Dir. 1992:46
Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-09.
Statsrådet Svensson anför.
1 Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att se över
det svenska utvecklingssamarbetet med Moambique.
Moambique är världens fattigaste och mest biståndsberoende land. Det är
den största mottagaren av svenskt bistånd och Sverige är det land som
lämnar mest bistånd till Moambique. Redan av dessa skäl förtjänar vårt
utvecklingssamarbete med Moambique särskild uppmärksamhet.
Härtill kommer att förhållandena i Moambique i vissa avseenden är
synnerligen ogynnsamma för ett effektivt bistånd. Det gäller inte bara
det dåliga säkerhetsläget som betingas av det utdragna kriget där dock
de pågående fredsförhandlingarna kan komma att leda till förbättringar.
I andra avseenden -- främst när det gäller förhållandena inom
statsförvaltningen -- har situationen under de senaste åren sna rast förvärrats.
Dessa omständigheter motiverar en översyn av förhållanden av betydelse
för utvecklingssamarbetet med Moambique på längre sikt. Denna översyn
skall bygga på det omfattande kunnande om Moambique och om biståndet
till detta land som sedan många år ackumulerats i den svenska
biståndsförvaltningen och annorstädes. Den skall utgå från genomförda
och planerade utredningar och utvärderingar och vid behov komplettera
dessa. De mest centrala av de områden som översynen bör täcka är
följande.
Importstöd har alltsedan starten år 1976 utgjort den största enskilda
komponenten inom landramsbiståndet till Moambique. Sedan år 1989 har
det svenska importstödet varit helt obundet och kanaliserats genom ett
administrativt valutafördelningssystem. Även det svenska
betalningsbalansstödet har kanaliserats genom detta system, efter samma
regler som gäller för importstödet. Moambique har aviserat att man
under våren 1992 kommer att avveckla det administrativa
fördelningssystemet och på Världsbankens inrådan införa ett
icke-administrativt system.
SIDA har under de senaste åren genomfört en rad uppföljningsinsatser och
utvärderingar av importstödet. Tillsammans med Världsbanken och en rad
andra större givare har kontinuerliga uppföljningar av importstödet och
det administrativa allokeringssystemets funktionssätt genomförts. Under
hösten 1991 genomförde SIDA, med hjälp av en brittisk konsult, en större
makroekonomisk studie över importstödet och betalningsbalansstödet.
Under våren 1992 kommer SIDA att anlita ett internationellt
revisionsföretag för att genomföra en genomgripande revision av
hanteringen av importstödet.
SIDA bereder för närvarande ett ettårigt insatsavtal för importstöd
omfattande 120 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. Hur detta
importstöd skall kanaliseras är ännu en öppen fråga.
Under de senaste åren har det förekommit rapporter om korruption och
misshushållning med medel inom bl.a. det internationella
katastrofbiståndet till Moambique. Sverige har vid ett flertal
tillfällen under det gångna året uttryckt oro över de tilltagande
tecknen på korruption inom den moambikiska förvaltningen. Moambiques
regering har begärt svensk hjälp att skapa mekanismer för
korruptionsbekämpning. Sverige har förklarat sig villigt att inom ramen
för det ordinarie samarbetet stödja sådana insatser. Sverige har dock
betonat att de svåra strukturella problem som kan ligga bakom mer
avancerade former av korruption och medelsmissbruk är en moambikisk
inre angelägenhet.
SIDA avser att under våren 1992 genomföra en studie om förutsättningar
för svenskt stöd till demokratiseringsprocessen i Moambique. Studien
får en bred ansats och avses resultera i förslag om möjliga
samarbetsområden och insatser.
Under det gångna året har SIDA genom olika studier och diskussioner sökt
finna former för att ytterligare anpassa sektorprogrammen till den svåra
och långvariga katastrofsituationen i Moambique. De sektorer som främst
berörts är lantbruk och undervisning. Syftet är att det långsiktiga
sektorsamarbetet skall innehålla katastroflindrande komponenter. Inom
ramen för det ordinarie katastrofbiståndet genomför SIDA under våren
1992 en utvärdering av stödet till Moambiques katastrofmyndighet,
DPCCN. Studien syftar till att utvärdera hur det svenska stödet, främst
till transport och logistik, fungerat och hur ett framtida stöd till
sektorn kan se ut.
