Översyn av kapitalmarknadsstatistiken

Innehåll

Dir. 1992:91

Beslut vid regeringssammanträde 1992-10-29

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda ansvarsfördelning, samordning och finansiering av kapitalmarknads statistiken samt se över innehåll i och principer för denna statistik. Utredningen skall göras mot bakgrund av
- Finansinspektionens skrivelse 1992-01-20 till Finansdepartementet om kapitalmarknadsstatistiken,
- förslagen i proposition 1992/93:101 om den statliga statistikens finansiering och samordning,
- avregleringen av den svenska kapitalmarknaden och de krav på statistiken som ställs till följd av ökad internationalisering och pågående finansiell integration inom ramen för EES-avtalet och ett kommande medlemskap i EG.

Bakgrund

Kapitalmarknadsstatistiken ger systematiserad information om läget och utvecklingen på kapitalmarknaden vad gäller struktur, omfattning och sektorfördelning av finansiella instrument.

Kapitalmarknadsstatistiken tjänar olika syften. Finansinspektionen behöver uppgifter om såväl enskilda institut som marknader för att kunna bedriva effektiv tillsynsverksamhet. Riksbanken behöver löpande information om de finansiella marknadernas struktur och utveckling för sin penningpolitiska verksamhet. Finansinstituten efterfrågar aktuell statistik som underlag för beräkning av exempelvis sina marknadsandelar. Avregleringen av den svenska kreditmarknaden som resulterade i en hårdare konkurrens bland finansinstitut medförde ökat behov av statistik för marknadsanalyser. Analytiker och forskare behöver systematiserad, fortlöpande och historiskt sammanhängande statistik om kapitalmarknaden för att kunna analysera marknadens funktion och bedöma dess utveckling samt för att kunna göra internationella jämförelsestudier. Kapital marknadsstatistiken utgör vidare ett underlag för både de årliga och kvartalsvisa framställningar av finansräkenskaperna som används exempelvis för analyser av finansiellt sparande och dess komponenter.

Kapitalmarknadsstatistikens struktur och innehåll

Kapitalmarknadsstatistiken består av:
- sammanställningar av balanser över tillgångar, skulder och eget kapital,
- specifikationer av enskilda balansposter för enskilda finansinstitut och olika grupper av sådana institut med olika periodicitet,
- årlig resultatstatistik,
- börsaktieägarstatistik.

Statistiken omfattar månatliga eller kvartalsvisa uppgifter om institutens tillgångar och skulder, kreditinstitutens in- och utlåning sektorsfördelad, nyutlåning, kvartalsvisa uppgifter om försäkrings bolagens placeringar och in- och utbetalningar, värdepappersfondernas placeringar, AP-fondens placeringar och upplåning, statsskulden, vissa räntor och valutaflöden m.m.

Resultatstatistiken belyser resultaten av finansinstitutens olika verksamhetsgrenar. Statistiken redovisar finansinstitutens rörelse intäkter, rörelsekostnader, rörelseresultat och specifikationer av enskilda poster för enskilda finansinstitut och olika grupper av sådana institut. Grundmaterialet utgörs av bokslutsrapporter till Finans inspektionen.

Börsaktieägarstatistiken visar olika ägargruppers innehav av börsaktier till marknadsvärde och röstvärde. Statistiken framställs varje år på grundval av material från Värdepapperscentralen AB (VPC).

Finansräkenskaperna, som är en del av nationalbokföringen, kompletterar nationalräkenskapernas inkomst- och utgiftskonton med data över finansiella tillgångar och skulder. Kapitalmarknadsstatistikens nuvarande struktur och innehåll är till stora delar bestämda av de krav som ställs utifrån finansräkenskapernas behov.

Betalningsbalansstatistiken visar alla transaktioner mellan Sverige och utlandet. Kapitalmarknadsstatistiken utgör också en viktig grund för sammanställningen av betalningsbalansstatistiken. Den ger exempelvis information om institutens egna och deras kunders utlandstransaktioner.

