1992/93:224
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 mars 1993 samt överlämnar
en i utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år
1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Ulf Dirtkelspiel
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 224
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1993
Skr. 1992/93:224
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Hörnlund, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck,
Davidson, Odell, Lundgren, Ask
Föredragande: statsrådet Dinkelspiel
Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel
kontrolleras av statsmakterna.
En ny krigsmateriellagstiftning trädde i kraft den 1 januari 1993 då lagen
(1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmate-
riel ersatte tidigare författningar i ämnet. Denna redogörelse för den
svenska krigsmaterielexporten som avser år 1992 grundas emellertid på den
tidigare lagstiftningen.
Tidigare lagstiftning
Tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel har reglerats genom la-
gen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (till-
verkningslagen, ändrad senast 1991:1896) och förordningen (1983:1036,
ändrad senast 1989:565) i samma ämne.
I tillverkningslagen föreskrevs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske
utan regeringens tillstånd. Vidare krävdes tillstånd för att försälja, utbjuda
mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmate-
riel och metod för framställning av sådan materiel.
För utövande av kontroll över tillverkning och försäljning av krigsmateriel
inrättades år 1935 Krigsmaterielinspektionen (KMI), som numera finns
inom Utrikesdepartementets handelsavdelning. Berörda företag är skyldiga
att till KMI avge deklarationer rörande bl.a. import och försäljning av krigs-
materiel. År 1988 infördes även en rapporteringsskyldighet beträffande upp-
drag som lämnats åt någon annan att tillverka krigsmateriel.
På grundval av redovisningen från de krigsmaterielproducerande företa-
gen upprättar KMI statistik. En sammanställning av materialet görs årsvis.
I Sverige råder sedan länge ett förbud mot utförsel av krigsmateriel utan
regeringens tillstånd.
Regler om krigsmaterielexport fanns i lagen (1988:558) om förbud mot
utförsel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) och dithörande förordning
(1988:561 ändrad senast (1989:566).
Enligt utförsellagen krävdes tillstånd för utförsel av varor som utgör krigs-
materiel. Tillstånd krävdes vidare för att till någon utom riket upplåta eller
överlåta tillverkningsrätt avseende krigsmateriel samt att utveckla krigsma-
teriel åt någon i utlandet.
Tillstånd enligt utförsellagen krävdes även, med vissa undantag, för att
inom riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.
Enligt utförsellagen och förordningen var tillverkare av krigsmateriel skyl-
diga att kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedriver utomlands. Un-
derrättelse måste även lämnas till regeringen senast fyra veckor innan ett an-
bud lämnats till, eller ett avtal ingåts med, någon i utlandet beträffande för-
säljning eller annat tillhandahållande av krigsmateriel eller upplåtelse eller
överlåtelse av tillverkningsrätt avseende krigsmateriel.
Beslut i ärenden om dispens från utförselförbudet fattas av regeringen.
Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med Utrikes-
departementets politiska avdelning, Försvarsdepartementet och i vissa fall
med Näringsdepartementet. Utrikeshandelsministern har bemyndigats att
pröva utförselärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller i öv-
rigt inte är av större vikt.
Riksdagen fastställde år 1971 (prop. 1971:146, bet. 1971/72:UU 21, rskr.
1971/72:343) riktlinjerna för tillståndsprövningen. Riktlinjerna bekräftades
sedermera genom godkännandet av proposition med förslag till lag om för-
bud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. år 1982 (prop. 1981/82:196, bet.
1981/82:UU 26, rskr. 1981/82:345).
Skr. 1992/93:224
Från den 1 januari 1993 gällande lagstiftning och regler
Den lagstiftning för vilken jag nyss redogjort har, som jag inledningsvis
nämnde, den från 1 januari 1993 ersatts av lagen (1992:1300 med tillhörande
förordning 1992:1303) om krigsmateriel. I propositionen 1991/92:174 före-
slog regeringen den nya lagstiftningen på grundval av en genomgripande
översyn av krigsmaterielexporten. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet.
1992/93:UU1, rskr. 1992/93:61).
