Torsdagen den 28 januari
Kl. 12.00-12.36
Protokoll
1992/93:57
Anf. 1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:
Enligt protokoll från Riksskatteverket har till ny ledamot för Kalmar läns
riksdagsvalkrets fr.o.m. den 26 januari 1993 efter Birger Rosqvist utsetts
Krister Örnfjäder (s).
Justerades protokollet för den 21 januari.
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:
Interpellation 1992/93:60
Till riksdagen
Med hänvisning till riksdagsordningens 6 kap. 1 § får jag meddela att jag
inte besvarar Margareta Viklunds interpellation nr 60 om konventionen om
inhumana vapen inom den föreskrivna tiden fyra veckor. Jag avser att be-
svara interpellationen den 18 februari.
Stockholm den 25 januari 1993
Margaretha af Ugglas
Interpellation 1992/93:70
Till riksdagen
Stefan Kihlberg (nyd) har ställt en interpellation till mig om åtgärder mot
tobaksrökning.
Interpellanten och jag har inte kunnat finna en tid för interpellationens
besvarande inom den aktuella fyraveckorsfristen på grund av andra engage-
1
1 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 57
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
Svar på
interpellationer
mang. Vi har därför tillsammans med kammarkansliet träffat en överens-
kommelse om att jag skal] svara på interpellationen den 19 februari.
Stockholm den 22 januari 1993
Bo Könberg
Interpellation 1992/93:73
Till riksdagen
Jag vill meddela att interpellation 1992/93:73 av Ines Uusmann om Arlan-
dabanan inte kan besvaras inom den föreskrivna tiden på grund av tidigare
planerade engagemang, vilka tyvärr sammanfaller med två kommande inter-
pellationsstunder i riksdagen. Överenskommelse har träffats med Ines Uus-
mann om att jag skall besvara denna interpellation den 25 februari.
Stockholm den 20 januari 1993
Mats Odell
Anf. 2 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):
Herr talman! Birgit Henriksson har frågat mig om vilka åtgärder jag är
beredd att vidta för att bistå den estniska polisen och tullen.
Sverige bistår de baltiska länderna med ett särskilt program för suveräni-
tetsstöd. Detta program omfattar insatser i form av såväl utbildning som ut-
rustning på områden som tull- och polisväsende, räddningstjänst, kustbe-
vakning, totalförsvar samt utrikesförvaltning.
Hittills har regeringen beslutat om insatser om totalt 40 miljoner kronor i
suveränitetsstöd till Baltikum. Dessa insatser är högt prioriterade av de bal-
tiska staterna.
I den nyligen framlagda budgetpropositionen har jag föreslagit en ökning
av suveränitetsstödet till 50 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.
För att betona vikten av denna form av stöd till de baltiska staterna har jag
förordat att suveränitetsstödet skall redovisas under en särskild anslagspost.
Som exempel på konkreta åtgärder vad gäller stöd till den estniska polisen
och tullen kan jag nämna att den svenska regeringen under hösten beslutade
om närmare 600 000 kr för stöd till det estniska tullverket samt 2 miljoner
kronor för stöd till uppbyggnad av polismyndigheter i de baltiska staterna.
Ett väl fungerande estniskt tullverk kan även underlätta den svenska tullens
arbete vad gäller att förhindra illegal hantering av t.ex. narkotika och vapen.
Vad gäller polissamarbetet med Baltikum har Rikspolisstyrelsen redan kon-
staterat, att en del av vårt hittills lämnade bistånd till just Estland redan haft
viktiga brottsförebyggande effekter inte bara i Estland, utan även indirekt
för Sverige. Gränstjänsten i Estland kan nu med hjälp av svensk utrustning
dagligen avslöja 20-30 pass- och visumförfalskningar.
Ytterligare bistånd till de baltiska polismyndigheterna kommer med all
sannolikhet att bli aktuellt under våren.
Vad beträffar bistånd av polishundar till Estland har vi kontaktats av Sta-
tens hundskola i Sollefteå med ett projektförslag. Tyvärr är kostnaden för
detta treårsprojekt mycket hög, närmare 33 miljoner kronor. Vi har därför
inte kunnat bevilja en insats av denna omfattning. Detta har vi också fram-
fört till Hundskolan. Det är dock inte alls uteslutet att en insats i en annan
form kan utarbetas med Hundskolan och den estniska polisen.
Anf. 3 BIRGIT HENRIKSSON (m):
Herr talman! Jag vill börja med att tacka utrikesminister Margaretha af
Ugglas för svaret på min interpellation angående hjälp med specialutbildade
hundar till i första hand Estland. Jag är ledsen över att behöva höra att man
anser projektet vara för dyrt, men jag är ändå tacksam för att man inte helt
har uteslutit att en insats i annan form kan utarbetas med Statens hundskola
och den estniska polisen.
Ett problem är, inom parentes sagt, att det brådskar även från svensk sida,
eftersom de hundar som man har börjar bli färdiga för utbildning och det tar
utomordentligt lång tid att få fram nya hundar av hög kvalitet, om man rase-
rar det som man under många år har byggt upp. Jag ser inget negativt i att
man, samtidigt som man gör en nödvändig insats för Estland, även värnar
om arbeten och hundavel i Sverige. Jag hoppas ju att samarbetet på sikt skall
kunna utvidgas även till de övriga baltiska staterna.
