Kommission om den ekonomiska politiken

Innehåll

Dir. 1992:106

Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-10

Chefen för Finansdepartementet, statsrådet Wibble, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommission tillkallas med uppdrag att mot bakgrund av problemen i svensk ekonomi analysera och föreslå riktlinjer för den ekonomiska politikens utformning i ett medelfristigt perspektiv.

Bakgrund

Den svenska ekonomin har uppvisat allvarliga problem under de senaste två decennierna. Obalanserna har framförallt visat sig i hög inflation och låg tillväxt samt på senare tid även i hög arbetslöshet. Den ekonomiska politiken har under denna tid präglats av stigande offentliga utgifter, stigande skattetryck, svaga offentliga finanser och återkommande devalveringar. Dessa grundläggande problem i ekonomin bidrog till att riksbanken den 19 november 1992 inte längre kunde försvara den fasta växelkursen.

Uppdraget

Kronans flytande kurs innebär inte att Sveriges ekonomiska problem förändrats. Däremot har en förutsättning för den ekonomiska politiken förändrats. En kommission bör därför tillkallas med uppgift att göra en analys och komma med förslag till den ekonomiska politikens utformning med hänsyn till denna nya förutsättning samt en alltmer inter nationaliserad miljö.

Kommissionen skall utgå från att regeringens långsiktiga politiska program är att föra in Sverige i det europeiska samarbetet, att åter upprätta Sverige som en tillväxt- och företagarnation, att förbättra välfärd och social omsorg genom en valfrihetsrevolution och att forma en långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle med god miljö. En förutsättning för varaktig sysselsättningsökning är därvid att in flationsbekämpningen överordnas andra ambitioner och krav.

Kommissionens huvuduppgift är att mot bakgrund av Sveriges ekonomiska problem och den flytande växelkursen analysera hur finans-och penningpolitiken samt strukturpolitiken bör utformas samt avvägningen och samspelet dem emellan. Kommissionen skall belysa problemen med den offentliga sektorns storlek och struktur samt Sveriges roll i det framväxande ekonomiska och monetära samarbetet i Europa. Kommissionen bör också belysa frågan om hur den ekonomiska politikens trovärdighet kan stärkas vid flytande växelkurs genom utveckling av ekonomiska spelregler och institutioner.

I detta perspektiv bör kommissionen även beakta problem som sambandet mellan ekonomins reala och monetära delar och därmed finanskrisen, hur denna kris påverkar förutsättningarna för nyetableringar och företags expansion, samt effektivitetsproblemen på olika marknader.

Kommissionen bör ta hänsyn till de analyser som gjorts av Produktivitetsdelegationen (SOU 1991:82), Långtidsutredningen (LU 92) och utredningen om ökat hushållssparande (SOU 1992:97).

Resultaten av kommissionens arbete skall redovisas i en rapport som bör föreligga senast den 9 mars 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Finansdepartementet

att tillkalla en kommission med högst fyra ledamöter - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att komma med förslag om den ekonomiska politikens utformning i ett medellångt perspektiv,
att utse en av ledamöterna i kommissionen att vara ordförande,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommissionen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

                                (Finansdepartementet)