Regeringens proposition

1992/93:86

om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet

Prop.

1992/93:86

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 november 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Bo Lundgren

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ett i väsentliga avseenden förenklat
deklarationsförfarande för löntagare m.fl. Förfarandet innebär att en
förtryckt deklarationsblankett sänds ut till de skattskyldiga före den 15
april under taxeringsåret. Är de förtryckta uppgifterna oriktiga eller
ofullständiga i något avseende skall den skattskyldige lämna komplet-
terande uppgifter. I annat fall skall blanketten endast undertecknas och
skickas tillbaka till skattemyndigheten.

Det nya deklarationsförfarandet bygger på en utökad skyldighet att
lämna kontrolluppgifter. Bl.a. föreskrivs att kontrolluppgifter skall
lämnas i fråga om utgiftsräntor och avgifter för pensionsförsäkring. Det
medför också en rad förändringar på uppbördsområdet, bl.a. skall
skattsedel på slutlig skatt översändas till dem som omfattas av det nya
förfarandet under augusti månad under taxeringsåret.

För att underlätta genomförandet av det förenklade deklarationssys-
temet föreslås att en strikt kontantprincip införs i inkomstslaget kapital
och för allmänna avdrag.

Förfarandet, som kommer att omfatta mellan 5,5 och 6 miljoner
skattskyldiga, föreslås tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering. I propositio-
nen föreslås också några justeringar av kontrolluppgiftsskyldigheten som
föreslås tillämpas fr.o.m. 1994 års taxering.

1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 86

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter1

dels att 2 kap. 10 och 11 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 16 § skall utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 13 § skall betecknas 2 kap. 10 § och att
nuvarande 2 kap. 12 § skall betecknas 2 kap. 11 §,

dels att 2 kap. nya 10 och 11 §§ samt 15 och 28 §§, 3 kap. 4, 9, 14,
22, 26, 47, 53 och 57 §§ samt rubrikerna före 2 kap. 10 § och 3 kap.
14 § skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 2 kap. 12 och 13 §§,
3 kap. 17 a, 25 a, 26 a och 32 a §§, samt före 2 kap. 11 § en ny rubrik
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Prop. 1992/93:86

Föreslagen lydelse

2 kap.

Förenklad
självdeklaration

(13 §2)

En allmän självdeklaration skall
innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, per-
sonnummer eller organisations-
nummer, postadress och hemorts-
kommun, beträffande utlänning
nationalitet, beträffande utländsk
juridisk person det land, där styrel-
sen haft sitt säte, samt beträffande
skattskyldig som bara under någon
del av beskattningsåret varit bosatt

1 Sverige, uppgift om den tid som
han haft bostad här,

2. de intäkter och avdrag som är
att hänföra till varje inkomstslag,

3. de allmänna avdrag som den
skattskyldige yrkar få vid taxe-
ringen,

!Senaste lydelse av

2 kap. 10 § 1992:840

2 kap. 11 § 1990:1136.
2Senaste lydelse 1991:698.

Sj älvdeklaration

10 §

En självdeklaration skall inne-
hålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, per-
sonnummer eller organisations-
nummer, postadress och hemorts-
kommun, beträffande utlänning
nationalitet, beträffande utländsk
juridisk person det land, där styrel-
sen haft sitt säte, samt beträffande
skattskyldig som bara under någon
del av beskattningsåret varit bosatt
i Sverige, uppgift om den tid som
han haft bostad här,

2. de intäkter och avdrag som är
att hänföra till varje inkomstslag,

3. de allmänna avdrag som den
skattskyldige yrkar få vid taxe-
ringen,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

4. den skattskyldiges tillgångar
och skulder vid slutet av beskatt-
ningsåret, även om förmögenheten
inte uppgår till skattepliktigt be-
lopp, dock endast om och i den
mån han är skattskyldig för förmö-
genhet.

En allmän självdeklaration skall
dessutom innehålla de uppgifter
som för särskilda fall föreskrivs i
16—24 §§ eller som behövs för
beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, skogsvårds-
avgift enligt lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift, fastighetsskatt en-
ligt lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt, avkastningsskatt
enligt lagen (1990:661) om avkast-
ningsskatt på pensionsmedel eller
särskild löneskatt enligt lagen
(1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader.

Om en skattskyldig skall taxeras
mögenhet, skall uppgift lämnas äver

4. den skattskyldiges tillgångar
och skulder vid slutet av beskatt-
ningsåret, om den beskattnings-
bara förmögenheten uppgår till
skattepliktigt belopp, dock endast
om och i den mån han är skattskyl-
dig för förmögenhet.

En självdeklaration skall
dessutom innehålla de uppgifter
som for särskilda fall föreskrivs i
16—24 §§ eller som behövs för
beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, fastighets-
skatt enligt lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt, avkastnings-
skatt enligt lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel
eller särskild löneskatt enligt lagen
(1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader.

för barns eller någon annans för-
om sådan förmögenhet.

(12 §3)

En förenklad självdeklaration
skall innehålla uppgifter om

1.  den skattskyldiges namn,
personnummer, postadress och
hemortskommun,

2. vad som behövs för att be-
stämma om den skattskyldige skall
samtaxeras eller inte,

Förenklad

självdeklaration

n §

Fysisk person och dödsbo får,
om inte annat följer av 13 §, läm-
na förenklad självdeklaration.

Skattemyndigheten skall till den
som kan antas få lämna förenklad
självdeklaration före den 15 april
under taxeringsåret översända en
förtryckt deklarationsblankett. Föl-
jande uppgifter, grundade på in-
nehållet i inkomna kontrollupp-
gifter och övriga av myndigheten
kända uppgifter, skall förtryckas:

1.  den skattskyldiges namn,
personnummer eller organisations-
nummer, postadress och hemorts-
kommun,

2. vad som behövs för att be-
stämma om den skattskyldige skall
samtaxeras eller inte,

3Senaste lydelse 1990:1136.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

3. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av tjänst och som den
skattskyldige inte har fått med-
delande om enligt 3 kap. 59 §,

4. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av kapital och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59 § och de
intäkter vid försäljning av teck-
ningsrätt eller delbevis som grun-
das på aktieinnehav i ett svenskt
bolag samt de avdrag för ränta och
tomträttsavgäld som den skattskyl-
dige yrkar,

5. det avdrag som den skattskyl-
dige yrkar för avgift för pen-
sionsförsäkring,

6. den skattskyldiges skatteplik-
tiga tillgångar och hans skulder vid
utgången av beskattningsåret, om
hans skattepliktiga förmögenhets-
rillgångar uppgick till minst
100 000 kronor eller, om beskatt-
ningsbar förmögenhet skall beräk-
nas gemensamt för den skattskyldi-
ge och hans make eller barn enligt
72 § 7 mom. lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt, de sam-
manlagda skattepliktiga förmögen-
hetstillgångarna uppgick till minst
200 000 kronor,

7. vad som behövs för beräkning
av pensionsgrundande inkomst en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller av fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras
för barns eller någon annans för-
mögenhet, skall uppgifter lämnas
också om sådan förmögenhet som
om den tillhörde den skattskyldige.
Härvid tillämpas första stycket 6.

3. intäkter 7 inkomstslaget tjänst
samt intäkter och avdrag i in-
komstslaget kapital,

4. avdrag för avgift för pen-
sionsförsäkring,

5. vad som behövs för beräkning
av fastighetsskatt enligt lagen
(1984:1052) om statlig fastighets-
skatt.

72 §

Om uppgifterna på den förtryckta
deklarationsblanketten är felaktiga
eller ofullständiga skall den skatt-
skyldige göra de ändringar eller
tillägg som behövs.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

15

Om en skattskyldig yrkar avdrag
för en skuldränta vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han i
självdeklarationen lämna uppgifter
om skuldbeloppets storlek vid
beskattningsårets utgång och om

4Senaste lydelse 1990:1136.

13 §

Allmän självdeklaration skall
lämnas om

1. den skattskyldige är annan
juridisk person än dödsbo,

2. den skattskyldige är skyldig att
i självdeklaration lämna uppgift om
inkomst av näringsverksamhet,

3. den skattskyldige är företags-
ledare eller delägare i fåmansföre-
tag, fåmansägt handelsbolag, före-
tag, som enligt 3 § 12 mom. nion-
de stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag eller, om upp-
gifter skall lämnas enligt 24 §, i
företag som upphört att vara så-
dant företag,

4. den skattskyldige är närståen-
de till företagsledare i sådant före-
tag som avses i 3 och skall lämna
uppgifter enligt 24 §,

5. den skattskyldige enligt 21 §
lagen (1968:430) om mervärdeskatt
är skyldig att redovisa utgående
och ingående mervärdeskatt i sin
självdeklaration,

6.  den skattskyldige inte varit
bosatt i Sverige under hela be-
skattningsåret, eller

7. den skattskyldige inte mottagit
förtryckt blankett för förenklad
självdeklaration senast den 15 april
taxeringsåret.

§4

Om en skattskyldig yrkar avdrag
för en skuldränta vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han — i
fall kontrolluppgift inte skall läm-
nas enligt bestämmelserna i 3 kap.
25 a § — i självdeklarationen läm-
na

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

långivarens namn. Om långivaren
är en fysisk person skall uppgift
också lämnas om dennes person-
nummer eller adress.

28
Självdeklaration, som skall läm-
nas utan föreläggande, skall, om
inte annat följer av andra stycket,
lämnas senast den 15 februari
under taxeringsåret.

uppgifter om skuldbeloppets stor-
lek vid beskattningsårets utgång
och om långivarens namn. Om
långivaren är en fysisk person skall
uppgift också lämnas om dennes
personnummer eller adress.

§5

Allmän självdeklaration, som
skall lämnas utan föreläggande,
skall, om inte annat följer av andra
eller tredje stycket, lämnas senast
den 15 februari under taxerings-
året.

Följande deklarationsskyldiga får
lämna allmän självdeklaration se-
nast den 31 mars under taxerings-
året, nämligen

Följande deklarationsskyldiga får
lämna självdeklaration senast den
31 mars under taxeringsåret, näm-
ligen

1. staten, landsting, kommun och annan dylik menighet,

2. den som året före taxeringsåret varit bokföringsskyldig enligt
bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt
jordbruksbokföringslagen (1979:141), om räkenskapsåret slutat senare än
den 31 augusti året före taxeringsåret,

3. delägare i handelsbolag eller rederi om vid 2 angivna förutsättningar
föreligger beträffande bolaget eller rederiet,

4. person, som skall beskattas tillsammans med person som avses vid
2 eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses
vid 2, 3 eller 4.

Deklarationsskyldig som skall
lämna allmän självdeklaration
enbart pä grund av att han inte fått
förtryckt blankett för förenklad
självdeklaration senast den 15 april
under taxeringsåret skall lämna
deklarationen senast den 2 maj
taxeringsåret.

Förenklad självdeklaration skall
lämnas senast den 2 maj under
taxeringsåret.

5Senaste lydelse 1991:1903.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

3 kap.

4 §6

Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner
som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat
ut beloppet eller gett ut förmånen.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har
fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.

Uppgiftsskyldighet enligt första
och andra styckena föreligger även
i fråga om ersättning eller förmån
som mottagaren får för arbete och
som för honom utgör intäkt av
näringsverksamhet om inte mot-
tagaren antingen har enbart en F-
skattesedel eller både en F-skat-

Uppgiftsskyldighet enligt första
och andra styckena föreligger även
i fråga om ersättning eller förmån
som mottagaren får för arbete och
som for honom utgör intäkt av
näringsverksamhet om inte mot-
tagaren antingen har enbart en F-
skattesedel eller både en F-skat-

tesedel och en A-skattesedel och
skriftligen åberopat F-skattesedeln.

tesedel och en A-skattesedel och
skriftligen åberopat F-skattesedeln
samt för sådan ersättning från
arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt beskattas som inkomst
av kapital.

Uppgiftsskyldighet föreligger inte
i fräga om ersättning eller förmån
som enligt 2 kap. 24 § skall redo-
visas i självdeklaration.

Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt avdra-

gen preliminär skatt. I 6—12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad som

skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

9 §7

I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren
skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

I kontrolluppgiften skall särskilt Ersättning för ökade levnads-

för sig tas upp det sammanlagda
värdet av utgivna ersättningar för
ökade levnadskostnader vid resa i
tjänsten som varit förenad med
övernattning och kostnader för resa
med egen bil i tjänsten till den del
ersättningarna överstiger avdrags-
gilla belopp.

kostnader eller kostnader för resa
med egen bil i tjänsten som enligt
10 § första—tredje styckena upp-
bördslagen (1953:272) skall ligga
till grund för beräkning av prelimi-
när A—skatt, skall i kontrolluppgift
anges som lön, arvode eller mot-
svarande.

6Senaste lydelse 1992:681.

7Senaste lydelse 1992:681.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Det sammanlagda värdet av
andra kostnadsersättningar än
sådana som avses i andra stycket
skall anges särskilt för sig. Trak-
tamentsersättning vid resa i tjäns-
ten som inte varit förenad med
övernattning skall dock anges som
lön, arvode eller motsvarande.

1 kontrolluppgiften skall särskilt
för sig tas upp det sammanlagda
värdet av andra kostnadsersätt-
ningar än sådana som enligt
5 § 4 a—c skall uppges först efter
föreläggande av skattemyndigheten.
Dock skall ersättningen, dä det är
uppenbart att den avser kostnader
som inte är avdragsgilla vid mot-
tagarens inkomsttaxering eller att
den överstiger avdragsgillt belopp,
till denna del anges som lön, ar-
vode eller motsvarande.

I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har
gjorts för preliminär A-skatt.

Kontrolluppgifter om viss Kontrolluppgifter om viss
pension och livränta samt pension, livränta, avgift
vissa försäkringar         för pensionsförsäkring

m.m.

14 §'

Kontrolluppgifter om pension
och livränta skall lämnås av för-
säkringsföretag och understöds-
förening avseende

a) belopp som betalats ut på
grund av försäkring av den art att
skatteplikt för beloppet föreligger
och

8

Kontrolluppgifter om pension
och livränta skall lämnas av för-
säkringsföretag och understöds-
förening avseende

a) belopp som betalats ut på
grund av försäkring av den art att
skatteplikt för beloppet föreligger
eller på grund av återköp av sådan
försäkring och

b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på
grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 § 3 a mom. eller
punkt 12 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) även
om utgett belopp inte är av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalats ut
om det utbetalade beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för
hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen
preliminär A-skatt. Av kontrolluppgiften skall framgå om pension utgått
på grund av tjänstepensionsförsäkring.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall
särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på
grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och
utbetalningsår anges.

8Senaste lydelse 1990:1136.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

17 a §

Kontrolluppgift om avgift för
pensionsförsäkring skall lämnas av
försäkringsföretag och understöds-
förening.

Kontrolluppgift skall lämnas för
försäkringstagaren. Kontrolluppgif-
ten skall ta upp betald avgift för
pensionsförsäkringen.

22 §’

Kontrolluppgift om ränta och Kontrolluppgift om inkomstränta
fordran skall lämnas av              och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmäs-
sigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,

5. Riksgäldskontoret ifråga om statens sparobligationer,

6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpap-
per eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper
förvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till
vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som
innehavare av utländskt räntebärande fondpapper eller rättighet eller
skyldighet som anknyter till sådant fondpapper oavsett om ränta utgått.
Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige sam-
manlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären, dennes sammanlagda
fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen preliminär
skatt. I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta
som utbetalats eller gottskrivits samt om innehavet i depån eller den
kontoförda fordringen vid årets utgång.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas
lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den upp-
giftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redo-
visas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala
räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige
inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det
sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

9Lydelse enligt prop. 1992/93:65.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

26

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall fysisk eller juridisk
person som haft fordran lämna
kontrolluppgift för namngiven
person (gäldenär). Kontrolluppgif-
ten skall avse ränteinkomst från
gäldenären och beloppet av hans
skuld vid en viss angiven tidpunkt.

25 a §

Kontrolluppgift om utgiftsränta
skall lämnas av

1. den som yrkesmässigt bedrivit
utlåning eller kreditgivning eller
den som i annan yrkesmässig verk-
samhet bedrivit utlåning eller kre-
ditgivning via konto eller i annan
form,

2. förening som till medlemmar
lånat ut pengar mot ränta, eller

3. arbetsgivare eller uppdrags-
givare som till arbetstagare eller
uppdragstagare lånat ut pengar
mot ränta.

Kontrolluppgift skall lämnas för
fysisk person och dödsbo. Kon-
trolluppgiften skall ta upp betald
ränta. I fall som avses i första
stycket 3 skall även eventuell rän-
teförmån anges.

Avser den ränta som betalts till
någon del ränta som erlagts i för-
skott, skall av kontrolluppgiften
framgå hur stor del av räntan som
belöper på beskattningsåret.

År fler än en person betalnings-
ansvarig för skuld skall utgiftsrän-
tan fördelas lika mellan gäldenä-
rerna, om inte annat förhållande
är känt för den uppgiftsskyldige. 1
fråga om skuld för vilken samtliga
gäldenärer inte redovisas enligt
bestämmelserna i 57 § andra styck-
et skall dock den totala räntan
redovisas utan fördelning.

§

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall också i andra fall än
som avses i 25 a § fysisk eller
juridisk person som haft fordran
lämna kontrolluppgift för namngi-
ven person (gäldenär). Kontroll-
uppgiften skall avse gäldenärens
ränteutgift och beloppet av hans
skuld vid en viss angiven tidpunkt.

10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

26 a §

Kontrolluppgift om tomträttsav-
gäld skall lämnas av den som upp-
låtit tomträtt.

Kontrolluppgift skall lämnas för
fysisk person och dödsbo. Kon-
trolluppgiften skall ta upp fastig-
hetens beteckning och betald av-
gäld.

Innehas tomträtt av flera per-
soner fördelas avgälden lika mellan
tomträttshavarna, om inte annat
förhållande är känt för den upp-
giftsskyldige.

32 a §

Kontrolluppgift om realisations-
vinst eller realisationsförlust vid
avyttring av andel i allemansfond
skall lämnas av fondbolag som
avses i 1 § lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den som har avyttrat andel i alle-
mansfond. Kontrolluppgiften skall
ta upp realisationsvinst eller reali-
sationsförlust till den del den är
skattepliktig respektive avdragsgill
enligt lagen (1988:847) om skatte-
lättnader för allemanssparande.

§

Kontrolluppgift som enligt
44—46 §§ skall lämnas utan före-
läggande, skall lämnas till skatte-
myndigheten i det län där för-
eningens eller bolagets fastighet är
belägen och avfattas på blankett
enligt fastställt formulär eller på
det sätt som skattemyndigheten
bestämmer.

47

Kontrolluppgift som enligt
44—46 §§ skall lämnas utan före-
läggande, skall lämnas senast den
15 februari under taxeringsåret.
Uppgiften skall lämnas till skatte-
myndigheten i det län där för-
eningens eller bolagets fastighet är
belägen och avfattas på blankett
enligt fastställt formulär eller på
det sätt som skattemyndigheten
bestämmer.

Riksskatteverket får på ansökan
av den uppgiftsskyldige medge
undantag från bestämmelserna i
första stycket andra meningen.

Den som skall lämna uppgift
utan föreläggande av skattemyn-
digheten skall senast den 8 februari
under taxeringsåret sända med-
delande till varje medlem eller

Riksskatteverket får på ansökan
av den uppgiftsskyldige medge
undantag från bestämmelserna i
första stycket.

11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

delägare med de upplysningar i
kontrolluppgiften som avser med-
lemmen eller delägaren.

53 §10

Fåmansföretag skall lämna företagsledaren och delägare i företaget
samt dem närstående personer alla uppgifter som behövs för att de skall
kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget. Detsamma gäller
handelsbolag i fråga om delägare i bolaget.

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall uppgifter enligt
första stycket lämnas även till
skattemyndigheten.

57 §"

I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person-

nummer eller organisationsnummer
den uppgiften avser.

För dödsbo får i stället för or-
ganisationsnummer den avlidnes
personnummer anges. Om person-
nummer eller organisationsnummer
inte kan anges för den som uppgif-
ten avser, skall i stället dennes
födelsetid redovisas eller, i fråga
om kontrolluppgifter enligt 22 § i
de fall borgenären är en juridisk
person, namn, postadress och
personnummer för den som får
förfoga över räntan eller fordran.
Om ett konto innehas av flera än
fem personer, får uppgifter lämnas
om en person som förfogar över
kontot i stället för om samtliga
innehavare, (förfogarkonto), samt
i förekommande fall om den be-
teckning på innehavarkretsen som
används för kontot. I så fäll skall
anges att det är fråga om ett förfo-
garkonto. Om den uppgiftsskyldige
har tilldelats ett särskilt redovis-
ningsnummer enligt 53 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272), skall
detta, i annan kontrolluppgift än
sådan som avser ränta, utdelning

för såväl den uppgiftsskyldige som

För dödsbo får i stället för or-
ganisationsnummer den avlidnes
personnummer anges. Om person-
nummer eller organisationsnummer
inte kan anges för den som uppgif-
ten avser, skall i stället dennes
födelsetid redovisas eller, i fråga
om kontrolluppgifter enligt 22 § i
de fäll borgenären är en juridisk
person, namn, postadress och
personnummer för den som får
förfoga över räntan eller fordran.
Om ett konto innehas av flera än
fem personer, får uppgifter lämnas
om en person som förfogar över
kontot i stället för om samtliga
innehavare, (förfogarkonto), samt
i förekommande fäll om den be-
teckning på innehavarkretsen som
används för kontot. I så fäll skall
anges att det är fråga om ett förfo-
garkonto. I fråga om skuld som är
gemensam för flera än fem per-
soner får på motsvarande sätt
uppgifter lämnas om en person som
ansvarar för lånet i stället för om
samtliga gäldenärer, (gemensamt

10Senaste lydelse 1990:1136.

"Senaste lydelse 1990:1136.

12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

eller betalning till eller från utlan-
det, anges i stället för den upp-
giftsskyldiges personnummer eller
organisationsnummer.

lån), samt i förekommande fall om
den beteckning på låntagarkretsen
som används för lånet. I så fall
skall anges att det är fråga om ett
gemensamt lån. Om den uppgifts-
skyldige har tilldelats ett särskilt
redovisningsnummer enligt 53 §
1 mom. uppbördslagen(1953:272),
skall detta, i annan kontrolluppgift
än sådan som avser ränta, utdel-
ning eller betalning till eller från
utlandet, anges i stället för den
uppgiftsskyldiges personnummer
eller organisationsnummer.

Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett
räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för för-
räntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att
utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffende räntan. Detta gäller
inte den som inte har tilldelats personnummer.

I en kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag, fåmansägt han-
delsbolag eller företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag,
skall det anges om personen är företagsledare eller honom närstående
person eller delägare i företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering såvitt avser 3 kap. 4, 9 och 53 §§ och i övrigt vid
1995 års taxering.

13

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § samt 4 kap. 3 och 4 §§ taxerings-
lagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

3 §*

Beslut om taxering får fattas på
grundval av en förenklad själv-
deklaration utan att den som avgett
deklarationen underrättats om och
fått tillfälle att yttra sig över
kontrolluppgift som skall lämnas
utan föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter och som avser
inkomst av tjänst eller kapital.

Kan det antas att den skattskyl-
dige inte är deklarationsskyldig
enligt bestämmelserna i lagen om
självdeklaration och kontroll-
uppgifter får beslut om taxering
fattas på grundval av kontroll-
uppgift om inkomst av kapital utan
att den skattskyldige underrättats
om och fått tillfälle att yttra sig
över kontrolluppgiften.

Kan det antas att den skattskyl-
dige inte är deklarationsskyldig
enligt bestämmelserna i lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter får beslut om
taxering fattas på grundval av
kontrolluppgift om inkomst av
kapital utan att den skattskyldige
underrättats om och fatt tillfälle att
yttra sig över kontrolluppgiften.

4 kap.

3 f

Har den skattskyldige, trots att
han varit skyldig att lämna själv-
deklaration, inte avgett någon
sådan, eller kan, på grund av bris-
ter i eller bristfälligt underlag för
deklarationen, inkomsten av en viss
förvärvskälla eller den skatteplik-
tiga förmögenheten inte beräknas
tillförlitligt, skall inkomsten eller
förmögenheten uppskattas till det
belopp som framstår som skäligt
med hänsyn till vad som fram-
kommit i ärendet (skönstaxering).

Kan skatt eller underlag för att
ta ut skatt inte beräknas tillförlitligt
på grund av att den skattskyldige,
trots att han varit skyldig att lämna
självdeklaration, inte avgett någon
sådan, eller på grund av brister i
eller bristfälligt underlag för de-
klarationen, skall skatten eller
underlaget för att ta ut skatt
uppskattas till det belopp som
framstår som skäligt med hänsyn
till vad som framkommit i ärendet
(skönstaxering).

'Senaste lydelse 1990:1138.

2Senaste lydelse 1990:1138.

Prop. 1992/93:86

14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

4 §3

Har den skattskyldige lämnat en
förenklad självdeklaration, får
taxeringsbeslut lättas på grundval
av den, även om förutsättningarna
enligt 2 kap. 10 och 11 §§ lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter för en sådan
självdeklaration inte föreligger i
alla delar. Detta gäller dock inte
om uppgift skall lämnas om nä-
ringsverksamhet.

Har den skattskyldige lämnat en
förenklad självdeklaration, får
taxeringsbeslut lättas på grundval
av den, även om förutsättningarna
enligt 2 kap. 11 och 13 §§ lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter för en sådan
självdeklaration inte föreligger i
alla delar. Detta gäller dock inte
om uppgift skall lämnas om nä-
ringsverksamhet .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering såvitt avser 4 kap. 3 § och i övrigt vid 1995 års
taxering.

■^Senaste lydelse 1990:1138.

15

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)*

dels att 2 § 2 mom., 27 § 3 och 4 mom., 27 a, 31, 33 och 35 §§, 40 §
2 mom., 45 § 2 mom., 68 § 6 mom., 69 § 1 mom. samt punkt 3 av
anvisningarna till 45 § skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall föras in en ny paragraf, 32 b §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

2 §

2 mom.2 I denna lag avses med

slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund
av skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som enligt
gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter
iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig
skatt;

tillkommande skatt: skatt
som skall betalas på grund av
beslut om debitering sedan slutlig
skatt har påförts eller påföringen
av slutlig skatt har avslutats;

överskjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärde-
skatt som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan skatt gottskrivits
enligt 27 § 2 mom.;

överskjutande skatt: sådan enligt 27 § 2 mom. gottskriven skatt som
överstiger slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt
som skall betalas på grund av
eftertaxering eller enligt beslut om
debitering sedan påföringen av
slutlig skatt har avslutats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;
respitränta: ränta enligt 32 § ;

anständsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;
ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.;
restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom.;

skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;
inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;
uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med
januari månad det följande året;

uppbördsmånad: vaije månad under uppbördsåret;

'Lagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
-Senaste lydelse 1992:680.

16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 §
1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt;

ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts;

arbetsgivare: den som betalar ut ersättning for vilken mottagaren enligt
bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala
preliminär A-skatt, varvid med arbetsgivare likställs den som utger ränta
eller utdelning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom.
tredje stycket skall betala preliminär A-skatt;

arbetstagare: skattskyldig som skall betala preliminär A-skatt enligt
bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena, varvid med
arbetstagare likställs den som skall betala preliminär A-skatt enligt
bestämmelserna i 3 § 2 mom. tredje stycket;

lön: lön eller annan ersättning för vilken mottagaren enligt bestäm-
melserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär
A-skatt, varvid med lön likställs sådan ränta och utdelning för vilken
preliminär A-skatt skall betalas enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom.
tredje stycket;

näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkten därav räknas
till intäkt av näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller,
när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i
bolaget.

27

3 mom.3 Överstiger skattskyl-
digs slutliga skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående mervärde-
skatt, den preliminära skatt som
han har betalat senast den 18 feb-
ruari året efter inkomståret och vad
som skall gottskrivas honom enligt
2 mom. första stycket 1, 2 eller 5
eller andra stycket samma moment,
skall den skattskyldige betala en
avgift (kvarskatteavgift) på
det överskjutande beloppet. Kvar-
skatteavgift tas ut med en procent-
sats motsvarande 20 procent av
den statslåneränta som gällde vid
utgången av november inkomståret
på det överskjutande beloppet till
den del det har täckts av preliminär
skatt som har betalats senast den
30 april året efter inkomståret och
med en procentsats motsvarande
125 procent av statslåneräntan på
resterande del. Procentsatserna

3Senaste lydelse 1992:680.

§

3 mom. Överstiger skattskyl-
digs slutliga skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående mervärde-
skatt, den preliminära skatt som
han har betalat senast den 18 feb-
ruari året efter inkomståret och vad
som skall gottskrivas honom enligt

2 mom. första stycket 1, 2 eller 5
eller andra stycket samma moment,
skall den skattskyldige betala en
avgift (kvarskatteavgift) på
det överskjutande beloppet. Kvar-
skatteavgift tas ut med en procent-
sats motsvarande 20 procent av
den statslåneränta som gällde vid
utgången av november inkomståret
på det överskjutande beloppet till
den del det har täckts av preliminär
skatt som har betalats senast den

3 maj året efter inkomståret och
med en procentsats motsvarande
125 procent av statslåneräntan på
resterande del. På kvarstående

2 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 86

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

bestäms till tal med högst en deci-
mal. Om särskild beräkning i vissa
fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter
avdrag för ö-skatteränta, påförs
inte om beloppet understiger 50
kronor. Vid beräkningen av avgif-
ten gäller att i den slutliga skatten
inte inräknas skattetillägg eller
förseningsavgift enligt taxeringsla-
gen (1990:324) och att avgift inte
skall beräknas på överskjutande
belopp till den del det uppgår till
högst 20 000 kronor och har beta-
lats senast den 30 april året efter
inkomståret.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften
bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts
vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande
skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

4 mom.4 Har skattskyldig, som
har fått anstånd med självdeklara-
tionen till någon dag efter den 30
april taxeringsåret, betalat in preli-
minär skatt för inkomståret efter
den 30 april men senast den 30
juni taxeringsåret, skall kvarskat-
teavgiften beräknas på den del av
det överskjutande beloppet enligt
3 mom. som täcks av den inbeta-
lade skatten. Avgiften skall tas ut
med en procentsats motsvarande
20 procent av den statslåneränta
som gällde vid utgången av novem-
ber inkomståret på belopp som inte
överstiger 20 000 kronor och med
en procentsats motsvarande 40 pro-
cent av statslåneräntan på reste-
rande del. Procentsatserna bestäms
till tal med högst en decimal.

4Senaste lydelse 1992:624.

skatt, som uppkommer vid debite-
ring av slutlig skatt senast den 31
augusti året efter inkomståret och
som betalas senast den 18 septem-
ber samma år, tas kvarskatteavgift
ut med en procentsats motsvarande
60 procent av statslåneräntan. Pro-
centsatserna bestäms till tal med
högst en decimal. Om särskild
beräkning i vissa fall föreskrivs i
4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter
avdrag för ö-skatteränta, påförs
inte om beloppet understiger 50
kronor. Vid beräkningen av avgif-
ten gäller att i den slutliga skatten
inte inräknas skattetillägg eller
förseningsavgift enligt taxeringsla-
gen (1990:324) och att avgift inte
skall beräknas på överskjutande
belopp till den del det uppgår till
högst 20 000 kronor och har beta-
lats senast den 3 maj året efter
inkomståret.

4 mom. Har skattskyldig, som
har fått anstånd med självdeklara-
tionen till någon dag efter den 3
maj taxeringsåret, betalat in preli-
minär skatt för inkomståret efter
detta datum men senast den 30 juni
taxeringsåret, skall kvarskatteavgif-
ten beräknas på den del av det
överskjutande beloppet enligt
3 mom. som täcks av den inbeta-
lade skatten. Avgiften skall tas ut
med en procentsats motsvarande
20 procent av den statslåneränta
som gällde vid utgången av novem-
ber inkomståret på belopp som inte
överstiger 20 000 kronor och med
en procentsats motsvarande 40 pro-
cent av statslåneräntan på reste-
rande del. Procentsatserna bestäms
till tal med högst en decimal.

18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

För överskjutande belopp som
inte täcks av inbetalning under
tiden den 1 maj—den 30 juni gäller
bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund
av omständighet som utgör laga
förfall inte fullgjort sin deklara-
tionsskyldighet senast den 30 april
taxeringsåret, betalat in preliminär
skatt för inkomståret efter den 30
april men senast den 30 juni taxe-
ringsåret, skall skattemyndigheten
på ansökan av den skattskyldige
beräkna kvarskatteavgiften på sätt
som anges i första stycket. Ansö-
kan skall ha kommit in till skat-
temyndigheten före utgången av
året efter det då kvarskatteavgiften
påfördes.

27 a §5

Har skattskyldig påförts kvar-
skatteavgift och beror skillnaden
mellan den slutliga och den preli-
minära skatten på förhållande, som
den skattskyldige inte har kunnat
råda över, får skattemyndigheten
efter ansökan av den skattskyldige
besluta att avgiften skall tas ut med
en procentsats motsvarande 90 pro-
cent av den statslåneränta som
gällde vid utgången av november
inkomståret. Procentsatsen bestäms
till tal med högst en decimal.

Vid beslut om nedsättning enligt första stycket skall bortses från den
del av avgiften som har beräknats efter 20 eller 40 procent av statslåne-
räntan enligt 27 § 3 eller 4 mom.

Ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av
året efter det då avgiften påfördes.

(Se vidare anvisningarna.)

För överskjutande belopp som
inte täcks av inbetalning under
tiden den 4 maj—den 30 juni gäller
bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund
av omständighet som utgör laga
förfäll inte fullgjort sin deklara-
tionsskyldighet senast den 3 maj
taxeringsåret, betalat in preliminär
skatt för inkomståret efter den 3
maj men senast den 30 juni taxe-
ringsåret, skall skattemyndigheten
på ansökan av den skattskyldige
beräkna kvarskatteavgiften på sätt
som anges i första stycket. Ansö-
kan skall ha kommit in till skat-
temyndigheten före utgången av
året efter det då kvarskatteavgiften
påfördes.

Har skattskyldig påförts kvar-
skatteavgift och beror skillnaden
mellan den slutliga och den preli-
minära skatten på förhållande, som
den skattskyldige inte har kunnat
råda över, får skattemyndigheten
efter ansökan av den skattskyldige
besluta att avgiften skall tas ut med
en procentsats motsvarande 90 pro-
cent av den statslåneränta som
gällde vid utgången av november
inkomståret. Procentsatsen bestäms
till tal med högst en decimal. Har
den slutliga skatten debiterats
senast den 31 augusti året efter
inkomståret får skattemyndigheten
besluta att avgiften i stället skall
tas ut med en procentsats motsva-
rande 45 procent av statslånerän-
tan om skatten betalas senast den
18 september nämnda år.

5Senaste lydelse 1992:624.

19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

31 §

Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt
samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har
gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av
annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor

uttages ej.

Tillkommande skatt skall betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad
som skattemyndigheten bestämmer,
dock inte tidigare än den 18 maj
året efter taxeringsåret.

33

För skattskyldig skall utfärdas
skattsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för
tillkommande skatt. Skattsedel
skall dock inte utfärdas för prelimi-
när skatt enligt 3 § 2 mom. tredje
stycket. Att skattsedel får utfärdas
för handelsbolag framgår av 33 a
och 33 b §§.

35

Skattsedel på slutlig skatt skall
översändas till den skattskyldige
senast den 15 december under
taxeringsåret.

Tillkommande skatt skall, om
inte annat följer av 32 b §, betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad
som skattemyndigheten bestämmer,
dock inte tidigare än den 18 maj
året efter taxeringsåret.

32 H

Skall tillkommande skatt debite-
ras efter det att skattsedel pä slut-
lig skatt har utfärdats för den
skattskyldige men innan påföringen
av slutlig skatt har avslutats för
året skall ny skattsedel på slutlig
skatt utfärdas vari även den till-
kommande skatten tas upp. I fråga
om sådan skatt gäller vad som
föreskrivs i denna lag om betalning
av kvarstående skatt och om ar-
betsgivares medverkan vid uppbörd
av sådan skatt.

§6

För skattskyldig skall utfärdas
skattsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för
annan tillkommande skatt än sådan
som avses i 32 b §. Skattsedel skall
dock inte utfärdas för preliminär
skatt enligt 3 § 2 mom. tredje
stycket. Att skattsedel får utfärdas
för handelsbolag framgår av 33 a
och 33 b §§.

§7

Skattsedel på slutlig skatt skall
översändas till den skattskyldige
senast den 31 augusti under taxe-
ringsåret om grundläggande beslut
om årlig taxering fattats senast den

6Senaste lydelse 1992:680.

7Senaste lydelse 1992:680.

20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

15 augusti pä grundval av förenk-
lad självdeklaration enligt 2 kap.
11 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
I övriga fall skall skattsedel på
slutlig skatt översändas till den
skattskyldige senast den 15 decem-
ber under taxeringsåret.

En A-skattesedel skall översändas till den skattskyldige senast den 18
januari under inkomståret.

Uppbär skattskyldig, som tidigare inte haft inkomst för vilken preli-
minär A-skatt skall betalas, sådan inkomst under inkomståret, skall han
anmäla detta till vederbörande skattemyndighet. Denna skall sända en
skattsedel till den skattskyldige så snart det kan ske.

40

2 mom.8 Arbetstagare, som
skall vidkännas skatteavdrag enligt
1 mom., skall omedelbart efter det
han mottagit skattsedel på slutlig
skatt överlämna den eller vederbör-
lig del därav till den arbetsgivare
som enligt 39 § 1 a mom. är skyl-
dig att göra skatteavdrag för den
kvarstående skatten eller för denne
uppvisa skattsedeln eller vederbör-
lig del därav eller intyg av skatte-
myndighet att han inte har att be-
tala kvarstående skatt.

§

2 mom. Arbetstagare, som skall
vidkännas skatteavdrag enligt
1 mom., skall före utgången av
taxeringsåret överlämna skattsedel
på slutlig skatt eller vederbörlig
del därav till den arbetsgivare som
enligt 39 § 1 a mom. är skyldig att
göra skatteavdrag för den kvarstå-
ende skatten eller för denne upp-
visa skattsedeln eller vederbörlig
del därav eller intyg av skattemyn-
dighet att han inte har att betala
kvarstående skatt.

Fullgör inte arbetstagare sin skyldighet enligt första stycket, görs under
tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan
skatt vid vaije utbetalningstillfälle med lika stort belopp som skall dras
av för preliminär A-skatt. Att skatteavdrag för kvarstående skatt inte
skall verkställas vid arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka,
framgår av 39 § 1 a mom.