Sverige bedriver sedan fyra år ett omfattande samarbete inom den
moambikiska statsförvaltningen. Stödet riktas främst till
finansministeriet och ministeriet för statlig administration.
Utredningar har gjorts som visar på samarbetets vikt och framgång.
Sverige är en ledande givare i sektorn. SIDA bereder för närvarande ett
nytt treårigt insatsavtal inom förvaltningssektorn.
Mot bakgrund av vad jag här anfört bör en särskild utredare tillkallas
för att genomföra en översyn av det svenska utvecklingssamarbetet med
Moambique.
Översynen bör inriktas på de förhållanden i landet i allmänhet och inom
statsförvaltningen i synnerhet som är av betydelse för möjligheterna att
bedriva ett framgångsrikt utvecklingssamarbete. Utredaren bör diskutera
det svenska biståndets möjligheter att på sikt bidra till en förbättring
av dessa förhållanden. På grundval av en sådan diskussion bör utredaren
presentera sina slutsatser rörande omfattningen och utformningen av
biståndet till Moambique under de närmaste åren. I den mån dessa
slutsatser bedöms relevanta för biståndet till andra länder med liknande
biståndsmiljö bör detta redovisas.
Utredaren bör så långt möjligt grunda sitt arbete på det material som
redan finns och sådant som är under framtagande. Utredaren bör hålla
nära kontakt med SIDA och i görligaste mån samordna sin verksamhet med
SIDA:s. Vidare bör utredaren sträva efter samordning med andra
biståndsgivares, speciellt de stora multilaterala organisationernas,
verksamhet i den mån denna berör översynens uppdrag. I översynen bör
också ingå att söka bedöma i vad mån andra länders åtgärder för att
bemästra problem inom statsförvaltningen liknande dem Moambique brottas
med kan vara av intresse när det gäller detta land.
Till utredaren bör knytas en referensgrupp med företrädare för berörda
myndigheter, i första hand Utrikesdepartementets u-avdelning,
SIDA, SAREC, SWEDECORP och RRV.
Uppdraget omfattar tre delar:
1.En övergripande beskrivning av biståndsmiljön i Moambique --
politiskt, ekonomiskt, socialt -- med tonvikt på de förhållanden inom
förvaltningen som påverkar möjligheterna till ett effektivt
utvecklingssamarbete.
2.En genomgång av ett representativt urval svenskfinansierade projekt
och program i avsikt att klarlägga förhållanden som reducerar
biståndets effektivitet samt en analys av de åtgärder som sådana
förhållanden hittills föranlett. Slutsatser och förslag rörande behovet
och karaktären av ytterligare åtgärder.
3.En diskussion av i vad mån det svenska utvecklingssamarbetet med
Moambique, inklusive den del av det som går genom multilaterala och
enskilda organisationer, har en storlek, sammansättning, inriktning och
utformning som är anpassad till de problem som konstaterats i översynens
två första delar och möjligheterna att komma till rätta med dessa
problem. Slutsatser och förslag rörande Moambique-biståndet på längre
sikt.
Utredningen skall beakta vad som sägs i regeringens direktiv (dir.
1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående
EG-aspekter i utredningsverksamheten.
Översynen skall vara slutförd senast den 15 september 1992.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om
internationellt utvecklingssamarbete och mänskliga rättigheter
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) -- med uppdrag att genomföra en översyn av det svenska
utvecklingssamarbetet med Moambique,
att besluta om sakkunniga, sekreterare och annat biträde åt utredaren.
att kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns anslag C 3. Andra
biståndsprogram, anslagsposten 8. Utredningar m.m.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Utrikesdepartementet)