Prop.
1992/93:182
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 februari 1993.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anne Wibble
I propositionen lämnas förslag till anslag för budgetåret 1993/94 till
Statistiska centralbyrån (SCB).
I avvaktan på förslag från den kommitté som arbetar med att anpassa
ansvaret för den statliga statistiken till de principer for ansvarsfördelning
mellan SCB och andra myndigheter som riksdagen nyligen godkänt
prövas SCB endast i ett ett-årsperspektiv.
Ansvaret för statistiken om jordbruk och vissa livsmedelsfrågor över-
förs i enlighet med principerna för den nya ansvarsfördelningen till Livs-
medelsekonomiska samarbetsnämnden. Övriga förändringar kommer att
redovisas i 1994 års budgetproposition.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 182
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg,
Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Wibble
I propositionen om den statliga statistikens finansiering och samordning
(prop. 1992/93:101) föreslogs att ansvaret för och finansiering av den
statliga statistiken skall ske enligt följande principer.
Verksamhet som Statistiska centralbyrån (SCB) skall ansvara för och
som skall anslagsfinansieras:
- Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling,
statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksam-
arbete, publiceringsverksamhet och informationsservice samt
biblioteks- och arkivservice.
- Officiell statistik som griper över flera sektorer, som saknar en
entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för
statistiken.
- Vissa centrala databaser.
Verksamhet som sektorsmyndigheter och övriga användare skall
ansvara för:
- Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall
finansieras genom anslag till berörda sektorsmyndigheter.
- Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finansieras
av beställaren.
Resurserna för statistik vid SCB och övriga berörda myndigheter
föreslås anpassas till de förändringar som genomförs.
I propositionen anmäldes att förändringarna borde ske successivt och
att en särskild genomförandekommitté skulle tillsättas för att mera i detalj
planera hur förändringarna skall genomföras. Vidare redovisades att vissa
frågor om bl.a. förfoganderätt, registerfrågor, sekretess och integritets-
skydd behövde utredas ytterligare.
Finansutskottet (bet. 1992/93: FiU7) tillstyrkte de föreslagna principerna
för ansvarsfördelning och finansiering av den statliga statistiken och för-
ordade i likhet med propositionen ett successivt genomförande. Utskottet
ställde sig också bakom förslagen om ytterligare utredning. Riksdagen Prop. 1992/93:182
har bifallit utskottets hemställan (rskr. 1992/93:122).
Två kommittéer har därefter tillsatts för att dels utreda integritets-
skyddet för uppgifter i statlig statistik, m.m. (dir. 1992:110), dels
genomföra en ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken (dir
1993:9).
Mot denna bakgrund har regeringen i 1993 års budgetproposition
(prop. 1992/93:100 bil. 8, s. 83) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1993/94, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser beräkna ett ramanslag på
435 033 000 kr och till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet ett
anslag på 1 000 kr.
Jag avser nu att ta upp frågan om anslag till SCB för budgetåret
1993/94.
Sjunde huvudtiteln
E. Vissa centrala myndigheter m.m.
E 7. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
1991/92 Utgift
1992/93 Anslag
1993/94 Förslag
433 336 000
435 033 000
420 080 000
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet for den
statliga statistikproduktionen och ansvarar för huvuddelen av denna. SCB
producerar även statistik på uppdrag under anslaget E 8. Statistiska
centralbyrån: Uppdragsverksamhet.
Verksamheten bedrivs i Stockholm och Örebro samt vid regionala
kontor i Luleå, Göteborg och Malmö. SCB har dessutom en riksom-
fattande intervjuarkår.
SCB:s övergripande mål som central förvaltningsmyndighet är att
ansvara för statistikproduktion och internationell statistisk rapportering
som inte åligger någon annan myndighet samt samordna statistik och
utarbeta statistiska nomenklaturer och klassifikationer. SCB skall vidare
verka för att den statliga statistiken är objektiv och görs allmänt
tillgänglig samt på olika vägar underlätta uppgiftslämnandet och se till att
lämnade uppgifter på ett effektivt sätt skyddas genom anonymitet och
sekretess.
SCB har lämnat en fördjupad anslagsframställning till regeringen för
perioden 1993/94 - 1995/96. Inriktning och mål för verksamheten har
1 * Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 182
formulerats i ett 40-tal statistikprogram. SCB har även tidigare ingått i Prop. 1992/93:182
en försöksverksamhet med treåriga planeringsramar.
