Prop.
1992/93:234
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Chefen för Näringsdepartementet har varit föredragande vid regerings-
sammanträdet.
Stockholm den 29 april 1993
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Per Westerberg
I propositionen föreslås nya bestämmelser i konkurrenslagen som
innebär att i Stockholms tingsrätt skall ingå såväl lagfarna domare som
ekonomiska experter vid prövningen av vissa konkurrensrättsliga mål
och ärenden.
Regeringen förordnar dem som skall tjänstgöra som ekonomiska
experter.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 234
Prop. 1992/93:234
Den 1 juli 1993 träder den nya konkurrenslagen (1993:20) i kraft. Då
kommer instansordningen för domstolsprövning av konkurrensrättsliga
mål och ärenden att ändras. Prövningen kommer i princip att ske i en
instansordning bestående av två domstolar, nämligen Stockholms tings-
rätt och Marknadsdomstolen. Det gäller frågor enligt konkurrenslagen
om bl.a. undantag, icke-ingripandebesked, konkurrensskadeavgift och
kontroll av företagsförvärv. Detta innebär att Stockholms tingsrätt från
och med den 1 juli 1993 får ett nytt målområde som omfattar samtliga
konkurrensrättsliga frågor enligt den nya lagen.
Marknadsdomstolen kommer från och med den 1 juli 1993 att i alla
mål och ärenden som domstolen handlägger bestå av lagfarna domare
och ekonomiska experter. En ändring med denna innebörd gjordes i
hgen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. i samband med antagandet
av den nya konkurrenslagen (se SFS 1993:22). I propositionen 1992/93 :
56 Ny konkurrenslagstiftning aviserades att frågan om lämplig samman-
sättning av Stockholms tingsrätt i konkurrensrättsliga mål och ärenden
skulle övervägas i särskild ordning.
Ett antal myndigheter och organisationer har fått tillfälle att vid en
hearing den 2 april 1993 framföra synpunkter på en inom Närings-
departementet upprättad promemoria som getts formen av ett utkast till
lagrådsremiss. En sammanfattning av promemorian och promemorians
lagförslag redovisas i bilagorna 1 och 2. En förteckning över dem som
deltagit vid hearingen och en sammanfattning av de synpunkter som
därvid framfördes finns i bilaga 3.
Näringslivets Delegation för Marknadsrätt (NDM) har i en skrivelse
till regeringen den 18 februari 1993 (dnr 352/93) påtalat behovet av
ekonomisk kompetens vid behandling av marknadsrättsliga frågor i
Stockholms tingsrätt.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 15 april 1993 att inhämta Lagrådets yttrande
över förslag till hg om ändring i konkurrenslagen. Det till Lagrådet
remitterade lagförslaget finns i bilaga 4.
Lagrådet har i yttrande den 20 april 1993 lämnat förslaget utan erin- Prop. 1992/93:234
ran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. I den nu föreslagna lagtexten
har vissa redaktionella ändringar gjorts i förhållande till lagrådsremis-
sens lagförslag.
I det följande lägger regeringen på grundval av det redovisade mate-
rialet fram ett förslag till ändring i konkurrenslagen, som bl.a. innebär
att Stockholms tingsrätt tillförs ekonomisk expertis från och med den 1
juli 1993.
2.1 De konkurrensrättsliga målens och ärendenas karaktär m.m.
Konkurrensrätten är ett medel för att tillgodose samhällsekonomiska och
konsumentpolitiska intressen genom att främja effektiv konkurrens i
näringslivet. Regelsystemet tar främst sikte på intressen som är
allmänna och icke-individualiserbara. Tillämpningen av reglerna står
ofta nära förvaltningsavgöranden. Ingrepp i marknadens sätt att fungera
är förenade med överväganden av stor samhällsekonomisk och
konsumentpolitisk betydelse. De konkurrensrättsliga avgörandena
innehåller sålunda ekonomiska framtidsbedömningar som kan vara
avgörande för enskilda företag och hela branscher.
Mot bl.a. den bakgrunden har det varit naturligt att Marknadsdomsto-
len skall ha kvalificerade ekonomiska experter bland sina ledamöter.
Det är också den gällande ordningen. Att så bör gälla även framdeles
har bekräftats genom de beslut som statsmakterna nyligen fattat om
domstolens sammansättning i anslutning till behandlingen av den nya
konkurrenslagen. Marknadsdomstolen skall således från och med den 1
juli 1993 bestå av lagfarna domare och experter med såväl teoretiska
som praktiska ekonomiska kunskaper. Samtidigt avvecklas systemet med
intresseledamöter.
Genom den nya konkurrenslagen införs en tvåinstansordning för
domstolsprövningen på konkurrensområdet. Därigenom får Stockholms
tingsrätt från och med den 1 juli 1993 som ett nytt särskilt område
konkurrensrättsliga mål och ärenden. Frågan om sammansättningen av
tingsrätten i dessa mål behandlades dock inte slutligt när förslaget till ny
konkurrenslag togs fram.
Behovet av ekonomisk expertis i Stockholms tingsrätt har, som fram-
gått av inledningen, aktualiserats av näringslivet.
2.2 Pågående utredningsarbete
För närvarande ses marknadsföringslagstiftningen över av Marknadsfö-
ringsutredningen (C 1991:10). Utredaren har bl.a. fått till uppgift (dir.
1991:70) att undersöka i vilka avseenden lagens krav närmare kan Prop. 1992/93:234
preciseras och hur lagens sanktionssystem bör vara utformat for att bli
effektivt. Utredaren skall därvid beakta sanktionssystemet på konkur-
rensområdet. Utredningen beräknas lägga fram sitt slutbetänkande under
våren 1993.
Den förändring av Marknadsdomstolens sammansättning som genom-
förs den 1 juli 1993 gäller alla mål som domstolen har att handlägga.
När det gäller intresseledamötema ansågs således översynen av mark-
nadsföringslagen inte behöva avvaktas innan forändringen genomfördes
för Marknadsdomstolens hela verksamhet.
Frågan om domstolsväsendets organisation är föremål för översyn
inom regeringskansliet. I samband därmed aktualiseras också frågan om
specialdomstolamas framtida administration och organisation.
Frågan togs upp i departementspromemorian Domstolsväsendetsorga-
nisation och administration i framtiden (Ds 1992:38). Frågan i vad mån
specialdomstolamas verksamhet kan inordnas i de allmänna domstolarna
bereds nu vidare inom Justitiedepartementet. Avsikten är att en departe-
mentspromemoria i denna fråga skall läggas fram under våren 1993.
