser som kan stimulera utvecklingen av näringslivet i dessa regioner.
Enligt näringsutskottets uppfattning tillgodoses dessa strävanden genom de
kraftfulla satsningar som regeringen presenterar i den regionalpolitiska
propositionen. Det saknas därför anledning att härutöver avsätta särskilda
medel. Utskottet vidhåller den principiella uppfattning som utskottet hösten
1993 gav uttryck åt i betänkandet 1993/94:NU2, nämligen att alla regioner i
Sverige bör ges samma möjligheter till industriell och annan utveckling. Detta
bör främjas genom både regionalpolitiska och generella näringspolitiska
insatser. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker näringsutskottet de
aktuella motionerna såvitt här är i fråga.
Stockholm den 26 april 1994
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Hans
Gustafsson (s), Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s),
Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s),
Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Roland Lében (kds)
och Ola Karlsson (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Näringslivsfrågor
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Bo Finnkvist, Leif Marklund, Mats
Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren (alla s) anser att den del av
yttrandet -- under rubriken Näringslivsfrågor -- som börjar med
"Näringsutskottet anser" och slutar med "berörda frågor" bort ha följande
lydelse:
Regeringen visar en beklaglig passivitet på det näringspolitiska området. Det
verkar som om det är regeringens avsikt att regionalpolitiken skall ta över
näringspolitikens uppgift, nämligen att främja en sund näringslivsutveckling.
Näringsutskottet anser att en aktiv näringspolitik är en viktig förutsättning
för den regionala utvecklingen. I motion 1993/94:A56 (s) nämns en rad
näringspolitiska insatser. Det är, enligt utskottets uppfattning, en aktiv
politik med dessa inslag som krävs för att näringspolitiken skall kunna bidra
till en positiv regional utveckling.
Förslagen i den nämnda motionen överensstämmer väl med förslag som tidigare
behandlats av näringsutskottet. Med hänvisning till vad som anförts i
betänkandet 1993/94:NU15 om kartering (s. 58) samt beträffande övriga frågor i
reservationerna 1, 3--5, 18 samt 20--23 (s. 100 f.) tillstyrker
näringsutskottet motion 1993/94:A56 (s) i berörda delar. Övriga aktuella
motioner avstyrks i motsvarande delar.
2. Näringslivsfrågor
Bengt Dalström (nyd) anser att den del av yttrandet -- under rubriken
Näringslivsfrågor -- som börjar med "Näringsutskottet anser" och slutar med
"berörda frågor" bort ha följande lydelse:
Näringspolitiken måste ha en sådan utformning att den skapar allmänt
gynnsamma villkor i hela landet för industriell verksamhet och företagande.
Stor restriktivitet måste iakttas med företagsstöd. Med hänvisning till vad som
nu anförts och till vad som sägs i reservation 2 (s. 101) om näringspolitikens
inriktning i betänkandet 1993/94:NU15 tillstyrker näringsutskottet motion
1993/94:A67 (nyd) i nu aktuell del. Övriga här berörda motioner avstyrks i
motsvarande delar.
3. Avreglering och regional utveckling
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Bo Finnkvist, Leif Marklund, Mats
Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren (alla s) anser att den del av
yttrandet -- under rubriken Avreglering och regional utveckling -- som börjar
med "I propositionen" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha
följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning måste förändringar av samhällets
infrastruktur genomföras på ett ansvarsfullt sätt och föregås av noggranna
analyser av effekterna i olika hänseenden; inte minst måste de regionala
aspekterna belysas. I enlighet med vad som föreslås i motion 1993/94:A56 (s)
anser utskottet att inga ytterligare avregleringar, privatiseringar eller
bolagiseringar skall genomföras innan deras konsekvenser utretts. Med
hänvisning härtill och till vad som anförts i betänkandet 1993/94:NU16 i
reservationerna 1 och 4 (s. 12 f.) tillstyrker näringsutskottet motion
1993/94:A56 (s) i aktuell del. Därigenom blir även det berörda yrkandet i
motion 1993/94:A57 (v) i huvudsak tillgodosett.
4. Kvinnors företagande
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Bo Finnkvist, Leif Marklund, Mats
Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren (alla s) anser att den del av
yttrandet -- under rubriken Kvinnors företagande -- som börjar med
"Näringsutskottet ansluter" och slutar med "1993/94:NU15 (s. 35)" bort ha
följande lydelse:
Näringsutskottet tillstyrker vad som föreslås i motion 1993/94:A56 (s) om
stöd till kvinnligt företagande med hänvisning till vad som anförts i
reservation 7 (s. 105) till näringsutskottets betänkande 1993/94:NU15.