I den fördjupade anslagsframställningen redovisar SCB utvecklingen
vid tre anslagsnivåer. Huvudalternativet innebär att anslaget minskar med
34 miljoner kr budgetåret 1993/94.
Av resultatanalysen kan utläsas att nu gällande treårsplan i allt
väsentligt torde ha förverkligats. SCB redovisar förbättringar inom flera
statistikområden.
SCB redovisar positiva ekonomiska resultat för såväl anslags- som
uppdragsverksamheten. Vissa problem när det gäller produktivitetsutveck-
lingen har uppstått under senare år. Problem redovisas också för
tillförlitligheten i viss ekonomisk statistik till följd av förändringar i
samhället, liksom svårigheter i det externa samordningsarbetet.
SCB:s framtidsanalys indikerar ett fortsatt stort och ökande behov av
statistik på olika områden och för olika syften. Verket framhåller också
att den allt snabbare beslutsprocessen i regering och riksdag med snäva
tidsramar för kommittéer och statliga utredningar ställer krav på löpande
tillgång till relevanta beräkningsunderlag som det statliga statistiksystemet
bara till nöds kan uppfylla för närvarande. Dessa statistikbehov gör sig
också gällande på lokal och regional nivå när den offentliga sektorn i
kommuner och landsting omvandlas med nya styrsystem.
Resursbehov
SCB står inför stora krav på förändringar av verksamhetens inriktning
bl.a. eftersom det svenska statistiksystemet skall anpassas och integreras
med det europeiska statistiksystemet. Statistiken behöver också anpassas
till de krav som en ändrad politik ställer.
Av resursanalysen framgår att SCB med huvudalternativet räknar med
att utöver nuvarande statistikproduktion klara av nu aktuella krav som
följer med EES-avtal och EG-medlemskap förutom programkostnader för
statistiksamarbetet. Detta möjliggörs främst genom rationaliseringar i
verksamheten. Nya krav som en följd av ändrad politik kan i de allra
flesta fall endast tillgodoses genom påbyggnader av det nuvarande
systemet. På inget område utom jordbrukets har verket stöd för några
större neddragningar av nuvarande statistik. En detaljbeskrivning av
innehållet i huvudalternativet återfinns i SCB:s särskilda rapport.
Sammanfattning
Prop. 1992/93:182
Det övergripande målet för den verksamhet som SCB ansvarar för
överensstämmer med de mål som hittills gällt och skall vara
- att verka för att den statliga statistiken håller en god kvalitet, är
objektiv och görs allmänt tillgänglig med beaktande av att uppgifts-
lämnandet underlättas och att lämnade uppgifter skyddas genom
anonymitet och sekretess,
- att ansvara för statistikproduktion och internationell rapportering
som inte åligger annan myndighet.
Resurser: Ramanslag 1993/94 420 080 000 kr.
Övrigt: Utöver SCB:s huvudförslag har medel beräknats för del-
tagande i olika statistiska EG-projekt och för förbättringar av
statistik av betydelse för att belysa den ekonomiska politiken.
Dessutom har 3 700 000 kr beräknats för bl.a. utveckling av en
ny skattestatistik.
I enlighet med principerna för ansvarsfördelningen mellan SCB
och andra myndigheter beräknas medel för statistik om jordbruk
och livsmedel under nionde huvudtiteln. 9 920 000 kr överförs från
sjunde huvudtiteln anslaget E 7. Statistiska centralbyrån: statistik,
register och prognoser till nionde huvudtiteln anslaget H 7. Livs-
medelsstatistik från och med budgetåret 1993/94.
Övriga förändringar med anledning av de nya principerna för
ansvarsfördelning mellan SCB och andra myndigheter kan komma
att redovisas när förslag lämnats av den kommitté som arbetar med
genomförandet. Mot denna bakgrund prövas SCB nu endast i ett ett-
års perspektiv.
Resultatbedömning
Som framgår av den resultatanalys som SCB redovisat har verksamheten
i stort sett fullföljts enligt planerna. Trots förseningar på grund av vissa
omprioriteringar och verksamhet utöver den treårsplan som statsmakterna
godkänt räknar SCB med att kunna klara av förseningarna under
innevarande treårsperiod.
Utvecklingen av uppdragsverksamheten har överträffat beräkningarna
i treårsplanen. De största uppdragsgivarna finns inom den offentliga
sektorn. En ökad uppdragsverksamhet ligger i linje med vad som efter-
strävas när det gäller att ge användarna ansvaret att själva finansiera den
statistik de behöver. Vilken statistik som skall anslagsfinansieras centralt
via anslaget till SCB skall avgöras av dess betydelse för att tillfredställa Prop. 1992/93:182
grundläggande behov i samhället. I dag finansieras dock viss sådan statis-
tik som uppdrag vid SCB samtidigt som SCB får anslag för vissa special-
bearbetningar för särskilda ändamål.