2.3 Behovet av ekonomisk expertis vid Stockholms tingsrätt
Regeringen anser att det är angeläget att det ingår ekonomiska experter
i Stockholms tingsrätt i konkurrensrättsliga mål och ärenden redan då
den nya konkurrenslagen träder i kraft.
De pågående övervägandena om specialdomstolamas framtida
administration och organisation påverkar inte detta och tillräckliga skäl
att skjuta på avgörandet om tingsrättens sammansättning till dess Mark-
nadsdomstolens framtida ställning är klarlagd finns inte.
2.4 Allmänt om expertmedverkan i domstol
Vid övervägandena om lämplig ordning för att tillföra Stockholms
tingsrätt den erforderliga ekonomiska expertisen i konkurrensrättsliga
mål och ärenden är det av intresse att något få belyst hur i vissa andra
sammanhang behov av särskild sakkunskap i domstolar har tillgodosetts.
Här lämnas därför några sådana exempel innan förslaget för det konkur-
rensrättsliga området redovisas.
Till att böija med finns i 40 kap. rättegångsbalken regler om s.k.
sakkunnigbevisning. Om domstolen i ett visst fall behöver ha tillgång
till sakkunskap på det i målet aktuella ämnesområdet kan en sakkunnig
förordnas. Den sakkunnige avger ett yttrande till domstolen; skriftligt
och/eller vid ett förhör inför domstolen. Sakkunnigbevisning upptas i
allmänhet i samband med huvudförhandlingen. En sakkunnig kan utses
av rätten, men sakkunnigbevisning kan också åberopas av parterna.
Det finns vidare olika exempel på att experter inom ett visst ämnes- Prop. 1992/93:234
område ingår som särskilda ledamöter i rätten. Så är fallet i bl.a. följan-
de slags mål.
I brottmål finns en möjlighet att låta en ekonomisk expert ingå i rät-
ten. Vid huvudförhandling i brottmål gäller som huvudregel att tings-
rätten skall bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän (1 kap. 3 b
§ rättegångsbalken). Vid prövning av omfattande eller komplicerade mål
om ekonomisk brottslighet får dock dessutom, såsom särskild ledamot,
ingå bl.a. en ekonomisk expert (1 kap. 8 § rättegångsbalken). Dessa
ekonomiska experter förordnas av regeringen (4 kap. 10 a § rättegångs-
balken).
Vidare finns särskilda bestämmelser om tekniska experter i patentmål.
Enligt 65 § patentlagen (1967:837) är Stockholms tingsrätt behörig
domstol för vissa i lagen uppräknade mål. Enligt 66 § är tingsrätten i
dessa mål normalt domför med fyra ledamöter, av vilka två skall vara
lagfarna och två tekniskt sakkunniga. Fler än tre lagfarna och tre tek-
niskt sakkunniga ledamöter får inte sitta i rätten. Vid avgörande av mål
utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid huvud-
förhandling eller syn på stället är tingsrätten domför med en lagfaren
ledamot. Därvid får dock en tekniskt sakkunnig också sitta i rätten. De
tekniskt sakkunniga ledamöterna förordnas enligt 68 § av regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer.
Enligt vattenlagen (1983:291) kallas första domstol i vattenmål vatten-
domstol. De tingsrätter som regeringen bestämmer skall vara vatten-
domstolar (13 kap. 1 §). Vattendomstol består av en lagfaren ordföran-
de, en teknisk ledamot och två nämndemän. Ytterligare en teknisk
ledamot får efter ordförandens bestämmande ingå i domstolen (13 kap.
3 §).
Fastighetsdomstol består enligt 3 § lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål som huvudregel av två lagfarna ledamöter, en teknisk
ledamot och två nämndemän. Möjlighet finns dock att förstärka rätten
med ytterligare en teknisk ledamot, en lagfaren och en nämndeman.
För såväl vattendomstol som fastighetsdomstol finns regler om dom-
stolens sammansättning vid bl.a. handläggning som inte sker vid huvud-
förhandling (13 kap. 4 § vattenlagen och 4 § lagen om domstolar i
fastighetsmål). Tekniskt sakkunniga i vattendomstol och fastighetsdom-
stol utnämns eller förordnas av regeringen eller den myndighet rege-
ringen bestämmer (13 kap. 5 § vattenlagen och 5 § lagen om domstolar
i fastighetsmål).
Prop. 1992/93:234
Regeringens förslag: Särskilda domförhetsregler for Stockholms
tingsrätt införs i konkurrenslagen.
I de fall Stockholms tingsrätts avgöranden enligt konkurrensla-
gen får överklagas hos Marknadsdomstolen skall i huvudsak föl-
jande gälla.
Vid huvudförhandling skall tingsrätten bestå av två lagfarna
domare och två ekonomiska experter. Vid annan handläggning,
liksom vid sådan huvudförhandling som avses i 1 kap. 3 a § andra
och tredje styckena rättegångsbalken, skall tingsrätten bestå av en
lagfaren domare. Därvid får även en ekonomisk expert ingå i
rätten. Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets
eller frågans beskaffenhet skall dock tingsrätten, vid avgörande av
mål utan huvudförhandling och vid prövning av rättegångsfrågor,
få ha den sammansättning som föreskrivs för huvudförhandling.
Vid handläggning av ärenden skall tingsrätten bestå av två
lagfarna domare och två ekonomiska experter. Förberedande åt-
gärder skall dock vidtas av en lagfaren domare. Därvid skall även
en ekonomisk expert kunna ingå i rätten.
De ekonomiska experter som skall tjänstgöra i tingsrätten skall
förordnas av regeringen. En bestämmelse om detta införs i konkur-
renslagen.
Skälen för regeringens förslag
Den nya konkurrenslagen
De materiella konkurrensreglerna i den nya konkurrenslagen har ut-
formats efter förebild från EG:s konkurrensregler i Romfördraget och
EES-avtalets konkurrensregler. Det införs således principiella förbud
mot samarbete mellan företag som har till syfte att begränsa konkurren-
sen på den svenska marknaden eller som ger detta resultat och mot
missbruk av dominerande ställning på den svenska marknaden.
Från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag
skall undantag kunna ges dels i enskilda fall genom beslut av
Konkurrensverket dels för grupper av avtal enligt särskilda föreskrifter.
Förbjudna avtal mellan företag skall vara ogiltiga. Det skall finnas en
möjlighet för ett företag att efter en ansökan hos Konkurrensverket
erhålla en förklaring att förbuden inte är tillämpliga, s.k. icke-ingripan-
debesked.
