Dir. 1992:55
Beslut vid regeringssammanträde 1992--04--29.
Statsrådet Svensson anför.
Jag föreslår att en nationalkommitté tillkallas för förberedelser inför 1994 års FN-konferens om befolkning och utveckling.
FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) beslutade år 1991 att anordna en konferens om befolkning och utveckling under år 1994. Den närmare tidpunkten och platsen kommer att bestämmas kring mitten av år 1992.
Tidigare FN-konferenser i befolkningsfrågan har ägt rum i Bukarest år 1974 och i Mexico år 1984.
Befolkningsutvecklingen fortsätter att inge oro, trots att tidigare insatser har medfört att jordens befolkning nu är mer än 400 mil joner mindre än vad som beräknats i tidigare prognoser. Jordens befolkning på för närvarande 5,4 miljarder beräknas öka till över 8 miljarder inom 30 år. Tillväxten är störst i de fattigaste delarna av världen; den demografiska obalansen är i betydande grad ett fattigdoms- och utvecklingsproblem. Den är också en kvinnofråga, globalt sett en av de allra viktig aste. Erfarenheterna visar att en stadigvarande minskning av födelsetalen har ett nära positivt samband med ekonomisk och social utveckling i övrigt.
Följderna av befolkningsökningen är utomordentligt allvarliga.
Miljöförstöring, okontrollerad urbanisering, tilltagande migration oc h det starkt ökande trycket på hälso- och sjukvårdens, utbildningens och socialtjänstens områden hör till de mest akuta, påtagliga och negativa.
Många länder, även u-länder, kommer dessutom att under de närmaste decennierna få en allt högre andel äldre personer i sin befolkning.
Obalansen mellan folkökningen å ena sidan och de tillgängliga resurserna och miljön å den andra avläses i siffror. När det gäller angreppssätt ger dock dessa perspektiv föga vägledning. Utgångspunkten måste i stället vara människan och hennes valmöjlighet.
Den kommande konferensen kommer att ta ställning till rapporter och förslag som avser befolkningstillväxtens konsekvenser. Som ett led i de internationella förberedelserna kommer expertmöten och regionala konferenser att hållas under åren 1992 och 1993.
Den svenska regeringen har för avsikt att spela en aktiv och pådrivande roll i förberedelsearbetet för 1994 års FN-konferens, nation ellt och internationellt. Därför bör det svenska förberedelsearbetet ges en fast organisation och anvisas särskilda resurser.
En svensk nationalkommitté bör således inrättas i syfte att bidra till utformandet av de svenska ställningstagandena. Kommittén skall inf ormera om och kunna lämna synpunkter på FN-material och svenskt underlag samt höra experter. Dess uppgift är att vara ett samrådsorg an där regeringen också kan förankra ståndpunkter av relevans för befolkningsfrågan och för 1994 års konferens.
Statssekreteraren för internationellt samarbete vid Utrikesdepartementet bör vara ordförande för kommittén. I övrigt bör det ingå fö r eträdare för riksdagspartierna, berörda departement, myndigheter och andra organisationer. Mot bakgrund av ämnets allvar och betydel se är en sådan bred representation eftersträvansvärd.
En mindre beredningsgrupp kommer att bildas och underställas Utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete. Gruppens huvuduppgift bör vara att förbereda ställningstaganden till förslag om svenska positioner i sakfrågorna.
Beredningsgrupp en kommer att bestå av tjänstemän från Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Kulturdepartementet, SIDA och SAREC.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om internationellt utvecklingssamarbete och mänskliga rättigheter
att, för att svara för det svenska förberedelsearbetet inför 1994 års FN-konferens om befolkning och utveckling, tillkalla en nation alkommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119),
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén samt
att förordna om en särskild beredningsgrupp för kommittén.
att kostnaderna (för resor, arvoden m.m.), skall belasta tredje huvudtitelns anslag C 3. Andra biståndsprogram, anslagsposten 8. Utr edningar m.m.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Utrikesdepartementet)