Jag delar SCB:s uppfattning att statistikbehoven förändras snabbt som
en följd av utvecklingen i samhället. Den styrmodell som hittills
tillämpats på SCB har emellertid inte gett den flexibilitet som skulle ha
behövts i ett läge där resurserna är begränsade och behoven svåra att
förutse. Även om det i många fäll är viktigt med obrutna tidsserier inom
statistiken har alltför stor del av statistiken låsts långsiktigt samtidigt som
de som nyttjar statistiken inte haft finansieringssansvaret för sina statistik-
behov. Därigenom har nödvändiga omprioriteringar försvårats och
kostnadspressen på SCB varit otillräcklig. Det har också medfört att
användarna sällan beaktat sina statistikbehov när kostnader för reformer
beräknats. Möjligheterna att anpassa statistiken till de nya behoven har
härigenom försvårats.
Fördjupad prövning
Riksdagen har godkänt de principer för en effektivare styrning av den
statliga statistiken som jag tidigare redogjort för. SCB:s verksamhet skall
under en genomförandeperiod anpassas till de redovisade ansvarsområde-
na. En kommitté har, som inledningsvis nämnts, utsetts för att i detalj
klargöra vad detta innebär. I avvaktan på kommitténs förslag kommer
därför huvuddelen av den hittills anslagsfinansierade statistiken vid SCB
att också under nästa budgetår belasta anslaget Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser. Undantaget är statistik om jordbruk och
vissa livsmedelsfrågor. För denna statistik tilldelas SCB medel huvud-
sakligen från anslag under nionde huvudtiteln. Inom Jordbruksdeparte-
mentets verksamhetsområde finansieras och styrs redan i dag merparten
av jordbruks- och livsmedelsstatistiken.
Jordbruket står nu inför stora förändringar där kraven på anpassningar
av statistiken ökar. Enligt min bedömning är det därför angeläget att
huvudanvändama ges det fulla ansvaret för inriktning och finansiering av
statistiken. Jag föreslår i samråd med chefen för Jordbruksdepartementet
att ansvaret för denna statistik läggs på Livsmedelsekonomiska samar-
betsnämnden som är den myndighet som har till uppgift att samordna
kalkyler och utredningar på detta område. Med ansvaret för officiell
statistik följer även ett samordningsansvar med statistikanvändare utanför
sektorn. Detta ansvar kommer att regleras i särskild ordning.
Regeringen bör återkomma i 1994 års budgetproposition med de änd-
ringar som i övrigt kan bli aktuella som en följd av ändrade principer
för ansvarsfördelning.
Mot bakgrund av vad jag sagt anser jag det inte vara meningsfullt eller
ens möjligt att nu lägga fäst någon planeringsram för SCB för treårs-
perioden.
Resursbehov m.m.
Prop. 1992/93:182
För budgetåret 1993/94 gör jag bedömningen att huvudalternativet i
SCB:s treårsplan för de olika statistikprogrammen bör ligga till grund för
verksamhetens omfattning. Avvikelser från denna plan redovisas nedan:
- 9 920 000 kr bör överföras till nionde huvudtiteln, anslaget H 7.
Livsmedelsstatistik för finansiering av jordbruks- och livsmedel ssta-
tistik.
- Sveriges bidrag till programsamarbetet på statistikområdet med
anledning av EES-avtalet skall rymmas inom anslagsramen och even-
tuella omprioriteringar får ske i samråd med berörda användare.
- Åtgärder för att göra databasen för undersökning av levnads-
förhållanden (ULF) mera lättillgänglig skall rymmas inom anslags-
ramen.
Ett ökat svenskt deltagande i det europeiska samarbetet och starkare
fokusering på den ekonomiska politiken skärper kraven på den ekono-
miska statistiken. Därför har 6 400 000 kr utöver huvudförslaget i SCB:s
treårsplan beräknats för följande åtgärder:
- Deltagande i särskilt angelägna EG-projekt avseende konsumentpris-
index, köpkraftsparitetsundersökningar, utrikeshandelsstatistik,
tjänstenäringar och nationalräkenskaper.
