Prop.
1992/93:27
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 september 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Per Westerberg
I propositionen föreslås att ansvaret för handels- och föreningsregistren förs
över från länsstyrelserna till Patent- och registreringsverket (PRV) som utses
till huvudman den 1 januari 1993. Med PRV som registreringsmyndighet
skapas förutsättningar för en samlad och samordnad firmaregistrering.
Vidare föreslås vissa förenklingar av registreringsförfarandet.
1 Riksdagen 1992/93. 1 sand. Nr 27
Härigenom föreskrivs att 1, 3, 4, 7, 8, 13, 17 och 18 §§ handelsregisterla-
gen (1974:157) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§
Handelsregister föres hos länssty- Handelsregister förs hos Patent-
relsen. och registreringsverket.
Konungen kan förordna, att han-
delsregister skall föras gemensamt
för två eller flera län. Vad i denna lag
sägs om län gäller i sådant fall om-
råde för vilket gemensamt handelsre-
gister föres.
Prop. 1992/93:27
Enskild näringsidkare och han-
delsbolag registreras hos länsstyrel-
sen i det län där verksamheten skall
drivas. Skall verksamheten drivas
inom flera län, sker registrering hos
länsstyrelsen i det län där huvudkon-
toret skall inrättas.
Ideell förening och stiftelse regi-
streras hos länsstyrelsen i det län där
föreningens eller stiftelsens styrelse
har sitt säte.
Utan hinder av vad som sägs i
första eller andra stycket får närings-
idkaren registreras även i handelsre-
gister för annat län där verksamhe-
ten är avsedd att drivas.
Enskild näringsidkare och han-
delsbolag registreras för det län där
verksamheten skall drivas. Skall
verksamheten drivas inom flera län,
sker registrering för det län där hu-
vudkontoret skall inrättas.
Ideell förening och stiftelse regi-
streras för det län där föreningens el-
ler stiftelsens styrelse har sitt säte.
Utan hinder av vad som sägs i
första eller andra stycket får närings-
idkaren registreras även för annat
län där verksamheten är avsedd att
drivas.
4§
Handelsregister skall innehålla
följande uppgifter om:
Enskild näringsidkare:
1. näringsidkarens firma,
2. näringsidkarens fullständiga
namn, bostads- och postadress samt
telefon,
3. näringsverksamhetens art,
4. den ort där huvudkontoret är in-
rättat samt kontorets postadress och
telefon.
Handelsbolag:
1. bolagets firma,
2. näringsverksamhetens art,
3. den ort där huvudkontoret är in-
Handelsregister skall innehålla
följande uppgifter om:
Enskild näringsidkare:
1. näringsidkarens firma,
2. näringsidkarens fullständiga
namn, personnummer och postad-
ress,
3. näringsverksamhetens art,
4. det län och den ort där huvudkon-
toret finns samt kontorets postad-
ress.
Handelsbolag:
1. bolagets firma,
2. näringsverksamhetens art,
3. det län och den ort där huvudkon-
Nuvarande lydelse
rättat samt kontorets postadress och
telefon,
4. bolagsmännens fullständiga
namn, bostads- och postadresser
samt telefon,
5. av vem och hur bolagets firma
tecknas, när ej firman får tecknas av
varje bolagsman ensam,
6. om bolaget utgör kommanditbo-
lag, vilken eller vilka av bolagsmän-
nen som är kommanditdelägare och
beloppet av varje sådan bolagsmans
utfästa insats.
Ideell förening och stiftelse:
1. den firma under vilken för-
eningen eller stiftelsen idkar näring,
2. föreningens eller stiftelsens
namn, om det ej sammanfaller med
firman,
3. näringsverksamhetens art,
4. den ort där föreningens eller stif-
telsens styrelse har sitt säte samt för-
eningens eller stiftelsens postadress
och telefon,
5. styrelseledamöternas och, där
suppleanter utsetts, deras fullstän-
diga namn, bostads- och postadres-
ser samt telefon,
6. av vem och hur föreningens eller
stiftelsens namn tecknas, om ej
namnet tecknas av styrelsen ensam.
Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:27
toret finns samt kontorets postad-
ress,
4. bolagsmännens fullständiga
namn, personnummer och post-
adresser,
5. av vem och hur firman tecknas,
när ej firman får tecknas av varje bo-
lagsman ensam,
6. om bolaget utgör kommanditbo-
lag, vilken eller vilka av bolagsmän-
nen som är kommanditdelägare och
beloppet av vatje sådan bolagsmans
utfästa insats.
Ideell förening och stiftelse:
1. den firma under vilken för-
eningen eller stiftelsen idkar näring,
2. föreningens eller stiftelsens
namn, om det ej sammanfaller med
firman,
3. näringsverksamhetens art,
4. det län och den ort där förening-
ens eller stiftelsens styrelse har sitt
säte samt föreningens eller stiftel-
sens postadress,
5. styrelseledamöternas och, där
suppleanter utsetts, deras fullstän-
diga namn, personnummer och post-
adresser,
6. av vem och hur föreningens eller
stiftelsens namn tecknas, om ej
namnet tecknas av styrelsen ensam.
Firma skall tydligt skilja sig från
annan i samma register förut införd
firma, även om firmorna ej avser
verksamhet av samma eller liknande
slag.
En firma skall tydligt skilja sig
från andra hos Patent- och registre-
ringsverket i handelsregistret förut re-
gistrerade och ännu bestående firmor
med säte i samma län, även om fir-
morna inte avser verksamhet av
samma eller liknande slag.
8§
Har näringsidkare som införts i handelsregister meddelat prokura, får pro-
kuran registreras under näringsidkarens firma. Prokura får dock ej registre-
ras om den innehåller annan begränsning eller annat förbehåll än som följer
av 1 eller 2§ prokuralagen (1974:158).
För registrerad prokura skall re-
gistret innehålla uppgifter om pro-
kuristens fullständiga namn, bo-
stads- och postadress samt telefon.
Har prokuristen särskilt bemyndigande att överlåta huvudmannens fasta
egendom eller tomträtt eller att söka inteckning eller upplåta rättighet i
denna, skall registret även innehålla uppgift härom. Detsamma gäller om
prokuran meddelats som kollektivprokura.
För registrerad prokura skall re-
gistret innehålla uppgifter om pro-
kuristens fullständiga namn, person-
nummer och postadress.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:27
Upphör näringsidkare med sin
verksamhet eller överlåts verksam-
heten eller sätts den under likvida-
tion eller ändras i annat fall uppgift
som registrerats, skall anmälan om
det utan dröjsmål göras till Patent-
och registreringsverket.
Anmälan görs och handläggs i den
ordning som gäller för ansökan om
registrering, om ej annat följer av
vad nedan i denna paragraf sägs eller
av vad regeringen bestämmer.
13 §
Upphör näringsidkare med sin
verksamhet eller överlåtes verksam-
heten eller sättes den under likvida-
tion eller sker i annat fall ändring i
fråga om uppgift som registrerats,
skall anmälan härom ofördröjligen
göras till varje länsstyrelse där regi-
strering skett.
Anmälan göres och handlägges i
den ordning som gäller för ansökan
om registrering, om ej annat följer
av vad nedan i denna paragraf sägs
eller av vad Konungen bestämmer.
Har enskild näringsidkare avlidit, är den som har vård om boet skyldig
att göra anmälan med anledning av dödsfallet. Har delägare i handelsbolag
avlidit, åligger anmälningsskyldigheten övriga bolagsmän. Om domstol ut-
sett likvidator i handelsbolag, är han anmälningsskyldig beträffande bolaget.
Bolagsman som lämnat bolaget har rätt att göra anmälan om sin avgång.
Återkallelse av prokura får anmälas av vaije bolagsman som ej är utesluten
från rätten att företräda bolaget.
Omfattar överlåtelse av näringsverksamhet även firman, skall anmälan
om överlåtelsen göras av den nye innehavaren.
17 §
Har registrerad näringsidkare ej
under de tio senaste åren inkommit
med någon anmälan till registret och
kan det antagas att han upphört med
sin verksamhet, skall registrerings-
myndigheten på lämpligt sätt in-
hämta upplysning huruvida verk-
samheten fortfarande utövas.
Vinnes ej upplysning att verksam-
heten fortfarande utövas eller att nä-
ringsidkaren ämnar återupptaga
den, skall registreringsmyndigheten
genast avföra näringsidkaren ur re-
gistret.
Har en registrerad näringsidkare
inte under de tio senaste åren gett in
någon anmälan till registret och kan
det antas att han upphört med sin
verksamhet, skall registreringsmyn-
digheten undersöka om verksamhe-
ten fortfarande utövas. Detta skall
ske genom brev till den i handelsregi-
stret registrerade adressen samt ge-
nom kungörelse i Post- och Inrikes
Tidningar.
Om det två månader efter kungö-
randet enligt första stycket inte fram-
går att verksamheten fortfarande ut-
övas eller att näringsidkaren ämnar
återuppta den, skall registrerings-
myndigheten genast avföra närings-
idkaren ur registret.
Registrering eller avförande ur re-
gistret skall genom registrerings-
myndighetens försorg ofördröjligen
kungöras i Post- och Inrikes Tid-
ningar. Vad som har sagts nu gäller
18 §2
Registrering eller avförande ur re-
gistret skall genom registrerings-
myndighetens försorg utan dröjsmål
kungöras i Post- och Inrikes Tid-
ningar. Registrering eller avförande
1 Senaste lydelse 1977:707.
2 Senaste lydelse 1987:697.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
inte när registrering eller avförande som sker efter anmälan av rätten be-
sker efter anmälan av rätten. höver inte kungöras av registrerings-
myndigheten.
En kungörelse som avser ändring i
ett förhållande som tidigare har in-
förts i registret skall endast ange änd-
ringens art.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyn-
dighet, dock längst fram till den 1 januari 1995. Regeringen bestämmer vid
vilken tidpunkt varje länsstyrelses handelsregister skall överföras till Patent-
och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl-
ler 1, 3, 4, 7, 8, 13, 17 och 18 §§ i sin äldre lydelse.
3. Om en näringsidkare, som registrerats före den tidpunkt då registret
överfördes till Patent- och registreringsverket, avförts ur registret och det
därefter visar sig att verksamheten fortfarande utövas, får registreringsmyn-
digheten, efter anmälan från näringsidkaren, undanröja uppgiften om avfö-
rande och återinföra näringsidkaren i registret. Återinföring av näringsidka-
ren i registret får dock bara ske om anmälan kommer in inom ett år från
tidpunkten för avförandet.
Prop. 1992/93:27
1* Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 27
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska för-
eningar
dels att i 9 kap. 3, 10 och 12 §§ ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot
”Patent- och registreringsverket”,
dels att 11 kap. 18 §, 14 kap. 1 § och 15 kap. 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:27
11 kap.
Om någon anmälan rörande för-
eningen inte har kommit in till regi-
streringsmyndigheten under de tio
senaste åren, skall denna på lämpligt
sätt undersöka huruvida föreningen
har upphört med sin verksamhet.
