Prop.
1992/93:87
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Per Westerberg
I propositionen föreslås en lag om EG-märket. Detta märke skall enligt ny-
are EG-direktiv sättas på produkter för att ange att produkten uppfyller gäl-
lande krav på produktens egenskaper och säkerhet samt att produkten har
genomgått föreskrivet förfarande för bedömning av överensstämmelse.
Den föreslagna lagen syftar till att underlätta införlivandet i svensk rätts-
ordning av dessa direktiv i enlighet med EES-avtalet. I lagen samlas vissa
gemensamma bestämmelser om EG-märket, varmed det blir tillräckligt att
i andra föreskrifter hänvisa till lagen.
Inom EG pågår ett arbete med att ta fram generella bestämmelser om EG-
märket, vilka också kommer att omfattas av EES-avtalet. När så sker kan
dessa ersätta den nu föreslagna lagen, som således har provisorisk karaktär.
Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 87
Förslag till
Lag om EG-märket
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Genom denna lag meddelas bestämmelser om det märke (EG-märket)
som skall anbringas på vissa produkter enligt de rättsakter som har utformats
1 enlighet med EG-rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för
teknisk harmonisering och standarder.
2 § EG-märket får anbringas på en produkt bara om
1. märkningen står i överensstämmelse med de i 1 § angivna rättsakterna,
och
2. föreskrifter om märkningen finns i lag eller annan författning.
EG-märkets utseende och anbringande
3 § EG-märket skall innehålla en CE-symbol av det utseende som framgår
av bilaga till denna lag.
4 § EG-märket skall anbringas på sådant sätt att det blir väl synligt, lättläst
och beständigt. CE-symbolen skall ha en höjd av minst 5 mm.
5 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
om undantag från bestämmelserna i 3 och 4 §§ såvida detta är påkallat av
rättsakt som avses i 1 §.
Förbud mot förväxlingsbara märken
6 § Märke som lätt kan förväxlas med EG-märket får inte användas i
näringsverksamhet.
7 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 2 eller 6 § döms till
böter, om gärningen inte är belagd med straff enligt annan författning.
Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande eller överträtt ett vitesförbud
som meddelats med stöd av annan författning, skall inte dömas till ansvar
enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbu-
det.
Bilaga prop. 1992/93:87
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkclspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet P. Westerberg
Prop. 1992/93:87
I EES-avtalet ingår ett stort antal EG-rättsakter, främst direktiv och förord-
ningar, som nu skall införlivas med svensk rätt. Många av dem gäller tek-
niska föreskrifter för varor och har till syfte att utgöra grunden för varornas
fria rörlighet.
År 1985 presenterade EG i den s.k. vitboken ett program för förverkli-
gande av den inre marknaden. Här anvisades en ny metod (”new approach”)
för harmonisering av medlemsländernas lagstiftning om produkter. De tek-
niska föreskrifterna har med denna metod fått en helt annorlunda utform-
ning än tidigare. I själva direktiven fastställs endast de väsentliga krav som
produkterna skall uppfylla med hänsyn till skydd för liv, hälsa eller miljö
m.m. Det överlåts sedan till de europeiska standardiseringsorganen att utar-
beta harmoniserade frivilliga standarder med tekniska specifikationer för
produkterna.
EG har sedan dess beslutat om ett tiotal direktiv enligt den nya metoden.
Det kan förmodas att sådana direktiv på sikt kommer att ersätta direktiv av
en äldre detaljreglerande typ så att direktiv enligt den nya metoden kommer
att gälla på alla produktområden där gemensamma EG-regler anses behöv-
liga.
Gemensamt för direktiv enligt den nya metoden är att berörda produkter
för att få släppas ut på marknaden skall vara märkta med det s.k. EG-märket
("CE-mark”), som består av bokstäverna CE i viss typografi. Märket har en
central roll inom EG:s system för bedömning av överensstämmelse.