Den nya krigsmateriellagen bygger i allt väsentligt på den tidigare gäl-
lande lagstiftning liksom på tidigare praxis och innebär bl.a. dessutom en
utvidgning av krigsmaterielbegreppet i två klasser, krigsmateriel för strid
resp, övrig, dvs. ej förstörelsebringande, krigsmateriel. Bestämmelser om
vad som innefattas i de två kategorierna krigsmateriel finns i den nya krigs-
materielförordningen.
Enligt det nya regelverket skall i den utrikespolitiska bedömningen större
uppmärksamhet läggas vid mottagarlandets respekt för mänskliga rättighe-
ter. Vidare skärps lagstiftningen så att ett svenskt företag får ingå avtal om
utlandssamarbete på krigsmaterielområdet endast efter regeringens till-
stånd. Vid avtal om utlandssamarbete skall regeringen i högre grad beakta
Sveriges försvarspolitiska behov. Med hänsyn till den utvidgade klassifice-
ringen av krigsmateriel tillämpas olika riktlinjer för utförsel av krigsmateriel
för strid resp, för övrig krigsmateriel.
Krigsmaterielexporten under 1993 sker enligt dessa nya regler, vilket kan
förutses påverka kommande års redogörelser. Den nya klassificeringen, som
innebär att fler produkter betraktas som krigsmateriel, kommer att innebära
en statistisk ökning av den svenska exporten. Ökningen kan bli i storleksord-
ningen upp till 1 miljard kronor, huvudsakligen avseende materiel som tidi-
gare ej betraktades som krigsmateriel. 3
1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 224
Riktlinjernas tillämpning
Skr. 1992/93:224
Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla
svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att pröv-
ningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse. Enligt
10 kap. 6§ regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större vikt
överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa utför-
selärenden rörande krigsmateriel är av sådan art att överläggning med
nämnden skall äga rum. Även om sådana överläggningar inte bedöms erfor-
derliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av vissa enskilda dis-
pensärenden ges en bredare förankring. Riksdagen beslutade år 1984 på
grundval av propositionen (prop. 1984/85:82) om ökad insyn och samråd i
frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterie-
lexportfrågor skulle inrättas (bet. 1984/85:UU 5, rskr 1984/85:61).
Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund,
inledde sin verksamhet i februari 1985. Den höll år 1992 tio sammanträden.
Nämnden har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor.
Nämnden sammanträder på kallelse av krigsmaterielinspektören som också
leder sammanträdena. Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet
för det föredragande statsrådet.
Alla principiellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom nämn-
den. Dess månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i
regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Nämnden ersät-
ter dock inte utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt rege-
ringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om.
För att bistå krigsmaterielinspektören med beredning av ärenden rörande
klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt tekniskt-veten-
skapligt råd med företrädare för flera olika institutioner, som äger kunskap
om teknologins tillämpning på civila resp, militära områden. Under år 1992
höll rådet fem sammanträden.
I enlighet med statsmakternas beslut år 1984 har regeringen varje år sedan
år 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med redogörelse för den svenska krigs-
materielexporten. Härigenom förses riksdagen med en samlad information
om krigsmaterielexporten samtidigt som underlag ges för en bredare allmän
debatt. Inom KMI har nu utarbetats en redogörelse avseende år 1992. Redo-
görelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
Av redovisningen framgår bl.a. att värdet av svenska tillverkares faktiska
krigsmaterielexport under år 1992 uppgick till 2 753 milj. kr. mot 2705 milj,
kr. under år 1991.1 fasta priser innebär detta en ökning med 1,8 %. Värdet
av krigsmaterielexporten för 1992 ligger därmed på den nivå som förelåg un-
der den första delen av 1980-talet.
Utförseltillstånd för försåld krigsmateriel har under år 1992 lämnats till ett
värde av 3 360 milj. kr. jämfört med 2559 milj. kr. under år 1991. Detta inne-
bär räknat i fasta priser en ökning med 31 %. År 1991 skedde en minskning
med 17 % i förhållande till värdet av utförseltillstånd som meddelats under
år 1990.
En särskild handbok utgavs av KMI i december 1988 till ledning för dem
inom försvarsindustrin och hos statliga myndigheter som har befattning med
ärenden rörande tillverkning och utförsel av krigsmateriel. En med hänsyn Skr. 1992/93:224
till den nya lagstiftningen reviderad upplaga kommer att ges ut i april 1993.
Handboken redovisar gällande regelverk och handläggningsordning för till-
ståndsärenden.
