Regeringens proposition

1992/93:236

om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-
verksamheten

Prop.

1992/93:236

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Vid regeringssammanträdet har chefen för Kulturdepartementet varit före-
dragande.

Stockholm den 7 april 1993

På regeringens vägnar

Bengt Westerberg

Birgit Friggebo

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftel-
ser. Propositionen har utarbetats under medverkan av en beredningsgrupp där
ledamöter från samtliga riksdagspartier deltagit.

Den nya ägarordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.

1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 236

Regeringens proposition

Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-
verksamheten

Prop. 1992/93: 236

1 Ärendet och dess beredning

1.1 Inledning

Verksamheten vid Sveriges Radio-koncernen har liksom vid dess föregångare
bedrivits i aktiebolagsform. Sedan 1966 års riksdagsbeslut har Sveriges
Radio ägts av folkrörelserna med 60 %, näringslivet med 20 % och pressen
med 20 %. År 1979 omorganiserades Sveriges Radio till en koncern med
Sveriges Radio AB som moderbolag och ägare till samtliga aktier i dotterföre-
tagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio
AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Sedan år 1990 ingår i koncernen även
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) som handhar uppbörden av TV-avgifter
och avgiftskontroll.

I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor föreslogs riktlinjer in-
för ett riksdagsbeslut våren 1992 om nya avtal mellan staten och Sveriges
Radio-företagen inför den avtalsperiod som påbörjades den 1 januari 199.3. I
propositionen föreslogs bl.a. att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokal-
radio AB skulle föras samman till ett ljudradioföretag. Riksdagen hade inte
något att invända mot förslaget (bet. 1990/91 :KL'39, rskr. 1990/91:370).

Riksdagen beslutade i juni 1992 (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329)
att godkänna regeringens förslag i propositionen 1991/92:140 om den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m. Beslutet
innebar bl.a. följande. Avtalet mellan staten och public service-företagen skall
omfatta tiden den 1 januari 1993 - den 31 december 1996. De tre programfö-
retagen Sveriges Television, Sveriges Radio (Sveriges Riksradio och
Sveriges Lokalradio sammanslagna) och Sveriges Utbildningsradio skall vara
självständiga aktiebolag. Moderbolaget skall upphöra. Programföretagen
skall gemensamt äga Radiotjänst i Kiruna AB. Aktierna i de tre programföre-
tagen skall fördelas annorlunda mellan ägargrupperna än som skett i moder-
bolaget Sveriges Radio. Pressen, näringslivet, folkrörelserna samt en ny
ägargrupp bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier och obe-
roende kulturella sammanslutningar skall erbjudas att bli ägare till bolagen.
Om enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå som ägare skall
aktierna hembjudas staten. Det skall vara möjligt för regeringen att sälja aktier
som den förvärvat genom hembud till viss stiftelse, folkrörelse, akademi,
sammanslutning eller annan som är att hänföra till någon eller några av de
fyra ägargrupper som skall finnas i fortsättningen. För inledningen av avtals-
perioden 1993-1996 skall aktierna fördelas så att pressen har 20 %, nä-
ringslivet 20 %, folkrörelserna 40 % och den nya ägargruppen 20 %.

En kort tid efter riksdagsbeslutet sammanträffade chefen för Kulturdepar-
tementet med företrädare för de tre nuvarande aktieägargrupperna. Ägarna

förklarade sig då ha för avsikt att i konstruktiv anda medverka till de ägarför- Prop.1992/93: 236
ändringar som förutsattes i riksdagens beslut. En arbetsgrupp, i vilken ingick
representanter från Kulturdepartementet och ägargrupperna samt en represen-
tant för moderbolagets direktion, fick till uppgift att diskutera tekniska frågor
i anslutning till verkställandet av riksdagsbeslutet. En plan för genomförande
togs fram. Några tekniska hinder för genomförandet av riksdagsbeslutet an-
sågs inte finnas.

I en skrivelse till Kulturdepartementet den 22 oktober 1992 förklarade
emellertid de nuvarande ägargrupperna gemensamt att det enligt deras upp-
fattning inte skulle kunna bildas några ägargrupper från press och näringsliv
och att förutsättningarna för att realisera riksdagens beslut angående den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksam heten 1993-1996 m.m. i detta
avseende därmed syntes brista.

Riksdagens beslut rörande ägandet av public service-företagen kunde såle-
des inte genomföras fullt ut.

Med anledning av ägarnas besked underrättade regeringen i skrivelse
(1992/93:147) den 19 november 1992 riksdagen om de ändrade förutsätt-
ningarna för ägandet av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.
Samma dag bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att till-
kalla en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag om hur public
service-företagen borde ägas i framtiden (Dir. 1992/93:100). Företrädare för
samtliga nuvarande ägargrupper förklarade sig villiga att kvarstå som ägare
till Sveriges Radio AB till den 1 juli 1993, medan det utreddes hur ägandet
skulle ordnas i framtiden.

Den särskilde utredaren, advokaten Claes Beyer, avlämnade den 12 febru-
ari 1993 betänkandet Ägandet av radio och television i allmänhetens tjänst
(SOU 1993:17). En sammanfattning av utredningens överväganden och för-
slag redovisas i avsnitt 1.2.

De ändrade förutsättningarna avser endast ägandet av public service-före-
tagen. Som nyss nämnts innebar riksdagens beslut år 1992 bl.a. att moder-
bolaget skall upphöra och att programföretagen skall utgöra tre självständiga
aktiebolag. Regeringen ansåg emellertid inte att det kunde begäras av de nu-
varande ägarna att de för en så kort övergångstid som förutsattes skulle med-
verka till den omfördelning av aktierna som riksdagens beslut förutsatte.
Riksdagsbeslutet har därför inte genomförts såvitt det avsåg att moderbolaget
skulle upphöra, att aktierna i Radiotjänst i Kiruna AB skulle fördelas mellan
programföretagen samt att en fjärde ägargrupp bestående av konstnärliga och
vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sammanslutningar skulle
bildas.

Riksdagens beslut har genomförts i övriga delar. De nuvarande ägarna
kvarstår som ägare i moderbolaget som under övergångsperioden äger
aktierna i dotterföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB,
Sveriges Utbildningsradio AB och Radiotjänst i Kiruna AB. Moderbolaget,
som i december 1992 antagit firman Sveriges Radio Förvaltnings AB, står
även kvar som ägare till fastigheterna. Moderbolaget svarar för de uppgifter
som enligt lag åvilar moderbolag i en koncern såvitt avser räkenskaper och

redovisning. Programföretagen har övertagit moderbolagets funktioner i Prop.1992/93: 236
övrigt. Avtal mellan staten och programbolagen har träffats för perioden den

1 januari 1993-den 31 december 1996. Däremot har inte något nytt avtal
träffats med moderbolaget, eftersom moderbolaget inte längre har något
ansvar för programverksamheten. I moderbolagets och i de tre program-
företagens bolagsordningar har införts bestämmelser om hembudsskyldighet
till staten. Antalet ledamöter i programföretagens styrelser har sedan den
1 januari 1993 minskats till nio personer. Riksdagen har beslutat om medels-
tilldelning direkt till de tre programbolagen. Enligt särskilt avtal svarar
Sveriges Television för förvaltningen av rundradiomedlen.