Om det då inte framgår att för-
eningen fortfarande består, skall den
avföras ur registret och är därmed
upplöst. Uppkommer därefter be-
hov av likvidationsåtgärd, skall på
ansökan av den vars rätt berörs en
eller flera likvidatorer förordnas av
rätten. Kallelse till första förenings-
stämman skall ske enligt 16 §.
18 §
Om någon anmälan rörande för-
eningen inte har kommit in till regi-
streringsmyndigheten under de tio
senaste åren, skall registreringsmyn-
digheten undersöka om föreningen
har upphört med sin verksamhet.
Detta skall ske genom brev till den i
föreningsregistret registrerade adres-
sen samt genom kungörelse i Post-
och Inrikes Tidningar.
Om det två månader efter kungö-
randet enligt första stycket inte fram-
går att föreningen fortfarande be-
står, skall registreringsmyndigheten
genast avföra föreningen ur registret.
Föreningen är därmed upplöst. Upp-
kommer därefter behov av likvida-
tionsåtgärd, skall på ansökan av den
vars rätt berörs en eller flera likvida-
torer förordnas av rätten. Kallelse
till första föreningsstämman skall
ske enligt 16 §.
14 kap.
1§
En ekonomisk förenings firma
skall innehålla orden ”ekonomisk”
och ”förening” eller förkortningen
”ek.för.”. I firman får inte ordet
”bolag” eller något annat som be-
tecknar ett bolagsförhållande tas in
på ett sådant sätt som kan leda till
missförståndet att ett bolag innehar
firman. Firman skall tydligt skilja sig
från andra ännu bestående firmor
som är införda i något av de före-
ningsregister som avses i 15 kap. 1 §.
Registreringen av en förenings firma
gäller för hela landet. I övrigt finns
bestämmelser om registreringen i
firmalagen (1974:156).
En ekonomisk förenings firma
skall innehålla orden ”ekonomisk”
och ”förening” eller förkortningen
”ek.för.”. I firman får inte ordet
”bolag” eller något annat som be-
tecknar ett bolagsförhållande tas in
på ett sådant sätt som kan leda till
missförståndet att ett bolag innehar
firman. Firman skall tydligt skilja sig
från andra ännu bestående firmor
som är införda i det föreningsregister
som avses i 15 kap. 1§. Registre-
ringen av en förenings firma gäller
för hela landet. I övrigt finns be-
stämmelser om registreringen i fir-
malagen (1974:156).
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:27
Om föreningens firma skall registreras på två eller flera språk, skall varje
lydelse anges i stadgarna.
Förenings styrelse kan anta bifirma. Bestämmelserna i första stycket gäller
även bifirma. Uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav får dock
inte tas in i en bifirma.
15 kap.
1§
Registreringsmyndighet för en
ekonomisk förening är länsstyrelsen i
det län där föreningens styrelse enligt
stadgarna har sitt säte.
Ett föreningsregister skall föras
hos registreringsmyndigheten för re-
gistreringar enligt denna lag eller
andra författningar.
Patent- och registreringsverket är
registreringsmyndighet för en ekono-
miskförening.
Registreringsmyndigheten skall
föra ett föreningsregister för varje län
för registreringar enligt denna lag el-
ler andra författningar. En ekono-
miskförening skall registreras för det
län där styrelsen enligt stadgarna har
sitt säte.
Regeringen kan förordna att ett
föreningsregister skall föras gemen-
samt för två eller flera län. Vad som
sägs i denna lag om län gäller även
område för vilket ett gemensamt före-
ningsregister förs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om avgifter i registreringsärenden enligt denna lag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyndig-
het, dock längst fram till den 1 januari 1995. Regeringen bestämmer vid vil-
ken tidpunkt varje länsstyrelses föreningsregister skall överföras till Patent-
och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl-
ler 9 kap. 3, 10 och 12 §§, 11 kap. 18 §, 14 kap. 1 § och 15 kap. 1 § i sin äldre
lydelse.
3. Om en förening, som registrerats före den tidpunkt då registret överför-
des till Patent- och registreringsverket, avförts ur registret och det därefter
visar sig att verksamheten fortfarande utövas, får registreringsmyndigheten,
efter anmälan från föreningen, undanröja uppgiften om avförande och åter-
införa föreningen i registret. Återinföring av föreningen i registret får dock
bara ske om anmälan kommer in inom ett år från tidpunkten för avförandet.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag
dels att i 2 kap. 4 § och 5 kap. 1 § ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot
”Patent- och registreringsverket”,
dels att 2 kap. 3 och 9 §§ samt 3 kap. 6 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1992/93:27
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
3§
Avskrift av årsredovisningen skall
senast sex månader efter räken-
skapsårets utgång sändas in till den
länsstyrelse hos vilken den redovis-
ningsskyldige skall vara registrerad,
om tillgångarnas nettovärde i rörel-
sen enligt balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
som gällde under den sista månaden
av respektive räkenskapsår eller om
antalet anställda i rörelsen under
vart och ett av de två senaste räken-
skapsåren i medeltal har överstigit
200.
Avskrift av årsredovisningen skall
senast sex månader efter räken-
skapsårets utgång sändas in till Pa-
tent- och registreringsverket, om till-
gångarnas nettovärde i rörelsen en-
ligt balansräkningar för de två se-
naste räkenskapsåren överstiger ett
gränsbelopp som motsvarar 1000
gånger det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
som gällde under den sista månaden
av respektive räkenskapsår eller om
antalet anställda i rörelsen under
vart och ett av de två senaste räken-
skapsåren i medeltal har överstigit
200.
Första stycket gäller även för ett företag som är moderföretag i en koncern
enligt denna lag, om nettovärdet av koncernföretagets tillgångar enligt kon-
cernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gräns-
belopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföre-
tagen under vart och ett av dessa år i medeltal har överstigit 200.
2 kap.
9 §
För företag som avses i 3 § första stycket och för moderföretag i koncern
som avses i 3 § andra stycket skall minst en gång under varje räkenskapsår
som omfattar mer än tio månader avges en särskild redovisning (delårsrap-
port). Rapporterna skall avse verksamheten från räkenskapsårets början.
Minst en delårsrapport skall omfatta en period av minst hälften och högst
två tredjedelar av räkenskapsåret.
Delårsrapporterna skall hållas till-
gängliga för envar. Rapporter som
avses i första stycket tredje me-
ningen skall senast två månader ef-
ter rapportperiodens utgång sändas
in till den länsstyrelse hos vilken före-
taget skall vara registrerat.
Delårsrapporterna skall hållas till-
gängliga för envar. Rapporter som
avses i första stycket tredje me-
ningen skall senast två månader ef-
ter rapportperiodens utgång sändas
in till Patent- och registreringsverket.
'Senaste lydelse 1981:1199.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:27
3 kap.
6 §
Avskrift av koncernredovisningen
skall senast sex månader efter ut-
gången av moderföretagets räken-
skapsår sändas in till den länsstyrelse
hos vilken moderföretaget skall vara
registrerat.
Avskrift av koncernredovisningen
skall senast sex månader efter ut-
gången av moderföretagets räken-
skapsår sändas in till Patent- och re-
gistreringsverket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyndig-
het, dock längst fram till den 1 januari 1995. Regeringen bestämmer vid vil-
ken tidpunkt varje länsstyrelses handelsregister skall överföras till Patent-
och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl-
ler 2 kap. 3, 4 och 9 §§, 3 kap. 6 § och 5 kap. 1 § i sin äldre lydelse.
Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)
dels att i 3 kap. 1 och 4 §§ samt 9 kap. 10 § ordet ”länsstyrelsen” i olika
böjningsformer skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverket” i mot-
svarande form,
dels att 9 kap. 6 och 31 §§ skall ha följande lydelse.
Prop. 1992/93:27
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 kap.
6 §
Bostadsrättsföreningens firma skall innehålla ordet ”bostadsrätts-
förening”.
I firman får inte ordet ”bolag” eller något annat ord som betecknar ett
bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd att ett
bolag innehar firman.
Firman skall tydligt skilja sig från
andra hos länsstyrelsen förut regi-
strerade och ännu bestående före-
ningsfirmor. För registrering av för-
enings firma gäller i övrigt bestäm-
melserna i firmalagen (1974:156).
Firman skall tydligt skilja sig från
andra hos Patent- och registrerings-
verket förut registrerade och ännu
bestående föreningsfirmor med säte
i samma län. För registrering av för-
enings firma gäller i övrigt bestäm-
melserna i firmalagen (1974:156).
Endast en bostadsrättsförening eller en sammanslutning av bostadsrätts-
föreningar får använda ordet ”bostadsrätt” eller en sammansättning med
detta ord i sin firma eller i övrigt vid beteckning av rörelsen.
9 kap.
31
Bestämmelserna om registrering
m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller i fråga
om bostadsrättsföreningar. Ett be-
slut om sådan ändring av stadgarna
att styrelsens säte skall flyttas från
ett län till ett annat får dock inte re-
gistreras, om bostadsrättsförening-
ens firma på grund av bestämmel-
serna i 6§ tredje stycket första me-
ningen detta kapitel inte får föras in
i det senare länets föreningsregister.
§
Bestämmelserna om registrering
m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller i fråga
om bostadsrättsföreningar. Ett be-
slut om sådan ändring av stadgarna
att styrelsens säte skall flyttas från
ett län till ett annat får dock inte re-
gistreras, om bostadsrättsförening-
ens firma på grund av bestämmel-
serna i 6 § tredje stycket detta kapi-
tel inte får föras in i Patent- och regi-
streringsverkets register.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyndig-
het, dock längst fram till den 1 januari 1995. Regeringen bestämmer vid vil-
ken tidpunkt varje länsstyrelses föreningsregister skall överföras till Patent-
och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl-
ler 3 kap. 1 och 4 §§ samt 9 kap. 6, 10 och 31 §§ i sin äldre lydelse.
10
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:615) om omregistrering av
vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar att i 1 § ordet ”länsstyrel-
sen” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverket”.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyndig-
het, dock längst fram till den 1 januari 1995. Regeringen bestämmer vid vil-
ken tidpunkt varje länsstyrelses föreningsregister skall överföras till Patent-
och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl-
ler 1 § i sin äldre lydelse.
Prop. 1992/93:27
11
Härigenom föreskrivs att 18 och 19 §§ lagen (1975:417) om sam-
bruksföreningar1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1992/93:27
18 §
Sambruksförenings firma skall innehålla ordet ”sambruksförening”.
Sambruksförenings firma får ej innehålla ordet ”bolag” eller annat ord
som kan föranleda till antagande att firman innehas av ett bolag.
Firman skall tydligt skilja sig från
andra hos länsstyrelsen förut regi-
strerade och ännu bestående före-
ningsfirmor. För registrering av
sambruksförenings firma gäller i öv-
rigt vad som föreskrives i firmalagen
(1974:156).