Eftersom läget i Estland liksom i de övriga baltiska staterna är akut inom
många områden, kan jag förstå att regeringen ibland kan ha svårt att priori-
tera ärenden. Dock - i dag kommer larmsignaler från alla håll angående den
snabbt tilltagande kriminaliteten i de baltiska länderna. Från Gotland har
man slagit larm och påpekar att läget är mycket prekärt - det smugglas av
ligor i en omfattning som den svenska tullen eller polisen i dag säger sig inte
kunna klara av. Samma larmsignaler kommer nu även från många andra
svenska gränser, i en allt stridare ström.
Häromdagen påpekade invandrarminister Birgit Friggebo de stora svårig-
heterna med ankommande båtflyktingar - flyktingar som har blivit skinnade
på pengar men även fraktade över havet på det mest förfärliga sätt. ”Dom
saknar ju helt gränsskydd eller gränsbevakning”, skall hon nyss ha sagt enligt
citat från ett slarvigt, inte fullt korrekt uttalande. Rikspolischefen Björn
Eriksson påtalade så sent som i går det allvarsamma läget och kommer att
kräva att ytterligare svenska poliser stationeras i öst.
Herr talman! I dag saknar den estniska tullen och polisen helt hundar till
sin hjälp. Vi vet ju i Sverige vad en välutbildad hund kan betyda för brottsbe-
kämpning. Den inger respekt, den är ett gott skydd och till stor hjälp för
polis och tullmän i svåra lägen, och den har en oöverträffad förmåga att söka
rätt på såväl människor som exempelvis narkotika - om det är det som är
hundens specialitet. Det finns i dag även speciella bombhundar, mögelhun-
dar etc. Listan kan göras ganska lång.
Laglösheten brer ut sig i allt snabbare takt även i de baltiska staterna, och
människorna där är rädda för de delar av maffian som via den forna Sovjet-
staten väller in över de försvarslösa gränserna.
Jag vet att den svenska regeringen har anslagit 1 miljard om året i tre år,
en mycket kraftig ökning jämfört med den förra regeringens anslag, i s.k.
östbistånd. Av detta är, om jag har förstått saken rätt, 40 miljoner inlagda i
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
Svar på
interpellationer
1* Riksdagens protokoll 1992193. Nr 57
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
Svar på
interpellationer
det s.k. suveränitetsstödet, vilket nu antagligen kommer att utökas till 50
miljoner tack vare utrikesminister af Ugglas budgetförslag. Detta är angelä-
get, och jag anser att de ca 11 miljoner per år som det kan kosta att utrusta
polis och tull med hundar vore väl använda pengar.
Det kan anses som en ringa summa, om det kunde bidra till att garantera
rättssäkerhet och trygghet samt stoppa smuggling i öppen dager. Allt bistånd
som ges kan anses förfelat om inte rättstrygghet - lag och ordning - råder i
biståndslandet. Alltför ofta har vi fått lov att konstatera att våra bistånds-
pengar hamnat i fel fickor eller inte alls fått den effekt som vi har avsett.
Herr talman! Jag tror nu inte att pengarna hamnar i fel fickor när det gäller
baltbiståndet. Men jag vill understryka vikten av att kunna upprätta ett
tryggt rättssamhälle så snabbt som någonsin är möjligt för att sedan kunna
hjälpa till med uppbyggandet av den nya, fria staten. Det kommer att ta tid
att få alla funktioner i en demokrati att fungera, men jag är glad och tacksam
för allt som den svenska regeringen försöker göra för att hjälpa till i den pro-
cessen.
Jag vill avslutningsvis fråga utrikesminister Margaretha af Ugglas om man
inte - med tanke på bl.a. trygghetsfrågorna och den tilltagande smugglingen,
både av gods och av människor, vore beredd att ge förtur för hjälp med de
hundar som listats från i första hand estnisk sida.
Men det gäller även att på sikt bygga upp samma typ av hjälp till de övriga
två baltiska staterna. Vi vet att de behöver hjälp - det är bara omfattningen
av den hjälpen som vi hittills inte har fått direkta signaler om på samma sätt
som från Estland.
Anf. 4 LARS MOQUIST (nyd):
Herr talman! Entusiasmen för att tala om estnisk polis tycks inte vara så
stor - en ledamot som lyssnar, två debattörer.
Jag har inte läst igenom själva interpellationen så noga, men utrikesminis-
terns svar är allmänt hållet om bistånd till estnisk polis, och hundar är en
delfråga.
Herr talman! Det är intressant att höra utrikesministern ange att man högt
prioriterar s.k. suveränitetsstöd till Baltikum och att 50 miljoner har avsatts
under kommande budgetår. Utrikesministern säger vidare att 2 miljoner av-
sätts till uppbyggnad av polismyndigheterna i de baltiska staterna. 2 miljo-
ner, fördelat på tre länder, är förmodligen inte mer än en droppe i havet i det
sammanhanget.
Det har ju hänt en hel del sedan interpellationen ställdes. Jag tänker på
det som Birgit Henriksson tog upp, nämligen människosmugglingen över
Östersjön. Många hävdar att den ryska maffian nu bara testar den svenska
reaktionen och ser med vilken beslutsamhet vi tacklar det problemet.