45 §

2 mom.9 Har skattskyldig beta-
lat preliminär skatt med belopp,
som beräknas överstiga motsvaran-
de slutliga skatt, i förekommande
fall minskad med överskjutande
ingående mervärdeskatt, med minst
en femtedel av den sålunda mins-
kade slutliga skatten, dock minst
500 kronor, skall efter beslut av
skattemyndigheten i samband med

2 mom. Har skattskyldig, som
skall taxeras på grundval av all-
män självdeklaration enligt 2 kap.
13 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter,
betalat preliminär skatt med be-
lopp, som beräknas överstiga mot-
svarande slutliga skatt, i förekom-
mande fall minskad med överskju-
tande ingående mervärdeskatt, med

8Senaste lydelse 1992:680.

9Senaste lydelse 1992:680.

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

jämkning det överskjutande belop-
pet återbetalas till den skattskyldige
på det sätt som anges i 68 §
1 mom. utan avvaktan på debite-
ring av den slutliga skatten. Då
särskilda omständigheter föranleder
det, får skattemyndighet besluta
om återbetalning av för mycket
erlagd preliminär skatt, även om
den inbetalda preliminärskatten inte
överstiger den beräknade slutliga
skatten, i förekommande fäll,
minskad med överskjutande ingå-
ende mervärdeskatt på det sätt som
nyss har angivits.

Om den överskjutande ingående mervärdeskatten beräknas överstiga
den skattskyldiges slutliga skatt, skall det överskjutande beloppet efter
inkomstårets utgång på ansökan betalas ut till den skattskyldige. Därvid
gäller bestämmelserna i första stycket i tillämpliga delar.

minst en femtedel av den sålunda
minskade slutliga skatten, dock
minst 500 kronor, skall efter beslut
av skattemyndigheten i samband
med jämkning det överskjutande
beloppet återbetalas till den
skattskyldige på det sätt som anges
i 68 § 1 mom. utan avvaktan på
debitering av den slutliga skatten.
Då särskilda omständigheter föran-
leder det, får skattemyndighet
besluta om återbetalning av för
mycket erlagd preliminär skatt,
även om den inbetalda preliminär-
skatten inte överstiger den beräkna-
de slutliga skatten, i förekomman-
de fäll, minskad med överskjutande
ingående mervärdeskatt på det sätt
som nyss har angivits.

68 §

6 mom. Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna
lag, må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i
första stycket får där avsedd ford-
ran utmätas. Fordran på överskju-
tande skatt, som avses i 1 mom.
första stycket, och ränta på sådan
fordran får dock utmätas först i
samband med att kronofogdemyn-
dighet vid den årliga debiteringen
av slutlig skatt bereds tillfälle att ta
sådana fordringar i anspråk enligt
lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och av-
gifter. I enskilt mål får fordringar
av sistnämnda slag inte utmätas
efter ansökan som gjorts senare än
den 1 september under taxerings-
året.

Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§
utsökningsbalken tillämpas inte vid
utmätning av fordran som avses i
första stycket. 1 enskilt mål skall
dock undantagas ett belopp om
femhundra kronor utom i mål om
vad enskild har att utgiva enligt

Utan hinder av vad som sägs i
första stycket får där avsedd ford-
ran utmätas. Fordran på överskju-
tande skatt, som avses i 1 mom.
första stycket, och ränta på sådan
fordran får dock utmätas först i
samband med att kronofogdemyn-
dighet vid den årliga debiteringen
av slutlig skatt bereds tillfälle att ta
sådana fordringar i anspråk enligt
lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och av-
gifter. I enskilt mål får fordringar
av sistnämnda slag inte utmätas
efter ansökan som gjorts senare än
den 30 juni under taxeringsåret.

Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§
utsökningsbalken tillämpas inte vid
utmätning av fordran som avses i
första stycket.

22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

lagen om socialhjälp eller barna-
vårdslagen eller pä grund av un-
derhållsskyldighet enligt gifter-
målsbalken, föräldrabalken eller
annan lag.

Utmätning i enskilt mål må icke ske utan att åtgärden kan beräknas
inbringa sökanden något utöver vad som fordras for att täcka kostnaderna
för utmätningen.

69 §

1 mom.10 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att
så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren
gjort skatteavdrag eller enligt 27 § 2 mom. första stycket 4 eller 5 eller
andra stycket samma moment, överstiger den slutliga skatten skall ränta
(ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.

Vid ränteberäkningen gäller att i
den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324)
och att i den preliminära skatten
inte inräknas sådan preliminär skatt
som avses i 27 § 2 mom. 3 och
som har betalats efter den 30 april
året efter inkomståret.

Ränta beräknas på den del av
överskjutande belopp som inte
överstiger 20 000 kronor enligt en
räntesats som motsvarar 60 procent
av den statslåneränta som gällde
vid utgången av november in-
komståret och på belopp däröver
enligt en räntesats som motsvarar
45 procent av statslåneräntan. Har
preliminär skatt, som avses i 27 §
2 mom. 3, betalats efter den 18
februari året efter inkomståret men
senast den 30 april samma år,
beräknas räntan enligt en räntesats
som motsvarar 30 procent av stats-
låneräntan. Räntesatserna bestäms
till procenttal med högst en deci-
mal.

Vid ränteberäkningen gäller att i
den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324)
och att i den preliminära skatten
inte inräknas sådan preliminär skatt
som avses i 27 § 2 mom. 3 och
som har betalats efter den 3 maj
året efter inkomståret.

Vid debitering av slutlig skatt
senast den 31 augusti taxerings-
året, beräknas ränta på den del av
överskjutande belopp som inte
överstiger 20 000 kronor enligt en
räntesats, som motsvarar 35 pro-
cent av den statslåneränta som
gällde vid utgången av november
inkomståret och på belopp därut-
över enligt en räntesats som mot-
svarar 25 procent av statslänerän-
tan. Ränta utgår inte på överskju-
tande belopp till den del det mot-
svaras av preliminär skatt som
inbetalas efter den 18 februari året
efter inkomståret. I övriga fall
beräknas ränta på den del av över-
skjutande belopp som inte översti-
ger 20 000 kronor enligt en ränte-
sats som motsvarar 60 procent av
statslåneräntan och på belopp
däröver enligt en räntesats som
motsvarar 45 procent av statslåne-
räntan. Har preliminär skatt, som
avses i 27 § 2 mom. 3, betalats

10Senaste lydelse 1992:624.

23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

efter den 18 februari året efter
inkomståret men senast den 3 maj
samma år, beräknas räntan enligt
en räntesats som motsvarar 30 pro-
cent av statslåneräntan. Ränte-
satserna bestäms till procenttal med
högst en decimal.

Ränta, i förekommande fäll efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas
inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Andras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid
till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga
debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på
ö-skatteränta.

Anvisningar
till 45 §

3.11 Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning
meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall
den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den
preliminära skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i motsva-
rande mån reduceras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer
att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan
förekomma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomståret, då
preliminärskatten nedsätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots
att han helt befriats från att betala sådan skatt under återstående upp-
bördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha rätte-

ligen bort göra.

Uppgår det för mycket inbetalda
beloppet till minst en femtedel av
den beräknade slutliga skatten, i
förekommande fall minskad med
överskjutande ingående mervärde-
skatt, dock till minst 500 kronor,
har den skattskyldige rätt att få
tillbaka det för mycket inbetalda
beloppet utan avvaktan på debite-
ring av den slutliga skatten. Ar
särskilda förhållanden för handen
— fråga är t.ex. om ett särskilt
stort skattebelopp — kan myndig-
heten, även om det angivna villko-
ret inte är uppfyllt, medge att det
för mycket betalda beloppet återbe-
talas till den skattskyldige.

Uppgår det för mycket inbetalda
beloppet till minst en femtedel av
den beräknade slutliga skatten, i
förekommande fäll minskad med
överskjutande ingående mervärde-
skatt, dock till minst 500 kronor,
har skattskyldig, som skall taxeras
på grundval av allmän självdekla-
ration enligt 2 kap. 13 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter, rätt att få tillbaka
det för mycket inbetalda beloppet
utan avvaktan på debitering av den
slutliga skatten. Ar särskilda för-
hållanden för handen — fråga är
t.ex. om ett särskilt stort skatte-
belopp — kan myndigheten, även
om det angivna villkoret inte är

"Senaste lydelse 1992:680.

24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

uppfyllt, medge att det för mycket
betalda beloppet återbetalas till den
skattskyldige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången
i fråga om preliminär skatt för 1994 samt slutlig och tillkommande skatt
på grund av 1995 års taxering. Dock skall ändringen i 68 § 6 mom.
tredje stycket träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas på återbetal-
ning av skatt som sker efter sistnämnda dag.

25

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)’
dels att punkt 7 av anvisningarna till 46 § skall upphöra att gälla,
dels att punkt 4 av anvisningarna till 41 § skall ha följande lydelse.

Prop. 1992/93:86

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 41 §

4.2 I fråga om inkomst av tjänst
gäller såsom allmän regel, att
inkomst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse såsom verkligen förvärvad
och till sitt belopp känd. Detta är
framför allt förhållandet, då in-
komsten av den skattskyldige upp-
burits eller blivit för honom till-
gänglig för lyftning eller, såsom i
fråga om bostadsförmån och andra
förmåner in natura, då den på
annat sätt kommit den skattskyldige
till godo, detta oberoende av huru-
vida inkomsten intjänats under året
eller tidigare. Har den skattskyl-
dige på grund av sin tjänst fått
förvärva värdepapper på förmån-
liga villkor, tas förmånen upp till
beskattning det år förvärvet
skedde. VW gäller rätt beskatt-
ningsår för inkomster som tas upp
som intäkt av tjänst enligt be-
stämmelserna i 32 § 1 mom. första
stycket h gäller dock bestämmelser-
na i 3 § 5 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt.

4. I fråga om inkomst av tjänst
gäller såsom allmän regel, att
inkomst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse såsom verkligen förvärvad
och till sitt belopp känd. Detta är
framför allt förhållandet, då in-
komsten av den skattskyldige upp-
burits eller blivit för honom till-
gänglig för lyftning eller, såsom i
fråga om bostadsförmån och andra
förmåner in natura, då den på
annat sätt kommit den skattskyldige
till godo, detta oberoende av huru-
vida inkomsten intjänats under året
eller tidigare. Har den skattskyl-
dige på grund av sin tjänst fått
förvärva värdepapper på förmån-
liga villkor, tas förmånen upp till
beskattning det år förvärvet
skedde.

A andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skatt-
skyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats
eller först under ett senare år beräknas inflyta.

'Senaste lydelse av punkt 7 av anvisningarna till 46 § 1991:1912.
2Senaste lydelse 1991:1912.

26

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som
erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993 tillämpas dock äldre bestäm-
melser. För det fall intäkt beskattats eller avdrag medgivits för utgift vid
1993 års taxering i enlighet med äldre bestämmelser skall intäkten inte
beskattas och avdrag inte medges för utgiften vid 1994 års taxering.

Prop. 1992/93:86

27

5 Förslag till                                                    Prop. 1992/93:86

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

3

5 mom.2 I fråga om till vilket
beskattningsår en inkomst eller ut-
gift skall hänföras tillämpas be-
stämmelserna i 41 § andra stycket
och punkt 4 av anvisningarna till
41  § kommunalskattelagen

(1928:370), om inte annat före-
skrivs i denna lag. Ränta på sådan
bankräkning där räntan gottskrivs
insättaren den 31 december anses
som tillgänglig för lyftning denna
dag. Intäkter skall hänföras till
beskattningsåret, trots att de inte
uppburits eller varit tillgängliga för
lyftning förrän efter beskattnings-
årets utgång under förutsättning att
de intjänats senast under beskatt-
ningsåret och uppburits eller blivit
tillgängliga för lyftning före den 15
januari påföljande år. Likaså skall
intäkter som uppburits eller blivit
tillgängliga för lyftning efter den
15 december året före beskatt-
ningsåret hänföras till beskatt-
ningsåret om de i sin helhet belö-
per tidigast på beskattningsåret. Pä
motsvarande sätt som i fråga om
intäkter skall en utgift, som beta-
lats efter den 15 december året
före beskattningsåret eller före den
15 januari året efter beskatt-
ningsåret, hänföras till beskatt-
ningsåret.

§

5 mom. I fråga om till vilket
beskattningsår en inkomst eller ut-
gift skall hänföras tillämpas be-
stämmelserna i 41 § andra stycket
och punkt 4 av anvisningarna till
41   § kommunalskattelagen

(1928:370), om inte annat före-
skrivs i denna lag. Ränta på sådan
bankräkning där räntan gottskrivs
insättaren den 31 december anses
som tillgänglig för lyftning denna
dag.

Bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i
fråga om förvärv av rätt till ränta.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2Senaste lydelse 1991:1913.

28

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som
erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993 tillämpas dock äldre bestäm-
melser. För det fäll intäkt beskattats eller avdrag medgivits för utgift vid
1993 års taxering i enlighet med äldre bestämmelser skall intäkten inte
beskattas och avdrag inte medges för utgiften vid 1994 års taxering.

Prop. 1992/93:86

29

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att punkt 4 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

4. Vad som i 3 kap. 28 och
30 §§ i deras äldre lydelse sägs om
aktiefond skall till och med 1993
års taxering gälla värdepappersfond
i fråga om andelsägare som inte
har registrerats.

4. Vad som i 3 kap. 28 och
30 §§ i deras äldre lydelse sägs om
aktiefond skall till och med 1994
års taxering gälla värdepappersfond
i fråga om andelsägare som inte
har registrerats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

30

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i
uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 39 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' i
paragrafens lydelse enligt lagen (1992:680) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

39 §

1 mom. Vid utbetalning av kontant ersättning för arbete skall den som
betalar ut ersättningen göra avdrag för betalning av mottagarens preli-
minära A-skatt (skatteavdrag).

Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte om

1. det kan antas att vad en arbetsgivare kommer att betala ut till arbets-
tagaren under inkomståret inte uppgår till minst 1 000 kronor,

2. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är del-
ägare i bolaget.

Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte heller, om den som tar
emot ersättningen har en F-skattesedel antingen när ersättningen för
arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en F-
skattesedel får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura
eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om
utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för
identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens
personnummer eller organisationsnummer. Det som sagts i andra mening-
en gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att
uppgiften om innehav av en F-skattesedel är oriktig.

Om betalningsmottagaren har
både en F-skattesedel och en A-
skattesedel får skatteavdrag under-
låtas bara om F-skattesedeln skrift-
ligen åberopas. Görs detta, anses
mottagaren ha endast en F-skatte-
sedel. I annat fall anses han ha
endast en A-skattesedel. I fråga om
ersättning som avses i 3 § 2 mom.
andra stycket skall han alltid anses
ha endast en A-skattesedel. En
sådan uppgift om innehav av en F-
skattesedel som enligt andra styck-
et får tas för god gäller även som
skriftligt åberopande av F-skatte-
sedeln.

Om betalningsmottagaren har
både en F-skattesedel och en A-
skattesedel får skatteavdrag under-
låtas bara om F-skattesedeln skrift-
ligen åberopas. Görs detta, anses
mottagaren ha endast en F-skatte-
sedel. I annat fall anses han ha
endast en A-skattesedel. I fråga om
ersättning som avses i 3 § 2 mom.
andra stycket skall han alltid anses
ha endast en A-skattesedel. En
sådan uppgift om innehav av en F-
skattesedel som enligt tredje styck-
et får tas för god gäller även som
skriftligt åberopande av F-skatte-
sedeln.

'Lagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

31

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1992

Prop. 1992/93:86

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Laurén, Olsson, Svensson, Hellsvik, Wibble, Björck,
Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerbeig, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Proposition om ytterligare förenklingar i
deklarationsförfarandet

1 Ärendet och dess beredning

Det nuvarande systemet med förenklad självdeklaration infördes vid 1987
års taxering (prop. 1984/85:180, bet. 1984/85:SkU60, rskr. 1984/85:375,
SFS 1985:406) och bygger i huvudsak på ett utredningsförslag från
Skatteförenklingskommittén (B 1982:03). I betänkandet (SOU 1984:21)
Förenklad självdeklaration redovisade kommittén förslag till förfarande-
regler m.m. för en förenklad självdeklaration. Förslag lämnades också
om materiella regeländringar i syfte att förenkla deklarationsredovis-
ningen för i första hand löntagarna. Vidare lämnades förslag om utökad
uppgiftsskyldighet, dels beträffande arbetsgivarnas redovisning av
förmåner, dels också beträffande kreditinstitutens m.fl. uppgifter om
insättares inkomsträntor och tillgodohavanden.

Vid införandet av den förenklade självdeklarationen diskuterades att på
deklarationsblanketterna förtrycka de uppgifter om inkomst m.m. som
skattemyndigheterna hade tillgång till. Den enskilde skulle då redan vid
deklarationstillfället kunna rätta eventuella felaktigheter i de förtryckta
uppgifterna och säkert veta vilka belopp han skulle komma att taxeras
för. Av olika skäl stannade man för en annan lösning som innebär att den
skattskyldige i deklarationen försäkrar att de kontrolluppgifter han fått är
riktiga och först i efterhand får ett taxeringsmeddelande med information
om de kontrolluppgifter som legat till grund för hans taxering. Ett skäl
till att metoden med förtryckning avvisades var att den skulle medföra en
förskjutning av deklarationstidpunkten och därmed myndigheternas
granskningsarbete med ungefär två månader. Senareläggningen kunde
komma att avse alla skattskyldiga, alltså även de med mera komplicerade
inkomst- och förmögenhetsförhåNanden. Den skulle strida mot en naturlig
strävan att så snabbt som möjligt hantera deklarationsmaterialet och ge
deklaranterna besked om utfallet av taxeringen.

Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågan om en metod med
förtryckning, senast på grundval av skatteutskottets betänkande

32

!989/90:SkU32. Utskottet pekar där också på problemen med förtryck- Prop. 1992/93:86
ning av deklarationsblanketten men anser ändå att en reform är önskvärd
och att man bör arbeta med att ta fram tekniska och andra system som
möjliggör en sådan ordning. Detta har riksdagen gett regeringen till
känna (rskr. 1990/91:217).

Regeringen har i beslut den 27 juni 1991 uppdragit åt Riksskatteverket
(RSV) att utreda frågan om en vidareutveckling av den förenklade
självdeklarationen samt lägga fram förslag till de lagändringar som
behöver göras. RSV har i en rapport (RSV Rapport 1992:3), Vidareut-
veckling av den förenklade självdeklarationen, lagt fram förslag i
enlighet med de riktlinjer regeringen angett.

Jag avser att i det följande behandla RSV:s förslag. Rapportens
lagförslag bifogas detta ärende som bilaga 1. Rapporten har remissbe-
handlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över
rapporten bör fogas som bilaga 2 till protokollet. En sammanställning av
remissyttrandena har upprättats inom Finansdepartementet och finns
tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 2760/90).

I det här sammanhanget avser jag också att behandla framställningar
från RSV om vissa justeringar i kontrolluppgiftsskyldigheten och om
justering av bestämmelsen om skönstaxering i taxeringslagen (dnr
5125/91, 4870/92).

RSV har i en rapport om översyn av utsökningsbalken (RSV Rapport
1991:1) föreslagit bl.a. att bestämmelsen i 68 § 6 mom. tredje stycket
UBL om s.k. beneficium i vissa enskilda mål vid utmätning av en
gäldenärs fordran på överskjutande skatt skall slopas. Rapporten har
remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren har upprättats
inom Justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet
(Justitiedepartementets dnr 91—563). Jag lägger nu fram förslag också i
denna fråga. Förslaget redovisas i anslutning till ändringarna på
uppbördsområdet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 15 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande
över lagförslagen under 1-5, vilka utarbetats inom Finansdepartementet.
De till Lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 3.

Lagrådet har yttrat sig över förslagen. Yttrandet bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 4. Jag återkommer till yttrandet i
avsnitt 6.1 och 7.6 samt i författningskommentarerna till de lagrum vilkas
utformning Lagrådet lämnat synpunkter på. Lagrådets granskning har
också lett till vissa redaktionella ändringar i lagtexten.

3 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 86

33

2 Den förenklade självdeklarationen

Den förenklade självdeklarationen infördes vid 1987 års taxering för att
underlätta deklarationsförfarandet för det stora flertalet skattskyldiga med
okomplicerade inkomst- och förmögenhetsförhållanden. En förenklad
självdeklaration upptar inkomstslagen tjänst och kapital, allmänna avdrag,
förmögenhet samt underlag för fastighetsskatt.

Den skattskyldige behöver i den förenklade självdeklarationen redovisa
endast sådana uppgifter som skattemyndigheten inte redan har kännedom
om genom kontrolluppgifter från tredje man eller genom uppgifter som
finns tillgängliga i skattemyndighetens register. Systemet bygger på den
grundläggande förutsättningen att såväl den skattskyldige som skattemyn-
digheten får kontrolluppgifter från arbetsgivare, banker m.fl. med samma
information. Överensstämmer de kontrolluppgifter den skattskyldige fått
med de inkomster han erhållit och är de förtryckta uppgifterna om
fästighetsinnehav och sambeskattningsförhållanden riktiga behöver den
skattskyldige bara underteckna blanketten och skicka tillbaka den till
skattemyndigheten.

Övriga uppgifter som är nödvändiga för taxeringen får lämnas i form
av tilläggsuppgifter. Det kan avse inkomster som den skattskyldige inte
fått kontrolluppgift på, avdrag för utgiftsräntor och för avgifter för pen-
sionsförsäkring m.m. Yrkar den skattskyldige avdrag under inkomst av
tjänst utöver schablon-avdraget kan den förenklade blanketten inte
användas, utan en allmän självdeklaration måste lämnas.

För att informera den skattskyldige om vilka uppgifter som lagts till
grund för taxeringen får den skattskyldige före utgången av juni
taxeringsåret ett s.k. taxeringsmedddelande. I meddelandet lämnas bl.a.
uppgifter om vilka kontrolluppgifter som varit tillgängliga för skattemyn-
digheten. I meddelandet lämnas också en preliminär uppgift om beräknad
slutlig skattedebitering.

Systemet med förenklad självdeklaration har på ett påtagligt sätt
förenklat hanteringen av en avsevärd del av deklarationerna. En
förenklad självdeklaration utan tilläggsuppgifter behöver inte granskas
utan den maskinellt beräknade taxeringen kan direkt läggas till grund for
debitering. Ett mindre antal deklarationer granskas dock manuellt främst
till följd av att de maskinella kontrollmomenten gett utslag om eventuella
felaktigheter. Den förenklade självdeklarationen har framför allt medfört
att fritidsgranskning av deklarationer upphört men har dessutom inneburit
att resurser kunnat frigöras från kontroll av löntagardeklarationer till mer
svårkontrollerade deklarationer.

Förutsättningarna för det förenklade deklarationsförfarandet har i en
inte obetydlig utsträckning påverkats av beslut på senare tid, främst
skattereformen. Slopandet av rätten till avdrag for underhåll av icke
hemmavarande barn och till extra avdrag för sjukdomskostnader har
inneburit ett minskat antal tilläggsuppgifter. Uppgiftslämnandet har också
begränsats bl.a. av att uppburna traktamentsersättningar upp till vissa
schablonbelopp får kvittas "tyst" mot ökade levnadskostnader och att
inkomstbeskattningen av småhus har slopats. Negativt från förfarandesyn-

Prop. 1992/93:86

34

punkt är bl.a. att något "grundavdrag” inte längre medges från reavinster Prop. 1992/93:86
på aktier, vilket medfört att även mindre reavinster måste redovisas i en
allmän självdeklaration.

Vid 1992 års taxering lämnades omkring 7,3 milj, självdeklarationer
varav ca 3,5 milj, förenklade. Omkring 2 milj, löntagare och pensionärer
lämnade en allmän självdeklaration.

3 Riksskatteverkets förslag

RSV:s förslag omfattar alla fysiska personer och dödsbon som enbart har
inkomst av tjänst och/eller av kapital. Skattskyldiga med inkomst av
näringsverksamhet undantas således, liksom delägare i fåmansföretag och
närstående till dessa samt skattskyldiga som under hela eller del av
inkomståret varit bosatta utomlands. Sammanlagt beräknas mellan 5,5
och 6 milj, skattskyldiga komma att omfattas av det nya systemet.

Förfarandet kan beskrivas schematiskt på följande sätt (uppgifterna

avser taxeringsåret):

Senast 31 januari

Kontrolluppgifter lämnas till skatte-
myndighet och till skattskyldig

18 februari

Fyllnadsinbetalning av kvarskatte-
belopp över 20 000 kr

1 februari—20 mars

Registrering, beredning och avstäm-
ning av kontrolluppgifter

20 mars—10 april

Framställning och utskick av för-
tryckt deklaration med förslag till
taxering

Senast 2 maj

Tilläggsuppgifter åter till skattemyn-
dighet

2 maj

Övrig fyllnadsinbetalning

3 maj—15 juni

Registrering av tilläggsuppgifter,
debitering av slutlig skatt, avräkning
av ö-skatt hos kronofogdemyndighet,
utsändning av slutskattesedlar

Senast 18 augusti

Frivillig betalning av kvarskatt med
sänkt avgift

Januari—mars (år 2)

Arbetsgivare gör avdrag för anställ-
das kvarskatt

35

Senast 18 april (år 2)                Inbetalning av kvarskatt med full Prop. 1992/93:86

avgift

Skyldighet att lämna kontrolluppgift föreslås beträffande utgiftsräntor,
premier för pensionsförsäkringar, tomträttsavgälder samt reavinster och
reaförluster vid avyttring av andelar i allemansfonder. Vidare föreslås att
uppgift om förändring i innehavet av aktier i avstämningsbolag eller
andelar i värdepappersfonder m.m. skall lämnas av Värdepapperscentra-
len VPC AB eller förvaltare av värdepapper.

Den nya förenklade deklarationen föreslås bestå dels av en sida med
förtryckta uppgifter om inkomster och avdrag m.m., benämnd taxerings-
förslag, dels en blankett för tilläggs- och ändringsuppgifter, benämnd
tilläggsuppgift, som skall återsändas till skattemyndigheten i de fäll
sådana uppgifter finns att redovisa. Gör den skattskyldige inte något
tillägg eller ändring i de förtryckta uppgifterna läggs dessa till grund för
taxeringen. RSV uppskattar att ca 2 milj, skattskyldiga behöver lämna
tilläggsuppgift.

Nuvarande taxeringsförfärande blir i huvudsak oförändrat. Taxerings-
penoden kommer således att sträcka sig fram till den 30 november även
för dem som omfattas av det förenklade förfärandet, men grundläggande
taxeringsbeslut skall - om det inte finns särskilda skäl - ha lättats senast
den 15 juni.

Deklarationskontrollen kommer att förskjutas till tiden efter det att
slutskattesedel har utfärdats. Detta innebär att omprövning och om-
debitering kommer att ske under hösten i de fäll ändring aktualiseras.

Debitering av slutlig skatt föreslås ske under juni månad under
taxeringsåret för dem som omfattas av det förenklade förfärandet.
Föreligger särskilda skäl får debiteringen i enskilda fäll senareläggas.

Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige senast
den 30 juni taxeringsåret i fråga om sådana skattskyldiga som omfättas
av det förenklade deklarationsförfärandet. Om det finns särskilda skäl får
skattsedeln dock översändas vid en senare tidpunkt.

Möjligheten till förtidsåterbetalning av beräknad överskjutande skatt
skall slopas för dem som omfattas av det förenklade förfärandet.

Överskjutande skatt skall sättas in på konto eller betalas ut i samband
med att skattsedlarna skickas ut även när detta skall ske senast den 30
juni. Ö-skatteräntan sätts ned i de fäll utbetalningen tidigareläggs.

En möjlighet till frivillig inbetalning av kvarstående skatt med lägre
kvarskatteavgift införs. Inbetalningen skall då ske senast den 18 augusti
taxeringsåret. Utnyttjas inte denna möjlighet gäller samma regler som nu
med skyldighet för huvudarbetsgivama att göra skatteavdrag under
januari---mars året efter taxeringsåret med redovisning och inbetalning

senast den 18 april samma år.

RSV lämnar också förslag till ändringar i vissa materiella regler.
Fastighetsskatt föreslås påföras den som var ägare till fästigheten den 1
januari inkomståret. Skatten debiteras för kalenderår. Nuvarande regel
om jämkning vid ägarbyte slopas. Vidare föreslås en strikt kontantprincip
även för inkomst av kapital och allmänna avdrag. Nuvarande års-

36

skiftesregel för inkomst- och utgiftsräntor och pensionsförsäkringspremier Prop. 1992/93:86
föreslås således bli slopad.

De nya reglerna förelås böija tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering. Den
utökade skyldigheten att lämna kontrolluppgifter skall därför iakttas första
gången i kontrolluppgifter som lämnas till ledning för 1995 års taxering.

4 Allmänna utgångspunkter

Under senare år har ett antal reformer genomförts som varit inriktade på
att förenkla och förbättra skattesystemet. Reformerna har inte bara avsett
materiella regler utan också förfaranderegler och organisation. Nya
förfaranden för taxering, mervärdesskatt och punktskatter har införts.
Skattemyndigheterna har fått en ny sammanhållen organisation som i
väsentlig mån underlättar den skattskyldiges kontakter med förvaltningen.

I den masshantering som taxeringsförfarandet utgör är det av utomor-
dentlig vikt att de administrativa rutinerna är ändamålsenligt utformade.
Genom att begränsa hanteringen av det stora flertalet okomplicerade
deklarationer kan resurser friställas för en inriktning mot svårkontrollera-
de deklarationer. Detta gäller inte minst mot bakgrund av de allt snävare
ekonomiska ramar inom vilka myndigheterna åläggs driva sin verksam-
het. Den höga förändringstakten på skatteområdet har dessutom inneburit
att man tvingats avsätta stora resurser till annat än skattekontroll. Nu är
det väsentligt att åter höja ambitionsnivån vad gäller det svårkontrollerade
materialet. För att möjliggöra detta bör man sträva efter att finna former
för att taxera det stora flertalet skattskyldiga med relativt enkla inkomst-
och förmögenhetsförhållanden på ett effektivt och resurssnålt men ändå
rättssäkert sätt.

Den förenklade självdeklarationen är sårbar på så sätt att schablon-
avdraget under inkomst av tjänst successivt har urholkats, vilket medfört
att många skattskyldiga — trots enkla inkomst- och förmögenhetsför-
hållanden — ställts utanför möjligheten att lämna en förenklad självdekla-
ration. Samma sak gäller om den skattskyldige ett enstaka taxeringsår
skall redovisa en reavinst. Det förhållandet att det finns två olika
blankettyper för personer med relativt likartade förhållanden har också
skapat problem i form av blankettbyten m.m.

Den förenklade självdeklarationen har med rätta kritiserats för att
deklaranten fråntas möjligheten att vid deklarationstillfället med säkerhet
veta vilka belopp han deklarerar. Ett system med förtryckning av
samtliga av skattemyndigheten kända uppgifter är att föredra framför den
nuvarande ordningen. Remissinstanserna har också ställt sig mycket
positiva till RSV:s förslag om en förtryckning av deklarationerna med
hjälp av kontrolluppgifterna.

Den förenklade självdeklarationen har, trots de redovisade bristerna,
inneburit fördelar för såväl de skattskyldiga som skattemyndigheterna.
Jag anser det angeläget att nu gå vidare på den inslagna vägen att
förenkla deklarationsförfarandet för de skattskyldiga. För att utveckla
metoden med förtryckning av deklarationer är det en förutsättning att fler

37

uppgifter än i dag kan förtryckas. Behöver ett stort antal skattskyldiga Prop. 1992/93:86
lämna uppgifter utöver de förtryckta, kompliceras och försenas förfäran-
det så att de tänkta vinsterna med systemet uteblir. Utgångspunkten bör
vara att praktiskt taget alla vanliga uppgifter som måste beaktas vid
taxeringen är förtryckta. Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter måste
därför utvidgas. RSV föreslår att kontrolluppgifter skall lämnas om
utgiftsräntor, avgifter för pensionsförsäkringar, tomträttsavgälder och
reavinst eller reaförlust vid försäljning av andel i allemansfond. Det stora
flertalet remissinstanser, däribland Datainspektionen, har ställt sig bakom
eller inte haft något att erinra mot förslaget i den här delen. Ett system
med förtryckta deklarationsblanketter innebär en ökad service och
rättssäkerhet för de skattskyldiga då de redan vid mottagandet av
deklarationsblanketten vet vilka inkomstuppgifter skattemyndigheterna
har och vilken inkomst de kommer att taxeras för.

Jag har känt betänkligheter inför att ytterligare utöka det redan nu
omfattande uppgiftslämnandet från tredje man. Man kan enligt min
mening inte bortse från de farhågor från integritetssynpunkt som dessa
uppgifter kan väcka hos de skattskyldiga. Å andra sidan kan hävdas att
det inte är fråga om nya uppgifter i sig som tillförs systemet utan enbart
att sättet på vilket de inhämtas — nämligen genom kontrolluppgifter i
stället för genom att den skattskyldige själv lämnar uppgifterna — ändras.

Ostridigt är att ett stort antal förtryckta uppgifter innebär en väsentlig
lättnad för de skattskyldiga och innebär stora administrativa vinster för
skattemyndigheterna. Jag anser därför att fördelarna överväger de
nackdelar man från integritetssynpunkt kan anföra mot förslaget.

En utökad kontrolluppgiftsskyldighet medför en utökad ADB-hantering
av personuppgifter. Möjligheten för enskilda registrerade till insyn i
registren och i personuppgifternas användning är en grundläggande del
av ett gott integritetsskydd. RSV föreslår att den skattskyldige genom
passivitet godkänner det taxeringsförslag som skattemyndigheterna sänt
ut. Visserligen innebär detta att den skattskyldige får del av relevanta
registeruppgifter innan de läggs till grund för taxering och att han
därigenom har möjlighet att rätta eventuella felaktigheter genom
tilläggsuppgifter. Från integritetssynpunkt är dock ett aktivt godkännande
från den skattskyldiges sida att föredra. Jag återkommer strax till hur jag
ställer mig till RSV:s förslag i den här delen.

Mot en utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet kan också invändas att man
genom en sådan delvis flyttar över bestyret med och kostnaden för
skattekontrollen på uppgiftslämnama. Det är dock enligt min mening
ofrånkomligt att skattekontrollen till stor del bygger på kontrolluppgifter
från tredje man. Givetvis bör restriktivitet iakttas när det gäller att
utvidga nuvarande uppgiftsskyldighet.

Genom skattereformen har nya möjligheter till förenklingar öppnats.

Det gäller inte minst på grund av den nya beskattningen av kapitalin-
komster. Banker och andra kreditinstitut lämnar redan kontrolluppgifter
om inkomsträntor. Om de även åläggs att lämna kontrolluppgifter om
kundernas skuldräntor skapas förutsättningar för att skattemyndigheterna
för flertalet enskilda skall kunna beräkna inkomst av kapital utan de

38

enskildas medverkan. Motsvarande fördelar uppnås beträffande allmänna Prop. 1992/93:86
avdrag om försäkringsbolagen lämnar kontrolluppgifter om betalda
avgifter för pensionsförsäkringar. I det följande kommer jag att redovisa
förslag om bl.a. införande av uppgiftsskyldighet för utgiftsräntor,
tomträttsavgälder, avgifter för pensionsförsäkringar samt reavinster och
reaförluster vid försäljning av andelar i allemansfonder.

Avgörande för att det nya systemet skall fungera på ett tillfredsställan-
de sätt är att den ökade mängden kontrolluppgifter lämnas på ADB-
medium och att den tekniska kvalitén på lämnade kontrolluppgifter är
hög. För att bidra till en högre kvalité på lämnade uppgifter, krävs också
att stora resurser läggs på ökade kontrollinsatser i form av kontroll-
uppgifts revisioner.

Från vissa av de presumtiva uppgiftslämnama har anförts bl.a. att
datasystemen för närvarande i många fall inte är anpassade till att lämna
de uppgifter som behövs och att den nu föreslagna uppgiftsskyldigheten
därför kommer att medföra betydande svårigheter och stora kostnads-
ökningar. Önskemål om ersättning för dessa kostnader har därför
framförts. Mot detta kan anföras att underlag för de aktuella uppgifterna
redan i dag i många fall finns tillgängligt på ADB-medium och lämnas
som en service till kunderna, t.ex. i fråga om låneräntor. Jag inser
emellertid att det för många berörda uppgiftslämnare självfallet kan
uppstå svårigheter, dels inledningsvis genom de ändringar i datasystemen
som krävs, dels årligen vid uppgiftslämnandet.

Myndigheterna underlättar redan i dag uppgiftslämnamas arbete genom
att i förekommande fall tillhandahålla uppgifter om personnummer etc.
Även andra åtgärder för att underlätta uppgiftslämnande på ADB-media
förekommer. Beträffande de framförda önskemålen om ersättning för
uppkomna kostnader vill jag framhålla att det är en grundläggande
princip att skyldigheten att lämna kontrolluppgifter till ledning för
taxering inte berättigar till ersättning för de kostnader som ett sådant
uppgiftslämnande kan medföra.

Remissinstanserna ställer sig i stort positiva till RSV:s förslag om en
vidareutveckling av den förenklade självdeklarationen utom på en punkt,
nämligen förslaget att den skattskyldige genom passivitet godkänner det
taxeringsförslag som skattemyndigheten skickat ut.

Enligt min mening är RSV:s förslag i denna del inte acceptabelt. Den
skattskyldige måste känna att det är han som står för uppgifterna i
deklarationen, även till den del de är förtryckta. Detta åstadkoms genom
att den skattskyldige liksom tidigare fullgör sin deklarationsskyldighet
genom att underteckna blanketten och skicka tillbaka den till skattemyn-
digheten även i de fall han inte har ändrat eller lagt till någon uppgift.

Ett förfarande som innefattar att den förtryckta blanketten skickas
tillbaka till skattemyndigheten även i de fall den skattskyldige inte har
några uppgifter att tillägga innebär från skattemyndigheternas synpunkt
vissa administrativa nackdelar. Systemet måste innehålla bl.a. rutiner för
föreläggande att inkomma med den förenklade deklarationen i de fall
någon underskriven deklarationsblankett inte skickas tillbaka och för
påförande av förseningsavgift i de fäll blanketten skickas in för sent. I

39

förhållande till RSV:s förslag innebär en ordning med tillbakaskickade
blanketter att ytterligare 3,5-4 miljoner deklarationer måste hanteras i
systemet. Detta leder till ökade kostnader i förhållande till den av RSV
föreslagna ordningen och även i förhållande till den alternativa lösning
som redovisats. Det administrativa merarbetet innebär också enligt vad
jag inhämtat från RSV att det inte är möjligt att skicka ut skattsedel på
slutlig skatt före utgången av juni månad utan först före utgången av
augusti månad under taxeringsåret.