5. Kvinnors företagande
Bengt Dalström (nyd) anser att den del av yttrandet -- under rubriken
Kvinnors företagande -- som börjar med "Näringsutskottet ansluter" och
slutar med "1993/94:NU15 (s. 35)" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts i reservation 8 (s. 106) till
näringsutskottets betänkande 1993/94:NU15 avstyrker näringsutskottet det
aktuella yrkandet i motion 1993/94:A56 (s).
6. Återbäring av vinstmedel från vattenkraftsproduktion
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Bo Finnkvist, Leif Marklund, Mats
Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren (alla s) anser att den del av
yttrandet -- under rubriken Återbäring av vinstmedel från
vattenkraftsproduktion -- som börjar med "Syftet med" och slutar med "i fråga"
bort ha följande lydelse:
Frågan om återföring av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen har
diskuterats under en lång följd av år. Regeringen borde därför ha tagit upp den
till en noggrann behandling i den regionalpolitiska propositionen. Detta
tillfälle har emellertid försuttits. Med anledning härav anser näringsutskottet
att frågan senare bör tas upp till ny prövning.
De stora intäkterna från vattenkraften visar att de regioner där
produktionsanläggningarna finns har värdefulla tillgångar. Samtidigt föreligger
ett stort behov av insatser i berörda områden för att främja näringslivets
utveckling och utbyggnaden av infrastrukturen. Mot denna bakgrund anser
näringsutskottet att det är angeläget att det görs särskilda satsningar som
bl.a. ökar tillgången på riskkapital för att stödja produktiv näringsverksamhet
i de nordligaste länen.
I motion 1993/94:A56 (s) föreslås förstärkningar av Norrlandsfonden och de
regionala utvecklingsbolagen samt att AP-fonden skall ges möjlighet att placera
ytterligare medel i aktier i små och medelstora företag. I det föregående har
yrkats bifall till huvuddelen av dessa förslag. Ett genomförande av förslagen
skulle starkt bidra till att öka tillgången på riskvilligt kapital i de
berörda regionerna.
Med hänvisning till vad som nu anförts saknas det anledning för riksdagen att
för närvarande vidta några ytterligare åtgärder med anledning av här aktuella
motionsyrkanden. De avstyrks därför av näringsutskottet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte
företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Frånvaron av näringspolitiska initiativ i regeringens politik försvårar den
regionala utvecklingen. Det är enligt min mening angeläget med en mer aktiv
näringspolitik som innefattar stimulans av nyföretagandet och åtgärder för att
underlätta riskkapitalförsörjningen och kreditgivningen. Med vad jag nu anfört
instämmer jag i Socialdemokraternas avvikande mening på denna punkt. Jag
hänvisar också till vad jag anfört om näringspolitikens inriktning i min
meningsyttring till betänkandet 1993/94:NU15 (s. 119).
Med hänvisning till vad jag där anfört angående riskkapitalförsörjningen bör
förslaget i denna del i motion 1993/94:A57 (v) tillstyrkas. Yrkandet om
statliga företag i nämnda motion bör likaledes bifallas av riksdagen. Jag
hänvisar härvid till vad företrädarna för Socialdemokraterna anfört i
reservation 1 till betänkandet 1993/94:NU16 (s. 12), i vilken jag instämt.
I enlighet med vad som föreslås i motion 1993/94:A57 (v) anser jag vidare att
regeringen bör anmodas att lägga fram förslag om hur en vattenkraftsavgift kan
tas ut. De medel som skall återföras bör på ett uthålligt och stabilt sätt
finansiera insatser för en regional utveckling och satsningar på infrastruktur.