Hittills är man säkert mycket belåten på andra sidan gränsen. Vi gormar
litet grand men försöker sedan hitta lösningar som är positiva för de in-
smugglade illegala asylsökandena. Detta är självfallet också positivt för
gangstermaffian i öst.
Frågan uppstår: Skall vi lösa problemet när folk har kommit hit illegalt
eller skall vi sätta stopp redan innan människorna kommer i båtarna? Det
är här frågan om bistånd till estnisk polis och baltisk polis över huvud taget
kommer in.
Har utrikesministern uppmärksammat det här problemet? Svaret är för-
modligen ja. Nästa fråga blir då: Vad tänker regeringen göra åt det?
Man måste också ställa frågan: Gör vi rätt mot de illegala invandrarna?
Här sätts de i läger månadsvis och årsvis, medan byråkratiska kvarnar mal.
De sänds kanske efter åratals utredande tillbaka med ännu sämre förutsätt-
ningar än när de kom hit.
Nej, sätt till alla klutar för att stoppa den illegala inströmningen! Flykting-
arna skall snabbt tillbaka till ursprungslandet eller transitlandet. Har transit-
landet inte råd, skall vi ge det resurser. Det är bättre och definitivt billigare
för Sverige att lösa problemet på det sättet.
Koppla in UNHCR på det här problemet! Vi löser kanske inte problemet
i närområdet heller, men vi kan hjälpa 11 gånger fler än om de kommer hit.
Den siffran har nämnts av statssekreterare Alf Samuelsson, dvs. biståndsmi-
nister Alf Svenssons närmaste man. Vi hjälper 11 gånger fler om vi ser till
att hjälpen kommer fram till närområdet än om flyktingar kommer hit till
Sverige.
Jag ställer frågan på nytt: Vad tänker regeringen göra åt det här proble-
met?
Anf. 5 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):
Herr talman! Birgit Henriksson underströk väl, tycker jag, hur viktigt su-
veränitetsstödet är. Ett uttryck för detta är att vi nu föreslår att det skall bli
ett särskilt anslag och att vi också höjer ramen för suveränitetsstödet. Vi har
en särskild arbetsgrupp inom UD där det även finns med representanter för
Försvarsdepartementet och näraliggande myndigheter som arbetar med de
här frågorna.
Jag skulle gärna önska att vi hade mycket mera pengar att använda för
detta angelägna bistånd, men resurserna är begränsade. Därför måste det
ske en prioritering. Denna prioritering bör ske i nära samverkan också med
t.ex. de estniska myndigheterna eller de lettiska och litauiska. Mottagarlän-
derna måste ju få ha ett ord med i laget och tala om vad de själva prioriterar
av allt det angelägna som behövs.
Som en jämförelse kan jag nämna för Birgit Henriksson att det lär kunna
gå att förse t.ex. den estniska polisen med begagnade men utrustade polisbi-
lar för bara 50 000 kr per styck eller någonting sådant. Jag säger det för att
ge en bild av hur många slags olika avvägningar som måste göras. Vad är det
mottagarna bäst behöver?
Det är därför vi har den särskilda arbetsgruppen. Det är därför vi kommer
att be de svenska myndigheterna att själva göra en prioriteringslista. Det är
därför som vi kommer att i samtal med de estniska myndigheterna höra vad
de särskilt prioriterar av allt detta som är angeläget.
Till Lars Moquist vill jag bara säga att det belopp jag nämnde på 2 miljo-
ner är vad som redan har beslutats. Det är ingen ram för kommande år.
Anf. 6 BIRGIT HENRIKSSON (m):
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för upplysningarna. Jag vet att
den svenska regeringen gör allt vad man kan för att hjälpa på rätt sätt.
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
Svar på
interpellationer
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
Svar på
interpellationer
Jag har väntat på ett brev som inte har kommit, där den estniska rege-
ringen antagligen har prioriterat anskaffande av hundar utomordentligt
högt, eftersom hunden är ett så fantastiskt bra arbetsredskap. Den ger trygg-
het men också oanade möjligheter. Den kan spana på ett annat sätt än vad
en människa kan.
Det är väl riktigt att de estniska myndigheterna i det här fallet skall ha ett
ord med i laget. Det är för övrigt Estlands inrikesminister, med ansvar för
utrustning av polisen, som har bett om hjälp med det antal hundar som jag
skissade i min interpellation.
Man behöver minst 45 polishundar första året. Man behöver 45 om året i
tre år. Man behöver minst tre fyra narkotikahundar, och man behöver bomb-
hundar. Man behöver över huvud taget specialhundar, eftersom man inte har
en enda hund. De som fanns har ansetts tillhöra ryska staten, och den est-
niska polisen och tullen har alltså fråntagits alla hundar.
Det vore förfärligt, tycker jag, om de baltiska staterna hade blivit fria från
det socialistiska oket bara för att drabbas av en lika brottslig maffia, som
man alltså i dag inte har medel att klara sig mot, framför allt om vi vet att vi
med ganska ringa medel ändå skulle ha en möjlighet att sätta in mycket
snabb hjälp.
Det är just mot bakgrund av den tilltagande transittrafiken med bl.a. nar-
kotika - man vet att sådant förekommer i dag, även om man inte är fullt klar
med utredningarna - som jag tycker att det brådskar. Det är mycket
bråttom. De stora beslagen visar att Sverige håller på att bli ett transitland.