Firman skall tydligt skilja sig från
andra hos Patent- och registrerings-
verket förut registrerade och ännu
bestående föreningsfirmor med säte
i samma län. För registrering av
sambruksförenings firma gäller i öv-
rigt bestämmelserna i firmalagen
(1974:156).
Annan än sambruksförening får ej i sin firma eller annars vid beteckning
av rörelsen använda ordet ”sambruksförening”.
Bestämmelserna i 14 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
gäller i fråga om sambruksföreningar.
19 §
Bestämmelserna i 15 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar gäller i fråga om sambruks-
föreningar. Ett beslut om sådan änd-
ring av stadgarna att styrelsens säte
skall flyttas från ett län till ett annat
får dock inte registreras, om sam-
bruksföreningens firma på grund av
bestämmelserna i 18 § tredje stycket
första meningen denna lag inte får
föras in i det senare länets förenings-
register.
Inskrivning av uppgifter angående sambruksföreningar skall ske i en sär-
skild avdelning av det föreningsregister som avses i 15 kap. 1 § lagen om eko-
nomiska föreningar.
Länsstyrelsens beslut enligt 16 § överklagas till kammarrätten genom be-
svär.
Bestämmelserna i 15 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar gäller i fråga om sambruks-
föreningar. Ett beslut om sådan änd-
ring av stadgarna att styrelsens säte
skall flyttas från ett län till ett annat
får dock inte registreras, om sam-
bruksföreningens firma på grund av
bestämmelserna i 18 § tredje stycket
denna lag inte får föras in i Patent-
och registreringsverkets register.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyndig-
het, dock längst fram till den 1 januari 1995. Regeringen bestämmer vid vil-
ken tidpunkt vatje länsstyrelses föreningsregister skall överföras till Patent-
och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl-
ler 18 och 19 §§ i sin äldre lydelse.
1 Lagen omtryckt 1987:671.
12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thur-
din, Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg,
Ask
Föredragande: statsrådet P. Westerberg
På uppdrag av regeringen har Statskontoret utarbetat en rapport med över-
väganden och förslag till handels- och föreningsregister (1991:11). I prop.
1991/92:51 om en ny småföretagspolitik har regeringen redovisat ett princip-
förslag för ett system med en samlad registrering med Patent- och registre-
ringsverket som huvudman för registreringen. På uppdrag av regeringen har
Patent- och registreringsverket utifrån Statskontorets rapport utarbetat ett
förslag som presenterats i en rapport om genomförandet av en förändrad
handels- och föreningsregistrering.
Statskontorets rapport har remissbehandlats. En förteckning över remiss-
instanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till proto-
kollet i detta ärende som bilaga 1.
Patent- och registreringsverkets rapport har behandlats vid en hearing i
regeringskansliet den 29 april 1992 till vilken remissinstanserna kallats. En
förteckning över de remissinstanser som varit närvarande vid hearingen och
en sammanställning av framförda synpunkter bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 2.
Därutöver har skrivelser kommit in från myndigheter och enskilda.
I handelsregistret registreras handelsbolag, enskilda näringsidkare samt
ideella föreningar och stiftelser som idkar näring. I föreningsregistret regi-
streras ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, sambruksföreningar
och bostadsföreningar enligt äldre lag. Registren förs av länsstyrelsen i re-
spektive län. Näringsidkare kan skydda sin firma i flera län genom registre-
ring i handelsregistret hos berörda länsstyrelser. Ensamrätten till en registre-
rad firma för en ekonomisk förening gäller i hela landet.
Prop. 1992/93:27
13
1** Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 27
Registren förs idag inte i ADB-form. Ett fåtal av länsstyrelserna har dock Prop. 1992/93:27
arbetsregister i ett ADB-system. Att registren inte förs i ADB-form medför
problem med registerhanteringen och svårigheter att söka information.
Statskontoret föreslog i sin rapport (1991:11) Handels- och föreningsregister
m.m. att verksamheten med registrering av handelsbolag och föreningar på
längre sikt borde utvecklas på sådant sätt att en samlad och samordnad fir-
maregistrering kunde uppnås. Förslaget innebar att Patent- och registre-
ringsverket (PRV) skulle utses till ny huvudman och att enhetliga, rikstäck-
ande register skulle införas. Den länsvisa verksamheten skulle, enligt försla-
get, bibehållas på länsstyrelserna.
I såväl prop. 1991/92:51 om en ny småföretagspolitik som i årets budgetpro-
position (prop. 1991/92:100 bil. 13) har regeringen tagit ställning för att PRV
skall utses till huvudman och få det totala ansvaret för verksamheten med regi-
strering av handelsbolag och ekonomiska föreningar etc. Därvid har anmälts
att förslag till erforderliga lagändringar skulle läggas fram under år 1992.
I sitt betänkande 1991/92:LU20 Anslag till patentverket m.m. har lagut-
skottet yttrat sig angående regeringens ställningstagande för en samlad regis-
tering hos PRV. Utskottet ser med tillfredsställelse att regeringen föreslår ett
system för en central och samordnad firmaregistrering som medger att risken
att förväxla en firma med en annan beaktas i tillbörlig grad vid inregistre-
ringen.
PRV redogör i sin rapport angående genomförandet av en förändrad han-
dels- och föreningsregistrering för hur en samlad registrering hos PRV prak-
tiskt skall kunna genomföras och vilka de ekonomiska konsekvenserna skulle
bli. PRV beräknar att den centraliserade registreringen kommer att bli ca 15
miljoner kronor billigare per år än nuvarande huvudsakligen manuella system
vid länsstyrelserna. I rapporten lämnar PRV vidare bl.a. förslag till hur beho-
vet av regional och lokal service kan tillgodoses med centrala register.
Vid hearingen i regeringskansliet den 29 april 1992 ansåg remissinstan-
serna att centrala dataregister behövs och att PRV är en lämplig huvudman.
Representanter för ett antal länsstyrelser framförde åsikten att registre-
ringen även fortsättningsvis bör kunna ske vid länsstyrelserna samtidigt som
centrala register finns hos PRV. Remissinstanserna var eniga om vikten av
regional och lokal service till de företag och enskilda som utnyttjar handels-
och föreningsregistren.
Mitt förslag: Patent- och registreringsverket (PRV) utses till huvud-
man och får totalt ansvar för verksamheten med handels- och före-
ningsregistren.
PRV:s förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.
14
Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget att PRV utses till huvudman för Prop. 1992/93:27
registreringsverksamheten. Ett antal länsstyrelser föreslår dock att registre-
ringen även fortsättningsvis sköts av länsstyrelserna.
Skälen för mitt förslag: Handels- och föreningsregistren fungerar i dag
mycket olika vid olika länsstyrelser och på vissa håll är förhållandena otill-
fredsställande. Detta gäller rutiner, personella resurser, servicegrad, ärende-
balanser, arbetsorganisation, information och registerhantering. Den upp-
giftslämnande myndighetens servicegrad är viktig. Jag anser att stor vikt
måste läggas vid att åstadkomma en rationell handläggning så att ärendeba-
lanserna skall kunna nedbringas. Förslaget att utveckla verksamheten till en
samlad och samordnad firmaregistrering tillgodoser enligt min mening i hu-
vudsak de krav på en rationell ordning som allmänheten kan ställa.
Om, som länsstyrelserna föreslår, PRV skulle bli ny huvudman för cen-
trala register, samtidigt som länsstyrelserna fortsätter att ansvara för regi-
streringen regionalt, finns det risk för att ansvarsfördelningen mellan PRV
och länsstyrelserna blir oklar. Kompetensmässigt är PRV väl lämpat att an-
svara för handels- och föreningsregistren främst av den anledningen att PRV
redan ansvarar för registreringen av de svenska aktiebolagen. Vad gäller
ekonomiska kalkyler har PRV visat att en övergång till centrala register in-
nebär en rationalisering av verksamheten. PRV bör därför utses till huvud-
man och även ges det totala ansvaret för förandet av registren. Firmaskyddet
för de näringsidkare som registreras i handelsregistret kommer dock tills vi-
dare att gälla för det län där verksamheten skall drivas. Frågan om ett riks-
täckande skydd får övervägas i framtiden.
För att PRV successivt skall kunna bygga upp sin verksamhet vid överta-
gandet av länsstyrelsernas register och för att åstadkomma en smidig avveck-
ling av arbetet inom respektive länsstyrelse kommer de olika länens register
att överföras till PRV vid olika tidpunkter. PRV har regeringens uppdrag att
tillsammans med länsstyrelserna göra en tidsplan för registrens överförande.
Jag räknar med att övergångstiden normalt löper från och med den 1 juli
1993, till vilken tidpunkt det bör vara möjligt för PRV att utveckla dataruti-
ner och därefter börja inläggningen av registerinnehållet län för län. Samt-
liga läns register bör kunna vara överförda senast den 31 december 1994.
Med hänsyn till att vissa länsstyrelser kan få svårigheter att bibehålla nuva-
rande servicenivå kan det bli nödvändigt att överföra registren tidigare än
den 1 juli 1993. Jag föreslår därför att övergången av huvudmannaskapet
sätts till den 1 januari 1993. Regeringen kommer i särskild ordning att fast-
ställa tidpunkten när respektive länsstyrelses handels- och föreningsregister
skall överföras till PRV. Intill dess den av regeringen fastställda tidpunkten
för överföringen till PRV inträffar, ligger ansvaret för och det faktiska arbe-
tet med verksamheten kvar hos respektive länsstyrelse. Jag avser att föreslå
regeringen att i förordning föreskriva att registren skall föras i ADB-form. I
detta sammanhang kommer de överväganden som följer av datalagen
(1975:289) att göras.
Registreringsmyndighetens beslut i vissa fall bör som hittills överklagas till
kammarrätten. Instansordningen kan komma att påverkas av Domstolsut-
redningens förslag. Förslaget från Domstolsutredningen har intagits i ett be-
tänkande (SOU 1991:106) ”Domstolarna inför 2000-talet” där det föreslagits
15
att all domstolsprövning av förvaltningsbeslut skall börja i länsrätt. Betän- Prop. 1992/93:27
kandet bereds för närvarande.
PRV får huvudansvaret för att nyföretagare på ett enkelt sätt får tillgång
till relevant och aktuell information om registreringsförfarandet vid kontak-
ter med handels- och föreningsregistren. Närings- och teknikutvecklingsver-
ket (NUTEK) och de regionala utvecklingsfonderna bör enligt min mening
stå för den mer utförliga informationen och rådgivningen i samband med eta-
blering av företag.