Ett förfärande med undertecknade deklarationsblanketter är av
principiella skäl det enda godtagbara, trots den tidsförskjutning och det
merarbete för skattemyndigheterna som en sådan ordning innebär. Att
låta den skattskyldiges passivitet anses utgöra ett godkännande av att de
förtryckta uppgifterna läggs till grund för taxeringen är inte acceptabelt.
De förslag som jag kommer att lägga fram i det följande utgår från detta
ställningstagande.

Prop. 1992/93:86

5 Kontrolluppgiftsskyldighet m.m.

5.1 Utgiftsräntor

Mitt förslag: Kontrolluppgift om utgiftsränta skall lämnas av den
som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivning. Kontroll-
uppgift skall också lämnas av den som i annan yrkesmässig
verksamhet bedrivit utlåning eller kreditgivning via konto eller i
annan form. Vidare skall förening som lånat ut pengar till med-
lemmar mot ränta lämna kontrolluppgift om räntan. Arbetsgivare
eller uppdragsgivare som lånat ut pengar till arbetstagare resp,
uppdragstagare skall lämna kontrolluppgift om betald ränta samt
eventuell ränteförmån.

Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person eller dödsbo
beträffande under året betald ränta. Avser betald ränta till viss del
förskottsränta skall det framgå hur stor del av räntan som belöper på
beskattningsåret.

För det fall betalningsansvaret för en skuld delas mellan flera
personer, skall räntan fördelas lika mellan gäldenärema, om inte
annat är känt för den uppgiftsskyldige.

RSV:s förslag: RSV lämnar inte något förslag om att arbets- resp,
uppdragsgivare skall lämna kontrolluppgift om ränteförmån.

Remissinstanserna: Många remissinstanser är kritiska till förslaget att
det är kreditinstituten och inte skattemyndigheten som i första hand skall
svara för fördelning av ränta mellan flera betalningsansvariga. Finansbo-
lagens Förening m.fl. efterlyser en närmare analys av frågan om vem
som skall vara uppgiftsskyldig samt av begreppet utgiftsränta.

40

Skälen för mitt förslag: I betänkandet (SOU 1984:21) Förenklad Prop. 1992/93:86
självdeklaration (s.  214 f) övervägdes frågan om obligatorisk

uppgiftsskyldighet för utgiftsräntor av Skatteförenklingskommittén. Något
förslag lades dock inte fram, främst beroende på svårigheten att
identifiera rätt förvärvskälla med den uppdelning som då gällde. Vidare
förelåg problem då förvärvskällor beskattades kommunalt i skilda
kommuner. Vid delad betalningsansvarighet för lån förelåg även
svårighet att hänföra avdraget till rätt person.

Genom skattereformen har vissa av de tidigare problemen avhjälpts.
Fr.o.m. 1992 års taxering gäller att alla räntor - frånsett ränta på skuld
i näringsverksamhet - blir hänförliga till en och samma förvärvskälla,
nämligen kapital. Skattesatsen är proportionell.

Antalet skattskyldiga som i deklarationen yrkar avdrag för skuldränta
är mycket stort. Enligt RSV yrkade ca 1,6 milj, skattskyldiga avdrag
för ränta på skuld hänförlig till villa eller fritidshus vid 1990 års
taxering. Antalet skattskyldiga som yrkade avdrag för ränteutgifter för
andra'privata skulder var ca 3 milj. (RSV Rapport 1992:3 s. 73). En
förtryckt deklarationsblankett måste därför med nödvändighet innehålla
uppgift om utgiftsränta. Jag anser att en skyldighet att lämna uppgift om
sådana räntor bör införas och föreslår att det i 3 kap. 25 a § lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, införs en
bestämmelse med sådant innehåll.

Om arbetsgivare eller uppdragsgivare lånar ut pengar till arbetstagare
resp, uppdragstagare räntefritt eller mot ränta som understiger marknads-
räntan skall arbetstagaren eller uppdragstagaren beskattas för förmånen.
Belopp motsvarande värdet av förmånen skall, enligt punkt 10 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, anses som
en betald ränteutgift.

Uppgiftsskyldighet för värdet av ränteförmånen föreligger redan enligt
3 kap. 4 § LSK. Härigenom kommer intäktsbeloppet att kunna beaktas
vid förtryckning av deklarationen. Antalet ränteförmåner på kontroll-
uppgift var vid 1992 års taxering ca 100 000. För att även kunna
tillgodoföra ränteavdrag i dessa fäll bör uppgiftsskyldigheten utsträckas
till att omfatta hela det belopp för vilket avdragsrätt föreligger, dvs.
erlagd ränta ökad med värdet av eventuell ränteförmån. Jag föreslår att
en särskild regel härom tas in i 3 kap. 25 a § LSK.

Om betalningsansvaret för en skuld delas mellan flera personer,
medges var och en avdrag för den del av räntan som han betalat. För att
kontrolluppgiften skall bli riktig måste därför långivaren känna till vem
som faktiskt betalat räntan. Jag anser att den lösning som ligger närmast
till hands är att man tillämpar samma regel som gäller för redovisning av
gemensamma insättningskonton. Huvudregeln är där att om inte annat
förhållande är känt fördelas ränta och fordran lika mellan innehavarna.
Har kontoinnehavama meddelat den uppgiftsskyldige att fördelning skall
ske efter någon annan grund, skall denna tillämpas. Jag föreslår att en
regel av denna innebörd införs även för utgiftsräntor.

Som jag tidigare antytt är frågan om avdragets rätta fördelning, t.ex.
mellan makar som är gemensamt betalningsansvariga för en skuld, inte

41

längre av så stor vikt med hänsyn till att det skattemässiga värdet normalt Prop. 1992/93:86
är lika stort, oavsett vem av makarna som tillgodofors avdraget. Det
finns därför skäl anta att endast ett mindre antal skattskyldiga kommer att
yrka annan fördelning än enligt huvudregeln. För att minimera antalet
tilläggsuppgifter är det dock önskvärt att kreditinstituten medverkar till
att fördelningen enligt kontrolluppgiften blir riktig, t.ex. genom att under
hösten före taxeringsåret ge berörda gäldenärer tillfälle att meddela hur
räntorna skall fördelas dem emellan.

Om ett inlåningskon to innehas av fler än fem personer, får enligt 3
kap. 57 § LSK uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot
i stället för om samtliga innehavare (förfogarkonto). En motsvarande
regel bör införas beträffande lån som tecknats av ett större antal fysiska
personer gemensamt, vilket kan vara fallet t.ex. när det gäller lån till s.k.
obligationskonsortier och liknande. Kontrolluppgift bör då lämnas för den
person som tecknat lånet för konsortiets räkning och denne får ombesörja
att uppgift om fördelning lämnas till medlemmarna i konsortiet. Jag
föreslår att 3 kap. 57 § LSK kompletteras med en sådan regel.

5.2 Tomträttsavgälder

Mitt förslag: Kontrolluppgift om tomträttsavgäld skall lämnas av
den som upplåtit tomträtt.

Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo samt
innehålla uppgift om fastighetens beteckning och betald avgäld.

För det fall fastighet innehas med tomträtt av fler än en person,
skall avgälden fördelas lika mellan tomträttsinnehavama, om inte
annat är känt för den uppgiftsskyldige.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Sveriges Fastighetsmäklarsamfund tillstyrker
förslaget. Svenska Kommunförbundet avstyrker med motiveringen att
kommunerna i de flesta fall saknar tomträttshavamas personnummer och
i vissa fall saknas även namn. En aktualisering av registren skulle enligt
Kommunförbundet bli oproportionerligt dyrt, ställt i relation till vinsten
med en uppgiftsskyldighet.

Skälen för mitt förslag: Av det föregående framgår att obligatorisk
uppgiftsskyldighet föreslås beträffande utgiftsräntor. Införs kontroll-
uppgiftsskyldighet även för tomträttsavgälder ökar antalet fall där
samtliga uppgifter om inkomst av kapital kan förtryckas avsevärt.

Vid 1990 års taxering förekom avdrag för tomträttsavgäld avseende
villor och/eller fritidshus i drygt 100 000 deklarationer. En uppgiftsskyl-
dighet för betald tomträttsavgäld skulle därför innebära en inte oväsentlig
lättnad i kravet på deklaranterna att lämna kompletterande uppgifter.
Visserligen innebär en uppgiftsskyldighet vissa svårigheter och kostnader
för uppgiftslämnama. Kostnaderna är dock i huvudsak av engångskarak-

42

tär och den insamlade informationen torde framdeles vara av värde även Prop. 1992/93:86
för kommunerna. Vid en samlad bedömning finner jag att värdet av en
uppgiftsskyldighet i denna del får anses uppväga de administrativa
nackdelarna för kommunerna. De svårigheter som kommunerna kan
komma att ställas inför i arbetet med att identifiera tomträttshavare och
komplettera med personnummer etc. bör kunna klaras genom frivillig
medverkan från tomträttshavama samt med den hjälp som övriga
myndigheter kan erbjuda genom sina register. Jag föreslår därför att en
bestämmelse om uppgiftsskyldighet i denna del infors i en ny paragraf,

3 kap. 26 a §, i LSK.

5.3 Avgift för pensionsförsäkring

Mitt förslag: Kontrolluppgift om avgift för pensionsförsäkring skall
lämnas av försäkringsföretag och understödsförening.

Kontrolluppgift skall lämnas för försäkringstagare och avse under
året erlagd avgift för pensionsförsäkring.

Kontrolluppgift skall lämnas även avseende belopp som betalats ut
till försäkringstagaren på grund av återköp av försäkring.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Folksam har inte någon erinran mot uppgiftsskyl-
digheten i sig, men ställer sig tveksamt till om kontrolluppgifter kommer
att kunna lämnas i tid. Sveriges Försäkringsförbund, som i vart fäll anser
det orealistiskt att tänka sig en tidigare tidpunkt för uppgiftslämnande än
den 31 januari, ifrågasätter om inte det föreslagna förfärandet leder till
att ett stort antal tilläggsuppgifter måste lämnas.

Skälen för mitt förslag: Rätten till avdrag för avgift för pen-
sionsförsäkring regleras i 46 § 2 mom. första stycket 6 KL samt
punkterna 6 och 7 av anvisningarna till nämnda paragraf. I dessa lagrum
behandlas reglerna för avdragsrätt som allmänt avdrag. (Skattskyldig som
bedriver näringsverksamhet kan i stället medges avdrag som kostnad i
förvärvskällan.) Bestämmelserna innehåller såväl kvalitativa som
kvantitativa regler. De förra avgränsar avdragsrätten med hänsyn till slag
av pensionsförsäkring, de senare innebär beloppsmässiga begränsningar
av avdragen med hänsyn bl.a. till den skattskyldiges inkomst av tjänst
(resp, aktiv näringsverksamhet).

För avdrag för pensionsförsäkringspremie som allmänt avdrag gäller
kontantprincipen. Den s.k. årsskiftesregeln i 3 § 5 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, är dock tillämplig på allmänna
avdrag. Innebörden av regeln är i korthet att utgift som betalats mellan
den 16 december år 1 och den 14 januari år 2 skall hänföras till det av
de två åren den belöper på. Motsvarande gäller inkomster kring
årsskiftet. Jag återkommer till regeln senare (avsnitt 8.2) och kommer då
att föreslå att årsskiftesregeln slopas och att en strikt kontantprincip
införs.

43

I betänkandet (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration (s. 218 f) Prop. 1992/93:86
övervägdes frågan om uppgiftsskyldighet for pensionsförsäkringspremier.
Då gjordes den bedömningen att ett obligatoriskt uppgiftslämnande skulle
vara förenat med så stora nackdelar, att de inte kunde uppvägas av
fördelarna med en sådan reform.

Avdrag för avgift för pensionsförsäkring som allmänt avdrag yrkades
vid 1990 års taxering av ca 800 000 skattskyldiga. I ett system med
förtryckta deklarationsblanketter är det därför av väsentlig betydelse att
uppgift om pensionsförsäkringspremie kan förtryckas.

Det är framför allt två frågor som kan tänkas vålla problem för
uppgiftslämnama vid en obligatorisk uppgiftsskyldighet, nämligen dels
om det är möjligt att lämna tillförlitliga uppgifter inom föreskriven tid,
dels hur de kvantitativa reglerna skall beaktas. Vid bedömning av
tidsaspekten står klart att den stora anhopningen av nytecknade för-
säkringar under årets sista veckor medför en mycket kraftig belastning
på försäkringsföretagens administrativa apparat. A andra sidan medför
mitt förslag om att slopa årsskiftesregeln att de tidigare svårigheterna
reduceras. Det bör därför vara möjligt för försäkringsföretagen att
inkomma med de önskade uppgifterna senast den 31 januari taxeringsåret.

Avdragsrätten för erlagd avgift är knuten till när den skattskyldige
betalat avgiften. Vid betalningar som sker vid årsskiftet kan vid
tillämpandet av en strikt kontantprincip problem uppkomma för försäk-
ringsgivaren att avgöra till vilket beskattningsår en betalning som influtit
under årets första dagar är hänförlig. Det är inte rimligt att kräva att
försäkringsföretagen skall utreda vilken dag premien faktiskt betalats.
Jag finner det härvid naturligt att försäkringsgivaren skall lämna
kontrolluppgift om sådan betalning som senast den 31 december
beskattningsåret kommit försäkringsgivaren tillgodo, dvs. bokförts på
dennes bank- eller postgirokonto. Detta kommer i och för sig att innebära
att kontrolluppgift inte i alla fall kommer att lämnas för detta beskatt-
ningsår för de försäkringstagare som inbetalt avgiften under beskatt-
ningsårets två eller tre sista bankdagar och som således har rätt till
avdrag. Det torde dock vara fråga om ett informationsproblem -
övergångsvis - för att få försäkringstagarna att tidigarelägga inbetalningen
av försäkringspremien. Jag föreslår därför att det i en ny paragraf, 3 kap.
17 a §, i LSK införs en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för erlagd
pensionsförsäkringspremie med den nu angivna innebörden.

Det kan rimligen inte krävas av försäkringsföretagen att de skall ange
med vilket belopp avdragsrätt föreligger enligt de kvantitativa reglerna,
eftersom de inte känner till försäkringstagarens inkomster. Av kontroll-
uppgiften bör däremot framgå att försäkringen är av den karaktären, att
avdragsrätt föreligger enligt de kvalitativa reglerna. Detta torde inte vålla
några problem för uppgiftslämnama.

Enligt företrädare för försäkringsbolagen görs ofta en riskbedömning
i samband med ansökan om ny försäkring. I ett mindre antal fäll leder
undersökningen till att ansökan avvisas och premien återbetalas, vilket
ibland kan ske senare än den 31 januari, då kontrolluppgift senast skall
lämnas. Skyldighet att lämna kontrolluppgift bör enligt min mening gälla

44

även om avtal formellt inte fullbordats förrän ansökan är färdigbehandlad
efter riskbedömning. I de fell som nämnts liksom i andra fall av
premieåterbetalningar efter att ändring inträffat, bör rättelse ske genom
att försäkringsföretaget lämnar en ny kontrolluppgift.

Återköp av pensionsförsäkring kan ske dels om det tekniska återköps-
värdet inte överstiger 10 000 kr, dels också efter dispens. Uppburet
belopp vid återköp är skattepliktigt som inkomst av tjänst (32 § 1 mom.
KL). För att klargöra att det föreligger en obligatorisk skyldighet att
lämna kontrolluppgift vid återköp av pensionsförsäkring föreslår jag ett
förtydligande i 3 kap. 14 § LSK.

Om reglerna om förskjutning av avdrag skall tillämpas (punkt 6 fjärde
stycket av anvisningarna till 46 § KL) får den skattskyldige själv
framställa yrkande om detta i deklarationen. Detsamma gäller för de fall
högre avdrag kommer i fråga därför att pensionsrätt saknas i anställning.
Pensionsförsäkring, som tecknats i utländsk försäkringsanstalt, kan under
vissa omständigheter jämställas med svensk pensionsförsäkring i
skattehänseende. Eftersom uppgiftsskyldighet inte kan åläggas utländskt
företag, måste deklaranten även i sådant fall lämna kompletterande
uppgift.

5.4 Aktieförsäljningar

Prop. 1992/93:86

Min bedömning: Den tekniska utformningen av en kontroll-
uppgiftsskyldighet avseende försäljning av aktier och andra värde-
papper bör utredas vidare.

RSV:s förslag: Kontrolluppgift som lämnas för fysisk person skall
ange om förändring (ökning eller minskning) inträffat under året
beträffande innehavet av aktie eller andel i annan värdepappersfond än
allemansfond. Detsamma skall gälla beträffande andel i utländsk juridisk
person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Remissinstanserna: Fondbolagens Förening m.fl. avstyrker förslaget
med motiveringen att endast en mycket begränsad del av kontroll-
uppgifterna verkligen skulle avse försäljningar. Värdepapperscentralen
VPC AB (VPC) uppger att man saknar de datatekniska förutsättningarna
för att med en enkel kryssmarkering uppge om förändring skett, då
systemet är kontobaserat och inte individbaserat. Sveriges Aktiesparares
Riksförbund (SARF) ställer sig positivt till de framlagda förslagen.

Skälen för min bedömning: Antalet personer som äger aktier i
Sverige har ökat kraftigt och uppgår för närvarande till ca 3 milj. Det
direkta ägandet av aktier har minskat till förmån för ett indirekt,
kollektivt sparande i olika slag av värdepappersfonder. Många av
aktieägarna är löntagare som har sådana inkomst- och förmögenhetsför-
hållanden, att de med dagens system kan lämna förenklad självdeklara-
tion. Antalet deklarationer som innehåller uppgift om reavinst eller
reaförlust på aktier kan grovt beräknas till ca 300 000.

45

Jag anser det vara av väsentlig vikt att någon form av uppgiftsskyl- Prop. 1992/93:86
dighet införs beträffande försäljningar av aktier och andra värdepapper,
främst med hänsyn till kontrollbehovet men också till det infor-
mationsvärde en sådan uppgift har för deklaranterna. Med beaktande av
de synpunkter som har framförts bl.a. från VPC finner jag emellertid
att frågan om den tekniska utformningen av kontrolluppgiftslämnandet
bör utredas vidare. Jag avser att snarast möjligt återkomma med förslag

i denna del.

5.5 Försäljning av andelar i allemansfond

Mitt förslag: Fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappers-
fonder skall lämna kontrolluppgift för den som avyttrat andel i
allemansfond under året.

Kontrolluppgiften skall avse skattepliktig reavinst eller avdrags-
gill reaförlust.

RSV:s förslag: RSV föreslår att förvaringsinstitut som avses i 1 §
lagen om värdepappersfonder skall lämna kontrolluppgift för den som
avyttrat andel i allemansfond.

Remissinstanserna: Förslaget i denna del har endast kommenterats av
Fondbolagens Förening m.fl., vilka avstyrker införande av kontroll-
uppgiftsskyldighet. Till stöd anför man bl.a. att uppgifterna blir osäkra
på grund av att flera alternativa beräkningsmetoder finns och att de för
kontrolluppgifterna erforderliga registren skulle ställa krav på en enorm
lagringskapacitet. Vidare påpekas att det är fondbolaget och inte
förvaringsinstitutet som rätteligen bör åläggas uppgiftsskyldighet.

Skälen för mitt förslag: Allemanssparandet infördes år 1984. T.o.m.
år 1990 kunde försäljningar av andelar och byte av fond ske skattefritt.
Den fr.o.m. den 1 januari 1991 införda beskattningen har lett till att
reavinstberäkningen nu kan ske efter tre olika alternativ. Huvudregeln
innebär att vinsten beräknas till nettopriset vid inlösen minus nettopriset
vid förvärvet. Därvid skall det genomsnittliga anskaffningsvärdet för
samtliga andelar användas. Som alternativ får en schablonregel tillämpas.
Schablonregeln innebär att 20 % av nettoförsäljningslikviden tas upp som
anskaffningsvärde. Härutöver finns en särskild övergångsregel, som
innebär att som anskaffningsvärde för andelar som anskaffats före år
1991, får tas upp värdet per den 31 december 1990.

Kontrolluppgiften föreslås i rapporten få bygga på någon av de tre
beräkningsmetoderna. Uppgiftslämnama bör sträva efter att genomföra
beräkningen efter den metod som ger lägst skatt. I uppgiften skall
redovisas vilken metod för vinstberäkningen som valts. De alternativa
sätten att beräkna vinsten bör också anges genom förtryckt information
på blanketten.

En beräkning av anskaffningsvärdet enligt huvudregeln kräver tillgång
till de verkliga uppgifterna för förvärv bakåt i tiden och fram till dess att

46

försäljningen skett. Eftersom vinst vid försäljning av andelar tidigare Prop. 1992/93:86
inte beskattades, torde den verkliga anskaffningsutgiften för äldre andelar
dock ofta vara okänd eller svårtillgänglig. Det får därför anses rimligt att
uppgiftslämnama i fråga om äldre andelar normalt utnyttjar värdet vid
årsskiftet 1990/91 som anskaffningsvärde. Vill den skattskyldige använda
sig av en annan beräkningsmetod får han i så fäll lämna en komplet-
terande uppgift. När det gäller andelar som anskaffats efter årsskiftet
1990/91 föreligger av naturliga skäl inte samma problem. Uppgift om
samtliga anskaffningsutgifter torde utan större problem kunna skaffas
fram.

Som huvudskäl mot det föreslagna kontrolluppgiftslämnandet har från
bankhåll anförts att en sådan framtida lagring av samtliga anskaffnings-
utgifter samt av antalet köpta och sålda andelar som uppgiftslämnandet
skulle kräva, kommer att ställa helt orimliga krav på lagringskapacitet i
uppgiftslämnamas datasystem. Enligt min mening är det emellertid inte
nödvändigt att uppgiftslämnama lagrar uppgift om samtliga an-
skaffningsutgifter. Vid försäljning skall, som jag tidigare nämnt, den s.k.
genomsnittsmetoden tillämpas vid beräkning enligt huvudregeln.
Uppgiftslämnama kan därför inskränka sitt ADB-lagrade underlag för
uppgiftslämnandet till att avse endast det genomsnittliga an-
skaffningsvärde enligt genomsnittsmetoden som gäller efter sista
transaktionstillfället, antal andelar samt värdet per den 31 december
1990. Detta torde inte medföra alltför stora problem för
uppgiftslämnama. Insatserna från uppgiftslämnamas sida koncentreras till
initialskedet.

Vid utgången av september 1991 uppgick antalet konton i allmänna och
företagsanknutna allemansfonder till ca 1 750 000. Jag anser det därför
väsentligt att uppgifter om reavinst eller reaförlust kan förtryckas på
deklarationsblanketten. Med beaktande härav och då en sådan ordning
som jag nu föreslagit inte heller synes ställa orimligt stora krav på
lagringsutrymme i uppgiftslämnamas datasystem, finner jag att värdet av
en uppgiftsskyldighet väl överväger de administrativa nackdelarna. Jag
föreslår därför att det i en ny paragraf, 3 kap. 32 a §, i LSK införs
bestämmelser om obligatorisk skyldighet att lämna kontrolluppgift om
uppkommen reavinst och reaförlust vid avyttring av andel i allemansfond
i enlighet med vad jag nu anfört.

Enligt 1 § lagen om värdepappersfonder förstås med fondbolag ett
svenskt aktiebolag som fått tillstånd att utöva fondverksamhet. Med
förvaringsinstitut förstås en bank eller ett annat kreditinstitut som
förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som sköter in- och
utbetalningar avseende fonden. Enligt 31 § samma lag skall fondbolaget
föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av andelar i
fonden. Förvaringsinstitutet har inte ålagts att ha fondandelsägaren
registrerad i denna sin egenskap, utan skall i första hand förmedla in- och
utbetalningar till fondbolaget. Jag anser därför att uppgiftsskyldigheten
bör åligga fondbolaget.

47

5.6 Övriga frågor om uppgiftsskyldighet

5.6.1 Särskilda bestämmelser beträffande fåmansföretag m.m.

Prop. 1992/93:86

Mitt förslag: På kontrolluppgift som avser företagsledare i
fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag, närstående till sådan
person samt delägare i företaget skall inte lämnas sådana uppgifter
som den skattskyldige enligt 2 kap. 24 § lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter själv skall redovisa i sin självdeklaration.

Skattemyndigheten skall ges möjlighet att, beträffande företags-
ledare och delägare i fåmansföretag, dem närstående personer samt
delägare i handelsbolag, efter föreläggande begära in de uppgifter
från fåmansföretaget eller handelsbolaget som behövs för att kunna
beräkna den skattskyldiges skattepliktiga inkomst.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 24 § LSK skall företagsledare
i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag, närstående till sådan person
samt delägare i företaget i sin självdeklaration lämna de uppgifter som
behövs för att tillämpa gällande bestämmelser rörande hans inkomst från
företaget m.m. Därvid skall uppgifter lämnas bl.a. om vad han uppburit
från företaget i form av pengar, varor eller annat, om utgifter för hans
privata kostnader som företaget betalat samt om avtal eller andra
förhållanden mellan honom och företaget.

Uppgifterna lämnas fr.o.m. 1992 års taxering på blankett K 10
beträffande fåmansföretag och på blankett N3 beträffande fåmansägt
handelsbolag. Blanketterna är utformade så att en beräkning av de
skattepliktiga beloppen är möjlig. Vissa ersättningar från fåmansföretag
skall enligt spärreglerna i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL fr.o.m.
1992 års taxering beskattas som intäkt av tjänst; tidigare som inkomst av
tillfällig förvärvsverksamhet. Sådana ersättningar medför inte uttag av
socialavgifter eller löneskatt och ger inte rätt till schablonavdrag eller
grundavdrag och måste därför redovisas separat i den allmänna självdek-
larationen.

Enligt 3 kap. 4 § LSK skall kontrolluppgifter om lön, arvode, andra
ersättningar eller förmåner som utgör intäkt av tjänst lämnas av den som
betalat ut beloppet eller gett ut förmånen. Kontrolluppgifter skall lämnas
för den som av den uppgiftsskyldige har fått skattepliktigt belopp eller
skattepliktig förmån.

Bestämmelsen ger intryck av att de särskilda ersättningar och förmåner,
som tillförts företagsledare m.fl. i fåmansföretag och som dessa skall
lämna uppgift om i sina deklarationer, även skall framgå av kontroll-
uppgiften. Detta torde inte ha varit avsikten, bl.a. på grund av att det på
kontrolluppgiften inte är möjligt att ange de förhållanden som legat till
grund för beräkningen av de skattepliktiga beloppens storlek. Därtill
kommer, som angetts ovan, att de skattepliktiga beloppen delvis skall

48

behandlas på ett särskilt sätt vid taxeringen och av det skälet måste
redovisas som en särskild post i självdeklarationen. Jag anser därför att
kontrolluppgift inte skall lämnas i dessa delar och föreslår att en
uttrycklig bestämmelse om detta tas in i 3 kap. 4 § LSK.

Enligt 3 kap. 53 § LSK skall fåmansföretag lämna företagsledaren och
delägare i företaget samt dem närstående alla uppgifter som behövs för
att de skall kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget.
Detsamma gäller handelsbolag i fråga om delägare i bolaget.

Det är i vissa fäll viktigt att även skattemyndigheten får ta del av dessa
uppgifter. Jag föreslår därför att det i 3 kap. 53 § LSK tas in en
bestämmelse om att skattemyndighet får förelägga fåmansföretag och
handelsbolag att lämna uppgifterna till myndigheten.

5.6.2 Ersättning från arbetsgivare för utnyttjande av egen fastighet

Prop. 1992/93:86

Mitt förslag: Kontrolluppgift skall lämnas för ersättning som arbets-
givare lämnat till anställd för utnyttjande av den anställdes fastighet.

RSV:s förslag: RSV har inte lämnat något förslag i denna del.

Skälen för mitt förslag: Det har blivit tämligen vanligt förekomman-
de, att en arbetsgivare hyr ett arbetsrum i den anställdes fastighet för att
den anställde skall arbeta där. Den anställde kanske saknar arbetsrum hos
arbetsgivaren eller har sin bostad belägen på långt avstånd från ar-
betsgivaren. En annan vanlig företeelse är att arbetsgivaren hyr en
garageplats i den anställdes fastighet, t.ex. när den anställde utnyttjar en
av arbetsgivaren ägd bil.

Sådan ersättning från arbetsgivaren för utnyttjande av fastigheten skall
beskattas som inkomst av kapital till den del ersättningen kan anses
skälig. Ersättning därutöver anses som förtäckt lön och skall beskattas
som inkomst av tjänst.

Eftersom ersättningen utgör inkomst av kapital skall någon kontroll-
uppgift inte lämnas. Detta är givetvis mindre tillfredsställande från
kontrollsynpunkt, särskilt med beaktande av att företeelsen blivit allt
vanligare. Det är vidare fördelaktigt såväl för den anställde som för
arbetsgivaren att hela ersättningen utgör inkomst av kapital, eftersom
sociala avgifter då inte tas ut och lön inte heller utgör pensions-
grundande inkomst till den del den överstiger 7,5 basbelopp.

Genom att införa en obligatorisk skyldighet för arbetsgivaren att lämna
kontrolluppgift på denna typ av ersättningar kan kontrollen förbättras
samtidigt som en bättre prövning av ersättningsbeloppets skälighet
möjliggörs. Jag föreslår därför att en bestämmelse med denna innebörd
införs i 3 kap. 4 § LSK.

4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 86

49

5.6.3 Resekostnads- och traktamentsersättning

Prop. 1992/93:86

Mitt förslag: Resekostnads- och traktamentsersättning skall, till den
del ersättningen överstiger avdragsgillt belopp, inte redovisas som
en särskild post på kontrolluppgift utan skall redovisas som utgiven
lön.

RSV:s förslag: RSV har inte lämnat något förslag i denna del.

Skälen för mitt förslag: På kontrolluppgift skall resekostnads- eller
traktamentsersättning enligt 3 kap. 4 § LSK redovisas med belopp endast
till den del ersättningen överstiger avdragsgillt schablonbelopp eller
gjorda utlägg. Arbetsgivaren skall när ersättningen motsvarar schablon-
belopp endast markera med ett kryss att ersättning, som inte är
skattepliktig, har utbetalats. Den skattskyldige behöver inte ta upp
ersättningen i deklarationen och kan således använda sig av blanketten för
förenklad självdeklaration.

Överstiger ersättningen schablonbeloppet skall det överskjutande
beloppet anses utgöra lön och ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter.
Beloppet skall särredovisas på kontrolluppgiften.

Orsaken till att särredovisning av denna typ av ersättning införts är att
Statistiska centralbyrån efter genomförandet av skattereformen uttryckte
önskemål om att få överskjutande belopp redovisat särskilt, detta för att
kunna mäta löneglidningen i samband med skattereformen.

Det har emellertid visat sig att den önskade informationen inte kunnat
erhållas genom särredovisningen. Dessutom föreligger med nuvarande
system risk för missförstånd. Orsakerna till detta är följande.

Många arbetsgivare har delat upp ersättningsavtalen i två delar, en del
som följer KL och utgör maximala belopp enligt schablonerna och som
har kallats resekostnadsersättning resp, traktamente samt en del som
består av det överskjutande beloppet och som i stället benämnts
reselönetillägg, tjänsteresetillägg etc.

Vissa arbetsgivare anser den överskjutande delen vara lön och
redovisar beloppet tillsammans med övrig lön. Vidare förekommer det
att arbetsgivare missförstått innebörden av bestämmelsen och redovisar
det överskjutande beloppet både som lön och som övertraktamente med
dubbelbeskattning som följd. Slutligen föreligger det risk for att den
skattskyldige av misstag yrkar avdrag med det särredovisade beloppet
trots att han redan erhållit det avdrag han är berättigad till.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att det inte föreligger bärande
skäl att ha kvar en särredovisning på det sätt som jag beskrivit.
Överskjutande resekostnads- och traktamentsersättning, som ju
skattemässigt skall behandlas som lön, bör på kontrolluppgiften också
redovisas som lön. Jag föreslår därför att 3 kap. 9 § LSK ändras i
överensstämmelse härmed.

50

5.6.4 Skatteavdrag på utdelning till oregistrerad andelsägare i
värdepappersfond

Prop. 1992/93:86

Mitt förslag: Nuvarande övergångsbestämmelse att en oregistrerad
andelsägare i en värdepappersfond inte skall betala preliminär
A—skatt på utdelning från fonden skall gälla även i fråga om
utdelning som skall tas upp till beskattning vid 1994 års taxering.

Skälen för mitt förslag: Den 1 januari 1991 trädde en ny lagstiftning
om aktiefonder i kraft, lagen (1990:1114) om värdepappersfonder (prop.
1989/90:153, bet. 1990/91:NU4, rskr. 1990/91:47). I 31 § nämnda lag
föreskrivs att fondbolag skall föra eller låta föra ett register över samtliga
innehavare av fondandelar. Bestämmelsen innebär att endast fonder med
registrerade andelsägare är tillåtna. Enligt 5 § lagen (1990:1115) om
ikraftträdande av lagen om värdepappersfonder skall fondbolag som har
utfärdat fondandelsbevis enligt den upphävda aktiefondslagen (1974:931)
senast vid årsskiftet 1992/93 ha registrerat samtliga innehavare av
andelsbevisen.

Jag har nyligen i prop. 1992/93:90 om ändrad lagstiftning för
värdepappershandel i anledning av EES-avtalet, m.m. föreslagit att
slutdatumet för registreringen flyttas fram till den 31 december 1993.
Detta aktualiserar också en ändring av övergångsbestämmelserna till
lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

När reglerna om att preliminär skatt skall tas ut på fysiska personers
kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar infördes angavs det i
en särskild övergångsbestämmelse till ändringarna i LSK att äldre
bestämmelser om aktiefond i 3 kap. 28 och 30 §§ LSK t.o.m. 1993 års
taxering skulle gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte
registrerats (prop. 1990/91:5, bet. 1990/9 l:SkU3, rskr. 1990/91:57, SFS
1990:1136).

Om övergångsbestämmelserna inte ändras innebär det att skatteavdrag
skall göras när utdelning betalas ut till en oregistrerad andelsägare. Sker
utbetalningen senare än fyra månader efter utdelningstillfället har
utbetalaren dessutom varit skyldig att förskottera kupongskatt på
utdelningen. Med hänsyn till att sluttidpunkten för registrering av
andelsägarna skjutits ett år framåt i tiden föreslår jag att vad som sägs
om aktiefond i 3 kap. 28 och 30 §§ lagen om sjävdeklaration och
kontrolluppgifter i deras äldre lydelse t.o.m. 1994 års taxering skall gälla
värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte har registrerats.

51

5.7 Tidpunkt för uppgiftslämnande

Prop. 1992/93:86

Mitt förslag: Kontrolluppgift om bostadsrätt skall lämnas till
skattemyndigheten senast den 31 januari under taxeringsåret.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har uttalat sig särskilt i denna
del.

Skälen för mitt förslag: För avlämnande av kontrolluppgifter om
bostadsrätter m.m. gäller för närvarande den 15 februari som sista dag.
Enligt min mening finns det inga bärande skäl att ha en särbestämmelse
för dessa uppgifter. Senaste datum att lämna kontrolluppgift bör således
vara den 31 januari även i dessa fäll. Samma datum bör gälla för
uppgifter till medlemmarna. Jag föreslår att 3 kap. 47 § LSK ändras i
överensstämmelse härmed.

6 Deklarationsförfarandet

6.1 Deklarationsskyldigheten

Mitt förslag: Allmän självdeklaration skall lämnas av

— skattskyldig som är annan juridisk person än dödsbo,

— skattskyldig som skall deklarera inkomst av näringsverksamhet,

— företagsledare eller delägare i fåmansföretag eller fåmansägt
handelsbolag,

— närstående till företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt
handelsbolag om han skall lämna uppgifter enligt 2 kap. 24 § LSK,

— skattskyldig som är skyldig att redovisa mervärdesskatt i sin
självdeklaration,

— skattskyldig som inte varit bosatt i Sverige under hela beskatt-
ningsåret,

— skattskyldig som inte mottagit förtryckt blankett för förenklad
självdeklaration senast den 15 april under taxeringsåret,

Övriga skattskyldiga skall få lämna förenklad deklaration.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RSV föreslår
dock att alla närstående till fåmansföretagare skall lämna allmän
självdeklaration. Vidare föreslår RSV inte att skattskyldig som är skyldig
att redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration skall lämna allmän
självdeklaration.

Remissinstanserna: Näringslivets skattedelegation anför att närstående-
kretsen bör krympas till att endast omfatta kärnfamiljen och de delägare
som haft transaktioner med företaget.

52

Skälen för mitt förslag: Enligt RSV:s förslag beräknas en helt Prop. 1992/93:86
övervägande del av de skattskyldiga kunna lämna förenklad självdeklara-
tion. Endast andra juridiska personer än dödsbon, skattskyldiga som skall
redovisa inkomst av näringsverksamhet, företagsledare och delägare i
fåmansföretag och dem närstående personer samt i utlandet bosatta
personer föreslås vara generellt skyldiga att lämna allmän självdeklara-
tion. Skattskyldig, som visserligen tillhör den kategori som får lämna
förenklad självdeklaration, men som av olika anledningar ändå inte fått
en förtryckt deklarationsblankett senast den 15 april under taxeringsåret
skall senast den 2 maj under taxeringsåret lämna en allmän självdeklara-
tion.

Det är angeläget att den grupp skattskyldiga som ställs utanför det
förenklade förfarandet är så liten som möjligt. Det lagförslag som
remitterats till Lagrådet har i princip utgått från RSV:s förslag om hur
den krets som måste lämna allmän självdeklaration skall avgränsas.

Lagrådet har i denna del pekat på att närståendekretsen, som den anges
i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL, är mycket vid. Antalet personer
som inom sin närståendekrets har någon person verksam i ett fåmansföre-
tag torde vara mycket stort. Det torde i praktiken även förhålla sig så,
att åtskilliga skattskyldiga inte har kännedom om förekomsten av ett
fåmansföretag inom den egna närståendekretsen. Skattemyndigheternas
kontrollmöjlighet är liten. Lagrådet anför att det kan ifrågasättas om det
i förevarande sammanhang är lämpligt med en så vid närståendekrets. Jag
ansluter mig till Lagrådets uppfattning och föreslår att allmän deklaration
skall lämnas av närstående till företagsledare i fåmansföretag endast om
den närstående skall lämna uppgifter enligt 2 kap 24 § LSK. På detta sätt
inskränks kretsen av närstående som skall lämna allmän självdeklaration
till dem, som under beskattningsåret haft ekonomiska eller andra mellan-
havanden med företaget.

Enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, ML, föreligger i vissa fäll
skyldighet att redovisa mervärdesskatt, trots att den skattskyldige inte är
näringsidkare. Det kan t.ex. vara fråga om hobbyverksamhet av mindre
omfattning, vilket i självdeklarationen skall redovisas som inkomst av
tjänst. Enligt 21 § ML skall utgående och ingående mervärdesskatt i vissa
fäll redovisas i allmän självdeklaration för beskattningsåret. I fråga om
förfärandet vid beskattningen av sådan skattskyldig gäller inte ML utan
i stället bestämmelserna i LSK, TL och UBL. Enligt 16 § tredje stycket
LSK skall skattskyldig, som enligt 21 § ML är skyldig att redovisa
mervärdesskatt i sin självdeklaration, lämna de uppgifter som behövs för
att besluta om mervärdesskatten. I lagrådsremissen har denna fråga inte
behandlats särskilt. Det är emellertid av praktiska skäl angeläget att
eventuell mervärdesskatt redovisas i allmän självdeklaration och inte i
förenklad självdeklaration. Detta bör därför regleras i lagtexten.

Jag föreslår att det i en ny paragraf, 2 kap. 13 §, i LSK införs
bestämmelser om deklarationsskyldigheten avseende allmän självdeklara-
tion.

53

6.2 Uppgiftsskyldighet för förmögenhet

Prop. 1992/93:86

Mitt förslag: Skyldighet att i självdeklaration redovisa förmögen-
het föreligger först när nettoförmögenheten uppgår till skatteplik-
tigt belopp.

Skälen för mitt förslag: Enligt tidigare riksdagsbeslut skall förmögen-
hetsskatten avskaffas helt fr.o.m. 1995 års taxering. I en proposition om
åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin (prop. 1992/93:50) som
nyligen har överlämnats till riksdagen föreslås att förmögenhetsskatten
skall slopas först fr.o.m. 1996 års taxering. Uppgifter till ledning för
förmögenhetstaxeringen måste således lämnas också första året det
förenklade förfarandet är i kraft.

Jag anser det rimligt att begränsa de skattskyldigas uppgiftsskyldighet
så att uppgift om förmögenhet i såväl allmän som förenklad självdeklara-
tion behöver lämnas endast om nettoförmögenheten uppgår till skatteplik-
tigt belopp. Därigenom begränsas behovet för dem som omfattas av det
förenklade deklarationsförfarandet att lämna kompletterande uppgift
avseende förmögenhet högst väsentligt. Jag föreslår att 2 kap. 10 § LSK
justeras i enlighet härmed.

6.3 Förfarandet i huvuddrag

Mitt förslag: En förtryckt blankett för förenklad självdeklaration
grundad på innehållet i inkomna kontrolluppgifter och övriga av
skattemyndigheten kända uppgifter skall sändas ut till samtliga
berörda skattskyldiga före den 15 april under taxeringsåret.

Deklarationsblanketten skall undertecknas av den skattskyldige
och återsändas till myndigheten senast den 2 maj under taxe-
ringsåret.

Om de förtryckta uppgifterna är felaktiga eller ofullständiga skall
den skattskyldige göra de ändringar eller tillägg som behövs.

RSV:s förslag: RSV:s förslag förutsätter inte något aktivt handlande
från den skattskyldiges sida för att deklarationsskyldigheten skall anses
fullgjord. Den skattskyldige godkänner genom sin passivitet det förslag
till taxering han fått.

Remissinstanserna: Remissinstanserna ställer sig i huvudsak avvisande
till att den skattskyldige skall anses ha godkänt och avlämnat en
deklaration på heder och samvete enbart genom att förhålla sig passiv.
Många förordar i stället RSV:s alternativa lösning där den skattskyldige
godkänner taxeringsförslaget genom att underteckna och återsända en
bifogad talong, på vilken han försäkrar att han godkänner att det
förtryckta förslaget läggs till grund för hans taxering.

54

Skälen för mitt förslag: Som jag redan inledningsvis anfört anser jag Prop. 1992/93:86
det väsentligt att den skattskyldige på ett aktivt sätt godkänner de
förtryckta uppgifterna på deklarationsblanketten. Skall blanketten
undertecknas och skickas tillbaka till skattemyndigheten torde den
skattskyldiges förståelse för att han är ansvarig för de förtryckta
uppgifterna öka. Ett krav på undertecknande främjar vidare den
skattskyldiges egen kontroll av deklarationsmaterialet och motverkar ett
slentrianmässigt godtagande av de förtryckta uppgifterna på dek-
larationsblanketten. Ett sådant förfärande framstår också som mer
rättssäkert jämfört med RSV:s förslag. Jag föreslår därför att den
skattskyldige även fortsättningsvis skall lämna förenklad självdeklaration
genom att underteckna och återsända ett exemplar av den mottagna
dekl arationsblanketten.

Genom att utöka uppgiftslämnandet på det sätt jag tidigare föreslagit,
skapas möjligheter att förtrycka betydligt fler uppgifter i deklarationen än
vad nuvarande system medger. Det finns därigenom också goda
möjligheter att framställa en förtryckt blankett med sådant innehåll, att
för ett stort antal deklaranter några ytterligare uppgifter inte krävs för att
åsätta en riktig taxering, fastställa pensionsgrundande inkomst och göra
en korrekt skatteberäkning. Fortfarande måste dock vissa uppgifter
tillföras i form av rättelser och tillägg för ett inte obetydligt antal
deklaranter. Dessa uppgifter skall lämnas i deklarationen.

RSV har beräknat att en förtryckt deklarationsblankett skall kunna
skickas ut till mellan 5,5 och 6 miljoner deklaranter och att ca en
tredjedel av dessa behöver lämna tilläggsuppgifter. Jag finner inte
anledning till annan bedömning. Förslaget innebär en förbättrad service
och ökad rättssäkerhet för de skattskyldiga eftersom de redan vid
mottagandet av den förtryckta deklarationen i april får veta vilka
inkomstuppgifter skattemyndigheterna har och vilka inkomster de
kommer att taxeras för.

Mot bakgrund av nu gällande materiella regler och den utökade
uppgiftsskyldighet som jag tidigare redovisat föreslår jag att i 2 kap. 11
§ LSK tas in en bestämmelse om vilka uppgifter som skall förtryckas på
blanketten för förenklad självdeklaration. Förutomidentifikationsuppgifter
och andra uppgifter av mer teknisk natur bör uppgifter om inkomst av
tjänst förtryckas enligt inkomna kontrolluppgifter. Samma sak gäller i
inkomstslaget kapital för ränteinkomster, utdelningar, ränteutgifter,
tomträttsavgälder och reavinst/förlust vid försäljning av andel i
allemansfond. Vidare bör uppgift om kostnad för pen-
sionsförsäkringsavgift och underlag för fastighetsskatt förtryckas.

Taxeringslagens (1990:324), TL, regler om taxeringsförfärandet
behöver enligt min mening inte ändras med anledning av det nya
deklarationsförfarandet. Det innebär bl.a. att skattemyndigheten även
fortsättningsvis skall fatta grundläggande beslut om årlig taxering före
utgången av november månad under taxeringsåret. I det nya förfärandet
skall, enligt vad jag senare kommer att föreslå, skattsedel på slutlig skatt
utfärdas redan i augusti för dem som omfattas av det förenklade
förfärandet. Grundläggande beslut måste naturligtvis fättas innan

55

slutskattesedeln utfärdas. Några särregler om inom vilken tid grund- Prop. 1992/93:86
läggande beslut får lättas i det förenklade förfarandet är enligt min
mening emellertid inte nödvändiga.

I 3 kap. 3 § TL finns en regel om att beslut om taxering får fättas på
grundval av en förenklad självdeklaration utan att den som avgett
deklarationen underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kon-
trolluppgift, som skall lämnas utan föreläggande och som avser inkomst
av tjänst eller kapital. Regeln är inte tillämplig i det nya förfärandet och
bör därför utgå.

6.4 Skattebrottslagen

Min bedömning: Nuvarande bestämmelser i skattebrottslagen bör
stå kvar oförändrade.

RSVts förslag: RSV anser att den nuvarande bestämmelsen i 2 § tredje
stycket skattebrottslagen (1971:69) om straflänsvar för den, som i syfte
att undgå skatt överenskommer med sin arbetsgivare att denne skall
lämna felaktig kontrolluppgift eller underlåta att lämna kontrolluppgift,
skall slopas. RSV anför att regeln såvitt nu kan bedömas inte fyller
någon funktion i det nya förfärandet. Har arbetsgivaren lämnat en
felaktig kontrolluppgift eller helt underlåtit att lämna kontrolluppgift, är
det denne som i första hand ådrar sig straffänsvar enligt 4 kap. 8 § LSK.

Remissinstanserna: RA avstyrker ändring.

Skälen för min bedömning: En av grundförutsättningarna för den
förenklade självdeklarationen är att kontrolluppgifter lojalt lämnas av dem
som ålagts sådan skyldighet. Systemet bygger på att kontrolluppgifterna
kan läggas till grund för beskattning. Redan i dag innebär kravet i 2 §
andra och tredje styckena skattebrottslagen på direkt uppsåt att undandra
skatt vid passivt skattebedrägeri en stark begränsning i möjligheterna att
lagfora skattskyldiga som helt underlåter att medverka vid sin beskatt-
ning. RSV:s förslag medför att straffansvaret för den som genom total
passivitet undandrar sig beskattning riskerar att bli kraftigt urholkat. Med
beaktande av detta finner jag övervägande skäl tala för att, i vart fäll tills
vidare, behålla nuvarande regler.

I en utredning angående vissa frågor om ekonomisk brottslighet som
RA och Rikspolisstyrelsen lämnat till regeringen i januari i år föreslås
bl.a. en total översyn av skattebrottslagen. Frågan om 2 § tredje stycket
skattebrottslagen skall slopas har sin naturliga plats som en del av en
sådan översyn. I ett sådant sammanhang bör också sanktionerna vid
uteblivet eller oriktigt kontrolluppgiftslämnande ses över.

56

7 Uppbördsfrågor

7.1 Allmänt

Prop. 1992/93:86

Det förslag till ändrat deklarationsförfärande som jag nyss har lagt fram
omfattar i huvudsak skattskyldiga med inkomst av tjänst eller kapital. De
ändringar som jag nu avser att föreslå i fråga om uppbördsbestämmel-
sema syftar till att anpassa dessa till det ändrade förfärandet.

Eftersom uppbördsbestämmelsema av administrativa skäl i huvudsak
bör vara gemensamma för alla skattskyldiga kommer de nya be-
stämmelserna inte enbart att gälla dem som omfattas av det nya
deklarationsförfarandet utan samtliga. I något fäll är emellertid en
särreglering nödvändig för dem som omfättas av det förenklade
deklarationsförfärandet.

7.2 Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt

Mitt förslag: Senaste tidpunkt för fyllnadsinbetalning av prelimi-
när skatt flyttas fram från den 30 april till den 3 maj taxeringsåret.

RSV:s förslag: RSV föreslår att senaste tidpunkt for fyllnadsinbetal-
ning av preliminär skatt skall vara den 2 maj taxeringsåret.

Remissinstanserna: Postverket föreslår att senaste tidpunkt för
fyllnadsinbetalning flyttas fram en eller ett par dagar. Skälet till detta är
att den 1 maj är en helgdag och erfärenheten visar att många väntar till
sista dagen med sina deklarationer. Det blir då svårt att hinna med att
göra inbetalningen den 2 maj så som RSV har föreslagit. På postkontoren
kan det bli en stor belastning. De olika gireringssystem som finns
anknutna till bankernas lönekonton blir också svåra att utnyttja för denna
betalning av belastningsskäl och med hänsyn till tid för postgång.

Skälen för mitt förslag: Om den beräknade slutliga skatten överstiger
den preliminära skatt som betalats under uppbördsåret kan den som vill
undvika kvarskatteavgift göra en fyllnadsinbetalning av preliminär skatt.
En sådan fyllnadsinbetalning skall enligt nuvarande regler göras senast
den 30 april taxeringsåret. Till den del det belopp som behöver fyll-
nadsinbetalas överstiger 20 000 kr skall inbetalningen dock göras senast
den 18 februari samma år. Har den skattskyldige fått anstånd med att
lämna självdeklaration gäller särskilda regler.

Genom de av riksdagen under våren antagna reglerna om skatteavdrag
på biinkomster, som börjar tillämpas den 1 april 1993 (prop.
1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680),
kommer behovet att göra en fyllnadsinbetalning att minska för flertalet
löntagare. Större fyllnadsinbetalningar beräknas förekomma i huvudsak
endast i de fäll den skattskyldige haft en reavinst.

Numera är de inbetalningskort som används för fyllnadsinbetalning av
preliminär skatt förtryckta med personnummer och kan användas endast

57

för detta ändamål. Detta medför att det i regel inte är några svårigheter
med att kreditera den inbetalda skatten på rätt person. Med hänsyn till
detta och till att behovet av fyllnadsinbetalningar beräknas minska
bedömer RSV att fyllnadsinbetalningar även inom det nya dek-
larationsförfärandet kan göras april månad ut och ändå hinna beaktas vid
debiteringen av den slutliga skatten. Eftersom deklarationstidpunkten
enligt RSV:s förslag skall vara senast den 2 maj föreslår verket
emellertid att fyllnadsinbetalningar skall kunna göras fram till detta
datum.

Jag ser också stora fördelar med att senaste dag för fyllnadsinbetalning
sammanfaller med deklarationstidpunkten. Det kan emellertid antas att en
stor del av de skattskyldiga väntar med att lämna deklarationen till sista
dagen. Det kan då, som Postverket påpekat, bli svårigheter med
inbetalningarna. Jag föreslår därför att sista dag för fyllnadsinbetalning
skall vara dagen efter deklarationstidpunkten, dvs. den 3 maj taxe-
ringsåret. Detta föranleder ändringar i 27 § 3 och 4 mom. samt 69 § 1
mom. UBL.

Prop. 1992/93:86

7.3 Debitering av slutlig skatt

Mitt förslag: Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den
skattskyldige senast den 31 augusti taxeringsåret om han omfattas
av det förenklade deklarationsförfarandet och grundläggande beslut
om årlig taxering fattats senast den 15 augusti.

RSV:s förslag: RSV föreslår att skattsedel på slutlig skatt skall
översändas till den skattskyldige senast den 30 juni taxeringsåret.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del.

Skälen för mitt förslag: Skattsedel på slutlig skatt skall enligt
nuvarande regler tillställas den skattskyldige senast den 15 december
taxeringsåret (35 § första stycket uppbördslagen [1953:272], UBL).

Enligt RSV:s förslag skall samtliga som omfattas av det förenklade
deklarationsförfarandet få sin skattsedel på slutlig skatt senast den 30 juni
taxeringsåret om grundläggande beslut om årlig taxering fattats senast
den 15 juni.

RSV:s förslag utgår från en ordning där en skattskyldig genom att inte
reagera mot de förtryckta uppgifterna anses ha godkänt att bli taxerad i
enlighet med dem. Som jag redan tidigare har nämnt innebär mitt förslag
till nytt deklarationsförfärande — som innebär att den förenklade
självdeklarationen alltid skall undertecknas och skickas tillbaka till
skattemyndigheten — en viss förskjutning av den tidpunkt då slut-
skattedebitering kan ske i förhållande till RSV:s förslag. Jag har från
RSV inhämtat att med det deklarationsförfärande jag föreslår bör
debiteringen av slutlig skatt normalt vara avklarad senast den 31 augusti
taxeringsåret. I vissa undantagsfäll kan ett grundläggande beslut inte
fattas före den 15 augusti, t.ex. på grund av att den skattskyldige haft

58

legala förhinder att lämna deklaration. I sådana fåll skall den
skattskyldige underrättas om att slutskattesedel kommer att sändas ut
senare. För övriga skattskyldiga, dvs. för dem som inte omfattas av det
förenklade deklarationsförfarandet, bör den nuvarande bestämmelsen om
att slutskattesedeln skall sändas ut senast den 15 december fortfarande
gälla. Jag ansluter mig till RSV:s förslag, dock med beaktande av den
tidigare nämnda tidsförskjutningen. Mina förslag i den här delen
föranleder ändringar i 35 § UBL.

Den ordning som nu gäller för återbetalning av överskjutande skatt bör
behållas. Det innebär att i sådana fall där skattsedeln på slutlig skatt
sänds ut senast den 31 augusti skall återbetalningen också ske i samband
med detta. Jag återkommer strax till frågan om uppbörd av kvarstående
skatt och hur ö-skatteränta och kvarskatteavgift skall beräknas (avsnitt
7.5 och 7.7).

7.4 Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt

Prop. 1992/93:86

Mitt förslag: Nuvarande möjlighet till förtidsåterbetalning av
överskjutande skatt skall slopas för skattskyldiga som omfattas av
det förenklade deklarationsförfarandet.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping påpekar att reaför-
luster, som kan drabba den enskilde hårt, också kan redovisas inom det
förenklade deklarationsförfarandet. Kammarrätten anser därför att förtida
återbetalning av preliminär skatt bör kunna ske i undantagsfall t.ex. när
det är fråga om ansenliga belopp.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i 45 och 46
§§ UBL kan för mycket betald preliminär skatt betalas tillbaka i förtid i
samband med att den preliminära skatten jämkas. Ansökan om sådan
återbetalning skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av
april månad taxeringsåret. För återbetalning krävs att den skatt som har
betalats in för mycket är minst en femtedel av den slutliga skatten och
lägst 500 kr. Om det föreligger särskilda omständigheter får återbetalning
ske trots att det för mycket betalda beloppet inte uppgår till en femtedel
av den slutliga skatten. På belopp som återbetalas i förtid beräknas ingen
ränta.

Skattemyndigheternas arbete med de förtida återbetalningarna är
mycket resurskrävande eftersom de måste behandlas vid sidan av de
normala debiterings- och utbetalningsrutinema. Antalet ansökningar om
återbetalning visar en ökande tendens. Under år 1991 beräknas antalet
återbetalningar enbart för skattskyldiga med A-skattesedel ha uppgått till
ca 260 000.

För kronofogdemyndigheterna medför de förtida återbetalningarna
också merarbete eftersom avräkning eller utmätning måste ske vid flera
tillfallen under våren. En nackdel är också att avräkning mot eventuell

59

skuld enligt årets restförda kvarstående skatt inte kan ske eftersom
restföringen inträffar senare i tiden.

RSV har föreslagit att möjligheten till förtidsåterbetalning av för
mycket betald preliminär skatt skall slopas för sådana skattskyldiga som
omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet.

Jag har nyss föreslagit att skattsedeln på slutlig skatt skall sändas ut i
augusti för dem som omfattas av det förenklade förfarandet (avsnitt 7.3).
Inte heller med denna tid för skattsedelsutsändandet finns det skäl att
medge återbetalning i förtid för dem som omfattas av det förenklade
deklarationsförfarandet. En förtida återbetalning i dessa fäll skulle
innebära en återbetalning endast någon månad tidigare än i ordinarie
ordning. Med hänsyn till det merarbete de förtida återbetalningarna
förorsakar för såväl skattemyndigheter som kronofogdemyndigheter och
till de möjligheter till jämkning under inkomståret som finns, anser jag
inte att en möjlighet till förtida återbetalning i dessa fäll är befogad. Jag
föreslår därför en särreglering i 45 § 2 mom. och i punkt 3 av anvis-
ningarna till 45 § UBL för de skattskyldiga som får sin slutskattesedel
först i december under taxeringsåret. Det innebär att den som har haft en
stor reaförlust alltid har möjlighet att lämna en allmän självdeklaration.
Därigenom får han också möjlighet att begära förtida återbetalning av för
mycket betald preliminär skatt. Enligt min mening finns det därför inte
något behov av en sådan undantagsbestämmelse som kammarrätten i
Jönköping efterfrågat. Det bör emellertid påpekas att en förtidsåterbetal-
ning blir ekonomiskt ofördelaktig eftersom ingen ränta utgår. Det kan
därför antas att det endast i undantagsfäll kan vara av intresse att utnyttja
denna möjlighet.

7.5 Uppbörd av kvarstående skatt

Prop. 1992/93:86

Mitt förslag: Om den kvarstående skatten betalas in till skat-
temyndigheten senast den 18 september taxeringsåret skall kvar-
skatteavgiften sättas ned.

RSV:s förslag: RSV föreslår att kvarskatteavgiften skall sättas ned om
den kvarstående skatten betalas in senast den 18 augusti under taxe-
ringsåret.

Remissinstanserna: Enligt Statskontorets mening har RSV något
överskattat problemen med flera uppbördstillfällen för kvarstående skatt.
Statskontoret anser att andra skäl talar för att införa en tidigare uppbörd
för dem som omfättas av det förenklade förfärandet oavsett konse-
kvenserna för arbetsgivarna. För det första förekommer många ändringar
i skatteavdragsrutinema fortlöpande under året t.ex. genom jämkningsför-
farandet som innebär att skatteavdragen redan i dag kan ändras många
gånger på ett år. För det andra svarar arbetsgivarna redan i dag för andra
avdrag och automatkonteringar inom ramen för löneadministrationen,
t.ex. avdrag för försäkringar och andra avgifter. Statskontoret föreslår

60

därför att den danska modellen infors så att uppbördsperioden tidigare- Prop. 1992/93:86
läggs till september — november. Såväl likviditetsproblem som ränteut-
gifter minskar för staten vid en tidigarelagd uppbörd av den kvarstående
skatten. Statskontoret tillstyrker att kvarskatteavgiften skall reduceras för
den som betalar den kvarstående skatten senast den 18 augusti. Det
bidrar till en förbättrad likviditet och minskade ränteutgifter för
statskassan. Merparten av kvarskattebeloppen för dem som omfattas av
det förenklade deklarationsförfarandet är mycket låga. Enligt Statskon-
torets mening borde det kunna prövas om merparten av kvarskatte-
uppbörden obligatoriskt skall ske genom att den skattskyldige själv svarar
för inbetalning av kvarskatter t.ex. under 1 000 kr alternativt 2 000 kr.

Ytterligare ett alternativ kan vara att justera avgiftsuttaget för den
kvarstående skatten. Statskontoret anser slutligen att det med utgångs-
punkt i RSV:s prognos över att volymen kvarstående skatt kommer att
minska kraftigt också kan finnas anledning att pröva en förkortad
uppbördsperiod från 3 till 2 månader. JUSEK vänder sig emot det av
RSV föreslagna systemet för återbetalning av en del av kvarskatteavgiften
när den kvarstående skatten betalas senast den 18 augusti. JUSEK:s
uppfattning är att såväl de skattskyldiga som Postverket torde föredra att
slippa kassahantering till förmån för inbetalning via postgiro, bankgiro,
servicekonton och telefon. JUSEK anser att en smidigare lösning är att
i stället införa möjligheter till fyllnadsinbetalning t.o.m. den 18 augusti.
För den del av den slutliga skatten som täcks av fyllnadsinbetalning
under tiden den 3 maj — den 18 augusti skulle då en reducerad kvar-
skatteavgift kunna beräknas.

Skälen för mitt förslag: Uppkommer kvarstående skatt vid debitering
av slutlig skatt skall den kvarstående skatten enligt nuvarande regler
betalas in till skattemyndigheten senast den 18 april året efter taxe-
ringsåret tillsammans med eventuell kvarskatteavgift.

Har den skattskyldige en A-skattesedel skall huvudarbetsgivaren göra
skatteavdrag under januari — mars året efter taxeringsåret för betalning
av den kvarstående skatten. En arbetsgivare som har gjort skatteavdrag
för kvarstående skatt skall redovisa och betala den innehållna skatten
senast den 18 april året efter taxeringsåret med hjälp av en särskild
uppbördsdeklaration för kvarstående skatt.

RSV har föreslagit att nuvarande regel att kvarstående skatt skall
betalas senast den 18 april året efter taxeringsåret och att huvudar-
betsgivare skall göra skatteavdrag för betalning av kvarstående skatt för
sådana skattskyldiga som har en A-skattesedel skall gälla även i det nya
förfarandet. Verket har dock föreslagit att om den skattskyldige betalar
sin kvarstående skatt direkt till skattemyndigheten senast den 18 augusti
taxeringsåret skall kvarskatteavgiften reduceras.

Jag delar RSV:s uppfattning att arbetsgivarna inte bör komma in i
bilden förrän efter den sista debiteringsomgången i december. Att såsom
Statskontoret föreslagit låta arbetsgivarna göra skatteavdrag för betalning
av kvarstående skatt under två olika perioder blir enligt min mening för
betungande för såväl arbetsgivarna som skattemyndigheterna. Jag är inte
heller beredd att nu föreslå att skatteavdrag skall göras under endast två

61

månader. Innan jag tar ställning till den frågan vill jag se vilken effekt
på antalet skattskyldiga med kvarskatt den av riksdagen under våren
beslutade F-skattereformen ger.

Enligt min mening innebär det förslag som RSV lagt fram att
uppbörden av den kvarstående skatten kan ske på ett tillfredsställande
sätt. Jag instämmer därför i förslaget. Med hänsyn till mitt förslag om att
slutskattesedel skall sändas ut senast den 31 augusti taxeringsåret bör
frivillig inbetalning av kvarstående skatt emellertid få ske senast den 18
september taxeringsåret.

Jag anser i likhet med JUSEK att reduceringen av kvarskatteavgiften
vid inbetalning av den kvarstående skatten senast den 18 september bör
ske på ett sådant sätt att det inte blir nödvändigt med en kassahantering.
Jag förordar i stället det alternativ som RSV gett och som innebär att till
skattsedeln på slutlig skatt fogas två inbetalningskort, ett med den lägre
avgiften för frivillig inbetalning och ett med den högre avsett för
betalning vid den ordinarie uppbörden i april året efter taxeringsåret. Det
sist nämnda inbetalningskortet kan antas komma att användas endast i
undantagsfall eftersom sådan kvarstående skatt som inte betalats senast
den 18 september i regel kommer att betalas genom att arbetsgivaren gör
skatteavdrag med utgångspunkt från den skattskyldiges skattsedel eller
från sådan uppgift om den kvarstående skatten som arbetsgivaren hämtat
in från skattemyndigheten. Jag föreslår således att det i 27 § 3 mom.
UBL införs en bestämmelse att kvarskatteavgiften skall sättas ned om den
kvarstående skatten betalas in till skattemyndigheten senast den 18
september under taxeringsåret. Förslaget i denna del föranleder även viss
ändring av 40 § 2 mom. UBL.

Till frågan hur stor reduceringen av kvarskatteavgiften skall vara om
kvarskatten betalas senast den 18 september taxeringsåret återkommer jag
i avsnitt 7.7.

7.6 Omräkning av skatt

Prop. 1992/93:86

Mitt förslag: Sker omräkning av taxeringen under löpande taxe-
ringsperiod skall ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas. Medför
omräkningen att överskjutande skatt skall återbetalas helt eller delvis
skall detta ske genom debitering av tillkommande skatt. Sådan
tillkommande skatt skall när det gäller betalning och arbetsgivares
medverkan vid uppbörden behandlas som kvarstående skatt.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del.

Skälen för mitt förslag: De nuvarande reglerna för omräkning av skatt
tar sikte på sådana ändringar som görs efter det att den årliga debite-
ringen av slutlig skatt har avslutats, dvs. efter den 15 december
taxeringsåret. I dessa delar behöver inga ändringar göras på grund av det
nya förfarandet.

62

Med det förenklade förfarandet kan antalet omräkningar av slutlig skatt Prop. 1992/93:86
väntas öka till följd av att debiteringen av den slutliga skatten tidigare-
läggs för de flesta som omfattas av förfärandet. Ändrade kontroll-
uppgifter och andra nya omständigheter som tillkommit efter det att
slutskattesedeln har sänts ut kommer nämligen i ett antal fäll att föranleda
omprövning och nytt taxeringsbeslut. Även dessa fäll måste åtgärdas
genom omräkning av skatten.

En omräkning av den slutliga skatten under löpande taxeringsperiod
leder till att en ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas. Har överskjutande
skatt beräknats enligt den första debiteringen kan ändringen innebära att
den överskjutande skatten skall minskas eller att kvarstående skatt i stället
uppkommer.

RSV har här föreslagit den lösningen att redan återbetald överskjutande
skatt skall få återtas genom att tillkommande skatt debiteras. Detta kräver
att begreppet tillkommande skatt i 2 § 2 mom. UBL ändras så att det
täcker även sådan skatt som skall betalas tillbaka på grund av omräkning
av skatten under löpande taxeringsperiod. Jag föreslår en sådan ändring.
Jag vill med hänsyn till vad Lagrådet anfört klargöra att avsikten är att
också kvarskatteavgift och ö-skatteränta som har tagits upp i den först
utfärdade skattsedeln på slutlig skatt skall beaktas vid debiteringen av den
tillkommande skatten. Detta anser jag följa av bestämmelserna i 27 § 3
mom. sista stycket resp. 69 § 1 mom. sista stycket UBL.

Den tillkommande skatt som debiteras i nu aktuella fäll avses bli påförd
på den nya slutskattesedeln. RSV har föreslagit att sådan tillkommande
skatt skall behandlas som kvarstående skatt i fråga om arbetsgivares
skyldighet att göra skatteavdrag samt att redovisa och betala in avdragen
skatt. Jag instämmer även i detta förslag. Bestämmelser i detta hänseende
bör tas in i en ny paragraf, 32 b §, i UBL. För att undaröja den oklarhet
som Lagrådet påpekat föreslår jag att den nyss nämnda paragrafen
utformas så att bestämmelserna om betalning av kvarstående skatt skall
gälla även när den skattskyldige själv skall betala sådan tillkommande
skatt som avses i 32 b §. Det krävs dessutom ändringar i 31 och 33 §§
UBL. Även här vill jag med hänsyn till vad Lagrådet anfört klargöra att
kvarskatteavgift skall tas ut på vanligt sätt även vid debiteringen av den
nu aktuella tillkommande skatten och att respitränta kommer i fråga
endast vid återbetalning av ö-skatteränta.

Den nuvarande regeln i 68 § 4 mom. UBL som ger skattemyndigheten
möjlighet att i vissa fall innehålla skattebelopp som skall återbetalas, om
det med fog kan antas att tillkommande skatt kommer att påföras,
omfättar enligt sin lydelse också sådan tillkommande skatt som be-
handlats nu. Jag anser att en sådan ordning behövs och föreslår således
ingen ändring av 68 § 4 mom.

63

7.7 Ränte- och avgiftsberäkning

Prop. 1992/93:86

Mitt förslag: För överskjutande skatt som återbetalas senast den 31
augusti under taxeringsåret skall ö-skatteräntan beräknas till 35 %
av den statslåneränta som gällde vid utgången av november
inkomståret på belopp upp till 20 000 kr och till 25 % av stats-
låneräntan på belopp därutöver.

Vid återbetalning senast den 31 augusti under taxeringsåret skall
ränta inte beräknas på överskjutande skatt som uppkommit genom
fyllnadsinbetalning efter den 18 februari taxeringsåret.

Kvarskatteavgift skall nedsättas till en procentsats motsvarande 60
% av statslåneräntan om den kvarstående skatten betalas senast den
18 september taxeringsåret. Dock skall, i fall som detta, kvarskat-
teavgiften sättas ned till en procentsats motsvarande 45 % av
statslåneräntan om den kvarstående skatten beror på förhållande som
den skattskyldige inte har kunnat råda över.

RSV:s förslag: RSV föreslår — mot bakgrund av förslaget att
slutskattesedeln skall utfärdas senast den 30 juni — att ö-skatteräntan på
sådan överskjutande skatt som återbetalas senast den 30 juni skall
beräknas till 25 % av statslåneräntan på belopp upp till 20 000 kr och till
20 % av statslåneräntan på belopp som överstiger 20 000 kr.

Remissinstanserna: Statskontoret tillstyrker förslagen men anser att det
finns ytterligare förenklingar att genomföra bl.a. mot bakgrund av att den
överskjutande skatten kan beräknas bli av ringa omfattning när det gäller
vanliga löntagare och pensionärer. En sådan administrativ förenkling är
att slopa ränteersättningen på överskjutande skatt som utbetalas under
juli månad, alternativt att slopa den på belopp exempelvis under
5 000 kr. Enligt statskontorets mening kan nuvarande nivå på kvar-
skatteavgiften ifrågasättas. Också i ett internationellt perspektiv är
avgiftsnivån låg.

Skälen för mitt förslag: Ö-skatteränta beräknas enligt nuvarande
regler (69 § 1 mom. UBL) efter en räntesats som motsvarar 60 % av den
statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret på den
del av den överskjutande skatten som inte överstiger 20 000 kr. På
belopp därutöver beräknas ö-skatteränta efter en procentsats som
motsvarar 45 % av statslåneräntan.

På belopp som betalats in genom fyllnadsinbetalning under tiden den
19 februari — den 30 april taxeringsåret beräknas räntan efter en
räntesats som motsvarar 30 % av statslåneräntan.

Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en decimal.

Med hänsyn till att jag föreslagit att möjligheten till förtida återbetal-
ning av för mycket betald preliminär skatt skall slopas för dem som
omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet anser jag att man inte,
som Statskontoret förordat, kan undvara regler om ö-skatteränta.
Däremot anser jag i likhet med RSV att ränta inte skall beräknas på

64

sådan del av den överskjutande skatten som uppkommit på grund av Prop. 1992/93:86
fyllnadsinbetalning som gjorts under tiden den 19 februari — den 2 maj
taxeringsåret.

För överskjutande skatt som återbetalas i december taxeringsåret utgår
ö-skatteränta för en beräknad tid om 10 månader (19 februari —
15 december). För överskjutande skatt som inom det nya systemet åter-
betalas senast den 31 augusti kan tiden beräknas till drygt 6 månader. Jag
anser mot bakgrund av detta att ö-skatteräntan skall beräknas till 35 %
av statslåneräntan på belopp upp till 20 000 kr och till 25 % av
statslåneräntan på belopp som överstiger 20 000 kr.

Enligt nuvarande regler (27 § 3 mom. UBL) tas kvarskatteavgift ut
efter en procentsats som motsvarar 125 % av den statslåneränta som
gällde vid utgången av november inkomståret. På fyllnadsinbetalning som
görs under tiden den 19 februari — 30 april året efter inkomståret tas
kvarskatteavgift ut efter en procentsats som motsvarar 20 % av statslåne-
räntan på belopp som överstiger 20 000 kr. Kvarskatteavgift vid anstånd
med att lämna deklaration bestäms till 20 % av statslåneräntan på belopp
om högst 20 000 kr och 40 % av statslåneräntan på resterande belopp.
Om den kvarstående skatten beror på förhållande som den skattskyldige
inte har kunnat råda över kan kvarskatteavgiften sättas ned till 90 % av
statslåneräntan.

Procentsatserna för beräkning av kvarskatteavgift bestäms till tal med
högst en decimal.

Med nuvarande regler kan den tid för vilken kvarskatteavgift tas ut
beräknas till 14 månader (19 februari taxeringsåret — 18 april året efter
taxeringsåret).

1 det nya förfarandet skall enligt vad jag tidigare har föreslagit
kvarskatteavgiften sättas ned om den kvarstående skatten betalas senast
den 18 september under taxeringsåret (avsnitt 7.5). I detta fall bör
avgiften beräknas för en tid om 7 månader (19 februari — 18 september).
Jag anser därför att en lämplig nivå på kvarskatteavgiften i dessa fåll är
60 % av statslåneräntan.

Om den kvarstående skatten beror på förhållande som den skattskyldige
inte har kunnat råda över bör kvarskatteavgiften kunna sättas ned till 45
% av statslåneräntan.

Mina förslag i dessa delar medför ändringar i 27 § 3 mom., 27 a § och

69 § 1 mom. UBL.

Enligt min mening bör man inte, som en remissinstans förordat, redan
i detta sammanhang ompröva den nivå på kvarskatteavgiften som
riksdagen fastställt så sent som under våren (prop. 1991/92:93, bet.
199 l/92:SkU19, rskr. 1991/92:269, SFS 1992:624). Det förenklade
deklarationsförfarandet påverkar inte reglerna om kvarskatteavgift på
annat sätt än att avgiften skall kunna sättas ned i de fall den kvarstående
skatten har betalats in senast den 18 september taxeringsåret.

5 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 86

65

7.8 Restföring

Prop. 1992/93:86

Mitt förslag: En skattskyldig som har obetald kvarstående skatt
enligt det föregående årets taxering skall inte heller om han omfattas
av det förenklade deklarationsförfarandet få ut mer av eventuell
överskjutande skatt än den del av skatten som överstiger det obetalda
beloppet.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del.

Skälen för mitt förslag: Restföring av kvarstående skatt sker enligt
nuvarande ordning efter ett påminnelseförfårande hos skattemyndigheten.
Eftersom överskjutande skatt för det löpande taxeringsåret i det nya
förfarandet skall fastställas senast i augusti under taxeringsåret kan det
bli svårt för kronofogdemyndigheten att hinna avräkna eventuell restförd
kvarstående skatt enligt det närmast föregående årets taxering mot den
överskjutande skatten.

Enligt 68 § 4 mom. UBL skall en skattskyldig som har obetald
kvarstående skatt få ut överskjutande skatt endast i den mån den
överstiger det obetalda beloppet. Jag anser att den bestämmelsen bör vara
tillämplig även vid utbetalning av överskjutande skatt till dem som
omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet. För detta krävs ingen
lagstiftningsåtgärd.

7.9 Utmätning av överskjutande skatt

Mitt förslag: Bestämmelsen att gäldenären skall förbehållas ett
belopp på 500 kr vid utmätning av överskjutande skatt m.m. i vissa
slags mål skall slopas.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. RSV föreslår också att
vissa av bestämmelserna i 68 § 6 mom. UBL flyttas till utsökningsbal-
ken.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan
tillstyrker förslaget.

Skälen för mitt förslag: Utsökningsbalkens regler om förbehåll, s.k.
beneficium, gäller inte vid utmätning av överskjutande skatt eller andra
restitutionsfordringar enligt UBL. I stället föreskrivs i 68 § 6 mom.
tredje stycket UBL att vid utmätning ett belopp på 500 kr skall förbe-
hållas gäldenären. Detta gäller dock inte vid utmätning i allmänt mål
och inte heller vid utmätning i enskilt mål som avser underhållsbidrag
enligt giftermålsbalken eller föräldrabalken eller arman lag eller vissa
fordringar enligt socialtjänstlagen (1980:620).

