Tilläggsdirektiv till utredningen (S 1990:4) om det samlade förmånssystemet för försäkrade med betydande kostnader för sjukdom och handikapp

Innehåll

Dir. 1992:65

Beslut vid regeringssammanträde 1992-05-21

Statsrådet Könberg anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att Merkostnadskommittén inte skall begränsas av kommitté direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning, såvitt de avser finansiering av eventuella utgiftsökningar eller inkomstminskningar.

Direktiv till kommittéer om finansiering av förslag

Den 16februari 1984 beslutade regeringen om kommittédirektiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utred ningsförslagens inriktning. Direktiven innebär att förslagen från kommittéer och utredare inte får öka de offentliga utgifterna eller minska statsinkomsterna. Omprioriteringar skall göras från mindre väsentliga till mer angelägna områden. Kommittéerna skall visa hur förslag som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar skall finansieras. Konkreta förslag skall anges till rationaliseringar eller omprövningar som innebär besparingar inom utredningens område eller näraliggande områden. Förslagen skall således kunna genomföras med oförändrade eller minskade resurser. Kraven gäller oavsett om förslagen avser staten, kommunerna eller socialförsäkringssektorn.

Direktiven gäller oavsett vilken typ av fråga en utredning skall arbeta med, således också sådana utredningar som arbetar med prioriterade re formområden.

Den förutvarande regeringen beslutade i maj 1990 att tillkalla en parla mentarisk utredning om det samlade förmånssystemet för försäkrade med betydande kostnader för sjukdom och handikapp (dir.1990:34). I direk tiven till utredningen, som antagit namnet Merkostnadskommittén, före skrivs att de generella direktiven också skall gälla för denna utredning.

Skrivelse från riksdagen om direktiv för utredningar inom handikappområdet

I betänkandet (1989/90:SoU13) Vissa frågor rörande äldre och handikappade uttalade Socialutskottet att det är helt nödvändigt att handikappområdet kan tillföras sådana resurser att nödvändiga åtgärder på området kan komma till stånd. Enligt utskottets mening förutsätter detta att 1989 års handikapputredning och andra utredningar på området inte begränsas av de generella direktiven. Riksdagen beslöt att som sin mening geregeringen tillkänna vad utskottet anfört i denna del (rskr.1989/90:61).

Uppdraget

Av direktiven till Merkostnadskommittén framgår att utredningen har i uppdrag att utreda och överväga frågor som i många och viktiga avseenden har en klar anknytning till handikappområdet.

Socialutskottet anför i sitt betänkande 1991/92:SoU15 Socialpolitik - inriktning och anslag i anslutning till motionsyrkanden om bl.a. direktiven till Merkostnadskommittén ånyo att utredningar på handikappområdet inte skall begränsas av regeringens så kallade nolldirektiv.

Mot denna bakgrund anser jag att meddelade direktiv till Merkostnads kommittén bör kompletteras.

Jag föreslår att Merkostnadskommittén inte skall begränsas av direktiven (dir.1984:5) Kommittédirektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning, såvitt de avser finansiering av eventuella utgiftsökningar eller inkomstminskningar.

Om kommittén finner att den finansiering inom kommitténs område eller näraliggande områden som står till buds inte är den mest lämpliga skall det således stå kommittén fritt att föreslå annan finansiering. I den mån kommittén inte anser sig kunna lämna sådana förslag bör den särskilt redovisa motiven för sitt ställningstagande. Avsikten är alltså att kom mitténs möjligheter att lägga fram angelägna förslag inte skall begränsas av de direktiv som styr utredningarnas arbete.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att kommittén skall lämna förslag med väl genomarbetade kostnadsberäkningar och att hänsyn skall tas till alla kostnader för olika intressenter (staten, kommunerna, socialförsäk ringssektorn, företagen och enskilda).

Merkostnadskommittén skall vidare göra prioriteringar mellan de förslag utredningen lägger fram och i de fall utredningen bedömer detta möjligt, redovisa hur ett eventuellt successivt genomförande av förslagen kan ske.

Kommittén skall vidare, när så är möjligt, utarbeta alternativa förslag till åtgärder och därvid bedöma hur förslagen uppfyller uttalade behov och uppställda mål i förhållande till de resurser som krävs.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen ändrar utredningens uppdrag i enlighet med vad jag anfört. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. 
                                (Socialdepartementet)