Produktionen av kapitalmarknadsstatistiken

Kapitalmarknadsstatistiken produceras av Finansinspektionen, Statistiska centralbyrån och Riksbanken. Stora delar av statistiken grundar sig på de rapporter som finansinstituten regelbundet sänder in till Finansin spektionen. Rapporterna upprättas av instituten i tre exemplar och skickas även till Statistiska centralbyrån och Riksbanken. Inspektionen ansvarar för de rapporter som ligger till grund för kapitalmarknads statistiken och skall därför också samordna övriga myndigheters behov, kontakta uppgiftslämnarna, konstruera blanketter och utfärda redovisningsföreskrifter.

I de fall samma underlag skall användas för olika ändamål har statistiken kommit att bli mycket detaljerad. Eftersom förutsättningar för närvarande saknas för datakommunikation mellan myndigheterna, registreras och lagras uppgifterna i de flesta fall av både Finansin spektionen, Statistiska centralbyrån och Riksbanken.

Väsentliga förändringar och omprioriteringar av produktionen och publi ceringen av kapitalmarknadsstatistiken diskuteras i styrgruppen för kapitalmarknadsstatistik som bildades i slutet av 1987. I styrgruppen ingår förutom Finansinspektionen, Statistiska centralbyrån och Riks banken även Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet.

Statistik producerad av Statistiska centralbyrån och Finansinspektionen publiceras i Sveriges officiella statistik i form av statistiska meddelanden och årsböcker. Enklare översikter förekommer också. Riksbanksstatistiken är främst avsedd för interna ändamål.

Kostnader för kapitalmarknadsstatistiken

Statistiska centralbyråns kostnader för kapitalmarknadsstatistiken och finansräkenskaperna, inklusive löner, ADB-kostnader och alla bikost nader, beräknas till ca 10 miljoner kronor för 1992/93. Statistiken är uppdragsfinansierad av instituten på kapitalmarknaden via Finansinspek tionens budget.

Riksbankens kostnader för kapitalmarknadsstatistiken är 6,5 miljoner kronor. Dessa kostnader avser dock endast lönekostnader.

Behovet av en utredning

Finansinspektionen har det officiella ansvaret för kapitalmarknads statistiken. Dåvarande Bankinspektionen fick detta ansvar 1987 med motivering att kapitalmarknadsstatistiken utgjorde ett nödvändigt underlag för inspektionens tillsyn. Uppgifterna hämtas från banker och andra finansiella institut. Statistiken framställs emellertid på inspektionens uppdrag av Statistiska centralbyrån.

Försäkringsavdelningen inom Finansinspektionen sammanställer och publi cerar en årsbok och kvartalsvisa statistiska meddelanden över för säkringsbolagens verksamhet. Vidare sammanställs en årsbok över understödsföreningarnas verksamhet. Sammanställningarna ingår i Sveriges officiella statistik.

Efter avregleringen av kreditmarknaden har Finansinspektionens behov av statistik ändrat karaktär. Balansräkningsuppgifter spelar numera en mindre roll i tillsynsverksamheten. I dag styrs inspektionens statistikbehov av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Inspektionens uppgiftsinsamling måste därför vara flexibel och snabbt kunna ändras för att tillgodose inspektionens behov. Utöver de gemen samma rapporter som nämnts ovan samlar inspektionen in en rad tillsyns rapporter som t.ex. belyser institutens kapitaltäckning, stora exponeringar och riskengagemang.

I sin skrivelse till Finansdepartementet anser Finansinspektionen att kapitalmarknadsstatistiken och övriga sammanställningar över den finansiella sektorn för närvarande utgör en belastning på inspektionens resurser. Inspektionen hävdar att många statistikfrågor kräver en specialistkompetens som inspektionen svårligen kan upprätthålla med de begränsade resurser som finns tillgängliga för tillsynsverksamheten. Finansinspektionen anser därför att ansvaret för statistiken bör läggas där statistikresurserna finns. Ansvaret för redovisningsföreskrifter bör dock ligga kvar hos Finansinspektionen för att enhetliga redovisningsprinciper skall ligga till grund för de finansiella instituten.