Det bör i sammanhanget noteras att det statliga inflytandet genom riksda-
gens beslut har tonats ned i två viktiga avseenden.

För det första skall riksdagen och regeringen ange de allmänna förutsätt-
ningarna för public service-verksamhetens uppdrag och organisation för hela
avtalsperioden. Riksdagen torde således inte komma att ompröva förutsätt-
ningarna under löpande avtalsperiod såvida inte mycket speciella omständig-
heter motiverar det.

För det andra skall regeringen utgå från nya principer vid valet av personer
till programföretagens styrelser. Tidigare vände sig regeringen enligt en eta-
blerad sed Ull de större partierna i riksdagen för nominering av ledamöter.
Partierna lät sina riksdagsgrupper eller presidier utse ledamöterna. De utsedda
hämtades ofta från respektive riksdagsgrupp. Enligt riksdagens beslut skall
regeringen i framtiden innan de utser ledamöterna samråda med ledarna för
samtliga i riksdagen representerade partier. Ledamöterna skall hämtas från
olika sektorer av det svenska samhället, ha stor integritet och sammantaget re-
presentera den kunskap och erfarenhet som är relevant för verksamheten.

I kulturutskottets betänkande Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten m.m. (1992/93:KrU8) behandlades regeringens skrivelse
(1992/93:147) samt tre motioner som väckts med anledning av skrivelsen.
Utskottet föreslog enhälligt att det skulle tillsättas en beredningsgrupp med
parlamentarisk förankring, som skulle få i uppgift att - när resultaten av
utredningen förelåg - medverka i den fortsatta beredningen av frågan om
ägandet av public service-företagen.

Regeringen tillsatte en sådan beredningsgrupp under ordförandeskap av
riksdagsledamoten Lars Leijonborg (fp). Från övriga riksdagspartier har
medverkat riksdagsledamöterna Birger Andersson (c), Åke Gustavsson (s),
Birger Hagård (m), Gunnar Hökmark (m), Kurt Ove Johansson (s), Simon
Liliedahl (nyd), Elisabeth Persson (v), Catarina Rönnung (s) och Ingvar
Svensson (kds).

l. 2 Utredningen om ägandet av public service-företagen

m. m.

I utredningens betänkande Ägandet av radio och television i allmänhetens
tjänst (SOU 1993:17) redovisas tre alternativa förslag till ägande av program-

företagen, vilka kortfattat presenteras nedan. Utredaren tar inte ställning till Prop.1992/93: 236
vilket av förslagen som bör väljas.

Utredaren förutsätter att koncemförhållandet inte bör återupprättas. Vidare
har utredaren inte funnit skäl till att verksamheten i Sveriges Television
(SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR) skall be-
drivas på annat sätt än i aktiebolagsform även i fortsättningen.

Utredningens första alternativ innebär att aktierna sprids till allmänheten.
Man föreslår att allmänheten erbjuds en enhet, en s.k. unit, å 100 kr bestå-
ende av en aktie i SVT, en aktie i SR och en aktie i UR. Moderbolaget före-
slås fatta beslut om nyemission så att aktiekapitalet i de tre företagen ökas till
sammanlagt 25 mkr i de tre programbolagen. Med en utdelning på 6 % av
aktiekapitalet, skulle utdelningen uppgå till 975 000 kr i SVT, 450 000 kr i
SR och 75 000 kr i UR. För att aktierna verkligen skall spridas, bör ingen få
teckna fler än tio aktier. Det bör införas regler om rösträttsbegränsning i bo-
lagsordningen så att ingen aktieägare på bolagsstämman får rösta för egna
eller andras aktier för mer än exempelvis 2 % av aktierna. För att undvika
höga distributionskostnader för att skicka utdelningen till varje aktieägare,
föreslås att utdelningen koncentreras till ett fåtal aktieägare genom lottning.
En sådan fördelning skulle även sannolikt skapa större intresse för aktierna.
Staten bör uppdra åt lämplig fondkommissionär att på statens vägnar köpa
och sälja aktier.

Bolagsstämman föreslås varje år utse en särskild valberedning för att för-
bereda styrelsevalen. Styrelseledamöter bör inte ingå i valberedningen. Den
första valberedningen föreslås utses av moderbolagets styrelse. Ett annat
alternativ är att förslag till den första styrelsen utarbetas av det nuvarande
moderbolagets styrelse.

Utredarens andra alternativ innebär att aktierna i public service-företagen
blir stiftelseägda. Utredaren föreslår att tre stiftelser inrättas, benämnda För-
valtningsstiftelsen för Sveriges Television AB, Förvaltningsstiftelsen för
Sveriges Radio AB och Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Utbildningsradio
AB. Staten bör tillsammans med nuvarande ägare komma överens om stiftel-
sebildningen. Stiftelsebildningen blir därmed inte enbart en statlig angelägen-
het. Moderbolaget föreslås stå som stiftare och såsom stiftelseförmögenhet
tillskjuta aktierna i de tre dotterföretagen. Därefter föreslås staten lösa in akti-
erna i moderbolaget från de nuvarande ägarna.

Stiftelsernas styrelse bör enligt utredaren utses av regeringen och bestå av
sammanlagt sju personer. Styrelsen bör av förenklingsskäl bli identisk för
samtliga tre stiftelser. I styrelsen bör ingå personer med erfarenhet från folk-
rörelser, näringsliv, kulturliv, medier och politik. Styrelseledamot får inte
vara medlem av styrelsen för eller anställd i något av public service-företagen.
Riksdagsledamot, regeringsledamot eller anställd i regeringskansliet får inte
heller vara styrelseledamot. Stiftelsernas styrelse föreslås besluta om hur
representanter för stiftelserna skall utöva sin rösträtt på bolagsstämmorna
bl.a. vad gäller val av styrelser samt vid viktigare beslut i bolagens verk-
samhet. Stiftelsernas styrelse väljer en majoritet av styrelseledamöterna i
program bolagens styrelser.

1 * Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 236

Utredarens tredje alternativ innebär att staten tar över aktierna i public ser-
vice-företagen. För att inte regeringen skall tillsätta samtliga styrelseledamöter
i programbolagen, föreslås att en förslagsnämnd inrättas. Förslagsnämnden
bör utses av regeringen och bestå av sju personer. Nämndens sammansätt-
ning bör vara densamma som angivits för stiftelsestyrelserna enligt ovan. Den
av regeringen utsända representanten för bolagsstämman bör vara instruerad
att på bolagsstämma rösta enligt förslagsnämndens beslut. Riksdagens
ledamöter bör inte vara närvarande vid programföretagens bolagsstämmor.
Varken Riksrevisionsverket eller Riksdagens revisorer bör kunna granska
dessa bolag, utan revision bör ske i för andra bolag vanlig ordning. Program-
företagen bör även undantas från den skrivelse till riksdagen som varje år
lämnas rörande bolagens verksamhet.

