Dir. 1992:112
Chefen för Kommunikationsdepartementet, statsrådet Odell, anför.
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att
överväga vilka som bör utföra förarprövning m.m.
Med anledning av regeringens proposition (1992/93:2) har riksdagen
beslutat (bet. 1992/93:TU4, rskr. 1992/93:58) att Trafiksäkerhets verket
skall läggas ned vid utgången av år 1992.
Trafikutskottet konstaterar att de uppgifter som Vägverket enligt
regeringens förslag skall överta är av såväl föreskrivande som til
lämpande karaktär. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är
väsentligt att en tydlig organisatorisk åtskillnad görs mellan dessa
principiellt skilda uppgifter. Detta talar enligt utskottets mening för
att förarprövningen flyttas från Vägverket. Mot denna bakgrund anser
utskottet att regeringen bör överväga vem som bör ut föra
förarprövningen och snarast för riksdagen redovisa ett förslag till
lösning av frågan. Riksdagen har beslutat enligt utskottets förslag.
För att få behörighet att föra motorfordon eller terrängvagn krävs ett
godkänt förarprov. Ett förarprov består av ett teoriprov och ett
körprov. Förarprovet skall i dag avläggas inför sådan tjänsteman hos
Trafiksäkerhetsverket (fr.o.m. den 1januari 1993 Vägverket)
(förarprövare) eller sådan befattningshavare vid försvarsmakten som har
förordnats att förrätta förarp rov eller inför sådan lärare i
gymnasieskolan som ger utbildning för avläggande av förarprov. I
gymnasieskolan får förarprovet avläg gas som delprov under utbildningens
gång.
Sådana förordnanden att förrätta förarprov lämnas av
Trafiksäkerhetsverket (fr.o.m. den 1januari 1993 Vägverket) i fråga om
tjänstem an hos verket och av Överbefälhavaren i fråga om
befattningshavare vid försvarsmakten.
Enligt regeringsbeslut den 10 december 1992 införs fr.o.m. den 1 januari
1994 dessutom krav på att förare i tax itrafik skall ha en viss
yrkeskunskap utöver förarbehörigheten. Ett villkor för att få föra
fordon som används i taxitrafik skall va ra att föraren blivit godkänd
vid ett av Vägverket anordnat skriftligt prov för taxiförare. Vägverket
har bemyndigats att meddela fö reskrifter om det yrkeskunnande som krävs
för sådana prov.
Motsvarande krav på yrkeskunnande för vissa förare som anlitas för
person- eller godstransporter finns i den europeiska överenskomme lsen
om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella
vägtransporter (AETR) samt i förordning (EEG nr 3820/85) av den 20
december 1985 om harmonisering av viss social la gstiftning om
vägtransporter, vilken ingår i EES-avtalet. Enligt förordningen
(1975:883) om arbetsförhållanden vid vissa internationella
vägtransporter är Trafiksäkerhetsverket (fr.o.m. den 1januari 1993
Vägverket) föreskrivande myndighet för bl.a. yrkesutbildning en enligt
AETR. Förordningen EEG nr 3820/85 avses införlivas med svensk rätt genom
en förordning om kör- och vilotid er samt färdskrivare vid
vägtransporter i samband med att EES-avtalet träder i kraft. Även i
detta fall har avsikten varit att lägga ansvaret för föreskrifter
beträffande utbildningens innehåll och provets anordnande på Vägverket.
Krav på visst yrkeskunnande är även en förutsättning för trafiktillstånd
enligt yrkestrafiklagen (1988:263) eller för tillstånd till
uthyrningsrörelse enligt lagen (1979:561) om biluthyrning. Föreskrifter
om det yrkeskunnande som krävs enligt dessa lagar meddelas av
Trafiksäkerhetsverket (fr.o.m. den 1 januari 1993 Vägverket). Avsikten
har även här varit att Vägverket skall anordna skriftliga prov för
utövare av dessa verksamheter.
Kommittén Körkort 2000 har i sitt betänkande (SOU 1991:39) Säkrare
förare föreslagit att en trafikant- och förarutbildning införs i
gymnasieskolan. Skolan bör härvid ha anordnaransvaret för helheten i
trafikantutbildningen. Eftersom examination är ett naturligt in slag i
skolan anser Körkort 2000 att gymnasieskolan bör ges rätt att förrätta
den del av förarprovet som avser teorin som en del av anordnaransvaret.
Körkort 2000 anser vidare att förarutbildning i trafikskola är en viktig
och nödvändig resurs för den gymnasiala trafikantutbildning en.
Utredningen anser att ansvaret för teoriprovet på sikt och på vissa
villkor bör övergå till trafikskolan.
För att följa riksdagens önskemål anser jag att en särskild utredare bör
tillkallas med uppgift att föreslå vilka som i framtiden bö r utföra
förarprov för de olika körkortsbehörigheterna och hur övergången från
dagens organisation till en ny bör ske. I detta sammanhang bör övervägas
om det är lämpligt att den nya org anisationen även utnyttjas vid
anordnandet av sådana skriftliga prov i yrkeskunnande som föreskrivs
eller avses införas för yrkesmäs sig trafik.
Utredaren bör i fråga om kommitténs Körkort 2000 förslag endast beakta
vad som anförs angående förarprov. Övriga delar av kommitténs förslag
behandlas i annat sammanhang.
Utredaren skall föreslå hur verksamheten skall finansieras vid olika
organisatoriska lösningar. Utredaren bör också ta ställning till om det
är lämpligt att den som anordnar en viss utbildni ng även skall ges
möjlighet att förrätta prov.
En utgångspunkt för utredaren är att Vägverket fr.o.m. den 1 januari
1993 bör vara föreskrivande myndighet för de olika
förarprövarverksamheterna. Vägverket skall vidare i tillämpliga delar
utöva tillsyn över förarprövningsverksamheterna. Det skall ankomma på
Vägv erket att utfärda de körkort, förarlegitimationer m.m. som föreskr
ivs i de olika författningarna. Utredaren bör vid eventuella förslag om
överföring till icke statliga organ beakta eventuella konsekvenser i ett
EG-perspektiv. Se även kommittédirektiv (dir. 1988:43) till kommittéer
och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i
utredningsverksamheten.
De ekonomiska konsekvenserna av föreslagna åtgärder skall belysas.
Därvid skall beaktas vad som framgår av kommittédirektiv (dir. 19 84:5)
till samtliga kommittéer och särskilda utredare om utredningsförslagens
inriktning.
Utredaren bör i sitt arbete även beakta frågor om regional balans.
Härvid skall beaktas vad som framgår av direktiv (dir. 1992:50) om
regionalpolitiska konsekvenser.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 april 1993.
Eftersom uppdraget berör förhållandet mellan staten som arbetsgivare och
anställda med statligt reglerade löner bör utredaren vid arbetets
påbörjande samt vidare under arbetets gång informera berörda
huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central
arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha avtal om
löner och andra anställningsvillkor samt bereda dem tillfälle att
framföra synpunkter.
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för Kommunikationsdepartementet
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) -- med uppdrag att överväga vilka som bör utföra f
örarprövning för körkort och prövning av yrkeskunnande för yrkesmässig
trafik samt
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns
anslag A 2. Utredningar m.m.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Kommunikationsdepartementet)