EG-märket riktar sig inte till konsumenter för att utmärka viss kvalitet
eller säkerhet hos produkten, utan det är i första hand avsett för dem som i
medlemsstaterna skall kontrollera att produkter på marknaden uppfyller
EG-lagstiftningens krav.
Reglerna om EG-märket finns nu i de direktiv som har beslutats enligt den
nya metoden. De skiljer sig något åt i olika direktiv. I syfte att skapa enhet-
liga regler har kommissionen den 17 maj 1991 lagt fram ett slutligt förslag till
en EG-märkesförordning. EG-rådet har ännu inte tagit slutlig ställning till
förslaget och något beslut om gemensamma bestämmelser väntas inte före-
ligga före utgången av år 1992. De generella bestämmelserna avses bli tilläm- Prop. 1992/93:87
pade både på nya direktiv och på de direktiv som redan beslutats enligt den
nya metoden.
Frågan om hur reglerna om EG-märket bör införlivas med svensk rätt be-
handlas i Näringsdepartementets bilaga till prop. 1991/92:170 om Euro-
peiska ekonomiska samarbetsområdet (bilaga 11, s.42f och 50). Där anges
att de väntade generella reglerna om EG-märket kan förutses komma att
ingå i EES-avtalet och att när så är fallet ett förslag till lag om EG-märke
kommer att föreslås riksdagen efter beredning i Näringsdepartementet. Vi-
dare anges att i avvaktan på detta varje direktivs bestämmelser om EG-mär-
ket får införas för sig i samband med att direktivets övriga regler införs i
svensk rätt.
Från flera håll har därefter till departementet framförts att en provisorisk
generell svensk lagstiftning om EG-märket skulle fylla ett behov och under-
lätta den svenska anpassningen till de direktiv enligt den nya metoden som
nu redan omfattas av EES-avtalet. Genom att en sådan lag kan innehålla
gemensamma bestämmelser samt vissa föreskrifter som inte kan meddelas
på myndighetsnivå, underlättar den införlivandet som skall ske på sektors-
nivå. Som redan anmälts (s.25) i den departementspromemoria (Ds 1992:65)
Förslag till en byggproduktlag m.m., som gick ut på remiss i början av som-
maren 1992, har departementet mot bakgrund av detta tagit upp frågan på
nytt med inriktning på att ta fram förslag till en lag om EG-märket av nyss
nämnt slag.
Ett antal myndigheter och organisationer har fått tillfälle att vid en hearing
den 24 september 1992 framföra synpunkter på en inom Näringsdeparte-
mentet upprättad promemoria som getts formen av ett utkast till lagrådsre-
miss. Till protokollet bör som bilaga 1 fogas en förteckning över dem som
deltagit vid hearingen eller som inkommit med skriftligt yttrande och en
sammanfattning av i ärendet framförda synpunkter.
Lagrådet
Regeringen beslöt den 8 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över
ett inom Näringsdepartementet upprättat förslag till lag om EG-märket.
Lagrådsremissens lagförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bi-
laga 2.
Lagrådet har yttrat sig över lagförslaget. Yttrandet bör fogas till protokol-
let i detta ärende som bilaga 3.
Lagrådet har inte motsatt sig att det remitterade förslaget leder till lagstift-
ning men föreslagit en annan utformning av bestämmelserna för att regle-
ringens innehåll skall bli tydligare. Jag har inget att erinra mot Lagrådets
ändringsförslag och lagförslaget i propositionen har utformats i enlighet här-
med.