Som sagt: Den bästa hjälpen i alla sådana situationer är faktiskt vältränade
hundar.
Anf. 7 LARS MOQUIST (nyd):
Herr talman! Birgit Henriksson tackade för de upplysningar hon fick av
utrikesministern. Jag vet inte om jag kan göra likadant, för den upplysning
jag fick var egentligen goddag-yxskaft. 2 miljoner har anslagits, sade utri-
kesministern, men något svar på vad regeringen verkligen tänker göra åt
problemet fick jag inte. Min fråga var: Vad tänker regeringen göra åt proble-
met?
Jag vet att svenska folket väntar på ett svar. Vi kan ju inte fullständigt
dränera våra redan nu bedrövliga finanser genom en inströmning av kanske
hundratusentals flyktingar. Vi måste göra någonting åt detta. Sitter vi med
ett budgetunderskott på över 160 miljarder, som planeras för nästa år, tror
jag att svenska folket inte stillatigande ser fram emot att vi skall öka på det
med ytterligare ett antal miljarder, därför att det saknas handlingskraft att
lösa problemet med den illegala invandringen.
Anf. 8 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):
Herr talman! Om Lars Moquist vill ha svar på de frågor han ställer, tycker
jag att han skall väcka en ny interpellation, som då kan besvaras av så att
säga rätt instans. Denna rätta instans synes mig vara invandrarministern,
som har möjlighet att ta upp frågeställningen i dess helhet.
Jag har besvarat en interpellation som har att göra med estniska polisen,
Statens hundskola, m.m. Det är förklaringen till att jag inte har gett mig in
i en större problematik.
Till Birgit Henrikssson vill j ag säga, som j ag sade i mitt interpellationssvar,
att vi utesluter inte någon form av samarbete mellan hundskolan och est-
niska polisen. Det som vi ser som ett stort problem är kostnaden och de
många andra förslag som finns om hur vi kan hjälpa Estlands polis, tullmyn-
digheter m.fl. att fullfölja de uppgifter som är så väsentliga för ett suveränt
och demokratiskt land.
Anf. 9 BIRGIT HENRIKSSON (m):
Herr talman! Jag vill då lämna en kort förklaring till att jag tackade. Jag
tycker nämligen att det var bra det utrikesminister af Ugglas berättade här:
att man har tillsatt arbetsgrupper, att man arbetar tillsammans med de est-
niska myndigheterna, att dessa skall ha ett ord med i laget, att man gemen-
samt kommer att prioritera viktiga saker och att man bygger ut suveränitets-
stödet, som ju är till för, om jag har fattat saken rätt, regeringen att kunna
handskas med ganska snabbt.
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 10 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):
Herr talman! Leif Carlson har framställt en interpellation till justitieminis-
tern om förbättrat patentskydd för läkemedel. Ansvarsfördelningen inom
departementet är sådan att det är jag som skall svara på interpellationen.
För närvarande gäller samma patentskydd för läkemedel som för andra
uppfinningar, dvs. 20 år. Problemet är emellertid att läkemedelspatent inte
kan utnyttjas under hela denna tid eftersom läkemedlet inte får säljas innan
det har godkänts för försäljning. Detta medför att den tid under vilken pa-
tenthavaren kan utnyttja sin ensamrätt till läkemedlet är kortare än 20 år.
Det här är bakgrunden till att EG:s råd i juli förra året antog en förordning
om tilläggsskydd för läkemedel. Avsikten är alltså att i någon mån kompen-
sera patenthavaren för den tid som han förlorar genom att läkemedlet måste
gå igenom ett administrativt tillståndsförfarande innan det får säljas.
Hade EES-avtalet börjat gälla den 1 januari 1993 skulle regler motsva-
rande förordningen ha kunnat träda i kraft kort därefter i Sverige. Nu blev
det ju inte så. EES-avtalet trädde inte i kraft den 1 januari 1993.1 stället ser
det ut som om ikraftträdandet av EES-avtalet blir försenat med sex måna-
der, och ett beslut om svenska regler motsvarande förordningen om tilläggs-
skydd blir därför också försenat i motsvarande mån.
Detta är inte bra. Av flera skäl borde regler om tilläggsskydd för läkeme-
del börja gälla samtidigt inom EG och i Sverige. I och för sig var ju en viss
försening för Sveriges del oundviklig med hänsyn till det lagstiftningsarbete
som krävs här. Men nu - när ikraftträdandet av EES-avtalet ser ut att bli
försenat med sex månader - måste man försöka komma till rätta med saken.
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
Svar på
interpellationer
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
Svar på
interpellationer
Det är olyckligt om svenska företag skall kunna få ett tilläggsskydd för ett
läkemedel i EG men inte hemma i Sverige. Det kan ju mycket väl vara så
att ett svenskt företags patent i Sverige löper ut innan regler motsvarande
förordningen om tilläggsskydd börjar gälla här. Om inget görs, skulle dessa
patenthavare inte kunna få något tilläggsskydd när sådana regler väl börjar
gälla i Sverige.
Jag delar alltså helt och hållet Leif Carlsons oro över att regler motsva-
rande EG-förordningen inte trätt i kraft i Sverige i anslutning till att förord-
ningen började gälla i EG.
Hur skall vi då komma till rätta med problemet?
