Regeringens proposition

1992/93: 170

Forskning för kunskap och framsteg

Prop.
1992/93:170

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för Uthild-
ningdepartementet; vidare cheferna för Justitie-, körsvars-, Social-,
Kommunikations-, l inans-, Jordbruks-, Arbetsmarknads-, Kultur-,
Närings-, Civil- samt Miljö- och naturresursdepartementen och statsrå-
det Svensson.

Stockholm den 11 februari 1993

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Per Unckel

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen presenteras regeringens forskningspolitik för åren
1993/94 - 1995/96.

Sveriges framtid ligger i målmedveten satsning på kunskap. Det gäller
såväl skolan som den högre utbildningen och forskningen.

Genom forskningen bryts ny mark. Den ökar vårt vetande om livets
villkor, om människors relationer till varandra, om historien och kul-
turer. Den är förutsättningen för Sveriges industriella och ekonomiska
växt.

Regeringens forskningspolitik syftar till att skapa förutsättningar för
vetenskapen att nå kunskapens frontlinje. Den utgår från att

1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

forskningsresultat inte kan kommenderas fram utan skapas i det Prop. 1992/93:170
naturliga samspelet människor emellan.

Avvecklingen av löntagarfonderna undanröjer en rest av socialistisk
politik. Fonderna utnyttjas nu för att ge svensk forskning möjlighet, att
på områden där grunden redan är av hög klass, bli världsledande. De
möjligheter för forskningen - och därmed för hela vårt samhälles
utveckling - som nu öppnas, kan inte överskattas.

På de områden inom forskningen där ökade insatser mobiliseras,
kommer effekten att bli tydlig. Effekterna sträcker sig emellertid längre
än så. Satsningen kan förstärka kreativiteten i hela det svenska
forskarsamhället, öka vårt lands internationella attraktionskraft och
stärka det svenska näringslivets utvecklingsförmåga.

Regeringen avstår från att själv i enskildheter avgöra hur
forskningsförstärkningen skall fördelas. Det kan andra göra bättre.
Insatserna skall emellertid vara koncentrerade och bygga vidare på
redan vunna framsteg. De skall förstärka det humanistiska och
samhällsvetenskapliga kunskapssökandet, förstärka strategiska
forskningsområden inom teknik och naturvetenskap och vidareutveckla
redan framgångsrik forskning för en bättre miljö.

De som ges uppgiften att avgöra hur den svenska forskningen nu skall
utvecklas har ett stort ansvar.

I ett litet land som vårt är det särskilt viktigt att all kunskap
tillvaratas. Kunskapsutbytet mellan universiteten och högskolorna å ena
sidan och det övriga samhället å den andra måste bli bättre. Särskilt
gäller detta utbytet med näringslivet. Kunskapsutbytet underlättas om
fler forskare är verksamma inom industrin.

Regeringen vill främja kunskapstillväxten. Det kräver att fler unga får
möjlighet att forska. Regeringen presenterar därför en plan för en
fördubbling av antalet doktorsexamina till år 2090. En del av
forskningsrådens resurser bör gå till unga, särskilt lovande forskare.
Särskilda forskarskolor introduceras.

Fler kvinnor måste engageras i forskning. Regeringen presenterar ett
tiopunktsprogram för fler kvinnor i forskning och forskarutbildning.
Kvinno- och jämställdhetsforskningen fördubblas.

Det svenska forskningsystemet måste göras mer flexibelt.
Kunskapsutvecklingen världen över går numera så fort att
forskningsorganisationer och enskilda forskare måste klara en
kontinuerlig anpassning till nya villkor.

Sveriges internationella forskningsrelationer är centrala. 1 CERN:s
partikelfysikforskning deltar svenska forskare i arbetet med att utröna
materiens ursprung. Det internationella IlUGO-projektet kartlägger det

mänskliga genomet. Rymdsamarbetet inom ESA bidrar till förståelsen
av universum, men ökar också kunskapen om miljöförstöringens
orsaker.

Sveriges internationella forskningssamarbete förstärks genom ett fullt
deltagande i EG:s forskningsprogram. Det kompletteras med ett utökat
bilateralt samarbete med Tyskland och Frankrike. Relationerna med
USA och Japan understryks särskilt. Fasta och omfattande relationer
eftersträvas mellan svenska universitet och utländska institutioner av
högsta klass.

Den snabbt föränderliga omvärlden aktualiserar nya
forskningsområden. Utrikespolitiska Institutets möjligheter att bedriva
forskning om säkerhetspolitiken förbättras. Vid Uppsala universitet
upprättas ett särskilt institut för Central- och Osteuropaforskning.

EG-samarbetet ställer krav på vidgade kunskaper om Europas kultur,
idéutveckling och juridik. Forskningen kring dessa områden utvidgas.
Den utveckling i mångkulturell riktning som vårt eget land genomgår
understryker betydelsen av detta.

Den socialvetenskapliga forskningen byggs ut. Det är angeläget inte
minst som ett stöd för det svenska välfärdssystemets omvandling i
riktning mot ökad hänsyn till personliga krav.

Forskning på områden av särskilt intresse för det svenska näringslivets
utveckling ges hög prioritet. Det sker genom såväl ordinarie
forskningsinsatser som inom ramen för forskning med
löntagarfondsmedel. Områden av särskilt intresse är bl.a. bioteknik och
mikroelektronik. Regeringen föreslår i annat sammanhang att bl.a.
civilingenjörsutbildningen byggs ut.

Transportforskningen ges bättre utvecklingsmöjligheter. Forskning
kring miljövänliga transporter är av särskild betydelse.

Forskningen om skogen och skogsråvaran förskjuts i riktning mot de
senare leden i förädlingskedjan.

Forskning och utvecklingsarbete kräver tillgång till kompetenta
forskare, men också till avancerad utrustning och ändamålsenliga
lokaler.

Förutsättningar skapas för att uppföra ett fysikcentrum i Stockholm
som ett första steg i förverkligandet av projekt Vetenskapsstaden, ett
sammanhängande kunskapsområde mellan Stockholms universitet och
Tekniska högskolan.

Vid Lunds universitet fortsätter tillskapandet av ett biomedicinskt
centrum. Ett djurhus uppförs vid universitetet i Göteborg för att
möjliggöra en rationell förändring av det s.k. medicinarberget. Ett
materialtekniskt centrum uppförs vid Uppsala universitet en särskild
forskningsenhet för molekylärmedicin möjliggörs vid universitetet i
Umeå. En omfattande ombyggnad av Karolinska institutet inleds.

För att främja en bred spridning av forskningen ges de mindre och
medelstora högskolorna större möjligheter att bedriva forskning. Det är
av särskild betydelse för att upprätthålla en hög regional
kompetensnivå. Särskilt forskningsstöd föreslås till nätverk i vilka

Prop. 1992/93:170

också ingår universitet och högskolor med fast forskningsorganisation.
Forskningsstöd föreslås också till mindre och medelstora högskolor som
etablerar varaktigt forskningssamarbete med t.ex. industriföretag.
Propositionen omfattar alla anslag på statsbudgeten till forsknings- och
utvecklingsarbete med undantag av medlen till försvarsforskning och
biståndsmotiverad forskning. Propositionen innebär att för den
kommande treårsperioden årligen ca 12,5 miljarder kronor ställs till
förfogande för forskning och utveckling, dvs. sammanlagt för de tre
åren 37,5 miljarder kronor. Jämfört med innevarande budgetår ökar
resurserna, utöver kompensation för kostnadsökningar, med ca 200
miljoner kronor årligen, sammanlagt för de tre åren 600 miljoner
kronor. Därtill kommer investeringar i lokaler och utrustning för
universitet och högskolor uppgående till minst två miljarder kronor.

Med den förstärkning av forskningen som regeringen nu föreslår
skapas förutsättningar för att Sverige skall kunna etableras som en såväl
kulturell som industriell kunskapsnation av hög klass.

I en separat proposition (prop. 1992/93:171) preciseras regeringens
förslag om användning av löntagarfondspengar för forskningsändamål.

En uppföljande forskningsproposition planeras till 1994.

Prop. 1992/93:170

1 Inledning

1.1 Forskningens möjligheter och begränsningar

Det moderna samhället är ett kunskapssamhälle. Det innebär bland an-
nat att höga krav ställs på varje enskild människas förmåga att förstå en
komplex verklighet. Kunskapssamhället ger emellertid också nya möj-
ligheter för var och en att berika och fördjupa sitt liv.

Kunskapen utvecklar människan. Samtidigt utvecklas kunskapen av
och genom enskilda människor. För detta växelspel skall skolan, den
högre utbildningen och forskningen skapa de bästa förutsättningar.

I det samhälle som ligger framför oss kommer gamla indelningar i
kunskaps- och yrkesfack att bli alltmera otidsenliga. Snarare kommer
de unika kombinationerna att bli viktigare. Varje enskild människas
särart får större möjligheter att komma till sin rätt.

Förmågan att ta till vara den nya tidens möjligheter förutsätter att vi
förstår att det är just ur unika kombinationer baserade på grundläggan-
de kunskap som framstegen uppstår. Det förutsätter också att varje
människa ges redskapen härför. Den kulturvetenskapliga och naturve-
tenskapliga bildningen, liksom förmågan att hantera ökande informa-
tionsmängder är härvidlag av särskild betydelse.

Den humanistiska bildningen ger förankring i kultur, språk och hi-
storia. Den hjälper oss att förstå där snäv rationalitet inte förslår. Den
värnar det goda samhällets värden.

Kulturvetenskaperna är emellertid betydelsefulla också i en mera
omedelbar mening. Humanistiska och samhällsvetenskapliga studier
och forskning vidgar vyer och förstärker toleransen. Humaniora och
samhällsvetenskap ger grunden för förståelsen av såväl individer som
samhällsinstitutioner.

Den naturvetenskapliga bildningen ger oss nyckeln till den lagbundna
naturen, fysiken, kemin och biologin. Den gör oss kapabla att utveckla
naturens möjligheter utan att undergräva dess förmåga att trygga framti-
den för dem som kommer efter oss.

Den avancerade teknologi och medicinska vetande som karaktäriserar
det moderna samhället bygger på naturvetenskaperna. Det är genom in-
sikter i de naturvetenskapliga grunderna och sammanhangen som indi-
viden kan behärska tekniken.

Förmågan att kunna hantera och nyttiggöra växande informations-
mängder är en kunskap av annat slag.

Informationstekniken har länge varit just teknik. Också i framtiden
kommer de tekniska aspekterna att vara centrala. Men härtill kommer
den påverkan som den nya tekniken har på hela vårt sätt att leva. Kun-
skap om hur information kan användas till vår fördel blir ett värde av
lika stor betydelse som de teknologiska landvinningarna själva.

Kunskapsutvecklingen går fort. Samtidigt kan forskningens resultat li-
ka lite som framtiden själv förutsägas. Det ställer nya krav på hela ut-
bildningssystemet. Varje människa måste kunna tillgodogöra sig ny

Prop. 1992/93:170

kunskap hela livet. Den grundläggande bildningen hjälper henne med Prop. 1992/93:170
detta.

Kunskaputvecklingen är samtidigt långsiktig. Ny kunskap läggs till ti-
digare gjorda erfarenheter. Vården av kunskapens institutioner blir där-
med avgörande för samhällets intellektuella livskraft.

Forskningen är kunskapsutvecklingens viktigaste medel.

En satsning på forskning är alltid långsiktig. Gårdagens forskningsre-
sultat är grunden för vår förmåga att lösa dagens problem. Långsiktighe-
ten garanterar därmed kompetensen i nuet.

Omvänt gäller att forskningen inte kan förlösa ett land i ekonomisk
kris från dagsbekymren. Orealistiska förväntningar om snabba praktiska
resultat av forskningsinsatser leder till besvikelser och dessutom lätt till
felaktiga ställningstaganden om forskningens inriktning.

Framgångsrik forskning har sitt viktigaste ursprung i den enskilde
forskarens kreativitet och utvecklingsförmåga. Nyfikenheten och intres-
set att ställa nya frågor, att kritiskt ifrågasätta etablerade sanningar, att
finna lösningar till gamla eller nya problem och att vidga kunskapshori-
sonten är forskningens viktigaste drivkrafter.

Det understryker själva forskningsmiljöns betydelse. Det är genom
miljöer där individer far stimulans och möjlighet till nytänkande, nya
kontakter och nya utmaningar som forskningens kvalitet, dynamik och
nytta varaktigt kan garanteras.

Nydanande forskning förutsätter engagemang och vilja till hårt arbete,
men också uthållighet och tid till eftertanke. Därtill krävs att arbetsin-
satsen ger den enskilde individen avkastning. Dessutom behövs ett bety-
dande mått av risktagande. För att framgångsrika resultat skall kunna
genereras måste också misslyckanden tillåtas.

Sanningssökande är forskningens kännetecken och yttersta syfte.
Forskning kan dock inte i sig ge svar i grundläggande normativa fråge-
ställningar. Samtidigt måste forskningen bedrivas inom de etiska ramar
som utgör grundvalarna för vårt samhälle. Det innefattar ett värnande
av den personliga integriteten, men också av de rättsliga och andra reg-
ler som gäller för samhällelig verksamhet i övrigt. Speciellt inom medi-
cinsk och genetisk forskning behövs särskilda former för forskningsetisk
granskning. Det är viktigt att kontinuerligt följa verksamheten i detta
avseende. Regeringens grundsyn i etiska frågor framgår av regeringsför-
klaringen från hösten 1991.

Forskning om normers och etiska principers roll och funktion i sam-
hällets utveckling, inte minst i ekonomiskt hänseende, har likaså ett be-
tydande värde. Ökade insikter om dessas betydelse kommer oss till gagn
i flera olika avseenden.

Forskningens uppgifter har flera dimensioner.

Inåt skall forskningen bidra till att skapa det fundament som utbild-
ning på lägre och högre stadier skall baseras på. Det är nödvändigt med
nära samband mellan forskningen och den högre utbildningen, men
också med utökade kontakter mellan skolväsendet och universiteten
och högskolorna. Det senare kan åstadkommas bl.a. genom fler lektorer

i gymnasieskolan. Lärarnas ämneskunskaper är grunden för den under-
visning som förmedlas till kommande generationer.

Intensiva och vitala kontakter mellan forskningen och undervisning-
en är dessutom nödvändiga för att säkra rekryteringen till och kvalite-
ten i forskningen själv. Dagens studenter och skolungdomar är de som
kommer att skapa framtidens forskningsresultat.

Utåt är forskningen en viktig förutsättning för att vårt lands välstånd i
vidaste mening skall kunna tryggas.

Kunskap är i dag ett utslagsgivande konkurrensmedel. Råvaror och
kapital har fått en relativt sett mindre betydelse för industriell fram-
gång. Ökad kunskap krävs för att generera nyföretagande inom högtek-
nologiska och kunskapsintensiva branscher, men även för att stärka och
utveckla dagens näringsliv. Svenskt näringsliv måste ha tillgång till en
kunskaps- och forskningsmiljö som är minst lika dynamisk och stimu-
lerande som den i våra viktigaste konkurrentländer.

Ökad kunskap är nödvändig också för att stärka vår förmåga att han-
tera och lösa såväl inhemska som globala problem av de mest skilda
slag. Det gäller inte minst övergripande miljö-, klimat- och naturre-
sursfrågor, men också utmaningar inom t.ex. ekonomin, vården, omsor-
gen och de offentliga trygghetssystemen. Den allt snabbare internationa-
liseringen aktualiserar särskilt vårt behov av kunskaper om omvärlden
och dess förändringar, liksom i språken. Samhällsutvecklingen och de
ekonomiska sambanden, men också det egna kulturarvet i alla dess
skiftningar, behöver ständigt granskas, och nytolkas. I en samtid präglad
av migration och alltmer mångkulturella samhällen får detta en allt
större betydelse.

För att forskningens resultat skall kunna komma till nytta och glädje
fordras att kontakterna mellan forskningsvärlden och det övriga samhäl-
let är intensiva och ömsesidiga. Information om forskningens rön och
landvinningar måste ges största möjliga spridning. Utan en förståelse för
forskningens värde och möjligheter bland medborgare, företag, organi-
sationer, kommuner och myndigheter kommer inte satsningarna på
forskning att ge den avkastning som det finns anledning att förvänta.
Omvänt kan inte forskningens egen potential utvecklas till fullo utan
kontakter med den verklighet och de förhållanden som råder utanför
forskningens institutioner.

Det är med denna utgångspunkt regeringens forskningspolitik for-
mats.

Prop. 1992/93:170

1.2 En ny forskningspolitik

Sverige tillhör de länder som av tradition prioriterar forskning och ut-
veckling högt. Med en ny tid ställs emellertid nya krav. Såväl förstärkta
insatser som ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser är i dag nöd-
vändiga.

De två huvudfrågor som regeringen prioriterar är följande:

• Koncentrerade forskningssatsningar inom strategiska områden

•Ett förstärkt samspel mellan universitet och högskolor å ena sidan Prop. 1992/93:170
och näringslivet och samhället i övrigt å den andra

Därtill kommer ytterligare tre frågor som har ett nära samband med

de två huvudfrågorna:

• Ökad förnyelseförmåga inom forskningen vid universiteten och hög-
skolorna

• Förstärkt rekrytering av forskare

• Vidgad internationell samverkan.

1.2.1 Forskningens olika villkor

De förändringar som den svenska forskningen nu står inför måste ta
hänsyn till de mångskiftande villkor som olika former av forskning be-
drivs under. Forskning rymmer många verkligheter och har många syf-
ten.

Inom humaniora och samhällsvetenskap, men även inom religionsve-
tenskap och juridik, består forskningsproblemen inte sällan i att tolka
och beskriva ett historiskt skeende eller en samhällelig process. Männi-
skan, språken, kommunikationen, det offentliga samtalet, samhället och
kulturarvet står i centrum för forskningsverksamheten. Tillgång till väl-
utrustade bibliotek och arkiv är viktiga förutsättningar för denna forsk-
ning. Vissa delar av forskningen har också en karaktär som kräver till-
gång till avancerad datorutrustning och laboratorier. Empiriska under-
sökningar, ofta mycket långvariga, är nödvändiga bl.a. inom den sociala
forskningen.

Forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, samt lantbruksve-
tenskap och farmaci, kännetecknas ofta av systematiska experiment och
observationer. Utrustning, apparatur och laboratorier spelar en väsent-
lig roll för forskningsverksamheten. Hypoteser och forskningsproblem,
som sträcker sig allt ifrån makro- till mikrokosmos, genereras vanligen
utifrån internationellt etablerade teorier, eller synteser därav, i en ku-
mulativ forskningsprocess.

I mer direkt näringslivsinriktad, tillämpad forskning kan man ofta utgå
från grundforskningens resultat. Även här har experiment och laborato-
rieförsök en central funktion. Syftet med forskningen är dock delvis ett
annat än grundforskningens. De problem man söker lösa tar sikte på di-
rekta tillämpningar, som i sin tur kan resultera i utvecklingsarbete och
i nya produkter eller processer. Det förutsätter som regel att grund-
forskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete bedrivs parallellt
och i ett kontinuerligt samspel. Forskningsproblemen spänner därmed
normalt över ett flertal inomvetenskapliga forskningsdiscipliner, samti-
digt som mer praktiska kunskaper och beprövad erfarenhet integreras i
forskningsverksamheten.

I företagens utvecklingsarbete utnyttjas systematiskt och metodiskt den
tillämpade forskningens resultat tillsammans med mer praktiska erfa-
renheter och idéer för att ta fram nya eller förbättrade produkter, pro-
cesser eller system. Ett brett, gränsöverskridande kunnande är därmed
nödvändigt. Experiment och tester utförs ofta i laboratorier eller med

datasimuleringar, prototyper eller försöksanläggningar. Innovationerna Prop. 1992/93:170
syftar direkt till att öka företagens försäljning och konkurrenskraft.

Kundernas efterfrågan och konkurrenternas utmaningar utgör väsentli-
ga drivkrafter för verksamheten.

Inom forskning för särskilda syften, vanligen kallad sektorsforskning,
ryms såväl rena grundforskningsproblem som forskningsproblem av
mer tillämpad karaktär. Ökad kunskap är avgörande för att Sverige
skall kunna hantera och lösa allehanda problem alltifrån övergripande
frågor om biologisk mångfald och kretslopp till sådana som rör förnyel-
searbetet inom den offentliga sektorn och de offentliga trygghetssyste-
men.

Så kan huvudstrukturen beskrivas. Undantagen är emellertid många.
Även inom humaniora och samhällsvetenskap genomförs systematiska
och teoribaserade experiment och observationer. Även inom den medi-
cinska, naturvetenskapliga eller tekniska grundforskningen är böcker,
bibliotek, praktiska kunskaper och beprövad erfarenhet nödvändiga ele-
ment i forskningsverksamheten. Även i den tillämpade, direkt närings-
livsinriktade forskningen eller i forskningen för särskilda syften genere-
ras fundamentala grundforskningsresultat och nya teoribildningar.
Dessutom spänner åtskilliga viktiga forskningsproblem över flera dis-
ciplin- och fakultetsgränser.

Inom många områden når svensk forskning och utvecklingsverksam-
het i dag en dokumenterat hög standard. I en tid av snabba förändringar
skärps emellertid kvalitets- och förnyelsekraven. Att ge varje forsk-
ningsområde de bästa tänkbara utvecklingsmöjligheterna är ett övergri-
pande syfte med regeringens forskningspolitik.

I detta avsnitt, 1.2, sammanfattas de prioriteringar regeringen gör för
de kommande åren. Avsnitten 1.3-1.5 ger en bakgrund till förslagen.
Dessa beskrivs mera utförligt i avsnitten 1.6-1.11. Därefter följer sex av-
snitt, 1.12-1.17, som i sammanfattning beskriver viktiga satsningar inom
forskningen för särskilda syften. Detaljerade redogörelser förs i respekti-
ve ansvarigt departements avsnitt för de olika förslagen till riksdagen
där också anslagsfrågorna behandlas.

1.2.2 Öppen förberedelse

Den forskningspolitik för de kommande tre åren som regeringen här
presenterar baseras på ett stort underlag. Genom fördjupade anslags-
framställningar har universitet, högskolor, forskningsråd, sektorsorgan
och andra myndigheter redovisat sin verksamhet och givit förslag till
önskvärda förändringar, prioriteringar och förnyelseåtgärder. I många
fall har dessutom speciella redovisningar inom anslagsframställningar-
nas ram, exempelvis angående åtgärder för att förbättra forskarrekryter-
ingen, bidragit till ett ökat beslutsunderlag.

Härtill kommer den serie utfrågningar, seminarier och konferenser
som avhållits om forskningsstrategiska frågor under det gångna året. Ett
stort antal representanter för skilda verksamheter inom och utom uni-
versiteten och högskolorna, inte minst näringslivet, har kommit till tals

och lagt fram sin syn på forskningspolitiken. Rapporter från dessa dis-
kussioner har presenterats i en särskild skriftserie.

De förslag och synpunkter som framkom ur denna process resultera-
de, efter ytterligare diskussioner i regeringens forskningsberedning, i en
särskild forskningsstrategi, ”Forskningens utmaningar” (Ds 1992:97),
utarbetad av beredningens sekretariat. Under hösten 1992 var strategin
föremål för en bred, informell snabbremiss.

Det övergripande mål för forskningspolitiken som ställdes upp i
forskningsstrategin var ”att bidra till att skapa långsiktiga förutsättningar
för en konkurrenskraftig svensk kunskapsmiljö och därvid främja både
bredd och internationella topprestationer inom den svenska forskningen. ”

De väsentligaste utmaningar som svensk forskning står inför angavs
vara:

• Kunskapsutveckling och koncentration

• Flexibilitet och förnyelseförmåga

• Idé- och kunskapsutbyte mellan universiteten och högskolorna och
samhället i stort

• Forskarrekrytering

• Internationellt samarbete

En stor majoritet av remissinstanserna ställde sig bakom såväl målet
som bedömningen av vilka områden som har särskild strategisk betydel-
se för forskningens utveckling.

När det gäller den mer specifika inriktningen på de presenterade för-
slagen var emellertid meningarna mera delade. Sålunda gick åsikterna
isär exempelvis om prioriteringarna mellan olika forskningsområden
och mellan fakultets- respektive rådsanslag. Även vad gäller rollfördel-
ningen mellan stat, universitet, högskolor, sektorsorgan, institut och en-
skilda företag inom den mer direkt näringslivsinriktade forskningen
fanns skilda åsikter. Förslagen om koncentrerade elitforskningssatsning-
ar fick i allmänhet ett positivt mottagande.

Samtidigt efterfrågade ett flertal remissinstanser ytterligare förslag gäl-
lande industriellt inriktad forskning, jämställdhet, forskning vid mindre
och medelstora högskolor samt forskning om miljö- och naturresursfrå-
gor.

En remissammanställning finns tillgänglig på Utbildningsdeparte-
mentet.

1.2.3 De avgörande utmaningarna

Enligt regeringens bedömning är det av stor betydelse att forskningspo-
litiken anpassas till de nya villkor som det svenska samhället nu står in-
för. Konkurrensen hårdnar och därmed också de krav hela vårt samhäl-
le måste leva upp till. Såväl den privata som den offentliga sektorn står
inför förändringar.

Forskningen måste vara bred för att den skall kunna bidra till att
upprätthålla ett öppet, tolerant och vitalt samhälle. Därmed skapas ock-
så en beredskap för framtida oförutsägbara upptäckter och innovatio-
ner. En bred kunskapsutveckling är nödvändig också för att aktuella

Prop. 1992/93:170

10

forskningsresultat från andra delar av världen skall kunna tas till vara
och exploateras i Sverige. Avancerad kunskap kan inte tas emot utan en
stark bas inom nationell forskning och forskarutbildning.

Samtidigt måste Sverige också kunna kraftsamla sina resurser till ett
mindre antal strategiska områden, där vi i gengäld skall kunna vara
bland de allra främsta internationellt. Det är nödvändigt dels för vår
egen kunskapsutveckling på vitala områden, dels för att skapa möjlighe-
ter till samarbete och kontakter med motsvarande miljöer utomlands,
dels för att stimulera till förnyelse och dynamik inom det svenska forsk-
ningssystemet. Inom forskningen, liksom på så många andra områden,
utgör kvaliteten i toppen och bredden varandras förutsättningar.

I fråga om världsunika forskningsmiljöer finns i dag förutsättningar
för väsentliga förstärkningar. Tas inte dessa möjligheter till vara riskerar
Sverige att förlora i internationellt intresse med konsekvenser för hela
det svenska samhällets utveckling.

Målmedvetna forskningsinsatser inom strategiska områden är därför
regeringens första prioritet. Att förstärka kunskapsutbytet mellan de ve-
tenskapliga institutionerna och framför allt forskningen och utveck-
lingsarbetet i företagen är den andra. Förstärkt kunskapsutbyte är ock-
så viktigt mellan de vetenskapliga institutionerna och intressenterna in-
om den offentliga sektorn.

Sedan länge har statens insatser för forskning i allt väsentligt kanalise-
rats till universitet och högskolor. Detta är ett sätt att effektivt ta till va-
ra det lilla landets alltid begränsade resurser.

En sådan strategi förutsätter emellertid att företag och offentlig sektor
kan ges tillgång till den forskning som bedrivs vid universitet, högsko-
lor och andra forskningsenheter. I detta avseende krävs väsentliga för-
bättringar genom vidareutveckling av nuvarande samverkansformer och
utveckling av nya. För företag med möjlighet till etablering utomlands
kan brister i den svenska forskningsmiljön leda till utflyttning.

Samtidigt skärps kraven också på det svenska näringslivet. Kan inte
företagen hävda sig kvalitativt och prismässigt i den internationella kon-
kurrensen undergrävs hela välståndsutvecklingen. Näringslivet självt
måste satsa brett och långsiktigt på forskning och utveckling. Inom
många branscher krävs en radikal kompetensuppbyggnad. Riskerna för
att halka efter tilltar i takt med kunskapens allt viktigare roll i konkur-
renshänseende.

1970- och 80-talen präglades av en tvekan, ibland till och med miss-
tänksamhet, mellan de akademiska och industriella kulturerna. Det le-
de till påtagliga förluster i det nödvändiga kunskapsutbytet.

Att förstärka samspelet mellan universitet/högskolor och företagen är
mot denna bakgrund av stor betydelse. Det skapar förutsättningar för en
utbyggnad och utveckling av den industriinriktade forskning företagen
har behov av. Av liknande skäl behöver kommuners, landstings och öv-
rig offentlig sektors kontakter med forskningen stärkas.

Till dessa huvudfrågor finns det enligt regeringens bedömning skäl att

Prop. 1992/93:170

11

lägga ytterligare tre frågor, vilka dessutom har nära samband med de Prop. 1992/93:170
angivna huvudfrågorna.

Den första gäller behovet av en större förnyelseförmåga inom framför
allt universitetens och högskolornas forskningsverksamhet. Utan att
äventyra den nödvändiga långsiktigheten måste forskningssystemet bätt-
re än i dag förmå ta sig an nya problem och utmaningar. Det kan inte
minst ske genom att bereda bättre utvecklingsmöjligheter för unga be-
gåvningar.

Den andra frågan gäller forskarrekryteringen. Sverige har en alltför
låg andel forskarutbildad arbetskraft. Det utgör ett problem för indu-
strins utveckling, för skolan och för övrig offentlig verksamhet, men
också för återväxten inom universitets- och högskoleforskningen. Flera
måste därför rekryteras till forskarutbildningen. Inte minst gäller det att
stimulera flera kvinnor att gå vidare till en forskarutbildning.

Till slut behöver också forskningens internationalisering påskyndas.
Sveriges deltagande i EG:s forskningsprogram bidrar till detta. Härtill
behövs emellertid vidgad samverkan bl.a. på ett bilateralt plan med and-
ra starka forskningsländer.

Härutöver är en rad förändringar vad gäller forskningens inriktning
inom och mellan enskilda områden av stor betydelse för att stärka kun-
skapsutvecklingens kvalitet och dynamik.

1.2.4 Statens roll

För att förverkliga dessa nödvändiga förstärkningar av den svenska
forskningskapaciteten krävs insatser av såväl staten som andra finansiä-
rer och utförare av forskning.

Statens roll i forskningspolitiken är framför allt att vårda och utveckla
den vetenskapliga infrastrukturen. Det innebär en koncentration till de
mer grundläggande och inomvetenskapliga delarna av forskningen samt
till forskarutbildningen. Staten har också ett ansvar för att forskningsor-
ganisationen har en rimlig geografisk täckning utan att resurserna för
den skull splittras upp.

Därtill har staten också en viktig uppgift i att bidra till att stärka kun-
skapsutvecklingen inom områden av speciellt intresse för olika sam-
hällssektorer genom stöd till forskning för särskilda syften. Med en tyd-
ligare rollfördelning mellan enskilda organ och en större beställarkom-
petens inom myndigheter, företag, kommuner och landsting kan denna
forskning ges nya och bättre utvecklingsmöjligheter.

Staten har en roll också i att stimulera till forskningsinsatser inom för
landets industriella utveckling viktiga områden. I sådan forskning bör
även producerande företag och organisationer aktivt delta.

Genom statliga insatser kan näringslivets forskningsengagemang vid-
gas. Ett fruktbart samspel mellan stat och näringsliv måste utvecklas.
Viktigt är att stimulera de små och medelstora företagens intresse för
forskning och utvecklingsarbete. Statliga insatser kan däremot inte
kompensera brister i näringslivets egna forskningsansträngningar. De

12

förstärkningar av den statligt finansierade forskningen som kan göras
bör kompletteras med ökade insatser också av andra.

Statens roll inriktas i detta sammanhang på att bidra med stöd till så-
dan övergripande, teknikdrivande tillämpad forskning som är av lång-
siktig betydelse för näringslivets utveckling. Utvecklingsarbete och till-
lämpad forskning som är av direkt och exklusivt intresse för enskilda
företag sköts mest ändamålsenligt i nära anslutning till de kommersiella
bedömningar som endast företagen själva kan göra.

För den inomvetenskapliga forskningen vid universiteten och högsko-
lorna måste största möjliga frihet garanteras. Det är en förutsättning för
kreativitet och nytänkande liksom för en bred, förutsättningslös kun-
skapsutveckling. Den fria forskningen skapar en beredskap inför framti-
da utmaningar och kunskapsbehov.

Regering och riksdag har emellertid ansvaret för övergripande priori-
teringar mellan olika forskningsområden. Dessutom krävs att system för
resursfördelning och utvärderingar får sådan utformning att uppkoms-
ten av kreativa forskningsmiljöer stimuleras och hög kvalitet främjas.
Pluralism vad gäller bl.a. finansieringskällor och bedömningsgrunder är
därvid av särskilt värde. I vissa fall är också riktat stöd till speciellt an-
gelägna eller eftersatta kunskapsområden befogat.

Förverkligandet av de utmaningar som regeringen har angivit kräver
både strukturella förändringar och tillskott i fråga om resurser.

I strukturellt hänseende bidrar den frigörelse av universitet och hög-
skolor från statens omedelbara inflytande som nu pågår till att skapa
mera dynamiska och flexibla forskningsmiljöer.

Resurstillskott möjliggörs dels genom att statliga forskningsfinansie-
rande organ, i första hand genom omprioriteringar från annan verksam-
het, tillförs vissa nya resurser, dels genom att löntagarfonderna till bety-
dande del används för forskning. Det innebär att exceptionella möjlig-
heter öppnas för svensk forskning. Förslag om forskning med löntagar-
fondsmedel läggs fram i en särskild proposition (prop. 1992/93:171).

Regeringen återkommer i det följande till de utmaningar svensk
forskning står inför. Innan dess är det emellertid angeläget att forsk-
ningspolitiken sätts in i sitt utbildningsperspektiv.

Prop. 1992/93:170

1.2.5 Utbildningen - forskningens bas

För att Sverige skall kunna utvecklas som kultur- och industrination
krävs inte bara forskning och utveckling av högsta internationella klass,
utan också utbildning av mycket god kvalitet i skola och vid universitet
och högskolor. Ett utbildningssystem som förmår utveckla talanger är
dessutom en förutsättning för forskningens utveckling och den framtida
forskarrekryteringen. Genom den högre utbildningen överförs också
forskningens resultat till resten av samhället.

En rad undersökningar har visat att mängden ”mänskligt kapital”, i
form av individernas kunskaper, i dag har ett starkare samband med
den genomsnittliga inkomstnivån i olika länder än mängden fysiskt ka-

13

pital per capita. Annan kapitalbildning riskerar att ge låg tillväxt om
den inte åtföljs av utbildnings- och forskningsinvesteringar.

För ett litet och exportinriktat land som Sverige är det av central be-
tydelse att en genomgripande satsning för att stärka arbetskraftens ut-
bildningsnivå genomförs. Fler studenter och doktorander måste ges
möjlighet till god utbildning. Detta behov förstärks av de stora struktu-
rella förändringar, inte minst inom den offentliga verksamheten, som
det svenska samhället i dag står inför.

För att insatser av detta slag faktiskt skall få avsedd effekt, dvs. att in-
dividerna genomför och på bästa sätt tillgodogör sig den utbildning som
statsmakterna ger möjlighet till, krävs emellertid också att det ligger i
individens eget intresse, och då inte minst i form av ekonomisk avkast-
ning, att skaffa sig en fördjupad utbildning eller att genom doktorand-
studier gå vidare till en framtida verksamhet som kräver vetenskaplig
kompetens.

I dag är den s.k. utbildningspremien, dvs. det ekonomiska värdet för
den enskilde av ytterligare studier, väsentligt lägre i Sverige än i andra
länder. Den individuella avkastningen har halverats sedan slutet av
1960-talet. Det leder till en rad negativa konsekvenser internt för ut-
bildnings- och forskningssystemet: rekryteringen försämras, målmedve-
tenheten i studierna minskar, studietiderna förlängs och examensfre-
kvensen minskar. Den bristande individuella nyttan avsätter direkt ne-
gativa resultat för samhället i stort genom minskad tillväxt och sämre
välståndsutveckling.

Den konstruerade motsättning som under lång tid har präglat såväl
utbildningspolitiken som samhällsutvecklingen i stort mellan det som
är bra för individen och det som är bra för samhället måste hävas.

Den enda långsiktigt hållbara lösningen är att se till att individens in-
tresse sammanfaller med det som är i hela samhällets intresse. Signaler
från både privata och offentliga arbetsgivare måste tala om för den en-
skilde att högre utbildning och doktorandstudier lönar sig.

Grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen förändras nu i
syfte att öka kvaliteten och öppna nya vägar för varje elevs personliga
val. Eleverna ges möjlighet att välja skola efter eget intresse. Språken får
ökat utrymme.

Samtidigt som universitet och högskolor frigörs från statens detaljin-
flytande utökas antalet platser inom den högre utbildningen. Särskilt
betydelsefullt är det att stimulera fler studenter att gå igenom längre
akademiska utbildningar. Sverige ligger i dag klart efter de viktigaste
konkurrentländerna när det gäller den andel av varje ungdomskull som
genomgår längre utbildningar på universitets- och högskolenivå.

För att möjliggöra den snabba utbyggnaden av den högre utbildning-
ens volym genomförs ett kvalitetsprogram. Genom detta ges bl.a. många
universitets- och högskolelärare utan doktorsexamen möjlighet till fors-
karutbildning. Vidare ges alla universitets- och högskolelärare möjlig-
het att genomgå pedagogisk utbildning.

Prop. 1992/93:170

14

I proposition 1992/93:169 anger chefen för Utbildningsdepartementet
de utbildningsuppdrag som skall gälla för respektive universitet eller
högskola de närmaste tre åren. I dessa uppdrag ingår bl.a. en ökning av
civilingenjörsutbildningen för att säkra den svenska industrins långsikti-
ga utveckling.

Sammantaget ger dessa utbildningsförstärkningar en god grund för
forskning och teknisk utveckling av högsta klass.

1.3 Det svenska forskningssystemet

1.3.1 Definitioner av forskning och utveckling

Forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) definieras vanligen som
att på ett systematiskt sätt öka mängden av kunskap, att utnyttja denna
inom befintliga och nya användningsområden och att härigenom skapa
nya eller förbättrade produkter, system eller metoder.

Den kontinuerliga forsknings- och utvecklingsprocessen brukar av
tradition delas upp i tre olika delar eller stadier - grundforskning, som
utgör ett metodiskt sökande efter ny kunskap utan någon bestämd till-
lämpning i sikte, tillämpad forskning, med vilket avses sökande efter
kunskap med en bestämd tillämpning i sikte samt utvecklingsarbete vil-
ket innebär att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat,
vetenskaplig kunskap och nya idéer för att skapa nya produkter, proces-
ser och system eller för att förbättra redan existerande sådana.

Under senare år har denna terminologi utökats med benämningar
som tillämpad grundforskning, industrinära forskning, grundläggande
forskning, strategisk forskning, riktad grundforskning, grundläggande
teknikutveckling m.fl. Detta förhållande återspeglar dels den förändring
som forsknings- och utvecklingsprocessen genomgått under det senaste
decenniet i form av en ökad gränsupplösning mellan och integrering av
olika forsknings- och utvecklingsstadier, dels den tendens till kategori-
sering av administrativa och revirbevakande skäl som även kan iakttas
inom andra delar av samhället.

Merparten av de statliga finansiärerna av forskning och utvecklingsar-
bete stödjer i dag såväl grundforskning som tillämpad forskning. En
uppdelning där exempelvis fakultetsanslag och anslag från forskningsrå-
den antas finansiera enbart grundforskning och där sektorsmedel och
andra icke statliga finansiärer antas stödja enbart tillämpad forskning
vore felaktig. De olika finansieringssätten ger snarare besked om vilken
eller vilka aktörer som väljer och avgränsar de problem forskningen av-
ser att lösa.

En mer ändamålsenlig uppdelning av forsknings- och utvecklings-
verksamheten är därför inomvetenskapligt genererad forskning samt
FoU motiverad av en sektors eller specifik avnämares intressen. Båda
dessa typer kan innefatta såväl grundforskning som tillämpad forskning
och utvecklingsarbete. Den första typen av FoU bedrivs huvudsakligen
vid universitet och högskolor och finansieras till största delen av fakul-

Prop. 1992/93:170

15

tetsanslag, rådsanslag och anslag från privata stiftelser. Den andra typen Prop. 1992/93:170
av FoU utförs inom näringslivet, vid forskningsinstitut samt vid univer-
sitet och högskolor. Denna verksamhetstyp finansieras främst av nä-
ringslivet självt, av olika sektorsorgan samt av kommuner, landsting och
vissa myndigheter.

1.3.2 Forskningens finansiering och utförande

De samlade svenska FoU-satsningarna uppgick under budgetåret
1989/90 till ca 35 miljarder kronor. Nära 60% av dessa finansierades
med privata medel. Offentliga medel svarade för 38%. Finansieringen
från utlandet utgjorde mindre än 2%. Från mitten av 1980-talet fram
till 1989 sjönk det svenska näringslivets forskningsinsatser. Trots att de
statliga insatserna ökade under samma period sjönk därmed den samla-
de forskningsandelen av BNP från ca 3 till ca 2,7 procent.

Den registrerade nedgången i företagens FoU-insatser har emellertid
vänts i en uppgång mellan 1989 och 1991. Ökningen avser både perso-
nalinsatserna, som ökat med 2%, och utgifterna, som ökat med 10% i
fasta priser. Det är emellertid osäkert om uppgången har fortsatt. Vissa
uppgifter tyder på en ny nedgång.

Av forsknings- och utvecklingsverksamheten utförs 64% inom nä-
ringslivet, medan universitets- och högskolesektorn svarar för 32% och
den övriga offentliga sektorn för 4%.

Endast en liten del av den FoU som utförs inom universiteten och
högskolorna utgörs av utvecklingsarbete. Inom näringslivet bedöms ca
15% av FoU-verksamheten vara forskning. Nära hälften av näringsli-
vets FoU-verksamhet avser förbättring av existerande produkter och
processer. Verksamheten är i hög grad koncentrerad till vissa branscher.

Egenfinansieringen av näringslivets forskning och utvecklingsarbete
ligger runt 85%. Av det offentliga stödet till näringslivets forsknings-
och utvecklingsverksamhet går endast en mindre del till civil FoU, ca
1%.

Av de totala offentliga medlen till FoU, totalt 18,5 miljarder kronor
under budgetåret 1991/92, anslogs 45% till allmän vetenskaplig utveck-
ling, dvs. i huvudsak fakultetsanslag och rådsmedel till universitetens
och högskolornas inomvetenskapliga forskning. Drygt en fjärdedel gick
till försvarsändamål. Den återstående delen fördelades av olika sektors-
organ till sådan forskning för särskilda syften som är väsentlig för olika
samhällssektorer. Merparten av dessa resurser går till u-landsforskning,
miljö- och naturvårdsforskning, byggforskning, skogs- och jordbruks-
forskning, transportforskning samt teknik-, energi- och näringslivs-
forskning.

Huvuddelen av medlen för allmän vetenskaplig utveckling kanalise-
ras, som nämnts, till universitet och högskolor. Dessutom går totalt
25% av de övriga offentliga FoU-medlen, inklusive dem till försvarsän-
damål, vidare till universitets- och högskoleforskningen. 40% av med-
len från sektorsforskningsorganen allokeras till universiteten och hög-

16

skolorna. En mindre del av de offentliga FoU-medlen går även till in- Prop. 1992/93:170
ternationella organisationer och utländska forskningsenheter.

Av FoU-anslagen med försvarsinriktning går huvuddelen vidare till
näringslivet. Av sektorsorganens FoU-medel går ca 20% till branschor-
ganisationer och industriforskningsinstitut och 15% till svenska företag.
Det dominerande ändamålet för sektorsorganens satsningar är indust-
riell verksamhet.

I figuren nedan sammanfattas ovanstående resonemang. De andelar
som anges för mottagare av offentliga FoU-medel är ungefärliga.

Offentliga medel till FoU

vetenskaplig

forskning          för särskilda

utveckling

syften

Figur 1: Fördelningen av FoU-resurser.

Genom framför allt Närings- och Teknikutvecklingsverkets (NUTEK)
försorg kanaliseras resurser för tillämpad teknisk forskning till områden
av särskilt intresse för näringslivets utveckling. För att stimulera sam-
verkan mellan företag och universitet/högskolor ges stöd till tidsbegrän-
sade programsatsningar i form av ramprogram och särskilda insatsområ-
den inom prioriterade områden såsom informationsteknik, bioteknik
och miljöteknik. Dessutom har på materialområdet interdisciplinära
konsortier inom universitet och högskolor inrättats i samarbete med det
naturvetenskapliga forskningsrådet.

17

2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Koncentrationen av industrins FoU-verksamhet till ett fåtal företag är
påtaglig. Transportmedelsindustrin och maskinindustrin svarar för mer
än hälften av näringslivets totala forskning och utveckling. Högsta FoU-
intensiteten, dvs. andelen av tillgängliga resurser som satsas på FoU, har
läkemedelsindustrin, medan trävaruindustrin och den grafiska industrin
har den lägsta. De tio största företagen står för 90% av näringslivets eg-
na satsningar på forskning och utveckling.

Av statens anslag till allmän vetenskaplig utveckling går 28% till me-
dicin, 24% till teknik, 21% till naturvetenskap, 9% till lantbruksveten-
skap, 9% till samhällsvetenskap och 6% till humaniora.

Olika former av statliga anslag står därmed för 82% av de totala forsk-
ningssatsningarna vid universiteten och högskolorna. Övriga medel till
forskning kommer från kommuner och landsting, företag, privata icke
vinstdrivande finansiärer samt från utlandet. Privata forskningsstiftelser
spelar en viktig, om än totalt sett begränsad, roll inom dagens svenska
forskningssystem. Sammantaget står således dessa övriga finansierings-
källor för 18% av universitetens och högskolornas forskningsutgifter.

Forskarutbildning finansieras i huvudsak med fakultetsmedel. Samtli-
ga finansieringskällor bidrar emellertid i varierande utsträckning ge-
nom doktorandtjänster och utbildningsbidrag eller på andra sätt till ut-
bildning av doktorer.

Totalt examineras ca 1100 doktorer per år. Det största antalet disputa-
tioner sker inom medicin, naturvetenskap och teknik. Under senare år
har antalet licentiatexamina ökat. Huvuddelen, 272 av totalt 466 under
läsåret 1990/91, avläggs vid teknisk fakultet. Av ca 27 000 sysselsatta
forskarutbildade fanns år 1989 21 000 i den offentliga sektorn, dvs. 75%.
Industrin hade relativt få forskarutbildade, 2 184 personer eller 0.2% av
de där sysselsatta. Stora skillnader finns även i detta hänseende mellan
olika branscher. Endast inom läkemedelsindustrin finns forskarutbildad
personal i någon större omfattning.

Stora skillnader finns mellan olika forskningsområdens finansierings-
situation. Humanistisk forskning stöds väsentligen genom fakultetsan-
slag. Teknisk forskning har största andelen sektorsmedel, medan medi-
cinsk forskning och jordbruksforskning i högre grad än andra områden
finansieras med medel från kommuner och landsting respektive privata
icke vinstdrivande finansiärer. Även samhällsvetenskap har en relativt
sett stor andel sektorsmedel. Medicin och teknik erhåller betydande re-
surser från näringslivet. För samtliga övergripande forskningsområden
vid universiteten och högskolorna är emellertid fakultetsanslagen den
viktigaste finansieringskällan.

Viss forskning bedrivs även vid de mindre och medelstora högskolor-
na. Till en del finansieras denna via de större universitetens och hög-
skolornas fakultetsanslag samt med särskilda resurser för forskningsstöd-
jande åtgärder. Huvudsakligen finansieras emellertid forskningen vid
dessa högskolor med sektorsmedel och med medel från övriga finansiä-
rer.

Prop. 1992/93:170

18

I anslutning till universitet och högskolor finns normalt olika former
av forskarbyar med varierande finansiering. Syftet med dessa byar är att
underlätta kommersiell tillämpning av forskningsresultat och därmed
överbrygga avståndet mellan universitetens och högskolornas forskning
å ena sidan och näringslivet å den andra.

Den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid industri-
forskningsinstituten finansieras enligt avtal till ca två tredjedelar av nä-
ringslivet och till ca en tredjedel av statliga sektorsmedel. Dessutom har
instituten uppdrag från näringslivet. För närvarande är statens andel av
kostnaderna för institutens verksamhet drygt 30%.

Härutöver bör också noteras att det sker viss FoU-verksamhet inom
olika statliga myndigheter som en del av dessas reguljära arbetsuppgif-
ter.

1.3.3 Metoder för val av forskningsproblem

De olika finansieringskällorna stöder, som tidigare påpekats, i flertalet
fall såväl grundforskning som tillämpad forskning.

Fakultetsanslagen går huvudsakligen till tjänster vid universiteten och
högskolorna. Dessa tjänster tillsätts med inomvetenskapliga kvalitets-
krav. Tjänsteinnehavare väljer fritt och avgränsar själv vilka problem
han eller hon vill forska om.

Rådsmedel fördelas av forskningsråden enligt inomvetenskapliga kvali-
tetskriterier till tidsbegränsade forskningsprojekt eller forskningspro-
gram. Aktiva forskare utgör flertalet i rådens styrelser. Enskilda forska-
re eller grupper av forskare ansöker om medel i konkurrens med va-
randra. Baserat på internationella utvärderingar och jämförelser priori-
terar även råden vissa forskningsområden som de bedömer vara spe-
ciellt viktiga eller intressanta. Enskilda forskare väljer och avgränsar så-
ledes själva vilka problem de vill forska om, varefter de projekt som an-
ses, efter en bedömning gjord av andra forskare ha högst kvalitet och
vara mest intressanta tilldelas medel, ett s.k. peer review-system.

Sektorsmedel fördelas av sektorsorgan såsom Naturvårdsverket, vilkas
uppgift är att tillgodose en viss samhällssektors eller ett visst politiskt
prioriterat områdes behov av forskning och utvecklingsarbete. Inte
minst gäller detta den mer direkt näringslivsinriktade forskningen.

Dessa organs uppgifter och arbetssätt varierar stort. Delar av sektors-
medlen fördelas på ett med rådsmedlen likartat sätt, dvs. enskilda fors-
kare eller grupper av forskare ansöker om medel i konkurrens med var-
andra. En viktig skillnad är emellertid att den forskning som får stöd
också måste uppfylla andra kriterier som fastställs av sektorsorganet i
fråga.

En stor del av de sektorsmedel som fördelas till universiteten och
högskolorna går till forskning inom ramen för av sektorsorganen i för-
hand fastställda program. Dessutom beställs viss forskning. Sådan forsk-
ning benämns ofta uppdragsforskning. Sektorsorganens metoder för att
fastställa vilka avgränsade forskningsområden som skall prioriteras eller
vilken forskning som skall beställas varierar. Vanligen inhämtas bedöm-

Prop. 1992/93:170

19

ningar från experter, näringslivsföreträdare, forskare, politiker, tjänste-
män osv. Forskare utgör mindretalet i flertalet sektorsorgans styrelser.

Sammantaget betyder detta att de problem man avser att lösa med sek-
torsmedel ofta både väljs och avgränsas av andra aktörer än de enskilda
forskarna. Det förekommer emellertid också att forskarna själva på sam-
ma sätt som i fråga om den inomvetenskapliga forskningen, väljer och
avgränsar forskningsproblemen, varefter de projekt som anses vara av
störst betydelse för respektive sektor tilldelas medel.

Övriga forskningsmedel fördelas av en rad olika typer av finansiärer
och myndigheter, såsom kommuner och landsting, företag, privata icke-
vinstdrivande forskningsfinansiärer, utländska organisationer m.m. En
liten del av dessa medel fördelas på samma sätt som inom forskningsrå-
den, företrädesvis de medel som kommer från privata forskningsstiftel-
ser. Till största delen finansierar dessa aktörer emellertid forskning som
de själva valt och avgränsat. En skillnad jämfört med sektorsmedlen är
dock att det i dessa fall oftast är användarna, producenterna eller företa-
gen själva som beställer forskningen.

Det offentliga forskningssystemet kan översiktligt illustreras med ned-
anstående figur. Endast större organ och aktörer har tagits med. Därtill
kommer bl.a. ett antal större affärsdrivande verk som själva finansierar
FoU. Under varje departement finns ett antal forskningsfinansierande
och forskningsutförande organ. I den inre cirkeln närmast varje depar-
tement finns sektorsorganen. I den yttre cirkeln finns forskningsråden.
Utanför cirklarna ligger de organ som utför forskning. Dessa interagerar
på olika sätt med företag, akademier, privata forskningsstiftelser, land-
sting, kommuner och andra myndigheter. Härtill kommer ett antal sek-
torsmyndigheter och affärsverk som finansierar och utför FoU som en
del av sin verksamhet.

Prop. 1992/93:170

20

Prop. 1992/93:170

Vissa kortformer. AFR: Avfallsforskningsrådet; AI: Arbetsmiljöinstitutet; ALC: Arbetslivscentrum; AMFO: Arbetsmiljöfonden;
BFR: Byggforskningsrådet; BRÅ: Brottsförebyggande rådet; FFA: Flygtekniska försöksanstalten-. FHI: Folkhälsoinstitutet; FOA:
Försvarets forskningsanstalt; FMV: Försvarets materielverk; FRN: Forskningsrådsnämnden; HSFR: Humanistisk-samhälls-
vetenskapliga forskningsrådet; IPM: Statens institutet för psykosocial miljömedicin; JTI: Jordbrukstekniska institutet; Kl:
Konjunkturinstitutet; KV: Konsumentverket; LV: Läkemedelsverket; MFR: Medicinska forskningsrådet; NFR: Naturvetenskapliga
forskningsrådet; NUTEK: Närings- och teknikutvecklingsverket; RFV: Riksförsäkringsverket; RMV: Rättsmedicinalverket; RS:
Rymdstyrelsen; SAREC: Styrelsen för u-landsforskning; SBL: Statens bakteriologiska laboratorium; SBU: Statens beredning för
utvärdering av medicinska teknologier; SFR: Socialvetenskapliga forskningsrådet; SGI. Statens Geologiska institut; SIDA: Styrel-
sen för internationell utveckling; SIB: Statens institut för byggnadsforskning; SJFR: Skogs- och jordbrukets forskningsråd; Skog-
forsk: Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut; SLU: Sveriges lantbruksuniversitet; SMHI. Sveriges meterologiska och hydrolo-
giska institut; SNV: Statens naturvårdsverk; SoS: Socialstyrelsen; SPRI: Sjukvårdens- och socialvårdens planerings- och rationa-
liseringsinstitut; Telev.: Televerket; TFB: Transportforskningsberedningen; TFR: Teknikvetenskapliga forskningsrådet; UI: Utri-
kespolitiska institutet; VTI: Statens väg- och trafikinstitut; ÖB: överbefälhavaren; ÖCB: överstyrelsen för civil beredskap.

Figur 2\ Det offentliga forskningssystemet.

21

1.4 Sverige i forskningsvärlden

Sveriges bidrag till världens samlade satsningar på forskning och ut-
vecklingsarbete uppgår till mellan 0,5 och 1%. Bland OECD-länderna,
där statistiken är mest tillförlitlig, svarar USA för 47%, Japan för 19%,
Tyskland för 9% och Frankrike respektive Storbritannien för 6% varde-
ra av FoU-utgifterna. Sammantaget står dessa länder för hela 85% av
forsknings- och utvecklingsverksamheten inom OECD-området. Sveri-
ges andel därav är 1,2%.

Flera av Sveriges viktigaste konkurrentländer stärker i dag sina insat-
ser på forsknings- och utvecklingsarbete. Ökade utgifter på detta områ-
de betraktas som en nödvändig förutsättning för kunskapsutveckling
och konkurrenskraft.

Exempelvis har USA under 1980-talet ökat sina federala satsningar
på FoU med ca 25%. I Japan har man beslutat fördubbla de statliga
satsningarna på universitetens forskning så snabbt som möjligt. Det är
framför allt stödet till grundforskning som härigenom förstärks i Japan.

1.4.1 Forskningstendenser i omvärlden

Sverige är i hög grad beroende av att följa utvecklingen i omvärlden för
att kunna grunda nationella beslut om forskningens inriktning på erfa-
renheter från andra länder och göra prioriteringar med ledning av kun-
skaper som finns i det internationella samhället.

Några principiella frågeställningar framträder som centrala i ett så-
dant sammanhang. Det gäller inte minst finansieringen av forskningen
och hur stor andel av kostnaderna som kan och bör bäras av det offent-
liga respektive av näringslivet. En annan är prioriteringen mellan olika
forskningsområden samt dimensioneringen av inomvetenskapligt gene-
rerad forskning i förhållande till mer tillämpad avnämarmotiverad
forskning. En tredje frågeställning gäller former för samverkan mellan
näringslivet och universiteten och högskolorna.

I OECD:s rapport ”Technology and the Economy The Key Relation-
ships” belyses sambandet mellan teknik och ekonomi och den betydelse
forsknings- och teknikfrågorna har för det moderna samhällets ekono-
miska utveckling. Viktiga steg i uppbyggnaden av internationell kon-
kurrenskraft är enligt rapporten en effektiv, offentlig forskningsstruk-
tur, fungerande samarbete mellan vetenskap och näringsliv samt stöd
för forsknings- och utvecklingsarbete i medelstora företag.

Inom EG:s forskningspolitik är konkurrenskraften hos den europeis-
ka industrin ett av de områden som har högst prioritet. EG-kommissio-
nens utvärdering av det andra ramprogrammet (1987-1991) visar att
störst påverkan på industrins konkurrenskraft har den omfattande ut-
byggnaden av nätverk för europeisk forskningssamverkan mellan såväl
industriella parter som mellan industri och universitet och högskolor
haft.

Energiforskning, som tidigare varit det dominerande forskningsområ-
det inom EG-forskningen, har minskats till förmån för industriellt in-

Prop. 1992/93:170

22

riktad miljöforskning samt informations- och kommunikationsteknolo-
gi. Resurserna till bioteknologi har ökat betydligt.

Andra prioriterade forskningsområden i Europa och övriga världen
gäller fordon och transporter, hälsa och medicin, havs- och polarområ-
den, material- och tillverkningsteknologi samt telekommunikation. På
flera håll, däribland Frankrike, finns ett starkt växande intresse för mil-
jöfrågor och betydande resurser läggs idag på miljöforskning. I Tyskland
finns fortfarande en tyngdpunkt på kärnkraftsrelaterad forskning. Stora
insatser görs också inom flyg och rymdfart samt på miljöteknik. I de
flesta större länder görs också alltfort stora satsningar på försvarsforsk-
ning även om tendenser till minskningar också finns.

Som bl.a. visats i den utvärdering som gjorts av Sveriges lantbruksuni-
versitet är en allmän annan tendens en viss minskning av lantbruksve-
tenskaplig universitetsforskning, med undantag av Danmark, Italien och
Sverige. Irland har minskat denna forskning kraftigt. I Storbritannien
har den traditionella tillämpade lantbruksforskningen lagts om i rikt-
ning mot mer grundläggande strategisk agrikulturell FoU.

Något entydigt internationellt mönster vad gäller den mer övergripan-
de fördelningen mellan naturvetenskap, teknik, medicin och lantbruks-
vetenskap, å ena sidan, och samhällsvetenskap och humaniora, å den
andra, går inte att urskilja. Den svenska fördelningen liknar den tyska
och brittiska, medan exempelvis Danmark och Nederländerna avsätter
en större andel till humaniora och samhällsvetenskap än vad Sverige i
dag gör. Sveriges andel till humaniora och samhällsvetenskap ligger vä-
sentligt under OECD-genomsnittet.

Ett skäl till att internationella jämförelser av detta slag är problematis-
ka är att Sverige har valt att inte i någon större utsträckning ha speciella
forskningsinstitut vid sidan av universiteten och högskolorna. Flera
andra länders högre andel för humaniora och samhällsvetenskap inom
universiteten och högskolorna beror till stor del på att i första hand viss
medicinsk, teknisk och lantbruksvetenskaplig forskning utförs vid såda-
na institut. Tillgängliga beräkningar för den övergripande fördelningen
av den totala forskningen i samhället tyder dock på att de prioriteringar
som görs i Sverige liknar dem som görs i andra jämförbara länder.

Flertalet länder koncentrerar sitt statliga FoU-stöd, till informations-
teknik, bioteknik och materialteknik. Dessa vetenskaps- och teknikom-
råden bedöms ha stor betydelse för respektive lands konkurrensförmå-
ga. I bl.a. Nederländerna, Belgien, Tyskland och Frankrike görs också
stora insatser för att öka antalet forskarutbildade.

Program för att främja samverkan och kunskapsutbyte mellan företag
och offentligt finansierade forskargrupper vid universitet och högskolor
och andra typer av organisationer har redan introducerats eller är un-
der uppbyggnad i de flesta länder. Det gäller program för att stimulera
forskares rörlighet, för att ge företag incitament att samarbeta i finansie-
ring och genomförande av konkurrensneutral forskning, etc.

I exempelvis USA och Storbritannien bedrivs en stor del av denna
forskning vid universitet, högskolor och i särskilda forskningscentra. Ett

Prop. 1992/93:170

23

huvudmotiv för senare års etablering av sådana centra, eller ”centers of
excellence”, har ofta varit att stärka kontaktytan mot näringslivet. I
Frankrike, Tyskland med flera länder i Europa utgör fristående institut
viktiga komplement till universitetssektorn.

Internationell samverkan uppmuntras i de flesta länder och ges på
olika sätt särskilda resurser. Ett exempel är den tyska von Humboldt-
stiftelsens finansiering av utvalda utländska gästforskares vistelse i Tysk-
land. Europeiska länder stödjer sina forskares och företags deltagande i
EG:s ramprogram, Eureka, COST med flera samarbetsprogram. I
Frankrike får institut särskilt stöd för bilateralt samarbete med institut i
andra länder.

1.4.2 Forskningspolitik i några viktiga länder

I Tyskland avsattes år 1990 2,8% av BNP till FoU.

Tyskland har internationellt sett en hög andel grundforskning i den
statligt stödda forskningen. Det tyska federala forskningsministeriet
Bundesministerium fur Foschung und Technologie ökar för närvarande
grundforskningsstödet till 40% av sin budget. Eftersom grundforskning-
en företrädesvis ökar vid forskningsinstitut, som Max Planck-instituten,
innebär det samtidigt att grundforskningen i viss utsträckning flyttas
från universiteten och högskolorna, vilket har orsakat kritik.

Högre utbildning och delvis även forskning är i Tyskland en delstatlig
uppgift. Högskolor och universitet utbildar för närvarande mycket stora
studentkullar. Det stora studerandeantalet anses utgöra ett hot mot
forskningen, eftersom delstaterna inte samtidigt förmår hålla uppe re-
surserna till forskningen. Störst är problemet inom humanistisk fakul-
tet.

Den klart största andelen, 70%, av all FoU finansieras i Tyskland av
näringslivet. Denna andel ökar dessutom. Innehållsmässigt sker en viss
förskjutning mot bioteknologi och medicin, där gränsen mellan grund-
forskning och tillämpad forskning anses vara mindre uttalad. Andelen
försvars-FoU är endast 13-14%.

I Frankrike gick år 1990 2,4% av BNP till forskning och utveckling.
Staten finansierar 54% och näringslivet 46%. Staten spelar således en
mycket central roll. Vid franska universitet och högskolor står staten
för 80% av kostnaderna för forskningen. 38% av den statligt finansiera-
de forskningen är för försvarsändamål.

Industrimedel går delvis till egen forskning, men även till statliga
forskningsinstitutioner. Stora industriella forskningsprogram finansieras
i Frankrike till högst 50% av forskningsministeriet. De största forsk-
ningsprogrammen finns inom flyg, rymd, kärnkraft, telekommunikatio-
ner och försvarsverksamhet. Dessa program anses i allmänhet ha varit
framgångsrika.

Den franska regeringen beslöt år 1989 att mer än fördubbla antalet
doktorsexamina per år. Ett framgångsrikt program för att öka antalet
doktorander i industriella ämnen benämns CIFRE (Convention Indust-
rielle de Formation de la Recherche). Enligt detta sluts ett avtal mellan

Prop. 1992/93:170

24

en student, ett företag och ett universitet. Staten finansierar något mind- Prop. 1992/93:170
re än halva kostnaden, medan industriföretaget står för resten. Idag lö-
per 500 CIFRE-avtal. Totalt har sedan starten 1981 5 000 examina av-
lagts. Flertalet doktorer har gått vidare till industrin.

Conseil Supérieur de la Recherch et de la Technologie (CSRT) är ett
organ knutet till forskningsministeriet med uppgift att ge forskningspo-
litiska rekommendationer. CSRT betonar i dessa att det gäller att öka
industrins forskningssatsningar. Inte minst gäller detta FoU i mindre
och medelstora industriföretag. Viktiga inslag i politiken är att det
etableras ett ökat samarbete med de tekniska högskolorna och att perso-
nell rörlighet skapas genom möjlighet till sabbatsperioder och till perio-
der av arbete i industrin för forskare vid universiteten och högskolorna.

I Storbritannien satsades budgetåret 1990/91 2,2% av BNP på FoU,
varav staten bidrog med ca 36%. Av de totala statliga medlen går 26%
till grundforskning. Den största andelen grundforskning sker vid uni-
versiteten. Av de övriga statliga forskningsmedlen fördelas 36% till oli-
ka typer av tillämpad forskning, samt 38% till experimentell utveckling.
Försvaret får 44% av den totala statliga FoU-budgeten. Planer finns på
att minska denna andel.

FoU-politiken i Storbritannien koncentreras på problemen kring den
låga förekomsten av framgångsrika innovationer i industrin. Dessutom
betonas kunskaps- och tekniköverföring samt behovet av mer tillämpad
forskning. Av tradition har statsmakterna sedan länge avstått från in-
blandning i form av politisk styrning av forskningen. Röster höjs för
närvarande för ett aktivt stöd till teknisk FoU. Under senaste året har
materialteknik, supraledare, genteknik och bioteknik anförts som nyck-
elteknologier. Andra prioriterade områden är informations-, robot-
och undervattensteknik samt forskning om infrastruktur och miljö.
Från och med nästa år planeras en kraftig reducering av satsningarna
på civil rymdfart och kärnkraft.

I USA satsades år 1990 2,8% av BNP på FoU. Den amerikanska indu-
strin finansierar 51% av sin egen forskning och utvecklingsverksamhet,
den federala regeringen står för 44% medan universitet och högskolor,
delstater och kommuner står för återstoden. Försvarsforskningen får he-
la 59% av de federala FoU-medlen. En minskning till förmån för civil
forskning har emellertid föreslagits.

Den tillämpade forskningen uppgår till omkring 23%. Grundforsk-
ningen utgör 16%, medan resten är utvecklingsarbete. Nära hälften av
all grundforskning i USA sker vid universiteten. En stor del av det fede-
rala forskningsstödet till industrin avser försvarsforskning. Andra prio-
riterade områden är exempelvis transport- och rymdforskning.

Amerikansk industri håller sig ofta med stora forskningsinstitutioner,
där även grundforskning av hög kvalitet bedrivs. Dessa kan även tävla
framgångsrikt med universitet och högskolor om federala forskningsan-
slag.

Den amerikanska regeringen stödjer industriforskningen genom t.ex.
skattelättnader för FoU och genom olika konsortier. Federala laborato-

25

rier är skyldiga att främja överförandet av teknologisk kunskap och Prop. 1992/93:170
forskning från myndigheter till industrin. Olika initiativ, som t.ex.

Small Business Innovation Development Act, syftar till att med federala
medel stödja forskning och teknikidéer vid mindre och medelstora före-
tag.

Den nya amerikanska administrationen har bl.a. utlovat att nationella
federala laboratorier skall avsätta 10-20% av budgeten för samsatsningar
med industrin.

Japan satsar nästan 3% av BNP på FoU. Staten svarar för knappt 20%
av kostnaderna medan industrin bidrar med hela 80%. Av det skälet ut-
görs merparten av japansk forskning i dag av tillämpad forskning. Kra-
ven på att öka satsningarna på grundforskning har emellertid ökat kon-
tinuerligt. Till största delen kanaliseras statliga medel för FoU till de
statliga universiteten, vilka dock endast utgör ca 20% av det totala anta-
let forskningscentra i Japan. Över 400 universitet i Japan är privata.

Huvuddelen av de riktade statliga satningarna på strategisk forskning
har gjorts i statliga forskningsinstitut, i enskilda företag med stora resur-
ser för avancerad forskning och, under senare år, i ett stort antal forsk-
ningsinstitut, vilka ägs av grupper av företag och etablerats för genomfö-
rande av 5-10-åriga forskningsprogram. Dessas verksamhet är till större
delen (vanligen 70%) statligt finansierad.

Den japanska regeringen har under det senaste decenniet i ökande
grad betonat vikten av att på olika sätt försöka underlätta en närmare
samverkan mellan universitetssektorn och näringslivet, bl.a. genom ge-
mensamma forskningsprojekt och genom uppdragsforskning eller kon-
traktsforskning. Kontraktsforskning innebär att universiteten tar emot
en forskare från industrin, som helt bär forskningskostnaderna. Kon-
traktsforskningen är på så sätt även ett utbildningsprogram för yngre
forskare i industrin. Näringslivets finansiering av forskning vid univer-
sitet och högskolor har också ökat markant under senare år.

Council for Science and Technology (CST), som är ett vetenskapligt
råd direkt under japanska premiärministern, föreslog i den senaste re-
kommendationen att statens insatser för FoU bör fördubblas, vilket
skulle ge forskning och utveckling i Japan en total omfattning av 3,8%
av BNP. Beslut har också fattats med denna inriktning. Bland övriga fö-
reslagna åtgärder märks särskilt en rad förslag vilka tillsammans syftar
till att stärka grundforskningens ställning. CST föreslår också ett system
för att premiera kreativitet och kvalitet. Forskningsinstitut och organi-
sationer som uppnår utmärkta forskningsresultat förses med ytterligare
forskningsresurser. Ytterligare ett framträdande drag i rådets rekom-
mendationer är ökad internationalisering genom ett ökat internationellt
forskarutbyte.

1.4.3 Några sammanfattande slutsatser

Forskning är högt prioriterad i världens viktigaste länder. Det är vanligt
att särskilda insatser görs inom teknik- och forskningsområden som an-

ses ha speciell strategisk betydelse. Formerna för dessa insatser varierar Prop. 1992/93:170
emellertid påtagligt.

I flertalet länder görs betydande ansträngningar för att förbättra sam-
spelet mellan industrin och universiteten och högskolorna. Det sker i
en rad olika former.

Sverige skiljer sig från flera andra länder genom att en högre andel av
FoU-verksamheten utförs inom universitet och högskolor, i stället för
att resurserna splittras på många speciella forskningsinstitut. Det har va-
rit en riktig politik. Den ställer emellertid speciella krav på åtgärder för
att stärka kunskapsflödet. I det följande lägger regeringen fram förslag i
syfte att förbättra möjligheterna till kunskapsutbyte och FoU-samarbete
mellan näringslivet och universiteten och högskolorna.

I många länder svarar näringslivet för en väsentlig del av FoU-satsni-
ngarna, i vissa fall betydligt mer än i Sverige. Stora variationer finns
emellertid. I de länder där den statliga forskningsandelen är högst riktas
finansieringen extra starkt till försvarsforskning.

I vissa länder finns planer på att minska försvarsforskningen.

Ett betydande, och i några fall ökande, stöd ges till inomvetenskapligt
genererad forskning. Forskning av hög kvalitet premieras. Ett tydligt
mönster är satsningen på olika former av ”centers of excellence”, ofta
inom universiteten, med koncentrerade insatser på elitforskningsenhe-
ter av interdisciplinärt slag.

I många länder avsätts också en betydande andel av forskningssats-
ningarna till samhällsvetenskap och humaniora.

I flera europeiska länder görs betydande ansträngningar för att öka
antalet doktorer. Dessutom stimuleras på olika sätt forskarrörlighet och
internationell samverkan.

1.5 Forskningssamarbete med EG

EES-avtalet och ett möjligt svenskt EG-medlemskap ökar Sveriges
forskningssamarbete med det övriga Europa. Villkoren för detta bör
därför beskrivas något grundligare.

Om man bortser från det omfattande fusionsforskningsprogrammet,
sker i dag den övervägande delen av Sveriges deltagande i EG:s FoU-
samarbete på projektnivå. Svenska forskare kan ansöka om att delta i ett
projektsamarbete inom ett specifikt program, men utan att erhålla fi-
nansiellt stöd från EG. Finansiering av de svenska projekten sker då via
de nationella FoU-stödjande organen. Sverige får i avvaktan på EES-
avtalet endast observatörsplats i respektive styrkommitté och kan där-
med inte utöva direkt inflytande på programmets planering och genom-
förande.

Sverige kan bli deltagare på programnivå i ett specifikt program ge-
nom att betala en BNP-baserad andel av den budget som EG beslutar
om för programmet i fråga. Svenska forskare får då på samma villkor
som forskare från EG:s medlemsländer inkomma med projektförslag,
och tävla om plats i programmet och finansiellt stöd ur dess budget.

27

Om svenska forskare kommer med flera förslag som bedöms positiva är
det möjligt att få finansiering som totalt överstiger den svenska insatsen
i programmets budget. Sverige får fullt inflytande i styrkommittén för
programmet när deltagande sker på programnivå. Samarbete på denna
nivå regleras genom avtal mellan Sverige och EG.

Det pågående tredje ramprogrammet, som avses gälla t.o.m. 1994, om-
fattar 15 särprogram. De budgetmässigt största är informationsteknologi,
tillverknings- och material teknologi, mänskligt kapital och rörlighet
samt kommunikationsteknologi. De övriga programmen gäller telema-
tiksystem, mät- och provteknik, miljöteknologi, marin vetenskap och
teknik, bioteknologi, jordbruk och agroindustri, biomedicin och hälsa,
teknik för u-länder, ickenukleär energi, nukleär fissionssäkerhet samt
termonukleär fusionsforskning.

De första utkasten till ett fjärde ramprogram, som skall gälla åren
1994-98, har presenterats. Detta program kommer att bli mera omfat-
tande än det tredje ramprogrammet. Bl.a. har flera existerande och nya
program, exempelvis inom sociala vetenskaper och livsmedelsteknologi,
förts in i ramprogrammet.

EES-avtalet innebär på FoU-området att Sverige deltar fullt ut i EG:s
ramprogram och därmed ansluts till alla dess särprogram med undantag
för programmen för fissionssäkerhet och för fusionsforskning, vilka fal-
ler under EURATOM-avtalet. Sverige får betala ett samlat bidrag, be-
räknat med utgångspunkt från BNP-andel, till EG:s budget för hela
ramprogrammet. Det innebär att Sverige då kommer att delta på pro-
gramnivå i EG:s alla forskningsprogram. Sverige deltar också, på sam-
ma villkor som EG-länderna, i de grupper som styr och planerar pro-
grammen och kan genom deltagande i rådgivande och beslutande kom-
mittéer påverka den övergripande planeringen på ramprogramnivå, ex-
empelvis utvecklingen av det ijärde ramprogrammet.

Bidraget till ramprogrammet kommer för EFTA-länderna att reduce-
ras med hänsyn till att deras deltagande i projekt som beslutats före
EES-avtalets ikraftträdande inte skall täckas ur EG:s programbudget.

Omläggningen av samarbetet från projektnivå till ramprogramnivå in-
nebär vissa förändringar för ansvariga myndigheter och för forskarna.
De svenska representanterna i EG:s grupper måste ha bred kännedom
om olika svenska intressen så att de kan företräda landet på ett adekvat
sätt. Dessutom skall information om de möjligheter som erbjuds genom
de olika delprogrammen spridas till forskare som kan tänkas delta. Des-
sa behöver också information om vilka kriterier som gäller för val av
projekt och ibland kanske också hjälp med att finna samarbetspartner.

För att skapa samverkan mellan berörda myndigheter, inte minst i
fråga om informationsinsatser, och för att utse svenska representanter i
de olika grupper som styr EG-programmen har regeringen under år
1992 bildat Rådet för FoU-samarbete mellan Sverige och EG.

Till EES-överenskommelsen hör ett åtagande för Sverige att delta i fi-
nansieringen av basverksamheten inom EG:s Joint Research Centre
(JRC). Det är en grupp institut som tillhört Euratom-organisationen

Prop. 1992/93:170

28

men som numera i huvudsak arbetar med miljöteknik, grundläggande Prop. 1992/93:170
materialteknik, fjärranalys m.m. Det är en ny och viktig uppgift att på-
verka JRC att forska inom för Sverige intressanta områden och att svara
för hemtagning av resultat för nyttiggörande i Sverige. Det gäller även
att bereda svenska forskare möjlighet att arbeta inom JRC-instituten.

Många frågetecken finns för närvarande vad gäller budgetering av
kostnaderna för EG-samarbetet. Detta problem som Sverige delar med
andra länder i Europa beror på att det är osäkert när och hur EES-av-
talet kan träda i kraft och tillämpas, på att alla länder prövar hur stor
andel av forsknings- och utvecklingsresurserna som skall finansieras
och styras via internationella program, på att det fjärde ramprogrammet
som avses gälla från 1994/95 berör flera samhällsområden än tidigare
program samt, för EFTA-ländernas del, på att övergången enligt EES-
avtalet till deltagande på ramprogramnivå medför nya förutsättningar
för budgetering.

Bidrag till EG:s ramprogrambudget finansieras f.n. från anslag som
anvisas de myndigheter där likartad nationell forskning finansieras. På
detta sätt underlättas för ansvariga myndigheter och departement att föl-
ja, styra och utvärdera alla satsningar inom sitt respektive ansvarsområ-
de.

Sammantaget är EG:s forskningsprogram relativt begränsade. Av EG-
ländernas samlade FoU-insatser kanaliseras endast ca 4% genom de ge-
mensamma programmen. Sveriges offentliga utgifter för forskning och
utveckling är av samma storleksordning som EG:s.

EG-samarbetet på forskningsområdet är unikt både till omfattning,
bredd och inriktning mot industriell utveckling. Dess främsta värde lig-
ger emellertid inte i dess ekonomiska omfattning utan i de nätverk som
EG-programmen initierar. Sveriges syn på EG:s forskningssamarbete
bör vägledas av nyttan av nätverken, snarare än av en strävan att expan-
dera programmen.

1.6 Forskning och utveckling för industriell
kompetens och konkurrenskraft

En gynnsam utveckling av näringslivet är en grundläggande förutsätt-
ning för fortsatt välstånd. För att försvara uppnådda positioner och för
att ny industriell verksamhet skall kunna byggas upp krävs ett positivt
företagsklimat och en god miljö för teknisk forskning och utveckling.
Näringslivets konkurrenskraft kan härigenom stärkas och det svenska
samhällets attraktionskraft i fråga om väsentliga industriella verksamhe-
ter ökas.

En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under de närmaste tio
till femton åren måste ske genom tillväxt av forsknings- och kunskaps-
intensiv industri. Det är en förutsättning såväl för en god levnadsstan-
dard som för full sysselsättning.

Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn inom nä-
ringslivet. Ökade satsningar inom kunskapsintensiva områden behövs

29

både från industrins och från statens sida. Utvecklingen av basteknolo- Prop. 1992/93:170
gier förutsätter ofta att grundläggande forskning, tillämpad forskning
och utvecklingsarbete bedrivs parallellt och i ett kontinuerligt samspel.

Svenska företag har i synnerhet under de allra senaste åren kraftigt
ökat sin FoU-verksamhet utomlands. Intresset hos utländska företag för
etablering i Sverige har emellertid hittills varit begränsat.

Under senare år har tendenser till stagnerande kunskapsinvesteringar
och bristande förnyelse i svensk industri funnits även om en förstärk-
ning nu kan skönjas.

De mest FoU-intensiva svenska företagen, dvs. företag inom trans-
portmedels-, elektro- och läkemedelsindustri, bedriver fortfarande hu-
vuddelen av sin FoU i Sverige. Läkemedelsindustrin sysselsätter flest
forskarutbildade. Svensk verkstadsindustri utvecklas mot allt fler sys-
temlevererande företag, som i växande grad blir beroende av utländska
leverantörer för sin komponent- och materialutveckling.

Kunskapsutbytet mellan universiteten och högskolorna å ena sidan
och näringslivet å den andra är betydelsefullt för svenska företags fram-
gång.

Sverige har en forskningsstruktur som i en internationell jämförelse
präglas av en dominans för universitet och tekniska högskolor. Det är
en lösning som valts för att inte splittra de knappa forskningsresurser
som vårt land i ett internationellt perspektiv förfogar över.

I anslutning till universiteten och högskolorna har s.k. kontaktsekre-
tariat inrättats för att främja näringslivskontakter. Sekretariatens verk-
samhet, inriktning och framgångar varierar emellertid stort. Kontakt-
sekretariaten saknar ibland tillräckligt stöd från universitetens och hög-
skolornas sida, och kontakterna och samarbetet med såväl det lokala
som det övriga näringslivet är ofta otillräckliga. Många mindre och me-
delstora högskolor har varit mer framgångsrika än de etablerade univer-
siteten i denna verksamhet.

Vid vissa tekniska högskolor och universitet har även andra aktivite-
ter för samarbete med näringslivet vuxit fram. Det kan röra sig om s.k.
forskarbyar, uppdragsutbildning, teknikparker, stöd till spin-off-företag
osv. Ofta bedrivs denna verksamhet i stiftelseform för att kunna ge
marknadsmässiga intäkter och god flexibilitet. Även denna verksamhet
har dock haft mycket varierande framgång.

Vid sidan om universiteten och de tekniska högskolorna finns ett an-
tal industriforskningsinstitut och s.k. programstyrelser av varierande
storlek och slagkraft. I instituten bedrivs ett långsiktigt FoU-samarbete
mellan industriföretag och organisationer. Verksamheten finansieras ge-
mensamt av staten via NUTEK och av de berörda företagen.

Det är uppenbart att kunskapsflödet mellan universiteten, högskolor-
na och näringslivet är otillräckligt. Bristerna i samspelet gör att tillgäng-
lig kunskap inte når industriell tillämpning i den utsträckning som bor-
de vara möjlig. Att förbättra kunskapsflödet blir därmed en viktig forsk-
ningspolitisk uppgift. Den bör lösas med olika men samverkande me-
del.

30

Av stor vikt är att universiteten och högskolorna i framtiden själva
mer aktivt deltar i olika former av samarbetsprojekt med näringslivet.
Universiteten och högskolorna behöver stimuleras till att hjälpa enskil-
da forskare och forskargrupper att etablera konstruktiva kontakter med
svenska företag. De skiljaktigheter i mål och drivkrafter som finns, och
bör finnas, mellan universitets- och högskoleforskning och företagsvärl-
den kan överbryggas genom att flera samverkansformer utvecklas.

De grundläggande krav som en organisatorisk struktur för forskning
måste uppfylla är att den främjar hög kvalitet och kostnadseffektivitet.
Erfarenheterna från länder med omfattande verksamhet förlagd till fri-
stående forskningsinstitut pekar på att sådana å ena sidan ofta till en
början fungerar väl i förhållande till uppställt mål, medan de å andra si-
dan ibland visar sig ha svårigheter att på sikt vidareutveckla eller om-
orientera sin verksamhet. Om inte personalomsättningen kan hållas hög
riskerar man att förnyelsen genom tillflöde av unga forskare uteblir.

De svenska erfarenheterna av forskningsinstitut varierar. Att kun-
skapsbasen och verksamheten är anpassad efter industrins aktuella be-
hov tillhör institutens styrkefaktorer. Instituten är vidare väl skickade
att överföra forskningsresultat och ny kunskap till industrin på sina
områden. Vidare utgör de en bas för industrins medverkan i EG:s FoU-
program. Instituten fyller också en viktig funktion för teknikspridning
till mindre och medelstora företag.

En av svagheterna i forskningsinstitutssystemet är - i Sverige liksom
utomlands - att det avtalsbundna systemet kan verka konserverande. In-
stitutens förhållande till universiteten varierar. Doktorander förekom-
mer t.ex. bara vid vissa institut. Risken för ett alltför litet naturligt flöde
av forskare genom instituten är inte obetydlig.

Universiteten och de tekniska högskolorna har i dag begränsningar
som miljöer för industriellt inriktad forskning. De viktigaste härrör
från de krav på organisation och arbetsvillkor som huvuduppgifterna -
att bedriva inomvetenskapligt genererad forskning, forskarutbildning
och grundläggande utbildning - ställer. Den universitetsbaserade forsk-
ningen kräver väsentliga frihetsgrader i fråga om val av problem, rätt att
publicera forskningsresultat, långsiktighet m.m., som ofta är svåra att
förena med industriella krav på styrning, tidsplanering och kommersi-
ellt motiverad sekretess. Universitets- och högskoleforskningen är oftast
disciplinorienterad. Industriella problemställningar är marknadsoriente-
rade och oftast gränsöverskridande.

Universitetens och de tekniska högskolornas styrka ligger i det faktum
att de även bedriver forskarutbildning och grundutbildning inom indu-
striellt intressanta kunskapsområden. Det skapar långsiktiga förutsätt-
ningar för såväl förnyelse som kunskapsöverföring.

Det ter sig enligt regeringens uppfattning varken motiverat eller rea-
listiskt att förändra den huvudsakliga rollfördelningen inom det svenska
forskningssystemet. Det är således väsentligt att styrkefaktorerna inom
såväl universitets- och högskoleväsendet som forskningsinstituten tillva-
ratas. Förändringar i relationen mellan dessa båda system behöver ge-

Prop. 1992/93:170

31

nomföras. Dessutom behöver nya formerna för universitetens samver-
kan med näringslivet tillföras. De förhållanden som här beskrivs med
avseende på industriforskningsinstituten gäller också på andra områden.

Industriforskningsinstituten har nyligen kartlagts. Motsvarande insti-
tut inom Jordbruks- och Kommunikationsdepartementets verksamhets-
områden har blivit föremål för en strukturell översyn. En sådan över-
syn bör nu göras också av industriforskningsinstituten.

En svaghet i konstruktionen med fristående forskningsinstitut är, som
just nämnts, de svårigheter dessa kan möta i att långsiktigt utveckla och
förändra sin verksamhet. Översynen bör ta sikte på att sådana mekanis-
mer kan utvecklas som möjliggör en ökad förändringsbenägenhet. Des-
sutom måste institutens förutsättningar att fungera som en brygga mel-
lan näringslivet och den inomvetenskapligt genererade forskningen stär-
kas.

Det är därför väsentligt att instituten normalt organiseras och förläggs
i anslutning till ett universitet eller en högskola med egna forskningsre-
surser. Den exakta organisatoriska hemvisten bör noga prövas från fall
till fall. Forskarutbildning bör vara ett normalt inslag i institutens verk-
samhet, vilket i sin tur förutsätter samverkan med en fakultet.

Varje industriforskningsinstitut bör med viss regelbundenhet bli före-
mål för utvärdering genom vilken vetenskaplig kvalitet och industriell
betydelse bedöms.

Forskningens förmåga att bidra till industriell utveckling och förnyel-
se kan inte frikopplas från frågan om kompetensnivån generellt sett in-
om industrin. Andelen anställda med grundläggande högre utbildning -
t.ex. civilingenjörer - respektive forskarutbildning spelar en utomor-
dentligt viktig roll för industrins möjligheter att tillgodogöra sig forsk-
ning.

Förutom möjligheterna att bedriva företagsintern forskning reglerar
den egna kompetensnivån företagets förutsättningar att formulera krav
på forskningsinsatser inom t.ex. universitet och högskolor, liksom möj-
ligheterna att bedöma vad i redan pågående forskning som kan utnyttjas
för industriella syften.

En av flera åtgärder som fordras för att ge forskningen möjlighet att
fungera som en utvecklande kraft inom svenskt näringsliv är att öka ka-
paciteten när det gäller utbildning av civilingenjörer. En annan är att
öka kapaciteten i forskarutbildningen inom de tekniska och naturveten-
skapliga områdena. Doktorer har en unik kompetens, som får allt stör-
re betydelse för teknikutvecklingen.

Gemensamma doktorandprogram i samverkan mellan universi-
tet/högskolor och näringslivet kan främja kunskapsutbytet ytterligare.
Genom sådana program skapas en ömsesidig och tidig relation mellan
doktorand och företag.

Insatser av detta slag måste motsvaras av en tydlig vilja inom nä-
ringslivet att anställa dem som utbildas. Vetenskaplig utbildning måste
dessutom för den enskilde göras ekonomiskt lönsam.

Prop. 1992/93:170

32

Utöver den nyss beskrivna översynen av industriforskningsinstituten
och förstärkningen av civilingenjörs- och forskarutbildningarna, behö-
ver nya samverkansformer mellan universitet/högskolor och näringsliv
utvecklas. Universiteten och de tekniska högskolorna måste förbättra
formerna för kunskapsutbytet med industrin och andra stora avnämare
av kvalificerad kunskap och öka närheten i samarbetet. Bättre kontak-
ter krävs med såväl stora som mindre och medelstora företag. Det bör
ske i sådana former att universitetens förmåga att utföra sina huvudupp-
gifter inte hämmas.

En svaghet i nuvarande ordning, som leder till att forskningsbaserad
produktion i Sverige utvecklas alltför långsamt och i alltför liten ut-
sträckning, är dessutom bristen på högriskkapital. Bedömningar av
forskning och utveckling kräver så speciell kompetens att de kreditinsti-
tut som hittills förekommit i landet vanligtvis inte ansett sig kunna eller
våga ta risken att i ett mycket tidigt skede på normala affärsmässiga
grunder stödja utvecklingen av en forskningsbaserad idé. Uppfinnare,
inom och utom forskarvärlden, möter särskilda problem när det gäller
möjligheterna att utveckla sina idéer till marknadsmässiga produkter.

Det är viktigt att varje universitet och högskola utvecklar samverkans-
former med företag. Stöd ges dessutom via bl.a. NUTEK för forsknings-
insatser inom områden som har särskild vikt för näringslivets utveck-
ling och som är av intresse både för universiteten och högskolorna och
företagen.

En väg att främja en effektiv samverkan är att ge universiteten och
högskolorna rätt att bedriva forskning också i bolagsform. Regeringen
föreslår att denna möjlighet öppnas. Universitet och forskande högsko-
lor erbjuds ett aktiekapital vid start av bolag av denna typ.

Forskningsföretagen bör arbeta i nära anslutning till respektive mo-
derorganisation, vilket möjliggör utbyte av personal och samutnyttjande
av exempelvis avancerad vetenskaplig utrustning. Forskningsbolagen
skall dock kunna arbeta på normala, kommersiella villkor med forskan-
de personal anställd på de villkor och förutsättningar som gäller t.ex. i
näringslivet. Denna konstruktion möjliggör exempelvis arrangemang
med deltidsanställning inom bolaget respektive universitetet/högskolan
vilket är vanligt förekommande i många andra länder.

Genom att verksamheten bedrivs inom ramen för bolag kan en klar
och tydlig ansvarsfördelning ekonomiskt, materiellt och juridiskt åstad-
kommas mellan å ena sidan den industriellt orienterade verksamheten
och å andra sidan universitetens traditionella huvuduppgifter inom
forskning och utbildning.

De teknikparker, forskarbyar m.m. som finns etablerade runt univer-
siteten och högskolorna kan spela stor roll för att föra forskningsresul-
tat vidare till industriella tillämpningar.

Teknikparkerna och forskarbyarna, liksom kontaktsekretariatens ar-
bete behöver emellertid utvecklas. Regeringen föreslår att en sådan vi-
dareutveckling också skall kunna inkludera tillskjutandet av visst stat-
ligt kapital. På så sätt kan inte minst små företag, skapade på grundval

Prop. 1992/93:170

33

3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

av nya forskningsrön, ges bättre expansionsmöjligheter. Teknikparkstif-
telserna bör också, tillsammans med universiteten/högskolorna, kunna
engageras som ägare i de nyss nämnda forskningsbolagen.

Till de här nämnda samverkansformerna skall också läggas systemet
med adjungerade professorer. Detta system har i allt väsentligt fungerat
väl. Det bör kunna byggas ut ytterligare.

Det bör också framhållas att en gynnsam utveckling av näringslivet
kräver forskning och utveckling även inom andra områden än de rent
tekniska. Exempelvis får kommunikationerna en allt större betydelse
för den framtida ekonomiska tillväxten både nationellt och internatio-
nellt. En ökad satsning på forskning och utveckling inom kommunika-
tionssektorn är mot denna bakgrund ett viktigt inslag i en politik för att
ge det svenska näringslivet tillgång till högkvalitativa transport- och
kommunikationssystem.

De betydande resursförstärkningar för forskning som sker genom av-
vecklingen av löntagarfonderna kommer till sin huvuddel att kanalise-
ras till forskning av väsentlig betydelse för Sveriges långsiktiga konkur-
renskraft. Härutöver måste forskning som har ett mera direkt indust-
riellt intresse stärkas. Förutom de just nämnda förslagen om en utbygg-
nad av forskarutbildningen har insatser inom kunskapsområden som är
särskilt teknikdrivande stor betydelse för svenska företags möjligheter
att utvecklas.

I sammanfattning innebär regeringens förslag för forskning och ut-
veckling för industriell kompetens och konkurrenskraft:

• Möjlighet för universitet och högskolor att upprätta bolag för forsk-
ningssamverkan med industrin

• Förstärkning av forskarbyar och teknikparker, bl.a. genom tillskjutan-
de av visst kapital

• Översyn av industriforskningsinstituten, bl.a. i syfte att främja en
ökad samverkan mellan instituten och universiteten/högskolorna

• Särskilda insatser för forskarutbildning i samverkan med näringslivet

• Program för forskning inom teknikområden av speciell betydelse

1.7 Koncentrerade forskningssatsningar inom
strategiska områden

Sverige kan endast upprätthålla världsnivå på ett mindre antal forsk-
ningsområden. På andra områden måste ambitionen begränsas till
forskning av en sådan omfattning att den gör det möjligt att ta till vara
och utveckla genombrott gjorda i andra länder.

På de områden där vårt land av olika skäl har särskilda möjligheter
att uppnå absolut världsklass är det av vikt att miljöer och villkor i öv-
rigt skapas för att ge forskningen de bästa förutsättningar.

Vilka dessa områden är bestäms av flera faktorer. Viktigast av dessa är
den mänskliga begåvningen. Kring forskare med särskilda förutsättning-
ar måste det vara möjligt att bygga grupper och miljöer som kan mäta

Prop. 1992/93:170

34

sig med de bästa i världen. Det bör understrykas att områden valda med
denna utgångspunkt kan komma att skifta över tiden.

Genom koncentrerade satsningar kan starka forskningsmiljöer skapas.
De kommer att verka som en förnyande och pådrivande kraft i hela
forskningssystemet. Inom de områden där Sverige redan i dag har forsk-
ningsenheter med en kritisk massa av aktiva forskare, såsom exempelvis
inom stora delar av medicinsk forskning, når forskningen också världs-
klass.

Vetenskap av hög kvalitet är också industriellt betydelsefull, vilket in-
te minst den medicinska forskningen i Sverige visar. Det är av nationell
betydelse att säkerställa att svenskt näringsliv har tillgång till en infrast-
ruktur i fråga om grundläggande och mera tillämpad forskning som gör
det möjligt att erövra nya marknader.

Såväl forskningens inriktning som dess förutsättningar förändras
emellertid ständigt. Det är därför nödvändigt att kontinuerligt anpassa
organisation och resursfördelning till dessa ändrade förutsättningar.

Den internationella frontlinjeforskningen befinner sig för närvarande
i ett skede av snabb metodologisk och idémässig utveckling, där
gränsdragningen mellan olika traditionella ämnesområden, liksom mel-
lan grundläggande och mer tillämpad forskning, luckrats upp och där
kraven på breddad kompetens och tillgång på avancerad metodik ökar.

För att kunna vara konkurrenskraftig på 2000-talet kräver samtliga
grenar av forskningen alltmer specialkompetens, kontinuitet, resurs-
samling och gränsöverskridande tänkande med nära kontakt med avan-
cerad metod- och teoriutveckling. För att säkerställa och utveckla kom-
petensbasen och samtidigt svara för kontinuiteten inom forskningen
fordras därför relativt stora grupper av forskare med hög och komplet-
terande vetenskaplig kompetens.

För att göra det möjligt för Sverige att framgångsrikt konkurrera med
andra länder bör elitforskningscentra eller -områden, s.k. centers of ex-
cellence, skapas inom eller i nära anslutning till universitet och högsko-
lor. Där kan forskning av högsta kvalitet av olika men kompletterande
art inom ett ämnesområde integreras och härigenom ge upphov till sy-
nergieffekter med ett bättre resultat och resursutnyttjande som följd. Så-
dana centra, eller områden för kraftsamling, bör också långsiktigt kun-
na bidra till svenskt näringslivs utveckling och konkurrenskraft.

Både i USA och i Europa har flera elitforskningsenheter av denna typ
bildats, bl.a. via medel från privata stiftelser. Kända exempel är Howard
Hughes-instituten och Ludwig-instituten. Erfarenheterna från dessa
centra är mycket goda.

Det är väsentligt att förutsättningar skapas för bildande av sådana sär-
skilt starka forskningsenheter även i Sverige. Utgångspunkten bör här-
vid vara att samla forskare av exceptionell kvalitet. Arbetsvillkoren mås-
te vara sådana att de blir attraktiva för utländska forskare av högsta
klass. På detta sätt blir det också lättare att behålla de främsta forskarbe-
gåvningarna i landet.

Prop. 1992/93:170

35

Ett brett utbud av forskarutbildning, postdoktorala program och se- Prop. 1992/93:170
minarieverksamhet skall finnas inom dessa centra eller områden. Åter-
kommande kvalitetsutvärdering, genomförd med internationell medver-
kan, av resultaten bör styra resurstilldelningen.

Förutsättningar att bilda den typ av forskningsenheter som här beskri-
vits skapas genom de resurser som ställs till forskningens förfogande till
följd av avvecklingen av löntagarfonderna. De förslag om särskilda
kompetenscentra som regeringen också lägger fram, framför allt på det
tekniska området, har samma syfte. Program som inriktas på teknolo-
gier av särskild teknikdrivande betydelse föreslås också.

Det förtjänar samtidigt att understrykas att riktade forskningsprogram
måste initieras med betydande varsamhet. Kunskapsutvecklingen går
numera så snabbt att riktade forskningssatsningar genom politiska be-
slut lätt blir felsatsningar. Insatserna bör vara av sådant slag att resulta-
ten har ett så brett användningsområde som möjligt.

I propositionen om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.
(prop. 1991/92:92) angavs att de medel som frigörs genom avvecklingen
av löntagarfonderna i stor utsträckning bör användas för långsiktigt
kunskapssökande av betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft.
Riksdagen ställde sig bakom propositionens förslag.

Följande uttalanden ur propositionen anger hur fondmedlen skall an-
vändas. Forskningen med löntagarfondsmedel skall:

• bidra till ”utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft”

• bidra till att ”tillgången på kvalificerade forskare i landet ökas väsent-

ligt”

• vara ”forskning på högsta internationella nivå”

• ”koncentreras till kraftfulla insatser inom ett begränsat antal områ-

den”

• ”stimulera samarbetet internationellt”

• bedrivas ”i nära anknytning till universitet och högskolor”

• innefatta ”den miljöstrategiska och medicinska forskningen”

Under den beredningsprocess som därefter har följt har forskningsråd
och akademier redovisat önskvärdheten av och möjligheter till upp-
byggnad av forskning inom skilda områden. Därtill har ett stort antal
förslag till användning av löntagarfondsmedlen lämnats av universitet,
högskolor, företag, forskargrupper, enskilda forskare m.fl.

Ett genomgående drag i förslagen är betoningen av koncentrerade in-
satser av högsta kvalitet. Likaså understryks behovet av gränsöverskri-
dande forskning, liksom av åtgärder som leder till en ökad internationa-
lisering av forskningen.

I det förslag (prop. 1992/93:171) som presenteras samtidigt som denna
proposition preciseras forskningen med löntagarfondsmedel till tre stra-
tegiska ändamål:

• Huvuddelen av medlen tilldelas en stiftelse som inrättas för strategisk
forskning med naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk inriktning
och med brett mandat.

36

• En stiftelse för stöd till miljöstrategisk forskning inrättas. Stiftelsen Prop. 1992/93:170
skall främja upprättandet av stabila former för långsiktigt samarbete

mellan forskargrupper inom och utom universitets- och högskolesys-
temet.

* En stiftelse för stöd till kulturvetenskaplig forskning inrättas.

Koncentrerade forskningssatsningar

Strategisk forskning

Figur 3: Koncentrerade forskningssatsningar med löntagarfondsmedel.

De insatser som avses bli finansierade genom medel från löntagarfon-
derna skall vara sådana som inte normalt kan komma till stånd inom
ramen för mera gängse finansiering.

I varje stiftelse bör ett internationellt utbytesprogram för gästforskar-
verksamhet byggas upp.

Styrelserna för respektive stiftelse förutsätts ha en betydande självstän-
dighet gentemot regering och riksdag.

37

1.7.1 Strategisk forskning                                              Prop. 1992/93:170

En huvuddel av de resurser som från löntagarfonderna kan ställas till
forskningens förfogande föreslås gå till en stiftelse för strategisk forsk-
ning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Ett viktigt fält för insat-
serna kan vara s.k. generiska teknologier, dvs. sådana teknologier som
kan bedömas ha betydelse på många olika områden. Hit hör bl.a. infor-
mationsteknologin. Medicinsk forskning skall också kunna ges stöd av
stiftelsen.

Stiftelsen skall inom den allmänna ram som gäller för all forskning
med löntagarfondsmedel stödja insatser efter hela skalan från inomve-
tenskapligt grundforskning till tillämpad forskning. Inte minst viktigt är
området däremellan. Sådan riktad grundforskning kan vara av avgöran-
de betydelse inte minst för den svenska industrins långsiktiga utveck-
ling.

Ledningen för stiftelsen för strategisk forskning bör utgöras av företrä-
dare för såväl forskarsamhälle som näringsliv. Härigenom säkerställs att
den i sammanhanget aktuella forskningen får den nödvändiga förank-
ringen i såväl den vetenskapliga världen som näringslivet.

1.7.2 Miljöstrategisk forskning

Sverige har nått långt i fråga om forskning inom miljöområdet. Det gäl-
ler särskilt i fråga om den yttre miljön. Ett andra användningsområde
för löntagarfondsmedel är att ge denna forskning ytterligare utvecklings-
möjligheter.

Miljöstrategisk forskning med löntagarfondsmedel skall ske inom ra-
men för ett nätverk mellan institutioner och forskargrupper, företrädes-
vis vid universitet och högskolor. Stiftelsen har att fördela tillgängliga
resurser.

Det är av stor vikt att miljöforskningens resultat snabbt kan omsättas i
sådana praktiska insatser som har betydelse för miljön. I likhet med vad
som avses gälla för stiftelsen för den strategiska forskningen skall led-
ningen för stiftelsen för miljöstrategisk forskning vara tydligt förankrad
i såväl forskarsamhället som näringslivet.

Inom ramen för den här beskrivna insatsen för miljöstrategisk forsk-
ning skall också stöd till forskning kring bl.a. miljövänliga transportme-
del kunna ges.