2.1 De aktuella EG-reglerna
Som nämndes finns nu gällande regler om EG-märket i de direktiv som hit-
tills har beslutats enligt den nya metoden. Av dessa omfattas tio av EES-
avtalet. Det är fråga om följande av rådet beslutade direktiv:
- enkla tryckkärl (87/404/EEG i dess lydelse enligt direktiv 90/488/EEG,
EES-avtalet Bilaga II VIII nr 6)
- leksakers säkerhet (88/378/EEG, EES-avtalet Bilaga II XXIII nr 1)
- byggprodukter (89/106/EEG, EES-avtalet Bilaga II XXI nr 1)
- elektromagnetisk kompatibilitet (89/336/EEG, EES-avtalet Bilaga II X
nr 6, ändring genom direktiv 92/31/EEC)
- maskiner (89/392/EEG i dess lydelse enligt direktiv 91/368/EEG, EES-
avtalet Bilaga II XXIV nr 1)
- personlig skyddsutrustning (89/686/EEG, EES-avtalet Bilaga II XXII nr
1)
- anordningar för förbränning av gasformiga bränslen (90/396/EEG, EES-
avtalet Bilaga II V nr 2)
- icke-automatiska vågar (90/384/EEG, EES-avtalet Bilaga IIIX nr 27)
- aktiva medicintekniska produkter för implantation (90/385/EEG, EES-
avtalet Bilaga II X nr 7)
- teleterminalutrustning och ömsesidigt erkännande av utrustningens över-
ensstämmelse (91/263/EEG, EES-avtalet Bilaga II XVIII nr 4).
Ytterligare ett direktiv som utformats enligt den nya metoden är direktivet
rörande varmvattenberedare (Council Directive 92/42/EEC of 21 May 1992
on efficiency requirements for new water boilers fired with liquid or gaseous
fuels). Detta direktiv omfattas inte nu av EES-avtalet men kan förutses
komma att ingå i detta.
Dessutom diskuteras för närvarande att införa bestämmelser om EG-mär-
ket i det s.k. lågspänningsdirektivet (73/23/EEG) som är utformat enligt
samma grundprincip som direktiv enligt den nya metoden.
Gemensamt för alla direktiv som har beslutats enligt den nya metoden är
att de uppställer krav på att EG-märket skall sättas på produkterna för att
dessa skall få föras ut på marknaden, om inte direktivet för särskilda fall
medger undantag. Däremot skiljer sig bestämmelserna om denna märkning
åt i flera hänseenden. Det gäller särskilt de äldsta direktiven beroende på att
man då dessa beslutades inte hade någon klar gemensam uppfattning inom
EG om vad som borde gälla i vissa avseenden i samband med märkningen.
I stora drag finns nu sådan enighet och man kan räkna med att det förslag
till EG-märkesförordning som kommissionen lade fram år 1991 (Com(91)
145 slutlig - SYN 336) i huvudsak avspeglar vad som slutligen kommer att
gälla. Återstående diskussioner gäller detaljer. EG-parlamentet har yttrat
sig över förslaget i april 1992, varefter kommissionen i juli 1992 lagt fram ett
tillägg till förslaget (Com(92) 293 slutlig - SYN 336). Det har uppgetts att
EG-rådets beslut med anledning av förslaget kommer att ha formen av ett
direktiv eller en förordning, som bl.a. kommer att innefatta tillägg till de
redan beslutade direktiven enligt den nya metoden.
Prop. 1992/93:87
Av stor betydelse för utformningen av nya produktdirektiv är beslutet av Prop. 1992/93:87
EG-rådet den 13 december 1990 om moduler för olika stadier i förfaranden
för bedömning av överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska har-
moniseringsdirektiv (EGT nr L 380, 31.12.90, s.13). Beslutet riktar sig till
dem som utformar nya direktiv och har tillkommit för att säkerställa större
enhetlighet i EG-lagstiftningen. Genom beslutet har fastställts ett antal
grundformer för förfaranden som skall tillämpas vid bedömning av överens-
stämmelse. En närmare beskrivning av EG:s system i detta hänseende finns
i EES-propositionen (prop. 1991/92:170, bil.11, s.39ff). I var och en av
grundformerna finns också regler om anbringandet av EG-märket. Enligt
beslutet skall i nya direktiv endast dessa grundformer användas, om det inte
finns särskilda skäl.
De viktigaste olikheterna i hittills beslutade direktiv gäller tre frågor, näm-
ligen märkets innebörd, vem som skall sätta på märket och märkets utse-
ende. I dessa hänseenden råder nu klarhet om vad som skall gälla.