I Sverige pågår sedan någon tid ett arbete med en svensk lagstiftning om
tilläggsskydd på grundval av förordningens bestämmelser. En departements-
promemoria har varit ute på remiss. En Jagrådsremiss på grundval av försla-
get i promemorian förbereds. Till detta kommer att vi också måste, som sagt,
göra något åt problemet med de patent som löper ut innan vi har någon lag-
stiftning om tilläggsskydd för läkemedel.
I Justitiedepartementet har vi övervägt saken och till slut stannat för att
den bästa lösningen är att skapa regler som innebär att tilläggsskydd också
skall beviljas för patent som har löpt ut innan regler motsvarande dem i för-
ordningen börjar gälla här.
Vi har därför tagit upp frågan i EES-förhandlingarna. Där har vi föreslagit
en lösning som innebär att tilläggsskydd skall kunna meddelas trots att ett
patent kan ha löpt ut under tiden den 2 januari 1993 till den dag förordningen
börjar gälla i EFTA-länderna, dvs. trots att det inte finns något gällande pa-
tent att förlänga när ansökan om tilläggsskydd görs. Jag måste säga att till en
början mötte förslaget kanske en viss tvekan, men nu har det uppnåtts enig-
het om att göra på det sättet.
På detta vis skulle man till stor del få bukt med det problem som Leif Carl-
son tar upp i sin interpellation.
Men om det inom en månad eller så skulle visa sig att ikraftträdandet av
EES-avtalet drar ut på tiden, tänker jag ge mina medarbetare i uppdrag att
börja utarbeta ett förslag till en nationell lagstiftning om tilläggsskydd. Jag
delar alltså helt Leif Carlsons uppfattning att denna fråga måste lösas på ett
skyndsamt och för svensk läkemedelsindustri tillfredsställande sätt.
Anf. 11 LEIF CARLSON (m):
Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för det mycket positiva svaret.
Anledningen till att jag har ställt denna interpellation är, som har fram-
gått, att svensk läkemedelsindustri hotas av ett sämre patentskydd jämfört
med de flesta länder av betydelse. Det finns inte skäl för att vi inte skall göra
vad vi kan för att svensk industri skall ha likvärdiga förhållanden jämfört
med andra. Svensk läkemedelsindustri bidrar inte obetydligt till våra export-
inkomster och även att forskning och kompetens behålls inom landet.
Herr talman! En av de mest påtagliga orsakerna till de senare årens terapi-
förbättringar inom sjukvården är introduktion av nya, mer effektiva, läke-
medel som forskats fram. Den forskande läkemedelsindustrin är i hög grad
beroende av ett starkt patentskydd för en mycket långsiktig verksamhet. Om
man inte effektivt kan skydda sina forskningsresultat från efterapningar un-
der en tillräckligt lång tid, kommer incitamentet att satsa på forskning och
utveckling att minska. Forskningscentra kan då flytta ut till andra länder som
erbjuder bättre patentskydd.
Med den förskjutning av tidsplanen för EES-fördragets ikraftträdande
som har skett och det faktum att EG har infört ett förbättrat skydd, vilket
redan t.ex. Japan, Korea, Mexico och Australien har, uppstår nu en hotbild
mot svensk läkemedelsindustri och dess forskningsvillighet i hemlandet.
Herr talman! Jag hade tänkt fråga statsrådet om möjligheten att, så att
säga, ge ett bättre skydd som skall gälla retroaktivt från den 2 januari, då
EG:s SPC-förordning trädde i kraft. Redan nu i januari går tre svenska pa-
tent ut, varav två skulle kvalificera sig för SPC-förordningen. Statsrådet har
dock i sitt svar visat att man redan på ett, så vitt jag förstår, snabbt, hand-
lingskraftigt och tillfredsställande sätt angripit problemet.
Det ligger ju i läkemedelsforskningens natur att vara extremt känslig för
patenttidens längd. Det beror på de stora kostnaderna, den långa prövotidei
med bl.a. klinisk prövning som skall värderas och den ändock stora osäker-
heten om produktens värde på sikt. Patenttiden har ju sjunkit från nominellt
20 år ner till ungefär 7,6 år på grund av att det administrativa förfarandet tar
så lång tid. Skulle svenska regler medföra att forsknings- och utvecklingsvil-
ligheten minskar i Sverige och produktionen flyttar ut, minskar också möjlig-
heterna att utveckla medicinsk terapi. Mediciner kan visserligen importeras,
men det finns stora vinster för svensk sjukvård att delta tidigt i utvecklingen,
i kliniska prövningar och utvecklandet av terapin.
En minskning av uppfinningstakten drabbar inte bara patienterna utan
hela samhället. Bättre läkemedel medför minskad vårdkonsumtion, färre
sjukskrivningsdagar och färre förtidspensioneringar. Det här har klart visats
i undersökningar. Ett minskat utbud av nya och bra läkemedel innebär också
att exportpotentialen påverkas negativt och därmed hela landets välstånd.
Vi har alltså allt att vinna på att ha en slagkraftig svensk läkemedelsindustri.
Det är därför jag vill påtala vikten av att nu, så fort som möjligt, införa
samma patentskydd som EG-förordningen ger.