1.7.3 Kulturvetenskaplig forskning

Den kulturvetenskapliga forskningens utvecklingsmöjligheter behöver
förbättras. Att stärka kunskapsutvecklingen inom detta område är sär-
skilt betydelsefullt i en värld som präglas av snabba tekniska, ekonomis-
ka och sociala förändringar. Tillsammans ger kulturvetenskaperna de
teoretiska och metodologiska förutsättningarna för att förmedla och tol-
ka viktiga samhällsprocesser, nationellt och internationellt. Härigenom
ger de kunskaper av oundgänglig betydelse för utvecklingen av samhäl-

38

let. Humaniora behövs för att ge hela samhällsutvecklingen en nödvän- Prop. 1992/93:170
dig kulturell förankring.

Det förstärkta stödet till den kulturvetenskapliga forskningen bör byg-
gas upp i anslutning till Riksbankens Jubileumsfond. Det förutsätts att
prövningen och fördelningsbesluten för de resurser som tillförs den hu-
manistiska och samhällsvetenskapliga forskningen från löntagarfonder-
na genomförs på ett sådant sätt att pluralism främjas.

1.7.4 Varaktighet och storlek

Forskningen med löntagarfondsmedel skall, som regeringen nyss fram-
hållit, vara av extraordinär natur. Avvecklingen av löntagarfonderna ger
Sverige en unik möjlighet att utveckla kunskaps- och forskningsområ-
den till världsnivå.

De resurser från löntagarfonderna som avses gå till forskning skall ut-
nyttjas över en period om ca 15 år. Uppbyggnaden sker gradvis för att
säkerställa högsta möjliga kvalitet i forskningen. Forskningsprojekten
bör regelbundet utvärderas med hjälp av internationell sakkunskap.

Ett avsevärt internationellt deltagande förutses inom samtliga de just
nämnda forskningssektorerna. Det gäller såväl de aktiva forskarna som
ledningarna för respektive stiftelse och fond.

I sammanfattning innebär regeringens förslag att uppbyggandet av
forskningsområden eller forskningsenheter av internationell slagkraft
genomförs genom tillskapandet av oberoende forskningsstiftelser med
beskriven inriktning inom följande områden:

• Strategisk forskning, huvudsakligen inom naturvetenskap, teknik och
medicin

• Miljöstrategisk forskning

• Kulturvetenskaplig forskning

1.8 Flexibilitet och förnyelse inom universiteten och
högskolorna

En huvuddel av statens stöd till forskningen kanaliseras direkt och indi-
rekt till universiteten och högskolorna. Att dessa fungerar väl blir där-
med av stor betydelse för den svenska forskningens kvalitet, förnyelse-
förmåga och konkurrenskraft.

Genom den nya högskolelag som antogs av riksdagen i december
1992 tillförsäkras universiteten och högskolorna en ökad frihet bl.a. vad
gäller studieorganisation, utbildningsutbud, antagning av studenter, in-
rättande av professurer, skapande av karriärvägar för lärare, institutio-
nell organisation samt disposition av resurser för grundutbildning och
forskning.

Med den ökade friheten följer också ett ökat ansvar. Av stor betydelse
är att universiteten och högskolorna själva förmår skapa förnyelse och
göra prioriteringar. Därtill krävs vilja till profilering och ett medvetet
ledarskap.

39

Förnyelse är ofta liktydigt med uppkomsten av kreativa forsknings- Prop. 1992/93:170
miljöer, där nya idéer och tankar har förutsättning att utvecklas till ny-
danande rön och upptäckter. Sådana miljöers utseenden kan skilja sig
åt mellan olika forskningsområden. I vissa fall är förnyelsens förutsätt-
ning ökade resurser. Oftast är emellertid en ökad flexibilitet och dyna-
mik det viktigaste. Genom ökade kontakter forskare emellan, gärna
över fakultetsgränserna, genom insatser för att öka andelen kvinnliga
forskare, genom förbättrade möjligheter för yngre forskare samt genom
prioriteringar till expanderande forskningsinriktningar kan forsknings-
resurserna utnyttjas bättre.

Universiteten och högskolorna är mångkulturella institutioner. Ett
vitt spektrum av verksamheter med skilda villkor ryms inom dessas
ram. Samtidigt som mängden kunskap ökat har utvecklingen också in-
neburit en ofrånkomlig specialisering av kunskapen.

Specialiseringen rymmer betydande risker. Det finns en risk att upp-
splittringen leder till allt för små enheter med ett otillräckligt antal akti-
va forskare för att uppnå en nödvändig kritisk massa. Med liten rörlig-
het mellan och inom universiteten och högskolorna ökar riskerna för
förstelning.

Detta är desto mera allvarligt som nya vetenskapliga rön allt oftare
sker i gränsytorna mellan olika discipliner, snarare än i respektive om-
rådes mitt.

Vid vissa universitet och högskolor har en utveckling inletts bort från
småinstitutioner i riktning mot större enheter med syfte att öka forsk-
ningens kvalitet och öka förnyelsen. Det är välkommen och angelägen
utveckling.

1.8.1 Förnyelsens förutsättningar

En utveckling i riktning mot större enheter kan förväntas bidra till en
angelägen förnyelse av de vetenskapliga institutionerna. Härutöver spe-
lar formerna för finansiering av universitetens och högskolornas forsk-
ning en viktig roll för den vetenskapliga förnyelsen.

Den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor finansieras,
som tidigare nämnts, via olika kanaler: fakultetsanslag, anslag från de
vetenskapliga råden, anslag från sektorsorgan, anslag från privata fonder
och stiftelser samt ersättning för särskild uppdragsforskning från bl.a.
företag, myndigheter och kommuner. Relationerna mellan de olika fi-
nansieringsformerna varierar starkt mellan olika ämnen och forsknings-
områden.

Fakultetsanslagens syfte är att ge universitet och högskolor möjlighet
att bygga upp en tillräckligt stark vetenskaplig infrastruktur. De är en
förutsättning för såväl kontinuiteten som det fria kunskapssökandet.
Förfarandet vid tillsättningen av tjänster ställer samtidigt hårda kvali-
tetskrav. Fakultetsmedlen medger även att universitet och högskolor
kan göra egna bedömningar om vilka discipliner som bör ges särskild
prioritet.

40

Anslagen till forskningsråden fyller den dubbla funktionen att vara Prop. 1992/93:170
dels nationella - dvs. inte bundna geografiskt till ett visst universitet el-
ler en viss högskola - dels direkt och kontinuerligt kvalitetsrelaterade.
Rådsanslagen har därmed en direkt rörlighetsfrämjande effekt. De ökar
förändringstrycket inom universiteten och högskolorna. Deras särställ-
ning jämfört med andra anslagsformer skall dock inte överdrivas. Så-
lunda har kritik stundom riktats mot råden för att i realiteten konserve-
ra forskningsstrukturen, om än på ett nationellt plan.

Inom ramen för fakultetsmedlen tillämpar i dag flera universitet och
högskolor forskningsrådsliknande procedurer vid fördelning av anslag
enskilda forskare och institutioner emellan.

Det är enligt regeringens mening angeläget att främja uppkomsten av
dynamiska forskningsmiljöer för att stimulera till en ökad vetenskaplig
förnyelse. Det bör ske som en kombination av bl.a. följande åtgärder:

• Sammanläggningen av mindre institutioner till större enheter full-
följs. Det ankommer på varje universitets- och högskoleledning att
tillse att den frihet man fått att organisera det vetenskapliga arbetet
på sätt som bäst passar varje universitet eller högskola tas till vara.

• Forskningsråden bör vid sina prövningar särskilt uppmärksamma

yngre forskare.

• Råden bör särskilt främja forskarrörlighet.

• Råden bör främja gränsöverskridande forskning.

• Fakulteterna stimuleras att introducera rådsliknande procedurer vid

fördelningen av anslag forskare och forskargrupper emellan.

• Ett system utvecklas för aktivitetsrelaterad resursfördelning på natio-
nell nivå, där en del av fakultetsanslagen relateras till forsknings- och
forskarutbildningsaktivitet. Systemet börjar införas under den kom-
mande treårsperiodens sista år.

Till åtgärder av detta slag bör också läggas insatser av universitet och
högskolor för att rekrytera forskare från andra lärosäten respektive sti-
mulans till egna doktorander att efter fullbordad utbildning söka sig till
andra institutioner än den där doktorandstudierna genomförts.

En förstärkning av rådens andel av de samlade anslagen till universi-
tetens och högskolornas forskning har diskuterats som ett sätt att ytterli-
gare främja rörligheten. En större del av forskningsanslagen skulle däri-
genom komma att prövas av andra än universiteten och högskolorna
själva.

Regeringen delar bedömningen att en sådan förskjutning vore angelä-
gen särskilt på vissa områden. Den eftersträvade effekten kan emellertid
uppnås utan att fakultetsmedlen behöver minska. Genom den nya
struktur som föreslås i propositionen om forskning med löntagarfonds-
medel för de i detta sammanhang aktuella forskningsmedlen kan den
nödvändiga stimulansen till förnyelse erhållas. Fakultetsanslag och an-
slag från forskningsråd, sektorsorgan och de stiftelser som avses bli in-
rättade med löntagarfondsmedel kommer att kunna erbjuda en stimule-
rande mångfald i fråga om forskningsfinansiering.

41

Till förnyelsemöjligheterna hör lokaler, utrustning och de biblioteks-
resurser som står till forskningens förfogande.

En väl fungerande informationsförsörjning till forskningen är en för-
utsättning för att de höjda ambitionerna skall kunna uppnås. Det har
framhållits i det föregående i vilken stor utsträckning svensk forskning
är beroende av forskningsresultat från andra länder. Universitets- och
högskolebiblioteken, tillsammans med vissa fristående institutioner som
Kungl. biblioteket, spelar en viktig roll för kontakten med internatio-
nella forskningsresultat. Skyldigheten att hålla bibliotek finns inskriven
i högskoleförordningen.

Universitets- och högskolebiblioteken skall i samarbete med sina hu-
vudmän ställa den vetenskapliga litteraturen till forskarnas förfogande,
samarbeta med varandra i detta syfte, aktivt verka inom det lokala in-
formationsnätet samt ge tillgång till och vägledning i användningen av
lokala, nationella och internationella nätverk och databaser. Bibliote-
ken är inte i dag alltid väl rustade för sin centrala roll i universitetens
och högskolornas informationsförsörjning. Universiteten och högsko-
lorna måste ställa rimliga resurser till deras förfogande.

Det är väsentligt, inte minst för den kulturvetenskapliga forskningen,
att arkivväsendet upprätthåller hög standard och är lättillgängligt för
forskare och andra intresserade. I detta avseende finns i dag brister,
framför allt när det gäller arkivering av material från mer moderna me-
dier. Regeringen förordar därför vissa resursförstärkningar till Riksarki-
vet. Regeringen föreslår också att Arkivet för ljud och bild (ALB) till-
förs ökade resurser.

Till den nödvändiga infrastrukturen hör också system och nät för da-
takommunikation. Speciellt viktigt är att kommunikationssystemen
mellan de enskilda universiteten och högskolorna har tillräcklig kapaci-
tet och fungerar väl. Regeringen föreslår att universitetsdatanätet SU-
NET uppgraderas samt att arbetet med nästa generation stordatorer ges
särskilt stöd. I den senare frågan är nordisk samverkan av stort intresse.

Universitetens och högskolornas informationsverksamhet vänder sig
också utåt.

Universitet och högskolor har ett stort ansvar för forskningsinforma-
tionen. Detta ansvar gäller såväl gentemot dem som har ett direkt behov
av forskningens resultat som gentemot en bredare allmänhet. Utvidgade
kontakter och ett förbättrat idé- och kunskapsutbyte krävs med företag,
kommuner, landsting och myndigheter. Även med muséer, arkiv och
kulturinstitutioner behöver utbytet öka. I ett senare avsnitt presenteras
även förslag som tydliggör de större universitetens och högskolornas an-
svar för att tillse att forskningen ges en vid geografisk täckning. Univer-
siteten kommer att tillföras ökade resurser för informationsverksamhe-
ten.

Att sörja för en tillfredsställande lokalförsörjning är en del av reger-
ingens ansträngningar för att ge forskningen goda utvecklingsmöjlighe-
ter. Trots omfattande insatser under det senaste året är behoven på detta
område omfattande till följd av eftersatta investeringar under lång tid.

Prop. 1992/93:170

42

I en gemensam utredning av Byggnadsstyrelsen, Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) och Svenska akademiska rektorskonferensen
1991 bedömdes investeringsbehovet i lokaler och utrustning för den
högre utbildningen och forskningen uppgå till åtskilliga miljarder kro-
nor.

Inom ramen för de resurser som de närmaste tre åren kan tillföras
forskningen ingår medel till lokala investeringar till en storleksordning
av minst två miljarder kronor. Trots den ansenliga storleken är det lik-
väl inte möjligt att redan under den kommande treårsperioden sätta i
gång alla de projekt som kan bedömas vara av särskild vetenskaplig be-
tydelse.

Några av de projekt som nu bör komma till utförande är särskilt an-
gelägna. Hit hör etableringen av ett fysikcentrum i Stockholm och ut-
vecklingen av biomedicinskt centrum i Lund. En gradvis förnyelse av
Karolinska Institutets lokalbestånd är likaså angelägen för att forskning-
en skall kunna upprätthålla sin starka internationella position.

Ytterligare en viktig faktor för stimulans till förnyelse och ökad kvali-
tet i forskningen är karriärmöjligheterna för de enskilda forskarna. Ge-
nom löntagarfondssatsningen, liksom genom de nya samverkansformer-
na med näringslivet, förbättras dessa möjligheter. Av betydelse är även
den nya karriärväg som nu skapas inom lektorstjänstens ram.

I det här sammanhanget bör framhållas de goda möjligheter som finns
för företagen att kunna bidra till forskning och utveckling med rätt till
avdrag vid inkomsttaxeringen. En generell utvidgning av avdragsrätten
gjordes år 1970. För avdragsrätt krävs inte mer än att företaget har ett
rimligt intresse av den FoU-verksamhet som bidraget avser. I samband
med 1990 års skattereform konstaterades att tillämpningen fick anses
svara mot detta syfte (jfr. prop. 1989/90:110 s. 611 f.). Samtidigt gjordes
den bedömningen att med sådana generella regler fanns det inte längre
behov av särskilda regler liknande dem som tidigare fanns i den s.k.
forskningsförordningen (jfr. SFS 1975:127). Det kan tilläggas att företag
som bedriver industriell tillverkning får ta sina allmänna investerings-
fonder i anspråk för FoU-kostnader.

En utvärdering av gällande regler för företagens rätt till avdrag vid in-
komsttaxeringen för forskningsändamål är nu angelägen. Syftet med ut-
värderingen skall vara att ge ett underlag för förbättringar av förutsätt-
ningarna för företagen att bidra till forskningens utveckling. Regeringen
återkommer i denna fråga i en uppföljande forskningsproposition 1994.

Prop. 1992/93:170

43

Prop. 1992/93:170

Figur 4: Flexibilitet och förnyelse.

För att på ett nationellt plan möjliggöra förändrade tyngdpunkter i
forskningsinsatserna krävs också andra åtgärder. Ett sådant instrument
utgörs av de utvärderingar som sker kontinuerligt av universitet och
högskolor, liksom av forskningsråd och sektorsorgan. Utvärderingar
med internationell medverkan är av yttersta betydelse för att bedöma
forskningens kvalitet. Universitetskanslern har bl.a. till uppgift att göra
utvärderingar och se till att dessas resultat återförs som underlag för re-
gerings och riksdags bedömningar om övergripande forskningsprioriter-
ingar.

Inför den proposition som kommer att avse forskning efter perioden
1993/94 - 1995/96 bör frågan om resurstilldelning och omprioriteringar
mellan olika ämnesområden särskilt tas upp. Underlag för denna be-
dömning kommer att utgöras bl.a. av de årliga resultatredovisningar,
uppföljningar och utvärderingar som kommer att genomföras för den
statligt finansierade forskningsverksamheten.

I sammanfattning innefattar regeringens förslag för att öka flexibilite-
ten och förnyelsen inom universiteten och högskolorna:

• Främjande av forskarrörlighet, yngre forskare och gränsöverskridande
forskning

• Rådsliknande resursfördelningsprocedurer inom fakulteterna

• Aktivitetsrelaterad nationell resursfördelning

• Insatser för att främja datakommunikation

• Lokal- och andra infrastrukturinvesteringar

• Utvärdering av rätten till avdrag för forskningsverksamhet.

44

1.9 Rekrytering av forskare

Regeringen har redan tidigare fastlagt målet att fördubbla examinatio-
nen av doktorer till år 2000. Denna ambition har flera syften: att förnya
forskningen, att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och att förse
näringslivet och andra samhällssektorer med ett ökat antal vetenskapligt
utbildade medarbetare. Om Sverige skall kunna hävda sig i den interna-
tionella konkurrensen måste andelen forskarutbildade i arbetskraften
höjas.

Efter en tidigare nedgång är antalet disputationer i dag uppe på sam-
ma nivåer som rådde vid 1970-talets början. Totalt examineras nu ca
1 100 doktorer per år. Antalet nyantagna doktorander har emellertid se-
dan lång tid tillbaka varit omkring 2 400 per år. Ofta överstiger den fak-
tiska tid som krävs för att uppnå doktorsexamen de normerade fyra
åren. Medianåldern bland de nyexaminerade ligger i dag på över 36 år.

Prop. 1992/93:170

Totalt antal forskarexamina läsåren 1970/71-1989/90

Q Doktorsgrad

H Licentiatexamen

Källa: SCB

Doktorsexamen

Figur 5: Totalt antalet forskarexamina läsåret 1970/71-1989/90

Fördelningen av de forskarutbildade mellan olika sektorer i arbetsli-
vet förändrades endast marginellt under 1970- och 80-talen. Större de-
len av nytillskottet anställdes och anställs alltjämt i den offentliga sek-
torn.

Samtidigt har åldersstrukturen bland de forskarutbildade i arbetskraf-
ten förändrats. Gruppen under 34 år, i figuren nedan, har krympt be-
tydligt mellan 1970 och 1989. Dessutom är en större andel över 50 år
1989 jämfört med 1985. 30% av de forskarutbildade är över 50 år och
kommer därför att vara pensionerade inom 10 - 20 år.

45

Prop. 1992/93:170

60-64

■ 50-59

□ 35-49

■ 16-34

ålder

Källa: Nutek

Figur 6: De forskarutbildades ålder 1970, 1985 och 1989

Bedömningen att en fördubbling av examinationen av doktorer är an-
gelägen grundar sig på bl.a. följande:

• Andelen disputerade lärare vid universiteten och de stora högskolor-
na är i dag för låg. Vid universitet och högskolor ligger andelen på
drygt 50%, vid de små och medelstora högskolorna på endast drygt
20%. Regeringens strävan är att i princip all akademisk utbildning
skall förmedlas av lärare med doktorsexamen.

• Under de närmaste tio åren når ett stort antal av dagens professorer
och andra universitets- och högskolelärare pensionsåldern. Det inne-
bär ett behov av flera doktorer bara för att fylla vakanserna och upp-
rätthålla dagens kvalitetsnivå inom högre utbildning och forskning.

• Utanför universiteten och högskolorna finns flertalet doktorer inom
den offentliga verksamheten. Inom industrin är, med undantag för lä-
kemedelsindustrin, andelen doktorer låg. I en särskild studie har In-
genjörsvetenskapsakademin (IVA) framhållit betydelsen av flera tek-
nologie doktorer för att möta industrins krav på kunskapsförsörjning.

• Skolan behöver flera vetenskapligt skolade lärare för att kunna hävda
kvalitetskraven.

Inte bara i Sverige uppmärksammas nu behovet av flera doktorer.
Runt om i Europa har kraftiga förstärkningar av forskarutbildning skett
under de senaste åren. Att på detta sätt investera i ökad kompetens be-
döms ofta ha en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Samtidigt som antalet doktorander behöver utökas måste forskarut-
bildningen förbättras och effektiviseras för att säkerställa en' rimlig dis-
putationsfrekvens. Inte minst viktigt är att fler yngre studenter rekryte-

46

ras och att disputationsåldem sänks. Andelen kvinnor bland forskarstu-
denterna och bland de nya doktorerna måste öka.

Att tillse att forskarutbildningen sker effektivt är ett sätt att hushålla
med knappa resurser. Att forskarstudierna kan fullföljas i unga år är
dessutom väsentligt för slagkraften i doktorernas fortsatta forskargär-
ning. En lägre examinationsålder torde även öka de examinerades at-
traktionskraft på arbetsmarknaden i stort.

Rekryteringen till forskarutbildningen bestäms i hög grad av hur in-
tressant och attraktiv den enskilde studenten finner en ytterligare för-
djupad utbildning vara. Av betydelse är en stimulerande och kreativ
forskningsmiljö, liksom reella möjligheter att hinna disputera inom fyra
år. Framtida karriärmöjligheter och lön spelar också stor roll.

För att den nödvändiga expansionen av forskarutbildningen skall
komma till stånd krävs en rad insatser.

Det långsiktigt mest betydelsefulla är sannolikt att doktorer avlönas
bättre. Situationen i dag är för åtskilliga studenter sådan att en forskar-
utbildning är direkt olönsam. Det har till konsekvens att incitamenten
till den extrainsats som forskarutbildningen innebär, och som samhället
är i stort har behov av, för den enskilde ofta är svaga.

En angelägen förändring av lönestrukturen tar tid att genomföra. För
att kompensera lönebilden kortsiktigt är det därför ofrånkomligt att ge-
nomföra väsentliga förbättringar av doktorandernas studiefmansiering.
Regeringen föreslår därför en väsentlig utökning av antalet doktorand-
tjänster. Teknik, naturvetenskap och humaniora prioriteras. Omvand-
lingen av utbildningsbidragen fullföljs samtidigt.

Forskarutbildning avses bli en integrerad del av den forskning som fi-
nansieras med löntagarfondsmedel. Därtill kommer de resurser som av-
satts för kompetenshöjning av universitetens och högskolornas lärare
samt ambitionen att industriforskningsinstituten skall engagera dokto-
rander. Tillsammans innebär dessa åtgärder en mycket kraftig utökning
av forskarutbildningen.

Dessutom föreslår regeringen att program för forskarutbildning i sam-
verkan med näringslivet skall främjas. Härigenom tillförs företagen ve-
tenskapligt skolad personal och därmed nytt vetande. Program av detta
slag, som bl.a. med framgång utvecklats i Frankrike och Danmark,
främjar också kontaktnäten mellan de vetenskapliga institutionerna och
näringslivet.

Inom de forskningsbolag i anslutning till universitet och högskolor
som nämnts ovan bör utrymme skapas för tjänster efter avlagd doktors-
examen. Detsamma gäller om de forskningssatsningar som genomförs
med löntagarfondsmedel.

Utöver den betydelse sådana arbetstillfällen har för universite-
ten/högskolorna respektive doktoranderna kan ett tillräckligt antal såda-
na tjänster dessutom förväntas ha en effektivitetsfrämjande effekt på
själva forskarstudierna. Den karriärstege inom lektorstjänsterna som in-
troducerats i den nya högskoleförordningen kommer sannolikt också
att verka rekryteringsfrämjande.

Prop. 1992/93:170

47

Huvuddelen av den framtida arbetsmarknaden för doktorer kommer Prop. 1992/93:170
med stor sannolikhet att ligga i näringslivet. Det är viktigt att näringsli-
vets behov görs tydligt för studenterna, för att därigenom visa på kar-
riärvägar efter examen.

Regeringen förordar även att det parallellt med dagens form av fors-
karutbildning introduceras alternativa utbildningsmodeller. Av speciellt
intresse är s.k. forskarskolor, eller ”graduate schools” som med fram-
gång har prövats i flera andra länder. Inom dessa ges forskarutbildning i
en mer sammanhållen form, med ett utbud av kurser och seminarier
inom brett definierade ämnesområden.

Särskilda medel bör avsättas till försöksverksamhet för detta ändamål.

Olika universitets och högskolors förslag till forskarskolor och liknande
bör prövas mot varandra vid tilldelningen av anslagen. Universitetet el-
ler högskolan förutsätts delta med egen finansiering av verksamheten.
Särskild betydelse kommer detta stöd till forskarskolor sannolikt att få
på det tekniska området.

De ca 2 000 professorerna och mer än 5 000 lektorerna och forskaras-
sistenterna bör räcka till för att handleda det ökande doktorandantalet.
För att uppnå rimliga studietider är det av vikt att forskarhandledning-
en sköts omsorgsfullt. Denna är en lika viktig uppgift för universitetens
och högskolornas lärare som den egna forskningen.

Regeringen avser dessutom att senare lägga fram förslag om aktivitets-
relaterade fakultetsanslag för introduktion under den kommande treårs-
periodens sista år. En sådan anslagskonstruktion premierar goda hand-
ledarinsatser.

Även om faktorer och insatser av det slag som regeringen här har be-
skrivit är väsentliga för nyrekryteringen till forskningen kommer denna
inte att vara tillräckligt attraktiv utan att det allmänna kunskapsklimatet
stimuleras. Nyfikenheten och utbildningsglädjen spelar stor roll för
forskningens framtid.

Nyfikenheten grundläggs i unga år. Eleverna måste stimuleras redan i
tidiga årskurser i skolan att tänka nytt och annorlunda. På högre stadier
och i gymnasiet bör kontakter med vetenskapligt skolade lärare vara en
naturlig del i skolarbetet. Härtill krävs lektorer och andra lärare med
gedigen bildning och bredd i sitt eget kunnande.

Sammanfattningsvis bör forskarrekryteringen enligt regeringens upp-
fattning kunna stärkas på följande sätt:

• Flera doktorandtjänster, med särskild tonvikt på de tekniska, naturve-

tenskapliga och humanistiska fakulteterna

• Forskarutbildning integreras i forskning som finansieras med lönta-
garfondsmedel

• Forskarutbildning som ett normalt inslag i industriforskningsinstitu-

ten

• Forskarutbildning i samverkan med industrin

• Försöksverksamhet med forskarskolor

• Omvandling av utbildningsbidragen för doktorander till tjänster

48

Aktivitetsrelaterade fakultetsanslag som stimulerar till förbättrade Prop. 1992/93:170
handledarinsatser och en ökad disputationsfrekvens

Karriärmöjligheter efter doktorsexamen

1.10 Internationell samverkan

Forskning och utvecklingsarbete av hög klass har alltid en internatio-
nell karaktär. Inom varje forskningsområde finns ett vittförgrenat nät av
kontakter som ger möjlighet till tät informationsväxling. Dessa kontakt-
nät har byggts upp genom internationella vetenskapliga organisationer
eller spontant och direkt mellan forskare, institutioner och de veten-
skapliga akademierna. Sådan internationell samverkan, oavsett om det
gäller internationella konferenser, utbyte av gästforskare eller personli-
ga kontakter enskilda forskare emellan, är oundgänglig och kommer att
allt framgent vara av yttersta betydelse för svensk forskning och högre
utbildning.

Sverige är mer beroende av utvecklade internationella forskarkontak-
ter än många andra större och resursstarkare länder. Den svenska in-
dustrins internationella inriktning understryker detta ytterligare. Inten-
siva kontakter krävs inte bara inom Europa och EG-samarbetet utan
även med USA, Japan och resten av världen.

Utbytet är nödvändigt dels för att vi skall kunna tillgodogöra oss re-
sultat frambringade i andra länder, dels, och minst lika viktigt, för att
kvaliteten i svensk forskning och utvecklingsarbete skall kunna upprätt-
hållas. Internationell konkurrens och granskning, t.ex. i tidskrifter med
referee-system, garanterar kvaliteten i den nationella forskningen.

En viktig egenskap hos forskare är därmed förmågan till internatio-
nell kommunikation. Utvecklingen på transport- och kommunikations-
områdena har bidragit till ett alltmer omfattande utbyte av information
och forskningsresultat. Gradvis upprättas datanät och andra infrastruk-
turella hjälpmedel för snabb kontakt med internationella databaser och
andra resurser.

På många områden är det inte möjligt att få tillgång till den senaste
utvecklingen utan att delta i konkret samarbete på projekt- eller pro-
gramnivå. Detta gäller särskilt områden där den vetenskapliga eller tek-
niska utvecklingen är snabb. Således främjas i Sverige, liksom i andra
länder, internationellt forskningssamarbete av olika slag.

Inom i första hand naturvetenskap och teknik finns det ytterligare
skäl till att den internationella samverkan ökar. Fortsatta framsteg inom
flera områden kräver tillgång till dyrbar utrustning av en storlek som
inget enskilt land har råd till. Den allmänna utvecklingen skapar också
gemensamma problem som måste lösas i internationellt samverkande
forskning. På allt fler områden krävs dessutom internationell standardi-
sering och lagstiftning. För att lägga grunden för sådan lagstiftning ford-
ras att man tar fram det underlag som behövs genom gemensam utred-
ning och forskning.

4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Många samarbetsprogram inom forskning och utveckling har startats
med det uttryckliga motivet att de i ett längre perspektiv skall leda till
etablering av industriell samverkan. Inte sällan har de därför till stor
del finansierats av sektorsorganen. Under 1960- och 70-talen talades det
om att möta den amerikanska utmaningen. Nu gäller det främst att i eu-
ropeisk samverkan klara den japanska konkurrensen.

Det viktigaste exemplet för svensk del på forskningssamverkan med
mellanstatliga överenskommelser som bas är EG:s ramprogram. Det
finns emellertid även andra viktiga samarbetsområden.

I många fall rör det sig om grundforskning, exempelvis inom elemen-
tarpartikelfysik, eller riktad grundforskning, som inom rymd- och fu-
sionsforskningen. I andra fall gäller det infrastrukturella program, så-
som etablering av datanät för universiteten eller program för främjande
av forskares internationella rörlighet.

De volymmässigt största enskilda samarbetsprogram som Sverige del-
tar i är de som byggts upp kring stora forskningsanläggningar, exempel-
vis partikelfysikforskningen inom CERN, fusionsprogrammet JET samt
det europeiska rymdsamarbetet inom ESA.

Trots EG:s forskningsprograms aktualitet finns det skäl att också un-
derstryka den betydelse Sveriges forskningssamarbete med USA och
med länderna i Ostasien, särskilt Japan, har för det ömsesidiga kun-
skaputbytet. Även i förhållande till Ryssland finns inom främst naturve-
tenskap och teknik en väsentlig potential för samarbete.

Därtill kommer också det viktiga samarbete som sker direkt via forsk-
ningsråden och mellan akademierna inom exempelvis de nationella
forskningsrådens gemensamma organ European Science Foundation
och Academia Europaea, som är en europeisk sammanslutning av ve-
tenskapsmän.

Prop. 1992/93:170

50

Prop. 1992/93:170

Figur 7: Internationell växelverkan.

Det nordiska samarbetet inom högre utbildning och forskning har en
lång tradition. Även med beaktande av att Sverige är det största nordis-
ka landet har svenska forskare en mycket framträdande roll i det nor-
diska forskningssamarbetet. Inte minst gäller detta inom den medicins-
ka forskningen.

Den geografiska och kulturella närheten gör nordiskt samarbete na-
turligt och ömsesidigt berikande. Även i perspektiv av de vidare samar-
betsmöjligheter i Europa som nu öppnar sig kommer de nordiska kon-
takterna och det nordiska samarbetet att vara betydelsefullt.

För att främja forskningen i Norden finns ett avtalsreglerat samarbete,
som finansieras av Nordiska ministerrådet. Kvantitativt är detta blyg-
samt sett i relation till de samlade forskningsinsatserna i Norden. Det
motsvarar endast någon procent av vad som avsätts för forskningsinsat-
ser i de nordiska länderna. Genom insatser för dels särskilda prioritera-
de forskningsområden, dels stöd till nordisk rörlighet och gemensamt
resursutnyttjande får dock de gemensamt finansierade nordiska insatser-
na strategisk betydelse för forskningen i hela Norden.

En viktig del av de nordiska insatserna gäller åtgärder för att stödja
rörlighet inom Norden och gemensamt utnyttjande av forsknings- och
forskarutbildningsresurser. Insatser av detta slag är koncentrerade till

51

Nordiska forskarutbildningsakademin (NorFA). NorFA stödjer framför Prop. 1992/93:170
allt gemensamma nordiska forskarutbildningsinsatser, men finansierar
också olika typer av nordiska nätverk, kortare och längre stipendier och
gästforskarverksamhet.

Nordisk industrifond har till syfte att stödja ett effektivt utnyttjande av
nordiska resurser för teknologi och industriell utveckling.

Vid sidan av ministerrådssystemet finns ett relativt omfattande nor-
diskt forskningssamarbete i forskningsrådens regi. Samarbetet finansie-
ras av de berörda forskningsråden.

Regeringen bedömer att behoven av internationell samverkan inom
forskningen kommer att öka fortlöpande. Det talar för att den andel av
de svenska forskningssatsningarna som avsätts till internationellt samar-
bete också bör tillåtas öka. Det bör dock ske så att inte behoven av na-
tionell forskning eftersätts.

Regeringen föreslår en utvidgning av den internationella forsknings-
samverkan på flera plan.

Forskningssamarbetet med EG kommer att förstärkas genom EES-av-
talet. Genom detta får Sverige tillgång till alla EG:s program. Det är
emellertid av vikt att denna vidgade forskningssamverkan på EG-nivå
kompletteras med samverkan med först och främst USA och Japan,
men också bilateralt med enskilda EG-länder. Särskilt samarbetet med
amerikanska forskningsinstitutioner är avgörande på åtskilliga av de
forskningsområden där Sverige i dag har särskilda förutsättningar.

För att möjliggöra en förstärkning av det bilaterala forskningssamar-
betet bör en utökning av antalet forskar- och resestipendier ske. I Euro-
pa framstår vidgade forskarrelationer med Tyskland och Frankrike som
särskilt angelägna.

Den europeiska dimensionen måste dessutom ges särskilt utrymme i
den svenska juridiska forskningen som förberedelse för Sveriges inträde
i EG. Det gäller såväl forskning om EG-rätten som forskning inom all-
män rättslära avseende europeiska rättstraditioner.

Som komplement till det internationella forskarutbytet är det enligt
regeringens uppfattning också av värde om fastare och mera stadigva-
rande relationer kan upprättas mellan svenska universitet och högsko-
lor och världsledande universitet och forskningsinstitutioner i andra
länder. Det bör ske genom särskilda samarbetsavtal som initieras av
universitet och högskolor och som gäller fasta etableringar i Sverige. Så-
dana relationer skulle dessutom kunna verka befruktande på den aka-
demiska grundutbildningen.

Sveriges forskningssamarbete med Central- och Östeuropa är angelä-
get i flera hänseenden. De snabba förändringarna i vår närhet ställer
dessutom speciella krav på kunskapsuppbyggnad inom vissa angelägna
områden.

För att förstärka forskningen i Sverige om Central- och Östeuropa fö-
reslår regeringen att koncentrerad insats för detta syfte görs vid Univer-
sitetet i Uppsala. Avsikten är att forskare från olika discipliner skall
kunna ges ökade möjligheter till samarbete.

52

Dessutom föreslår regeringen att en uppbyggnad av säkerhetspolitisk Prop. 1992/93:170
forskning sker inom ramen för Utrikespolitiska Institutet i Stockholm.

För att bistå forskare i Östeuropa har regeringen tidigare anslagit re-
surser för stöd åt forskare med inriktning på fysik. Vidare har resurser
avsatts för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa. Sverige har
dessutom givit stöd för en utvärdering av den estniska forskningen.

Regeringen anser det betydelsefullt att även i fortsättningen stödja
forskare i Central- och Östeuropa. Inte minst investeringar i infrastruk-
turen kan bidra till att skapa sådana förutsättningar att forskning kan
bedrivas på hög nivå till gagn för de nya central- och östeuropeiska de-
mokratiernas utveckling.

Det är av stor betydelse att stödet ges i sådan form att vetenskapliga
kvalitetskrav upprätthålls.

I sammanfattning innebär regeringens förslag för stärkt internationell
växelverkan:

• Stöd till internationellt samarbete på såväl bilateral som multilateral

basis

• Fler forskar- och resestipendier

• Förstärkt juridisk EG-forskning

• Långsiktigt organiserat samarbete mellan svenska och utländska uni-

versitet

• Stöd till forskning om Central- och Östeuropa respektive säkerhetspo-

litisk forskning

1.11 Vissa särskilda frågor

1.11.1 Forskningsrådsorganisationens utveckling

Forskningsråden har en särskild betydelse för att upprätthålla kvaliteten
i forskningen. Det granskningsförfarande råden tillämpar säkerställer en
allsidig kvalitativ bedömning. Genom att råden är nationella kan de
också göra mer övergripande prioriteringar mellan olika forskningsin-
riktningar.

Regeringen har tidigare understrukit att råden, utöver sin normala
uppgift, också särskilt bör främja forskarrörlighet och yngre forskares
utveckling. På så sätt kan återväxt och flexibilitet i hela forskningssyste-
met stimuleras.

Det är samtidigt viktigt att påpeka att råden själva kontinuerligt bör
utveckla sin verksamhet. Exempelvis torde ett ökat internationellt in-
slag i rådens kvalitetsbedömningar verka kvalitetsfrämjande. Dessutom
bör möjligheten att göra prioriteringar också mellan mer övergripande
forskningsområden utnyttjas. Historiskt framkomna fördelningstal mel-
lan olika discipliner får inte tas för givna. Viktigt är att också en mer
gränsöverskridande forskning mellan de traditionella fakultetsgränserna
ges ökat stöd. Nya forskningsområden bör prioriteras.

53

Utöver de uppgifter forskningsråden i dag har bör dessa också får an-
svaret för de s.k. nationella anläggningarna.

I fråga om de teknikvetenskapliga (TFR), socialvetenskapliga (SFR)
och skogs- och jordbruksvetenskapliga (SJFR) forskningsråden har
riksdagen uttalat att regeringen bör pröva dessa råds departementstillhö-
righet. Regeringen vill i denna fråga anföra följande.

De tre forskningsråd som i dag hör till Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde stödjer alla inomvetenskapligt genererad forskning.
I fråga om TFR, SFR och SJFR gäller det förhållandet att TFR i grun-
den stödjer inomvetenskapligt genererad forskning och att SFR och
SJFR stödjer såväl grundforskning som mer tillämpad forskning inom
sina respektive sektorers ansvarsområden. När det gäller TFR kan des-
sutom påpekas att rådet brutits ut ur STU/NUTEK med det klart uttala-
de syftet att stödja grundforskning.

Regeringen finner det för sin del naturligt att TFR överflyttas till
Utbildningsdepartementet. En sådan förflyttning renodlar departe-
mentsansvaret för den inomvetenskapliga forskningen.

SFR och SJFR är huvudsakligen inriktade på den sociala sektorns re-
spektive skogs- och jordbrukets behov och hör naturligen hemma un-
der Socialdepartementets respektive Jordbruksdepartementets verksam-
hetsområden.

Under det senaste året har ledamöter också från andra länder utsetts
att ingå i forskningsrådens styrelser. Det är en arbetsmetod som bör vi-
dareutvecklas. Utländska ledamöter tillför rådens arbete ny erfarenhet
och skapar också fruktbärande relationer mellan råden och utländska
forskningsinstitutioner.

1.11.2 Forskning för särskilda syften

Forskning för särskilda syften - eller sektorsforskning - bedrivs och fi-
nansieras i många olika former. Departement och myndigheter har re-
gelmässigt medel till sitt förfogande för forskning och utvecklingsverk-
samhet. Denna forskning utförs oftast vid universiteten och högskolor-
na, men också vid institut och, i vissa fall, inom myndigheterna själva.

De medel som avsätts för forskning för särskilda syften fördelas av ett
hundratal organ med varierande sammansättning och fördelningsruti-
ner. Dock svarar de fem största sektorsforskningsorganen - Arbetsmiljö-
fonden, Byggforskningsrådet, NUTEK, Statens naturvårdsverk och
Transportforskningsberedningen - för betydligt mer än hälften av dessa
medel. Inom flera områden samarbetar forskningsråden med sektorsor-
ganen.

Den forskning som genom NUTEK:s försorg syftar till att främja in-
dustriell utveckling har en betydande omfattning. Den har tidigare kort-
fattat beskrivits.

Regeringen vill understryka att statens huvudansvar i detta samman-
hang är att tillse att en intellektuell infrastruktur i form av grundutbild-
ning och grundläggande forskning finns tillgänglig för företagen. I fråga

Prop. 1992/93:170

54

om tillämpad forskning och utvecklingsarbete måste ett betydande an-
svar åvila företagen själva.

Forskning för särskilda syften och den inomvetenskapligt genererade
forskningen har delvis olika uppgifter. Sektorsforskningsmedlen syftar
primärt till att försörja olika samhällssektorer med specifik kunskap
och beslutsunderlag.

Det ligger i sakens natur att forskningen inom olika samhällsområden
i hög grad måste utformas utifrån varje områdes speciella förutsättning-
ar. På de flesta samhällsområden finns således ett allmänt behov av att
genom forskning kunna tolka förhållanden och utvecklingsdrag i sam-
hället. Inom andra sektorer, exempelvis inom kommunikationssektorn,
har staten därutöver ett direkt utvecklingsansvar som producent av
mångfasetterade tjänster och förvaltare av kapitalintensiva och tekniskt
komplicerade anläggningar. Detta ställer särskilda krav på planerings-
och kunskapsunderlag i form av riktade forsknings- och utvecklingsin-
satser.

Kvalitetskraven är samtidigt grundläggande för all forskning. Forsk-
ning som inte håller hög kvalitet saknar värde.

Det statliga stödet till forskning för särskilda syften måste följas upp
och utvärderas med hänsyn till både kvalitet och betydelse för de syften
som avses.

Bedömning av kvaliteten i den inomvetenskapligt genererade forsk-
ningen sker vid den löpande medelstilldelningen, vid tjänstetillsättning-
ar, disputationer osv. Dessutom innebär den internationella förmedling-
en av forskningsresultat genom publicering och forskarutbyte en kvali-
tetsgaranti i sig. Mer övergripande utvärderingar utförs framför allt av
forskningsråden genom s.k. peer-reviews, dvs. grundliga genomgångar
och bedömningar av internationella forskargrupper. Sådana utvärder-
ingar utförs ibland även på initiativ av de myndigheter som har ansvar
för forskning.

När det gäller forskning för särskilda syften ställs dessutom krav på
användbarhet och nytta. De statliga organ som förmedlar stöd till sådan
forskning bör löpande utvärdera såväl kvaliteten som betydelsen.

I vissa fall är frågan om forskningsresultatens betydelse relativt lätt att
avgöra genom att mätbara mål för forskningsinsatserna kan sättas upp.
Oftast kan användbarheten och nyttan inte avgöras direkt, utan först ef-
ter bedömningar där forskningsresultaten relateras till andra insatser
inom respektive samhällssektor. Inom industriinriktad FoU-verksam-
het utgör industrins finansiella medverkan ett tydligt tecken på forsk-
ningens betydelse.

En förutsättning för att de myndigheter som ansvarar för finansiering
av forskning för särskilda syften skall kunna redogöra för effekterna av
sina insatser är att de utarbetar metoder för att följa upp och utvärdera
de insatser som görs. Väsentliga förbättringar kan göras i dessa avseen-
den.

Resultatbeskrivningarna bör omfatta dels sedvanliga kvalitativa mått,
dels bedömningar av resultatens innehåll och värde. De kvalitativa måt-

Prop. 1992/93:170

55

ten kan avse t.ex. antalet doktorsexamina som kommit till stånd med Prop. 1992/93:170
hjälp av de medel som satsats eller antalet publikationer inom ett visst
område som tillkommit som ett resultat av forskningsprojekten.

1.11.3 Forskning vid mindre och medelstora högskolor

Forskning bedrivs i dag i varierande utsträckning vid Sveriges samtliga
universitet och högskolor. Ansvaret för forskarutbildning vilar på uni-
versitet och högskolor till vilka fakulteter är knutna.

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna finansieras
dels genom ett statligt anslag till forskningsstödjande åtgärder, dels ge-
nom forskningsråd, sektorsforskningsorgan och uppdrag från näringsliv,
myndigheter, kommuner och landsting. Forskare vid mindre och me-
delstora högskolor har dessutom möjlighet att erhålla del i fakultets-
medlen.

Utgångspunkten för dagens forskningsorganisation är medvetenheten
om att ett litet land som Sverige inte kan splittra sina forskningsresur-
ser. Förutsättningarna för internationellt slagkraftig forskning blir bätt-
re om resurserna hålls samman.

Med forskningens betydelse som förnyande och utvecklande kraft i
samhället är det naturligt att frågan om forskningsresursernas geografis-
ka tillgänglighet ofta står i fokus för regionala utvecklingssträvanden.

Behovet av att skapa starka miljöer för forskning och forskarutbild-
ning kan komma i ett motsatsförhållande till krav på nära tillgång till
resurser för forskning och forskarutbildning.

I riksdagens beslut 1992 om ny högskolelag underströks fakulteternas
regionala ansvar. Regeringen föreslår, som just nämnts, att anslaget för
forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för-
stärks. Allteftersom dessa högskolor utvecklas, gynnas framför allt när-
områdena. Det är emellertid viktigt att betona universitetens och de sto-
ra tekniska och medicinska högskolornas speciella ansvar att göra sina
resurser för forskning och undervisning nationellt tillgängliga.

Sveriges viktigaste forskningsresurser har samlats till de stora universi-
teten och högskolorna. Det utgår från ett nationellt intresse i ett inter-
nationellt perspektiv. Lokaliseringen av forskningsresurserna är med ett
par undantag historiskt betingad. Det innebär att dessa läroanstalter har
ett stort ansvar för att genom forskningsinformation och kontaktverk-
samhet bereda näringsliv, kommuner och andra, vars utveckling kan
främjas därigenom, tillgång till sina kunskapsresurser.

Samtidigt som frontlinjeforskningen kräver koncentration kräver en
decentraliserad akademisk utbildning också goda kontakter till aktuell
forskning. Lärarna måste för att kunna förmedla en kvalitativt god un-
dervisning vara väl förtrogna med aktuella forskningsrön.

Detta dilemma måste forskningspolitiken kunna hantera. Den linje
regeringen förordar ser ut på följande sätt.

Ansvaret för forskarutbildning bör även framgent vara förbehållet
universitet och de högskolor till vilka fakulteter är knutna. Som hittills
bör forskarutbildning kunna bedrivas vid mindre eller medelstora hög-

56

skolor med anknytning till fakultet. En ökad forskarrekrytering från
dessa högskoleenheter är önskvärd.

Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser har ett ansvar
för alla disputerade lärare inom sitt område. Detta ansvar måste tas på
allvar. Ansvaret bör manifesteras genom att en viss del av de rörliga fa-
kultetsmedlen reserveras för lärare vid de mindre och medelstora hög-
skolorna.

Medlen, som bör baseras på antalet disputerade lärare vid de mindre
och medelstora högskolorna, bör liksom hittills fördelas efter prövning
i de fakultetsnämnder som har ett ansvar för att god forskning bedrivs
inom hela deras respektive verksamhetsområde. Finns vid ett visst för-
delningstillfälle inte kvalificerade sökande bör medlen fonderas eller
användas inom den avsedda högskolan för lärares forskarutbildning.

Utöver de resureser för forskning som därigenom säkerställes för lä-
rarna vid de mindre och medelstora högskolorna bör vissa ytterligare
förstärkningar ske.

Regeringen bedömer att det finns goda utvecklingsmöjligheter för de
mindre och medelstora högskolorna efter två huvudlinjer.

De större högskolorna - Karlstad, Växjö, Örebro och Sunds-
vall/Härnösand/Östersund - har alla i varierande form och utsträckning
engagerat sig i uppbyggnaden av ett relativt fast strukturerat samarbete
kring främst forskarutbildning med universitet eller högskola med fast
organisation för forskning. Dessa högskolor har nyligen blivit föremål
för en bedömning av sina kvalitativa förutsättningar att meddela magis-
terexamen. De bör prioriteras vid en förstärkning av medlen för forsk-
ningsstödjande åtgärder.

Förslag har utformats om en s.k. sydostfakultet med samarbete mellan
högskolorna i Växjö, Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Lunds universi-
tet. Högskolorna i Karlstad, Borås, Trollhättan/Uddevalla samt universi-
tetet i Göteborg har träffat överenskommelser om samarbete inom ra-
men för högskolerådet för regional forskningssamverkan i Västsverige.

Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att denna form av nät-
verk förstärkes. Härigenom skapas samband mellan de nya högskolorna
och de starka forskningsmiljöerna i landet, vilket säkerställer en god
kvalitet i forskningsverksamheten, samtidigt som de mindre och medel-
stora högskolornas rekryteringspotential för forskarutbildningen tas i
anspråk och deras möjligheter att rekrytera vetenskapligt kvalificerade
lärare förbättras.

Dessa modeller för samarbete i nätverk skulle kunna anpassas till för-
utsättningar som gäller även vid andra högskolor. Regeringen anser där-
för att särskilda resurser bör avsättas till regeringens förfogande för stöd
och utveckling av väl strukturerat, långsiktigt samarbete inom forskar-
utbildningen mellan mindre och medelstora högskolor och ett eller fle-
ra universitet och högskolor med fast organisation för forskning. Med-
len skall disponeras för verksamhet vid de mindre eller medelstora hög-
skolorna av organisatoriska strukturer som bildas genom nätverkssam-
arbetet.

Prop. 1992/93:170

57

Den andra utvecklingslinjen som förefaller lovande är att bygga vida- Prop. 1992/93:170
re på de profiler som vuxit fram vid vissa högskolor som en följd av ett
samarbete mellan högskolan och ett eller flera företag eller organisatio-
ner med kvalificerad vetenskaplig verksamhet. Vid t.ex. högskolorna i
Karlskrona/Ronneby och Halmstad har en sådan utveckling ägt rum.

I proposition 1992/93:00 har chefen för Utbildningsdepartementet
framlagt vissa förslag rörande förändringar i utbildningsutbudet vid någ-
ra av de mindre och medelstora högskolorna som syftar till att stärka
dessas möjligheter att spela en viktig roll för främst näringslivets utveck-
ling. Om en sådan förstärkning kombineras med ett långsiktigt forsk-
ningssamarbete med t.ex. en grupp företag eller annan organisation med
egen vetenskaplig kompetens bör en samlad, mera slagkraftig miljö
kunna skapas.

Regeringen anser av det skälet att särskilda medel bör ställas till förfo-
gande som respektive högskolans andel i finansieringen av ett sådant
samarbete.

Den inriktning på förstärkningen av resurserna för forskning vid de
mindre och medelstora högskolorna som här redovisas aktualiserar frå-
gan om i vilka former dessa resurser skall ställas till förfogande. Reger-
ingen anser det självklart att det för högskolornas vidkommande är vik-
tigt att medelstilldelningen baseras på en bedömning av kvalitéerna i
den föreslagna verksamheten. En sådan bedömning förutsätter tillgång
till bred vetenskaplig och i det senare fallet även industriell kompetens.

En särskild beredning bör därför upprättas, med ledamöter utsedda
på förslag av forskningsråden och NUTEK, med uppgift att framlägga
förslag till regeringen hur de anvisade resurserna slutligen skall förde-
las.

1.11.4 Jämställdhet i forskningsvärlden

Alltför få kvinnor deltar i dag i forskning och forskarutbildning. Det
är ett jämställdhetsproblem, men också ett kvalitetsproblem. Värdefull
förmåga går förlorad för forskningen genom den könsmässiga snedre-
kryteringen.

Under 1980-talet har kvinno- och jämställdhetsforskningen bidragit
till ökade kunskaper om kvinnors villkor i arbetsliv och samhälle och
om den bristande jämställdhet som ännu råder mellan kvinnor och
män. Denna forskning kommer också i framtiden att spela en viktig
roll i kunskapsutvecklingen.

Av särskild betydelse för att främja jämställdheten är rekryteringen
till forskarassistenttjänsterna, eftersom dessa utgör den huvudsakliga re-
kryteringsbasen för lektorat och professurer. Trots att kvinnornas andel
bland de nyexaminerade doktorerna har stigit från 23 till 29% sedan
1987 har deras andel bland forskarassistenterna förblivit oförändrade
22-23%.

Inom Utbildningsdepartementet arbetar en särskild grupp med jäm-
ställdhetsfrågor inom högre utbildning och forskning. Gruppen har av-
lämnat vissa förslag med sikte på forskningspropositionen. Forsknings-

58

rådsnämnden (FRN) har haft i uppdrag att utreda frågan hur kvinno- Prop. 1992/93:170
forskning med inriktning på naturvetenskap och teknik bör stödjas.

På basis av det material som redovisats anser regeringen att följande
tiopunktsprogram nu bör genomföras för att öka kvinnoandelen i forsk-
ning och forskarutbildning:

*  Rådet för grundutbildning tilldelas 5 miljoner kronor årligen under
treårsperioden för insatser i syfte att främja jämställdheten i den
grundläggande högskoleutbildningen under budgetåren 1993/94-
1995/96. Insatserna bör primärt vara inriktade på studenterna.

*  Inom anslaget för vissa särskilda utgifter för forskningsändamål av-
sätts 7,75 miljoner kronor årligen under treårsperioden för att främ-
ja jämställdheten vid universitet och högskolor under budgetåren
1993/94-1995/96. Högskoleenheterna uppmanas att komma in med
program till Utbildningsdepartementet som underlag för fördelning-
en.

Universitet och högskolor är enligt jämställdhetslagen skyldiga att
upprätta årliga planer med konkreta åtgärder. Det föreslagna belop-
pet är avsett som ett extra stimulansbidrag till högskoleenheterna i
detta arbete. Särskilt angeläget är det att främja åtgärder som leder
till en ökad andel kvinnor i lärarkåren, inte minst bland forskar-
assistenterna.

*  FRN:s projektmedel för kvinno- och jämställdhetsforskning för-
dubblas. Detta ger bl.a. utrymme för ökat stöd till verksamhet på
områdena teknik och naturvetenskap. Förstärkningen sker genom
omprioriteringar inom FRN:s anslag.

*  Anslaget för Högskolan i Luleå ökas med 1 miljoner kronor för
forskning/forskarutbildning inom området kvinnor och teknik. Hög-
skolan erbjuder en god miljö för gränsöverskridande forskning på
detta område.

*  En gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på naturveten-
skap inrättas vid FRN för en femårsperiod. Professuren bör finansie-
ras genom omprioriteringar inom FRN:s anslag.

*  Ett nationellt jämställdhetspris om 250 000 kronor införs och tillde-
las en institution eller fakultet som gjort betydelsefulla insatser för
jämställdheten. Priset kan t.ex. utgå till den institution/fakultet som
uppvisar störst ökning av den kvinnliga examinationsfrekvensen
inom forskarutbildningen eller till den fakultet som uppvisar största
ökningen av andelen kvinnliga lärare.

*  Omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster påskyn-
das. Doktorandtjänster har betydelse för jämställdheten, eftersom in-
nehavarna av dessa tjänster har rätt till alla sociala förmåner, inklu-
sive föräldraledighet.

*  Vissa riktlinjer ges för den närmare fördelningen av studiestödsre-
surserna i syfte att prioritera kvinnliga doktorander på några områ-
den. Inom ramen för anslagen till medicinsk respektive samhällsve-
tenskaplig fakultet bör sålunda en viss del av studiestödsmedlen av-
sättas till vård- och undervisningsområdena. Vidare skall särskilda

59

stimulansinsatser göras för kvinnliga doktorander vid teknisk fakul- Prop. 1992/93:170
tet inom ramen för forskarutbildningsprogram i samverkan med
näringslivet.

*  En samlad utvärdering skall göras av de projekt som bedrivits på se-
nare år inom universitet och högskolor med sikte på ökad jämställd-
het.

*  För att samla erfarenheter, synpunkter och idéer skall chefen för
Utbildningsdepartementet under 1993 arrangera ett seminarium
med kvinnliga professorer och andra kvinnor engagerade i veten-
skapligt arbete.

Utöver detta tiopunktsprogram kommer jämställdhetsaspekten att be-
aktas i det pågående arbetet med förändringar avseende anslagssystemet
för forskning och forskarutbildning. Det kan t.ex. innebära att positiva
förändringar med avseende på underrepresenterat kön, både när det gäl-
ler lärarkåren och bland dem som avlägger examina, görs till ett av kri-
terierna för tilldelning av resurser till forskning och forskarutbildning.

1.11.5 Frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg

En fortsatt framgångsrik utveckling av folkhälsan i Sverige är till stor
del beroende av ett väl avvägt samspel mellan olika aktörer inom
grundläggande och tillämpad forskning, hälso- och sjukvård, socialvård,
miljövård och högre utbildning. Dessutom behövs ett utvecklat system
för kvalitetssäkring inom sjukvården.

För den långsiktiga, fria inomvetenskapligt genererade forskningen
svarar främst fakultetsorganisationen vid landets universitet och högsko-
lor i samverkan med de nationella forskningsråden. Viktiga organ i
sammanhanget är vidare olika institut och sektorsorgan med ansvar för
speciella områden såsom miljömedicin, psykosocial miljömedicin, soci-
alvetenskap, arbetsmiljö och folkhälsa. Omvårdnadsforskningen får ock-
så ökande betydelse. För att dessa områden skall fortsätta att utvecklas
krävs att de har en stark ställning i universitetsvärlden.

På samma gång som denna mångfald av aktörer inom vårdområdet
kan stimulera utvecklingen och skapa nya möjligheter för att lösa stora
folkhälsoproblem finns en risk att spridningen av forskningsresurserna
kan leda till ojämn forskningskvalitet, dålig samordning, ett otillräckligt
utbyte av forskningsresultat och ett suboptimalt resursutnyttjande.

Regeringen har en viktig uppgift i att kontinuerligt låta utvärdera
verksamheterna och utifrån resultaten härav ompröva resursinsatserna.
En koncentration måste eftersträvas för att uppfylla kraven på kreativa
forskningsmiljöer med en kritisk massa av kompletterande, gränsöver-
skridande kompetens och vetenskaplig utrustning. I detta sammanhang
bör alternativa former för organisatorisk anknytning av forskningsinsti-
tut till den befintliga universitetsorganisationen prövas i syfte att uppnå
ett effektivare utnyttjande av insatta resurser.

Vad gäller den kliniska medicinska forskningen intar universitetssjuk-
husen en nyckelställning. Här fullgörs såväl sjukvård som högkvalifice-
rad forskning och undervisning. Inom hälso- och sjukvården införs nu

60

nya ekonomiska styrsystem som kan komma att påverka universitets-
sjukhusens arbetsvillkor.

Sveriges möjligheter att framgent följa med i och bidra till den inter-
nationella och nationella utvecklingen inom hälso- och sjukvården
samt i fråga om läkemedelsutvecklingen måste värnas. Mot denna bak-
grund kommer regeringen noga att följa effekterna av de nya styrsyste-
men inom hälso- och sjukvården på forsknings- och utbildningsverk-
samheten vid universitetssjukhusen.

1.12 Forskning för välfärd

Ett mål för regeringens politik är att vård, omsorg och andra tjänster in-
om offentlig sektor bättre skall anpassas till människornas behov och
önskningar. Genom en ökad valfrihet inom bl.a. hälso- och sjukvården
skall man själv kunna bestämma vem man vill få vård av. På samma sätt
ges ökade valmöjligheter inom skolan och barnomsorgen.

En annan del av förnyelsen är ett ökat inslag av privata entreprenö-
rer, vilket leder till ökad konkurrens inom den offentligt finansierade
tjänsteproduktionen. I allt högre grad deltar även folkrörelser, förening-
ar, kooperativ och enskilda - som ibland kallas den idéella sektorn - i
förnyelsen. Dessutom sker inom flera områden en privatisering av såväl
finansiering som produktion.

Den strukturella obalansen i Sveriges ekonomi medför att den offent-
liga sektorns åtaganden och verksamhet måste förändras och utvecklas.
De offentliga transfereringssystemen spelar en central roll i det svenska
samhället. En omfattande genomgång och prövning av bl.a. de offentli-
ga trygghetssystemen har initierats. I kommunerna och landstingen på-
går motsvarande omprövning av olika verksamheter. En ständig anpass-
ning av offentlig sektors verksamhet och administration krävs till tjäns-
ternas ändrade karaktär och de möjligheter som den snabba tekniska ut-
vecklingen ger.

Förnyelsen av den offentliga sektorn påverkar direkt eller indirekt
den politiska demokratin, de administrativa styrsystemen och välfärden.
En viktig utgångspunkt för förnyelsearbetet är den s.k. subsidiaritets-
principen, vilken innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga effekti-
va nivå. Den fortsatta förnyelsen måste stödjas av en forsknings- och ut-
vecklingsverksamhet. Det gäller såväl inom ramen för olika discipliner
inom universitet och högskolor som inom ramen för framför allt of-
fentliga verksamheter.

Viktiga forskningsområden gäller den offentliga verksamhetens faktis-
ka innehåll och praktiska konsekvenser för medborgarna. Vetenskapligt
grundat stöd behövs också såväl för organisationsutvecklingen som
myndigheternas egen utvärdering av givna tjänster. Vidare finns ett be-
tydande behov av forskningsbaserad kunskap såväl om de faktorer som
ligger bakom tendenserna vad gäller sjukfrånvaro och förtidspensione-
ring som om de offentliga pensionssystemen och deras samband med
övriga försäkringssektorer, sparande och arbetskraftsutbud. Ett annat

Prop. 1992/93:170

61

centralt område för forskning gäller gränszonen mellan offentlig, privat Prop. 1992/93:170
och ideell verksamhet.

Olika grupper i samhället lever under mycket skiftande förhållanden.
Kunskapen om många utsatta gruppers villkor är bristfällig, delvis på
grund av att verkligheten är svår att beskriva, förstå och följa över tiden.
En väsentlig del av problemen är direkta eller indirekta effekter av
missbruksproblem eller handikapp av olika slag. Barn- och familjeper-
spektivet är här viktigt.

Behovet av forskningsbaserad kunskap är, och kommer att vara, stort
inom hela detta område. När det gäller delar av forskningen, framför
allt om missbruksrelaterade frågor, finns det särskilda integritets- och
metodproblem som måste lösas, bl.a. eftersom individer behöver kunna
följas under en följd av år.

De offentliga socialförsäkringarna är rättighetsstyrda genom ett omfat-
tande och komplext regelverk. Regeltillämpningen är långt decentralise-
rad, vilket pekar på ett behov av tillämpad juridisk forskning. Satsning-
en på en mer aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och
instrument ställs till försäkringskassornas och andra rehabiliteringsan-
svarigas förfogande, vilket skapar intressanta forskningsuppgifter för ut-
värderings- och implementationsforskning. Forskningsbehoven är ange-
lägna och kräver gränsöverskridande ansatser.

God hälso- och sjukvård, en positiv utveckling inom folkhälsoområ-
det, förbättrade villkor för äldre och för personer med funktionshinder,
goda uppväxtvillkor för barn samt goda bostäder och boendemiljöer är
några av grundstenarna i det svenska samhället.

Hälso- och sjukvården befinner sig i ständig utveckling. Drivande i
denna utveckling är den medicinska forskningen där nya metoder ut-
vecklas för att diagnosticera och bota eller lindra olika former av ohäl-
sa. Inom folkhälsoområdet sker ett omfattande forsknings- och utveck-
lingsarbete. Handikappforskningen och forskningen om äldre är bety-
delsefull.

Samtidigt finns det stora kunskapsluckor att fylla. Parallellt med sam-
hällsutvecklingen i stort uppstår också nya problemområden som krä-
ver nya kunskaper. Trots att hälsoutvecklingen varit positiv finns det
stora skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan olika sociala grupper
och mellan olika delar av landet. Också mellan infödda svenskar och
invandrare finns det betydande skillnader.

Det finns också ett behov av att utveckla metoder för utvärdering av
preventiva satsningar. Regeringen anser att folkhälsoforskning skall vara
ett prioriterat område den kommande perioden. För att nå största möj-
liga effekt av de insatta resurserna är det angeläget att de olika insatser-
na samordnas också med Folkhälsoinstitutets forsknings- och utveck-
lingsstödjande verksamhet. Den långsiktiga ambitionen att utvidga och
utveckla den högre folkhälsoutbildningen bör fortsätta.

Delar av folkhälsoforskningen är fortfarande under snabb utveckling
och betydande satsningar görs på folkhälsoforskning i vissa länder. Det
är angeläget att internationella erfarenheter tas till vara i det svenska ar-

62

betet och att arbetet fortlöpande följs upp och utvärderas, framför allt Prop. 1992/93:170
med avseende på dess vetenskapliga kvalitet och betydelse för folkhäl-
sans utveckling.

Vetenskapligt grundad kunskap behövs om hur de offentliga stödsys-
temen påverkar funktionshindrades levnadsförhållanden. Samhällseko-
nomiska studier av stöd, service etc. till personer med funktionshinder
saknas. På motsvarande sätt behövs kunskap och metodutveckling om
arbetslivets tillgänglighet för människor med funktionshinder. Det är
angeläget att forskningen om handikapp stärks. Särskilt angelägna forsk-
ningsområden är arbetslivet och dess tillgänglighet för människor med
funktionshinder, habilitering för barn och ungdomar med svåra funk-
tionshinder, tillgänglighet och utformning av bostäder och närmiljöer
samt samhällsekonomiska analyser av stöd, service etc. till funktions-
hindrade.

Olika nätverk och centrumbildningar har skapat nya möjligheter för
en positiv utveckling av interdisciplinär handikappforskning. Det gäller
både i kontakterna mellan forskare och över fakultets- och discipling-
ränser samt i kontakterna mellan forskningen och dess användare.
Centrumbildningarna har också en viktig funktion att fylla när det gäl-
ler den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och som rekryteringsbas för
forskare.

Prioriterade områden inom forskningen om äldre är forskning som
rör omsorg och omvårdnad om äldre samt området äldre och ekono-
min. Utvärderingsforskning är likaså viktig. Dessa områden bör även
fortsatt ha hög prioritet. Det är särskilt angeläget att finna en vetenskap-
lig grund inom utvärderingsområdet kvalitets- och effektivitetsmätning-
ar samt om äldre och ekonomin i ljuset av de omfattande samhälls- och
systemförändringar som pågår.

Konsumentfrågor, speciellt frågor om hushållsekonomi, har särskild
betydelse för de enskilda människorna i tider av ekonomisk kris och
stora samhällsförändringar. Den europeiska integrationen medför ett
behov av forskning som bl.a. belyser genomslagskraften av olika
rättsregler och analyserar behovet av kompletterande eller förändrade
konsumentpolitiska åtgärder. Regeringen anser att det är angeläget att
forskningen på konsumentområdet kan utvecklas.

Ungdomsforskningen har kommit att uppmärksammas allt mer i Sve-
rige under senare år. Ett starkare internationellt intresse är en av orsa-
kerna till detta. Enligt regeringens bedömning har forskning om ungdo-
mars villkor stor betydelse både ur ett nationellt och ett internationellt
perspektiv. En förstärkning inom detta område föreslås därför.

Sverige har en kvalificerad arbetsmiljöforskning som bör kunna tas
till vara i ett europeiskt perspektiv och ligga till grund för svenska insat-
ser i det internationella normeringsarbetet kring arbetsmiljön. Här kan
den yrkesmedicinska och toxikologiska forskningen särskilt framhållas.
En del av förklaringen till detta är att den bygger på på svenska styrke-
områden inom grundforskningen.

63

Risker i den fysiska arbetsmiljön kvarstår trots betydande insatser så-
väl från företagens som från statens sida. Samtidigt som hälsorisker i ar-
betsmiljön identifieras och elimineras medför samhällets utveckling att
nya viktiga frågeställningar aktualiseras. Exempel på sådana relativt nya
frågor är arbetsmiljöproblemen kring elektromagnetiska fält och identi-
fieringen av de psykiska och sociala frågornas betydelse för arbetsmil-
jön.

Inte minst den höga förändringstakten i samhället kommer att ställa
krav på forskningen och utvecklingen inom arbetslivsområdet också i
framtiden. Det arbete som bedrivs inom arbetslivsområdet måste kopp-
las till de förändringar som sker i omgivande offentliga system, inte
minst de som rör sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna.

I Sverige är andelen kvinnor i den yrkesarbetande befolkningen hög.
Under de senaste åren har också kvinnors arbetsmiljö kommit i fokus.
Detta kommer även i framtiden att vara ett viktigt område. Invandrar-
kvinnornas hälsoproblem och utslagning från arbetsmarknaden är ett
särskilt problemområde av vikt.

Tidigare erfarenheter visar att nedgångar i konjunkturen och syssel-
sättningsnivån medför risker för en försämrad arbetsmiljö. En viktig
uppgift för forskningen under de närmaste åren är att studera särskilt
utsatta yrkesgruppers arbetsvillkor.

Till rättsstatens grundläggande uppgifter hör att upprätthålla lag och
ordning. Att minska brottsligheten är en avgörande fråga för männi-
skors trygghet i samhället och ett huvudmål för kriminalpolitiken. Ut-
formningen av den framtida kriminalpolitiken måste grundas på goda
kunskaper. Regeringen föreslår en förstärkning av den kriminologiska
och kriminalpolitiska forskningen.

1.13 Forskning för en bättre miljö

För att skapa en bättre miljö ställs stora krav på kreativitet, aktivitet och
samarbete mellan företrädare för industri, myndigheter, universitet och
högskolor. En av de viktigaste förutsättningarna för att förstå och finna
lösningar på dagens och framtidens miljöproblem kommer att vara till-
gång till och tillämpning av kunskap, kompetens och forskningsresultat.
Forskningens uppgift är att peka på lösningar, men också att ge en rätt-
visande verklighetsbild.

Miljöforskningen har hittills till stor del varit inriktad på att studera
effekterna av miljöstörande aktiviteter, snarare än att precisera gränser-
na för olika typer av resursutnyttjande och finna goda lösningar. Effekt-
studierna behöver nu kompletteras med en ny, mer resultatorienterad
forskning, för att få fram praktiskt tillämpbara kunskaper.

I samband med FN:s konferens om miljö och utveckling (Unced) har
Sverige ställt sig bakom den s.k. Riodeklarationen för miljö- och ut-
veckling. Sverige har också antagit handlingsprogrammet Agenda 21 för
att uppnå målet om en hållbar utveckling och undertecknat konventio-
nerna om biologisk mångfald och klimatförändringar. Enligt regering-

Prop. 1992/93:170

64

ens mening är Sveriges uppslutning bakom Rio-besluten politiskt och
moraliskt förpliktigande, vilket bl.a. innebär att Sverige förbundit sig att
också fortsättningsvis ge miljörelaterad forskning hög prioritet.

Att uppnå balans mellan förvaltningen av naturresurserna och män-
niskans försörjning med livsförnödenheter är, och bör vara, gemensam-
ma angelägenheter för många olika vetenskapliga discipliner.

Jordbruksforskningen behöver utvecklas i en riktning som gör det
möjligt att snabbt närma oss ett mer uthålligt samhälle. Forskningen
bör mot denna bakgrund inriktas på att klargöra de grundläggande sam-
banden mellan produktivitet och de biologiska systemens uthållighet.
De ekologiska sambanden och ett utvecklat miljötänkande måste bli
centrala frågor inom jordbruksforskningen. Det framtida jordbruket
bör präglas av mångfald i brukningens former och syften.

Brukningsformerna i det svenska skogsbruket behöver anpassas så
långt som möjligt till vår kunskap om naturtillståndet och till skogseko-
systemens processer. Den ekologiska forskningen behöver, i högre ut-
sträckning än i dag, tillämpas på skogsbrukets produktionssystem. Fors-
karna inom ekologi och skogsbruk måste samarbeta för att finna lös-
ningar som möjliggör en bevarad biologisk mångfald samtidigt med en
hög virkesavkastning i en av våra viktigaste näringar.

Stora framtida investeringar i system för kretsloppsanpassad avfalls-
hantering, dvs. återvinning, destruktion och vattenrening kan förutses.
Forskningsinsatser krävs för att öka användningen av förnybara resurser
och för att främja användningen av resurssnål tillverkningsteknik.

Forskning om förebyggande miljövård måste prioriteras. Samhällsve-
tenskaplig forskning kommer att behövas för att uppmärksamma och
bedöma olika slags utvecklingstendenser som kan påverka miljöförhål-
landena i Sverige. De bakomliggande drivkrafterna till ekologiskt ohåll-
bara samhällssystem måste analyseras.

Forskning om den byggda miljön har betydelse för utvecklingen av en
god livsmiljö. Det förebyggande miljöarbetet måste baseras på kunskap
om samhällsbyggande och samspel mellan stad och land. Samhällspla-
neringen och -byggandet måste på ett aktivt sätt kopplas till miljö- och
hälsofrågor. Detta kräver forskningsinsatser, men också ansträngningar
för att omsätta forskningsresultaten i praktiken.

Vidare krävs kraftfulla satsningar på teknikutveckling inom viktiga
områden som energi, transporter och andra kommunikationer för att
öka förutsättningarna för att utveckla och kommersialisera helt nya,
icke förorenande och resurssnåla tekniska lösningar.

Regeringen vill intensifiera insatserna mot buller i samhället. Forsk-
ning kring utveckling av tystare redskap och maskiner, liksom forsk-
ning kring skydd mot existerande buller, är angelägen.

För att kunna lösa olika miljöproblem krävs inte bara satsning på rätt
områden utan också val av rätt arbetsmetoder i form av tvärsektoriella
strategier. Som exempel kan nämnas försurningen som dels kräver stu-
dier om kritiska belastningar och återhämtningsförlopp, dels konkreta

Prop. 1992/93:170

65

5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

åtgärder i form av kalkning och minskade utsläpp av försurande äm- Prop. 1992/93:170
nen. Detta berör flera sektorer.

Miljöforskningen är interdisciplinär till sin karaktär. Universiteten
och högskolorna bör underlätta gränsöverskridande forskning genom
att skapa centra eller nätverk. Anslagsgivare bör stimulera gränsöver-
skridande forskning vid medelstilldelning och genom att initiera pro-
gramforskning där sådant samarbete ges företräde.

Regeringen föreslår därför satsningar innefattande såväl teknik som
ekonomi och beteendevetenskap. Satsningarna måste bygga på ett sam-
arbete mellan forskarvärlden, näringslivet och kommunerna så att ny-
vunna kunskaper snabbt kommer till användning.

Även forskarutbildning inom miljörelaterade ämnen behövs för att
möta ett ökande behov av kvalificerad personal inom miljöområdet hos
såväl näringsliv som myndigheter.

Ett sätt att främja långsiktigheten i miljöforskningen är att inrätta
forskartjänster. Prioriteringen av forskartjänsterna bör göras utifrån
miljöforskningens kvalitet och betydelse samt på basis av en utvärdering
av befintliga forskartjänster finansierade av Statens naturvårdsverk.

Naturvårdsverkets forskningsnämnd genomför översiktliga utvärde-
ringar av dessa forskartjänster med avseende på deras betydelse för ve-
tenskaplig kompetensuppbyggnad och användning i miljöarbete.

De områden som bör vara aktuella för inrättande av nya forskartjäns-
ter skall karaktäriseras av långsiktighet och hög vetenskaplig kvalitet.
Viktiga krav är också att forskningen kan bidra dels med upptäckt och
dimensionering av miljöproblem, dels med ekonomiska/samhälls-
vetenskapliga/tekniska åtgärder för att lösa miljöproblem och medverka
till en hållbar utveckling. Inrättande av forskargrupper för att åstad-
komma en stimulerande miljö och en starkare forskningsbas bör också
prövas.

Mot denna bakgrund prioriteras tjänster inom följande områden: eko-
logi och genetik för biologisk mångfald, bärkraftigt naturresursbruk,
riskvärdering/miljömedicin, klimatförändring, miljöanpassad teknikut-
veckling, samhällsvetenskap, kustnära marinekologi atmosfärskemi och
akvatisk kemi.

Naturvårdsverket bör inom ramen för sitt forskningsanslag bidra till
att bilda sådana forskartjänster.

1.14 Forskning för näringslivets utveckling

En hög teknologisk nivå är en förutsättning för Sveriges ekonomiska ut-
veckling. Näringslivets utveckling präglas alltmer av en ökad internatio-
nalisering. Företagens internationella rörlighet förstärks. I ökad ut-
sträckning förlägger näringslivet sin forsknings- och utvecklingsverk-
samhet i utlandet.

Variationerna mellan branscherna är dock stora. Läkemedels-, elekt-
ro- och transportmedelsindustrin har Sverige som sin huvudsakliga bas
för forskning och utveckling, medan de specialiserade maskinföretagen

66

ofta har förlagt hälften av sin forskning utomlands. Denna utveckling Prop. 1992/93:170
bottnar både i det faktum att ekonomin internationaliseras och i att ett
alltmer komplext kunskapsbehov kräver forskningssamverkan över
gränserna. Det blir därför allt viktigare att Sverige kan erbjuda en kon-
kurrenskraftig forskningsmiljö.

En stark forskningsmiljö är en förutsättning för vår ekonomiska till-
växt. Detta är en utgångspunkt för regeringens politik för den tekniska
forskningen.

En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under det närmaste de-
cenniet måste ske genom tillväxt av forsknings- och kunskapsintensiv
industri. Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn.

Näringslivet bär huvudansvaret för den tekniska förnyelsen av pro-
duktionsapparaten och produkterna. Den övervägande delen av forsk-
ningsinsatserna finansieras av och utförs följaktligen i företagen. Staten
har emellertid en viktig uppgift att skapa gynnsamma generella förut-
sättningar för näringslivet genom att bidra till en konkurrenskraftig
miljö för forskning och utveckling. Generellt verkande insatser från sta-
tens sida innebär bl.a. en betoning av grundläggande forskning och en
utveckling av basteknologier för breda tillämpningar.

En ändamålsenlig infrastruktur är av avgörande betydelse för att ökad
tillväxt skall kunna nås. Staten har ett övergripande ansvar för infra-
strukturen. I denna inkluderas de nationella systemen för kunskapsupp-
byggnad och forskning. En central uppgift är att organisera forsknings-
systemet på ett sådant sätt att resultatet i största möjliga utsträckning
också kan stödja den industriella utvecklingen. Det är vidare angeläget
att näringslivets kompetens att ta emot och utnyttja forskningsbaserad
kunskap är tillräckligt hög för att offentliga forskningsinvesteringar
skall få effekt.

Insatser behövs för att stimulera forskning och utveckling av särskild
betydelse för näringslivets utveckling. Närmare kontakter mellan forsk-
ningen vid universitet och högskolor och företagens teknologiutveck-
ling ökar industrins förnyelseförmåga och överlevnadskraft. Existerande
samverkansformer behöver utvecklas och effektiviseras. Nya samver-
kansformer bör införas för att öka mångfald och effektivitet. Ett väsent-
ligt utökat utbyte av forskare mellan universitet och högskolor samt nä-
ringslivet bör eftersträvas. Antalet forskarutbildade behöver ökas betyd-
ligt, särskilt inom områden som är av betydelse för näringslivets kon-
kurrenskraft.

Regeringen lägger nu fram förslag som syftar till att förnya och effek-
tivisera den tekniska forskningen. Detta sker genom resurstillskott,
omprioriteringar och vissa organisatoriska förändringar. Härvid främjas
tillväxt och förnyelse av det svenska näringslivet.

Regeringens förslag innebär i korthet.

• En satsning sker på forskning och utveckling kring nya basteknolo-
gier. De prioriterade områdena är informationsteknologi, materialtek-
nik, bioteknik och teknik för komplexa system.

67

• Insatser för forskning och utveckling inom områden där Sverige har
särskilt goda förutsättningar för tekniska genombrott har hög priori-
tet. Det är samtidigt områden som kan bedömas vara starkt teknikdri-
vande och därmed av väsentlig betydelse för näringslivet. Prioriterade
områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik,
transportteknik och miljöteknik.

• Program för kompletterande insatser inom fordonsteknik, flygteknik
och träråvaruteknik upprättas. Dessa program omfattar insatser även
under Utbildningsdepartementets huvudtitel. I fråga om flygteknik
görs dessutom insatser inom Försvarsdepartementets huvudtitel och i
fråga om träråvara inom Jordbruksdepartementets huvudtitel.

• Utökade resurser avsätts för deltagande i EG:s forskningsprogram. Fö-
retag får ökade möjligheter att erhålla stöd för deltagande i
EUREKA-projekt.

• Ett nytt program för konkurrensforskning påbörjas.

• Insatser görs inom för industrin långsiktigt intressanta områden som
rymdforskning och geovetenskaplig forskning.

• Byggforskningen omorganiseras och effektiviseras.

• Strukturförändringar bör genomföras inom industriforskningssyste-
met. En översyn påbörjas i syfte att anpassa verksamhetens inriktning
till de övergripande prioriteringar som anges för den tekniska forsk-
ningen och utvecklingen och för att skapa större samband och rörlig-
het mellan de olika forskningsmiljöerna, inte minst universiteten och
högskolorna.

• Insatser genomförs som syftar till att underlätta små och medelstora
företags deltagande i forsknings- och utbildningsaktiviteter.

Företagens utveckling är också beroende av ett väl fungerande arbets-
liv. Inom arbetslivsforskningen behandlas frågor om organisation, sys-
tem och teknik såväl inom universitet och högskolor som vid särskilda
forskningsinstitut.

Vårt land har möjligheter att ligga långt framme vad gäller att forma
tekniksystem och organisation till att ge hög effektivitet i ett väl funge-
rande samspel. Detta kunnande borde kunna omsättas i export av pro-
dukter, system och tjänster på en internationell marknad.

Några aspekter som är viktiga för näringslivets utveckling och kon-
kurrenskraft på både kort och lång sikt belyses i den del av arbetslivs-
forskningen som tar sin utgångspunkt i den enskilda människans behov
av ett riskfritt och utvecklande arbete med möjlighet för henne att an-
vända och vidareutveckla sin kompetens.

Det är i stor utsträckning fråga om att organisera arbetet på ett riktigt
sätt. Många utvecklingsprojekt och försöksverksamheter, bland annat
med stöd från Arbetsmiljöfonden och Arbetslivsfonden, ger exempel på
att organisationsförändringar för en bättre arbetsmiljö i vid mening ock-
så leder till en mer effektivt bedriven verksamhet.

Teknikfrågorna är av särskilt intresse i arbetslivsforskningen. Många
studier visar att avancerad teknik inte räcker i sig. Betydelsefullt är ock-
så hur den används, hur den anpassas till människan och hur samspelet

Prop. 1992/93:170

68

mellan teknik och organisation utformas. Dessa aspekter blir viktigare
eftersom tekniken alltmer införs som hela system, ofta baserade på
avancerad informationsteknologi, och inte i form av enskilda kompo-
nenter.

De komplexa systemen aktualiserar också säkerhetsfrågorna. Dessa
berör inte bara risker för människan utan också för den yttre miljön
och är vidare kopplade till säkerhet och kvalitet i produktionen.

Näringslivet får ett allt större innehåll av tjänsteproduktion, i renodla-
de tjänsteföretag eller integrerat i industriföretag. Tjänstefrågorna har i
ökande grad uppmärksammats inom arbetslivsforskningen. Även inom
tjänsteområdet finns ett viktigt samspel mellan människans utvecklings-
möjligheter, arbetsorganisationens utformning och effektiviteten i arbe-
tet.

1.15 Forskning för transporter och kommunikation

Regeringens förslag på kommunikationsområdet innebär en kraftig för-
stärkning av den övergripande forskningen och en ändrad resurs- och
ansvarsfördelning mellan forskningsfinansierande och forskningsutfö-
rande myndigheter inom Kommunikationsdepartementets verksamhets-
område. Avsikten är att skapa ett bättre forskningsbaserat underlag för
utvecklingen inom kommunikationsområdet och att förbättra forsk-
ningens kvalitet bl.a. genom en friare användning av resurserna.

En viktig utgångspunkt för forskningspolitiken inom kommunika-
tionssektorn är de mål för trafik- och telepolitiken som har fastställts av
riksdagen.

Det övergripande målet för trafikpolitiken är att erbjuda medborgar-
na och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och
miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnader. Telepolitikens mål är att ge hushåll, företag och myndigheter
tillgång till ett telesystem som bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i
samhället som helhet. En god grundläggande postservice skall ges till så-
väl stora som små kunder i hela landet. Kraven på ett vetenskapsbaserat
underlag för kommunikationspolitiken skärps, både med anledning av
förändringar i omvärlden och till följd av de övergripande ambitioner-
na för samhällsutvecklingen. Viktiga faktorer som påverkar behovet av
övergripande forskning är bl.a.:

• kraven på utbyggnad och modernisering av infrastrukturen som en
viktig faktor för att åstadkomma ökad tillväxt och produktivitet,

• miljö- och naturresursproblemens ökande tyngd vid avvägningar som
gäller transportsystemets utformning,

• affärsverkens förändrade förutsättningar,

• förändringar i Sveriges relationer med omvärlden,

• den snabba utvecklingen inom tele- och informationsteknologiområ-
det,

• trafikolyckorna som utgör ett betydande hälsoproblem,

Prop. 1992/93:170

69

• Sveriges geografiska läge och landets närings- och ortsstruktur som
medför stora kommunikationsbehov.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslagsramen för över-
gripande forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom
kommunikationsområdet höjs kraftigt.

Statens övergripande ansvar för kommunikationsforskning måste skil-
jas från det ansvar som staten kan ha som producent och förvaltare av
trafikanläggningar och som ägare av företag med verksamhet inom
kommunikationssektorn. Affärsverkens FoU och den FoU som betingas
av förvaltningsmyndigheternas behov av egenutveckling bör därför i
fortsättningen inte räknas in i statens övergripande ansvar för kommu-
nikationsforskningen.

Sektorsforskningen på kommunikationsområdet bör avse alla former
av kommunikationer. Sektorsforskningen inom transport-, post- och
telekommunikationsområdet bör därför samordnas.

För att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och underlät-
ta samordningen bör en klarare rollfördelning eftersträvas inom den
övergripande kommunikationsforskningen. Beställar-, utförar- och an-
vändarrollerna bör så långt möjligt renodlas. Utvärderingen av forsk-
ningens vetenskapliga kvalitet och betydelse bör förbättras.

Regeringen föreslår att Transportforskningsberedningen (TFB) skall
stärkas och utvecklas som beställare av övergripande kommunikations-
forskning och att myndigheterna skall ges bättre förutsättningar att leva
upp till sin samordningsroll. Banverket och Vägverket skall ha ansvaret
för samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sina respektive verk-
samhetsområden. Ansvaret för all övrig övergripande kommunikations-
forskning samlas till TFB. Beredningen ges vidare ett mer entydigt an-
svar för att dokumentera och sprida information om forskning.

Som ett led i denna omstrukturering av forskningsorganisationen fö-
reslår regeringen att en betydande del av anslagen till Statens väg- och
trafikinstitut (VTI) för s.k. egen FoU förs över till TFB. Härigenom ska-
pas förutsättningar för en friare användning av resurserna för övergri-
pande kommunikationsforskning. Regeringens förslag innebär att TFB
även därutöver tillförs betydande resurser. Regeringen föreslår också
vissa förändringar när det gäller TFB:s organisation och arbetssätt.

Regeringen anser att VTI har en viktig uppgift att fylla i svensk trans-
portforskning. VTI bör dock i största möjliga utsträckning renodlas till
ett institut för tillämpad transportforskning. VTI:s ansvar för att utarbe-
ta prognoser för trafikutvecklingen samt planeringsmodeller och sam-
hällsekonomiska bedömningar rörande utvecklingen av transportsyste-
met bör därför enligt regeringens mening överföras till en särskild dele-
gation.

1.16 Forskning för försvarets utveckling

Liksom i de flesta större västländer svarar i Sverige försvarssektorn för
en relativt stor andel av forskningen och utvecklingen av försvarsmate-

Prop. 1992/93:170

70

riel vid systemsammanhållande industrier. Eftersom staten utgör enda Prop. 1992/93:170
inhemska kund och dessutom noga reglerar exportmöjligheterna har
det varit naturligt att staten och inte industrin svarat för investeringsme-
del och risktagande när det gäller utveckling av nya produkter. Inom de
flesta andra samhällssektorer svarar industrin själv för sina utvecklings-
projekt och får sina kostnader täckta genom ett högre pris på produk-
ten.

Ytterligare ett motiv för försvarssektorns satsningar står att finna i den
krigshistoriska erfarenheten att förmågan att tillgodogöra sig ny teknik
och att tekniskt utnyttja den ofta har varit av avgörande betydelse. För
att försvaret skall bli effektivt är det nödvändigt att det ligger på tekno-
logisk framkant.

De satsningar som gjorts har bl.a. medfört att det svenska försvaret
inom flertalet områden kunnat försörjas med materiel som utvecklats
och tillverkats vid svensk industri och som håller god internationell
standard kvalitets- och funktionsmässigt. Det gäller t.ex. högteknologis-
ka och kvalificerade system såsom stridsflygplan, ubåtar, spanings- och
stridsledningssystem samt robotar.

Grunden för att detta kunnat genomföras utgörs av ett väl utvecklat
samarbete mellan beställare, forskningsorgan och industri. Försvarssek-
tom har själv svarat för dimensionering och inriktning av försvarsforsk-
ningen och för att ta tillvara dess resultat och utnyttja de kunskaper
som den ger.

Erfarenheterna är således goda av det nära samarbetet mellan forsk-
ning och industri inom försvarssektorn. Samarbetet har givetvis också
gynnats av statens starka ställning som beställare. Regeringen föreslår
nu vissa förändringar i fråga om forskning och teknikutveckling inom
totalförsvaret i syfte att ge ökat ansvar åt de centrala myndigheterna
inom totalförsvarets militära och civila delar. Det är väsentligt att den
materiella förnyelse på kvantitetens bekostnad, som nu inletts, genom-
förs på ett effektivt sätt. Det är likaså viktigt att en kunskapsbas skapas
för en fortgående prövning i det nya säkerhetspolitiska läget av försva-
rets roller, uppgifter, inriktning och utrustning. Det är också väsentligt
att det inom försvarsforskningens ram bedrivs forskning och utveck-
lingsarbete som syftar till att minska samhällets sårbarhet i händelse av
internationella konflikter. Det innefattar forskning för att stärka total-
försvarets civila del.

Under senare år har de tekniska lösningar som används i försvarstill-
lämpningar kommit att bli gemensamma eller liknande vad som an-
vänds civilt. Det gäller t.ex. elektronik, informationsteknik, materialtek-
nik och flygteknik. Inom industrin tar sig detta uttryck i att ett visst fö-
retag kan utnyttja sin tekniska bas för både militära och civila produk-
ter. Det är mot denna bakgrund angeläget att försvarssektorn utökar si-
na kontakter med civil forskning och utveckling så att ett ömsesidigt
kunskapsutbyte stimuleras. För att främja en sådan utveckling föreslår
regeringen att ett nationellt program för flygteknisk forskning tillskapas,
gemensamt för militära och civila tillämpningar, under förutsättning att

71

industrin är villig att medverka i lika stor utsträckning. Vidare föreslår Prop. 1992/93:170
regeringen att ett nytt anslag för strategisk försvarsforskning inrättas
med syfte att i samverkan mellan universitet och högskolor och för-
svarssektorn bedriva forskning inom områden som kan få stor betydelse
för totalförsvaret. Anslaget bör disponeras av en nämnd under regering-
en (Försvarsdepartementet).

De förändringar av försvarsforskningen som regeringen föreslår i före-
liggande proposition är betydelsefulla. Det är viktigt att en utveckling
och anpassning av forskningen ständigt sker. Regeringen avser, i syfte
att erhålla bästa möjliga resultat av insatta medel, att i den uppföljande
forskningsproposition som planeras till 1994 återkomma till frågan om
hur verksamheter utanför försvaret skall kunna dra ökad nytta av den
forskning som finansieras inom försvarets ram.

1.17 Forskning om kultur

Kunskap om kultur är en grund för ett vitalt kulturliv och ett livskraf-
tigt kulturarv. Därför är forskning viktigt för kulturpolitken. Kultur-
områdets myndigheter och instititutioner har ansvar för att fånga upp
den kunskap om vår kultur som är resultatet av fri forskning vid uni-
versitet och högskolor. De skall se till att denna kunskap förs in i verk-
samheten och får prägla dess värderingar och inriktning.

Regeringen har vid utformningen av forskningspolitiken fäst stort av-
seende vid att det finns ett väl fungerande samspel mellan den inomve-
tenskapliga genererade satsningen och den riktade kunskapsförsörjning
som kulturområdets myndigheter har ansvar för. Det är i detta sam-
manhang betydelsefullt att den kulturvetenskapliga forskningen ges för-
stärkta resurser.

Regeringen föreslår att de sektorsansvariga kulturmyndigheternas
möjligheter att uppträda som kvalificerade beställare av den forskning
som behövs för att utveckla verksamheterna stärks. Anslaget för
forsknings- och utvecklingsverksamhet inom kulturområdet föreslås
därför uppräknat med 3,3 miljoner kronor, innebärande ökade resurser
till Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens kulturråd. Museer-
nas ansvarsroll i forskningen bör preciseras i en särskild utredning.

Grundforskning om massmedier finns inom den vanliga forsknings-
strukturen dvs. universitet, högskolor och forskningsråd. Såväl me-
diebranscherna som offentliga myndigheter har emellertid behov av att
kunna fungera bättre som kvalificerade beställare av forskning om
massmedier. Regeringen föreslår därför att en översyn görs av formerna
för en massmedieforskning som baseras på mediesektorns behov.

Forskningen om internationell migration och etniska relationer har
under senare år bedrivits i en ökande omfattning. Från att främst ha va-
rit inriktad på efterkrigstidens invandring till Sverige och invandrarnas
integration i det svenska samhället har den internationella migrationen,
dess orsaker och konsekvenser samt etniska konflikter ägnats allt större
intresse.

72

Kunskapsbehovet inom det invandrar- och migrationspolitiska områ-
det kommer framgent att vara stort. Det ökade invandringstrycket på
Västeuropa, ställer t.ex. krav på kunskaper om hur denna invandring
kan mötas och på vilket sätt flykting/migrations- och biståndspolitiska
åtgärder kan användas för att undanröja orsakerna till påtvingad migra-
tion. Vidare behövs kunskaper om invandrarnas integration i det svens-
ka samhället och om hur denna kan förbättras liksom om de etniska re-
lationerna.

Inom kvinno- och jämställdhetsforskningen har nya frågeställningar,
teorier och metoder utvecklats. Kvinnors speciella livsvillkor i samhäl-
let har lyfts fram. Benämningen kvinnoforskning har uppstått genom
att det i huvudsak varit kvinnor och kvinnors kunskaper som bidragit
till utvecklingen av nya forskningsperspektiv. Regeringen anser att stor
uppmärksamhet bör ägnas åt denna forskning.

1.18 Fortsatta åtgärder

De resursförstärkningar och strukturella förändringar som presenteras i
denna proposition och i propositionen om forskning med löntagar-
fondsmedel (prop. 1992/93:171) innebär en väsentlig stimulans till för-
nyelse och ökad kvalitet inom det svenska forskningssystemet. Det är
viktigt att dessa förslag följs upp med insatser som ligger i linje med den
nu presenterade forskningspolitiken.

Vissa förslag kommer att presenteras i en uppföljande proposition om
svensk forsknings fortsatta utveckling som regeringen avser att lägga
fram nästa år. Vissa andra förslag kommer att beredas med sikte på näs-
ta forskningsproposition om tre år.

Regeringen föreslår i nu föreliggande proposition en fortsatt satsning
på fysikforskning, bl.a. i form av ett fysikcentrum i Stockholm. NFR
har samtidigt genomfört en utvärdering av all fysikforskning i landet.

I anslutning till detta har frågan väckts om det inte vore rimligt att
profilera de olika institutionerna hårdare. Regeringen avser att engagera
berörda instanser för att ytterligare belysa denna fråga med sikte på en
redovisning i den uppföljande forskningspropositionen 1994.

Försvarsforskningen genomgår för närvarande en omfattande och bety-
delsefull omstrukturering. Som regeringen på annan plats i denna pro-
position framhållit är de förändringar av försvarsforskningen som nu
föreslås betydelsefulla. Det är viktigt att en utveckling och anpassning
av forskningen ständigt sker. Regeringen avser, i syfte att erhålla bästa
möjliga resultat av insatta medel, att i den uppföljande forskningspropo-
sition återkomma till frågan om hur verksamheter utanför försvaret
skall kunna dra ökad nytta av den forskning som finansieras inom för-
svarets ram.

En utvärdering av SAREC bör genomföras. Den senaste utvärderingen
av u-landsforskningen genomfördes för relativt lång tid sedan, varför
det är naturligt att nu genomföra en ny studie. Utvärderingen bör avse
den u-landsforskning som bedrivs i Sverige samt sådan forskning som

Prop. 1992/93:170

73

bedrivs under väsentlig medverkan av svenska vetenskapliga institutio-
ner eller forskare. Det är regeringens förhoppning att resultatet skall
kunna redovisas i den nyss nämnda uppföljningspropositionen.

En annan betydelsefull fråga gäller sektorsorganens sammansättning.

Det har stort värde att offentliga myndigheter genom stöd till forsk-
ning söker få viktiga aspekter av sina respektive verksamhetsfält veten-
skapligt belysta. Ifrågasättas kan emellertid om alla sektorsforskningsor-
gan är så sammansatta och fungerar på ett sådant sätt att bästa kvalitet i
forskningen alltid främjas.

Även om sektorsforskningen ofta betecknas som ”uppdragsforskning”
handlar den i praktiken ofta om ett möte mellan inomvetenskapliga
och sektorsorienterade kunskapsintressen. Kvalitetsfrågor, jämte frågor
om forskningens betydelse för sektorn, är väsentliga för den typ av
forskning som sektorsorganen finansierar.

Dessa frågor har fått olika lösningar. Regeringen vill gärna framhålla
de socialvetenskapliga och skogs- och jordbruksvetenskapliga forsk-
ningsområdens sammansättning och arbetsformer som eftersträvansvär-
da. Statens naturvårdsverk har inom sin samlade uppgift, som innefattar
såväl renodlade myndighetsuppgifter som att vara expertorgan åt reger-
ingen, skapat en särskild forskningsnämnd som ansvarar för kvalitets-
granskning.

Regeringen anser att en utveckling av sektorsorganens verksamhets-
former bör ske enligt någon av de huvudmodeller som nu refererats.
Regeringen avser att återkomma till denna fråga i den uppföljande
forskningspropositionen.

Till slut vill regeringen aktualisera möjligheten att föra över en del av
de fasta anslag till forskning som i dag går till vissa institut och myndig-
heter till en annan finansieringsform som vidgar möjligheterna för na-
tionell konkurrens. Tanken bakom detta är att även fortsättningsvis
öronmärka medlen för det ursprungliga syftet, men att öppna resurser-
na för konkurrens även från andra utförare av forskning.

Vikten av att en sådan konkurrens stimuleras kan illustreras med de
goda erfarenheter som motsvarande arrangemang har för kvaliteten
inom den forskning som bedrivs vid universiteten och högskolorna.
Andelen konkurrensutsatta medel ligger på mellan 45 och 60% för alla
fakultetsområden, utom det humanistiska.

På detta sätt skulle ett kvalitetsutvecklande moment kunna introduce-
ras. Självfallet skulle också den ursprungliga forskningsutföraren ha rätt
att konkurrera om medlen hos ifrågavarande finansieringsorgan.

Regeringen avser att återkomma också till denna fråga i den uppföl-
jande forskningspropositionen nästa år.

Prop. 1992/93:170

74

2 Justitiedepartementets verksamhetsområde

2.1 Inledning

Prop.1992/93:170

Avsnitt 2

Justitiedep.

Både lagstiftaren och de rättstillämpande myndigheterna har ett stort
intresse av en väl fungerande juridisk forskning. Samarbetet inom Europa
kommer i framtiden att ställa stora krav på den svenska rättsordningen,
vilket även medför nya uppgifter för den rättsvetenskapliga forskningen.
Regeringen föreslår därför en betydande satsning på detta område.
Förslaget redovisas närmare under avsnittet om Utbildnings-
departementets verksamhetsområde. Av stor vikt för arbetet inom
Justitiedepartementets område är vidare all den forskning som bedrivs om
brott, brottslingar, brottsoffer och brottsförebyggande åtgärder.

Alltsedan Brottsförebyggande rådets (BRÅ) tillkomst år 1974 har
kriminologisk FoU utförts vid rådet eller med ekonomiskt stöd därifrån.
Av det forsknings- och utredningsarbete som bedrivs inom andra
myndigheter som sorterar under Justitiedepartementet bör särskilt nämnas
det som utförs av Rikspolisstyrelsens forskningsenhet.

Under Justitiedepartementets huvudtitel redovisas även Stiftelsen
Institutet för Framtidsstudier, som bedriver framtidsstudier samt
långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att
stimulera en öppen diskussion om framtida möjligheter och hot i
samhället.

Sammanfattning i tusentals kronor.

Anvisat

Förslag

Förändring

Förändring Förändring

1992/93

1993/94

1993/94

1994/95   1995/96

Brottsförebyggande rådet 19184

20516

+ 1332

- 1500     - 2500

Inst. för Framtidsstudier 12432

11636

- 796

-

För att stärka den kriminalvetenskapliga forskningen föreslår regeringen
att 2,75 miljoner kronor tillförs den kriminalvetenskapliga forskningen
vid universitet och högskolor genom omprioriteringar inom Justitie-
departementets ansvarsområde samt att 4 miljoner kronor under tre år
förs över från sektorsoiganet BRÅ till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) för stöd till kriminalvetenskaplig forskning.

2.2 Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning

F.d. statssekreteraren, docenten Ola Nyquist, har på regeringens uppdrag
sett över hur resurserna för kriminologisk forskning bäst kan utnyttjas
för en verksamhet av hög kvalitet och samhällsrelevans.

I betänkandet (SOU 1992:80) Kriminologisk och kriminalpolitisk
forskning har utredaren kartlagt den forskning och utredningsverksamhet
som bedrivs inom universitet och högskolor och vid de s.k. sektors-

75

myndigheterna, liksom hur denna verksamhet finansieras. Enligt hans
uppfattning bör resurserna lämpligen fördelas så att hälften läggs på
grundläggande forskning inom universitet och högskolor och hälften på
tillämpad forskning och på utvecklingsarbete vid sektorsorganen.

Vid en hearing som hållits fick betänkandet överlag ett mycket positivt
mottagande. En redogörelse för de synpunkter som då framfördes liksom
de skriftliga yttranden som senare inkommit finns tillgänglig på Justitie-
departementet (dnr 92-3491).

Utredaren har lämnat ett flertal förslag för att stärka den kriminologiska
och kriminalpolitiska forskningen. Han har bl.a. föreslagit att den
kriminologiska institutionen vid Universitetet i Stockholm skall förstärkas
genom att det inrättas en professur i kriminalpolitik och anknytande
tjänster. Han har också föreslagit att det skapas ett kriminalvetenskapligt
nätverk vid Universitetet i Lund, där forskare inom olika ämnen av
kriminalvetenskapligt intresse skall kunna samarbeta.