- Kvalitetsmässiga förbättringar av räkenskapssammandraget och bättre
anpassning av detta till kraven på uppföljning och utvärdering av
kommunal verksamhet. Medlen skall även användas till redovisning
av omfattningen och arten av entreprenadverksamhet med kommunalt
huvudmannaskap, presentation av en årlig ekonomisk redovisning av
kommunägda företag samt förbättringar av prognosenkätema och
deras samordning med annan kommunal korttidsstatistik. Vidare skall
särskilda koncernredovisningar för kommuner insamlas och redovisas
årligen.
- Förändringar i fastprisberäkningama för att få stabilare och snabbare
beräkningar av volymutvecklingen inom utrikeshandeln och förbättra
kvalitén i beräkningarna.
- Förbättringar av den månatliga industriproduktionsindexen för att
minimera de stora avvikelser som förekommit mellan månads-
kvartals- och årsstatistiken och för att få bort de skillnader som råder
i utvecklingen av industriproduktionen enligt industristatistiken
respektive nationalräkenskaperna.
- Framtagande av en kortperiodisk lönestatistik som täcker samtliga
sektorer i ekonomin samt deltagande i Eurostats (EG:s statistiska
kontors) arbetsgrupper om lönestatistik och i projektet Employment
cost index.
- En återgång till årliga intäkts- och kostnadsundersökningar för fler-
bostadshus för att bättre kunna följa de förändringar som nu sker på
skatteområdet och inom bostadsfinansieringen samt belysa effekterna
på hyror och kostnader inom fastighetsförvaltningen.
- En uppbyggnad av vissa funktioner kring en gemensam databas för
internationell ekonomisk statistik för att underlätta användningen av
sådan statistik och för att möjliggöra samordningsvinster för olika Prop. 1992/93:182
användare med samma behov.
Jag har dessutom beräknat 3 700 000 kr för bl.a. vissa oförutsedda
behov. Huvudparten av dessa medel skall dock användas för att förbättra
statistiken över inkomster, skatter och socialavgifter. Mot bakgrund av
bl.a. två riksdagsbeslut om statistik över inkomster och skatter (bet.
1988/89:FiU3, rskr. 1988/89:2) och över mervärdeskatt (1989/90:FiU4,
rskr. 1989/90:10) har Finansdepartementet bedrivit ett särskilt sta-
tistikutredningsprojekt för att föreslå åtgärder för att samordna, effek-
tivisera och förbättra denna statistik. Arbetet avslutades och presenterades
1991 i promemorian (Ds 1991:15) Skatte- och inkomststatistik. Förslagen
har ännu inte kunnat genomföras bl.a. på grund av de långtgående
förändringar av skatteadministrationen som genomfördes i samband med
skattereformen. Den exakta omfattningen och fördelningen av medel
mellan SCB och Riksskatteverket kommer att kunna preciseras först efter
ytterligare beredning.
Slutsatser
Mot bakgrund av den prövning som jag gjort av verksamheten i anslut-
ning till SCB:s fördjupade anslagsframställning samt den genomgång
som jag gjort i anslutning till propositionen om den statliga statistikens
finansiering och samordning drar jag följande slutsatser.
De övergripande målen bör ligga fast. Verksamheten bör under budget-
året 1993/94 i huvudsak bedrivas efter den inriktning som formulerats av
SCB i de olika statistikprogrammen inom huvudförslagets ram.
SCB bör även fortsättningsvis delta aktivt i arbetet med ett integrerat
europeiskt statistiksystem. Statistikanvändama bör också i ökad grad
engageras i detta arbete. Detta är angeläget bl.a. ur ett uppgiftslämnar-
perspektiv då det gäller att så långt som möjligt samordna uppgiftskraven
från svenska och internationella organ.
I enlighet med den nya ansvarsfördelningen mellan SCB och statistik-
användama ska statistiken göras mer tillgänglig för olika intressenters
bearbetningar och analyser. SCB:s anslagsfinansierade verksamhet bör
därför förberedas för en ny inriktning där de centrala förvaltnings-
uppgifterna och den grundläggande statistikproduktionen anpassas till ett
ökat samarbete och utbyte med statistikanvändama. För att effektivt
utnyttja statistikkompetensen bör central metodutveckling så långt som
möjligt samordnas med annan nationell och internationell metodutveck-
ling. I detta sammanhang är det viktigt att metodemas användning och
utveckling dokumenteras.
Övrigt
Jag har i min anmälan till 1993 års budgetproposition redovisat ett
förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt
presenterat den modell som bör tillämpas. SCB kommer fr.o.m.
budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell. SCB kommer därför att
tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under Prop. 1992/93:182
detta anslag föras till detta konto.