Beträffande märkets innebörd anger några direktiv att märket visar pro-
duktens överensstämmelse med standard. De flesta anger dock att märket
visar överensstämmelse med direktivets krav. Enighet råder nu om att mär-
ket skall visa överensstämmelse med alla bindande rättsregler, alltså direkti-
vets (och eventuellt andra tillämpliga rättsakters) krav. EG-märket innefat-
tar således en försäkran om dels att produkten uppfyller alla tvingande EG-
krav om produktens egenskaper och säkerhet, dels att detta är styrkt genom
föreskrivna förfaranden för bedömning av överensstämmelse.
Olika direktiv har skilda regler om vem som skall sätta på EG-märket.
Enighet råder nu om att det skall göras av tillverkare/importör, se närmare
rådets beslut om moduler.
Ursprungligen fanns inte klara regler om EG-märkets utseende. Enighet
råder nu emellertid om detta. Senare direktiv innehåller regelmässigt en av-
bildning av CE-symbolen. Bokstäverna har halvcirkelform med ett mitt-
streck på ”E”, se bilagan till lagförslaget. I direktiven anges ibland att mär-
ket på en produkt skall vara minst 5 mm högt.
Enligt vissa direktiv skall CE-symbolen kompletteras med årtalsbeteck-
ning eller identifiering av något anmält organ som har medverkat i förfaran-
det för bedömning av överensstämmelse. Hur de enhetliga reglerna skall bli
i detta hänseende är ännu inte klart. Kommissionsförslaget innehåller i detta
hänseende att, när krav finns på medverkan av ett anmält organ, CE-symbo-
len skall kompletteras med siffror som identifierar det anmälda organet och
det år då märket sattes på. I senare arbetsdokument från kommissionen sak-
nas dock krav på årtalsbeteckning.
Direktiven innehåller i övrigt bl.a. bestämmelser om att märket skall vara
väl synligt, lättläst och beständigt och om att inga andra märken får sättas på
som lätt kan förväxlas med EG-märket. Förslaget till EG-märkesförordning
ålägger medlemsländerna att straffbelägga missbruk av märket.
Vad gäller märkets ställning enligt svensk rätt finns inget särskilt skydd
enligt lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteck-
ningar. Däremot föreligger naturligtvis hinder för registrering enligt varu-
märkeslagen (1960:644) av något likartat märke.
2.2 Utformningen av en svensk lag om EG-märket
I en lag om EG-märket bör lämpligen tas upp allmänna bestämmelser som
är i huvudsak gemensamma för de olika direktiven. Lagen bör innehålla be-
stämmelser om hur CE-symbolen skall se ut och anbringas samt bestämmel-
ser om förbud mot märkning med andra märken som lätt kan förväxlas med
EG-märket. Lagen bör också innehålla en straffbestämmelse som gör det
möjligt att med böter ingripa mot brott mot ett sådant förbud och mot märk-
ning med EG-märket utan att förutsättningarna är uppfyllda. Synpunkter
har framförts från några håll om mer ingripande sanktioner. Med hänsyn till
att straffbestämmelsen enbart gäller skydd för EG-märket är detta inte moti-
verat.
Lagen bör av naturliga skäl inte tillämpas när annat skall gälla enligt be-
stämmelser i ett visst direktiv. I sådana fall måste särbestämmelser kunna
ges i den föreskrift som gäller de produkter som direktivet avser.
Syftet med en lag om EG-märket är som framgått av det tidigare att under-
lätta införlivandet av direktiv enligt den nya metoden med svensk rätt intill
dess generella EG/EES-bestämmelser om EG-märket antagits av EG och
kommit att ingå i EES-avtalet. Införlivandet av sådana bestämmelser med
svensk rätt kan förutses kräva ny lagstiftning. Den nu föreslagna lagen avses
därför ha tillfällig karaktär i avvaktan på generella EES-regler på området
och avses bli ersatt av sådan ny lagstiftning. Samtidigt bör observeras att la-
gen inte tillför något som inte redan följer av EES-avtalets genomförande.