FN:s generalförsamling har i december 1991 antagit en resolution som an-
modar medlemsländerna att redovisa såväl sin import som sin export av vissa
kategorier av tyngre konventionella vapen. Härigenom torde öppenheten i
fråga om internationella vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad.
Krigsmaterielinspektionen har i samråd med försvarets myndigheter för
år 1992 sammanställt de uppgifter som i enlighet med den nyss nämnda FN-
resolutionen kommer att överlämnas till FN:s generalsekreterare före den
30 april 1993.
Sedan 1990 har regeringens redogörelse om krigsmaterielexporten över-
lämnats till FN i engelsk översättning. Även årets redogörelse kommer att
överlämnas till FN som ett led i vår strävan efter ökad öppenhet på detta
område.
I europeiska säkerhetskonferensen ESK:s säkerhetsforum deltar Sverige
i ett motsvarande arbete för att öka öppenheten om vapentransfereringar i
Europa.
Jag hemställer att regeringen
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det
föregående,
dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigs-
materielexporten år 1992.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i
enlighet med hans hemställan.
Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer utvecklingen av marknadsföringen,
försäljningen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag som har
tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet - för närvarande
omkring 170 företag, varav ett nittiotal är aktiva - är skyldiga att lämna redo-
visning i olika hänseenden till KMI. Detta material jämte uppgifter som in-
spektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas inom KMI. I pro-
positionen (prop. 1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör
krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksda-
gen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Föreliggande re-
dogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten år 1992.
Skr. 1992/93:224
Bilaga
Antalet inkomna utförselärenden har under senare år varierat mellan 1500
och 2300. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av reservdelar,
enstaka vapen och annan krigsmateriel av begränsat värde.
Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser
utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det statsråd
som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva
frågor om sådant tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1992 rege-
ringsbeslut i utförselärenden som sammantaget utgjorde 98 % av det totala
värdet av givna tillstånd för försäljning. Uppgifterna om antalet regeringsbe-
slut innefattar beslut som avser utförsel för försäljning liksom vissa andra
ändamål (reparation, demonstration m.m.).
Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985-1992
|
År |
Totalt värde |
Härav reg. |
% av total- |
Antal |
|
1985 |
3 120 |
3 030 |
97 |
182 |
|
1986 |
4 262 |
4 151 |
97 |
226 |
|
1987 |
5 383 |
5 320 |
99 |
285 |
|
1988 |
6 405 |
6 333 |
99 |
380 |
|
1989 |
7 247 |
7 100 |
98 |
312 |
|
1990 |
2 980 |
2912 |
98 |
328 |
|
1991 |
2 559 |
2511 |
98 |
350 |
|
1992 |
3 360 |
3 287 |
98 |
241 |
Skr. 1992/93:224
Av tabell 2 nedan framgår att det sammantagna värdet av beviljade utför- BHaga
seltillstånd beräknat i fasta priser ökat under år 1992 med 31 %.
Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985-1992 i löpande
priser och i 1985 års prisnivå1 jämte den procentuella värdeförändringen
|
År |
Värdet i löpande |
Värde i 1968 års |
Värdeförändring % |
|
1985 |
3 120 |
746 |
+ 31 |
|
1986 |
4 262 |
980 |
+ 31 |
|
1987 |
5 383 |
1 194 |
+ 22 |
|
1988 |
6 405 |
1 366 |
+ 14 |
|
1989 |
7 247 |
1 455 |
+ 6 |
|
1990 |
2 980 |
578 |
- 60 |
|
1991 |
2 559 |
478 |
- 17 |
|
1992 |
3 360 |
628 |
+ 31 |
1 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.
KMI:s utförselstatistik grundar sig på de uppgifter som redovisas av export-
företagen rörande värdet av levererad materiel.
Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport un-
der den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå.
Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuex-
port. Värdena fr.o.m. år 1988 avser export från samtliga krigsmaterieltillver-
kare. Utförsel av jakt- och sportskyttemateriel från vapenhandlare till en-
skilda personer liksom till vapenhandlare, som tidigare ingick i totalbelop-
pet, redovisas sedan år 1988 separat. Under år 1992 rapporterades till KMI
sådan utförsel till ett sammanlagt värde av ca. 1,6 milj. kr.
Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1983-1992 i löpande
priser och 1968 års prisnivå2, m.m.
|
År |
Sveriges |
Krigsmaterielexport | |||
|
löpande |
andel av |
1968 års milj. kr. |
värdeför- | ||
|
1983 |
210310 |
1 658 |
0,79 |
444 |
- 7,7 |
|
1984 |
242 500 |
2 178 |
0,90 |
554 |
+ 24,8 |
|
1985 |
259 985 |
2 137 |
0,82 |
511 |
- 7,8 |
|
1986 |
265 100 |
3 243 |
1,22 |
746 |
+ 46,0 |
|
1987 |
281 433 |
4 427 |
1,57 |
981 |
+ 31,5 |
|
1988 |
304 782 |
6 155 |
2,02 |
1313 |
+ 34,0 |
|
1989 |
332 580 |
6 005 |
1,81 |
1 206 |
- 8,1 |
|
1990 |
339 850 |
3 327 |
0,98 |
645 |
- 46,5 |
|
1991 |
332 7793 |
2 705 |
0,81 |
505 |
- 21,7 |
|
1992 |
326 0084 |
2 753 |
0,84 |
514 |
+ 1,8 |
2 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.
3 Uppgiften om Sveriges totala varuexport för 1991 har i årets sammanställning korri-
gerats enligt senare uppgifter från SCB. Korrigeringen innebär ingen ändring av upp-
giften om krigsmaterielexportens andel härav.
^Preliminär uppgift.
Krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport för år 1992 uppgår
till 0,84%, mot 0,81 % för år 1991. Genom- snittsiffran för den senaste tio-
årsperioden är 1,18%.
Förändringar från ett år till ett annat ger inte underlag för några mer lång-
siktiga bedömningar av utvecklingstendenser. Den avsevärda minskningen
av exporten, såväl i absoluta tal som i fasta priser, som skedde under
1989-91 har vänts. Värdemässigt ligger emellertid exporten kvar vid den
nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.
En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 ovan visar, att det sammantagna
värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från
värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna utför-
seltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår, liksom
på att tillstånd i vissa fall ej utnyttjas helt.
I tabell 4 nedan redovisas krigsmaterielexporten fördelad på de sexton
olika materielkategorierna i krigsmaterielförteckningen.
Skr. 1992/93:224
Bilaga
Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterialexport i milj.kr. under åren 1989-1992
fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden
|
1992 |
1991 |
1990 |
1989 | |
|
1. Handeldvapen m.m. |
- |
2 |
2 |
1 |
|
2. Artilleripjäser m.m. |
223 |
206 |
634 |
1 747 |
|
3. Ammunition m.m. |
289 |
394 |
1008 |
1 662 |
|
4. Robotar, torpeder, minor m.m. |
1 166 |
1586 |
799 |
1 294 |
|
5. Materiel för stridsiedning m.m. |
267 |
155 |
334 |
399 |
|
6. ABC-stridsmateriel m.m. |
- |
- |
- |
- |
|
7. Sprängämnen m.m. |
71 |
77 |
149 |
102 |
|
8. Fartyg m.m. |
490 |
- |
- |
4 |
|
9. Luftfartyg m.m. |
129 |
158 |
188 |
384 |
|
10. Fordon |
11 |
50 |
130 |
272 |
|
11. Materiel för strålning m.m. |
- |
- |
- |
- |
|
12. Fotomateriel |
- |
- |
- |
- |
|
13. Hjälmar m.m. |
- |
- |
- |
2 |
|
14. Bromateriel |
- |
- |
- |
- |
|
15. Övningsmateriel |
75 |
63 |
65 |
20 |
|
16. Maskiner, verktyg m.m. |
32 |
14 |
18 |
118 |
|
SUMMA |
2 753 |
2 705 |
3 327 |
6 005 |
Till redovisningen av exporten år 1992 som framgår av tabell 4 kan föl-
jande preciseringar göras till vissa produktområden. Inom grupp 2 (artille-
ripjäser m.m.) har utförseln till ca 60 % av värdet avsett luftvärnspjäser inkl,
reservdelar, och till drygt 30% pansarvärnsvapen inkl, pansarskott. Grupp
3 (ammunition m.m.) omfattar ammunition till såväl handeldvapen som
grovkalibriga vapen. Utförseln under denna kategori har till ca 60 % avsett
pansarvärnsammunition. Inom grupp 4 (robotar, torpeder, minor m.m.) har
utförseln till ca 60 % av värdet utgjorts av robotar inkl, reservdelar och till-
behör till sådan materiel, varav till ca två tredjedelar pansarvärns-och luft-
värnsrobotar.
Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmateriel-
exporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i föl-
jande sammanställningar av en redovisning av exportens fördelning, dels på
skilda regioner under år 1992 jämfört med den senaste femårsperioden (ta-
bell 5), dels på enskilda länder under åren 1990, 1991 och 1992 (tabell 6).
Sammanställningen ger för handen, att Europas andel av den svenska krigs-
materielexporten visat en växande tendens (1992 ca. 70%), medan andelen
för Asien minskat kraftigt (1992 ca. 5 %). Australien har vidare tillkommit
som en viktig mottagare (1992 ca. 17 %).
Skr. 1992/93:224
Bilaga
Tabell 5. Krigsmaterielexportens fordelning på regioner i procent av värdet under
åren 1987-1992
|
1987 |
1988 |
1989 |
1990 |
1991 |
1992 | |
|
Västeuropa |
42 |
33 |
42 |
52 |
81 |
68 |
|
Nordamerika |
14 |
11 |
10 |
8 |
12 |
8 |
|
Sydamerika |
4 |
6 |
3 |
1 |
0 |
1 |
|
Asien |
38 |
50 |
44 |
37 |
6 |
5 |
|
Afrika |
2 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Australien |
0 |
0 |
0 |
2 |
1 |
17 |
|
Antal länder |
40 |
38 |
36 |
33 |
36 |
40 |
Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i tusental kronor år 1990 -1992 fördelad på
länder
|
1992 |
1991 |
1990 | |
|
Amerikas Förenta Stater |
169 636 |
233 028 |
253 788 |
|
Andorra |
835 |
925 |
- |
|
Argentina |
S25 |
178 |
- |
|
Australien |
473 383 |
14 938 |
50 693 |
|
Belgien |
94 429 |
221 048 |
2 293 |
|
Botswana |
- |
455 |
- |
|
Brasilien |
9 626 |
2 867 |
36 524 |
|
Canada |
67 010 |
96 048 |
19 003 |
|
Danmark |
123 176 |
182 008 |
132 718 |
|
Finland |
523 516 |
453 554 |
296 711 |
|
Frankrike |
11083 |
28 343 |
6 023 |
|
Gabon |
- |
- |
14 |
|
Ghana |
- |
- |
2 790 |
|
Grekland |
121 |
- |
129 |
|
Hongkong |
1275 |
- |
1075 |
|
Indien |
6138 |
29 517 |
1 117150 |
|
Indonesien |
3 998 |
1 782 |
- |
|
Irland |
128 |
41 |
301 |
|
Island |
325 |
675 |
365 |
|
Italien |
7 819 |
9 218 |
14 308 |
|
Japan |
26 408 |
6 136 |
34 485 |
|
Jugoslavien |
- |
- |
53 477 |
|
Luxemburg |
- |
46 |
- |
|
Malaysia |
64 880 |
47 577 |
3 640 |
|
Mauritius |
485 |
755 |
675 |
|
Mexico |
120 |
- |
- |
|
Namibia |
4455 |
495 |
- |
|
Nederländerna |
132 966 |
218 669 |
201 021 |
|
Nepal |
91 |
15 133 |
- |
|
Norge |
589 484 |
617 043 |
477 098 |
|
Nya Zeeland |
106 |
4 560 |
5 704 |
|
Pakistan |
2 858 |
3 680 |
4 316 |
|
Portugal |
114 |
278 |
4 632 |
|
Schweiz |
9 035 |
13 873 |
30 330 |
|
Singapore |
21363 |
59 727 |
66 100 |
|
Spanien |
2 446 |
5 993 |
53 508 |
|
Storbritannien |
51322 |
48 538 |
52 969 |
|
Thailand |
115 |
- |
- |
|
Tjeckoslovakien |
4055 |
- |
- |
|
Tunisien |
11 933 |
219 |
2 483 |
|
Tyskland |
37 262 |
163 239 |
201 422 |
|
Ungern |
395 |
575 |
- |
|
Uruguay |
11028 |
- |
- |
|
Venezuela |
685 |
30 |
79 |
|
Österrike |
299 691 |
226 741 |
203 183 |
|
Summa |
2 753 205 |
2 704 467 |
3 327 072 |
5 Endast utförsel av finkaliberammunition.
Skr. 1992/93:224
Bilaga
10
Under år 1992 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leve-
ranser till 40 länder. Till 16 av dessa understeg exportvärdet 1 milj. kr. Av-
seende 8 mottagare år 1992 har exporten utgjorts endast av finkaliberammu-
nition.