En överträdelse av förbuden skall kunna medföra skadeståndsskyldig- Prop. 1992/93:234
het och konkurrensrättsliga ingripanden antingen i form av åläggande
vid vite att upphöra med pågående överträdelse eller i form av åläggan-
de att betala konkurrensskadeavgift för en redan begången överträdelse.
Konkurrensverket skall få besluta om åläggande vid vite att ett företag
skall upphöra med överträdelser av förbuden. Beslut om skyldighet att
betala konkurrensskadeavgift skall meddelas av domstol efter talan av
Konkurrensverket.
Konkurrensverket skall vid utredningar om överträdelser av förbuden
kunna göra undersökningar hos företag för att få fram bevismaterial.
Reglerna om kontroll av företagsförvärv får en något annorlunda ut-
formning än i den nuvarande lagen. Kontrollen skall endast omfatta de
företagsförvärv där de berörda företagen har en årsomsättning som
överstiger 4 miljarder kronor. Sådana företagsförvärv skall anmälas till
Konkurrensverket. Ingripande mot ett företagsförvärv skall kunna ske
om förvärvet får antas leda till mer påtagliga skadliga effekter för kon-
kurrensen i ett långsiktigt perspektiv.
Vidare ändras instansordningen för konkurrensrättsliga mål så att
målen prövas av i princip endast två domstolar, nämligen Stockholms
tingsrätt och Marknadsdomstolen.
Stockholms tingsrätt skall som första instans besluta bl.a. i mål om
konkurrensskadeavgift och företagsförvärv. Dessutom skall Konkurrens-
verkets beslut om undantag, icke-ingripandebesked och olika ålägganden
kunna överklagas till Stockholms tingsrätt. Tingsrättens avgöranden
skall kunna överklagas till Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolens
avgöranden skall inte kunna överklagas.
Frågor om skadestånd, ogiltighet och utdömande av viten skall kunna
prövas av samtliga tingsrätter med fullföljd i hovrätt. Stockholms tings-
rätt skall dock alltid vara behörig att pröva mål om skadestånd och
utdömande av viten.
I fråga om förfarandet gäller att prövningen vid Stockholms tingsrätt,
i mål där tingsrättens avgöranden får överklagas hos Marknadsdom-
stolen, skall ske enligt rättegångsbalkens regler för indispositiva tviste-
mål. När det gäller frågor om undersökningar hos företag enligt 47 och
48 §§ och ffågor som har överklagats från Konkurrensverket skall
tingsrätten tillämpa reglerna i lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden, den s.k. ärendelagen (se 64 § konkurrenslagen).
Marknadsdomstolens sammansättning
Riksdagen har, som nämnts, beslutat att Marknadsdomstolens samman-
sättning skall ändras så att intresseledamöter inte längre skall delta i
domstolens avgöranden. Marknadsdomstolen kommer från och med den
1 juli 1993 att bestå av en ordförande, en vice ordförande och fem
särskilda ledamöter. Ordföranden, vice ordföranden och en av de sär-
skilda ledamöterna skall vara lagfarna domare. De andra särskilda
ledamöterna skall vara ekonomiska experter. Som ekonomiska experter Prop. 1992/93:234
kommer regeringen att utse personer med teoretisk eller praktisk ekono-
misk kompetens.
Till särskilda ledamöter, som enligt i dag gällande bestämmelser i
lagen om marknadsdomstol m.m. skall ha särskild insikt i näringslivets
forhållanden respektive i konsumentfrågor, är för närvarande professo-
rer i nationalekonomi och företagsekonomi utsedda.
Marknadsdomstolen skall enligt de nya reglerna vara beslutför när
ordföranden och tre andra ledamöter är närvarande.
Marknadsdomstolen har således bland sina ledamöter kvalificerade
ekonomiska experter. Detta motiveras av att framför allt konkurrens-
ärendena innehåller frågor som kräver kvalificerade samhällsekonomi-
ska och företagsekonomiska analyser. De viktigare besluten innebär
framtidsbedömningar som kan vara avgörande för enskilda företag och
hela branscher. Det har därför ansetts nödvändigt att det i domstolen
finns teoretisk och praktisk ekonomisk sakkunskap.
Ekonomiska experter bör ingå som ledamöter i Stockholms tingsrätt
Som nämnts lämnades inom ramen för lagstiftningsärendet om en ny
konkurrenslagstiftning inte något förslag i frågan om ekonomiska ex-
perter i tingsrätt (jfr. prop. 1992/93:56 s. 63). Däremot förutsattes att
frågan skulle övervägas ytterligare. Stockholms tingsrätt skall således
enligt reglernas nuvarande utformning pröva konkurrensmål i vanlig
sammansättning enligt rättegångsbalken respektive ärendelagen. Detta
skulle ge överinstansen en betydligt starkare saklig kompetens än under-
instansen. Den sakliga kompetensen bör emellertid vara densamma i
underrätter och överrätter. En annan ordning skulle strida mot principen
att tyngdpunkten i rättsskipningen skall ligga i första instans.
I 63 § konkurrenslagen anges vilka domar och beslut av Stockholms
tingsrätt som kan överklagas hos Marknadsdomstolen. De avgöranden
som där anges gäller ålägganden att upphöra med överträdelser av
förbuden i 6 eller 19 §, konkurrensskadeavgift, kvarstad för att säker-
ställa anspråk på sådan avgift, företagsförvärv och undersökningar av
Konkurrensverket hos företag för att utreda om överträdelse skett av
lagens förbud. Vidare anges tingsrättens avgöranden av frågor som
överklagats från Konkurrensverket enligt 60 §.
De beslut av Konkurrensverket som får överklagas hos Stockholms
tingsrätt är enligt 60 § frågor om undantag, icke-ingripandebesked,
ålägganden att upphöra med överträdelser av hgens förbud och åläggan-
den för företag och andra att på olika sätt lämna upplysningar.
Alla de frågor som således prövas av Stockholms tingsrätt och som
får överklagas hos Marknadsdomstolen innefattar, i större eller mindre
omfattning, frågor som kräver ekonomisk sakkunskap. Genom sakkun-
nigbevisning är det i och för sig möjligt att i specifika frågor tillföra
rätten denna kunskap. De konkurrensrättsliga målen och ärendena är
emellertid sådana att det vid prövningen av dem krävs kunskaper i
relevanta ekonomiska spörsmål på ett mer allmänt plan. På grund här-
av, och med hänsyn till Marknadsdomstolens sammansättning och vad
som ovan anförts om att tyngdpunkten i rättsskipningen skall ligga i
första instans, bör Stockholms tingsrätt förstärkas med ekonomiska
experter som deltar vid prövningen av de konkurrensrättsliga mål och
ärenden som får överklagas hos Marknadsdomstolen.