Den innebär inte något föregripande av EG:s ställningstagande i saken utan
är ett led i avtalets genomförande.
Införlivandet av direktivens bestämmelser kan förväntas ske på den kon-
stitutionella nivå som de materiella reglernas innehåll kräver. Åtskilliga av
dessa regler ligger på myndighetsnivå och införlivas därmed genom myndig-
hetsföreskrifter.
Prop. 1992/93:87
I enlighet med vad jag nu anfört har det inom Näringsdepartementet upprät-
tats förslag till
lag om EG-märket.
Lagförslaget har granskats av Lagrådet.
i§
I paragrafen anges lagens ämne. EG-märket identifieras genom anknyt-
ningen till EG:s direktiv enligt den nya metoden.
2§
I paragrafen finns en materiell bestämmelse som anger att EG-märket får
anbringas på en produkt endast om märkningen står i överensstämmelse
med de rättsakter som anges i 1 § och om föreskrifter om märkningen finns Prop. 1992/93:87
j_lag_ellerajinaiLfQifatinujg.
Av EES-avtalet följer att svensk rätt måste anpassas till innehållet i de be-
rörda direktiven. Detta sker genom sektorsspecifika föreskrifter i enlighet
med direktiven. Det är således i sådana föreskrifter som bestämmelser om
EG-märkning av särskild produkt återfinns. En produkt kan ha sådana egen-
skaper att den träffas av bestämmelserna i flera direktiv. T.ex. kan en maskin
som innehåller elektroniska komponenter beröras både av direktivet om ma-
skiner och av direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet. Bestämmelser
om EG-märkning av en viss produkt kan således återfinnas i flera sektors-
specifika föreskrifter. För att EG-märket skall få anbringas på en produkt
måste samtliga tillämpliga sektorsföreskrifter vara uppfyllda vad avser vill-
koren för att märket skall få anbringas på produkten. Detta följer av första
punkten i paragrafen.
I de sektorsspecifika föreskrifterna måste intas de bestämmelser om märk-
ning som inte följer av denna lag, t.ex. bestämmelser om vem som skall an-
bringa märket och var på produkten märket skall anbringas.
3§
Paragrafen anger, med hänvisning till en bilaga, att EG-märket skall inne-
hålla en CE-symbol av visst utseende.
4§
I paragrafen anges att EG-märket skall anbringas så att det blir väl synligt,
lättläst och beständigt samt att CE-symbolen skall ha en höjd av minst 5 mm.
5§
Som har nämnts i den allmänna motiveringen finns olikheter mellan direkti-
ven enligt deri nya metoden. När ett visst direktiv avviker från lagens be-
stämmelser i 3 och 4 §§ måste utrymme finnas att i den svenska föreskriften
avvika från lagen på motsvarande sätt. I paragrafen ges därför bemyndi-
gande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att
föreskriva om undantag från lagens bestämmelser i 3 och 4 §§ om det är på-
kallat med hänsyn till innehållet i det berörda direktivet.
6§
Paragrafen innehåller förbud mot att i näringsverksamhet använda något
med EG-märket likartat märke så att risk för förväxling uppstår.
7§
Paragrafen innehåller en straffbestämmelse. Vad som straffbeläggs är att i
strid med 2 § anbringa ett EG-märke utan att förutsättningarna är uppfyllda
samt att använda ett likartat märke i strid med 6 §. Straffbestämmelsen gäller
inte om gärningen är belagd med straff i annan författning.
Införandet av straffbestämmelsen kan, på grund av vitesbestämmelser i Prop. 1992/93:87
andra författningar, medföra att både vite och straff kan komma i fråga vid
ett och samma förfarande. Paragrafens andra stycke innehåller därför en be-
stämmelse om att den som åsidosatt ett vitesföreläggande eller överträtt ett
vitesförbud meddelat med stöd av annan författning inte får dömas till straff
enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.