Vid samtidig utmätning i mål som omfattas av beneficiebestämmelsen

66

och sådana som inte omfattas av denna blir fördelningen av det utmätta Prop. 1992/93:86
beloppet ofta komplicerad och resultatet av fördelningen svårbegripligt
för gäldenären. Det belopp som skall förbehållas gäldenären i det
enskilda målet kan helt eller delvis i stället tas i anspråk i ett allmänt mål
eller mål om utmätning för underhållsbidrag m.m. Denna situation är inte
ovanlig. Även i de fäll där beloppet faktiskt tillfaller gäldenären får
bestämmelsen, med hänsyn till beloppets ringa storlek, anses sakna
nämnvärd betydelse för gäldenärens ekonomi. Jag föreslår därför att den
särskilda beneficiebestämmelsen i 68 § 6 mom. tredje stycket UBL
slopas. Frågan om överflyttning av vissa bestämmelser i 68 § 6 mom.

UBL till utsökningsbalken bör enligt min mening tas upp i det fortsatta
arbetet med översyn av balken.

8 Materiella frågor

8.1 Fastighetsskatten

Min bedömning: Nuvarande bestämmelser bör stå kvar oförändra-
de.

RSV:s förslag: Nuvarande bestämmelse om jämkning av underlaget i
de fall fastighet bytt ägare under beskattningsåret skall slopas. I stället
skall fastighetsskatt betalas för helt kalenderår av den som vid ingången
av kalenderåret är ägare till fastigheten.

Remissinstanserna: Berörda instanser avstyrker ändring.

Skälen för min bedömning: I proposition 1992/93:122 om vissa
frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxering, m.m. aviseras
tillsättande av en utredning som skall behandla bl.a. beskattning av
fastigheter. Frågan om vem som i skattehänseende skall anses som ägare
till fastigheten vid visst datum bör lämpligen behandlas i den utrednin-
gen. Någon ändring av nuvarande regler bör därför inte ske för
närvarande.

8.2 Kontantprincipen och årsskiftesregeln m.m.

Mitt förslag: Kontantprincipen skall tillämpas strikt i inkomstslaget
kapital, dock även fortsättningsvis med undantag för reavinster och
reaförluster liksom för förskottsränta. Motsvarande skall gälla för
allmänna avdrag.

Nuvarande regel om beskattningsår för inkomst av tjänst från
fåmansföretag skall slopas.

67

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.                          Prop. 1992/93:86

Remissinstanserna: Alla remissinstanser som uttalat sig i denna del är

i stort sett positiva till förslaget. Folksam och Sveriges Försäkringsför-
bund anför att antalet tilläggsuppgifter dock kan komma att bli stort på
grund av att många premier som betalts strax före årsskiftet kommer
försäkringsföretagen tillhanda först efter årsskiftet, med följd att
kontrolluppgift inte lämnas.

Skälen för mitt förslag: För inkomstslagen tjänst och kapital liksom
för allmänna avdrag gäller som huvudregel kontantprincipen, dvs.
inkomster och utgifter skall redovisas för det beskattningsår, under vilket
de uppburits resp, betalats. För betalningar som sker kring årsskiftet
finns dock undantag vad gäller inkomst av kapital och allmänna avdrag.
Undantaget innebär att intäkter skall hänföras till beskattningsåret under
förutsättning att de intjänats under detta år och blivit tillgängliga för
lyftning före den 15 januari påföljande år. Intäkter, som uppburits eller
blivit tillgängliga för lyftning efter den 15 december året före beskatt-
ningsåret, skall hänföras till beskattningsåret om de i sin helhet belöper
tidigast på beskattningsåret. Motsvarande gäller för utgifter som betalats
kring årsskiftet.

Reglerna om årsskiftesbetalningar tillkom efter förslag av Utredningen
om reformerad inkomstbeskattning (RINK) som en kodifiering av
gällande praxis. Reglerna omfattade från böljan även inkomstslaget
tjänst. Efter förslag i prop. 1991/92:43 ändrades dock regeln vid inkomst
av tjänst fr.o.m. 1992 års taxering. Skälet till detta var att det förelåg en
bristande överensstämmelse mellan de materiella reglerna vid in-
komsttaxeringen och de regler som gäller inom uppbördsområdet. På
uppbördsområdet gäller nämligen en strikt kontantprincip. Detta fick
konsekvensen att det kunde uppstå en misstämning mellan underlaget för
den i uppbördsdeklarationen redovisade källskatten och de belopp, som
enligt kontrolluppgift skall tas upp som inkomst för beskattningsåret.

Motsvarande synpunkter på bristande samstämmighet kan läggas på
redovisningen i fråga om preliminärskatt på inkomstränta i kontroll-
uppgift. Preliminärskatt på ränta som betalas ut eller gottskrivs på annat
sätt än genom kreditering på konto vid årsskiftet redovisas först i den
uppbördsdeklaration som lämnas i februari. Dessutom har representanter
för banker och andra kreditinstitut framfört att nuvarande regler till följd
av årsskiftesregeln är svårhanterliga, bl.a. måste en extra datorköming
göras för att kontrolluppgiften skall bli i överensstämmelse med lagens
krav. Detta medför inte obetydliga merkostnader. De praktiska proble-
men förväntas dessutom öka om obligatorisk uppgiftsskyldighet införs
beträffande utgiftsräntor.

Nackdelarna med att räntebetalningar omedelbart efter årsskiftet inte
hänförs till det år de belöper på, är enligt min mening inte större än att
de kan anses acceptabla. Oavsett när gränsen dras kommer denna effekt
att uppstå, så snart inte belöpandeprincipen gäller fullt ut. Med nuvaran-
de enhetliga skattesats för kapitalinkomster är inte heller effekten av en
felaktig periodisering av samma betydelse som tidigare. Jag anser därför
att övervägande skäl talar för att en strikt kontantprincip införs i

68

inkomstslaget kapital och att 3 § 5 mom. SIL ändras i överensstämmelse Prop. 1992/93:86
härmed.

Den särskilda regeln om rätt beskattningsår för inkomst från fåmans-
företag (punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL) kan tas bort som en följd
av det föreslagna slopandet av årsskiftesregeln beträffande inkomst av
kapital.

Enligt punkt 7 av anvisningarna till 46 § KL är årsskiftesregeln
tillämplig på allmänna avdrag. Beträffande pensionsförsäkringar har RSV
lämnat en särskild rekommendation att årsskiftesregeln får tillämpas
fr.o.m. 1992 års taxering (RSV Dt 1991:30). Enligt denna bör avgift för
pensionsförsäkring anses hänförlig till beskattningsåret, om ansökan om
försäkring kommit in till försäkringsbolaget senast den 31 december
beskattningsåret och avgiften erlagts senast den 14 januari året efter
beskattningsåret.

Vid införande av obligatorisk uppgiftsskyldighet är detta otillfredställ-
ande, eftersom det för uppgiftslämnaren kan bli svårt att avgöra till vilket
beskattningsår en premie som betalats kring årsskiftet skall hänföras. En
strikt kontantprincip även för allmänna avdrag skulle därför vara att
föredra. Som jag tidigare nämnt innebär ett slopande av årsskiftesregeln
vissa problem på grund av det intensiva nytecknandet av pen-
sionsförsäkringar under årets sista veckor. Försäkringsföretagen har inte
möjlighet att känna till alla inbetalningar som gjorts under årets sista
bankdagar. Detta leder till att kontrolluppgift för dessa premier inte
kommer att lämnas för detta beskattningsår, med följd att den skatt-
skyldige måste lämna en kompletterande uppgift i deklarationen. Denna
omständighet utgör dock enligt min mening inte tillräckliga skäl för att
bibehålla en särreglering för avgifter för pensionsförsäkringar. I likhet
med vad som gäller beträffande inkomstslaget kapital uppstår detta
problem oavsett när gränsen dras. Som jag tidigare nämnt är det främst
ett informationsproblem - övergångsvis - att förmå försäkringstagarna att
tidigarelägga sina premieinbetalningar några dagar. Jag föreslår således
att en strikt kontantprincip införs även beträffande allmänna avdrag och
att nuvarande årsskiftesregel slopas. Punkt 7 av anvisningarna till 46 §
KL bör därför utgå.

9 Skönstaxering

Mitt förslag: Bestämmelsen om skönstaxering i taxeringslagen
justeras för att bättre klargöra dess tillämpningsområde.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Skälen för mitt förslag: Den som är skattskyldig till mervärdesskatt
skall numera, oberoende av årsredovisningens storlek, alltid redovisa och
betala mervärdesskatt. Överstiger den skattepliktiga omsättningen för

69

beskattningsåret 200 000 kr skall den skattskyldige anmäla sig för
registrering (19 § ML). Skattskyldig som inte är skyldig att lämna
självdeklaration skall alltid låta registrera sig. Skattskyldig som inte är
anmälningspliktig skall redovisa utgående och ingående mervärdesskatt
i sin allmänna självdeklaration för beskattningsåret. I fråga om förfaran-
det vid beskattningen av sådan skattskyldig gäller inte bestämmelserna i
22-57 och 64 a-71 §§ ML, utan i stället bestämmelserna i LSK, TL och
UBL. I 1 kap. 1 § tredje stycket TL finns också en upplysning om att
bestämmelserna i TL gäller i fråga om förfärandet för fästställelse av
mervärdesskatt enligt 21 § ML.

Vid en skönsmässig uppskattning av mervärdesskatt som redovisas i
självdeklarationen skall således inte bestämmelserna i 30 § ML utan
reglerna om skönstaxering i 4 kap. 3 § TL tillämpas. Enligt 4 kap. 3 §
TL får skönstaxering ske om inkomsten av en viss förvärvskälla eller den
skattepliktiga förmögenheten inte kan beräknas tillförlitligt på grund av
att den skattskyldige inte lämnat någon självdeklaration eller på grund av
brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen.

RSV har i en framställning till Finansdepartementet anfört att även om
avsikten med hänvisningen från ML till TL uppenbarligen är att även
mervärdesskatt skall kunna uppskattas efter skön, kan det ifrågasättas om
lydelsen av 4 kap. 3 § TL medger en sådan skönsmässig uppskattning.
RSV anser det därför angeläget att det, genom en ändring av 4 kap. 3 §
TL, klarläggs att skönstaxering kan ske även i de fäll mervärdesskatten
skall redovisas i självdeklarationen. På samma sätt är det angeläget att
det klarläggs att regeln i 4 kap. 3 § TL är tillämplig på de övriga skatter
för vilka underlaget fästställs enligt reglerna i TL.

Det är enligt min mening uppenbart att avsikten varit att 4 kap. 3 § TL
skall tillämpas även i de fäll mervärdesskatt skall redovisas i självde-
klarationen. Samma sak gäller de övriga skatter för vilka underlaget
fastställs enligt TL. Det är otillfredsställande att bestämmelsen har en
sådan utformning att det kan råda oklarhet i detta avseende. Jag föreslår
därför att 4 kap. 3 § TL justeras så att ordalydelsen omfättar mervärdes-
skatt och samtliga de skatter för vilka underlaget fästställs enligt TL.

Prop. 1992/93:86

10 Ikraftträdande

Det nya förfarandet innebär ett väsentligt utökat uppgiftslämnande i fråga
om bl.a. utgiftsräntor och premier för pensionsförsäkringar. Förfärandet
innebär också stora administrativa förändringar inom skatteförvaltningen
med förtryckning av deklarationer, tidigarelagd debitering etc. Ett
genomförande av förslagen kräver därför en förhållandevis lång tid för
anpassning av ADB-system m.m. såväl hos berörda uppgiftslämnare som
hos skatteförvaltningen.

Å andra sidan innebär den föreslagna reformen enligt min uppfättning
så stora fördelar såväl för deklaranterna som för skatteadministrationen
att ett genomförande bör ske så snart det är möjligt. Med beaktande
härav anser jag att det nya förfärandet bör tillämpas fr.o.m. 1995 års
taxering.

70

Vad avser införandet av en strikt kontantprincip beträffande in- Prop. 1992/93:86
komstslaget kapital och allmänna avdrag, är det nödvändigt att de nya
reglerna kan tillämpas redan vid ingången av taxeringsåret 1995. De bör
därför tillämpas första gången redan vid 1994 års taxering, dock att de
gamla bestämmelserna fortfarande skall tillämpas i fråga om intäkter som
uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993.

De övriga förändringar i uppgiftsskyldigheten som bl.a. föranletts av
en särskild framställning från RSV och som redovisats i avsnitt 5.6 bör
tillämpas redan vid 1994 års taxering.

Slopandet av de särskilda beneficiereglema i UBL bör träda i kraft den

1 januari 1993 och tillämpas på återbetalning av skatt som sker efter
ikraftträdandet.

11 Ekonomiska konsekvenser

RSV redovisar i rapporten en beräkning av de ekonomiska konsekvenser-
na av verkets förslag. I beskattningsverksamheten ger det föreslagna
förfärandet besparingseffekter inom områdena deklarationsgranskning och
granskningsmedverkan (sortering, beredning, arkivering m.m.) motsvar-
ande sammanlagt 550 årsarbetskrafter. Vidare ger slopandet av
förtidsåterbetalningama en besparing motsvarande 80 årsarbetskrafter.
Tidigareläggningen av uttaget av slutskattesedlar medför å andra sidan en
ökning av arbetet med omprövning och omdebitering med anledning av
bl.a. ändringar i kontrolluppgifterna som sker efter uttaget av skattsedlar.
RSV beräknar att denna ökning motsvarar ca 100 årsarbetskrafter.
Sammantaget motsvarar besparingseffekten alltså ca 530 årsarbetskrafter.
RSV räknar slutligen med en smärre ökning av kostnaderna för informa-
tion som en följd av det nya förfärandet.

I medelstermer innebär det förslag RSV lagt fram enligt verkets
beräkningar en total besparing på 158 mkr per år. Besparingen kan tas
hem successivt med böijan budgetåret 1994/95. I den fördjupade
anslagsframställningen för perioden 1993/94 - 1995/96 föreslår RSV att
besparingen tas hem med 32,2 mkr budgetåret 1994/95 och 92,3 mkr
budgetåret 1995/96.

Ett par av remissinstanserna har påpekat att RSV:s beräkning av de
ekonomiska konsekvenserna bygger på delvis osäkra antaganden. För
egen del kan jag konstatera att det ligger i sakens natur att beräkningar
av det nu aktuella slaget oundvikligen måste bli behäftade med viss
osäkerhet. Ett skäl till det är att antalet skattskyldiga som kommer att
behöva lämna tilläggsuppgifter om avdrag är svårt att förutse med någon
större säkerhet, eftersom det är beroende på de skattskyldigas ekonomis-
ka förhållanden under inkomståret. Vilka granskningsinsatser som behövs
för att upprätthålla en kontrollnivå som motsvarar dagens är också
svårbedömt. Till detta kommer att det förslag som jag nu lägger fram
skiljer sig från RSV:s förslag främst på det sättet att jag föreslår att de
skattskyldiga skall underteckna den förtryckta deklarationen och skicka
in den till skattemyndigheten. Skälen för detta har jag redogjort för i det

71

föregående. Slutligen gäller att behållandet av förmögenhetsskatten Prop. 1992/93:86
innebär merarbete jämfört med den ordning som RSV utgått från i sina
beräkningar.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts gör jag för egen del bedöm-
ningen att besparingseffekten av förslaget motsvarar ca 360 års-
arbetskrafter eller, uttryckt i medelstermer, ca 107 mkr. Av dessa räknar
jag med att drygt 17 mkr kan tas hem budgetåret 1994/95 och drygt 62
mkr budgetåret 1995/96.

Jag vill framhålla att det nya förfärandet härutöver innebär en
betydande förenkling för ett stort antal skattskyldiga. Den ekonomiska
effekten av detta är det dock enligt min mening svårt att beräkna.

Genomförandet av det nya förfärandet medför vissa engångsutgifter för
utbildning av personalen, information till allmänheten och blanketter
m.m. samt utvecklingsarbete vid RSV. Dessa utgifter har av RSV
beräknats till ca 17 mkr. Till detta kommer kostnader för utveckling av
ADB-stöd för det nya förfarandet. Om det nya systemet skulle utvecklas
i nuvarande tekniska miljö skulle dessa kostnader enligt RSV:s beräk-
ningar uppgå till närmare 30 mkr. Om systemutvecklingen kan samord-
nas med den omstrukturering av ADB-stödet inom taxeringsområdet som
planeras av andra skäl blir dock kostnaden avsevärt lägre.

Jag gör inte någon annan bedömning av genomförandekostnadema än
den som RSV redovisat.

12 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättats
förslag till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,

2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

6. lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter,

7. lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbördslagen
(1953:272).

Lagrådet har granskat förslagen under 1-5. Lagrådets yttrande har inte
inhämtats beträffände de under 6 och 7 angivna lagförslagen. Dessa
förslag är enligt min mening av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.

72

13 Författningskommentarer

13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

2 kap.

10 §

Bestämmelserna i förutvarande 10 § har upphävts. Paragrafen innehåller
numera de bestämmelser som tidigare återfanns i 13 § och som reglerade
vilka uppgifter en allmän självdeklaration skall innehålla. Numera skall
i detta hänseende inte någon skillnad göras mellan allmän och förenklad
självdeklaration. Paragrafen har justerats i enlighet med detta.

Förmögenhet skall anges endast om den beskattningsbara förmögenheten
uppgår till skattepliktigt belopp. I paragrafens tredje stycke anges att om
en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögenhet
skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet. Lagrådet har i detta
sammanhang ansett att det bör klargöras under vilka förutsättningar
uppgift skall lämnas om annans förmögenhet. Av 12 § 1 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt framgår i vilka fäll den
beskattningsbara förmögenheten skall beräknas gemensamt för makar
eller för föräldrar och barn. Uppgift om annans förmögenhet skall därför
lämnas endast om beskattningsbar förmögenhet skall beräknas gemensamt
för den skattskyldige och en eller flera andra personer samt om den
skattskyldiges förmögenhet i sådant fall tillsammans med annans
förmögenhet uppgår till skattepliktigt belopp.

11 §

Bestämmelserna i förutvarande 11 § har upphävts. Paragrafen innehåller
numera vissa av de bestämmelser som tidigare återfanns i 12 § och som
reglerade vilka uppgifter en förenklad självdeklaration skall innehålla.
Paragrafen innehåller även bestämmelser om den förtryckta dek-
larationsblankett som skall användas i det förenklade förfärandet. Kretsen
av skattskyldiga (fysiska personer och dödsbon) som får lämna förenklad
självdeklaration har utvidgats väsentligt. Undantagen är numera endast
den som enligt 13 § i dess nya lydelse skall lämna allmän självdeklara-
tion, dvs. annan juridisk person än dödsbo, skattskyldig som är
näringsidkare, företagsledare och delägare i fåmansföretag, närstående till
företagsledare i fåmansföretag i vissa fäll, vidare den som skall redovisa
mervärdesskatt i självdeklarationen, liksom den som inte varit bosatt i
Sverige under hela beskattningsåret eller som inte mottagit förtryckt
dekla-rationsblankett senast den 15 april taxeringsåret. Övriga kan således
lämna förenklad självdeklaration.

Till den som kan antas få lämna förenklad självdeklaration skall
skattemyndigheten översända en förtryckt deklarationsblankett grundad
på innehållet i inkomna kontrolluppgifter och övriga av myndigheten
kända uppgifter. De uppgifter som skall anges i den förtryckta dek-

Prop. 1992/93:86

73

larationsblanketten är uppräknade under punkterna 1 — 5. Dek- Prop. 1992/93:86
larationsblanketten skall skickas ut till den skattskyldige i sådan tid att
han under normala omständigheter får den senast den 15 april.

12 §

Den förutvarande 12 §, som innehöll bestämmelser om vilka uppgifter en
förenklad självdeklaration skall innehålla, skall numera betecknas 11 §.
Den nya 12 § innehåller en bestämmelse om att den skattskyldige skall
rätta eventuella fel och ofullständigheter i den förtryckta deklarationsblan-
ketten. Ar ett förtryckt belopp felaktigt, skall den skattskyldige uppge det
rätta beloppet. På motsvarande sätt skall deklaranten lämna sådana
uppgifter som inte är förtryckta om deklarationsblanketten är ofullständig
i något avseende. Beträffande vilka uppgifter en självdeklaration skall
innehålla, hänvisas till 10 §.

13 §

Den förutvarande 13 §, som innehöll bestämmelser om vilka uppgifter en
allmän självdeklaration skall innehålla, skall numera betecknas 10 §. Den
nya 13 § innehåller bestämmelser om i vilka fäll en skattskyldig skall
lämna allmän självdeklaration och motsvarar i mycket den gamla lydelsen
av 11 §.

Skattskyldig som är annan juridisk person än dödsbo skall lämna
allmän självdeklaration. För skattskyldiga (fysiska personer och dödsbon)
som skall redovisa inkomst av näringsverksamhet gäller en generell
skyldighet att lämna allmän självdeklaration. Detta gäller även för
företagsledare och delägare i fåmansföretag. Närstående till företags-
ledare i sådant företag skall lämna allmän självdeklaration endast om han
skall lämna uppgift enligt 24 §. I denna paragraf föreskrivs beträffande
närstående att han skall lämna de uppgifter som behövs för att tillämpa
gällande bestämmelser rörande beräkningen av hans inkomst från
företaget och bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL. Därvid skall uppgifter
lämnas bl.a. om hans arbetsuppgifter i företaget, om vad han tillskjutit
till eller uppburit från företaget i form av pengar, varor eller annat, om
utgifter för hans privata kostnader som företaget betalat samt om avtal
eller andra förhållanden mellan honom och företaget. Enligt 1 kap. 2 §
skall begrepp som används i denna lag ha samma innebörd som i KL,
SIL, UBL och TL. Beträffande begreppet närstående hänvisas till punkt

14 av anvisningarna till 32 § KL.

Skattskyldig, som enligt 21 § ML skall redovisa utgående och ingående
mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall göra detta i allmän självdekla-
ration. Förslaget i denna del är nytt i förhållande till vad som anförts i
lagrådsre missen.

Skyldighet att lämna allmän självdeklaration föreligger även för den
som någon del av året varit bosatt i utlandet men är skattskyldig här i
riket. Skattskyldig, som i och för sig får lämna förenklad självdeklara-
tion, men inte senast den 15 april under taxeringsåret mottagit förtryckt

74

blankett för sådan självdeklaration, skall lämna allmän deklaration. Den Prop. 1992/93:86
situationen skulle emellertid kunna uppkomma att en förtryckt deklaration
skickas ut till den skattskyldige i rätt tid, men att denna av skilda orsaker
når den skattskyldige först efter den 15 april. Han torde i så fall ändå ha
rätt att använda sig av det förenklade deklarationsförfarandet, dock under
förutsättning att han inte är diskvalificerad på grund av någon av de
andra bestämmelserna i paragrafen.

75 §

Till följd av att obligatorisk uppgiftsskyldighet för utgiftsräntor har
införts för banker och andra låneinstitut har en motsvarande inskränkning
gjorts i den skattskyldiges uppgiftsskyldighet beträffande sina skulder.

28 §

Senaste inlämningsdag för allmän självdeklaration är även fortsättningsvis
normalt den 15 februari under taxeringsåret. Skattskyldig, som skall
lämna allmän självdeklaration på grund av att han inte mottagit förtryckt
deklarationsblankett senast den 15 april under taxeringsåret, skall dock
lämna allmän deklaration senast den 2 maj under taxeringsåret. Även för
förenklad självdeklaration gäller att den skall vara inlämnad senast den

2 maj under taxeringsåret. Paragrafen har ändrats i överensstämmelse
härmed.

3 kap.

4 §

Första stycket innehåller en grundläggande bestämmelse om skyldighet
att lämna kontrolluppgift om lön m.m. I tredje stycket har uppgiftsskyl-
dighet införts för arbetsgivare som utbetalt ersättning till den anställde för
utnyttjande av den anställdes fastighet och som skall beskattas som
inkomst av kapital. Som exempel kan nämnas hyra av arbetsrum eller
garage oavsett om det är den anställde själv eller någon annan som
utnyttjar fastighetsdelen.

Uppgiftsskyldigheten har genom ett nytt Jjärde stycke inskränkts på så
sätt att den inte skall omfatta sådana uppgifter som företagsledare i
fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag, närstående till sådan person
samt delägare i företaget enligt 2 kap. 24 § skall lämna i sin självdeklara-
tion.

Andra och tredje styckena innehåller bestämmelser om hur resekostnads-
och traktamentsersättningar skall redovisas på kontrolluppgift. Ändringen
innebär att ersättning som överstiger avdragsgillt belopp och som skall
anses som lön, inte längre skall redovisas särskilt för sig, utan sådan
ersättning skall redovisas tillsammans med övrig lön.

75

74 §

Paragrafen behandlar kontrolluppgiftsskyldigheten för försäkringsutbetal-
ningar. Ett förtydligande har gjorts beträffande återköp av försäkring,
som i detta avseende skall behandlas som utbetalning på grund av
försäkring.

17 a §

I paragrafen, som är ny, har tagits in en bestämmelse om skyldighet att
lämna kontrolluppgift om avgift för pensionsförsäkring. Enligt 46 § 2
mom. första stycket 6 KL medges avdrag för avgift för pen-
sionsförsäkring endast om försäkringen ägs av den skattskyldige.
Kontrolluppgiftsskyldigheten skall i denna del ha samma avgränsnings-
område. Kontrolluppgift skall lämnas för avgift som kommit försäkrings-
givaren tillgodo, dvs. bokförts på dennes bank- eller postgiro, senast den
31 december under beskattningsåret.

Uppgiftsskyldighet föreligger för under året erlagd avgift. Vid
nyteckning under årets sista veckor kan det uppkomma situationer där
ansökan inte färdigbehandlats efter riskbedömning och avtalet därför
formellt ännu inte fullbordats den 31 januari då kontrolluppgift skall
lämnas. I fall som detta skall kontrolluppgift ändå lämnas. Skulle ansökan
så småningom avvisas och erlagd avgift återbetalas får rättelse ske genom
att försäkringsgivaren lämnar ny kontrolluppgift. Detsamma skall gälla
i andra fall av avgiftsåterbetalningar efter att ändring inträffat.

22 §

Till följd av att kontrolluppgiftsskyldighet införts även för utgiftsräntor
har specificerats att här är fråga om inkomstränta.

Paragrafen föreslås ändrad också i prop. 1992/93:65 om upphävande
av lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.

25 a §

I paragrafen, som är ny, har intagits bestämmelser om kontroll-
uppgiftsskyldighet för utgiftsränta. I första stycket behandlas kretsen av
uppgiftsskyldiga. Den skall omfatta alla som yrkesmässigt bedrivit
utlåning eller kreditgivning, vilket avser reguljära lån i banker och andra
kreditinstitut. Uppgiftsskyldigheten omfattar också den som i annan
yrkesmässig verksamhet bedrivit låne- eller kreditgivning via konto eller
i arman form, vilket innebär att ett företag som i och för sig inte bedriver
utlånings- eller kreditverksamhet ändå blir uppgiftsskyldigt för sådana
krediter som företaget lämnat i form av kontokortskrediter eller
motsvarande. Detta gäller oavsett om krediten lämnas av det säljande
bolaget självt eller om kreditgivning sker via ett finansieringsbolag.
Uppgiftsskyldighet föreligger vidare för förening, som lämnat lån till
medlemmar samt för arbetsgivare eller uppdragsgivare som lånat ut
pengar till arbetstagare resp, uppdragstagare. För arbetsgivare eller
uppdragsgivare som lånat ut pengar mot ränta till arbetstagare resp.

Prop. 1992/93:86

76

uppdragstagare gäller att uppgift skall lämnas för hela det räntebelopp för Prop. 1992/93:86
vilket avdragsrätt föreligger dvs. erlagd ränta ökad med värdet av
eventuell ränteförmån.

Om ett kreditinstitut endast står som förmedlare av ett lån föreligger
mte uppgiftsskyldighet för institutet. Vid överlåtelse av fordran är det den
nye ägaren av fordran som är uppgiftsskyldig.

Lån mellan privatpersoner omfattas inte av uppgiftsskyldigheten. Inte
heller skall andra typer av räntor som debiteras i samband med affärs-
transaktioner, t.ex. dröjsmålsräntor, medföra uppgiftsskyldighet for andra
än dem som uttryckligen anges i paragrafen. I dessa fall måste således
deklaranten lämna kompletterande uppgift i deklarationen. Olika slag av
avgifter som långivaren kan debitera (aviseringsavgift, bankgarantiavgift
etc.) utgör inte avdragsgill ränta och omfattas därför inte av uppgiftsskyl-
digheten. Ett undantag utgör dock pantlåneavgift, som i praxis har ansetts
avdragsgill såsom gäldränta.

I andra stycket stadgas att kontrolluppgift skall lämnas för fysisk
person och dödsbo. Andra juridiska personer än dödsbon undantas
således. Däremot skall uppgift lämnas även för fysisk person och dödsbo
som är näringsidkare.

Tredje stycket innehåller en bestämmelse om förskottsränta. Om erlagd
ränta avser dels betalning av sådan ränta som förfallit till betalning under
året och dels ränta som erlagts i förskott, skall det av uppgiften framgå
hur stor del som belöper på inkomståret. Vid kommande års taxering får
den skattskyldige lämna kompletterande uppgift om avdrag för resterande
del.

Ränta på skuld som avser flera personer skall enligt Jjärde stycket
fördelas på samma sätt som gäller för inkomsträntor, dvs. likafördelning
om inte annat är känt för uppgiftslämnaren. Beträffande lån som tecknats
av ett större antal personer skall någon fördelning emellertid inte ske. I
denna del hänvisas till förslaget avseende 57 §.

Om en och samma person har både inkomst- och utgiftsräntor hos
samma penninginstitut, skall uppgift lämnas om vatje typ av ränta för
sig.

26 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att efter föreläggande
lämna kontrolluppgift om skuldränta m.m. och är en konsekvensändring
till följd av att obligatorisk uppgiftsskyldighet i vissa fall har införts i

25 a §.

26 a §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om obligatorisk kon-
trolluppgiftsskyldighet för tomträttsavgäld. Uppgiftslämnare blir i detta
tall de kommuner där tomträttsupplåtelser förekommer. Om en fastighet
med tomträtt innehas av flera personer skall motsvarande regel om
fördelning tillämpas som för skuldräntor.

77

32 a §

Prop. 1992/93:86

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om obligatorisk skyldig-
het att lämna kontrolluppgift om reavinst eller reaförlust vid försäljning
av andel i allemansfond.

Kontrolluppgift skall enligt första stycket lämnas av fondbolag som
avses i 1 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Av 31 § samma
lag följer att fondbolaget skall föra eller låta föra ett register över
samtliga innehavare av andelar i fonden. Har fondbolaget med stöd av
31 § låtit annan föra registret kan fondbolaget på samma sätt låta denne
lämna kontrolluppgift för fondbolagets räkning. Uppgiften skall avse den
som under året avyttrat andel i allemansfond.

Avyttring av andel i allemansfond sker i normalfallet genom att andelen
inlöses. Enligt 24 § 2 mom. fjärde stycket SIL skall, då andel i värde-
pappersfond inlöses eller då fondens behållna tillgångar utskiftas till
fondandelsägama i samband med att fonden upplöses, avyttring av andel
i värdepappersfond anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fondan-
delsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning.

Andra stycket innehåller bestämmelser bl.a. om vad kontrolluppgiften
skall avse. Beträffande andelar som anskaffats fr.o.m den 1 januari 1991
skall reavinsten eller reaförlusten beräknas antingen efter huvudregeln
eller efter schablonregeln. Huvudregeln innebär att det avtalade
vederlaget för den avyttrade andelen redovisas med avdrag för försälj-
ningsprovision och liknande kostnader. Avdrag får ske för erlagd
köpeskilling och övriga omkostnader (24 § 1 mom. SIL). Härvid skall
den s.k. genomsnittsmetoden användas. Metoden innebär att an-
skaffningsvärde skall anses vara det genomsnittliga anskaffningsvärdet
för samtliga den skattskyldiges andelar av samma slag och sort som den
avyttrade, beräknat på grundval av faktiska anskaffningsutgifter och med
hänsyn till inträffade förändringar i innehavet (27 § 2 mom. första
stycket SIL). Schablonregeln innebär att 20 % av försäljningslikviden tas
upp som anskaffningsvärde (27 § 2 mom. andra stycket SIL).

Beträffande andelar som förvärvats före den 1 januari 1991 får,
förutom de två metoder som redovisats ovan, även en tredje metod
användas för att beräkna reavinsten eller reaförlusten. Som an-
skaffningsvärde skall härvid tas upp andelens marknadsvärde den 31
december 1990 (punkt 8 av övergångsbestämmelserna till ändringarna i
SIL i samband med skattereformen, SFS 1990:1422).

Reavinsten eller reaförlusten skall tas upp till den del den är skatteplik-
tig resp, avdragsgill. Enligt den särskilda lagen om skattelättnader för
allemanssparande skall endast en kvotdel av vinsten tas upp som
skattepliktig inkomst och avdrag för reaförlust skall på samma sätt
grundas på en kvotdel av förlusten.

47 §

Tidpunkten för lämnande av kontrolluppgift beträffande bostadsrätt m.m.
har ändrats från den 15 februari under taxeringsåret till den 31 januari
samma år. Paragrafen har justerats i överensstämmelse härmed.

78

Prop. 1992/93:86

53 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att fåmansföretag skall lämna
företagsledare och delägare i företaget samt dem närstående personer alla
uppgifter som behövs för att de skall kunna beräkna sin skattepliktiga
inkomst från företaget. I ett nytt andra stycke har ett tillägg gjorts så att
skattemyndighet skall kunna förelägga företaget att lämna samma
uppgifter även till skattemyndigheten.

57 §

Om lån tecknats av ett större antal personer gemensamt, vilket t.ex. kan
vara fallet när det gäller lån till obligationskonsortier, skall samma regel
tillämpas för skuldräntor som för inkomsträntor (förfogarkonton). Det
innebär att kontrolluppgift lämnas på den person som tecknat lånet for
konsortiets räkning och denne får ombesörja att uppgift om fördelning
lämnas till medlemmarna i konsortiet. Andra stycket har ändrats i enlighet
med detta.

13.2  Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324)

3 kap.

3 §

Bestämmelserna i första stycket är inte tillämpliga i det nya dek-
larationsförfarandet. Stycket har därför utgått.

4 kap.

3 §

Bestämmelsen har formulerats om för att det klart skall framgå att den
är tillämplig på dels alla de skatter för vilka underlaget fästställs enligt
TL, dels mervärdesskatt som redovisas i allmän självdeklaration.

4 §

Justeringarna föranleds av ändringarna i 2 kap. 10-13 §§ LSK.

13.3  Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)

2 § 2 mom.

1 första stycket har definitionen av begreppet tillkommande skatt utvidgats
till att omfatta även sådan skatt som skall betalas på grund av att
skattemyndigheten innan påföringen av slutlig skatt har avslutats, dvs.
innan den 15 december under taxeringsåret, har ändrat ett tidigare lättat

79

beslut om slutlig skatt. Sådan tillkommande skatt som är aktuell i detta Prop. 1992/93:86
sammanhang, dvs. tillkommande skatt som debiteras innan påföringen av
slutlig skatt har avslutats, skall behandlas som kvarstående skatt när det
gäller betalning och arbetsgivares medverkan vid uppbörden (se 32 b §).

27 § 3 mom.

I första stycket har sista dag för fyllnadsinbetalning flyttats fram från den

30 april till den 3 maj året efter inkomståret.

I första stycket har dessutom lagts till en bestämmelse om att kvar-
skatteavgiften skall sättas ned till 60 % av statslåneräntan om den slutliga
skatten debiterats senast den 31 augusti och den kvarstående skatten
betalats senast den 18 september taxeringsåret.

Ändringen i andra stycket är en direkt följd av det ändrade datumet för
fyllnadsinbetalning i första stycket.

27 § 4 mom.

Ändringarna i detta moment föranleds av att sista dag för fyllnadsin-
betalning av preliminär skatt har flyttats fram till den 3 maj året efter
inkomståret.

27 n §

Ändringen i denna paragraf föranleds av att skattskyldig som omfattas av
det förenklade deklarationsförfarandet skall påföras en nedsatt kvar-
skatteavgift om han själv betalar in den kvarstående skatten senast den 18
september (se 27 § 3 mom. UBL). Har den skattskyldige inte kunnat råda
över det förhållande som föranlett skillnaden mellan den slutliga och
preliminära skatten får skattemyndigheten besluta att kvarskatteavgiften
tas ut med en procentsats motsvarande 45 % av statslåneräntan.

3/ §

För sådan tillkommande skatt som debiteras innan påföringen av slutlig
skatt har avslutats skall gälla särskilda bestämmelser om uppbörd. Dessa
har tagits in i 32 b §. Bestämmelsen i tredje stycket av förevarande
paragraf har justerats i enlighet med detta.

32 b §

I paragrafen som är ny har tagits in en bestämmelse om att sådan
tillkommande skatt som debiteras innan påföringen av slutlig skatt har
avslutats, dvs. senast den 15 december taxeringsåret, skall behandlas som
kvarstående skatt när det gäller betalning och arbetsgivares medverkan
vid uppbörden. Bestämmelsen innebär bl.a. att den skattskyldiges
huvudarbetsgivare skall göra skatteavdrag under tiden januari — mars året
efter taxeringsåret för betalning av den tillkommande skatten samt att det
avdragna beloppet skall redovisas i uppbördsdeklarationen för kvarståen-

80

de skatt och betalas in till skattemyndigheten senast den 18 april samma Prop. 1992/93:86
år.

33 §

Skall tillkommande skatt debiteras innan påföringen av slutlig skatt har
avslutats skall en ny slutskattesedel utfärdas som omfattar även den
tillkommande skatten. I sådana fäll skall alltså inte utfärdas någon
skattsedel på tillkommande skatt. Paragrafen har ändrats i enlighet med
detta.

35 §

Om skattemyndigheten på grund av en förenklad självdeklaration har
fattat ett grundläggande beslut om taxering senast den 15 augusti
taxeringsåret skall en skattsedel på slutlig skatt översändas till den
skattskyldige senast den 31 augusti samma år. En bestämmelse om detta
har tagits in i första stycket.

40 § 2 mom.