Utredaren lägger även fram vissa för samtliga ägaralternativ gemensamma
förslag.

I bolagsordningarna bör införas en bestämmelse som anger att verksamhe-
tens syfte inte i första hand är att bereda vinst åt aktieägarna utan att främja
rundradiosändningar i allmänhetens tjänst.

Bolagsordningen bör vidare innehålla samma bestämmelser om hur styrel-
serna i programföretagen skall utses, oavsett vilket av de tre ägaralternativen
som väljs. Utredaren förutsätter att antalet styrelseledamöter i program-
bolagen skall vara oförändrat i förhållande till riksdagens beslut år 1992, dvs.
styrelserna skall bestå av nio ledamöter jämte fyra suppleanter inräknat
respektive verkställande direktör och de två ordinarie och två suppleanter som
utses av de anställda. Enligt dagens regler utser staten ordföranden och tre
ordinarie ledamöter jämte en suppleant och ägarna utser två ordinarie leda-
möter jämte en suppleant. Utredaren föreslår dock att ägarna skall utse fler
ledamöter och staten motsvarande färre för att stärka bolagens självstän-
dighet. Staten föreslås därför utse ordföranden och en suppleant, och ägarna
föreslås utse fem ledamöter och en suppleant. 1 bolagsordningarna bör
föreskrivas att det i styrelsen skall ingå personer med betryggande företags-
ekonomisk kompetens samt personer med kunskaper och erfarenheter från
olika sektorer i det svenska samhället och från olika delar av landet. I
utbildningsradions styrelse föreslås personer med erfarenhet från utbildnings-
verksamhet ingå. En styrelseledamot får inte vara riksdagsledamot, regerings-
ledamot eller anställd i regeringskansliet.

Samtliga tre förslag innebär att nuvarande ägande av aktierna i Sveriges
Radio Förvaltnings AB upphör. Utredaren har då utgått från att frågan kan
lösas i samförstånd med nuvarande ägare på så sätt att staten löser in aktierna
i moderbolaget till i bolagsordningen angivet värde, dvs. till det nominella
värdet. Samtliga förslag innefattar också att moderbolaget upphör att vara
ägare till aktierna i de tre programföretagen. Oavsett om aktierna skall säljas
till allmänheten, tillskjutas stiftelser eller överlåtas till staten bör detta ske
innan moderbolagets aktier löses in från nuvarande aktieägare till staten.

Utredaren har inte funnit att något av de alternativ som föreslås behöver
föranleda några allvarliga skatteproblem. Utgifter för stämpelskatt tillkommer
dock vid nyemission.

Prop. 1992/93: 236

Det fastighetsägande moderbolaget bör enligt utredaren förbli i statens ägo. Prop. 1992/93: 236
Därigenom torde större ekonomisk effektivitet uppnås. Vidare skulle det vara
mer förenligt med förutsättningen att riksdagen vid slutet av varje avtalsperiod
har frihet att besluta om i vilken omfattning public service-verksamheten i
fortsättningen skall bedrivas.

Förslagen beräknas inte medföra några större kostnader för staten. Statens
kostnader inskränker sig till inlösen av aktierna i moderbolaget samt, i fallet
med statligt ägande, köp av aktierna i dotterföretagen. I alternativet där akti-
erna ägs av allmänheten kommer kostnader i samband med nyemission m.m.
att drabba moderbolaget.

1.3 Hearing

De förslag regeringen lägger fram i denna proposition har inte föregåtts av
sedvanlig remissbehandling. För att vinna tid anordnade den parlamentariska
beredningsgruppen om ägandet av den avgiftsfinansierade radio- och TV-
verksamheten den 24 februari 1993 ett sammanträffande med företrädare för
ägarna för att diskutera förslagen i betänkandet. Vidare sammanträffade be-
redningsgruppen den 25 februari 1993 med de verkställande direktörerna i de
tre programbolagen. En förteckning över dem som var representerade vid
sammanträffandena finns i bilaga 1. Skriftliga synpunkter har vidare in-
kommit i en gemensam skrivelse från Sveriges Television AB, Sveriges
Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. De synpunkter som framförts
redovisas i det följande.

Synpunkter har även inhämtats från samtliga ägargrupper och de tre
programbolagen angående nu föreliggande förslag. Regeringen anser därför
att förslagen är tillräckligt beredda för att kunna läggas fram.

2 Utgångspunkter för regeringens förslag

Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio har stats-
makternas uppdrag att bedriva sändningsverksamhet i allmänhetens tjänst. In-
nehållet i detta uppdrag bestäms av riksdagen och regeringen.

Programverksamheten inom de tre företagen är av betydande omfattning.
Den spelar en viktig roll för den demokratiska processen och för den nationel-
la kulturen. Även om konkurrerande verksamheter har startats och kommer
att starta kan public service-företagens betydelse för nyhets- och informa-
tionsförmedling, opinionsbildning, kritisk samhällsbevakning samt som för-
medlare av olika kulturyttringar förväntas vara mycket stor under överskådlig
tid.

Ett grundläggande villkor för att uppdraget skall kunna utföras är att pro-
gramföretagen kan upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i
förhållande till statsmakterna, de stora organisationerna och andra makt-
havare.

Av dessa skäl är det angeläget att statsmakterna i så liten utsträckning som Prop.1992/93: 236
möjligt kan påverka verksamhetens närmare inriktning.

Samtidigt har statsmakterna ett ansvar för att programföretagen har en
sådan ledning och styrning att syftet med public service-uppdraget i avtalet
uppnås och att det sker med god hushållning med de medel som TV-
avgiftsbetalama via riksdagen ställer till programföretagens förfogande.

Detta dilemma är inte nytt. Det har hittills hanterats genom en kombination
av olika åtgärder. En sådan har varit ägarkonstruktionen för programföreta-
gen.

Ägarnas roll och befogenheter i public service-företagen har skilt sig
väsentligt från det som är gängse i aktiebolag som bedriver näringsverk-
samhet. Statsmakterna har fullgjort en betydande del av det ansvar och
inflytande som normalt åvilar aktieägarna i ett aktiebolag. Ägarna har dock
ansetts utgöra ett komplement med en balanserande funktion i förhållande till
statsmaktema. Genom att lägga det formella ägandet på andra, bidrar staten
till en spridning av inflytandet över public service-verksamheten. Ägargrup-
perna har betraktats som företrädare för olika samhällssektorer och hämtats
från folkrörelser, näringsliv och dagspress. Även den starka spridningen
mellan olika ägare inom respektive grupp har ansetts motverka risken för
maktkoncentration.

Då två av ägargrupperna, näringslivet och pressen nu har förklarat att de
inte längre vill vara kvar som ägare försvinner möjligheten att balansera det
statliga inflytandet på detta sätt.

Den särskilde utredaren har haft till uppgift att redovisa förslag om hur
ägandet i detta läge skall utformas och hur balansen mellan statligt inflytande
och programverksamhetens självständighet skall upprätthållas.