Min avsikt är att ändra finansieringssättet för verksamheten med handels-
och föreningsregistren på sådant sätt att PRV får sina kostnader täckta di-
rekt av avgifter. PRV:s övriga verksamhet är helt avgiftsfinansierad. Avgif-
terna beslutas till vissa delar av regeringen och skall täcka kostnaderna för
verksamheten. PRV måste därmed driva sin verksamhet så effektivt att kost-
nadstäckning verkligen uppnås. Samma avgiftskonstruktion bör gälla även
för verksamheten med handels- och föreningsregistren. Sammantaget inne-
bär förslaget att länsstyrelsernas samlade anslag skall minskas med 40 miljo-
ner kronor, vilket innebär en effektiviseringsvinst på ca 15 miljoner kronor
till följd av förslaget. Jag och chefen för Civildepartementet återkommer
närmare till resursfrågorna i samband med anmälan till budgetpropositionen
1993.
Den förändrade registreringen kräver ändringar i handelsregisterlagen
(1974:157) och viss annan lagstiftning. Inom Justitiedepartementet förbe-
reds för närvarande ändringar i lagen (1980:1102) om handelsbolag och
enkla bolag som gäller gränsdragningen mellan handelsbolaget och det enkla
bolaget. En sådan ändrad gränsdragning kommer att kräva ändringar även i
handelsregisterlagen (1974:157). Eftersom frågan om ett ändrat huvudman-
naskap för handels- och föreningsregistren är särskilt angelägen och bör ge-
nomföras den 1 januari 1993 finner jag skäl att redan nu föreslå ändringar i
handelsregisterlagen utan att avvakta kommande ändringar avseende han-
delsbolag och enkla bolag.
I det följande behandlar jag vissa särskilda frågor som bör redovisas för riks-
dagen.
Lokal och regional service
Lagutskottet har i sitt betänkande 1991/92:LU20 Anslag till patentverket
m.m. efterfrågat en redovisning av regeringens överväganden i fråga om hur
företagens behov av service på regional och lokal nivå skall kunna tillgodoses
med centrala register.
16
Nuvarande situation
Nuvarande system för registrering av handelsbolag och ekonomiska före-
ningar etc. innebär att länsstyrelserna upprätthåller en regional service. På
samtliga länsstyrelser förekommer åtskilliga personliga besök. Enligt en be-
gränsad undersökning som PRV gjort avser ungefär hälften av besöken häm-
tande eller lämnande av blanketter. Drygt en tredjedel av besöken gäller för-
frågningar eller diskussion i samband med inlämnande av handlingar. Cirka
hälften av förfrågningarna rör företagets firma och reglerna kring detta.
En annan serviceaspekt gäller rådgivningen beträffande val av företags-
form, ekonomiska förutsättningar för den tänkta verksamheten, beskatt-
ningsregler och kommunala föreskrifter m.m. Sådan rådgivning förekom-
mer idag på ett fåtal länsstyrelser.
Service med PRVsom ny huvudman
Enligt min mening kommer centrala register hos PRV:s bolagsavdelning att
ge en förbättrad service även på regional och lokal nivå jämfört med dagens
situation. PRV har idag en omfattande och varierande service gentemot nä-
ringslivet när det gäller aktiebolagsområdet. Motsvarande service kommer
nu att kunna lämnas när det gäller handels- och föreningsregistren. Informa-
tionen kommer att finnas tillgänglig från centrala register. Den som efterfrå-
gar informationen behöver inte veta var i landet företaget eller föreningen
har sitt säte. Företaget kan alltid snabbt återfinnas i registren. Den som ef-
terfrågar information behöver heller inte veta vilken juridisk form företaget
har.
Samtidigt som registerinformationen handhas centralt, är det värdefullt
om informationen kan spridas regionalt och lokalt. Många av de personer
som idag besöker länsstyrelserna i registreringsärenden kommer även fort-
sättningsvis att vilja göra personliga besök hos en lokal eller regional instans
för att hämta blanketter eller för att få råd i elementära frågor. Det finns skäl
att anta att den som avser att starta t.ex. ett nytt handelsbolag ofta vänder sig
till den regionala utvecklingsfonden, till kommunens näringslivssekreterare
eller till lokala företagscentra för rådgivning, medan den som avser att bilda
en ekonomisk förening ofta vänder sig till något av de kooperativa utveck-
lingscentra som finns spridda över landet. För en bostadsrättsförening bör
den naturliga instansen vara någon av riksorganisationerna för bostadsrätts-
föreningar.
PRV:s register kan via terminaluppkoppling göras tillgängliga hos de in-
stanser som så önskar, t.ex. regionala utvecklingsfonder, kommuner, koope-
rativa utvecklingscentra, riksorganisationer för bostadsrättsföreningar eller
banker. Dessa instanser kan då på ett effektivt och snabbt sätt ge service åt
de kunder som inte vänder sig direkt till PRV för att få registerblanketter
eller för att få upplysningar ur registren. Även länsstyrelserna bör kunna ha
ett starkt intresse att genom terminaluppkoppling ha direkt tillgång till upp-
gifterna i de centrala handels- och föreningsregistren, eftersom de i sin verk-
samhet på olika områden kan ha behov av dessa uppgifter.
Tryckt information bör finnas tillgänglig för nyföretagare i samband med
Prop. 1992/93:27
17
firmaregistrering. Uppgiften att utforma sådan information bör ingå som en Prop. 1992/93:27
del i PRV:s arbete med handels- och föreningsregistren.
En annan aspekt att ta särskild hänsyn till är den roll som de nuvarande
handelsregistren spelar som förmedlare av information till personer som av-
ser att starta företag. Det är ett samhälleligt intresse att den som vill starta
ett företag eller ändra associationsform får tillräcklig information om de för-
pliktelser som företagandet innebär och om de rättsverkningar som är
knutna till valet av en viss associationsform. Detta kan i förlängningen bidra
till samhällsekonomiska vinster på så sätt att risken för misslyckade företags-
starter minskar. Enligt min mening är det därför av stor vikt att nyföretagare
har tillgång även till mer kvalificerad information och service på regional
nivå.
Regionala utvecklingsfonder m.m.
På regional och lokal nivå finns ett flertal aktörer som kan bistå personer
som vill starta näringsverksamhet med erforderlig information. Dessa kan
vara dels organisationer av offentlig karaktär, dels av enskild karaktär. Till
den förstnämnda gruppen hör regionala utvecklingsfonder, länsstyrelser och
kommunernas näringslivsorganisationer samt till den senare främst banker,
lokala företagscentra, kooperativa utvecklingscentra och advokater.
De regionala utvecklingsfonderna är stiftelser med staten och respektive
landsting som stiftare. Verksamheten finansieras dels genom ett allmänt
driftsbidrag från stiftarna, dels genom de intäkter respektive utvecklings-
fond erhåller genom försäljning av främst utbildnings- och rådgivningstjäns-
ter. Utbildning och rådgivning riktad till nyföretagare är en prioriterad del
av utvecklingsfondernas verksamhet.
Med den inriktning som utvecklingsfonderna har, utgör rådgivning till per-
soner som avser att etablera sig som företagare en naturlig del av fondernas
ansvarsområde. Fonderna bör kostnadsfritt kunna erbjuda viss begränsad
individuell rådgivning. Det är naturligt att fonderna i sin serviceverksamhet
tillhandahåller blanketter och tryckt information om registrering av bolag
och därmed sammanhängande frågor. Fonderna kan på så sätt ge samlad in-
formation. Med hänsyn till fondernas behov av kostnadstäckning för verk-
samheten måste självklart mer omfattande rådgivning ske mot ersättning.
Ett nätverk av kooperativa utvecklingscentra har byggts upp runt om i
landet. Dessa sprider information om kooperativa idéer och verksamhets-
former samt ger stöd och råd till dem som vill starta kooperativ. Utvecklings-
centra får ekonomiskt stöd från kooperativa rådet. Stödet är avsett för ko-
operativ utveckling, främst genom rådgivning och information inför starten
av nya kooperativa företag. Mot bakgrund av detta anser jag att utvecklings-
centra bör fylla samma servicefunktion för kooperativa företagsformer som
utvecklingsfonderna gör för andra företagsformer.
I många av de kommuner som har näringslivssekreterare torde det före-
ligga ett intresse att medverka i informationsspridningen till nyföretagare vid
själva registreringen. Härigenom uppnås också en lokal spridning av infor-
mationsinsatserna.
18
Lokaliseringsfrågan
Prop. 1992/93:27
Lagutskottet har i sitt betänkande 1991/92:LU20 Anslag till patentverket
m.m. även efterfrågat en redovisning för regeringens överväganden när det
gäller valet av lokaliseringsort för centrala register.
De nya registren bör av samordningsskäl läggas vid PRV:s bolagsavdel-
ning i Sundsvall. Därvid kan bolagsavdelningens kunskap, som byggts upp
kring registrering av aktiebolag, utnyttjas beträffande de nya registren.
Bolagsavdelningen i Sundsvall
PRV:s bolagsavdelning i Sundsvall ansvarar för Sveriges aktiebolagsregister
på ett effektivt sätt. Bolagsavdelningens handläggningstider har väsentligt
förkortats under senare år och motsvarar idag näringslivets krav. Den juri-
diska kompetens och den administrativa effektivitet som byggts upp vid
PRV i Sundsvall skapar goda förutsättningar för PRV att ombesörja uppgif-
ten med handels- och föreningsregistren.
En av de stora fördelarna med att lägga de nya registren hos PRV är, att
det skapas centrala register även för enskilda näringsidkare, handelsbolag,
ideella föreningar och stiftelser som idkar näring samt ekonomiska för-
eningar. Som jag beskrivit i avsnittet om service, kommer centrala register
att ge väsentligt förbättrad service till företagare och allmänhet. Med cen-
trala register kan vidare granskning och registrering samordnas så att praxis
i de juridiska frågorna utvecklas på ett enhetligt sätt.
En förutsättning för en förbättrad firmagranskning är att handels- och
föreningsregistren läggs i centrala ADB-register. Först när samtliga länssty-
relsers register överförts till ADB-media och PRV övertagit ansvaret för och
arbetet med registren kan granskningen av föreslagna firmor fullt ut ske mot
aktiebolags-, handels- och föreningsregistren samt mot varumärkes- och ef-
ternamnsregistren.
Regionalpolitiskt prioriterade områden
Jag har erfarit att PRV är berett att under den övergångsperiod då länsstyrel-
sernas register överförs till PRV lägga ut vissa arbetsuppgifter i regionalpoli-
tiskt prioriterade områden.
I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom Näringsdepartementet
upprättats förslag till
1. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),
2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa före-
tag,
4. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
5. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostads-
föreningar till bostadsrättsföreningar,
19
6. lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar.
Jag har samrått med statsrådet Laurén beträffande förslagen 1 -5 och med
chefen för Jordbruksdepartementet beträffande förslag 6.
1§
I bestämmelsen anges att det är Patent- och registreringsverket som är regi-
streringsmyndighet.
3§
I paragrafen har gjorts vissa ändringar som föranleds av att Patent- och regi-
streringsverket är registreringsmyndighet. Firmaskyddet kommer tills vidare
att gälla för det län där verksamheten skall drivas. Möjligheten att registrera
en firma för flera län kvarstår.