Bland utredarens övriga förslag kan nämnas inrättande av en professur
med anknytning till longitudinell forskning under beteckningen professur
i kriminalpsykologi, en professur i rättspsykologi med inriktning på
vittnespsykologi samt ytterligare en forskartjänst i anslutning till
Rättsmedicinalverkets centrala arkiv, vilket innehåller rättspsykiatriska
utlåtanden och uppföljande domar. Utredaren har också förordat att man
skall utreda en central funktion för att främja den kriminalvetenskapliga
FoU-verksamheten, att det skall ske en utvärdering av verksamhetens
vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans samt att det skall utses en
särskild kontakt- och förhandlingsperson med uppgift att se till att frågor
om kriminalvetenskaplig FoU tas upp till diskussion med universitet,
högskolor, forskningsråd, etc.

Regeringen anser att tyngdpunkten och därmed resurserna vad avser
grundforskningen bör koncentreras till universitet och högskolor.
Ekonomiska förutsättningar bör därför ges till Universitetet i Stockholm
i sådan omfattning att högre forskartjänster kan inrättas i kriminal-
vetenskaplig forskning. Även Universitetet i Lund bör ges resurser för
utveckling av kriminal vetenskaplig forskning. För att ge den samlade
forskningen på det kriminalvetenskapliga området bättre förutsättningar
att utvecklas på ett positivt sätt bör vidare en del av BRÅ:s resurser
under en treårsperiod förs över till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) för stöd till kriminalvetenskaplig forskning.

2.3 Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

När Brottsförebyggande rådet inrättades år 1974 var avsikten att det
skulle fungera som ett samordnande aktions- och informationsorgan, men
redan från början har där även bedrivits en omfattande forskning. Enligt
den nu gällande instruktionen skall BRÅ främja brottsförebyggande
insatser inom olika områden av samhällsverksamheten och samordna
samhällets och enskildas insatser mot brott. Det kan sägas att BRÅ för
närvarande har fyra huvuduppgifter: samverkan, utredning och
utvärdering, forskning samt information.

Prop.1992/93:170

Avsnitt 2

Justitiedep.

76

I ledningen för BRÅ finns en överdirektör, som också ingår i rådets
styrelse tillsammans med åtta andra ledamöter. Tre byråchefer har
ansvaret for forskning, utredning respektive information. Rådet har
vidare en samverkansdelegation som skall behandla frågor om brotts-
förebyggande verksamhet, vilka är mer omfattande eller berör mer än en
myndighet. BRÅ har också en vetenskaplig delegation som skall behandla
frågor om metodik och vetenskaplig inriktning i nya forsknings- och
utredningsprojekt, etik i projektarbeten, utvärdering samt bidrag till
enskilda för forskning och utredning. Delegationens arbete har främst
koncentrerats till den sista uppgiften. BRÅ:s informationsdelegation
bereder de informationsfrågor som berör flera myndigheter, utvärdering
av informationsprojekt samt samarbete med utomstående intressenter.

Forskningen vid BRA har under senare år primärt inriktats på att ge
underlag för kriminalpolitiska problemlösningar och brottsförebyggande
reformer. En betydande del av denna verksamhet föranleds av regerings-
och riksdagsbeslut. Av stor vikt för inriktningen är de prioriteringar som
bl.a. framgår av budgetpropositionen.

I betänkandet om kriminologisk och kriminalpolitisk forskning har
utredaren föreslagit att BRÅ:s samverkansdelegation skall förstärkas
genom att den får en egen budget och en fest arbetande sekreterare.
Utredaren har också föreslagit att BRÅ:s vetenskapliga delegation skall
ersättas av en vetenskaplig nämnd med företrädare för olika ämnes-
områden som har betydelse för rådets verksamhet. Avsikten är att denna
nämnd även skall bli centrum i ett kriminalvetenskapligt nätverk.

Regeringen anser att BRÅ bör utvecklas till ett kvalificerat expertorgan
i kriminalpolitiska frågor under regeringen. Det innebär att BRÅ får en
delvis ny roll i fråga om utvecklingsarbete, utvärdering och tillämpad
forskning. Samtidigt bör uppbyggnaden av den kriminalvetenskapliga
forskningen vid universiteten intensifieras.

Förutom att BRA i sin framtida roll skall fokusera på utveckling och
utvärdering inom det kriminalpolitiska fältet skall rådet även i fort-
sättningen sammanställa och förmedla för rådets verksamhetsområde
relevant information om kriminalvetenskaplig forskning till myndigheter,
andra organisationer och enskilda. Det är därför viktigt att rådet noggrant
följer den forskning som sker inom universitet och högskolor och vid
andra sektorsoigan. En annan än mer betydelsefull uppgift i framtiden är
att under regeringen ansvara för övergripande utredningar och analyser
av samhällets samlade insatser inom det kriminalpolitiska fältet och
därigenom ge underlag för statsmakternas kriminalpolitiska åtgärder.

Huvudansvaret för det praktiska brottsförebyggande arbetet ligger på
andra myndigheter än BRÅ, i huvudsak på polisen. Det är därför
naturligt att polisen i framtiden även tar ett större ansvar för
samordningen av de brottsförebyggande åtgärderna. Mot denna bakgrund
finns det inte längre samma behov av att BRÅ har en fest organisation
i form av en särskild samverkansdelegation, varför denna bör avvecklas.
Den nära samverkan med polisen och andra myndigheter, som BRÅ även
i fortsättningen skall sträva efter, kan inordnas i verksamheten på annat
sätt. Däremot ansluter sig regeringen till utredarens förslag om att BRÅ:s

Prop.1992/93:170

Avsnitt 2
Justitiedep.

77

vetenskapliga delegation skall ersättas av en vetenskaplig nämnd. I
BRA:s framtida roll är det värdefullt att det finns tillgång till veten-
skaplig kompetens inom den förslagna nämnden. Denna nämnd kan också
fungera som en förbindelselänk med forskningen inom universiteten och
högskolorna. I och med att HSFR erhåller medel för stöd till kriminal-
vetenskaplig forskning finns inte längre behov av att dela ut bidrag till
kriminologisk forskning genom BRA:s försorg.

2.4 Rikspolisstyrelsens forskningsenhet

Rikspolisstyrelsens forskningsenhet, som är placerad vid polishögskolan,
består för närvarande av en professor och ytterligare tio personer.

I sitt betänkande anger utredaren att han har övervägt att föreslå att
professuren för polisforskning skall föras över till Universitetet i
Stockholm, men att han har stannat för att inte lämna något förslag i
denna del, bl.a. med hänsyn till att det vid universiteten bedrivs
grundläggande forskning medan Rikspolisstyrelsens forskningsenhet
företrädesvis har bedrivit tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet.
En ändring av professurens placering förutsätter att man samtidigt tar
ställning till hur man skall tillgodose den sektoriellt inriktade FoU-
verksamheten.

Verksamheten har ännu inte funnit sin form och det är för närvarande
svårt att överblicka konsekvenserna av att göra en överflyttning.
Ytterligare ett skäl att dröja är att polishögskolans framtida uppgifter och
roll är föremål för särskilda överväganden inom ramen för en översyn
av Rikspolisstyrelsen. Regeringen avser därför att ta upp denna fråga vid
ett senare tillfälle.

2.5 Övriga myndigheter

Vid Kriminalvårdsstyrelsen finns en forskningsgrupp om tre personer
som huvudsakligen är inriktad på inomverksuppgifter: utvärdering,
verksamhetsuppföljning och resultatanalys. Den skall också följa
forskningen på området och till organisationen förmedla resultat och
erfarenheter som är relevanta för verksamheten.

Vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) utförs laboratorie-
undersökningar med anledning av misstanke om brott. SKL skall också
bedriva kriminalteknisk forskning samt samla, bearbeta och publicera
materialet.

Prop.1992/93:170

Avsnitt 2

Justitiedep.

78

2.6 Anslagsfrågor

I prop. 1992/93:100 bil. 3 har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, for budgetåret 1993/94 under
angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

Prop.1992/93:170

Avsnitt 2

Justitiedep.

A 4. Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.

G 5. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

G 6. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

12 432 000 kr

14 361 000 kr

4 823 000 kr

Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m.m.

A 4. Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.

1991/92 Utgift            12 432 000           Reservation -

1992/93 Anslag          12 432 000

1993/94 Förslag          11 636 000

Från anslaget betalas bidrag till den verksamhet som bedrivs av Stiftelsen
Institutet för framtidsstudier. Stiftelsen, vars styrelse utses av regeringen,
skall enligt sina stadgar i egen regi eller i samarbete med andra bedriva
framtidsstudier samt långsiktig analys och därmed sammanhängande
verksamhet för att stimulera till en öppen och bred diskussion om
samhällsutvecklingen.

Institutet grundades år 1987 bl.a. på grundval av en utvärdering av
dåvarande Sekretariatet för framtidsstudier. Utvärderingen tog fästa bl.a.
på internationella erfarenheter. Slutsatserna var att det fanns anledning
att metodologiskt förstärka den vetenskapliga profilen och den utåtriktade
verksamheten.

Genom bildandet av stiftelsen fick verksamheten en från regeringen
mer fristående ställning. Kravet på förankring i den politiska besluts-
processen ansågs uppfyllt i och med att regeringen utsåg styrelsen.

För närvarande bedriver institutet projekt inom områdena Miljö och
hälsa, Svenskt arbete och liv samt Internationell och global utveckling.
Som exempel på konkreta projekt kan nämnas Biosamhället, De nya
nätverkens samhälle och Sverige i nätverkens Europa.

En verksamhet av detta slag bör kontinuerligt prövas vad gäller mål,
inriktning och metoder. Det har nu gått fem år sedan institutet bildades.
Regeringen anser därför att det finns skäl att pröva dels i vilken
utsträckning de ursprungliga målen har uppfyllts, dels om det finns
anledning att gå vidare när det gäller att närma institutets villkor till de
som gäller för forskning i övrigt.

Basen för dessa överväganden bör vara en utvärdering, där institutets
verksamhet prövas i internationell belysning. En sådan prövning bör

79

innefatta den organisatoriska uppbyggnaden och graden av oberoende
gentemot regeringen i syfte att förena behovet av långsiktighet i all
forskning med kravet på relevans i förhållande till samhällsutvecklingen
och de centrala frågorna i samhällsdebatten.

Vidare bör prövningen också innefatta verksamhetens kvalitet i svensk
och internationell jämförelse samt i vilken utsträckning institutets
verksamhet kompletterar övrig forskning.

Utvärderingens resultat skall föreligga under år 1993 och tillsammans
med eventuella förslag till förändringar tas upp i samband med den
uppföljning av forskningspropositionen som regeringen avser att
presentera för riksdagen i februari 1994.

Anslaget för budgetåret 1993/94 bör vara 11 636 000 kronor. Detta är
en reducering med cirka 6 procent i förhållande till anslaget för
innevarande budgetår.

Ärendet till riksdagen

Prop.1992/93:170

Avsnitt 2

Justitiedep.

Regeringen föreslår

att riksdagen till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 11 636 000 kr.

G. Övriga myndigheter

G 5. Brottsförebyggande rådet

1993/94 Nytt anslag (förslag) 20 516 000

Under anslaget har beräknats medel för personalkostnader, övriga
förvaltningskostnader, lokalkostnader, kostnader för forskning,
utrednings- och utvecklingsarbete samt för informationsverksamhet.

Brottsförebyggande rådet

BRA har i den fördjupade anslagsframställningen lämnat en redogörelse
för rådets verksamhet under de senaste åren, av vilken framgår bl.a.
följande. Sedan år 1989 har vid BRA drivits ett fyrtiotal projekt. Man
har prioriterat bl.a. lokala åtgärder mot brott, våldsbrott, invandrare och
brott, ekonomisk brottslighet, utvärderingar/kriminalpolitikochnarkotika.
Under samma tid har BRA givit ut ett trettiotal svenska och fem engelska
publikationer. BRA arbetar med att bygga upp en egen databas som skall
innehålla bibliografiska litteraturreferenser på området. BRA:s inter-
nationella kontakter har breddats. Anställda vid BRA har bl.a. biträtt i
flera statliga utredningar samt föreläst vid universitet, organisationer och
myndigheter. BRÅ har vidare anordnat studiebesök, konferenser och
seminarier.

Även om det är mycket svårt att bedöma betydelsen av forsknings-
resultat annat än i ett längre perspektiv, anser BRA att myndigheten är

liten men produktiv samt att verksamheten är relevant för sektorn och
håller en hög kvalitet.

BRÅ föreslår att anslaget räknas upp med 1 miljon kronor årligen under
den kommande treårsperioden 1993/94 - 1995/96 för att verksamheten
skall kunna bedrivas med bibehållen ambitionsnivå och utrymme kunna
ges för de ökade krav som ställs på verksamheten.

Regeringens överväganden

Prop.1992/93:170

Avsnitt 2

Justitiedep.

Övergripande mål: BRÅ skall utvecklas till ett kvalificerat
expertorgan som skall arbeta med utveckling, utvärdering,
tillämpad forskning och information inom det kriminalpolitiska
området.

Resurser: Ramanslag 1993/94 20 516 000 kr

Planeringsram:

1993/94          1994/95           1995/96

20 516 000 kr     19 016 000 kr     16 516 000 kr

Som framgår av vad som anförts ovan under avsnitt 2.3 anser regeringen
att BRÅ successivt skall utvecklas till ett kvalificerat expertorgan med
uppgift att arbeta med utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och
information på det kriminalpolitiska området. Under den kommande
treårsperioden bör resurser omfördelas för att förstärka universitets-
forskningen. Regeringen föreslår därför att BRÅ:s anslag för 1994/95
minskas med 1 500 000 kr och att anslaget för 1995/96 minskas med
ytterligare 2 500 000 kr. Avsikten är att dessa medel skall foras över
till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för att
användas för stöd till kriminalvetenskaplig forskning. BRÅ:s bidrags-
verksamhet skall avvecklas.

Planeringsramen för perioden 1993/94 - 1995/96 har mot denna
bakgrund beräknats till 20 516 000 kr för 1993/94, 19 016 000 kr för
1994/95 och 16 516 000 kr för 1995/96.

BRÅ har hittills tilldelats medel för förvaltningskostnader över ett
förslagsanslag och medel för utvecklingskostnader över ett reservations-
anslag. Enligt regeringens mening bör BRA tilldelas en treårig
budgetram. Medlen bör tilldelas över ett ramanslag som omfattar all
verksamhet vid rådet. Genom att de två tidigare anslagen ersätts av ett
enda får BRÅ möjlighet att använda sina resurser på ett mera flexibelt
sätt. Liksom för alla myndigheter gäller att BRÅ måste sträva efter att
effektivisera och rationalisera verksamheten.

Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 bil. 1
redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden

81

6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

samt presenterat den modell som bör tillämpas. BRÅ bör fr.o.m.
budgetåret 1993/94 tillämpa denna modell. BRÅ bör därför tilldelas ett
räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget
Brottsförebyggande rådet föras till detta konto.

Anslaget till BRÅ har budgeterats utan hänsyn till de tekniska
justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på löne-
kostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan,
övergången till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för
budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har
redovisats i prop. 1992/93:100 bil. 1, avsnitt 2.2. Det belopp, som
kommer att ställas till BRÅ:s disposition, kommer att slutligt fastställas
enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu
budgeterade beloppet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner den angivna inriktningen av Brottsförebyggande rådets
verksamhet

2. till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 20 516 000 kr.

Prop.1992/93:170

Avsnitt 2
Justitiedep.

82

3 Utrikesdepartementets verksamhetsområde

Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning samt u-landsforskning är cen-
trala områden ur utrikespolitisk synpunkt. Även den forskning som är
av betydelse för våra ekonomiska relationer med omvärlden spelar en
stor roll. I dessa sammanhang är forskning med inriktning på Sveriges
europeiska närområde av särskild betydelse. Också EG:s forskningspro-
gram är av stort intresse för Sverige.

Långsiktig forskning på det utrikes- och säkerhetspolitiska området
stöds genom anslag till Stockholms internationella fredsforskningsinsti-
tut (SIPRI) och Utrikespolitiska Institutet (UI). Forskningsverksamhet
för rustningsbegränsning och nedrustning stöds via Försvarets forsk-
ningsanstalt (FOA).

Hittills har även en del av anslaget Utredningar inom det
nedrustnings- och säkerhetspolitiska området disponerats för forsk-
ningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.

Stiftelsen Östekonomiska Institutet erhåller bidrag för forskning moti-
verad från utrikeshandelssynpunkt. Den biståndsmotiverade forskning-
en uppgår budgetåret 1992/93 till ca 456 miljoner kronor och finansie-
ras över biståndsbudgeten.

I nedanstående tabell sammanfattas de anslag inom Utrikesdeparte-
mentets verksamhetsområde, som tas upp i detta avsnitt.

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

Tkr

Anvisat

92/93

Förslag

93/94

Beräknat

94/95

Beräknat

95/96

Stiftelsen Öst-
ekonomiska Institutet

2 250

2 250

Stockholms interna-
tionella fredsforsk-
ningsinstitut (SIPRI)

21 310

21 810

of

of

F orskningsverksamhet
för rustningsbegränsning
och nedrustning

15 840

10 205

of

of

Utrikespolitiska Institutet

10 028 1

10 028 1

of

of

Forskningsverksamhet av
särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse

1 860

3 500

of

of

U-landsforskning

425 000

405 000 2

of

of

Styrelsen för u-landsforskning

25 405

26 936 2

26 636

of

Nordiska afrikainstitutet

6 013

5 470 2

of

of

Summa

507 706

485 199

482 649

482 649

1 Varav hälften, 5 014, avser forskning.

2 Anslagsfrågorna behandlas i prop. 1992/93:100 bil. 4.

83

3.1 Utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad
forskning

I årets budgetproposition redogörs för de genomgripande förändringar-
na i Sveriges omvärld. Sedan tre år pågår i Europa en dramatisk om-
vandling. Svensk utrikespolitik verkar i en - i förhållande till det kalla
krigets period - mer föränderlig miljö, som anknyter till tidigare perio-
der i europeisk historia. Denna förändringsprocess ger upphov till be-
hov av vetenskapligt baserad kunskap. Processen ställer särskilda krav
på relevant, utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning av hög
kvalitet.

I samband med behandlingen av 1990 års forskningsproposition fram-
höll Utrikesutskottet (bet. 1989/90:UU20) att det fanns skäl att under de
närmaste åren överväga ökade satsningar på utrikes- och säkerhetspoli-
tisk forskning med inriktning på Europa. Regeringen föreslår att de be-
hov av en stärkt forskning som Utrikesutskottet pekat på nu tillgodoses.

Insatserna för att stärka den säkerhetspolitiskt motiverade forskningen
bör ske koncentrerat och ha en långsiktig målsättning. För att tydliggö-
ra områdets betydelse och göra en snabb kompetensuppbyggnad möjlig
bör huvuddelen av resurserna samlas i en organisatorisk enhet. En sam-
manhållen forskargrupp för säkerhetspolitisk forskning ger goda möjlig-
heter till samverkan med forskning vid universitet och högskolor lik-
som med forskningsmiljöer i andra länder.

Utrikespolitiska Institutet (UI) bedriver en välrenommerad verksam-
het med inriktning på forskning, information, föredrag, seminarier och
konferenser. Institutet har landets bästa specialbibliotek för utrikes-
och säkerhetspolitik. En uppbyggnad av en forskargrupp för säkerhets-
politisk forskning inom institutets forskningsavdelning skulle innebära
betydande fördelar. Forskningen skulle snabbt kunna etableras i en fun-
gerande organisation. UI:s övriga verksamhet skulle vidare få en vidgad
forskningsbas.

Regeringen avser att medverka till att en sådan forskargrupp kan byg-
gas upp vid UI och särskilda medel bör beräknas för ändamålet utöver
statens ordinarie bidrag till UI:s verksamhet. För ledningen av forsk-
ningsverksamheten bör en särskild grupp inrättas. I denna bör förutom
företrädare för UI ingå bl.a. företrädare för universitet och högskolor
samt utrikesförvaltningen.

Forskning rörande Central- och Östeuropa

Utvecklingen i Central- och Östeuropa och före detta Sovjetunionen
har en omedelbar betydelse för svensk utrikespolitik. En förstärkt forsk-
ning kring Central- och Östeuropa är motiverad från utrikes- och sä-
kerhetspolitiska utgångspunkter. Detta kräver bredd i forskningen men
också en koncentration av resurser som möjliggör samverkan mellan
olika ämnesområden. Regeringens forskningspolitik syftar bl.a. till att
koncentrera resurser till forskningsmiljöer som visat hög kvalitet och
utvecklingspotential. Förstärkta forskningsresurser bör tillföras univer-

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

84

sitetet i Uppsala där en väl etablerad öststatsforskning bedrivs. Regering-
en föreslår under avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsom-
råde att samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala till-
förs 3 miljoner kronor för förstärkning av forskning om Central- och
Östeuropa.

3.2 Biståndsmotiverad forskning

Stöd till forskning med inriktning på u-länder och u-landsrelaterade
frågor har en viktig plats i den svenska biståndspolitiken. Den forsk-
ningsrelaterade verksamhet som finansieras över biståndsbudgeten kan
indelas i tre kategorier.

Den sett till volymen största kategorin utgörs av ekonomiskt stöd till
forskare, forskningsinstitutioner och universitet i enskilda u-länder el-
ler inom ramen för internationella biståndsprogram. Den andra katego-
rin utgörs av stöd till produktion av forskningsresultat inom områden
av särskild betydelse och relevans för u-länderna. Den tredje kategorin
utgörs av olika effektivitetshöjande insatser i biståndet, t.ex. utveckling
av nya metoder och tekniker samt spridning av forskningsresultat.

De tre kategorierna är inte fast knutna till vissa myndigheter eller an-
slag inom biståndsområdet utan bedrivs i stor utsträckning integrerat i
biståndets olika verksamheter.

3.2.1 Svensk u-landsforsknings organisation och omfattning

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC - Swedish Agency for Research
Cooperation with Developing Countries) inrättades som en självständig
myndighet år 1979. SAREC har till uppgift att stärka u-ländernas kapa-
citet för forskning och att främja sådan forskning som kan bidra till en
utveckling i enlighet med de biståndspolitiska målen. Verksamheten be-
drivs för närvarande inom fyra programområden.

- Bilateralt forskningssamarbete, genom avtal med 15 stater i Afrika,
Asien och Latinamerika.

- Internationella program, bl.a. genom bidrag till FN-organen WHO
och UNRISD (United Nations Research Institute for Social Develop-
ment) samt genom jordbruksforskningsorganisationen CGIAR (Consul-
tative Group on International Agricultural Research).

- Regionala och särskilda program, 13 program med inriktning på
bl.a. AIDS, kvinnofrågor samt skog och miljö.

- Svensk u-landsforskning, genom finansiering av sju högre forskar-
tjänster, långsiktigt miljöstöd till 21 forskargrupper/institutioner och
stöd till ett stort antal enskilda projekt.

Medel för verksamheten tilldelas över tredje huvudtitelns anslag C 3.
Andra biståndsprogram, anslagsposten 1. U-landsforskning. Anslagspos-
ten uppgår budgetåret 1992/93 till 425 miljoner kronor.

Stödet till svensk u-landsforskning utgör ca 10 % av anslagsposten,
för budgetåret 1992/93 43,5 miljoner kronor. Över hundra svenska

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

85

universitets- och forskningsinstitutioner är därutöver engagerade inom
ramen för det bilaterala forskningssamarbetet. SAREC:s förvaltnings-
kostnader finansieras över ett särskilt anslag (C 6), som för budgetåret
1992/93 uppgår till 25,4 miljoner kronor. Vid SAREC:s kansli arbetar
ca 40 personer.

Nordiska afrikainstitutet tillkom år 1962 på initiativ av Nordiska rå-
det och har enligt sin instruktion (SFS 1988:1124, ändrad senast
1989:127) till uppgift "att inom Norden

- främja och driva vetenskaplig forskning om Afrika,

- främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska
forskare,

- utgöra ett dokumentationscentrum för forskning och studier om Af-
rika,

- informera om Afrikaforskning och aktuella afrikanska förhållan-
den."

Institutets totala ekonomiska omslutning beräknas budgetåret 1992/93
uppgå till ca 18 miljoner kronor. Anslag under biståndsbudgeten svarar
för 7,6 miljoner kronor och övriga nordiska länders bidrag beräknas
uppgå till 6 miljoner kronor. Vid institutet arbetar ett 30-tal personer.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA - Swedish International
Development Authority) stöder forskning och forskningsrelaterad verk-
samhet i anslutning och som komplement till det bilaterala utvecklings-
samarbetet.

SIDA medverkar i och finansierar därutöver en betydande
metodutvecklings- och försöksverksamhet inom olika delar av det bi-
ståndspolitiska området. Verksamheten är av stor vikt för den långsikti-
ga utvecklingen av det svenska bilaterala biståndet och är inriktad på att
utveckla, utvärdera, dokumentera och sprida erfarenheter av nya meto-
der och tekniker. Verksamheten bedrivs ofta i nära samarbete med
SAREC och finansieras huvudsakligen genom tredje huvudtitelns an-
slag C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, anslagsposten Särskilda
program.

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete
(BITS) stöder projekt i vilka inslag av tillämpad forskning kan ingå. I
den kursverksamhet BITS bedriver engageras ofta svenska universitets-
institutioner.

3.2.2 Framställningar från berörda myndigheter

Situationen vad gäller forskning och högre utbildning är mycket besvär-
lig i ett antal av de fattigaste u-länderna, särskilt i södra och östra Afri-
ka. Till stor del sammanhänger problemen med dessa länders allvarliga
ekonomiska problem. Ett flertal universitet och forskningsmiljöer hotas
av nedläggning. SAREC och SIDA har mot denna bakgrund tagit ett ge-
mensamt initiativ. I den gemensamma utredningen Att äga, utveckla
och förvalta kunskap - Bistånd till universitet i u-länder, presenterar
myndigheterna ett antal förslag om nytt och förändrat stöd.

Prop. 1992/93:170

Utrikesdep.

86

3.2.3 Regeringens överväganden

Regeringen har i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 4)
behandlat anslags- och verksamhetsfrågor när det gäller svenskt stöd till
u-landsinriktad forskning. Detta gör att regeringen i förevarande propo-
sition endast översiktligt behandlar dessa frågor.

Till grund för regeringens överväganden ligger huvudsakligen
SAREC:s och Nordiska afrikainstitutets fördjupade anslagsframställning-
ar.

Vad gäller u-landsforskning har regeringen i årets budgetproposition
(prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 161) föreslagit att 405 miljoner kronor anvi-
sas för budgetåret 1993/94 under anslaget C 3. Andra biståndsprogram.
För SAREC:s förvaltningskostnader har regeringen för budgetåret
1993/94 föreslagit ett ramanslag om 26 936 000 kr.

SAREC:s och SIDA:s gemensamma förslag om nya former för insatser
till stöd för universiteten i de fattigaste u-länderna bör enligt regering-
ens mening ha mycket hög prioritet under de närmaste åren. Detta gäl-
ler även forskning med inriktning på frågor om demokrati och mänsk-
liga rättigheter.

Det är enligt regeringens mening viktigt att framhålla att SAREC i
första hand är en myndighet med uppgifter inom det biståndspolitiska
området. Det är för dessa uppgifter myndigheten har sin huvudsakliga
kompetens och det är utifrån dessa som kansliet dimensionerats.
SAREC har därutöver en viktig uppgift vad gäller finansiering av svensk
u-landsforskning.

De särskilda resurser som tilldelas SAREC för stöd till u-
landsforskning i Sverige syftar i första hand till att utveckla och upprätt-
hålla en svensk resursbas för utvecklingssamarbetet, såväl det bilaterala
som det som sker genom de internationella biståndsprogrammen.

SAREC bör enligt regeringens mening även framgent ha en viktig
uppgift i egenskap av forskningsråd för svensk u-landsinriktad forsk-
ning. Huvudansvaret för kunnande och forskning vad gäller u-länder
och u-landsrelaterade frågor åvilar, liksom inom övriga områden av
större allmänt intresse, det allmänna utbildningsväsendet, universiteten
och de forskningsstödjande organen.

Regeringen avser att utvärdera u-landsforskningen. Utvärderingen bör
avse u-landsforskning som bedrivs i Sverige samt sådan forskning som
bedrivs under väsentlig medverkan av svenska vetenskapliga institutio-
ner eller forskare. Avsikten är vidare att om möjligt slutföra utvärde-
ringen så att resultaten kan redovisas i den uppföljande forskningspro-
position som inledningsvis aviserats.

I 1990 års forskningsproposition (prop. 1989/90:90) ansåg regeringen
att en översyn borde göras av inriktning och institutionell förankring av
forskningen om Latinamerika. Riksdagen ansåg att regeringen borde
återkomma till riksdagen med förslag om en förstärkning av
Latinamerika-institutets resurser (bet. 1989/90:UbU25 s. 120 f.). En så-
dan utredning har genomförts inom regeringskansliet. Kartläggningen
visar att en omfattande svensk forskning om Latinamerika och ett bety-

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

87

dande samarbete med forsknings- och universitetsinstitutioner i regio-
nen byggts upp under 1980-talet. Utredningen föreslår både en ökad
och en något förändrad roll för Latinamerika-institutet vid universitetet
i Stockholm (LAIS) samt en utökning av institutets finansiella resurser.
Regeringens överväganden vad beträffar LAIS behandlas under avsnittet
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Vad gäller Nordiska afrikainstitutet har regeringen i budgetpropositio-
nen (prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 187) för budgetåret 1993/94 föreslagit ett
ramanslag om 5 470 000 kr. Därutöver föreslår regeringen att medel av-
seende Sveriges bidrag till institutets nordiska forskargrupp tilldelas
över anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.

3.3 Forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt
m.m.

Europeiskt forskningssamarbete

Som tidigare framhållits är forskning om Sveriges ekonomiska förbin-
delser med andra länder av stor betydelse, inte minst för näringslivets
utveckling. Det europeiska närområdet är därvid av särskild betydelse.

Under senare år har stora delar av EG:s ramprogram på forsknings-
området öppnats för svenskt deltagande på projekt- eller programnivå.
EES-avtalet innebär att ytterligare betydelsefulla steg tas i detta samar-
bete.

EES-avtalet innebär, förutom fri rörlighet för varor, personer, tjäns-
ter och kapital, också samarbete på en rad s.k. angränsande områden,
däribland forskning. På forskningsområdet innebär avtalet att EFTA-
länderna får tillträde till huvuddelen av EG:s s.k. tredje ramprogram
och dess olika forskningsprogram. Totalt omfattas 13 av de 15 delpro-
grammen. Den totala budgeten för de 13 programmen är ca 38 miljar-
der kronor som fördelas över åren 1991-1994. De två program som be-
rör forskning inom ramen för Euroatom ingår ej. EFTA-ländernas del-
tagande inleds vid EES-avtalets ikraftträdande.

Det svenska samhället står inför stora förändringar i och med EES-
avtalet och ett medlemskap i EG. Detta kommer i ökad utsträckning att
motivera forskning inte minst på de juridiska, ekonomiska och sam-
hällsvetenskapliga områdena. Sådan forskning kommer att ingå som en
naturlig del i svenska institutioners forskning.

3.4 Anslagsfrågor

I prop. 1992/93:100 bil. 4 har regeringen föreslagit riksdagen att, i av-
vaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under
angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

88

E 5. Bidrag till Stiftelsen Öst-
ekonomiska Institutet

2 250 000 kr

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

F 3. Bidrag till Stockholms inter-
nationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI)

F 4. Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och ned-
rustning

F 5. Utrikespolitiska Institutet

21 310 000 kr

15 840 000 kr

10 028 000 kr

Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Tredje huvudtiteln

E Utrikeshandel och exportfrämjande

E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet

1991/92         Utgift

1992/93        Anslag

1993/94        Förslag

2 163 000

2 250 000

2 250 000

Stiftelsen Östekonomiska Institutet bildades den 15 juni 1989 sedan
avtal träffats mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet.
Stiftelsen har som syfte att främja kunnandet i Sverige om de ekonomis-
ka förhållandena i Central- och Östeuropa samt OSS-staterna. Verk-
samheten inleddes hösten 1989.

Regeringens överväganden

Genom det nämnda avtalet åtar sig staten och övriga stiftare att under
en femårsperiod lämna årliga bidrag till täckande av stiftelsens kostna-
der. Därmed ges garanti för stabilitet och långsiktighet i verksamheten.
Bidragen skall uppgå till 2 miljoner kronor årligen i 1989 års penning-
värde från vardera staten och övriga intressenter (näringslivet). Belop-
pen skall räknas upp med hänsyn till pris- och löneutvecklingen vilket
gjorts med ett av regeringen fastställt omräkningstal. För budgetåret
1993/94, som är det sista året i ovannämnda femårsperiod, har detta fast-
ställts till 0 % varför anslaget bör vara oförändrat 2 250 000 kr. Frågan
om den fortsatta finansieringen kommer att diskuteras under våren.

89

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet
för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 2 250 000 kr.

F Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
m.m.

F 3. Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)

1991/92         Utgift               20 692 000  Reservation -

1992/93        Anslag              21 310 000

1993/94         Förslag              21 810 000

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) upprätta-
des som en oberoende internationell stiftelse 1966. Stiftelsen har till än-
damål att i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt
(prop. 1966:76, bet. 1966:SU88, rskr. 1966:203, prop. 1979/80:106, bet.
1979/80:UU21, bet. 1979/80:SkU48, rskr. 1979/80:304) bedriva forskning
i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och
säkerhet. Stiftelsen leds av en internationellt sammansatt styrelse. Styrel-
sens sammanträden är förlagda till Stockholm.

SIPRI bedriver en opartisk och tillförlitlig forskning, främst baserad
på kvantitativa analyser om vapenhandel, vapenutveckling och militär-
utgifter. Denna kvantitativa forskning har, inte minst efter Sovjetunio-
nens och Warszawa-paktens upplösning, kommit att kompletteras med
analyser av orsakerna till olika konflikter. Institutet har ca 50 anställda,
av vilka knappt hälften är forskare. Flertalet av forskarna kommer från
andra länder än Sverige. Pågående forskning inriktas på europeisk sä-
kerhet och rustningskontroll, militär teknologi och rustningskontroll,
militärutgifter och utveckling i tredje världen, kemisk och biologisk
krigföring samt vapenhandel och vapenproduktion.

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

SIPRI har ansökt om 24 810 000 kr för budgetåret 1993/94. Beloppet
beräknas medge en viss breddning av verksamheten till att utöver pågå-
ende forskning också studera stabilitet och instabilitet i Central- och
Östeuropa. SIPRI avser också ägna större uppmärksamhet åt utveck-
lingen i Mellanöstern och åt kopplingarna mellan kapprustning, ut-
veckling och miljöskydd. Målet med forskningsverksamheten är att dels
informera och därigenom påverka den allmänna opinionen, dels direkt
utöva inflytande på beslutsfattare i regeringar och i internationella orga-
nisationer.

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

90

SIPRI:s omfattande publikationsverksamhet utnyttjas över hela värl-
den av regeringar, förtroendevalda, akademiker, studenter och massme-
dia. Institutet har under senare år fått utmärkelser i form av American
Choice-priset för årets mest värdefulla akademiska publikation och pris
från Foreign Press Association of Sweden.

SIPRI moderniserar nu sitt omfattande bibliotek och sin dokumenta-
tionsavdelning bl.a. genom inköp av nya datorer som kommer att med-
verka till en effektivare databas. Institutet erhöll under anslaget F 1. Ut-
redningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området bud-
getåret 1991/92 250 000 kr i extra anslag för detta ändamål. En fortsatt
modernisering av SIPRI :s utrustning skulle också medge bättre lay-out
för institutets omfattande publikationsverksamhet.

SIPRI framhåller även att institutet drabbas av väsentliga merkostna-
der eftersom det är beroende av den internationella löneutvecklingen
för forskare.

Regeringens överväganden

SIPRI har i sin forskning och publikationsverksamhet på ett värdefullt
sätt bidragit till att öka kunskapen om omfattning och tendenser röran-
de rustningsnivåer, globalt sett och i enskilda regioner.

SIPRI har ansökt om medel för de tre budgetåren 1993/94 - 1995/96.
Regeringen föreslår, med anledning av att SIPRI inte är någon myndig-
het, att medel nu anvisas endast för budgetåret 1993/94. Det är dock re-
geringens ambition att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 kunna bidra
till verksamheten på oförändrad nivå. För nästa budgetår beräknar re-
geringen anslaget Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-
institut till 21 810 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella freds-
forskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser-
vationsanslag på 21 810 000 kr.

F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning
och nedrustning

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

1991/92

Utgift

15 981 057

1992/93

Anslag

15 840 000

1993/94

Förslag

10 205 000

Anslaget bekostar ett verksamhetsprogram vid Försvarets forsknings-
anstalt (FOA) som syftar till att stödja Utrikesdepartementets arbete i
internationella förhandlingar för rustningsbegränsning och nedrustning.

Av följande tabell framgår fördelningen av anslaget på olika program- Prop. 1992/93:170
delar för budgetåret 1992/93.                                            Utrikesdep.

1. Kärnvapenområdet

10 089 000

varav

1.1 Seismologisk multipelstation
och internationell datacentral

1.2 Insamling och analys av
luftburen radioaktivitet

1.3 Kärnvapen och kärnteknik

7 575 000

1 700 000

814 000

2. B- och C-vapenområdet

3. Europeisk säkerhet

4. Rymdområdet

5. Allmänt underhåll, studier

1 826 000

1 735 000

665 000

1 525 000

Summa
15 840 000

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt, FOA, erhåller via anslaget 15 840 000 kr
under budgetåret 1992/93 för forskning rörande nedrustning och rust-
ningskontroll. I sin framställan för budgetåren 1993/94 - 1995/96 ansö-
ker FOA om två alternativa anslagsnivåer, antingen 15 840 000 kr var-
dera året för en i huvudsak bibehållen ambitionsnivå, eller 20 115 000
kr per år för att medge ökade insatser bl.a. för minskade risker av sprid-
ning av massförstörelsevapen och andra vapen från det före detta Sovjet-
unionen.

Detta anslag finansierar ca 3 % av FOA:s verksamhet. Det innebär
kostnadstäckning för 22 personår av vilka cirka hälften inriktas på
kärnvapenområdet.

Regeringens överväganden

Den under anslaget finansierade verksamheten bör även fortsättningsvis
inriktas på centrala områden för nedrustning och icke-spridning av
massförstörelsevapen (med viss förskjutning mot biologiska och kemis-
ka vapen), europeisk säkerhet samt insatser i före detta Sovjetunionen
rörande nedrustning och icke-spridning.

Anslaget bör med indikativa planeringssiffror fördelas enligt tabellen
nedan.

92

Förslag

1993/94

1. Kärnvapenområdet

5 805 000

varav

1.1 seismisk provstoppsövervakning

3 000 000

1.2 insamling och analys av luft-

baserad radioaktivitet

1 700 000

1.3 kärnvapen och kärnteknik

1 105 000

2. B- och C-vapenområdet

2 000 000

3. Europeisk säkerhet

1 700 000

4. Rymdområdet/Open Skies

500 000

5. Allm. icke-spridning, bl.a.

i OSS och Baltikum

200 000

Totalt                                                      10 205 000

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

1. Kärnvapenområdet har varit det mest resurskrävande. Inom detta
delområde, som under senare år tagit i anspråk 2/3 av anslaget, har
tyngdpunkten lagts på övervakning av provstopp. Avsikten med över-
vakningen är att kunna kontrollera vilka testsprängningar av kärnva-
penladdningar som görs och övervaka att gällande internationella avtal
följs. Sverige medverkar som ett av fyra länder i ett internationellt utby-
te av seismiska data. Arbetet bedrivs inom ramen för en expertgrupp
under FN:s nedrustningskonferens.

Iraks upprustning och aktiva kärnvapenprogram är ett av flera exem-
pel på att seismisk övervakning inte är tillräcklig för att upptäcka ökade
risker för spridning av kärnvapen. Även andra insatser krävs således för
att minska spridningsriskerna.

Inom kärnvapenområdet får också FOA medel för analys av luftbu-
ren radioaktivitet. Kontroll av förekomst av luftburen radioaktivitet har
intresse långt utanför kärnvapenområdet eftersom den även kan avslöja
radioaktivitet som orsakas av kärnkraftsolyckor. Vidare finansieras
verksamhet som rör internationella förhandlingar om att minska risker-
na för spridning av kärnvapen. En viss ökning föreslås för dessa insat-
ser.

2. På B- och C-vapenområdet erhåller FOA nära 2 miljoner kronor
per år för bl.a. kontroll av export av kemiska produkter och förbättrade
undersökningsmetoder vid påstådd C-vapenanvändning. FOA skall ock-
så ställa experter och tekniskt underlag till förfogande för uppföljning
rörande den konvention om kemiska vapen som Sverige undertecknade
i januari 1993.

Beträffande biologiska vapen krävs fortsatta insatser av FOA bl.a. för
att stärka 1972 års konvention om sådana vapen.

3. På delområdet europeisk säkerhet erhåller FOA nära 2 miljoner
kronor för fortsatta forskningsinsatser kring konventionella rustningsbe-
gränsningar. Forskningen avser bl.a. studier av den militära utveckling-
en i Europa.

93

4. Rymdområdet inriktas bl.a. på att upprätta en databas omfattande
satellitscener från Landsat och SPOT samt satsningar på Open Skies
inom ESK:s ram. En viss minskning av verksamheten är motiverad med
hänsyn till resursbehoven på övriga delområden.

5. I enlighet med vad som tidigare diskuterats mellan Utrikesdeparte-
mentet och FOA bör insatserna öka vad gäller icke-spridning av mass-
förstörelsevapen i Oberoende staternas samvälde (OSS) och Baltikum.

Under senare år har UD och FOA gemensamt diskuterat behovet av
förändringar av den verksamhet som finansierats under anslaget. Dis-
kussionen har koncentrerats på den del av verksamheten som inte rör
ren forskning utan insamling, analys och internationellt utbyte av seis-
miska data. De förhållandevis höga kostnaderna för den seismiska verk-
samheten måste sättas i relation till hur effektiv metoden är för att kon-
trollera spridningsrisker på kärnvapenområdet. Den seismiska verksam-
heten måste också relateras till andra s.k. verifikationsmetoder som ger
möjlighet att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen.

FOA har med sina resurser på nedrustningsområdet kunnat bygga
upp en kvalificerad teknisk kompetens och har därigenom bl.a. kunnat
lämna ett viktigt underlag för det svenska förhandlingsarbetet på ned-
rustningsområdet. Med hänsyn till vad som anförts ovan och behovet av
besparingar inom statsverksamheten föreslås dock en minskning med
5 635 000 kr av FOA:s anslag innebärande bl.a. att FOA:s seismiska
verksamhet skärs ner väsentligt. Denna lägre nivå bedöms vara tillräck-
lig för att möjliggöra fortsatt svensk medverkan i det internationella ar-
betet med att inhämta, analysera och vidarebefordra seismiska data för
övervakning av gällande provstoppsavtal.

FOA har i sin anslagsframställan ansökt om medel för de tre budget-
åren 1993/94 - 1995/96. Regeringen föreslår att medel endast anvisas för
budgetåret 1993/94. Det är dock regeringens ambition att för budgetåren
1994/95 och 1995/96 kunna bidra till verksamheten på oförändrad nivå.
Medlen bör av riksdagen anvisas som ett obetecknat anslag i fortsätt-
ningen.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning
och nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på
10 205 000 kr.

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

F 5. Utrikespolitiska Institutet

1991/92         Utgift

1992/93        Anslag

1993/94        Förslag

8 719 000 Reservation -

10 028 000

10 028 000

94

Utrikespolitiska Institutet, som drivs av Utrikespolitiska Samfundet,
har enligt stadgarna till uppgift att främja intresset för internationella
frågor samt att vidga kunskaperna och stödja forskning om sådana frå-
gor. Detta sker genom att UI publicerar tidskrifter, böcker, skrifter och
broschyrer om aktuella utrikespolitiska frågor, anordnar seminarier och
föreläsningar samt förser massmedia med information och dokumenta-
tion.

Utrikespolitiska Institutet vänder sig till en vid målgrupp, från specia-
lister till allmänhet. Publikationer och programverksamhet sprids via
bibliotek, universitet och vetenskapliga institutioner, skolor, tidningar,
bildningsförbund samt enskilda prenumeranter. I nära anslutning till
forskningsverksamheten arbetar studiegrupper med att genomföra kort-
siktiga projekt kring avgränsade teman. Seminarie- och konferensverk-
samheten spelar en viktig roll inom UI:s forskningsverksamhet. Den
samordnas också med den övriga program- och föreläsningsverksamhe-
ten. Institutet bedriver vidare en omfattande internationell kontaktverk-
samhet.

Genom föredrag, seminarier och konferenser, och genom sin centrala
belägenhet i Gamla Stan, kan institutet ofta utnyttjas i anslutning till ut-
ländska besök på bl.a. Utrikesdepartementet, riksdagen och SIDA.

Regeringens överväganden

Utrikespolitiska Institutets verksamhet är av stor vikt, både vad avser
forskning om utrikes- och säkerhetspolitik, vilken beräknas ta i an-
språk cirka hälften av institutets resurser, samt informationsverksamhe-
ten som har en bred intressentkrets.

UI har ansökt om medel för de tre budgetåren 1993/94 - 1995/96. Re-
geringen föreslår, med anledning av att UI inte är någon myndighet, att
medel nu anvisas endast för budgetåret 1993/94. Det är dock regering-
ens ambition att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 kunna bidra till
verksamheten på oförändrad nivå. För nästa budgetår bör anslaget vara
oförändrat i förhållande till innevarande budgetår. Det bör av riksdagen
anvisas som ett obetecknat anslag i fortsättningen.

Regeringen avser också att bidra med särskilda medel till en säker-
hetspolitisk forskargrupp vid UI under anslaget Forskningsverksamhet
av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret
1993/94 anvisar ett anslag på 10 028 000 kr.

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

95

F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse*

1993/94       Nytt anslag (förslag) 3 500 000

I anslaget F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspoli-
tiska området ingår budgetåret 1992/93 en post för forskningsverksam-
het av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. Dessa medel har
utnyttjats bl.a. för forskning om säkerhetsfrågor i Norden och Balti-
kum, försvar i Europa, Norden och det nya Europa, legala frågor röran-
de Antarktis samt massmedias bevakning av svensk utrikes- och säker-
hetspolitik. I budgetpropositionen 1992/93:100 bil. 4 s. 218 föreslås att
anslaget från och med budgetåret 1993/94 skall benämnas Utredningar
och andra insatser på det utrikespolitiska området.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att ett särskilt anslag inrättas, som uteslutande skall
användas för forskning. Det nya anslaget föreslås få benämningen
Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk bety-
delse.

Regeringen har i det föregående mot bakgrund av de dramatiska om-
världsförändringar som pågår och Utrikesutskottets uttalande, framhål-
lit behovet av att stärka den långsiktiga forskning som har särskild bety-
delse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. För att snabbast möjligt
uppnå den nödvändiga kritiska storlek som kvalificerad forskning krä-
ver, bör resurserna koncentreras. Regeringen avser därför att medverka
till att en forskargrupp kan etableras vid Utrikespolitiska institutets
forskningsavdelning. Forskargruppen bör erhålla statliga bidrag under
en treårsperiod. De närmare formerna för resursanvändningen kommer
att formuleras i ett avtal. Forskningen bör ledas av en särskild grupp
med företrädare för UI, universitet, högskolor och utrikesförvaltning.
Årskostnaden beräknas till 2 500 000 kr.

Forskargruppen skall tillsättas enligt de sedvanliga principer som gäl-
ler för vetenskaplig verksamhet, dvs. efter öppen ansökan och sakkun-
nig granskning.

Det är angeläget att forskningen vid UI fungerar i nära samverkan
med universitet och högskolor. Det gäller såväl forskning och forskarut-
bildning som den grundläggande utbildningen. Forskargruppens kom-
petens bör kunna utnyttjas för handledning och utbildning inom en rad
discipliner. Möjligheterna att knyta forskarstuderande liksom utländska
gästforskare till verksamheten skall så långt möjligt utnyttjas.

* Medel har tidigare beräknats under anslaget F 1. Utredningar inom
det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området.

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

96

Övriga medel under anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild
utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse bör som hittills fördelas till oli-
ka forskningsprojekt inom området.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser-
vationsanslag på 3 500 000 kr.

Prop. 1992/93:170
Utrikesdep.

7 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 170

4 Försvarsdepartementets verksamhetsområde

4.1 Allmän inledning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4
Försvarsdep.

Forskning och utveckling för försvarssektorn syftar bl.a. till att göra
försvaret mera effektivt. Vaije år används ca tio procent av försvars-
anslagen till forskning och utveckling. En väsentlig del av denna satsning
utgörs f.n. av utvecklingen av flygplanssystemet JAS 39 -Gripen.

De grundläggande motiven för försvarets forskning står att finna i den in-
ternationella och krigshistoriska erfarenheten. Kvaliteten hos de i krig
deltagande förbanden och systemen, och förmågan att taktiskt utnyttja
dem och exploatera nya tekniska möjligheter, har ofta varit avgörande för
utgången och för möjligheterna att begränsa egna förluster. Som en del
av den svenska säkerhetspolitiken har vi sedan lång tid genom att satsa
på forskning, utveckling och en inhemsk försvarsindustri velat säkerställa
en självständig förmåga att skapa ett slagkraftigt och effektivt totalför-
svar.

Under budgetåret 1990/91 användes inom totalförsvaret ca 3,5 miljarder
kronor för forskning och utveckling. Ca två tredjedelar av detta belopp
avsåg direkt utveckling av försvarsmateriel vid svenska systemsamman-
hållande industrier, s.k. objektbunden utveckling. Staten, den enda in-
hemska kunden, beställer genom Försvarets materielverk (FMV) och fi-
nansierar, i regel separat över försvarsmaktens materielanslag, produkt-
utveckling av försvarsmateriel. Inom de flesta andra sektorer i samhället
finansierar industrin själv sina utvecklingsprojekt och får sina kostnader
täckta genom ett högre pris på produkten.

Huvuddelen av försvarets forskning och utveckling är således knuten till
konkreta materielprojekt. Den resterande tredjedelen tas i anspråk för
forskning och annan verksamhet som syftar till att skapa kunskap om
egna, och andra länders, möjligheter att använda ny teknik för utveckling
av försvarsmateriel. Vidare ingår verksamhet med syfte att utröna hur
nya lösningar kan utnyttjas taktiskt och operativt samt att göra totalför-
svaret effektivt i annat än materiellt hänseende.

Dessa mera generella satsningar sker genom FMV, Försvarets forsk-
ningsanstalt (FOA) och myndigheter inom totalförsvarets civila del,
främst Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och Statens räddnings-
verk (SRV).

Inom ramen för försvarsmaktens materielanslag ger FMV uppdrag till
främst industrin avseende teknikutveckling omfattande knappt en halv
miljard kronor per år på främst industrin. Den försvarsinriktade verksam-
heten vid Flygtekniska försöksanstalten (FFA) finansieras till stor del
genom sådana uppdrag, och till en mindre del över FFA:s myndighetsan-
slag, som f.n. omfattar ca 10 miljoner kronor per år.

98

FOA ansvarar för totalförsvarsprogrammet Gemensam försvarsforskning.
Det omfattar knappt en halv miljard kronor per år. Dessa resurser an-
vänds till största delen inom det militära försvarets funktioner för
konventionell krigföring, men omfattar också skydd mot icke-konven-
tionella stridsmedel, det samlade totalförsvarets och det civila försvarets
funktion samt totalförsvarets verksamhet i fred.

Det civila försvarets myndigheter lägger därutöver själva ut uppdrag på
forskning och utveckling omfattande ca 30 miljoner kronor per år.

Det bör i sammanhanget vidare noteras att försvarsindustrin gör stora
egenfinansierade strategiska satsningar på kompetensutveckling, ny teknik
och nya processer.

Utöver att avdela resurser för att genomföra forskning och utveckling
satsar försvaret avsevärda medel på att kunna styra utveckling, an-
skaffning och vidareutveckling av materiel och därtill knuten forskning
och teknikutveckling genom att ha egen teknisk kompetens för att vara
en kompetent köpare. Den årliga kostnaden för den kvalificerade tekniska
personal som FMV har för ändamålet uppgår till knappt en halv miljard
kronor. FMV köper också över försvarsgrenarnas materielanslag tekniska
konsulttjänster för över 200 miljoner kronor per år som ett led i
materielanskaffningen. Den del av dessa tjänster som avser forskning och
utveckling finansieras inom ramen för nyss angivna belopp för objekt-
bunden utveckling och teknikuppdrag.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4
Försvarsdep.

FoU och teknisk kompetens

FoU I totalförsvaret

1 Objektbunden utveckling (FMV)

2 Ej objektbunden teknikutveckling (FMV)

3 Gemensam försvarsforskning (FOA)

4 övrig FoU (MHS, FFA, Civilt totalförsvar)

Teknisk kompetens för anskaffning

5 FMV s egen tekniska kompetens

6 Konsulter till FMV

99

4.2 Forskning för totalförsvaret
4.2.1 Inledning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4
Försvarsdep.

Regeringen bemyndigade den 30 maj 1991 (dir. 1991:43) chefen för
Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
göra en översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret.
Som utredare förordnades teknologie licentiaten Göran Franzén.
Utredningen tog namnet 1991 års försvarsforskningsutredning (FFU 91).

Utredningen redovisade i oktober 1991 delbetänkandet (SOU 1991:91)
Forskning och utveckling för totalförsvaret - kartläggning och problemin-
ventering. Med anledning av delbetänkandet beslutade regeringen i
januari 1992 ändrade direktiv (dir. 1992:6) för utredningen. Ändringen
innebar främst att översynen även skulle omfatta den tekniska kompetens
och kapacitet i övrigt som stödjer försvarets materielanskaffningsprocess.

Ett underlag för utredningen har varit betänkandet (SOU 1991:53)
Forskning och teknik för flyget - granskning av verksamheten vid
flygtekniska försöksanstalten.

Utredningen lade i juni 1992 fram sitt slutbetänkande (SOU 1992:62)
Forskning och utveckling för totalförsvaret - förslag till åtgärder.
Betänkandet har remitterats. En remissammanställning finns tillgänglig
i Försvarsdepartementet.

I det följande redovisas först kortfattat utredningens bedömningar och
förslag och därefter regeringens ställningstaganden till förslagen i de
frågor som bör avgöras nu och som det ankommer på riksdagen eller
regeringen att besluta om. Vissa av utredningens förslag rör frågor som
bör avgöras av berörda myndigheter, eller efter vidare överväganden av
utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen for försvaret
(LEMO). Förslagen har i de delarna överlämnats till dem.

4.2.2 Utredningens bedömningar och forslag

Utredningen bedömer att materielanskaffningen i den nya säkerhetspoli-
tiska situationen alltmer kommer att ske i samarbete med andra länder.
Försvarets tekniska myndigheter får med tiden sannolikt minskad anled-
ning att specificera utvecklingsuppdrag till svensk industri samtidigt som
det finns ökad anledning att samarbeta med andra länder om forskning
och teknikutveckling.

Stora krav ställs nu på totalförsvarets möjligheter att anpassa organisa-
tion, utrustning och förmåga att uppträda till förändrade uppgifter och till
förändrade förhållanden i omvärlden. Ledningsorganens kunskapsförsötj-
ning måste anpassas härtill.

100

Försvarssystemen kommer även i fortsättningen att vara komplexa.
Försvarets myndigheter behöver främst kunna specificera och värdera
funktionella egenskaper. Industrin behöver kunna ta till sig och utnyttja
ett brett spektrum av teknologier och delsystem vid sin produktutveck-
ling. Rollerna förändras därigenom i förhållande till tidigare, när
försvarets myndigheter tog en mera aktiv del i och kontrollerade
utvecklingsarbetet. För grundläggande kunskaper får universitet och
högskolor och civil verksamhet ökande betydelse.

Försvarets ledningssystem utvecklas mot ökat bruk av uppdragsstyming.
Det kräver i ledningsorganen kompetens for att styra och bör för
försvarets tekniska myndigheter kunna medföra att insatserna kan
koncentreras mot vad som är viktigt för försvaret.

Det finns ett starkt behov av att åstadkomma besparingar inom den
offentliga sektorn. För att skapa en rationell verksamhet är det angeläget
med överblick över försvarssektoms tekniska och vetenskapliga kompe-
tenser och att styra utvecklingen på dessa områden.

Mot bakgrund av bl.a. dessa faktorer prioriterar utredningen insatser
inom forskning och teknikutveckling för att ge underlag till stats-
makternas, försvarsmaktens och det civila försvarets ledning av
totalförsvarets utveckling. Begränsningar bör i första hand ske inom
sådan verksamhet som stödjer materielanskaffningen.

Utredningen föreslår

- att ett system med utvidgad uppdragsstyming införs, där Överbefäl-
havaren (ÖB) och ÖCB ges större ansvar än i dag för att styra forskning
och kvalificerad teknisk verksamhet vid främst FMV och FOA. FMV bör
på ÖB:s uppdrag hålla samman forskning och teknikutveckling, som ger
stöd till verkets egen verksamhet eller direkt bidrar till industrins
kompetens.

Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.3).

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4

Försvarsdep.

- att en gemensam styrelse inrättas för FMV, FOA och FFA, med
uppgift att förbättra effektivitet och samordning mellan verken. De tre
verken bör i sina huvuddrag bestå.

Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att utbildningen vid Militärhögskolan (MHS) ges en bättre kontakt med
forskning.

Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att staberna förstärks med tekniskt vetenskapliga rådgivare.

Förslaget har överlämnats till Försvarsmaktens organisationsmyndighet
(FMO).

101

- att FMV slår vakt om sin systemkompetens men söker minska sitt
konsultutnyttjande genom bättre samarbete med FOA och större
utnyttjande av industrin.

Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att FOA koncentrerar sin tekniska verksamhet på försvarsspecifika
områden och frågor om hotbild samt funktion och sårbarhet hos
delsystem i fältmässig miljö och under fientlig motverkan. Förmåga till
konsekvensbeskrivning av militärteknisk utveckling behöver utvecklas
liksom förmåga till utvärdering. ABC-kompetens samt kompetenser för
utredningar och studier på stabsnivå bör bibehållas.

Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.4).

- att ett system införs där försvarets tekniska personal i ökad utsträckning
roterar mellan befattningar i olika myndigheter och om möjligt även i
industrin.

Förslaget har överlämnats till FMV.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4

Försvarsdep.

- att försvarets samverkan med universitet och högskolor stärks bl.a.
genom att ett särskilt anslag inrättas för strategisk försvarsforskning.
Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.5).

- att FMV ges i uppdrag att samordna insatser för att stärka ett in-
ternationellt projektorienterat samarbete inom försvars-FoU.

Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att frågan om vilken ambition staten bör ha för att söka bibehålla
säkerhetspolitiskt viktig försvarsindustri övervägs i annan ordning.
Förslaget övervägs f.n. inom Försvarsdepartementet.

- att FMV och FOA, vid en besparing med 10 procent, förändrar sin
kompetens på det sätt som nyss angetts och att därutöver besparingar
görs främst inom forskning och konsulttjänster som stödjer materielan-
skaffningen. En besparing med 25 eller 40 procent bör övervägas först
i ett läge när en stor del av den inhemska försvarsindustrin försvunnit
och Sverige anskaffar huvuddelen av sin materiel genom köp utifrån. I
första hand bör då sådan verksamhet begränsas som ger grund för att
förbättra vapentekniken och utveckla nya produkter. Inriktning bör ske
mot att någorlunda välinformerat kunna köpa sådana system till försvaret
som marknaden erbjuder.

Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.6).

- att FFA bör ges ett större anslag än idag och att ett fristående kollektivt
program för flygteknisk forskning inrättas. Förslaget är i huvudsak
samstämmigt med förslag till regeringen från flygindustrin, från
Universitetet i Linköping, från FFA och från FMV.

Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.3).

102

4.2.3 Utvidgad uppdragsstyming

Regeringens bedömning:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4
Försvarsdep.

Ett system med utvidgad uppdragsstyming infors, där Försvarsmakten
och ÖCB ges större ansvar än i dag för att styra forskning och
kvalificerad teknisk verksamhet vid främst FMV och FOA. Den ökade
uppdragsstymingen bör så långt möjligt tillämpas fr.o.m. budgetåret
1994/95.

Utredningens förslag:

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna:

Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Fortifikations-
förvaltningen (FortF) och FOA avstyrker dock förslagen och anser att
nuvarande ordning är att föredra.

Skälen för regeringens bedömning:

Olika instanser inom totalförsvaret bör ges ett större inflytande än f.n. över
de kunskapshöjande verksamheter som finansieras av försvarsmedel och som
syftar till att främja totalförsvarets effektivitet och förmåga att lösa sina
uppgifter.

Förändringar i denna riktning håller på att genomföras av både FOA och
FMV. Förändringarna bör dock gå längre, och finansieringen i ökad grad
följa uppdragen.

Utredningen har beträffande statsmakternas styrning föreslagit att anslag till
FOA och FMV bör ges i mera begränsad utsträckning än f.n. I stället bör
anslagen till försvarsmakten och ÖCB anpassas till att också täcka insatser
för forskning och teknikutveckling och behovet av kompetens och kapacitet
att hantera materielanskaffningen. Av vikt i detta sammanhang är bl.a. att
stimulera forskning som syftar till att förbättra förmågan hos totalförsvarets
civila del under säkerhetspolitiska kriser och i krig. De styrande myndig-
heterna bör utveckla sin kompetens att styra forskning och kvalificerad
teknisk verksamhet.

Ett nytt anslag bör avse verksamhet som dels ger regeringen underlag för
utformningen av säkerhets- och försvarspolitiken, dels ger underlag för
hänsynstagandet till A-, B- och C-stridsmedel. En större samordning bör
göras med utrikeshuvudtitelns anslag avseende nedrustning och rustnings-

103

kontroll. Det kan vidare finnas skäl för att i vissa avseenden styra FMV
genom ett direkt anslag, särskilt vad gäller underlag för utformning av för-
svarsindustripolitiken samt i fråga om resurser för hantering av samarbete
med andra länder.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4
Försvarsdep.

Regeringen har för budgetåret 1993/94 lämnat sina budgetförslag i den
nuvarande an slagsstrukturen. Inriktningen bör vara att regeringen så långt
möjligt lämnar sina budgetförslag för budgetåret 1994/95 i en förändrad
anslagsstruktur. Utredningens förslag kommer härvidlag att utgöra en viktig
grund för förberedelsearbetet. En annan grund kan de förslag bli som
LEMO kommer att lämna.

4.2.4 Kompetens vid FOA

Regeringens bedömning:

Utredningens förslag om kompetensprofilen vid FOA bör utgöra ett
underlag för de instanser som vid en utvidgad uppdragsstyming får ett
ansvar för att styra forskningen.

Utredningens förslag:

Utredningen lämnar en rad konkreta förslag om vilken prioritet som olika
kompetenser vid FOA bör ges. Förslagen om förändringar av kompetens-
profilen avser främst sådana områden som föreslås bli styrda av För-
svarsmakten i framtiden. Beträffande de områden som föreslås vara
anslagsfinansierade även i fortsättningen föreslås inga förändringar av
kompetensprofilen.

Remissinstanserna:

ÖB anser att frågan om FOA:s kompetensprofil bör avgöras inom ramen för
den utvidgade uppdragsstymingen, och ÖB tar därför avstånd från
förslagen. Övriga remissinstanser har inga avgörande invändningar mot
förslagen.

Skälen for regeringens bedömning:

Principiellt bör de instanser som finansierar forskningen styra dess
inriktning och därmed indirekt forskningsorganens kompetensprofil. Detta
utesluter dock inte att regeringen - åtminstone övergångsvis - lämnar vissa
föreskrifter för hur styrningen skall ske.

104

4.2.5 Anslag för strategisk försvarsforskning

Regeringens bedömning:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4
Försvarsdep.

Ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln inrättas inför budgetåret
1994/95. Över anslaget skall finansieras s.k. strategisk forskning och
utveckling för försvaret. Anslaget disponeras av en självständig nämnd
som regeringen inrättar.

Utredningens förslag:

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens bedöm-
ning.

Remissinstanserna:

Ingen remissinstans motsätter sig att ett anslag inrättas för detta ändamål.
Däremot går meningarna isär i frågan om vilken instans som bör disponera
anslaget. Flera instanser, bland dem ÖB, anser att ÖB bör disponera det.
FOA anser att FOA bör disponera det.

Skälen för regeringens bedömning:

Med strategisk forskning och utveckling (FoU) för försvaret avses sådan
FoU som syftar till att bygga upp kunskaper och färdigheter på grund-
läggande nivå inom forskningsområden och teknologier som kan komma att
få avsevärd betydelse för uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret eller
för bedömning av dess förmåga i kris och krig.

Med hänsyn till att många av försvarets kompetenser även kan vara av
värde för övriga delar av samhället, och omvänt, finns det skäl att inrikta
framfor allt mer grundläggande satsningar på kunskapsuppbyggnad inom
försvaret så att möjligheter till samverkan med andra sektorer tillvaratas.
Exempel på civila områden lämpade for sådan samverkan är den tekniska
forskning som Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) och Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) finansierar.

För att främja dessa syften bör ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln
föras upp i statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1994/95 för strategisk FoU för
försvaret. Anslaget bör disponeras av en självständig nämnd under
regeringen (Försvarsdepartementet). Nämndens ledamöter bör ha bakgrund
i universitet och högskolor, i försvarets myndigheter och i försvarsindustrin.

Kriterier för användning av medlen till projekt bör vara att projekten

- har stor potentiell betydelse för totalförsvaret och har den inriktning mot
ämnesområden i stort som regeringen anger,

105

- har god vetenskaplig kvalitet,

- innebär en kunskapsöverföring till en mera tillämpad verksamhet vid
försvarets myndigheter eller i industrin.

Uppdragen bör i regel avse samprojekt och läggas ut på universitet och
högskolor, på FOA, FFA och på industrin. Urvalet av projekt bör i
allmänhet ske efter öppen annonsering och granskning av ansökningar.

Ett viktigt syfte med anslaget är att skapa breda kontaktytor mellan å ena
sidan försvarssektorn och dess forskningsorgan, och å andra sidan
universitet och högskolor samt andra samhällssektorer.

4.2.6 Inriktning av besparingar

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4
Försvarsdep.

Regeringens bedömning:

Utredningens förslag om inriktning av besparingar vid främst FMV
och FOA bör utgöra ett underlag för de instanser som vid en utvidgad
uppdragsstyming får ett ansvar för att styra forskningen.

Utredningens förslag:

Utredningen lämnar i enlighet med direktiven förslag om, och belyser
konsekvenser av, inriktningen av besparingen inom det utredda verksam-
hetsområdet med 10, 25 och 40 procent.

Remissinstanserna:

Flera remissinstanser anser att stora besparingar inom försvarsforskningen
inte bör göras. ÖB anser att ÖB bör styra inriktningen av eventuella
besparingar.

Skälen för regeringens bedömning:

Principiellt bör de instanser som finansierar verksamheten styra dess
inriktning och omfattning, och därmed inriktningen av de besparingar som
kan bli aktuella. Detta utesluter dock inte att regeringen - åtminstone
övergångsvis - lämnar vissa föreskrifter för besparingar och inriktningen av
dem.

106

4.3 Flygteknisk forskning och utbildning
4.3.1 Bakgrund

I den flygtekniska forskningen medverkar en rad tekniska och naturveten-
skapliga discipliner. Den avancerade och komplexa karaktären hos flygplan
och flygmotorer har inneburit ett fruktbärande samspel mellan forskning och
utveckling samt industriell verksamhet. Den kunskapsutveckling som har ägt
rum med utgångspunkt i flygverksamhet har haft positiva effekter för
forskning och utveckling även utanför det direkta tillämpningsområdet. Krav
på material, avancerade beräkningar, miniatyrisering, tillförlitlighet m.m.
har ställt forskning och ingenjörskonst inför stora utmaningar. Flygteknik
i vid mening är en drivande kraft i allmän teknikutveckling och inom
teknisk forskning och utbildning.

Svensk flygindustri har ett högt internationellt anseende som etablerats
genom de för ett litet land unikt långsiktiga satsningarna på en militär
flygindustri. Denna kunskaps- och kompetensbas har under de senaste tio
åren använts för att bygga upp en omfattande civil produktion.

Parallellt med den flygindustriella uppbyggnaden under 1940-, 50- och 60-
talen byggdes en kraftfull utbildning och akademisk forskning upp. För att
få en långsiktigt hållbar försöijning av kompetens inom det flygtekniska
området bör utbildning, forskning och industriell verksamhet gå hand i
hand. En högteknologisk industri ger näring åt och driver på eller ställer
krav på utbildning och forskning.

Dagens industriella verksamhet domineras f.n. av Industrigruppen JAS med
JAS 39 Gripen, Saab-Scania AB med Saab 340 och Saab 2000 samt Volvo
Flygmotor AB:s medverkan i ett antal internationella civila flygmo-
torprojekt. Flygteknisk verksamhet finns också inom FFV-Aerotech samt
inom försvaret.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4

Försvarsdep.

Den flygtekniska högre utbildningen och forskningen är f.n. koncentrerad
till Tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Vid FFA bedrivs en relativt
omfettande forskning. Universitetet i Linköping har nyligen beslutat starta
utbildning av civilingenjörer med inriktning på ferkostteknik, huvudsakligen
avsedd för flygindustrins behov. Utbildningen skall drivas i samverkan med
KTH.

I ett flertal länder sker strategiska satsningar på forskning på det flygindu-
striella området. Detta betraktas genom sin högteknologiska karaktär som
ett nyckelområde för att höja teknologinivån. Den internationella samarbetet
inom det flygtekniska området är omfettande. Sverige deltar i flera sam-
arbetsprogram. Ett undertecknande av EES-avtalet innebär ytterligare
möjligheter.

Det finns ett antal, i huvudsak samstämmiga, förslag från flygindustrin och

107

myndigheter om en satsning på flygteknisk forskning och utbildning.
Förslagen innehåller två huvuddelar: ett nationellt flygtekniskt centrum samt
ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram. De innebär en väsentligt
utökad samverkan mellan tekniska högskolor, försvarsmyndigheter och
företag vad avser såväl forskning som utbildning.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) har föreslagit riktade satsningar
vad avser teknisk grundforskning på området komplexa system. Flygteknik
nämns här som ett prioriterat område.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har föreslagit satsningar på
basteknologier med användning bl.a. inom farkostområdet.

4.3.2 Regeringens överväganden

Regeringen anser det angeläget att en förstärkning av den flygtekniska
forskningen och utbildningen kommer till stånd med utgångspunkt i de
lämnade förslagen. Det är viktigt att staten och flygindustrin delar lika på
finansieringen av det nationella flygtekniska forskningsprogrammet. Det är
vidare angeläget att för flygteknik relevant forskning, som finansieras med
medel som ligger utanför det nationella programmet, både kan bidra till och
dra fördel av den koncentrerade satsningen inom ett avancerat teknikområde
som det nationella programmet representerar. Inriktningen och styrningen
av programmet bör dels spegla den gemensamma finansieringen, dels
grundas på strävan att maximera utnyttjandet av inom området tillgängliga
resurser för forskning och utveckling, forskarutbildning och grundläggande
teknisk utbildning. Regeringen avser att uppdra åt en särskild förhandlare
att för staten förhandla med flygindustrin om omfattning, inriktning,
finansiering och styrning av programmet.

Regeringen föreslår att, av statliga medel från fjärde och tolfte huvudtit-
larna, sammanlagt högst 30 miljoner kronor per år under treårsperioden
1993/94 -- 1995/96 avsätts för ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.
Därtill föreslår regeringen i det följande under avsnittet Utbildnings-
departementets verksamhetsområde en förstärkning av den tekniska
forskningen och forskarutbildningen, bl.a. för att möjliggöra en förstärkt
satsning inom vissa programområden av särskild betydelse för teknisk och
industriell utveckling.

I prop. 1992/93:169 föreslår regeringen vissa förstärkningar inom
ci vilingenj örsutbildningen.

Resurser för flygteknisk forskning och utveckling från fjärde huvudtiteln
kommer främst från anslagen D2. Flygvapenförband: Materielanskaffning,
F3. Försvarets materielverk och K6. Flygtekniska försöksanstalten. Förslag
om dessa anslag för budgetåret 1993/94 har lagts fram i budgetpropositio-
nen. Förslagen innebär bl.a. att anslaget K6. ökar från nuvarande ca 10 till
drygt 20 miljoner kronor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4
Försvarsdep.

108

Delar av den flygtekniska forskning som försvaret hittills finansierat utgör
en gemensam grund för såväl militära som civila tillämpningar. Försvaret,
FMV och FFA bör utveckla samverkan med NUTEK och andra civila in-
tressenter. Ett bidrag till det nationella flygtekniska forskningsprogrammet
bör lämnas från fjärde huvudtiteln. Bidraget bör anpassas till programmets
finansiering i övrigt och omfatta högst 20 miljoner kronor per budgetår
under perioden 1993/94-1995/96.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4
Försvarsdep.

Bidraget bör för budgetåret 1993/94 lämnas från anslaget D2. Med hänsyn
till den förändrade anslagsstruktur som avses bli införd i samband med att
den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas, bör det avgöras senare från
vilket anslag som bidraget bör lämnas fr.o.m. budgetåret 1994/95.

4.4 Övriga frågor
4.4.1 Sårbarhet och beredskapshänsyn

I 1990 års forskningsproposition redovisades vissa riktlinjer för totalför-
svarsforskningen. Regeringen förordade bl.a. att en grundläggande forsk-
ningsverksamhet, i syfte att skapa kunskap om samhällets sårbarhet, för-
söksvis borde påböijas. För ändamålet föreslogs att 500 000 kronor skulle
avsättas för budgetåret 1990/91. Riksdagen hade ingen erinran mot
regeringens förslag (bet. UbU 1989/90:25, rskr. 1989/90:328).

ÖCB har svarat för en försöksverksamhet avseende forskning om samhällets
sårbarhet. Bland projekt som genomförts eller pågår kan nämnas projektet
Sårbarhet i nätverk, som drivs av Centrum för regionalvetenskaplig
forskning i Umeå. Vidare bedrivs viss utbildning i samarbete med
universiteten i Göteborg och Umeå inom området beredskapshänsyn i
planering och samhällsutveckling, för lokala tjänstemän och politiker samt
för beredskapshandläggare och samhällsplanerare. Totalt avsatte ÖCB för
dessa områden för budgetåret 1991/92 tre miljoner kronor.

Genom Statens räddningsverks försorg genomförs f.n. forskning beträffande
bl.a. riskhänsyn i samhällsplaneringen, ökad säkerhet vid transporter av
farligt gods och beredskap mot kemikalieolyckor.

I likhet med vad som uttalades i 1992 års totalförsvarsbeslut (prop.
1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) vill regeringen
betona betydelsen av att beredskapshänsyn tas i planering och samhäll-
sutveckling. Att tidigt ta hänsyn till sårbarhet och risker skapar robusthet i
samhället inför säkerhetspolitiska kriser och krig, minskar behovet av
kostnadskrävande beredskapsåtgärder och ökar dessutom säkerheten i det
fredstida samhället. En fortsatt forskningsverksamhet som skapar kunskap
om samhällets sårbarhet och om möjligheterna att ta hänsyn härtill är mot
denna bakgrund angelägen. En sådan verksamhet kan också ge detta område
ökad stadga och en starkare förankring i den akademiska forskningsvärlden.

109

Det ankommer på ÖCB och berörda myndigheter att inom ramen för till-
gängliga resurser vidta erforderliga åtgärder på resp, verksamhetsområden.

4.4.2 Fordonsteknisk forskning m.m.

Regeringen föreslår i det följande under avsnittet Näringsdepartementets
verksamhetsområde att ett program för fordonsteknisk forskning skapas. Det
är angeläget att de samverkansmöjligheter tas till vara som kan finnas
mellan försvarsforskningen och det fordonstekniska forskningsprogrammet.
FMV bör följa programmet, liksom NUTEK:s program i övrigt, och upp-
märksamma sådana samverkansmöjligheter.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 4

Försvarsdep.

4.4.3 Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94

Regeringens förslag rörande anslag under fjärde huvudtiteln lämnades i 1993
års budgetproposition (bilaga 5). Förslagen har beretts så att de är
samstämda med de förslag och överväganden som redovisas i denna
proposition.

4.5 Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

beträffande flygteknisk forskning och utbildning (avsnitt 4.3)

1. godkänner förslaget om riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt
forskningsprogram,

2. godkänner förslaget om bidrag från fjärde huvudtiteln till
finansiering av ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.

110

5. Socialdepartementets verksamhetsområde

Inom socialdepartementets politikområden bedrivs och initieras forsk-
ning och utvecklingsarbete rörande socialtjänst, barn- och familjepoli-
tik, socialförsäkring, folkhälsa samt hälso- och sjukvård.

Från femte huvudtiteln stöds forsknings- och utvecklingsarbete inom
samtliga dessa politikområden. Den medicinska forskningen finansieras
främst genom fakultetsanslag samt genom anslaget till Medicinska
forskningsrådet (MFR) vilka redovisas under åttonde huvudtiteln (Ut-
bildningsdepartementet). Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) ger
stöd till grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap,
socialpolitik och folkhälsovetenskap. Folkhälsoinstitutet (FHI) stöder,
för sin vetenskapliga förankring, forskning och utveckling inom folk-
hälsoområdet. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik
(SBU) bedriver forskningsbaserad utvärdering av medicinska metoder.
Bidrag ges också från anslag på femte huvudtiteln till Spri som är hälso-
och sjukvårdens utvecklingsinstitut. Dessutom bedrivs forsknings- och
utvecklingsarbete som en integrerad del av verksamheten vid Statens
bakteriologiska laboratorium (SBL), Statens institutet för psykosocial
miljömedicin (IPM) och Läkemedelsverket (LV). Verksamheten med de
statliga smittskyddsuppgiftema övertas fr.o.m. den 1 juli 1993 av
Statens smittskyddsinstitut, varvid SBL läggs ner.

Även Socialstyrelsen (SoS) och Nämnden för vårdartjänst (NV) be-
driver i viss omfattning forskningsanknutet utvecklingsarbete. Rätts-
medicinalverket (RMV) skall svara för utvecklingsarbete och stöd åt viss
forskning med betydelse för den egna verksamheten och är huvudman
för ett arkiv av stort intresse för forskning. Riksförsäkringsverket (RFV)
har ansvar för att utvärdera trygghetssystemens effekter för individ och
samhälle.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

Anvisat

1992/93

Förslag

1993/94

Förändring Förändring Förändring

1993/94   1994/95   1995/96

SFR: Förvaltning*

-

5,6

+ 5,6     -

SFR: Forsknings-
medel*

79,2

86.7

+ 7,5     -

IPM

5,7

6,9

+ 1,2 -

* Utgör budgetåret 1992/93 anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet

5.1 Inledning

De delar av den offentliga sektorn som ingår i Socialdepartementets
verksamhetsområde utgör kärnan i den svenska välfärdspolitiken. Det
gäller hälso- och sjukvården, äldre- och handikappomsorgen, barn- och
familjepolitiken samt de ekonomiska trygghetssystemen som omfattar
socialförsäkringarna och anslutande bidragssystem. De samlade sociala

111

utgifterna, inkl, landstingens och kommunernas utgifter för de sociala
verksamheterna, beräknas budgetåret 1993/94 motsvara ca 32 % av
BNP.

Den strukturella obalansen i Sveriges ekonomi medför att utvecklingen
av välfärdspolitiken måste ske under delvis förändrade förutsättningar.
Det växande gapet mellan behov och resurser ställer krav på effektivi-
sering och prioriteringar. Regeringen har med anledning härav bl.a.
initierat en omfattande genomgång och prövning av de stora transfere-
ringssystemen. I kommuner och landsting pågår av samma anledning en
omprövning av olika verksamheter.

Ett mål för regeringens politik är att vård, omsorg och andra tjänster
skall anpassas bättre till människomas behov och önskningar. Genom en
ökad valfrihet inom bl.a. hälso- och sjukvården ges medborgarna möj-
lighet att själva bestämma vem som skall ge vården. På samma sätt
skapas ökade valmöjligheter inom bl.a. skolan, barnomsorgen och
äldreomsorgen. En annan del av förnyelsen är ett ökat inslag av privata
entreprenörer vilket ger ökad konkurrens inom tjänsteproduktionen.

Den fortsatta utvecklingen och förnyelsen måste stödjas av en utökad
forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det gäller såväl inom ramen för
olika discipliner vid universitet och högskolor som inom statens, kom-
munernas och landstingens verksamheter.

Hälso- och sjukvården liksom stora delar av de övriga sociala verk-
samheterna är redan nu utpräglade kunskapsorganisationer. Kunskaps-
flödet mellan universitet/högskolor och den sociala sektorn bör emeller-
tid kunna ökas ytterligare. Ny kunskap kring t.ex. organisations- och
ledningsfrågor når inte alltid fram till praktisk tillämpning. Omvänt
gäller att forskarna ibland inte låter sina val av forskningsproblem
inspireras av den verklighet som finns inom de sociala verksamheterna.
Kompetensen inom kommuner, landsting och myndigheter är här av stor
betydelse. Förutom möjligheterna att bedriva eget forsknings- och
utvecklingsarbete är kompetensen avgörande för att kunna formulera
beställningar av forskningsinsatser inom t.ex. universitet och högskolor,
liksom möjligheterna att rätt bedöma kvalitet och relevans i redan
pågående forskning.

Den forskning och det utvecklingsarbete som är relevant för Social-
departementets verksamhetsområde spänner över flera samhällssektorer
- t.ex. hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring och arbets-
marknad - och över många vetenskapliga discipliner. En utmaning är
därför att finna de bästa formerna för att organisera och stimulera denna
forskning som måste präglas av hög relevans och kvalitet för att kunna
skapa underlag för den långsiktiga utvecklingen av den sociala sektorn.

Den forskning som bedrivs inom socialvetenskap och socialpolitik
utgör i stor utsträckning underlag för den ständigt pågående debatten och
utvecklingen av välfärdspolitiken som måste kunna bygga på ett så gott
kunskapsunderlag som möjligt. Metoderna för att sprida den nya kun-
skapen så brett som möjligt behöver vidareutvecklas så att denna kun-
skap inte drunknar i det allt stridare informationsflödet i samhället.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

112

5.2 Forskning rörande de ekonomiska trygghetsssystemen

Behovet av forskningsbaserad kunskap om de ekonomiska trygghetssys-
temens funktion och effekter är betydande, inte minst mot bakgrund av
den genomgripande översyn och omprövning av socialförsäkringens
olika grenar som för närvarande pågår.

Omfattningen av socialvetenskaplig forskning med anknytning till de
ekonomiska trygghetssystemen är fortfarande relativt begränsad med
hänsyn tagen till socialförsäkringens stora betydelse för individens
välfärd och för samhällsekonomin. Betydande behov finns av mer
forskningsbaserad kunskap om bl.a. de faktorer och samband som ligger
bakom de stora förändringarna i sjukfrånvaro och förtidspensionering
under senare år, liksom om samspelet mellan socialförsäkringen och
arbetsmarknaden. Det är vidare angeläget med forskning kring de
offentliga pensionssystemen, inte minst i förhållande till andra försäk-
ringssektorer och hur detta påverkar sparande, kapitalbildning och
arbetskraftsutbud.

Socialförsäkringarna är rättighetsstyrda genom ett omfattande och
komplext regelverk. Regeltillämpningen är långt decentraliserad vilket
pekar på ett behov av tillämpad juridisk forskning. Satsningen på en mer
aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och instrument ställs
till försäkringskassornas och andra rehabiliteringsansvarigas förfogande.
Detta skapar intressanta forskningsuppgifter för utvärderings- och
implementationsforskning.

Det ökade internationella samarbete på socialförsäkringsområdet som
aktualiserats genom EES-avtalet innebär också att ett nytt angeläget
område för forskningsinsatser öppnar sig. Metoder för studier inom
detta område behöver utvecklas.

5.3 Forskning inom socialtjänstområdet

Forskning med inriktning mot socialtjänstens områden bedrivs i olika
organisatoriska former och inom flera discipliner och specialiteter.
Generella problem inom socialtjänsten behandlas vid universiteten,
särskilt inom den nya disciplinen socialt arbete. Tillämpad forskning
med det viktiga syftet att förbättra resultatet av socialtjänstens insatser är
ännu relativt sällsynt. Även kunskapsutvecklingen inom bl.a. social-
medicin och psykiatri är av betydelse för socialtjänstens utvecklings-
arbete.

5.3.1 Forskning om handikapp

I 1990 års forskningsproposition framhölls de starka behoven av sam-
hällsvetenskaplig forskning med inriktning mot handikapp. Bl.a. sakna-
des tillräckliga kunskaper om de förhållanden i samhället som bidrar till
att orsaka och vidmakthålla handikapp. 1989 års handikapputredning har
i sitt slutbetänkande (SOU 1992:2) Ett samhälle för alla pekat på samma
förhållande samt på behovet av tvär- och mångvetenskaplig forsknings-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

113

8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

samverkan med utgångspunkt i de olika disciplinerna. I en kommande
proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade m.m. avser
regeringen att lägga förslag inom bl.a. habilitering och rehabilitering
som för planering och genomförande av åtgärder kräver samordning och
samverkan mellan olika samhällsorgan.

SFR har ett särskilt samordningsansvar för handikappforskningen.

Det är viktigt att forsknings- och utvecklingsarbete om funktions-
hindrade och deras villkor ytterligare stärks. Det gäller bl.a. inom
området habilitering för barn och ungdomar med svåra och komplicera-
de funktionshinder. Även studier av omfattningen av olika funktions-
hinder är eftersatta. För närvarande saknas också nästan helt forskning
med särskild inriktning på samhällsekonomiska studier, liksom forskning
om arbetslivet och dess tillgänglighet. Ett annat viktigt område är
forskning om sociala och miljömässiga faktorer och processer som leder
till att funktionshinder blir handikapp.

5.3.2 Forskning om äldre

Forskningsinsatserna på äldreområdet skall bl.a. ses mot bakgrund av
målen att äldre skall kunna känna sig trygga och veta att de får den
omsorg de behöver. De skall själva få bestämma över sin livssituation
och få behålla sin integritet och valfrihet även när vårdbehoven blir
omfattande. Forskning om äldre är en gränsöverskridande och interdis-
ciplinär verksamhet som berör ett flertal kunskapsområden.

Efter förslag i 1990 års forskningsproposition anslogs nya resurser till
forskning om äldre. Riksdagens beslut att inrätta tre professurer i
psykologi, sociologi och socialt arbete med inriktning mot äldre skapade
också en förankring av äldreforskningen inom högskolan. Tjänsterna har
utlysts. Tillsättningen av professuren i sociologi med placering i Uppsala
är klar.

Socialvetenskapliga forskningsrådet har prioriterat tre områden, näm-
ligen forskning som rör omsorg och omvårdnad, utvärderingsforskning
samt forskning inom området äldre och deras ekonomi. Dessa områden
bör även fortsatt ha hög prioritet. Det är särskilt angeläget att finna en
vetenskaplig grund för utvärderingar av kvalitets- och effektivitets-
mätningar samt av förändringar för äldre och deras ekonomi i ljuset av
de omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår.

5.3.3 Forskning om missbruk

Missbruksfrågorna utgör ett för samhället svårhanterligt problemkomp-
lex och behovet av bred och väl underbyggd kunskap är mycket stort.
Forskningen om missbrukets utbredning och orsaker liksom om vård
och behandling av missbrukare samt metoder för att förebygga missbruk
har betydande metodproblem. Missbruksforskning är ett av de forsk-
ningsområden där stora datamaterial och studier över längre tid ofta är
en förutsättning för ett gott vetenskapligt utbyte.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

114

Forskningen om missbruk är i ett socialvetenskapligt perspektiv in-
riktad på såväl bruk som missbruk av alkohol, narkotika och andra
beroendeframkallande medel. Hit hör forskning om resultat av alkohol -
och narkotikapolitik samt om effekter av olika kontrollpolitiska åtgärder
och av olika förebyggande insatser. Centrala forskningsfrågor är också
vården av missbrukare och missbruksfrågomas koppling till HlV/aids-
problematiken. Forskningen om förebyggande av missbruk är ett viktigt
men än så länge underutvecklat område också inom folkhälsoforsk-
ningen.

Effekterna av den svenska alkohol- och narkotikapolitiken har endast i
liten utsträckning intresserat forskare. Forskningen har hittills främst
varit inriktad på behandlingsstudier. Trots detta saknas ännu kunskap på
många områden. Dessutom är kunskaperna dåliga om missbrukets
former och missbrukares sociala verklighet. Detsamma gäller den
verkliga utbredningen av olika missbruksmönster.

Enligt SFR:s bedömning behövs en fortsatt satsning på forskning
inriktad mot hela missbrukarvården, varav tvångsvården utgör en del.
Innehållet i och effekterna av de samlade insatserna för missbrukare
vidtagna inom olika vårdsystem samt samspelet mellan olika aktörer
behöver få en vetenskaplig belysning.

Forskning om alkohol- och narkotikapolitikens effekter samt behand-
lingsforskning bör prioriteras under den kommande perioden. Med
hänsyn till den ökande internationaliseringen är det därvid önskvärt med
forskning som visar hur olika länder genom sin alkohol- och narkotika-
politik har lyckats förebygga och reducera skador och missbruksut-
bredning.

5.4 Forskning om barn och familj

Familjelivets utveckling och villkor har stor betydelse för välfärden och
individernas livskvalitet. Familjernas livsformer och levnadsförhållanden
är också av central betydelse för de flesta verksamheter inom såväl det
sociala området som hälso- och sjukvårdsområdet.

Forskningen inom området barn och familj sker inom ett stort antal
discipliner - främst vid samhällsvetenskaplig men även vid medicinsk,
humanistisk och juridisk fakultet. En mycket stor del av forskningen är
finansierad genom tidsbegränsade projektmedel. SFR har har utlyst
programstöd samt avsatt medel för forskamätverk för forskning om barn
och familj.

Det är angeläget att forskningen stärks ytterligare inom barn- och
familjeområdet. Viktiga områden för fortsatt forskningsstöd är samspelet
mellan den demografiska utvecklingen, samhällsutvecklingen i stort och
familjepolitikens utformning och innehåll. Förändringar sker idag i
samspelet mellan offentliga trygghetssystem, privata omsorgsformer och
informella nätverk. Forskning som belyser förändringarnas innebörd och
konsekvenser för barn och föräldrar är angelägen liksom forskning om
betydelsen i ett långsiktigt perspektiv av socialt förebyggande arbete för
utsatta barn och ungdomar.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

115

5.5 Forskning om internationell migration och etniska
relationer

Med internationell migration och etniska relationer avses in- och utvand-
ring, orsaker till och effekter av befolkningsrörelser, staters reglering av
dessa befolkningsrörelser samt integrationsfrågor i vid bemärkelse.

Forskning om internationell migration och etniska relationer bedrivs
inom ett flertal humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Ett
nationellt nätverk är under uppbyggnad och det internationella forskar-
samarbetet utvecklas successivt.

Enligt SFR:s bedömning behöver den demografiska, sociologiska,
kulturgeografiska och ekonomiska forskningen om de internationella
migrationsströmmamas orsaker och verkningar på framför allt svensk
arbetsmarknad och näringsliv stärkas, både till omfång och kvalitet.

Mycket tyder på att den internationella migrationen och därmed sam-
manhängande problemkomplex under många år framöver kommer att
utgöra mycket centrala faktorer i samhällsutvecklingen, såväl i Sverige
som i många andra länder. Med hänsyn till det stora kunskapsbehovet
måste forskningen på området därför ges hög prioritet.

5.6 Folkhälsoforskning

Den svenska befolkningens hälsa har fortsatt att förbättras de senaste
åren och medellivslängden har ökat. Trots att hälsoutvecklingen i stort
varit positiv finns det stora skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan
könen, olika sociala grupper och mellan olika delar av landet. Också
mellan infödda svenskar och invandrare finns det betydande skillnader.

Folkhälsoforskningen är interdisciplinär. Till området räknas forskning
om familjers, arbetslivets, miljöns och hälso- och sjukvårdens betydelse
för folkhälsan. Således innefattas studier inom bl a epidemiologi, hälso-
och sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets- och miljömedicin, kost-
och beroendefrågor samt preventiv medicin och socialmedicin i bred
bemärkelse.

Regeringen har betonat att insatser för att ytterligare förbättra folk-
hälsan är angelägna. En bred och kvalitativt god forskning har stor be-
tydelse för att detta mål skall kunna nås. Det finns också ett behov av
att utveckla metoder för utvärdering och att på ett mer systematiskt sätt
utvärdera olika preventiva satsningar. Regeringen anser att folkhälso-
forskning skall vara ett prioriterat område för det Socialvetenskapliga
forskningsrådet under den kommande perioden. Även inom det medi-
cinska forskningsområdet bör folkhälsoforskningen prioriteras. För att
nå högsta möjliga effekt av de insatta resurserna är det angeläget att
dessa insatser samordnas också med bl.a. Folkhälsoinstitutets forsk-
nings- och utvecklingstödjande verksamhet.

Epidemiologisk metodik, som har en framträdande roll inom folkhälso-
forskningen, kräver ofta stora och kostsamma datainsamlingar. Samtidigt
är förutsättningarna för epidemiologiska studier ur ett internationellt
perspektiv särskilt goda i Sverige. Det är därför väsentligt att möjlig-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

116

hetema för denna forskning fortsätter att utvecklas, bl.a. genom att
tillgången till relevanta datamaterial förbättras.

Delar av folkhälsoforskningen är fortfarande under snabb utveckling
och betydande satsningar görs på folkhälsoforskning i vissa länder. Det
är angeläget att internationella erfarenheter tas till vara i den svenska
forskningen och utvecklingsarbetet och att arbetet fortlöpande följs upp
och utvärderas, avseende framför allt dess vetenskapliga kvalitet och
relevans för folkhälsans utveckling.

5.7 Forsknings- och utvecklingsarbete inom och till stöd för
hälso- och sjukvården

En god hälso- och sjukvård är en av grundstenarna i den svenska väl-
färdspolitiken. Målet är en god vård och omsorg på lika villkor för hela
befolkningen.

Hälso- och sjukvårdens totala kostnader är av stort samhällsekonomiskt
intresse i alla länder. År 1991 beräknas dess andel av bruttonationalpro-
dukten (BNP) i Sverige motsvara 8,8 procent. Länder som USA, Irland,
Canada, Frankrike, Tyskland och Finland använder en större andel av
BNP till hälso- och sjukvård än Sverige. Lägre BNP-andel än Sverige
använder bl.a. Storbritannien och Danmark. Antalet anställda inom den
svenska hälso- och sjukvården var år 1991 omkring 380 000 personer.

Hälso- och sjukvården befinner sig i ständig utveckling. En drivkraft i
denna utveckling är den medicinska forskningen där nya metoder ut-
vecklas för att diagnostisera och bota eller lindra olika former av ohälsa.
Den medicinska forskningen i Sverige är i ett internationellt perspektiv
av mycket hög klass. Den höga nivån på den svenska forskningen inom
detta område gör att internationella erfarenheter snabbt når Sverige och
förs ut i det konkreta hälso- och sjukvårdsarbetet. Omvårdnadsforsk-
ningen är en annan viktig komponent för att öka kvaliteten och patient-
tillfredställelsen.

Stora förändringar har, inom flera landstingsområden, under de senaste
åren gjorts i hälso- och sjukvårdens styrsystem. Bl.a. har uppdelning
gjorts på beställare och utförare. De ekonomiska styrsystemen har
förändrats från att vara budgetbaserade till att vara prestationsrelaterade.
I vissa system utgår ersättning till utförama i förhållande till vilka
behandlingar som ges.

De nya styrsystemen och de därmed förbättrade redovisningsmetodema
har visat att kostnaderna för olika ingrepp ofta är högre vid undervis-
ningssjukhusen än inom sjukvården i övrigt. Huvudorsaken till detta
torde vara att de reella kostnaderna för utbildning och forskning inte har
tydliggjorts tidigare. Patienturvalet torde inte heller vara detsamma
eftersom en högre andel svåra fall behandlas vid undervisningssjuk-
husen. Från vissa håll har de förändrade styrsystemen setts som ett hot
mot forskning och utveckling eftersom undervisningssjukhusen skulle
kunna komma att förlora konkurrensen om patienterna och därmed få
reducerade ekonomiska ramar.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

117

En vidareutveckling av svensk hälso- och sjukvård kräver fortsatt stora
forsknings- och utvecklingsinsatser, vilket också ligger i sjukvårds-
huvudmännens intresse. Detta har lett till att olika lösningar nu prövas
för att garantera att tillräckliga medel avsätts för forsknings- och utveck-
lingsarbete inom ramen för de förändrade styrsystemen. Regeringen
kommer att noga följa utvecklingen inom detta område.

En fortsatt effektivisering och utveckling av hälso- och sjukvården
kräver forskning och utveckling inom ett flertal discipliner, inte minst
inom samhällsvetenskaperna. Även om det finns goda forskningsmiljöer
också inom dessa områden är inte den svenska forskningen här lika stark
som inom medicinen. I syfte att få underlag för att vidareutveckla
framförallt den samhällsvetenskapliga forskningen av relevans för hälso-
och sjukvården avser regeringen att låta kartlägga pågående forskning
inom detta område, bl.a. i ett internationellt perspektiv, samt att utreda
hur detta forskningsområde skall kunna förstärkas i framtiden.

Inom hälso- och sjukvården är det kvalificerade utvecklingsarbetet,
d.v.s. ett metodiskt och systematiskt utnyttjande av forskningsresultat,
vetenskaplig kunskap och nya idéer för att skapa nya metoder eller
system, av stort värde. Merparten av detta arbete sker hos sjukvårds-
huvudmännen men också inom ramen för vissa statliga myndigheters
verksamhet m.m.

5.8 Ökad internationalisering

Internationaliseringen inom olika forsknings- och utvecklingsområden
kommer att bli allt viktigare såväl för Socialvetenskapliga forsknings-
rådet som för Socialdepartementets övriga myndigheter. Vissa myndig-
heter har redan ett mycket väl utvecklat internationellt samarbete, t.ex.
IPM, LV, SBL, SBU och RFV.

EES-avtalet och ett framtida medlemskap i EG, då särskilt utveck-
lingen av den s.k. sociala dimensionen inom EG, medför ett ökat behov
av komparativa studier och ett ökat intresse för internationella jämförel-
ser. Ur flera perspektiv är det av vikt att på vetenskaplig grund kunna
relatera förhållanden och fenomen i det svenska samhället till mot-
svarande i andra länder.

Inom det s.k. COST- programmets ram utvecklas för närvarande den
samhällsvetenskapliga forskningen starkt under ledning av en särskild
"Social Science Committee". Program för forskning om äldre, miss-
bruk, handikapp och om migration befinner sig på olika stadier av
planering. SFR räknar med att bidra till aktivt svenskt deltagande. SFR
avser också att under perioden avsätta medel för utländska gästforskare
(gästprofessurer) vilket kan förväntas resultera i bl.a. nya analyser av
svenska förhållanden och nya teoretiska och metodologiska infallsvink-
lar.

I det gällande tredje ramprogrammet för forskning i EG ingår endast
ett program som i viss mån berör Socialdepartementets ansvarsområde.
Däremot har i EG-kommissionens utkast till det fjärde ramprogrammet
för forskning föreslagits ett antal nya delprogram med inriktningar som
berör Socialdepartementet och dess myndigheter.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

118

Socialvetenskapliga forskningsrådet är representerat i det nybildade
Rådet för FoU-samarbetet mellan Sverige och EG.

5.9 Forsknings- och utvecklingsarbete inom vissa
myndigheter m.m.

I detta avsnitt lämnas en kortfattad beskrivning av de myndigheter under
femte huvudtiteln som bedriver eller finansierar forsknings- och utveck-
lingsarbete och för vilka budgetbehandling skedde i budgetpropositionen
(prop. 1992/93:100 bil. 6). För Statens institut för psykosocial miljö-
medicin (IPM) samt Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) behand-
las budgetfrågorna i föreliggande proposition, avsnitt 5.11. Även vissa
frågor rörande forskning vid Smittskyddsinstitutet behandlas i ett särskilt
avsnitt (5.10) men budgetfrågorna för Smittskyddsinstitutet regleras i
den reviderade finansplanen.

Spri är hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut. Huvudmän är staten
och Landstingsförbundet som svarar för hälften var av finansieringen.
Ett nytt avtal om Spri träffades i juni 1992 avseende perioden 1993
-1995. I avtalet markeras att tyngdpunkten i verksamheten skall ligga i
ett långsiktigt och kvalificerat utvecklingsarbete och att ett närmare
samarbete med olika forsknings- och utvecklingsinstitutioner skall
utvecklas. Spri skall främst arbeta med frågor som rör kvalitet, effek-
tivitet och produktivitet samt informationssystem och effektivisering i
vården. En utvärdering av Spris verksamhet skall genomföras och vara
avslutad senast den 1 september 1994.

Huvuduppgifterna för Socialstyrelsen (SoS) är att bedriva kvalificerad
tillsyn, uppföljning, utvärdering och kunskapsförmedling inom hälso-
och sjukvården och socialtjänsten. Inom Socialstyrelsen har nyligen
inrättats ett Centrum för epidemiologi och social analys. Därmed kom-
mer Socialstyrelsen att - på ett helt annat sätt än tidigare - kunna följa,
analysera och rapportera hur bl.a. folkhälsoproblem, sociala problem
och sjukdomar utvecklas. Även ett Centrum för utvärdering av metoder
i socialt arbete har inrättats inom Socialstyrelsen för systematisk upp-
byggnad av vetenskapligt grundad kunskap om behandlingsmetoder och
andra insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har
till uppgift att utvärdera etablerade och nya medicinska metoder ur
medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. Utvärderingarna
utgår från den aktuella forskningen och från genomgångar av den
vetenskapliga litteraturen inom det område som är föremål för utvärde-
ring.

Läkemedelsverket (LV) skall i syfte att tillgodose behovet av säkra
och effektiva läkemedel pröva inkomna ansökningar om godkännande av
eller tillstånd till tillverkning av läkemedel, varvid läkemedel av högt
medicinskt värde och samhällsekonomisk betydelse skall ges prioritet.
Verket skall vidare verka för att dessa läkemedel används på ett ända-
målsenligt och kostnadseffektivt sätt samt främja säkerheten och kvalite-
ten för läkemedelsnära produkter. Läkemedelsverket bedriver visst

Prop. 1992/93:17C

Avsnitt 5

Socialdepartemente

119

forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för sin verksamhet.

Rättsmedicinalverket (RMV) är central förvaltningsmyndighet för
rättspsykiatrisk, rättskemisk och rättsserologisk verksamhet. Verket skall
enligt instruktionen svara för utvecklingsarbete och stöd åt forskning av
betydelse för verksamheten.

Folkhälsoinstitutet (FHI), vars verksamhet inleddes den 1 juli 1992,
skall främja för hela folket likvärdiga förutsättningar för en god hälsa
genom att på bl.a. nationell nivå och med vetenskaplig förankring
bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete av sektors-
övergripande karaktär.

För närvarande arbetar FHI med åtta program. Dessa är alkohol och
narkotika, allergi, mat och motion, skador, tobak, barns och ungdomars
hälsa, kvinnors hälsa samt ett program som omfattar HIV/aids, sex och
samlevnad, abortförebyggande arbete samt sexuellt överförbara sjuk-
domar.