Enligt nuvarande regler skall skattsedel på slutlig skatt översändas till den
skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret. Under sådana
förhållanden är det nödvändigt att den skattskyldige omedelbart överläm-
nar skattsedeln till sin huvudarbetsgivare. De som omfattas av det
förenklade deklarationsförfarandet kommer emellertid att få sin skattsedel
redan under augusti månad. Dessa skattskyldiga skall ha möjlighet att
senast den 18 september själva betala in den kvarstående skatten och på
det sättet få en lägre kvarskatteavgift. Fram till sist nämnda tidpunkt bör
de skattskyldiga därför behålla skattsedeln. Den bör dock överlämnas till
arbetsgivaren före utgången av taxeringsåret. Detta anges i första stycket.

45 § 2 mom.

Bestämmelserna om förtida återbetalning av för mycket betald preliminär
skatt i detta moment har genom ändringen i första stycket begränsats till
att gälla endast sådana skattskyldiga som skall taxeras på grundval av en
allmän självdeklaration.

68 § 6 mom.

Ändringen i andra stycket beror på att skattsedlarna på slutlig skatt för
dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet skall sändas
ut senast den 31 augusti taxeringsåret.

Ändringen i tredje stycket innebär att någon särskild beneficieregel inte
längre skall gälla vid utmätning av fordran på överskjutande skatt eller
annan restitution enligt UBL.

6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 86

81

69 § 1 mom.

Ändringen i andra stycket föranleds av att sista dag för fyllnadsinbetal-
ning av preliminär skatt har flyttats fram till den 3 maj året efter
inkomståret.

Nuvarande bestämmelser om beräkning av ö-skatteränta i tredje stycket
skall i princip alltjämt gälla i fråga om sådana skattskyldiga som inte
omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet. I denna del görs
endast en följdändring till att sista dag för fyllnadsinbetalning av
preliminär skatt flyttas fram från den 30 april till den 3 maj taxeringsåret.

För sådana skattskyldiga som får sin skattsedel på slutlig skatt senast
den 31 augusti taxeringsåret justeras däremot reglerna för beräkning av
ö-skatteränta på följande sätt. På den del av det överskjutande beloppet
som inte överstiger 20 000 kr beräknas ö-skatteräntan enligt en räntesats
som motsvarar 35 % av statslåneräntan och på den övriga delen enligt 25
% av statslåneräntan. På den del av det överskjutande beloppet som
motsvaras av preliminär skatt som betalats in efter den 18 februari året
efter inkomståret utgår inte ö-skatteränta.

Anvisningarna
till 45 §

Punkten 3 andra stycket har ändrats på det sättet att förtida återbetalning
av för mycket betald preliminär skatt endast kan komma i fråga för
sådana skattskyldiga som inte omfattas av det förenklade dek-
larationsförfarandet .

13.4 Förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen(1928:370)

Anvisningar
till 41 §

Sista meningen i första stycket av punkt 4, som innehöll särbestämmelser
beträffande utdelning på och vinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag,
har utgått till följd av att en strikt kontantprincip införts i inkomstslaget
kapital.

till 46 §

Punkt 7 har utgått till följd av att en strikt kontantprincip införts
beträffande allmänna avdrag.

Övergångsbestämmelsen

Enligt övergångsbestämmelsen skall de nya bestämmelserna om en strikt
kontantprincip tillämpas första gången vid 1994 års taxering. De äldre
bestämmelserna skall dock tillämpas i fråga om intäkter som uppburits
eller utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992—1993. Avsikten

Prop. 1992/93:86

82

med övergångsbestämmelsen är bl.a. att förhindra dels att en inkomst Prop. 1992/93:86
beskattas mer än en gång eller helt undgår beskattning, dels att en utgift
föranleder dubbelavdrag eller inte alls medför avdragsrätt. Övergångsbe-
stämmelsen har justerats med anledning av påpekande av Lagrådet.

13.5  Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

3 § 5 mom.

De särskilda bestämmelserna om årsskiftesbetalningar avseende inkomst
av kapital har slopats och en strikt kontantprincip har införts. Första
stycket har ändrats i överensstämmelse härmed. Undantag gäller dock
även fortsättningsvis beträffande reavinster och reaförluster, där
skattskyldighet inträder vid avyttringen (24 § 4 mom.), liksom för
förskottsränta som skall hänföras till det år på vilket den belöper.

Övergångsbestämmelsen

Enligt övergångsbestämmelsen skall de nya bestämmelserna om en strikt
kontantprincip tillämpas första gången vid 1994 års taxering. De äldre
bestämmelserna skall dock tillämpas i fråga om intäkter som uppburits
eller utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992—1993. Avsikten
med övergångsbestämmelsen är bl.a. att förhindra dels att en inkomst
beskattas mer än en gång eller helt undgår beskattning, dels att en utgift
föranleder dubbelavdrag eller inte alls medför avdragsrätt. Övergångsbe-
stämmelsen har justerats med anledning av påpekande av Lagrådet.

13.6 Förslaget till Lag om ändring i lagen (1990:1136)
om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Vad som föreskrivs i punkt 4 av övergångsbestämmelserna skall gälla
även vid 1994 års taxering. Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.6.4.

13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:680) om
ändring i uppbördslagen (1953:272)

39 § 7 mom.

I sista stycket sista meningen skall hänvisningen rätteligen avse tredje
stycket. En sådan justering har gjorts.

83

14 Hemställan

Prop. 1992/93:86

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,

2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

6. lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter,

7. lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbördslagen
(1953:272).

15 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredra-
ganden har lagt fram.

84

RSV:s Författningsförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter

dels att 2 kap. 1, 2, 10, 11, 12, 15, 28 och 32 §§, 3 kap. 14, 22, 26,

27, 47 och 57 §§ samt rubriken före 14 § skall ha följande lydelse,
dels att i 2 kap. närmast före 28 § skall införas en ny paragraf, 27 a,
samt i 3 kap. fyra nya paragrafer, 17 a, 25 a, 26 a och 32 a §§ av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Uppgifter till ledning för egen Uppgifter till ledning för egen
taxering lämnas i form av själv- taxering lämnas i form av själv-
deklaration.                 deklaration.

Som självdeklaration räknas även
förtryckt uppgift (taxeringsför-
slag) som godkänts av den skatt-
skyldige.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

2

Självdeklaration skall avges på
heder och samvete på blankett
enligt fastställt formulär för för-
enklad sj älvdeklaration eller
allmän självdeklaration.

10

Fysisk person får, om inte annat
följer av 11 §, lämna förenklad
självdeklaration om vad som skall
redovisas i fråga intäkter och
kapital avser endast

1. inkomst av tjänst och annat
avdrag än som avses i 33 §
2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) inte yrkas för kostnader

§

Självdeklaration skall avges på
heder och samvete på blankett
enligt fastställt formulär for
förenklad självdeklaration
eller allmän självdeklara-
tion.

Som förenklad självdeklaration
avses taxeringsförslag samt
tilläggsuppgift. Taxeringsför-
slag som godkänts av den
skattskyldige anses ha avgivits på
heder och samvete.

§*

Den som enligt 4 § skall lämna
självdeklaration får, om inte annat
följer av 12 §, lämna förenklad
självdeklaration.

Skattemyndigheten skall till den
som kan antas få lämna förenklad
självdeklaration översända för-
tryckt taxeringsförslag.

Den skattskyldige skall ändra
taxeringsförslaget eller göra tillägg

85

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

för fullgörande av tjänsten,

2. inkomst av kapital samt av-
drag för kostnader yrkas endast för
ränta och tomrättsavgäld och in-
täkten utgörs av

a) ränta eller

b) utdelning pä svenska aktier
och andelar i svenska värde-
pappersfonder eller ekonomiska
föreningar,

c) intäkt vid försäljning av teck-
ningsrätt eller delbevis som grun-
das på aktieinnehav i svenskt bo-
lag,

d) statligt räntebidrag för bo-
stadsändamål,

3.  allmänt avdrag för pen-
sionsförsäkring.

11

Förenklad självdeklaration får
inte lämnas, om

1.  den skattsyldige inte varit
bosatt i Sverige under hela be-
skattningsåret,

2. den skattskyldige under be-
skattningsåret haft inkomst av
anställning i utlandet eller annars
från utlandet haft inkomst eller vid
utgången av beskattningsåret ägt
skattepliktig förmögenhet i ut-
landet,

3. den skattskyldige under be-
skattningsåret varit skyldig att
betala sjömansskatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt,

4. den skattskyldige är företags-
ledare i fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag, företag , som enligt
3 § 12 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall behandlas som fåmansföretag
eller, om skyldighet att lämna
uppgifter föreligger enligt 24 §, i
företag som upphört att vara så-
dant företag eller närstående till
företagsledaren eller delägare i
sådant företag,

5. den skattskyldige skall sam-
taxeras med person som är skyldig
att i självdeklaration lämna uppgift
om inkomst av näringsverksamhet,
eller

till detta, om uppgifterna är felak-
tiga eller ofullständig (tilläggs-
uppgift). Har den skattskyldige inte
lämnat tilläggsuppgift eller allmän
självdeklaration senast de tid-
punkter som anges i 27 a och 28 a
§§ anses den skattskyldige ha
godkänt taxeringsförslaget.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

§2

Taxeringsförslag skall grundas
pä innehållet i inkomna kontroll-
uppgifter och övriga av myn-
digheten kända uppgifter samt ange

1.  den skattskyldiges namn,
personnummer, postadress och
hemortskommun,

2. de intäkter och avdrag som är
att hänföra till inkomstslagen tjänst
eller kapital,

3. de allmänna avdrag samt det
grundavdrag eller särskilda
grundavdrag som den skattskyldige
är berättigad att få vid taxeringen,

4. vad som behövs för beräkning
av fastighetsskatt enligt lagen
(1984:1052) om statlig fas-
tighetsskatt,

5. taxerad och beskattningsbar
förvärvsinkomst,

6. inkomst eller underskott av
kapital.

86

Nuvarande lydelse

6. den skattskyldige under be-
skattningsåret har förvärvat en
pri vatbostadsfastighet.

12

En förenklad självdeklaration
skall innehålla uppgifter om

1.  den skattskyldiges namn,
personnummer, postadress och
hemortskommun,

2. vad som behövs för att be-
stämma om den skattskyldige skall
samtaxeras eller inte,

3. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av tjänst och som den
skattskyldige inte har fått med-
delande om enligt 3 kap. 59 §, 4.
de intäkter som skall hänföras till
inkomst av kapital och som den
skattskyldige inte har fått m.ed-
delande om enligt 3 kap. 59 § och
de intäkter vid försäljning av teck-
ningsrätt eller delbevis som grun-
das på aktieinnehav i ett svenskt
bolag samt de avdrag för ränta och
tomträttsavgäld som den
skattskyldige yrkar,

5.   det avdrag som den
skattskyldige yrkar för avgift för
pensionsförsäkring,

6. den skattskyldiges skatteplik-
tiga tillgångar och hans skulder vid
utgången av beskattningsåret, om
hans skattepliktiga förmögenhets-
tillgångar uppgick till minst
100 000 kronor eller, om be-
skattningsbar förmögenhet skall
beräknas gemensamt för den
skattskyldige och hans make eller
barn enligt 72 § 7 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögen-
hetsskatt, de sammanlagda
skattepliktiga förmö genhetstill-
gångarna uppgick till minst
200 000 kronor,

7. vad som behövs för beräkning
av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller av fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt.

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

§3

Allmän självdeklaration skall
lämnas om

1.  den skattskyldige inte varit
bosatt i Sverige under hela be-
skattningsåret,

2. den skattskyldige är företags-
ledare i fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag, företag, som enligt 3
§ 72 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall behandlas som fåmansföretag
eller, om skyldigheter att lämna
uppgifter föreligger enligt 24 §, i
företag som upphört att vara så-
dant företag eller närstående till
företagsledaren eller delägare i
sådant företag,

3. den skattskyldige är skyldig att
i självdeklaration lämna uppgift om
inkomst av näringsverksamhet,

4. den skattskyldige är annan
juridisk person än dödsbo, eller

5. den skattskyldige inte mottagit
taxeringsförslag senast den 15
april taxeringsåret.

87

Nuvarande lydelse

Skall den skattskyldige taxeras
för barns eller någon annans för-
mögenhet, skall uppgifter lämnas
också om sådan förmögenhet som
om den tillhörde den skattskyldige.
Härvid tillämpas första stycket 6.

15

Om en skattskyldig yrkar avdrag
för en skuldränta vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han i
självdeklarationen lämna uppgifter
om skuldbeloppets storlek vid
beskattningsårets utgång och om
långivarens namn. Om långivaren
är en fysisk person skall uppgift
också lämnas om dennes person-
nummer eller adress.

28

Självdeklaration, som skall läm-
nas utan föreläggande, skall, om
inte annat följer av andra stycket,
lämnas senast den 15 februari
under taxeringsåret.

Följande deklarationsskyldiga får
lämna självdeklaration senast den
31 mars under taxeringsåret, näm-
ligen

1. staten, landsting, kommun och
annan dylik menighet,

2.  den som året före taxe-
ringsåret varit bokföringsskyldig
enligt bokföringslagen (1976:125)
eller skyldig att föra räkenskaper
enligt jordbruksbokföringslagen
(1979:141), om räkenskapsåret
slutat senare än den 31 augusti året
före taxeringsåret,

3. delägare i handelsbolag eller
rederi om vid 2 angivna förutsätt-
ningar föreligger beträffande bo-
laget eller rederiet,

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

§4

Om en skattskyldig yrkar avdrag
för en skuldränta vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han — i
fall kontrolluppgift inte skall läm-
nas enligt bestämmelserna i 3 kap.
25 a § — i självdeklarationen läm-
na uppgifter om skuldbeloppets
storlek vid beskattningsårets utgång
och om långivarens namn. Om
långivaren är en fysisk person skall
uppgift också lämnas om dennes
personnummer eller adress.

27 a §

Taxeringsförslag enligt 10 § skall
sändas till den skattskyldige före
den 15 april taxeringsåret.

Tilläggsuppgift skall lämnas
senast den 2 maj taxeringsåret.

§5

Allmän sjävdeklaration, som
skall lämnas utan föreläggande,
skall, om inte annat följer av andra
stycket, lämnas senast den 15
februari under taxeringsåret.

Följande deklarationsskyldiga får
lämna allmän självdeklaration
senast den 31 mars under taxe-
ringsåret, nämligen

1. staten, landsting, kommun och
annan dylik menighet,

2.  den som året före taxe-
ringsåret varit bokföringsskyldig
enligt bokföringslagen (1976:125)
eller skyldig att föra räkenskaper
enligt jordbruksbokföringslagen
(1979:141), om räkenskapsåret
slutat senare än den 31 augusti året
före taxeringsåret,

3. delägare i handelsbolag eller
rederi om vid 2 angivna förutsätt-
ningar föreligger beträffande bola-
get eller rederiet,

88

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. person, som skall beskattas
tillsammans med person som avses
vid 2 eller 3 enligt bestämmelser
som gäller for gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18
år till deklarationsskyldig som
avses vid 2, 3 eller 4.

4. person, som skall beskattas
tillsammans med person som avses
vid 2 eller 3 enligt bestämmelser
som gäller för gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18
år till deklarationsskyldig som
avses vid 2, 3 eller 4.

Skattskyldig som får lämna för-
enklad självdeklaration men inte
fått taxeringsförslag senast den 15
april taxeringsåret skall lämna
allmän självdeklaration senast den
2 maj taxeringsåret.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

32

Om någon visar att han är för-
hindrad på grund av särskilda
omständigheter att lämna självdek-
laration inom föreskriven tid, får
han efter ansökan beviljas anstånd
med att lämna självdeklarationen.
Anstånd får inte utan att det finns
synnerliga skäl medges längre än
till utgången av maj månad under
taxeringsåret.

§

Om någon visar att han är för-
hindrad på grund av särskilda
omständigheter att lämna allmän
självdeklaration eller tilläggsupp-
gift till förenklad självdeklaration
inom föreskriven tid, får han efter
ansökan beviljas anstånd med att
lämna självdeklarationen. Anstånd
får inte utan att det finns synner-
liga skäl medges längre än till
utgången av maj månad under
taxeringsåret.

En sådan ansökan görs hos och prövas av skattemyndigheten i det län
där sökandens hemortskommun för beskattningsåret är belägen eller, om
sökanden saknar hemortskommun i Sverige, skattemyndigheten i
Stockholms län. Har ansökan gjorts hos en annan skattemyndighet, skall
denna pröva ansökan om tiden inte medger att ansökan överlämnas till
rätt myndighet.

3 kap.

Kontrolluppgifter om
viss pension och livränta
samt vissa försäkringar

Kontrolluppgifter om
viss pension och livränta,
vissa försäkringar samt om
erlagd försäkringspremie.

14 §6

Kontrolluppgifter om pension
och livränta skall lämnas av för-
säkringsföretag och under-
stödsförening avseende

a) belopp som betalats ut på
grund av försäkring av den art att

Kontrolluppgifter om pension
och livränta skall lämnas av för-
säkringsföretag och under-
stödsförening avseende

a) belopp som betalats ut på
grund av försäkring eller återköp

89

Nuvarande lydelse

skatteplikt for beloppet föreligger
och

b) livränta som getts ut till följd
av personskada eller ersättning på
grund av sådan kollektiv sjukför-
säkring som avses i 32 § 3 a mom.
eller punkt 12 av anvisningarna till
22  § kommunalskattelagen

(1928:370) även om utgett belopp
inte är av skattepliktig natur.

Föreslagen lydelse

av försäkring av den art att
skatteplikt för beloppet föreligger
och

b) livränta som getts ut till följd
av personskada eller ersättning på
grund av sådan kollektiv sjukför-
säkring som avses i 32 § 3 a mom.
eller punkt 12 av anvisningarna till
22  § kommunalskattelagen

(1928:370) även om utgett belopp
inte är av skattepliktig natur.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalats
ut om det utbetalda beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för
hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen
preliminär A-skatt. Av kontrolluppgiften skall framgå om pension utgått
på grund av tjänstepensionsförsäkring.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall
särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på
grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och
utbetalningsåret anges.

17 a §

Kontrolluppgift om premie och
avgift för egen pensionsförsäkring
skall lämnas av försäkringsföretag
och understödsförening.

Kontrolluppgift skall lämnas för
försäkringstagare och avse under
året erlagd premie eller avgift för
pensionsförsäkring.

22 §7

Kontrolluppgift om ränta och Kontrolluppgift om inkomstränta
fordran skall lämnas av              och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkes-
mässigt ombesöijt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,

5. riksgäldskontoret ifråga om statens sparobligationer,

6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländsk aktie eller
annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt
bestämmelserna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet
m.m.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till
vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som
innehavare av utländskt räntebärande värdepapper oavsett om ränta

90

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse                 Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige
sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären, dennes sammanlag-
da fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen
preliminär skatt. I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas
om ränta som utbetalats eller gottskrivits samt om innehavet i depån eller
den kontoförda fordringen vid årets utgång.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas
lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den
uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte
redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala
räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige
inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det
sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

25 a §

Kontrolluppgift om skuldränta
skall lämnas av

1. den som yrkesmässigt bedrivit
utlåning eller kreditgivning eller
den som i yrkesmässig verksamhet
bedrivit motsvarande låne- eller
kreditgivning via konto eller i
annan form,

2. den som gett ut lån för den
allmänna marknaden,

3. förening som till medlemmar
lånat ut pengar mot ränta, eller

4. arbetsgivare eller
uppdragsgivare som till ar-
betstagare eller uppdragstagare
lånat ut pengar mot ränta i andra
fall än som avses i punkt 10 första
stycket av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370).

Kontrolluppgift skall lämnas för
fysisk person eller dödsbo beträff-
ande under året betald och
gottskriven ränta.

Avser skuld mer än en person
skall skuldräntan fördelas lika
mellan gäldenärerna, om inte
annat förhållande är känt för den
uppgiftsskyldige. I fråga om skuld
för vilken samtliga gäldenärer inte
redovisas enligt bestämmelserna i
57 § andra stycket skall dock den
totala räntan redovisas utan fördel-
ning.

91

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

26

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall fysisk eller juridisk
person som haft fordran lämna
kontrolluppgift för namngiven
person (gäldenär). Kontrolluppgif-
ten skall avse ränteinkomst från
gäldenären och beloppet av hans
skuld vid en viss angiven tidpunkt.

§

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall också i andra fall än
som avses i 25 a § fysisk eller
juridisk person som haft fordran
lämna kontrolluppgift för namn-
given person (gäldenär). Kon-
trolluppgiften skall avse räntein-
komst från gäldenären och beloppet
av hans skuld vid en viss angiven
tidpunkt.

26 a §

Kontrolluppgift om tomträttsavgäld
skall lämnas av den som upplåtit
tomträtt. Kontrolluppgift skall
lämnas för fysisk person och döds-
bo samt innehålla uppgift om fas-
tighetens beteckning och under året
erlagd avgäld.

27 §8

Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är
avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.
8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankak-
tiebolagslagen (1987:618),

2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värde-
pappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappers-
fond,

3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som
förvaltar svensk värdepappersfond,

4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om
utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags
försorg,

5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländsk aktie
eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt
bestämmelserna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet
m.m.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för
egen del vid utdelningstillfället och

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som
innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk
person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt andra stycket a skall ta upp utbetald utdelning

92

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

och avdragen preliminär skatt samt i förekommande fäll uppgift om
utdelningen avser sådan utbetalning som avses i punkt 2 tredje stycket av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) eller 3 § 1 mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Kontrolluppgift enligt andra Kontrolluppgift enligt andra
stycket b skall ta upp innehavet vid stycket b skall ange omförändring-
årets utgång.                         ar i innehavet (ökningar och

minskningar i antalet aktier eller
andelar) inträffat under året samt
ta upp innehavet vid årets utgång.
Upp gifts skyldigheten   avseende

förändringar i innehavet omfattar
inte allemansfonder.

Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för utdelning
som inte utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1988:847) om
skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande.

32 a §

Förvaringsinstitut som avses i 1
§ lagen (1990:1114) om värde-
pappersfonder skall lämna kon-
trolluppgift för den som har av-
yttrat andel i allemansfond under
året.

Kontrolluppgiften skall ta upp
realisationsvinst respektive realisa-
tionsförlust till den del den är
skattepliktig respektive avdragsgill
enligt lagen (1988:847) om
skattelättnader för
allemanssparande och
ungdomsbosparande.

47 §

Kontrolluppgift som enligt 44 —
46 §§ skall lämnas utan förelägg-
ande, skall lämnas senast den 15
februari under taxeringsåret.
Uppgiften skall lämnas till
skattemyndigheten i det län där
föreningens eller bolagets fastighet
är belägen och avfattas på blankett
enligt fästställt formulär eller på
det sätt som skattemyndigheten
bestämmer.

Kontrolluppgift som enligt 44 -
46 §§ skall lämnas utan förelägg-
ande, skall lämnas senast den 31
januari under taxeringsåret.
Uppgiften skall lämnas till
skattemyndigheten i det län där
föreningens eller bolagets fästighet
är belägen och avfättas på blankett
enligt fästställt formulär eller på
det sätt som skattemyndigheten
bestämmer.

Riksskatteverket får på ansökan av den uppgiftsskyldige medge
undantag från bestämmelserna i första stycket andra meningen.

Den som skall lämna uppgift
utan föreläggande av skattemyn-
digheten skall senast den 8februari
under taxeringsåret sända med-

Den som skall lämna uppgift
utan föreläggande av skattemyn-
digheten skall senast den 31 ja-
nuari under taxeringsåret sända

93

Nuvarande lydelse

delande till vaije medlem eller
delägare med de upplysningar i
kontrolluppgiften som avser med-
lemmen eller delägaren.

Föreslagen lydelse

meddelande till vaije medlem eller
delägare med de upplysningar i
kontrolluppgiften som avser med-
lemmen eller delägaren.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

57 §’

I vaije kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person-

nummer eller organisationsnummer
den uppgiften avser.

För dödsbo får i stället för or-
ganisationsnummer den avlidnes
personnummer anges. Om person-
nummer eller organisationsnummer
inte kan anges för den som uppgif-
ten avser, skall i stället dennes
födelsetid redovisas eller, i fråga
om kontrolluppgifter enligt 22 § i
de fall borgenären är en juridisk
person, namn postadress och per-
sonnummer för den som får för-
foga över räntan eller fordran. Om
ett konto innehas av flera än fem
personer, får uppgifter lämnas om
en person som förfogar över kontot
i stället för om samtliga in-
nehavare, (förfogarkonto), samt i
förekommande fall om den beteck-
ning på innehavarkretsen som
används för kontot. I så fåll skall
anges att det är fråga om ett för-
fogarkonto. Om den uppgiftsskyl-
dige har tilldelats ett särskilt redo-
visningsnummer enligt 53   §

1 mom. uppbördslagen(1953:272),
skall detta, i annan kontrolluppgift
än sådan som avser ränta, utdel-
ning eller betalning till eller från
utlandet, anges i stället för den
uppgiftsskyldiges personnummer
eller organisationsnummer.

för såväl den uppgiftsskyldige som

För dödsbo får i stället för or-
ganisationsnummer den avlidnes
personnummer anges. Om person-
nummer eller oiganisationsnummer
inte kan anges för den som uppgif-
ten avser, skall i stället dennes
födelsetid redovisas eller, i fråga
om kontrolluppgifter enligt 22 § i
de fall borgenären är en juridisk
person, namn postadress och per-
sonnummer för den som får förfo-
ga över räntan eller fordran. Om
ett konto innehas av flera än fem
personer, får uppgifter lämnas om
en person som förfogar över kontot
i stället för om samtliga in-
nehavare, (förfogarkonto), samt i
förekommande fäll om den beteck-
ning på innehavarkretsen som
används för kontot. I så fall skall
anges att det är fråga om ett förfo-
garkonto. I fråga om skuld som är
gemensam för flera än fem per-
soner får på motsvarande sätt
uppgifter lämnas om en person som
ansvarar för lånet i stället för om
samtliga gäldenärer, (gemensamt
lån), samt i förekommande fall om
den beteckning på låntagarkretsen
som används för lånet. I så fall
anges att det är fråga om ett
gemensamt lån. Om den
uppgiftsskyldige har tilldelats ett
särskilt redovisningsnummer enligt
53  §  1 mom. uppbördslagen

(1953:272), skall detta, i annan
kontrolluppgift än sådan som avser
ränta, utdelning eller betalning till
eller från utlandet, anges i stället
för den uppgiftsskyldiges person-
nummer eller organisationsnum-
mer.

Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett

94

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för
förräntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att
utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller
inte den som inte har tilldelats personnummer.

I en kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag, fåmansägt han-
delsbolag eller företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde sycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag,
skall det anges om personen är företagsledare eller honom närstående
person eller delägare i företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering.

'Senaste lydelse 2 kap. 10 §
2Senaste lydelse 2 kap. 11 §
3Senaste lydelse 2 kap. 12 §
4

Senaste lydelse 2 kap. 15 §
5Senaste lydelse 2 kap. 28 §
6Senaste lydelse 3 kap. 14 §
7Senaste lydelse 3 kap. 22 §
"Senaste lydelse 3 kap. 27 §
9Senaste lydelse 3 kap. 57 §

1991:1834

1990:1136

1990:1136

1990:1136

1991:1903

1990:1136

1991:1834

1991:1002

1990:1136

95

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324)

dels att 4 kap. 4 §‘ skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 3 §, 4 kap. 2 § samt 5 kap. 5 § skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

3 §5

Beslut om taxering får fattas på
grundval av en förenklad själv-
deklaration utan att den som avgett
deklarationen underrättats om och
fått tillfälle att yttra sig över kon-
trolluppgift som skall lämnas utan
föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter och som avser
inkomst av tjänst eller kapital.

Kan det antas att den skattskyldige inte är deklarationsskyldig enligt
bestämmelserna i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter får
beslut om taxering fettas på grundval av kontrolluppgift om inkomst av
kapital utan att den skattskyldige underrättats om och fatt tillfälle att yttra
sig över kontrolluppgiften.

4 kap.

2 §

Skattemyndigheten skall vaije taxeringsår fetta taxeringsbeslut före
utgången av november på grundval av de uppgifter som lämnats enligt
lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt vad som
i övrigt framkommit vid utredning enligt 3 kap.

Under november taxeringsåret får skattemyndigheten dock inte till den
skattskyldiges nackdel fatta grundläggande beslut om årlig taxering,
omprövningsbeslut eller besluta om skattetillägg.

Grundläggande beslut om årlig
taxering pä grundval av en förenk-
lad självdeklaration skall, om inte
särskilda skäl föreligger, fattas
senast den 15 juni taxeringsåret.
Mid gäller godkänt taxeringsför-
slag eller lämnad tilläggsuppgift
enligt förenklad självdeklaration
skall grundläggande beslut om
årlig taxering i dessa fall anses ha
fattats när uttag sker av taxerings-

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

96

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

Om deklarationsskyldig inte har
kommit in med självdeklaration
inom föreskriven tid eller har han
endast lämnat en självdeklaration
med så bristfälligt innehåll att den
uppenbarligen inte är ägnad att
ligga till grund för taxering, skall
en särskild avgift (försenings-
avgift) påföras honom. Sådan
avgift påförs aktiebolag med 1 000
kronor och andra skattskyldiga
med 500 kronor.

Har skattskyldig, som utan före-
läggande skall lämna självdeklara-
tion, inte kommit in med deklara-
tion senast den 1 augusti under
taxeringsåret eller har han dessför-
innan endast kommit in med en
självdeklaration med så bristfälligt
innehåll att den uppenbarligen inte
är ägnad att ligga till grund för
taxering, bestäms förseningsavgif-
ten till fyra gånger det belopp som
anges i första stycket.

uppgifter ur skatteregistret för
framställning av slutskattesedel.

5 kap.

5 §3

Om deklarationsskyldig inte har
kommit in med allmän självdek-
laration inom föreskriven tid eller
har han endast lämnat en allmän
självdeklaration med så bristfälligt
innehåll att den uppenbarligen inte
är ägnad att ligga till grund för
taxering, skall en särskild avgift
(förseningsavgift) påföras
honom. Sådan avgift påförs ak-
tiebolag med 1 000 kronor och
andra skattskyldiga med 500 kro-
nor.

Har skattskyldig, som utan före-
läggande skall lämna allmän själv-
deklaration, inte kommit in med
deklaration senast den 1 augusti
under taxeringsåret eller har han
dessförinnan endast kommit in med
en allmän självdeklaration med så
bristfälligt innehåll att den uppen-
barligen inte är ägnad att ligga till
grund för taxering, bestäms förse-
ningsavgiften till fyra gånger det
belopp som anges i första stycket.

Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som
har avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som
inte följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den
tid som föreskrivs i föreläggandet.

Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarations-
handling, som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut
endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett
föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Vad som sägs om deklarationsskyldig och skattskyldig i första och
andra styckena gäller också för den som utan att vara deklarationsskyldig
är skyldig att lämna uppgift enligt 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter eller särskild uppgift enligt 2 kap.

7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 86

97

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

26 § samma lag. Vad som sägs om deklaration gäller då sådan uppgift
eller särskild uppgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering.

'Senaste lydelse 4 kap. 4 § 1990:1138
2Senaste lydelse 3 kap. 3 § 1990:1138
^Senaste lydelse 5 kap. 5 § 1991:1902

98

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)

dels att 2 § 2 mom., 27 § 3 och 4 mom., 31, 33 och 35 §§, 40 § 2
mom., 45 § 2 mom., 69 § 1 mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 45
§ skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 30 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

2 mom.1 I denna lag förstås med

slutlig skatf. skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund
av skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som enligt
gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter
iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig
skatt;

överskjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärde-
skatt som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan skatt gottskrivits
enligt 27 § 2 mom.;

överskjutande skatt: sådan enligt
överstiger slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt
som skall betalas på grund av
eftertaxering eller enligt beslut om
debitering sedan påföringen av
skatt har avslutats;

27 § 2 mom. gottskriven skatt som
tillkommande skatt: skatt
som skall betalas på grund av
beslut om debitering sedan slutlig
skatt har påförts eller påföringen
av skatt har avslutats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;

respitränta: ränta enligt 32 §;

anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;

ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.;

restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom.;

skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;

uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med
januari månad det följande året;

uppbördsmånad: vaije månad under uppbördsåret;

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1
mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt;

99

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ogift skattskyldig-, annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts;

arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för vilken mottagaren enligt
bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala
preliminär A-skatt, varvid med arbetsgivare likställs den som utger ränta
eller utdelning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom.
tredje stycket skall betala preliminär skatt;

arbetstagare: skattskyldig som skall betala preliminär A-skatt enligt
bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena, varvid med
arbetstagare likställs den som skall betala preliminär A-skatt enligt
bestämmelserna i 3 § 2 mom. tredje stycket;

/öw: lön eller annan ersättning för vilken mottagaren enligt be-
stämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala
preliminär A-skatt, varvid med lön likställs sådan ränta och utdelning för
vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt bestämmelserna i 3 § 2
mom. tredje stycket;

näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkten därav räknas
till intäkt av näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller,
när verksamheten bedrivs av handelsbolag, för någon delägare i bolaget.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

27

3 mom.2 Överstiger skattskyl-
digs slutliga skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående mervärde-
skatt, den preliminära skatt som
han har betalat senast den 18 feb-
ruari året efter inkomståret och vad
som skall gottskrivas honom enligt
2 mom. första stycket 1, 2 eller 5
eller andra stycket samma moment,
skall den skattskyldige betala en
avgift (kvarskatteavgift) på
det överskjutande beloppet. Kvar-
skatteavgift tas ut med en procent-
sats motsvarande 20 procent av
den statslåneränta som gällde vid
utgången av november inkomståret
på det överskjutande beloppet till
den del det har täckts av preliminär
skatt som har betalats senast den
30 april året efter inkomståret och
med en procentsats motsvarande
125 procent av statslåneräntan på
resterande del. Procentsatserna
bestäms till tal med högst en deci-
mal. Om särskild beräkning i vissa
fäll föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter
avdrag för ö-skatteränta, påförs
inte om beloppet understiger 50

§

3 mom. Överstiger skattskyl-
digs slutliga skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående mervärde-
skatt, den preliminära skatt som
han har betalat senast den 18 feb-
ruari året efter inkomståret och vad
som skall gottskrivas honom enligt
2 mom. första stycket 1, 2 eller 5
eller andra stycket samma moment,
skall den skattskyldige betala en
avgift (kvarskatteavgift) på
det överskjutande beloppet. Kvar-
skatteavgift tas ut med en procent-
sats motsvarande 20 procent av
den statslåneränta som gällde vid
utgången av november inkomståret
på det överskjutande beloppet till
den del det har täckts av preliminär
skatt som har betalats senast den 2
maj året efter inkomståret och med
en procentsats motsvarande 125
procent av statslåneräntan på reste-
rande del. På kvarstående skatt
som uppkommer vid debitering av
slutlig skatt senast den 30 juni
taxeringsåret, och som betalas
senast den 18 augusti taxe-
ringsåret, nedsätts procentsatsen
för kvarskatteavgift till 50 procent

100

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

av statslåneräntan på den enligt
ovan resterande delen. Procent-
satserna bestäms till tal med högst
en decimal. Om särskild beräkning
i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fäll efter
avdrag för ö-skatteränta, påförs
inte om beloppet understiger 50
kronor. Vid beräkningen av avgif-
ten gäller att i den slutliga skatten
inte inräknas skattetillägg eller
förseningsavgift enligt taxerings-
lagen (1990:324) och att avgift inte
skall beräknas på överskjutande
belopp till den del det uppgår till
högst den mervärdeskatt som avses

1 1 § första stycket jämte 20 000
kronor och har betalats senast den

2 maj året efter inkomståret.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller
överskjutande ingående mervärdeskatt eller debiteras tillkommande skatt,
görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till
belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga
debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande
skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

4 mom.3 Har skattskyldig, som
har fått anstånd med självdeklara-
tionen till någon dag efter den 30
april taxeringsåret, betalat in preli-
minär skatt för inkomståret efter
den 30 april men senast den 30
juni taxeringsåret, skall kvar-
skatteavgiften beräknas på den del
av det överskjutande beloppet
enligt 3 mom. som täcks av den
inbetalade skatten. Avgiften skall
utgå med två procent på belopp
upp t.o.m. 20 000 kronor och med
fyra procent på resterande del.

För överskjutande belopp som
inte täcks av inbetalning under
tiden den 1 maj-den 30 juni gäller
bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund
av omständighet som utgör laga
förfäll inte fullgjort sin dek-
larationsskyldighet senast den 30
april taxeringsåret, betalat in preli-
minär skatt för inkomståret efter
den 30 april men senast den 30

kronor. Vid beräkningen av avgif-
ten gäller att i den slutliga skatten
inte inräknas skattetillägg eller
förseningsavgift enligt taxerings-
lagen (1990:324) och att avgift inte
skall beräknas på överskjutande
belopp till den del det uppgår till
högst den mervärdeskatt som avses
i 1 § första stycket jämte 20 000
kronor och har betalats senast den
30 april året efter inkomståret.

4 mom. Har skattskyldig, som
har fått anstånd med självdeklara-
tionen till någon dag efter den 2
maj taxeringsåret, betalat in preli-
minär skatt för inkomståret efter
den 2 maj men senast den 30 juni
taxeringsåret, skall kvarskatteavgif-
ten beräknas på den del av det
överskjutande beloppet enligt 3
mom. som täcks av den inbetalade
skatten. Avgiften skall utgå med
två procent på belopp upp t.o.m.
20 000 kronor och med fyra pro-
cent på resterande del.

För överskjutande belopp som
inte täcks av inbetalning under
tiden den 3 maj-den 30 juni gäller
bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund
av omständighet som utgör laga
förfall inte fullgjort sin dek-
larationsskyldighet senast den 2
maj taxeringsåret, betalat in preli-
minär skatt för inkomståret efter
den 2 maj men senast den 30 juni

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

101

Nuvarande lydelse

juni taxeringsåret, skall skattemyn-
digheten på ansökan av den
skattskyldige beräkna kvarskatteav-
giften på sätt som anges i första
stycket. Ansökan skall ha kommit
in till skattemyndigheten före
utgången av året efter det då kvar-
skatteavgiften påfördes.

Föreslagen lydelse

taxeringsåret, skall skattemyn-
digheten på ansökan av den
skattskyldige beräkna kvarskatteav-
giften på sätt som anges i första
stycket. Ansökan skall ha kommit
in till skattemyndigheten före
utgången av året efter det då kvar-
skatteavgiften påfördes.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

30 a §

Skall tillkommande skatt debite-
ras efter det att skattsedel utfärdats
för den skattskyldige men innan
påföring av slutlig skatt har av-
slutats för året, skall ny skattsedel
på slutlig skatt utfärdas vari den
tillkommande skatten tas upp. \iid
som föreskrivs om arbetsgivares
skyldighet att göra skatteavdrag för
kvarstående skatt samt inbetala
skatten gäller även sådan tillkom-
mande skatt.