Herr talman! Jag vill åter tacka statsrådet för svaret, som inte bara är ver-
balt positivt utan också visar att arbetet på att uppnå det jag har påtalat pågår
för fullt. Det gäller även den besvärliga situationen med patent som går ut
efter den 2 januari men före den dag EG:s regler kan gälla i hela EES-områ-
det. Den handlingsberedskap för nationell lösning om ikraftträdandet av
EES-avtalet försenas ytterligare - som jag efterfrågade - finns också. Jag är
nöjd med svaret, och jag finner därför inte något skäl att förlänga debatten
för dess egen skull. Kammaren är ju full av livaktiga debattörer!
Överläggningen var härmed avslutad.
Kammaren beslöt kl. 12.29 på förslag av förste vice talmannen att ajour-
nera förhandlingarna till kl. 12.35 i väntan på att miljöminister Olof Johans-
Prot. 1992/93:57
28januari 1993
Svar på
interpellationer
Prot. 1992/93:57 son (c) skulle infinna sig i kammaren för att lämna svar på interpellation
28 januari 1993 nr 69.
10
Förhandlingarna återupptogs kl. 12.35.
Svaret på interpellation 1992/93:69 uppsköts till den 17 februari.
Föredrogs och hänvisades
Motionerna
1992/93:Bo22-Bo27 till bostadsutskottet
1992/93:T26-T29 till trafikutskottet
1992/93:Jul8 och Jul7 till justitieutskottet
1992/93:Ub31-Ub33 till utbildningsutskottet
Anmäldes och bordlädes
Proposition
1992/93:155 Höjd pensionsålder
Motionerna
med anledning av prop. 1992/93:152 Ombildning av AMU-gruppen till aktie-
bolag
1992/93:A6 av Magnus Persson m.fl. (s)
1992/93:A7 av Mats Lindberg och Bengt Kronblad (s)
Anmäldes att följande interpellation framställts
den 22 januari
1992/93:75 av Lena Klevenås (s) till statsrådet Beatrice Ask om åtgärder för
att öka intresset för teknik bland flickor:
För att få ned arbetslösheten krävs det en kompetenshöjning i industrin.
En kraftfull satsning på teknikundervisning på alla nivåer är en förutsättning
för detta. En mycket hög teknisk kompetens kräver ofta att teknikintresset
utvecklas i unga år.
Teknikintresset minskar dock hos ungdomar. Detta strukturproblem delar
Sverige med andra mogna industrinationer. Teknik uppfattas som något fär-
digt, komplicerat, miljöförstörande och manligt. Detta lockar framför allt
inte flickor. Här finns det en stor begåvningsreserv.
Det är oerhört svårt att påverka ungdomars attityder till teknik och ändå
är det nödvändigt att försöka göra det.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Beatrice Ask föl-
jande:
Vilka åtgärder planerar statsrådet att vidta för att förändra attityderna hos
flickor när det gäller teknisk utbildning?
Anmäldes att följande frågor framställts
den 21 januari
1992/93:332 av Lennart Rohdin (fp) till utrikesministern om svenskt erkän-
nande av Makedonien:
Av de nya republiker som följt på det forna Jugoslaviens sönderfall har
endast en, republiken Makedonien, förnekats internationellt erkännande.
Orsaken är att Grekland inom EG blockerat ett europeiskt erkännande. En-
dast ett fåtal stater har därför erkänt republiken Makedonien.
Genom sitt geografiska läge har republiken Makedonien drabbats av det
av FN:s säkerhetsråd beslutade embargot mot Serbien-Montenegro. Ett em-
bargo som däremot flera grannstater tycks strunta i att tillämpa strikt mot
dem som avsågs med åtgärden.
Av de nya republikerna torde repbuliken Makedonien väl så mycket upp-
fylla gängse kriterier för ett internationellt erkännande som flera av dem som
redan uppnått erkännande. Endast Greklands blockering tycks hindra EG-
staterna från ett erkännande. Därmed utsätts republiken Makedonien för ett
svårt tryck i en även i övrigt utsatt situation i utkanten av den tragiska och
våldsamma utvecklingen i det forna Jugoslavien. Den handlingsförlamning
som präglat Europas hantering av Jugoslavien-krisen kunde knappast illu-
streras tydligare.
Varför har Sverige hittills avstått från att erkänna republiken Makedo-
nien?
1992/93:333 av Karl-Erik Persson (v) till arbetsmarknadsministern om för-
slaget om grund för avsked:
Enligt uppgift från Arbetsrättskommittén kommer förändringar av bl.a.
LAS innebära att man lättare kan avskeda anställda om de t.ex. förolämpar
sin chef eller talar nedvärderande om sin arbetsledning.
Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern:
Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern vidta för att förhindra för-
verkligandet av Arbetsrättskommitténs förslag?
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
11
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
den 22 januari
1992/93:334 av Pär Granstedt (c) till utrikesministern om trupperna i de bal-
tiska staterna:
Enligt uppgift förhalar de ryska myndigheterna ånyo frågan om trupptill-
bakadragande från Baltikum. Omgrupperingar i Lettland har också väckt
oro.
Vilka initiativ kan Sverige bl.a. som ESK-ordförande ta för att underlätta
förhandlingarna mellan de baltiska staterna och påskynda ett trupptillbaka-
dragande?