Samarbete skall ske med universitet och högskolor för att garantera
långsiktig kunskapsutveckling och medverkan av forskare inom FHI:s
verksamhet. FHI har under innevarande budgetår avsatt 20 miljoner
kronor för forsknings- och utvecklingsinsatser och skall även förstärka
utvärderingsverksamheten genom deltagande av olika forskningsgrupper.

Riksförsäkringsverket (RFV) skall bl.a. särskilt följa utvecklingen av
de olika grenarna inom det ekonomiska trygghetssystemet och utvärdera
effekter av dessa för individ och samhälle. Detta sker genom ett konti-
nuerligt samarbete med forskare och forskningsinstitutioner som stöd för
de egna analyserna av kunskapsbehov och pågående FoU. Uppföljnings-
och utvärderingsprogram upprättas årligen.

Nämnden för vårdartjänst (NV) administrerar bl.a. statsbidrag till
vårdartjänst och omvårdnadsinsatser för rörelsehindrade samt bedriver
utvecklingsarbete inom ramen för sin verksamhet. Utvecklingsarbetet är
inriktat på att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för
unga och vuxna personer med funktionshinder samt att utveckla olika
stöd som behövs i och omkring studiesituationen.

5.10 Forskning vid Smittskyddsinstitutet

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) bedriver bl.a. forskning för
att förbättra smittskyddet för befolkningen. Laboratoriet har också
ansvar för landets vaccinförsörjning och andra statliga smittskyddsupp-
gifter.

Regeringen anförde i proposition 1989/90:90 om forskning bl.a. att
forskningspotentialen inom smittskyddsområde ytterligare behövde
stärkas och att resurserna borde vidareutvecklas vid SBL, det nationella
expertorganet. Regeringen konstaterade vidare att utförandet av forsk-
ning även fortsättningsvis skulle koncentreras till universitet och hög-
skolor.

Mot bl.a denna bakgrund föreslog regeringen som ett första steg att tre
professurer i smittskydd med inriktning mot särskilt klinisk immunologi,
särskilt klinisk parasitologi respektive särskilt klinisk virologi skulle

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

120

inrättas vid Kl den 1 juli 1990. Innehavarna av dessa tjänster skulle
tillika vara avdelningsföreståndare vid SBL.

Förslaget beaktades vid medelsberäkningen där reservationsanslaget
Medicinska fakulteterna tillfördes 4,5 miljoner kronor medan motsvaran-
de minskning gjordes under SBL:s anslag där också vissa tjänster drogs
in.

Riksdagen har på förslag från regeringen bl.a. beslutat att godkänna att
Smittskyddsinstitutet inrättas den 1 juli 1993 och att SBL avvecklas,
sedan ett aktiebolag har övertagit ansvaret för produktion av vacciner
m.m. och Smittskyddsinstitutet övertagit ansvaret för ifrågavarande
statliga smittskyddsuppgifter (prop. 1992/93:46, bet. 1992/93:SoU7, rskr
1992/93:86).

Föredragande statsrådet framhöll i propositionen bl.a. att Smittskydds-
institutet i likhet med bl.a. de övriga nordiska smittskyddsinstituten
skulle ha sin tyngdpunkt i ett kvalificerat forsknings- och utvecklings-
arbete. I propositionen angavs att de bästa betingelserna för detta skulle
ges om det nya institutet fick möjlighet till ett nära samarbete med KI.

I den utredning som ligger till grund för inrättandet av Smittskydds-
institutet, Smittskyddsinstitutet - ny organisation för Sveriges nationella
smittskyddsfunktioner (1992:29) konstateras att samordningen med KI
bör ske, förutom genom de tre tidigare inrättade professurerna i smitt-
skydd, genom att ytterligare tre professurer inrättas i smittskydd med
inriktning särskilt mot bakteriologi, epidemiologi respektive vaccinforsk-
ning och kombineras med tjänster på Smittskyddsinstitutet. Framställ-
ning om inrättande av dessa professurer har även kommit in från SBL
respektive förts fram i KI:s fördjupade anslagsframställning.

Regeringens överväganden

Det är av stor vikt att staten på nationell nivå har en högkvalificerad
institution som kan kontrollera smittskyddsläget, bedriva kompetent
forskning samt ta emot och anpassa den internationella utvecklingen
inom smittskyddsområdet till landets behov. Samtidigt bör den grund-
läggande forskningen i huvudsak ske inom högskolans ram.

De bästa förutsättningarna för att finna former för hur samarbetet
mellan KI och Smittskyddsinstitutet bör byggas upp finns lokalt och i en
dialog mellan de berörda myndigheterna. För att tydliggöra forsknings-
och utvecklingssamarbetet och ge detsamma stabilitet bör långsiktiga
avtal träffas mellan KI och Smittskyddsinstitutet.

I syfte att Smittskyddsinstitutet skall ha möjlighet att göra avvägningar
mellan forsknings- och utvecklingsinsatser å ena sidan och andra upp-
gifter å andra sidan anser regeringen att medel bör disponeras av Smitt-
skyddsinstitutet.

Regeringen avser att återkomma till medelsfrågor vad gäller Smitt-
skyddsinstitutet i den reviderade finansplanen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

121

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

tar del av vad regeringen anfört om forskning vid Smittskydds-
institutet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

5.11 Anslagsfrågor

I proposition 1992/93:100 har regeringen i avvaktan på särskild pro-
position i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna anslagsrubriker
beräknat följande belopp:

G 9. Statens institut för psykosocial miljömedicin, 5 741 000 kronor

G 16. Socialvetenskapliga forskningsrådet, 79 175 000 kronor.

Vi tar nu upp dessa frågor.

Femte huvudtiteln

G. Myndigheter under Socialdepartementet

G 9. Statens institut för psykosocial miljömedicin

1991/92

Utgift

5 122 044

1992/93

Anslag

5 741 000

1993/94

Förslag

6 943 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har till uppgift att
utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituatio-
ner, riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad
forskning samt utbildning, dokumentation och information.

Statens institut för psykosocial miljömedicin

IPM föreslår i sin anslagsframställan att

- institutets roll som självständig myndighet bibehålls,

- de nuvarande tre verksamhetsområdena arbetsmiljö och hälsa, allmän
social miljö och hälsa samt vårdmiljö och hälsa kompletteras med ett
fjärde - invandrarmiljö och hälsa,

- att personalresurserna utökas.

122

Regeringens överväganden

Övergripande mål

-  IPM:s forskning skall inriktas på att vara praktiskt tillämpbar
inom social-, hälsovårds- och arbetslivsområdena. Teoribild-
ning och metoder för vetenskaplig forskning inom dessa verk-
samhetsområden skall utvecklas.

-  För att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade
resurserna för psykosocial miljömedicinsk forskning skall
institutet samverka med andra myndigheter, institutioner och
organisationer inom de områden, som institutets verksamhet
omfattar.

- I samband med den pågående omstruktureringen av den offent-
liga sektorn skall IPM medverka i utbildning och bidra med
sådan information som kan minska de psykosociala påfrest-
ningarna för de grupper som berörs.

Resurser: Ramanslag 1993/94 6 943 000 kronor

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

Planeringsram:

1993/94           1994/95           1995/96

6 943 000 kr      6 943 000 kr       6 943 000 kr

Resultatbedömning

Tillämpad forskning, som innefattar teori- och metodutveckling är
IPM:s viktigaste verksamhetsgren och tar i anspråk cirka 60 % av de
samlade resurserna. Cirka 20 % ägnas utbildning på olika nivåer. Råd-
givning till och samverkan med andra myndigheter, institutioner och
organisationer tar i anspråk ytterligare 10 % och resterande 10 % ägnas
dokumentation och information.

Under den gångna femårsperioden har cirka 67 % av IPM:s verksam-
het finansierats över statsbudgeten och resten genom externa anslag.

En resultatanalys i kvantitativa termer för den gångna femårsperioden
visar att IPM haft en mycket hög produktivitet inom samtliga verksam-
hetsgrenar. Den samlade forskningsverksamheten, inkl, samarbetet med
Karolinska institutets institution för stressforskning, ISF, har resulterat i
mer än 300 vetenskapliga publikationer. Forskare vid IPM har varit
handledare åt tolv doktorander av vilka åtta hittills disputerat. Forskarna
vid IPM har också varit fakultetsopponenter vid åtta doktorsdisputatio-
ner.

Även ur kvalitativ synpunkt kan IPM uppvisa goda resultat. Forskar-
nas vetenskapliga artiklar har publicerats i internationellt erkända veten-
skapliga tidskrifter. Forskarna anlitas också ofta av internationella orga-
nisationer såsom WHO, ILO, UNICEF, UNESCO och EG och bjuds

123

ofta in till internationella vetenskapliga konferenser. De anlitas i stor
utsträckning som föreläsare och för konsultationer såväl inom som utom
landet.

I mitten av 1980-talet granskades och utvärderades IPM:s verksamhet
av tre kvalificerade externa sakkunniga. IPM:s forskning ansågs bl.a.
vara imponerande såväl kvantitativt som kvalitativt och ha hög samhälls-
relevans.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövning som regeringen har gjort av
Institutet för psykosocial miljömedicin anser regeringen att institutet
även för perioden 1993/94 - 1995/96 skall ansvara för praktiskt tillämp-
bar forskning inom den psykosociala miljömedicinen.

IPM:s verksamhet har utvecklats mycket väl i förhållande till de an-
visade medlen. Verksamheten motsvarar sitt syfte och följer de instruk-
tioner regering och riksdag utfärdat.

IPM är en myndighet med mycket hög forskningsandel vars verksam-
het omfattar flera sektorer. Dess ställning som självständig myndighet
med avnämarsammansatt styrelse och dess nära samverkan med
Karolinska Institutet liksom dess samarbete med Socialstyrelsen har
bidragit till verksamhetens samhällsrelevans. IPM kan också snabbt
anpassa sig till eventuella ändrade målsättningar från statsmakternas sida
och inrikta sin verksamhet mot aktuella problemområden genom att
kommunicera direkt med dessa och andra avnämare. Ställningen som
självständig myndighet torde också ha bidragit till IPM:s status i inter-
nationella sammanhang. IPM:s organisatoriska ställning som självständig
myndighet bör bl.a. mot denna bakgrund kvarstå under planeringsperio-
den.

Många invandrare och speciellt flyktingar kommer från levnadsför-
hållanden, som ofta inverkar menligt på deras fysiska och psykiska
hälsa. Anpassningen till ett nytt och annorlunda samhälle kan medföra
ytterligare påfrestningar, vilket i sin tur kan leda till såväl mänskligt
lidande som betydande belastningar på samhällets resurser. Det är vik-
tigt att genom åtgärdsinriktad forskning belysa vad som gynnar resp,
motverkar en framgångsrik anpassning till den nya livsmiljön och att
denna kunskap sprids och får praktisk tillämpning. IPM har goda förut-
sättningar att medverka i ett sådant arbete. Regeringen anser därför att
IPM:s nuvarande tre verksamhetsområden bör utökas med ett fjärde med
inriktning på invandrarmiljö och hälsa.

Målen för IPM:s verksamhet skall vara:

- IPM:s forskning skall inriktas på att vara praktiskt tillämpbar inom
social-, hälsovårds- och arbetslivsområdena. Teoribildning och meto-
der för vetenskaplig forskning inom dessa verksamhetsområden skall
utvecklas.

- För att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna
för psykosocial miljömedicinsk forskning skall institutet samverka
med andra myndigheter, institutioner och organisationer inom de om-
råden, som institutets verksamhet omfattar.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

124

- I samband med den pågående omstruktureringen av den offentliga
sektorn skall IPM medverka i utbildning och bidra med sådan infor-
mation som kan minska de psykosociala påfrestningarna för de
grupper som berörs.

Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 redovisat ett
förslag om en generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt
presenterat den modell som bör tillämpas. Statens institut för psyko-
social miljömedicin kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa
denna modell och kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit
i Riksgäldskontoret. Medlen under ramanslaget Statens institut för psy-
kosocial miljömedicin förs till detta konto.

Anslaget för IPM har budgeterats utan hänsyn till de tekniska juste-
ringar som måste göras till följd av ändringen på nivån på lönekostnads-
pålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången
till lån i RGK samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen.
Riktlinjerna för dessa anvisningar har tidigare redovisats av chefen för
Finansdepartementet i proposition 1992/93:100 bilaga 1, Statsbudgeten
och särskilda frågor, avsnitt 2.2. Det belopp som kommer att ställas till
IPM:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade
riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

IPM uppfyller enligt regeringens mening de krav som kan ställas på en
myndighet för att erhålla en treårsram.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för verksam-
heten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial
miljömedicin skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnitt-
et Slutsatser,

2. till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budget-
året 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 943 000 kronor.

SOCIALVETENSKAPLIGA FORSKNINGSRÅDET (SFR)

Socialvetenskapliga forskningsrådet har till uppgift att stödja betydelse-
full grundforskning och tillämpad forskning inom social vetenskap,
socialpolitik, och folkhälsovetenskap.

Socialvetenskapliga forskningsrådet

SFR föreslår i sin anslagsframställning en planeringsram för perioden
1993/94-1995/96 med sammanlagt 362 miljoner kronor, varav
110 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Huvuddelen av dessa me-
del bör utgöra stöd till av forskare initierade projekt. Vissa medel före-
slås gå till särskilda initiativ och förstärkningsåtgärder. SFR betonar
även vikten av att medel avsätts för stora datainsamlingar, helst samord-
nat av FRN och med särskilda medel. I anslagsframställningen gör SFR

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

125

en bred genomgång av forskningläget inom olika prioriterade del-
områden.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Socialvetenskapliga forskningsrådet skall stödja betydelsefull
grundforskning och tillämpad forskning inom social vetenskap,
socialpolitik och folkhälsovetenskap, samt informera om kun-
skapsläge och aktuell forskning.

Resurser

Anslag 1993/94

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, reserva-
tionsanslag 86 740 000 kronor

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag
5 600 000 kronor

Planeringsram

1993/94       1994/95      1995/96

Forskningsmedel 86 740 000 kr 86 740 000 kr 86 740 000 kr
Förvaltning       5 600 000 kr 5 600 000 kr 5 600 000 kr

Resultatbedömning

Det socialvetenskapliga forskningsrådet, SFR, inrättades genom riks-
dagens beslut med anledning av förra forskningspropositionen (prop.
1989/90:90) och började sin verksamhet den 1 juli 1990. SFR övertog
därvid de pågående forskningsprojekt som finansierats genom de tidigare
sektorsorganen Delegationen för social forskning (DSF) och Delegatio-
nen för invandrarforskning (Deifo) samt det ansvar för handikappforsk-
ning som tidigare legat på Forskningsrådsnämnden.

I samband med bildandet av SFR tillkallades ett antal utomstående sak-
kunniga för särskilda analyser av de satsningar som tidigare har gjorts
av DSF för att befrämja långsiktig kunskapsuppbyggnad och forskning
när det gäller socialt arbete respektive socialpolitik och det ekonomiska
trygghetssystemet. I dessa analyser, som nyligen presenterats, pekar
utvärderama bl.a på att de gjorda satsningarna på ett avgörande sätt
bidragit till kompetensuppbyggnaden inom forskningsområdena. Behovet
av långsiktighet i satsningarna på kompetensuppbyggnad betonas liksom
att en större koncentration av satsningarna bör ske. Man noterar också
den viktiga forskningsstimulans som tillgången till stora datamaterial har
inneburit.

126

I anslagsframställningen analyserar SFR hur forskningen har utvecklats
inom olika forskningsområden. Bristområden identifieras som bör bli
föremål för fortsatta insatser från SFR. Analys av detta slag sker även
fortlöpande inom SFR eftersom rådet är brett sammansatt med företräda-
re för olika fakulteter samt företrädare för olika tillämpningsområden.

Regeringen anser att SFR på ett välavvägt sätt har skapat goda förut-
sättningar för att garantera kvaliteten och samhällsrelevansen i den
forskning som stöds av rådet. Det är viktigt att denna ambitionsnivå
upprätthålls.

Den omvärldsanalys som SFR redovisar i sin anslagsframställan och de
forskningsbehov som SFR identifierar stämmer väl överens med rege-
ringens syn. Denna har översiktligt beskrivits i avsnitt 5.2- 5.6.

Slutsatser

Mot bakgrund av sin fördjupade prövning av Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet anser regeringen att rådet även för perioden 1993/94-1995/96
skall ha till uppgift att stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad
forskning inom social vetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap
samt informera om kunskapsläge och aktuell forskning.

Med hänsyn till det stora behov av forskningsbaserad kunskap som
finns inom de stora områdena socialvetenskap, socialpolitik och folk-
hälsovetenskap anser regeringen att SFR genom ökade resurser skall ges
möjlighet att förstärka forskningen på området.

Rådet har självt den bästa kompetensen att pröva och ta ställning till
hur dess uppgift bäst genomförs. Det kan dock finnas stora fördelar att
vinna med att koncentrera insatserna inom olika forskningsområden, t.ex
i form av programstöd eller andra former av stöd till sammanhållna
forskarmiljöer och uppbyggnad av nationella nätverk. I avsnitt 8, Ut-
bildningsdepartementet, redovisar regeringen motiv för att bemyndiga
forskningsråden att göra fleråriga ekonomiska åtaganden. SFR bör så-
ledes ges ett bemyndigande att göra sådana åtaganden.

Regeringen vill i sammanhanget betona det stora behov som föreligger
av lättillgänglig överblick över kunskapsläget och aktuella forsknings-
insatser inom olika forskningsområden, bl.a. inom de områden som SFR
stöder. Det är viktigt att metoderna för denna forskningsinformation
vidareutvecklas.

SFR uppfyller enligt regeringens mening de krav som kan ställas på en
myndighet för att erhålla en treårsram.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

Anslag

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel

1991/92' Utgift

1992/93' Anslag

1993/94 Förslag

68 927 027 Reservation 10 487 248

79 175 000

86 740 000

127

1 Anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet

Under detta anslag redovisas de forskningsmedel som Socialvetenskap-
liga forskningsrådet disponerar. Tidigare har även förvaltningsmedlen
redovisats under detta anslag, men föreslås fr.o.m. 1993/94 redovisas
under ett eget anslag.

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

Nytt anslag (förslag) 5 600 000

Under detta anslag redovisas de medel som Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet disponerar för förvaltningsuppgifter. Tidigare har förvalt-
ningsmedlen redovisats under samma anslag som forskningsmedlen men
föreslås fr.o.m. 1993/94 redovisas under ett eget anslag.

Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 redovisat ett
förslag om en generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt
presenterat den modell som bör tillämpas. Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna
modell och kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i Riks-
gäldskontoret. Medlen under ramanslaget Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet: Förvaltning förs till detta konto.

Anslaget har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som
måste göras till följd av ändringen på nivån på lönekostnadspålägget,
den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i
RGK samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjer-
na för dessa anvisningar har tidigare redovisats av chefen för Finans-
departementet i proposition 1992/93:100 bilaga 1, Statsbudgeten och
särskilda frågor, avsnitt 2.2. Det belopp som kommer att ställas till
SFR:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade
riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Ärenden till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för Social-
vetenskapliga forskningsrådets verksamhet skall vara i enlighet
med vad som förordats i avsnittet Slutsatser,

2. till Socialvetenskapligaforskningsrådet: Forskningsmedel för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 86 740 000
kronor,

3. till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för bud-
getåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 600 000 kronor.

4. godkänner vad som förordats ifråga om bemyndigande för
Socialvetenskapliga forskningsrådet att inom en given ram - ut-
görande en mindre del av anslaget Socialvetenskapliga forsknings-
rådet: Forskningsmedel - besluta om fördelning av medel för en
6-årsperiod.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 5

Socialdepartementet

128

6 Kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde

Prop. 1992/93:170
Avsnitt 6
Kommu-
ni kationsdep.

6.1 Allmän inledning

Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs och
initieras forskning och utveckling med inriktning på transporter, post-
och telekommunikationer, meteorologi, hydrologi och oceanografi samt
geoteknik. Verksamheten vid Transportforskningsberedningen (TFB) och
Statens väg- och trafikinstitut (VTI) finansieras över departementets
forskningsanslag.

TFB har i uppgift att planera, initiera, stödja och samordna forskning,
utveckling och demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik,
trafiksäkerhet och trafikens miljöeffekter.

VTI har till uppgift att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet
rörande trafikens miljöeffekter, vägar och järnvägar, vägtrafik och
järnvägstrafik samt säkerhet i sådan trafik. Institutet skall därutöver
bedriva informations- och dokumentationsverksamhet inom sitt verksam-
hetsområde. Institutet har även till uppgift att utarbeta trafikprognoser för
tran sportsektom.

Av övriga verk och myndigheter under Kommunikationsdepartementet
har Banverket, Luftfartsverket, Postverket, Sjöfartsverket, Statens
geotekniska institut (SGI), Statens järnvägar, Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut (SMHI), Televerket samt Vägverket uppgifter
inom eller med anknytning till transport-, post- och telekommunikations-
forskningen.

I nedanstående tabell sammanfattas forskningsanslagen inom Kommu-
nikationsdepartementets område (tkr).

Anvisat

92/93

Förslag

93/94

Beräknat

94/95

Beräknat

95/96

Transportforsk-

ningsberedningen

44 006

119 006

119006

119 006

Statens väg- och

trafikinstitut*

61 129

33 639

33 639

33 639

Medel för viss prognosverksamhet som i dag utförs av VTI har i
budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 7) beräknats under anslaget
A 2. Utredningar m.m.

Regeringens förslag, som närmare utvecklas i det följande, innebär en
kraftig förstärkning av den övergripande kommunikationsforskningen och
en ändrad resurs- och ansvarsfördelning mellan forskningsfinansierande
och forskningsutförande myndigheter inom Kommunikationsdepartemen-
tets verksamhetsområde. Avsikten är att skapa ett bättre forskningsbaserat
underlag för utvecklingen inom kommunikationsområdet och att förbättra
forskningens kvalitet och relevans, bl.a. genom en effektivare användning
av resurserna.

129

9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

6.2 Forskningen inom kommunikationsområdet

Som grund for regeringens bedömningar och förslag i det följande ligger
främst följande utredningar och framställningar:

Transportforskningsutredningens (TFU) betänkande Råd för forskning
om transporter och kommunikationer (SOU 1992:55), Riksrevisionsver-
kets rapport (Fu 1991:4) Statens väg- och trafikinstitut inför framtiden
samt särskilda rapporter och fördjupade anslagsframställningar från
Banverket, Statens geotekniska institut, Statens väg- och trafikinstitut,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Transportforsknings-
beredningen och Vägverket. TFU:s betänkande har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna samt en sammanfattning av remissva-
ren finns att tillgå i Kommunikationsdepartementet (dnr K92/1968/4).
Ytterligare underlag för regeringens bedömning är Produktivitetsdele-
gationens betänkande Drivkrafter för produktivitet och välstånd
(SOU 1991:82) samt Långtidsutredningen 1992 (SOU 1992:19).

Inledningsvis redovisas de utgångspunkter som ligger till grund för
regeringens förslag och bedömningar rörande transport- och kommunika-
tionsforskningen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

6.2.1 Omvärldsförändringar

En viktig utgångspunkt for forskningspolitiken inom kommunikationssek-
torn är de mål för trafik-, post- och telepolitiken som har beslutats av
riksdagen.

Det övergripande målet för trafikpolitiken är att erbjuda medborgarna
och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och
miljövänlig trafikförsöijning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnader. Telepolitikens mål är att ge hushåll, företag och myndigheter
tillgång till ett effektivt telesystem som bidrar till ett effektivt resursut-
nyttjande i samhället som helhet. En god grundläggande postservice skall
ges till såväl stora som små kunder i hela landet.

Kraven på politiken, och därmed också på underlaget för politiska
ställningstaganden, förändras över tiden. Viktiga faktorer som påverkar
behovet av övergripande forskning inom kommunikationssektorn är bl.a.:

*  kraven på utbyggnad och modernisering av infrastrukturen som en
viktig faktor för att åstadkomma ökad tillväxt och produktivitet,

*  miljö- och naturresursproblemens ökande tyngd vid avvägningar som
gäller transportsystemets utformning,

*  affärsverkens förändrade förutsättningar,

*   förändringar i Sveriges relationer med omvärlden, bl.a. till följd av
EES-avtalet och EG-ansökan,

*  de allt tydligare, flerdimensionella samband som finns mellan fysiska
transporter av personer och gods och överföring av information via
post- och telekommunikationer,

*  den mycket snabba utvecklingen inom informationsteknologiområdet,

*  trafikolyckorna som utgör ett betydande hälsoproblem,

*  Sveriges geografiska läge och landets närings- och ortsstruktur som
medför stora kommunikationsbehov.

130

6.2.2 Nuvarande kommunikationsforskning

Den svenska kommunikationsforskningen domineras av företagssektorn
Företagssektorn svarar för den helt övervägande delen av den forsknings-
och utvecklingsverksamhet som har anknytning till transporter, post- och
telekommunikationer.

Transportmedel är enligt Statistiska centralbyråns forskningsstatistik
den enskilda produktgrupp som svarar för den största andelen av
industrins FoU-resurser. År 1989 satsades över 4 miljarder kronor på
transportmedelsanknuten FoU. Stora summor - över 2 miljarder kronor
år 1989 - satsades också på forskning och utveckling om teleprodukter.
Av industrins samlade FoU-insatser kan därmed över 1/3 hänföras till
områden med stark anknytning till kommunikationssektorn.

Transportmedel och teleprodukter hör också till de produktgrupper i
industrin som är mest FoU-intensiva. I förhållande till förädlingsvärdet
är FoU-utgiftema för teleprodukter fyra gånger så höga och för
transportmedel dubbelt så höga som för industriprodukterna i genomsnitt.

Företagssektorns FoU-insatser syftar dock, med forskningsstatistikens
terminologi, mera till att främja industriell verksamhet med anknytning
till produkterna än till att utveckla transporter och telekommunikationer
som sådana. Syftet att främja transporter/telekommunikationer spelar
således en relativt sett betydligt större roll inom den offentliga sektom.

Mänga myndigheter bidrar till den statliga kommunikationsforskningen

De flesta verk och myndigheter som hör till Kommunikationsdepartemen-
tets verksamhetsområde är på ett eller annat sätt involverade i transport-
och kommunikationsforskning. Samtidigt är flera myndigheter utanför
Kommunikationsdepartementets område, såsom Närings- och teknikut-
vecklingsverket (NUTEK), Statens råd för byggnadsforskning, Arbetsmil-
jöfonden och Statens naturvårdsverk, engagerade i forskning rörande
transporter och telekommunikationer.

TFU redovisar att de statliga verken och myndigheterna inom
Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde avsätter närmare
300 miljoner kronor på forskning och utveckling inom transportområdet.
Ställt i relation till de totala utgifterna för transportändamål inom
Kommunikationsdepartementets område utgör transportforskningsut-
giftema ca 0,8 procent. Merparten av de medel som satsas på transport-
forskning är föranledda av verkens behov av egenutveckling och därmed
jämförbara med industrins FoU. Enligt TFU indikerar en överslagsmässig
beräkning att högst 130 miljoner kronor per år satsas på mer över-
gripande transportforskning.

En uppdelning av FoU-insatserna på olika trafikgrenar visar att väg-
och järn vägsforskningen dominerar med en total volym på ca 140 resp.
115 miljoner kronor. Statligt finansierad forskning om sjöfart och luftfart
har en blygsam omfattning. Inte heller de trafikgrensövergripande FoU-
insatsema, som ofta representerar en mer grundläggande och långsiktigt
inriktad forskning, har särskilt stor volym.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
ni kationsdep.

131

FoU-utgifter i procent av samtliga utgifter inom Kommunikationsdeparte-
mentets verksamhetsområde 1991/92

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

Väg väsende och
trafiksäkerhet

0,75

Järnvägar

0,71

Sjöfart

3 0.36

Luftfart

]o,24

Transporter

O

0,78

Post och Tele

2,64

Den forskning och utveckling som finansieras genom forskningsfinan-
sierande och forskningsutförande organ - och som också kan avse
enskilda trafikgrenar - ingår endast i den angivna totalsumman samt
delsumman transporter. Källa: TFU

Den transportrelaterade forsknings- och utvecklingsverksamheten inom
Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde domineras således
av förvaltningsmyndigheter och affärsverk. De svarade for närmare 70
procent av de ordinarie forskningsmedel som avsattes för budgetåret
1990/91. TFB och VTI disponerade vardera ca 15 procent av ordinarie
medel.

Vid sidan av det som brukar betecknas som transportforskning bedrivs
också en omfattande forsknings- och framför allt utvecklingsverksamhet
inom övriga delar av kommunikationssektorn. Televerkets totala FoU-
insats uppgick till närmare 1,3 miljarder kronor år 1991 medan Postver-
kets FoU uppgår till ca 200 miljoner kronor per år. Nämnda forskning
utförs i hög grad inom berörda affärsverk och bolag. Framför allt genom
NUTEK är staten också engagerad i stöd till forskning kring telekommu-
nikationer och informationsteknologi. Omfattningen på dessa insatser är
budgetåret 1992/93 drygt 200 miljoner kronor.

De totala statliga FoU-utgiftema för att fiämja transporter och
telekommunikationer har ökat kraftigt under senare år. Ökningen hänför
sig emellertid nästan uteslutande till tekniskt utvecklingsarbete inom
affärsverken, i första hand Televerket. Ökningen kan därför inte tolkas
som att det skett en medveten statlig satsning på kommunikations-
forskning. Den forskning som är direkt underställd statsmakternas
prövning uppgår till ca 100 miljoner kronor. Under den senaste
tioårsperioden har anslagen nätt och jämnt behållit sitt värde i fasta
priser.

132

I detta sammanhang kan också nämnas att det inom Kommunikations-
departementets område bedrivs FoU som mera indirekt berör transporter,
post- och telekommunikationer.

SMHI bedriver bl.a. klimatforskning och utveckling av simuleringsmo-
deller samt mätdatabearbetning. Under senare år har betydelsen av
meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk kunskap uppmärksammats
allt mer i samband med olika miljöproblem. Kunskap om spridningen av
föroreningar från trafiken i luft och vatten kommer att bli ett allt
viktigare beslutsunderlag i trafikplaneringen. Prognoser i samband med
svåra olyckor, t.ex. oljekatastrofer till havs, radioaktiva utsläpp från
kärnkraftverk eller kritiska situationer förorsakade av extrema väderför-
hållanden, ställer särskilda krav på SMHI. Utgifterna för FoU, inkl,
systemutveckling, vid SMHI uppgår till närmare 15 miljoner kronor per
år.

SGI bedriver forskning inom geoteknikområdet för ca 20 miljoner
kronor per år. I den senaste budgetpropositionen (prop. 1992/93:100
bil. 7) har SGI föreslagits få ett sektorsansvar för geoteknisk forskning.
Vid planering och projektering av större trafikanläggningar används
bedömningar från SGI vid val av grundkonstruktioner.

Universitet och högskolor

Den sektorsfinansierade transportforskningen har i ökad grad kommit att
anlita universitet och högskolor. TFB avsatte budgetåret 1990/91 närmare
60 procent av sina ordinarie forskningsmedel till universitet och
högskolor. TFB har också i ökad omfattning börjat finansiera långsiktig
kunskapsuppbyggande forskning i form av bl.a. ramprogram och
forskartjänster.

Även många av de övriga verk och myndigheter som hör till Kommu-
nikationsdepartementets verksamhetsområde använder i dag universitet
och högskolor för att utföra forskningsuppdrag i större utsträckning än
tidigare. Flera verk har dessutom under senare tid börjat ge universitet
och högskolor visst stöd for långsiktig kunskapsuppbyggande forskning
inom sina resp, områden.

Den helt övervägande delen av medlen för transportrelaterad forskarut-
bildning och forskning vid universitet och högskolor finansieras genom
anslag från sektorsmyndigheter. Under treårsperioden 1988/89-1990/91
utgjorde ungefär 2/10 fakultetsanslag och 8/10 anslag från statliga
myndigheter, kommuner, fonder och företag. Den företagsfinansierade
forskningen har viss betydelse medan tillskotten från fonder, kommuner
och andra är av mycket ringa omfattning. Den i särklass viktigaste
enskilda finansiären är TFB som under treårsperioden lämnade närmare
50 miljoner kronor i forskningsanslag. Andra viktiga finansiärer var STU
(nuvarande NUTEK), Vägverket och Statens järnvägar.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

133

6.3 Kommunikationsforskningens fortsatta omfattning och
inriktning

6.3.1 Statens ansvar för sektorsforskningen

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

Regeringens bedömning:

-  Det behövs fortsatt sektorsforskning på kommunikationsområdet.
Sektorsforskningen bör avse alla former av kommunikationer.
Sektorsforskningen inom transport- och telekommunikationsområdet
bör därför samordnas.

-  Statens ansvar för övergripande kommunikationsforskning måste
skiljas från det ansvar som staten kan ha som producent och
förvaltare av trafikanläggningar och som ägare av företag med
verksamhet inom kommunikationssektorn.

-  Affärsverkens FoU och den FoU som betingas av förvaltnings-
myndigheternas behov av egenutveckling bör i fortsättningen inte
räknas in i statens ansvar för övergripande kommunikations-
forskning.

-  Statens övergripande ansvar för kommunikationsforskningen bör
omfatta:

- Långsiktig kunskapsuppbyggande forskning som i första hand
syftar till att bygga upp en för sektorn gemensam kunskapsbas
inom olika områden och till att säkerställa tillgång på fungerande
forskningsmiljöer och kompetenta forskare.

- Tillämpad samhällsmotiverad forskning och utveckling, dvs.
forskning och utveckling som syftar till att skaffa fram underlag
för statsmakterna och dess myndigheter, liksom för alla övriga
som deltar i samhällsdebatten, inför beslut som är samhällets
gemensamma angelägenhet.

- Övrig tillämpad forskning, utveckling och demonstrationsverk-
samhet inom områden där en sådan verksamhet bedöms vara av
betydande samhällsintresse samtidigt som det saknas en naturlig
huvudman för verksamheten.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Den helt övervägande delen av remissinstanserna
tillstyrker förslagen.

Bakgrund och skälen för regeringens bedömning: En viktig princip
inom svensk forskningspolitik är att vaije samhällssektor har ansvar för att
bedöma, formulera, initiera och finansiera sina egna forsknings- och
utvecklingsbehov. Med hänsyn till kommunikationernas grundläggande
betydelse för samhällsekonomi och välfärd är en fortsatt sektorsforskning
på detta område nödvändig.

TFU har föreslagit att staten i fortsättningen skall integrera planeringen
av och stödet till forskningen om transporter och övriga kommunikationer.
Förslaget baserar sig bl.a. på att nuvarande sektorsforskningsansvar inom

134

telekommunikationsområdet måste omprövas inför den planerade bolagise-
ringen av Televerket. Vidare framhålls att i synnerhet telekommunikatio-
nerna börjar få lika genomgripande konsekvenser för samhället som
transporterna samt att transporter, post- och telekommunikationer sedan
länge utvecklats i ett nära samspel och att detta samspel väntas öka
ytterligare och ta sig delvis nya former.

Regeringen anser att man bör kunna uppnå betydande synergieffekter
genom att sammanföra transportforskningen och övrig kommunikationspoli-
tiskt motiverad forskning - i första hand viss forskning om post- och
telekommunikationer - till ett sammanhållet forskningsområde. Särskilt den
kommunikationspolitiskt motiverade forskningen om telekommunikationer
har varit starkt eftersatt. En sammanhållen sektorsforskning som omfattar
hela kommunikationsområdet bör ge förutsättningar för en över hela fältet
mera balanserad kunskapsförsörjning.

För att regering och riksdag skall kunna ta ställning också i andra frågor
som rör forskningen såsom dimensionering, inriktning, finansiering och
organisation måste statens ansvar för kommunikationsforskningen vara
tydligt definierat och avgränsat.

Det finns därvid enligt regeringens mening anledning att skilja på statens
ansvar för övergripande kommunikationsforskning och det ansvar som staten
kan ha som producent och förvaltare av bl.a. trafikanläggningar och ägare
av enskilda transportföretag. I enlighet med detta anser regeringen att
varken affärsverk som kvarstår i sin nuvarande associationsform eller
affärsverk som ombildas till aktiebolag bör ha ett övergripande forsknings-
ansvar. Däremot är det naturligt att affärsverkens behov av egenutveckling
och de överväganden rörande FoU-åtgärder som framkommer utifrån dessa
behov även i fortsättningen måste vara en fråga för resp. verk. Detta är
också en ordning som samtliga affärsverk tillstyrkt i sina remissvar på TFU.

Detta innebär att ansvaret för såväl den långsiktiga kunskapsuppbyggande
forskningen som den tillämpade samhällsmotiverade forskningen inom
luftfartens och sjöfartens område samt för järnvägstrafikens behov måste
läggas på något annat organ än affärsverken.

Även delar av förvaltningsmyndigheternas forskning och utveckling har
karaktär av egenutveckling, dvs. den syftar enbart till att ge myndigheterna
ett beslutsunderlag i deras löpande verksamhet. Denna FoU skiljer sig inte
på något avgörande sätt från forsknings- och utvecklingsverksamheten i
affärsverken eller i näringslivet i övrigt. Regeringen ser därför inga skäl att
fortsättningsvis inordna denna typ av insatser under begreppet övergripande
kommunikationsforskning. Omfattningen, inriktningen och uppföljningen av
forskningen i denna del bör följaktligen vara en angelägenhet och ett ansvar
för myndigheterna själva.

Flera myndigheter inom Kommunikationsdepartementets område stödjer
dock även forskning som syftar till att skaffa fram underlag för beslut på
strategisk nivå, t.ex. frågor om transportbehov, transportmedelsval,
trafiksäkerhet, miljökonsekvenser, samhällsekonomisk värdering m.m.
Denna typ av forskning har implikationer långt utöver den egna verksam-
heten och måste därför enligt regeringens uppfattning betraktas som en del
av den övergripande kommunikationsforskningen.

I samband med de nya förutsättningar för sektorsforskningen som följer
av marknadsförändringar och avvecklingen av monopolen på kommunika-
tionsområdet bör det göras en tydligare avgränsning av statens ansvar för
övergripande kommunikationsforskning. Samtidigt bör en renodling av olika
aktörers roller inom sektorsforskningen åstadkommas. Regeringen anser

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

135

därvid, i likhet med så gott som samtliga remissinstanser, att det är den av
TFU föreslagna avgränsningen som i fortsättningen bör gälla.

Det innebär att staten i vissa fall skall ta ansvar för mycket operativt
inriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet. Detta motiveras av att
det finns omfattande och för hela samhället viktiga forskningsbehov inom
bl.a. kommunsektorn och näringslivet som knappast kan tillgodoses på annat
sätt än genom statlig förmedling. I många fall ger dessutom en eftersatt
forskning på dessa områden framför allt upphov till nationella problem även
om verksamheten som sådan hör hemma i den kommunala eller privata
sektorn. I de fall det bedöms att denna verksamhet är av betydande
samhällsintresse bör den därför kunna finansieras med statliga medel.

6.3.2 Forskningens inriktning och omfattning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

Regeringens bedömning:

-  Forskningsinsatser inom kommunikationssektorn är av strategisk
betydelse för välfärdsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten.

-  Forskningen inom kommunikationsområdet skall medverka till att
ta fram underlag för att uppnå de politiska mål som läggs fast för
kommunikationssektorns utveckling samt öka handlingsberedskapen
inför problem som inte kan förutses i dag genom att bygga upp en
kunskaps- och kompetensbas för framtiden.

-  Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen bör prioriteras.

-  Följande områden bör särskilt uppmärksammas:

- miljö

- infrastruktur

- telekommunikation

- informationsteknologi

- effekter av marknadsförändringar och avreglering

- kollektivtrafik

- trafiksäkerhet

-  Informations- och kontaktverksamheten bör prioriteras, bl.a. för att
Sverige skall få ett ökat utbyte av och kunna påverka det euro-
peiska forskningssamarbetet.

Utredningens förslag: I denna del redovisar TFU vissa riktlinjer.
Förslagen skall ses som en del i en strategi för högre utbildning, forskarut-
bildning, forskning och utveckling och investeringar i kommunikationer och
transportnät. TFB bör utarbeta övergripande planer för inriktningen av
forskningen och avsätta ökade medel för långsiktigt kunskapsuppbyggande
forskning.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna understryker vikten
av att ökade resurser avsätts för transport- och telekommunikations-
forskning, att resurserna koncentreras och att insatserna präglas av
långsiktighet.

Bakgrund och skälen till regeringens bedömning: Två grundläggande
krav bör ställas på kommunikationsforskningen. Den bör ge underlag för de
åtgärder som krävs för att uppnå de av riksdagen fastställda målen på

136

kommunikationsområdet. Forskningen skall även skapa handlingsberedskap
inför problem som inte kan förutses i dag och bygga upp en kompetens- och
kunskapsbas inför framtiden.

En angelägen uppgift är att stimulera utvecklingen av ett miljö- och
naturresursanpassat transportsystem. De avvägningar som måste göras
mellan dels kraven på en tillfredsställande transportförsörjning och
transportekonomi för näringsliv och hushåll, dels omsorgen om miljön
ställer krav på forskningsinsatser inom många olika områden.

Utvecklingen inom telekommunikationsområdet har stor betydelse för hela
samhället och inte minst för transportsektorn. Det är viktigt att satsa på en
ny framtidsinriktad forskning med inriktning mot post- och telesektorema
som bl.a. syftar till en breddad, långsiktig kunskapsuppbyggnad om
samhällseffekterna av olika alternativa utvecklingar på dessa områden.
Forskningsområdet är omfattande och forskningsbehoven överensstämmer
i princip med de som finns inom transportforskningen. Exempel på viktiga
forskningsfält är post- och telekommunikationernas allmänna påverkan på
samhälls- och näringslivsutvecklingen, regionalekonomiska effekter, sociala
effekter, marknads- och konkurrensförhållanden och sambandet mellan
transporter och telekommunikationer.

Användningen av informationsteknologi (IT) erbjuder långtgående
möjligheter att förbättra transportsystemet. Inriktningen bör vara att belysa
dessa möjligheter från samhälleliga utgångspunkter och påvisa nytta och
kostnad vid användning av IT med sikte på att höja säkerheten, minska
köerna, reducera energiförbrukningen, förbättra miljön, öka framkomlig-
heten och förbättra utnyttjandet av infrastrukturen. Kommunikations-
departementet har initierat en särskild översyn av informationsteknologin
inom främst vägtrafikområdet som kan förväntas ge vissa ytterligare
utgångspunkter för forskningen inom detta område. Rapporten föreligger
inom kort. Även inom övriga trafikgrenar är en ökad forskning om
informationsteknologins användning angelägen.

Utvecklingen mot avreglering och ökad konkurrens på kommunikations-
området kräver delvis nytt underlag från forskningen både när det gäller
genomförandet och uppföljningen av själva avregleringen och för att
fortlöpande försörja statsmaktema och myndigheterna med kunskap om
utvecklingen på berörda marknader. En svensk satsning på kvalificerad
forskning inom detta falt bör inte bara kunna utgöra grund för den praktiska
politiken på kommunikationsområdet utan också bidra till den vetenskapliga
utvecklingen på området.

Att öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet kan vara ett
ändamålsenligt sätt att lösa miljöproblem och att åstadkomma en jämnare
fördelning av välfärden. Trafikhuvudmän och trafikföretag har begränsade
möjligheter att ensamma bära de forsknings- och utvecklingsbehov som
finns inom området. Ett statligt engagemang är därför nödvändigt.

Efter hand som andra hälso- och olycksrisker kunnat begränsas, inte minst
genom en intensiv forskning, framstår också trafikens risker som ett allt
allvarligare samhällsproblem. Fortsatta insatser krävs därför inom trafik-
säkerhetsforskningen.

Regeringens samlade bedömning är att internationaliseringen, infrastruktu-
rens betydelse för produktivitetsutvecklingen m.m. och det skifte som skett
i synen på vilken roll staten kan och bör spela när det gäller att påverka
samhällsutvecklingen leder till ökade krav på kunskaper, kompetens och
beslutsunderlag inom kommunikationsområdet. Regeringens förslag innebär
att de samlade anslagen för övergripande forsknings-, utvecklings- och

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

137

demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet ökar med 51
miljoner kronor eller närmare 50 procent i förhållande till innevarande
budgetår.

För planeringsperioden 1993/94-1995/96 har såväl TFB som Banverket
och Vägverket redovisat förslag till insatser inom olika forskningsområden.
Regeringens bedömning är att dessa förslag ligger väl i linje med de
riktlinjer som nyss redovisats.

6.3.3 Principer för styrning och samordning av forskningsinsatserna

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
ni kationsdep.

Regeringens bedömning:

-  För att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och
underlätta styrningen och samordningen bör en klarare rollfördel-
ning eftersträvas inom den övergripande kommunikationsforsk-
ningen.

-  I fråga om övergripande forskning bör beställar-, utförar- och
användarrollema så långt möjligt renodlas.

-  Regeringens och riksdagens uppgift bör framför allt vara att ange
de övergripande ramarna och riktlinjerna för forskningen samt att
svara för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de
resurser som avsätts för detta ändamål.

-  Övergången till resultatstyrning ställer krav på en bättre redovis-
ning av uppnådda resultat. Forskningens kvalitet och relevans bör
fortlöpande utvärderas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker utred-
ningens förslag.

Bakgrund och skäl till regeringens bedömning: En klar rollfördelning
inom den övergripande kommunikationsforskningen är effektivitetsbe-
främjande, skapar förutsättningar för en bättre överblick över forskningen
och underlättar styrningen och samordningen av forskningen.

Att skilja på beställar- och utförarfunktionema inom FoU på områden där
det inte finns någon yttre effektivitetspress i form av ett sammanhållet
resultatansvar ger bättre förutsättningar för en fortlöpande utvärdering av
forskningen och starkare incitament att anpassa forskningsresurserna efter
behoven. Från kvalitets- och effektivitetssynpunkt kan det också uppstå
problem med att blanda beställar- och användarrollema framför allt när det
gäller forskning som skall motivera eller utvärdera en verksamhet eller då
underlag skall utarbetas för avvägningar mellan olika verksamheter.

TFU riktar viss kritik mot regering och riksdag för att ha ägnat sig för
mycket åt att detalj styra forskningen inom kommunikationsområdet och
därigenom försvårat en effektiv planering av den övergripande forskningen.
Regeringens uppfattning är att statsmakternas uppgift framför allt ligger i
att ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för forskningen samt att
svara för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser
som avsätts för detta ändamål. Att planera och genomföra forskningen bör
däremot överlåtas på ansvariga myndigheter och forskarna. I fråga om viss

138

tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet som är
utpräglat målinriktad kan det emellertid vara befogat att regering och
riksdag ger närmare direktiv för verksamheten.

Utvärderingen av svensk transportforskning har med avseende på kvalitet
och inomvetenskaplig relevans varit eftersatt i jämförelse med flera andra
sektorsforskningsområden.

I TFB:s, VTI:s och Vägverkets fördjupade anslagsframställningar
redovisas resultatanalyser med redogörelser för genomförda projekt och
effektbeskrivningar. Myndigheterna framhåller att det sedan en tid pågår
arbete med att utveckla resultatmått och system för att mer systematiskt
dokumentera verksamheten.

För att avhjälpa de brister inom transport- och kommunikationsforsk-
ningen som TFU pekat på bör samtliga beställare av övergripande
kommunikationsforskning åläggas ett tydligt ansvar för att utvärdera den
forskning som ges stöd. Det arbete som TFB och VTI inlett i samarbete
med andra sektorsforskningsorgan för utveckling av resultatmått och
resultatstyrning bör därvid kunna utgöra ett stöd också för trafikverken vid
den närmare utformningen av uppföljningssystemen.

Regeringen avser att återkomma med riktlinjer till berörda myndigheter
beträffande uppföljningssystem och resultatmått.

Forskningen inom kommunikationsområdet hämmas av bristen på
kvalificerade forskare vid universitet och högskolor. I Utbildningsdeparte-
mentets promemoria, Forskningens utmaningar - En strategi inför 2000-talet
(Ds 1992:97), konstateras att disputationsgraden i dag är allt för låg.

Detta gäller i särskilt hög grad inom de discipliner som har direkt
anknytning till kommunikationsforskningen. En förklaring till att denna
forskning är eftersatt kan vara att den är tvärvetenskaplig till sin karaktär
medan forskningen vid universitet och högskolor har en företrädesvis
disciplinindelad struktur.

Regeringen redovisar i inledningsavsnittet till denna proposition sin syn
på behovet av särskilda åtgärder rörande utbildning och forskning inom
universitet och högskolor. Med de ändrade styrformer som införs för
universiteten och högskolorna vilar ett stort ansvar på dessa att svara upp
mot de utbildnings- och forskningsbehov som finns inom bl.a. kommunika-
tionssektorn. De statliga myndigheterna, verken och bolagen har också ett
betydande eget ansvar för kompetensutvecklingen inom sektorn, bl.a. genom
att i sin personalpolitik premiera forskarutbildad personal.

6.4 Kommunikationsforskningens organisation

Som tidigare framgått anser regeringen att en av statsmakternas huvudupp-
gifter inom sektorsforskningen är att utforma en organisation som på ett
ändamålsenligt och effektivt sätt kan förvalta de medel som avsätts för
övergripande forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. Med
utgångspunkt i de principiella ställningstaganden som nyss redovisats
föreslås i det följande vissa organisationsförändringar för att öka forsk-
ningens effektivitet och kvalitet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

139

6.4.1 Transportforskningsberedningens roll stärks

Regeringens förslag:

-  Televerkets sektorsforskningsansvar överförs till NUTEK och TFB.

Regeringens bedömning:

-  TFB bör stärkas och utvecklas i rollen som beställare av över-
gripande kommunikationsforskning. Myndigheten bör ges bättre
förutsättningar att leva upp till sin samordningsroll.

-  Banverket och Vägverket bör ha ansvaret för samhällsmotiverad
tillämpad forskning inom sina resp, verksamhetsområden. Ansvaret
för all övrig övergripande kommunikationsforskning samlas till
TFB.

-  TFB bör ges ett entydigt ansvar för att dokumentera och sprida
information om forskning inom kommunikationssektorn.

-  TFB:s organisation och arbetssätt bör förändras i enlighet med de
nya uppgifterna.

-  All sektorsforskning inom kommunikationsområdet bör utföras i
konkurrens. Universitet och högskolor och övriga forskningsut-
förande organ, bl.a. VTI, bör i ökad utsträckning ses som en
samlad resurs för kommunikationsforskning.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens
förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens
förslag. VTI avvisar förslaget och förordar en sammanslagning av VTI,
TFB och eventuellt SGI.

Bakgrund och skälen för regeringens förslag och bedömning: I det
följande redovisas förslag om TFB:s framtida arbetsuppgifter. Därefter
behandlas förslag som syftar till att stärka TFB:s kompetens.

Vidgade uppgifter för Transportforskningsberedningen

Regeringen har i avsnitt 6.3.1 förordat att den övergripande sektors-
forskningen rörande transporter och övriga kommunikationer skall
samordnas. Det innebär att en del av Televerkets sektorsforskningsansvar
den 1 juli 1993 bör föras över till TFB. TFB bör därvid ges ansvaret för
övergripande kommunikationspolitiskt inriktad forskning medan NUTEK ges
ansvaret för sådan övergripande forskning inom området som har industri-
politisk inriktning. Regeringen har för avsikt att i ett särskilt beslut ange
närmare riktlinjer för TFB:s verksamhet i denna del. Regeringen kommer
också att nära följa utvecklingen av Televerkets forskning.

I samband med att sektorsforskningsansvaret för telekommunikationer
ändras bör också TFB ges ett ansvar för kommunikationspolitiskt relaterad
forskning inom Postverkets verksamhetsområde eftersom denna forskning
är nära kopplad till forskningen inom såväl transport- som teleområdet.

Regeringens förslag vad gäller resurser och prioriteringar inom NUTEK: s
ansvarsområde såsom industrirelaterad telekommunikations- och transport

140

forskning behandlas under avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsom-
råde.

Regeringen kommer vid en senare tidpunkt att besluta om nödvändiga
instruktionsändringar med anledning av nyss redovisade förslag.

Beställning av övergripande forskning

Regeringen har i avsnitt 6.3.1 redovisat bedömningen att varken affärsverk
som kvarstår i sin nuvarande associationsform eller affärsverk som ombildas
till bolag bör ha ett ansvar för övergripande forskning. Som tidigare
konstaterats innebär detta att myndighetsansvaret för sådan forskning inte
endast inom post- och teleområdet utan också inom luftfartens och sjöfartens
område samt inom järnvägstrafiken - i den del som ligger inom SJ:s
verksamhetsområde - måste läggas på något annat organ än affärsverken.
Regeringen anser i likhet med TFU och flertalet remissinstanser att denna
uppgift i fortsättningen bör innehas av TFB.

När det gäller Banverket och Vägverket anser regeringen att dessa
myndigheter inom sina resp, verksamhetsområden bör ha ansvar för
övergripande forskning av tillämpad karaktär. TFB bör däremot ges
myndighetsansvaret för all långsiktig kunskapsuppbyggande sektors-
forskning, dvs. även inom Banverkets och Vägverkets verksamhetsområden.
Det är denna långsiktiga kunskapsuppbyggnad som representerar den på
längre sikt största investeringen och där såväl samordningsbehoven som
samordningsmöjligheterna är störst. Det är också en styrka att denna
myndighetsuppgift åvilar en från trafikgrenarna oberoende beställare.

Med renodlingen av rollerna - beställare, utförare och användare - följer
att beställarna av forskning skall kunna beställa forskning hos den som är
bäst skickad för uppgiften. Samtidigt bör beställare av övergripande
forskning - TFB, Banverket och Vägverket - inte utföra sådan forskning i
egen regi.

Även när TFB av statsmakterna ges i uppdrag att svara för långsiktigt
kunskapsuppbyggande forskning inom hela kommunikationsområdet anser
regeringen det vara naturligt att även andra aktörer stödjer sådan forskning
om de bedömer det förenligt med sin verksamhet i stort. På motsvarande
sätt bör TFB vara oförhindrat att stödja projekt av tillämpningskaraktär
inom Banverkets och Vägverkets verksamhetsområde om man bedömer att
det finns särskilda skäl för detta.

Regeringen kommer vid en senare tidpunkt att besluta om nödvändiga
instruktionsändringar för att klarlägga detta ansvarsförhållande.

Långsiktig kunskapsuppbyggande forskning

Med långsiktig kunskapsuppbyggande forskning avses främst sådan
forskning som syftar till att vidmakthålla och utveckla en för olika delar av
kommunikationssektorn gemensam kunskapsbas och säkerställa tillgången
på fungerande forskningsmiljöer och kompetenta forskare. Sådan forskning
bör huvudsakligen etableras genom ramprogram som också kan innefatta
inrättandet av tidsbegränsade forskartjänster.

Regeringen har tidigare pekat på de tungt vägande skälen för att satsa på
mer långsiktigt kunskapsuppbyggande forskning inom kommunikationssek-
torn. Ansvaret för att stödja denna forskning bör i enlighet med vad som nu
angivits i huvudsak falla på TFB. Regeringen förutsätter att en betydligt
större andel av TFB:s anslag fortsättningsvis kommer att avdelas för
långsiktig kunskapsuppbyggande forskning. En utgångspunkt är därvid att

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

141

regeringens förslag innebär att TFB även kommer att ha i uppgift att beakta
behovet av medel för långsiktig kunskapsutveckling vid VTI.

Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen bör inte detaljstyras.
Insatserna från TFB:s sida bör därför i princip inskränka sig till att
prioritera forskningsteman med utgångspunkt bl.a. i förväntade kunskaps-
behov och bedöma förutsättningarna för att bygga upp långsiktigt funge-
rande forskningsmiljöer. Detta bör ske med utgångspunkt i användar-
intressena inom kommunikationssektorn. Att ta ställning till det närmare
innehållet i forskningen bör däremot överlåtas på forskarvärlden. Det bör
också vara forskamas/forskningsinstitutionemas uppgift att utforma de
ramprogramförslag som skall ligga till grund för TFB:s stöd på detta
område.

Strävan måste vara att etablera forskningsmiljöer som är kreativa,
kvalitetsdanande och uthålliga. Detta talar för att miljöerna inte böra vara
för små. Det är därför angeläget att TFB:s insatser för långsiktig kunskaps-
uppbyggande forskning i tillämpliga delar samordnas med insatser som görs
av trafikverken och inom angränsande sektorsforskningsområden, exempel-
vis inom ramen för NUTEK:s industripolitiskt motiverade stöd till forskning
inom kommunikationsområdet.

Tillämpad samhällsmotiverad forskning och utveckling inom
kommunikationsområdet

När det gäller den samhällsmotiverade tillämpade forskningen och
utvecklingen kan stymingsbehoven vara större än när det gäller den
långsiktigt kunskapsuppbyggande forskningen. I många fall kan och bör
forskningsuppgifterna anges med stor precision eftersom forskningens
uppgift i detta fall är att finna lösningar på konkreta och väl definierade
samhällsproblem. Detta talar för att man bör sörja för att användarna får ett
betydande inflytande över forskningen.

Kraven på forskningsresultatens kvalitet och integriteten i forskningspro-
cessen bör dock även här ställas högt, bl.a. därför att även denna forskning
har till uppgift att förse såväl statsmakterna som många andra intressenter
med ett från särintressen fristående kunskaps- och beslutsunderlag.
Forskarna bör därför i samverkan med användarna bestämma FoU-
programmens inriktning. Att utforma och styra enskilda projekt bör vara
forskarnas sak. Regeringen vill understryka att dessa krav inte bara bör
gälla den forskning som finansieras av TFB utan även den övergripande
tillämpade FoU som Banverket och Vägverket ges ansvar för.

Övrig tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet
Beträffande den tillämpade forsknings-, utvecklings- och demonstrations-
verksamhet där statens övergripande ansvar består i att uppträda som ombud
för användarintressen som saknar förutsättningar att själv finansiera
verksamheten är styrproblemet ett annat än för övriga typer av övergripande
forskning. Forskningen bör här i huvudsak vara nära kopplad till de
utvecklingsbehov som användarna har. Det betyder att användarintressena
bör kunna styra denna forskning på i princip samma sätt som enskilda
forskningsfinansiärer inom staten och näringslivet kan. Användarinflytandet
inom denna forskning bör således vara mycket långtgående och även kunna
inbegripa styrning eller åtminstone nära uppföljning av enskilda projekt.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-

nikationsdep.

142

För denna typ av forskning är det också enligt regeringens mening rimligt
att statsmakterna ger betydligt mer detaljerade riktlinjer för forskningens
inriktning än vad som annars är lämpligt. Detta gäller i synnerhet för
forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten inom kollektivtra-
fikområdet där regeringen i det följande kommer att föreslå en omläggning
av stödet till kollektivtrafikens utveckling.

Dokumentation och information

En förutsättning för att kunna tillgodogöra sig resultatet av FoU är att det
finns en god dokumentation av verksamheten.

Någon heltäckande kartläggning av och information om FoU på trans-
port-, post- och telekommunikationsområdet sker fortfarande inte. TFB har
hittills framför allt känt ansvar för att dokumentera den forskning bered-
ningen finansierar. Som underlag för sin fördjupade anslagsframställning för
budgetåret 1993/94-1995/96 har TFB dock utarbetat en särskild informa-
tionsplan.

Dokumentations- och informationssystemen inom transportforskningsom-
rådet har successivt byggts ut. Det återstår dock mycket att göra för att
förbättra informationen för olika användargrupper. Behovet av ökad
internationell anknytning av svensk transportforskning berör inte minst
dokumentations- och informationsområdet.

Regeringens förslag innebär att det övergripande ansvaret för infor-
mations- och dokumentationsfrågoma på kommunikationsforskningsområdet
samlas till en myndighet - TFB. Ansvaret för informations- och dokumenta-
tionsförsöij ningen förenas därmed med ansvaret för övriga övergripande
forskningsfrågor på kommunikationsområdet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

Transportforskningsberedningens organisation och arbetssätt

Det ansvar som läggs på det nya TFB att göra avvägningar i fråga om bl.a.
den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningens inriktning och bedöma
vilka forskningsmiljöer som är lämpliga för sådan forskning kräver att TFB
kan agera långsiktigt och som en kompetent och obunden beställare med hög
integritet. Det finns därför enligt regeringens mening starka skäl att ställa
särskilda krav på TFB:s organisation och arbetssätt. Det gäller bl.a. FoU-
planeringen, beslutssystemen, uppföljningen av forskningen samt informa-
tions- och dokumentationsinsatsema.

Ett krav som fortsättningsvis bör ställas på TFB är att myndigheten har
en bred översikt över forskningsläget och håller kontakt med forskningsfron-
ten inom hela kommunikationsområdet. Inte minst uppgiften att planera de
långsiktiga FoU-insatsema ställer krav på överblick och helhetssyn.
Regeringen anser mot denna bakgrund att TFB bör återuppta systemet med
mera långsiktiga planer för inriktningen av forskningen. I sådana inrikt-
ningsplaner bör det vara möjligt att sammanfatta forskningsläget och ge
övergripande riktlinjer för fortsatta FoU-insatser inom hela TFB:s verksam-
hetsområde.

Det är angeläget att TFB:s uppföljnings- och utvärderingssystem är av god
kvalitet. De förslag i dessa avseenden som TFB redovisat i sin fördjupade
anslagsframställning är enligt regeringens mening en god grund att bygga
vidare på. Regeringens bedömning är att utvärderingar av forskningsin-
satsernas kvalitet och relevans på sikt bör utvecklas till att bli TFB:s
viktigaste planeringsinstrument och spela en långt viktigare roll än t.ex.                    143

granskning av ansökningar om medel till forskningsprojekt.

Vidgningen av TFB:s ansvarsområde innebär ökade arbetsuppgifter.
Kraven på FoU-planering och uppföljning och utvärdering av FoU ökar.
Ambitionshöjningen i fråga om dokumentations- och informationsverksam-
heten samt en ökad samverkan med den forskning som sker inom bl.a. EG
ställer också ökade krav på organisationen. Den ekonomiadministrativa
kompetensen bör öka.

TFB bör emellertid sträva efter att hålla nere sina fasta administrativa
resurser. TFB bör således i betydande utsträckning kunna köpa bl.a.
administrativa tjänster och även fortlöpande pröva möjligheterna att hålla
nere förvaltningskostnaderna genom samverkan med andra forsknings-
stödjande organ. TFB bör exempelvis kunna anlita NUTEK för genomföran-
det av sådan tekniskt inriktad forskning inom sitt ansvarsområde som kräver
särskilda resurser och särskild kompetens.

Frågorna rörande TFB:s framtida organisation och funktionssätt leder
sammantaget till ett behov av en översyn. Regeringen bemyndigade därför
under hösten 1992 chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en
särskild utredare för att biträda med dessa frågor. Utredaren har lämnat
förslag om TFB:s organisation och arbetsformer samt om inriktningen av
den av TFB finansierade forskningen. Regeringen kommer senare att ta
ställning till förslaget.

För att markera myndighetens nya roll bör TFB byta namn från Trans-
portforskningsberedningen till Kommunikationsforskningsberedningen.

Vidgade uppgifter kräver ökade medel

Ett naturligt led i att renodla beställar-, utförar- och användarrollema i
kommunikationsforskningen och skapa bättre drivkrafter för en effektiv och
kvalitetsinriktad forskning bör vara att samla en större del av sjätte
huvudtitelns forskningsanslag till TFB. Det innebär att regeringen föreslår
att resurser motsvarande en betydande del av hittillsvarande anslag till VTI,
bl.a. för s.k. egen FoU, i fortsättningen skall disponeras av TFB. Härige-
nom skapas också förutsättningar för en friare användning av resurserna för
övergripande kommunikationsforskning.

För TFB:s och NUTEK:s samlade insatser inom ramen för sektorsforsk-
ningsansvaret för telekommunikationsområdet bör totalt 75 miljoner kronor
tillföras för kommande treårsperiod. Medlen bör fördelas med 45 miljoner
kronor på TFB och 30 miljoner kronor på NUTEK.

Regeringen kommer vidare i det följande att föreslå att TFB tillförs medel
i samband med en omläggning av anslaget till byggande av länstrafikanlägg-
ningar.

TFB disponerar också särskilda medel för energirelaterad transport-
forskning som anvisas över Näringsdepartementets huvudtitel. Detta anslag
behandlas i avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde.

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner vad som anförts om sektorsforskningsansvaret på tele-
kommunikationsområdet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
ni kationsdep.

144

6.4.2 Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom
kollektivtrafiken

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

Regeringens förslag:

-  Anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar, delposten
Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. avskaffas.

-  TFB skall, för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverk-
samhet inom kollektivtrafikområdet, avsätta ett belopp i samma
storleksordning som man hittills gjort inom ramen för engångsan-
slaget för detta ändamål.

-  Utgående reservation för budgetåret 1992/93 på anslaget B 4. Byg-
gande av länstrafikanläggningar, delposten Bidrag till investeringar
i trafikmedel m.m. får disponeras av TFB för att användas under
budgetåret 1993/94 för forsknings-, utvecklings- och demonstra-
tionsverksamhet inom kollektivtrafikområdet.

Bakgrund och skälen till regeringens förslag: I 1988 års trafikpolitiska
beslut ingick såsom en väsentlig del ett ökat ekonomiskt stöd till kollektiv-
trafiken (prop. 1987/88:50, bet. 1987/88:TU20, rskr. 1987/88:297).

Bland annat inrättades ett särskilt bidrag för investeringar i lokal och
regional kollektivtrafik för att stimulera utvecklingen av bl.a. miljövänliga
fordon samt trafiklednings- och informationssystem. För detta ändamål
avsattes för budgetåret 1988/89 85 miljoner kronor från anslaget B 4.
Byggande av länstrafikanläggningar.

Dessa medel har använts till ett mycket stort antal småskaliga objekt, där
nyttan av det statliga bidraget knappast står i proportion till kostnaderna för
ansökningsförfarandet. De anslagna medlen har inte heller kommit att
förbrukas under de löpande åren trots en riktad informationsverksamhet från
Vägverkets sida. Regeringen anser därför att kollektivtrafiken i länen bör
stödjas på ett annat sätt än genom bidrag till enstaka smärre investeringar.
Detta innebär inte att Vägverkets ansvar för yrkestrafik- och kollektivtrafik-
frågor i övrigt ändras.

1988 års trafikpolitiska beslut innebar också att försöks- och demonstra-
tionsprojekt inom kollektivtrafiken skulle stödjas genom ett särskilt
engångsanslag på 100 miljoner kronor. Inom ramen för detta anslag skulle
det även ske en utveckling av fordon för lokal och regional järnvägstrafik.
Dessa medel har nu fördelats.

Det är angeläget med fortsatta utvecklingsinsatser för den lokala och
regionala kollektivtrafiken. På detta område saknas ekonomiskt starka
aktörer som på egen hand kan genomföra kraftfulla och långsiktiga
utvecklingsinsatser. Erfarenheter från tidigare anslag för stöd till utveck-
lingsprojekt är också goda. TFB:s stöd till forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsprojekt har således stimulerat till beslut om resurser från
många andra intressenter. En miljon kronor i stöd från staten har skapat
utvecklingsprojekt på i storleksordningen 4-5 miljoner kronor. Anslaget har
därmed fungerat som en brygga och katalysator för samarbete mellan
bransch och forskning.

145

10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget G 3. Transport-
forskningsberedningen tillförs medel för att säkerställa permanenta insatser
inom kollektivtrafikområdet samt att delposten Bidrag till investeringar i
trafikmedel m.m. inom ramen för anslaget B 4. Byggande av länstrafikan-
läggningar avskaffas. Minst 15 miljoner kronor per år av TFB:s anslag bör
användas till större forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt
inom kollektivtrafiken, företrädesvis sådan trafik som faller under trafik-
huvudmännens ansvar.

De föreslagna medlen bör kunna medverka till att begränsa det risktagan-
de som trafikföretag, trafikhuvudmän och kommuner utsätter sig för när de
vill pröva nya trafiklösningar med okonventionell teknik. Därigenom kan
också de resultat och erfarenheter som kommer fram t.ex. genom olika
forskningsprojekt som TFB, NUTEK och VTI driver komma till snabbare
tillämpning.

Det är angeläget att TFB även fortsättningsvis eftersträvar en så stor
medfinansiering som möjligt från bl.a. trafikhuvudmän, trafikföretag och
tillverkare. Stödet bör även i övrigt ha samma inriktning som det tidigare
engångsanslaget för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet
inom lokal och regional kollektivtrafik.

Ärenden till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad som anförts om forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafik, inkl, dess finansiering,

2. godkänner att utgående reservation för budgetåret 1992/93 inom
delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. inom anslaget
B 4. Byggande av länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får
disponeras på anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för
forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektiv-
trafikområdet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

6.4.3 Verksamheten vid Statens väg- och trafikinstitut renodlas

Regeringens bedömning:

-  VTI bör i största möjliga utsträckning renodlas till ett institut för
tillämpad transportforskning. VTI bör dock alltjämt vara en viktig
resurs vad gäller miljö- och energikonsekvensbedömningar.

-  Uppgiften att utarbeta prognoser m.m. bör överföras till en särskild
delegation.

-  Huvuddelen av VTI:s anslag för forskning och för övergripande
dokumentations- och informationstjänster bör överföras till TFB
den 1 juli 1993.

-  VTI:s ansvar för viss dokumentations- och informationsverksamhet
bör upphöra den 1 juli 1993.

-  VTI skall fritt utforma sin verksamhet inom de mål och ramar som
statsmakterna lägger fast.

Utredningarna: VTI:s verksamhet har behandlats dels i en särskild
rapport från Riksrevisionsverket, dels av TFU.

146

RRV redovisar i sin rapport att det hos VTI inte förekommer någon
egentlig bedömning av den vetenskapliga kvaliteten i arbetet eftersom
verksamheten inte är underkastad de krav som gäller i vetenskapliga
sammanhang. Det förekommer inte heller någon formaliserad bedömning av
samhällsrelevansen av VTI:s forskning eller hur VTI uppfyller de krav som
ställs på organisationen av dess uppdragsgivare.

TFU:s slutsatser i fråga om VTI:s verksamhet överensstämmer i allt
väsentligt med RRV:s. TFU:s förslag till förändringar i VTI:s uppgifter
överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Huvuddelen av de remissinstanser som yttrat sig över
TFU tillstyrker utredningens förslag. VTI har emellertid en avvikande
mening.

Bakgrund och skälen till regeringens bedömning: Såväl RRV, TFU
som de remissinstanser som behandlat frågan ger ett entydigt positivt svar
på frågan om VTI behövs. Såväl VTI:s kompetens som resurser framhålls
i remissvaren. Regeringens slutsats är att VTI inom den framtid som nu kan
överblickas behövs och fyller en viktig funktion inom transportforskningen.

VTI representerar en värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö
genom institutets tvärvetenskapliga uppbyggnad och kontinuiteten i
verksamheten. Vidare förfogar institutet över betydande materiella tillgångar
i form av utrustning och anläggningar. Sammantaget utgör VTI den i
särklass starkaste forskningsresurs på transportområdet som Sverige förfogar
över i dag. De flesta bedömningar pekar mot att efterfrågan på den typ av
forskning som VTI utför kommer att öka om man ser till verksamheten som
helhet. Det finns inte heller i dag några alternativa forskningsutförande
organ som har sådan kompetens eller kapacitet i övrigt att de kan ta över
samtliga VTI:s uppgifter. Universitet och högskolor är t.ex. inget heltäckan-
de alternativ.

Verksamheten saknar dock inte problem. Dessa har utförligt belysts i den
ovan nämnda rapporten från RRV. RRV:s iakttagelser överensstämmer i
stort med den bild TFU genom sina kontakter fått av verksamheten vid VTI.

RRV konstaterar i sin granskning att VTI i flera avseenden avlägsnat sig
från den ursprungliga idén om VTI som i första hand ett institut för
tillämpad forskning. Att lägga fast VTI:s grundläggande roll och uppgift
anser RRV vara ett ansvar för statsmakterna. Regeringen delar den
uppfattningen. Regeringens utgångspunkt är därvid att VTI:s uppgift framför
allt bör vara att utgöra en viktig nationell basresurs för tillämpad transport-
forskning.

Utvecklingen av VTI:s verksamhet kännetecknas av att skilda uppgifter
tillförts under årens lopp. Verksamheten har därigenom efter hand blivit allt
mer omfattande och diversifierad. Det har i sin tur medverkat till att VTI
är den organisation inom transportforskningsområdet som har den största
blandningen av uppgifter - en blandning som enligt fleras mening ger
upphov till delvis oförenliga krav på verksamheten.

Den dubbla roll av forskningsutförande organ och myndighet som lagts
på VTI ser TFU som ett problem även för statsmakterna och för forsknings-
organisationen i stort. Denna sammanblandning av roller strider också mot
den ökade renodling av användar-, beställar- och utförandefunktionema som
utredningen förespråkar.

Flera av de s.k. myndighetsuppgifter som VTI i dag har är, som institutet
själv påpekat, inte några myndighetsuppgifter i egentlig mening. VTI anser
för sin del att "kunskapsförmedling" vore en mer adekvat benämning. Det
handlar till stor del om vissa uppgifter inom informations- och dokumenta-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

147

tionsområdet samt deltagande i nationella och internationella kommittéer och
expertorgan.

Regeringens bedömning är att det finns ett brett stöd för att i huvudsak
renodla VTI:s roll på det sätt som TFU förordat.

Den enligt TFU besvärligaste dubbelrollen ligger i de nya prognos- och
utredningsuppgifter som VTI övertagit från det nedlagda Transportrådet.
Formellt sett har VTI inordnat denna verksamhet i forskningsorganisationen
och den finansieras delvis via anslaget för s.k. egen FoU. I sak rör det sig
emellertid om betydligt mera renodlade myndighetsuppgifter än de som
anslagstekniskt betecknas som ''myndighetsuppgifter”. Enligt regeringens
mening är denna verksamhet till arten främmande för det renodlade
forskningsinstitut som VTI bör vara. Uppgiften att utarbeta prognoser för
transportsektorns utveckling bör därför överföras till en delegation knuten
till regeringskansliet (Kommunikationsdepartementet). Regeringen åter-
kommer med en utförligare redovisning av motiven för och innebörden av
förslaget under avsnitt 6.5.

Regeringen har tidigare förordat att ansvaret för att samordna dokumen-
tationen och informationen om den kommunikationsforskning som bedrivs
både nationellt och internationellt fr.o.m. den 1 juli 1993 skall åvila endast
TFB. VTI:s myndighetsansvar för dokumentation av och information om
forskning inom institutets verksamhetsområde bör därmed upphöra. VTI:s
instruktion bör ändras i enlighet med detta förslag. I detta ligger ingen kritik
mot det arbete som hittills bedrivits av VTI inom detta fält. Regeringen
utgår också ifrån att TFB framöver i stor utsträckning kommer att köpa
dokumentations- och informationstjänster av VTI. Regeringen utgår givetvis
också från att VTI av eget intresse fortsätter att dokumentera och sprida
information om sin egen forskning på ett ändamålsenligt sätt.

Att forskningen vid VTI utsätts för konkurrens ställer krav på att de skilda
utförama av forskning ges någorlunda likartade förutsättningar. Från
statsmakternas sida är det angeläget att likvärdiga förutsättningar för å ena
sidan VTI och å andra sidan universitet och högskolor tillskapas. Det kan
konstateras att resurstilldelningen till universitet och högskolor primärt
baseras på deras huvudfunktion, nämligen att söija för den högre utbildning-
en vilket innebär relativt stora fasta resurser. Mot den bakgrunden är det
svårt att helt jämföra förutsättningarna. Regeringen gör bedömningen att
VTI med den basresurs som föreslås ges goda förutsättningar att alltfort
utgöra en viktig del av svensk transportforskning. Regeringen avser att
säkerställa att erfarenheterna av konkurrensen mellan utförama dokumente-
ras på lämpligt sätt.

Regeringen har nyss framhävt VTI:s roll som forskningsinstitut och
konstaterat att det medför vissa problem att förena denna roll med
utpräglade myndighetsuppgifter. Enligt regeringens uppfattning är det själva
myndighetsutövningen som är problemet och inte associationsformen i sig.
Regeringen ser därför inte några skäl att ändra VTI:s formella ställning som
myndighet. De närmast till hands liggande alternativen - aktiebolag eller
stiftelse - medför enligt regeringens mening inga fördelar vare sig ur
verksamhetens perspektiv eller för staten i dess egenskap av huvudman.

I samband med nedläggningen av Transportrådet överfördes till VTI vid
årsskiftet 1991/92 uppgiften att ta fram beslutsunderlag i form av kon-
sekvensbeskrivningar för energihushållningen och miljön av olika trafik- och
miljöpolitiska åtgärder. Även framgent är det värdefullt för regeringen att
ha tillgång till ett trafikgrensneutralt organ som kan bidra till utvärderingar
av skilda slag. VTI besitter obestridligen en betydande kompetens inom

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

148

området. Regeringen finner det mest ändamålsenligt att denna arbetsuppgift
kvarstannar hos VTI.

Med ett bibehållet VTI i myndighetsform är det självklart en angelägenhet
för regeringen att medverka till att VTI kan vidareutveckla sin kompetens.
Resursmässigt föreslås VTI få en basresurs för de kommande tre åren för
att täcka bl.a. vissa kostnader för lokaler, särskild utrustning och kompe-
tensutveckling. Därmed ges förutsättningar för myndigheten att även
framgent tillgodose angelägna forskningsbehov. Med den modell för
efterfrågestyming av forskningsverksamheten vid VTI som regeringen
förordar är det primärt VTI:s ansvar att utforma verksamheten efter
beställarnas krav.

Arbetsfördelningen mellan SGI och VTI är en fråga som aktualiserats av
båda myndigheterna. I den senaste budgetpropositionen (prop. 1992/93:100
bil. 7) har regeringen föreslagit att SGI skall tilldelas ett övergripande
geotekniskt sektorsansvar. Regeringen har vidare i februari 1993 uppdragit
åt Statskontoret att i samverkan med SGI och VTI lämna förslag till hur en
administrativ samordning mellan de två instituten bör utformas samt
analysera konsekvenserna av SGI:s och VTI:s nya forskningsansvar.
Statskontorets uppdrag skall vara slutfört under maj 1993.

TFU har också tagit upp relationerna mellan Vägverket och VTI.
Utredningen redovisar att det tidigare utarbetats riktlinjer av regeringen med
innebörden att Vägverket haft en skyldighet att köpa uppdrag för en viss
volym hos VTI. I linje med regeringens förslag om renodling av beställar-
och utförarrollema bör klargöras att Vägverket framöver inte bör vara
bundet till att köpa tjänster hos VTI. Bestämmelserna i Vägverkets
regleringsbrev rörande uppdragsforskningen vid VTI har också tagits bort
fr.o.m. innevarande budgetår. Med tanke på de grundläggande förändringar
som nu föreslås finns det anledning för myndigheterna att se över sitt
gemensamma avtal. Regeringen har också erfarit att myndigheterna är
beredda att göra detta.

Den föreslagna omfördelningen av medel från VTI till TFB aktualiserar
en liknande frågeställning. I enlighet med vad som tidigare anförts bör inte
heller TFB vara bundet till VTI för upphandling av forskning. Dock är det
angeläget att långsiktiga avtal kan träffas för att underlätta planeringen.
Regeringen har också i denna del erfarit att myndigheterna är beredda att
skyndsamt se över sina relationer med anledning av regeringens förslag.

Universitetet i Linköping (ULi) har i en skrivelse till Utbildningsdeparte-
mentet i december 1992 redovisat förutsättningarna att inordna VTI eller
delar av VTI i universitetet.

VTI och ULi har under ett par års tid fört diskussioner om formerna för
en utvidgad samverkan. En gemensam utredning - benämnd Transportlän-
ken - presenterade förslag till långtgående samverkan inom ett antal
preciserade forskningsområden. Regeringen vill understryka att den lösning
som valts innebär en betydande omstrukturering av hela transportforsknings-
sektom, inkl. VTI. Regeringen vill emellertid samtidigt understryka den
allmänna betydelsen av samarbete mellan forskningsinstitut och universitet
och högskolor. Med hänsyn till att genomgripande förändringar genomförs
i hela strukturen för svensk transportforskning avser regeringen inte nu vidta
några åtgärder med anledning av ULi:s skrivelse. Regeringen förutsätter
emellertid att VTI och ULi fortsätter det inledda arbetet på utvidgad sam-
verkan. Inför den uppföljande forskningspropositionen år 1994 bör VTI och
universitetet kunna rapportera om hur detta arbete fortskrider.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

149

Som en konsekvens av vad som nu redovisats föreslås anslaget till VTI
minskas med drygt 27 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Regeringen avser att återkomma med beslut om hur uppföljningen av
VTI:s verksamhet bör utformas.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

6.5 Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn
Regeringens förslag:

-  Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom
transportsektorn (DPU) skall utarbeta prognoser för trafikutveck-
lingen, planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar
av effekter av utvecklingen av transportsystemet.

-  DPU skall utarbeta nulägesbeskrivningar och statistik rörande
transporter och trafik. DPU skall även svara för samordning av
riksomfattande resvaneundersökningar.

Regeringens bedömning:

-  VTI:s databas för person- och godstransporter och teknisk ut-
rustning för denna verksamhet samt utarbetad metodik för progno-
ser och för samhällsekonomiska bedömningar bör överföras till
DPU.

Bakgrund och skälen till regeringens förslag och bedömning:

En konsistent prognosmodell

Trafikutskottet har i sitt betänkande (1991/92:TU22) med anledning av bl.a.
regeringens förslag i 1992 års budgetproposition om investeringsplaneringen
understrukit att det råder stor politisk enighet om att samhället har ett ansvar
för att investeringar i och underhåll av trafikanläggningar som behövs för
allmänna transportbehov kommer till stånd. Riksdagen beslutade i enlighet
med utskottets förslag (rskr. 1991/92:333). När det gäller investeringar i
infrastruktur för transporter har staten således ett direkt ansvar. Även när
det gäller driften av delar av de interregionala transportsystemen kan staten
sägas ha ett ansvar genom sitt ägarinflytande.

Av väsentlig betydelse för de framtida investeringarna är att besluts-
fattarna har underlag för bedömningar av hur den totala marknaden kan
tänkas utveckla sig och hur den kan fördela sig på de olika transportmedlen.
Större struktur- och systemförändringar skall kunna prövas och konsekvens-
beskrivas innan beslut tas om investeringar i en enskild trafikgren.
Dubbelinvesteringar bör undvikas. Vidare behöver konsekvenserna för
miljön och energiåtgången studeras, liksom också för den regionala
utvecklingen.

För investeringsplaneringen behövs dels planeringsunderlag i form av
nulägesbeskrivningar, dels prognosmodeller som beskriver den totala
efterfrågan på transporter med fördelning på transportmedel och som också
kan beskriva konsekvenserna av utbudsförändringar inom de olika
trafikgrenama. Prognosmodellema bör vara konsistenta också i den
meningen att de beaktar överströmningar mellan trafikgrenama.

150

Riksdagen har vid ett flertal tillfallen under senare år uttalat att det är
särskilt viktigt att det anläggs en helhetssyn när det gäller investeringar i
s.k. strategiska objekt. Detta talar för att planeringsunderlaget i form av
prognoser och metoder för samhällsekonomiska bedömningar bör utarbetas
på ett enhetligt sätt och inte separat av de olika trafikverken.

Sambandet mellan planeringsunderlag och beslutsfattande

Produktivitetsdelegationen har i sitt betänkande (SOU 1991:82) Drivkrafter
för produktivitet och välstånd framhållit att analyserna och besluten inom
transportsektorn ofta kännetecknas av en sektorssyn. Vägar analyseras för
sig, järnvägar för sig osv. För liten hänsyn tas till möjliga synergieffekter
mellan olika infrastrukturella system. Mer av helhetssyn krävs därför vid
bedömningen av infrastrukturinvesteringar.

Det sistnämnda uttalandet torde innebära att både utarbetandet av
planeringsunderlag och utvärderingar inför beslut rörande vissa investeringar
av strategisk natur bör hållas samman på central nivå. Denna fråga
diskuterades ingående i utredningen (SOU 1990:4) om Transportrådets
verksamhet. I betänkandet pläderades för en sammanhållen verksamhet.

Regeringens ställningstagande och riksdagens beslut med anledning härav
beträffande avvecklingen av Transportrådet innebar emellertid att man
skiljde på dessa båda arbetsuppgifter (prop. 1990/91:100 bil. 8,
bet. 1990/91:TU18,rskr. 1990/1991:176). Uppgiften att utarbeta prognoser,
planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av
trafikutvecklingen lades således på VTI som fick medel motsvarande tio
årsarbetskrafter härför.

Den andra huvuduppgiften överfördes till regeringen vars roll skall vara
att ge direktiv för prognosverksamheten och de samhällsekonomiska
bedömningarna, att utvärdera resultaten och konsekvensbeskrivningarna
samt på grundval härav utarbeta beslutsunderlag av trafikpolitisk natur.

Riksdagen har därefter, bl.a. våren 1992, understrukit att riksdagens och
regeringens inflytande över investeringsplaneringen bör stärkas utan att
någon detaljstyrning får ske (bet. 1991/92:TU22, rskr. 1991/92:333). Ett
förbättrat underlag måste därför redovisas för riksdagen som innebär att de
i de trafikpolitiska målen inneboende konflikterna lyfts fram och alternativa
utvecklingar ställs mot varandra. Riksdagen skall därmed kunna inta en mer
aktiv roll. Krav måste vidare ställas på uppföljning och utvärdering av in-
vesteringsbesluten.

Ansvaret för prognosverksamheten

Prognoser, konsekvensbeskrivningar och utvärderingar är en central del i
den samordnade investeringsplaneringen. Den delen måste i ökad utsträck-
ning integreras med Kommunikationsdepartementets övriga arbete med
infrastrukturplaneringen.

I betänkandet avgivet av utredningen om Transportrådets verksamhet
avvisas mycket bestämt tanken på att prognosverksamheten skulle bedrivas
inom Kommunikationsdepartementet. Motivet är att sådan verksamhet helt
enkelt inte hör hemma i regeringskansliet. Samma uppfattning återfinns i
1991 års budgetproposition. Regeringens förslag var som tidigare nämnts
att uppgiften skulle tillfalla VTI. Riksdagen anslöt sig till denna bedömning.

Prognosverksamheten bör dock bedrivas i nära anslutning till Kommunika-
tionsdepartementet eftersom det är nödvändigt för regeringen att ha tillgång
till sektoroberoende underlag för investeringsplaneringen, bl.a. bedömningar

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

151

av ekonomisk utveckling och av trafikförändringar samt av miljökrav och
regionalpolitiska förutsättningar. En annan fördel med en prognosverksam-
het nära knuten till Kommunikationsdepartementet är att investerings-
underlagen kan få större genomslagskraft i sektorsorganens planeringsarbete.

Av betydelse i detta sammanhang är också VTI:s dubbla roll såsom både
forskningsutförande organ och myndighet. TFU har som nämnts tagit upp
detta problem och konstaterat att när det gäller prognos- och utredningsverk-
samheten kring bl.a. investeringsplaneringen uppträder VTI i viss mån som
en "överdomare" över myndigheter som man i sina andra roller skall
betjäna som en kundanpassad underleverantör av kunskap. Regeringen delar
utredningens uppfattning att prognos- och utredningsverksamheten kan ge
upphov till betydande dubbelriktade integritetsproblem som träffar både
forskningen och myndighetsutövningen. När nu VTI med regeringens
förslag skall få en mer renodlad roll som ett forskningsutförande organ är
det lämpligt att ansvaret för att utarbeta prognoser inom ramen för den
samordnade investeringsplaneringen förs över till ett annat organ.

Ett skäl som kan anföras mot att förlägga dessa uppgifter till Kommunika-
tionsdepartementet är att en prognosfunktion skulle bli en udda företeelse
i departementsverksamheten. En betydande del av arbetsuppgifterna omfattar
metodutveckling. Detta arbete har nära anknytning till forskningen inom
området och är inte lämpligt att förlägga till ett departement.

Regeringens samlade bedömning är att ansvaret för att utarbeta prognoser
för trafikutvecklingen samt planeringsmodeller och samhällsekonomiska
bedömningar rörande utvecklingen av transportsystemet fr.o.m. den 1 juli
1993 bör överföras till en särskild delegation. Delegationen bör benämnas
Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU).

I DPU:s ansvarsområde bör också ligga att svara för nulägesbeskrivningar
och statistik rörande transporter och trafik. DPU skall också svara för
samordning av riksomfattande resvaneundersökningar samt för samordning
av beställningar hos bl.a. SCB av övrig statistik inom transportsektorn.

Stor vikt bör läggas på vetenskaplig kompetens inom DPU. Ett särskilt
råd med framstående forskare bör knytas till delegationen. DPU bör ha ett
nära samarbete med de forskningsinstitutioner som arbetar inom området.
Det är också önskvärt att de som arbetar vid delegationen deltar i speciella
forskningsprogram för att utveckla prognosmetodiken i vid mening.

Ett samspel bör ske mellan DPU och Kommunikationsdepartementet vid
utformningen av den långsiktiga infrastrukturpolitiken. Den nära kopplingen
mellan prognosarbetet vid DPU och departementets arbete gör också att
regeringen finner det lämpligt med en relativt stor personalrörlighet mellan
DPU och departementet.

Eftersom bedömningar av den framtida ekonomiska utvecklingen är av
grundläggande betydelse för trafikprognosema finns det stora fördelar i att
DPU lokalmässigt förläggs till Konjunkturinstitutet eller i nära anslutning
därtill. Vid Konjunkturinstitutet finns också modeller som bör integreras
med transportprognosema liksom en grundläggande kompetens på flera
viktiga områden.

Finansiering av delegationens verksamhet bör ske med medel, motsva-
rande tio årsarbetskrafter, dvs. 3 490 000 kronor, som disponeras under
sjätte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. Medel för detta ändamål
har tidigare reserverats i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7).

Det är väsentligt att VTI:s databas för person- och godstransporter och
teknisk utrustning för denna verksamhet samt utarbetad metodik för
prognoser och för samhällsekonomiska bedömningar förs över till DPU.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

152

Chefen för Kommunikationsdepartementet har för avsikt att tillsätta en
särskild arbetsgrupp för att utreda hur denna överföring lämpligen bör gå
till.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner vad som anförts om omorganisationen av prognosverksam-
het m.m. inom transportsektorn.

6.6 Anslagsfrågor

I prop. 1992/93:100 bil. 7 har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under
angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

G 1. Statens väg- och trafikinstiut              1 000

G 2. Bidrag till Statens väg- och

trafikinstitut                              61 129 000

G 3. Transportforskningsberedningen    44 006 000

Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Sjätte huvudtiteln

G. Transportforskning

G 1. Statens väg- och trafikinstitut

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag            1 000

1993/94 Förslag            1 000

G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

50 167 000

61 129 000

33 639 000

Statens väg- och trafikinstitut

VTI har lämnat en fördjupad anslagsframställning för budgetåren
1993/94-1995/96. VTI föreslår att institutet tilldelas ett anslag om
sammanlagt 67 030 000 kronor för budgetåret 1993/94.

153

Regeringens överväganden

Övergripande mål: VTI skall utvecklas till ett kvalificerat institut för
tillämpad transportforskning.

Resurser: Ramanslag 1993/94 33,64 miljoner kronor

Planeringsram

1993/94

33 639 000

1994/95

33 639 000

1995/96

33 639 000

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

Regeringens resultatbedömning och fördjupade prövning av verksamheten
vid VTI har redovisats i avsnitt 6.4. Regeringens slutsatser är att VTI i
största möjliga utsträckning bör renodlas till ett institut för tillämpad
transportforskning. VTI:s ansvar för vissa prognosuppgifter m.m. samt viss
informations- och dokumentationsverksamhet bör överföras till DPU resp.
TFB. Vidare bör en betydande del av bidraget till VTI omfördelas till TFB.

Planeringsramen för perioden 1993/94-1995/96 har mot denna bakgrund
beräknats till 33 639 000 kronor för budgetåret 1993/94, 33 639 000 kronor
för budgetåret 1994/95 och 33 639 000 kronor för budgetåret 1995/96.

VTI har hittills tilldelats medel över ett förslagsanslag och ett reser-
vationsanslag. Enligt regeringens mening bör VTI tilldelas en treårig
budgetram. Reservationsanslaget bör därför ersättas med ett ramanslag.

Nuvarande system med avkastningspliktigt kapital med konsoliderings-
ansvar bör avvecklas. Investeringar bör finansieras genom lån i Riks-
gäldskontoret. VTI bör lösa sitt statskapital genom lån i Riksgälden.
Regeringen beräknar det totala lånebehovet till 7 miljoner kronor.

VTI redovisade i en skrivelse till regeringen den 21 oktober 1991 ett
underskott på 1 646 175 kronor för budgetåret 1990/91. Regeringen
beslutade den 23 januari 1992 att underskottet med 1 563 681 kronor och
86 öre skulle täckas av balanserade vinstmedel och att resterande belopp
skulle bokföras som en balanserad förlust. Regeringen beslutade vidare att
det avkastningskrav som institutet inte förmått uppfylla skulle redovisas
inom linjen som en ansvarsförbindelse och inlevereras till statsverket när så
var möjligt. VTI har i en skrivelse i maj 1992 till regeringen redovisat ett
antal åtgärder för att reducera kostnaderna i syfte att förhindra en upp-
repning av utfallet budgetåret 1990/91. VTI har vidare i en skrivelse till
regeringen den 27 oktober 1992 föreslagit att det ackumulerade avkastnings-
kravet för budgetåren 1990/91 och 1991/92 uppfylls genom att en del av
VTI:s överskott för budgetåret 1991/92 disponeras för en uppskrivning av
statskapitalet med 287 637 kronor samt att 287 378 kronor inlevereras till
statsverket.

Chefen för Finansdepartementet har i proposition 1992/93:100 bil. 1
redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden
samt presenterat den modell som bör tillämpas. VTI bör därför tilldelas ett
räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget G 2.
Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut föras till detta konto.

154

Anslaget för VTI har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar
som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,
den ändrade finansieringsformen för Statshälsan samt de nya principerna för
budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats
av chefen för Finansdepartementet i prop. 1992/93:100 bil. 1. Det belopp
som kommer att ställas till VTI:s disposition kommer slutligt att fastställas
enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu
budgeterade beloppet.

Ärenden till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett
anslag på 1 000 kronor,

2. till Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 33 639 000 kronor,

3. godkänner att ett belopp motsvarande eventuell utgående reserva-
tion på reservationsanslaget Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för
budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget under
budgetåret 1993/94,

4. godkänner de av regeringen vidtagna åtgärderna vad avser VTI:s
resultat för budgetåret 1990/91.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
nikationsdep.

G 3. Transportforskningsberedningen

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

43 854 000

44 006 000

119 006 000

Transportforskningsberedningen

TFB har lämnat en fördjupad anslagsframställning för budgetåren
1993/94-1995/96. TFB föreslår att beredningen tilldelas ett anslag på
105 300 000 kronor för budgetåret 1993/94.

Regeringens överväganden

Övergripande mål: TFB skall planera, initiera, stödja och samordna
övergripande, kommunikationspolitiskt motiverad forsknings-, utveck-
lings- och demonstrationsverksamhet. TFB skall också ha ansvar för
informations- och dokumentationsverksamheten inom området.

Resurser: Ramanslag 1993/94 119,00 miljoner kronor

Planeringsram

1993/94

119 006 000

1994/95        1995/96

119 006 000    119 006 000

155

Regeringens resultatbedömning och fördjupade prövning av verksamheten
vid TFB har redovisats i avsnitt 6.4. Regeringens slutsatser är att TFB bör
stärkas och utvecklas i rollen som beställare av övergripande kommunika-
tionsforskning och att myndigheten bör ges bättre förutsättningar att leva
upp till sin samordningsroll. Banverket och Vägverket skall ha ansvar för
samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sina resp, verksamhetsom-
råden. Ansvaret för all övrig övergripande kommunikationsforskning samlas
till TFB. Den kommunikationspolitiskt motiverade delen av sektorsforsk-
ningsansvaret inom telekommunikationsområdet bör därvid överföras till
TFB medan NUTEK ges ansvaret för sådan övergripande forskning inom
området som har industripolitisk inriktning.

Planeringsramen för perioden 1993/94-1995/96 har mot denna bakgrund
beräknats till 119 006 000 kronor för budgetåret 1993/94, 119 006 000
kronor för budgetåret 1994/95 och 119 006 000 kronor för budgetåret
1995/96.

TFB har hittills tilldelats medel över ett reservationsanslag. Enligt
regeringens mening bör TFB tilldelas en treårig budgetram. Anslagstypen
bör således vara ramanslag i fortsättningen.

Det är angeläget att TFB kan besluta om fördelning av medel för
forskningsprojekt med en löptid över en längre period. Regeringen föreslår
därför att det skall bli möjligt för TFB att fatta sådana beslut för en
sexårsperiod. Det är givetvis vare sig från konstitutionell eller saklig
synpunkt rimligt att TFB låser betydande delar av sina anslag för fleråriga
engagemang. Däremot kan det vara lämpligt att beredningen får använda en
mindre del av sina medel för sådana längre projekt. Det bör få ankomma på
regeringen att i regleringsbrevet närmare precisera en sådan andel.

Chefen för Finansdepartementet har i proposition 1992/93:100 bil. 1
redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden
samt presenterat den modell som bör tillämpas. TFB bör därför tilldelas ett
räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget G 3.
Transportforskningsberedningen föras till detta konto.

Anslaget för TFB har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar
som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,
den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i
Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgetering av anslagen.
Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats av chefen för Finansdepar-
tementet i prop. 1992/93:100 bil. 1. Det belopp som kommer att ställas till
TFB:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade
riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Ärenden till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1.  till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 119 006 000 kronor,

2. godkänner att ett belopp motsvarande en eventuell utgående
reservation på reservationsanslaget Transportforskningsberedningen för
budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget och användas
under budgetåret 1993/94.

3. godkänner vad som förordats i fråga om bemyndigande för
Transportforskningsberedningen att inom en given ram - utgörande en
mindre del av beredningens anslag - besluta om medel för en sexårs-
period.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 6

Kommu-
ni ka tionsdep.

156

6 Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde ......

6.1  Allmän inledning ........................

6.2  Forskningen inom kommunikationsområdet ........

6.2.1   Omvärldsförändringar ................

6.2.2  Nuvarande kommunikationsforskning.......

6.3  Kommunikationsforskningens fortsatta omfattning och

inriktning .............................

6.3.1   Statens ansvar för sektorsforskningen.......

6.3.2  Forskningens inriktning och omfattning .....

6.3.3   Principer för styrning och samordning av

forskningsinsatserna .................

6.4  Kommunikationsforskningens organisation.........

6.4.1   Transportforskningsberedningens roll stärks . . .

6.4.2   Forsknings-, utvecklings- och demonstrations-
verksamhet inom kollektivtrafiken.........

6.4.3   Verksamheten vid Statens väg- och trafikinsti-
tut renodlas.......................

6.5  Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn.....

6.6  Anslagsfrågor ..........................

G 1. Statens väg- och trafikinstitut ........

G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut . .

G 3. Transportforskningsberedningen.......

157

7 Finansdepartementets verksamhetsområde

7.1 Forskningens inriktning

Inom finansdepartementets verksamhetsområde bedrivs for närvarande
forskning vid Konjunkturinstitutet. Vidare finansieras vissa forsknings-
och utvecklingsinstatser av Ekonomiska rådet, Nordiska skattevetenskap-
liga forskningsrådet samt inom ramen för långtidsutredningarna.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 7

Finansdep.

7.2 Ekonomisk forskning

13. Kostnader för vissa nämnder m.m

1991/92

Utgift

1 672 450

1992/93

Anslag

3

187 000

1993/94

Förslag

3

187 000

Från anslaget betalas kostnader för Ekonomiska rådet och bidrag till
Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet.

Från anslaget betalas även kostnader — i regel arvoden till ledamöter
och ersättare m.m. — för Statstjänstenämnden (såvitt avser statsverket),
Statens tjänstebostadsnämnd, Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden i
vissa trygghetsfrågor, Skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, Statens
ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Statsförvaltningens
centrala förslagsnämnd, Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt
avser statsverket), Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Nämnden
för vissa pensionsfrågor, Statens utlandslönenämnd, Nämnden för
lokalanställda, Statens chefelönenämnd, Statens krigsförsäkringsnämnd
och Statens krigsskadenämnd.

Ekonomiska rådet initierar forskning i frågor som är av intresse för den
ekonomiska politiken och fungerar som en länk mellan finansdepartemen-
tet respektive Konjunkturinstitutet och den nationalekonomiska forsk-
ningen. Ekonomiska rådets medlemmar förordnas av regeringen. Rådet
består för närvarande av fem professorer i nationalekonomi, samt
generaldirektören för Konjunkturinstitutet (KI) som adjungerad medlem.

Ekonomiska rådet stöder och leder för närvarande fem större forsk-
ningsprojekt om bland annat skattereformen, det ekonomiska utbytet av
högre utbildning och ekonomiska prognosmetoder.

Anslaget har i budgetpropositionen 1993 (bil. 8 s. 130) tagits upp med
ett beräknat belopp i avvaktan på förslag i denna proposition. Kost-
naderna för de forskningsprojekt och de andra utgifter som betalas från
detta anslag kan nu bedömas rymmas inom ramen för ett oförändrat
anslag.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 3 187 000 kronor.

158

E2. Konjunkturinstitutet

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

26 674 587 kronor

24 733 000 kronor

24 896 000 kronor

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 7

Finansdep.

Konjunkturinstitutet (KI) är enligt sin instruktion (1988:1531) ett
vetenskapligt forsknings- och utredningsoigan. KI:s uppgift är att följa
och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, att
utarbeta prognoser for den svenska ekonomin och att bedriva forskning
i anslutning därtill. Institutet skall också aktivt bidra till att förbättra den
ekonomiska statistiken.

KI har till regeringen inkommit med en förenklad anslagsframställan
för budgetåret 1993/94 och en årsredovisning avseende 1991/92.

Avgiftsinkomster vid KI, som redovisas under anslaget, beräknas till
1,4 miljoner kronor för nästa budgetår.

KI har i sin årsredovisning (ÅR) i de delar som avser resultatredovis-
ningen redovisat verksamheten i en anslags- och en avgiftsfinansierad del.
Den anslagsfinansierade delen omfattar följande verksamhetsområden:
löpande verksamhet, forskning och metodutveckling samt särskilda
utredningar. Strukturen överensstämmer med den som redovisades i den
fördjupade anslagsframställningen inför den treåriga budgetperioden
1991/92 - 1993/94. För vardera av dessa tre verksamhetsområden formu-
lerades målen i 1991 års budgetproposition.