4§
I bestämmelsen anges vilka uppgifter handelsregistret skall innehålla. Det
får anses tillräckligt att registret innehåller uppgifter om postadress i stället
för som tidigare bostadsadress och telefon. Uppgift om personnummer är
klart motiverad med hänsyn till vikten av en säker identifiering av de regi-
strerade. Personnumret gör det möjligt att snabbt identifiera rätt bolagsföre-
trädare och är också viktigt i delgivningssituationer. I bestämmelsen har vi-
dare tillagts att förutom ort även skall anges det län där huvudkontoret finns
eller där föreningens eller stiftelsens styrelse har sitt säte. Vissa redaktio-
nella ändringar har också gjorts i paragrafen.
7§
Paragrafen anger att en firma tydligt skall skilja sig från andra hos Patent-
och registreringsverket i handelsregistret förut registrerade och ännu be-
stående firmor med säte i samma län, även om firmorna inte avser verksam-
het av samma eller liknande slag.
8§
I paragrafen har samma ändringar gjorts som i 4§ när det gäller angivande
av personnummer och postadress i registret.
13 §
I första stycket anges Patent- och registreringsverket som registreringsmyn-
dighet. Vissa redaktionella ändringar har vidare gjorts både i detta stycke
och i andra stycket.
Prop. 1992/93:27
20
17 §
Prop. 1992/93:27
Paragrafen har ändrats på sådant sätt att en mer effektiv gallring blir möjlig
och det tydligare framgår hur registreringsmyndigheten skall agera för att
avföra en näringsidkare ur registret. Registreringsmyndigheten skall skicka
ett brev till näringsidkarens registrerade adress och kungörelse skall också
ske i Post- och Inrikes Tidningar om att näringsidkaren kan komma att av-
föras ur registret. Om det två månader efter kungörandet inte framgår att
verksamheten fortfarande utövas eller att näringsidkaren ämnar återuppta
den, skall näringsidkaren avföras ur registret.
18 §
I paragrafens första stycke har det gjorts vissa redaktionella ändringar.
Paragrafens andra stycke innehåller en regel om att en kungörelse som av-
ser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret endast skall
ange ändringens art. Denna regel överensstämmer med motsvarande regel i
18kap. 2§ aktiebolagslagen (1975:1385) och i 15kap. 2§ lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar.
I övergångsbestämmelserna anges under vilka förutsättningar en närings-
idkare, som registrerats före den tidpunkt då registret överfördes till Patent-
och registreringsverket och därefter avförts, kan återinföras i registret.
II kap. 18 §
Denna paragraf har sin motsvarighet i den föreslagna regeln i 17 § handelsre-
gisterlagen om hur gallring i registret skall ske varför jag hänvisar till vad
som sägs i specialmotiveringen till sistnämnda paragraf.
14 kap. 1§
I paragrafen har endast gjorts en redaktionell ändring.
15 kap. 1§
I första stycket anges att Patent- och registreringsverket är registreringsmyn-
dighet för en ekonomisk förening.
I övergångsbestämmelserna anges under vilka förutsättningar en förening,
som registrerats före den tidpunkt då registret överfördes till Patent- och re-
gistreringsverket och därefter avförts, kan återinföras i registret.
Ändringarna i denna lag är en följd av att Patent- och registreringsverket blir
registreringsmyndighet.
21
Ändringarna i denna lag är en följd av att Patent- och registreringsverket blir
registreringsmyndighet för bostadsrättsföreningar och registrerar ekono-
miska planer för sådana föreningar.
I 9 kap. 31 § har hänvisningen till 6§ ändrats till att avse hela tredje
stycket. Anledningen till detta förtydligande är att bestämmelsen annars
skulle kunna tolkas på sådant sätt att vid byte av säte endast den begräns-
ningen gäller att firman tydligt skall skilja sig från andra hos Patent- och regi-
streringsverket förut registrerade föreningsfirmor i samma län. Med den
ändrade hänvisningen framgår att firmalagens regler gäller även inför en re-
gistrering av styrelsens säte i nytt län.
Enligt 4kap. 2§ är det inte tillåtet att utan tillstånd av länsstyrelsen upp-
låta bostadslägenheter med bostadsrätt innan den slutliga kostnaden för för-
eningens hus har redovisats i en registrerad ekonomisk plan eller på en före-
ningsstämma. En bostadsrättsförening får vidare enligt 5 kap. 2§ ta emot
förskott för en bostadsrätt endast av den som tecknat ett förhandsavtal och
om länsstyrelsen har lämnat föreningen tillstånd att ta emot förskott. 15 kap.
5 § anges under vilka förutsättningar länsstyrelsen skall lämna tillstånd till
en förening att ta emot förskott. Dessa uppgifter bör även fortsättningsvis
handhas av länsstyrelsen och inte överföras till Patent- och registreringsver-
ket. Uppgifterna hör till den typ av förvaltningsärenden som länsstyrelsen
normalt handlägger och är inte av registreringskaraktär.
Ändringen är en följd av att Patent- och registreringsverket blir registre-
ringsmyndighet.
Ändringarna i denna lag är en följd av att Patent- och registreringsverket blir
registreringsmyndighet.
Av samma skäl som när det gäller förslaget till ändring i bostadsrättslagen
(avsnitt 4.4.) har hänvisningen i 19 § första stycket ändrats. För att det tydli-
gare skall framgå att firmalagens regler gäller även inför en registrering av
styrelsens säte i nytt län hänvisas således till 18 § tredje stycket.
Enligt 16 § kan länsstyrelsen om det föreligger särskilda skäl medge att en
förenings verksamhet får fortsätta trots att antalet medlemmar har nedgått
under tre och tillräckligt antal medlemmar inte har inträtt inom ett år. Läns-
styrelsens uppgift att ta ställning till denna fråga kvarstår och överförs inte
till Patent- och registreringsverket eftersom denna uppgift inte är av registre-
ringskaraktär utan är av samma beskaffenhet som de uppgifter länsstyrelsen
har enligt bostadsrättslagen (avsnitt 4.4.).
Prop. 1992/93:27
22
De föreslagna lagändringarna är av enkel beskaffenhet. Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse och yttrande från Lagrådet behöver därför inte in-
hämtas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),
2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag,
4. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
5. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bo-
stadsföreningar till bostadsrättsföreningar,
6. lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
23
Statskontorets rapport Handels- och föreningsregister m.m. (1991:11) har
remissbehandlats.
Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av Justitiekanslern,
Domstolsverket, Datainspektionen (DI), Riksskatteverket, Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK), Patent- och registreringsverket (PRV),
Riksrevisionsverket (RRV), Statistiska Centralbyrån, Rikspolisstyrelsen,
Utvecklingsfonden i Stockholms län, Stiftelsen Värmlands läns Utvecklings-
fond, länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Hallands, Gö-
teborgs och Bohus, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands
och Västerbottens län, Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), Sveri-
ges Köpmannaförbund, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorgani-
sation, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Lantbrukarnas Riksförbund,
Svenska Bankföreningen, Sparbanksgruppen AB, HSB:s Riksförbund,
Svensk Industriförening och Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD).
Justitiekanslern har ingen erinran mot förslagen. Stiftelsen Värmlands läns
Utvecklingsfond och Svensk Industriförening ställer sig bakom förslagen.
Sveriges Industriförbund och Företagarnas Riksorganisation hänvisar till de
synpunkter som framförts i samrådsyttrandena och hänvisar i övrigt till det
yttrande som lämnats av Företagens Uppgiftslämnardelegation. Sveriges
Köpmannaförbund och Lantbrukarnas Riksförbund instämmer i det ytt-
rande som avgivits av Företagens Uppgiftslämnardelegation.
Datainspektionen begränsar sina synpunkter till de förslag som har berö-
ring med DI:s ansvarsområde. Riksrevisionsverket hänvisar till de synpunk-
ter som lämnats i samrådsyttrandet. Även LON hänvisar till sitt samrådsytt-
rande vad avser ADB-stöd.
Remissinstanserna
Statistiska Centralbyrån föreslår att organisationsnummer snarast bör in-
föras för enskilda näringsidkare.
Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker förslagen till ändringar i handelsre-
gisterlagen m.fl. författningar.
Länsstyrelsen i Kronobergs län tillstyrker förslagen. De bör genomföras
oberoende av ställningstagandena till frågorna om datorisering, huvudman-
naskap och finansiering.
Länsstyrelsen i Hallands län tillstyrker förslagen. De bör genomföras sna-
rast möjligt oberoende av ställningstaganden till frågorna om datorisering,
huvudmannaskap och finansiering.
Länsstyrelsen i Jämtlands län menar att man skulle komma till rätta med
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
24
en stor del av de problem som utredningen beskriver i sin rapport genom
att införa förenklingar i det regelverk som styr verksamheten och tillstyrker
därmed förslagen. Länsstyrelsen konsterar att tillgång till ADB-stöd är en
förutsättning för ett genomförande av vissa av förslagen.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd anser att förslagen i kapitel 6 i rap-
porten bör läggas till grund för en fördjupad författningsöversyn. En sådan
översyn bör även omfatta bestämmelsen i handelsregisterförordningen att
namnteckningar skall vara bevittnade. Författningsöversynen med åtföl-
jande författningsändringar bör ske snarast möjligt oberoende av vilka ställ-
ningstaganden rapporten i övrigt kan föranleda.
Sveriges Föreningsbankers Förbund tillstyrker förslagen att registren skall
föras med stöd av ADB, att adressuppgifter får hämtas via postens adressre-
gister och att en servicetjänst införs för fullständig firmagranskning.
Svenska Bankföreningen har inte ansett det meningsfullt att detaljgranska
de framlagda författningsförslagen med hänsyn till Bankföreningens inställ-
ning i sakfrågorna.
HSB:s Riksförbund anser att flertalet förslag innebär förenklingar och för-
bättringar och tillstyrker därför dessa. Rapporten berör emellertid inte frå-
gan om registreringsunderlag för ekonomiska föreningar. Dagens krav och
rutiner är administrativt otympliga för både föreningarna och länsstyrel-
serna. HSB förordar en förenklad rutin.
Utredningen föreslår
- att en enskild näringsidkare, ideell förening eller stiftelse som har minst en
anställd eller har en omsättning som för ett år överstiger ett gränsbelopp
som motsvarar 10 gånger gällande basbelopp skall söka registrering.
Remissinstanserna
Statistiska Centralbyrån föreslår att beloppsgränsen samordnas med be-
loppsgränsen för momsregistreringsskyldigheten.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att de föreslagna reglerna om regi-
streringsskyldighet för ideella föreningar kan medföra risk för att registre-
ringen blir onödigt omfattande. Gränsdragningen kan därför behöva övervä-
gas ytterligare.
Företagens Uppgiftlämnardelegation anser det klart olämpligt att introdu-
cera en ny gräns för företagens åligganden gentemot staten. FUD anser att
man bör använda samma gräns som finns i nu gällande bokföringslag för
skyldighet att upprätta årsbokslut och resultatmätning m.m. Detta bör även
gälla för ideella föreningar och stiftelser som är näringsidkare.