Med det sagda tillstyrker jag motion 1993/94:A57 (v) i berörd del. Övriga här
aktuella motioner blir i huvudsak tillgodosedda genom ett uttalande av
riksdagen med denna innebörd.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionerna 3
Motionerna 6
Utskottet 25
Inledning 25
1990-talets regionala problembild 26
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken 27
Rapporter 32
Stödformerna 37
Gällande stödformer 37
Föreslagna stödformer 38
Politikområden av särskild betydelse för den regionala utvecklingen 42
Allmänna utgångspunkter 42
Utbildning och forskning 43
Kommunikationer och transporter 47
Avreglering och regional utveckling 51
Näringslivsfrågor 54
Allmän inriktning 54
Riskkapitalförsörjning 57
Turism 59
Energibeskattning m.m. 61
Rapporter61
Avgifter för vattenkraftsproduktion 63
Kultur 64
Landsbygdsutveckling 66
Allmän inriktning66
Utvecklingsarbete för landsbygden66
Företagsutveckling70
Kommersiell service73
Samhällsservice74
Företagsinriktade åtgärder75
Allmän inriktning75
Stödområden för företagsstöd, allmänna utgångspunkter76
EES-frågor77
Områden med långsiktiga regionalpolitiska problem och områden med
strukturomvandlingsproblem 77
Olika former av företagsstöd, inledning 88
Stödberättigad verksamhet89
Lokaliseringsstöd 90
Utvecklingsbidrag 91
Sysselsättningsbidrag 92
Lån till privata regionala investmentbolag 93
Handläggningsfrågor 93
Nedsatta socialavgifter 95
Transportstöd 96
Samordning av företagsstöd 97
Stiftelsen Norrlandsfonden 98
Åtgärder för att främja kvinnors företagande 103
Lokaliseringssamråd med tjänsteföretag 105
Lokalisering av statlig verksamhet 107
Utländska investeringar108
Organisation, ansvar och medel för regionala
utvecklingsinsatser 108
Lokal och regional nivå 108
Central nivå 111
Regionalpolitisk forskning 114
Regionalpolitiken i ett EU-perspektiv 115
Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt under
budgetåret 1994/95117
Anslagsfrågor 120
Åtgärder i län och regioner 129
Hemställan136
Reservationer 148
1. Målen för regionalpolitiken (mom. 2), (s) 148
2. Målen för regionalpolitiken (mom. 2), (nyd) 150
3. Det regionalpolitiska företagsstödet (mom. 3), (s) 151
4. Företagsinriktade åtgärder (mom. 4), (nyd) 153
5. Investeringsprogram för att minska arbetslösheten (mom. 5), (s) 154
6. Behov av ökade utbildningssatsningar (mom. 7), (s) 154
7. Forskningsresurser till högskolan i Luleå (mom. 10), (s) 155
8. Kommunikationer och transporter (mom. 13), (s) 156
9. Avreglering och regional utveckling (mom. 14), (s) 157
10. Näringslivsfrågor, allmän inriktning (mom. 15), (s) 158
11. Riskkapitalförsörjning (mom. 16), (s) 159
12. Turism (mom. 17), (s) 160
13. Differentiering av bensinskatten (mom. 18), (nyd) 161
14. Avgifter för vattenkraftsproduktion (mom. 20), (s) 161
15. Kultur (mom. 21), (s) 162
16. Allmänna riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (mom. 22), (s) 163
17. Landsbygdsstöd m.m. (mom. 26, 58, 59, 60, 61 och 63), (s) 164
18. Landsbygdsstöd (mom. 26), (nyd) 165
19. Flexibilitet och valfrihet på landsbygden (mom. 32, motiveringen),
(s) 165
20. Inplacering av Ovanåkers kommun i stödområde 2 eller förlängning av
tillfällig inplacering (mom. 44), (nyd) 165
21. Förlängning av tillfällig inplacering av Nordanstig, Söderhamn och
Bollnäs (mom. 45), (nyd) 166
22. Inplacering av Hudiksvall i tillfälligt stödområde (mom. 47),
(nyd) 166
23. Sysselsättningsbidrag (mom. 61), (nyd) 167
24. Inriktningen av aviserad utredning om samordning av olika stödformer
(mom. 67), (nyd) 167
25. Ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och utvidgning av dess
verksamhetsområde (mom. 69), (s) 168
26. Styrelsen för Norrlandsfonden (mom. 70), (s) 169
27. Åtgärder för att främja kvinnors företagande (mom. 73), (s) 169
28. Storstadsregionernas utveckling (mom. 75), (s) 170
29. Regionalpolitisk forskning (mom. 80), (s) 171
30. Regionala åtgärder för utveckling och tillväxt under budgetåret
1994/95 (mom. 82), (m, fp, c, kds) 171
31. Anslag till lokaliseringsbidrag (mom. 85), (s) 173
32. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 87), (s) 173
33. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 87), (nyd) 174
34. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 90), (nyd) 175
35. Anslag till Glesbygdsmyndigheten (mom. 91), (s) 175
36. Anslag till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
(mom. 92), (s) 176
37. Infrastrukturmedlens användning (mom. 93), (s) 176
38. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 94), (s) 177
39. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder och till Stiftelsen
Norrlandsfonden (mom. 98 och 99), (s) 177
40. Åtgärder i län och regioner (mom. 100), (nyd) 178
Meningsyttring av suppleant179
Särskilda yttranden 188
1. Högskolornas roll för den regionala och nationella utvecklingen (mom.
6), (nyd) 188
2. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag (mom. 29), (c) 188
3. Anslag till Glesbygdsmyndigheten (mom. 91), (nyd) 188
Bilagor
Bilaga 1 Propositionens lagförslag189
Bilaga 2 Utskottets lagförslag203
Bilaga 3 Kulturutskottets yttrande209
Bilaga 4 Utbildningsutskottets yttrande215
Bilaga 5 Trafikutskottets yttrande222
Bilaga 6 Jordbruksutskottets yttrande230
Bilaga 7 Näringsutskottets yttrande235