Resultatredovisningen indikerar att en del av ovanstående mål har
uppnåtts. KI arbetar med att integrera den ekonometriska modellen
KOSMOS och den finansiella modellen FIMO i det löpande prognos-
arbetet. KOSMOS har främst använts för att förlänga prognosperspekti-
vet, genomföra olika känslighetsanslyser och konsistensprövning mellan
prognoserna för ekonomins olika delar. FIMO används för analyser av
finansiella sparbalanser för ekonomins olika sektorer. De kvartalsvisa s.k.
barometerundersökningama för tjänstesektorn böljade publiceras under
hösten 1991. En barometerundersökning för kommunsektorn utarbetades
under våren 1991. Institutet samarbetar med andra myndigheter och
statistikproducenter för att förbättra prognoser, prognosmetoder samt
kvaliteten på den ekonomiska statistiken. Som exempel kan nämnas att KI
tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) har utvecklat en ny
lönestatistik under 1990/91. Forskningsverksamheten har under det
gångna året bland annat gällt utveckling av KOSMOS och medverkan i
1992 års långtidsutredning med flera olika analysmodeller. Vidare har KI
tillsammans med Ekonomiska rådet fortsatt forskningsprojektet om
konjunkturprognoser samt nyttiggjort forskningsprogrammets resultat i sin
ordinarie analysverksamhet. I 1992 års maj rapport redovisades en
utvärdering av höstrapportemas prognoser, av konjunkturutvecklingen
1946-1991 och en studie av finanspolitiska indikatorer. Två ytterligare
utredningar är genomförda rörande mervärdeskatteutfället efter skattere-
formen samt överföring av kommunalskattemedel från staten till

159

kommunerna. I en bilaga påpekar institutet att kostnadsutvecklingen för
enskilda produktområden och prestationer inte kunnat redovisas inom den
anslagsfinansierade delen. Från och med innevarande budgetår kommer
en successiv utbyggnad av kostnadsredovisningen att kunna ske, när KI
övergått till det nya redovisningssystemet COSMOS.

I sin förenklade anslagsframställan har KI i enlighet med tidigare
budgetdirektiv minskat resurserna med 2% av föregående års anslag.
Från nivån för 1992/93 har dragits 1,5 miljoner kronor som utgör anslag
för konjunkturprognosprojektet, vilket avslutas under innevarande år.
Institutet fick under föregående budgetår ett regeringsuppdrag att
tillsammans med SCB utveckla miljöräkenskaper. För detta har KI i
regleringsbrev för budetåret 1992/93 medgetts att redovisa en merutgifit
om 600 000 kronor per år under budgetåren 1992/93 - 1996/97. Detta
belopp är inte inräknat i KI:s anslagsframställning inför kommande
budgetår.

Anslagssparandet under det första året med ramanslag uppgår till
377 672 kronor, vilket därmed också motsvarar det utgående anslagsspa-
randet. De avgiftsbelagda verksamheterna ex kl. regeringsuppdrag
redovisar vare sig över- eller underskott. KI har angivit att inga äldre
anläggningstillgångar invärderats hos institutet, men de har för avsikt att
i fortsättningen klassificera persondatorer och liknande utrustning som
tillgångar och skriva av dessa på fem år. KI har i denna ÅR endast
invärderat en anläggningstillgång, en kopiator som köpts under året och
som efter avskrivningar har ett värde av 63 520 kronor.

Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller inga
invändningar. RRV framförde dock en del kritik mot de nuvarande
redovisningsprinciper KI använder och rekommenderade att årsredovis-
ningen framgent får en uppställning i enlighet med 20 paragrafen
budgetförordningen. RRV förutsatte att det nästa år ur redovisnings-
systemet kan hämtas alla erforderliga ekonomiska data.

I budgetpropositionen 1993 (bil. 1 s. 113) har redovisats ett förslag om
generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den
modell som bör tillämpas. KI kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att
tillämpa denna modell. KI kommer därför att tilldelas ett räntekonto med
kredit i Riksgäldskontoret och medlen under detta anslag att föras till
detta konto.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 7
Finansdep.

160

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 7
Finansdep.

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1991/92
1993/94 bör ligga fast.

Resurser Ramanslag 1993/94 24 896 000 kronor

Resultatbedömning

KI:s årsredovisning visar, enligt regeringens mening, att verksamheten
bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Den
löpande verksamheten har förbättrats med framför allt en utsträckt
prognoshorisont och tillkomsten av tjänstebarometem. En ökad in-
tegrering av modellanvändningen och av forskningsresultaten i den
löpande prognosverksamheten har skett och bör också fortsätta, liksom
fortsatta ansträngningar att göra modellerna mer användarvänliga.
Emellertid finns det fortfarande inte underlag för att göra en bedömning
av institutets prestationer, effektivitet eller produktivitet, eftersom
underlag för en sådan prövning saknas. Regeringen är samtidigt medveten
om svårigheterna att bedöma en verksamhet av forskning- och utrednings-
karaktär i dylika mått.

Regeringen kan också konstatera att RRV inte haft några invändningar
i revisionsberättelsen avseende KI. Vi instämmer dock i RRV:s på-
pekanden att redovisningssystemet måste förbättras och redovisnings-
rutiner skärpas. Denna ÅR:s redovisning av institutets tillgångar är inte
tillfredställande.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades
fest i 1991 års budgetproposition och som riksdagen beslutat om bör gälla
även för budgetåret 1993/94.

Regeringen bedömer att myndighetens rationaliseringsarbete varit
framgångsrikt och att goda förutsättningar finns för att verksamheten skall
kunna bedrivas i nuvarande omfettning med de resurser vi beräknat för
budgetåret 1993/94.

Regeringen ser samtidigt allvarligt på den kritik som framförts av RRV
och anser att institutet bör förstärka sin ekonomi-adminstrativa kompe-
tens, varför anslaget utökats med 450 000 kronor. Vi förutsätter att denna
förstärkning möjliggör att kommande års årsredovisningar innehåller
sådan resultatinformation som t.ex. produktivitetsmått.

För regeringsuppdraget att utveckla miljöräkenskaper utgår 600 000
kronor per år, vilka fr.o.m. budgetåret 1993/94 t.o.m. 1996/97 är

161

11 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

inkluderade i institutets anslag.

Anslaget for KI har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar
som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,
den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, öveigången till lån i
Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen.
Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i budgetpropositionen
1993 (bilaga 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avnsitt 2.2). Det
belopp som kommer att ställas till myndighetens disposition kommer
slutligt fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika
från det nu budgeterade beloppet.

Anslaget har i budgetpropositionen 1993 (bil. 8 s. 66) tagits upp med
ett beräknat belopp i avvaktan på förslag i denna proposition.

Ärendet till regeringen

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
24 896 000 kronor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 7

Finansdep.

162

8 Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde

Till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör grundforskning
och forskarutbildning, forskning om universitet och högskolor (8.1-
8.14), och forskning inom skolväsendet (8.15).

Universitet och högskolor har tillsammans med forskningsråden hu-
vudansvaret för grundforskningen i Sverige.

Sammanfattning av medel för forskning under åttonde huvudtiteln,
tusental kronor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Anvisat

Förslag

1992/93

totalt

förändring förändring

1993/94

1994/95    1995/96

Grundforskning och
forskarutbildning1

- Universitet och
högskolor

3 860 965

4 205 921

47 500

of

- Forskningsråd

1 125 202

1 478 806

4 000

2 500

- Internationellt
samarbete

405 378

527 574

of

of

- Vissa institut

m.m.

1 678 592

1 885 524

of

of

- Dyrbar vetenskaplig
utrustning

-

110 000

of

of

Forskning om uni-
versitet och hög-
skolor

9 500

7 795

of

of

Forskning inom
skolväsendet

24 812

26 117

of

of

Inrednings- och ut-
rustningsanslag 2

872 600

1 405 000 1

'Exklusive lokalkostnader.

2Avser såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning.

^Exklusive medel för dyrbar vetenskaplig utrustning och universitetsda-
tornätet SUNET.

163

8.1 Inledning

Universiteten och högskolorna är unika kunskapsmiljöer. Vid de stora
högskolorna och universiteten förenas grundutbildning, forskning och
forskarutbildning. De mindre och medelstora högskolorna utgör värde-
fulla komplement med särskilda förutsättningar.

Den centrala roll universitet och högskolor har för kunskapsutveck-
lingen i vårt land gör det angeläget att ge dessa goda arbetsvillkor. Den
frigörelse av universitet och högskolor från statens detaljinflytande som
riksdagen på regeringens förslag fattade beslut om 1992 hade detta syfte.
Studenternas möjlighet att själva avgöra utbildningsinriktning har för-
stärkts.

Universitet och högskolor är de viktigaste svenska forskningsinstitu-
tionerna. Till dessa kanaliseras direkt eller indirekt huvuddelen av sta-
tens stöd till forskning.

Beslut om den inomvetenskapligt motiverade forskning som finansie-
ras genom fakultetsanslagen fattas av berörda universitet och högskolor.
Härutöver svarar forskningsråden för betydande insatser för vetenskap-
ligt högkvalificerad forskning. Att den inomvetenskapliga forskningen
kan förenas med forskning också för mer speciella och i förväg bestäm-
da syften, finansierad av sektorsorgan eller företag, är en styrka. Det
ökar möjligheterna att utveckla och nyttiggöra forskningens resultat.

Utan att inkräkta på den nödvändiga integriteten behöver universite-
tens och högskolornas växelspel med det omgivande samhället, inte
minst näringslivet, förstärkas.

Med den ökade frihet som universitet och högskolor nu tillerkänts
följer också ett betydande ansvar. Av vikt är att verksamheten ständigt
förnyas genom att nydanande insatser ges tillräckligt utrymme och ge-
nom att unga forskare engageras i tillräcklig utsträckning. Till ansvaret
hör också att kunskap om forskningens resultat sprids till en bredare
allmänhet. Kvaliteten och förnyelsekraften i universitetens och högsko-
lornas verksamhet är av stor betydelse för den långsiktiga kompetens-
och kunskapsutbyggnaden inom alla samhällssektorer.

Universiteten och de stora högskolorna har ansvaret för forskarutbild-
ningen. Att denna byggs ut är avgörande för att Sverige i framtiden skall
kunna mäta sig med andra viktiga kunskapsnationer. Fler forskarutbild-
ade behövs inom universitetens och högskolornas egen verksamhet men
också i det övriga samhället. Inte minst i näringslivet är bristen på ve-
tenskapligt utbildade medarbetare stor.

Regeringens mål är att antalet doktorsexamina vid sekelskiftet skall ha
fördubblats jämfört med 1990-talets början. För att nå detta mål krävs
betydande insatser, inte minst i form av god handledning och en till-
fredsställande studiefi nansieri ng.

Flera forskarutbildade inom universitetens och högskolornas verk-
samhet förstärker forskningen och skapar förutsättningar för ökad kva-
litet i grundutbildningen. Vetenskapligt skolade lärare i gymnasieskolan
ökar vitaliteten i undervisningen. Fler personer med doktorsexamen i
företagen förbättrar kunskapsutvecklingen i dessa, men gör det också

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

164

lättare att upprätthålla naturliga och fruktbara relationer mellan företa-
gen, universiteten och högskolorna. Gemensamma referensramar gör
växelverkan enklare.

Inom många områden står sig svensk forskning väl i internationell
jämförelse. Speciellt stark, i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende,
är den medicinska och naturvetenskapliga forskningen. Men även inom
teknik och kulturvetenskap finns många områden där forskningen är av
yppersta kvalitet.

Med det allt starkare internationella samspelet, den högre föränd-
ringstakten och de intensifierade forskningssatsningarna i vår omvärld
skärps kraven. De utmaningar, som regeringen beskrivit tidigare i den-
na proposition, berör direkt eller indirekt forskningen vid universiteten
och högskolorna. Viktiga i detta sammanhang är de koncentrerade
forskningssatsningar inom strategiska områden som möjliggörs med
hjälp av de resurser som frigörs genom avvecklingen av löntagarfonder-
na.

Universitetens och högskolornas uppgifter inom forskningen skall ses
tillsammans med uppgiften att ge flera unga tillgång till högre utbild-
ning. I annat sammanhang anger regeringen riktlinjerna för en fortsatt
utbyggnad, inte minst av längre utbildningar.

Att denna utbyggnad kommer till stånd är viktigt för att tillgodose
studenternas önskemål och olika samhällssektorers uppenbara behov av
kompetent arbetskraft. Det är dessutom nödvändigt för att sörja för att
tillräckligt många välutbildade studenter finns tillgängliga för forskning-
en och forskarutbildningen.

8.2 Fasta och rörliga resurser för grundläggande
forskning

Fakultetsanslag och forskningsrådens anslag

Den helt övervägande delen av de statliga resurserna för inomveten-
skapligt genererad forskning tilldelas universitet och högskolor genom
fakultetsanslagen och genom anslag till forskningsråden. De samlade fa-
kultetsanslagen under Jordbruks- och Utbildningsdepartementens verk-
samhetsområde uppgår budgetåret 1992/93 till ca 4 195 miljoner kro-
nor. Genom fakultetsanslagen finansieras framför allt tjänster som pro-
fessor och forskarassistent, högskolelektorers forskning, biträdespersonal
och olika expenser för forskningsändamål, studiefinansiering inom fors-
karutbildningen samt vissa gemensamma funktioner som bibliotek och
förvaltning.

Forskningsrådens samlade anslag är innevarande budgetår 1 560 mil-
joner kronor. Rådens anslag går huvudsakligen till forskning vid uni-
versitet och högskolor.

Behovet av förnyelse och koncentration

En dynamisk forskning med hög kvalitet vid universitet och högskolor
förutsätter en ständig avvägning mellan kontinuitet och förändring. Rå-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

165

dens bidrag till forskning är ett viktigt instrument för förnyelse och en
garanti för en omsorgsfull kvalitetsprövning av forskningen i ett natio-
nellt och internationellt perspektiv. Det forskningsstöd som kommer
till stånd genom användningen av de tidigare löntagarfondsmedlen in-
nebär att andelen konkurrensutsatt och vetenskapligt prövad forskning
ökar. Samtidigt är det angeläget att förnyelse av den inomvetenskapligt
motiverade forskningen inte vilar enbart på den externa finansieringen.

Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning av regeringens pro-
position Universitet och högskolor - frihet för kvalitet. Universitetens
och högskolornas ansvar för kvaliteten i och förnyelsen av den forsk-
ning och forskarutbildning som bekostas via fakultetsanslagen är en av
de viktigaste uppgifterna. Fakultetsnämnderna måste ges möjligheter
och incitament att ta ett tydligare ansvar för att den grundläggande
forskningen inom respektive fakultet koncentreras och prioriteras med
utgångspunkt i tydliga inomvetenskapliga kriterier. Endast därigenom
kan en hög kvalitet uppnås i den grundläggande forskning som finansie-
ras genom fakultetsanslag.

De teologiska, juridiska och humanistiska fakulteterna karaktäriseras
av att andelen externa medel av de totala forskningsresurserna i regel är
mycket liten. Flera av dessa fakulteter har ett begränsat ekonomiskt rö-
relseutrymme för förändring genom att en stor del av fakultetsanslaget
tas i anspråk av kostnader för fasta tjänster, doktorandtjänster och ut-
bildningsbidrag för doktorander. Antalet tidsbegränsade tjänster för
främst nyexaminerade doktorer är för lågt för att tillgodose behovet av
förnyelse och rimliga karriärvägar. De yngre forskarna blir ofta beroen-
de av externa bidragsgivare för sin fortsatta forskning. De externa bidra-
gen till forskning är emellertid relativt små, uppskattningsvis mindre än
25 % av de totala utgifterna inom fakulteten. Forskningsråd står för
mer än hälften av de externa bidragen. Till bilden hör också en uppdel-
ning av den humanistiska forskningen på många och ofta små institu-
tioner.

Institutionerna vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna är generellt
sett större än de humanistiska. Färre institutioner är s.k. enprofessorsin-
stitutioner.Tillgången till externa bidrag för forskning är mera omfat-
tande. Budgetåret 1991/92 var enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) de
externa bidragen till samhällsvetenskaplig fakultet drygt 50 % av de to-
tala FoU-kostnaderna inom fakultetsområdet. Av dessa externa medel
utgörs ca 20 % av rådsanslag.

De matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna omfattar ett stort antal
discipliner. Behovet av experimentella resurser och laboratorier, liksom
av att bedriva fältarbete, karaktäriserar många ämnen. Storleken på in-
stitutionerna varierar betydligt, alltifrån enprofessorsinstitutioner till
storinstitutioner med ett betydande antal forskare. Fakultetsanslagen ut-
gjorde budgetåret 1990/91 drygt hälften av de tillgängliga forskningsre-
surserna inom fakultetsområdet. Rådsanslagen samma budgetår uppgick
till drygt 40 % av de externa forskningsmedlen. Inget annat fakultets-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

166

område uppvisar en så stor andel rådsmedel i förhållande till fakultets-
anslagen eller i förhållande till de totalt tillgängliga FoU-medlen.

Svensk forskning inom det medicinska området, inklusive odontologi
och farmaci, ligger i den internationella frontlinjen på många områden.
Forskningsresurserna är omfattande och samverkan med sjukvården ger
ett fruktbärande samspel mellan grundläggande forskning och tillämp-
ning. De externa bidragen utgör ca 55 % av de totala FoU-resurserna.
Rådsmedlen uppgår till ca 25 % av externa bidrag.

Flera fakulteter inom det medicinska området har infört system för
resursfördelning som premierar förnyelse och kvalitet. Detta faktum,
liksom den mycket betydande volymen externa medel, innebär att de
medicinska fakulteterna kanske mer än andra kunnat omfördela resur-
ser i takt med den vetenskapliga utvecklingens förändrade krav. Rådets
anslag har mer än andra anslag kunnat användas för forskning i den in-
ternationella frontlinjen. Den bredd som bl.a. utbildningen kräver har
till stor del kunnat uppnås genom fakultetsanslagen.

De tekniska fakulteterna disponerar totalt sett de största resurserna
för forskning och utvecklingsarbetet. Sammantaget är medlen för tek-
nisk FoU något större än vad de medicinska, odontologiska och farma-
ceutiska fakulteterna tillsammans disponerar. De tekniska fakulteterna
har vidare den bredaste uppsättningen av betydande finansieringskällor:
fakultetsanslagen uppgår till drygt 40 % av de totala FoU-resurserna, bi-
dragen från olika sektorsorgan till ca 35 % medan rådsmedel respektive
medel från företag uppgår till drygt 5 % vardera. Tillkomsten av Tek-
nikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) kan förväntas ha ökat andelen
rådsmedel sedan budgetåret 1991/92, det senaste år för vilket statistiska
uppgifter är tillgängliga.

Fakultetsområdet präglas av betydande mångfald och i vissa fall upp-
splittring på små institutioner. I mångfalden ingår också att de tekniska
fakulteterna innehåller alltifrån grundläggande discipliner inom det na-
turvetenskapliga fältet till ämnen som är direkt knutna till teknikområ-
den eller industriell produktion. En fördjupad teknikvetenskaplig
grundforskning är en förutsättning för svensk teknisk och ekonomisk
utveckling. Den teknikvetenskapliga grundforskningen är en nödvändig
förutsättning för den mera tillämpade tekniska FoU som bedrivs med
medel från företag och sektorsorgan. 1 detta perspektiv är det angeläget
att resurserna för teknikvetenskaplig grundforskning kan stärkas. Reger-
ingens förslag i det följande innebär att resurser för det Teknikveten-
skapliga forskningsrådet fortsättningsvis anvisas under Utbildningsde-
partementets huvudtitel.

Medelsanvisningen till forskarutbildning och forskning vid universitet
och högskolor följer i huvudsak en traditionell indelning i fakulteter.
Fakultetsindelningen har i vissa delar djupa historiska rötter, delvis
sprungna ur ett medeltida europeiskt universitetväsende. Naturligtvis
innebär detta inte att indelningen är för alltid oföränderlig. Den nuva-
rande fakultetsindelningen har dock visat sig vara adekvat och ända-
målsenlig både för statsmakternas övergripande beslut och som organi-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

167

satorisk ram för verksamheten lokalt. Den fungerar väl och ger också
utrymme för den flexibilitet som kan behövas.

Då och då framförs önskemål om etablerandet av nya fakulteter. Inför
denna proposition har sådana förslag framförts gällande bl.a. didaktisk
fakultet. Enligt regeringens bedömning ger nuvarande fakultetsordning
utrymme och utvecklingsmöjligheter också för forskning med denna in-
riktning. Det är viktigt att samma höga vetenskapliga kvalitetskrav kan
ställas på all verksamhet inom universitet och högskolor. Det är bl.a. fa-
kultetsnämndernas uppgift att ansvara för detta. Forskningsområden får
inte avgränsas så att den kvalitetshöjande konkurrens som ligger i me-
delsfördelningen inom vidare fakultetsområden begränsas. Fakulteterna
har goda möjligheter att inrymma och ta det vetenskapliga ansvaret för
de ämnesområden som nu gjort framställningar om egna fakulteter.

Dagens forskning är ofta gränsöverskridande, inte bara över disci-
plingränserna utan även över fakultetsgränserna. Forskare vid olika lä-
rosäten kan också vara involverade. Detta gäller en rad forskningsområ-
den och berör samtliga fakulteter. Det ingår i universitets och högsko-
lors normala ansvar att finna formerna för den samverkan som i olika
avseenden kan anses behövlig.

I universitetens och högskolornas uppgifter ingår att svara för infor-
mation om forskning och forskningsresultat. Det är viktigt att resurser-
na för denna verksamhet förstärks. Förslagen i denna proposition inne-
bär att - som komplement till den verksamhet som redan bedrivs - sam-
manlagt 10 miljoner kronor förs över från Forskningsrådsnämnden till
universitet och högskolor för att ställas till förfogande för lokala infor-
mationsinsatser.

Ibland framförs den synpunkten att forskningsresurserna skulle di-
mensioneras med grundutbildningen som måttstock. Självfallet är för-
hållandena inom grundutbildningen en av de faktorer som måste vägas
in när det gäller fördelningen av forskningsresurserna. Det finns emel-
lertid också en rad andra faktorer att ta hänsyn till, exempelvis forsk-
ningsbehoven inom området eller rent vetenskapliga aspekter. Om en-
bart studentantalet inom en viss utbildning eller ett visst ämne skulle
vara utslagsgivande vid fördelningen av forskningsmedlen, skulle det le-
da till en rad negativa konsekvenser, inte minst i kvalitativt hänseende
och till drastiska omfördelningar inom den nuvarande forskningsbud-
geten. Exempelvis skulle medlen till medicinsk forskning minskas avse-
värt.

Regeringen har angett att utbildningen inom universitet och högsko-
lor bör bedrivas av lärare som genomgått forskarutbildning. Den grund-
läggande utbildningens behov av ytterligare lärare med doktorsexamen
inom olika områden är en viktig bakgrund till ansträngningarna att för-
stärka forskarutbildningen.

Regeringen har i det föregående behandlat frågan om flexibilitet och
förnyelse inom universitet och högskolor. De problem som kan vara
förbundna med uppdelning av forskningen på alltför små enheter har
därvid berörts. Den utveckling som inletts vid vissa universitet och hög-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

168

skolor att samla mindre institutioner till större enheter välkomnas. Det
ankommer på universiteten och högskolorna själva att driva detta för-
ändringsarbete.

8.3 Forskningsrådsorganisationen

Den nuvarande rådsorganisationen

Forskningsråden har i Sverige, liksom i de flesta jämförbara länder, en
strategisk betydelse för forskningen. Forskningsråden har ett nationellt
perspektiv och arbetar med utgångspunkt i internationella kvalitetskri-
terier.

Forskningsråden är för närvarande sex: Humanistisk-samhälls-
vetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Naturvetenskapliga forskningsrå-
det (NFR) samt Medicinska forskningsrådet (MFR) inom Utbildnings-
departementets verksamhetsområde; Socialvetenskapliga forskningsrådet
(SFR) inom Socialdepartementets verksamhetsområde, Skogs- och jord-
brukets forskningsråd (SJFR) inom Jordbruksdepartementets verksam-
hetsområde samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) inom När-
ingsdepartmentets verksamhetsområde. SFR och SJFR fungerar dessu-
tom som sektorsorgan. Till forskningsrådssystemet räknas också Forsk-
ningsrådsnämnden (FRN) inom Utbildningsdepartementets verksam-
hetsområde. Rymdstyrelsen har uppgifter inom sitt område som över-
ensstämmer med forskningsrådens. Byggforskningsrådet är, trots benäm-
ningen, inte ett forskningsråd med uppgifter inom grundforskningen,
utan ett renodlat sektorsorgan inom Näringsdepartementets verksam-
hetsområde.

Majoriteten av ledamöterna i forskningsråden väljs av och bland fors-
kare vid universitet och högskolor genom ett elektorsförfarande. Hu-
vuddelen av resurserna fördelas genom projektbidrag efter ansökan.
Forskningsrådsnämnden skiljer sig från forskningsråden genom att ma-
joriteten av ledamöterna utses av regeringen. Nämndens uppgifter skil-
jer sig också från forskningsrådens genom det särskilda ansvaret för att
initiera och stödja forskning av särskild samhällsrelevans.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Förändrade krav och uppgifter

I riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:76 (bet.
1991/92:UbU18, rskr. 1991/92:195) uttalades att regeringen i nästa forsk-
ningsproposition borde redovisa en samlad bedömning av forsknings-
rådsorganisationen.

Forskningsrådens prioriteringar och beslut har inflytande på den
grundläggande forskningen i landet som går utöver den verksamhet rå-
den direkt finansierar. Forskningsrådens högt ställda kvalitetskrav och
former för granskning och utvärdering ger riktlinjer för såväl fakulte-
ternas resursfördelning som för andra forskningsfinansiärers insatser.
Den kompetens som ges möjlighet att utvecklas genom rådens stöd får

169

spridningseffekter i universitetens och högskolornas forskning, inte
minst genom den forskarutbildning som ofta är en integrerad del i den
rådsstödda forskningen.

Den betydande överblick och flexibilitet som forskningsråden har ger
dem särskilda möjligheter att beakta behovet av att stödja yngre forskare
liksom av att bidra till en ökad rörlighet. Det är angeläget att råden fullt
ut utnyttjar dessa möjligheter.

Regeringen har inledningsvis redovisat förutsättningarna för förnyelse
av forskningen. Goda forskningsmöjligheter för yngre forskare och en
ökad rörlighet av forskare mellan institutioner och lärosäten är väsentli-
ga i detta sammanhang.

Den inomvetenskapligt motiverade forskningens fortsatta utveckling
bygger på ett samspel mellan fakulteter och forskningsråd. Inom vissa
områden är emellertid fakultetsresurserna så begränsade eller så bundna
att råden kommit att få nära nog hela ansvaret för förändring och för-
nyelse. Forskningsråden väljer tyvärr ofta att hellre sprida tillgängliga
medel på ett större antal projekt, som sedan hämmas på grund av bris-
tande resurser, än att välja ut färre och ge dessa en mer fullständig fi-
nansiering. Dp krav på koncentration och kraftsamling som riktas mot
fakulteterna gäller i minst lika hög grad forskningsråden.

Teknikvetenskaplig forskning

Det teknikvetenskapliga forskningsrådet ( I'FR) inrättades efter förslag i
1990 års forskningsproposition. Rådet tillhör i dag Näringsdeparte-
mentets verksamhetsområde. Rådets uppgifter är helt parallella med
forskningsrådens inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde,
dvs. att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull grundforskning.
Genom inrättandet av TFR har samtliga vetenskapsområden likartade
och goda förutsättningar för samspel mellan fakulteter och
forskningsråd, som gör bedömningar i ett nationellt perspektiv.
Samverkan också mellan forskningsråden är en angelägen uppgift.
Genom de förslag som regeringen lägger i det följande kommer samtliga
forskningsråd som har till uppgift att stödja inomvetenskapligt
motiverad forskning att få gemensam departementstillhörighet genom
att också TFR fortsättningsvis hör till Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Vad gäller SFR och SJFR, vars uppgifter
huvudsakligen är inriktade på den sociala sektorns resp, skogs- och
jordbrukets behov, föreslås inga förändringar.

Stöd till gränsöverskridande forskning

Det ligger ett särskilt ansvar på forskningsråden att ge stöd till gräns-
överskridande forskning vare sig det gäller samverkan mellan discipli-
ner inom ett råds ansvarsområde eller samverkan över rådsgränserna.
Det ligger i den gränsöverskridande forskningens natur att den svårligen
låter sig organiseras fram. Däremot kan den ges goda förutsättningar

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

170

och uppmuntras genom att forskningsråd och andra finansiärer, liksom
fakulteterna, inte ser sitt ansvarsområde i strikt organisatoriska termer.
Forskningsråden har inom vissa gränsområden visat på de möjligheter
som står till buds. Forskningsråden bör nu öka sina ansträngningar att
stimulera gränsöverskridande forskning. Det är viktigt att sådan forsk-
ning också kan ha en förankring i disciplinerna.

Rådens ansvar bör avse naturligt avgränsade forskningsområden. Däri-
genom torde såväl insatserna inom de vetenskapliga kärnområdena som
stödet till gränsöverskridande forskning underlättas.

Forskningsrådsnämnden inrättades vid en tidpunkt, 1977, då behovet
av särskilda insatser för stöd till gränsöverskridande forskning kring
skilda frågor bedömdes som stort. Hela det svenska systemet för forsk-
ning, såväl på fakultetsnivå som inom forskningsrådsorganisationen, har
sedan dess utvecklat en betydande förmåga att ge stöd till problemorien-
terad, gränsöverskridande forskning. Den gränsöverskridande forskning-
en utgör ett nödvändigt komplement till det forsknings- och utveck-
lingsarbete som finansieras av sektorsorgan och näringsliv.

Forskningsrådsnämnden, som har ett särskilt ansvar för gränsöverskri-
dande forskning inom områden som är angelägna från samhällets syn-
punkt, bör mot bakgrund härav kunna få i viss mån förändrade uppgif-
ter och ändrad sammansättning. Nämnden har av statsmakterna fått i
uppgift att under viss tid uppmärksamma vissa särskilda områden eller
frågeställningar, ofta av vitt skild art. Det har gällt områden som ung-
domsforskning och longitudinell forskning, forskning om kooperation,
kvinno- och jämställdhetsforskning, forskning om bibliotek och infor-
mationsförsörjning m.m. Forskningsrådsnämnden har inom dessa om-
råden verksamt bidragit till att gränsöverskridande forskningsområden
upparbetats. Vissa förändringar med avseende på dessa uppgifter redovi-
sas i det följande liksom vissa förändringar i fråga om nämndens uppgif-
ter inom forskningsinformation. Nämndens verksamhet bör koncentre-
ras till att ge stöd till områden som i breda termer anges av riksdag och
regering. Regeringen återkommer till denna fråga. Därutöver har
nämnden ålagts vissa uppgifter som griper över flera forskningsområden
och forskningsråd, främst att fördela medel till dyrbar vetenskaplig ut-
rustning.

Elektorsförsamling vid forskningsråd

Majoriteten av ledamöterna och suppleanterna i forskningsråden utses
av elektorer, som i sin tur väljs av fakulteternas ledamöter. Förfarings-
sättet vid dessa val regleras i förordningen (SFS 1979:728) om elektors-
församling vid forskningsråd. Val sker vart tredje år.

Det har ibland föreslagits att valproceduren på olika sätt skulle för-
enklas och begränsas. Ett förslag är att elektorerna skulle väljas inte av
fakulteternas ledamöter utan av lärarrepresentanterna i fakultetsnämn-
den.

Forskningsråden har ansvaret för bedömning av vetenskapliga projekt
och fördelningen av medlen till dessa. De förfogar över en väsentlig del

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

171

av de resurser som i Sverige anslås till forskning. De som ansvarar för
denna verksamhet har således ett av de allra viktigaste uppdragen inom
svensk forskning.

I fakulteterna ingår disputerade forskare och lärare från olika håll,
bl.a. mindre och medelstora högskolor och vissa andra inrättningar som
är knutna till resp, universitet eller högskola.

Det är av stor vikt att ledamöterna i ett forskningsråd har bred för-
ankring i forskarvärlden. Enligt regeringens mening ligger det därför ett
stort värde i att samtliga i en fakultet ingående disputerade forskare och
lärare ges möjlighet att i val påverka sammansättningen av ledamöter i
forskningsråden.

De gällande bestämmelserna ger universitets- och högskolestyrelserna
goda möjligheter att ge elektorsvalen den praktiska utformning som är
den mest ändamålsenliga, exempelvis genom anordnande av poströst-
ning.

Långsiktighet i forskningen

Grundläggande forskning bedrivs ibland inom sådana områden och
med sådana metoder att det kan behöva ges långsiktiga förutsättningar i
form av garanterad medelstilldelning för längre tid än det statliga
budgetåret. Som exempel kan nämnas forskning om vissa biologiska
processer eller långsiktiga sociala förändringar. Det är angeläget att
forskningsråden kan besluta om fördelning av medel för längre
perioder. Redan i dag kan rådens beslut om beviljande av medel avse
treårsperioder. Regeringen föreslår att det skall bli möjligt för råden att
fatta beslut för en sexårsperiod. Det är givetvis inte rimligt att
forskningsråden låser betydande delar av sina anslag på fleråriga
engagemang. Det bör få ankomma på regeringen att ange vilken högsta
andel av rådens anslag som får bindas av fleråriga beslut.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om bemyn-
digande för forskningsråden och forskningsrådsnämnden att be-
sluta om medelstilldelning för högst sex år.

8.4 Forskarutbildningen

En central uppgift för universiteten är forskarutbildningen. Den skall
förse den offentliga sektorn och det privata näringslivet med lärare,
forskare och annan högt kvalificerad arbetskraft. Om Sverige skall kun-
na hävda sig i den internationella konkurrensen i framtiden, måste an-
delen forskarutbildade i arbetskraften höjas. Regeringen har satt som
mål att antalet doktorsexamina som avläggs per år skall fördubblas un-
der 1990-talet. Det innebär en ökning från ca 1000 till ca 2000 år 2000.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

172

Efter en tidigare nedgång i examinationen har antalet disputationer
långsamt ökat under 1980-talet. I slutet av decenniet låg nivån på ca
1000 per år. Budgetåren 1990/91 och 1991/92 har det årliga antalet av-
lagda examina stigit till omkring 1100. Andelen kvinnor bland de nydis-
puterade har ökat från 18 % budgetåret 1981/82 till 29 % budgetåret
1991/92.

Det årliga antalet nyantagna, som under slutet av 1980-talet varit
omkring 2400, ökade budgetåret 1991/92 till ca 2500. Även bland de ny-
antagna har kvinnornas andel ökat men inte lika mycket som bland de
examinerade. Andelen uppgår nu till 35 %.

Det framgår av nedanstående tabeller att det finns stora skillnader
mellan fakultetsområdena. De problem som ofta diskuteras - långa stu-
dietider, stor avbrottsfrekvens och låg examination - finns framför allt
inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Nettostudietiderna
för doktorsexamen är inom dessa fakulteter mellan sex och sju år och
genomsnittsåldern vid disputationen är över 40 år.

Omkring 60 % av de aktiva studerandena finns vid de tekniska, medi-
cinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Forskarutbild-
ningen vid dessa fakulteter fungerar bättre i så måtto att studietiderna är
kortare och de nyexaminerade doktorerna yngre. Vid de tekniska och
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna är den genomsnittliga ex-
amensåldern omkring 33 år. Läsåret 1991/92 svarade dessa tre fakulteter
för ca 69 % av det totala antalet avlagda doktorsexamina. Ökningar kan
noteras särskilt för medicinsk och teknisk fakultet de senaste åren.

Antalet nyantagna forskarstuderande och deras fördelning mellan fa-
kulteterna läsåren 1981/82 och 1991/92 framgår av nedanstående tabell.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Fakultet

1981/82

Samtliga

Därav
kvinnor %

1991/92

Samtliga

Därav
kvinnor %

Humanistisk

300

47

296

43

Teologisk

39

31

44

30

Juridisk

37

11

41

34

Samhällsvet.

390

38

360

43

Medicinsk

421

26

484

44

Odontologisk

17

35

39

28

Farmaceutisk

19

16

20

55

Matematisk-nat.

304

25

453

30

Teknisk

389

12

646

23

Filosofisk i Linköping

23

48

32

47

Lantbruksvet.

45

33

52

38

Skogsvetensk.

11

0

34

32

Veterinärmed.

12

33

20

50

Handelshögskolan

28

18

17

29

Totalt

2 035

28

2 538

35

173

Nedanstående tabell visar antalet avlagda doktorsexamina per fakultet
läsåren 1981/82 och 1991/92.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Fakultet

1981/82

Samtliga

Därav
kvinnor %

1991/92

Samtliga

Därav
kvinnor %

Humanistisk

84

35

105

43

Teologisk

10

30

11

9

Juridisk

3

33

6

17

Samhällsvet.

88

24

123

37

Medicinsk

285

20

385

32

Odontologisk

15

20

22

32

Farmaceutisk

9

11

17

59

Matematisk-nat.

175

17

201

24

Teknisk

145

5

218

13

Filosofisk (Linköping)     5

20

17

59

Lantbruksvet.

15

7

23

26

Skogsvetensk.

5

0

11

0

Veterinärmed.

9

0

8

63

Handelshögskolan

7

0

12

25

Totalt

855

18

1 159

29

De genomsnittliga nettostudierna (medianantal läsår) för dem som av-
lade doktorsexamen 1990/91 redovisas nedan.

Examen

Kv

1990/91

M

Båda

Filosofie dr (hum)

7,1

6,9

7,0

Teologie dr

3,8

2,7

Juris dr

5,9

5,9

Filosofie dr (sam)

6,9

5,9

6,3

Med. dr

3,3

3,0

3,1

Odontol. dr

3,9

4,2

4,0

Farmacie dr

3,9

5,0

4,8

Filosofie dr (mat-nat)

5,5

5,1

5,3

Teknologie dr

5,0

5,0

5,0

Agronomie dr

5,7

6,3

5,8

Skoglig dr

4,1

4,1

Veterinärmed. dr

4,5

4,9

4,5

174

Medelåldern (median) för de som avlade doktorsexamen läsåret
1990/91 framgår av följande tabell.

Examen

Kv

1990/91

M

Båda

Filosofie dr (hum)

41,0

39,5

40,5

Teologie dr

53,5

38,5

38,5

Juris dr

37,5

37,5

37,5

Filosofie dr (sam)

38,0

40,5

42,5

Med. dr

37,5

37,5

37,5

Odontol. dr

41,5

36,5

38,5

Farmacie dr

32,0

31,5

31,5

Filosofie dr (mat-nat)

33,5

33,5

33,5

Teknologie dr

33,5

32,5

32,5

Agronomie dr

36,0

35,0

35,5

Skoglig dr

*

37,5

37,5

Veterinärmed. dr

37,5

38,0

37,5

* Ingen examinerad
Källa: SCB

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Regeringens överväganden

Expansion av forskarutbildningen

En av förutsättningarna för att Sverige skall kunna hävda sig internatio-
nellt är att arbetstagarna har en minst lika hög utbildningsnivå som
konkurrentländernas. Sverige har i dag en mindre andel sysselsatta med
längre akademisk utbildning än t.ex. de övriga nordiska länderna och
Tyskland.

Det finns också alltför få forskarutbildade på den svenska arbetsmark-
naden. Runt om i Europa har de senaste åren skett kraftiga satsningar
på forskarutbildning. Behovet av en utvidgning av den svenska forskar-
utbildningen blir härmed än mer markant.

Detta är bakgrunden till regeringens mål att examinationen inom
forskarutbildningen skall fördubblas till år 2000.

Mer konkret kan detta mål relateras till

-Det ökande behovet av forskarutbildade i näringslivet och på arbets-
marknaden i övrigt utanför högskoleväsendet.

Två tredjedelar av den FoU som bedrivs i Sverige sker inom näringsli-
vet. Samtidigt är en mycket liten andel av de anställda i näringslivet
forskarutbildade. För att öka utbytet av de svenska FoU-insatserna och
därigenom kvaliteten på svenska produkter och konkurrenskraften är
det nödvändigt att arbetskraftens utbildningsnivå höjs generellt och inte
minst att en förstärkning sker av den vetenskapliga kompetensen. En
väsentlig del av den nödvändiga industriella expansionen måste ske
inom kunskapsintensiva områden.

Även i samhället i övrigt kommer mer personal med forskarutbild-
ning att efterfrågas. Det blir en naturlig följd av att utbildningsnivån
kommer att stiga generellt framöver. I ett samhälle där allt fler avlägger
en grundläggande universitetsexamen framstår det som naturligt att ar-
betsgivarna kommer att kräva ytterligare kvalifikationer när de skall ny-
rekrytera personer för krävande uppgifter.

175

-Det ökande behovet av lärare vid universitet och högskolor.

Antalet disputerade lärare inom den högre utbildningen måste öka
för att säkra kvaliteten i undervisningen. Många nu verksamma lärare
är födda på 1940-talet. Det kommer därför att bli stora pensionsavgång-
ar fr.o.m. början av 2000-talet. Den nuvarande examinationen räcker
på många områden inte till att täcka de nyrekryteringsbehov som då
uppstår.

-Behovet av fler forskarutbildade lärare i gymnasieskolan.

I det nya skolsystem som nu tar form kommer en högutbildad lärar-
stab att alltmer framstå som ett viktigt konkurrensmedel när skolorna
skall skapa sig positiva och attraktiva profiler.

Målet i fråga om forskarutbildningen har satts högt och förutsätter
samfällda ansträngningar från statsmakterna och universitet och hög-
skolor. Utmaningen blir än större när målet skall nås i en tid av all-
männa åtstramningar till följd av landets nuvarande ekonomiska läge.
De ekonomiska problemen understryker samtidigt vikten av satsning
på forskarutbildning för att Sverige långsiktigt skall kunna förbättra sin
konkurrensposition på världsmarknaden.

För att målet skall kunna nås måste åtgärder sättas in på bred front.
En samlad plan måste innefatta insatser inom följande områden

-studiefinansiering

- handledning

-lokaler, utrustning och materiel

-karriärmöjligheter och lönevillkor i högskoleväsendet och på arbets-
marknaden i stort.

Enligt regeringens mening bör, trots det ansträngda statsfinansiella lä-
get, resurserna för studiefinansieringen successivt öka . En god studiefi-
nansiering är en av de avgörande faktorerna för att forskarstudier skall
kunna bedrivas koncentrerat och effektivt. Förbättrade ekonomiska vill-
kor stimulerar även rekryteringen.

Förstärkningen av studiefinansieringen i forskarutbildningen bör ske
på olika vägar:

-Okade resurser inom fakultetsanslagen. Den sammanlagda ökningen
inför budgetåret 1993/94 uppgår till ca 163 miljoner kronor. Följande
år kommer studiefinansieringen att prioriteras så att dess andel av fa-
kultetsanslagen ökar.

-Tillskott från löntagarfonderna.

Forskarutbildning avses bli en integrerad del av den forskning som fi-
nansieras med löntagarfondsmedel. Stor frihet kommer att gälla för de
nya fondstiftelsernas fördelning av medlen. Det är därför svårt att nu
ange storleken av resurserna för forskarutbildning.

-Medel för forskarutbildning av universitets- och högskolelärare som
saknar doktorsexamen.

För detta ändamål har för innevarande budgetår avsatts 75 miljoner
kronor. För vardera av de tre följande budgetåren kommer 100 miljo-
ner kronor att avsättas. Detta motsvarar ca 300-400 doktorandtjänster.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

176

-Ökade insatser för forskarutbildning från övriga forskningsfinansiä-
rer (forskningsråd, sektorsorgan, fonder, industriforskningsinstitut, före-
tag m.fl.).

Det ligger i alla forskningsfinansiärers intresse att stödja forskarutbild-
ning inom för dem angelägna områden. Som ett räkneexempel kan vi-
sas på att en ökning av dessa organs satsning på forskarutbildning i stor-
leksordningen 2 % av deras samlade forskningsresurser skulle ge 100-
150 miljoner kronor. 1 t.ex. industriforskningsinstitutens uppgift bör
ingå att finansiera ett visst minimiantal doktorander.

För att denna kraftfulla satsning på studiefinansiering skall få största
möjliga effekt måste den kompletteras med andra insatser. Universitet
och högskolor måste således genom omprioriteringar och intensifierade
ansträngningar åstadkomma bättre studievillkor när det gäller handled-
ning, lokaler, utrustning etc. Vidare är det angeläget att rekryterings-
tjänster skapas för de nyexaminerade doktorerna.

För att målet att fördubbla examinationen skall nås måste i första
hand andelen studerande som når fram till examen stiga. Antalet aktiva
forskarstuderande behöver även öka. Det ankommer på berörda
universitets- och högskoleorgan att göra de avvägningar som här behövs.

Till skillnad mot vad som gällt för den grundläggande högskoleutbild-
ningen har det aldrig centralt fastställts planeringsramar, antagningstal
eller dylikt för forskarutbildningen. Forskarutbildningen skall, enligt
bestämmelserna i högskoleförordningen, dimensioneras utifrån lokala
bedömningar av vad tillgängliga resurser medger. Självfallet är statsmak-
ternas medelsanvisningar till olika forskningsområden de yttersta ram-
betingelserna för forskarutbildningens omfattning. Genom inrättande av
professurer har regering och riksdag även haft inflytande över forskar-
utbildningens inriktning. Men det är således de lokala besluten om me-
delsfördelning och bedömningarna av resursbehoven som slutligen av-
gör den totala utbildningskapaciteten liksom den närmare fördelningen
mellan olika ämnesområden.

Studenternas intresse för forskarutbildning påverkas i hög grad av ar-
betsmarknadssituationen efter avlagd examen, dvs. möjligheterna till en
anställning som motsvarar deras kompetens och har en lönenivå som
ger ett rimligt ekonomiskt utbyte av de långa och kvalificerade studier-
na. Som framgått ovan finns det en rad faktorer som gör att behovet av
och efterfrågan på forskarutbildad personal långsiktigt kommer att öka
kraftigt.

Inom den offentliga sektorn har det tidigare funnits regler om behö-
righet i form av doktorsexamen för olika tjänster. Från bl.a. Sveriges
universitetslärarförbund har framförts förslag att dessa regler skall åte-
rinföras som ett medel att öka efterfrågan på forskarutbildad arbetskraft.

Regeringen konstaterar att de arbetssökandes kompetens självfallet
skall vara en av de utslagsgivande faktorerna vid rekrytering av ny per-
sonal. Forskarutbildning ger inte bara hög ämnesspecifik kompetens
utan också generella erfarenheter av analys och problemlösning som är
en stor tillgång vid utförandet av många typer av arbetsuppgifter. Det

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

177

12 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

ligger därför i sakens natur att de forskarutbildade - även utan att for-
mella meritkrav gäller - bör vara attraktiva på arbetsmarknaden. Reger-
ingen är alltså inte beredd att återinföra behörighetsregler för tjänster i
den offentliga sektorn. Det skall dock i detta sammanhang understrykas
att när det gäller lärartjänster vid universitet och högskolor bör doktors-
examen vara det normala kompetenskravet.

Koncentration på vissa fakulteter

Den ökning av antalet examina inom forskarutbildningen som regering-
en eftersträvar varken kan eller bör gälla lika för alla fakulteter och äm-
nen. Eftersom teknik och naturvetenskap spelar en nyckelroll för Sveri-
ges internationella konkurrensförmåga, koncentreras insatserna för nya
doktorandtjänster till dessa fakulteter. Även de humanistiska fakulteter-
na ges resurser för att öka antalet doktorandtjänster.

Flera utredningar har betonat att forskarutbildningen inom det tek-
niska området behöver öka för att möta en kommande efterfrågan på
högutbildad arbetskraft från näringslivet. Ett kunskapsutbyte mellan
universiteten och högskolorna, å ena sidan, och företagen, å den andra,
bör även kunna generera en ytterligare ökad efterfrågan på forskarutbil-
dad personal på grund av de naturliga kontaktnät som då utvecklas.
Som t.ex. det Teknikvetenskapliga forskningsrådet har påpekat räcker
den nuvarande examinationen inom de mer tillämpade ämnesområdena
inom teknisk fakultet knappt till att fylla de tekniska högskolornas egna
behov av disputerade lärare, långt mindre till att skapa en bred kvali-
tetshöjning inom industrin.

Teknisk forskning och teknikutveckling liksom medicinsk forskning
har blivit alltmer beroende av resultat från naturvetenskapen. Den na-
turvetenskapliga forskarutbildningen måste därför stärkas. Industrin
och det övriga näringslivet behöver fler forskarutbildade naturvetare.
Detsamma gäller för gymnasieskolan. Ytterligare ett skäl för en ökad ex-
amination inom forskarutbildningen är att inom bara ett decennium
kommer vid de matematisk-naturvetenskapliga liksom vid övriga fakul-
teter att finnas nyrekryteringsbehov på grund av pensionsavgångar.

Vid den närmare fördelningen av resurserna för studiefinansiering
bör behoven beaktas av forskarutbildning i anslutning till de särskilda
forskningsprogram för informationsteknologi, flygteknik, fordonsteknik
och träråvara, som presenteras på annan plats i denna proposition.

Inom humanistisk fakultet är det för närvarande brist på studiefinan-
sieringsmöjligheter, samtidigt som examinationen av forskarutbildade
behöver öka bl.a. med hänsyn till kommande pensionsavgångar.

Den av chefen för Utbildningsdepartementet tillsatta särskilda arbets-
gruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning har i en
rapport (Ds 1992:119) bl.a. uppmärksammat behovet av bättre studiefi-
nansieringsmöjligheter inom forskarutbildningen på vissa områden med
stark dominans av kvinnliga studerande på grundläggande nivå men li-
ten övergång till forskarutbildning. Arbetsgruppen pekar särskilt på vis-
sa lärar- och vårdutbildningar. Eftersom dessa utbildningar kom in i

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

178

högskoleväsendet först genom 1977 års högskolereform finns inte någon
längre forskningstradition. Regeringen anser att dessa behov bör beaktas
vid den närmare fördelningen av medel för studiefinansiering inom
forskarutbildningen som sker inom berörda fakulteter.

Rekrytering

Antalet nybörjare i forskarutbildningen har under lång tid legat på ca
2400 per år.

Det framgår av anslagsframställningarna för den kommande treårspe-
rioden att universiteten och högskolorna inte bedömer att det totalt sett
är några svårigheter att öka rekryteringen till forskarutbildningen. Det
finns dock problem med tillströmningen bl.a. till språk och till vissa
naturvetenskapliga ämnen. För språkens del bör i första hand åtgärder
vidtas för att en ökad andel av de studerande i grundutbildningen skall
gå vidare till forskarutbildning. Inom matematisk-naturvetenskaplig fa-
kultet går redan ungefär hälften av studenterna i grundutbildningen vi-
dare till forskarutbildningen. För att åstadkomma en ökning av rekry-
teringen på detta område kan det därför krävas stimulansåtgärder på
lägre nivåer i utbildningssystemet.

För atf långsiktigt garantera att rekryteringsunderlaget för forskarut-
bildningen inte blir otillräckligt krävs en ökning av examenstalen från
de längre grundutbildningarna mer generellt.

Demografiska förändringar leder till minskande ungdomskullar un-
der andra hälften av 1990-talet. Detta gör det än mer angeläget att öka
intresset för den mest kvalificerade utbildningen så att en ökande andel
går vidare till, forskarutbildningen.

För att öka rekryteringen utan att ge avkall på kvalitetskraven behö-
ver åtgärder sättas in i hela skolsystemet, alltifrån grundskolan och upp-
åt. Expansionen av forskarutbildningen bör - som redogjorts för tidiga-
re - framför allt avse teknik och naturvetenskap. Särskilda ansträng-
ningar bör därför göras för att öka intresset för studier inom dessa om-
råden.

Ett sätt att stimulera elevernas intresse för universitetsutbildning och i
förlängningen forskarutbildning är att öka antalet forskarutbildade gym-
nasielärare.

Behörighetsgivande utbildning (s.k. teknisk-naturvetenskapliga basår)
som inledning till universitets- och högskolestudierna har prövats på
flera håll de senaste åren för att påverka ungdomarnas studieval. Detta
är en verksamhet som det finns anledning för universitet och högskolor
att vidareutveckla. Sådana basår kan ha särskild betydelse för att upp-
muntra kvinnor att satsa på teknisk eller naturvetenskaplig utbildning.

Uppläggningen av den högre utbildningen har en avgörande betydelse
för tillströmningen till forskarutbildningen. En utbildning som präglas
av självständigt inhämtande av kunskap och självständig problemlös-
ning innebär en god förberedelse för och en stimulans till forskarutbild-
ning. Studenterna måste på ett tidigt stadium ges kontakt med institu-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

179

tionernas forskning och forskarutbildning. Det är sålunda viktigt att de
mest kvalificerade lärarkrafterna engageras i grundutbildningen .

Formerna för forskarutbildningen har självfallet också stor betydelse.
En sammanhållen miljö med koncentrerade satsningar på kurser och
seminarier kan stimulera fler att satsa på doktorandstudier. Detta be-
handlas närmare i det följande.

1 dag kommer mycket få doktorander från de mindre och medelstora
högskolorna. I viss mån beror detta på utbildningsutbudet vid dessa
högskolor, men även med hänsyn tagen till detta går likväl en lägre an-
del av studenterna vid dessa högskolor vidare till forskarutbildning än
vad fallet är vid universiteten. Dessa högskolor utgör en potentiell re-
kryteringsbas för forskarutbildningen som bör utnyttjas bättre. I detta
sammanhang bör även nämnas studenter med medellång vårdutbildning
som grund. Även dessa bör stimuleras till forskarutbildning.

Ökningen av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mind-
re och medelstora högskolorna kommer att leda till en ökning av forsk-
ningsaktiviteten. Genom denna satsning förbättras också möjligheterna
att i samverkan med universitet eller högskolor med fasta forskningsre-
surser genomföra forskarutbildning vid de mindre och medelstora hög-
skolorna. De särskilda resurser som avsatts för att ge möjlighet för icke-
disputerade lärare att avlägga doktorsexamen kommer att ha en särskild
betydelse för de mindre och medelstora högskolorna. Kompetenshöj-
ningen kommer att medföra att flera lärare kan ge handledning och
sannolikt också skapa ett större intresse för forskning bland studenterna
vid dessa högskolor.

En stor outnyttjad begåvningsresurs finns bland kvinnorna. Andelen
kvinnor bland de nyantagna till forskarutbildningen har stigit från 32
% år 1987 till ca 35 % år 1991. Trots denna ökning går kvinnor fortfa-
rande vidare till forskarutbildning i betydligt mindre utsträckning än
män. Det bör sålunda vara möjligt för universitet och högskolor att ge-
nom medvetna rekryteringsinsatser stimulera en större andel av kvin-
norna i grundutbildningen att påbörja doktorandstudier. Detta kräver
åtgärder inte bara inom ramen för själva forskarutbildningen utan även
ett systematiskt arbete för att förbättra kvinnornas villkor generellt
inom universitet och högskolor.

Merparten av de kvinnliga studenterna finns i dag inom utbildningar
som inte är direkt forskningsförberedande. Det är en av förklaringarna
till kvinnornas låga andel inom forskarutbildningen.

Ett annat problem är att när det gäller de längre akademiska utbild-
ningarna på grundnivå är kvinnorna särskilt underrepresenterade inom
de naturvetenskapliga och tekniska områdena, där behovet av fler fors-
karutbildade är som störst. Detta traditionella studiemönster utgör ett
problem när det gäller att öka antalet kvinnliga doktorander. För att en
ändring skall kunna komma till stånd krävs åtgärder i hela skolsyste-
met. Regeringen har beslutat genomföra ett program som täcker alla ni-
våer från grundskolan till universitet och högskolor och som syftar till

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

180

att stimulera intresset för teknik och naturvetenskap, inte minst bland
kvinnorna.

Den pågående omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjäns-
ter bör främja rekryteringen av kvinnor till forskarutbildningen. Detta
sammanhänger med de sociala rättigheter som är förknippade med dok-
torandtjänsterna.

Studiefinansiering

Studiefinansieringen inom forskarutbildningen utgörs för närvarande av
utbildningsbidrag och doktorandtjänster. I viss utsträckning används
även studiemedel för att inledningsvis finansiera doktorandstudier.

Medel för studiefinansiering i forskarutbildningen anvisas under fa-
kultetsanslagen som särskilt angivna minimibelopp för varje högskole-
enhet. Dessa resurser uppgår budgetåret 1992/93 till mer än 650 miljo-
ner kronor. Därtill kommer ca 55-60 miljoner kronor för doktorand-
tjänster som har inrättats av forskningsråden. Vidare finansieras dokto-
randtjänster m.m. inom ramen för bl.a. rådsanslag och sektorsorganens
anslag.

Utbildningsbidraget uppgår för närvarande till 130 000 kronor per år.
Vid heltidsstudier kan bidraget utgå under fyra år.

Doktorandtjänsten är en statlig tjänst och är förenad med de förmåner
som en sådan medför. Lönen bestäms genom lokala förhandlingar. Ge-
nomsnittslönen 1991 låg på ca 170 000 kronor per år. Det första förord-
nandet på en doktorandtjänst får avse högst ett år och ett omförordnan-
de högst två år. Doktorandtjänst kan innehas i fyra år för forskarutbild-
ning på heltid. För att underlätta övergången från forskarstudier till lä-
rarverksamhet inom universitet och högskolor har en bestämmelse in-
förts i den nya högskoleförordningen att doktorandtjänst kan förlängas
med högst ett år efter det att innehavaren avlagt doktorsexamen.

Innehavare av doktorandtjänst får utföra institutionsgöromål i en om-
fattning som motsvarar högst en tredjedel av full arbetstid. Om dokto-
randen har haft institutionstjänstgöring, kan förordnandetiden uppgå
till sammanlagt sex år.

Doktorandtjänst inrättas som heltidstjänst. Utbildningsbidraget däre-
mot kan delas upp mellan flera doktorander. Uppdelningen av bidragen
har ofta lett till ineffektiva studiesituationer.

Doktorandtjänsterna har tillkommit i en strävan att effektivisera fors-
karutbildningen genom att möjliggöra heltidsstudier på goda villkor.
Deltidstjänster bör inte införas, eftersom de skulle innebära avsevärda
nackdelar, såsom mer splittrade studier och därmed sannolikt stigande
examensålder. Samtidigt bör påpekas att reglerna för tjänstledighet från
statliga tjänster ger viss flexibilitet som kan utnyttjas när det uppenbarli-
gen är av värde för utbildningen att en doktorand t.ex. kombinerar
praktisk verksamhet med studierna. Innehavarna av doktorandtjänster
kan beviljas tjänstledighet i viss omfattning för att på deltid arbeta som
exempelvis läkare. Denna möjlighet kan även utnyttjas när en dokto-
rand genomför sin forskarutbildning inom ramen för ett samarbetspro-

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

181

jekt mellan ett universitet och ett företag. Doktorandtjänst kan natur-
ligtvis också som andra tjänster innehas på deltid i samband med föräld-
raledighet. När reduktion av doktorandtjänsten förekommer, kan det
löneutrymme som uppstår tilldelas en annan doktorand.

Det är väsentligt att de möjligheter som finns till en flexibel lönesätt-
ning av doktorandtjänsterna utnyttjas för att ge en bättre anpassning till
de skilda förhållanden som råder inom olika fakulteter. Fler forskarstu-
denter skulle därigenom kunna få doktorandtjänst inom flera av fakul-
tetsområdena.

En höjd lönenivå efter examen för forskarutbildade är den mest bety-
delsefulla faktorn för att åstadkomma den nödvändiga ökningen av dok-
torsexaminationen. Lång utbildning måste ge en rimligt god personlig
ekonomisk avkastning. En angelägen förändring av lönestrukturen tar
dock tid att genomföra. Kortsiktigt är det därför ofrånkomligt att ge-
nomföra väsentliga förbättringar av doktorandernas studiefinansiering.

Enligt tidigare beslut av regering och riksdag har det sedan budgetåret
1987/88 skett en successiv omvandling av utbildningsbidragen till dokto-
randtjänster. Doktorandtjänst är den form av studiestöd som ger bästa
möjligheterna att bedriva effektiva studier. Det är därför angeläget att
återstående utbildningsbidrag skyndsamt omvandlas. Dessutom bör yt-
terligare doktorandtjänster inrättas för att främja forskarutbildningens
expansion.

Enligt regeringens mening bör för nästa budgetår under fakultetsan-
slagen totalt ca 815 miljoner kronor av fakultetsanslagen avsättas för
studiefinansiering i forskarutbildningen. Detta innebär en ökning jäm-
fört med innevarande budgettår med sammanlagt ca 163 miljoner kro-
nor. Fördelningen per fakultet redovisas nedan.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Fakultet (motsvarande)

1993/94

Humanistiska fakulteterna

109 071 000

Teologiska fakulteterna

8 143 000

Juridiska fakulteterna

9 435 000

Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.

119 654 000

Medicinska fakulteterna

103 284 000

Odontologiska fakulteterna

16 325 000

Farmaceutiska fakulteten

10 546 000

Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna m.m.

219 741 000

Tekniska fakulteterna

211 370 000

Temaorienterad forskning

8 123 000

Summa

815 693 000

182

Studiemedel

Närmare 700 doktorander finansierade budgetåret 1991/92 sina forskar-
studier med studiemedel. Som jämförelse kan nämnas att antalet nyan-
tagna forskarstuderande samma år var ca 2 500.

Studiemedel är en finansieringsform som i första hand är avsedd för
grundläggande utbildning inom universitet och högskolor. I den senaste
forskningspropositionen föreslogs att det fr.o.m. budgetåret 1993/94 inte
skulle vara möjligt att finansiera doktorandstudier med studiemedel.
Riksdagen beslutade dock att hålla frågan öppen till nu föreliggande
proposition.

Skälet för förslaget att avskaffa studiemedelsmöjligheten var att man
ansåg att doktorandstudier principiellt skall kunna bedrivas utan skuld-
sättning. För ett bibehållande talar behovet av ökad rekrytering till fors-
karstudier. Det finns studerande som är intresserade av att inleda fors-
karutbildning också med den begränsade ersättning som studiemedlen
ger.

Studiemedelssystemet har nyligen utretts. Utredningsmannen har
lämnat betänkandet Målrelaterade statsstipendier (Ds 1992:127). Frågan
om studiemedel för doktorander bör enligt regeringens mening prövas i
samband med ställningstagandet till ett nytt studiefinansieringssystem
inom grundutbildningen.

Examenspremie till doktorander

De långa studietiderna och den höga avbrottsfrekvensen är sedan gam-
malt ett stort problem inom i första hand samhällsvetenskaplig och hu-
manistisk fakultet. Det är ofta mycket små ekonomiska incitament för
doktoranderna att snabbt avlägga examen, eftersom doktorandtjänsten
innebär trygghet och goda ekonomiska villkor under upp till sex års
studietid. Det är angeläget att kraftigt öka genomströmningen, i första
hand vid dessa två fakulteter men även inom andra områden. En metod
som kan prövas för att minska studietiderna och bortfallet är att betala
en examenspremie till doktoranden omedelbart efter avlagd doktorsex-
amen. Det bör få ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om
sådana premier.

Handledning

Den handledning som skall ges varje doktorand är viktig för framgång-
en i forskarutbildningen. Handledning inom forskarutbildningen kan
vara en uppgift inte bara för professorer utan också för högskolelekto-
rer och andra med doktorsexamen.

I dag finns ca 2000 professorer och mer än 5000 lektorer och fors-
karassistenter vid universitet och högskolor. En enkätundersökning ut-
förd inom ramen för högskoleutredningen (UHA-rapport 1991:22) har
visat att lärarkåren är intresserad av att öka sina handledningsinsatser.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8

Utbildningsdep.

183

Dessa personalresurser skall sättas i relation till den totala doktorsex-
aminationen, som uppgick till drygt 1000 i medeltal för perioden
1988/89-1990/91. Det ankommer på universitet och högskolor att svara
för att resurser för handledning avsätts i sådan omfattning att examina-
tionen inom forskarutbildningen kan öka.

Handledarkapaciten är emellertid inte bara en fråga om antal perso-
ner. För att uppnå rimliga studietider är det av vikt att forskarhandled-
ningen sköts omsorgsfullt. Handledning är en lika viktig uppgift för
universitetens och högskolornas lärare som den egna forskningen. Ett
syfte med det aktivitetsrelaterade budgetsystem som införs under den
kommande treårsperiodens sista år är att stimulera till förbättrade hand-
led ni ngsinsatser och öka disputationsfrekvensen.

Förmågan att ge handledning är mycket varierande. I vissa fall skulle
det vara ett värdefullt stöd för handledarna om de fick utbildning för
uppgiften. Särskilt angeläget är det att handledarna lägger vikt vid att
kvinnliga och manliga doktorander stöds i samma utsträckning. Vid fle-
ra universitet och högskolor genomförs seminarier och kurser för att
hjälpa och utveckla handledarna i deras verksamhet. Denna verksam-
het bör utvecklas vid alla universitet och högskolor.

Karriärmöjligheter

Karriärmöjligheter efter avlagd examen är ett av de viktigaste incita-
menten för att såväl påbörja som genomföra en forskarutbildning. Ny-
examinerade doktorer måste i större omfattning än nu kunna direkt gå
vidare till högskoletjänster som ger möjlighet till meritering för fortsatt
forskarkarriär. Regeringen förutsätter att behovet av rekryteringstjänster
för unga doktorer ges stor uppmärksamhet när de lokala resursfördel-
ningsbesluten görs.

Vissa särskilda åtgärder för forskarutbildning

Forskarutbildningen i Sverige innebär vanligen en relativt smal specia-
lisering inom traditionella discipliner. Det finns inte några formella
hinder för samarbete mellan olika institutioner omkring en forskarut-
bildning med en större bredd. Sådant samarbete har dock hittills varit
alltför sällsynt.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet tar i sin anslagsframställning upp
forskarutbildningen i detta perspektiv och understryker att förmågan att
effektivt angripa interdisciplinära problemställningar blir mycket viktig
i framtiden. Det är angeläget från samhällets och industrins synpunkt
att forskarutbildningen inriktas på metodisk skolning inom brett defi-
nierade ämnesområden. För att främja detta föreslår TFR att forskarsko-
lor på försök inrättas inom väl etablerade teknikvetenskapliga områden.
Detta skulle enligt TFR öka både doktorsexaminationen och kvaliteten
på de nya doktorerna.

Vid universitet och högskolor har tagits initiativ till bl.a. ämnesöver-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

184

gripande kurser och andra systematiska aktiviteter. Universitetet i Lin-
köping har presenterat intressanta förslag till s.k. Graduate Schools.

Enligt regeringens mening kan nya grepp i uppläggningen av forskar-
utbildningen främja rekryteringen och öka effektiviteten i studierna. Ett
mål bör vara att skapa en sammanhållen och stimulerande miljö för
doktoranderna, där särskilda insatser görs när det gäller exempelvis se-
minarieverksamhet och doktorandkurser. Seminarier och kurser bör
planeras samlat och systematiskt för att gradvis under studietiden bygga
upp ett brett, gränsöverskridande synsätt på olika problemställningar.
Den specifika fördjupningen skall givetvis samtidigt vara ett mål för
forskarutbildningen. Verksamheten bör sikta på att dra till sig dokto-
rander över institutions- och fakultetsgränser. Den forskningsintensiva
och mångfasetterade miljö som skapas bör också kunna fungera som
mötesplats och diskussionsforum för etablerade forskare.

Regeringen anser att det är angeläget att olika modeller prövas som
syftar till att förbättra forskarutbildningen. Regeringen föreslår därför i
det följande att 10 miljoner kronor anvisas för försöksverksamhet med
forskarskolor m.m. under perioden 1993/94-1995/96. En förutsättning
för bidrag bör vara att projekten samfinansieras, dvs. det ansökande uni-
versitetet tillskjuter samma belopp som bidraget uppgår till. Försöks-
verksamheten bör utvärderas.

Forskarutbildning i samverkan med näringslivet

I strävan efter att utveckla forskarutbildningen kan förebilder och idéer
hämtas från andra länder, inte minst när det gäller industrianknuten
doktorandutbiidning. I Danmark finns två intressanta modeller för sam-
verkan mellan universitets- och högskoleforskning och industriforsk-
ning.

Inom ramen för den danska Forskarakademin, finns ett s.k. samfinan-
sieringsprogram, som har till generellt syfte att höja kvaliteten i forskar-
utbildningen. Detta består av "stipendier" som utdelas av akademin ef-
ter det att avtal slutits mellan akademin och privata företag, sektors-
forskningsorgan eller andra offentliga, forskningsutförande enheter.
Akademin betalar en tredjedel av de treåriga stipendierna. Stipendierna
tar primärt sikte på studerande som just har tagit sin grundexamen. Sti-
pendiaterna är anställda vid Forskarakademin, har sin dagliga arbets-
plats vid samfinansieringspartens (företagets) forskningsenhet och är re-
gistrerade som forskarstuderande vid ett universitet eller högskola. Pro-
grammet, som har existerat sedan 1987, bedöms som framgångsrikt. Av-
tal har slutits med ett betydande antal företag och organ. Omkring
hälften av de doktorander som har avslutat sin stipendietid får fast an-
ställning hos samfinansieringspartnern.

I Danmark finns även en annan form av samarbete om forskarutbild-
ning mellan universitet och högskolor (eller annan relevant forsknings-
miljö) samt företag, nämligen den s.k. näringslivsforskarutbildningen
(erhvervsforskeruddannelse). Utbildningen sker genom utförande av en
konkret forskningsuppgift. Den forskarstuderande skall vid utbildning-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

185

ens början anställas på heltid i det medverkande företagets forsknings-
eller utvecklingsavdelning, om han eller hon inte redan är anställd där.
Projektarbetet skall utföras växelvis i företaget och vid den medverkan-
de universitetsinstitutionen; normalt med hälften av den totala tiden på
vardera platsen. Den forskarstuderande skall ha handledare på såväl fö-
retaget som institutionen. Det är universitetet som utdelar dok-
tors/licentiatexamen. Ansvarig för administrationen av denna forskarut-
bildningsverksamhet är Akademin för de tekniska vetenskaperna. Kost-
naderna för utbildningen vilar på företaget men akademin ger betydan-
de bidrag, i första hand genom att betala ca 50 procent av den forskar-
studerandes lön under utbildningen. Även detta system, som har funge-
rat i mer än 20 år, anses vara framgångsrikt och har inte minst haft be-
tydelse för mindre företag.

1 Sverige har olika former av samverkan med näringslivet när det gäl-
ler forskarutbildning prövats av enskilda universitet och högskolor. Ny-
ligen har Teknikvetenskapliga forskningsrådet tagit initiativ till en verk-
samhet av samma typ som den danska ”erhvervsforskeruddannelse”.
Det är angeläget att doktorandprogram som bygger på samarbete med
industrin fortsätter att växa fram och utvecklas. Härigenom tillförs före-
tagen vetenskapligt skolad personal och därmed nytt vetande och nya
metoder.

Genom att i högre grad än nu ha forskarutbildad personal stärks även
företagens beställarkompetens av FoU liksom deras bedömningsförmåga
när det gäller utnyttjandet av nya forskningsresultat. Samarbetsprojekt
främjar också utbyggandet av de nödvändiga kontaktnäten mellan uni-
versitet och högskolor och näringslivet.

I detta sammanhang bör även nämnas att det bör vara möjligt för sta-
ten att i samband med upphandling av större tekniska system - såväl
inom civil som militär verksamhet - sluta avtal om forskarutbildning el-
ler andra former av kompetensutveckling.

Enligt regeringens mening bör de tekniska och matematisk-
naturvetenskapliga fakulteterna avsätta en viss del av studiefinansie-
ringsmedlen för forskarutbildning med näringslivsanknytning. Utform-
ningen av sådana program bör göras lokalt men samarbetet förutsätts
delvis finansieras av industriföretag och till stor del utföras i företagens
miljö. Särskilda ansträngningar bör göras att få till stånd samarbetspro-
jekt med små och medelstora företag. Likaså bör särskilda insatser göras
för att stimulera och stödja kvinnliga doktorander att delta i sådana pro-
gram.

Särskilt ansvar för vissa forskarutbildningsämnen

I propositionen 1992/93:1 Universitet och högskolor, lrihet för kvalitet
berördes frågan om en ”krysslista” för forskarutbildning. Syftet med en
sådan förteckning skulle vara att säkra fortsatt forskarutbildning i små
ämnen vars existens kunde vara hotad och som efter en övergripande
nationell bedömning ansågs böra finnas kvar åtminstone vid något uni-
versitet eller någon högskola i landet. Vid beredningen av frågan har

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8

Utbildningsdep.

186

behovet av en sådan lista ifrågasatts. Mot denna bakgrund bedömer re-
geringen att någon förteckning med angivande av särskilt ansvar för
forskarutbildningsämnen inte bör upprättas för närvarande. Frågan
kommer dock att följas och vid behov aktualiseras på nytt.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskarutbildningen
med avseende på dimensionering, studiefinansiering och vissa
särskilda åtgärder för forskarutbildning som beskrivs i det föregå-
ende.

8.5 Tjänsteorganisatoriska frågor

Utformningen av tjänsteorganisationen har stor betydelse både för att
skapa goda arbetsvillkor för de anställda och för att möjliggöra ett
effektivt resursutnyttjande. Med hänsyn härtill redovisas här översiktligt
vad som enligt den nya högskoleförordningen kommer att gälla vid
universitet och högskolor.

Universitets- och högskolelärarna har en på svensk arbetsmarknad
närmast unik frihet att välja arbetsuppgifter. Forskningens frihet måste
balanseras av bestämmelser som garanterar ett omsorgsfullt rekryter-
ingsförfarande, inklusive en noggrann prövning av de sökande till olika
tjänster. I den nya högskoleförordningen, som träder i kraft den 1 juli
1993, är således bestämmelserna om lärartjänster, doktorandtjänster och
tjänsteförslagsnämnder liksom i dag förhållandevis detaljerade.

De lärartjänster som enligt förordningen får inrättas vid universitet
och högskolor är professor (inbegripet adjungerad professor), lektor, ad-
junkt, forskarassistent, nordisk lektor, utländsk lektor, timlärare och
gästlärare. En nyhet är att särskilt högt kvalificerade lektorer kan ges
ställning som biträdande professor.

Behörighetskraven för lärartjänsterna är i princip oförändrade. De be-
stämmelser som reglerar proceduren vid tillsättning av lärartjänster vid
universitet och högskolor är i korthet följande. Lärartjänster skall kun-
göras lediga till ansökan. Tjänst som lärare tillsätts av rektor. Innan pro-
fessurer eller lektorat tillsätts, skall förslag avges av en tjänsteförslags-
nämnd. Innan tjänst som forskarassistent tillsätts, skall yttrande inhäm-
tas från en sakkunnig. Vid tillsättning av tjänst som professor, lektor,
adjunkt eller forskarassistent skall ämnet för tjänsten bestämmas, innan
tjänsten kungörs ledig.

Bestämmelser av i huvudsak likartat innehåll gäller för Sveriges
lantbruksuniversitet.

När det gäller tidsbegränsning av anställning görs vissa förändringar i
den nya högskoleförordningen. För att underlätta rekrytering och ge
ökad flexibilitet blir det möjligt att inledningsvis anställa högskolelekto-
rer för en treårsperiod. Den andra förändringen, som avser tjänst som
professor för konstnärlig verksamhet, redovisas närmare i det följande.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

187

En fråga som övervägts vid flera tillfallen de senaste åren och där krav
framförts om reglering är lektorers forskning. Högskolelagen
(1992:1434) stadgar att det i en lektors arbetsuppgifter normalt skall
ingå både utbildning och forskning. Enligt regeringens mening är det
den lokala arbetsledningens ansvar att avgöra i vilken utsträckning lek-
torerna skall ges tid för egen forskning.

Inomvetenskapligt genererad forskning, forskarutbildning och högre
utbildning ar universitetens centrala uppgifter och tjänsteorganisationen
är i stor utsträckning uppbyggd för dessa funktioner. Men inom univer-
sitet och högskolor bedrivs även en omfattande FoU-verksamhet bekos-
tad av externa finansiärer, såsom företag och sektorsorgan. De externa
finansiärernas behov kan ställa krav på andra anställningsformer än de
som finns i dag.

Vilket problem som skall studeras och vilken tidsram som gäller re-
gleras vanligen i ett kontrakt mellan universitet och finansiärer. Projek-
tet utformas ofta i samarbete med den forskare, som förutsätts genomfö-
ra det. Denna situation skiljer sig i viss mån från den forskning som be-
drivs på eget programansvar och kan leda till konflikt med vissa av hu-
vudprinciperna för högskoletjänster, i första hand vad gäller ledigkun-
görande och tidsbegränsning.

Den externt finansierade FoU-verksamheten är en väsentlig del av
universitetens och högskolornas samlade aktiviteter. Inte minst kan
samarbete med avancerade företags FoU-avdelningar ge stort utbyte. Det
är därför angeläget att problem av den art som här anges kan lösas.

I det följande föreslås att universitet och högskolor skall ges rätt att
bilda stiftelser eller äga aktiebolag med uppgift att bedriva sådan forsk-
ningsverksamhet i samarbete med industrin som inte med fördel utförs
inom respektive läroanstalt. Förslaget innebär att rekryteringen av den
personal som skall arbeta med FoU inom bolaget eller stiftelsen kan ske
på det sätt som gäller i arbetslivet utanför högskolorna.

Professurer utanför universitet och högskolor

Den genomgripande omvandling som universitet och högskolor står in-
för innebär decentralisering och avreglering. I samma riktning går den
förändring beträffande professurer som tidigare beslutats (prop.
1990/91:150 bil. 11:7, bet. 1990/9l:UbU21, rskr. 1990/91:389). De nya re-
gler som träder i kraft den 1 juli 1993 innebär att regering och riksdag
inte längre skall besluta om inrättande av professurer vid universitet
och högskolor. Universitet och högskolor avgör själva antalet professu-
rer och deras inriktning.

Det finns i dag professurer också vid forskningsråd och andra myn-
digheter utanför universitet och högskolor.

Professurer som är inrättade vid forskningsråden bör föras över till de
universitet och högskolor där tjänsterna nu är placerade. Detta bör ske
med verkan fr.o.m. den 1 juli 1994. Medel för dessa tjänster bör fr.o.m.
budgetåret 1994/95 anvisas under anslaget till respektive universitet.
Inga nya professurer bör inrättas vid forskningsråd.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

188

Vid andra myndigheter än forskningsråden finns ett sjuttiotal tjänster
som professor inrättade. Till många verksamhetsområden är det angelä-
get att rekrytera personer med hög vetenskaplig kompetens. Härigenom
kan kvaliteten i den aktuella verksamheten säkras. Det bör även fram-
gent vara regeringen som inrättar och tillsätter professurer vid andra
myndigheter än universitet och högskolor. Sådana tjänster bör dock en-
dast avse högre utbildning och forskning. Tjänsterna bör alltid tillsättas
enligt föreskrifterna i högskoleförordningen och efter förslag av tjänste-
förslagsnämnd.

Tjänster som forskare vid forskningsråden

Vid forskningsråden finns i dag ett antal tjänster som forskare med tids-
begränsade förordnanden. Efter förordnandetidens utgång har inneha-
varen rätt att få en tjänst som högskolelektor vid det universitet eller
högskola där tjänsten varit placerad. Universitetet eller högskolan skall
då också finansiera tjänsten.

Universitet och högskolor kan i dag inrätta lektorstjänster med tidsbe-
gränsade förordnanden om högst sex år med finansiering av andra ex-
terna medel än medel från forskningsråd. Denna rätt bör utsträckas till
att gälla lektorstjänster finansierade av externa medel generellt, dvs. in-
klusive forskningsrådsmedel. Regeringen återkommer till denna fråga i
annat sammanhang.

Dessa tjänster kompletterar tjänster inrättade av råden. För dessa råds-
tjänster bör emellertid inte universiteten eller högskolorna ha något an-
svar efter förordnandetidens utgång.

Kompetensutveckling för odisputerade högskolelärare

Undervisningen vid universitet och högskolor bör normalt ske av dis-
puterade lärare. Så är långtifrån alltid fallet i dag.

Drygt hälften av högskolelärarna (lektorer och adjunkter) saknar dok-
torsexamen. Den största gruppen odisputerade finns naturligtvis bland
högskoleadjunkterna, eftersom behörighetskravet för denna tjänst en-
dast är avlagd examen från grundläggande högskoleutbildning. Riksda-
gen har beslutat om särskilda medel för forskarutbildning av icke-
disputerade lärare. För perioden 1992/93-1995/96 beräknas totalt 375
miljoner kronor för detta ändamål.

Denna kraftfulla satsning kommer inte bara att förbättra kvaliteten i
den högre utbildningen. Den kommer också att främja jämställdheten
inom lärarkåren, eftersom flertalet kvinnliga högskolelärare finns bland
de lärare som inte har dokjorsexamen. Universitet och högskolor har
inlämnat ett omfattande underlag för fördelningen av medlen. Reger-
ingen avser att senare besluta om fördelningen av medlen.

Tjänstestrukturen inom det odonlologiska området

En särskild utredare har överlämnat en rapport med förslag till ny
tjänsteorganisation inom odontologisk fakultet. Efter remissbehandling

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8

Utbildningsdep.

189

har förslagen införts i den nya högskoleförordning som träder i kraft
den 1 juli 1993. Förändringarna innebär att tjänsteorganisationen an-
passas till vad som gäller för universitets- och högskoleväsendet i övrigt.

1 den nya ordningen avskaffas tjänstetyperna lärare i odontologiskt
ämne med klinisk anknytning och assistenttandläkare. I fortsättningen
skall i stället tjänsterna som högskolelektor och högskoleadjunkt använ-
das också vid odontologisk fakultet.

Tjänst som professor eller lektor får förenas med tjänst för specialist-
utbildad tandläkare vid sjukvårdsenhet som är upplåten för odontolo-
gisk utbildning och forskning. Till en sådan förenad tjänst får utses en-
dast den som är behörig till båda tjänsterna.

Arbetstidens fördelning mellan olika uppgifter för olika tjänstekatego-
rier avgörs genom lokala beslut. Tjänstgöringens längd skall regleras i
arbetstidsavtal.

Ändringarna innebär även att tjänstetypen klinisk assistent kommer
att kunna användas vid odontologisk fakultet. Denna tjänstetyp inrätta-
des 1990 och var då avsedd för utbildning och forskning inom medi-
cinsk fakultet. Avsikten var att tjänsten skulle finnas under de närmaste
fem åren. En utvärdering borde läggas till grund för beslut om huruvi-
da denna typ av tjänst därefter skulle få finnas kvar (prop. 1989/90:90
avsnitt 17, bet. 1989/90:UbU25, rskr. 328).

Professurer för konstnärlig verksamhet

Enligt den nya högskoleförordningen kan innehavare av professurer
som är förenade med konstnärligt utvecklingsarbete förordnas tills vida-
re. Detta är en förändring gentemot tidigare. Möjligheten att tidsbegrän-
sa förordnandena kvarstår dock. 1 de fall tidsbegränsade förordnanden
används, får de förnyas utan att tjänsten kungörs ledig. Ett tidsbegränsat
förordnande får ges för sammanlagt högst tio år.

Syftet med förändringen är i första hand att förbättra förutsättningar-
na för dessa professorer att bedriva ett långsiktigt konstnärligt utveck-
lingarbete.

Förändringen innebär även att de berörda högskolorna ges valfrihet
att anpassa professorstjänsterna efter vad som anses bäst inom olika äm-
nen.

Högskolor med konstnärlig utbildning kan naturligtvis liksom andra
högskoleenheter knyta till sig adjungerade professorer och gästlärare.
Denna möjlighet kan användas bl.a. för att främja den konstnärliga för-
nyelsen.

Det bör understrykas att den valfrihet för högskolorna som nu införs
också innebär att eventuella kostnader för framtida specialarrangemang
för professorer som anställs på tidsbegränsade förordnanden helt skall
bäras av den berörda högskolan. Avgångsvederlag kan inte påräknas
från regeringen.

Nuvarande innehavare av konstnärliga professurer som har förordnats
av regeringen kan dock i enlighet med vad som tidigare angivits erbju

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

190

das avgångsvederlag för atl underlätta återgången till egen konstnärlig
verksamhet.

8.6 Jämställdhet

Att främja jämställdheten är en fråga om kvalitet. Som ett led i strävan-
dena att höja kvaliteten i svensk utbildning och forskning måste såväl
kvinnors som mäns begåvningar och erfarenheter tas till vara fullt ut.
Men det är naturligtvis också en fråga om rättvisa. Högskolelagen stad-
gar att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas i uni-
versitetens och högskolornas verksamhet.

Forskarutbildning

I det föregående har under avsnittet om forskarutbildning uppgifter re-
dovisats om utvecklingen beträffande bl.a. rekrytering och examination.

Andelen kvinnor bland de nyexaminerade doktorerna ökade från
18% till 29 % under tioårsperioden 1981-1991. Under samma tid steg
andelen kvinnor bland de nyantagna forskarstuderande från 28 % till
35 %. Kvinnorna är sålunda fortfarande i klar minoritet totalt sett, även
om det finns stora skillnader mellan fakulteterna.

Kvinnornas andel bland de nydisputerade har ökat vid alla fakulteter
utom teologisk och juridisk. Den mest markanta ökningen har skett
inom medicinsk fakultet. Där utgjorde de kvinnliga doktoranderna
44% av de nyantagna budgetåret 1991/92 och svarade för en tredjedel
av doktorsexamina samma år. Inom teknisk fakultet har kvinnornas an-
del bland de nyantagna nästan fördubblats sedan 1981 och uppgick läså-
ret 1991/92 till 23 %. Kvinnornas andel av avlagda doktorsexamina vid
teknisk fakultet läsåret 1991/92 var 23 %.

Kvinnornas andelar inom forskarutbildningen vid de olika fakulteter-
na avspeglar deras andelar inom den grundläggande högskoleutbild-
ningen på respektive område. Andelen i forskarutbildningen är dock
genomgående något lägre.

Lärarna

Fördelningen mellan kvinnor och män bland universitets- och högsko-
lelärarna har ändrats ytterst litet de senaste åren. Under perioden 1987-
1991 har andelen kvinnor bland forskarassistenterna legat något över 20
%. Under samma tid har kvinnornas andel bland dem som avlagt dok-
torsexamen ökat från 24 % till 29 %. Inom tjänstekategorin högskolead-
junkt har andelen kvinnor varit drygt 40 %. Bland högskolelektorerna
har andelen kvinnor stigit från 17 till 19 %. Andelen kvinnliga profes-
sorer ligger på en fortsatt synnerligen låg nivå; en ökning från 5 till 6 %
kan noteras för denna grupp under perioden 1987-1991.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

191

Rapporter

I anslagsframställningarna har universitet och högskolor lämnat redo-
visningar av sina jämställdhetsaktiviteter och sitt arbete med att få fram
planer i enlighet med jämställdhetslagen. Där framgår bl.a. att flertalet
enheter nu har jämställdhetshandläggare och att man på flera håll dess-
utom har jämställdhetskommittéer. I handledarseminarier uppmärk-
sammas bl.a. kvinnoaspekter. Kartläggningar av löneutvecklingen för
kvinnor och män pågår eller planeras på flera håll. Bl.a. Universitetet i
Linköping redovisar insatser för att få en jämnare könsfördelning bland
lärarna. Rektorsämbetet har dels utfärdat riktlinjer för tjänsteförslags-
nämndernas och fakultetsnämndernas arbete med tillsättning av lärar-
tjänster, dels meddelat föreskrifter om hur jämställdhetsaspekten i dessa
sammanhang mera konkret skall beaktas. Det finns kurser och nätverk
för kvinnor, bl.a. som resultat av arbete nedlagt av de olika centra/fora
för kvinnoforskning. Centra/fora för kvinnoforskning har i en gemen-
sam anslagsframställning redovisat sin verksamhet de senaste åren och
framfört förslag för nästa budgetperiod.

På uppdrag av regeringen har Forskningsrådsnämnden (FRN) utrett
frågan om hur kvinnoforskning med inriktning på naturvetenskap och
teknik bör stödjas. FRN har 1992 avlämnat rapporten Genus, teknik
och naturvetenskap.

Chefen för Utbildningsdepartementet tillsatte i juni 1992 en arbets-
grupp, den s.k. JÄST-gruppen2 med uppgift att lämna förslag till åtgär-
der som på kort och lång sikt förbättrar jämställdheten inom högre ut-
bildning och forskning. Arbetsgruppen har i november 1992 lämnat en
första rapport (Ds 1992:119). Rapporten redovisas i prop. 1992/93:169
om högre utbildning.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Regeringens överväganden

Regeringens strävan är att främja både bredd och kvalitet i den svenska
forskningen. Därför måste alla begåvningar tas till vara och ges chansen
att utvecklas. En stor outnyttjad begåvningsresurs finns bland kvinnor-
na. Det nuvarande mönstret, där kvinnornas kapacitet utnyttjas allt
mindre ju högre man kommer i utbildningsväsendet, måste brytas.

Detta blir en viktig utmaning för universitet och högskolor när de i
framtiden självständigt skall forma sin profil och åstadkomma högsta
möjliga kvalitet i verksamheten. För att det skall lyckas krävs ett mål-
medvetet, långsiktigt arbete. Som en extra stimulans i detta arbete pre-
senterar regeringen ett tiopunktsprogram, som redovisas avslutningsvis i
detta avsnitt.

forskarutbildning

Av de siffror som redovisats tidigare framgår att inom forskarutbild-
ningen sker en långsam men stadig ökning av andelen kvinnor. Med

192

nuvarande takt kommer det dock att dröja långt in i nästa sekel, innan
balans mellan kvinnor och män har uppnåtts. Inte minst med tanke på
målet om en fördubbling av antalet avlagda doktorsexamina till år 2000
är det angeläget att universitet och högskolor intensifierar rekryteringen
av kvinnor på alla nivåer och även att handledarna lägger vikt vid att
kvinnliga och manliga doktorander stöds i samma utsträckning.

Lärarna

Männen är fortfarande i klar majoritet bland universitets- och högskole-
lärarna. Detta kan till viss del förklaras av att många av de nuvarande
tjänsteinnehavarna rekryterades på 1960- och 1970-talen, då antalet
kvinnor behöriga till universitetslärartjänst var mer begränsat. Nyrekry-
teringen under senare år, när tillgången på kompetenta kvinnliga kan-
didater till tjänsterna stigit, har varit mindre omfattande. När pensions-
avgångarna Ökar i början av 2000-talet är förutsättningarna goda för att
öka andelen kvinnor.

Även om det långsiktiga perspektivet sålunda är gynnsamt, och även
om en förändring av könssammansättningen bland universitets- och
högskolelärarna oundgängligen är en långsam process, krävs särskilda
insatser i nuläget.

Kvaliteten i verksamheten kan stärkas genom att man tar till vara
kvinnornas erfarenheter och begåvningar fullt ut. Det gäller att skapa
en god cirkel, där ett ökat antal kvinnliga lärare fungerar som förebil-
der och handledare och stimulerar fler unga kvinnor att fortsätta från
grundutbildningen till doktorandstudier och att så småningom vilja sat-
sa på en forskarkarriär.

Jämställdhetslagen gäller för universitet och högskolor likaväl som för
samhället i övrigt. Vid alla tjänstetillsättningar - alltifrån doktorand-
tjänster till professurer - åligger det universitet och högskolor att iaktta
denna lag. En viktig åtgärd som universitet och högskolor kan företa i
detta sammanhang är att kritiskt pröva om praxis när det gäller merit-
värdering i realiteten är helt könsneutral och vid behov utfärda riktlin-
jer i detta avseende för tjänsteförslagsnämndernas och fakultetsnämn-
dernas arbete.

Ett annat centralt arbetsfält i jämställdhetssammanhang är lönebild-
ningen. Det framgår av flera anslagsframställningar att man är medve-
ten om detta och är i färd med eller planerar kartläggningar av eventu-
ella löneskillnader mellan kvinnor och män.

Med utgångspunkt i lönestatistik för högskolelärare 1991 som publi-
cerats av Sveriges universitetslärarförbund (SULF) kan konstateras att
kvinnor generellt har lägre lön än män på alla nivåer utom doktorand-
tjänster. Lika lön skall enligt jämställdhetslagen utgå för lika och likvär-
digt arbete. Det är angeläget att universitet och högskolor arbetsgivare
aktivt verkar för att utjämna och förhindra löneskillnader som direkt
eller indirekt kan bero på de anställdas kön.

Flertalet kvinnliga högskolelärare finns bland de lärare som saknar
doktorsexamen. Detta innebär att den kraftfulla satsning som regering-
en nyligen gjort för att ge möjlighet för icke disputerade lärare att dok-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

193

13 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

torera (prop. 1992/93:42 om förstärkning av den grundläggande högsko-
leutbildningen m.m.) kommer att ha positiv betydelse för jämställdhe-
ten.

Fora for kvinnliga forskare

Fora för kvinnliga forskare har anvisats medel under Utbildningsdepar-
tementets huvudtitel sedan budgetåret 1978/79. Dessa centra/fora funge-
rar som nätverk för de kvinnliga forskarna. Vid samtliga centra finns
numera någon tjänst på forskarnivå inrättad.

De olika former av utåtriktad verksamhet och nätverksarbete som
centra bedriver är av stor betydelse för rekrytering av kvinnor till fors-
karstudier och forskning samt för att förbättra arbetsvillkoren för
kvinnliga forskare och forskarstuderande. Detta arbete bör utvecklas yt-
terligare.

Fora är också av stort värde för kvinno- och jämställdhetsforskning-
ens fortsatta utveckling. Könsperspektivet är fortfarande dåligt beaktat
inom många discipliner och kvinnoforskare möter ofta ointresse eller
motstånd.

Särskilt stöd bör mot denna bakgrund också under den kommande
treårsperioden avsättas för fora för kvinnliga forskare. Medel för detta
ändamål beräknas i det följande.

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Tiopunktsprogram

Med utgångspunkt i de förslag som lagts fram i de tidigare nämnda rap-
porterna från FRN och JAST-gruppen föreslår regeringen att totalt 9
miljoner kronor avsätts för ett program som i korthet kan beskrivas på
följande sätt.

1) Rådet för grundläggande högskoleutbildning anvisas 5 miljoner
kronor årligen under treårsperioden för insatser i syfte att främja jäm-
ställdheten. Insatserna bör primärt vara inriktade på studenterna. För-
slag redovisas i prop. 1992/93:169 om högre utbildning.

2) För särskilda åtgärder i syfte att främja jämställdheten vid universi-
tet och högskolor avsätts 7,75 miljoner kronor årligen under treårspe-
rioden. Medlen fördelas med utgångspunkt i förslag som inhämtas från
universiteten och högskolorna.

Universitet och högskolor är enligt jämställdhetslagen (1991:433) skyl-
diga att upprätta årliga planer med konkreta åtgärder. Det föreslagna
beloppet är avsett som ett extra stimulansbidrag till universitet och hög-
skolor i detta arbete. Särskilt angeläget är det att främja åtgärder som le-
der till en ökad andel kvinnor bland universitets- och högskolelärarna.
Inte minst gäller detta forskarassistenttjänsterna, eftersom dessa tjänster
ofta ger grunden till fortsatt forskarkarriär inom universitet och hög-
skolor.

3) Forskningsrådsnämndens projektmedel för kvinno- och jämstälid-
hetsforskning fördubblas. Detta ger bl.a. utrymme för ökat stöd till

194

verksamhet på områdena teknik och naturvetenskap. Förstärkningen fi-
nansieras genom omprioriteringar inom FRN:s anslag.

4) Anslaget till Högskolan i Luleå ökas med 1 miljon kronor för
forskning och forskarutbildning inom området genus och teknik. Hög-
skolan erbjuder en god miljö för gränsöverskridande forskning inom
detta område.

5) En gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på naturveten-
skap inrättas vid FRN. Professuren finansieras genom omprioriteringar
inom FRN:s anslag.

6) Ett nationellt jämställdhetspris om 250 000 kronor instiftas och
tilldelas en institution eller fakultet som gjort betydelsefulla insatser för
jämställdheten. Priset kan t.ex utgå till en institution/fakultet som upp-
visar positiva förändringar med avseende på underrepresenterat kön
inom utbildning och examination eller bland lärare.

7) Återstående utbildningsbidrag omvandlas till doktorandtjänster.
Genom de sociala förmåner, som är förenade med innehav av tjänst, är
förändringen av betydelse också för jämställdheten.

8) Vissa riktlinjer ges för den närmare fördelningen av studiefinansie-
ringen i syfte att prioritera områden med stora inslag av kvinnliga stu-
derande. Inom ramen för anslagen till medicinsk respektive samhällsve-
tenskaplig fakultet bör sålunda en viss del av resurserna för studiefi-
nansieringen avsättas till vård- och undervisningsområdena. Vidare
skall särskilda stimulansinsatser göras för kvinnliga doktorander vid
teknisk fakultet inom ramen för forskarutbildningsprogram i samver-
kan med näringslivet.

9) En samlad utvärdering skall göras av de projekt som bedrivits på
senare år inom universitet och högskolor med sikte på ökad jämställd-
het.

10) För att samla in erfarenheter, synpunkter och idéer och stimulera
det i punkt 2 nämnda programarbetet kommer chefen för Utbildnings-
departementet att under 1993 hålla ett seminarium med landets kvinnli-
ga professorer och andra kvinnor engagerade i vetenskapligt arbete.

Jämställd hetsaspekten kommer också att beaktas i det pågående arbe-
tet med förändringar avseende anslagssystemet för forskning och fors-
karutbildning.

8.7 Forskningssamverkan näringsliv - universitet och
högskolor

Sverige har koncentrerat merparten av de statliga forskningsresurserna
till universitet och högskolor. Nödvändig kraftsamling har därmed kun-
nat säkras. En offensiv för att genom utbildning och forskning stärka
näringslivets konkurrenskraft ger universitet och högskolor en viktig
roll.

Allt flera kunskapsområden är betydelsefulla för näringslivets utveck-
ling och tillgång på kvalificerad arbetskraft. De tekniska högskolorna
intar här en central roll. Utbildning och forskning i ekonomi, medicin,

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

195

naturvetenskap, språk, formgivning m.m. har en ofullständigt utnyttjad
potential.

Sveriges industriella kris har gjort frågan om hur forskning och ut-
veckling skall kunna ge svensk industri ny växtkraft till en central
forskningspolitisk fråga. I ett antal anslagsframställningar, studier och
uppvaktningar har problembilden analyserats och en lång rad förslag
framförts, huvudsakligen krav på resursförstärkningar.

Det statsfinansiella läget och knappa resurser hos såväl företag som
universitet, högskolor och institut gör det angeläget att pröva olika for-
mer för samverkan med utgångspunkt i företags, universitets och hög-
skolors intressen och förutsättningar. Pluralism och egna initiativ från
såväl enskilda företag eller företagsgrupper som från universitet och
högskolor eftersträvas från regeringen. Det är viktigt att företag och uni-
versitet och högskolor känner att samverkan lönar sig ekonomiskt och
intellektuellt.

Brister i dagens system

Strukturellt sett är den svenska, i vid mening industriellt inriktade
forskningen starkt koncentrerad till dels ett fåtal företag, dels tekniska
högskolor och universitet. I en internationell jämförelse har Sverige en
blygsam andel av de samlade resurserna i fristående forskningsinstitut.
Under avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde tar regering-
en upp frågan om en översyn av industriforskningsinstituten. Översy-
nen skall bl.a. innefatta frågan om utökad och förbättrad samverkan
med universitet och högskolor.

Inom delar av näringslivet finns ringa kontakt med universitet och
högskolor. Där finns få akademiker och disputerade forskare. Det bety-
der att den avkastning Sverige i sin helhet får av investeringarna i forsk-
ning är lägre än vad som borde vara möjligt. Regeringen har tidigare re-
dovisat förslag till en förstärkning och breddning av forskarutbildning-
en, bl.a. med särskild hänsyn till näringslivets behov.

Universiteten och högskolorna saknar i dag ofta tillräckliga incita-
ment för att närma sig näringslivet. Den inomvetenskapligt disciplinori-
enterade organisationen kan hämma kontakter med företagens pro-
blemvärld och är svår att marknadsföra mot företagen. Samtidigt finns
en rad exempel på områden där samverkan utvecklats mycket långt till
ömsesidigt utbyte för universitet och högskolor å ena sidan och företag
å den andra. Om samverkan mellan näringsliv och universitet och hög-
skolor kunde stärkas skulle den forskning som i dag utförs med finan-
siering via fakultetsanslag eller med medel från forskningsråd kunna få
en ökad betydelse för näringslivet. Ett ökat antal doktorander och dis-
puterade forskare i företagen skulle avsevärt förbättra förutsättningarna
för samverkan. Det är angeläget att potentialen för uppdragsforskning
inom universitet och högskolor kan utnyttjas fullt ut. Produktidéer och
forskningsrön måste på ett effektivt sätt kunna föras vidare från univer-
sitet och högskolor ut i kommersiell och teknisk-industriell tillämp-
ning.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

196

I flera analyser har uppmärksammats att infrastrukturen kring uni-
versitet och högskolor är bristfällig i dessa avseenden. Brist på mäklare
mellan forskare och näringsliv liksom brist på startkapital för forsk-
ningsbaserade företag och för uppdragsverksamhet har påpekats. Den
interna organisationen vid universitet och högskolor har också utpekats
som ett hinder i detta sammanhang.

Olika former har prövats för att vid universitet och högskolor främja
samverkan med det omgivande samhället, i första hand näringslivet. Ex-
empel är kontaktsekretariaten. I en särskild utredning (UHÄ-rapport
1992:4) redovisas att erfarenheterna av dessa är varierande men i hu-
vudsak positiva.

Varken ansvar eller resurser för utveckling av samverkan med när-
ingslivet har hittills klart och tydligt lagts på universitet och högskolor.
Tradition och organisation har snarast verkat i motsatt riktning. Lokala
initiativ har ibland lett till att oklarheter uppstått vad gäller ansvar och
ekonomisk redovisning.

Regeringens överväganden

Många företag har, som tidigare nämnts, under 1980-talet decentralise-
rat sin verksamhet till mindre affärsenheter. Därmed har verksamheten
kommit att styras mot alltmer kortsiktiga mål. Företagen har prioriterat
produktutveckling och samtidigt reducerat sina praktiska och kompe-
tensmässiga resurser för forskning. Stora delar av svensk industri har
alltså ökat sitt behov av forskningsresultat utifrån men samtidigt reduce-
rat sin förmåga att efterfråga och ta till sig de rön från forskningsfronten
som högskolornas institutioner kan förmedla.

Insatserna inom högre utbildning och forskning kommer endast till
begränsad nytta om inte företagen efterfrågar och tillgodogör sig utbu-
det från universitet och högskolor. Det bör ligga i företagens intresse att
även analysera sina framtida kunskapsbehov och ge högskolorna incita-
ment att inrikta sin forskning och forskarutbildning mot områden av
betydelse för företagens utveckling på längre sikt.

Universitet och högskolor ges från den 1 juli 1993 väsentligt ökad fri-
het i förhållande till regering och riksdag. Vidsträckta befogenheter rör-
ande grundutbildning, forskning och forskarutbildning överlåts till uni-
versitet och högskolor. Syftet är att genom mångfald och konkurrens
höja kvaliteten och stärka dynamiken i verksamheten.

Efter samma principer bör ansvaret för den absolut nödvändiga ut-
vecklingen av samverkan med näringslivet organiseras.

Slutsatser

Mot denna bakgrund bör universitetens och högskolornas möjligheter
att bedriva samverkan med näringslivet utvecklas.