Konkurrensverket har under beredningen av ärendet framfört syn-
punkten att det kan ifrågasättas om medverkan av ekonomiska experter
behövs och är förenligt med kraven på skyndsam handläggning vid
tingsrättens prövning av de ärenden som anges i 63 § första stycket 5,
dvs. ärenden enligt 47 och 48 §§ om rätt för Konkurrensverket att
genomföra undersökningar hos företag. Behovet av ekonomisk expertis
är måhända inte lika stort i dessa ärenden som i andra. I tingsrättens
prövning skall emellertid, enligt nämnda paragrafer, ingå bl.a. en be-
dömning av om det finns anledning anta att en överträdelse av förbuden
i 6 eller 19 § skett liksom en avvägning av om vikten av att åtgärden
vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som
åtgärden innebär för den som drabbas av den. Båda dessa frågor kan
fordra insikter av det slag som de ekonomiska experterna skall tillföra
rätten. Att handläggningen bör ske med vederbörlig skyndsamhet påver-
kar inte sagda förhållande. Härtill kommer att i Marknadsdomstolen
skall sitta ekonomiska experter också i dessa fall. På grund av det
anförda bör någon undantagsregel för tingsrättens prövning av de frågor
som anges i 63 § första stycket 5 inte införas.
Mål om skadestånd, ogiltighet och utdömande av vite överklagas inte
till Marknadsdomstolen. För de målen föreslås inte några ändrade sam-
mansättningsregler. Inte heller beträffande de mål där talan enligt kon-
kurrenslagen alltid kan föras vid Stockholms tingsrätt, dvs. mål om
skadestånd och utdömande av vite, föreslås någon ändring.
Prop. 1992/93:234
Närmare om tingsrättens sammansättning
Införandet av ekonomiska experter som ledamöter vid tingsrätten bör
lämpligen, efter förebild från annan lagreglering om specialprocess, ske
genom bestämmelser i konkurrenslagen.
I huvudsak två metoder står till buds för att tillföra tingsrätten sakkun-
niga ledamöter. En möjlighet är att i lagen föreskriva att ekonomiska
experter får ingå i rätten såsom särskilda ledamöter om det finns behov
av särskild sakkunskap om ekonomiska förhållanden. En viss motsvarig-
het till en sådan fakultativ regel finns, som tidigare redovisats, i 1 kap.
8 § rättegångsbalken om bl.a. ekonomisk experts deltagande i mål om
ekonomisk brottslighet. Konkurrensrättsliga mål och ärenden är dock,
som ovan anförts, regelmässigt sådana att ekonomisk sakkunskap be-
hövs i rätten. Härtill kommer att det vid Marknadsdomstolens
avgöranden i princip alltid skall ingå ekonomisk expertis. Dessa för-
hållanden leder till slutsatsen att som huvudregel bör gälla att ekonomis-
ka experter alltid skall sitta i rätten när tingsrätten avgör konkurrens-
1* Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 234
rättsliga mål och ärenden. Denna huvudregel bör dock förses med vissa Prop. 1992/93:234
undantag, bl.a. for de fall när tingsrätten avgör mål efter förenklad
huvudförhandling. Kravet på att ekonomiska experter skall sitta i rätten
bör inte heller gälla vid förberedande handläggning av målen och ären-
dena. Möjligheter att förstärka rätten under förberedelsen bör dock
finnas. Dessa frågor kommer att utvecklas i specialmotiveringen.
Vid bestämmandet av hur många lagfarna domare och ekonomiska
experter som skall delta i tingsrätten bör utgångspunkten tas i vad ovan
anförts om att den sakliga kompetensen bör vara densamma i under-
rätten som i överrätten. Samtidigt skall beaktas att antalet lagfarna
ledamöter, i enlighet med vad som gäller för domstolar i allmänhet, bör
vara större i överinstansen än i underinstansen. Som framgått kan som
mest tre lagfarna ledamöter och fyra ekonomiska experter sitta i Mark-
nadsdomstolen. Av betydelse i sammanhanget är också att det bör råda
balans mellan antalet lagfarna domare och antalet ekonomiska experter
liksom att en rimlig hushållning bör ske med rättsväsendets resurser.
Självfallet måste den valda sammansättningen också ge tillräckliga
garantier från rättssäkerhetssynpunkt. Vid en sammanvägning av dessa
faktorer finner regeringen att en lämplig sammansättning av Stockholms
tingsrätt i de aktuella målen och ärendena är två lagfarna domare och
två ekonomiska experter.
Den valda sammansättningen, två lagfarna domare och två särskilda
ledamöter, har en viss motsvarighet i de under avsnitt 2.4 redovisade
reglerna om Stockholms tingsrätts handläggning av patentmål. Enligt 66
§ patentlagen finns dock en möjlighet att utöka antalet ledamöter till tre
lagfarna och tre tekniskt sakkunniga. Av motiven till sagda bestämmelse
framgår att den större sammansättningen kan vara lämplig i omfattande
mål där huvudförhandlingen kan förväntas bli långvarig eftersom man
annars vid förfall för en ledamot riskerar att få företa målet till ny
huvudförhandling. Det betonas också att det skall eftersträvas att lika
många lagfarna som tekniskt sakkunniga ledamöter från början ingår i
rätten om den större sammansättningen väljs (prop. 1985/86:86 s. 24 f.
och 47).
Det ligger nära till hands att införa en motsvarande möjlighet att
utöka antalet ledamöter till högst sex också vid tingsrättens handlägg-
ning av de konkurrensrättsliga målen och ärendena. Med hänsyn till vad
ovan anförts om att antalet lagfarna ledamöter bör vara större i överin-
stansen, föreslås emellertid inte någon regel om att tre lagfarna domare
skall kunna sitta i rätten. Eftersom de särskilda ledamöterna inte bör
vara i majoritet i rätten föreslås inte heller någon sådan regel för dessa
ledamöter. För att inte riskera att tingsrätten skall tvingas ta om huvud-
förhandlingen om förfall inträffar för en ledamot sedan huvudförhand-
lingen påböijats, föreslås i stället en regel om att tingsrätten i sådana
fall skall vara domför med tre ledamöter. Någon motsvarande undan-
tagsregel för de fall när tingsrättens handläggning skall ske enligt ären-
delagen kan dock inte anses erforderlig och föreslås därför inte.