Utredaren redovisar som tidigare angetts tre alternativ av vilka inget föror-
dats framför de andra. Han betonar att inget av de föreslagna alternativen i sig
löser alla de problem som hänger samman med public service-företagens
särskilda karaktär, eller med kravet på självständighet, styrelsens samman-
sättning och representativitet

Det finns anledning att instämma i detta; det finns ingen självklar lösning
och ägarkonstruktionen är inte i sig ett tillräckligt medel för att lösa det
dilemma som inledningsvis har skisserats. Det krävs flera åtgärder.

Bland utredarens tre alternativ har såväl de nuvarande ägargrupperna som
programbolagen själva förordat stiftelselösningen. Även regeringen förordar
stiftelsealternativet, men innan de närmare motiven redovisas finns det anled-
ning att se frågan i ett större sammanhang.

De allmänna förutsättningarna för public service-verksamheten fastställs av
staten genom riksdag och regering inför varje avtalsperiod. Riktlinjerna över-
förs till avtalsform och avtal sluts mellan regeringen och vart och ett av pro-
gramföretagen. Regeringen skall godkänna programbolagens bolagsord-
ningar. Därtill kommer de grundläggande förutsättningarna som anges i ytt-
randefrihetsgrundlagen, lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets-
förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden samt radiolagen
(1966:755). Varje programföretag bestämmer självständigt sändningsverk-

samhetens inriktning. Ingenting får införas i sändningarna mot programutgi- Prop.1992/93: 236
varens vilja. Statliga myndigheter får inte förhandsgranska program och kan
inte förbjuda en sändning på grund av det kända eller förväntade innehållet.
Radionämnden kan genom efterhandsgranskning pröva om programföretagen
har efterlevt bestämmelserna i radiolagen och avtalen.

Dessa förutsättningar skapar ett allmänt skydd för programverksamhetens
oberoende från otillbörligt inflytande

Även gränsdragningen mellan å ena sidan ledning och å andra sidan löpan-
de förvaltning inom programföretagen främjar självständigheten. Program-
bolagens redaktionella integritet och programmässiga självständighet har av
tradition varit stark i förhållande till bolagens styrelser. Styrelserna har inte
haft direkt inflytande på redaktionsnivå, utan har endast haft ett övergripande
ansvar för programverksamheten.

Förutsättningarna för programföretagens uppdrag, organisation och eko-
nomi har tidigare kunnat skifta från år till år. Genom riksdagsbeslutet år 1992
betonas att de allmänna förutsättningarna för public service-verksamheten i
princip skall vara givna för en hel avtalsperiod. Det som fastlagts i riksdags-
beslutet inför avtalsperioden den 1 januari 1993-den 31 december 1996 vad
gäller uppdragets omfattning och inriktning, organisationen och de ekonomi-
ska förutsättningarna skall alltså inte kunna förändras under avtalsperiodens
gång såvida inte mycket speciella skäl motiverar detta. Även denna omstän-
dighet ger programföretagen en stabilitet och självständighet.

Till medlen för att skapa förutsättningar för en självständig programverk-
samhet hör ägarkonstruktionen. Ägarnas främsta uppgift har varit att i egen-
skap av företrädare för stora samhällsgrupper garantera att verksamheten
sköts på ett sätt som överensstämmer med allmänhetens intresse. Detta har
skett genom att de utsett en minoritet av programbolagens styrelser samt på
bolagsstämman tagit ställning till årsredovisning och ansvarsfrihet.

Enligt regeringens uppfattning bör de riktlinjer för statens förhållande till
programföretagen som lades fram i den proposition som låg till grund för
riksdagsbeslutet år 1992 gälla oförändrade. De enda förändringar som före-
slås gäller därför ägandet av programföretagen. I övrigt gäller förutsättning-
arna avseende ansvar och befogenheter, uppdrag, medelstilldelning m.m. för
public service-företagen som de anges i 1992 års riksdagsbeslut.

Mot denna bakgrund framstår stiftelsen som den mest ändamålsenliga for-
men för ägandet av public service-företagen. Genom att ägandet sker genom
en stiftelse åstadkommer man tydliga spelregler för relationerna mellan staten
och public service-företagen. Till skillnad från utredarens skisserade alterna-
tiv med statligt ägda aktiebolag är stiftelseägandet ett från staten skilt ägande
som bör bli ytterligare en faktor som bidrar till programbolagens självständig-
het och oberoende av statsmakterna. Även utredarens första alternativ där
aktierna sprids till allmänheten har diskuterats, men har av tekniska skäl be-
dömts vara olämplig.

Den ordning som nu föreslås innebär att ägandet övergår till tre för ända-
målet bildade stiftelser. Stiftelsernas främsta funktion blir att främja självstän-

digheten hos programbolagen genom att äga och förvalta aktier i bolagen samt Prop. 1992/93: 23 6
utöva de befogenheter som är förknippade med detta.

Av stor betydelse i den nya ägarordningen blir hur stiftelsestyrelserna skall
utses och vilka kriterier som skall gälla för stiftelsestyrelserna när de skall
utse majoriteten av ledamöterna i programföretagens styrelser.

En stiftelsestyrelse föreslås bestå av elva personer och utses av regeringen.
De politiska partierna i riksdagen skall föreslå kandidater. I styrelsen föreslås
ingå personer med erfarenhet från olika verksamheter i samhället och olika
delar av landet. En styrelseledamot får inte vara medlem av styrelsen för eller
anställd i något av public service-företagen. Inte heller statsråd eller anställda i
regeringskansliet bör få vara ledamot i stiftelsestyrelsen. Däremot bör det inte
vara något hinder att utse riksdagsledamöter att ingå i styrelsen. Styrelsen bör
alltså kunna få en partipolitisk sammansättning. Ledamöternas mandatperiod
bör saxas på så sätt att halva styrelsen utses viss tid efter varje ordinarie riks-
dagsval. Förändringar i riksdagens sammansättning får därigenom ingen
omedelbar genomslagskraft.

Program bolagens styrelser bör i framtiden inte, som hittills, ha en i huvud-
sak partipolitisk sammansättning. De bör i stället bestå av personer som -
oavsett huruvida någon partipolitisk hemvist är känd och vilken den i så fall
är - kan förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt i företagens
ledningar. Styrelserna bör innehålla företagsekonomisk kompetens och en
bred kunskap om och förankring i det svenska samhället, t.ex. personer från
folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv etc. En jämn könsför-
delning bör eftersträvas. Något uttryckligt förbud mot att riksdagsledamöter
sitter i styrelserna bör inte förekomma i detta sammanhang. Det ankommer på
stiftelsestyrelserna att söka finna personer som motsvarar dessa huvudsakliga
kriterier. Det ligger i sakens natur att stiftelsestyrelserna bör eftersträva enig-
het vid valet av ledamöter i program bolagens styrelser.

Sammantaget bör det nu anförda innebära att den nödvändiga program-
mässiga friheten kan garanteras och att otillbörligt inflytande från statsmakter-
na inte behöver riskeras. Samtidigt skapas goda förutsättningar för att stats-
makternas uppdrag fullgörs under god hushållning med TV-avgiftsbetalamas
medel.

Nedan redovisas mera i detalj hur den nya ordningen bör fungera.