1992/93:335 av Gunnar Thollander (s) till statsrådet Bo Lundgren om sam-
ordning av kronofogdemyndigheternas verksamhet:
En utredning har tillsatts av Riksskatteverket för att utreda förutsättning-
arna för en regional samordning av verksamheten vid kronofogdemyndighe-
terna.
I samband med detta får exekutionsväsendet nya huvudorter.
Min fråga är:
Skall en så övergripande reform endast behandlas inom Riksskatteverket?
1992/93:336 av Sven Lundberg (s) till jordbruksministern om skogsvårdsor-
ganisationen:
1990 års skogspolitiska kommitté föreslår att skogsvårdsorganisationen in-
delas i tio regioner, varav SVS i Västernorrlands län och Jämtlands län läggs
samman. Enligt förslaget anses Östersund vara den lämpligaste kansliorten.
SVS i Västernorrland är lokaliserat i Sollefteå. Sollefteå har under en följd
av år drabbats hårt av minskad sysselsättning på grund av företagsnedlägg-
ningar.
Jag vill mot bakgrund av utredningens förslag fråga jordbruksministern:
Avser statsrådet att lägga fram förslaget om den framtida skogsvården?
1992/93:337 av Marianne Andersson (c) till kulturministern om översynen av
invandrarpolitiken m.m.:
Det är svåra frågor som nu skall utredas och de kräver ett omfattande ar-
bete. Med tanke på de många problem med tillströmning, långa väntetider
och den omfattande debatt som förs är det angeläget att utredningen snabbt
kommer med resultat. Därför är det anmärkningsvärt att det första delbe-
tänkandet skall komma först den 1 mars 1994 och det om invandrings- och
flyktingpolitiken om hela två år, den 1 mars 1995. Asylfrågor berörs så vitt
jag kan förstå inte alls.
Jag vill därför fråga invandrarministern:
Varför prioriteras inte detta viktiga arbete mer för att nå snabbt resultat?
12
1992/93:338 av Tage Påhlsson (c) till jordbruksministern om skogsvårdsorga-
nisationen:
Skogspolitiska kommittén har i sitt slutbetänkande bl.a. föreslagit omor-
ganisation från nuvarande länskoppling till större och färre regioner. Man
föreslår bl.a. att nuvarande 232 skogsvårdsdistrikt i landet skall bantas till
150 och att de 22 länskontoren skall ersättas av 10 regionkontor, varvid Väs-
ternorrlands län och Jämtlands län skulle bilda en jätteregion med ungefär
20 % av landets skogsförråd inom sina gränser.
Till kansliort föreslås Östersund, varvid Sollefteåkontoret i Västernorr-
lands län skulle läggas ned. Detta innebär att drygt 30 årsarbeten skulle för-
svinna från en redan tidigare mycket hårt drabbad kommun.
Det finns flera frågetecken kring den föreslagna indelningen i regioner,
t.ex. om de föreslagna jätteregionerna i landets mellersta delar (förutom Y-
och Z-län också X- och W-län i en region) verkligen är ändamålsenliga. Hur
är det med idén om samordnad länsförvaltning? Borde inte den nyligen till-
satta regionberedningen få ta ställning till förslag om nya regioner för skogs-
vårdens statliga organisation?
Min fråga till jordbruksministern är därför:
Har regeringen för avsikt att avvakta regionberedningen innan man avger
förslag till ny skogsvårdsorganisation?
1992/93:339 av Lennart Fridén (m) till justitieministern om reglerna om pass:
Nyligen har en dömd bedragare gripits i utlandet efter att ha varit på flykt
sedan ett par år. Flykten underlättades av att han skaffat sig nytt pass under
fängelsevistelsen. Samma gällde storspionen Bergling.
Straffångar kan inte ha någon laglig användning av pass. Det har uppgivits
att det finns intagna som skaffat sig upp till sex pass under ett och samma år.
Upp emot 10 000 pass och flyktingpass uppges försvinna varje år.
Vilka ändringar av passreglerna avser statsrådet att föreslå?
1992/93:340 av Ingela Mårtensson (fp) till kulturministern om människo-
smugglingen till Sverige:
I onsdags stapplade 391 barn och vuxna i land på Gotland efter en mar-
drömsresa från Riga i Lettland. Det är inte första båtlasten med förtvivlade
människor som kommit till Sverige för att söka asyl. Till stor del handlar det
om irakiska kurder. Det tragiska är att de har lurats till att ge sig av från sitt
hemland med falska förhoppningar. De har sålt alla sina ägodelar för att
kunna göra denna resa och de kommer med all sannolikhet inte att få stanna
i Sverige eftersom kurder i irakiska Kurdistan inte har skyddsbehov. De blir
lurade av hänsynslösa människor som tjänar otroliga pengar på denna
mänskliga tragedi.
Mot denna bakgrund vill jag fråga Birgit Friggebo:
Vad avser invandrarministern att ta för initiativ för att inte människor skall
luras hit på falska grunder och utnyttjas av maffian i Baltikum och Ryssland?
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
den 26 januari
1992/93:341 av Sten Andersson i Malmö (m) till kulturministern om männi-
skosmugglingen till Sverige:
Under den senaste tiden har utlänningar smugglats till Sverige över Öster-
sjön och många bedömare anser att en våg av asylsökande är att vänta.
Svenska myndigheter förefaller lamslagna över det inträffade.