Konkurrenslagen, som också till sitt materiella innehåll innebär en
nyordning, har ännu inte böijat tillämpas vare sig vid tingsrätten eller i 10
Marknadsdomstolen. Erfarenhet av mål- och ärendehanteringen saknas
därför. På grund härav kan det finnas skäl att ta upp frågan om dom- Prop. 1992/93:234
stolarnas sammansättning till förnyat övervägande när tillräcklig erfa-
renhet vunnits av verksamheten. I det sammanhanget kan även resultatet
av utredningen om specialdomstolamas framtida organisation och ad-
ministration få betydelse.
De ekonomiska experterna bör förordnas av regeringen
De ekonomiska experter som skall tjänstgöra som särskilda ledamöter
vid tingsrätten bör förordnas av regeringen. En bestämmelse härom,
utformad efter förebild från 4 kap. 10 a § rättegångsbalken, bör införas
i konkurrenslagen. Som ekonomiska experter bör regeringen kunna utse
personer med samma kvalifikationer som de har som skall förordnas
som sådana experter i Marknadsdomstolen, dvs. såväl personer med
praktisk ekonomisk kompetens som personer med teoretisk ekonomisk
kompetens.
Även om reglerna om tvåinstansjäv givetvis hindrar att en ekonomisk
expert deltar i handläggningen av samma ärende i både tingsrätten och
Marknadsdomstolen, kan ett samtidigt förordnande i båda instanserna,
främst med hänsyn till den relativt begränsade personkrets som kommer
att pröva de konkurrensrättsliga målen och ärendena, riskera att rubba
allmänhetens förtroende för rättsskipningen. Det bör därför, som från
några håll påpekats under ärendets beredning, inte komma i fråga att en
person samtidigt har förordnande för tjänstgöring både vid tingsrätten
och i Marknadsdomstolen.
Frågor om de ekonomiska experternas ställning m.m.
De ekonomiska experterna skall delta i tingsrätten som särskilda
ledamöter.
I omröstningshänseende gäller reglerna i 16 kap. rättegångsbalken. I
fråga om röstningsordningen för lagfarna och särskilda ledamöter och
för dessa kategorier inbördes gäller först och främst huvudregeln att
tjänsterangen skall vara avgörande. Av regeln i 16 kap. 1 § andra styck-
et sista meningen rättegångsbalken följer dock att en av de lagfarna
ledamöterna normalt kommer att rösta först.
De ekonomiska experterna skall ha avlagt domared enligt
4 kap. 11 § rättegångsbalken.
Konkurrenslagen träder i kraft den 1 juli 1993. De nu föreslagna änd-
ringarna bör träda i kraft samtidigt med lagen.
11
Enligt punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till Prop. 1992/93:234
konkurrenslagen får en anmälan för undantag enligt 8 § eller en an-
sökan om icke-ingripandebesked enligt 20 § prövas före hgens ikraftträ-
dande. Härav följer att det kan komma in överklagade ärenden i dessa
frågor till Stockholms tingsrätt före den 1 juli 1993. För att en föränd-
ring av sammansättningsreglema inte skall inträffa under handläggning-
en av ett sådant ärende bör punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbe-
stämmelserna kompletteras med en regel som innebär att de domförhets-
regler som nu föreslås inte skall tillämpas i ärenden som kommit in till
tingsrätten före den 1 juli 1993.
Förslaget innebär att Stockholms tingsrätt i de konkurrensrättsliga målen
och ärendena utökas med högst två ekonomiska experter. Förändringen
torde för tingsrättens del, såvitt nu kan bedömas, inte innebära någon
större ökning av behovet av resurser.
Regeringen har i propositionen 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning
aviserat att behovet av resurser i Stockholms tingsrätt med anledning av
att tingsrätten får ett nytt målområde som omfattar samtliga konkurrens-
rättsliga frågor enligt den nya lagen, kommer att övervägas i särskild
ordning. Kostnaderna för ekonomiska experter i de konkurrensrättsliga
målen och ärendena får vägas in vid denna prövning.
I enlighet med det anförda har inom Näringsdepartementet upprättats
förslag till
lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20).
64 a §
Paragrafen, som delvis är utformad efter mönster av 66 § patentlagen
(1967:837), reglerar tingsrättens sammansättning i de mål som enligt 64
§ första stycket 1 skall handläggas enligt rättegångsbalkens regler för
indispositiva tvistemål.
I första stycket föreskrivs att tingsrätten vid huvudförhandling skall
bestå av två lagfarna domare och två ekonomiska experter. Av paragra-
fens tredje stycke följer motsatsvis att tingsrätten alltid skall ha denna
sammansättning vid sedvanlig huvudförhandling. Av första stycket
12
framgår också att en av de lagfarna ledamöterna skall vara rättens ord- Prop. 1992/93:234
förande.
Av andra stycket följer att tingsrätten kan avgöra ett mål med tre
ledamöter om förfall har inträffat för en ledamot sedan huvudförhand-
lingen påböijats (jfr bl.a. 1 kap. 3 a § fjärde stycket rättegångsbalken).
I tredje stycket regleras tingsrättens sammansättning vid huvudför-
handling i de fall som avses i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena
rättegångsbalken och vid avgörande av mål utan huvudförhandling
liksom vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling. Som
huvudregel gäller i dessa fall att tingsrätten skall bestå av en lagfaren
domare. Enligt andra meningen i stycket kan rätten dock förstärkas med
en ekonomisk expert. En sådan sammansättning kan vara påkallad t.ex.
vid prövning av ett interimistiskt yrkande om förbud mot företagsför-
värv, om inte målet eller frågan är av sådan kvalificerad beskaffenhet
att beslutet bör fattas av fullsutten rätt med stöd av 64 b §. Det kan
också vara lämpligt att förstärka rätten vid beredningen av komplicerade
mål t.ex. genom att en ekonomisk expert deltar vid sammanträde för
muntlig förberedelse. Hänvisningen i styckets första mening till 1 kap.
3 a § andra stycket rättegångsbalken möjliggör att ett mål avgörs i
sådan förstärkt sammansättning efter förenklad huvudförhandling i
samband med förberedelsen enligt 42 kap. 20 § andra stycket rätte-
gångsbalken. Genom hänvisningen till 1 kap. 3 a § tredje stycket rätte-
gångsbalken öppnas en möjlighet till huvudförhandling i sådan samman-
sättning också i de fall när rätten anser en- alternativt tvåledamotshand-
läggning tillräcklig och parterna samtycker till det eller målet är av
enkel beskaffenhet.
64 b §
I paragrafen, som motsvarar 1 kap. 3 c § rättegångsbalken, föreskrivs
att tingsrätten, utan hinder av reglerna i 64 a § tredje stycket, vid av-
görande av mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som
hör till rättegången får ha samma sammansättning som vid huvudför-
handling, om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets eller
frågans beskaffenhet.