3 Förslag

3.1 Tre stiftelser bildas

Regeringens förslag: Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB
och Sveriges Utbildningsradio AB skall vara självständiga aktiebolag.
De skall ägas av var sin stiftelse. Stiftelserna bildas av Sveriges Radio
Förvaltnings AB och staten. Sveriges Radio Förvaltnings AB tillskjuter
aktierna i respektive programbolag. Staten tillskjuter 20 miljoner
kronor via rundradiokontot att användas för stiftelsernas verksamhet.

10

Utredningens förslag: Enligt ett av utredarens alternativ skall aktierna i Prop. 1992/93: 236
public service-företagen bli stiftelseägda. Det nuvarande moderbolaget bör stå
som stiftare och tillskjuta aktierna i de tre programföretagen.

Synpunkter på utredningens förslag: Folkrörelsegruppen, Närings-
livsgruppen och Pressgruppen samt Sveriges Television, Sveriges Radio och
Sveriges Utbildningsradio förordar utredningens stiftelseförslag. Folkrörelse-
gruppen anser dock att gruppen bör finnas med bland stiftarna.

Bakgrund: Någon allmän lagstiftning om stiftelser finns inte i vårt land,
men ett förslag till stiftelselag har i januari 1993 remitterats till Lagrådet.
Regeringen avser att lägga fram en proposition i ärendet senare under våren.
Lagförslaget innehåller en omfattande civilrättslig reglering av stiftelseinsti-
tutet samt bestämmelser om tillsyn. Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft
den 1 januari 1994. Eftersom de nu föreslagna stiftelserna föreslås bildas per
den 1 januari 1994 bör stiftelsebildningen ske i enlighet med den föreslagna
stiftelselagen, med förbehåll för riksdagens kommande beslut. Förslaget till
stiftelselag innebär i korthet följande.

Den nya stiftelselagens övergripande syfte är att säkerställa och trygga stif-
telsens möjlighet att verka för det ändamål som stiftaren har angett i stiftelse-
förordnandet. En stiftelse föreslås bildas genom att egendom enligt förord-
nande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en själv-
ständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Ett stiftelseförordnande skall
vara skriftligt och undertecknat av en eller flera stiftare. Den egendom som
skall utgöra stiftelsens förmögenhet skall vara avskild och självständig från
stiftarna. Det skall således ha skett en förmögenhetsöverföring som har ver-
kan mot stiftarnas borgenärer. En stiftelse kan förvärva rättigheter och ikläda
sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. För
en stiftelses förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar. Om en stiftelse
har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i en juridisk
person, är stiftelsen moderstiftelse och denna juridiska person dotterföretag.
Moderstiftelse och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Någon skall åta sig att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med före-
skrifterna i stiftelseförordnandet. Är denne någon en eller flera fysiska perso-
ner föreligger egen förvaltning. Är det en juridisk person föreligger anknuten
förvaltning. I det följande anges endast reglerna för egen förvaltning. De
fysiska personer som gör åtagandet bildar styrelse för stiftelsen. Styrelsen
svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs. Styrelsen företräder
stiftelsen och tecknar dess namn och firma. En stiftelse som utövar närings-
verksamhet eller är moderstiftelse är bokföringsskyldig. En sådan stiftelse
skall upprätta årsredovisning och, om den är moderstiftelse, koncernredo-
visning. En stiftelse skall ha minst en revisor.

I lagförslaget finns också ett särskilt kapitel om ändring av föreskrifter i ett
stiftelseförordnande. Till skillnad från nuvarande regler gäller de begräns-
ningar som föreslås i fråga om rätten att ändra även för stiftelser som bildats
under medverkan av t.ex. staten eller en kommun. Föreskrifter i stiftelseför-
ordnandet får ändras, upphävas eller åsidosättas i särskilt fall endast om de på
grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas eller har blivit uppenbart

11

onyttiga eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter. Föreskrifter i lor- Prop.1992/93: 236
ordnandet som avser t.ex. stiftelsens ändamål, bestämmelser om hur sty-
relsens ledamöter entledigas eller tillsätts får ändras endast efter tillstånd av
Kammarkollegiet medan föreskrifter om exempelvis stiftelsens namn får än-
dras av styrelsen utan särskilt tillstånd. De grundläggande förutsättningarna
för ändring måste dock alltid vara uppfyllda.

Lagförslaget innehåller därutöver regler om bl.a. tillsyn och likvidation.
Vissa bestämmelser om tillsyn gäller dock inte för stiftelser bildade under
medverkan av exempelvis staten.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade i juni 1992
(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92: KrU28, rskr. 1991/92:329) att program-
bolagen skulle vara självständiga aktiebolag. Utredaren har utgått från att det-
ta skall gälla även i framtiden. Inte heller regeringen har funnit skäl att föreslå
någon ändring av riksdagens beslut i detta avseende. De förslag till föränd-
ringar som föreslås i det följande avser formerna för ägandet av de självstän-
diga aktiebolagen.

De nuvarande ägarna till Sveriges Radio-koncernen har i oktober 1992
gemensamt anmält till regeringen att det inte kommer att kunna bildas några
ägargrupper från press och näringsliv såsom förutsatts i riksdagens beslut
angående den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996
m.m. Regeringen konstaterade (skr. 1992/93:147) att riksdagens beslut inte
kunde genomföras vad gäller ägandet av public service-företagen.

Syftet med den hittillsvarande ägarmodellen har, som närmare utvecklats i
avsnitt 2, varit att upprätthålla en rimlig balans mellan olika grupper i samhäl-
let. En ägarform där endast vissa folkrörelser är ägare uppfyller inte detta
syfte. Mot denna bakgrund finns ingen möjlighet att vidmakthålla den nuva-
rande ägarmodellen.

Statsmakterna har alltid lagt stor vikt vid public service-företagens själv-
ständighet och integritet. En grundläggande förutsättning för public service-
företagens verksamhet är att det inte finns risk för att programverksamheten
styrs av staten eller andra maktgrupper. En ny ägandeform för public service-
företagen måste således säkerställa att programverksamheten kan bedrivas
självständigt från publicistisk synpunkt i förhållande till staten, olika intresse-
organisationer och andra maktgrupper i samhället. Samtidigt bör det finnas
utrymme för riksdagen att också i fortsättningen, i slutet av varje avtals-
period, bestämma förutsättningarna för public service-verksam heten på det
sätt riksdagen finner lämpligt. Valet av associationsform är därmed betydelse-
fullt för att balansera det nödvändiga statliga inflytandet och försvåra otill-
börlig statlig påverkan.

Mot denna bakgrund framstår stiftelsen som den mest ändamålsenliga for-
men för ägandet av public service-företagen. Genom att ägandet sker genom
en stiftelse som är skild från staten åstadkommer man tydliga spelregler för
relationerna mellan staten och public service-företagen.

För att undvika att det gamla koncemförhållandet återupprättas bör, såsom
utredaren föreslagit, de tre programbolagen ägas av tre stiftelser. Dessa bör
benämnas Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Television AB, Förvaltnings-

12

stiftelsen för Sveriges Radio AB och Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Ut- Prop. 1992/93: 236
bildningsradio AB.