Universitet och högskolor har i viss utsträckning medverkat som bild-
are av stiftelser för forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

197

Regeringen har senast i årets finansplan redovisat sin syn på bolags-
och stiftelsebildning.

Som ett led i forskningspolitiken anser regeringen att bolagsbildning-
ar kan vara ett värdefullt komplement till de samverkansformer som i
dag finns inom myndighetsformens ram vid samarbete med exempelvis
industrin. Flödet av forskare mellan universitet och högskolor å ena si-
dan och näringslivet å den andra, kan därmed underlättas och stimule-
ras.

En särskild organisationsform för verksamheten, skild från den juri-
diska personen staten, ger i sig bättre förutsättningar för en klarare och
tydlig ansvarsfördelning ekonomiskt, materiellt och juridiskt mellan
den verksamhet som inriktas mot näringslivet, särskilt industrin, uni-
versitetens och högskolornas traditionella huvuduppgifter. De regler
som gäller för aktiebolag ger en lämplig organisatorisk ram för denna
verksamhet.

Det bör nu fastslås att universitet och högskolor skall ha rätt att äga
bolag för forskning. Det är angeläget att formerna för bolagsbildning
läggs fast och att de krav som staten i egenskap av ägare bör ställa vid
förmögenhetsöverföring och finansiering fastställs så att de främjar en
sådan ändamålsenlig ansvarsfördelning. Regeringen bör ge ett slutgiltigt
medgivande i varje enskilt fall.

Regeringen avser mot denna bakgrund att ge Riksrevisionsverket i
uppdrag att lämna förslag till vilka krav och rutiner som bör beaktas
vid bolagsbildning för de ändamål som nu beskrivits. Särskilt angeläget
är att klargöra ansvarsfördelnningen mellan verksamheterna. Regering-
en återkommer i det följande till frågan om det kapital som bör avsättas
för aktiebolagen.

8.8 Forskning vid de mindre och medelstora högsko-
lorna

I regeringens proposition 1992/93:1 om universitet och högskolor - fri-
het för kvalitet framhålls vikten av att universitet och högskolor främjar
god kvalitet och profilerar sin verksamhet för att kunna konkurrera om
studenter och forskningsmedel. Viktigt i detta sammanhang är att kvali-
ficerad forskning kan bedrivas vid alla universitet och högskolor, inklu-
sive de mindre och medelstora högskolorna.

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna finansieras i
huvudsak på tre sätt. För det första har forskarutbildade lärare vid dessa
högskolor möjlighet att få del av den s.k. rörliga resursen inom fakul-
tetsanslagen. Den rörliga resursen är till för att bereda högskolelektorer
och högskoleadjunkter, som har avlagt doktorsexamen, tillfälle att be-
driva forskning. Vilka medel som skall avsättas som rörlig resurs beslu-
tas av styrelsen för det universitet eller den högskola till vilken fakulte-
ten är knuten. I sak bereds frågan om vilka lärare som skall få medel ur
den rörliga resursen av respektive fakultetsnämnd. Fakultetsnämnderna
har ansvar för att god forskarutbildning och forskning bedrivs inom he

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

198

la deras respektive verksamhetsområde. För det andra finansieras en hel
del forskning vid de mindre och medelstora högskolorna med externa
medel från olika anslagsbeviljande myndigheter, organisationer och fö-
retag. För det tredje anvisas särskilda medel till forskningsstödjande åt-
gärder vid mindre och medelstora högskolor. Medlen för forsknings-
stödjande åtgärder går direkt till respektive högskola och avser bl.a. att
underlätta för lärarna att ansöka om forskningsstöd och projektanslag
hos forskningsråd och andra finansiärer. Ur dessa medel kan också stöd
ges för forskarutbildning av lärare.

Medlen för forskningstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora
högskolorna uppgår 1992/93 till knappt 45 miljoner kronor. Budgetåret
1990/91 var den totala omslutningen av medel för forskning ca 213 mil-
joner kronor vid dessa högskolor.

Medlen för forskningsstödjande åtgärder fördelas 1992/93 enligt föl-
jande tabell:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Högskola

Anslag

Högskolan i Eskilstuna/Västerås

2 335 000

Högskolan i Falun/Borlänge

2 263 000

Högskolan i Gävle/Sandviken

2 303 000

Högskolan i Örebro

4 830 000

Högskolan i Jönköping

2 345 000

Högskolan i Halmstad

2 286 000

Högskolan i Kalmar

2 274 000

Högskolan i Karlskrona/Ronneby

1 215 000

Högskolan i Kristianstad

2 301 000

Högskolan i Växjö

5 074 000

Högskolan i Borås

2 336 000

Högskolan i Karlstad

4 985 000

Högskolan i Skövde

2 278 000

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

1 274 000

Högskolan i Sundsvall/Härnösand

4 113 000

Högskolan i Östersund

2 309 000

Summa

44 521 000

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna har från en
blygsam start utvecklats i omfattning och betydelse och har idag sin ton-
vikt inom teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. I
många fall är forskningen organiserad i olika centra, ofta i samarbete
med representanter för offentlig verksamhet och det lokala näringslivet.

199

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Forskningen vid landets mindre och medelstora högskolor är mycket
heterogen med avseende på både omfattning och inriktning. Den veten-
skapliga prövningen och den vetenskapliga ledningen sker i samarbete
med universitet och högskolor till vilka fakultetsnämnd är knuten.

Forskningen vid högskolorna ökar i omfattning. Det finns i dag exem-
pel på forskningsinsatser som har fått nationellt och internationellt er-
kännande. Även om forskningen vid dessa högskolor ökar, så svarar
forskningen totalt sett fortfarande för en mycket begränsad del av de
sammanlagda forskningsinsatserna vid universitet och högskolor.

Fördjupad prövning

Vid Forskningsberedningens hearing om forskning vid de mindre och
medelstora samt kommunala högskolorna i september 1992 framkom
två huvudståndpunkter: 1) Forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna är nödvändig för att garantera kvaliteten i grundutbild-
ningen, 2) Sverige är ett för litet land för att vi skall ha råd att sprida ut
våra forskningsresurser på alla institutioner som bedriver högre utbild-
ning.

En betydande del av forskningsmedlen vid de mindre och medelstora
högskolorna kommer från länsstyrelse, landsting, kommun samt företag
och lokala forskningsstiftelser med flera. Forskning som bedrivs för des-
sa medel är inte utsatt för sedvanlig vetenskaplig bedömning. Det är an-
geläget att andelen medel som erhålls i vetenskaplig konkurrens, dvs.
medel som kommer från forskningsråd och fakultetsnämnder, ökar vid
de mindre och medelstora högskolorna.

Slutsatser

Inledningsvis har redovisats huvudlinjerna i regeringens insatser för
forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Ansvaret för forskning och forskarutbildning vid universitet och hög-
skolor kommer även i fortsättningen att vila på fakultetsnämnderna.
Genom att låta forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna
prövas av fakultetsnämnderna vid universiteten skapas förutsättningar
för forskning av god kvalitet även vid dessa högskolor.

Ett viktigt led i arbetet att skapa goda undervisningsmiljöer är att höja
den vetenskapliga kompetensen. Den genomsnittliga andelen forskarut-
bildade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna är drygt 20
%. Vid universiteten och högskolorna är motsvarande andel ungefär 50
%. Statsmakterna har nyligen beslutat om vissa insatser för att förstärka
lärarkompetensen vid universitet och högskolor (prop. 1992/93:42).
Härigenom avsätts betydande belopp bl.a. för forskarutbildning av lära

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

200

re utan forskarutbildning. Detta kommer att få stor betydelse för lärar-
kompetensen vid de mindre och medelstora högskolorna. På sikt för-
stärks naturligtvis härmed även forskningspotentialen vid dessa högsko-
lor.

Riksdagen har nyligen beslutat att det inom den rörliga resursen un-
der varje fakultetsanslag skall avsättas en viss minsta andel för lärare
från mindre och medelstora högskolor. Denna andel skall baseras på
antalet lärare med doktorsexamen. Dessa medel skall liksom hittills för-
delas efter prövning i fakultetsnämnderna.

Lärare från mindre och medelstora högskolor skall bedömas med
samma kvalitativa krav som lärare vid universitet och högskolor med
fasta forskningsresurser. Finns vid ett visst fördelningstillfälle inte kvali-
ficerade sökande bör medlen få reserveras till ett följande budgetår eller
användas t.ex. för lärares forskarutbildning.

Verksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna bör kunna
bedrivas inom en stimulerande och kreativ miljö ur vilken nya idéer
och projekt kan växa fram. Medlen för forskningsstödjande åtgärder är
betydelsefulla för dessa högskolors uppbyggnad av forskning. Med an-
ledning härav föreslår regeringen en förstärkning av medlen för forsk-
ningsstödjande åtgärder för budgetåret 1993/94 med 20 miljoner kronor.
Förstärkningen avser att skapa förbättrade förutsättningar för de mindre
och medelstora högskolorna att initiera och stödja forskningsprojekt.
Därtill föreslår regeringen att 40 miljoner kronor avsätts för stöd till
nätverk för forskning och forskarutbildning mellan dessa högskolor och
universiteten eller större högskolor. Detta finansieras inom ramen för
de medel som riksdagen efter förslag i prop. 1992/93:42 beslutat ställa
till förfogande för kvalitetsförstärkande åtgärder vid universitet och hög-
skolor. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 ökas resurserna för de mindre och
medelstora högskolorna med ytterligare 40 miljoner kronor. Härigenom
kommer stöd att kunna ges till långsiktigt forskningssamarbete med
näringslivet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträf-
fande forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

201

8.9 Vissa infrastrukturfrågor

8.9.1 Informationsförsörjning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Biblioteksnätet m.m.

I högskoleförordningen stadgas att det skall finnas tillgång till bibliotek
vid alla universitet och högskolor. Biblioteken har två uppgifter: att sva-
ra för biblioteksservice inom den egna högskolan och att samverka med
landets biblioteksväsende i övrigt för att ge biblioteksservice.

Universitets- och högskolebiblioteken finansieras inom ramen för de
medel som respektive universitet och högskola disponerar. Deras verk-
samhet regleras genom lokala föreskrifter från universitets- eller hög-
skolestyrelse.

Medel för verksamheten vid Kungl. biblioteket (KB) anvisas under ett
särskilt anslag.

Medel för Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) anvisas
för närvarande genom särskild anslagspost under anslaget Samhällsve-
tenskapliga fakulteterna m.m. I det följande föreslås finansiering genom
särskilt anslag.

Arkivet för ljud och bild (ALB) bör behandlas i samband med biblio-
teken, då man vid detta liksom vid biblioteken i huvudsak omhändertar
dokument som spritts till allmänheten. En nyligen avslutad utredning,
Pliktleveransutredningen, har starkt betonat att dokument som upptar
ljud och bild har samma betydelse som skrifter när det gäller att belysa
svenskt samhälle och liv och framhållit den parallelIitet som finns mel-
lan Kungl. biblioteket och Arkivet för ljud och bild när det gäller an-
svar för det svenska kulturarvet. Arkivet för ljud och bild anvisas medel
under innevarande budgetår under två särskilda anslag.

De statligt finansierade biblioteken bildar ett nätverk i samarbete med
andra bibliotek och institutioner såsom arkiv. Bland biblioteken spelar
universitets- och högskolebibliotek samt de nyss nämnda fristående bib-
lioteken den viktigaste rollen. Ett trettiotal bibliotek registrerar sina för-
värv i det nationella datorbaserade systemet LIBRIS. Inom KB:s, SPPB:s
och universitets- och högskolebibliotekens område, vilket uppgifterna
nedan gäller om inget annat sägs, uppgår det totala antalet förväntade
användare till ca en kvarts miljon. Antalet läsplatser är i dag påfallande
lågt och framhålls ofta som otillräckligt: ca 6 600 sammanlagt. Antalet
besökande per dag kan inte fastställas för alla bibliotek, men ligger en-
bart för universitetsbiblioteken på 3 000 - 6 000 om dagen för vart och
ett av dessa, dvs. sammanlagt 18 000 - 36 000. Det totala antalet volymer
är drygt 22 miljoner. Antalet lån är närmare två miljoner om året, var-
till kommer drygt 400 000 lån till andra bibliotek. Antal årsverken är ca

202

1 400. De sammanlagda driftkostnaderna uppgår till i det närmaste en
halv miljard kronor.

Det totala antalet utländska monografier (”vanliga böcker”) som regi-
strereras i det nationella datorbaserade informationssystemet LIBRIS är
drygt 60 000, av vilka ca 35 000 är unika.

Informationsförsörjning till forskning

Forskning är beroende av informationsförsörjning. På något sätt måste
resultat av tidigare arbete inom och utom landet komma till forskarens
kännedom. Vägarna är många: konferenser, personlig samvaro, utnytt-
jande av bibliotek och deras resurser i fråga om böcker, tidskrifter och
databaser, direkt tillgång till databaser, direkt tillgång till andra forska-
res arbete genom ett datornätverk som SUNET, m.m. Någon principiell
skillnad mellan olika forskningsområden finns inte när det gäller beho-
vet av information, även om man arbetar på olika sätt inom olika fält
och i olika grad är försedd med hjälpmedel.

Kungl. biblioteket och vissa andra från högskolorna fristående biblio-
tek samt universitets- och högskolebiblioteken är de viktigaste bestånds-
delarna i nätverket för forskningens informationsförsörjning. Arkiven
utgör en viktig resurs genom att de bevarar och tillhandahåller forsk-
ningsunderlag på olika medier.

Den centrala informationsresursen vid varje högskola är biblioteket.
Den tekniska utvecklingen gör det i dag möjligt för forskaren att i stor
utsträckning själv svara för sin informationsförsörjning. Forskare kan,
åtminstone på vissa områden, utnyttja databaser från hela världen och i
många fall beställa kopior av originaldokumenten. Detta innebär inte
att bibliotekens betydelse minskat. De kvarstår som en stark central re-
surs i högskolan eller universitetet. De har ett bestånd av den viktigaste
litteraturen, som finns på plats och ger möjlighet att följa med i den ve-
tenskapliga utvecklingen; de har kompetent personal som har god över-
blick över informationsfältet.

Biblioteket och universitetens och högskolornas olika institutioner
bör vara förenade sinsemellan genom ett väl fungerande nätverk; vägen
måste stå öppen till högskolans egna resurser liksom till omvärldens ge-
nom lokala, nationella och internationella nätverk.

Regeringens överväganden

Regeringens ökade ambitioner i fråga om forskning och forskarutbild-
ning aktualiserar frågan om resurserna för de svenska universitets- och
högskolebiblioteken. Universitet och högskolor måste möta nya behov
bl.a. genom beredskap att satsa på uppbyggnad av bibliotek och andra
resurser för informationsförsörjning.

Förr lade universitets- och högskolebiblioteken huvudvikt vid för-
värv. Numera läggs större vikt vid service än vid uppbyggande av sam-
lingar. Ännu återstår dock arbete när det gäller att integrera biblioteken
i studenters och forskares arbete på olika nivåer.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

203

Genomsnittligt erhåller biblioteken vid universitet och högskolor
samt mindre och medelstora högskolor ca 3 % av resp, myndighets tota-
la resurser. Som lämpligt mått anges i den internationella diskussionen
ofta 5 °/o. I Danmark och Finland ligger kostnaderna över denna nivå.

Slutsatser

Universitet och högskolor måste ta sitt ansvar att sörja för tillräckliga
anslag till bibliotek och lokala nätverk och för god anknytning till na-
tionella och internationella nätverk och databaser. Detta är en förutsätt-
ning för att framgångsrik forskning skall kunna bedrivas och forskarut-
bildningen leda till en kraftig ökning av antalet avlagda doktorsexami-
na.

8.9.2 Pliktleveranser

Bakgrund

Lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupp-
tagningar innebär att exemplar av i stort sett allt som trycks och förläggs
i Sverige skall levereras till Kungl. biblioteket (KB) och samtliga uni-
versitetsbibliotek (sammanlagt sju exemplar). KB har i egenskap av na-
tionalbibliotek skyldighet att bevara allt inlevererat material. Universi-
tetsbiblioteket i Lund har dessutom skyldighet att bevara det s.k. natio-
nella reservexemplaret. Kopior av ljud- och bildupptagningar, även in-
nefattande referensbandningar av rikstäckande radio- och TV-
sändningar, skall inlämnas i ett exemplar till Arkivet för ljud och bild
(ALB). Av inlämnade filmer skall kopia tas, varefter originalet återläm-
nas. Pliktexemplaren skall bevaras och tillhandahållas för forskningsän-
damål.

Stora förändringar har inträffat sedan lagen började tillämpas. Mo-
dern teknik har gjort det möjligt att framställa dokument, som innehål-
ler skrift, ljud och bild, på ett annat och billigare sätt; utbudet av radio-
och TV-sändningar har ökat oerhört; den risk att förstöras som hotar
äldre material har alltmera uppmärksammats. Utredningar arbetade un-
der 1980-talet med dessa problem utan att detta ledde till ändringar i
gällande lag.

Utredningens förslag

Mot denna bakgrund tillkallade regeringen 1991 en särskild utredare,
riksarkivarien Sven Lundkvist, som i september 1992 avlämnade betän-
kandet (SOU 1992:92) Pliktleverans. Utredaren föreslår en ny lag, plikt-
leveranslagen, som skall ersätta den i det föregående nämnda lagen.

Som mål och motiveringar för en lagstiftning anger utredaren framför
allt behovet av att bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv,
svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlden, samt det önskvärda
i att så långt det är möjligt inom upphovsrättslagstiftningens råmärken

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

204

ge tillgång till detta material. Tillgång till de dokument som spritts till
allmänheten betraktas som en förutsättning för insyn i hur samhället
fungerar, för ett fritt meningsutbyte och för en allsidig upplysning. Med
detta synsätt blir det självklart att inte göra någon värdering mellan
skrift, ljud och bild utan betrakta alla dokumenttyper som likvärdiga.
Det blir också självklart att inte göra någon kvalitetsskillnad mellan do-
kument och söka bevara endast det man subjektivt betraktar som bra el-
ler intressant.

Kriterierna för att ett dokument skall vara leveranspliktigt föreslås i
stort sett bli att det är tillgängligt för allmänheten och att det är fram-
ställt i Sverige eller rör svenska förhållanden.

Tryckta skrifter och andra dokument som lagrar text eller fast bild än
den traditionella tryckta skriften, såsom mikroformer och fixerade elek-
troniska dokument (t.ex. CD-ROM), föreslås bli leveranspliktiga. Lik-
nande skall gälla för s.k. kombinerat material, som oftast består av skrift
jämte ljud- eller bildupptagning. Sju exemplar skall levereras, ett till
KB, ett till vardera Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs
och Umeå universitetsbibliotek. Den bestämmelse om bevarande för
framtiden som nu gäller för exemplaret i Lund (det nationella reservex-
emplaret) föreslås inte längre gälla.

Utredaren föreslår att ett exemplar av dokument som upptar ljud och
rörlig bild levereras till ALB. Detta gäller film, videogram och fono-
gram samt överhuvudtaget alla former av elektroniska dokument, som
innehåller ljud och rörlig bild, häribiand s.k. multimedia.

Lagförslaget innebär att film skall levereras på filmbas och att kopia
(videogram) skali framställas endast av utländska filmer, varefter dessa
lämnas tillbaka.

Radio- och TV-sändningar, som utgår från Sverige, skall i princip va-
ra leveranspliktiga. I fråga om sändningar med begränsad räckvidd, dvs.
närradio, kabel-TV och i framtiden privatradio, skall visst material ut-
väljas av ALB och inlevereras.

För dokument som framställts inom landet gäller i de flesta fall att
framställare eller producent skall leverera.

Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och stu-
dier enligt föreskrifter, som meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer. Förslaget till lag, liksom det samtidigt utar-
betade förslaget till förordning om pliktleverans, förutsätter att upp-
hovsrättslagstiftningen iakttages vid tillhandahållandet.

En mer sammanhållen organisation av de mottagande institutionerna
KB och ALB diskuteras. Dessa två bör under den närmaste framtiden
verka som från varandra fristående institutioner. På sikt måste emeller-
tid enligt utredarens uppfattning ett närmare samgående tas upp till ny
prövning, inte minst därför att framtiden kommer att kräva god sam-
ordning när det gäller att bevara och tillhandahålla kulturarvet.

Utredaren framhåller att film bör levereras på filmbas och att ALB
bör ha ansvaret för dessa dokument.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

205

Utredaren har uppmärksammat frågan om bevarande av det leverera-
de materialet på lång sikt. Det är välkänt att papper från ca 1850 och
framåt ofta är skört och löper risk att förstöras. På senare år har man
alltmera uppmärksammat att elektroniska dokument även av ungt da-
tum hotas av förstörelse. Utredaren föreslår insatser för att överföra in-
nehållet både i pappersdokument och elektroniska dokument till mera
hållbar form. I samverkan mellan KB, ALB och Riksarkivet bör plane-
ring påbörjas för att på lång sikt bevara framförallt elektroniska doku-
ment.

Remissinstanserna

Utredningsförslaget har remissbehandlats. En sammanställning av re-
missyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet.

Remissynpunkterna kommer att redovisas i den proposition om Plikt-
leveranslag som regeringen förelägger riksdagen senare i år.

Regeringens överväganden

Regeringen kommer att i en särskild proposition behandla förslaget till
ny lagstiftning om pliktleverans. Regeringens överväganden gäller nu de
ekonomiska konsekvenserna för budgetåren 1993/94-1995/96 av föränd-
ringarna i pliktleveranslagstiftningen. Förslag till medelstilldelning re-
dovisas i det följande under anslagen Kungi. biblioteket resp. Arkivet
för ljud och bild samt Universitetet i Lund.

De viktigaste skälen för pliktleverans är behovet att ge insyn i vårt
samhälle samt att bevara och tillhandahålla yttringar av svensk kultur
och vittnesbörd om det svenska samhället och om livet i Sverige för ef-
tervärlden. Detta material är av största betydelse för forskning och stu-
dier. En ny lag på området är väl motiverad med hänsyn till de viktiga
förändringar som inträtt när det gäller allmänt tillgängliga dokument
sedan nu gällande lag tillkom. Olika dokumentslag skall betraktas som
likvärdiga och gallring av kvalitetsskäl undvikas.

Det ligger ett stort värde i att ha god tillgång till svenska skrifter på
olika medier vid universitetsbiblioteken i landet. Antalet pliktexemplar
av sådana bör även framdelesvara sju. Om KB:s och Lunds universitets-
biblioteks exemplar bör gälla att de skall bevaras för framtiden med
största möjliga fullständighet. Detta innebär att det s.k. reservexemplaret
i Lund bibehålls.

Enligt regeringens mening bör ALB anvisas ytterligare medel för att
finansiera ett urval för arkivering ur hela utbudet av radio- och TV-
sändningar.

Åtgärder är nödvändiga för att rädda skrifter och elektroniska doku-
ment, som hotas av förstörelse, samt förebygga framtida skador på det
material som nu levereras. Under KB:s och ALB:s anslag föreslås medel
till bevarande av äldre material. Under KB:s anslag föreslås medel bli
anvisade till ett projekt för att undersöka metoder att bevara främst

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

206

elektroniska dokument. Projektetarbetet skall ske i nära samverkan
mellan ALB, KB och Riksarkivet.

Regeringen föreslår inte nu någon förändring av KB:s och ALB:s ställ-
ning som fristående myndigheter. Uppgiften att bevara kulturarvet
kommer att kräva en god samordning. På sikt måste emellertid ett när-
mare samgående tas upp till ny prövning för att ge möjlighet att inom
en och samma organisation kunna göra prioriteringar och resursavväg-
ningar mellan näraliggande verksamhetsområden.

8.9.3 Superdatorer

För att behålla och utveckla god kvalitet i svensk forskning kommer det
att krävas stora satsningar på mycket avancerade datorer, s.k. superdato-
rer. Det har hittills vid superdatoranskaffning främst varit den naturve-
tenskapliga forskningen som motiverat insatser. De teknikvetenskapliga
områdenas superdatoranvändning ökar nu i omfattning. Även viss in-
dustri, t.ex. flyg- och personbilsindustri, använder superdatorer.

Delar av svensk forskning och utveckling är helt beroende av tillgång
till mycket avancerad beräkningskraft. Superdatorerna har möjliggjort
en mycket snabb vetenskaplig utveckling på många områden. Den tidi-
gare indelningen i teori och experiment har kompletterats med beräk-
ningsexperiment, dvs. datorsimuleringar. Detta kan i många fall ersätta
mycket kostsamma eller i praktiken ogenomförbara experiment. Ett
område där man dagligen är beroende av stora datorer är meteorologis-
ka prognosberäkningar som också var ett av de första tillämpningsområ-
dena för datorer. I och med datorernas utveckling har alltmer avancera-
de klimatmodeller kunnat framställas. Inom vissa delar av kemi, fysik,
matematik och biologi finns stora användare av superdatorer. Även
inom materialforskning och strömningsmekanik har superdatorer en
viktig funktion.

Svensk industri har hittills i allt för liten utsträckning utnyttjat
den potential som finns i användningen av superdatorer. Superdatorer-
nas möjligheter till utomordentligt snabba beräkningar och simulering
av komplicerade förlopp kan även här ersätta dyrbar och tidsödande
försöksverksamhet. Därigenom kan utvecklingstider för nya produkter
minskas, produktkvaliteten förbättras och tillverkningskostnaderna sän-
kas. Inom den största delen av svensk industri, men även inom flera ve-
tenskapsgrenar, behöver förmågan att använda superdatorer förbättras.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har haft i uppdrag att tillsammans
med Forskningsrådsnämnden fortlöpande bevaka frågan om samord-
ning och behov av superdatorkapacitet. Efter samråd med FRN tillsatte
NFR i maj 1990 en kommitté med uppgift att utreda behoven och före-
slå åtgärder som säkrar svensk forsknings behov av superdatorer. Super-
datorkommittén har 1992 redovisat sina förslag till regeringen i rappor-
ten Framtida behov av kraftfulla beräkningsresurser i Sverige.

Förslagen innebär i korthet att forskningen bör förses med de mest
kraftfulla datorer som finns tillgängliga för att kunna vara i frontlinjen.
Resurser bör avsättas för minst ett konkurrenskraftigt superdatorcent-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

207

rum. Med centrum avses här även möjligheten att decentraliserade be-
räkningsresurser kopplas samman med ett effektivt nät. Genom en na-
tionell superdatorstyrelse kan beräkningstid köpas in från olika ägare
till datorresurser. Därigenom kan vissa fördelar erhållas; exempelvis
undviks bundenhet till en viss tillverkare och maskinvara. Kommittén
betonar också vikten av att industrins behov av superdatorresurser be-
aktas.

Regeringens överväganden

Utvecklingen kommer också att ställa allt större krav på högklassig
datorkommunikation. Det är angeläget att svensk forskning och
industri får god tillgång till avancerad beräkningskraft. Behoven kan
mötas antingen genom ett nationellt centrum eller genom en
decentraliserad modell.

Danmark, Finland, Norge och Sverige har gjort stora insatser inom
området men står alla inför ett behov av att förnya sina
superdatoranläggningar.

För närvarande pågår beredning inom regeringskansliet i syfte att
åstadkomma en samordning inom superdator- och datorkommunika-
tionsområdet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Arbetet sker i
nära samverkan länderna emellan. I maj 1993 förväntas underlag för
beslut i frågan föreligga.

Regeringen bör bemyndigas att, om så skulle behövas, inrätta en
superdatorstyrelse som tilldelas adekvata resurser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats beträffande super-
datorer.

8.9.4 Universitetsdatornätet SUNET

SUNET, det gemensamma universitetsdatornätet i Sverige, är ett viktigt
hjälpmedel för svensk forskning. Det ger möjlighet till datakommunika-
tion mellan högskolorna samt med organisationer och företag. Det ger
också möjlighet till kommunikation över internationella datanät. Hös-
ten 1991 uppgraderades delar av SUNET:s datakommunikationslinjer
från överföringskapaciteten 64kbit/s till 1 Mbit/s. Det är därigenom möj-
ligt att utföra vissa nya tjänster och funktioner i nätet.

Det finns emellertid behov av en uppgradering av SUNET:s linjer till
betydligt högre hastigheter än 1 Mbit/s. Med en överföringskapacitet på
30 Mbit/s, eller mera, blir det möjligt att utföra en rad nya funktioner.
Man kan t.ex. lagra mätdata vid en dator som samlar in information
och bearbeta dessa data på en dator på annan ort, t.ex. en superdator.
Visualisering av vetenskapliga beräkningar som utförts av en superdator
kan användas över ett höghastighetsnät. Om forskarna fullt ut skall
kunna nyttja arbetsstationer som integreras med superdatorer krävs ett

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

208

höghastighetsnät. Tekniken för detta finns redan idag. SUNET kan ut-
vecklas till ett höghastighetsnät genom att viss befintlig utrustning byts
ut och genom att befintliga linjer i nätet ersätts med linjer med högre
överföringshastigheter.

Regeringens överväganden

Regeringen finner det angeläget att svensk forskning får tillgång till de
avancerade funktioner som ett höghastighetsnät erbjuder och avser att
göra omfattande satsningar på datorkommunikationens område. En
uppgradering av SUNET till 34 Mbit/s har kostnadsberäknats till 10
miljoner kronor/år. Under budgetåret 1993/94 kommer medel att ställas
till förfogande för att möjliggöra en kraftfull förstärkning av datorkom-
munikationen inom Sverige. Även datorkommunikationen mellan de
nordiska länderna bör beaktas i detta sammanhang.

Högskolornas lokala datornät behöver uppgraderas för att de skall
kunna dra nytta av de nya funktionerna. Berörda högskolor förutsätts
inom sina ordinarie budgetramar prioritera medel till en adekvat upp-
gradering av de lokala näten.

För att stärka organisationen av SUNET föreslås Verket för högskole-
service (VHS) bli ansvarigt administrativt organ. Inför budgetåret
1994/95 avser regeringen ändra formerna för finansieringen av SUNET.
För att praktiskt underlätta det framåtsyftande utvecklingsarbete som
ovan beskrivits kommer VHS från den 1 juli 1994 att tilldelas ett drifts-
anslag för SUNET. Anslagets storlek baseras på tidigare användaravgif-
ter från universitet och högskolor.

8.9.5 Nationella forskningsanläggningar

De nationella forskningsanläggningarna möjliggör att svensk forsk-
ning kan bedrivas inom områden som kräver så avancerad och dyr ut-
rustning att ett universitet eller en högskola inte ensam kan svara för
verksamheten. En nationell anläggning innebär koncentration av resur-
ser och kompetens samtidigt som tillgängligheten säkras för forskare i
hela landet. Därigenom uppnås både vetenskapliga fördelar i den forsk-
ningsintensiva miljö som uppstår samt ekonomiska samordningsvinster.

Samtidigt skall de nationella forskningsanläggningarna utgöra centra
för ett växande internationellt forskningsutbyte. Genom att de nationel-
la anläggningarna är fritt tillgängliga för alla forskare, efter projektens
vetenskapliga granskning, representerar de viktiga knutpunkter i den
fria forskningens tjänst.

Inom vissa vetenskapliga discipliner har forskningen nått ett stadium
där storskaliga anläggningar med mycket dyrbar utrustning är en förut-
sättning för avancerad forskning. De nuvarande fyra nationella anlägg-
ningarna är The Svedberg laboratoriet (TSL) vid Universitetet i Uppsa-
la, MAX-laboratoriet vid Universitetet i Lund, Onsala Rymdobservatori

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

209

14 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

um vid Chalmers tekniska högskola samt det Nationella superdatorcen-
tret vid Universitetet i Linköping.

Vid TSL bedrivs acceleratorbaserad forskning. TSL driver tre accelera-
torer vilka utnyttjas av mer än 200 forskare samt ett stort antal forskar-
studerande. Acceleratorerna används för forskning inom skilda ämnen
som fysik, strålningsbiologi, medicin, geologi och arkeologi. MAX-
laboratoriet är en anläggning för forskning med synkrotronljus och
energirika elektroner. Anläggningen har expanderat kraftigt de senaste
åren och användes det senaste året av drygt 200 forskare från Sverige
och utlandet. Bland användarna dominerar fysiker, men allt fler använ-
dare finns inom kemi, biologi och materialvetenskap. Vid Onsala rymd-
observatorium är huvudinstrumenten radioteleskop som används för
studier inom astronomi. Nationella superdatorcentret i Linköping an-
vänds inom ramen för ett 50-tal forskningsprojekt med cirka 150 använ-
dare inom främst naturvetenskaplig forskning som kemi och fysik.
Även inom tekniska områden finns stora användare.

Investeringskostnaderna för anläggningarna har i huvudsak täckts ge-
nom engångsanslag via statsbudgeten, FRN-ramen för dyrbar utrustning
eller privata fonder. Kostnaderna för driften har huvudsakligen bestritts
genom öronmärkta medel inom fakultetsanslagen. Av stor betydelse för
verksamheten har också varit bidrag från externa finansiärer.

Utredningen

Naturvetenskapliga forskningsrådet och det tidigare Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) och har haft i uppdrag att analysera de natio-
nella anläggningarna med avseende på resursbehov, koncentrationsför-
delar och anslagsfördelningsteknik. Rapporten Nationella forskningsan-
läggningar och nationella forskningsresurser (UHÄ-rapport 1992:5) har
överlämnats av NFR och UHÄ till regeringen.

I utredningen konstateras att finansiering av driften över fakultetsan-
slagen inte har fungerat tillfredsställande utan inneburit bristande flexi-
bilitet. Nationella och lokala behov har på ett olyckligt sätt ställts emot
varandra. Investerings- och driftskostnader har hanterats skilda från va-
randra av olika organ. Då ansvaret varit uppdelat på många instanser
har den överblick saknats som krävs för att bedöma relationen mellan
presterade resultat och anslagstilldelning.

Då det nuvarande systemet bedöms vara förenat med brister föreslår
utredningen ett nytt finansieringssystem för de nationella forskningsan-
läggningarna. För de nu aktuella anläggningarna föreslås att ett gemen-
samt driftsanslag tilldelas NFR. Medel till anläggningarna fördelas av
NFR efter samråd med övriga forskningsråd. De nuvarande nationella
anläggningarna föreslås behålla denna status. Som ny nationell forsk-
ningsanläggning föreslås CRYRING-laboratoriet vid Manne Siegbahnin-
stitutet för fysik. CRYRING-laboratoriet ger möjlighet till forskning i
den internationella frontlinjen i främst atom- och molekylfysik. Det bör
enligt utredningen också övervägas om Neutronforskningslaboratoriet i
Studsvik bör erhålla status som nationell forskningsanläggning. Vid

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

210

Neutronforskningslaboratoriet bedrivs forskning huvudsakligen inom
materialfysik och materialkemi. Slutligen föreslås att vissa småskaliga
vetenskapliga inrättningar med stor användarkrets utanför det egna uni-
versitetet kan ges ställning som s.k. nationella forskningsresurser.

Remissinstanserna

Utredningen har remissbehandlats. En sammanställning över remissytt-
randena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Remissinstanser-
na instämmer i att det finns problem förknippade med den nuvarande
organisationen och att en förändring bör komma till stånd. En majori-
tet av remissinstanserna instämmer också i utredningens huvudförslag
om överföring av ansvaret för driften av nationella forskningsanlägg-
ningar till forskningsrådsorganisationen. Beträffande inrättandet av na-
tionella forskningsresurser kritiseras utredningsförslaget för att vara allt-
för kortfattat.

Regeringens överväganden

Den närmare organisationen av forskningen inom universitet och hög-
skolor beslutas lokalt. Vissa verksamheter måste ändå ses nationellt och
ges en organisatorisk form som möjliggör tillgänglighet för alla intresse-
rade forskare, samtidigt som olika berörda myndigheter ges inflytande
över verksamheten. Det är också viktigt att verksamheten prioriteras av
vetenskapligt kompetenta organ.

Utredningen och remissynpunkterna visar tydligt att organisationen
av de nationella forskningsanläggningarna bör ändras för att åstadkom-
ma en långsiktig och ändamålsenlig finansiering och utveckling. Reger-
ingens förslag i det följande syftar till att åstadkomma en bättre samord-
ning inom landet av forskningsresurserna. Samtidigt erhålls en kontinu-
erlig utvärdering genom skärpt vetenskaplig konkurrens mellan anlägg-
ningarna.

Regeringen beslutar på förslag av ansvariga forskningsråd om inrät-
tande respektive avveckling av nationella anläggningar. En stor forsk-
ningsanläggning kan klassas som nationell forskningsanläggning om den
har hög internationell klass och stort nationellt och internationellt ut-
nyttjande. En nationell forskningsanläggning skall vara knuten till ett
universitet eller en högskola, värduniversitet, som har förvaltnings- och
arbetsgivaransvar. Ett avtal reglerar relationerna mellan ansvarigt forsk-
ningsråd, värduniversitet och anläggning. Varje anläggning bör ledas av
en styrelse där forskningsrådet utser ordförande. Styrelsen skall vidare
bestå av ledamöter utsedda av ansvarigt forskningsråd, av värduniversi-
tetet samt av forskare och anställda vid anläggningen. Föreståndaren ut-
ses av styrelsen. Till styrelsen knyts ett vetenskapligt råd.

Medel till drift av de nationella forskningsanläggningarna anvisas via
forskningsråden. Det ansvariga forskningsrådet svarar för den veten-
skapliga bedömningen, lämnar anslagsframställning för anläggningen

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

211

till regeringen och fördelar driftsmedel mellan anläggningarna efter ve-
tenskapliga kriterier. Förändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1994.

Forskningsråden bör även ta ansvar för mindre, ofta tvärvetenskapli-
ga, inrättningar av stort nationellt intresse, där det föreligger risk att det
lokala ansvaret för anläggningen upphör. Som exempel på sådana in-
rättningar kan nämnas arkeologiska laboratorier som utför naturveten-
skapliga analyser. Dessa anläggningar skall, där så erfordras utses och
hanteras i samråd mellan berörda forskningsråd.

De fyra existerande nationella anläggningarna uppfyller väl de krav
som ställs på en nationell forskningsanläggning och bör behålla denna
status. CRYRING-laboratoriet vid Manne Siegbahninsitutet för fysik
bör från den 1 juli 1994 ges status av nationell forskningsanläggning.
För dessa fem anläggningar utgör NFR ansvarigt forskningsråd. Beträf-
fande Nationellt superdatorcentrum bör NFR nära samråda med Tek-
nikvetenskapliga forskningsrådet. För anläggningar inom andra områ-
den kommer ansvaret att på motsvarande sätt läggas på berört forsk-
ningsråd.

Det är angeläget att rimliga resurser avsätts för anläggningarna. I ex-
isterande underlag finns delvis motstridiga och ofullständiga uppgifter
om medelsbehovet hos de olika anläggningarna och förhållandena be-
höver utredas närmare. Regeringen avser därför ge NFR i uppdrag att
tillsammans med berörda universitet och övriga forskningsråd bedöma
medelsbehovet för anläggningarna inför överföringar av driftsmedel för
de nationella anläggningarna från fakultetsanslagen. Även överföringar
av tjänster skall beaktas. 1 detta sammanhang bör även effekterna av ett
avskiljande av Tandemacceleratorn från The Svedberglaboratoriet över-
vägas. NFR bör samtidigt pröva om även Neutronforskningslaboratoriet
i Studsvik samt delar av Institutionen för Neutronforskning vid Univer-
sitetet i Uppsala uppfyller kriteriet för att få ställning som nationell
forskningsanläggning.

Övriga forskningsråd bör på motsvarande sätt pröva behovet och
lämpligheten av att viss verksamhet inom deras respektive områden ges
ställning som nationell forskningsanläggning eller nationell resurs.

Vid universiteten i Lund och Umeå bedrivs forskning vid små natur-
vetenskapliga laboratorier av stor betydelse för delar av den humanistis-
ka, särskilt den arkeologiska, forskningen. I Lund finns det dendrokro-
nologiska laboratoriet och det keramiska laboratoriet vid naturgeogra-
fiska institutionen, i Umeå det miljöarkeologiska laboratoriet vid den
arkeologiska institutionen. Delar av verksamheten har en resursmässigt
svår situation, delvis beroende på den tvärvetenskapliga karaktären. Re-
geringen finner det angeläget att denna verksamhet säkerställs och för-
utsätter att universiteten i Lund och Umeå tillskjuter erforderliga medel
minst fram till den tidpunkt då den nya organisationen enligt ovan trä-
der i kraft.

Regeringen avser inför budgetåret 1994/95 återkomma till riksdagen
med en bedömning av resursbehovet hos anläggningarna.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

212

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad regeringen förordar beträffande
nationella forskningsanläggningar.

8.9.6 Vissa institut och centra

En ny högskoleförordning, innebärande ett förenklat övergripande re-
gelverk för universitet och högskolor med stark betoning av dessas själv-
ständighet, träder i kraft den 1 juli 1993. Vid universitet och högskolor
finns i dag ett antal särskilda inrättningar om vilkas organisation och
uppgifter regeringen fattat beslut. Vissa av dessa särskilda regeringsin-
struktioner kommer att upphävas.

Utgångspunkten är nu, att universitet och högskolor själva skall bedö-
ma formerna för hur arbetet bedrivs och organiseras. Regeringen bör
endast i undantagsfall fatta beslut som reglerar den institutionella orga-
nisationen inom ett universitet eller en högskola. Regeringens beslut
kan t.ex. syfta till att ge särskilt stöd till en framstående forskningsverk-
samhet av nationellt intresse. De kan givetvis också vara föranledda av
att en inrättning t.ex. skall ha vissa uppgifter som inte följer av högsko-
leförordningen eller regleras av denna.

Att specialdestinera anslagsbelopp till en viss verksamhet är ett sätt
för statsmakterna att uttrycka prioriteringar inom ramen för de övergri-
pande forskningspolitiska avvägningarna. Verksamhetens karaktär och
betingelser kan vara sådana att det, även i ett system med i princip de-
centraliserat beslutsfattande, bör finnas separata medel anvisade för än-
damålet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8

Utbildningsdep.

8.10 Internationellt forskningssamarbete

De allmänna förutsättningarna för internationell forskningssamverkan
inklusive deltagandet i EG:s forskningssamarbete har beskrivits i inled-
ningen till denna proposition. Svenska forskare kommer framgent att
ha en ökande andel av sin forskning inom ramen för internationella
samarbetsprogram av olika slag. Forskarna måste rikta in sig på att även
söka finansiering hos internationella organisationer till vilka Sverige bi-
dragit.

Universitetens och högskolornas internationella samverkan

Sverige är utomordentligt beroende av att forskningsrön och annan
kunskap från den internationella forskningsfronten hämtas hem och
kommer till nytta. Forskare och lärare vid de svenska universiteten och
högskolorna har här en nyckelroll. Den allra största delen av vad som
skall läras ut till studenter och doktorander är ju importerad kunskap.

213

Ett livligt internationellt informationsflöde och samarbete är oundgäng-
ligt för att institutionerna vid universitet och högskolor skall kunna ut-
föra sina huvuduppgifter.

En institution med kvalitet har mycket internationell samverkan. Å
andra sidan är en institution attraktiv som partner i internationellt
forskningssamarbete endast om den inomvetenskapliga kvaliteten är
hög.

Inom varje forskningsområde och för varje institution finns särskilda
förutsättningar för internationell samverkan. Det finns olika slags inter-
nationella samarbetsorganisationer och system av konferenser och tid-
skrifter. Genom kommunikationsteknikens utveckling ges nya möjlig-
heter att utbyta information om färska forskningsresultat. Dessa olika
samverkansmöjligheter utnyttjas redan i stor utsträckning.

Av det internationella projektsamarbete som pågår utgör endast en
mindre del sådant som organiserats under internationella ramöverens-
kommelser. Denna andel kan väntas öka under de kommande åren.

För närvarande utbyggs snabbt olika system för internationell samver-
kan på utbildningsområdet. Denna samverkan utvecklas på olika nivå-
er. Institutioner knyter fastare band med utvalda institutioner i andra
länder. Allt vanligare blir dock att hela universitet eller fakulteter sluter
överenskommelser med lämpliga motparter internationellt. Detta görs
för att underlätta utbyte av information och ge studenter och forskare
möjligheter att arbeta i en ny miljö. Resultaten blir att lärare likaväl
som blivande forskare i allt högre utsträckning får internationella kon-
takter och rörlighet, vilket i sin tur främjar en kraftfull långsiktig ut-
veckling av forskningssamarbete över gränserna. Svenska högskolor, fö-
retag och samhället i övrigt behöver forskare med god förmåga till in-
ternationell kommunikation.

Detta är ett av målen för och skälen till exempelvis det svenska delta-
gandet i EG:s samarbetsprogram ERASMUS och COMETT.

Flera av högskolorna har i sina fördjupade anslagsframställningar
med hög prioritet fört fram behov av ökade medel för internationell
samverkan, inte minst med hänvisning till Baltikum och andra länder i
östra Europa.

Forskningsrådens internationella samverkan

De forskningsstödjande organens internationella samverkan har på oli-
ka sätt stor betydelse som stöd för svensk forskning. Företrädare för des-
sa representerar Sverige i internationella sammanhang och kan således
medverka till att samarbetsprogram utvecklas på för Sverige gynnsamt
sätt. Dessutom informerar de svenska forskare om möjligheter som yp-
par sig, exempelvis genom nya program.

Genom kontakter med andra länders forskningsstödjande organ utby-
tes erfarenheter och metodik för inriktning, prioritering, uppföljning
m.m. av forskning. Forskningsråden har bildat ett forum för sådana
kontakter: European Science Foundation.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

214

En allt vanligare form av internationell samverkan är användningen
av internationell expertis för utvärdering av exempelvis inomvetenskap-
lig kvalitet på institutioner eller på hela programsatsningar inom vissa
områden. Dessa s.k. peer reviews har stort värde för utformning och in-
riktning av framtida verksamhet såväl inom institutioner som hos forsk-
ningsstödjande organ.

I detta sammanhang bör de vetenskapliga akademiernas betydelse
nämnas. Akademierna har goda internationella nätverk som kommer
till nytta för forskningen på många sätt, exempelvis genom forskarutby-
tesprogram.

Internationella forskningsanläggningar

Sverige deltar sedan många år i flera internationella samarbetsorganisa-
tioner med omfattande anläggningar och stora forskargrupper. Av dessa
kan följande nämnas:

-europeiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL i Heidelberg

-europeiska centret för forskning inom kärnfysik CERN utanför Ge-
neve

-europeiska sydobservatoriet ESO med anläggningar bl.a. i Chile.

I praktiken utgör detta svenska engagemang en värdefull del av lan-
dets forskning inom respektive område.

Vissa frågor om forskares internationella rörlighet

Ett viktigt inslag i forskningens internationalisering är, såsom påpekats
tidigare, forskarnas rörlighet mellan länder och kontakter med utländs-
ka forskningsmiljöer. Skattereglerna för svenska högskolelärare och
forskare vid vistelser utomlands liksom för utländska lärare och forska-
re vid vistelser i Sverige är en betydelsefull fråga i detta sammanhang.

På uppdrag av chefen för Utbildningsdepartementet har professor
Gustaf Lindencrona år 1992 utarbetat en rapport om skatter och fors-
karutbyte. Av rapporten framgår att flertalet problem på detta område
är lösta. Ett återstående problem är dock den skatterättsliga behandling-
en av de merkostnader som utlandsvistelser innebär. Närmare bestämt
är det fråga om reglerna för traktamenten. Rapporten har överlämnats
till utredningen om tjänsteinkomstbeskattningen (Fi 1992:01), som bl.a.
behandlar traktamentsfrågor, för att beaktas i dess arbete.

Regeringens överväganden

Forskarna vid universitet och högskolor har stor betydelse när det gäller
att föra in och ge spridning åt kunskap som utvecklats i andra länder.
Regeringen bedömer att det inom de flesta områden finns en potential
till utökad internationell samverkan. De möjligheter som öppnas att i
ökad omfattning samarbeta internationellt bör utnyttjas. Detta gäller
samverkan i många olika former, alltifrån utbyte av dokument till nära

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

215

projektsamarbete, spontant mellan institutioner likaväl som inom inter-
nationella samverkansprogram.

Särskilt bör den internationella rörligheten hos forskare på olika ni-
våer uppmuntras. Det gäller såväl svenska forskares besök utomlands
som mottagandet av framstående utländska gästforskare.

Det är viktigt att det internationella forskningssamarbetet utgår från
forskarnas egna behov och bedömningar.

Flera svenska universitet och högskolor har samarbetsavtal av generell
eller avgränsad omfattning med utländska universitet. Avtalen avser så-
väl forskning och forskarutbildning som grundläggande utbildning.

Regeringen vill understryka vikten av att ta till vara möjligheterna till
fortsatt internationalisering. Sådan verksamhet skall prioriteras av forsk-
ningsråd, universitet och högskolor samt andra forskningsorgan.

Därutöver föreslår regeringen i det följande att särskilda resurser av-
sätts för att ytterligare stärka den internationella profilen på svensk
forskning. Dessa resurser skall användas för att göra det möjligt för vissa
universitet och högskolor att sluta avtal om långsiktigt och kontinuer-
ligt forskningssamarbete med utländska elituniversitet. Avtalen bör gälla
väl avgränsade forskningsområden, där svenska universitet och högsko-
lor har en sådan framskjuten internationell position att de kan samarbe-
ta på lika villkor med ett utländskt universitet. Diskussioner om sådana
avtal har inletts mellan några svenska universitet och högskolor och
elitinstitutioner i USA. Samtal pågår exempelvis mellan Universitetet i
Lund och Harvard samt mellan Universitetet i Stockholm och Stanford.
Universitetet i Uppsala för överläggningar med vissa ledande ryska
forskningsinstitut och universitet för samarbete inom fysik- och bioom-
rådena.

Internationella forskarstipendier

Internationellt samarbete ingår som naturligt inslag i all vetenskaplig
verksamhet och hör därför till det som universitet och högskolor bör ta
ansvar för inom reguljära anslag. Inte minst viktigt är att stödja interna-
tionellt utbyte inom forskarutbildningen. För närvarade anvisas ca 21
miljoner kronor till Svenska Institutet (SI) för forskarutbyte med utlan-
det.

SI har ansvaret för fördelning av medel till internationella forskarsti-
pendier. Inom detta stipendieprogram fördelas resebidrag och stipendier
till framför allt forskarstuderande för studier och forskning utomlands
samt, efter förslag från en svensk forskningsinstitution, till kvalificerade
utländska forskare för vistelse vid densamma.

Värdet av internationella forskarstipendier är mycket stort. Internatio-
nellt samarbete bygger mycket på vilja, kunskap och kontakter hos en-
skilda individer. Att vistas vid ett utländskt lärosäte ger inte bara en vä-
sentlig specialistkompetens utan också ett mervärde som består i bl.a.
förståelse för dessa kunskapers roll och plats i värdlandets samhällsliv
och kultur samt möjlighet att utveckla personliga kontakter. Vistelse i
en främmande miljö ger också nya perspektiv på verksamheten hemma.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

216

Varje utlandsbesök ger möjlighet till kvalitativa jämförelser och är ett
embryo till en utvärdering av den egna verksamheten och forsknings-
miljön.

Det är därför synnerligen värdefullt att särskilt yngre forskare bereds
möjlighet att vistas vid en utländsk institution, liksom att svenska insti-
tutioner har möjlighet att ta emot utländska gästforskare. Det ligger i sa-
kens natur att etablerade forskare har större möjligheter att utnyttja
fakultets- och forskningsrådsanslag för sin internationella vetenskapliga
verksamhet. Stipendier fyller därför en stor funktion när det gäller än-
nu inte etablerade forskare och doktorander samt utländska forskare,
vars medverkan i svensk forskning är av intresse.

Inför Sveriges allt närmare samarbete med de Europeiska Gemenska-
perna har detta forskarutbyte en nyckelroll. Utbytet med Nordamerika
och andra engelskspråkiga länder har alltid sin givna attraktion i fors-
karvärlden. Det är emellertid önskvärt att kompetens och kontakter
byggs ut även inom andra språk- och kulturområden. Utbytet med
Tyskland och Frankrike bör därför särskilt stimuleras.

Det är viktigt att det finns goda kontakter med vetenskapliga miljöer
även utanför Europa och Nordamerika, t.ex. i Asien. Japan är ett land
med rik kunskapsutveckling inom många områden, som det är synner-
ligen värdefullt att svenska forskare mera kommer i förbindelse med.
Det vetenskapliga utbytet med Japan visar på ett växande intresse från
forskare inom skilda områden. Det är värdefullt att detta stimuleras och
att ökade möjligheter för goda forskningskontakter skapas. Under 1993
kommer ett svensk-japanskt symposium att arrangeras med deltagande
av framstående företrädare för båda ländernas forskningssystem.

Sverige och Frankrike har sedan gammalt upprätthållit goda och tid-
vis intensiva kulturella och vetenskapliga förbindelser. Frankrike intar
en framskjuten ställning inom en rad vetenskapsområden och forsk-
ningsgrenar. Mycket av det europeiska integrationsarbetet präglas av
franska initiativ. De allt närmare förbindelserna inom Europa under-
stryker angelägenheten i en utbyggnad av forskarutbytet med Frankrike.

Förbundsrepubliken Tyskland intar en särskild roll i det nya Europa
och i det framväxande europeiska samarbetet. För Sverige finns också
speciella, både geografiska och historiska, skäl att utveckla förbindelser-
na med Tyskland.

Det är viktigt att understödja och stimulera en fortsatt utveckling av
det svensk-tyska samarbetet inom forskning och utbildning. Överens-
kommelse har träffats med Deutscher Akademischer Austauschdienst
(DAAD) om en ordning för ömsesidigt stöd till projekt som avser ve-
tenskapligt samarbete mellan svenska och tyska institutioner och inrätt-
ningar. Avsikten är att merkostnader för forskares/lärares resor och up-
pehälle skall kunna täckas i särskild ordning. Varje land förutsätts här-
vid betala för sina resenärer. För detta ändamål beräknas medel i det
följande. Medlen bör disponeras av Svenska Institutet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8

Utbildningsdep.

217

Samarbete med Central- och Östeuropa

Särskilda medel har sedan budgetåret 1991/92 anvisats för bilateralt
forskningssamarbete direkt till universitet och högskolor, vilket gjort
det möjligt för dessa att ta initiativ till och utveckla olika former av
samarbete med länderna inom det forna östblocket. Därutöver har
Svenska institutet anvisats särskilda medel för stöd till individuella pro-
jekt.

Samarbetet varierar från mottagande av doktorander och arrangeran-
de av symposier till gemensamma forskningsprojekt och samarbetsavtal
med systerorganisationer i öst.

Uppbyggnaden av samarbetet med Central- och Östeuropa har fått en
god början. För att insatserna skall få en positiv effekt i ett längre per-
spektiv krävs att de är långsiktiga. Det tar viss tid att utveckla nätverk
för forskning och utveckling. Det är angeläget med en mer djupgående
och därmed tidskrävande kunskapsöverföring inom områden där dessa
länder har begränsade egna erfarenheter. Det finns vidare en rad fält
där svenska forskare har intresse av att utveckla ett varaktigt och diffe-
rentierat samarbete med kollegor i öst.

Det vetenskapliga samarbetet med Central- och Östeuropa innebär i
de flesta fall att något nytt skall byggas upp. Det finns en rad svårigheter
som skall överbryggas. Ambitionerna måste peka mot ett långsiktigt
samarbete. Regeringen anser därför att särskilda medel för bilateralt
forskningssamarbete bör anvisas även för den kommande treårsperio-
den.

För att kunskapsöverföringen skall bli både långsiktig och effektiv är
det viktigt att universiteten och högskolorna själva kan välja områden
och samarbetspartner. Medel för bilateralt samarbete med Central- och
Östeuropa bör därför, liksom tidigare, anvisas direkt till berörda uni-
versitet och högskolor. För kompletterande stöd till individuella utby-
tesprojekt bör liksom för närvarande anvisas via Svenska institutet.

8.11 Kvalitet och utvärderingar

Riksdagen har i flera sammanhang understrukit behovet av en kontinu-
erlig uppföljning och utvärdering av de statliga verksamheterna som
underlag för prövning av fortsatt inriktning och finansiering. Införandet
av nya planeringsformer där myndigheterna i stor utsträckning delege-
ras rätten att besluta om utformningen av verksamheten, ställer ökade
krav på ansvarstagande från myndighetsledningarnas sida och på åter-
föringen av verksamhetens resultat till regeringen. Genom att stora be-
lopp ställs till myndigheternas förfogande för ett visst ändamål utan att
användningen detaljregleras, är det väsentligt att statsmakterna kan följa
upp verksamheten.

Universitet, högskolor och forskningsråd får med den nya modell re-
geringen nu föreslår, med få inskränkningar dispositionsrätt till bety-
dande belopp på statsbudgeten för forskning och forskarutbildning. För

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

218

att regeringen skall få det underlag den behöver för prövning av verk-
samhetens resultat, krävs därför att universitet och högskolor tar fram
metoder och system för löpande uppföljning och utvärdering och dess
tillämpning.

Inom vissa typer av verksamhet är det lätt att mäta resultaten. Kvanti-
tativa eller andra tämligen handfasta mått på måluppfyllelser kan an-
vändas. En utvärdering av resultaten innebär då inga större problem.
När det gäller vetenskaplig verksamhet är det inte lika lätt. Om enbart
kvantitativa mått används här kan kraven på utvärdering bli destrukti-
va. Vad som behövs är metoder för att rätt bedöma kvaliteten.

När det gäller forskarutbildningen är antalet avlagda doktorsexamina
ett givet prestationsmått. Det kan dock vara problematiskt att ta fram
entydiga uppgifter om kostnaderna för olika forskarutbildningar.

Frågan om hur motsvarande prestationsmått för forskningen skall se
ut och hur produktivitetsmätningar skall utföras har länge diskuterats
inom universitet och högskolor. Olika slag av prestationsmått har före-
slagits och utsatts för varierande grad av kritik. Det finns flera svårighe-
ter att bemästra. Den kanske största rör själva kärnan av verksamheten,
nämligen kvaliteten i det vetenskapliga arbetet.

När det gäller forskning är kvalitetskravet överordnat kvantitetskravet.
Det är dock knappast möjligt att finna gemensamma och objektiva kva-
litetsmått för all vetenskaplig verksamhet. Disciplinerna är många,
forskningsområdena ännu fler och de är varandra mycket olika. Natur-
vetenskapliga och humanistiska forskare arbetar med mycket skilda ve-
tenskapliga metoder och inom skilda forskningstraditioner. Kvalitet be-
döms och mäts inte på samma sätt. En likriktning här vore heller inte
önskvärd.

Universitets- och högskoleämbetet bedrev under flera år projekt angå-
ende uppföljning och utvärdering inom sitt ansvarsområde. Det är vik-
tigt att arbetet med att utveckla och förankra prestationsmåtten förs vi-
dare. Så kommer bl.a. att ske i anslutning till arbetet med övergång till
aktivitetsrelaterad budgetering av fakultetsanslagen. Detta arbete skall
också vara ett naturligt led i framtagningen av underlaget till universi-
tets och högskolors årliga resultatredovisning i årsredovisningen till re-
geringen.

Det ankommer på ansvarigt universitet och högskola att lägga upp sin
interna redovisning och uppföljning så att det ur ekonomisystem och
andra verksamhetsuppföljningssystem går att få fram underlag för be-
dömning av om verksamheten bedrivits på ett kostnadseffektivt sätt och
i enlighet med de målsättningar som regeringen och riksdagen lagt fast.
Liksom för övriga statliga myndigheter kommer regeringen vid sin
prövning av universitetens och högskolans resultat att lägga stor vikt vid
den resultatinformation som kommer att lämnas i årsredovisningarna
och i de fördjupade anslagsframställningarna.

Ansvaret för att verksamheten inom universitet och högskolor håller
en god vetenskaplig standard vilar ytterst på forskarsamhället. Detta är
en viktig grundsats som inte får rubbas. Initiativ till utvärderingar kan

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

219

tas från skilda håll, men kvaliteten kan bara bedömas av dem som har
tillräckliga insikter i forskningsområdet.

Den typ av större utvärderingar som bygger på externa experters be-
dömningar har hittills visat sig vara det mest givande sättet att göra en
sammanvägning av kvantitet och kvalitet. Majoriteten av dessa utvärder-
ingar har skett i forskningsrådens regi och dessa har samlat stor erfaren-
het när det gäller denna typ av bedömningar. Det är också en typ av ut-
värderingar som kan ges ett tillräckligt djup för att vinna förtroende
inom forskarsamhället.

Utvärderingar av detta slag sätter dessutom i gång en process som un-
der sitt förlopp påverkar forskningen. Själva beslutet att utvärdera ett
område innebär ofta att ämnesföreträdarna själva granskar sin verksam-
het på ett delvis nytt sätt samt att diskussionerna inom ämnet förnyas
och intensifieras. En utvärdering innebär också att unga forskare får
tillfälle att diskutera sitt arbete med framstående internationella forska-
re. Utvärderingarna bör kunna ta sig olika utformningar beroende på
problemställningar och ämnesområde. I samtliga fall är det dock viktigt
att utvärderingarna också leder till uppföljningar i någon form.

Ett bra universitet behöver utveckla både djup och bredd i verksam-
heten. Grundforskning har med nödvändighet en annan och längre
tidsaxel än utvecklingsarbete. Nyskapande teoribildningar och kreativt
experimenterande kan inte bindas av mått och normer som är avpassa-
de för helt andra typer av verksamhet. Det är också därför viktigt att
inom universitet, högskolor och forskningsråd fortsätta att arbeta med
kvalitets- och utvärderingsfrågorna.

Till den kvalitativa bredden i ett universitets verksamhet hör också att
det måste finnas ämnen som framstår som resurskrävande i förhållande
till sin disciplinära omgivning. Hit hör t.ex. laborativa ämnen och äm-
nen som kräver en mer dyrbar utrustning än vad som är vanligt inom
området. Exempel på sådana ämnen finns framför allt inom naturveten-
skap och teknik, men också inom andra fakultetsområden. Där kan
nämnas psykologi och arkeologi.

Inom tillämpade discipliner, säskilt inom det tekniska området, krävs
av goda institutioner att deras resultat är användbara på ett märkbart
sätt. Viktiga kvalitetsmått för deras forskning, vid sidan av dem som ka-
raktiserar god inomvetenskaplig kvalitet, är att så kallade relevans- och
nyttokriterier också är väl uppfyllda.

8.12 Forskning och forskarutbildning under treårspe-
rioden 1993/94-1995/96

8.12.1 Omfattning och inriktning

Regeringens förslag avseende forskning och forskarutbildning inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde innebär för budgetåret
1993/94 en ökad medelsanvisning med i det närmaste 700 miljoner

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

220

kronor. För de därpå följande två budgetåren innebär förslagen vissa
smärre förstärkningar därutöver.

Riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:65, bet. 1988/89Ub1988/89:148) att medel för forskning och forskarutbildning fr.o.m.
budgetåret 1993/94 skall anvisas under ett anslag till vart och ett av
universiteten och de högskolor som har fakultetsorganisation. Enligt
beslutet skall även i fortsättningen regering och riksdag planera
omfattningen och inriktningen av forskning och forskarutbildning vid
universitet och högskolor fakultetsområdesvis.

De föreslagna förändringarna möjliggör således för regering och
riksdag att bibehålla och ytterligare utveckla nuvarande former för den
övergripande planeringen för forskningen och forskarutbildningen
inom högskolornas fakultetsorganisation, samtidigt som anslagssystemet
tydligare markerar det lokala ansvaret för genomförandet av
verksamheten.

I det följande redovisas således regeringens ställningstaganden
inledningsvis per fakultets- och forskningsområde och därefter i form
av förslag till medelsanvisning till universitet, högskolor och andra
myndigheter.

Medlen för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall till
regeringens förslag att fördelas på fakultetsområden enligt följande.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Fakultet m.m.                         Belopp tusental kronor

totalt        förändring förändring

1993/94     1994/95     1995/96

Humanistisk

438 126

of

of

Teologisk

33 583

of

of

Juridisk

45 937

5 000

of

Samhällsvetenskaplig

510 559

of

of

Medicinsk

920 206

2 500

of

Odontologisk

96 381

of

of

Farmaceutisk

35 172

of

of

Matematisk-natur-

vetenskaplig

1 009 195

of

of

Teknisk

943 313

of

of

Temaorienterad

forskning

42 434

of

of

Konstnärligt utveck-

221

lingsarbete

24 780

of

of

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8

Forsk n i ngsstödjande

Utbildningsdep.

åtgärder

106 235

40 000

of

Summa

4 205 921

Medel till forskningsråd m.m. fördelas enligt följande

Ändamål

Belopp tusental kronor

1993/94

1994/95

1995/96

Forskningsråd m.m.

- Forskningsrådsnämnden

91 942

of

of

- Humanistisk-samhälls-

vetenskapliga

214 967

1 500

2 500

- Medicinska

370 282

-2 500

of

- Naturvetenskapliga

525 683

of

of

- Teknikvetenskapliga

234 007

5 000

of

- Rymdforskning

41 925

of

of

- Polarforskning

20 588

of

of

Övrigt forskningsstöd

- Europeisk forsknings-

samverkan m.m.

527 574

of

of

- Forskningsinstitut

37 824

of

of

- Bibliotek

117 820

of

of

- Viss ersättning för

klinisk utbildning och

forskning

1 446 778

of

of

- Dyrbar vetenskaplig

utrustning

110 000

of

of

- Övrigt

302 514

of

of

Summa

4 041 904

222

Medel för forskning och forskarutbildning fördelas budgetåret
1993/94 till universtet och högskolor enligt följande.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Universitet/högskolor

Miljoner kronor

Universitetet i Uppsala

668

Universitetet i Lund

721

Universitetet i Göteborg

502

Universitetet i Stockholm

534

Universitetet i Umeå

407

Universitetet i Linköping

232

Karolinska institutet

344

Tekniska högskolan i Stockholm

303

Chalmers tekniska högskola

257

Högskolan i Luleå

117

Mindre och medelstora

högskolor

106

Summa

4 191

8.12.2 Det kulturvetenskapliga forskningsområdet

Till kulturvetenskaperna räknas de humanistiska, teologiska, juridiska
och samhällsvetenskapliga forskningsområdena.

Humanistiska fakulteterna

Humanistisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg,
Stockholm och Umeå.

De största fakulteterna finns i Stockholm och Uppsala. I Lund och
Göteborg är de något mindre. I Umeå finns landets yngsta humanistiska
fakultet och den är ungefär hälften så stor som de övriga. För humanis-
tisk forskning anvisas innevarande år sammanlagt 404 401 000 kronor
under fakultetsanslagen. Härutöver erhåller fakulteterna externa medel
motsvarande ca 30 % av anslaget.

Det humanistiska forskningsområdet innefattar de estetiska, filosofis-
ka, historiska och språkvetenskapliga ämnesområdena. Humanistisk
forskning bedrivs dock även inom andra områden som har med mänsk-
lig kultur att göra, såsom etnologi och humanekologi, liksom inom om-
råden som även har en hemvist inom andra fakulteter, t.ex. religionsve-
tenskap, journalistik och masskommunikation.

223

Medlen till de humanistiska fakulteterna fördelas innevarande budget-
år enligt följande:

Universitet

Belopp

Universitetet i

Uppsala

96 568 000

Universitetet i

Lund

80 538 000

Universitetet i

Göteborg

84 632 000

Universitetet i

Stockholm

99 056 000

Universitetet i

Umeå

43 607 000

Summa kr

404 401 000

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

De humanistiska fakultetnämndernas resultatanalys visar bredden i
det humanistiska forskningsområdet, ett förhållande som nämnderna
också värnar om. Själva det breda spektrat av ämnen, som vart och ett
bidrar med sina insatser och speciella forskningsaspekter, ses som gynn-
samt för verksamheten inom fakulteten som helhet. Allsidigheten i
forskningsmiljön kan sägas främja kvaliteten för humanistisk forskning.
Det finns också en strävan från universitetens sida att komplettera de
olika humanistiska fakulteterna med discipliner som saknas och vars
frånvaro ses som en brist i fakultetsarbetet.

Det framhävs att förutsättningen för att s.k. profilområden skall kun-
na utvecklas är att det finns väl fungerande fakulteter med ett brett ut-
bud av grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom olika
områden.

Universiteten redovisar alla sådana profilområden. Universitetet i
Stockholm framhåller särskilt de europeiska integrationssträvandena
och forskningen kring miljö- och naturresursproblemen. Det finns en
rad problem som kräver insatser av humanister.

Även övriga universitet nämner aspekter på internationaliseringen
och miljöforskningen som viktiga inte bara för universitetet som helhet
utan också som uppgifter för kulturvetenskaperna, inte minst humanio-
ra.

Universitetet i Uppsala pekar ut profdskapande forskningsområden
med stark ställning inom den humanistiska fakulteten, nämligen afrika-
nistik, multietnicitet, etik och miljöfrågor. De humanistiska sektions-
nämnderna har utarbetat forskningsprogram och utvecklingsstrategier.

Styrelsen för Universitetet i Lund har prioriterat fem områden i uni-
versitetets verksamhet. Till dessa hör internationalisering och miljö-
forskning, vilka båda berör den humanistiska fakulteten. Genom den av
riksdagen nyligen inrättade professuren i humanekologi har en förbätt-
rad anknytning av humaniora till miljöforskningen skapats.

Universitetet i Göteborg har medvetet satsat på ett antal profilområ-
den, som samtliga kännetecknas av samverkan mellan fakulteter och in-
stitutioner. Humanistiska fakulteten berörs särskilt av temaområdena

224

Öst- och Sydostasien samt Vetenskapsstudier. Fakultetsnämnden tar i en
programförklaring bl.a. upp upp principiellt stöd för centrumbildning-
ar och tvärvetenskap, allmän lingvistisk forskning, invandrar- och mig-
rationsforskning samt kvinnoforskning.

Vid Universitetet i Umeå har verksamheten under den senaste treårs-
perioden inriktats på att skapa mer slagkraftiga enheter. Verksamheten
vid en ung fakultet präglas av uppbyggnad och konsolidering. Universi-
tetet har använt tillskotten från förra forskningspropositionen och den
särskilda resursen för att befordra forskningen i denna riktning.

Genom den senaste forskningspropositionen skapades en särskild fa-
kultetsresurs för humaniora. Detta är en försöksverksamhet som skall
utvärderas först efter sex år. Samtliga fakultetsnämnder redogör dock
redan nu för hur arbetet med den särskilda resursen fortlöper. Till-
komsten av den särskilda resursen har utgjort en mycket påtaglig stimu-
lans.

Humanistiska fakulteten vid Universitetet i Stockholm, framhåller att
denna nya resurs bl.a. medfört att fortlöpande utvärderingar framgent
kommer att vara ett självklart inslag i fakultetens arbete. Medlen skall
användas till forskare som fakulteten anser sig vilja behålla efter det att
en inledande forskningsperiod gått ut. Fakulteten har kunnat stödja
forskning som prioriterats men som annars hade fått marginellt utrym-
me inom tidigare budgetramar.

Konsistoriet vid Universitetet i Uppsala anför att den särskilda resurs
som tillförts bl.a. de humanistiska fakulteterna har gjort det möjligt för
universitetet att på samma sätt som forskningsråden stödja tidsbegränsa-
de projekt inom olika prioriterade områden och då inte minst inom
den mångvetenskapliga forskningen.

Vid Universitetet i Lund har nya tjänster tilldelats områden där insti-
tutionerna är långt framme och har särskilt goda möjligheter att bygga
upp en forskningsmiljö med hög internationell standard som kan locka
forskare och forskarstuderande till Lund.

Humanistiska fakulteten vid Universitetet i Göteborg framhåller att
redan själva processen i samband med beslutet om hur pengarna skulle
användas vitaliserade fakulteten. Fakulteten har beslutat att medlen
skall användas till inrättande av fem större forskningsprogram.

Vid Universitetet i Umeå har medel ur den särskilda resursen använts
för att inrätta tjänster i anknytning till sådana forskningsprogram som
av en kommitté har bedömts vara av hög vetenskaplig kvalitet och i
överensstämmelse med de kriterier som angavs i den senaste forsknings-
propositionen. Härigenom har man kunnat behålla forskare som annars
skulle ha försvunnit från universitetet och samtidigt rekryterat kvalifice-
rade externa krafter. Detta har kommit forskarutbildningen tillgodo och
medfört en nydaning och utökning av den humanistiska forskningen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

225

15 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Internationaliseringen har naturligen stark anknytning till en rad hu-
manistiska discipliner. Grundläggande i all internationalisering är na-
turligtvis språken, men i utbytet med andra länder och kulturer spelar
många andra humanistiska kunskapsområden stor roll.

Miljöproblemen beror väsentligen av mänskliga attityder och mänsk-
ligt agerande. Humanvetenskaplig analys krävs för granskning av atti-
tydmässiga och etiska frågor kring livsstil och teknikval. Denna typ av
forskning har idag osäkrare metoder och färre kända detaljresultat än
den naturvetenskapliga.

De humanistiska fakulteterna har alla lagt ned stort arbete på att ut-
nyttja den särskilda resursen på ett genomtänkt och framåtsyftande sätt.

Fördjupad prövning och slutsatser

Det humanistiska forskningsområdet har mycket stor bredd. Ambitio-
nen att täcka forskningsområdets väsentligaste delar är stor och de olika
fakulteterna har utarbetat genomtänkta utvecklingsstrategier.

Humanistisk forskning har inte den tillgång till extern finansiering
som många av de samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga, tekniska
och medicinska forskningsinriktningarna har.

Ett område där det är viktigt att det finns tillfredsställande vetenskap-
lig kompetens är kulturvården. Detta är ett ansvar inte bara för sektors-
organen inom området utan också för universiteten. Vid Universitetet i
Göteborg har ett betydande arbete lagts ned inom detta område, framför
allt med inriktning på teknisk antikvarisk byggnadsvård. Även vid and-
ra universitet bl.a. Universitetet i Umeå, finns olika slag av verksamhet
inom kulturvården. Det är viktigt att verksamheten kan utvecklas och
att forskningen och forskarutbildningen inom området kulturvård får
en fastare organisation. En nära samverkan med Riksantikvarieämbetet
är angelägen.

HSFR har nyligen gjort en utvärdering av svensk lingvistisk forsk-
ning, som visar att denna har god bredd och hög kvalitet. 1 vissa fall,
t.ex. inom fonetik, är den svenska forskningen av världsklass. Utvärde-
rarna pekar på några områden där forskningen behöver förstärkas och
utvidgas, såsom fonologi, dialektforskning och historisk lingvistik.

Eftersom språk spelar en grundläggande roll inom humaniora, är det
av stor vikt att forskningen och forskarutbildningen har god täckning
och hög standard. Vissa enskilda språkområden har haft svårigheter när
det gäller rekrytering och examination inom forskarutbildningen, vilket
är problem som bör lösas. Utvecklandet av områden som lexikologi och
moderna tvåspråkiga ordböcker ökar förutsättningarna för studiet av
språken.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

226

Forskning och forskarutbildning inom språken gäller inte bara rent
lingvistiska frågor utan innefattar även litteratur och kultur, något som
har stor betydelse för den mellanfolkliga förståelsen och kommunika-
tionen. Det är därför värdefullt att universiteten har gjort prioriteringar
rörande såväl de mer näraliggande europeiska språken som vissa utom-
europeiska, t.ex. östasiatiska.

I en värld präglad av ökande internationella relationer spelar även de
historiska perspektiven en avgörande roll. Dessa är viktiga inte bara för
internationell förståelse, utan även för medvetandet om Sveriges histo-
riska arv och kulturella identitet. Forskning inom historievetenskaper-
na, från arkeologi till modern social och ekonomisk historia, är inte ba-
ra av inhemskt intresse utan har också ett värde för omvärlden.

I kulturarvet ingår också kunskap om de idéer och normer som präg-
lat såväl det västerländska samhälle som Sverige är en del av, som andra
folkgruppers kulturer. Utvecklingen såväl inom samhälle som forsk-
ning, t.ex. inom naturvetenskaperna, teknik och medicin, har accentue-
rat en rad etiska problem som kan uppstå när olika intressen kolliderar
med etiska principer. En mer fördjupad och allsidig vetenskaplig dis-
kussion och kunskapsuppbyggnad när det gäller världs- och livsåskåd-
ningsproblem liksom olika etiska frågor bör inta en väsentlig plats
inom det humanistiska forskningsområdet.

Humanistisk forskning har i dag stora uppgifter. Komplexiteten i da-
gens samhälle, internationaliseringen m.m. kräver ökade insatser av hu-
manistiska forskare.

Regeringens förslag innebär att till de humanistiska fakulteterna
anvisas sammanlagt 438 126 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de
därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade resurser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser
beträffande de humanistiska fakulteterna.

Teologiska fakulteterna

Teologisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala och Lund .

Det teologiska forskningsområdet omfattar hela det religionsveten-
skapliga ämnesområdet. Forskning om religion och livsåskådning har i
Sverige sin tyngdpunkt i de två teologiska fakulteterna, även om viss re-
ligionsvetenskaplig forskning också bedrivs inom de humanistiska fa-
kulteterna. Kristendomsforskningen har av hävd en stark ställning inom
de teologiska fakulteterna, men under senare decennier har forsknings-
fältet alltmer vidgats.

Vid de båda teologiska fakulteterna bedrivs forskarutbildning inom
vardera elva discipliner, vilka kan grupperas inom två övergripande

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

227

problemområden: allmän religions- och livsåskådningsforskning och
särskild kristendomsforskning.

Enligt en allmänt vedertagen indelning som ansluter till grundutbild-
ningens organisation urskiljs fem ämnesområden, religionshistoria med
judaistik och islamologi, religionspsykologi och religionssociologi, ex-
egetik, kyrkohistoria och samfundsvetenskap, samt tros- och livsåskåd-
ningsvetenskap innefattande religionsfilosofi och etik. De olika forsk-
ningsämnena står metodiskt och tematiskt i nära relation till systeräm-
nena inom humaniora och samhällsvetenskap.

För teologisk forskning anvisas innevarande år sammanlagt
31 171 000 kr. under fakultetsanslagen. Härutöver erhåller fakulteterna
externa medel motsvarande ca 18 % av anslaget.

Medlen till de teologiska fakulteterna fördelas innevarande budgetår
enligt följande:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Universitet

Belopp

Universitetet i Uppsala

15 617 000

Universitetet i Lund

15 554 000

Summa kr

31 171 000

De båda teologiska fakulteterna är jämnstora, såväl vad avser medel
som tjänster och verksamhet.

Teologiska fakulteten vid Universitetet i Uppsala pekar på att en av
följderna av pågående internationalisering och större rörlighet är att be-
hov av kunskap om livsåskådningsfrågor och etiska frågor ökar. Här
finns ett mångvetenskapligt forskningsområde där medverkan av forska-
re från teologisk fakultet är väsentlig. Teologiska fakulteten vid Univer-
sitetet i Lund framhåller att internationalisering utgör en integrerad del
av religionsvetenskaplig utbildning och forskning.

Religion och invandring är ett forskningsområde som prioriterats av
båda fakulteterna. Detta visar sig såväl i pågående forskningsprojekt
som i annan verksamhet. I Uppsala finns ett institutionsövergripande
forskarseminarium inom området som har goda kontakter med Cent-
rum för multietnisk forskning.

Vid Universitetet i Uppsala är afrikanistik ett profilområde. Inom teo-
logisk fakultet återfinns afrikanistiken inom religionshistoria, religions-
fenomenologi och kristendomens historia. I olika forskningsprojekt ar-
betar man också med frågor som förhållandet mellan traditionell väster-
ländsk teologi och kristendomstolkningar i Afrika, Asien och Latiname-
rika, och kyrkan mellan socialism och kapitalism (kyrkohistoria med
ett tredje världen-perspektiv).

Vid Universitetet i Lund har fakulteten arbetat på att konsolidera och
utveckla forskningsorganisationen och därvid markerat Mellanöstern
som ett väsentligt religionsvetenskapligt forskningsområde.

228

När det gäller kristendomens historia arbetar båda fakulteterna inom
områdena patristik och medeltidsforskning. Vid Universitetet i Lund
har ett centrum för nordisk patristisk forskning bildats. Inom respektive
forskningsämne strävar man efter att tillvarata ekumeniska perspektiv.
Det nya Europa med förändrade maktpositioner och nya strävanden
från de olika kyrkorna kräver speciell historisk och teologisk kompe-
tens.

Nordisk förkristen religion tilldrar sig ett ökat intresse vid båda fakul-
teterna.

Religionsvetenskaplig kvinnoforskning har stark ställning i Uppsala,
bl.a. genom att HSFR:s forskartjänst inom området har innehafts av en
Uppsalaforskare, som lett ett kvinnovetenskapligt forskarseminarium.
Enligt det forskningsprogram som fakulteten antagit avser den att inrät-
ta en professur i religionsvetenskaplig kvinnoforskning.

Teologiska fakulteten i Lund organiserar ett tvärvetenskapligt forskar-
seminarium i religionsvetenskaplig och teologisk kvinnoforskning.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Det finns en bred och livlig religionsvetenskaplig forskning, som inter-
nationellt sett håller god kvalitet.

Båda fakulteterna är mycket beroende av fakultetsanslagen. Den ex-
ternfinansierade delen av forskningen är blygsam. Religionsvetenskaplig
forskning har få möjligheter till extern finansiering.

I ett internationellt perspektiv har den politiska utvecklingen bl.a.
medfört att kyrkornas ställning på flera håll stärkts. Det finns en ny-
väckt religiös medvetenhet, med stundom mycket komplicerade histo-
riska rötter, och på många håll har antisekulära (fundamentalistiska)
förnyelserörelser växt fram. I Sverige håller ett mångkulturellt och
mångreligiöst samhälle på att växa fram. Allt detta bidrar till att göra re-
ligionsvetenskaplig forskning och forskarutbildning angelägen.

Vid västerländska universitet bedrivs av hävd etisk forskning både i
humanistiska och religionsvetenskapliga sammanhang. Etiska värde-
ringar och normer är ofta förankrade i religion och livsåskådning. Ut-
vecklingen såväl nationellt som internationellt aktualiserar behovet av
grundforskning avseende etik. Det är angeläget att de teologiska fakulte-
terna även fortsättningsvis uppmärksammar etiken och dess roll inom
religionsforskn ingen.

Slutsatser

Den religionsvetenskapliga forskningen har många och aktuella uppgif-
ter i det moderna samhället inte minst när det gäller studiet av värder-
ingsförskjutningar. Livsåskådnings- och etikfrågor behöver belysas. I da-
gens mångkulturella och internationella samhälle spelar religionen stor

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

229

roll. Här har den religionsvetenskapliga forskningen många angelägna
uppgifter.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de teologiska fakulte-
terna anvisas sammanlagt 33 583 000 kronor för budgetåret 1993/94.
För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade resurser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträf-
fande de teologiska fakulteterna.

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Juridiska fakulteterna

Juridisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala, Lund och Stock-
holm. De juridiska fakulteterna är jämförelsevis små.

Det juridiska forskningsområdet har av tradition indelats i två huvud-
inriktningar, de civilrättsliga, som behandlar enskilda individers mel-
lanhavanden, och offentlig rätt, som gäller förhållandet mellan det all-
männa och individerna. Numera finns det inte enbart väl etablerade
specialiserade discipliner inom de båda huvudgrupperna, såsom exem-
pelvis familjerätt och immaterialrätt inom civilrätten eller straffrätt, so-
cialrätt och finansrätt inom den offentliga rätten, utan i ökande ut-
sträckning också mellanformer mellan de traditionella huvudgrupperna
såsom arbetsrätt, marknadsrätt och försäkringsrätt.

Folkrätten reglerar förhållandet mellan olika stater medan internatio-
nell privaträtt tar upp frågor kring vilken privaträtt som skall gälla för
den enskilde i internationella sammanhang. Även här utvecklas dock
nya forskningsområden, gällande exempelvis internationella organisa-
tioner och marknader. Allmän rättslära och rättshistoria gränsar till hu-
maniora, medan nationalekonomi och allmän kriminologi inrymmer
juridiska likaväl som samhällsvetenskapliga aspekter.

Medlen till de juridiska fakulteterna fördelas innevarande budgetår
enligt följande:

Universitet

Belopp

Universitetet i Uppsala

12 970 000

Universitetet i Lund

9 781 000

Universitetet i Stockholm

15 507 000

Summa kr

38 258 000

Budgetåret 1990/91 erhöll fakulteterna härutöver externa medel mot-
svarande ca 45 % av fakultetsanslaget.

230

De juridiska fakulteterna redovisar finansiering, verksamhet och ad-
ministration. De anger också antalet vetenskapliga publikationer, mo-
nografier, artiklar och övriga läromedel. Stockholmsfakulteten, som är
störst, redogör för flest publikationer, medan de i Uppsala och Lund
ligger relativt nära varandra. Alla fakulteterna lägger ned ett omfattande
arbete på att utarbeta remissyttranden i lagstiftningsärenden.

Alla tre fakulteterna har väl utvecklade internationella kommunika-
tionsnät med en omfattande utbytesverksamhet av gästforskare och gäst-
föreläsare, arrangerande av och deltagande i internationella symposier
och konferenser. En del av dessa bygger på fakulteternas samarbetsavtal
av olika slag med systerinstitutioner utomlands, såväl i öst- som i väst-
världen.

Vid alla de juridiska fakulteterna pågår ett aktivt samarbete med de
östeuropeiska grannländerna.

Genom närmandet till EG står det svenska rättssystemet inför sin
största omställning någonsin. Konsekvenserna av detta är att behovet av
svenska juridiska forskningsinsatser ökar dramatiskt. Därför tillkallades
i augusti 1991 en utredning om konsekvenserna för juridisk vetenskap
av ett EES-avtal och ett eventuellt framtida medlemskap i EG. Utredare
var de tre dekanerna vid de juridiska fakulteterna och en ledamot i
HSFR:s med juridisk kompetens. Utredningen, kallad Europagemen-
skap och rättsvetenskap, överlämnades till utbildningsministern i början
av juni 1992.

I utredningen inventeras och analyseras forskningsbehovet inom skil-
da juridiska områden med anledning av de krav och förutsättningar
som den europeiska integrationen ställer Sverige inför.

Eftersom medlen och metoderna att förverkliga såväl EG:s övergri-
pande syften som dess detaljerade beslut är juridiska, ställer ett närman-
de till Europa stora krav på rättsvetenskaplig kunskapsutveckling och
analys. Utredarna är eniga om att det är fel att satsa på särskilda institut
för EG-forskning el.dyl. EES och EG har en genomgripande inverkan
på all juridisk materia i landet, inbegripet en annorlunda syn på utnytt-
jandet av juridiska lösningar i olika sammanhang, vilket med nödvän-
dighet får konsekvenser för all juridisk vetenskap och utbildning.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Den juridiska forskningen i Sverige har stor bredd och hävdar sig i all-
mänhet väl kvalitetsmässigt sett i ett internationellt perspektiv. Fakulte-
terna har lyckats väl när det gäller att dra till sig externa resurser av
skilda slag, som bl.a. utnyttjats för att bygga ut olika specialiseringar.

Det publiceras en rad rättsvetenskapliga arbeten, såväl i form av mo-
nografier som vetenskapliga artiklar och läroböcker. De juridiska fakul-
teterna deltar också aktivt i det praktiska lagstiftningsarbetet genom att
vardera i genomsnitt utarbeta 25-35 svar på lagremisser årligen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

231

De juridiska fakulteterna har alla omfattande internationella kontak-
ter. Professorerna deltar i regel mycket aktivt inom de internationella
rättsvetenskapliga organisationerna och många forskare deltar också i
olika internationella projekt.

De juridiska fakulteterna har ett väl fungerande samarbete sinsemel-
lan och genomtänkt planering för att utveckla den juridiska forskning-
en ytterligare såväl i ett nationellt som i ett internationellt perspektiv.

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Fördjupad prövning

Utredningen Europagemenskap och rättsvetenskap visar att behoven av
rättsvetenskaplig forskning och kompetens ökar dramatiskt som följd av
ett EES-avtal och integreringen med EG.

Juridiska fakulteten i Stockholm har sökt påskynda omvandlingen av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Fakulteten visar att studiefram-
gången varit god för de heltidsfinansierade forskarstuderandena. Fakul-
tetens policy är därför att visa restriktivitet vid antagningen av forskar-
studerande samtidigt som allt större insatser görs för att stödja de
antagna i deras arbete. I det fördjupade internationella arbete, som allt
fler svenska jurister får kontakt med, kommer behovet av disputerade
att bli större.

Slutsatser

EES-avtalet och framför allt ett svenskt medlemsskap i EG innebär den
största omvandlingen av svensk rätt någonsin. Förändringen berör
praktiskt taget varje rättsområde. Det är dock väsentligt att Sverige inte
begränsar sig till att enbart anpassa sig till den existerande EG-rätten
utan aktivt bidrar till rättsutvecklingen inom Europa. Det innebär att
svensk rättsvetenskap också måste ägna sig åt olösta problem som
diskuteras inom EG.

Resurserna för de juridiska fakulteterna bör nästa budgetår förstärkas
med sammanlagt 5 miljoner kronor.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de juridiska fakulte-
terna anvisas sammanlagt 45 937 000 kronor för budgetåret 1993/94.
För det därpå följande budgetåret förordas en ökning med 5 miljoner
kronor. För budgetåret 1995/96 förordas därutöver ingen ytterligare
ändring.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser
beträffande de juridiska fakulteterna.

232

Samhällsvetenskapliga fakulteterna

Samhällsvetenskaplig fakultet finns vid universiteten i Stockholm, Upp-
sala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Viss samhällsvetenskaplig
forskning bedrivs vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

Till de samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisas innevarande år
sammanlagt 471 591 000 kronor.

Omkring 50 % av fakultetsområdets totala omslutning för forskning
utgörs av externa medel, varav omkring 20 % är rådsanslag.

Medlen till de samhällsvetenskapliga fakulteterna fördelas enligt föl-
jande.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Universitet

Belopp

Universitetet i Stockholm

109 383 000

Högskolan för lärarutbildning

6 423 000

i Stockholm

Universitetet i Uppsala

77 323 000

Universitetet i Linköping

9 177 000

Universitetet i Lund

82 194 000

Universitetet i Göteborg

107 211 000

Universitetet i Umeå

74 110 000

Summa kr

465 821 000

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Forskningen inom det samhällsvetenskapliga området är mångfacette-
rad. Hittills gjorda utvärderingar visar att den samhällsvetenskapliga
forskningen i huvudsak håller internationell nivå. Inom vissa områden
är publiceringsgraden hög och antalet internationella kontakter många.
På flera håll förekommer teman och centrumbildningar vilka skapar
förutsättningar för gränsöverskridande forskningssamverkan.

Universitetet i Stockholm

Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Universitetet i Stockholm verkar
för att skapa en internationell profil med inriktning mot främst interna-
tionella relationer och internationell politik.

Inom ämnen som nationalekonomi, statsvetenskap och socialt arbete
är den offentliga sektorn ett självklart forskningsområde, men även
inom ekonomisk historia, företagsekonomi, kriminologi, kulturgeogra-
fi, pedagogik och sociologi har inriktningen mot den offentliga sektorn
en central plats. Universitetet i Stockholm har tilldelats medel för en vi-

233

dareutveckling av forskning om offentlig politik och förvaltning i sam-
arbete med Handelshögskolan i Stockholm.

Vid fakulteten finns forskningskompetens om miljö- och naturresurs-
problemen i världen vilket har bäring på samtliga fakultetsområden.

Longitudinell forskning är ett område där det finns exempel på orga-
niserat samarbete med andra institutioner, främst inom medicinsk fa-
kultet.

Vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm är viktiga områden
bl.a. barn- och ungdomsforskning samt didaktisk forskning. Ett flertal
forskningsområden knyter an till andra samhällssektorer, t.ex. hälsope-
dagogik, idrottspedagogik och yrkespedagogik.

Universitetet i Uppsala

Några tyngdpunkter kan urskiljas inom den samhällsvetenskapliga fa-
kulteten. Den ekonomiska forskningen är välutvecklad. Forskning med
internationell inriktning rör utvecklingen i Östeuropa liksom EG. Den
statsvetenskapliga institutionen lägger vikt vid demokratifrågor.

Universitetet i Uppsala har skapat flera forskningsanknytande cent-
rumbildningar för en successiv utbyggnad av didaktisk forskning som
binder samman de metodiska och pedagogiska delarna av lärarutbild-
ningarna med de olika universitetsämnenas särart.

Kollegiet för samhällsforskning, SCASSS (The Swedish Collegium for
Advanced Study in the Social Sciences), som är ett centrum för mång-
vetenskaplig samhällsforskning är förlagt till Uppsala. SCASSS etablera-
des våren 1985. Verksamheten vid SCASSS utvärderades 1989 och rap-
porten understryker kollegiets höga kvalitet. Den samhällsvetenskapliga
fakulteten i Uppsala stödjer förslaget från de nuvarande finansiärerna
att SCASSS knyts till universitetet.

Universitetet i Linköping

Vid Universitetet i Linköping bedrivs samhällsvetenskaplig forskning
vid Filosofisk fakultet dels i pedagogik och psykologi, dels i ekonomi.
Samhällsvetenskaplig forskning finns även vid sektionen för temaorien-
terad forskning, vilken redovisas i det följande.

Ett nära samarbete finns mellan ekonomi och teknisk forskning och
utbildning. Bl.a. planeras Linköping School of Management and In-
dustrial Economics. Verksamheten kommer att omfatta såväl grundläg-
gande utbildning som forskning och forskarutbildning inom flera äm-
nesområden.

Universitetet i Lund

Den sektoriellt finansierade forskningen har ökat kraftigt vid flera av
universitetets fakulteter, däribland den samhällsvetenskapliga. Från fa-
kulteten framhålls vikten av att satsa på kunskap om samhällets politis-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

234

ka, strukturella och ekonomiska förändring. Alla fakultetens prioritera-
de forskningsområden har internationell anknytning.

Miljöforskning är ett annat centralt forskningsområde. En vidgad för-
ståelse av miljöproblem kräver djupare analyser inte minst i ett sam-
hällsperspektiv. Ett interdisciplinärt miljövetenskapligt centrum är un-
der uppbyggnad vid Universitetet i Lund.

Universitetet i Göteborg

Vid Universitetet i Göteborg har samhällsvetenskaplig fakultet två hu-
vudinriktningar, en ekonomisk, som täcker i huvudsak kunskapsområ-
dena ekonomi och juridik och en med bred inriktning mot administra-
tion och beteendevetenskaplig/social verksamhet.

En övergripande inriktning för forskning och forskarutbildning inom
fakulteten tar sin utgångspunkt i de krav som kommer att ställas både i
Sverige och i omvärlden från näringsliv och offentlig verksamhet. Det
ökade användandet av olika media kommer att ställa nya kompetens-
krav och fordra förändringsberedskap. Den etniska mångfalden i det
moderna samhället är ett område som också behöver forskningsinsatser.
Dessa och andra angelägna problemområden får vetenskaplig belysning
dels i de traditionella disciplinerna och dels i ett antal tvärvetenskapliga
centra vid universitetet.

Universitetet i Umeå

Den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Universitetet i Umeå är den
yngsta i landet men har i stort sett samma ämnesuppsättning och bredd
som vid de övriga universiteten. Tyngdpunkten i fakultetens verksamhet
ligger huvudsakligen på ekonomi, psykologi och sociologi. Inom dessa
områden finns fler internationellt verksamma forskare. Ett centrum för
EG-rätt har inrättats och i statskunskap pågår projekt med bl.a. inrikt-
ning på Östeuropa. Den regionala forskningen är väl förankrad, bl.a.
finns ett tvärvetenskapligt centrum (CERUM). Till fakulteten hör nu-
mera den Demografiska databasen.

Fördjupad prövning

Den samhällsvetenskapliga forskningen är väsentlig för nationell och
regional utveckling av näringsliv såväl som offentlig verksamhet och
förvaltning.

De ökade internationella kontakterna betonar vikten av samhällsve-
tenskaplig forskning med internationell inriktning. Av särskild betydel-
se är områden som på olika sätt studerar det nya Europa och Baltikum.
Det gäller såväl ekonomisk och politisk förändring, som internationell
migration och etniska relationer.

Den tekniska utvecklingen samt miljö- och naturresursfrågorna är
två områden som kommer att ha en central nationell och internationell
position inom samhällsvetenskaplig forskning under överskådlig tid.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

235

Bakgrunden till dessa problemområden ligger i mänsklig verksamhet
och kulturpåverkan.

Forskning aktualiserar olika etiska frågor, såväl när det gäller val av
ämnen och metoder som förhållningssätt till forskningsobjekt och det
egna utnyttjandet av resultaten. Detta är särkilt känsligt när forsknings-
objektet utgörs av människor, vars integritet det är viktigt att värna.
Forskarsamhället har därför utarbetat etiska regler i enlighet med inter-
nationella konventioner och ansvarar för att det över allt finns en väl
fungerande granskningsorganisation. Detta spelar en viktig roll i det
svenska forskningssystemet.

Utbyggnaden av SCASSS har hittills finansierats av Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Forskningsrådsnämnden,
Riksbankens jubileumsfond, Statens naturvårdsverk och danska Carls-
bergsfonden. HSFR:s och FRN:s åtagande gentemot SCASSS löper ut
vid utgången av budgetåret 1994/95.

Latinamerika-institutet är knutet till Universitetet i Stockholm och är
ett svenskt centrum för dokumentation, information och forskning om
Latinamerika. Institutets centrala uppgift är att främja studiet av
samhälls- och kulturutvecklingen i de latinamerikanska länderna. En-
dast en mindre del av verksamheten har kunnat bedrivas med fast an-
ställd personal varför riksdagen har beslutat om en förstärkning av in-
stitutets resurser (bet. 1989/90:UbU25, rskr. 1989/90:328).

Slutsatser

Samhällsvetenskaplig forskning är viktig för att ge kunskaper om det
moderna samhället och skapa bättre förutsättningar för mänsklig sam-
verkan.

De stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Central-
och Östeuropa har under de senaste åren accentuerat behovet av ökad
forskning inom dessa områden.

Regeringen föreslår att medel anvisas till Universitetet i Uppsala för
koncentrerade insatser rörande Central- och Östeuropa med inriktning
på samhällsvetenskap, juridik och humaniora. Denna resurs ger även
goda möjligheter till utveckling av forskarutbildningen inom detta ange-
lägna område.

I enlighet med riskdagens beslut (bet. 1989/90:UbU25, rskr.
1989/90:328). föreslår regeringen att anslaget till Latinamerika-institutet
ökas med 1 658 000 miljoner kronor.

Regeringen anser att Kollegiet för samhällsforskning, SCASSS, fort-
sättningsvis bör vara förlagt till Universitetet i Uppsala. Eftersom
HSFR:s och FRN:s nuvarande finansiering upphör vid utgången av
budgetåret 1994/95 bör motsvarande medel överföras från HSFR och
FRN till Universitetet i Uppsala fr.o.m. budgetåret 1995/96. Därmed ga-
ranteras kollegiets grundfinansiering. SCASSS bör inom sitt forsknings-
område medverka i forskarutbildning.

Regeringen har under avsnittet Justitiedepartementets verksamhets-
område redovisat förslag till förstärkningar av den kriminalvetenskapli-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

236

ga forskningen. Genom överföringar förstärks såväl de samhällsveten-
skapliga fakulteterna i Stockholm respektive Lund som Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Detta ger möjlighet till
såväl individinriktad som samhällsinriktad kriminalvetenskaplig forsk-
ning.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de samhällsveten-
skapliga fakulteterna anvisas sammanlagt 510 559 000 kronor för budge-
tåret 1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändra-
de resurser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser
beträffande de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets ansvar omfattar det
kulturvetenskapliga området.

HSFR anvisades för budgetåret 1992/93 sammanlagt 195 285 000 kro-
nor över Utbildningsdepartementets huvudtitel. Därutöver anvisades
4 100 000 kronor för stöd till grundforskning av relevans för byggområ-
det under anslaget till Byggforskning (1992/93 XII J 1)

Drygt 62 % av rådsmedlen går till projekt. 17,5 % används för profes-
surer, forskar- och doktorandtjänste rsamt basresurser för dessa. Publi-
cering, tidskrifter, översättningar och forskningsinformation står för
upp emot 11 % av rådets budget, medan de internationella åtagandena,
internationellt samarbete och internationella stipendier belöper sig till
drygt 4 %. Utvärderingar, symposier m.m. kostar HSFR en knapp pro-
cent av dess budget. Den egna organisationen och förvaltningen tar un-
gefär 4,5 % av medlen.

Rådet har inför budgetåret 1992/93 prövat omkring niohundra ansök-
ningar. Antalet ansökningar om projektbidrag visar en ökande tendens.
Forskningsmedel kan i allmänhet beviljas åt omkring hälften av de ing-
ivna projektförslagen. Ett icke obetydligt antal projekt av vetenskapligt
intresse måste sållas bort på grund av resursbrist.

Forskningsrådet har ett ansvar för att främja och initiera forskning
som är angelägen inom olika forsknings- och samhällsområden. 1 den
mångfald av projektförslag som inges till HSFR speglas såväl forsknings-
läget inom olika vetenskapsområden som behovet av forskning i viktiga
frågor i samhälle och kulturliv. I rådets prövning av projektmedel ingår
därför alltid bedömningar av forskningsbehov.

Budgetåren 1990/91-1991/92 fördelade sig rådets projektstöd till olika
områden enligt följande.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

237

Prop. 1992/9.3:170

Humanistisk forskning

46,9 %

Avsnitt 8

Religionsvetenskaplig forskning

2,6 %

Utbildningsdep.

Rättsvetenskaplig forskning

2,8 %

Samhällsvetenskaplig forskning

43,2 %

Vissa områden är föremål för särskilda insatser, några tar rådet initia-
tiv till, andra är uppdrag från statsmakterna. Till de områden som rådet
själv tagit upp hör samarbete och integration i Europa, miljö och ut-
veckling, Mellanösternforskning och modern svensk politisk historia.
Programmen för arbetsmarknadsforskning och forskning om offentlig
sektor har inletts på uppdrag av statsmakterna. I samarbete med
NUTEK har rådet startat ett program för språkteknologi:

Rådet har sex forskartjänster inom området jämställdhetsforskning.
Projekt med inriktning på jämställdhetsforskning genomförs inom olika
vetenskapsområden och rådet stödjer aktivt jämställdhetsforskningen ge-
nom symposier och genom att främja internationellt forskningssamar-
bete.

Under den kommande planeringsperioden avser HSFR att starta ett
brett upplagt program med temat Forskning om Europa. Avsikten är att
programmet skall initiera forskning inom HSFR:s hela ansvarsområde:
humaniora, religionsvetenskap, rättsvetenskap och samhällsvetenskap.
Betydande resurser kommer att avsättas för programmet.

Utvärderingar är en av rådets viktigaste arbetsuppgifter. Förutom den
utvärdering som sker vid kvalitetsbedömning av forskningsprojekten
och som är en del av rådets arbete gör också HSFR utvärderingar av he-
la forskningsområden. De senaste utvärderingarna gäller nationalekono-
mi, kognitiv och biologisk psykologi samt lingvistik.

HSFR avser att under de kommande åren förstärka sin uppföljning av
utvärderingarna.