När det gäller uttrycket frågor som hör till rättegången kan hänvisas
bl.a. till Gullnäs m.fl., Kommentar till rättegångsbalken I, s. 16:6 f.
Som exempel på sådana frågor, som kan bli aktuella enligt förevarande
paragraf, kan till en böijan nämnas svåra frågor om tillåtande av be-
visning och om kvarstad i mål om konkurrensskadeavgift.
Till uttrycket bör också kunna hänföras interimistiska beslut enligt 41
§ om förbud mot företagsförvärv. Av motiven till sagda bestämmelse
framgår att prövningen av huruvida ett interimistiskt förbud skall med-
delas inte skall inriktas på någon form av sannolikhetsbedömning av om
förvärvet kommer att bli slutgiltigt stoppat. I stället skall en avvägning
göras mellan det allmänna intresset av fortsatt utredning utan påverkan
av åtgärder från de inblandade företagens sida och den olägenhet som 13
ett sådant beslut kan medföra för enskilda förvärvsparter (prop. 1992/
93:56 s. 105). Det sagda medför att prövningen av en fråga enligt 41 § Prop. 1992/93:234
får anses ha så övervägande processuell karaktär att den skall betraktas
som en rättegångsfråga och inte som en fråga som hör till själva saken.
Jfr Rättegångsutredningens delbetänkande Översyn av rättegångsbalken
I, (SOU 1982:26) s. 244 f.f.
64 c §
Av paragrafens första mening följer att samma huvudregel vad avser
tingsrättens sammansättning skall gälla för de frågor som enligt 64 §
första stycket 2 skall handläggas som domstolsärenden, som för de som
enligt 64 § första stycket 1 skall handläggas som tvistemål.
I andra meningen görs, genom hänvisningen till 3 och 4 §§ hgen
(1946:807) om handläggning av domstolsärenden, undantag från huvud-
regeln för sådan handläggning som avser bl.a. den formella prövningen
av ansökningar, inhämtanden av yttranden och andra förberedande
åtgärder. Överklagandeskrifter är i detta sammanhang att jämställa med
ansökningar (jfr prop. 1992/93:216 s. 90). I dessa fall skall tingsrätten
bestå av en lagfaren domare. Det kan inte uteslutas att behov kan uppstå
av ekonomisk sakkunskap också vid dessa avgöranden. I sista meningen
ges därför en möjlighet att förstärka rätten som motsvarar den som
finns för tvistemålen i 64 a § tredje stycket.
I fråga om förhandling infor rätten gäller i tillämpliga delar
rättegångsbalkens regler om huvudförhandling i tvistemål (jfr 5 § ären-
delagen). I sådana fall gäller huvudregeln och tingsrätten skall således
bestå av två lagfarna domare och två ekonomiska experter.
64 d §
Bestämmelsen, som har berörts i avsnitt 3, motsvarar i huvudsak 4 kap.
10 a § rättegångsbalken.
69 §
Ändringen är föranledd av de nya bestämmelserna i 64 a och 64 b §§.
Av 69 § följer att ett mål och ett ärende får handläggas gemensamt trots
att olika rättegångsformer gäller för dem. Sker det en sådan förening
skall handläggningen följa reglerna för indispositiva tvistemål i rätte-
gångsbalken. Genom den nu föreslagna ändringen klargörs att reglerna
i 64 a och 64 b §§ om tingsrättens sammansättning skall gälla i dessa
fall.
14
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
Prop. 1992/93:234
Den föreslagna ändringen har kommenterats i avsnitt 4.
Regeringen föreslår att riksdagen antar förslaget till
lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20).
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
15
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (1993:20)
dels att 69 § samt punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmel-
serna skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 64 a - 64 d §§,
av följande lydelse.
64 a §
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vid huvudförhandling i mål som
anges i 63 § första stycket 1-4
skall tingsrätten bestå av fyra
ledamöter, av vilka två skall vara
lagfarna domare och två ekono-
miska experter. En av de lagfarna
domarna skall vara rättens ord-
förande.
Om det sedan huvudförhand-
lingen har påbörjats inträffar
förfall för en av ledamöterna, är
rätten ändå domför.
Vid huvudförhandling i fall som
avses i 1 kap. 3 a § andra och
tredje styckena rättegångsbalken
och vid avgörande av mål utan
huvudförhandling, liksom vid
handläggning som inte sker vid
huvudförhandling, skall tingsrät-
ten, om inte annat följer av 64 b
§, bestå av en lagfaren domare. 1
sådana fall får dock även en eko-
nomisk expert delta i tingsrätten.
Prop. 1992/93:234
Propositionens
lagförslag
16
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
64 b §
Vid avgörande av mål utan hu-
vudförhandling och vid prövning
av frågor som hör till rättegången
får tingsrätten ha den samman-
sättning som anges i 64 a § första
stycket om det föreligger särskilda
skäl med hänsyn till målets eller
frågans beskaffenhet.
64 c §
Vid handläggning av ärenden som
anges i 63 § första stycket 5 och 6
skall tingsrätten ha den sam-
mansättning som anges i 64 a §
första stycket. Vid handläggning
som avses i 3 och 4 §§ lagen
(1946:807) om handläggning av
domstolsärenden skall tingsrätten
dock bestå av en lagfaren domare.
I sådana fall får även en ekono-
misk expert delta i tingsrätten.
64 d §
Regeringen förordnar för viss tid
dem som skall tjänstgöra som
ekonomiska experter enligt 64 a
och 64 c §§. Inträffar medan en
ekonomisk expert deltar i behand-
lingen av ett mål eller ärende en
omständighet som medför att
förordnandet skall upphöra att
gälla, skall förordnandet oberoen-
de därav anses ha fortsatt giltighet
såvitt avser det pågående målet
eller ärendet.
Den som skall tjänstgöra som
ekonomisk expert skall vara svensk
medborgare och får inte vara
underårig eller i konkurstillstånd
eller ha förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken.
Prop. 1992/93:234
Propositionens
lagförslag
17
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:234
69 §
Mål och ärenden i frågor som
avses i 63 § första stycket får
handläggas gemensamt, om det är
till fördel for utredningen. Hand-
läggningen skall ske enligt vad
som föreskrivs i 64 § första styck-
et 1.