Utredningen föreslår
- att handelsregistret skall föras med hjälp av automatisk databehandling
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
Remissinstanserna
Datainspektionen har ingen erinran mot att handels- och föreningsregistren
får föras med hjälp av ADB. Frågan om registeransvar är av central bety-
delse för att de skyddsregler som finns i datalagen skall kunna göras gäl-
lande. Regleringen av registeransvaret bör därför komma till tydligare ut-
tryck.
DI ifrågasätter starkt om ändamålsbestämmelsen verkligen motsvarar vad
som avses bli ändamålet med de datoriserade handels- och föreningsregist-
ren. Det kan inte vara detsamma som för Riksskatteverkets organisations-
nummerregister, dvs enbart subjektregistrering. Ändamålet måste huvud-
sakligen vara att fullgöra den registerföring som föreskrivs i respektive lag-
stiftning samt vad som angivits om ensamrätt till firma och informations-
spridning. Ändamålsbestämmelserna bör därför omformuleras.
DI anser också att bestämmelser om bevarande och gallring i ADB-regist-
ren bör övervägas samt att behovet av ett sekretesskydd för vissa av uppgif-
terna i registret bör övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Utredningen föreslår
- en frivillig utökning av firmaskyddskontrollen,
- att Patent- och registreringsverket utvecklar en servicetjänst som innebär
att de kan göra en fullständig firmagranskning mot alla sina register mot
avgift.
Remissinstanserna
Patent- och Registreringsverket anser att förslaget att PRV utvecklar en ser-
vicetjänst, så att företagen mot avgift kan få en fullständig firmagranskning
gjord, är bra. Tveksamt är om PRV, för den händelse det operativa registre-
ringsbeslutet skall tas av länsstyrelsen, kan ge något egentligt utlåtande kring
den tänkta firman.
HSB:s Riksförbund tillstyrker förslaget att PRV utvecklar en fullständig
firmaprövning mot ersättning. Ersättningen får emellertid inte sättas högre
än vad som motsvarar självkostnad. Kraven på att firmorna tydligt skall
skilja sig får inte drivas längre än för närvarande.
Utredningen föreslår
- att det är postadressen enligt folkbokföringen som registreras för fysiska
personer,
- att enskilda näringsidkare, handelsbolag och ideella föreningar skall ange
firmadress och telefonnummer till företaget,
- att kravet på fullständigt namn för fysiska personer tas bort,
- att adressändringar inte bör föranleda kungörelseannonsering i Post- och
Inrikes Tidningar,
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
26
- att automatisk uppdatering av adresser kan ske via SPAR och BASUN el-
ler direkt från RSV:s register.
Remissinstanserna
Datainspektionen framför att en väsentlig del av skyddet för den personliga
integriteten är att den enskilde kan skaffa sig kunskap om hur uppgifter om
honom sprids och att uppgifter om honom som en myndighet registrerar är
riktiga och fullständiga. Av de bestämmelser som skall reglera handels- och
föreningsregistren bör det framgå varifrån personuppgifter får hämtas.
Denna reglering bör vara uttömmande. De regler som nu föreslagits synes
inte uppfylla dessa krav.
En särskild fråga är användningen av näringsidkarens personnummer som
identifikationsuppgift för verksamheten. Det bör övervägas att även för
dessa personers verksamhet införa ett särskilt organisationsnummer.
Riksskatteverket anser att aktualiseringsfrågan bör studeras närmare.
Företag eller enskilda skall självfallet endast behöva anmäla adressändring
till en instans dvs till posten för vidare befordran till subjektregistreringsan-
svarig myndighet. RSV får sina adressuppgifter för beskattningsändamål
uteslutande från subjektregistren; folkbokförings-, bolags-, handels- eller
föreningsregistren. RSV:s centrala skatteregister kan då inte tillföra något
för uppdatering av dessa register.
Statistiska Centralbyrån anser att korrekta adresser i handelsregistren är
viktigt. Förslaget att adresser skall uppdateras via SPAR/BASUN eller di-
rekt från RSV:s register är bra. En förutsättning för en automatisk uppdate-
ring är att person-/organisationsnummer registreras i handelsregistret i över-
ensstämmelse med den föreslagna ändringen i handelsregisterförordningen.
Rikspolisstyrelsen framför att det är av vikt för polisen att utredningens
förslag om att hämta uppgifter om adressändringar via SPAR och BASUN
genomförs så att uppgifterna är aktuella.
Länsstyrelsen i Östergötlands län påpekar att namnfältet i SPAR är maxi-
merat vilket gör att namn ibland kortas. Det får anses principiellt felaktigt
att tillgängligt utrymme i namnfält i annat register skall styra innehållet i han-
delsregistret.
Utredningen föreslår
- att kravet på förvaltarfrihetsbevis och konkursfrihetsbevis slopas.
Remissinstanserna
Domstolsverket ställer sig positivt till förslaget men anser att förslaget till
ändrad lydelse av handelsregisterförordningen bör utformas som förebilden
i förordningen om ekonomiska föreningar.
Länsstyrelsen i Hallands län föreslår att kravet på att namnteckningar be-
vittnas slopas.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår ytterligare förenkling ge-
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
27
nom slopandet av bevittning av namnteckning. Statskontorets förslag om au-
tomatisk underrättelse bör utvidgas till att omfatta alla de tillfällen då ägar-
förändring skett.
Länsstyrelsen i Västerbottens län tillstyrker att bevisen tas bort och ersätts
med en försäkran från den som söker registrering.
Företagens Uppgiftslämnardelegation instämmer i utredningens förslag
men anser att även krav på personbevis bör slopas. Stickprovskontroller bör
göras beträffande personuppgifter. Vetskapen att sådan kontroll kan göras
bör vara tillräckligt avskräckande mot att lämna felaktiga eller falska uppgif-
ter.
Utredningen föreslår
- en översyn av all kungörelseannonsering samt, i avvaktan på en sådan ut-
redning:
- att en kungörelse om ändring endast skall ange ändringens art,
- att i kungörelse av nyregistrerat kommanditbolag endast anges hur många
delägare som finns när de överstiger 20,
- att gallrade firmor inte kungörs i Post- och Inrikes Tidningar,
- att uppgift om dag för kungörande inte förs in i registret.
Remissinstanserna
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser det beklagligt att utredningen
nöjer sig med att föreslå enbart marginella förändringar. Länsstyrelsen före-
slår därför att kungörelsen slopas och, om detta inte kan genomföras, att
den nuvarande ordningen bibehålls tills en fullständig översyn genomförts
av kungörelseinstitutet.
Utredningen föreslår
- att bestämmelserna om krav för handelsbolag och enskilda näringsidkare
att sända in årsredovisningar till länsstyrelsen slopas.
Remissinstanserna
Företagens Uppgiftslämnardelegation påpekar att skatteförvaltningen ge-
nom de nya standardiserade räkenskapsutdragen beslutat att inte kräva in
årsredovisningar i samband med deklarationerna utan kräver dessa från Pa-
tet- och registreringsverket och handelsregistren. Tas därför kravet bort ris-
keras att skattemyndigheterna kommer att samla in årsredovisningarna di-
rekt hos företagen. Hur omfattande denna insamling kan bli har inte berörts
av utredningen.
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
28
Utredningen föreslår
- en förenklad hantering av prokuraregistrering.
Remissinstanserna
Länsstyrelsen i Västerbottens län avstyrker utredningens förslag om ändring
i handelsregisterlagen. En enkel lagstiftningsåtgärd skulle vara att inte godta
muntlig prokura i prokuralagen.
Utredningen föreslår
- att i vissa fall skall anmälan göras även av avgående bolagsmän,
-klargörande hur anmälan skall ske när bolagsman uteslutits.
Remissinstanserna
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår att texten ”eller bolagsman
avgått” utgår.
Länsstyrelsen i Västerbottens län föreslår att ”övriga bolagsmän” skall få
anmäla inte bara att en bolagsman har avlidit utan också att en bolagsman
har uteslutits ur bolaget.
Företagens Uppgiftslämnardelegation anser att förslaget leder till ett om-
ständligt och onödigt uppgiftslämnande. FUD föreslår istället att ett han-
delsbolags firmatecknare skall åläggas skyldighet att anmäla förändringar
inom viss tid.
Remissinstanserna
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår en ändring av 17 § HL ge-
nom att ”på lämpligt sätt” byts mot texten ”genom meddelande avsänt till
näringsidkarens registrerade adress”. Detta skulle förenkla rutinerna vid
gallring, säkerställa att meddelande sänts till registrerad adress samt fylla ut
den osäkerhet som eventuellt felaktigt gallrade firmor ger upphov till.
Utredningen föreslår
-att granskningen samordnas mot aktiebolagsregister, varumärkesregister
och namnregister,
- att näringsidkares registrering i vissa fall kan omfatta hela riket,
- att kravet att vända sig till viss länsstyrelse slopas,
- att ett informationscentrum inrättas dit allmänhet och företagare kan ringa
via ett s.k. 071-nummer.
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
29
Remissinstanserna
Datainspektionen konstaterar att viss maskinell sambearbetning av registren
förutsätts bl.a. för att upprätthålla det rikstäckande skyddet för firma. Dessa
samkörningar bör regleras i författning.
Patent- och registreringsverket anser att rikstäckande firmaskydd kan vara
positivt för en del företagare, men tror inte att så många handelsbolag etc
har något egentligt behov av ett rikstäckande skydd. Kriterierna bör sättas
högt så att inte ett stort antal näringsidkare ”för säkerhets skull” ansöker om
rikstäckande firmaskydd. Enligt PRV bör möjligheterna till rikstäckande fir-
maskydd göras beroende av omsättning och antalet anställda.
När alla handelsbolag etc finns inlagda i ett ADB-register, finns möjlighe-
ter till en mera heltäckande namnkontroll. Det är då viktigt att en fast praxis
tillämpas i besluten att registrera eller inte registrera en sökt firma. Detta
talar för att beslut i firmafrågorna bör centraliseras till PRV.
Länsstyrelsen i Hallands län tillstyrker möjligheten till riksomfattande
skydd för firma och valfritt registreringsställe. Telefonservice beträffande re-
gistreringsuppgifter kan med fördel skötas fristående från handelsregistren.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län framför att frågan om intrång i annans fir-
maskydd är mycket viktig. Utredningens förslag beträffande firmaskydd och
att det görs rikstäckande synes endast ta sikte på de som önskar registrera
en firma. Av minst lika stor vikt är att de som redan är registrerade, obe-
roende av om det är en enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag,
åtnjuter skydd för att inte en nyregistrering sker av ett likalydande firma-
namn. Det framstår därför som betänkligt när utredningen framlägger för-
slaget att en näringsidkare skall ha möjlighet att välja en länsstyrelse efter
eget önskemål. Frågan uppkommer hur denna länsstyrelse skall kunna göra
kontroll så att inte firmaintrång sker.