Anslaget för SCB har budgeterats utan hänsyn till de tekniska
justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekost-
nadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergång-
en till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen
av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i 1993 års
budgetproposition (bilaga 1, Statsbudgeten och Särskilda frågor, avsnitt
2.2). Det belopp som kommer att ställas till myndighetens disposition
kommer slutligt att fästställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan
därför avvika från det nu budgeterade beloppet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för
budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag på 420 080 000 kr.
1991/92 Utgift
1992/93 Anslag 1 000
1993/94 Förslag 1 000
På uppdrag av en myndighet skall SCB inom sitt ansvarsområde och i
mån av resurser
- utföra statistiska undersökningar samt intervju- och enkätundersök-
ningar,
- utföra manuell och maskinell statistisk databehandling,
- bedriva statistisk konsultationsverksamhet.
SCB får också åta sig sådana uppdrag från andra uppdragsgivare.
SCB har i sin årsredovisning för budgetåret 1991/92 redovisat verksam-
heten i verksamhetsområdena Anslagsverksamhet och Uppdragsverksam-
het.
Uppdragsverksamheten svarade för 24 % av SCB:s hela omsättning
och intäkterna uppgick till 163 mkr. SCB redovisar en kraftig resul-
tatförbättring under 1991/92. Riskkapitalet har därmed kunnat förstärkas
och uppgår nu till 14,6 mkr eller ca 9 % av omsättningen.
SCB har lämnat en fördjupad anslagsframställning till regeringen för
perioden 1993/94 - 1995/96.
I framtidsanalysen diskuterar SCB tänkbara effekter av en ökad efter-
frågestyming av statistiken. SCB:s bedömning är att den totala statistik-
marknaden kommer att öka med ca 10 % per år, men att SCB:s andel av
den inhemska marknaden minskar, eftersom en större del av bearbet-
ningar och presentationer kommer att äga rum utanför SCB.
Sammanfattning
Prop. 1992/93:182
SCB skall genom sin uppdragsverksamhet öka statistikens och de
statistiska datalagrens tillgänglighet och användning. Verksamheten
skall bedrivas på ett kostnadseffekti vt sätt.
SCB skall ha ett formellt 1000-kronorsanslag för uppdragsverksam-
heten. Verksamheten skall finansieras till fullo av beställarna enligt
principen full kostnadstäckning som ekonomiskt mål.
Resultatbedömning
SCB:s årsredovisning visar att verket på ett tillfredställande sätt
genomfört verksamheten. De åtgärder verket vidtagit för att förbättra
lönsamheten i den uppdragsfinansierade verksamheten har gett avsedd
effekt, det ackumulerade överskottet har förstärkts och kravet på att öka
omsättningen med minst 5 % har klarats med god marginal.
Slutsatser
I avvaktan på att principerna om ändrad ansvarsfördelning mellan SCB
och statistikanvändama preciseras finner jag det inte meningsfullt att
ålägga verksamheten några andra krav än de som framgår av de över-
gripande målen för verksamheten och de generella krav som gäller
avgiftsfinansierad verksamhet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1993/94 anvisa ett anslag på 1 000 kr.
Nionde huvudtiteln
I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 10 s. 90) har rege-
ringen föreslagit att riksdagen till anslaget H 7. Livsmedelsstatistik för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 11 514 000 kr. Vid sin
anmälan av detta anslag anförde chefen för Jordbruksdepartementet att
anslagsberäkningen gjorts i avvaktan på att beredningen av betänkandet
Effektivare statistikstyming (SOU 1992:48) slutfördes.
10
Som jag nämnt i det föregående anser jag - efter samråd med chefen Prop. 1992/93:182
för Jordbruksdepartementet - att redan till nästa budgetår bör ett belopp
om 9 920 000 kr som avser jordbruks- och livsmedelsstatistik beräknas
under detta anslag på nionde huvudtiteln i stället för under sjunde
huvudtitelns anslag Statistiska centralbyrån: Statistik, register, prognoser.
Jag har beaktat detta vid min anslagsberäkning till SCB-anslaget, men
förslaget i budgetpropositionen måste kompletteras i denna del.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att under nionde huvudtitelns förslagsanslag Livsmedelsstatistik för
budgetåret 1993/94 anvisa 9 920 000 kr utöver vad som föreslagits i
prop. 1992/93:100 bil. 10.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den lagt fram.
11