Mål och ärenden i frågor som
avses i 63 § första stycket får
handläggas gemensamt, om det är
till fördel for utredningen. Hand-
läggningen skall ske enligt vad
som föreskrivs i 64 § första styck-
et 1 samt 64 a och 64 b §§.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
5. Anmälan för undantag enligt 8
§ eller ansökan om icke-ingripan-
debesked enligt 20 § får prövas
före lagens ikraftträdande.
5. Anmälan för undantag enligt 8
§ eller ansökan om icke-ingripan-
debesked enligt 20 § får prövas
före lagens ikraftträdande. Om ett
överklagande i en sådan fråga har
kommit in till tingsrätten före
ikraftträdandet, skall tingsrätten
ha den sammansättning som anges
i lagen (1946:807) om handlägg-
ning av domstolsärenden i stället
för den som anges i 64 c §.
I fråga om en anmälan eller ansökan som görs före lagens ikraftträdan-
de gäller punkt 3 a-c ovan. Den tidsfrist som där anges skall dock vara
tio månader.
18
Sammanfattning av promemorian 1993-03-26, 631/93, om samman-
sättningen av Stockholms tingsrätt i konkurrensrättsliga mål och
ärenden
Den 1 juli 1993 träder den nya konkurrenslagen (1993:20) i kraft. Då
kommer instansordningen vid domstolsprövning av konkurrensrättsliga
mål och ärenden att ändras. Prövningen kommer i princip att ske i en
instansordning bestående av två exklusiva domstolar, nämligen Stock-
holms tingsrätt och Marknadsdomstolen.
De marknadsrättsliga avgörandena måste ofta grunda sig på samhälls-
och företagsekonomiska bedömningar. Det har därför ansetts nödvändigt
att Marknadsdomstolen har kvalificerade ekonomiska experter bland
sina ledamöter. I anslutning till att den nya konkurrenslagen behand-
lades av riksdagen gjordes vissa justeringar i Marknadsdomstolens
sammansättning som bekräftar synen på behovet av ekonomiska ex-
perter. Marknadsdomstolen skall från och med den 1 juli 1993 bestå av
lagfarna domare och ekonomiska experter med såväl teoretiska som
praktiska kunskaper. Samtidigt avvecklas systemet med intresseledamö-
ter.
Stockholms tingsrätt får genom den ändrade instansordningen på
konkurrensområdet ett helt nytt målområde. Sammansättningen av
tingsrätten i dessa mål behandlades inte slutligt i samband med bered-
ningen av den nya konkurrenslagen. Regeringen aviserade att lämplig
sammansättning av tingsrätten skulle övervägas i särskild ordning.
I denna promemoria föreslås att Stockholms tingsrätt, redan den 1 juli
1993 då den nya konkurrenslagen träder i kraft, förses med ekonomiska
experter. Som skäl härför anförs att konkurrensärendena innehåller
frågor som kräver kvalificerade ekonomiska analyser och att den sakliga
kompetensen bör vara densamma i underrätten som i överrätten.
I promemorian föreslås att bestämmelser införs i konkurrenslagen som
innebär att ekonomiska experter skall ingå som ledamöter i Stockholms
tingsrätt när de konkurrensrättsliga mål och ärenden som får överklagas
hos Marknadsdomstolen avgörs. Tingsrätten skall därvid som huvud-
regel vara domför med två lagfarna domare och två ekonomiska exper-
ter med en möjlighet att utöka antalet ledamöter till tre lagfarna domare
och tre ekonomiska experter. Det skall vidare vara möjligt att förstärka
rätten med en ekonomisk expert under förberedelsen av målen och
ärendena. De ekonomiska experterna skall enligt förslaget förordnas av
regeringen och utses bland personer som har teoretisk eller praktisk
ekonomisk kompetens.
Prop. 1992/93:234
Bilaga 1
19
Prop. 1992/93:234
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (1993:20)
dels att 69 § skall ha följande lydelse,
dels att det i hgen skall införas tre nya paragrafer, 64 a, 64 b och 64
c §§, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 64 a § I mål som anges i 63 § första Vid huvudförhandling i fall som 64 b § Vid handläggning av ärenden som |
20
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:234 Bilaga 2 64 c § Regeringen förordnar för tre år i Den som skall tjänstgöra som 69 § |
Mål och ärenden i frågor som Mål och ärenden i frågor som
avses i 63 § första stycket får avses i 63 § första stycket får
handläggas gemensamt, om det är handläggas gemensamt, om det är
till fordel for utredningen. Hand- till fördel för utredningen. Hand-
läggningen skall ske enligt vad läggningen skall ske enligt vad
som föreskrivs i 64 § första styck- som föreskrivs i 64 § första styck-
et 1. et 1 och 64 a §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
21
1 Deltagare
Vid hearingen deltog företrädare för följande: Domstolsverket, Grossist-
förbundet Svensk Handel, JUSEK, Konkurrensverket, Konsumentver-
ket, Marknadsföringsutredningen, Marknadsdomstolen, Näringslivets
Delegation för Marknadsrätt, Stockholms tingsrätt, Sveriges Advokat-
samfund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Civil-
departementet och Justitiedepartementet.
2 Synpunkter
Samtliga ställer sig positiva till eller har inga invändningar mot att i
Stockholms tingsrätt som ledamöter ingår ekonomiska experter vid
prövningen av de konkurrensrättsliga mål och ärenden som får överkla-
gas hos Marknadsdomstolen. Stockholms tingsrätt framhåller att särskild
sakkunskap i princip bör tillföras rätten genom sakkunnigbevisning,
men att de konkurrensrättsliga målens och ärendenas särart föranleder
ett avsteg från denna princip.
Domstolsverket anser att det är tillräckligt med en ekonomisk expert i
rätten. Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen framhåller att minst
två ekonomiska experter bör sitta i rätten. Tingsrätten anser att en
sammansättning med två jurister och tre ekonomer inte bör vara möjlig
och vidare att en begränsning till två ledamöter vid beslut under förbe-
redelsen är olämplig. Sveriges Industriförbund anför, med instämmande
av Marknadsdomstolen, att frågor om interimistiskt förbud mot före-
tagsförvärv bör prövas av två lagfama domare och två ekonomiska
experter eftersom besluten kan vara mycket ingripande för de berörda
företagen. Konkurrensverket ifrågasätter om medverkan av ekonomiska
experter behövs vid tingsrättens prövning av ärenden enligt 47 och 48
§§ konkurrenslagen. Enligt verket riskerar en sådan medverkan dess-
utom att fördröja handläggningen av dessa ärenden, som är av bråds-
kande natur.