Länsstyrelsen i Jämtlands län avstyrker förslaget att näringsidkares regi-
strering skall kunna omfatta hela riket. Länsstyrelsen ifrågasätter om beho-
vet av rikstäckande firmaskydd är så stort när det gäller de företag som blir
föremål för registrering i handelsregistret. Det rör sig ofta om ganska små
företag med en relativt lokalt begränsad verksamhet. Kriterierna ”verksam-
hetens art och omfattning” är luddiga. En sådan prövning kräver mer precisa
kriterier. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte möjligheten till en frivillig fir-
maskyddskontroll gentemot PRV:s register är tillräckligt.
Länsstyrelsen avstyrker också förslaget om valfritt registreringsställe.
Verksamheten skulle bli svår att förutse och planera. I många fall förenklas
ärendehanteringen av en mer direkt kontakt med klienterna vilket talar för
att registreringen bör styras till myndigheten i det egna länet. Hjälp och ser-
vice vid personliga besök är efterfrågad och viktig för den enskilde.
Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att det bör ges möjlighet att få fir-
maskydd i hela riket eller i mer än ett län. Förslaget om valfritt registrerings-
ställe tillstyrks. Även aktiebolag bör kunna registreras i ett valfritt handels-
register. Det bör gå att göra handelsregistren till informationscentraler också
i fråga om aktiebolagsregistret.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd anser att om den samordnade firma-
registreringen även skall avse prövning mot handelsregistren när aktiebolag
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
30
registreras, så kommer förslaget enligt nuvarande lagstiftning endast att in-
nebära en ren upplysningsverksamhet gentemot aktiebolagen eftersom det
inte finns någon grund i normalfallet att vägra registrering av ett aktiebolags
firma även om ett handelsbolag har ”firmarätten”. Under vissa förhållanden
kan situationen bli något märklig om inte gällande regelverk omarbetas.
Enligt LON:s mening finns stor risk att det skulle bli brist på enkla och bra
firmanamn om ett riksomfattande skydd för samtliga firmor infördes. Det är
i vart fall tveksamt med en bestämmelse där registreringsmyndigheten skall
göra en prövning för att utröna om verksamhetens art eller omfattning ger
skäl till annat skyddsområde. LON anser att frågan om riksomfattande fir-
maskydd bör utredas vidare i annan ordning.
LON anser att datorstödet skall vara lokalt, men även om ett riksomfat-
tande ADB-stöd skulle genomföras för handelsregistren ställer sig LON
tveksam till förslaget om valfritt registreringsställe. På grund av svårigheter
att förutse efterfrågetrycket kan problem uppstå för länsstyrelserna att pla-
nera sin verksamhet och styra sitt resursutnyttjande, vilket i sin tur kan på-
verka servicenivån och effektiviteten. Det bör vara möjligt att jämna ut ar-
betstoppar och uppnå ett effektivt resursutnyttjande genom ett samarbete
mellan länsstyrelserna.
Sparbanksgruppen AB är tveksam till förslaget att registrering skall kunna
ske vid valfri länsstyrelse. Även med ett centralt register finns det anledning
att ställa frågan om man tänkt igenom hur en sådan ordning skall fungera i
praktiken.
Sparbanksgruppen AB har inget att invända mot förslaget till ett informa-
tionscentrum under förutsättning att man inte samtidigt tar bort den fria tele-
fonservice som idag finns eller att denna service försämras. Den avgiftsbe-
lagda servicen måste utgöra ett komplement till nu befintlig servicenivå.
HSB:s Riksförbund. Förslaget att registreringsåtgärd skall kunna ske även
över annan länsstyrelse förefaller opraktiskt.
Svenska Bankföreningen anser att utredningens kriterier för ett rikstäck-
ande firmaskydd är alltför vaga och oprecisa för att ligga till grund för ett så
viktigt beslut. Frågan är enligt föreningen av sådan principiell betydelse att
den bör bli föremål för ytterligare överväganden inom departementet.
Bankföreningen ifrågasätter om utredningens förslag om valfritt registre-
ringsställe inte endast innebär en omfördelning av kötiderna och således inte
en reell förbättring.
Företagens Uppgiftslämnardelegation anser att frågan om rikstäckande fir-
maskydd och samordnad firmaregistrering bör utredas ytterligare av skäl
som tidigare har framförts av Företagarnas Riksorganisation och Industri-
förbundet.
Utredningen föreslår
- att Patent- och registreringsverket görs till huvudman för verksamheten,
- att länsstyrelsen skall ansvara för den operativa verksamheten,
- att varje länsstyrelse utser en ansvarig person för verksamheten som utses
efter hörande av PRV,
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
31
- att en utvärdering bör göras något år efter genomförandet för att se om
åtgärderna har givit önskat resultat,
- att när ett enhetligt rikstäckande ADB-stöd är infört kan verksamheten i
princip läggas var som helst om man bortser från serviceaspekterna.
Remissinstanserna
Patent- och Registreringsverket ställer sig tveksam till utredningens förslag
att PRV blir ny huvudman medan det operativa ansvaret och arbetet ligger
kvar på länsstyrelserna. För att verksamheten skall bli effektiv, krävs inte
endast fastlagd policy, planering, ekonomistyrning och uppföljning. Det är
också nödvändigt att huvudmannen direkt kan påverka organisation och ar-
betsledning. PRV menar att den bästa modellen är att förlägga totalansvaret
till bolagsavdelningen i Sundsvall. Där finns förutsättningar för att ta över
hela ansvaret för den verksamhet som nu bedrivs vid 24 handelsregister.
PRV har väckt tanken att bibehålla ca 4-5 registreringsställen förlagda
till i huvudsak de största städerna och till ett ställe i Norrland. Därigenom
skulle möjligheten till personliga besök kunna behållas på de ställen där be-
söksfrekvensen är som störst. PRV menar att detta kompromissförslag är
värt fullt beaktande i det fortsatta beredningsarbetet.
Anses PRV böra vara ny huvudman för verksamheten vid handelsregi-
stren medan det operativa arbetet skall ligga kvar vid länsstyrelserna, kan
PRV inte överta huvudmannaskapet förrän länsstyrelsernas balanser är av-
arbetade och registerobjekten inlagda på datamedia.
Statistiska Centralbyrån förordar i dagsläget att huvudmannaskapet förs
över till PRV. När det enhetliga rikstäckande ADB-stödet har införts är det
troligen mer rationellt att den operativa verksamheten också förs över till
PRV. Att alla övriga nordiska länder valt denna lösning talar också för detta
alternativ på sikt.
Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker att PRV blir huvudman för verk-
samheten och länsstyrelsen ansvarig för den operativa verksamheten.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att serviceaspekten nödvändiggör
en regional organisation av registren. Länsstyrelsen avstyrker utredningens
förslag att PRV blir huvudman för registren men ansvaret för den dagliga
hanteringen ligger kvar på länsstyrelsen. En sådan ordning är inte lämplig
bl.a. därför att PRV då skulle ha det ekonomiska ansvaret för en verksamhet
som bedrivs av länsstyrelsen. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att PRV får
ansvaret för samordning, utbildning, blankettformulär, uppföljning m.m.
Länsstyrelsen i Kronobergs län accepterar att huvudmannaskapet förs till
PRV och att det bör utformas enligt alternativ I. Inte minst fördelarna från
servicesynpunkt framstår som avgörande. Länsstyrelsen anser dock inte att
samrådsförfarande behöver komma ifråga när det gäller att utse ansvarig för
verksamheten på länsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Hallands län tillstyrker utredningens förslag. Handelsregis-
terverksamheten är ett viktigt inslag i länsstyrelsens service för näringsliv
och allmänhet. Besöksfrekvensen är hög. Det bör därför finnas handels- och
föreningsregister vid varje länsstyrelse.
Länsstyrelsen i Västmanlands län har ingen erinran utom vad gäller PRV:s
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
32
ekonomiska ansvar för verksamheten och medelsfördelning samt tillsyn och
resultatuppföljning. Utredningen har inte klart avgränsat beställar-/utföran-
derollerna och detta kan skapa problem.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län instämmer i förslaget att PRV skall tillhan-
dahålla ADB-stöd och överta LON:s roll som samordnare men godtar inte
förslaget till fördelning av ansvar och befogenheter mellan PRV och länssty-
relserna i fråga om ekonomi och verksamhet.
Länsstyrelsen i Jämtlands län avstyrker förslaget om förändring av huvud-
mannaskapet. Den myndighet som har ansvaret för den operativa verksam-
heten bör givetvis också ha de ekonomiska resurserna för att genomföra sina
uppgifter och det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Stödfunktioner
som anvisningar, blanketter, utbildning m.m. kan dock föras till PRV.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd hänvisar i denna del till sitt samråds-
yttrande men vill understryka vikten av att handels- och föreningsregistren
även fortsättningsvis har en lokal anknytning för att kunna ge den service
som det uppenbarligen finns behov av med tanke på det stora antalet besök
som sker dagligen på länsstyrelsernas handelsregister. Enligt LON:s mening
har länet visat sig vara en lämplig region för att ge lokal anknytning.
Sveriges Föreningsbankers Förbund tillstyrker förslaget men anser att
verksamheten på sikt bör utvecklas så att all förekommande firmaregistre-
ring samordnas och samlas hos en central myndighet.
Sparbanksgruppen AB invänder mot förslaget att PRV:s huvudmanna-
skap inte blir fullständigt utan att ansvaret för den länsvisa operativa verk-
samheten bibehålls på länsstyrelserna. Detta innebär i realiteten en delad
organisation och ett uppdelat ansvar som kan skapa oklarhet och leda till
praktiska gränsdragningsproblem.
HSB:s Riksförbund motsätter sig inte att huvudmannaskapet åläggs PRV.
HSB understryker dock att den praktiska hanteringen måste ligga nära för-
eningarna. Alla hittillsvarande erfarenheter talar för att kontakterna också
i fortsättningen bör ske med den ”egna länsstyrelsen”.
Företagens Uppgiftslämnardelegation anser det naturligt att PRV får an-
svaret för centrala funktioner vid uppbyggnad, drift och underhåll av ett riks-
gemensamt ADB-system.
Svenska Bankföreningen anser att utredningens förslag innebär att an-
svarsfördelningen mellan PRV och länsstyrelserna blir oklar. Den kan i
själva verket resultera i att många andra problem uppstår. Enligt föreningen
bör istället PRV ges ett samlat myndighetsansvar för verksamheten.
Utredningen föreslår
- att ett enhetligt och rikstäckande ADB-system införs baserat på PRV:s sy-
stem.
Remissinstanserna
Statistiska Centralbyrån förordar ett enhetligt och rikstäckande ADB-sy-
stem, baserat på PRV:s system.