HSFR har ett mångsidigt internationellt arbete. Rådet är liksom övri-
ga grundforskningsråd medlem i det europeiska samarbetsorganet Euro-
pean Science Foundation (ESF), vilket innebär att rådet deltar i och
främjar en rad fruktbärande internationella forskningsprojekt. Rådet
har lagt upp ett program för att främja internationaliseringen inom
svensk kulturvetenskaplig forskning. I arbetet ingår bl.a. postdoktorala
stipendier för forskning utomlands. Rådet har slutit avtal med EG:s Eu-
ropean University Institute i Florens, vilket ger svenska doktorander i
juridiska och samhällsvetenskapliga ämnen samt historia möjlighet att
bedriva avhandlingsarbete i internationell miljö. HSFR har även bilate-
rala utbytesavtal med forskningsråd i ett flertal länder. Rådet deltar vi-
dare i arbetet inom de nordiska forskningsrådens samt samarbetsnämn-
derna för humaniora och samhällsvetenskap.

Rådets utvärderings- och publiceringsverksamhet - inte minst stödet
till svenska vetenskapliga tidskrifter utgivna på engelska - är också led i
internationaliseringsarbete.

238

Regeringens överväganden

Fördjupad prövning

I sin fördjupade anslagsframställning har HSFR redovisat en lägesbe-
skrivning och framtidsanalys. Humaniora, samhällsvetenskap, juridik
och teologi, som tillsammans utgör rådets ansvarsområde, uppvisar en
rik mångfald av vetenskapsområden med olika metodologi och analys-
tekniker. Mellan disciplinerna finns dock ett samspel, som bl.a. avspeg-
las i form av tvärvetenskapliga forskningsansatser.

FISFR:s viktigaste uppgift är att med inomvetenskapliga kriterier som
grund pröva projektförslag och fördela forskningsmedel över olika ve-
tenskapsområden till projekt initierade inom forskarsamhället.

Därutöver gör rådet särskilda insatser inom vissa områden till vilka
statsmakterna specialdestinerat medel för att angelägen grundforskning
skall kunna utvecklas.

Riksdagen beslöt våren 1990 att HSFR skulle disponera medel för
forskning av betydelse för arbetsmarknadspolitiken. Intresset för sådan
forskning visade sig redan från början vara stort och kvaliteten på an-
sökningarna var, enligt rådets bedömning, mycket god. Forskningsom-
rådet är komplext och omfattande. Det är väsentligt att detta forsknings-
program fullföljs.

Rådet har också inlett två större disciplingrundade program inom
området forskning om offentlig sektor. Även här fordras en långsiktig-
het i verksamheten för att goda resultat skall kunna uppnås.

Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning har varit föremål för en
särskild utredning (SOU 1992:80). Kriminalvetenskap är ett mångveten-
skapligt forskningsområde med stor bredd och komplexitet, som omfat-
tar såväl individinriktade undersökningar som studier ur ett bredare
samhällsperspektiv. Kriminalvetenskaplig forskning bedrivs inom en
rad discipliner, humanistiska, samhälls- och beteendevetenskapliga, ju-
ridiska och medicinska. Hittillsvarande statliga insatser har huvudsakli-
gen avsett tillämpad forskning, utrednings- och utvecklingsarbete.
Grundforskningen har varit svagt utvecklad. Med hänsyn till allvaret i
de problem som brottsligheten tillfogar samhället är det angeläget att
forskningsområdet byggs upp både kvalitativt och till omfånget. Det är
väsentligt att de forskningsmiljöer som finns stimuleras och att nya till-
kommer. Forskningsområdet ligger huvudsakligen inom HSFR:s kom-
petensområde. Rådet bör därför få särskilt ansvar för utveckling och
uppbyggande av kriminalvetenskaplig grundforskning. I enlighet med
vad som tidigare anförts under avsnittet Justitiedepartementets verksam-
hetsområde bör medel föras över från anslaget till Brottsförebyggande
rådet (BRÅ) till HSFR:s anslag.

Regeringen har i det föregående förordat att ansvaret för Kollegiet för
samhällsforskning (SCASS) från budgetåret 1995/96 skall läggas på
Universitetet i Uppsala. Medel för verksamheten överförs detta budgetår
från HSFR:s anslag till anslaget Universitetet i Uppsala.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

239

HSFR:s ansvarsområde innefattar religionsvetenskap och rättsveten-
skap, vetenskaper som har få möjligheter till annan extern finansiering
än rådsmedel. Dagens komplexa och föränderliga samhälle med ökande
internationalisering, integrationssträvanden, möten mellan kulturer
ställer krav på båda dessa vetenskapsområden.

Riksdagen bemyndigade år 1987 regeringen att inrätta en gästprofes-
sur i konstnärligt utvecklingsarbete. Efter Universitets- och högskole-
ämbetets nedläggning har HSFR fördelat dessa medel. HSFR, som även
har ansvaret för två andra gästprofessurer, bör även i fortsättningen an-
svara för fördelningen av medlen för gästprofessuren i konstnärligt ut-
vecklingsarbete.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Slutsatser

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet har till uppgift
att utveckla och stödja god grundforskning inom det kulturvetenskapli-
ga forskningsområdet.

Den kriminalvetenskapliga grundforskningen bör utvecklas och för-
stärkas. En överföring av medel från anslaget till Brottsförebyggande rå-
det till anslaget till HSFR bör ge ökade möjligheter till detta. Regering-
en kommer i det följande att föreslå att för budgetåret 1994/95 anslaget
till HSFR förstärks med 1 500 000 kronor och för budgetåret 1995/96
med 2 500 000 kronor..

Kollegiet för samhällsforskning bör ges en permanent placering vid
Universitetet i Uppsala. 1 arbetsuppgifterna för SCASSS bör ingå att
medverka i forskarutbildning. HSFR bör fram till överföringen till uni-
versitetet tillsammans med FRN fortsätta att finansiera SCASSS på sam-
ma nivå som tidigare.

HSFR bör även i fortsättningen fördela de särskilda medlen till en
gästprofessur i konstnärligt utvecklingsarbete.

Ärendet till riksdagen

Regeringen förslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsat-
ser beträffande Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå-
det.

8.12.3 Medicinska forskningsområdet

Medicinska fakulteterna

Medicinsk fakultet finns vid Karolinska institutet och vid Universiteten
i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

Medlen till de medicinska fakulteterna fördelas innevarande budgetår
enligt följande:

240

Universitet

Belopp

Karolinska institutet

298 570 000

Universitetet i Uppsala

119 444 000

Universitetet i Linköping

67 990 000

Universitetet i Lund

136 060 000

Universitetet i Göteborg

139 320 000

Universitetet i Umeå

108 659 000

Summa kr

870 043 000

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Härutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 130 %
av fakultetsanslaget.

Staten ersätter, enligt avtal, sjukvårdshuvudmännen för vissa kostna-
der som uppstår i samband med klinisk forskning och utbildning. Bud-
getåret 1992/93 anvisades ca 1 300 000 000 kronor för detta ändamål.

Den medicinska forskningen i Sverige är till stora delar i den interna-
tionella forskningsfronten. Många av landets medicinska forskare är in-
ternationellt respekterade och citerade. För att bibehålla och utveckla
den kvalitet och konkurrenskraft som råder inom den medicinska
forskningen sker löpande utvärderingar och omprioriteringar. Flera fa-
kulteter planerar att skapa s.k. ”centers of excellence”, dvs. centrum-
bildningar med högsta vetenskapliga kompetens inom specifika forsk-
ningsområden med samarbete över forskningsområdesgränserna.

Vid Karolinska institutet ligger landets ojämförligt största medicinska
fakultet. I dagsläget bedrivs kraftfull internationell frontlinjeforskning
bl.a. inom områdena biokemi, molekylär- och cellbiologi, endokrinolo-
gi, neurobiologi, tumörbiologi samt mikrobiologi. Patientorienterad
forskning bedrives till största delen vid de två stora undervisningssjuk-
husen Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus. Mot bakgrund av
den förändrade karaktären av biomedicinsk forskning, där traditionella
ämnesgränser upplöses, där experimentell och klinisk forskning bedrivs
i nära samverkan och där kraven på breddad kompetens och avancerad
metodik ökar har initiativ tagits för skapandet av ett antal slagkraftiga
centrum- och nätverksbildningar. Inom Karolinska institutet finns se-
dan flera år erfarenheter av sådana organisationsformer i form av Cent-
rum för molekylärbiologi och inom Novum vid Huddinge sjukhus med
inriktning mot bioteknik, näringsforskning och strukturbiokemi.

Inom Karolinska sjukhuset pågår uppbyggnaden av ett antal nya cent-
rumbildningar t.ex. inom molekylär biologi och onkologi i anslutning
till Radiumhemmet, molekylärmedicin samt för forskning kring barns
sjukdomar och hälsa. En annan organisationsform inom Karolinska in-
stitutet utgör institutet för miljömedicin, vilket är en särskild inrättning
med ett övergripande nationellt ansvar för miljömedicinen. Även inter-
nationella stiftelser har valt att lokalisera centers of excellence till Sveri-

241

16 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

ge. Vid Karolinska institutet finns t.ex. ett Ludwiginstitut för avancerad
cancerforskning vilket är väl integrerat med den forskning som bedrivs
vid Karolinska institutet.

Som ett led i fakulteternas ökade ansvar för forskning vid enheter
utan fasta forskningsresurser har Karolinska institutet inrättat ett cent-
rum för vårdvetenskap, i nära samarbete med vårdhögskolan i Stock-
holm med syfte att stärka forskningsanknytningen av grundutbilningen
samt utveckla forskningen inom de nya ämnesområden som dessa ut-
bildningar representerar.

Vid Universitetet i Uppsala bedrivs omfattande grundforskning vid de
prekliniska och kliniska institutionerna. Genom koncentrationen till
Biomedicinska centrum, BMC, skapas dessutom unika möjligheter till
samverkan med andra fakulteter med biologisk forskning, nämligen den
farmaceutiska fakulteten, delar av den matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten och vissa institutioner vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den
medicinskt genetiska forskningen vid Universitetet i Uppsala syftar bl.a.
till att lokalisera och identifiera viktiga sjukdomsframkallande arvsan-
lag. Utvecklingen har lett till att Uppsala intar en framträdande position
i Sverige inom det genetiska området. 1 Uppsala finns också framståen-
de transplantationsforskning med flera projekt i den internationella
forskningsfronten. Forskningen utförs delvis inom ramen för ett EG-
projekt. Verksamheten vid universitetets PET-centrum (Positron emis-
sion tomography) startade i oktober 1991. Tillkomsten av detta centrum
med dess helkroppskamera, den första och enda i landet, har givit förut-
sättningar för humanstudier inom hjärt- och lungsjukdomar samt olika
typer av cancersjukdomar. Även vid Universitetet i Uppsala finns ett
Ludwiginstitut för avancerad cancerforskning.

Utbildnings- och forskningsorganisationen vid Hälsouniversitetet i
Linköping är relativt liten jämfört med landets övriga medicinska fakul-
teter, men utvecklas starkt. Förutom att etablerade forskningsområden
förstärkts har en kraftig nysatsning skett inom flera områden. Hälsouni-
versitetet har vidare mycket gynnsamma möjligheter att verka över äm-
nesgränserna och därigenom bidra till förnyelse. En uppbyggnad av
forskningsområdet medicinsk genetik har under en följd av år stått
högst på hälsouniversitetets prioriteringslista.

Inom forskningen vid medicinska fakulteten i Lund kan särskiljas ett
antal profilområden vilka genom omfattande satsningar och sin natio-
nella position fått en särskild betydelse och styrka. Särskilt bör neuro-
biologi omnämnas, vilket är det forskningsområde som i dag erhåller
starkast stöd. Vidare finns en internationellt stark forskning inom områ-
det rörelseorganen och deras sjukdomar. Under flera år har fakulteten
byggt upp ett starkt centrum för samhällsmedicinsk forskning i Malmö.
Forskningen kring proteiner i koagulationsprocessen samt proteinspjäl-
kande enzymer och deras hämmare har en internationellt framträdande
roll. 1 syfte att stärka den grundvetenskapliga forskningen samt bättre
integrera den med den kliniska, finns långt framskridna planer på ett
biomedicinskt centrum inom lasarettsområdet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

242

Forskningen vid medicinska fakulteten vid Universitetet i Göteborg
har ett antal internationellt konkurrenskraftiga profilområden, där
forskningen om cell- och vävnadsytor samt forskningen om ålderfeno-
men speciellt bör framhållas. Vaccinforskningen intar en internationellt
framstående position. Vidare bedrivs omfattande forskning kring åder-
förkalkning. Hjärt-kärlområdet är ett av de viktigaste fälten för den epi-
demiologiska forskningen inom fakulteten och svarar totalt för en tred-
jedel av fakultetens disputationer. Vid Universitetet i Göteborg görs be-
tydande insatser inom forskning inom endokrinologi och metabolism.
De neurovetenskapliga disciplinerna är internationellt slagkraftiga och
kännetecknas av ett etablerat samarbete mellan grundforskning och kli-
nisk forskning. Forskningen kring rygg och rörelseorganen, har givit
Göteborg en internationellt ledande ställning inom området.

Vid Universitetet i Umeå finns flera profdområden med forskning
som både nationellt och internationellt håller hög klass. Av dessa bör
speciellt molekylärbiologi och bioteknik nämnas vilka båda har en stor
utvecklingspotential samt är av stor medicinsk betydelse. Universitetet i
Umeå avser att inrätta ett Centrum för molekylär patogenes. Såväl
Umeå kommun som Västerbottens läns landsting medverkar i projektet.
Vidare bör universitetets satsning på forskning kring nervsystemet och
folkhälsovetenskaplig forskning framhållas.

Centrum för idrottsforskning

Centrum för idrottsforskning är gemensamt för Universitetet i Stock-
holm, Karolinska institutet och Högskolan för lärarutbildning i Stock-
holm. Det leds av en styrelse, utsedd av regeringen, bestående av ordfö-
rande och åtta ledamöter.

Centrums uppgifter är framför allt:

-att bedriva forskning inom idrottens område samt verka för samord-
ning av denna forskning

-att bedriva fristående kurser med syfte att föra ut aktuella forsk-
ningsresultat, varvid nationella som regionala utbildningsbehov skall
beaktas,

-att sprida information och upplysningar om idrottsforskning.

Sveriges riksidrottsförbund har uttryckt idrottsrörelsens önskan om
en nationell samordning av idrottsforskningen. Centrum för idrotts-
forskning har enligt riksidrottsförbundet med nuvarande organisations-
form inte fått möjlighet att tillräckligt utveckla sin verksamhet.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Den medicinska forskningen i Sverige är av mycket god internationell
kvalitet. Bibliometriska studier och olika utvärderingar visar att många
svenska forskare och forskargrupper tillhör den internationella eliten.
Under perioden 1987-1991 producerade forskare vid de svenska med

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

243

cinska fakulteterna inte mindre än 30 000 publikationer. De svenska
medicinska forskarna är dessutom framgångsrika när det gäller att få ve-
tenskapliga rön publicerade i de ledande internationella tidskrifterna.

Flera fakulteter använder former för resursfördelning som liknar
forskningsrådens vilket gynnar de i ett internationellt perspektiv ledan-
de forskarna. På ett nationellt plan har de medicinska fakulteterna nyli-
gen genomfört en jämförande analys av publiceringmönstret inom den
medicinska forskningen i Sverige. Analysen redovisar jämförelser mel-
lan fakulteter och discipliner och ger bl.a. en bild av den internationel-
la konkurrenskraften. Vad gäller parametrar för att fastställa forsknings-
kvalitet ses förmågan att erhålla medel från forskningsråd som ett vik-
tigt kvalitetsmått.

Fördjupad prövning

Den samlade redovisningen för de medicinska fakulteterna som bygger
på bibliometriska studier av olika forskningsområden visar bland annat
att medicinska fakulteten i Umeå har en särställning inom mikrobiolo-
gisk forskning, att de medicinska fakulteterna i Stockholm och Uppsala
dominerar inom området immunologi och medicinska fakulteterna i
Lund, Stockholm och Göteborg inom endokrinologi. Forskningen om
nervsystemet är väl representerad i Stockholm, Lund och Göteborg.
Inom ramen för Hälsouniversitetet i Linköping drivs en starkt etablerad
grundläggande mikrobiologisk och cellbiologisk forskning. De fördjupa-
de anslagsframställningarna visar att det pågår ett omfattande samarbete
mellan flera av de medicinska fakulteterna och både nationella och in-
ternationella företag. Speciellt kan nämnas forskning kring tillväxthor-
mon samt grunder för nya läkemedel mot infektioner och inflammatio-
ner. Vidare visar de fördjupade anslagsframställningarna på ett gott sam-
arbete mellan de medicinska fakulteterna och sjukvårdshuvudmännen,
samtidigt som nödvändigheten av att noggrant följa utvecklingen av om-
struktureringarna av hälso- och sjukvården inom landstings- och pri-
märkommunerna påpekas.

Samarbete med sjukvårdshuvudmännen

År 1989 slöts ett samarbetsavtal mellan staten och sjukvårdshuvudmän-
nen (SOU 1989:29). Avtalet reglerar bl.a. systemet för driftersättningar
till sjukvårdshuvudmannen samt antalet timmar som skall avsättas för
forskning.

De fördjupade anslagsframställningarna visar att de medicinska fakul-
teterna anser att samarbetsavtalets konstruktion är bra, bl.a. genom att
det har bidragit till klara förbättringar när det gäller att utnyttja de sam-
lade resurserna för klinisk utbildning och forskning. Vad gäller former-
na för tilldelning av forskarmånader, har flertalet landsting tillsammans
med de medicinska fakulteterna skapat rådsliknande fördelningssystem
som prövar de olika forskarnas kompetens och forskningsprogram. Det

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

244

råder enighet om att avtalet är av stor betydelse för klinisk forskning
och utbildning i landet.

Slutsatser

Stora delar av svensk medicinsk forskning ligger i den internationella
frontlinjen. Den medicinska forskningen har potential att även fortsätt-
ningsvis tillhöra den internationella eliten och genom tillkomsten av
olika typer av forskningscentra, kommer möjligheterna därtill att öka.
Genom samarbete med sjukvårdshuvudmän och över både fakultets-
gränser och institutionsgränser kommer den medicinska forskningen att
ha stora utvecklingsmöjligheter. Omprioriteringar och kontinuerlig
uppföljning av verksamheten är hela tiden nödvändig, en strävan mot
allt högre kvalitet bör utgöra basen för detta. Regeringens mening är att
detta bör ske inom de medicinska fakulteternas befintliga resursramar.
Regeringen vill understryka det angelägna i att effekterna av den pågå-
ende omstruktureringen av hälso- och sjukvården på den kliniska forsk-
ningen följs upp

Universitetet i Umeå avser att bygga upp ett Centrum för molekylär
patogenes, med s.k. programmerad celldöd som grund för verksamhe-
ten. Forskningen kommer att öka förståelsen av uppkomst och förlopp
av en rad sjukdomar som t.ex. cancer, infektioner samt andra nervdege-
nerativa och autoimmuna sjukdomar.

Programområdet är starkt förankrat i ledande grundforskning samti-
digt som flera kliniska kopplingar kan göras. Därmed har programmet
även betydelse för utvecklingen av klinisk forskning. Regeringen föror-
dar att sammanlagt 6 miljoner kronor anvisas för en uppbyggnad av ett
Centrum för molekylär patogenes. Av beloppet bör 3 miljoner kronor
beräknas för den medicinska fakulteten. 1 detta sammanhang vill reger-
ingen också hänvisa till den särskilda satsning på långsiktigt och konti-
nuerligt forskningssamarbete med utländska elituniversitet som beskrivs
under avsnittet Internationellt forskningssamarbete.

För att bedriva effektiv och ändamålsenlig idrottsforskning i Sverige
är det angeläget att en lämplig organisation utformas. En omstrukturer-
ing av Centrum för idrottsforskning bör göras.

Centrum för idrottsforskning bör få ett nationellt samordningsansvar
för forskningen inom idrottsområdet samt initiera och stödja forskning
inom idrottens område.

Karolinska institutet övertar huvudmannaskapet för Centrum, i nära
samarbete med Idrottshögskolan. Dessa två högskolor bör ha gemen-
samt ansvar för driften av Centrum för idrottsforskning.

Centrum för idrottsforskning bör ledas av en styrelse med represen-
tanter för universiteten, Karolinska institutet, Högskolan för lärarutbild-
ning i Stockholm, Idrottshögskolan och Riksidrottsförbundet. Ordfö-
randen i styrelsen utses av regeringen. Ett vetenskapligt råd knyts till
styrelsen för Centrum för idrottsforskning. Regeringen kommer i annat
sammanhang att besluta om föreskrifter för verksamheten.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

245

För Centrums verksamhet bör för budgetåret 1993/94 föreslås en för-
stärkning med 2,5 miljoner kronor.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de medicinska fakul-
teterna anvisas sammanlagt 920 206 000 kronor för budgetåret 1993/94.
För det därpå följande budgetåret förordas en ökning med 2 500 000
kronor avseende Centrum för idrottsforskning. För budgetåret 1995/96
förordas därutöver ingen ytterligare ändring.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser
beträffande de medicinska fakulteterna.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Odontologiska fakulteterna

Odontologisk fakultet finns vid universiteten i Göteborg, Umeå, Lund
samt vid Karolinska institutet.

Medlen till de odontologiska fakulteterna fördelas innevarande budge-
tår enligt följande:

Universitet

Belopp

Universitetet i Lund

22 498 000

Universitetet i Göteborg

17 778 000

Universitetet i Umeå

21 999 000

Karolinska institutet

28 946 000

Summa kr

91 221 000

Härutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 30 %
av fakultetsanslaget.

Den odontologiska forskningen i Sverige har framför allt under det
senaste decenniet genomgått en väsentlig förändring i det att steget mel-
lan grundforskning och klinisk forskning och dess tillämpning minskat
avsevärt. Vid de odontologiska fakulteterna bedrivs i huvudsak forsk-
ning och utbildning angående sjukdomar och avvikelser i munhålan
och angränsande vävnader, deras etiologi, patogenes, prevention, be-
handling och epidemiologi. Dessutom bedrivs en omfattande forskning
kring dentala material. Många av ämnena är av experimentell karaktär
och ställer således speciella krav. Den svenska kliniska odontologin har
inom flera områden varit internationellt vägledande.

Inom odontologisk forskning vid Karolinska institutet har man lagt
tyngdpunkten på biomedicin och dentala material, infektionssjukdo-
mar, klinisk mikrobiologi samt immunologi och innehar en särställ-
ning inom dessa områden. Fakulteten har ett mycket brett samarbete

246

med Huddinge sjukhus vilket är Sveriges största forskningscentrum för
infektionssjukdomar.

Vid odontologiska fakulteten vid Universitetet i Lund har etablerats
en forskningsprofil som bygger på omfattande nationella och internatio-
nella kontaktnät bl.a. kring karies, kariesrelaterade mikroorganismers
epidemiologi, tandlossningssjukdomarna, immunologi, användbarheten
av nya material, som ersättning för amalgam och som implantat samt
utveckling av diagnostiska metoder för tidig upptäckt av maligna för-
ändringar och andra sjukdomar i käkar och ansiktsskelett.

För att den kliniska forskningen vid odontologiska fakulteten i Göte-
borg även i framtiden skall kunna vara internationellt slagkraftig har
vissa basala forskningsinriktningar prioriterats starkt som t.ex. cytogene-
tik, mikrobiell adhesionsforskning samt oral biokemi, vilka har en stor
betydelse för utvecklingen av den odontologiska forskningen.

Forskningsorganisationen vid odontologiska fakulteten vid Universite-
tet i Umeå har varit föremål för fortlöpande utvärdering genom åren.
Under den senaste femårsperioden har skapats en enhet för studier av
benets biologi, speciellt då för studier av de inflammationsinducerade
benförändringarnas patogenes. I Umeå finns en för landet unik kompe-
tens inom detta område. Genom framsynt planering disponerar fakulte-
ten idag över ändamålsenliga forskningslaboratorier i anslutning till den
kliniska verksamheten, samt planerar för att knyta de prekliniska verk-
samheterna närmare forskningen inom de kliniska ämnena.

Efter bemyndigande av regeringen den 25 oktober 1990 tillkallades en
särskild utredare med uppdrag att förhandla om systemet för ersättning
till tandvårdshuvudmännen för vissa kostnader i samband med odonto-
logisk utbildning och forskning m.m. Genom beslut den 11 juni 1992
utfärdade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Enligt dessa direk-
tiv skulle förhandlingsarbetet bl.a. begränsas till att avse Göteborgs
kommun och Västerbottens läns landstingskommun

Utredarens förslag med avseende på vissa förändringar i tjänsteorgani-
sationen, som lades fram under våren 1992, har remissbehandlats. För-
slaget tillstyrktes i huvudsak. Resmissvaren finns tillgängliga på Utbild-
ningsdepartementet. Utredaren har nyligen lagt fram förslag till avtal.
Förslaget bereds nu inom regeringskansliet.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Den kliniska odontologiska forskningen har förändrats väsentligt sedan
1980-talets början. Fakulteterna har bl.a. skapat sig vissa profilområden
vilket medfört en ökad publicering av artiklar.

De fördjupade anslagsframställningarna visar att speciell vikt kommer
att läggas vid samverkan mellan preklinisk och klinisk verksamhet
inom den odontologiska forskningen. Samhällets ökade krav på att de
material som används inom sjukvården håller hög kvalitet påverkar i
hög grad den odontologiska forskningen, vilket bl.a. lett till att flera fa-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

247

kulteter prioriterar forskningen kring dentala material. Den nya biolo-
giska grundsyn som forskningen utvecklat ställer krav på en förändrad
forskningsstrategi och forskningsorganisation.

Slutsatser

Odontologisk forskning är angelägen för den samlade kunskapen om
människornas hälsa och sjukdomar. Det är bl.a. viktigt att få kunskaps-
underlag för de orala problem som uppstår genom att befolkningens ål-
dersstruktur förändras.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de odontologiska fa-
kulteterna anvisas sammanlagt 96 381 000 kronor för budgetåret
1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändrade re-
surser.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser
beträffande de odontologiska fakulteterna.

Farmaceutiska fakulteten

Farmaceutisk fakultet finns vid Universitetet i Uppsala.

För farmaceutisk forskning anvisas budgetåret 1992/93 sammanlagt
32 606 000 kronor. Härutöver erhåller fakulteten externa medel motsva-
rande ca 35 % av fakultetsanslaget.

Mellan den medicinska fakulteten i Uppsala och den farmaceutiska
fakulteten pågår för närvarande samverkan i ett stort antal forsknings-
projekt och då framför allt med olika kliniska institutioner vid Akade-
miska sjukhuset i Uppsala.

Det har härigenom framkommit ett antal profilområden för forsk-
ningen vid den farmaceutiska fakulteten, områden inom vilka en inter-
nationellt uppmärksammad forskning bedrivs och där det mångdiscipli-
nära forskningssamarbetet har spelat en betydelsefull roll. Bland dessa
finns tre tydliga profilområden: design av farmaka, läkemedelstillförsel
samt läkemedels upptag och disposition i den levande organismen och
betydelsen därav för läkemedelsterapin och miljöforskningen.

Av de samlade externa medlen svarar forskningsråd för i genomsnitt
30 %. Forskningen inom exempelvis biofarmaci, galenisk farmaci, läke-
medelsformulering, farmakognosi och socialfarmaci har läkemedelsin-
dustrin och Apoteksbolaget som främsta finansieringskällor.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Inom den farmaceutiska fakulteten har 854 artiklar publicerats under
perioden 1986-1990 inom det kemiska området. Inom det bioveten-

248

skapliga området har 455 artiklar publicerats samt 248 artiklar inom
området farmaci. Det internationella samarbetet är väl utvecklat.

Svensk farmaceutisk forskning och utbildning har en internationellt
framskjuten ställning. I samarbetet mellan läkemedelsindustrin, sjuk-
vården och den farmaceutiska forskningen finns en kreativ växelverkan
mellan utveckling och grundforskning. Inom läkemedelsområdet finns
ett fåtal större företag eller offentliga verksamheter med utpräglad be-
ställarkompetens och relativt hög andel forskarutbildad personal, som i
samarbete med forskare inom det farmaceutiska området satsar på egen
forskning och eget utvecklingsarbete.

Slutsatser

Svensk farmaceutisk forskning håller en mycket god kvalitet. Den far-
maceutiska forskningen har potential att även fortsättningsvis hålla in-
ternationellt högsta standard. Ett fortsatt samarbete med läkemedelsin-
dustrin ger den farmaceutiska forskningen goda utvecklingsmöjligheter.
Likaså är samarbetet över fakultets- och institutionsgränserna betydan-
de. Den farmaceutiska fakulteten i Uppsala prioriterar ett antal viktiga
områden. Så långt möjligt bör av fakulteten prioriterade områden tillgo-
doses genom omfördelningar inom fakultetanslaget.

Regeringens förslag i det följande innebär att till den farmaceutiska
fakulteten anvisas sammanlagt 35 172 000 kronor för budgetåret
1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändrade re-
surser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser
beträffande den farmaceutiska fakulteten.

Medicinska forskningsrådet

För Medicinska forskningsrådet anvisas budgetåret 1992/93 sammanlagt
340,9 miljoner kronor.

Förutom att stödja inomvetenskapligt motiverad forskning av grund-
läggande och långsiktig karaktär har Medicinska forskningsrådet till
uppgift att ta initiativ till att stärka forskning inom medicinska områ-
den som har särskild betydelse för samhället samt att stärka internatio-
nellt forskningssamarbete och informera om forskningens resultat.

Rådet arbetar över hela det medicinska forskningsfältet inklusive de
farmaceutiska, odontologiska och veterinärmedicinska områdena.

Drygt hälften av medlen används till projektbidrag, ungefär en femte-
del till olika forskartjänster och en tiondel till olika initiativområden.
Dessutom används resurserna till finansiering av forskningsapparatur
och till stipendier av olika slag samt symposier, konferenser m.m. Stöd
till internationellt samarbete är en relativt stor post i rådets budget. För-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

249

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

delningen av rådets resurser på de olika ändamålen är inte konstant,
utan omprioriteringar sker ständigt.

Rådets projektstöd till olika områden fördelades budgetåret 1991/92

enligt följande:

Bidrag till forskningsprojekt

54,6%

Forskartjänster

19,3%

Forskning inom initiativområden

10,9%

Bidrag till forskningsapparatur

2,9%

Internationell forskningsverksamhet

7,6%

Information

0,4%

Kanslikostnader

1,6%

Övrigt

2,7%

Regeringens överväganden

Resultatbedömning och fördjupad prövning

MFR:s forskningsstöd finansierar till största delen forskningsprojekt och
forskartjänster. Stora ämnesområden när det gäller rådets projektstöd är
nervsystemet och dess sjukdomar, mikrobiologi, celibiologi, forskning
om hjärtat och kärlsystemen samt molekylärbiologi.

I förhållande till befolkningen, intar Sverige en internationellt ledan-
de ställning inom området biomedicin och ligger på tredje plats inom
området klinisk medicin när det gäller publiceringsaktivitet.

MFR påbörjade år 1991 en ny aktivitet i form av s.k. ämneskonferen-
ser. Avsikten med dessa är att identifiera starka forskningsområden samt
problemområden inom MFR:s verksamhet, att ta fram instrument för
att konsolidera och vidareutveckla rådets tyngdpunktsområden samt att
lägga fram förslag till åtgärder inom problemområden. Hittills har fyra
konferenser avhållits och behandlat neurovetenskap, fysiologi och far-
makologi, patologi och bioteknik.

Konferenserna har visat att svensk forskning inom dessa områden är
av god kvalitet och omfattning. Gemensamt för dessa områden är att
samarbetet mellan de prekliniska och kliniska disciplinerna måste un-
derlättas och vidgas

Gen-etik

Forskning där människor och djur utgör en del av studieområdet inne-
håller alltid en etisk dimension. Vid all forskning av denna typ träder
forskaren in i ett ansvarsförhållande till de undersökta. Vetenskapssam-
hället har också av tradition varit medvetet om etiska överväganden.
För att garantera att forskning bedrivs på ett etiskt tillfredsställande sätt
behövs både en etisk granskningsorganisation och tydligt formulerade
regler för området.

Inom medicinsk forskning har byggts upp ett system för etisk gransk-
ning av forskningsprojekt. Denna granskningsverksamhet sker i spe-
ciellt tillsatta forskningset iska kommittéer, som är direkt eller indirekt

250

knutna till de medicinska fakulteterna och har en sammansättning av
fackmän och lekmän. Etisk granskning av forskningsprojekt krävs idag
av alla medicinska fakulteter, sjukvårdshuvudmännen, Medicinska
forskningsrådet och andra anslagsgivare samt av vetenskapliga tidskrif-
ter.

I och med introduktionen av molekylärbiologiska tekniker i den bio-
medicinska och biologiska forskningen i mitten på 1970-talet skapades
experimentella möjligheter att studera de centrala livsprocesserna hos
växter och djur på ett sätt som dittills varit helt otänkbart. Vidare skapa-
des förutsättningar för helt nya industriella tillämpningar av biotekno-
logiska metoder i kommersiell skala. Den snabba utvecklingen som se-
dan ägt rum inom biotekniken och konsekvenserna av denna i ett bre-
dare perspektiv har aktualiserats ytterligare efter starten av det s.k.
HUGO-projektet (Human Genome Organisation), vilket syftar till en
kartläggning av människans arvsmassa. Detta genomprojekt förutses
kunna lämna mycket stora bidrag till den medicinska vetenskapen och
förväntas hjälpa oss förstå och eventuellt också behandla monogenetiska
liksom många multifaktoriella sjukdomar vid vilka genetisk predisposi-
tion spelar en stor roll.

Samtidigt med denna forsknings- och industriutveckling startade en
debatt kring de etiska, sociala och juridiska konsekvenser som ett okon-
trollerat utnyttjande av denna nya kunskap skuller kunna få. Dessa dis-
kussioner accentuerades ytterligare av HUGO-projektet. Många av de
frågor som kan ställas med anledning av detta projekt är inte nya utan
har rests mot bakgrund av den ”traditionella” genetiska forskningen se-
dan lång tid tillbaka. Däremot kan problemen i samband med dagens
forskning förväntas öka både till storlek och mångfald när antalet iden-
tifierade gener ökar och olika diagnostiska tester utvecklas och börjar
användas. 1 detta sammanhang är det viktigt att främst belysa tre aspek-
ter på bioetiken:

Den biologiska mångfalden och dennas betydelse.
Utvecklingen inom fosterdiagnostiken och HUGO-projektet.
Etiska, sociala och juridiska konsekvenser av de ökade kunskaper-
na kring människan och andra organismers genom.

Det är viktigt att ha en god kunskapsberedskap för att kunna klarläg-
ga utvecklingslinjerna inom bioetiken så att de möjligheter den nya
forskningen innebär kan utnyttjas med beaktande av etiska, sociala och
juridiska aspekter. Gen-etiken berör verksamheter inom ett flertal om-
råden som jordbruk, miljö, medicin, samhällsvetenskap, industri, juri-
dik och U-landsstöd.

Regeringen avser att noga följa de frågor som är förknippade med
kunskapsutvecklingen inom området och härvid särskilt bevaka de etis-
ka aspekterna.

Slutsatser

MFR:s insatser är avgörande för att forskningen inom området skall
hålla en hög internationell nivå.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

251

MFR har prioriterat ett antal angelägna forskningsområden, däribland
forskning inom områdena proteinkemi och glykobiologi. Detta är om-
råden som är centrala för att bioteknologiska industriprodukter, främst
nya typer av vacciner och läkemedel skali kunna utvecklas.

Ett annat angeläget område MFR prioriterat för framtiden är folkhäl-
soforskning. Speciellt bör molekylärbiologisk epidemiologi omnämnas,
vilken kommer att få allt större betydelse för förståelsen av sjukdomsut-
bredning och sjukdomsuppkomst. Tillämpad forskning med inriktning
på faktisk folkhälsoverksamhet finansieras i första hand via Socialveten-
skapliga forskningsrådet och Folkhälsoinstitutet.

MFR prioriterar också kartläggningen av människans och andra orga-
nismers arvsmassa, ”genom”, för att man skall kunna tillvarata kun-
skap av betydelse för diagnostik och behandling av sjukdomar, och ut-
veckla läkemedel och andra industriprodukter.

Regeringen utgår från att MFR på bästa sätt tillgodoser dessa områden
inom ramen för de resurser rådet disponerar.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad regeringen i slutsatser förordat
beträffande Medicinska forskningsrådet.

8.12.4 Naturvetenskapliga forskningsområdet

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Matematisk-naturvetenskaplig fakultet finns vid universiteten i Stock-
holm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. För naturvetenskaplig
forskning anvisas innevarande år sammanlagt 921 034 000 kronor. För
budgetåret 1990/91 erhöll fakulteterna dessutom externa anslag motsva-
rande ca 85 % av fakultetsanslagen. (Källa: SCB 1991)

De största fakulteterna finns i Uppsala och Stockholm. I storleksord-
ning följer sedan fakulteterna i Lund, Umeå och Göteborg.

252

Universitet m.m.

Belopp

Universitetet i Stockholm

251 632 000

Universitetet i Uppsala

252 088 000

Universitetet i Lund

172 669 000

Universitetet i Göteborg

107 670 000

Universitetet i Umeå

126 393 000

Internationella meteorologiska

institutet i Stockholm

1 583 000

Botaniska trädgården i Göteborg

4 487 000

Till regeringens disposition

4 512 000

Summa

921 034 000

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Vid de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna bedrivs forskning
och utbildning inom de övergripande områdena matematik, fysik, ke-
mi, biologi samt geovetenskapliga ämnen. Inom dessa områden finns en
mycket stor mängd skilda vetenskapliga discipliner. Flertalet av ämnena
har experimentell natur, vilket ställer speciella krav på resurser i form
av lokaler och utrustning. Laboratorier och apparatur kräver kontinu-
erlig förnyelse för att forskningen skall kunna upprätthållas på en inter-
nationellt konkurrenskraftig nivå.

Den svenska naturvetenskapliga forskningen är av hög internationell
klass och karaktäriseras av god internationell förankring. Publicerings-
frekvensen i internationella, ansedda tidskrifter är mycket hög inom fle-
ra ämnesområden.

Universitetet i Stockholm prioriterar två övergripande aspekter som
båda har betydelse för den naturvetenskapliga forskningen nämligen in-
ternationalisering och miljöfrågor. I studiet av Östersjön tydliggörs bety-
delsen av dessa frågor. I Stockholm finns Stockholms marina centrum
som en del av fakultetens profil. Vidare prioriteras flera sektionsöver-
skridande forskningsområden, astrofysik, fundamental växelverkan, ma-
terialvetenskap, molekylära livsegenskaper och naturresurs- och miljö-
forskning.

Uppsalafakulteten är landets största och inkluderar även teknisk
forskning. Fakultetens beteckning kommer att ändras till teknisk-
naturvetenskaplig fakultet. Tyngdpunkten finns inom den experimen-
tella delen och selektiva satsningar på internationellt starka områden ef-
tersträvas. Biomedicinskt centrum erbjuder en forskningsintensiv miljö.
Här finns biologer och kemister i samverkan med forskare både från
andra fakulteter och från Sveriges lantbruksuniversitet. Vid fakulteten
finns också den nationella forskningsanläggningen The Svedberglabora-
toriet som bedriver acceleratorbaserad forskning.

Vid fakulteten i Lund finns en tyngdpunkt inom fysik-kemi. Här
finns t.ex. den nationella forskningsanläggningen MAX-laboratoriet, där

253

synkrotronljusforskning bedrivs. Tillkomsten av fysiska institutionens
lasercentrum öppnar också nya möjligheter för forskare inom kemi-
fysik. Några av fakultetens områden är särskilt framträdande: astrono-
mi, fysik-teoretisk fysik, synkrotronljusforskning, matematik och data-
logi, kemi, växtbiologi och ekologi, molekylärbiologi och vissa geove-
tenskaper.

Den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg har flera
institutioner gemensamma med Chalmers tekniska högskola. Detta ger
positiva synergieffekter. Universitetets prioriterade forskningsprofiler
finns till stor del inom naturvetenskaperna, nämligen biomedicin och
bioteknik där man eftersträvar kraftfulla satsningar. Andra forsknings-
profiler är den marina forskningen med Göteborgs marina centrum och
miljöforskning där fakulteten har en med Chalmers gemensam miljöve-
tenskaplig sektion.

Vid Universitetet i Umeå är biologiforskningen den volymmässigt
största vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Här finns några av
landets ledande institutioner. Viktiga områden är molekylärbiologi,
mikrobiologi, och botanik. Umeå marina centrum och Centrum för
miljövetenskaplig forskning utgör andra delar av Umeåprofilen. Kemi-
institutionen är universitetets största institution. En stor del av kemi-
forskningen rör biologiskt relevanta frågeställningar.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Svensk naturvetenskaplig forskning är av god kvalitet, och befinner sig i
många fall inom den världsledande eliten. Vid samtliga fakulteter har
delar av forskningen blivit föremål för NFR:s internationella utvärde-
ringar och har mestadels erhållit mycket goda omdömen. Ett brett
spektrum av forskningsområden lyfts fram som mycket framgångsrika
och angelägna, samtidigt som det finns vissa strukturella förbättringar
att eftersträva.

En vilja till ökad forskning om miljöfrågor och forskning inom områ-
det cell- och molekylärbiologi förenar universiteten. På flera håll beto-
nas vikten av tvärvetenskapliga satsningar, då framtidens komplexa sam-
hälle kommer att kräva ämnesöverskridande forskning. Den mest liv-
fulla forskningen återfinns ofta just i gränsområdet mellan olika ämnen.
Ett exempel är biologisk, kemisk och medicinsk forskning som alltmer
berör samma områden samt stödjer och kompletterar varandra. Även i
gränsskiktet kemi-fysik finns ett växande forskningsområde.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Fördjupad prövning

Inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala har en
utvärdering gjorts av fakultetens hela verksamhet. Internationella topp-
forskare engagerades i utvärderingen och lämnade värdefulla synpunk-

254

ter på starka och svaga sidor. I positiva ordalag nämndes framförallt ast-
ronomi, jonfysik, strukturbiologi och bioorganisk kemi.

Denna typ av utvärderingar är, enligt regeringens mening, ett värde-
fullt instrument för fakulteterna. Resultaten ger riktlinjer för fakulte-
tens planeringsarbete och torde vara särskilt värdefulla inför de konti-
nuerliga omprioriteringar som bör eftersträvas.

En god förmåga att erhålla rådsmedel betraktas allmänt som kvalitets-
kriterium. En jämförelse i detta avseende mellan de matematisk-
naturvetenskapliga fakulteterna visar att fakulteten i Lund har den hög-
sta andelen rådsmedel i förhållande till fakultetsmedel (41 %). Variatio-
nerna mellan olika ämnen inom fakulteterna är dock mycket stora.

De rekommendationer som gjordes i Naturvetenskapliga forskningsrå-
dets utvärdering av den samlade svenska fysikforskningen bör utgöra ut-
gångspunkt för ett långsiktigt förändringsarbete angående fysikforsk-
ningens inriktning och struktur. Det är viktigt att en god samordning
och planering av området åstadkoms liksom en rimlig arbetsfördelning
mellan universitet och högskolor. Detta motiveras bl.a. av rent veten-
skapliga skäl men även av fysikens behov av mycket avancerad och dyr-
bar utrustning. Det är likaså viktigt om de stora investeringar som nu
görs på fysikområdet, bl.a. i Fysikcentrum i Stockholm, skall utnyttjas
optimalt. Alla berörda instanser från rådsnivå till enskilda fakulteter
bör engageras i den långsiktiga processen. Det är likaså viktigt att inter-
nationell expertis deltager. Regeringen återkommer i annat samman-
hang till det fortsatta arbetet med detta. Regeringen avser att behandla
denna fråga i den uppföljande propositionen om forskning år 1994.

Biologisk forskning

Regeringen finner det av största vikt att fakulteterna genomför omfat-
tande satsningar på den grundläggande, forskarstyrda allmänna biolo-
gin. Grundvetenskaplig forskning inom områden som botanik, zoologi
och ekologi med aktuella inriktningar som biologisk mångfald, för att
endast ge några exempel, har ett stort inomvetenskapligt värde. Den ger
oss kunskap både om vår omvärld och om oss själva som biologiska va-
relser. Den grundläggande biologin är också basen för den medicinska
forskningen. Utan förståelse för de fundamentala lagar som styr celler
och organismer kan inte sjukdomsframkallande störningar botas.

Grundläggande biologisk forskning är också nödvändig som bas för
den mer tillämpade miljöforskningen. Forskningen får inte alltför ensi-
digt inriktas på existerande miljöproblem och därmed försumma det
undersökande, förebyggande arbetet. Om förändringar i naturen skall
kunna uppmärksammas, tolkas och eventuellt åtgärdas är det essentiellt
med kunskap om organismernas och ekosystemens naturliga samspel
och funktion. Detta ger en kunskapsbas som kan nyttjas vid framtida, i
dag okända, miljöproblem.

Från universiteten har redovisats behov av en rad punktvisa insatser
inom olika forskningsprofiler. Här förutsätter regeringen att lokala
omprioriteringar kan ge utrymme för de mest angelägna åtgärderna.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

255

Cell- och molekylärbiologi

Inom de cell- och molekylärbiologiska områdena har nya metoder de
senaste decennierna åstadkommit en revolutionerande utveckling. Vi
får nu en allt djupare kunskap om grundläggande biologiska fenomen
som arvsanlagens konstruktion och funktion. Detta ger i sin tur ny
kunskap och förståelse för en rad viktiga biologiska områden som arter-
nas utveckling, fosterutveckling, åldrande osv. Både biologisk och medi-
cinsk forskning har dragit nytta av denna utveckling. De nya metoderna
ger även förutsättningar för att förklara uppkomsten av många av våra
vanligaste folksjukdomar. Resultaten kan också leda till bättre metoder
för att bota sjukdomar. 1 många fall kan även svensk industri dra nytta
av resultaten, bl.a. i framställningen av läkemedel.

Svenska forskare har på dessa områden en framskjuten ställning. Ett
flertal grupper befinner sig vid forskningsfronten. I anslagsframställ-
ningarna påpekas det generellt att det finns ett behov av ökade insatser
inom dessa forskningsområden som sysslar med studiet av de grundläg-
gande livsegenskaperna: cell- och molekylärbiologi med angränsande
kemiska områden som biokemi och strukturstudier av biologiska
makrokromolekyler. Behoven av ökade resurser för denna forskning
bör beaktas vid den lokala medelsfördelningen.

Ett av de intressanta förslagen på området har lämnats av Universite-
tet i Umeå. Universitetet avser inrätta ett Centrum för molekylär pato-
genes. Verksamheten bygger inte på den traditionella modellen med
ämnesinriktade tjänster, utan på en kraftsamling kring en grundläggan-
de biologisk frågeställning med aktualitet vid den moderna forsknings-
fronten. Verksamheten inriktas på s.k. programmerad celldöd, ett feno-
men som kan ge förklaringar i sammanhang som fosterutveckling och
åldrande. En ökad förståelse för den programmerade celldöden kan
också bidra till förståelsen för hur autoimmuna sjukdomar som reuma-
tism och diabetes uppkommer. Aven för behandlingen av cancer och
för kunskapen om infektioner kan forskning om programmerad celldöd
vara viktig. Området har alltså stort grundforskningsvärde kombinerat
med ett högt kliniskt intresse. Regeringen förordar att sammanlagt 6
miljoner kronor anvisas för uppbyggnad av ett centrum för molekylär
patogenes. Av beloppet bör 3 miljoner kronor beräknas för den natur-
vetenskapliga fakulteten.

Fartyg för marin forskning

De tre marina centra i Stockholm, Göteborg och Umeå har tillsammans
ansvaret för marin forskning och viss miljökontroll längs den svenska
kusten. Fartyg, anpassade för forskningens behov, är därför ett nödvän-
digt redskap i deras verksamhet. Tillgången på fartyg har varit otillräck-
lig

Regeringen uppdrog år 1991 åt generaldirektören Ulf Larsson att före-
slå organisationsform för samordnat utnyttjande av fartyg för marin

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

256

forskning. Utredaren har till regeringen överlämnat rapporten, Organi-
sationsform för samordnat utnyttjande av fartyg för marin forskning, Ds
1991:74.

Utredaren konstaterar att bristen på fartygsresurser är mest akut för
den forskning som bedrivs i öppet hav. Det konstateras också att det
finns en potential av fartyg i Sverige som dock nu inte är användbara
för forskning. Den nuvarande anslagsnivån är också för låg för att täcka
de marina centras behov av att hyra fartyg.

Förslagen innebär i korthet att lämpliga fartyg byggs om för att passa
forskningens behov samt att de marina centras förhyrning av fartyg
samordnas. Utredningen har remissbehandlats och en sammanställning
av remissyttrandena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Re-
missinstanserna är eniga i att anslagsnivån inte räcker för att täcka be-
hoven. Många ser också positivt på förslaget att marina centra via en
samordningsfunktion hyr in ombyggda och basutrustade fartyg. Vissa
remissinstanser hävdade att utredningen inte är fullständig då frågan om
nybygge eller köp av ett begagnat fartyg inte belysts.

Regeringens överväganden

Det är viktigt att de marina centras behov av fartyg kan tillgodoses, även
för forskning i öppet hav. Ett utökat utbud av fartyg som står till förfo-
gande är därför en nödvändighet. Genom samordning vid förhyrning
bör vissa vinster kunna uppnås. För att rationalisera de marina centras
förhyrning av fartyg bör därför en samordningsfunktion inrältas som de
marina centra kan nyttja. Till följd av forskningspropositionen 1990
fördes 800000 kronor till det marina centret i Göteborg för vissa kost-
nader för samordning avseende samtliga marina centra. 1 enlighet med
detta bör samordningsfunktionen placeras vid Universitetet i Göteborg.
Medel för fartygsanvändning anvisas fortsättningsvis till de olika berör-
da universiteten. För fartygsanvändning bör en resursförstärkning med
5 000 000 kronor anvisas, jämnt fördelat mellan universiteten i Stock-
holm, Göteborg och Umeå.

Frågan om hur fartygsbehovet skall kunna mötas utreds vidare inom
Utbildningsdepartementet för att ge underlag för den långsiktiga be-
handlingen av fartygsfrågan.

Manne Siegbahninstitutet för fysik

Institutet skall enligt förordningen (1988:734) med instruktion för insti-
tutet bedriva forskning och utbildning inom atomfysik i vid bemärkel-
se, särskilt den acceleratorbaserade atom-, kärn- och elementarpartikel-
fysiken med angränsande områden. Manne Siegbahninstitutet för fysik
(MSI) anvisas innevarande år ett reservationsanslag om 23 221 000 kro-
nor.

Verksamheten vid MSI domineras sedan mitten av 1980-talet av upp-
byggnad och forskning vid CRYRING-anläggningen. Denna är en unik
accelerator-lagringsring för tunga joner med tillhörande jonkällor som

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

257

17 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

ger möjlighet till avancerad forskning. CRYR1NG invigdes hösten 1992
och experimenten har påbörjats. Mot bakgrund av att MSI föreslås bli
integrerat i högskolan och CRYR1NG föreslås som nationellt laboratori-
um har institutets organisation redan anpassats därefter.

NFR har genomfört internationella utvärderingar av huvuddelen av
den forskning som bedrivs vid institutet. Utvärderingarna har givit goda
vitsord. En nyorientering av institutets verksamhet mot studiet av ato-
mära kollisioner (CRYRING) är följden av en sådan utvärdering. De-
sign och uppbyggnad av CRYRING har tekniskt och vetenskapligt be-
dömts av en internationell expertgrupp. Gruppen har avgivit goda om-
dömen om anläggningen.

En grundläggande princip för organisationen av den svenska grund-
forskningen är att den äger rum vid universitet och högskolor och inte
vid fristående forskningsinstitut. Regeringen uppdrog år 1990 åt
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att utreda förutsättningarna
för en integration av institutet i högskoleorganisationen i Stockholm.
Rapporten, Överföring av Manne Siegbahninstitutet för fysik till hög-
skoleorganisationen i Stockholm överlämnades under år 1992 till reger-
ingen.

UHÄ föreslog att MSI integreras i högskoleorganisationen i Stock-
holm, med undantag för CRYRING-laboratoriet som föreslogs bli en
nationell forskningsanläggning. Utredningen visar att förutom undervis-
ningssamarbetet med Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) förekom-
mer samarbete mellan MSI, Universitetet i Stockholm och KTH bl.a.
inom Fysikcentrum. Universitetet och MSI har administrativt samarbe-
te. Utredningen föreslår att medel som nu disponeras av CRYRING förs
till anslaget för nationella forskningsanläggningar och övriga medel till
högskolan samt att verksamheten drivs vidare i nuvarande lokaler.

Utredningen har remissbehandlats och en sammanställning över re-
missyttrandena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Remissin-
stanserna är positiva till en integration i högskoleorganisationen. Många
betonar att integrationen kan ses som ett första steg på vägen mot ett ut-
byggt Fysikcentrum. Det råder delade meningar bland remissinstanser-
na om huruvida en integration i organisationen vid KTH eller Universi-
tetet i Stockholm är att föredra.

I en skrivelse till regeringen från Universitetet i Stockholm, KTH och
MSI har de tre enheterna uttryckt önskemål om att forskargrupperna
vid MSI överförs efter fritt val till antingen KTH eller universitetet samt
att MSks anslag delas mellan KTH och universitetet.

Ett ökat samarbete inom fysikforskningen i Stockholm har länge ef-
tersträvats bl.a. inom Fysikcentrum. Även i NFR:s nyligen genomförda
utvärdering av svensk fysikforskning förordas ett ökat samarbete mellan
olika fysikinriktningar. Det är också angeläget att främja ett väl utveck-
lat samarbete mellan fysikforskare i Stockholmsregionen.

Regeringen föreslår att verksamheten vid MSI blir gemensam mellan
Universitetet i Stockholm och KTH. Regeringen avser vidare att göra

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

258

CRYRING-anläggningen till en nationell forskningsanläggning, vilket
redovisas under avsnittet om nationella forskningsanläggningar.

Anslaget för MSI bör föras till KTH och till matematisk-
naturvetenskaplig fakultet vid Universitetet i Stockholm. Medlen bör
fördelas dem emellan i överensstämmelse med förslag från de berörda
myndigheterna.

Övriga frågor

I skrivelser från Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB samt Svensk för-
ening för radiobiologi har strålningsbiologins hotade ställning påpekats.
Strålningsbiologin riskerar att försvinna som ämne. Av tidigare sex en-
heter med strålningsbiologisk forskning finns 1992 endast en kvar. De
övriga har lagts ner bl.a. genom att professurer med denna inriktning
inte har återbesatts eller fått ändrad inriktning.

Detta kan innebära problem med tanke på strålskydd, medicinska be-
handlingar, information och Sveriges deltagande i internationella strål-
skyddsorgan. Inte minst den bristande säkerheten i många kärnkraft-
verk i Sveriges närhet och den alltmer uppmärksammade radonproble-
matiken i våra bostäder motiverar att Sverige uppehåller egen forskning
kring strålningseffekter på biologiska organismer. Universiteten bör ta
ansvar för forskningen inom detta område.

Vid flera av landets universitet finns naturvetenskapliga museer. Des-
sa museer har gemensamt framfört till regeringen att det finns stora
problem inom deras verksamhet. De anser bl.a. att deras organisation är
föråldrad och att deras roll inom universiteten behöver stärkas. En ut-
redning kommer att tillkallas för att granska det statliga museiväsendet
med avseende på struktur, organisation och inrikting. I den översynen
bör frågan om de statliga museernas roll och ansvar i forskningsorgani-
sationen tas upp. Här bör även uppmärksammas universitetsmuseerna
samt deras framtida roll för forskning och utbildning.

Slu.lsat.ser

Den naturvetenskapliga grundforskningen ger ökade kunskaper om de
grundläggande naturlagarna och bildar därigenom även basen för de
medicinska, tekniska och industriella framstegen. Det moderna samhäl-
lets utveckling härrör till stora delar från naturvetenskapernas landvin-
ningar.

Fakultetsanslagen skapar långsiktighet i forskningen och möjliggör
den infrastruktur i form av bl.a. laboratorier och utrustning som är
nödvändig för den naturvetenskapliga forskningen.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de naturvetenskapli-
ga fakulteterna anvisas sammanlagt 1 009 195 000 kronor för budgetåret
1993/94. För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade re-
surser.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

259

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser
beträffande de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Polarforskning

Från anslaget Polarforskning bestrids vissa kostnader för planering och
genomförande av svensk polarforskningsverksamhet i Arktis och An-
tarktis. Polarforskningssekretariatet anvisas innevarande år ett reserva-
tionsanslag om 19 825 000 kronor.

Polarområdenas betydelse för klimat och den globala miljön har lett
till ökat behov av forskning. I Sverige har detta behov tillgodosetts ge-
nom Polarforskningssekretariatets tillkomst år 1984. Polarforsknings-
sekretariatet har till uppgift att främja svensk polarforskning. Främst
sker det genom att organisera och genomföra expeditioner i polarområ-
dena.

Sedan sin tillkomst 1984 har Polarforskningssekretariatet snabbt byggt
upp en omfattande forskningsverksamhet. Svenska forskare deltar årli-
gen i expeditioner till polarområdena. Polarforskningssekretariatet avser
nu stärka forskningen i Arktis. Ett första steg var expeditionen till
Nordpolen med isbrytaren Oden 1991. År 1994 planeras en svensk-rysk
expedition iängs den ryska ishavskusten från Kolahalvön till Berings
sund för att studera den arktiska tundrans ekologi.

Under den kommande treårsperioden kommer forskningsverksamhe-
ten i Antarktis att bibehållas på en oförändrad ambitionsnivå med årliga
samordnade expeditioner tillsammans med Norge och Finland. Säsong-
en 1993/94 har Sverige huvudansvaret för transporter och annan logis-
tik.

Polarforskningssekretariatet kommer att inom nuvarande budgetra-
mar tilldelas utökade uppgifter i och med att en ny svensk lagstiftning
införs med anledning av Antarktisfördragets miljöskyddsprotokoll. Po-
larforskningssekretariatet kommer att få ansvar för tillståndsgivning och
tillsyn över vistelse i Antarktis. Denna uppgift sträcker sig utanför
forskningens domäner och omfattar bl.a. även turister.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Redovisningen av Polarforskningssekretariatets verksamhet visar att det
på nuvarande budgetnivå är möjligt att bedriva ett väl fungerande forsk-
ningsprogram i Arktis och Antarktis.

Sverige har en polarforskningsverksamhet som omfattar ca 150 aktiva
forskare. Årligen engageras ca 50 forskare i expeditioner till Arktis och
Antarktis. En avsevärd del av forskningen sker i internationell samver-
kan. Svensk polarforskning går nu in i en konsolideringsfas där det är
viktigt att lägga större vikt vid strategiska och långsiktiga uppgifter.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

260

För att granska de vunna erfarenheterna och göra en fördjupad analys
av verksamheten uppdrog regeringen år 1991 åt FRN att utvärdera
svensk polarforskning. Den 25 juni 1992 avlämnade FRN sin rapport,
Swedish polar research: an evaluation.

Den nuvarande organisationen av svensk polarforskning, där Polar-
forskningssekretariatet svarar för planering och genomförande av expe-
ditioner och Vetenskapsakademiens Polarforskningskommitté är veten-
skapligt rådgivande organ, ansågs av utvärderingen som bästa lösning
bland olika organisationsalternativ. Strukturen borde dock stärkas. Ut-
värderingen konstaterade också att svensk polarforskning generellt har
en hög kvalitet med god relevans för området. En ökad långsiktighet i
planeringen och tydligare samordning av forskningsinsatserna efterlystes
emellertid.

Utvärderingen har varit på remiss till universitet, högskolor, forsk-
ningsråd m.fl. Remissyttrandena visar på nästan total enighet om att
ökad långsiktighet är att eftersträva. En sammanställning av remissytt-
randena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet.

Slutsatser

Genom de långa planeringstiderna för expeditioner kräver polarforsk-
ning i hög grad långsiktighet och kontinuitet. Detta främjas genom en
bas av fasta polarforskartjänster. En sådan bas underlättar också rekry-
teringen av forskarstuderande. Utan en kvalificerad handledning mins-
kar möjligheterna att behålla intresserade studenter och skapa en stabil
forskningsmiljö. Av remissvaret från NFR framgår att rådet finner det
välmotiverat med en förstärkning av tjänster med polarforskningsinrikt-
ning. Tjänster som särskilda forskartjänster, forskarassistenter och dok-
torandtjänster nämns som lämpliga. Vid utlysningen av forskartjänster
bör NFR särskilt beakta behoven av tjänster för polarforskning.

Det är angeläget att finansieringen av de vetenskapliga projekten och
expeditionsplaneringen samordnas så att ett vetenskapligt och kostnads-
mässigt effektivt arrangemang uppnås. I remissvaren framkommer en
tydlig vilja hos flera intressenter att öka samordningen mellan expedi-
tionsplanering och finansiering av forskningsprojekten. Regeringen för-
utsätter att de förslag till samordningsinsatser som nämns också utveck-
las till en ökad koordination.

Den intensifiering av forskningen i Arktis, som Polarforskningssekre-
tariatet betonar och som även stöds av utvärderingen, är angelägen.
Arktis är ett av Sveriges närområden. Arktis betydelse för den globala
miljö- och klimatsituationen är ett viktigt forskningsmotiv. Den senaste
tidens politiska utveckling i det forna Sovjetunionen har nu möjliggjort
utvidgad forskning i området.

N alurvelenskapliga forskningsrådet

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) stödjer forskning inom mate-
matik, biologi, kemi, fysik och geovetenskap. Genom olika stödformer
som projektanslag, tjänster och medel till utrustning kan NFR dels byg-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

261

ga upp nya forskningsområden, dels stödja etablerad, högklassig forsk-
ning.

För Naturvetenskapliga forskningsrådet anvisades budgetåret 1992/93
sammanlagt 464 176 000 kronor under Utbildningsdepartementets hu-
vudtitel. Därutöver disponerade rådet 57 588 000 kronor under När-
ingsdepartementets huvudtitel för energiforskning.

Rådets anslag till forskningen vid matematisk-naturvetenskaplig fakul-
tet utgör ca 30 % av fakultetsanslagen. Universiteten, som är basen i
forskningsverksamheten, står för sammanhang, uthållighet och mång-
fald i verksamheten. Forskningsrådet har ett särskilt ansvar för kvalitet
och förnyelse i forskningen. Grunden för detta arbete är en nära sam-
verkan mellan rådet och universiteten.

NFR:s kvalitetsgranskning har sin grund i bedömningen av projektan-
sökningar som innebär en hård gallring. NFR genomför också regel-
bundna utvärderingar av väl avgränsade områden inom svensk forsk-
ning. Dessa genomförs med internationella expertgrupper och innebär
en noggrann kvalitetsgranskning. Denna form av utvärderingar är en
väsentlig del i rådets verksamhet. Omdömen från denna typ av utvär-
deringar är också den form av prestationsmått som forskarna själva har
störst förtroende för. En ny form av utvärdering har nyligen införts då
en internationell expertgrupp fick i uppdrag att granska hela den svens-
ka astronomi- och fysikforskningen.

NFR bidrar till förnyelse av forskningen även genom stöd till tjänster
åt unga forskare som får möjlighet att ägna sig åt nya, lovande forsk-
ningsområden. Även stöd till unga forskare som vidareutbildar sig
utomlands bidrar till forskningens utveckling. NFR initierar och med-
verkar även i planering av forskningsinsatser på nationell och interna-
tionell nivå i syfte att främja nya utvecklingslinjer.

NFR finansierar olika typer av tjänster, bl.a. doktorandtjänster, fors-
karassistenttjänster, s.k. forskartjänster och rådsprofessurer. Av de me-
del NFR disponerar används nästan 40 % till internationellt samarbete,
i form av deltagande i internationella forskningsanläggningar, interna-
tionella forskningsprogram och forskarutbyte samt stipendieprogram.
NFR är svenskt ansvarigt organ för en rad internationella forskningsan-
läggningar och program.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Den fördjupade anslagsframställningen visar, enligt regeringens mening,
att svensk naturvetenskaplig forskning har en mycket god internationell
standard. I de internationella utvärderingar av avgränsade områden som
NFR låtit göra har kvaliteten mestadels beskrivits som mycket god. Pro-
jektstödet har alltså fungerat väl och riktats till grupper som haft förmå-
ga att bedriva internationellt högklassig forskning. Detta visade sig ock-
så nyligen då NFR lät utvärdera hela den svenska astronomi- och fysik-
forskningen. Utvärderingen gav över lag goda vitsord samtidigt som viss

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

262

omorientering rekommenderades inom vissa delar av fysiken. Målet att
stödja den vetenskapligt bästa forskningen har därmed uppnåtts.

Fördjupad prövning

I sin fördjupade anslagsframställning har NFR redovisat en lägesbeskriv-
ning och framtidsanalys av svensk naturvetenskaplig forskning. Rådets
projektstöd till olika områden fördelar sig budgetåret 1990/91 enligt föl-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

jande:

Matematik                    3,1%

Fysik                        29,5%

Kemi                      24,5%

Biologi                        28,6%

Geovetenskaper               14,3%

NFR:s analys visar att matematikens roll blir allt större inom natur-
vetenskaplig och teknisk forskning. I förhållande till forskningens stor-
lek är den nuvarande ekonomiska ramen mycket liten och måttliga ök-
ningar kan förväntas ge god utdelning.

När fysiken i Sverige nyligen utvärderades ansågs den ha en hög inter-
nationell standard, samtidigt som vissa rekommendationer gjordes för
att förbättra områdets förhållanden och vetenskapliga balans. En för-
stärkning av infrastrukturen i form av nya byggnader där olika fysikin-
riktningar kan samlokaliseras ansågs viktig. Bättre samordning av astro-
fysiken samt en bredare satsning inom området kondenserade materiens
fysik rekommenderades också. Ett gott samarbete mellan NFR, Teknik-
vetenskapliga forskningsrådet och Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) betonades som önskvärt för att upprätthålla en god balans
mellan fysikens olika forskningsfält.

Svensk kemi är även den framstående, men har liten volym i förhål-
lande till invånarantalet. Kemin växer framför allt i gränsområdena mot
andra ämnen som fysik och biologi. Kemi kommer alltmer att kräva ut-
nyttjande av tung utrustning för att nå internationellt konkurrenskrafti-
ga resultat. I framtiden kommer specialisering och kanske koncentra-
tion till vissa centra att bli alltmer betydelsefull

Inom biologin har den snabba metodikrevolutionen på molekylärbio-
logins område tvärtom medfört att medeldyr utrustning inte kan kon-
centreras till centra utan måste finnas tillgänglig på allt fler laboratorier
även inom traditionella biologiämnen. Svensk biologi har en mycket
god internationell standard.

Beträffande geovetenskapen betonas den starka internationella prä-
geln och vikten av att stödja deltagandet i internationella forskningspro-
gram. Vidare understryks ämnesområdets vikt för miljöforskningen.

Svensk naturvetenskaplig forskning är således internationellt konkur-
renskraftig. Analysen visar också att det finns områden där balansen bör
justeras och omfördelningar av stödet kan vara aktuella. Detta bör vara
en viktig uppgift för NFR:s kommande arbete.

Forskningens internationalisering kommer att bli allt viktigare, inte
minst på områden där dyrbar utrustning krävs. Här har NFR aktivt bi-

263

dragit till att svenska forskare har mycket goda möjligheter att utnyttja
internationella forskningsanläggningar. Den naturvetenskapliga forsk-
ningen har mycket goda och omfattande internationella kontakter. En
enkät visar att under 1991 reste svenska naturvetenskapliga forskare till
71 länder. USA mottog det ojämförligt största antalet svenska deltagan-
de i konferenser och svenska gästföreläsare. Under de senaste åren har
dock antalet besök i Ryssland och EG-länder ökat kraftigt. Även antalet
gästforskarbesök i Sverige har ökat.

Slutsatser

Den naturvetenskapliga forskningen är av stor vikt. Den naturveten-
skapliga forskningen ger grundläggande kunskap om naturlagar och
livsbetingelser. Den utgör därför i många fall basen även för andra ve-
tenskaper.

Matematisk-naturvetenskaplig forskning är dynamisk till sin natur.
Det är därför av största vikt att NFR fortsatt bidrar till forskningens för-
nyelse. Då rådet har ambitionen att kontinuerligt omfördela stödet till
de olika vetenskapsområdena är det ett utmärkt initiativ som tagits i
och med utvärderingen av den samlade fysik- och astronomiforskning-
en.

Genom utvärderingar av samlade områden som fysik, biologi osv. kan
rådet finna instrument för att jämföra kvaliteten mellan olika vetenska-
per. Därmed skapas ett underlag för omfördelningar. Det är samtidigt
viktigt att omfördelningar sker över längre tidsperioder för att rådet
skall uppfylla sina åtaganden att stödja högkvalitativ, långsiktig grund-
forskning.

Det är enligt regeringens mening också av största vikt att utvärdering-
arna av avgränsade delområden fortsätter för att den höga kvaliteten
skall upprätthållas inom forskningen.

Den internationella verksamheten inom NFR kommer att bli allt vik-
tigare. Regeringen finner det mycket angeläget att svenska forskare be-
reds möjlighet att vistas utomlands i livaktiga forskningsmiljöer. Likaså
är det angeläget att öka möjligheterna för svenska forskningsgrupper att
bjuda in gästforskare bland annat i form av post-doktorstipendiater.
NFR har visat vilja att utöka sitt program för postdoktorstipendier och
regeringen förutsätter att detta initiativ förverkligas.

NFR har prioriterat flera angelägna forskningsområden. Som exempel
kan nämnas matematiska modeller inom kemi och fysik, biologisk di-
versitet, klimatforskning samt materialkonsortier. Inom kemi, fysik,
biologi och geovetenskaper undersöks alltmer komplicerade system. Ex-
perimenten genererar stora mängder data som måste analyseras mate-
matiskt. För att göra detta effektivt behöver matematiska modeller ut-
vecklas. Exempel på användningsområden är studiet av livets kemisk-
biologiska byggstenar, material och nedbrytning av föroreningar i om-
givningen.

Ett annat angeläget område som NFR har prioriterat inför framtiden
är biologisk diversitet. Den biologiska mångfalden visas i artrikedomen
och variationen av de levande organismerna. Med den utveckling som

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

264

nu pågår beräknas stora delar av jordens arter försvinna inom 50 år. I
flertalet forskningsmedvetna länder förbereder man nu satsningar inom
området. Det handlar bl.a. om att kartlägga genetisk information och
taxonomisk forskning, samt att studera ekosystemen för att nå kunskap
om mekanismerna för deras långsiktiga reglering.

Ytterligare ett angeläget forskningsområde som NFR valt att prioritera
är klimatforskning. Ökningen av växthusgaser och risken för en framti-
da temperaturhöjning har ökat betydelsen av sådan forskning. Dess mål
är att förstå de processer som reglerar jordens klimat.

I överenstämmelse med 1990 års forskningsproposition har NFR och
NUTEK stött ett materialtekniskt program i form av tvärvetenskapliga
konsortier. Programmet beskrivs närmare inom avsnittet Näringsdepar-
tementets verksamhetsområde. Verksamheten har givit värdefulla resul-
tat och NFR böräven fortsättningsvis stödja denna.

De områden som NFR prioriterar, av vilka några här nämnts, bör så
långt möjligt ges utrymme inom NFR:s ramar. Flera av dessa områden
har både samhällelig och inomvetenskaplig betydelse och prioritering-
arna utgör viktiga led i forskningens förnyelse.

Polarforskning är ett område som genom de långa planeringstiderna
för expeditioner i hög grad kräver kontinuitet och långsiktighet. Detta
gynnas av en bas av tjänster inriktade mot sådan forskning. NFR bör
vid utlysandet av forskartjänster särskilt beakta behovet av tjänster för
polarforskning.

Under en följd av år har NFR tillsammans med Skogs- och jordbru-
kets forskningsråd stött ett gränsöverskridande forskningsprogram om
skog och miljö. Programmet var tidsbegränsat och avslutades för NFR:s
del vid utgången av budgetåret 1991/92. Som en följd av initiativ inom
programmet har NFR och andra berörda myndigheter även i fortsätt-
ningen stött en rad värdefulla forskningsprojekt om skog och och miljö.
NFR och SJFR bör även framdeles ägna uppmärksamhet åt detta områ-
de. 1 detta sammanhang är det angeläget att NFR stödjer grundläggande
biologisk och kemisk forskning inom det gränsöverskridande forsk-
ningsprogram kring träråvara som regeringen avser föreslå till riksda-
gen. Programmet beskrivs under avsnitten Jordbruksdepartementets och
Näringsdepartementets verksamhetsområden.

Sverige deltar i arbetet vid den internationella forskningsanläggningen
för högenergifysik, CERN. Sedan början av 1980-talet har NFR tillsam-
mans med STU/NUTEK och Sveriges Exportråd ägnat ökad uppmärk-
samhet åt Sveriges industriella utnyttjande av CERN. Ett mål har varit
att öka CERN:s upphandling i Sverige, vilket också har skett. Andelen
beställningar borde dock öka ännu mer för att stå i proportion till Sve-
riges finansiella bidrag till forskningsorganisationen och för att stärka
svensk industri.

Regeringen kommer i annat sammanhang att anvisa särskilda medel
för åtgärder i syfte att förbättra det industriella utbytet av svensk med-
verkan i internationella forskningsanläggningar, framför allt CERN.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

265

Regeringen avser i annat sammanhang anvisa medel för att möjliggöra
åtgärder syftande till förbättrade relationer mellan svensk industri och
internationella forskningsanläggningar, framför allt CERN.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnitten Slutsatser
förordat beträffande det Naturvetenskapliga forskningsrådet.

8.12.5 Tekniska forskningsområdet

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Tekniska fakulteterna

Medlen till de tekniska fakulteterna fördelas innevarande budgetår en-
ligt följande:

Universitet

Belopp

Universitetet i Uppsala

11 295 000

Universitetet i Lund

149 279 000

Universitetet i Linköping

103 072 000

Tekniska högskolan i Stockholm

276 088 000

Chalmers tekniska högskola

244 576 000

Högskolan i Luleå

111 706 000

Summa

896 016 000

Enligt senast tillgängliga uppgifter utgör fakultetsanslaget 41 % av de
tekniska fakulteternas samlade resurser. Endast 6 % utgörs av rådsme-
del medan 36 % kommer från övriga statliga sektorn, särskilt Närings-
och teknikutvecklingsverket NUTEK. 10% av finansieringen kommer
från den privata sektorn, främst företag.

Flera högskolor utvecklar olika slags interdisciplinära ansatser. Som
exempel kan nämnas den s.k. immateriella sektion för miljöforskning
som Chalmers tekniska högskola och Universitetet i Göteborgs driver
gemensamt, Linköpings centrum för industriell informationsteknik
samt teknikverksamheten i Uppsala som profilerar sig med hänsyn till
sin hemvist inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten där.

Styrkeområden vid tekniska fakulteten inom Universitetet i Lund är
bl.a. miljöteknik, materialteknik, informationsteknologi och energitek-
nik. Andra områden med mer speciell Lunda-profil är livsmedels- och
bioteknik samt laserteknik. Styrkan ligger i samverkan mellan flera
etablerade forskargrupper. Fakulteten satsar tillsammans med teknik-
och företagsparken IDEON på att utveckla kontakterna med främst det
regionala näringslivet.

266

Tekniska fakulteten är den största fakulteten inom Universitetet i Lin-
köping. Forskningen där har sedan bildandet profderats och koncentre-
rats mot strategiskt viktiga områden. Exempel är informationsteknologi,
industriell ekonomi, konstruktions- och produktionsteknik, medicinsk
teknik och tillämpad matematik. Verksamheten är organiserad i storin-
stitutioner vilket skapat goda förutsättningar för fruktbärande samver-
kan över ämnesgränser.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) har den fakultet som omfat-
tar flest discipliner. KTH pekar således ut ett tiotal områden som för
högskolan speciella styrkeområden. KTH har beslutat genomföra en
omfattande organisationsförändring som innebär att ämnena organiseras
i avsevärt större institutionsenheter. En för KTH speciell företeelse är
närheten till och samverkan med ett flertal industriforskningsinstitut
och statliga forskningsinstitut.

Chalmers tekniska högskola (CTH) har, liksom KTH, bred verksam-
het. CTH har sin största styrka i de grundläggande vetenskaperna såsom
matematik, fysik och kemi. Även den riktade grundforskningen inom
material- och mikroelektronikområdena är internationellt konkurrens-
kraftig Satsningar på miljörelaterad forskning, delvis tillsammans med
Universitetet i Göteborg, ger CTH en särskild profd. I många år har
CTH varit föregångare genom olika initiativ för kontakter med företag
och för kommersialisering av idéer och rön från forskningen.

Forskningen vid Högskolan i Luleå bedrivs i storinstitutioner i nära
kontakt med företag och samhället i övrigt. Viktiga ämnesområden av
såväl regionalt som nationellt intresse är bland andra material- och till-
verkningsteknik, förädling av mineral och trä, anläggningsbyggande,
tillämpad informationsteknik, exempelvis geografiska informationssys-
tem, teknik för kallt klimat samt kvinnor och teknik.

Till de tekniska fakulteterna hör verksamheten vid två nationella
forskningsanläggningar: Superdatorcentrum vid Universitetet i Linkö-
ping samt Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola.

Studsvik AB har i särskild ordning hemställt om medel för material-
teknisk forskning som ingår i deltagandet i EG:s fusionsforskningspro-
gram.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Av alla forskningsområden är det tekniska i många avseenden det som
har störst närhet till kommersiellt mätbara resultat. I sin resultatanalys
hänvisar emellertid högskolorna i relativt liten utsträckning till nyttoin-
riktade indikatorer såsom mängd patent, industriella forskningsuppdrag
eller antal utbildade forskare som gått till näringslivet. 1 en studie som
gjorts om FoU för svensk industriell förnyelse (L. Ohlsson Swedish
R&D for industrial renewal) framhålls att under 1980-talet många av de
tekniska högskolornas institutioner orienterat sig från de tillämpade de-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

267

larna av respektive ämne och mot mer grundläggande forskning. Under
samma tid har stora delar av svensk industri decentraliserats och mins-
kat sin forskning till förmån för mer kortsiktig produktutveckling.

En god balans mellan grundläggande och tillämpad forskning måste
eftersträvas. Att utveckla teknisk forskning som inriktas mot industrin
kräver insatser också inom vetenskapligt motiverad grundforskning.
Utan denna kan den tillämpade forskningen i längden inte hävda sig in-
ternationellt.

Flera högskolor påpekar i sina anslagsframställningar att en ökning av
samverkan med näringslivet är angelägen. Regeringen delar den bedöm-
ningen. Samverkan kan ha många olika former. Särskilt värdefullt, inte
minst på lång sikt, bör gemensamma insatser för utbildning av indust-
riellt inriktade forskare vara. Detta har tagits upp i det föregående.

Svenska företag och samhället i övrigt bör vara intresserade avnämare
av de tekniska institutionernas utbud: färdiga civilingenjörer, kurser för
vidareutbildning, utbildade forskare, kunskap från den internationella
fronten, egenutvecklade nya rön, embryon till nya produkter etc. Goda
institutioner inom det tekniska området karakteriseras av god förmåga
till kommunikation med företagen och med samhället i övrigt. Detta
går att förena med kravet på förstklassig inomvetenskaplig kvalitet.

Kraftsamling bör eftersträvas till områden där forskningscentra av in-
ternationell klass kan byggas upp och understödjas. Härigenom kan
högskolorna bidra till att svenska företag blir internationellt konkur-
renskraftiga. Behovet av koncentration gäller särskilt inom forsknings-
områden som kräver dyrbar utrustning.

De fördjupade anslagsframställningarna från de tekniska högskolorna
bär vittnesbörd om det tekniska forskningsområdets mångfasetterade ka-
raktär och mångfald. Varje disciplin har sina speciella förutsättningar
med hänsyn till relevansen för svenskt näringsliv och samhälle, med
hänsyn till det inomvetenskapliga forskningsläget, med hänsyn till be-
hovet av samverkan med grundläggande eller angränsande ämnen, etc.
Vidare kan det vara stor skillnad i inriktning och kvalitet mellan insti-
tutioner för samma ämne vid olika högskolor. Detta kan exempelvis be-
ro på närhet till ett framstående företag inom fackområdet eller på att
ledande forskare fått utvecklas och verka inom en institution. Det är vä-
sentligt att förutsättningarna för att utveckla en ledande forskningsmil-
jö i varje speciellt fall verkligen tillvaratas.

Regeringen stödjer högskolornas insatser för gränsöverskridande
forskning. Vetenskapliga liksom kommersiella genombrott kan i första
hand förväntas genom kombinationer av olika discipliner. Vidare kan
många problem - det kan exempelvis gälla miljö- eller transportpro-
blem eller utveckling av komplexa produkter eller system - lösas endast
genom gränsöverskridande forskning. Det behöver då inte enbart vara
kombinationer av olika tekniska vetenskaper utan kan även inkludera
samhällsvetenskap eller humaniora. En huvudsak är dock att deltagan-
de forskare håller hög kvalitet genom god förankring i sin disciplin.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

268

Utvecklingen av svenska företag och samhällsfunktioner beror alltmer
på hur informationsteknologin behärskas. Forskning krävs på en mång-
fald områden alltifrån mikroelektronik till programvaruteknik. Även
om ledande forskning och produktframtagning sker på annat håll måste
Sverige hålla en användar- och beställarkompetens på högsta nivå.
Forskning inom området kan och bör sysselsätta många olika tekniska
högskoleinstitutioner.

Användning av informationsteknik har lett till en avsevärd ökning av
produktiviteten, inte minst inom olika forskningsdiscipliner. I samman-
hanget skall påpekas betydelsen för många områden att ha tillgång till
stor datorkapacitet och att teknologier för kommunikation utnyttjas och
vidareutvecklas.

Flera års satsningar inom olika biovetenskaper som i första hand lig-
ger inom det naturvetenskapliga området har lagt grunden för vidare
utveckling: bioteknologierna kan utnyttjas och ge bidrag till landets väl-
stånd. Det är angeläget att bioteknikens möjligheter tas till vara genom
utveckling av olika tillämpningar. Sverige har en position i den interna-
tionella konkurrensen att försvara och utveckla.

Flera högskolor påpekar särskilt behovet av ökad internationalisering
av verksamheten. Det gäller såväl grundutbildning som forskarutbild-
ning och forskning.

Även i detta avseende har varje disciplin och varje institution sina
förutsättningar. Regeringen delar bedömningen att det internationella
samarbetet måste öka, inte minst inom den tekniska forskningen. Detta
har närmare beskrivits i tidigare avsnitt av denna proposition. I detta
sammanhang bör påpekas att de stora satsningarna på internationella
forskningsanläggningar exempelvis CERN, öppnar vissa möjligheter
även för tekniska forskare.

I avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde behandlas
Centrum för mikroelektronik, som är gemensamt för Universitetet i
Linköping och Tekniska högskolan i Stockholm.

Fördjupad prövning

1 forskningsberedningens regi hölls under 1992 en serie konferenser,
bl.a. en med rubriken ”Forskning och Näringslivets Utveckling”. Vid
detta tillfälle bekräftades behovet av utökad kunskapsöverföring från
högskoleinstitutioner till industriföretagen. I det föregående har reger-
ingen redovisat förslag i syfte att förstärka samarbetet med näringslivet.
De särskilda lösningar som där förordas innebär givetvis inte att inte
också i fortsättningen en betydande del av samarbetet kommer att äga
rum inom den reguljära organisationen.

Under avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde redovisas
bedömningar och förslag rörande insatser inom informationstekniken.
Universitet och högskolor har viktiga uppgifter i detta sammanhang i
utbildning, forskarutbildning, forskning och kunskapsförmedling som
stöd såväl till informationsteknikindustrin som till användarna av infor-
mationsteknologin.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

269

Den satsning på materialteknisk forskning genom gränsöverskridande
konsortier som NUTEK och Naturvetenskapliga forskningsrådet ge-
nomfört sedan ett par år har utvärderats med mycket positivt resultat.
Samverkan mellan relativt små forskargrupper har gett ett mycket in-
tressant tekniskt-vetenskapligt utbyte. Resultaten visar också värdet av
att pröva nya former för finansiering och för verksamhetens genomfö-
rande. Materialkonsortiemodellen bör fortsatt användas och vidareut-
vecklas inom nya områden. Regeringen redovisar under avsnittet När-
ingsdepartementets verksamhetsområde förslag till fortsatta insatser för
det materialvetenskapliga området.

Slutsatser

Teknisk forskning spelar en nyckelroll som bas för utveckling av inter-
nationellt konkurrenskraftiga produkter och för utvecklingen av det
svenska samhället över huvud taget.

De tekniska fakulteterna bör enligt regeringens mening under planer-
ingsperioden utveckla sin forskning och forskarutbildning i enlighet
med vad som ovan anförts. Detta innebär i korthet att särskild prioritet
ges till

-fortsatt utveckling av gränsöverskridande insatser, gärna i nya orga-
nisatoriska former

- forskning som stöd för grundutbildning

-fortsatt satsning på informationsteknologi och bioteknik

-ökat samarbete mellan universitet, högskolor och företag

-fortsatt internationalisering.

De tekniska fakulteterna bör ytterligare beakta och utnyttja de möjlig-
heter som bjuds genom samverkan med industriforskningsinstitut.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de tekniska fakulte-
terna anvisas sammanlagt 943 313 000 kronor, l ör de där på följande
budgetåren föreslås oförändrade resurser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat
beträffande de tekniska fakulteterna.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TER) har till uppgift att främja
och stödja vetenskapligt betydelsefull grundforskning inom det tekniska
området. Rådet inrättades 1990. Den nära kopplingen mellan
naturvetenskaplig och teknisk forsknig i teknikutvecklingen ger TFR en
nyckelroll med viktiga kontaktytor mot bl a Naturvetenskapliga
forskningsrådet och Medicinska forskningsrådet liksom mot Närings-
och teknikutvecklingsverket (NUTEK).

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

270

För budgetåret 1992/93 anvisades TFR 184 966 000 kronor under
Näringsdepartementets huvudtitel, anslaget Teknikvetenskapliga
forskningsrådet.

Rådet har indelat sitt stöd till forskning i fyra huvudområden

- teknisk fysik och elektroteknik

- kemiteknik och bioteknik

- informationsteknik med datavetenskap, teknisk-vetenskapliga
beräkningar, reglerteknik och telekommunikation samt

- teknisk mekanik/materialteknik

Varje område erhöll innevarande budgetår mellan 30 och drygt 40
miljoner kronor i bidrag till forskning.

Inom dessa områden eftersträvas projekt som uppfyller högt ställda
internationella kvalitetskrav. TFR ger stöd till teknisk grundforskning
även i form av riktade satsningar, t ex förbränningsteknik, generell
systemteknik, bioteknik för skogsindustrin. Vidare deltar TFR
tillsammans med andra forskningsfinansierande organ i s.k. nationella
satsningar. De nationella satsningarna sker ofta inom områden som
kräver interdisciplinära ansatser, exempelvis informationsteknik, energi
och miljöteknik. I sin anslagsframställning redovisar TFR behov av ökat
stöd till riktade satsningar och till nationella satsningar.

Kvalitetsnivån på den tekniska grundforskningen varierar mellan
disciplinerna. TFR identifierar områden som bedöms som svaga men
som synes ha stor betydelse för framtida utveckling. Rådet söker nu
stärka sådana områden genom särskilda åtgärdsprogram. Det kan bl. a.
ske genom att svenska doktorander får bedriva forskning utomlands,
genom att inbjuda framstående utländska forskare till Sverige, genom
att skapa ett nära samband med framstående naturvetenskapliga och
humanvetenskapliga forskningsmiljöer samt genom att utvärdera delar
av de tekniska högskolorna.

TFR har valt att inte inrätta särskilda forskartjänster. Däremot
finansieras innevarande budgetår ett hundratal forskartjänster.
Forskarutbildning finansieras inom ramen för TFR-stödda projekt.
Rådet vill under planeringsperioden utöka antalet doktorandtjänster
med femtio per år.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Teknikvetenskapliga forsningsrådet inrättades den 1 juli 1990 och
inledde sin fördelning av bidrag till forskning under början av 1991.
Det är följaktligen inte möjligt att redan nu redovisa någon
resultatanalys. Rådet har emellertid redovisat riktlinjer för fortsatt
utveckling och användning av resultatmått. Indikatorer för kvalitetsmått
skall knyta an till den referensram som är förankrad i froskningen
inom TFR:s verksamhetsområde. Indikatorerna skall användas för att

271

ställa den svenska forskningen i relation till kvalitetsnivån vid den
internationella forskningsfronten.

Regeringen anser att TFR utnyttjat sin relativa frihet från traditioner
och sina medel till att analysera sitt ansvarsområde, planera sin
verksamhet liksom fördela tillägnliga medel på ett sytematiskt och
framsynt sätt. Den valda inriktningen bör bibehållas och utgöra bas för
fortsatta insatser som kan ge långsiktiga positiva effekter för
utvecklingen av svensk teknikvetenskaplig forskning och därmed också
för svensk industri.

Dessa insatser bör kunna ta nya och för Sveriges vidkommande
obeprövade former. Ett gott exempel är det intitativ som TFR tagit
genom att finansiera industridoktorandtjänster. Andra intiativ gäller
stöd till etablerande av forskarskolor, fleråriga ramanslag till
utrustningskrävande verksamheter och till särskilt kreativa
forskningsmiljöer.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Fördjupad prövning

Den tekniska grundforskningen är grunden för utvecklingen inom mer
tillämpade discipliner och för den produkt- och processutveckling som
i sin tur skall ge Sverige och svensk industri konkurrenskraft.

Regeringen instämmer i TFR:s bedömning att den mest effektiva
överföringen av nytt kunnande från högskolorna till den producerande
industrin torde ske genom välutbildade civilingenjörer, licentiater och
doktorer med ett internationellt perspektiv och med god förmåga att
tillvarata forskningsresultat och som efter utbildningen anställs i
näringslivet.

Slutsatser

TFR har en viktig roll inom teknisk och naturvetenskaplig
grundforskning. Vidare fungerar rådet som en länk till den industriellt
inriktade forskning och utvecklingsarbete som stöds av NUTEK och
andra liknande organ.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat
beträffande Teknikvetenskapliga forskningsrådet.

Rymdforskning

Området avser forskningsdelen av det program för nationell rymdverk-
samhet för vilket Rymdstyrelsen har myndighetsansvar. Kostnader för
denna bestrids under budgetåret 1992/93 inom anslaget E 18. Rymd-
forskning. För 1992/93 anvisas 32 257 000 kronor.

272

Till området kan även räknas basverksamheten vid Institutet för
rymdfysik. Kostnader för denna bestrids budgetåret 1992/93 inom ansla-
get E 23. Institutet för rymdfysik. För 1992/93 anvisas 36 422 000 kro-
nor.

Rymdstyrelsen

För den nationella rymdforskningen fungerar Rymdstyrelsen som ett
forskningsråd. En stor del av satsningarna gäller instrumentering, expe-
riment och datautvärdering för de svenska småsatellitprojekten Viking,
Freja och det planerade Odin. Stöd har getts till bl.a. rymdplasmafysik,
astronomi samt mikrogravitationsforskning, främst inom materialfysik,
livsvetenskap och biofysik. Rymdstyrelsen hemställer om en särskild an-
slagsökning utöver pris- och löneomräkning för att kunna fullfölja am-
bitiösa planer för experiment på nästa svenska satellit Odin.

Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik bedriver observatorieverksamhet rörande till-
ståndet i övre atmosfären, i jonosfären och i magnetosfären. Vidare be-
drivs teoretisk och experimentell grundforskning.

Rymdplasma studeras från marken, exempelvis med radio och från
satellit. Vidare utvecklas nya metoder för användning av radiovågor vid
fjärranalys. I verksamheten ingår en relativt omfattande forskarutbild-
ning; ett flertal doktorsavhandlingar har arbetats fram inom institutet.

Institutet begär en ökning utöver pris- och löneomräkning för ett fler-
tal olika ändamål, främst för att kunna utöka sin roll i forskarutbild-
ning. I särskild ordning har institutet äskat medel för att kunna etablera
ett svenskt campus ingående i International Space University.

Regeringens överväganden

Ett starkt och väl avvägt nationellt forskningsprogram är en förutsätt-
ning för att svenska forskare skall kunna vara attraktiva som internatio-
nella samarbetspartner och för att landet skall kunna tillgodogöra sig
deltagandet i internationella samarbetsprogram som t.ex. det europeiska
samarbetet inom rymdområdet.

Sveriges läge långt norrut på jordklotet gör att här finns särskilda för-
utsättningar för rymdverksamhet såsom möjligheter att kommunicera
med polära satelliter och att studera intressanta företeelser inom rymd-
plasmafysiken. Den nationella satsningen på mindre projekt är en för-
utsättning för ett bra utbyte av de större vetenskapliga projekten inom
ramen för det europeiska rymdsamarbetet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

273

18 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Slutsatser

Framgångarna med de nationella små satelliterna och experimenten
ombord på dem har väckt stor internationell uppmärksamhet. Denna
verksamhet bör fortsättas av såväl vetenskapliga som industriella skäl.

Anslaget till den nationella svenska rymdforskningen bör öka. Ök-
ning bör fördelas av Rymdstyrelsen. Därmed kan fördelningen ske med
de bedömningar av kvalitet och relevans som Rymdstyrelsen kan till-
handahålla.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat
beträffande Rymdforskning.

8.12.6 Interdisciplinär forskning

Forskningsrådsnämnden

Forskningsrådsnämnden (FRN) har enligt sin instruktion ansvar för
gränsöverskridande forskning främst inom områden som är angelägna
från samhällets synpunkt. Nämnden har också vissa uppgifter i fråga
om forskningsinformation. Nämnden svarar för fördelning av särskilda
resurser för dyrbar vetenskaplig utrustning.

Innevarande budgetår anvisas 93 639 000 kronor till FRN:s verksam-
het. Medlen fördelas av nämnden, av beloppet går knappt 9 miljoner
kronor till nämndens förvaltning. Nämnden fördelar en kostnadsram
om ca 218 miljoner kronor för finansiering av dyrbar vetenskaplig ut-
rustning för forskningsändamål. FRN disponerar vidare drygt 2,5 miljo-
ner kronor under Näringsdepartementets huvudtitel för forskning inom
området teknisk vetenskaplig informationsförsörjning.

Mot bakgrund av att universiteten även fortsatt är beroende av externt
stöd vid uppbyggnad av nya forskningsinriktningar anser nämnden sin
roll som främjare av en sektorsobunden men problemorienterad och
därmed ofta tvärvetenskaplig forskning vid universitet och högskolor
som allt viktigare.

FRN går i anslagsframställningens resultatanalys igenom de forsk-
ningsområden nämnden arbetar med, områdenas utveckling och resul-
tat samt områdenas kvantitativa utveckling. För flertalet områden har
effekterna av FRN:s arbete blivit att ett antal från forskningssynvinkel
försummade forskningsinriktningar har etablerats. Ett exempel som
anges är området individ, samhälle, hälsa där effekterna bör leda till åt-
gärder för främjande av folkhälsan. Beträffande forskningsinformation
drar FRN slutsatsen att det är tusentals människor från vitt skilda områ-
den i samhället som möter, ser, hör eller läser det som lyfts fram genom
nämndens satsningar på forskningsinformation.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

274

Regeringens överväganden

Regeringen har i det föregående redovisat en samlad bedömning av
forskningsrådsorganisationen samt vissa förslag till förändringar i den-
na.

Resultatbedömning

Forskningsrådsnämndens insatser för den gränsöverskridande forsk-
ningen är mycket positiva, angelägna forskningsinriktningar har etable-
rats, internationellt forskningssamarbete stärkts.

FRN planerar att genom omfördelning av resurser ge utrymme för tre
nya forskningsområden, Ett nytt Europa, Riskforskning och Livsstilar.
Regeringen tillstyrker detta.

En ökad satsning på kvinno- och jämställdhetsforskning är angelägen.
Ett stort antal intressanta forskningsprojekt har inte kunnat ges stöd.
FRN har redovisat uppdrag om kvinnoforskning med inriktning på na-
turvetenskap och teknik. Nämnden har bedömt en ökad satsning nöd-
vändig.

FRN har i den fördjupade anslagsframställningen förklarat sig beredd
att utreda hur frågan om långsiktiga databehov inom samhällsvetenskap
och folkhälsoforskning skall lösas. Regeringen avser att ge nämnden i
uppdrag att i samråd med Socialvetenskapliga forskningsrådet utreda
hur samordning av och efterfrågan på individdata inom dessa forsk-
ningsområden skall kunna tillgodoses inom ramen för oförändrade re-
surser.

Nämnden har i anslagsframställningen också föreslagit att verksamhe-
ten vid Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) vid Universitetet i
Uppsala fr.o.m. budgetåret 1995/96 finansieras på annat sätt än genom
anslag från bl.a. FRN. Enligt regeringens mening bör medel motsvaran-
de nämndens anslag till SCASSS fr.o.m. nämnda budgetår överföras till
anslaget Universitetet i Uppsala.

FRN har haft i uppdrag att lägga fram förslag om vilka ytterligare åt-
gärder som bör vidtas inom energisystemområdet och därvid överväga
inrättande av en professur i miljö- och energisystemanalys. FRN:s ut-
redning fann att ett stort behov förelåg av helhetssyn på miljö- och
energiproblemen och bedömde att 8 miljoner kronor behövs för upp-
byggnad av forskningen. På grund av det statsfinansiella läget kan ytter-
ligare medel inte anvisas utan FRN bör genom omfördelning kunna fi-
nansiera vissa insatser inom området.

FRN har ett särskilt ansvar för ungdomsforskning. Regeringen anser
att insatserna för denna forskning bör öka. FRN bör därför avsätta ytter-
ligare 500 000 kronor härför. Under avsnittet Civildepartementets verk-
samhetsområde redovisas förslag till viss ytterligare förstärkning.

Enligt regeringens mening bör universitetens och högskolornas forsk-
ningsinformation förstärkas. Medel för detta ändamål bör därför föras
över från FRN:s anslag. Effekterna på läroanstaalternas arbete med

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

275

forskningsinformation bör bli föremål för en särskild uppföljning. FRN
bör dock även i fortsättningen ha ansvar för nationella informationsin-
satser. Särskild uppmärksamhet bör ägnas insatser inom de tekniska
och naturvetenskapliga områdena. Vidare bör nämnden också fortsätt-
ningsvis ha ansvar för informationsprogram för jämställdhetsforskning.

Social ohälsa i form av t.ex. kriminalitet, drog- och alkoholmissbruk
och psykiska störningar hör till de folksjukdomar som medför stort li-
dande för enskilda människor och stora kostnader för samhället. För att
preventiva åtgärder och behandling skall kunna sättas in i rätt tid och
vara effektiva måste de vila på solid kunskap om de komplicerade me-
kanismer och processer som ligger bakom uppkomsten av destruktiva
och psykiskt avvikande sätt att fungera hos enskilda individer. Sådan
kunskap kan inte vinnas utan bidrag från systematisk, långsiktigt och
tvärvetenskapligt planerad longitudinella forskning, dvs. genom att sam-
ma individer följs från tidig till vuxen ålder i ett brett perspektiv.

Longitudinell forskning ställer särskilda krav på kontinuerlig tillgång
till basresurser för förnyelse, organisation och utnyttjande av de forsk-
ningsinriktade databaserna. Regeringen föreslår att Forskningsråds-
nämnden får ett fortsatt ansvar för longitudinell forskning, särskilt in-
terdisciplinär sådan med inriktning på psykosociala frågeställningar.

Fördjupad prövning

I Forskningsberedningens regi hölls under hösten 1992 en konferens
med titeln Gränsöverskridande forskning. Föredragen och diskussions-
inläggen under konferensen pekade på vikten av en fast disciplinförank-
ring också för sådan forskning som går över ämnes- och disciplingrän-
serna. Det viktiga är att bryta ner konstlade barriärer mellan ämnen, di-
scipliner och fakulteter för att möjliggöra samverkan. Effekten av den
nyordning som gäller för universitet och högskolor fr.o.m. den 1 juli
1993 kan i framtiden förmodas ge fler möjligheter till gränsöverskridan-
de forskning. Även fortsättningsvis behöver dock dessa kompletteras
med insatser från Forskningsrådsnämndens sida. Detta bör dock i första
hand ägnas områden som prioriteras forskningspolitiskt.

Slutsatser

Som inledningsvis framhållits bör FRN:s insatser framgent koncentreras
till forskning inom områden som prioriterats av statsmakterna. Reger-
ingen vill nu särskilt framhålla kvinno- och jämställdhetsforskning samt
ungdomsforskning.

Okat stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning är angeläget. FRN
bör därför genom omfördelning inom sitt anslag fördubbla sina insatser
för sådan forskning. Denna förstärkning ger bl.a. utrymme för ökat stöd
till verksamhet inom områdena teknik och naturvetenskap. Behovet av
ökad uppmärksamhet på dessa fält har redovisats av FRN i den tidigare
nämnda rapporten Genus, teknik och naturvetenskap. I enlighet med
FRN:s förslag bör vidare en gästprofessur i kvinnoforskning med inrikt-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

276

ning på naturvetenskap inrättas vid nämnden. Professuren bör finansie-
ras genom omfördelning inom nämndens anslag.

Nämnden har inför denna proposition redovisat ett uppdrag om
forskning inom energisystemområdet. Nämnden bör genom omfördel-
ning kunna finansiera vissa insatser inom området.

Antalet doktorsexamina skall öka. Det är viktigt att forskarutbildning-
en ökar också inom områden som FRN stöder. Inom ramen för de me-
del som FRN disponerar bör således fortsättningsvis belopp avsättas för
stöd till studiefinansiering inom forskarutbildning.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat
beträffande Forskningsrådsnämnden.

Temaorienterad forskning

Temaorienterad forskning är gränsöverskridande vetenskap som tar sin
utgångspunkt i olika forsknings- eller problemområden.

Temaorienterad forskning bedrivs vid Universitetet i Linköping och
utgör en sektion av den filosofiska fakulteten.Verksamheten leds av ett
temaråd.

Innevarande budgetår anvisas 39 706 000 kronor för Temaorienterad
forskning. Budgetåret 1990/91 uppgick anslaget till drygt 31 miljoner
kronor och de externa medlen uppgick till drygt 24 miljoner kronor.
Verksamheten är uppdelad på fem teman. Forskning och forskarutbild-
ning har bedrivits vid Tema Teknik och Social Förändring (Tema T)
samt Tema Vatten i Natur och Samhälle (Tema V) sedan 1980. Aret ef-
ter tillkom två teman: Tema Hälso- och Sjukvården i Samhället (Tema
H) och Tema Kommunikation (Tema K). Det femte temat, Tema Barn
(Tema B), inleddes 1988.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Temarådets resultatanlys visar att de fem temana etablerat sig som själv-
ständiga forskningsenheter. Forskarutbildningen attraherar många sö-
kande och den genomsnittliga studietiden är relativt kort. Genomström-
ningen förklaras av målsättningen att tillhandahålla studiefinansiering
till alla forskarstuderande och av en väl utbyggd handledning.