Stiftelserna bör bildas genom att Sveriges Radio Förvaltnings AB tillskju-
ter aktierna i respektive programbolag. Därigenom undviks att aktierna, ens
tillfälligt, kommer att ägas av staten. Stiftelserna kommer emellertid att vara i
behov av visst kapital för sin fortlöpande verksamhet för att kunna utöva de
med det speciella aktieägandet i public service-företagen förknippade funk-
tionerna. Staten bör därför via rundradiokontot tillskjuta 20 mkr. Staten blir
härigenom en av stiftarna. Stiftelserna skall använda avkastningen av dessa
20 mkr för stiftelsestyrelsernas verksamhet och redovisning samt arvode till
stiftelsestyrelsernas ledamöter. Dessa 20 mkr skall även, om så krävs på
grund av ändrade aktiebolagsrättsliga regler, täcka en eventuell framtida höj-
ning av aktiekapitalet. Något ytterligare tillskott skall därmed inte behöva
göras.

Tillsynen av programföretagen har enligt nuvarande ordning fungerat på
följande sätt. I enlighet med nuvarande resp, bolagsordning för de tre pro-
gramföretagen skall bolagsstämman utse fyra revisorer som jämte suppleanter
skall granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bola-
gets årsredovisning och räkenskaper. Med hänsyn till att det inte längre kom-
mer att finnas tre ägargrupper finns emellertid ingen anledning att ha så
många som fyra revisorer. Regeringen bör utse två revisorer, varav en skall
vara auktoriserad, i förvaltningsstiftelserna. I enlighet med aktiebolagslagen
skall bolagsstämman utse en auktoriserad revisor i programföretagen.
Därutöver bör regeringen utse en av revisorerna i förvaltningsstiftelserna att
vara revisor även i programföretagen. Suppleanter för revisorerna utses i
samma ordning som de ordinarie.

3.2 Stiftelsernas ändamål

Regeringens förslag: Stiftelsernas syfte skall vara att främja
självständigheten hos bolag som i den omfattning och på det sätt som
riksdagen och regeringen bestämt, här i landet bedriver rundradio-
sändningar av radio- och televisionsprogram i allmänhetens tjänst.
Stiftelserna skall tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i
bolagen samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.

Utredningens förslag: Förslaget överensstämmer i huvudsak med re-
geringens förslag. Utredaren föreslår att stiftelseförordnandet bör formuleras
så att det framgår att man skall främja, inte public service-verksamheten som
sådan, utan just dess självständighet. Stiftelserna skall främja sitt syfte genom
att äga och förvalta aktierna i respektive programföretag.

Synpunkter på utredningens förslag: Sveriges Television, Sveriges
Radio och Sveriges Utbildningsradio ansluter sig till utredningens förslag och

13

betonar att de tre stiftelsernas ändamål bör begränsas till själva ägandet och Prop.1992/93: 236
därmed till uppgiften att utse styrelser.

Skälen för regeringens förslag: Stiftelsernas uppdrag bör vara att
skydda radio- och TV-verksamhetens integritet, inte att bedriva radio- och
TV-verksamhet. Ett sådant uppdrag är förenligt med såväl gällande rätt som
den föreslagna stiftelselagen.

Ändamålet såsom det beskrivs i stiftelseförordnandet är själva basen för
stiftelsens verksamhet. Dessa föreskrifter kan inte utan vidare ändras. Förut-
sättningarna för ändring enligt den föreslagna stiftelselagen har angivits i det
föregående (avsnitt 3.1). Av naturliga skäl är skyddet mot ändring av själva
stiftelseändamålet särskilt starkt. Det är därför av betydelse hur detta ändamål
beskrivs. Stiftelsernas syfte bör vara att främja självständigheten hos bolag
som i den omfattning och på det sätt som riksdagen bestämt, här i landet be-
driver rundradiosändningar av radio- och televisionsprogram i allmänhetens
tjänst. Stiftelserna skall tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i
sådana bolag samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.

Stiftelsernas allmänna åligganden kommer att regleras av, om den antas,
den kommande stiftelselagstiftningen (se avsnitt 3.1).

Stiftelsestyrelserna skall förvalta stiftelsens egendom i enlighet med före-
skrifterna i stiftelseförordnandet och upprätta stiftelsens årsredovisning samt i
egenskap av moderstiftelse, upprätta koncernredovisning. Stiftelsestyrelserna
skall även ta ställning till programbolagens årsredovisning och med utgångs-
punkt i ett sådant ställningstagande besluta om ansvarsfrihet i programbola-
gen och utse styrelseledamöter i programföretagen.

Tre stiftelseförordnanden bör upprättas i vilka preciseras respektive stiftel-
ses ändamål och organisation. Stiftelseförordnandena bör därutöver innehålla
föreskrifter om stiftelsernas namn, hur stiftelsestyrelserna utses, stiftelsernas
räkenskaper och årsredovisning m.m.

Ett stiftelseförordnande med angiven utformning hindrar inte att förutsätt-
ningarna för programföretagens uppdrag och andra föreskrifter i avtalen mel-
lan staten och programföretagen kan tas upp till prövning inför varje avtals-
period. Villkoren för public service-verksamheten kan ändras efter beslut av
riksdagen. Den föreslagna stiftelsebildningen skall däremot, som närmare ut-
vecklats i avsnitten 2 och 3.1, utgöra ett hinder för statlig inblandning därut-
över.

I stiftelseförordnandena bör även finnas en föreskrift med innebörden att
tillgångarna skall tillfalla staten om stiftelseförordnandet upphävs. Enligt gäl-
lande rätt anses en stiftare kunna förbehålla sig rätten att, när han så finner
lämpligt, ändra eller upphäva andra föreskrifter i ett förordnande än dem som
avser ändamålet. Ett sådant förbehåll skulle enligt den föreslagna stiftelsela-
gen inte vara giltigt, men enligt övergångsbestämmelserna skulle sådana för-
behåll som meddelas i stiftelseförordnanden före ikraftträdandet behålla sin
giltighet. Av praktiska skäl bör regeringen förbehålla sig en sådan rätt.

14

3.3 Stiftelsernas styrelser

Prop.1992/93: 236

Regeringens förslag: De tre stiftelsernas angelägenheter skall
handhas av tre styrelser. Stiftelsestyrelserna skall ha samma ledamöter.
Varje styrelse skall bestå av ordförande och tio övriga ledamöter som
skall utses av regeringen. De politiska partierna i riksdagen skall
föreslå kandidater. Styrelsernas mandatperioder skall relateras till
riksdagens så att ordföranden och hälften av ledamöterna utses viss tid
efter ordinarie riksdagsval.