En sådan situation kan t.ex. föreligga när en gärning omfattas av ett vitesför-
bud enligt marknadsföringslagen (1975:1418).
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till
lag om EG-märket.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden
har lagt fram.
10
Vid hearingen deltog företrädare för följande: Kommerskollegium, Telesty-
relsen, Exportrådet, Handikappinstitutet, Grossistförbundet Svensk Han-
del, Riksrevisionsverket RRV, Statens naturvårdsverk, Statskontoret, Kon-
kurrensverket, SEMKO AB, Statens strålskyddsinstitut, Arbetarskyddssty-
relsen, Socialstyrelsen, Sveriges Industriförbund, AB Svensk Bilprovning,
Svensk Industriförening, Sprängämnesinspektionen, Konsumentverket,
Statens Maskinprovningar, Styrelsen för teknisk ackreditering, Apoteksbo-
laget AB, Arbetsmarknadsdepartementet, Civildepartementet, Utrikesde-
partementets Handelsavdelning och Justitiedepartementet.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har skriftligen yttrat sig.
Prop. 1992/93:87
Bilaga 1
Samtliga ställer sig positiva till eller har inga invändningar mot att en lag om
EG-märket införs för att underlätta införlivandet i svensk rättsordning av
EG-direktiv utfärdade enligt den nya metoden.
Arbetarskyddsstyrelsen framhåller t.ex. att det, med hänsyn till att flertalet
bestämmelser kommer att utfärdas på myndighetsnivå, finns behov av en lag
innefattande sådana bestämmelser som myndigheterna inte själva äger ut-
färda.
Civildepartementet m.fl. har synpunkter på vilka sanktioner och straffbe-
stämmelser lagen bör innehålla samt efterlyser en närmare utveckling av för-
hållandet mellan lagens sanktioner och sanktioner enligt annan lagstiftning.
SEMKO AB anser att den som uppsåtligen använder ett med EG-märket
förväxlingsbart märke skall kunna dömas till fängelse och att ett sanktions-
avgiftssystem i övrigt skall tillämpas. SEMKO AB föreslår vidare, med in-
stämmande av NUTEK, att den som underlåter att förete erforderlig doku-
mentation av bakgrunden till EG-märkning eller som underlåter att EG-
märka en produkt som enligt föreskrifterna skall märkas, skall beläggas med
sanktionsavgift. NUTEK anser också att fängelse bör ingå i straffskalan för
det fall en produkt åsätts EG-märke trots att den inte uppfyller föreskrivna
produktkrav avseende säkerhet.
11
Prop. 1992/93:87
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser m.m.
1 § Genom denna lag meddelas bestämmelser om det märke om överens-
stämmelse (EG-märket) som skall anbringas på produkter enligt rättsakter
som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och
som är utformade enligt EG-rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny
metod för teknisk harmonisering och standarder, vilken skall beaktas enligt
bilaga II (XIX nr 5) till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområ-
det.
2 § EG-märket får anbringas på en produkt bara om det är särskilt föreskri-
vet. EG-märket skall visa att samtliga föreskrifter med krav på EG-märk-
ning av produkten är uppfyllda.
Föreskrifter om vilka produkter som skall märkas och förutsättningarna
för att anbringa EG-märket på en produkt meddelas särskilt för de berörda
produkterna i enlighet med respektive rättsakt.
3 § Bestämmelserna i 4 och 5 §§ gäller inte om annat föreskrivs särskilt för
vissa produkter i enlighet med respektive rättsakt.
EG-märkets utseende och anbringande
4 § EG-märkets CE-symbol skall ha det utseende som framgår av bilaga1 till
denna lag.
5 § EG-märket skall anbringas på ett väl synligt, lättläst och beständigt sätt.
Det skall ha en höjd av minst 5 mm.