Marknadsdomstolen m.fl. anser att det är olämpligt med samtidiga
förordnanden som ekonomisk expert i båda instanserna. Näringslivets
Delegation för Marknadsrätt och Sveriges Köpmannaförbund framhåller
att det är angeläget att även personer med praktisk näringslivserfarenhet
förordnas som ekonomiska experter och att rekryteringen inte försvåras
av for dålig ekonomisk kompensation vid tjänstgöring i rätten. Stock-
Prop. 1992/93:234
Bilaga 3
22
halms tingsrätt instämmer i att experterna bör erhålla god ekonomisk
kompensation.
Stockholms tingsrätt påpekar att förslaget saknar regler om att en
lagfaren domare skall vara rättens ordförande och om vad som skall
gälla i omröstningshänseende.
Prop. 1992/93:234
Bilaga 3
23
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (1993:20)
dels att 69 § samt punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmel-
serna skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall inforas fyra nya paragrafer, 64 a, 64 b, 64 c
och 64 d §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
64 a §
Vid huvudförhandling i mål som
anges i 63 § första stycket 1-4
skall tingsrätten bestå av fyra
ledamöter, av vilka tvä skall vara
lagfarna domare och två ekono-
miska experter som förordnats
enligt 64 d §.
Om det sedan huvudförhandling-
en har påbörjats inträffar förfall
för en av de lagfarna domarna
eller för en av de ekonomiska ex-
perterna, är rätten ändå domför.
Vid huvudförhandling i fall som
avses i 1 kap. 3 a § andra och
tredje styckena rättegångsbalken
och vid avgörande av mål utan
huvudförhandling, liksom vid
handläggning som inte sker vid
huvudförhandling, skall tingsrätten
dock, om inte annat följer av 64 b
§, bestå av en lagfaren domare. I
sådana fall får även en ekonomisk
expert delta i tingsrätten.
Prop. 1992/93:234
Bilaga 4
24
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:234
Bilaga 4
64 b §
Vid avgörande av mål utan hu-
vudförhandling och vid prövning
av frågor som hör till rättegången
får tingsrätten ha den samman-
sättning som anges i 64 a § första
stycket om det föreligger särskilda
skäl med hänsyn till målets eller
frågans beskaffenhet.
64 c §
Vid handläggning av ärenden som
anges i 63 § första stycket 5 och 6
skall tingsrätten ha den samman-
sättning som anges i 64 a § första
stycket. Vid handläggning som
avses i 3 och 4 §§ lagen (1946:
807) om handläggning av dom-
stolsärenden skall tingsrätten dock
bestå av en lagfaren domare. I
sådana fall får även en ekonomisk
expert delta i tingsrätten.
64 d §
Regeringen förordnar for viss tid
dem som skall tjänstgöra som
ekonomiska experter enligt 64 a
och 64 c §§. Inträffar medan en
ekonomisk expert deltar i behand-
lingen av ett mål eller ärende en
omständighet som medför att
förordnandet skall upphöra att
gälla, skall förordnandet oberoen-
de därav anses ha fortsatt giltighet
såvitt avser det pågående målet
eller ärendet.
Den som skall tjänstgöra som
ekonomisk expert skall vara
25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
svensk medborgare och får inte
vara underårig eller i konkurs-
tillstånd eller ha förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken.
69 §
Prop. 1992/93:234
Bilaga 4
Mål och ärenden i frågor som
avses i 63 § första stycket får
handläggas gemensamt, om det är
till fordel for utredningen. Hand-
läggningen skall ske enligt vad
som föreskrivs i 64 § första styck-
et 1.
Mål och ärenden i frågor som
avses i 63 § första stycket får
handläggas gemensamt, om det är
till fördel för utredningen. Hand-
läggningen skall ske enligt vad
som föreskrivs i 64 § första styck-
et 1 mw 64 a och 64 b §§.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
5. Anmälan för undantag enligt 8
§ eller ansökan om icke-ingripan-
debesked enligt 20 § får prövas
före lagens ikraftträdande.
5. Anmälan för undantag enligt 8
§ eller ansökan om icke-ingripan-
debesked enligt 20 § får prövas
före lagens ikraftträdande. Om ett
överklagande i en sådan fråga har
kommit in till tingsrätten före
ikraftträdandet, skall tingsrätten
ha den sammansättning som anges
i lagen (1946: 807) om handlägg-
ning av domstolsärenden i stället
för den som anges i 64 c §.
I fråga om en anmälan eller ansökan som görs före lagens ikraftträdan-
de gäller punkt 3 a-c ovan. Den tidsfrist som där anges skall dock vara
tio månader.
26
Prop. 1992/93:234
Bilaga 5
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-04-20
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,
justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1993 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Per Westerberg beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i konkurrenslagen
(1993:20).
Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Jan
Stockhaus.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
27
Prop. 1992/93:234
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
29 april 1993
Närvarande: statsråden B. Westerberg, ordförande, Friggebo, Laurén,
Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Hellsvik, Wibble, Björck,
Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask
Statsrådet P. Westerberg anmäler fråga om lagstiftning om Stockholms
tingsrätts sammansättning i konkurrensrättsliga mål och ärenden.
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen
om lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20), i enlighet med bilagan
till detta protokoll.
Ur protokollet:
Maud Melin
28
Innehållsförteckning Prop. 1992/93:234
Propositionens huvudsakliga innehåll................... 1
1 Ärendet och dess beredning ...................... 2
2 Utgångspunkter för överväganden om ekonomiska experter
vid Stockholms tingsrätt......................... 3
2.1 De konkurrensrättsliga målens och ärendenas
karaktär m.m............................. 3
2.2 Pågående utredningsarbete..................... 3
2.3 Behovet av ekonomisk expertis vid Stockholms tings-
rätt ................................... 4
2.4 Allmänt om expertmedverkan i domstol............. 4
3 Ekonomiska experter i konkurrensmål vid Stockholms tings-
rätt ..................................... 6
4 Ikraftträdande ............................... 11
5 Kostnader.................................. 12
6 Upprättat lagförslag ........................... 12
7 Specialmotivering............................. 12
8 Ärendet till riksdagen ..........................15
Propositionens lagförslag ..........................16
Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian 1993-03-26, 631/93,
om sammansättningen av Stockholms tingsrätt i
konkurrensrättsliga mål och ärenden.............19
Bilaga 2 Promemorians lagförslag....................20
Bilaga 3 Sammanställning av framförda synpunkter vid hearing
angående sammansättningen av Stockholms tingsrätt i
konkurrensrättsliga mål och ärenden.............22
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag..................24
Bilaga 5 Lagrådets yttrande........................27
Utdrag ur regeringsprotokollet 1993-04-29 ............... 28
29
gotab 43701, Stockholm 1993