Skärpta fängelsestraff är ett slag i luften då aktuella smugglare säkert upp-
lever våra fängelser som en drömtillvaro. Några månaders frihetsberövande
innebär för en östeuropeisk sjöman att denne kan tjäna in flera årslöner samt
mat och logi som tillhandahålles. Det är en enorm lyx jämfört med deras
vardagsliv och är på intet vis preventivt.
Det enda effektiva vi kan göra, om inte ”avsändarländerna” kan eller vill
vidta åtgärder, är att beslagta smugglarnas fartyg. För en handlingskraftig
regering borde få problem föreligga i syfte att snabbt ändra lagstiftningen på
detta område.
Vilka åtgärder är statsrådet beredd vidta i syfte att stoppa smugglingen av
människor till Sverige?
den 27 januari
1992/93:342 av Carl-Johan Wilson (fp) till arbetsmarknadsministern om stu-
diefinansiering av arbetslösas folkhögskolestudier:
Folkhögskolorna har fått särskilda medel för att ordna undervisning för
arbetslösa. Rekryteringen har varit god. Många folkhögskolor har lyckats
ordna utbildning, som är mycket efterfrågad. Problemet är att medel för ele-
vernas studiefinansiering inte räcker. Åtskilliga elever avbryter sina studier,
när de inte erbjuds det studiestöd, som de vid anmälningstillfället räknade
med. Det är mera lönsamt för individen att stå till arbetsmarknadens förfo-
gande och erhålla arbetslöshetsunderstöd än att studera. Detta har resulterat
i, att ett flertal från början fulltecknade kurser blivit inställda, eftersom elev-
antalet ett par veckor efter kursstarten minskat drastiskt.
Kan arbetsmarknadsministern relativt omgående vidta några åtgärder så
att individuell studiefinansiering kan erbjudas så många folkhögskoleelever
att de extra resurserna till folkhögskolorna blir utnyttjade?
1992/93:343 av Carl Fredrik Graf (m) till statsrådet Bo Lundgren om kvar-
skatten på barns kapitalinkomster:
Enligt tidningsuppgifter nyligen visar det sig att omkring 800 000 barn i
åldern 0 -15 år har fått kvarskatt för sina kapitalinkomster. Hälften av dessa
slipper betala eftersom statens fordran understiger 25 kronor. För övriga lig-
ger summorna i de flesta fall mellan 25 - 50 kronor.
Det torde innebära stora kostnader för staten att kräva dessa småbelopp.
Dessutom skapar det onödig irritation för den skattskyldige.
Ett sätt att komma till rätta med detta är att höja 25-kronorsgränsen till
50 kronor.
På vilket sätt avser statsrådet att agera för att komma till rätta med de
problem som jag har beskrivit?
10 § Kammaren åtskildes kl. 12.36.
Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.
Vid protokollet
LISBET HANSING ENGSTRÖM
/Barbro Nordström
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
15
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993 Innehållsförteckning
Torsdagen den 28 januari
1 § Ny riksdagsledamot ................................. 1
Förste vice talmannen
2 § Justering av protokoll................................ 1
3 § Meddelande om svar på interpellationer.................. 1
4 § Svar på interpellation 1992/93:68 om bistånd till den estniska poli-
sen ............................................ 2
Utrikesminister Margaretha af Ugglas (m)
Birgit Henriksson (m)
Lars Moquist (nyd)
5 § Svar på interpellation 1992/93:72 om förbättrat patentskydd för
läkemedel ....................................... 7
Statsrådet Reidunn Laurén (-)
Leif Carlson (m)
Ajournering........................................... 9
Återupptagna förhandlingar............................... 10
6§ Hänvisning av ärenden till utskott....................... 10
7 § Bordläggning....................................... 10
8§ Anmälan om interpellation
1992/93:75 av Lena Klevenås (s) om åtgärder för att öka intres-
set för teknik bland flickor........................ 10
9 § Anmälan om frågor
1992/93:332 av Lennart Rohdin (fp) om svenskt erkännande av
Makedonien................................... 11
1992/93:333 av Karl-Erik Persson (v) om förslaget om grund för
avsked........................................ 11
1992/93:334 av Pär Granstedt (c) om trupperna i de baltiska sta-
terna ......................................... 12
1992/93:335 av Gunnar Thollander (s) om samordning av kro-
nofogdemyndigheternas verksamhet................. 12
1992/93:336 av Sven Lundberg (s) om skogsvårdsorganisatio-
nen.......................................... 12
1992/93:337 av Marianne Andersson (c) om översynen av in-
vandrarpolitiken m.m............................. 12
1992/93:338 av Tage Påhlsson (c) om skogsvårdsorganisationen 13
1992/93:339 av Lennart Fridén (m) om reglerna om pass. ... 13
1992/93:340 av Ingela Mårtensson (fp) om människosmugg-
lingen till Sverige............................... 14
1992/93:341 av Sten Andersson i Malmö (m) om människo-
smugglingen till Sverige........................... 14
1992/93:342 av Carl-Johan Wilson (fp) om studiefinansiering av
16 arbetslösas folkhögskolestudier..................... 14
1992/93:343 av Carl Fredrik Graf (m) om kvarskatten på barns
kapitalinkomster..................... 14
Prot. 1992/93:57
28 januari 1993
17
gotab 43032, Stockholm 1993