Det kan noteras att 34 % av den samlade utförseln under år 1990 avsåg
export till ett land, nämligen Indien. Denna export dominerades i sin tur av
AB Bofors leveranser av fälthaubitssystem. I takt med att dessa leveranser
fullföljts har Indiens andel av totalexporten fortsatt att minska, och utgjorde
under år 1992 endast drygt 0,3%. Den regionala fördelningen av exporten
har förskjutits så att länderna i Europa och Nordamerika samt Australien
kommit att utgöra de helt dominerande mottagarna av svensk krigsmateriel
under år 1992.
Under år 1992 har sex tillstånd lämnats till upplåtelse av tillverkningsrättig-
heter utom riket. De har avsett tillverkning i Amerikas Förenta Stater (två
tillstånd), Canada, Finland, Japan resp. Norge. Två tillstånd har lämnats att
utveckla krigsmateriel för annans räkning.
Prövningen av ärenden rörande licenser eller utveckling för annans räk-
ning sker på samma sätt som när det gäller export av materielen som sådan.
Förutom den prövning som föregår varje tillstånd till export av krigsmateriel
görs en genomgång av relevanta delar av licens- eller utvecklingsavtalet.
Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licens- eller utvecklingsavtalets
omfattning, dess utsträckning i tiden, reexportklausuler m.m.
Regeringen har med stöd av utförsellagen föreskrivit en skyldighet för
företag som upplåtit en tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i
utlandet att årligen redovisa huruvida upplåtelsen är i kraft samt, om möj-
ligt, huruvida tillverkning skett på basis av denna upplåtelse.
För år 1992 gäller att 11 företag redovisat sammanlagt 80 gällande licen-
supplåtelser i 19 länder.
Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare fick enligt utförsellagen
inte bedrivas inom landet utan regeringens tillstånd, med vissa undantag.
Under år 1992 har inget sådant tillstånd lämnats.
Enligt utförsellagen skulle företag som har tillstånd att tillverka eller tillhan-
dahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i utländska rätts-
subjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försälj-
ning av krigsmateriel.
För år 1992 gäller att 6 företag redovisat ägande i 21 utländska rättssubjekt
i 12 länder.
Skr. 1992/93:224
Bilaga
11
168 företag har tillstånd att tillverka krigsmateriel varav 35 exporterade så-
dan materiel under år 1992. Ca. 40 mindre företag har tillstånd att handla
med jakt- och sportskyttevapen.
Den främsta exportören under år 1992 var Bofors AB som svarade för ca
50% av krigsmaterielexporten. Bofors AB är sedan februari 1992 helägt
dotterbolag till Celsius Industrier AB. Härutöver exporterade tre företag för
mer än 100 milj, kr., nämligen Kockums AB, Saab Missiles AB och Saab
Instruments AB.
Tre företag, nämligen Ericsson Radar Electronics AB, NobelTech Sy-
stems AB och Volvo Flygmotor AB, exporterade vardera för mellan 50 och
100 milj. kr. Sex företag exporterade för mellan 10 och 50 milj. kr. Dessa var
FFV Aerotech AB, Hägglunds Vehicle AB, Norma Precision AB, SA Ma-
rine AB, Saab Military Aircraft AB och Saab Training Systems AB.
Övriga företag med en export överstigande 1 milj. kr. är Mipro AB, No-
belTech Electronics AB, Norabel Pyroteknik AB, Volvo Aero Support AB
och Väner Plast AB.
Tillsammans svarade dessa 22 företag för ca. 99 % av den totala svenska
krigsmaterielexporten under år 1992.
Skr. 1992/93:224
Bilaga
gotab 43343, Stockholm 1993