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
Rikspolisstyrelsen tillstyrker förslaget om ett riksomfattande ADB-base-
rat register eftersom det skulle förenkla inhämtandet av uppgifterna betyd-
ligt.
Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker utredningens förslag.
Länsstyrelsen i Östergötlands län avstyrker förslaget. Det ADB-system
som LänsData AB tagit fram kommer att väl tillgodose de krav som kan stäl-
las på en effektiv hantering av handels- och föreningsregistren. ADB-stödet
bör dessutom byggas ut i den takt det är motiverat av rationella skäl.
Länsstyrelsen i Kronobergs län tillstyrker i och för sig den föreslagna ut-
formningen av ADB-stödet men anser att en analys av ett alternativ där kost-
naden för PRV:s rikstäckande system jämförs med kostnaden för en anpass-
ning av systemet till enbart länstäckning varit intressant.
Länsstyrelsen i Hallands län ställer sig positiv till ett riksomfattande ADB-
stöd. Det är angeläget med ett snabbt beslut beträffande genomförandet av
de framlagda förslagen då datoriseringen av handels- och föreningsregistren
är högt prioriterad i länsstyrelsens ADB-planering.
Länsstyrelsen i Västmanlands län poängterar vikten av att den investering
länsstyrelsen gjort i LänsDatas ADB-program kommer till nytta även i ett
rikstäckande system.
Länsstyrelsens i Västernorrlands län ADB-strategi är inriktad på att finna
lösningar så att gemensamma data kan användas i olika system och endast
lagras en gång i datorerna. Handels- och föreningsregistret skulle t.ex.
kunna ge grundinformation till ett fylligare företagsregister, som behövs
t.ex. i länsstyrelsens arbete med samordning av regional utveckling och i
stödverksamheten. Den föreslagna modellen ger inte den möjligheten.
Länsstyrelsen i Jämtlands län kan inte tillstyrka att PRV:s nuvarande sy-
stem för aktiebolagsregistret skall utgöra teknisk bas för ADB-systemet.
Länsstyrelsen anser att ett centraliserat system innebär att verksamheten får
en högre sårbarhet och riskerar att bli mindre flexibelt än ett lokalt ADB-
system. Länsstyrelsen förordar istället att man använder sig av det system
LänsData utvecklat vilket i princip kan tas i drift omgående.
Länsstyrelsen i Västerbottens län kräver att ett ADB-register skall vara
rikstäckande och omfatta alla typer av associationsrättsliga register, alltså
dagens länsstyrelseregister och PRV:s aktiebolagsregister. Registret skall
vara samordnat med folkbokföringen på samma sätt som TSV-registret. Det
skall vara till fördel för skattemyndigheterna som har ett eget ADB-register
där det ingår uppgifter från handelsregistret. Ansvaret för registret skall de-
las av länsstyrelserna och en central myndighet.
Svenska Bankföreningen anser att ett ADB-stöd otvivelaktigt skulle bidra
till att minska de balanser som nu finns hos vissa länsstyrelser. Föreningen
tillstyrker därför förslaget.
HSB:s Riksförbund anser att förslaget om införande av ett ADB-stöd är
bra och bör genomföras snarast men anser inte att det är nödvändigt med ett
rikstäckande ADB-stöd. Skulle stödet kunna genomföras snabbare länsvis
är det att föredra. Lokala register kan föras länsvis med möjlighet till kom-
munikation med varandra. Erfarenheterna från stora centrala stöd visar ty-
värr att driftsäkerheten inte är övertygande.
Företagens Uppgiftslämnardelegation tillstyrker att fortsatt utvecklingsar-
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
34
bete mot ett rikstäckande ADB-system bedrivs i statsförvaltningen i nära
samarbete med näringslivets organisationer. Insynsfrågorna måste klargöras
och registrets ändamål, innehåll och krav på uppgiftslämnarna måste noga
avvägas.
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
Utredningen föreslår
- att PRV ges ett övergripande ekonomiskt ansvar för verksamheten,
- att PRV ersätter länsstyrelserna för deras arbete enligt en i förhand över-
enskommen taxa,
- att verksamheten finansieras via avgifter,
- att reglerna för avgifter för registerutdrag samordnas med de regler som
gäller för aktiebolagsregistret,
- att avgifterna för registrering och ändring höjs.
Remissinstanserna
Patent- och registreringsverket anser det viktigt att principen för hur länssty-
relserna skall ersättas, om de operativa verksamheten skall ligga kvar på
länsstyrelserna, blir så enkel som möjligt. PRV föreslår att verket i en för-
handling med utsedda representanter för länsstyrelserna fastställer en enhet-
lig ersättning per slutfört registreringsärende.
Länsstyrelsen i Östergötlands län tillstyrker förslaget att verksamheten ba-
seras på självkostnadsprincipen och att avgiftssystem och -nivåer ses över.
Inkomsterna bör dock inte tillföras PRV utan gå direkt till länsstyrelserna.
Dessa får sedan betala för de centrala funktioner som är behövliga.
Länsstyrelsen i Kronobergs län förordar en finansiering enligt den regio-
nala modellen. Förslagen beträffande avgifterna tillstyrks.
Länsstyrelsen i Hallands län är positiv till att verksamheten baseras på
självkostnadsprincipen. Länsstyrelsen förordar dock den regionala finansie-
ringsmodellen. Länsstyrelsen bör få avgöra servicenivån på registren. För-
slagen beträffande avgifternas storlek tillstyrks.
Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att länsstyrelsen skall ta in alla av-
gifter och ersätta PRV för gemensamma funktioner.
Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker förslaget att verksamheten mer
direkt finansieras via avgifter men tar avstånd från förslaget att PRV skall
ha det ekonomiska ansvaret för verksamheten och medelsfördelning.
Utredningen föreslår
-att SIND bör vara initiativtagare till informationsmaterial över vilka myn-
dighetskontakter som krävs i vissa branscher och i olika situationer,
- att SIND bör ha ett samordningsansvar rörande vilken information olika
myndigheter bör ta fram och tillställa företagarna,
- att SIND utarbetar ett häfte om vart man skall vända sig som nyföretagare.
35
Remissinstanserna
Riksskatteverket menar att en samordnad basinformation av generellt in-
tresse för samtliga eller åtminstone huvudparten av alla företagare är angelä-
gen. Denna bör dock vara av mycket översiktlig karaktär. Ansvar för fördju-
pad information bör, som nu, ligga på respektive myndighet eller annan in-
tressent.
Närings- och teknikutvecklingsverket ser som sin uppgift att ha ett samord-
ningsansvar och arbetar redan idag med att förbättra informationen till ny-
företagarna.
Utvecklingsfonden i Stockholms län pekar på de omfattande insatser som
redan görs av landets utvecklingsfonder.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser det lämpligt att industriverket eller
dess efterföljare får ett samordningsansvar och tar initiativ till att sådant ma-
terial tas fram.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att på regional nivå kan länsstyrelsen
fylla en viktig samordnings- och informationsfunktion. Att stimulera nyföre-
tagande och att öka kompetensen bland nya företagare måste anses vara en
viktig uppgift i länsstyrelsernas utvecklingsarbete.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har inget att erinra mot att en enda myndig-
het har det övergripande samordningsansvaret för information till företa-
garna.
Sveriges Föreningsbankers Förbund tillstyrker förslaget samt instämmer i
utredningens bedömning att fler insatser bör kunna göras på informations-
området för att förbättra kontakterna mellan myndigheter och nyföreta-
garna.
Företagens Uppgiftslämnardelegation. Den centrala myndighetens ansvar
för generella anvisningar, blanketter m.m., gör det naturligt att den också
får ta ansvaret att ta fram informationsmaterial riktat till företagen som ut-
nyttjare av och uppgiftslämnare till handels- och föreningsregistret.
Prop. 1992/93:27
Bilaga 1
36
Vid hearingen var följande remissinstanser närvarande: Datainspektionen,
Statskontoret, Riksskatteverket, Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK), Patent- och registreringsverket (PRV), länsstyrelserna i Stock-
holms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Värm-
lands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands och Västerbottens län, Företagens uppgiftslämnardelegation
(FUD), LänsData AB, Statstjänstemannaförbundet, Sveriges Industriför-
bund och Utvecklingsfondernas VD-råd.
Lokal och regional service
Flertalet länsstyrelser och Industriförbundet anser att det är av stor vikt att
det finns en bra lokal och regional service för de företag och föreningar i
länen, som kontaktar handels- och föreningsregistret. Några länsstyrelser
befarar att servicen skulle försämras, om PRV övertog verksamheten.
Vad gäller föreningar anser länsstyrelserna att de är de enda instanserna
med tillräckligt kunnande för att ge tillfredsställande service.
Fortsatt verksamhet vid länsstyrelserna
Länsstyrelserna anser att det finns goda förutsättningar att utveckla den
verksamhet med handels- och föreningsregistren som länsstyrelsen har idag.
Länsstyrelsen vill behålla registreringen i registret hos sig. Ett förslag som
framförs är att PRV skall ge uppdrag till länsstyrelsen att handha viss service
och betala för tjänsterna med en del av de avgifter PRV tar in från registre-
rande företag.
Servicenät i regionerna
NUTEK, Industriförbundet, Utvecklingsfondernas VD-råd och några läns-
styrelser anser det lämpligt att bygga upp ett nät för service i regionen, före-
trädesvis via utvecklingsfonderna. Ett förslag är att direktregistrering skall
kunna ske mot en extra avgift via utvecklingsfonder eller banker.
Personalavveckling
Ett antal länsstyrelser vill snarast veta vilka planer de skall göra för sin perso-
nal. Frågan är om någon funktion i samband med handels- och föreningsre-
gistren kommer att ligga kvar på länsstyrelsen.
Prop. 1992/93:27
Bilaga 2
37
Kostnader
Ett antal länsstyrelser och LänsData AB anser att de kalkyler som PRV pre-
senterat är ofullständiga. Kostnader för avveckling vid länsstyrelserna och
för regional service är inte beräknade. Några anser att PRV inte har gjort de
jämförande kalkyler i förhållande till alternativa system som skulle behövas.
Några länsstyrelser anser att PRV:s system skulle bli dyrare för kunderna än
nuvarande system hos länsstyrelsen.
Ändrad registreringsplikt
FUD och Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att reglerna för registrerings-
plikt skall ändras, så att företag med en omsättning under 20 basbelopp inte
skulle behöva registreras.
Dataregister
Samtliga länsstyrelser anser att ett ADB-baserat register behövs. Industri-
förbundet anser det angeläget med ett centralt register. Utvecklingsfonder-
nas VD-råd och Länsstyrelsen i Kronobergs län anser det vara en god idé att
samordna aktiebolagsregistret och handels- och föreningsregistret.
Huvudmannaskap
FUD anser det lämpligt att PRV får huvudmannaskapet. Länsstyrelserna
motsätter sig inte att huvudmannaskapet läggs på PRV.
Prop. 1992/93:27
Bilaga 2
38
gotab 42034, Stockholm 1992