Utredningens förslag: Förslagen överensstämmer i huvudsak med
regeringens förslag. Stiftelsernas styrelser bör enligt utredaren utses av rege-
ringen och bestå av vardera sju personer. Stiftelsestyrelserna föreslås av för-
enklingsskäl bli identiska för samtliga tre stiftelser. I styrelserna bör ingå per-
soner med erfarenhet från folkrörelser, näringsliv, kulturliv, medier och poli-
tik. En styrelseledamot bör inte få vara medlem av styrelsen för eller anställd i
något av public service-företagen. Riksdagsledamöter, statsråd eller anställda
i regeringskansliet bör inte heller vara styrelseledamöter. Stiftelsernas styrel-
ser föreslås besluta om hur representanter för stiftelserna skall utöva sin röst-
rätt på bolagsstämmorna.

Synpunkter på utredningens förslag: Sveriges Television, Sveriges
Radio och Sveriges Utbildningsradio anser att styrelseledamöterna i stiftel-
serna bör ha olika mandatperioder på så sätt att exempelvis en del utses på sex
år och resten utses på fyra år. Folkrörelsegruppen vill medverka som stiftare
och även kunna utse styrelseledamöter i stiftelsen.

Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag skiljer sig frän
utredningens förslag främst i fråga om reglerna för hur styrelserna utses.

Stiftelsestyrelserna bör av förenklingsskäl ha samma ledamöter. I styrel-
serna bör ingå personer med erfarenhet från olika verksamheter i samhället
och olika delar av landet. En styrelseledamot bör inte vara medlem av styrel-
sen för eller anställd i något av public service-företagen. Statsråd bör inte vara
styrelseledamot av konstitutionella skäl. En styrelseledamot bör inte heller
vara anställd i regeringskansliet. Vid valet av styrelseledamöter bör en jämn
könsfördelning eftersträvas.

Stiftelsernas styrelser väljer en majoritet av styrelseledamöterna i program-
bolagens styrelser. Stiftelsernas styrelser skall även besluta om hur represen-
tanter för stiftelserna skall utöva sin rösträtt på bolagsstämmorna bl.a. vad
gäller val av styrelser, beslut om ansvarsfrihet för dem samt vid viktigare
beslut i bolagens verksamhet.

Politisk enighet är viktig vid val av stiftelsestyrelsernas ledamöter. Efter-
som stiftelsestyrelserna skall arbeta långsiktigt, bör dessas sammansättning
inte påverkas av regeringsskiften. Styrelserna bör således utses av rege-
ringen. De politiska partierna i riksdagen skall föreslå kandidater. Stiftelse-
styrelserna bör kunna ha en partipolitisk sammansättning. Något förbud mot

15

att utse riksdagsledamöter bör inte föreligga. För att en bred politisk Prop.1992/93: 236
förankring skall underlättas bör varje stiftelsestyrelse bestå av elva personer.

Partierna bör vara ense om att till varje stiftelsestyrelse nominera personer
med personlig kompetens och integritet och som även i övrigt är lämpliga för
denna uppgift.

En stiftelsestyrelse förutsätts normalt vara enig, varför ett omedelbart
genomslag av valresultatet inte ter sig nödvändigt eller ens naturligt. Mandat-
periodernas längd bör därför stå i relation till riksdagens mandatperioder och
saxas så att halva styrelsen utses viss tid efter varje ordinarie riksdagsval. Av
detta följer att mandatperioderna för stiftelsestyrelserna bör vara dubbelt så
långa som riksdagens mandatperioder, dvs. för närvarande sex år. Med nuva-
rande regler för riksdagsval bör således ordföranden och fem ledamöter utses
vart tredje år. Ledamöterna bör utses på sex år, ordföranden på tre år.

3.4 Programbolagens styrelser

Regeringens förslag: Styrelserna i programföretagen skall vardera
bestå av nio ledamöter. Regeringen utser ordförande, medan ägarna på
resp, bolagsstämma skall utse fem ledamöter. Den verkställande
direktören samt de två ledamöter som personalen enligt lag har rätt att
utse är självskrivna ledamöter.

Utredningens förslag: Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak
med regeringens förslag. Utredaren föreslår emellertid att inte heller riksdags-
ledamöter skall kunna vara ledamöter i programbolagens styrelse.

Skälen för regeringens förslag: Styrelserna i programföretagen har
det övergripande ansvaret för företagens programverksamhet. Enligt den an-
svarsuppdelning som sedan länge gäller i programbolagen och som avspeglas
i arbetsordningen för respektive bolag, fastställer styrelserna i programföreta-
gen mål och långsiktiga planer, beslutar om grundläggande prioriteringar i
programverksamheten samt beslutar om respektive företags anslagsframställ-
ning, budget, planering och viktigare utnämningar. Ingripanden i det löpande
programarbetet på redaktionsnivå skall normalt inte förekomma. Som framgår
av avsnitt 2 är detta en väl fungerande ordning.

Programbolagens styrelser bör i framtiden inte, som hittills, ha en i huvud-
sak partipolitisk sammansättning. De bör i stället bestå av personer som -
oavsett huruvida någon partipolitisk hemvist är känd och vilken den i så fall
är - kan förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt till företagens
ledningar. Styrelserna bör innehålla företagsekonomisk kompetens och en
bred kunskap om och förankring i det svenska samhället, t.ex. personer från
folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv etc. En jämn köns-
fördelning bör eftersträvas. Något uttryckligt förbud mot att riksdagsledamö-
ter sitter i styrelserna bör inte förekomma i detta sammanhang. Ledamöter i

16

stiftelsernas styrelser bör självfallet inte kunna sitta också i programbolagens Prop.1992/93: 236
styrelser.

Det ankommer på stiftelsestyrelserna att finna personer som motsvarar
dessa huvudsakliga kriterier. Det ligger i sakens natur att stiftelsestyrelserna
bör eftersträva enighet vid valet av ledamöter i program bolagens styrelser.

Riktlinjerna för bolagsstyrelsernas sammansättning bör framgå av bolags-
ordningarna. Bolagsordningarna bör liksom hittills inte få ändras utan god-
kännande av regeringen.

Programbolagens styrelser bör i enlighet med 1992 års riksdagsbeslut
bestå av nio ledamöter jämte fyra suppleanter. I enlighet med utredarens för-
slag bör regeringen utse ordförandena medan stiftelsestyrelserna bör utse fem
ledamöter i varje bolagsstyrelse. Respektive verkställande direktör samt de
två ledamöter jämte suppleanter som personalen har rätt att utse är själv-
skrivna ledamöter. Därutöver bör regeringen och stiftelsestyrelserna utse var
sin suppleant i varje programbolagsstyrelse. Regeringen förutsätts utse
ordförandena och suppleanterna efter samråd med riksdagspartierna.

4 Övergång och genomförande

Regeringens förslag: Ägarförändringen bör äga rum den 1 januari
1994. Programföretagens fastigheter skall ägas av programföretagen.

Utredningens förslag: Utredaren anser att staten tillsammans med nu-
varande ägare bör komma överens om stiftelsebildningen. Stiftelsebildningen
blir därmed inte enbart en statlig angelägenhet. Utredaren föreslår att moder-
bolaget står som stiftare och såsom stiftelseförmögenhet tillskjuter nuvarande
aktier till de tre stiftelserna. Därefter föreslås staten lösa in aktierna i moder-
bolaget från de nuvarande ägarna, för att därigenom bli ägare till koncernens
fastigheter. Det fastighetsägande moderbolaget bör enligt utredaren förbli i
statens ägo.