Förbud mot förväxlingsbara märken
6 § Märken som lätt kan förväxlas med EG-märket får inte anbringas på
produkter som skall släppas ut på marknaden eller avlämnas för att tas i
bruk.
Ansvar
7 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 2 § första stycket
eller 6 § döms till böter, om gärningen inte är belagd med straff enligt annan
författning.
Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande eller överträtt ett vitesförbud
som meddelats med stöd av annan författning, skall inte dömas till ansvar
enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbu-
det.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Bilagan har här uteslutits.
12
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-29
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr, justi-
tierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1992 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Per Westerberg beslutat inhämta lagrå-
dets yttrande över förslag till lag om EG-märket.
Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Birgitta By-
lund.
Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:
Av remissprotokollet framgår att den föreslagna lagen har en provisorisk ka-
raktär eftersom den förutsätts bli ersatt av ny lagstiftning sedan ett inom EG
nu pågående arbete på en särskild förordning med generella bestämmelser
om EG-märket har avslutats. Förslaget innehåller därtill bara ett begränsat
antal bestämmelser av materiell art och från vilka det i några fall dessutom
angetts finnas behov av vissa avvikelser. Det kan mot denna bakgrund
ifrågasättas om inte syftet med det remitterade förslaget med fördel kunnat
tillgodoses på annat sätt. Lagrådet tänker då på möjligheterna att dels mer
allmänt skydda EG-märket inom ramen för lagen (1970:498) om skydd för
vapen och vissa andra officiella beteckningar, dels införa övriga erforderliga
särbestämmelser angående de produkter som omfattas av de tio här aktuella
direktiven i de lagar eller andra författningar där de i 2 § av förslaget avsedda
föreskrifterna får sin plats. Enligt vad som upplysts i ärendet har emellertid
arbetet med sistnämnda författningsföreskrifter redan hunnit så långt att den
skisserade lösningen inte längre framstår som praktiskt genomförbar. Med
hänsyn härtill vill lagrådet inte motsätta sig att det remitterade förslaget le-
der till lagstiftning.
Vid sin närmare granskning av förslaget har lagrådet - mot bakgrund av vad
som anförs i remissen och upplysts under föredragningen av den - kommit
till den uppfattningen att regleringens innehåll skulle bli tydligare om dess
bestämmelser utformas på sätt framgår av en till detta yttrande fogad bilaga.
Prop. 1992/93:87
Bilaga 3
13
Lag om EG-märket
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1§
Genom denna lag meddelas bestämmelser om det märke (EG-märket) som
skall anbringas på vissa produkter enligt de rättsakter som har utformats i
enlighet med EG-rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för
teknisk harmonisering och standarder.
2§
EG-märket får anbringas på en produkt bara om
1. märkningen står i överensstämmelse med de i 1 § angivna rättsakterna,
och
2. föreskrifter om märkningen finns i lag eller annan författning.
EG-märkets utseende och anbringande
3§
EG-märket skall innehålla en CE-symbol av det utseende som framgår av
bilaga till denna lag.
4§
EG-märket skall anbringas på sådant sätt att det blir väl synligt, lättläst och
beständigt. CE-symbolen skall ha en höjd av minst 5 mm.
5§
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om
undantag från bestämmelserna i 3 och 4 §§ såvida detta är påkallat av rätts-
akt som avses i 1 §.
Förbud mot förväxlingsbara märken
6§
Märke som lätt kan förväxlas med EG-märket får inte användas i närings-
verksamhet.
Ansvar
7§
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 2 eller 6 § döms till bö-
ter, om gärningen inte är belagd med straff enligt annan författning.
Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande eller överträtt ett vitesförbud
som meddelats med stöd av annan författning, skall inte dömas till ansvar
enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbu-
det.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Prop. 1992/93:87
Bilaga till lagrådets
protokoll 1992-10-29
14
som meddelats med stöd av annan författning, skall inte dömas till ansvar Prop. 1992/93:87
enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbu- Bilaga till lagrådets
det. protokoll 1992-10-29
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
15
gotab 42198, Stockholm 1992