31 §4

Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt
samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har
gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av
annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor

uttages ej.

Tillkommande skatt skall betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad
som skattemyndigheten bestämmer,
dock inte tidigare än den 18 maj
året efter taxeringsåret.

33

För skattskyldig skall utfärdas
skattsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för
tillkommande skatt. Skattsedel
skall dock inte utfärdas för prelimi-
när skatt enligt 3 § 2 mom. 1
tredje stycket. Att skattsedel får
utfärdas för handelsbolag framgår
av 33 a och 33 b §§.

Tillkommande skatt skall, om
inte annat följer av 30 a §, betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad
som skattemyndigheten bestämmer,
dock inte tidigare än den 18 maj
året efter taxeringsåret.

§5

För skattskyldig skall utfärdas
skattsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för
annan tillkommande skatt än sådan
som avses i 30 a §. Skattsedel skall
dock inte utfärdas för preliminär
skatt enligt 3 § 2 mom. 1 tredje
stycket. Att skattsedel får utfärdas
för handelsbolag framgår av 33 a
och 33 b §§.

35 §6

Skattsedel på slutlig skatt skall Skattsedel på slutlig skatt skall
översändas till den skattskyldige översändas till den skattskyldige

102

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

senast den 15 december under senast den 30 juni under taxe-
taxeringsåret.                        ringsåret om grundläggande beslut

om taxering fattas senast den 15
juni pä grundval av förenklad
självdeklaration enligt 2 kap. 10 §
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter. I övriga
fall skall slutskattsedel översändas
senast den 15 december under
taxeringsåret.

En A-skattsedel skall översändas till den skattskyldige senast den 18
januari under inkomståret.

Uppbär skattskyldig, som tidigare inte haft inkomst för vilken
preliminär A-skatt skall betalas, sådan inkomst under inkomståret, skall
han anmäla detta till vederbörande skattemyndighet. Denna skall sända
en skattsedel till den skattskyldige så snart det kan ske.

40

2 mom.7 Arbetstagare, som
skall vidkännas skatteavdrag enligt
1 mom., skall omedelbart efter det
han mottagit skattsedel på slutlig
skatt överlämna den eller vederbör-
lig del därav till den arbetsgivare
som enligt 39 § 1 a mom. är skyl-
dig att göra skatteavdrag för den
kvarstående skatten eller för denne
uppvisa skattsedeln eller vederbör-
lig del därav eller intyg av
skattemyndighet att han inte har att
betala kvarstående skatt.

§

2 mom. Arbetstagare, som skall
vidkännas skatteavdrag enligt 1
mom., skall i god tid före utgång-
en av det är då den slutliga skatten
debiterats överlämna skattsedel på
slutlig skatt eller vederbörlig del
därav till den arbetsgivare som
enligt 39 § 1 a mom. är skyldig att
göra skatteavdrag för den kvar-
stående skatten eller för denne
uppvisa skattsedeln eller vederbör-
lig del därav eller intyg av
skattemyndighet att han inte har att
betala kvarstående skatt.

Fullgör inte arbetstagare sin skyldighet enligt första stycket, görs under
tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan
skatt vid varje utbetalningstillfälle med lika stort belopp som skall dras
av för preliminär A-skatt. Att skatteavdrag för kvarstående skatt inte
skall verkställas vid arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka
framgår av 39 § la mom.

45

2 mom.8 Har skattskyldig beta-
lat preliminär skatt med belopp,
som beräknas överstiga motsvaran-
de slutliga skatt, i förekommande
fall minskad med överskjutande
ingående mervärdeskatt, med minst
en femtedel av den sålunda mins-
kade slutliga skatten, dock minst
500 kronor, skall efter beslut av
skattemyndigheten i samband med

§

2 mom. Har skattskyldig, vars
taxering skall beslutas på grundval
av allmän självdeklaration enligt 2
kap. 12 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontroll-
uppgifter, betalat preliminär skatt
med belopp, som beräknas över-
stiga motsvarande slutliga skatt, i
förekommande fåll minskad med
överskjutande ingående mervärde-

103

Nuvarande lydelse

jämkning det överskjutande be-
loppet återbetalas till den
skattskyldige på det sätt som anges
i 68 § 1 mom. utan avvaktan på
debitering av den slutliga skatten.
Då särskilda omständigheter föran-
leder det, får skattemyndigheten
besluta om återbetalning av för
mycket erlagd preliminär skatt,
även om den inbetalda preliminär-
skatten inte överstiger den beräkna-
de slutliga skatten, i förekomman-
de fell, minskad med överskjutande
ingående mervärdeskatt på det sätt
som nyss angivits.

Föreslagen lydelse                Prop. 1992/93:86

Bilaga 1
skatt, med minst en femtedel av
den sålunda minskade slutliga
skatten, dock minst 500 kronor,
skall efter beslut av skattemyn-
digheten i samband med jämkning
det överskjutande beloppet
återbetalas till den skattskyldige på
det sätt som anges i 68 § 1 mom.
utan avvaktan på debitering av den
slutliga skatten. Då särskilda om-
ständigheter föranleder det, får
skattemyndigheten besluta om
återbetalning av för mycket erlagd
preliminär skatt, även om den
inbetalda preliminärskatten inte
överstiger den beräknade slutliga
skatten, i förekommande fall,
minskad med överskjutande
ingående mervärdeskatt på det sätt
som nyss angivits.

69 §

1 mom.9 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så
har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren
gjort skatteavdrag eller enligt 27 § 2 mom. första stycket 4 eller 5 eller
andra stycket samma moment, överstiger den slutliga skatten skall ränta
(ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.

Vid ränteberäkningen gäller att i
den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324)

och att i den preliminära skatten
inte inräknas sådan preliminär skatt
som avses i 27 § 2 mom. 3 och
som har betalats efter den 30 april
året efter inkomståret.

Ränta beräknas på den del av
överskjutande belopp som inte
överstiger 20 000 kronor enligt en
räntesats som motsvarar 60 procent
av den statslåneränta som gällde
vid utgången av november in-
komståret och på belopp därutöver
enligt en räntesats som motsvarar
45 procent av statslåneräntan. Har
preliminär skatt, som avses i 27 §
2 mom. 3, betalats efter den 18
februari året efter inkomståret men
senast den 30 april samma år,
beräknas räntan enligt en räntesats
som motsvarar 30 procent av stats-

Vid ränteberäkningen gäller att i
den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324)
och att i den preliminära skatten
inte inräknas sådan preliminär skatt
som avses i 27 § 2 mom. 3 och
som har betalats efter den 2 maj
året efter inkomståret.

Vid debitering av slutlig skatt,
senast den 30 juni taxeringsåret,
gäller att ränta på den del av
överskjutande belopp som inte
överstiger 20 000 kronor beräknas
enligt en räntesats, som motsvarar
25 procent av den statslåneränta
som gällde vid utgången av novem-
ber inkomståret och på belopp
därutöver enligt en räntesats som
motsvarar 15 procent av statslåne-
räntan. Ränta utgår inte på över-
skjutande belopp till den del det
motsvaras av preliminär skatt som
inbetalas efter den 18 februari

104

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1992/93:86

Bilaga 1
låneräntan. Räntesatserna bestäms inkomståret. I övriga fall beräknas
till procenttal med högst en deci- ränta på den del av överskjutande
mal.                               belopp som inte överstiger 20 000

kronor enligt en räntesats som
motsvarar 60 procent av den stats-
låneränta som gällde vid utgången
av november inkomståret och på
belopp därutöver enligt en räntesats
som motsvarar 45 procent av stats-
låneräntan. Har preliminär skatt,
som avses i 27 § 2 mom. 3, be-
talats efter den 18 februari året
efter inkomståret men senast den 2
maj samma år, beräknas räntan
enligt en räntesats som motsvarar
30 procent av statslåneräntan.
Räntesatserna bestäms till procent-
tal med högst en decimal.

Ränta, i förekommande fäll efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas
inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid
till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga
debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på
ö-skatteränta.

Anvisningar
till 45 §

3.10 Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning
meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall
den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den
preliminära skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i mot-
svarande mån reduceras, så att den sammanlagda preliminärskatten
kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret.
Fall kan förekomma, särskilt vid jämkning under senare delen av
inkomståret, då preliminärskatten nedsätts med så stort belopp att den
skattskyldige, trots att han helt befriats från att betala sådan skatt under
återstående uppbördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan
antas ha rätteligen bort göra.

Uppgår det för mycket inbetalda beloppet till minst en femtedel av den
beräknade slutliga skatten, i förekommande fall minskade med över-
skjutande ingående mervärdeskatt, dock till minst 500 kronor, har den
skattskyldige rätt att få tillbaka det för mycket inbetalda beloppet utan
avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Är särskilda förhållanden
för handen — fråga är t. ex. om ett särskilt stort skattebelopp — kan
myndigheten, även om det angivna villkoret inte är uppfyllt, medge att

105

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

det for mycket betalda beloppet återbetalas till den skattskyldige.

Rätt till återbetalning enligt
föregående stycke föreligger endast
för den vars taxering beslutas på
grundval av allmän självdeklara-
tion enligt 2 kap. 12 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången
i fråga om preliminär skatt for 1994 och slutlig och tillkommande skatt
på grund av 1995 års taxering.

'Lydelse enligt prop 1991/92:112

2Lydelse enligt prop: 1991/92:112

3Senaste lydelse enligt prop. 1991/92:93

4Senaste lydelse 1990:329

5Senaste lydelse enligt prop. 1991/92:112

6Senaste Lydelse enligt prop. 1991/92:112

7Senaste Lydelse enligt prop. 1991/92:112

8Senaste lydelse enligt prop. 1991/92:112

9Senaste lydelse enligt prop. 1991/92:93

10Senaste lydelse enligt prop. 1991/92:112

106

4 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 2 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha
följande lydelse.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift
uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder
att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknas med
för högt belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i högst två
år.

Detsamma gäller den som med avsikt att skatt eller avgift skall påföras
med för lågt belopp underlåter att avge deklaration eller därmed jämförlig
handling och därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom
eller den han företräder.

För skattebedrägeri skall också
den dömas som med avsikt att skatt
skall påföras med för lågt belopp
överenskommer med sin ar-
betsgivare eller annan som är
skyldig att utan föreläggande läm-
na kontrolluppgift enligt 3 kap.
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter, att
denne skall underlåta att fullgöra
sin uppgiftsskyldighet, och som
därigenom föranleder att skatt på
grundval av förenklad självdeklara-
tion påförs honom med för lågt
belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Senaste lydelse 1990:360

107

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att punkt 71 av anvisningarna till 46 § skall upphöra att gälla,
dels att punkt 4 av anvisningarna till 41 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

Anvisningar
till 41 §

4.2 I fråga om inkomst av tjänst gäller såsom allmän regel, att inkomst
skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från den
skattskyldiges synpunkt är att anse som verkligen förvärvad och till sitt
belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den
skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller,
såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den
på annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av
huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Har den
skattskyldige på grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper på
förmånliga villkor, tas förmånen upp till beskattning det år förvärvet
skedde.

gäller rätt beskattningsår för
inkomster som tas upp som intäkt
av tjänst enligt bestämmelserna i
32 § 1 mom. första stycket h gäller
dock bestämmelserna i 3 § 5 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt.

A andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstforvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den
skattskyldige bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats
eller först under ett senare år beräknas inflyta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och med
1995 års taxering.

'Senaste lydelse 1991:1912
2Senaste lydelse 1991:1912

108

6 Förslag till                                                    Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3

5 mom.1 I fråga om till vilket
beskattningsår en inkomst eller
utgift skall hänföras tillämpas
bestämmelserna i 41  § andra

stycket och punkt 4 av anvisningar-
na till 41 § kommunalskattelagen
(1928:370), om inte annat före-
skrivs i denna lag.

Ränta på sådan bankräkning där
räntan gottskrivs insättaren den 31
december anses som tillgänglig för
lyftning denna dag. Intäkter skall
hänföras till beskattningsåret, trots
att de inte uppburits eller varit
tillgängligaför lyftning förrän efter
beskattningsårets utgång under
förutsättning att de intjänats senast
under beskattningsåret och
uppburits eller blivit tillgängliga
för lyftning före den 15 januari
påföljande år. Likaså skall intäkter
som uppburits eller blivit tillgäng-
liga för lyftning efter den 15
december året före beskattningsåret
hänföras till beskattningsåret om
de i sin helhet belöper tidigast på
beskattningsåret. På motsvarande
sätt som i fråga om intäkter skall
en utgift, som betalats efter den 15
december året före beskattningsåret
eller före den 15 januari året efter
beskattningsåret, hänföras till
beskattningsåret.

Bestämmelserna i 9 mom. andra <
fråga om förvärv av rätt till ränta.

§

5 mom. I fråga om till vilket
beskattningsår en inkomst eller
utgift skall hänföras tillämpas
bestämmelserna i 41  § andra

stycket och punkt 4 av anvisningar-
na till 41 § kommunalskattelagen
(1928:370), om inte annat före-
skrivs i denna lag.

tredje styckena tillämpas också i

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och med
1995 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som

109

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

erlagts i anslutning till årsskiftet 1993—1994 tillämpas äldre be-
stämmelser.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 1

'Senaste lydelse 1991:1913

110

7 Förslag till                                                    Prop. 1992/93:86

Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1052) om statlig fas-
tighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2
Skattskyldig till fastighetsskatt är
ägare till fastigheten eller den som
enligt 1 kap. 5   § fas-

tighetstaxeringslagen (1979:1152)
skall anses som ägare.

51

Skattskyldig till fastighetsskatt är
den som vid ingången av visst
kalenderår är ägare till fastigheten
eller den som enligt 1 kap. 5 §
fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall anses som ägare.

I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxerinen
behandlas som handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.

Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger
skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.

I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan
privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning
i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt
avseende sådan privatbostad inte tas ut.

Fastighetsskatt beräknas för
beskattningsår. Omfattar beskatt-
ningsåret kortare eller längre tid
än tolv månader eller har fas-
tigheten förvärvats eller avyttrats
under beskattningsåret, skall un-
derlaget för fastighetsskatten jäm-
kas med hänsyn härtill.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om
fastighetsskatt som avser tid före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse 1990:1383

111

Förteckning över remissinstanser

Efter remiss har yttranden över RSV:s rapport (RSV Rapport 1992:3)
Vidareutveckling av den förenklade självdeklarationen, avgivits av
Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslem (JK), Riksåklagaren (RA),
Datainspektionen, Finansinspektionen, Statskontoret, Riksrevisionsverket
(RRV), Postverket, Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten
i Göteborgs och Bohus län, Finansbolagens Förening, Folksam, Fond-
bolagens Förening, Föreningen för köpmannakonton, Företagarnas
Riksorganisation, Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD), In-
dustriförbundet, Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa
(StadshypoteksKassan), Landsorganisationen i Sverige (LO), Sparbanker-
nas Bank (Sparbanksgruppen AB:s funktion som remissorgan har
övertagits av Sparbankernas Bank), Stockholms Handelskammare,
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen,
Svenska Kommunförbundet, Svenska Petroleum Institutet (SPI), Svenska
Postorderföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Aktiesparares
Riksförbund (SARF), Sveriges fastighetsmäklarsamfund, Sveriges
Fastighetsägareförbund, Sveriges Föreningsbank, Sveriges Försäkrings-
förbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Villaägarna och
Värdepapperscentralen VPC AB.

Centralorganisationen SACO/SR har, i stället för att avge eget
yttrande, gett in ett yttrande från medlemsförbundet JUSEK.

Yttrande har också avgetts av Svenska Fondhandlareföreningen och
Rättssäkerhetskommittén (Fi 1992:07).

RA har bifogat yttranden som han har hämtat in från överåklagaren vid
statsåklagarmyndigheten för speciella mål, överåklagarna vid regionåkla-
garmyndighetema i Stockholm, Västerås och Härnösand samt överåklaga-
ren vid åklagarmyndigheten i Stockholm.

Fondbolagens Förening, Sparbankernas Bank, Svenska Bankföreningen,
Sveriges Föreningsbank och Svenska Fondhandlareföreningen, nedan
kallade Fondbolagens Förening m.fl., har avgivit ett gemensamt yttrande.

Industriförbundet, Stockholms Handelskammare, SAF, Företagarnas
Riksorganisation och Sveriges Försäkringsförbund har i sina remissvar
hänvisat till ett yttrande från Näringslivets skattedelegation. Sveriges
Försäkringsförbund har därutöver avgett ett eget yttrande.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 2

112

De remitterade lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter1 2

dels att 2 kap. 10 och 11 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 16 § skall utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 13 § skall betecknas 2 kap. 10 § och att
nuvarande 2 kap. 12 § skall betecknas 2 kap. 11 §,

dels att 2 kap. nya 10 och 11 §§ samt 15 och 28 §§, 3 kap. 4, 9, 14,
22, 26, 47, 53 och 57 §§ samt rubrikerna före 2 kap. 10 § och 3 kap.
14 § skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 2 kap. 12 och 13 §§,
3 kap. 17 a, 25 a, 26 a och 32 a §§, samt före 2 kap. 11 § en ny rubrik
av följande lydelse.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Förenklad
självdeklarati on

(13 §3)

En allmän självdeklaration skall
innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, per-
sonnummer eller organisations-
nummer, postadress och hemorts-
kommun, beträffande utlänning
nationalitet, beträffande utländsk
juridisk person det land, där styrel-
sen haft sitt säte, samt beträffende
skattskyldig som bara under någon
del av beskattningsåret varit bosatt
i Sverige, uppgift om den tid som
han haft bostad här,

2. de intäkter och avdrag som är
att hänföra till vaije inkomstslag,

3. de allmänna avdrag som den
skattskyldige yrkar få vid taxe-
ringen,

2 kap.

SJ älvdeklaration

10 §

En självdeklaration skall inne-
hålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, per-
sonnummer eller organisations-
nummer, postadress och hemorts-
kommun, beträffande utlänning
nationalitet, beträffande utländsk
juridisk person det land, där styrel-
sen haft sitt säte, samt beträffende
skattskyldig som bara under någon
del av beskattningsåret varit bosatt
i Sverige, uppgift om den tid som
han haft bostad här,

2. de intäkter och avdrag som är
att hänföra till vaije inkomstslag,

3. de allmänna avdrag som den
skattskyldige yrkar få vid taxe-
ringen,

'Senaste lydelse 2 kap. 10 § 1992:840.

2Senaste lydelse 2 kap. 11 § 1990:1136.
"'Senaste lydelse 1991:698.

8 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 86

113

Nuvarande lydelse

4. den skattskyldiges tillgångar
och skulder vid slutet av beskatt-
ningsåret, även om förmögenheten
inte uppgår till skattepliktigt be-
lopp, dock endast om och i den
mån han är skattskyldig för förmö-
genhet.

En allmän självdeklaration skall
dessutom innehålla de uppgifter
som för särskilda fall föreskrivs i
16—24 §§ eller som behövs för
beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, skogsvårds-
avgift enligt lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift, fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt, avkastningsskatt
enligt lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt på pensionsmedel
eller särskild löneskatt enligt lagen
(1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans för-
mögenhet, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Föreslagen lydelse

4. den skattskyldiges tillgångar
och skulder vid slutet av beskatt-
ningsåret, om förmögenheten upp-
går till skattepliktigt belopp, dock
endast om och i den mån han är
skattskyldig för förmögenhet.

En självdeklaration skall
dessutom innehålla de uppgifter
som för särskilda fall föreskrivs i
16—24 §§ eller som behövs för
beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, skogsvårds-
avgift enligt lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift, fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt, avkastningsskatt
enligt lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt på pensionsmedel
eller särskild löneskatt enligt lagen
(1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

(12 §4)

En förenklad självdeklaration
skn// innehålla uppgifter om

1.  den skattskyldiges namn,
personnummer, postadress och
hemortskommun,

2. vad som behövs för att be-
stämma om den skattskyldige skall
samtaxeras eller inte,

Förenklad
självdeklaration

11 §

Fysisk person och dödsbo får,
om inte annat följer av 13 §, läm-
na förenklad självdeklaration.

Skattemyndigheten skall till den
som kan antas få lämna förenklad
självdeklaration före den 15 april
under taxeringsåret översända en
förtryckt deklarationsblankett. Föl-
jande uppgifter, grundade på in-
nehållet i inkomna kontrollupp-
gifter och övriga av myndigheten
kända uppgifter, skall förtryckas:

1.  den skattskyldiges namn,
personnummer, postadress och
hemortskommun,

2. vad som behövs för att be-
stämma om den skattskyldige skall
samtaxeras eller inte,

4Senaste lydelse 1990:1136.

114

Nuvarande lydelse

3. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av tjänst och som den
skattskyldige inte har fått med-
delande om enligt 3 kap. 59 §,

4. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av kapital och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59 § och de
intäkter vid försäljning av teck-
ningsrätt eller delbevis som grun-
das på aktieinnehav i ett svenskt
bolag samt de avdrag för ränta och
tomträttsavgäld som den skattskyl-
dige yrkar,

5. det avdrag som den skattskyl-
dige yrkar för avgift för pen-
sionsförsäkring,

6. den skattskyldiges skatteplik-
tiga tillgångar och hans skulder vid
utgången av beskattningsåret, om
hans skattepliktiga förmögenhets-
tillgångar uppgick till minst
100 000 kronor eller, om beskatt-
ningsbar förmögenhet skall beräk-
nas gemensamt för den skattskyldi-
ge och hans make eller barn enligt
72 § 7 mom. lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt, de sam-
manlagda skattepliktiga förmögen-
hetstillgångarna uppgick till minst
200 000 kronor,

7. vad som behövs för beräkning
av pensionsgrundande inkomst en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller av fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras
för barns eller någon annans för-
mögenhet, skall uppgifter lämnas
också om sådan förmögenhet som
om den tillhörde den skattskyldige.
Härvid tillämpas första stycket 6.

Föreslagen lydelse

3. intäkter i inkomstslaget tjänst
samt intäkter och avdrag i in-
komstslaget kapital,

4. avdrag för avgift för pen-
sionsförsäkring,

5. vad som behövs for beräkning
av fastighetsskatt enligt lagen
(1984:1052) om statlig fastighets-
skatt.

12 §

Om de förtryckta uppgifterna är
felaktiga eller ofullständiga skall
den skattskyldige göra de änd-
ringar eller tillägg som behövs.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

115

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §

Allmän självdeklaration skall
lämnas om

1. den skattskyldige inte mottagit
förtryckt blankett för förenklad
självdeklaration senast den 15 april
taxeringsåret,

2.  den skattskyldige inte varit
bosatt i Sverige under hela be-
skattningsåret,

3. den skattskyldige är företags-
ledare i fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag, företag, som enligt
3 § 72 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall behandlas som fåmansföretag
eller, om uppgifter skall lämnas
enligt 24 §, i företag som upphört
att vara sådant företag eller när-
stående till företagsledaren eller
delägare i sådant företag,

4. den skattskyldige är skyldig att
i självdeklaration lämna uppgift om
inkomst av näringsverksamhet,
eller

5. den skattskyldige är annan
juridisk person än dödsbo.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

15

Om en skattskyldig yrkar avdrag
för en skuldränta vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han i
självdeklarationen lämna uppgifter
om skuldbeloppets storlek vid
beskattningsårets utgång och om
långivarens namn. Om långivaren
är en fysisk person skall uppgift
också lämnas om dennes person-
nummer eller adress.

§5

Om en skattskyldig yrkar avdrag
för en skuldränta vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han — i
fall kontrolluppgift inte skall läm-
nas enligt bestämmelserna i 3 kap.
25 a § — i självdeklarationen läm-
na uppgifter om skuldbeloppets
storlek vid beskattningsårets utgång
och om långivarens namn. Om
långivaren är en fysisk person skall
uppgift också lämnas om dennes
personnummer eller adress.

5Senaste lydelse 1990:1136.

116

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

28
Självdeklaration, som skall läm-
nas utan föreläggande, skall, om
inte annat följer av andra stycket,
lämnas senast den 15 februari
under taxeringsåret.

§6

Allmän självdeklaration, som
skall lämnas utan föreläggande,
skall, om inte annat följer av andra
eller tredje stycket, lämnas senast
den 15 februari under taxerings-
året.

Följande deklarationsskyldiga får
lämna självdeklaration senast den
31 mars under taxeringsåret, näm-
ligen

Följande deklarationsskyldiga får
lämna allmän självdeklaration se-
nast den 31 mars under taxerings-
året, nämligen

1. staten, landsting, kommun och annan dylik menighet,

2. den som året före taxeringsåret varit bokföringsskyldig enligt
bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt
jordbruksbokföringslagen (1979:141), om räkenskapsåret slutat senare än
den 31 augusti året före taxeringsåret,

3. delägare i handelsbolag eller rederi om vid 2 angivna förutsättningar
föreligger beträffande bolaget eller rederiet,

4. person, som skall beskattas tillsammans med person som avses vid

2 eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses

vid 2, 3 eller 4.

Deklarationsskyldig som skall
lämna allmän självdeklaration
enbart på grund av att han inte fått
förtrycki blankett för förenklad
självdeklaration senast den 15 april
under taxeringsåret skall lämna
deklarationen senast den 2 maj
taxeringsåret.

Förenklad självdeklaration skall
lämnas senast den 2 maj under
taxeringsåret.

3 kap.

4 §7

Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner
som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat
ut beloppet eller gett ut förmånen.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har
fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.

6Senaste lydelse 1991:1903.

7Senaste lydelse 1992:681.

117

Nuvarande lydelse

Uppgiftsskyldighet enligt första
och andra styckena föreligger även
i fråga om ersättning eller förmån
som mottagaren får for arbete och
som för honom utgör intäkt av
näringsverksamhet om inte mot-
tagaren antingen har enbart en F-
skattesedel eller både en F-skat-
tesedel och en A-skattesedel och
skriftligen åberopat F-skattesedeln.

Föreslagen lydelse                Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

Uppgiftsskyldighet enligt första
och andra styckena föreligger även
i fråga om ersättning eller förmån
som mottagaren får för arbete och
som för honom utgör intäkt av
näringsverksamhet om inte mot-
tagaren antingen har enbart en F-
skattesedel eller både en F-skat-
tesedel och en A-skattesedel och
skriftligen åberopat F-skattesedeln
samt för sådan ersättning frän
arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt beskattas som inkomst
av kapital.

Uppgiftsskyldighet föreligger inte
i fråga om ersättning eller förmån
som enligt 2 kap. 24 § skall redo-
visas i deklaration.

Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt avdra-
gen preliminär skatt. I 6—12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad som
skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

9 §8

I kontrolluppgiften skall det för vaije belopp anges om arbetsgivaren
skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

I kontrolluppgiften skall särskilt
för sig tas upp det sammanlagda
värdet av utgivna ersättningar för
ökade levnadskostnader vid resa i
tjänsten som varit förenad med
övernattning och kostnader för resa
med egen bil i tjänsten till den del
ersättningarna överstiger avdrags-
gilla belopp.

Det sammanlagda värdet av
andra kostnadsersättningar än
sådana som avses i andra stycket
skall anges särskilt för sig. Trak-
tamentsersättning vid resa i tjäns-
ten som inte varit förenad med
övernattning skall dock anges som
lön, arvode eller motsvarande.

I kontrolluppgiften skall särskilt
för sig tas upp det sammanlagda
värdet av andra kostnadsersätt-
ningar än sådana som avses i 5 §
4.

Ersättning för ökade levnads-
kostnader, kostnader för resa med
egen bil i tjänsten eller andra kost-
nader förenade med tjänsten som
enligt 10 § första—fjärde styckena
uppbördslagen (1953:272) skall
ligga till grund för beräkning av
preliminär A—skatt, skall i kon-
trolluppgift anges som lön, arvode
eller motsvarande.

I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har
gjorts för preliminär A-skatt.

8Senaste lydelse 1992:681.

118

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Kontrolluppgifter om
pension och livränta
vissa försäkringar

viss

samt

Kontrolluppgifter om viss
pension, livränta, avgift
för pensionsförsäkring
m.m.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

§’

Kontrolluppgifter om pension
och livränta skall lämnas av för-
säkringsföretag och understöds-
förening avseende

a) belopp som betalats ut på
grund av försäkring eller återköp
av försäkring av den art att skat-
teplikt för beloppet föreligger och

14

Kontrolluppgifter om pension
och livränta skall lämnas av för-
säkringsföretag och understöds-
förening avseende

a) belopp som betalats ut på
grund av försäkring av den art att
skatteplikt för beloppet föreligger
och

b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på
grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 § 3 a mom. eller
punkt 12 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) även
om utgett belopp inte är av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalats ut
om det utbetalade beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för
hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen
preliminär A-skatt. Av kontrolluppgiften skall framgå om pension utgått
på grund av tjänstepensionsförsäkring.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall
särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på
grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och
utbetalningsåret anges.

17 a §

Kontrolluppgift om avgift för
pensionsförsäkring skall lämnas av
försäkringsföretag och understöds-
förening.

Kontrolluppgift skall lämnas för
försäkringstagare. Kontrolluppgif-
ten skall ta upp betald avgift för
pensionsförsäkring.

22 §t0

Kontrolluppgift om ränta och Kontrolluppgift om inkomstränta
fordran skall lämnas av              och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscen trålen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkes-
mässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,

9Senaste lydelse 1990:1136.

10Lydelse enligt prop. 1992/93:65.

119

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

5. Riksgäldskontoret ifråga om statens sparobligationer,

6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpap-
per eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper
förvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till
vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som
innehavare av utländskt räntebärande fondpapper eller rättighet eller
skyldighet som anknyter till sådant fondpapper oavsett om ränta utgått.
Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige sam-
manlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären, dennes sammanlagda
fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen preliminär
skatt. I fäll som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta
som utbetalats eller gottskrivits samt om innehavet i depån eller den
kontoförda fordringen vid årets utgång.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas
lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den upp-
giftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redo-
visas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala
räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige
inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det
sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

25 a §

Kontrolluppgift om utgiftsränta
skall lämnas av

1. den som yrkesmässigt bedrivit
utlåning eller kreditgivning eller
den som i annan yrkesmässig verk-
samhet bedrivit utlåning eller kre-
ditgivning via konto eller i annan
form,

2. förening som till medlemmar
lånat ut pengar mot ränta, eller

3. arbetsgivare eller uppdrags-
givare som till arbetstagare eller
uppdragstagare lånat ut pengar
mot ränta.

Kontrolluppgift skall lämnas för
fysisk person och dödsbo. Kon-
trolluppgiften skall ta upp betald
ränta. I fall som avses i första
stycket 3 skall även eventuell rän-
teförmån anges.

Avser den ränta som betalts till
någon del ränta som betalts i för-

120

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse                Prop. 1992/93:86

Bilaga 3
skott, skall av kontrolluppgiften
framgå hur stor del av räntan som
belöper på beskattningsåret.

Är fler än en person betalnings-
ansvarig för skuld skall utgiftsrän-
tan fördelas lika mellan gäldenä-
rerna, om inte annat förhållande
är känt för den uppgiftsskyldige. I
fråga om skuld för vilken samtliga
gäldenärer inte redovisas enligt
bestämmelserna i 57 § andra styck-
et skall dock den totala räntan
redovisas utan fördelning.

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall fysisk eller juridisk
person som haft fordran lämna
kontrolluppgift för namngiven
person (gäldenär). Kontrolluppgif-
ten skall avse ränteinkomst från
gäldenären och beloppet av hans
skuld vid en viss angiven tidpunkt.

26 §

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall också i andra fall än
som avses i 25 a § fysisk eller
juridisk person som haft fordran
lämna kontrolluppgift för namngi-
ven person (gäldenär). Kontroll-
uppgiften skall avse ränteinkomst
från gäldenären och beloppet av
hans skuld vid en viss angiven
tidpunkt.

26 a §

Kontrolluppgift om tomträttsav-
gäld skall lämnas av den som upp-
låtit tomträtt.

Kontrolluppgift skall lämnas för
fysisk person och dödsbo. Kon-
trolluppgiften skall ta upp fastig-
hetens beteckning och betald av-
gäld.

Innehas tomträtt av flera per-
sonerfördelas avgälden lika mellan
tomträttshavarna, om inte annat
förhållande är känt för uppgifts-
lämnaren.

32 a §

Kontrolluppgift om realisations-
vinst eller realisationsförlust vid
avyttring av andel i allemansfond
skall lämnas av fondbolag som
avses i 1 § lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den som har avyttrat andel i alle-

121

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mansfond. Kontrolluppgiften skall
ta upp realisationsvinst eller reali-
sationsförlust till den del den är
skattepliktig respektive avdragsgill
enligt lagen (1988:847) om skatte-
lättnader för allemanssparande.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

Kontrolluppgift som enligt
44—46 §§ skall lämnas utan före-
läggande, skall lämnas senast den
15 februari under taxeringsåret.
Uppgiften skall lämnas till skatte-
myndigheten i det län där för-
eningens eller bolagets fastighet är
belägen och avfattas på blankett
enligt fastställt formulär eller på
det sätt som skattemyndigheten
bestämmer.

Riksskatteverket får på ansökan
av den uppgiftsskyldige medge
undantag från bestämmelserna i
första stycket andra meningen.

Den som skall lämna uppgift
utan föreläggande av skattemyn-
digheten skall senast den 8 februari
under taxeringsåret sända med-
delande till varje medlem eller
delägare med de upplysningar i
kontrolluppgiften som avser med-
lemmen eller delägaren.

47 §

Kontrolluppgift som enligt
44—46 §§ skall lämnas utan före-
läggande, skall lämnas till skatte-
myndigheten i det län där för-
eningens eller bolagets fastighet är
belägen och avfattas på blankett
enligt fastställt formulär eller på
det sätt som skattemyndigheten
bestämmer.

Riksskatteverket får på ansökan
av den uppgiftsskyldige medge
undantag från bestämmelserna i
första stycket.

53 §"

Fåmansföretag skall lämna företagsledaren och delägare i företaget
samt dem närstående personer alla uppgifter som behövs för att de skall
kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget. Detsamma gäller
handelsbolag i fråga om delägare i bolaget.

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall uppgifter enligt
första stycket lämnas även till
skattemyndigheten.

57 §12

I vaije kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person-
nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som
den uppgiften avser.

"Senaste lydelse 1990:1136.

l2Senaste lydelse 1990:1136.

122

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För dödsbo får i stället för or-
ganisationsnummer den avlidnes
personnummer anges. Om person-
nummer eller organisationsnummer
inte kan anges för den som uppgif-
ten avser, skall i stället dennes
födelsetid redovisas eller, i fråga
om kontrolluppgifter enligt 22 § i
de fall borgenären är en juridisk
person, namn, postadress och
personnummer för den som får
förfoga över räntan eller fordran.
Om ett konto innehas av flera än
fem personer, får uppgifter lämnas
om en person som förfogar över
kontot i stället för om samtliga
innehavare, (förfogarkonto), samt
i förekommande fäll om den be-
teckning på innehavarkretsen som
används för kontot. I så fäll skall
anges att det är fråga om ett förfo-
garkonto. Om den uppgiftsskyldige
har tilldelats ett särskilt redovis-
ningsnummer enligt 53 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272), skall
detta, i annan kontrolluppgift än
sådan som avser ränta, utdelning
eller betalning till eller från utlan-
det, anges i stället för den upp-
giftsskyldiges personnummer eller
organisationsnummer.

För dödsbo får i stället för or-
ganisationsnummer den avlidnes
personnummer anges. Om person-
nummer eller organisationsnummer
inte kan anges för den som uppgif-
ten avser, skall i stället dennes
födelsetid redovisas eller, i fråga
om kontrolluppgifter enligt 22 § i
de fäll borgenären är en juridisk
person, namn, postadress och
personnummer för den som får
förfoga över räntan eller fordran.
Om ett konto innehas av flera än
fem personer, får uppgifter lämnas
om en person som förfogar över
kontot i stället för om samtliga
innehavare, (förfogarkonto), samt
i förekommande fäll om den be-
teckning på innehavarkretsen som
används för kontot. I så fäll skall
anges att det är fråga om ett förfo-
garkonto. I fråga om skuld som är
gemensam för flera än fem per-
soner får på motsvarande sätt
uppgifter lämnas om en person som
ansvarar för lånet i stället för om
samtliga gäldenärer, (gemensamt
lån), samt i förekommande fall om
den beteckning på låntagarkretsen
som används för länet. I sä fall
anges att det är fråga om ett ge-
mensamt lån. Om den uppgifts-
skyldige har tilldelats ett särskilt
redovisningsnummer enligt 53 §
1 mom. uppbördslagen(1953:272),
skall detta, i annan kontrolluppgift
än sådan som avser ränta, utdel-
ning eller betalning till eller från
utlandet, anges i stället för den
uppgiftsskyldiges personnummer
eller organisationsnummer.

Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffär ett
räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för för-
räntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att
utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffände räntan. Detta gäller
inte den som inte har tilldelats personnummer.

I en kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag, fåmansägt han-
delsbolag eller företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag,

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

123

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

skall det anges om personen är företagsledare eller honom närstående
person eller delägare i företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering såvitt avser 3 kap. 4, 9 och 53 §§ och i övrigt vid
1995 års taxering.

124

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § samt 4 kap. 3 och 4 §§ taxerings-
lagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

3 §‘

Beslut om taxering får fattas på
grundval av en förenklad själv-
deklaration utan att den som avgett
deklarationen underrättats om och
fått tillfälle att yttra sig över
kontrolluppgift som skall lämnas
utan föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter och som avser
inkomst av tjänst eller kapital.

Kan det antas att den skattskyl-
dige inte är deklarationsskyldig
enligt bestämmelserna i lagen om
självdeklaration och kontroll-
uppgifter får beslut om taxering
fattas på grundval av kontroll-
uppgift om inkomst av kapital utan
att den skattskyldige underrättats
om och fått tillfälle att yttra sig
över kontrolluppgiften.

Kan det antas att den skattskyl-
dige inte är deklarationsskyldig
enligt bestämmelserna i lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter får beslut om
taxering fettas på grundval av
kontrolluppgift om inkomst av
kapital utan att den skattskyldige
underrättats om och fått tillfälle att
yttra sig över kontrolluppgiften.

4 kap.