Synpunkter på utredningens förslag: Sveriges Television, Sveriges
Radio och Sveriges Utbildningsradio betonar att ägarförändringen bör ge-
nomföras vid årsskiftet 1993/1994 för att undvika negativa skatteeffekter för
programbolagen. Näringslivsgruppen avvisar en ytterligare förlängning av
den tid som gruppen kvarstår som ägare i programföretagen.

Skälen för regeringens förslag: Övergången från nuvarande kon-
cernbildning till stiftelser bör ske i anslutning till förestående årsskifte. Ägar-
förändringen bör äga rum den 1 januari 1994.

Stiftelserna bör bildas den 1 januari 1994 genom att Sveriges Radio För-
valtnings AB överlämnar sina aktier i programbolagen till stiftelserna sam-
tidigt som regeringen tillskjuter via rundradiokontot de medel som skall an-
vändas för stiftelsernas egna kostnader för stiftelsestyrelsernas verksamhet
och redovisning samt arvode till stiftelsestyrelsernas ledamöter. Staten blir

17

därigenom också stiftare. Stiftelsernas kapital utgörs av aktierna samt de Prop.1992/93: 236
medel staten tillskjuter.

Före eller efter stiftelsebildningen bör Sveriges Radio Förvaltnings AB
sälja sina aktier i de dotterbolag som inte är programföretag, dvs. Radiotjänst
i Kiruna AB och Sveriges Radio och Television Fastigheter AB (det bolag
som förvaltar fastigheterna), till programföretagen. Aktierna bör i enlighet
med 1992 års riksdagsbeslut fördelas mellan programbolagen i förhållande till
storleken på respektive programföretags medelstilldelning.

De nuvarande ägarna lämnar slutligen sitt aktieinnehav och säljer sina
aktier i Sveriges Radio Förvaltnings AB till programbolagen till deras nomi-
nella värde. Även här fördelas aktierna mellan programbolagen i förhållande
till storleken på respektive programföretags medelstilldelning. Aktiernas
nominella värde uppgår till 2 160 000 kr. Aktiekapitalet i vart och ett av de tre
program bolagen uppgår till 50 000 kr.

Genom dessa transaktioner kommer programföretagen att indirekt bli ägare
till merparten av fastigheterna beroende på att Sveriges Radio Förvaltnings
AB som äger dem, kommer att ägas av programbolagen gemensamt. På
samma sätt blir programföretagen ägare till Radiotjänst i Kiruna AB och
Sveriges Radio och Television Fastigheter AB.

Riksdagen beslutade år 1986 att fastigheterna skulle överföras till Sveriges
Radio-koncernen med äganderätt eller motsvarande. Samtliga fastigheter har
dock ännu inte överförts till följd av oenighet mellan moderbolaget och
statens företrädare. Någon ändring av 1986 års riksdagsbeslut bör inte ske.
De fastigheter som ännu inte överförts till Sveriges Radio Förvaltnings AB
bör överföras dit skyndsamt och i god tid före den nu föreslagna ägarföränd-
ringen.

För att åstadkomma övergången från nuvarande ägargrupper till en stiftelse
bör staten och samtliga aktieägare komma överens om hur avvecklingen skall
ske. Regeringen avser därför att försöka få de nuvarande ägarna att kvarstå
som ägare under ytterligare ett halvår för att möjliggöra att förändringarna kan
ske inom en koncern. I annat fall skulle några av bolagen nämligen tvingas
betala ett icke obetydligt belopp i bolagsskatt. Om de nuvarande ägarna inte
vill stå kvar utan söker sälja sina aktier, skall aktierna i enlighet med före-
skrifter i bolagsordningarna hembjudas till staten. Om staten därigenom för-
värvar aktier i moderbolaget bör regeringen använda dem för att underlätta
övergången till stiftelse och i övrigt söka vidmakthålla balansen mellan de
kvarvarande ägarna.

Alla aktietransaktioner bör äga rum vid en och samma tidpunkt. Transak-
tionerna bör ske per den 1 januari 1994.

Utredaren har föreslagit att bolagsordningarna för programbolagen ändras.
Han menar att det står klart att syftet med public service-företagens verksam-
het är ett annat än att bereda vinst åt aktieägarna. Utredaren föreslår att en be-
stämmelse om syftet bör föras in i bolagsordningarna i anslutning till angi-
vandet av föremålet för bolagets verksamhet enligt följande. Bolagets syfte är
inte att i första hand bereda vinst åt aktieägarna utan att främja rundradiosänd-
ningar, huvudsakligen till svenska mottagare, av radio- och/eller televisions-

18

program i allmänhetens tjänst. Regeringen delar utredarens uppfattning i Prop.1992/93: 236
denna del.

Regeringens förslag föranleder således vissa ändringar i bolagsordningar-
na hos programbolagen, dels vad gäller syftet med verksamheten, dels vad
gäller vilka som skall sitta i styrelserna. Vidare skall nya styrelser väljas i pro-
grambolagens styrelser. Regeringen förutsätter därför att extra bolagsstäm-
mor hålls i anslutning till ägarförändringarna i den utsträckning som behövs.

5 Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad som anförts i fråga om bildandet av tre stiftelser för
ägandet av programbolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och
Sveriges Utbildningsradio (avsnitt 3.1, 3.2, 3.3 och 4),

2. godkänner riktlinjerna för utseendet av ledamöterna i program bolagens
styrelser (avsnitt 3.4).

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

19

Företrädare för ägarna av Sveriges Radio Förvaltnings AB
vid en av den parlamentariska beredningsgruppen
anordnad hearing den 24 februari 1993 med anledning
av betänkandet SOU 1993:17

Företrädare för folkrörelsegruppen

Tommy Ohlström, Landsorganisationen i Sverige (LO)

Bertil Jacobson, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

Företrädare för näringslivsgruppen

Iwan Ahlström, Grossistförbundet Svensk Handel

Torkel Unge, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)

Företrädare för pressgruppen

Rune Sirvell, Tidningsutgivareföreningen (TU)

Per Hultengård, Tidningsutgivareföreningen (TU)

Prop. 1992/93:236

Bilaga 1

Företrädare för programbolagen vid en av den
parlamentariska beredningsgruppen anordnad hearing
den 25 februari 1993 med anledning av betänkandet
SOU 1993:17

Sveriges Radio AB

Ove Joanson, VD

Sveriges Television AB

Sam Nilsson, VD

Sveriges Utbildningsradio AB

Lars Hansson, VD

20

Kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1993

Prop.1992/93: 236

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo,
Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Hellsvik, Wibble,
Davidsson, Lundgren, P. Westerberg, Ask

Statsrådet Friggebo anmäler fråga om ägande av den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten.

Regeringen beslutar att genom proposition, i enlighet med bilagan till detta
protokoll, lämna förslag till riksdagen om ägande av den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten.

Ur protokollet

Maud Melin

21

gotab 43577, Stockholm 1993