Enligt Finansinspektionens mening kan det ifrågasättas om finans instituten via tillsynsavgift också skall finansiera alla delar av kapitalmarknadsstatistiken.

Statistiska centralbyråns statistikproduktion är indelad i program. Inom ramen för kapitalmarknadsprogrammet sammanställs statistik om kapital marknaden på uppdrag av Finansinspektionen. Statistiska centralbyrån rapporterar löpande till FN, OECD, EFTA och EG.

Riksbanken samlar också in statistik från finansiella institutioner på kreditmarknaden för att tillgodose sitt behov av att följa utvecklingen på de finansiella marknaderna. Riksbanken, som har ansvaret för sammans tällningen av betalningsbalansstatistiken, samlar in den del av kapital marknadsstatistiken som utgör grund för framställningen av den förra statistiken. Riksbanken har en omfattande internationell rapportering till bl.a. OECD, IMF och BIS.

Branschorganisationerna, t.ex. Svenska Bankföreningen, Försäkrings branschens Serviceaktiebolag och Sveriges Försäkringsförbund, samman ställer regelbundet statistik som rör olika delar av finansinstitutens verksamhetsområden.

Uppdraget

Utredaren bör mot bakgrund av vad jag nu har sagt och utifrån en kartläggning och omprövning av den statistik som i dag produceras av Finansinspektionen, Statistiska centralbyrån och Riksbanken lämna förslag till hur statistiken rörande kapitalmarknaden bör framställas, samordnas och finansieras. Utredaren bör beakta följande aspekter:

Rationalisering: Som framgått är det tre olika myndigheter som samlar in statistik och rapporterna bearbetas i viss mån på liknande sätt. Utredaren bör ompröva det nuvarande sättet att organisera statistikpro duktionen och undersöka möjligheterna till en effektivare uppgifts insamling. Härvid bör utredaren

föreslå vilken eller vilka myndigheter eller företag som skall ansvara för insamling, bearbetning och publicering av kapitalmarknad sstatistiken.

föreslå att statistiken hanteras effektivt vad gäller insamlingsför farandet från finansinstitut, lagring av uppgifterna och åtkomlighet för användarna.

Relevans och flexibilitet: Det pågår en kontinuerlig förändring av kapitalmarknaden. Efterfrågan på statistiken vad gäller innehåll och periodicitet ändras över tiden. Därför bör utredaren bestämma principerna för vilken information som skall samlas in och hur ofta och när statistiken skall publiceras. Behovet av insamling och publicering av statistik skall vägas mot det arbete som krävs för att rapportera, bearbeta och publicera uppgifter. Utredaren är därmed inte bunden av nuvarande definition, tillämpningsområde och förfarande för kapital marknadsstatistiken.

Internationalisering: Avregleringen och internationaliseringen av den svenska kapitalmarknaden ställer nya krav på den officiella kapital marknadsstatistiken. EES-avtalet innebär att Sverige skall delta i upp byggnaden av ett statistiskt system som ger för EES-länderna jämförbar statistik. Därför bör utredaren ta hänsyn till de internationella kraven på statistiken vid översynen.

Finansiering: Kostnaden för kapitalmarknadsstatistiken är för närvarande i stor utsträckning avgiftsfinansierad av instituten på kapitalmarknaden via Finansinspektionens budget. Utredaren bör undersöka om den nuvarande finansieringsprincipen bör ändras och i så fall ge förslag på vilka principer som skall tillämpas.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med berörda myndigheter och finansiella institut. Utredaren skall beakta förslagen i proposition 1992/93:101 om den statliga statistikens finansiering och samordning och riksdagens kommande ställningstagande till förslagen.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv (dir. 1984:5) angående utredningsförslagens inriktning och (dir. 1988:43) angående EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Utredningsarbetet bör vara avslutat senast den 30 augusti 1993.

Jag har i detta ärende samrått med statsrådet Wibble.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra frågor om kreditväsendet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att göra en översyn av kapitalmarknads statistiken,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. 

                                (Finansdepartementet)