3 §*

Har den skattskyldige, trots att
han varit skyldig att lämna själv-
deklaration, inte avgett någon
sådan, eller kan, på grund av bris-
ter i eller bristfälligt underlag för
deklarationen, inkomsten av en viss
förvärvskälla eller den skatteplik-
tiga förmögenheten inte beräknas
tillförlitligt, skall inkomsten eller
förmögenheten uppskattas till det
belopp som framstår som skäligt
med hänsyn till vad som fram-
kommit i ärendet (skönstaxering).

Kan skatt eller underlag för att
ta ut skatt inte beräknas tillförlitligt
på grund av att den skattskyldige,
trots att han varit skyldig att lämna
självdeklaration, inte avgett någon
sådan, eller på grund av brister i
eller bristfälligt underlag för de-
klarationen, skall skatten eller
underlaget för att ta ut skatt
uppskattas till det belopp som
framstår som skäligt med hänsyn
till vad som framkommit i ärendet
(skönstaxering).

'Senaste lydelse 1990:1138.

-Senaste lydelse 1990:1138.

125

Nuvarande lydelse

4 §3

Har den skattskyldige lämnat en
förenklad självdeklaration, får
taxeringsbeslut lättas på grundval
av den, även om förutsättningarna
enligt 2 kap. 10 och 11 §§ lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter for en sådan
självdeklaration inte föreligger i
alla delar. Detta gäller dock inte
om uppgift skall lämnas om nä-
ringsverksamhet.

Föreslagen lydelse

Har den skattskyldige lämnat en
förenklad självdeklaration, får
taxeringsbeslut fattas på grundval
av den, även om förutsättningarna
enligt 2 kap. 11 och 13 §§ lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter för en sådan
självdeklaration inte föreligger i
alla delar. Detta gäller dock inte
om uppgift skall lämnas om nä-
ringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering såvitt avser 4 kap. 3 § och i övrigt vid 1995 års
taxering.

3Senaste lydelse 1990:1138.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

126

3 Förslag till                                                    Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)’

dels att 2 § 2 mom., 27 § 3 och 4 mom., 27 a, 31, 33 och 35 §§, 40 §

2 mom., 45 § 2 mom., 68 § 6 mom., 69 § 1 mom. samt punkt 3 av
anvisningarna till 45 § skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall föras in en ny paragraf, 32 b §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2 §

2 mom.2 I denna lag avses med

slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund
av skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som enligt
gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter
iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig
skatt;

överskjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärde-
skatt som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan skatt gottskrivits

tillkommande skatt: skatt
som skall betalas på grund av
beslut om debitering sedan slutlig
skatt har påförts eller påföringen
av slutlig skatt har avslutats;

enligt 27 § 2 mom.;

överskjutande skatt: sådan enligt 27 § 2 mom. gottskriven skatt som
överstiger slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt
som skall betalas på grund av
eftertaxering eller enligt beslut om
debitering sedan påföringen av
slutlig skatt har avslutats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;
respitränta: ränta enligt 32 § ;

anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;
ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.;
restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom.;

skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;
inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;
uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med
januari månad det följande året;

uppbördsmånad: varje månad under uppbördsåret;

'Lagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
'Senaste lydelse 1992:680.

127

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 §
1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt;

ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts;

arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för vilken mottagaren enligt
bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala
preliminär A-skatt, varvid med arbetsgivare likställs den som utger ränta
eller utdelning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom.
tredje stycket skall betala preliminär A-skatt;

arbetstagare: skattskyldig som skall betala preliminär A-skatt enligt
bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena, varvid med
arbetstagare likställs den som skall betala preliminär A-skatt enligt
bestämmelserna i 3 § 2 mom. tredje stycket;

lön: lön eller annan ersättning för vilken mottagaren enligt bestäm-
melserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär
A-skatt, varvid med lön likställs sådan ränta och utdelning för vilken
preliminär A-skatt skall betalas enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom.
tredje stycket;

näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkten därav räknas
till intäkt av näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller,
när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i
bolaget.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

27

3 mom.3 Överstiger skattskyl-
digs slutliga skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående mervärde-
skatt, den preliminära skatt som
han har betalat senast den 18 feb-
ruari året efter inkomståret och vad
som skall gottskrivas honom enligt
2 mom. första stycket 1, 2 eller 5
eller andra stycket samma moment,
skall den skattskyldige betala en
avgift (kvarskatteavgift) på
det överskjutande beloppet. Kvar-
skatteavgift tas ut med en procent-
sats motsvarande 20 procent av
den statslåneränta som gällde vid
utgången av november inkomståret
på det överskjutande beloppet till
den del det har täckts av preliminär
skatt som har betalats senast den
30 april året efter inkomståret och
med en procentsats motsvarande
125 procent av statslåneräntan på
resterande del. Procentsatserna

3Senaste lydelse 1992:680.

§

3 mom. Överstiger skattskyl-
digs slutliga skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående mervärde-
skatt, den preliminära skatt som
han har betalat senast den 18 feb-
ruari året efter inkomståret och vad
som skall gottskrivas honom enligt

2 mom. första stycket 1, 2 eller 5
eller andra stycket samma moment,
skall den skattskyldige betala en
avgift (kvarskatteavgift) på
det överskjutande beloppet. Kvar-
skatteavgift tas ut med en procent-
sats motsvarande 20 procent av
den statslåneränta som gällde vid
utgången av november inkomståret
på det överskjutande beloppet till
den del det har täckts av preliminär
skatt som har betalats senast den

3 maj året efter inkomståret och
med en procentsats motsvarande
125 procent av statslåneräntan på
resterande del. På kvarstående

128

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bestäms till tal med högst en deci-
mal. Om särskild beräkning i vissa
fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter
avdrag för ö-skatteränta, påförs
inte om beloppet understiger 50
kronor. Vid beräkningen av avgif-
ten gäller att i den slutliga skatten
inte inräknas skattetillägg eller
förseningsavgift enligt taxeringsla-
gen (1990:324) och att avgift inte
skall beräknas på överskjutande
belopp till den del det uppgår till
högst 20 000 kronor och har beta-
lats senast den 30 april året efter
inkomståret.

skatt som uppkommer vid debite-
ring av slutlig skatt senast den 31
augusti året efter inkomståret, och
som betalas senast den 18 septem-
ber samma är, tas kvarskatteavgift
ut med en procentsats motsvarande
60 procent av statslåneräntan. Pro-
centsatserna bestäms till tal med
högst en decimal. Om särskild
beräkning i vissa fäll föreskrivs i
4 mom.

Avgift, i förekommande fäll efter
avdrag för ö-skatteränta, påförs
inte om beloppet understiger 50
kronor. Vid beräkningen av avgif-
ten gäller att i den slutliga skatten
inte inräknas skattetillägg eller
förseningsavgift enligt taxeringsla-
gen (1990:324) och att avgift inte
skall beräknas på överskjutande
belopp till den del det uppgår till
högst 20 000 kronor och har beta-
lats senast den 3 maj året efter
inkomståret.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften
bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts
vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande
skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

4 mom.4 Har skattskyldig, som
har fått anstånd med självdeklara-
tionen till någon dag efter den 30
april taxeringsåret, betalat in preli-
minär skatt för inkomståret efter
den 30 april men senast den 30
juni taxeringsåret, skall kvarskat-
teavgiften beräknas på den del av
det överskjutande beloppet enligt
3 mom. som täcks av den inbeta-
lade skatten. Avgiften skall tas ut
med en procentsats motsvarande
20 procent av den statslåneränta
som gällde vid utgången av novem-
ber inkomståret på belopp som inte
överstiger 20 000 kronor och med
en procentsats motsvarande 40 pro-
cent av statslåneräntan på reste-
rande del. Procentsatserna bestäms
till tal med högst en decimal.

4Senaste lydelse 1992:624.

4 mom. Har skattskyldig, som
har fått anstånd med självdeklara-
tionen till någon dag efter den 3
maj taxeringsåret, betalat in preli-
minär skatt för inkomståret efter
detta datum men senast den 30 juni
taxeringsåret, skall kvarskatteavgif-
ten beräknas på den del av det
överskjutande beloppet enligt
3 mom. som täcks av den inbeta-
lade skatten. Avgiften skall tas ut
med en procentsats motsvarande
20 procent av den statslåneränta
som gällde vid utgången av novem-
ber inkomståret på belopp som inte
överstiger 20 000 kronor och med
en procentsats motsvarande 40 pro-
cent av statslåneräntan på reste-
rande del. Procentsatserna bestäms
till tal med högst en decimal.

9 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 86

129

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För överskjutande belopp som
inte täcks av inbetalning under
tiden den 7 maj-den 30 juni gäller
bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund
av omständighet som utgör laga
förfall inte fullgjort sin deklara-
tionsskyldighet senast den 30 april
taxeringsåret, betalat in preliminär
skatt för inkomståret efter den 30
april men senast den 30 juni taxe-
ringsåret, skall skattemyndigheten
på ansökan av den skattskyldige
beräkna kvarskatteavgiften på sätt
som anges i första stycket. Ansö-
kan skall ha kommit in till skat-
temyndigheten före utgången av
året efter det då kvarskatteavgiften
påfördes.

För överskjutande belopp som
inte täcks av inbetalning under
tiden den 4 maj—den 30 juni gäller
bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund
av omständighet som utgör laga
forfall inte fullgjort sin deklara-
tionsskyldighet senast den 3 maj
taxeringsåret, betalat in preliminär
skatt för inkomståret efter den 3
maj men senast den 30 juni taxe-
ringsåret, skall skattemyndigheten
på ansökan av den slättskyldige
beräkna kvarskatteavgiften på sätt
som anges i första stycket. Ansö-
kan skall ha kommit in till skat-
temyndigheten före utgången av
året efter det då kvarskatteavgiften
påfördes.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

27 a

Har skattskyldig påförts kvar-
skatteavgift och beror skillnaden
mellan den slutliga och den preli-
minära skatten på förhållande, som
den skattskyldige inte har kunnat
råda över, får skattemyndigheten
efter ansökan av den skattskyldige
besluta att avgiften skall tas ut med
en procentsats motsvarande 90 pro-
cent av den statslåneränta som

§5

Har skattskyldig påförts kvar-
skatteavgift och beror skillnaden
mellan den slutliga och den preli-
minära skatten på förhållande, som
den skattskyldige inte har kunnat
råda över, får skattemyndigheten
efter ansökan av den skattskyldige
besluta att avgiften skall tas ut med
en procentsats motsvarande 90 pro-
cent av den statslåneränta som

gällde vid utgången av november
inkomståret. Procentsatsen bestäms
till tal med högst en decimal.

gällde vid utgången av november
inkomståret. Procentsatsen bestäms
till tal med högst en decimal. Har
den slutliga skatten debiterats
senast den 31 augusti året efter
inkomståret får skattemyndigheten
besluta att avgiften i stället skall
tas ut med en procentsats motsva-
rande 45 procent av statslånerän-
tan om skatten betalas senast den
18 september nämnda år.

Vid beslut om nedsättning enligt första stycket skall bortses från den
del av avgiften som har beräknats efter 20 eller 40 procent av statslåne-
räntan enligt 27 § 3 eller 4 mom.

Ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av
året efter det då avgiften påfördes.

(Se vidare anvisningarna.)

5Senaste lydelse 1992:624.

130

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

31 §

Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt
samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har
gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av
annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor

uttages ej.

Tillkommande skatt skall betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad
som skattemyndigheten bestämmer,
dock inte tidigare än den 18 maj
året efter taxeringsåret.

33

För skattskyldig skall utfärdas
skattsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för
tillkommande skatt. Skattsedel
skall dock inte utfärdas för prelimi-
när skatt enligt 3 § 2 mom. tredje
stycket. Att skattsedel får utfärdas
för handelsbolag framgår av 33 a
och 33 b §§.

35

Skattsedel på slutlig skatt skall
översändas till den skattskyldige
senast den 15 december under
taxeringsåret.

Tillkommande skatt skall, om
inte annat följer av 32 b §, betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad
som skattemyndigheten bestämmer,
dock inte tidigare än den 18 maj
året efter taxeringsåret.

32 b §

Skall tillkommande skatt debite-
ras efter det att skattsedel på slut-
lig skatt har utfärdats för den
skattskyldige men innan påföringen
av slutlig skatt har avslutats för
året skall ny skattsedel på slutlig
skatt utfärdas vari den tillkom-
mande skatten tas upp. \bd som
föreskrivs i denna lag om arbets-
givares skyldighet att göra skat-
teavdrag för kvarstående skatt samt
att redovisa och inbetala skatten
gäller även sådan tillkommande
skatt.

§6

För skattskyldig skall utfärdas
skattsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för
annan tillkommande skatt än sådan
som avses i 32 b §. Skattsedel skall
dock inte utfärdas för preliminär
skatt enligt 3 § 2 mom. tredje
stycket. Att skattsedel far utfärdas
för handelsbolag framgår av 33 a
och 33 b §§.

§7

Skattsedel på slutlig skatt skall
översändas till den skattskyldige
senast den 31 augusti under taxe-
ringsåret om grundläggande beslut
om årlig taxering fattats senast den

6Senaste lydelse 1992:680.

7Senaste lydelse 1992:680.

131

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 augusti på grundval av förenk-
lad självdeklaration enligt 2 kap.
11 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
1 övriga fall skall skattsedel på
slutlig skatt översändas till den
skattskyldige senast den 15 decem-
ber under taxeringsåret.

En A-skattesedel skall översändas till den skattskyldige senast den 18
januari under inkomståret.

Uppbär skattskyldig, som tidigare inte haft inkomst för vilken preli-
minär A-skatt skall betalas, sådan inkomst under inkomståret, skall han
anmäla detta till vederbörande skattemyndighet. Denna skall sända en
skattsedel till den skattskyldige så snart det kan ske.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

2 mom.8 Arbetstagare, som
skall vidkännas skatteavdrag enligt
1 mom., skall omedelbart efter det
han mottagit skattsedel på slutlig
skatt överlämna den eller vederbör-
lig del därav till den arbetsgivare
som enligt 39 § 1 a mom. är skyl-
dig att göra skatteavdrag för den
kvarstående skatten eller för denne
uppvisa skattsedeln eller vederbör-
lig del därav eller intyg av skatte-
myndighet att han inte har att be-
tala kvarstående skatt.

40 §

2 mom. Arbetstagare, som skall
vidkännas skatteavdrag enligt
1 mom., skall före utgången av
taxeringsåret överlämna skattsedel
på slutlig skatt eller vederbörlig
del därav till den arbetsgivare som
enligt 39 § 1 a mom. är skyldig att
göra skatteavdrag för den kvarstå-
ende skatten eller för denne upp-
visa skattsedeln eller vederbörlig
del därav eller intyg av skattemyn-
dighet att han inte har att betala
kvarstående skatt.

Fullgör inte arbetstagare sin skyldighet enligt första stycket, görs under
tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan
skatt vid vaije utbetalningstillfälle med lika stort belopp som skall dras
av för preliminär A-skatt. Att skatteavdrag för kvarstående skatt inte
skall verkställas vid arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka,
framgår av 39 § 1 a mom.

2 mom.9 Har skattskyldig beta-
lat preliminär skatt med belopp,
som beräknas överstiga motsvaran-
de slutliga skatt, i förekommande
fall minskad med överskjutande
ingående mervärdeskatt, med minst
en femtedel av den sålunda mins-
kade slutliga skatten, dock minst
500 kronor, skall efter beslut av
skattemyndigheten i samband med

45 §

2 mom. Har skattskyldig, som
skall taxeras på grundval av all-
män självdeklaration enligt 2 kap.
13 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter,
betalat preliminär skatt med be-
lopp, som beräknas överstiga mot-
svarande slutliga skatt, i förekom-
mande fäll minskad med överskju-
tande ingående mervärdeskatt, med

8Senaste lydelse 1992:680.

9Senaste lydelse 1992:680.

132

Nuvarande lydelse

jämkning det överskjutande belop-
pet återbetalas till den skattskyldige
på det sätt som anges i 68 §
1 mom. utan avvaktan på debite-
ring av den slutliga skatten. Då
särskilda omständigheter föranleder
det, får skattemyndighet besluta
om återbetalning av för mycket
erlagd preliminär skatt, även om
den inbetalda preliminärskatten inte
överstiger den beräknade slutliga
skatten, i förekommande fåll,
minskad med överskjutande ingå-
ende mervärdeskatt på det sätt som
nyss har angivits.

Föreslagen lydelse

minst en femtedel av den sålunda
minskade slutliga skatten, dock
minst 500 kronor, skall efter beslut
av skattemyndigheten i samband
med jämkning det överskjutande
beloppet återbetalas till den
skattskyldige på det sätt som anges
i 68 § 1 mom. utan avvaktan på
debitering av den slutliga skatten.
Då särskilda omständigheter föran-
leder det, får skattemyndighet
besluta om återbetalning av för
mycket erlagd preliminär skatt,
även om den inbetalda preliminär-
skatten inte överstiger den beräkna-
de slutliga skatten, i förekomman-
de fäll, minskad med överskjutande
ingående mervärdeskatt på det sätt
som nyss har angivits.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

Om den överskjutande ingående mervärdeskatten beräknas överstiga
den skattskyldiges slutliga skatt, skall det överskjutande beloppet efter
inkomstårets utgång på ansökan betalas ut till den skattskyldige. Därvid
gäller bestämmelserna i första stycket i tillämpliga delar.

68 §

6 mom. Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna
lag, må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i
första stycket får där avsedd ford-
ran utmätas. Fordran på överskju-
tande skatt, som avses i 1 mom.
första stycket, och ränta på sådan
fordran får dock utmätas först i
samband med att kronofogdemyn-
dighet vid den årliga debiteringen
av slutlig skatt bereds tillfälle att ta
sådana fordringar i anspråk enligt
lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och av-
gifter. I enskilt mål får fordringar
av sistnämnda slag inte utmätas
efter ansökan som gjorts senare än
den 1 september under taxerings-
året.

Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§
utsökningsbalken tillämpas inte vid
utmätning av fordran som avses i
första stycket. I enskilt mål skall
dock undantagas ett belopp om
femhundra kronor utom i mål om
vad enskild har att utgiva enligt

Utan hinder av vad som sägs i
första stycket får där avsedd ford-
ran utmätas. Fordran på överskju-
tande skatt, som avses i 1 mom.
första stycket, och ränta på sådan
fordran får dock utmätas först i
samband med att kronofogdemyn-
dighet vid den årliga debiteringen
av slutlig skatt bereds tillfälle att ta
sådana fordringar i anspråk enligt
lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och av-
gifter. I enskilt mål får fordringar
av sistnämnda slag inte utmätas
efter ansökan som gjorts senare än
den 30 juni under taxeringsåret.

Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§
utsökningsbalken tillämpas inte vid
utmätning av fordran som avses i
första stycket.

10 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 86

133

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lagen om socialhjälp eller barna-
vårdslagen eller på grund av un-
derhållsskyldighet enligt gifter-
målsbalken, föräldrabalken eller
annan lag.

Utmätning i enskilt mål må icke ske utan att åtgärden kan beräknas
inbringa sökanden något utöver vad som fordras för att täcka kostnaderna
för utmätningen.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

69 §

1 mom.10 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att
så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren
gjort skatteavdrag eller enligt 27 § 2 mom. första stycket 4 eller 5 eller
andra stycket samma moment, överstiger den slutliga skatten skall ränta
(ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.

Vid ränteberäkningen gäller att i
den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324)
och att i den preliminära skatten
inte inräknas sådan preliminär skatt
som avses i 27 § 2 mom. 3 och
som har betalats efter den 30 april
året efter inkomståret.

Ränta beräknas på den del av
överskjutande belopp som inte
överstiger 20 000 kronor enligt en
räntesats som motsvarar 60 procent
av den statslåneränta som gällde
vid utgången av november in-
komståret och på belopp däröver
enligt en räntesats som motsvarar
45 procent av statslåneräntan. Har
preliminär skatt, som avses i 27 §
2 mom. 3, betalats efter den 18
februari året efter inkomståret men
senast den 30 april samma år,
beräknas räntan enligt en räntesats
som motsvarar 30 procent av stats-
låneräntan. Räntesatserna bestäms
till procenttal med högst en deci-
mal.

Vid ränteberäkningen gäller att i
den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324)
och att i den preliminära skatten
inte inräknas sådan preliminär skatt
som avses i 27 § 2 mom. 3 och
som har betalats efter den 3 maj
året efter inkomståret.

Vid debitering av slutlig skatt
senast den 31 augusti taxerings-
året, beräknas ränta på den del av
överskjutande belopp som inte
överstiger 20 OOO kronor enligt en
räntesats, som motsvarar 35 pro-
cent av den statslåneränta som
gällde vid utgången av november
inkomståret och på belopp därut-
över enligt en räntesats som mot-
svarar 25 procent av statslånerän-
tan. Ränta utgår inte pä överskju-
tande belopp till den del det mot-
svaras av preliminär skatt som
inbetalas efter den 18 februari året
efter inkomståret. 1 övriga fall
beräknas ränta på den del av över-
skjutande belopp som inte översti-
ger 20 000 kronor enligt en ränte-
sats som motsvarar 60 procent av
statslåneräntan och på belopp
däröver enligt en räntesats som
motsvarar 45 procent av statslåne-
räntan. Har preliminär skatt, som
avses i 27 § 2 mom. 3, betalats

10Senaste lydelse 1992:624.

134

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

efter den 18 februari året efter
inkomståret men senast den 3 maj
samma år, beräknas räntan enligt
en räntesats som motsvarar 30 pro-
cent av statslåneräntan. Ränte-
satserna bestäms till procenttal med
högst en decimal.

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas
inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid
till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga
debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på
ö-skatteränta.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

Anvisningar
till 45 §

3.11 Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning
meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall
den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den
preliminära skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i motsva-
rande mån reduceras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer
att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan
förekomma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomståret, då
preliminärskatten nedsätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots
att han helt befriats från att betala sådan skatt under återstående upp-
bördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha rätte-
ligen bort göra.

Uppgår det för mycket inbetalda
beloppet till minst en femtedel av
den beräknade slutliga skatten, i
förekommande fall minskad med
överskjutande ingående mervärde-
skatt, dock till minst 500 kronor,
har den skattskyldige rätt att få
tillbaka det för mycket inbetalda
beloppet utan avvaktan på debite-
ring av den slutliga skatten. Är
särskilda förhållanden för handen
— fråga är t.ex. om ett särskilt
stort skattebelopp — kan myndig-
heten, även om det angivna villko-
ret inte är uppfyllt, medge att det
för mycket betalda beloppet återbe-
talas till den skattskyldige.

Uppgår det för mycket inbetalda
beloppet till minst en femtedel av
den beräknade slutliga skatten, i
förekommande fall minskad med
överskjutande ingående mervärde-
skatt, dock till minst 500 kronor,
har skattskyldig, som skall taxeras
på grundval av allmän självdekla-
ration enligt 2 kap. 13 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter, rätt att få tillbaka
det för mycket inbetalda beloppet
utan avvaktan på debitering av den
slutliga skatten. Är särskilda för-
hållanden för handen — fråga är
t.ex. om ett särskilt stort skatte-
belopp — kan myndigheten, även
om det angivna villkoret inte är

"Senaste lydelse 1992:680.

135

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

uppfyllt, medge att det for mycket
betalda beloppet återbetalas till den
skattskyldige.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången
i fråga om preliminär skatt för 1994 samt slutlig och tillkommande skatt
på grund av 1995 års taxering. Dock skall ändringen i 68 § 6 mom.
tredje stycket träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas på återbetal-
ning av skatt som sker efter ikraftträdandet.

136

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)*
dels att punkt 7 av anvisningarna till 46 § skall upphöra att gälla,
dels att punkt 4 av anvisningarna till 41 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 41 §

4.2 I fråga om inkomst av tjänst
gäller såsom allmän regel, att
inkomst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse såsom verkligen förvärvad
och till sitt belopp känd. Detta är
framför allt förhållandet, då in-
komsten av den skattskyldige upp-
burits eller blivit för honom till-
gänglig för lyftning eller, såsom i
fråga om bostadsförmån och andra
förmåner in natura, då den på
annat sätt kommit den skattskyldige
till godo, detta oberoende av huru-
vida inkomsten intjänats under året
eller tidigare. Har den skattskyl-
dige på grund av sin tjänst fått
förvärva värdepapper på förmån-

4. I fråga om inkomst av tjänst
gäller såsom allmän regel, att
inkomst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse såsom verkligen förvärvad
och till sitt belopp känd. Detta är
framför allt förhållandet, då in-
komsten av den skattskyldige upp-
burits eller blivit för honom till-
gänglig för lyftning eller, såsom i
fråga om bostadsförmån och andra
förmåner in natura, då den på
annat sätt kommit den skattskyldige
till godo, detta oberoende av huru-
vida inkomsten intjänats under året
eller tidigare. Har den skattskyl-
dige på grund av sin tjänst fått
förvärva värdepapper på förmån-
liga villkor, tas förmånen upp till
beskattning det år förvärvet
skedde.

liga villkor, tas förmånen upp till
beskattning det år förvärvet
skedde. Vad gäller rätt beskatt-
ningsår för inkomster som tas upp
som intäkt av tjänst enligt be-
stämmelserna i 32 § 7 mom. första
stycket h gäller dock bestämmelser-
na i 3 § 5 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt.

A andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet

avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skatt-
skyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats
eller först under ett senare år beräknas inflyta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som
erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993 tillämpas dock äldre bestäm-
melser.

'Senaste lydelse av punkt 1 av anvisningarna till 46 § 1991:1912.
2Senaste lydelse 1991:1912.

137

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

5 mom.2 I fråga om till vilket
beskattningsår en inkomst eller ut-
gift skall hänföras tillämpas be-
stämmelserna i 41 § andra stycket
och punkt 4 av anvisningarna till
41  § kommunalskattelagen

(1928:370), om inte annat före-
skrivs i denna lag. Ränta på sådan
bankräkning där räntan gottskrivs
insättaren den 31 december anses
som tillgänglig för lyftning denna
dag. Intäkter skall hänföras till
beskattningsåret, trots att de inte
uppburits eller varit tillgängligaför
lyftning förrän efter beskattnings-
årets utgång under förutsättning att
de intjänats senast under beskatt-
ningsåret och uppburits eller blivit
tillgängligaför lyftning före den 15
januari påföljande år. Likaså skall
intäkter som uppburits eller blivit
tillgängliga för lyftning efter den
15 december året före beskatt-
ningsåret hänföras till beskatt-
ningsåret om de i sin helhet belö-
per tidigast på beskattningsåret. På
motsvarande sätt som i fråga om
intäkter skall en utgift, som beta-
lats efter den 15 december året
före beskattningsåret eller före den
15 januari året efter beskatt-
ningsåret, hänföras till beskatt-
ningsåret.

5 mom. I fråga om till vilket
beskattningsår en inkomst eller ut-
gift skall hänföras tillämpas be-
stämmelserna i 41 § andra stycket
och punkt 4 av anvisningarna till
41  § kommunalskattelagen

(1928:370), om inte annat före-
skrivs i denna lag. Ränta på sådan
bankräkning där räntan gottskrivs
insättaren den 31 december anses
som tillgänglig för lyftning denna
dag.

Bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i
fråga om förvärv av rätt till ränta.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2Senaste lydelse 1991:1913.

138

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som
erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993 tillämpas dock äldre
bestämmelser.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 3

139

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-03

Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,
justitierådet Inger Nyström.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992 har
regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,

2.lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Christer Alexandersson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

2 kap. 10 §

I paragrafens nya lydelse anges vilka uppgifter en självdeklaration - såväl
allmän som förenklad - skall innehålla.

Med avvikelse från vad som nu gäller beträffande uppgifter om den
skattskyldiges förmögenhetsförhållanden, enligt 2 kap. 12 § första stycket
6 vid förenklad självdeklaration och enligt 2 kap. 13 § första stycket 4
i fråga om allmän självdeklaration, föreskrivs i första stycket 4 i
förslaget, att (deklarationen skall innehålla uppgifter om) den skatt-
skyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret "om
förmögenheten uppgår till skattepliktigt belopp". Motiven till denna
ändring, som således innebär att uppgifter om tillgångar och skulder
behöver lämnas endast om nettoförmögenheten uppgår till skattepliktigt
belopp, redovisas i den allmänna motiveringen under 6.2.

I den föreslagna paragrafens tredje stycke, som har sin motsvarighet
i nuvarande 2 kap. 12 § andra stycket och 13 § tredje stycket, anges att
om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögen-
het, uppgift skall lämnas "även om sådan förmögenhet”. Remissproto-
kollet innehåller inte någon upplysning om hur bestämmelsen i detta
stycke avses bli tillämpad i förhållande till första stycket 4. Under det
fortsatta lagstiftningsarbetet bör därför klargöras huruvida det i här
angivna fall är fråga om obligatoriska uppgifter eller under vilka
förutsättningar som uppgifter om annans förmögenhet skall redovisas i
en självdeklaration.

Prop. 1992/93:86

Bilaga 4

140

2 kap. 13 §

I paragrafen anges de olika kategorier som är skyldiga att lämna allmän
självdeklaration. En av dessa är sådan skattskyldig, som är företagsledare
i fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag, företag, som enligt 3 §
12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
behandlas som fåmansföretag, eller, om uppgifter skall lämnas enligt
24 §, i företag som upphört att vara sådant företag, eller närstående till
företagsledaren eller delägare i sådant företag.

I punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370)
finns preciserade dels de aktiebolag och ekonomiska föreningar som
räknas som fåmansföretag, dels de handelsbolag som räknas som
fåmansägda.

I samma anvisningspunkt definieras ägaren till eller företagsledaren i
fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag. Slutligen anges vilka
anhöriga som skall räknas som närstående personer. Denna senare krets
upptar inte endast make och avkomling samt avkomlings make utan även
föräldrar, far- och morföräldrar, syskon och syskons make och avkom-
ling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av de närstående är
delägare. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn.

Närståendekretsen är således mycket vid. Antalet personer, som inom
sin närståendekrets har någon person verksam i ett fåmansföretag, kan
med hänsyn även till dessas mångfald antas vara mycket stort. Det torde
i praktiken även förhålla sig så, att åtskilliga skattskyldiga inte har
kännedom om förekomsten av ett fåmansföretag inom den egna närståen-
dekretsen. Skattemyndigheternas kontrollmöjlighet är liten. Det kan
ifrågasättas om det i förevarande sammanhang är lämpligt med en så vid
närståendekrets. Lagrådet vill här peka på de skilda rättsverkningar som
följer beroende på om den skattskyldige skall avge en förenklad eller
allmän självdeklaration.

Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Enligt nu gällande bestämmelser kan tillkommande skatt debiteras först
sedan påföringen av slutlig skatt avslutats. I remissen föreslås att
begreppet tillkommande skatt utvidgas till att omfatta även sådan skatt
som skall betalas på grund av att skattemyndigheten innan påföringen av
slutlig skatt avslutats, dvs. innan den 15 december under taxeringsåret,
ändrar ett tidigare fattat beslut om slutlig skatt (2 § 2 mom.). Debiteras
sådan tillkommande skatt skall en ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas
vari den tillkommande skatten tas upp. En arbetsgivare skall vad gäller
inbetalning och redovisning av sådan skatt följa uppbördslagens
regelsystem för kvarstående skatt (32 b §).

Den föreslagna ordningen tar sikte på skattskyldiga som taxeras på
grundval av förenklad självdeklaration och som redan i augusti under
taxeringsåret tillsänds skattsedel på slutlig skatt. Leder en senare under
taxeringsperioden företagen omprövning av taxeringen e.d. till ökad skatt
i förhållande till vad som angetts i den utsända skattsedeln, skall
skillnadsbeloppet tas upp som tillkommande skatt i en ny skattsedel på

Prop. 1992/93:86

Bilaga 4

141

slutlig skatt. Det kan alltså förekomma att den skattskyldige först erhåller Prop. 1992/93:86
en utbetalning av överskjutande skatt och därefter påförs ett belopp som Bilaga 4
tillkommande skatt.

Lagrådet har inget att erinra mot att en felaktig beräkning av slutlig
skatt kan korrigeras genom att tillkommande skatt debiteras i en ny
skattsedel på slutlig skatt. Enligt lagrådets mening är det emellertid i
vissa hänseenden oklart hur det nya systemet är avsett att fungera. Fråga
uppkommer exempelvis hur skattskyldiga som själva svarar för inbetal-
ningen av skatt skall föriära vid inbetalning av den tillkommande skatten.
Tvekan kan här råda om regeln i 31 § tredje stycket är tillämplig på
tillkommande skatt som avses i 32 b §. Enligt nämnda regel skall
tillkommande skatt inte betalas tidigare än den 18 maj året efter
taxeringsåret. I remissprotokollet berörs inte heller i vad mån kvar-
skatteavgift och ö-skatteränta som tagits upp i den först utfärdade
skattsedeln på slutlig skatt skall beaktas vid debiteringen av den
tillkommande skatten. Ett ytterligare spörsmål är hur eventuell respitränta
skall samordnas med ö-skatteränta och kvarskatteavgift.

Enligt lagrådets uppfattning bör nu angivna frågor belysas närmare
under det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

1 remissen föreslås att en strikt kontantprincip införs i inkomstslagen
tjänst och kapital ävensom för allmänna avdrag. Den nuvarande
särregleringen av vissa årsskiftesbetalningar skall således upphöra att
gälla.

Lagändringen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1993 och
tillämpas första gången vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som
uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993
skall dock äldre bestämmelser tillämpas.

Avsikten med de föreslagna övergångsbestämmelserna är uppenbarligen
att förhindra dels att en inkomst beskattas mer än en gång eller helt
undgår beskattning, dels att en utgift föranleder dubbelavdrag eller inte
alls medför avdragsrätt. Enligt lagrådets mening är det emellertid inte
helt säkert att den valda lösningen leder till önskat resultat. Det sagda
kan belysas med följande exempel.

Anta att en ränteinkomst, som i sin helhet intjänats under år 1992, blir
tillgänglig för lyftning och utbetalas den 10 januari 1993. Inkomsten skall
med tillämpning av nuvarande årsskiftesregler hänföras till år 1992 och
i följd därav beskattas vid 1993 års taxering (inkomsten har intjänats
under beskattningsåret och blivit tillgänglig för lyftning före den 15
januari påföljande år).

Fråga uppkommer härnäst vad som kommer att ske vid 1994 års
taxering. Enligt övergångsbestämmelserna skall äldre bestämmelser, dvs.
nu gällande undantag från kontantprincipen, tillämpas på ränteinkomsten.
Här uppkommer dock den komplikationen att 1994 års taxering tar sikte
på inkomster och utgifter under år 1993 (beskattningsåret). Bedömningen
gäller alltså en ränta som uppburits den 10 januari under beskattningsåret

142

och som intjänats året före beskattningsåret. En sådan inkomst omfattas Prop. 1992/93:86
inte av den nuvarande särregleringen. Räntan synes därför böra beskattas Bilaga 4
enligt kontantprincipen vilket leder till att den blir föremål för beskatt-
ning jämväl vid 1994 års taxering. En effekt av liknande slag torde
uppkomma i fråga om ränteutgifter som belöper på år 1992 men som
betalas först i början av januari 1993.

Vad nu anförts leder lagrådet till slutsatsen att övergångsbestämmelsen
bör förtydligas. En utväg kan vara att mer i detalj reglera de olika
situationer som kan uppkomma i samband med öveigången till en strikt
kontantprincip.

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Lagrådet hänvisar till vad som anförts beträffande övergångsbestämmel-
serna till lagen om ändring i kommunalskattelagen.

Övriga lagförslag

Lagrådet har ingen erinran mot förslagen.

143

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll

Prop. 1992/93:86

1

Propositionens lagförslag                                              2

1

Lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

2

2

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

14

3

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

16

4

Lag om ändring i kommunal skattelagen (1928:370)

26

5

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

28

6

Lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring
i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

30

7

Lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring

i uppbördslagen (1953:272)

31

Utdrag regeringsprotokollet den 5 november 1992

32

1

Ärendet och dess beredning

32

2

Den förenklade självdeklarationen

34

3

Riksskatteverkets förslag

35

4

Allmänna utgångspunkter

37

5

Kontrolluppgiftsskyldighet m.m

40

5.1

Utgiftsräntor

40

5.2

Tomträttsavgälder

42

5.3

Avgift för pensionsförsäkring

43

5.4

Aktieforsälj ningar

45

5.5

Försäljning av andelar i allemansfond

46

5.6

Övriga frågor om uppgiftsskyldighet

5.6.1 Särskilda bestämmelser beträffande

48

fåmansföretag m.m.

48

5.6.2 Ersättning från arbetsgivare för utnyttjande

av egen fastighet

49

5.6.3  Resekostnads- och traktamentsersättningar

5.6.4  Skatteavdrag på utdelning till oregistrerad

50

andelsägare i värdepappersfond

51

5.7

Tidpunkt för uppgiftslämnande

52

6

Deklarationsförfarandet

52

6.1

Deklarationsskyldigheten

52

6.2

Uppgiftsskyldighet för förmögenhet

54

6.3

Förfärandet i huvuddrag

54

144

6.4

Skattebrottslagen

56

7

Uppbördsfrågor

57

7.1

Allmänt

57

7.2

Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt

57

7.3

Debitering av slutlig skatt

58

7.4

Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt

59

7.5

Uppbörd av kvarstående skatt

60

7.6

Omräkning av skatt

62

7.7

Ränte- och avgiftsberäkning

64

7.8

Restföring

66

7.9

Utmätning av överskjutande skatt

66

8

Materiella frågor

67

8.1

Fastighetsskatten

67

8.2

Kontantprincipen och årsskiftesregeln m.m.

67

9

Skönstaxering

69

10

Ikraftträdande

70

11

Ekonomiska effekter

71

12

Upprättade lagförslag

72

13

F örfattningskommentarer

73

13.1

73

Prop. 1992/93:86

om

om

om

om

ändring

ändring

ändring

ändring

taxeringslagen

uppbördslagen

kommunalskatte-

lagen (1947:576)

Förslaget till lag om ändring i (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

13.2 Förslaget till lag
(1990:324)

13.3  Förslaget till lag
(1953:272)

13.4 Förslaget till lag
lagen (1928:370)

13.5 Förslaget till lag

om statlig inkomstskatt

13.6 Förslaget till lag om ändring
om ändring i lagen (1990:1136) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter

13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:680)
om ändring i uppbördslagen (1953:272)

lagen (1990:1136)

79

79

82

83

83

83

14

Hemställan

83

15

Beslut

84

Bilaga 1 Lagförslagen i RSV Rapport 1992:3

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser

85

112

145

Bilaga 3 De remitterade lagförslagen

Bilaga 4 Lagrådets yttrande

113 Prop. 1992/93:86

140

146