Temaorienterad forskning håller god vetenskaplig standard i ett inter-
nationellt perspektiv. Avhandlingarna anses hålla god kvalitet och mot-
tagandet i det internationella forskarsamhället är gott. Forskningen har
i huvudsak grundforskningskaraktär.

Internationaliseringen av forskningsaktiviteterna har nått olika långt
vid olika teman. Mest internationell är Tema V där doktorsavhandling-
arna framför allt behandlat internationella frågeställningar rörande
Östersjön, Baltikum och Polen samt tredje världen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

277

Vid flera teman har lärarsituationen och vakanta tjänster skapat stör-
ningar och gett upphov till bl.a. kontinuitetsproblem.

Fördjupad prövning

Genomströmningen i forskarutbildningen vid sektionen för temaorien-
terad forskning är god. Allt för få examinerade söker sig dock ut till
olika positioner i samhället. Av dem som avlagt doktorsexamen är ca
två tredjedelar fortfarande verksamma vid Universitetet i Linköping,
medan ca en tredjedel erhållit anställning utanför universitetet i stat,
kommun eller näringsliv.

Universitetsstyrelsen och temarådet föreslår ett nytt forskarutbild-
ningsprogram benämnt Natur-teknik-samhälle. Programmet skall bygga
på forskning och kompetens som redan finns inom Tema T och Tema
V, men bättre utnyttja befintliga resurser i för samhället angelägen
forskning om bio- och ekosystem och människans påverkan på dessa.

Den ursprungliga avsikten med Temas organisationsform var att ska-
pa en flexibel forskningsorganisation med tvärvetenskaplig inriktning.
Det betyder att varje temas existens skall kunna omprövas. En av den
temaorienterade forskningens grundläggande idéer är just möjligheten
att frigöra personella och materiella resurser för ny och angelägen
forskning.

Universitetsstyrelsen och temarådet vill pröva behoven av och förut-
sättningarna för ett nytt tema med tyngdpunkt i frågor om internatio-
nell migration och etniska relationer kallat Tema Etnicitet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Slutsatser

Om temarådet vill skapa ett nytt forskarutbildningsprogram kring
grundläggande frågor om naturen och det moderna samhället bör detta
ske genom omfördelning av tillgängliga resurser.

Universitetet i Linköping bör undersöka förutsättningarna för ett nytt
tema om etnicitet inom befintliga ramar.

Regeringens förslag i det följande innebär att till temaorienterad
forskning anvisas sammanlagt 42 434 000 kronor för budgetåret
1993/94. För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade re-
surser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat
beträffande den temaorienterade forskningen.

8.12.7 Konstnärligt utvecklingsarbete

Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs inom de konstnärliga högsko-
lorna som en konstnärlig motsvarighet till forskningen vid universiteten

278

och andra högskolor. Konstnärligt utvecklingsarbete bygger på konst-
närlig grund och avser utveckling och förnyelse av de konstnärliga ut-
trycksmedlen utan krav på bindning till vetenskapliga metoder och
formkrav. Ett syfte är att vinna ny kunskap och ökade insikter samt vid-
ga gränserna för konsten. Konstnärligt utvecklingsarbete innefattar va-
rierade former av verksamheter beroende av institution och konstart.

Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs vid Danshögskolan, Dramatis-
ka institutet, Grafiska institutet och Institutet för högre
kommunikations- och reklamutbildning, Konstfackskolan, Konsthög-
skolan, Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm,
Teaterhögskolan i Stockholm, universiteten i Lund, Göteborg och
Umeå samt Högskolan i Luleå.

De konstnärliga högskolorna i Stockholm är alla självständiga enheter
med egna medel, för konstnärligt utvecklingsarbete. Vid Universitetet i
Lund finns två konstnärliga institutioner, nämligen Musikhögskolan i
Malmö och Teaterhögskolan i Malmö.

Vid Universitetet i Göteborg bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete
vid institutionerna Musikhögskolan i Göteborg, Högskolan för design
och konsthantverk, Konsthögskolan Valand, Fotohögskolan samt
Teater- och operahögskolan.

Vid Universitetet i Umeå finns institutionerna Designhögskolan och
Konsthögskolan i Umeå. Till Högskolan i Luleå är knuten institutionen
Musikhögskolan i Piteå.

För konstnärligt utvecklingsarbete anvisas under innevarande år sam-
manlagt 18 067 000 kronor fördelade enligt följande:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Danshögskolan

1 172 000

Dramatiska institutet

1 774 000

Grafiska institutet, och

Institutet för högre

kommunikations- och reklamutbildning

208 000

Konstfackskolan

1 619 000

Konsthögskolan

898 000

Musikhögskolan i Stockholm

2 195 000

Operahögskolan i Stockholm

1 682 000

Teaterhögskolan i Stockholm

897 000

Universitetet i Lund

>3 666 000

Universitetet i Göteborg

5 496 000

Universitetet i Umeå

583 000

Högskolan i Luleå

207 000

Humanistisk-sam hällsvetenskapliga

forskningsrådet

744 000

Summa

18 067 000

279

Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete används dels för vissa tjäns-
ter och dels för projekt. De konstnärliga högskolorna har externa medel
i mycket ringa omfattning.

De konstnärliga högskolorna och institutionerna har överlag lagt ned
mycket möda på att inte bara genomföra konstnärligt utvecklingsarbete,
utan också utforma program för det och dokumentera det. De skillna-
der i inriktning och verksamhet som utmärker olika enheter avspeglar
sig också i synsätt och utförande när det gäller konstnärligt utvecklings-
arbete. Spännvidden i verksamheten kan exemplifieras genom några
projekt.

Teaterhögskolan i Malmö har prioriterat projekt av metodisk och
kunskapsuppbyggande art. I flertalet fall har projektledaren samarbetat
med humanistiska och/eller konstnärliga institutioner i landet. Doku-
mentation har gjorts i form av rapporter, seminarier och videoinspel-
ningar av föreställningar. Bl.a. har en kartläggning av scenskolepedago-
gikens teori och praxis genomförts.

Vid Musikhögskolan i Malmö ses konstnärligt utvecklingsarbete som
ett övergripande begrepp med två inriktningar, en musika-
lisk/interpretatorisk och en musikpedagogisk. Ett ambitiöst utvecklings-
program utarbetats, som bl.a. avser anordnandet av forskarutbild-
ning/doktorandutbildning i såväl musik som musikpedagogik. Musik-
högskolan har lagt stor vikt vid dokumentation, offentliggörande och
spridning av resultaten av det konstnärliga utvecklingsarbetet. Under år
1992 genomför Musikhögskolan i Malmö en utvärdering av det konst-
närliga utvecklingsarbetet för att få fram ett underlag för den framtida
inriktningen.

En liknande syn finns vid Universitetet i Göteborg. Genom samarbete
mellan institutionerna Musikhögskolan i Göteborg och Musikvetenskap
har man där inrättat en konstnärlig kreativ variant av forskarutbildning
i musikvetenskap byggd på konstnärlig grundutbildning i musik vilken
resulterat i tre disputationer och flera är att vänta under 1993. Även en
rad andra projekt har genomförts, många i samarbete med institutionen
för musikvetenskap.

En annan inställning redovisar Musikhögskolan i Stockholm som tar
fasta på att forskningskriterier inte skall tillämpas på bedömning och
utvärdering av konstnärligt utvecklingsarbete. Detta utesluter inte teore-
tiska inslag och samarbete med vetenskapliga institutioner, framför allt
med institutionen för musikvetenskap vid Universitetet i Stockholm.

Vid Högskolan för design och konsthantverk vid Universitetet i Göte-
borg har ett trettiotal arbeten genomförts inom varierande områden
från fritt experimentellt konstnärligt skapande till utforskande av olika
materials förutsättningar för konstnärlig gestaltning eller, när det gäller
brukskonst, ett systematiskt undersökande av produkternas egenskaper
från såväl tekniska som konstnärliga utgångspunkter.

Vid Teater- och Operahögskolan vid Universitetet i Göteborg har ge-
nomförts bl.a. ett musikalprojekt, som lett till förslag om en musikalut-
bildning, flera operaprojekt och ett projekt inom ämnet röst och tal.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

280

Dramatiska Institutet har koncentrerat sina insatser till ett omfattande
projekt, Faustprojektet

Konstfackskolan har huvudsakligen använt sitt anslag för konstnärligt
utvecklingsarbete till olika projekt som skall inriktas på experimente-
rande och vidga de konstnärliga uttrycksmöjligheterna och vars resultat
förväntas komma verksamheten vid Konstfack till godo. Uppläggning
och redovisning skall vara så klara att man kan följa arbetsmetoden och
därmed ha möjlighet att diskutera de genomförda experimenten.

För vissa ämnen har forskning stor betydelse. Det gäller t.ex. konstve-
tenskap och viss teknisk forskning. Konstfackskolan samarbetar här
med andra universitet och andra högskoleenheter.

Inom Konsthögskolan i Stockholm har man huvudsakligen arbetat
med utveckling och anpassning av moderna tekniska metoder och nya
medier. Till de mest betydande projekten hör grafisk materialforskning
inriktad på vattenbaserad screentrycksfärg.

Inom Operahögskolan i Stockholm bedrivs konstnärligt utvecklings-
arbete som en del av undervisningen i scenframställning med profes-
sorn som konstnärlig och pedagogisk ledare. Äldre uppförandestilar ut-
forskas och nyskapande verk och uppförandestilar prövas i de operapro-
duktioner som de studerande genomför som ett led i utbildningen. Var-
je produktion betraktas som ett konstnärligt utvecklande projekt. Före-
ställningarna utgör dokumentation av verksamheten.

Även inom Teaterhögskolan i Stockholm utgör konstnärligt utveck-
lingsarbete en starkt integrerad del av arbetet. Mycket sker i form av
praktiska experiment, i första hand genom elevernas arbete med olika
teateruppsättningar, där varje uppsätttning kan ses som ett konstnärligt
utvecklingsarbete. Tyngdpunkten ligger i studier kring skådespelarens
rollgestaltningsarbete under ledning av professorn i scenisk gestaltning.
Ett problem är att dokumentation inom teaterområdet är kostnadskrä-
vande.

En kartläggning av området redovisas i rapporten (Ds 1993:3) Konst-
närligt utvecklingsarbete.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning och fördjupad prövning

De konstnärliga högskolornas huvuduppgift har traditionellt varit och
är alltjämt kvalificerad konstnärlig utbildning. Konstnärligt utvecklings-
arbete är en tämligen ny uppgift. Det har också funnits en rad problem
både med själva begreppet och vad det innebär liksom med innehåll
och former när det gäller det konstnärliga utvecklingsarbetet. Detta har
emellertid blivit en allt viktigare del av de konstnärliga högskolornas ar-
bete. Det finns på många håll ett omfattande konstnärligt utvecklingsar-
bete som tillfört konstområdena och den konstnärliga utbildningen ny
kunskap och värdefulla impulser.

Forskning i gängse mening måste kunna utvecklas även inom konst-
närliga områden eller områden som tangerar dessa. Fakultetsnämnder

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

281

na har det vetenskapliga ansvaret för all forskarutbildning inom sina re-
spektive områden. En fakultetsnämnd kan därför i samarbete med en
konstnärlig högskola eller utbildning ansvara för planering och genom-
förande av forskning och forskarutbildning inom eller i anslutning till
ett konstnärligt område. De konstnärliga högskolorna i Stockholm bör
på lämpligt sätt ges fakultetsanknytning till Universitetet i Stockholm.
De konstnärliga utbildningarna i övriga landet är inlemmade i eller an-
knutna till universitet.

Danshögskolan har under de fem senaste åren bedrivit ett omfattande
utvecklingsarbete innefattande flera mer långsiktiga projekt inom t.ex.
dansterapi (för barn med tidiga och djupa emotionella störningar), da-
torstödd dansnotation, dansmedicin, dansetnologi, danspedagogik med
bl.a. ett studium av dansundervisning utifrån olika aspekter samt koreo-
grafi.

Musikhögskolan i Göteborg är universitetets största konstnärliga insti-
tution. Musikhögskolan i Göteborg har få professurer förenade med
konstnärligt utvecklingsarbete. Detta är en brist eftersom dessa tjänster
utgör en viktig stimulans för verksamheten.

Vid institutionen Musikhögskolan i Piteå har bl.a. flera projekt i an-
slutning till kyrkomusikerutbildningen genomförts. Musikhögskolan i
Piteå har lagt upp ett ambitiöst program för att konsolidera och vidga
det konstnärliga utvecklingsarbetet vid skolan.

Konstfackskolan har anhållit om överföring av medel från sitt anslag
för grundutbildning till sitt anslag för konstnärligt utvecklingsarbete.
Flertalet av professurerna är omvandlingar av tidigare huvudlärartjäns-
ter och inrättade på grundutbildningsanslaget. De tjänster som tillkom-
mit efter 1987 är emellertid inrättade på medel för konstnärligt utveck-
lingsarbete. Konsfackskolan önskar ha en likriktning av sina professors-
tjänster med lika andel för konstnärligt utvecklingsarbete för alla. Re-
geringen finner detta rimligt och tillstyrker en överföring av medlen.

Universitets- och högskoleämbetet har på regeringens uppdrag analy-
serat hur forskning och utvecklingsarbete vid GI/IHR. Grafiska institu-
tet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning bör
organiseras inom ramen för den reguljära universitetsorganisationen.
Även betänkandet (SOU 1992:12) Konstnärlig högskoleutbildning tar
upp frågan om den institutionella organisationen av G1/1HR. Utredaren
föreslår där att GI/IHR organisatoriskt förs till Universitetet i Stock-
holm.

GI/IHR:s verksamhet är huvudsakligen koncentrerad på att ge yrkes-
fördjupande utbildningar för arbetsledande befattningar inom grafisk
industri och informationsindustri respektive för befattningar med
planerings- och genomförandeansvar inom marknadsföring och infor-
mation. Det finns behov av långsiktig kunskapsuppbyggnad inom en
rad områden med anknytning till teknisk, samhällsvetenskaplig och hu-
manistisk fakultet. Styrelsen för GI/IHR, som anser att instituten av in-
ternationella konkurrensskäl måste utvecklas mot att ge renodlat post-
gradual utbildning, är positiv till en association till Universitetet i

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

282

Stockholm, gärna i nära samverkan med Institutionen för journalistik,
media och kommunikation. GI/IHR betonar dock vikten även av tek-
nisk FoU.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har un-
der innevarande budgetår efterträtt UHÄ när det gäller fördelning av
medlen för gästprofessuren i konstnärligt utvecklingsarbete. HSFR, som
redan svarar för två gästprofessurer, har den erfarenhet som behövs för
att ansvara även för gästprofessuren i konstnärligt utvecklingsarbete.

Slutsatser

Konstnärligt utvecklingsarbete har efter en trevande inledningsperiod
nu nått viss omfattning och etablerats som en varierad och värderad
verksamhet, många gånger av kvalitativt högtstående slag. Det är angelä-
get att den påbörjade utvecklingen inte avstannar.

Vid Danshögskolan, som är landets enda högskola för dansare, inrät-
tades 1992 en professur i koreografi. Konstnärligt utvecklingsarbete be-
drivs dock inom en rad områden, bl.a. inom danspedagogik, som är en
huvuduppgift för Danshögskolan. Mot bakgrund av verksamhetens om-
fattning framstår basorganisationen för det konstnärliga utvecklingsar-
betet som otillräcklig. Regeringen kommer därför i det följande att före-
slå en förstärkning av medlen med 1 00(1 000 kronor.

GI/IHR har saknat fakultetsanknytning sedan instituten 1977 fördes
in i högskoleorganisationen. För den fortsatta utvecklingen är det ange-
läget att GI/IHR ges fakultetsanknytning. GI/IHR bör tills vidare knytas
till fakultetsorganisationen vid Universitetet i Stockholm och Tekniska
högskolan i Stockholm. Universitetet i Stockholm och KTH skall ansva-
ra för ett fördjupat och utvidgat konstnärligt utvecklingsarbete vid
GI/IHR. En redogörelse för detta bör lämnas i den fördjupade anslags-
framställningen för nästa period. Regeringen kommer i det följande att
föreslå en förstärkning av medlen för konstnärligt utvecklingsarbete vid
GI/IHR med 900 000 kronor.

Universitetet i Göteborg bör ges möjlighet att förstärka den konstnär-
liga basorganisationen vid institutionen för Musikhögskolan. Regering-
en kommer därför i det följande att föreslå en förstärkning av anslaget
till Universitetet i Göteborg med 700 000 kronor..

Vid institutionen Musikhögskolan i Piteå har ett betydande arbete
lagts ned på att utveckla en egen konstnärlig profd. Det är viktigt att det
konstnärliga utvecklingsarbetet vid Musikhögskolan i Piteå kan få en
försätrkt basorganisation. Regeringen kommer därför i det följande att
föreslå en förstärkning av anslaget till Högskolan i Luleå med 450 000
kronor.

En överföring av medel från Konstfackskolans anslag för grundutbild-
ning till anslaget för Konstnärligt utvecklingsarbete bör göras.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet bör även i fortsätt-
ningen fördela medlen för gästprofessuren i konstnärligt utvecklingsar-
bete.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

283

Regeringens förslag innebär att för konstnärligt utvecklingsarbete an-
visas sammanlagt 24 780 000 kronor.

Ärendet till riksdagen

Regeringen förslår

att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat
för konstnärligt utvecklingsarbete.

8.12.8 Forskning om universitet och högskolor

Universitet och högskolor har sedan 1971 sin egen sektorsforskning. Ef-
ter avvecklingen av Universitets- och högskoleämbetet bedrivs verksam-
heten inom en särskild myndighet, Rådet för forskning om universitet
och högskolor. Rådet disponerar budgetåret 1992/93 9,5 miljoner kro-
nor.

Verksamheten var tidigare uppdelad i två huvudprogram: uppföljning
och policystudier resp, det s.k. forskningsrådets verksamhet, lifter av-
vecklingen av Universitets- och högskoleämbetet har uppgiften huvud-
sakligen blivit forskningsrådets. Verket för högskoleservice och utvär-
deringssekretariatet förutsätts ha ansvaret för uppföljnings- och utvär-
deringsarbete. Sedan 1990 finns ett särskilt grundutbildningsråd.

Verksamheten har på Utbildningsdepartementets uppdrag utvärderats
av docent Olof Petersson. 1 rapporten Kunskap om kunskap - forskning
och utveckling för universitet och högskolor (Ds 1992:98) understryks
att utvecklingen mot ett kunskapssamhälle liksom ett vidgat lokalt an-
svar ställer ökade krav på universitet och högskolor. Universitetens och
högskolornas självförståeise bör vila på en god, vetenskaplig grund.

Rådet för forskning om universitet och högskolor har ställt som sin
huvuduppgift att finansiera projekt av grundforskningskaraktär. Över
tiden har en förskjutning ägt rum från pedagogik via statskunskap till
kulturteori. Ett aktivt arbete med att bygga upp ett nätverk av forskare
har bedrivits. Utvärderaren konstaterar att det finns en stor spridning
vad gäller projektens ämnesinriktning och kvalitet. I rådets verksamhet
har forskning kommit att väga tyngre än undervisning; de etablerade
akademiska intressena har haft företräde; forskarnas intressen har gått
före praktikernas och grundforskning har prioriterats framför sektorns
utveckling.

Utvärderaren framhåller att såväl forskningen om universitet och
högskolor som de senares faktiska verksamhet skulle vinna på närmare
kontakter. Universiteten och högskolorna bör ha ett huvudansvar för
sin egen sektorsforskning. Mot denna bakgrund anser utvärderaren att
det nuvarande rådet för forskning om universitet och högskolor bör
omvandlas till ett högskolevärldens eget organ. Huvuduppgiften skulle
vara att utveckla den långsiktiga kunskapsbasen för universitet och hög-
skolor. I det fall verksamheten även fortsättningsvis skulle bedrivas ge-
nom ett självständigt råd anser utvärderaren att verksamheten behöver
stramas upp i vissa avseenden. Slutligen berörs alternativet att knyta

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

284

verksamheten till en existerande myndighet, t.ex. humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Rapporten har remitterats. En remissammanställning finns tillgänglig
i Utbildningsdepartementet.

Ingen remissinstans ifrågasätter behovet av forskning om universitet
och högskolor. Vad gäller avvägningen mellan mera grundläggande
forskning resp, forskning med närmare anknytning till områdets ange-
lägna frågeställningar går meningarna isär. Detsamma gäller valet av or-
ganisationsform för den fortsatta verksamheten.

Regeringens överväganden

Svensk forskning om universitet och högskolor är relativt omfattande
och av god internationell kvalitet. Forskningen har huvudsakligen en
grundläggande och långsiktig karaktär. Olika discipliner och forsk-
ningsmiljöer har engagerats och i flera fall har en god kontakt med in-
ternationell forskning på området etablerats. En bättre återföring av re-
sultaten till universitetens och högskolans verksamhet hade varit önsk-
värd.

Slutsatser

De svenska universiteten och högskolorna är i inledningen av en ge-
nomgripande förändringsprocess. Väsentligt ökat utrymme för varje
universitets och högskola egna initiativ och lösningar, ökat ansvar för
kvalitet i såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning
ställer stora krav på självinsikt och självkännedom. Behovet av forsk-
ning om och studier av universiteten och högskolorna är därför stort.
Denna forskning bör - utöver att uppfylla självklara kvalitetskrav - ha
långsiktig relevans för universitetens och högskolornas problem och
framtid. Strävan bör vara att i ökad utsträckning stödja forskning som
tar sin utgångspunkt i angelägna frågor inom universitetens och högsko-
lornas verksamhet. Återföring av forskningsresultaten till denna verk-
samhet är angelägen.

Rådet för forskning om universitet och högskolor bör ges en samman-
sättning som tillgodoser dessa krav.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad regeringen i slutsatser förordat
beträffande Rådet för forskning om universitet och högskolor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

285

8.13 Anslag till forskning och forskarutbildning

8.13.1 Vissa anslagstekniska frågor m.m.

Regeringens överväganden

Nytt anslagssysiem

Riksdagen har beslutat om nytt budgetsystem för statliga myndigheter
(prop. 1991/92:100 bil. 1). För myndigheterna innebär detta att de bör
utveckla verksamhetsanpassade resultatmått, utveckla sin resultatanalys
och resultatredovisning samt stärka sin ekonomiadministrativa kompe-
tens. Resultatredovisning, uppföljning och utvärderingar från berörda
myndigheter samt externa uppföljnings- och utvärderingsorgan kommer
i ökande utsträckning att ligga till grund för statsmakternas beslut. Inför
den nu föreliggande propositionen har av naturliga skäl sådant material
endast kunnat utnyttjas i begränsad omfattning. Kommande propositio-
ner bör dock mer konsekvent bygga på sådant underlag.

Regeringen har i propositionen Universitet och högskolor, frihet för
kvalitet uttalat att möjligheterna att på kort sikt beakta ändrade behov
och förutsättningar bör tillgodoses i det nya anslagssystemet. Bestäm-
melserna för fakultetsanslag kommer därför att utformas så att berörda
högskolestyrelser under treårsperioden har möjlighet att göra omfördel-
ningar mellan fakultetsområdena med 3 % av tilldelade belopp. Vissa
ytterligare riktlinjer för medelsfördelningen kommer, liksom i dagens
system, att anges i de regleringsbrev som regeringen utfärdar. Detta gäl-
ler t.ex. medel som avsatts för rörlig resurs för lärare inom den kommu-
nala högskolan.

I likhet med vad som gäller för de nya anslagen för grundläggande ut-
bildning bör medel för forskning och forskarutbildning anvisas under
reservationsanslag. Även dessa anslag bör utbetalas och avräknas må-
nadsvis med en tolftedel av anslagsbeloppet. Däremot görs tills vidare
inte under dessa anslag någon slutjustering av det slag som görs för an-
slag till grundutbildning. Regeringen anser vidare att de reservationer
som vid utgången av budgetåret 1992/93 kommer att finnas på de nuva-
rande fakultetsvisa reservationsanslagen till forskning och forskarutbild-
ning bör få föras till respektive universitets och högskolas konto i Riks-
gäldskontoret efter det att bokslutet har fastställts.. F-'ör detta bör inhäm-
tas ett godkännande av riksdagen.

Anslagen är beräknade med beaktande av samtliga beräknade kostna-
der med undantag av lokalkostnader. Bidrag till lokalkostnader, inred-
ning och utrustning anvisas under särskilda anslag i enlighet med vad
chefen för Utbildningsdepartementet anfört tidigare i dag.

Kompensation för löneökningar kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94
inte att utgå från det s.k. täckningsanslaget.

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

286

Vissa omfördelningar har gjorts i syfte att finansiera nya uppgifter och
ökade kostnader för internationellt samarbete.

Universitets- och högskoleämbetet anhöll om medel för täckning av
merkostnader avseende trygghetsavtalet för arbetstagare i staten budgetå-
ret 1988/89 under reservationsanslagen till utbildning och forskning
inom högskolan. Dessa kostnader bör finansieras inom nu föreslagna
anslagsbelopp.

Anslagen till universitet och högskolor, Forskningsrådsnämnden,
Humanistisk-samhällsvetenskapliga, Medicinska, Naturvetenskapliga
och Teknikvetenskapliga forskningsråden samt Rymdstyrelsen, Rådet
för forskning om universitet och högskolor, Kungl. biblioteket, Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek, Arkivet för ljud och bild, Institutet
för rymdfysik och Polarforskningssekretariatet har budgeterats utan
hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändring-
en av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen
för Statshälsan samt de nya principerna för budgetering av anslagen.
Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i 1993 års budgetpro-
position av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Statsbudgeten och
särskilda frågor, avsnitt 2.2). Det belopp som kommer att ställas till
myndigheternas disposition kommer att slutligt fastställas enligt de re-
dovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade be-
loppet.

För anslagen bör gälla samma förutsättningar i fråga om ekonomiad-
ministration som för grundutbildningsanslagen. Det rör sig om de reg-
ler som gäller för att utnyttja räntekonton med kredit i Riksgäldskonto-
ret; balansering av överskott till följande budgetår; kraven på universite-
tens och högskolornas bokföring och årsredovisningar samt underlag
för prognoser och finansstatistik (se prop. 1992/93:169 avsnitt 3.1).

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner att reservationer på de nuvarande fakul-
tetsanslagen får föras till respektive universitets och högskolas
konto i Riksgäldskontoret..

Akuvitetsrelaterad budget

Forskning och forskarutbildning har stor betydelse för ett samhälles ut-
veckling inte bara ekonomiskt utan också kulturellt och socialt. Stats-
makternas övergripande beslut om resurser till forskning och forskarut-
bildning måste därför givetvis ytterst utgå från kvalificerade bedömning-
ar av samhällets behov, möjligheterna för forskning inom olika områ-
den och tillgängliga resurser.

I propositionen Universitet och högskolor, Frihet för kvalitet (prop.
1992/93:1) aviserades förändringar för tilldelning av resurser till forsk-
ning och forskarutbildning.

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

287

Flera universitet och högskolor har utvecklat olika former av aktivi-
tetsrelaterad budgetering, dvs. en budgetering där resurser tilldelas med
hänsyn tagen till förekomsten av externa anslag, antal disputationer, ve-
tenskapliga originalartiklar m.m. Möjligheterna och formerna för att i
viss mån grunda resurstilldelningen på kriterier som hänför sig till kva-
litet på och kvantitet av erhållna resultat mellan fakulteter inom ett och
samma forskningsområde bör nu också prövas.

Chefen för Utbildningsdepartementet har tillkallat en kommitté med
uppdrag att utveckla ett nytt system för resurstilldelning till universitet
och högskolor (Resursberedningen). I anslutning till resursberedningen
arbetar en särskild grupp med en analys av hur anslagen till forskning
och forskarutbildning i viss omfattning skall kunna relateras till presta-
tionen.

Förändringarna syftar till att öka produktiviteten samtidigt som insla-
gen av kvalitetsprövning förstärks. Vidare skall incitamenten för omför-
delning och förnyelse förbättras. Även jämställdhetsaspekten beaktas i
detta arbete.

Kostnaderna för externt finansierad forskning

Principen om full kostnadstäckning innebär att den externt finansierade
verksamheten inom universitet och högskolor skall bära alla de kostna-
der som den föranleder.

Regeringen gav hösten 1990 Statskontoret i uppdrag att utreda vissa
frågor rörande kostnader för den externt finansierade verksamheten vid
universitet och högskolor. Uppdraget gavs mot bakgrund av den föränd-
ring som riksdagens beslut med anledning av 1990 års forskningspolitis-
ka proposition innebar för universitet och högskolor. Beslutet innebar
att principen om full kostnadstäckning för externt finansierad verksam-
het skulle tillämpas även för forskningsråden och övriga statliga finan-
siärer. Statskontoret skulle undersöka i vilken utsträckning det nya be-
slutet lett till förändringar på universitet och högskolor och om full
kostnadstäckning nu uppnåtts i fråga om såväl direkta som indirekta
kostnader.

Ett antal skrivelser har inkommit till Utbildningsdepartementet med
synpunkter på principen om full kostnadstäckning vid universitet och
högskolor.

Statskontoret har redovisat uppdraget. Utredningsarbetet visar enligt
Statskontoret att universiteten och högskolorna i allt väsentligt har kun-
nat följa regeringens och riksdagens beslut om full kostnadstäckning för
den externt finansierade verksamheten. Externa finansiärer svarar för
en betydande del av högskolans verksamhet. Det är viktigt att högsko-
lans resurser används för sina egentliga ändamål och inte för att subven-
tionera externa finansiärers verksamhet. Principen om full kostnads-
täckning måste därför tillämpas konsekvent.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

288

Dyrbar vetenskaplig utrustning

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning anvisas innevarande budget-
år under den i utrustningsplanen uppförda kostnadsramen Dyrbar ve-
tenskaplig utrustning under anslaget G 1. Inredning och utrustning av
lokaler vid högskoleenheterna m.m. För vardera budgetåret 1993/94 och
1994/95 finns kostnadsramar uppförda. Medlen fördelas av Forsknings-
rådsnämnden till utrustningsobjekt med en kostnad överstigande
300 000 kronor. Medlen fördelas efter bl.a. beredning i en kommitté där
representanter för forskningsråden ingår. Medlen är avsedda i första
hand för inköp av utrustning i anslutning till forskningsprojekt finan-
sierade av forskningsråden. Utrustningen upphandlas av Verket för hög-
skoleservice för resp, högskoleenhets räkning.

I de fördjupade anslagsframställningarna har flera forskningsråd före-
slagit att kostnadsgränsen höjs och/eller att medel överförs till forsk-
ningsråden.

Fördelning av medel till dyrbar vetenskaplig utrustning har fungerat
väl inom Forskningsrådsnämnden. Det finns emellertid svagheter i sys-
temet. En sådan är att det inte finns en direkt koppling mellan forsk-
ningsrådens bedömning av bidrag till projekt och bedömningen av me-
del till dyrbar utrustning.

För att ge större möjlighet till en samlad bedömning av projektstöd,
stöd till utrustning och driftkostnader bör beslut om anslag upp till 2
miljoner kronor fortsättningsvis fattas av råden och i motsvarande mån
medel överföras från utrustningsanslaget till anslag till berörda forsk-
ningsråd. Överföringen bör göras med utgångspunkt i de belopp som
1991 och 1992 fördelats till utrustning med ett värde under 2 miljoner
kronor. För fördelning av Forskningsrådsnämnden återstår då 110 mil-
joner kronor under anslaget Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning.
Medlen är avsedda företrädesvis för utrustning med en kostnad översti-
gande 2 miljoner kronor. Detta innebär att FRN även fortsättningsvis
kan finansiera utrustning för projekt finansierade av andra organ än nu
berörda forskningsråd. Regeringen föreslår under anslagen till berörda
forskningsrådsorgan medel anvisade i enlighet med förslaget. Beslutade
men ännu inte gjorda inköp finansieras från anslaget G 1. Inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad regeringen i slutsatser förordat
beträffande dyrbar vetenskaplig utrustning.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

289

19 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Lokalfrågor

Regeringen ger hög prioritet åt en förbättring av lokalsituationen i
högskolan. Genom förslagen i 1992 års budgetproposition avsattes ett
ytterligare årligt utrymme om 300 miljoner kronor till årskostnad
(hyror) för lokalförbättringar. I årets budget satsas ytterligare 175
miljoner kronor. Sammantaget medger dessa satsningar investeringar
minst i storleksordningen 2 000 miljoner kronor.

I propositionen om grundläggande högskoleutbildning har en
redovisning givits av sedan tidigare pågående samt beslutade projekt.
Den höga investeringsaktiviteten medför även att satsningarna på ny
inredning och utrustning blir betydande. Sålunda kommer enligt
regeringens förslag de särskilda medlen till inredning och utrustning i
samband med olika projekt och till ersättningsanskaffning att för
budgetåret 1993/94 uppgå till ca 1 300 miljoner kronor.

De nya åtgärderna som regeringen nu föreslår är avsedda att
påbörjas under en period av 1-4 år. Flertalet är av stor betydelse för
forskningen särskilt inom de tekniskt-naturvetenskapliga och
medicinska områdena. Sålunda ges nu de ekonomiska
planeringsförutsättningarna för myndigheternas fortsatta arbete med
bl.a. Materialcentrum vid Universitetet i Uppsala, Biomedicinskt
centrum vid Universitetet i Lund, en första etapp (djurhuset) på
Medicinarberget i Göteborg, Fysikcentrum för Universitetet i
Stockholm och Tekniska högskolan i Stockholm, ombyggnad och
upprustning av Karolinska institutet samt flera projekt vid Tekniska
högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

290

8.13.2 Anslagsberäkningar

I budgetpropositionen har medel för forskning och forskarutbildning
m.m. endast beräknats preliminärt. I det följande redovisas förslag till
anslag för budgetåret 1993/94 samt till resursförstärkningar för budgetå-
ren 1994/95 och 1995/96

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 1. Universitetet i Uppsala: Forskning och
forskarutbildning •

1993/94 Nytt anslag (förslag) 667 809 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Universitetet i Uppsala bedrivs forskning och forskarutbild-
ning inom de humanistiska, teologiska, juridiska, samhällsve-
tenskapliga, medicinska, farmaceutiska och teknisk-
naturvetenskapliga områdena.

Anslag           1993/94         667 809 000 kr

Planeringsram    1994/95         669 409 000 kr

1995/96                    of '

* Härtill kommer medel för SCASSS.

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fakultet

1993/94

1994/95

1995/96

Humanistisk

104 707 000

of

of

Teologisk

16 837 000

of

of

Juridisk

15 650 000

17 250 000

Samhällsveten-

skaplig

87 645 000

of

of '

Medicinsk

125 412 000

of

of

Farmaceutisk

35 172 000

of

of

Teknisk-natur-

vetenskaplig

282 386 000

of

of

Summa

667 809 000

1 Härtill kommer medel för SCASSS

291

36 624 000 kronor av beloppet till teknisk-naturvetenskaplig fakultet
har beräknats för teknisk forskning och forskarutbildning.

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande
belopp disponeras:

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Fakultet

1993/94

Humanistisk

26

645

000

Teologisk

4

202

000

Juridisk

3

783

000

Samhällsvetenskaplig

23

198

000

Medicinsk

17

003

000

Farmaceutisk

10

546

000

Teknisk-naturvetenskaplig

67

859

000

Summa

153 236 000

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel
för följande ändamål.

Juridisk fakullet

Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konse-
kvenser. Med anledning av de nya krav som därigenom ställs på svensk
rättsvetenskap har 1 700 000 kronor beräknats för förstärkning av den
juridiska forskningen för budgetåret 1993/94. För det därpå följande
budgetåret förordas en ökning med ytterligare 1 600 000 kronor.

Samhällsvetenskaplig fakultet

För koncentrerade insatser avseende studiet av Östeuropa har beräk-
nats 3 miljoner kronor. Vidare beräknas medel för en personlig tjänst
för docenten S. Gustavsson (+ 800 000 kr).

Fr.o.m. budgetåret 1995/96 överförs ansvaret för Kollegiet för sam-
hällsforskning (SCASSS) till Universitetet i Uppsala. Medel för verk-
samheten överförs samtidigt från Forskningsrådsnämnden och
Humanistisk-sam hällsvetenskapliga forskningsrådet.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 23 783 000
kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslaganslag på
667 809 000 kr,

292

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 2. Universitetet i Lund: Forskning och
forskarutbildning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               720 782 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Universitetet i Lund bedrivs forskning och forskarutbild-
ning inom de humanistiska, teologiska, juridiska, samhällsve-
tenskapliga, medicinska, odontologiska, matematisk-
naturvetenskapliga och tekniska områdena samt konstnärligt ut-
vecklingsarbete.

Anslag            1993/94        720 782 000 kr

Planeringsram 1994/95         722 882 000 kr

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det följande.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fakultet m.m.

1993/94

1994/95

1995/96

Humanistisk

87 787 000

of

of

Teologisk

16 746 000

of

of

Juridisk

11 832 000

13 932 000

Samhällsveten-

skaplig

90 496 000

of

of

Medicinsk

142 936 000

of

of

Odontologisk

23 743 000

of

of

Matematisk-natur-

vetenskaplig

185 953 000

of

of

Teknisk

157 479 000

of

of

Konstnärligt utveck-

lingsarbete

3 810 000

of

of

Summa

720 782 000

for studiefinansiering inom forskari bildningen bör minst följande
belopp disponeras:

293

Fakultet m.m.

1993/94

Humanistisk

24 643 000

Teologisk

3 941 000

Juridisk

2 891 000

Samhällsvetenskaplig

27 839 000

Medicinsk

19 240 000

Odontologisk

3 803 000

Matematisk-naturvetenskaplig

47 616 000

Teknisk

44 040 000

Summa

174 013 000

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel
för följande ändamål.

För att pliktexemplar för framtiden skall bevaras med största möjliga
fullständighet vid Lunds universitetsbibliotek beräknas 500 000 kronor.

Juridisk fakultet

Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konse-
kvenser. Med anledning av de nya krav som därigenom ställs på svensk
rättsvetenskap har 1 300 000 kronor beräknats för förstärkning av den
juridiska forskningen för budgetåret 1993/94. För det därpå följande
budgetåret förordas en ökning med ytterligare 2 100 000 kr.

Samhällsvetenskaplig fakultet

För förstärkning av den kriminalvetenskapliga forskningen beräknas
750 000 kr.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 25 874 000
kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Universitetet i Lund: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 720 782 000
kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

294

E 3. Universitetet i Göteborg: Forskning och
forskarutbildning,

1993/94 Nytt anslag(förslag)               502 262 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Universitetet i Göteborg bedrivs forskning och forskarut-
bildning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, medi-
cinska, odontologiska och matematisk-naturvetenskapliga områ-
dena samt konstnärligt utvecklingsarbete.

Anslag            1993/94         502 262 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fakultet m.m.

1993/94

1994/95

1995/96

Humanistisk

91 476 000

of

of

Samhällsvetenskaplig

115 774 000

of

of

Medicinsk

146 024 000

of

of

Odontologisk

18 888 000

of

of

Matematisk-natur-

vetenskaplig

119 032 000

of

of

Konstnärligt utveck-

lingsarbete

6 408 000

of

of

Botaniska trädgården

4 660 000

Summa

502 262 000

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande
belopp disponeras:

295

Fakultet

1993/94

Humanistisk

21 613 000

Samhällsvetenskaplig

28 535 000

Medicinsk

18 453 000

Odontologisk

3 769 000

Matematisk-naturvetenskaplig

31 636 000

Summa

104 000 000

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel
för följande ändamål.

Matemalisk-naturvetenskaplig fakultet

För utnyttjande av fartyg för marin forskning har beräknats 2 718 000
kr.

Konstnärligt utvecklingsarbete

För förstärkning av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid institutio-
nen Musikhögskolan har beräknats 700 000 kr.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 17 998 000
kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
502 262 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 4. Universitetet i Stockholm: Forskning och
forskarutbildning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               534 253 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.

296

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Vid Universitetet i Stockholm bedrivs forskning och forskarut-
bildning inom de humanistiska, juridiska, samhällsvetenskapli-
ga och matematisk-naturvetenskapliga områdena.

Anslag            1993/94         534 253 000 kr

Planeringsram    1994/95         535 553 000 kr

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fakultet m.m.

1993/94

1994/95

1995/96

Humanistisk

107 361 000

of

of

Juridisk

18 455 000

19 755 000

of

Samhällsveten-

skaplig

121 157 000

of

of

Matematisk-natur-

vetenskaplig

279 005 000

of

of

Internationella me-

teorologiska institutet

i Stockholm

1 605 000

of

of

Viss forskning vid

Högskolan för lärar-

utbildning i Stockholm

6 670 000

of

of

Summa

534 253 000

l ör studiefinansiering inom forskarutbildningen bör

minst följande

belopp disponeras:

Fakultet m.m.

1993/94

Humanistisk

27 071 000

Juridisk

2 762 000

Samhällsvetenskaplig

25

124 000

Matematisk-naturvetenskaplig

50 135 000

Summa

105 092 000

Till följd av vad som

tidigare anförts

beräknas under anslaget medel

för följande ändamål.

297

Juridisk fakultet

Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konse-
kvenser. Med anledning av de nya krav som därigenom ställs på svensk
rättsvetenskap har 2 000 000 kronor beräknats för förstärkning av den
juridiska forskningen för budgetåret 1993/94. För det därpå följande
budgetåret förordas en ökning med ytterligare 1 300 000 kronor.

Samhällsvetenskaplig fakultet

För förstärkning av den kriminalvetenskapliga forskningen har beräk-
nats 2 miljoner kronor.

För förstärkning av verksamheten vid Latinamerika-institutet har be-
räknats 1 658 000 kronor.

Matematisk-naturvetenskaplig fakultet

För sådan verksamhet som tidigare bedrivits inom Manne Siegbahnin-
stitutet för fysik har beräknats 9 351 000 kronor.

För utnyttjande av fartyg för marin forskning har beräknats 3 225 000
kronor.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 19 017 000
kronor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Universitetet i Stockholm: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
534 253 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 5. Universitetet i Umeå: Forskning och
forskarutbildning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               407 368 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

298

Vid Universitetet i Umeå skall bedrivas forskning och forskarut-
bildning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, medi-
cinska, odontologiska, matematisk-naturvetenskapliga och

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

konstnärliga områdena.

Anslag

1993/94

407 368 000 kr

Planeringsram

1994/95

of

1995/96

of

Fakultet m.m.

1993/94

1994/95

1995/96

Humanistisk

46 795 000

of

of

Samhällsvetenskaplig

78 968 000

of

of

Medicinsk

121 387 000

of

of

Odontologisk

23 059 000

of

of

Matematisk-natur-

vetenskaplig

136 554 000

of

of

Konstnärligt utveck-

lingsarbete

605 000

of

of

Summa

407 368 000

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande
belopp disponeras

Fakultet m.m.

1993/94

Humanistisk

9 098 000

Samhällsvetenskaplig

12 905 000

Medicinsk

12 167 000

Odontologisk

2 957 000

Matematisk-naturvetenskaplig

23 028 000

Summa

60 155 000

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel
för följande ändamål.

Medicinsk fakultet

Medel för ökade resurser för medicinsk forskning 1 387 000 kronor
har beräknats (prop. 1988/89:100 hil. 10, bet. UbU 1988/89:8 och 25,
rskr. 1988/89:196 och 207).

Matemalisk-naturvelenskaplig fakultet

För utnyttjande av fartyg för marin forskning har beräknats 3 743 000
kronor.

För verksamhet för ett centrum för molekylär patogenes har
beräknats sammanlagt 6 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor

299

under medicinsk fakultet och 3 miljoner kronor under matematisk-
naturvetenskaplig fakultet.

Kostnaden för enheten för cell- och molekylärbiologi har omfördelats
mellan berörda fakulteter i enlighet med universitetets förslag.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 14 524 000
kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 407 368 000
kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 6. Universitetet i Linköping: Forskning och
forskarutbildning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               231 766 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Universitetet i Linköping bedrivs forskning och forskarut-
bildning inom de filosofiska, medicinska och tekniska område-
na samt temaorienterad forskning.

Anslag            1993/94        231766 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fakultet m.m.

1993/94

1994/95

1995/96

Filosofisk

9 849 000

of

of

Medicinsk

70 760 000

of

of

Teknisk

108 723 000

of

of

Temaorienterad

forskning

42 434 000

of

of

Summa

231 766 000

300

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande
belopp disponeras:

Fakultet m.m.

1993/94

Filosofisk

2 053 000

Medicinsk

6 304 000

Teknisk

30 989 000

Temaorienterad

forskning

8 123 000

Summa

47 469 000

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 8 465 000
kronor.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 231 766
000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 7. Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               344 378 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Karolinska institutet bedrivs forskning och forskarutbild-
ning inom de medicinska och odontologiska områdena.

Anslag            1993/94        344 378 000 kr

Planeringsram 1994/95         346 878 000 kr

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

301

Fakultet

1993/94

1994/95

1995/96

— Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8

Medicinsk

313 687 000

316 187 000

of

Odontologisk

30 691 000

of

of

Summa

344 378 000

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande
belopp disponeras:

Fakultet

1993/94

Medicinsk

30 117 000

Odontologisk

5 797 000

Summa

35 914 000

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel
för ökad forskning vid Centrum för idrottsforskning 2 500 000 kronor
för budgetåret 1993/94 och 2 500 000 kronor för budgetåret 1994/95.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 12 606 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 344 378 000
kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 8. Tekniska högskolan i Stockholm:
Forskning och forskarutbildning •

1993/94 Nytt anslag(förslag)                303 211 000

'Medel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslaget Tekniska
fakulteterna.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

302

Vid Tekniska högskolan i Stockholm bedrivs forskning och
forskarutbildning inom det tekniska området.

Anslag            1993/94        303 211000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst 54 268 000
kronor disponeras budgetåret 1993/94.

l ör sådan verksamhet som tidigare bedrivits inom Manne Siegbahnin-
stitutet för fysik har beräknats 14 763 000 kr.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 11 174 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarut-
bildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
303 211 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts.

E 9. Chalmers tekniska högskola: Forskning
oeh forskarutbildning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               257 296 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Chalmers tekniska högskola bedrivs forskning och forskar-
utbildning inom det tekniska området.

Anslag            1993/94        257 296 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                    of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst 67 478 000
kronor disponeras budgetåret 1993/94.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 9 414 000 kr.

303

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Chalmers tekniska högskola: Forskning och forskarutbild-
ning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
257 296 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 10. Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning'

1993/94 Nytt ansiag(förslag)                117 269 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslagen Tekniska fakultet-
erna och Konstnärligt utvecklingsarbete.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Högskolan i Luleå bedrivs forskning och forskarutbildning
inom det tekniska området samt konstnärligt utvecklingsarbete.

Anslag            1993/94        117 269 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fakultet m.m.

1993/94

1994/95

1995/96

Teknisk

116 004 000

of

of

Konstnärligt utveck-

lingsarbete

665 000

of

of

Summa

117 269 000

För forskning och forskarutbildning inom området genus och teknik
har beräknats 1 miljon kronor.

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst 14 067 000
kronor disponeras budgetåret 1993/94.

304

För förstärkning av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid institutio-
nen Musikhögskolan i Piteå har beräknats 450 000 kr.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 4 308 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 117 269 000
kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskoleenheter'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               13 292 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Konstnärligt utveck-
lingsarbete m.m.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid högskolorna skall bedrivas konstnärligt utvecklingsarbete.
Anslag            1993/94          13 292 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

305

20 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Anslagspost

1993/94

1994/95

1995/96

Danshögskolan

2 217 000

of

of

Dramatiska institutet

1 842 000

of

of

Grafiska institutet och

institutet för högre kom-

munikations- och reklam-

utbildning

1 116 000

of

of

Konstfackskolan

2 226 000

of

of

Konsthögskolan

933 000

of

of

Musikhögskolan i

Stockholm

2 279 000

of

of

Operahögskolan i Stockholm

1 747 00

of

of

Teaterhögskolan i

Stockholm

932 000

of

of

Summa

13 292 000

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under ansla-
gen till universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt Högskolan i Lu-
leå.

För förstärkningar av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid Dans-
högskolan har beräknats 1 miljon kronor.

För förstärkning av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid Grafiska
institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbild-
ning har beräknats 900 000 kr.

Vidare har beräknats ytterligare 545 000 kr för konstnärligt utveck-
lingsarbete vid Konstfackskolan.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 402 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskoleenheter
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
13 292 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts.

E 12. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre
och medelstora högskolor'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               106 235 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Vissa särskilda utgif-
ter för forskningsändamål.

306

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

För att utveckla forskningen vid de mindre och medelstora hög-

skolorna anvisas särskilda medel för forskningsstödjande åtgär-

der vid dessa.

Anslag            1993/94

Planeringsram 1994/95

1995/96

106 235 000 kr

146 235 000 kr
of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Högskola

1993/94

1994/95

1995/96

Högskolan i Borås

3 226 000

of

of

Högskolan i Eskilstuna/

Västerås

3 225 000

of

of

Högskolan i Falun/

Borlänge

3 150 000

of

of

Högskolan i Gävle/

Sandviken

3 192 000

of

of

Högskolan i Halmstad

3 174 000

of

of

Högskolan i Jönköping

3 235 000

of

of

Högskolan i Kalmar

3 162 000

of

of

Högskolan i Karls-

krona/Ronneby

2 062 000

of

of

Högskolan i Karlstad

7 977 000

of

of

Högskolan i Kristianstad

3 190 000

of

of

Högskolan i Sundsvall/

Härnösand

5 670 000

of

of

Högskolan i Skövde

3 166 000

of

of

Högskolan i Trollhättan/

Uddevalla

2 123 000

of

of

Högskolan i Växjö

8 069 000

of

of

Högskolan i Örebro

7 816 000

of

of

Högskolan i Östersund

3 798 000

of

of

Till regeringens disposition

40 000 000

40 000 000

of

Summa

106 235 000

Riksdagen har beslutat (prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr.
1992/93:103) att det inom den rörliga resursen under varje fakultetsan-
slag skall avsättas en viss minsta andel för lärare från mindre och me-
delstora högskolor. Denna andel skall baseras på antalet disputerade lä-
rare. Dessa medel skall liksom hittills fördelas efter prövning i fakultets-

307

nämnderna. Finns vid ett visst fördelningstillfälle inte kvalificerade sö-
kande bör medlen få reserveras till ett följande budgetår eller användas
t.ex. för lärares forskarutbildning.

Regeringen föreslår en förstärkning av medlen för forskningsstödjan-
de åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna med 60 miljoner
kronor budgetåret 1993/94. Av förstärkningen skall 40 miljoner kronor
avse stöd till nätverk för forskning och forskarutbildning mellan dessa
högskolor och universiteten. Detta finansieras inom ramen för de me-
del som riksdagen efter förslag prop. 1992/93:42 beslutat ställa till förfo-
gande för kvalitetsförstärkande åtgärder vid universitet och högskolor.
Regeringen kommer i annat sammanhang att besluta om den närmare
fördelningen av detta stöd.

De förstärkningar som görs för att skapa förbättrade förutsättningar
för de mindre och medelstora högskolorna att initiera och stödja forsk-
ningsprojekt kommer samtliga högskolor till del. Tyngdpunkten i för-
stärkningarna gäller högskolorna i Karlstad, Sundsvall/Härnösand, Väx-
jö, Örebro och Östersund. Budgetåret 1994/95 tillförs 40 miljoner kro-
nor för att ge stöd till långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 1 714000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
106 235 000 kr

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angets.

E 13. Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål

1991/92

Utgift

83 541 159

Reservation

35 677 069

1992/93

Anslag

175 745 000

1993/94

Förslag

308 516 000

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Anslag

1993/94

308 516 000 kr

Planeringsram

1994/95

of

1995/96

of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

308

Ändamål

1993/94

1994/95

1995/96

Forskarutbyte med

utlandet

15 978 000

of

of

Bilateralt forsknings-

samarbete

32 245 000

of

of

Internationalisering

25 000 000

of

of

Stöd till forskarutbildning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

av högskolelärare utan

doktorsexamen
Särskilda åtgärder för

62 045 000

of

of

stöd till forskarutbildninglO 000 000

of

of

Fora för kvinnliga
forskare m.m.
Åtgärder förjämställd-
het inom universitet

6 339 000

of

of

och högskolor

8 000 000

of

of

Kontaktsekretariat

3 210 000

of

of

Kontaktforskare

8 623 000

of

of

Forskningsin-
formation

10 385 000

of

of

Till regeringens
disposition

126 691 000

of

of

Summa

308 516 000

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 5 010 000 kr.

Forskarutbyte med utlandet

Regeringen har i det föregående behandlat betydelsen av internatio-
nellt samarbete och vetenskapliga kontakter när det gäller all forskning.
Internationella forskarstipendier förmedlas av Svenska institutet. Häri-
genom kan framför allt forskarstuderande beredas möjligheter att arbeta
utomlands, och svenska institutioner ges möjlighet att inbjuda utländs-
ka forskare. Regeringen förordar att Svenska institutet anvisas
15 978 000 kronor för ändamålet. Som framhållits i det föregående bör
särskilda insatser göras för att förstärka forskningssamarbetet med
Frankrike, Tyskland och Japan.

Bilateralt forskningssamarbete

Universitet och högskolor disponerar sedan budgetåret 1991/92 vissa
medel för bilateralt forskningssamarbete med länderna i Central- och
Östeuropa. Detta har resulterat i olika former av samarbete och en rad
projekt, varav flera pågår eller nyss påbörjats. Detta är ett samarbete

309

med goda utvecklingsmöjligheter som det vore olyckligt att på detta sta-
dium avbryta. Regeringen förordar därför att medlen utgår även under
den följande treårsperioden. Även Svenska institutet disponerar vissa
medel under denna anslagspost.

Medel för bilateralt forskningssamarbete bör för nästa budgetår förde-
las enligt följande:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Universitet motsvarande

Svenska institutet

7 451 000

Universitetet i Uppsala

2 222 000

Universitetet i Lund

2 222 000

Universitetet i Göteborg

2 150 000

Universitetet i Stockholm

2 150 000

Universitetet i Umeå

2 150 000

Universitetet i Linköping

1 111 000

Karolinska institutet

2 077 000

Tekniska högskolan i Stockholm

2 077 000

Chalmers tekniska högskola

2 077 000

Högskolan i Luleå

1 038 000

Sveriges lantbruksuniversitet

2 222 000

Ej fördelade medel

3 298 000

Summa

32 245 000

Internationalisering

Regeringen har i det föregående framhållit vikten av fortsatt internatio-
nalisering vid svenska universitet och högskolor. Särskilda medel bör
anvisas för att göra det möjligt för svenska universitet och högskolor att
sluta avtal om långsiktigt och kontinuerligt forskningssamarbete med
utländska elituniversitet. Ett sådant samarbete medför ökade kostnader
för universitetet i fråga om rese- och traktamentskostnader. Under före-
varande anslag beräknas medel för ändamålet (+ 25 miljoner kronor).

Stöd till forskarutbildning av högskolelärare utan doktorsexamen

För att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare har för innevaran-
de budgetår anvisats 75 miljoner kronor (prop. 1992/93:42, bet.
1992/93:UbU5 rskr. 1992/93:159). För budgetåret 1993/94 beräknas sam-
manlagt 62 045 000 kronor under förevarande anslag.

Särskilda åtgärder till stöd för forskarutbildning

Regeringen har i det föregående framhållit att det är angeläget att olika
åtgärder prövas som syftar till att främja rekryteringen till forskarutbild-

310

ningen och öka effektiviteten i studierna. För detta ändamål beräknas
10 miljoner kronor.

Prop. 1992/93:171

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Fora för kvinnliga forskare m.m.

Medlen under denna anslagspost bekostar verksamheten vid Fora för
kvinnliga forskare vid universitet och högskolor. Verksamheten består
huvudsakligen av kontakt- och informationsaktiviteter, konferenser,
kurser och även viss forskning. Särskilt stöd utgår för de kvinnohis-
toriska samlingarna vid Universitetet i Göteborg. Vidare utgår stöd för
tidskriften Kvinnovetenskaplig tidskrift. Denna tidskrift utges för närva-
rande av vid Universitetet i Umeå.

Anslagsposten bör för budgetåret 1993/94 beräknas till 6 339 000 kro-
nor.

Åtgärder för jämställdhet inom universitet och högskolor

Regeringen har i det föregående redovisat ett tiopunktsprogram för jäm-
ställdhet inom universitet och högskolor. Medel bör beräknas under fö-
revarande anslag för åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor
och män inom forskning och forskarutbildning. Medlen skall fördelas
av regeringen på underlag av förslag från universitet och högskolor.

Anslagsposten bör för budgetåret 1993/94 beräknas till 8 miljoner
kronor.

Forskningsinformation

Till följd av vad som i det föregående anförts beräknas under anslaget
medel för forskningsinformation vid universitet och högskolor
(10 385 000 kr).

Till regeringens disposition

Under anslagsposten Till regeringens disposition anvisas vissa medel
som efter särskilda beslut ställs till förfogande för inköp av vetenskaplig
utrustning.

Som redovisats i det föregående bör nya former för samverkan mellan
å ena sidan universiteten och högskolorna och näringslivet å den andra
etableras. Samverkan avses bl.a. ske i nya juridiska organisationsformer,
t.ex. aktiebolag.

Medlen till regeringens disposition bör få användas också för stöd till
verksamhet i sådana nya former, t.ex. för finansiering av aktiekapital.

Under anslaget har vidare medel beräknats för bestridande av vissa
kostnader för infrastrukturella åtgärder.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

311

1. till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 308 516 000
kr.

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:17»

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning
och forskning

1991/92

1992/93

1993/94

Utgift     1 274 230 000

Anslag    1 371 381 000

Förslag   1 446 778 000

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting och /kommuner en-
ligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. Från
anslaget utgår också ersättning till Göteborgs kommun och Västerbot-
tens läns landsting enligt avtal om samarbete om tandläkarutbildning
och forskning i Göteborg och Umeå.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Högskoleenhet

1992/93

Beräknad
ändring
1993/94

Löne-
och pris-
o m r ä k -
ning

Medicinsk utbildning
och forskning
Karolinska insti-

tutet

Universitetet i
Uppsala

Universitetet i
Linköping

Universitetet i

Lund

Universitetet i
Göteborg

Universitetet i

Umeå

Odontologisk utbild-
ning och forskning
Univ ersitetet i
Göteborg

Universitetet i

Umeå

379 787 000

16 574 000

16 574 000

159 694 000

8 478 000

6 969 000

96 552 000

4 214 000

4 214 000

266 395 000

11 625 000

11 625 000

265 774 000

13 107 000

11 598 000

126 179 000

7 015 000

5 506 000

40 000 000

of

31 000 000

of

312

Högskoleenhet

1992/93

Beräknad
ändring
1993/94

Löne-
och pris-
o m r ä k -
ning

Investerings-

ersättning

6 000 000

- 6 000 000

Till regeringens

disposition

-

20 384 000

-

Summa

1 371 381 000

75 397 000

56 486 000

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8

Utbildningsdep.

Riksdagen har beslutat om ökad läkarutbildning vid Universiteten i
Uppsala,. Göteborg (bet. 1990/91 :UbU 12, rskr. 1990/91:355) och Linkö-
ping (prop. 1991/92:100 bil. 10, bet. l991/92UbU 14, rskr. 1991/92:242)
samt vid Universitetet i Umeå (prop. 1988/89:100 bil. 10, bet.
1988/89:UbU21 och 25 rskr. 1988/89:196 och 107). Vid beräkning av
anslaget tas hänsyn härtill. Detta innebär för anslaget budgetåret
1993/94 för Universitetet i Uppsala (+ 1 509 000 kr), Göteborg (+ 1
509 000 kr) samt för Universitetet i Umeå (+ l 509 000 kr).

En särskilt tillkallad utredare, landshövdingen Rolf Wirtén, har nyli-
gen lagt fram förslag till nytt avtal mellan staten och tandvårdshuvud-
männen i Göteborg och Umeå. Förslaget bereds för närvarande inom
regeringskansliet. I avvaktan på beslut har beloppen till berörda univer-
sitet förts upp med oförändrade belopp.

Ärendet till riksdagen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar regeringen anslaget
till (1 371 381 000 + 75 397 000=) 1 446 778 000 kr.

Regeringen föreslår

att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och
forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
1 446 778 000 kr.

E 15. Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation >

1993/94 Nytt anslag (förslag)              83 006 000

'Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Forsknings-
rådsnämnden.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

313

Forskningsrådsnämnden har till uppgift att ta initiativ till och
stödja forskning främst inom områden som är angelägna från
samhällets synpunkt samt verka för att information om forsk-
ning och forskningsresultat sprids.

Anslag            1993/94          83 006 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                    of '

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

'Medel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala.

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

1993/94       1994/95       1995/96

1. Initiering, samord-
ning och stöd av

forskning

74 504 000

of

of

2. Forskningsinforma-

tion

8 502 000

of

of

Summa

83 006 000

'Medel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala.

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under förevarande an-
slag medel för inköp av dyrbar utrustning med 3 miljoner kronor.

Regeringen har i det föregående föreslagit att vissa medel för forsk-
ningsinformation i fortsättningen skall beräknas under anslaget Vissa
särskilda utgifter för forskningsändamål (- 10 miljoner kronor).

Medel för nämndens förvaltning föreslås i det följande anvisade under
ett särskilt anslag.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 4 972 000 kr,
beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinfor-
mation för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
83 006 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts.

314

E 16. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               8 936 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Forskningsråds-
nämnden.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Dessa medel disponeras för nämndens förvaltning.

Anslag

1993/94

8 936 000 kr

Planeringsram

1994/95

of

1995/96

of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 331 000 kro-
nor.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 8 936 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts.

E 17. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               208 004 000

'Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har till upp-
gift att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja veten-
skapligt betydelsefull forskning samt verka för att information

om denna sprids.

Anslag

1993/94

208 004 000

kr

Planeringsram

1994/95

209 504 000

kr

1995/96

212 004 000

kr

'Medel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala.

315

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

1993/94

1994/95

1995/96

Forskningsrådet

207 230 000

208 730 000

211 230 000 '

Konstnärligt utveck-

lingsarbete

774 000

of

of

Summa

208 004 000

'Medel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala.

Till följd av vad som tidigare anförts föreslår regeringen under ansla-
get dels ökade medel för kriminalvetenskaplig forskning med 1,5 miljo-
ner kronor budgetåret 1994/95 och 2,5 miljoner kronor budgetåret
1995/96, dels medel för inköp av dyrbar utrustning med 6 miljoner kro-
nor. Under anslaget beräknas även medel för en gästprofessur i konst-
närligt utvecklingsarbete.

Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett
särskilt anslag.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 13 689 000 kr,
beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forsk-
ning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
208 004 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 18. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               6 963 000

'Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 258 000 kr.

316

Dessa medel disponeras för rådets förvaltning.

Anslag

1993/94

6 963 000 kr

Planeringsram

1994/95

of

1995/96

of

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: För-
valtning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 963 000
kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 19. Medicinska forskningsrådet: Forskning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               357 797 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Medicinska forsk-
ningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Medicinska forskningsrådet har till uppgift att inom sitt verk-
samhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull
forskning samt verka för att information om denna sprids.
Anslag            1993/94         357 797 000 kr

Planeringsram     1994/95         355 297 000 kr

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel
för inköp av dyrbar utrustning med 18 miljoner kronor.

Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett
särskilt anslag.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 13 172 000 kr,
beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag anslag på 357 797 000 kr,

317

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 20. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               12 485 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Medicinska forsk-
ningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Dessa medel disponeras för rådets förvaltning.
Anslag            1993/94         12 485 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen beräknar under förevarande anslag medel för förvalt-
ningskostnader för personer som handlägger försöksdjursfrågor samt
vissa kostnader för försöksdjur m.m. (+ 5 417 000 kr). Regeringen be-
räknar också vissa lokalkostnader för ändamålet (+ 190 000 kr). Medel
har innevarande budgetår anvisats främst under anslaget D 2. Verket för
högskoleservice.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 255 000kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 12 485 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 21. Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               508 447 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Naturvetenskapliga
forskningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

318

Naturvetenskapliga forskningsrådet har till uppgift att inom sitt
verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelse-
full forskning samt verka för att information om denna sprids.
Anslag            1993/94         508 447 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel
för inköp av dyrbar utrustning med 46 miljoner kronor.

Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett
särskilt anslag.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 26 447 000
kr, beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budget-
året 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 508 447 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts.

E 22. Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)'              17 236 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Naturvetenskapliga
forskningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Dessa medel disponeras för rådens förvaltning.

Anslag            1993/94          17 236 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 639 000 kr.

319

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för bud-
getåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 17 236 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 23. Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning'

1993/94 Nytt anslag (förslag)            226 677 000

‘Medel har innevarande budgetår anvisats under Näringsdepartementets hu-
vudtitel, anslaget F 4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Teknikvetenskapliga forskningsrådet har till uppgift att inom
sitt verksamhetsområde främja och stöda vetenskapligt betydel-
sefull grundforskning samt verka för att information om denna

sprids.

Anslag            1993/94

Planeringsram     1994/95

1995/96

226 677 000 kr

231 677 000 kr
of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel
för inköp av dyrbar utrustning med 26,7 miljoner kronor.

Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett
särskilt anslag.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 7 120 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budge-
tåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 226 677 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

320

E 24. Teknikvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               7 330 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under Näringsdepartementets hu-
vudtitel, anslaget F 4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Dessa medel disponeras för rådets förvaltning.
Anslag            1993/94           7 330 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 242 000 kr.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 7 330 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 25. Rymdforskning

1991/92

1992/93

1993/94

Utgift        23 836 118

Anslag      32 257 000

Förslag       41 925 000

Reservation 11 417 337

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Rymdstyrelsen har till uppgift att främja grundforskning inom

sitt verksamhetsområde.

Anslag

1993/94

41 925 000 kr

Planeringsram

1994/95

of

1995/96

of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

321

21 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel
för inköp av dyrbar utrustning med 3 miljoner kronor.

För det s.k. småsatellitprogrammet föreslår regeringen en samlad för-
stärkning med 8 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor bör anvisas
under förevarande anslag och 4 miljoner kronor under Näringsdeparte-
mentets huvudtitel.

Vidare beräknas här ytterligare 1,5 miljoner kronor som förstärkning
av resurserna för rymdforskning.

Under anslaget beräknas kostnader för förvaltning vid Rymdstyrelsen.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 1 748 000 kr.
Beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Rymdforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser-
vationsanslag på 41 925 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 26. Rådet för forskning om universitet och
högskolor'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               7 795 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslagen D 5. Vissa särskilda
utgifter inom högskolan och E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsända-
mål.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Rådet har till uppgift att främja och stödja forskning och ut-
vecklingsarbete rörande universitet och högskolor.

Anslag            1993/94           7 795 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Inom ramen för anslaget har beräknats kostnader för rådets förvalt-
ning.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 295 000 kr.

322

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Rådet för forskning om universitet och högskolor för bud-
getåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 795 000 kr.

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 27. Europeisk forskningssamverkan'

1991/92

Utgift

292 756 762

1992/93

Anslag

352 360 000

1993/94

Förslag

445 895 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under förslagsanslag

Från anslaget bestrids kostnader för:

1. Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationens (ESA)
vetenskapliga program. För 1992/93 har anvisats 67 400 000 kronor.

2. Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt. För 1992/93 har anvisats
12 640 000 kronor.

3. Sveriges deltagande i och bidrag till

den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN)

den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande
södra stjärnhimlen (ESO)

det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för mo-
lekylärbiologi (CEBM).

CEBMrs program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiolo-
gi (EMBL)

den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF).

Totalt anvisades för 1992/93 167 984 000 kronor.

4. Sveriges FoU-samarbete med den europeiska gemenskapen EG.

Totalt anvisadedes för 1992/93 99 746 000 kronor.

Sveriges deltagande i det internationella forskningsinstitutet för till-
ämpad systemanalys (HASA). För 1992/93 anvisades 3 890 000 kr.

5. Sveriges deltagande i Internationella institutet för tillämpad sys-
temanalys (HASA). För 1992/93 anvisades 3 890 000 kronor.

6. Tull och mervärdesskatt på viss utrustning för European Incohe-
rent Scatter Facility (EISCAT). f ör 1992/93 anvisades 700 000 kronor.

Totalt anvisades för 1992/93 352 360 000 kronor.

Rymdstyrelsen

ESA:s vetenskapliga program utgör ett obligatoriskt program för samtli-
ga i ESA deltagande länder och styrs genom mångåriga program och av-
tal. Sverige får utbyte av programmet genom att svenska forskargrupper
kan sätta vetenskapliga experiment ombord på ESA-satelliter. Vissa me-

323

del återgår till Sverige i form av forskningsuppdrag, bl.a. till Chalmers
tekniska högskola samt för industribeställningar. Rymdstyrelsen är
svenskt kontaktorgan med ESA och beräknar den svenska avgiften till
ESA:s vetenskapliga program för budgetåren 1993/94 till 75 500 000
kronor.

Esrange specialprojekt gäller sondraket- och baliongverksamhet som
regleras genom ett avtal med Sverige, Schweiz, Tyskland och Frankrike
som deltagande länder. Rymdstyrelsen, som är svenskt kontaktorgan,
beräknar kostnaden för budgetåren 1993/94 till 13 041 000 kronor.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)

NFR är svenskt kontaktorgan för CERN, ESO, CEBM, EMBL och
ESRF. NFR beräknar de svenska bidragen till dessa organisationer för
budgetåren 1993/94 till 130 130 000, 23 786 000, 1 870 000, 7 735 000
och 8 422 000 kronor respektive, totalt 171 943 000 kronor.

NFR är också svensk ansvarig myndighet för deltagandet i följande av
EG:s program för forskningssamarbete: Human Capital and Mobility,
Biotechnology samt fusionsprogrammet. För fusionsprogrammet har
NFR beräknat den svenska deltagaravgiften för budgetåret 1993/94 till
56 530 000 kronor. Under 1992 deltar Sverige på projektnivå i Human
Capital and Mobility samt i Biotechnology. De svenska kostnaderna för
dessa två program har, under förutsättning av att EES-avtalet träder i
kraft före den 1 juli 1993, beräknats till 17 000 000 respektive
14 000 000 kronor.

Medicinska forskningsrådet (MFR)

MFR är svensk ansvarig myndighet för deltagandet i EG:s program för
forskningssamarbete Biomedicine and Health. Under förutsättning att
EES-avtalet träder i kraft före den 1 juli 1993 har den svenska kostna-
den för detta program för budgetåren 1993/94 beräknats till 9 000 000
kronor

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR)

HSFR är svensk ansvarig myndighet för deltagandet i EG:s samarbets-
program SPES som ingår i EG:s andra ramprogram. Särskilda medel
har ej beräknats för eventuellt kvarvarande kostnader för budgetåren
1993/94.

Forskningsrådsnämnden (FRN)

FRN är svenskt kontaktorgan för HASA. FRN har beräknat kostnaden
för svenskt deltagande i 1IASA för budgetåren 1993/94 till 4 270 000
kronor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

324

Övrigt

Genom EES-avtalet blir Sverige delaktigt i täckandet av den årliga kost-
naden för basverksamheten vid EG:s Joint Research Centre (JRC).
Forskningen inom JRC gäller huvudsakligen avancerad materialteknik,
miljöteknik, fjärranalys m.m. Med medlemskapet får Sverige fri tillgång
till resultaten från JRC, möjlighet att placera forskare inom JRC:s olika
laboratorier och en representant i JRC:s styrelse och därmed möjlighet
att påverka forskningens inriktning.

Svensk styrelseledamot är utsedd men ännu inte ansvarig myndighet
eller officiellt kontaktorgan. Kostnaden för medlemskapet budgetåret
1993/94 har beräknats till 27 000 000 kronor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Svenskt deltagande i europeiskt forskningssamarbete.

Ramanslag

1993/94

445 895 000 kr

Planeringsram

1994/95

of

1995/96

of

Det svenska deltagandet i europeiskt rymdsamarbete har utvärderats
med hänsyn till nyttoeffekter för Sverige och avvägningen mellan
svensk nationell verksamhet och internationellt deltagande. Utvärder-
ingarna har inte gett underlag för att föreslå ändrad inriktning eller om-
fattning.

Det svenska engagemanget i CERN, ESO, CEBM, EMBL samt ESRF
utgör värdefulla delar av landets forskning inom respektive område. Ett
flertal svenska forskare arbetar inom organisationerna under längre el-
ler kortare tid och får därmed ovärderliga kontakter med det internatio-
nella forskarsamhället.

I flertalet av organisationerna regleras samarbetet med fleråriga pro-
gram och avtal om finansiering. Svenska ansvariga myndigheter och
även deltagande forskare verkar för att det svenska deltagandet skall nyt-
tiggöras på bästa sätt. Det gäller inte bara det vetenskapliga utbytet utan
även svenska företags möjligheter att exploatera forskningsresultat och
även att leverera utrustning eller tjänster.

Samma förhållande gäller det svenska deltagandet i den europeiska
rymdorganisationen ESA:s vetenskapliga program.

Forskningssamarbetet med EG berör flera myndigheter inom olika
departements ansvarsområden. De förutsättningar och den osäkerhet
som gäller för EG-samarbetet har utvecklats tidigare i denna proposi-
tion.

Posterna under anslaget har tills vidare förts upp med oförändrade be-
lopp. Under posten till regeringens disposition har beräknats medel för

325

kompensation för kostnadsökningar, inkl, valutaförändringar. Utgångs-
punkt för beräkningarna har varit följande.

Medel för deltagande i EG-samarbetet har beräknats dels med ut-
gångspunkt från tillgänglig information om delprogrammens omfatt-
ning, och dels med hänsyn till olika departements och myndigheters an-
svarsområden i Sverige.

Ökningen av kostnaderna för deltagandet i Europa-samarbetet finan-
sieras genom omfördelning från berörda fakulteter och råd, framför allt
de naturvetenskapliga men även de tekniska och medicinska. Verksam-
heter inom dessa områden kommer framdeles att ha goda möjligheter
till finansiering ur EG:s budget.

Eftersom den helt dominerande delen av kostnaderna inom detta an-
slag debiteras Sverige i utländska valutor så spelar växelkurserna en stor
roll. Sedan kostnaderna beräknades i anslagsframställningarna har vär-
det på den svenska kronan sjunkit. Eftersom avgifterna till de flesta or-
ganisationer beräknas med utgångspunkt i medeltalet av de tre senaste
årens BNP, så dröjer det flera år innan detta neutraliserats genom att
Sveriges BNP-baserade andel av finansieringen anpassats fullt ut. Under
en övergångsperiod bör kostnadsvariationer till följd av valutakursför-
ändringar kunna täckas delvis genom de möjligheter till förskjutning av
utgifterna över budgetårsgränserna som ramanslaget genom anslagskre-
diten medger.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Anslagspost

1993/94

1994/95

1995/96

1. Bidrag till europeiska
rymdorganets (ELSA)
vetenskapliga program

67 400 000

of

of

2. Bidrag till Esrange
specialprojekt

12 640 000

of

of

3. Bidrag till vissa
internationella
fo rs k n i n gsa n lägg-
ningar m.m.

167 984 000

of

of

4. Forskningssamarbete
med EG

99 746 000

of

of

5. Bidrag till IIASA

3 890 000

of

of

6. Bidrag till EISCAT

Scientific Association

700 000

of

of

7. Till regeringens dispo-
sition

93 535 000

of

of

Summa

445 895 000

326

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 445 895 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/94 och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8

Utbildningsdep.

E 28. Kungl. biblioteket

1991/92

1992/93

1993/94

Utgift

Anslag

Förslag

73 294 222 Reservation 1 451 861'

84 477 000

90 728 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslag.

Kungl. biblioteket (KB) är nationalbibliotek. För KB gäller förord-
ningen (1988:678) med instruktion för Kungl. biblioteket.

Det åligger KB bl.a. att

-samla, förvara och tillhandahålla svenska böcker och annat tryck
enligt lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och
bildupptagningar samt förordningen (1978:779) om pliktexemplar av
skrifter och ljud- och bildupptagningar,

-samla, förvara och tillhandahålla utomlands utgivna skrifter av
svenska författare eller om svenska förhållanden,

-framställa nationalbibliografiska produkter,

-svara för det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS samt

-svara för samordning, samplanering och visst utredningsarbete inom
biblioteksområdet samt utse ansvarsbibliotek.

KB har i sin fördjupade anslagsframställning analyserat resultaten av
ovanstående verksamheter och framhåller bl.a. följande.

I juni 1991 fattade regeringen beslut att en om- och tillbyggnad av KB
skulle ske. Den senare delen av innevarande treårsperiod har i hög grad
karaktäriserats av planering inför byggnadsverksamheten.

Den 1 juli 1988 tydliggjordes KB:s ställning som nationalbibliotek
genom att biblioteket fick uppgifterna att helt svara för
biblioteksdatasystemet LIBRIS, att svara för samplanering och visst
utredningsarbete inom biblioteksområdet samt att utse ansvarsbibliotek.
Två nya enheter inrättades, LIBRIS-avdelningen och ett sekretariat för
nationell planering och samordning, BIBSAM.

Utvecklingen av LIBRIS har inneburit en förmånligare prissättning,
antalet transaktioner har ökat markant och avgifterna från deltagande
bibliotek har kunnat sänkas. Samarbetet med de bibliotek som
installerat lokala datorbaserade system har fördjupats. Inom LIBRIS har
en rutin för fjärrlån utvecklats.

BIBSAM utvecklar och stöder ett system av ansvarsbibliotek som skall
effektivisera informationsförsörjningen till forskning och högre

327

utbildning inom olika områden. Ansvarsbiblioteket skall inte bara
förvärva böcker och tidskrifter m.m. utan även engagera sig i
referensservice, utveckling och utbildning. En fördjupad analys av
erfarenheterna planeras till 1995.

Inom BIBSAM:s egen utredningsverksamhet arbetar man bl.a. med
frågan om avgifter för viss biblioteksservice och producerar statistik av
vikt för forskningsbibliotekens budgetarbete. Enheten har också
engagerat sig i arbetet att utvärdera bibliotekens service.

Information om nya utländska böcker i landet söks numera enbart i
LIBRIS, sedan motsvarande tryckta förteckning nedlagts. KB har under
perioden för första gången producerat en CD-ROM som innehåller den
utländska litteratur som förvärvats i landet under 1980-1991.

Den svenska tryckproduktion som levererats till KB har ökat
betydligt i omfång under perioden (9 % 1987/88-1990/91), vilket
tillskrivs den information som riktats till tryckare m.fl. Lånen ur
samlingarna visar viss ökning, med en markant stegring mot slutet av
perioden.

KB har under perioden arbetat ut en förvärvsplan och skaffar numera
utländsk litteratur främst inom de humanistiska ämnesområdena,
speciellt de med historisk inriktning. Dessutom håller KB ett
basbestånd, men inte mera, inom samhällsvetenskaperna.

Under perioden fullbordades ett projekt som innebär att 40000
svenska titlar från tiden 1700-1829 gjorts tillgängliga via LIBRIS.
Sverige har härigenom en fullständig nationalbibliografi.

Viss verksamhet har inletts för att rädda material som är tryckt på
surt papper och som hotas av förstörelse. En överföring i större skala
till beständigare medium skulle få till följd att efterfrågat material
lättare skulle kunna förmedlas till låntagare ute i landet. Ett projekt
inom området har genomförts med särskilda medel: 17000 politiska
affischer har filmats och gjorts tillgängliga på mikrofiche.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

För den kommande treårsperioden skall Kungl. biblioteket ha
samma uppgifter som enligt gällande förordning. Medel anslås
bl.a. till att inleda en överföring av äldre material som hotas av
förstörelse och till medverkan i en utredning som syftar till
långsiktigt bevarande av främst elektroniska dokument.
Anslag            1993/94          90 728 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Planeringsramen har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar
och överväganden som redovisas i det följande.

328

Resultatbedömning

Ett målmedvetet och framgångsrikt arbete har nedlagts på att bygga upp
samlingarna och öka deras tillgänglighet, bl.a. genom national-
bibliografiska uppgifter gjorts tillgängliga på moderna medier.
Verksamheten vid LIBRIS-avdel n i ngen har varit expansiv och
kostnadseffektiv. Vad gäller BIBSAM bör man framför allt framhålla
ansvarsbibliotekens betydelse. I ett decentraliserat högskoieväsen med
lokalt finansierade bibliotek spelar dessa en stor roll för att stärka
informationsförmedlingen på det nationella planet. Det är också viktigt
att arbeta med utvärdering, i avsikt att tydliggöra bibliotekens roll.

Fördjupad prövning

I stort anser regeringen att KB väl fullföljt sin uppgift som nationalbib-
liotek och forskningsbibliotek. Följande bör särskilt framhållas.

Anslagskonstruktionen beträffande LIBRIS har inneburit att högst ett
visst belopp av anvisade medel använts till systemets driftskostnader och
utveckling tillsammans med medel som inflyter från deltagande
bibliotek, vilket lett till en oklar situation. Det skall klart framgå att
inkomster från de deltagande biblioteken antingen skall användas till
drift och utveckling av LIBRIS eller vid överskott gå tillbaka till
deltagande bibliotek. Detta kräver att medel för LIBRIS utveckling och
drift anvisas särskilt.

Ett utökat samarbete mellan KB och Arkivet för ljud och bild (ALB)
förutsätts av regeringen. Frågan behandlas på annan plats i denna
proposition. Konkret skall detta ta sig uttryck bl.a. i att de båda
myndigheterna är representerade i varandras styrelser.

På annan plats i denna proposition har framhållits de faror som hotar
tryckt material från ca år 1850. Ett arbete som redan inletts för att
bevara äldre material skall fortsätta. KB skall, såsom också framhålls på
annan plats, i nära samverkan med ALB och Riksarkivet, som har ett
ansvar inom sin sektor för bevarandefrågor, deltaga i ett projekt som
syftar till att utreda metoder för att på lång sikt bevara i första hand
elektroniska dokument. Härtill beräknas 2 miljoner kronor respektive 1
miljon kronor.

Slutsatser

Medlen till KB bör beräknas med utgångspunkt från tidigare anslag,
med det undantaget att medel till LIBRIS, beräknade till 10 110 000
kronor, anvisas särskilt. Tidigare i denna proposition har redovisats att
medel bör anslås till att inleda en överföring av äldre material som
hotas av förstörelse och till medverkan i en utredning som syftar till
långsiktigt bevarande av främst elektroniska dokument.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

329

1993/94

1994/95

1995/96

1. Verksamheten vid

Kungl.biblioteket

68 095 000

of

of

2. Planering och sam-
ordningsuppgifter
inom biblioteksom-
rådet

4 703 000

of

of

3. Bidrag till an-
svarsbibliotek

4 682 000

of

of

4. LIBRIS

10 1 10 000

of

of

5. Bidrag till Stiftel-
sen svenska barn-
boksinstitutet

3 138 000

of

of

Summa

90 728 000

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 3 251 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Kungl. biblioteket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ram-
anslag på 90 728 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 29. Statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek'

1993/94 Nytt anslag(förslag)               5 992 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Samhällsvetenskapli-
ga fakulteterna m.m. .

Enligt förordningen (1988:679) med instruktion för Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är SPPB ett specialbibliotek
inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med ett nationellt an-
svar för referens- och beståndsservicen inom dessa områden.

I sin fördjupade anslagsframställning framhåller SPPB bl.a. följande.

Biblioteket har under perioden blivit ansvarsbibliotek. Man har
arbetat inom olika projektområden, vilka gäller förvärv (utländska
läromedel), kartläggning av det nationella litteraturbeståndet inom
psykologi och pedagogik, bibliografering av det svenska materialet och
presentation av svenskt material i utländska databaser.

330

Antalet fjärrlån har ökat betydligt under perioden. Den primära
användargruppen är forskare, som utnyttjar biblioteket oavsett var i
landet de befinner sig.

Under perioden har man satsat på sökningar i internationella
databaser, dels on-line, dels via CD-ROM. Framför allt forskarna har
visat sig mycket intresserade av att själva kunna söka information i de
databaser som finns på CD-ROM, t.ex. ERIC (pedagogik) och
Psychological Abstracts.

Engagemanget i svenskt, nordiskt och internationellt referensarbete
och bibliografering har ökat, vilket sammanhänger med den nya rollen
som ansvarsbibliotek.

En utomstående bedömare har under perioden såsom konsult gjort en
utvärdering av verksamheten vid SPPB. Han uppmärksammar
bibliotekets ambition när det gäller svenskt material och läroböcker,
personalens kompetens och den klara inriktningen på en bestämd
målgrupp. Det understryks att specifika mål för verksamheten bör sättas
upp, arbetsuppgifterna prioriteras och verksamheten löpande
utvärderas.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek skall vara specialbib-
liotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik.
Ramanslag        1993/94           5 992 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                   of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisas i det följande.

Resultatbedömning

SPPB har verkat framgångsrikt inom sitt område och väl tillvaratagit de
ökade möjligheter som följer av ställningen som ansvarsbibliotek. Detta
gäller förvärv, presentation av materialet genom bibliografering i olika
bibliografier och databaser samt tillhandahållande. Bibliotekets
ämneskompetens är påfallande hög och samarbetet med bibliotek och
institutioner inom och utom Sverige väl utvecklat.

Fördjupad prövning

SPPB har en viktig roll att fylla för forskning och utbildning i
psykologi och pedagogik inom landet. Det redan existerande goda
samarbetet med forskarsamhället bör fördjupas och utvidgas. Ett nära
samarbete med Stockholms universitetsbibliotek förutsätts.

331

Det är av vikt att biblioteket får ett lokalt databaserat bibliotekssys-
tem, för att man skall få bästa möjliga utbyte av det arbete som nedlagts
på beskrivning av artiklar m.m. Denna investering bör kunna finansie-
ras med lån i Riksgäldskkontoret enligt vad som redovisats i 1993 års
budgetproposition av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Stats-
budgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). Anslaget till biblioteket har
budgeterats utan hänsyn till den tekniska justering som behöver göras
med anledning av detta. Det belopp som kommer att ställas till bibliote-
kets disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade rikt-
linjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Slutsatser

Medel till SPPB skall beräknas med utgångspunkt från tidigare anslag.
Behovet av datorbaserat stöd bör tillgodoses inom denna ram.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 222 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 992 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 30. Arkivet för ljud och bild'

1993/94 Nytt anslag (förslag)              21 100 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslagen Arkivet för ljud och
bild: Förvaltningskostnader och Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksam-
het m.m.

Arkivet för ljud och bild (ALB) har enligt sin förordning (1988:342)
med instruktion i första hand till uppgift att bevara och tillhandahålla
sådana ljud- och bildupptagningar som anges i lagen (1978:487) om
pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar. ALB skall
även föra register över ingivna pliktexemplar av videogram.

ALB mottar varje år följande mängd dokument genom pliktleverans,
motsvarande ca 300 hyllmeter:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

332

film:

videogram:

fonogram:

inspelningar av rikssänt radiomaterial:
inspelningar av lokala radiosändningar,
inspelningar av TV-sändningar:

400-500 titlar

1 500-2 000 titlar

4 000-5 000 objekt
ca 25 000 timmar
ca 90 000 timmar
ca 20 000 timmar

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Mängden av filmer, videogram och fonogram har stabiliserat sig un-
der senare år, medan mängden av radio- och TV-material starkt ökat
under treårsperioden, framför allt beroende på att ytterligare TV-
kanaler blivit leveranspliktiga.

Man mottar årligen ca 1200 beställningar från 300 forskare. Största
delen av forskarna ägnar sig åt filmvetenskap (51 %) och annan huma-
niora än filmvetenskap (17 %). Samhällsvetenskap och musikvetenskap
är också representerade (8 % resp. 5 %). Fjärrlån skickas till institutio-
ner över hela landet.

ALB har under budgetåret 1991/92 fått nya uppgifter som består i att
omhänderta program från TV-kanalerna utanför Sveriges Radio AB
samt registrera videogram.

Under perioden har den svenska nationaldiskografin, dvs. en förteck-
ning över grammofonskivor och ljudkassetter, börjat utges.

ALB har täta kontakter med Statens biografbyrå, Svenska filminstitu-
tet och och Sveriges Radio AB:s programbolag. Forskare kan via ALB
få tillgång till äldre program från tiden före pliktexemplarslagen, medan
programbolagen får låna material från ALB för att använda dem vid
sändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

För den kommande treårsperioden skall ALB i första hand ha
till uppgift att bevara och tillhandahålla sådana ljud- och bild-
upptagningar som levereras såsom pliktexemplar. Vissa ökade
medel tillförs för att möta de krav som ställs av det ökade utbu-
det av radio- och TV-sändningar och för att åstadkomma ett
bättre bevarande på längre sikt.

Anslag             1993/94          21 100 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                    of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisas i det följande.

333

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Vid ALB har en av världens största nationella samlingar av ljud- och
bildinspelningar byggt upp. Man har med datorstöd betydligt förbättrat
den lokala tillgängligheten. De svåra problem som sammanhänger med
bevarandet av materialet har uppmärksammats och man har noga följt
utvecklingen på området. Samarbetet med andra organisationer på Ijud-
och bildsidan är gott.

ALB är som nämnts en institution med internationellt sett ovanligt
rikhaltiga samlingar. Den torde emellertid ännu i viss mån vara en
”dold resurs”. Det är nödvändigt att AI.B:s material via LIBRIS
kommer till en vidare kännedom.

Ett utökat samarbete mellan ALB och Kungl. biblioteket förutsätts av
regeringen. Frågan behandlas i avsnittet Pliktleverans i denna
proposition. Konkret skall detta ta sig uttryck i att de båda
myndigheterna är representerade i varandras styrelser. ALB skall nära
samverka med Kungl. biblioteket och Riksarkivet i en utredning av
metoder att bevara främst elektroniska dokument, för vilken medel
anvisas under Kungl. bibliotekets anslag.

Medlen till ALB anvisades tidigare under två anslag, E 21. Arkivet för
ljud och bild: Förvaltningskostnader och E 22. Arkivet för ljud och
bild: Insamlingsverksamhet m.m. Från det sistnämnda skulle bestridas
kostnader för underhåll av teknisk utrustning samt kostnader för
förvärv av sådant material som bedöms vara av intresse för forskningen
men som inte faller under lagen (1978:487) om pliktexemplar av
skrifter och ljud- och bildupptagningar. Regeringen finner att dessa
verksamheter så nära ansluter sig till ALB:s övriga uppgifter att en
uppdelning på olika anslag är obefogad.

Slutsatser

Tidigare i denna proposition har anförts att medel bör anvisas till att
inleda en överföring av äldre material som hotas av förstörelse. Härtill
beräknas 3 miljoner kronor. Enligt regeringens mening bör ALB
anvisas ytterligare medel för att finansiera ett urval för arkivering ur
hela utbudet av radio- och TV-sändningar som inte är leveranspliktiga
(+ 1 miljon kronor). För de utökade uppgifter som ALB erhållit till
följd av bl.a. tidigare ändringar i radiolagen beräknas 1 200 000 kronor.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

334

1993/94

1994/95

1995/96

1. Förvaltnings-

kostnader

12 956 000

of

of

2. Lokalkostnader

4 790 000

of

of

3. Bandkostnader

1 908 000

of

of

4. Insamlingsverk-

samhet m.m.

1 446 000

of

of

Summa

21 100 000

Prop. 1992/9.3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 591 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 21 100 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 31. Institutet för rymdfysik

1991/92

Utgift

33 997 765

Reservation 884 105

1992/93

Anslag

36 422 000

1993/94

Förslag

37 824 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslag.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Institutet för rymdfysik bedriver inom sitt område observations-
verksamhet samt teoretisk och experimentell grundforskning.
Anslag            1993/94         37 824 000 kr

Planeringsram 1994/95                  of

1995/96                    of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 1 402 000 kr.

335

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 37 824 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 32. Polarforskning

1991/92

Utgift

35 154 690

Reservation5 078 1671

1992/93

Anslag

19 825 000

1993/94

Förslag

20 588 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslag.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Polarforskning

Anslag

1993/94

20 588 000 kr

Planeringsram

1994/95

of

1995/96

of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 763 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Polarforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett raman-
slag på 20 588 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 33. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

1991/92

1992/93

1993/94

Utgift        30 165 000

Anslag      32 325 000

Förslag      35 678 000

336

Regeringens överväganden

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Sammanfattning

1993/94

1994/95

1995/96

1. Bidrag till Vetenskaps-
akademien

27 222 000

of

of

2. Bidrag till Sven-
ska institutet i Rom

4 173 000

of

of

3. Bidrag till Sven-

ska institutet i Athen

1 250 000

of

of

4. Bidrag till Sven-
ska forskningsinsti-
tutet i Istanbul

575 000

of

of

5. Nämnden för svensk-
amerikanskt forskar-
utbyte

2 458 000

of

of

Summa

35 678 000

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Vetenskapsakademien (KVA) utgör i olika forskningsfrågor ett viktigt
referensorgan för regeringen. KVA ansvarar för driften av vissa veten-
skapliga institutioner. Vidare fungerar KVA som ett livaktigt nätverk
mellan forskare i Sverige och utlandet samt svarar för ett viktigt fors-
karutbyte mellan Sverige och övriga länder. KVA bör få ett bidrag om
27 222 000 kr.

Svenska institutet i Rom är Sveriges största vetenskapliga institution
utomlands. Institutets verksamhet omfattar bl.a. forskning och undervis-
ning inom centrala humanistiska discipliner, utgrävningar, vetenskapli-
ga publikationer, arrangerandet av internationella symposier och ut-
ställningar inom t.ex. konst, arkeologi och kulturvård. Institutet bedri-
ver ett betydelsefullt internationellt samarbete inom sitt område och
spelar en viktig roll när det gäller forskar- och kulturutbytet mellan
Sverige och Italien. Svenska Institutet i Rom bör tilldelas ett hidrag om
4 173 0(10 kr.

Svenska Instiutet i Athen har till uppgift att befrämja utforskandet av
Greklands antika kultur och förmedla kunskap om denna. Institutet
skall också stimulera och stödja kulturutbytet mellan Sverige och Grek-
land. Institutet har ett omfattande bibliotek och bedriver en kvalificerad
vetenskaplig verksamhet. Regeringen förordar att institutet erhåller ett
bidrag om 1 250 000 kronor, vilket innebär en förstärkning av anslags-
posten med 200 000 kronor.

337

22 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Svenska forskningsinstitutet i Istanbul har till uppgift att främja hu-
manistiska och samhällsvetenskapliga studier om Turkiet och Främre
Orienten och utgör en bas för svenska forskare som arbetar inom såda-
na områden. Regeringen bedömer att institutets verksamhet är av stort
värde för den kulturvetenskapliga forskningen inom området. Till insti-
tutet bör anvisas ett bidrag om 575 000 kronor, vilket innebär en för-
stärkning av anslagsposten med 120 000 kr.

Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commis-
sion) gör värdefulla insatser för att bygga ut det internationella kontakt-
nätet. Inte minst viktiga är insatserna för forskarstuderande och yngre
forskare. Bidraget till verksamheten beräknas till 2 458 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 35 678 000 kr.

Prop. 1992/9,3:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

E 34. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning'

1993/94 Nytt anslag(förslag)                I 10 000 000

1 Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget G 1. Inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Medlen skall fördelas av Forskningsrådsnämnden för dyrbar ve-
tenskaplig utrustning framför allt i anslutning till projekt finan-

sierade av forskningsråd.

Anslag            1993/94

110 000 000 kr

Planeringsram     1994/95

of

1995/96

of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i det föregående.

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i vad som i det föregående
anförts i avsnittet om dyrbar vetenskaplig utrustning.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 110 000 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurser för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts.

338

G Lokalförsörjning m.m.

Inledning

I propositionen 1992/93:169 om grundläggande högskoleutbildning har
regeringen redogjort för lokalförsörjningssystemet samt föreslagit anslag
till medelstillskott till lokalkostnader m.m. vid universitet och högsko-
lor m.m. och till inredning och utrustning vid universitet och högsko-
lor m.m.

I det följande redovisas de ytterligare lokalförsörjningsfrågor som re-
geringen med hänsyn till deras ändamål bedömer bör tas upp i forsk-
ningspropositionen.

G 2. Lokalkostnader m.m. vid universitet och
högskolor m.m.

1993/94               Förslag        13 611 000

I propositionen 1992/93:169 om grundläggande högskoleutbildning har
anslaget beräknats till 2 972 926 kronor. I forskningspropositionen be-
räknas en höjning av anslaget.

1  Universitetet i Uppsala

Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning prioriterat en för-
sta etapp av en nybyggnad för Materialcentrum. Den första etappen av
denna nybyggnad omfattar lokaler för materialvetenskaplig forskning,
civilingenjörsutbildning och tvåårig ingenjörsutbildning. Den ökade års-
kostnaden beräknas till 37 miljoner kronor. Universitetet föreslår en fi-
nansiering där lokalbesparingar, avkastning av donationsmedel, medel
från externfinansierad verksamhet, medel för utökade utbildningar samt
den tvååriga ingenjörsutbildningen ingår. Resterande kostnadsökning
äskas som medelstillskott.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att den föreslagna satsningen på ett forsknings-
och utbildningscentrum inom materialområdet är aktuell med tanke
på den internationella utvecklingen, särskilt som Universitetet i Uppsa-
la har goda förutsättningar även för tvärvetenskaplig materialforskning.
Regeringen räknar med ett medelstillskott om 10 000 000 kronor tidigast
fr.o.m budgetåret 1995196.

2  Lunds universitet

Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en lo-
kalförsörjningsplan som tar upp 18 projekt. Av de större projekten kan

Prop. 1992/93:170
Utbildningsdep.

339

nämnas Biomedicinskt centrum. För att lösa de prekliniska institutio-
nernas lokalproblem föreslås att institutionerna samlokaliseras till ett
gemensamt byggnadskomplex i omedelbar anslutning till forskningsav-
delningarna på Lunds lasarett. BMC-uppbyggnaden förutsätts ske etapp-
vis under återstoden av 1990-talet.

Att lösa lokalproblemen för institutionen för astronomi anses angelä-
get. Vidare är behov av nybyggnad för växthus för de biologiska och
ekologiska institutionerna högt prioriterat.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar medelstillskott för ökade lokalkostnader budgetå-
ret 1993/94 för nybyggnad av växthus.

Regeringen räknar med 5 900 000 kronor i medelstillskott tidigast
fr.o.m. budgetåret 1994/95 för om- och tillbyggnad för astronomi.

Regeringen bedömer det som angeläget att universitetet ges resurser
till uppbyggnad av ett Biomedicinskt centrum. Projektet planeras omfatta
sex etapper. Regeringen räknar med ett tillskott om 20 000 000 kronor
för ökade lokalkostnader för etapperna 2-5 fr.o.m. tidigast budgetåret
1995/96.

3 Universitetet i Göteborg

Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning prioriterat lokal-
behoven för Centrum för experimentell biomedicin med upprustning
av medicinska fakultetens teoretiska institutioner och för Botaniska in-
stitutionen som mest angelägna. Universitetet framför att det för forsk-
ningens kvalitet är betydelsefullt att djurförsök kan göras med djur som
är psykiskt och fysiskt friska. Detta förutsätter lokaler för djurförvaring
som uppfyller reglerna i Europakonventionen. Dessutom ökar f.n. al-
lergiproblemen särskilt bland personal som inte har direktkontakt med
djuren, beroende på att lokalerna inte uppfyller elementära arbetsmil-
jökrav.

Regeringens överväganden

Regeringen delar universitetets uppfattning att en förbättring av lokaler-
na för de medicinska teoretiska institutionerna så att de motsvarar de
krav som ställs på moderna undervisnings- och forskningslokaler måste
prioriteras mycket högt. Som ett första steg är det nödvändigt att ordna
nya lokaler för djurhållningen. Regeringen räknar med ett medelstill-
skott om 28 500 000 kronor fr.o.m. budgetåret 1995/96 för en nybyggnad
av djur hus m.m.

Vidare ingår i regeringens beräkningar 4 500 000 kronor som medels-
tillskott till ökade lokalkostnader för Botaniska institutionen med början
budgetåret 1994/95.

Prop. 1992/93:170

Utbildningsdep.

340

4  Universitetet i Stockholm

Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en lo-
kalförsörjningsplan. För universitetet är frågan om förläggning av verk-
samheter med matematisk och fysisk inriktning vid universitetet och
tekniska högskolan till Albano/Kräftrikeområdet angelägen.

Regeringens överväganden

Sina överväganden beträffande ett samlat Fysikcentrum i Stockholm re-
dovisar regeringen under rubriken Fysikcentrum i Stockholm, gemen-
samt för Universitetet i Stockholm och Tekniska högskolan i Stock-
holm.

Regeringen har föreslagit en uppdelning av resurserna för Manne
Siegbahninstitutet för fysik på anslagen till Universitetet i Stockholm
och till Tekniska högskolan i Stockholm. I konsekvens därmed fördelar
regeringen även anslaget till lokalkostnader.

Medel för lokalkostnader vid Statens psykologisk-pedagogiska biblio-
tek anvisas innevarande budgetår under anslagsposten för Universitetet i
Stockholm. För nästa budgetår föreslår regeringen att medel till biblio-
teket anvisas under ett eget anslag. Som konsekvens av detta bör även
medelstillskottet till lokalkostnader anvisas under en särskild anslags-
post under förevarande anslag.

5  Universitetet i Umeå

Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat utbygg-
nad för preklinisk forskning och utbildning samt utbyggnad för kemi
och biologi, benämnt Kemibiologi Centrum.

Regeringens överväganden

Som medelstillskott till ökade lokalkostnader för utbyggnad för prekli-
nisk forskning och utbildning beräknar regeringen 2 400 000 kronor
fr.o.m. budgetåret 1994/95.

6  Karolinska institutet

Institutet motiverar sitt behov av utökade resurser för lokalkostnader
dels med att den beslutade organisationsförändringen förutsätter en lo-
kalmässig samordning av idag splittrade enheter för att få verklig effekt
när det gäller samverkan, gemensamt resursutnyttjande m.m., dels med
det dåliga skick som lokalbeståndet idag befinner sig i. Enligt institutet
är över 70 % av lokalbeståndet äldre än 30 år och hårt nedslitet. Konsis-
toriet har därför gett investeringar i lokaler högsta prioritet för nittiota-
let.

Prop. 1992/93:170
Utbildningsdep.

341

Regeringens överväganden

Regeringen delar Karolinska institutets (KI:s) grundsyn att tillväxten
måste stå tillbaka för att säkerställa en hög kvalitet på de resurser och
den verksamhet som finns inom KI. En forskningsverksamhet vid KI
med målet att vara i absolut världstopp måste kunna bedrivas i ända-
målsenliga lokaler för att kunna svara på de högt ställda kvalitetskraven
i forskningsvärlden.

Regeringen anser därför att ett åtgärdsprogram beträffande Karolinska
institutets lokaler bör genomföras med den angivna målsättningen. Be-
redningen av det aktuella projektet har lett fram till att det bör kunna
genomföras inom en lokalkostnadsökning av 90 000 000 kronor och ett
medelstillskott om 170 000 000 kronor till inredning och utrustning.
Det sistnämnda förutsätter att institutet även använder andra medel för
ändamålet. Med hänsyn till projektets storleksordning och kostnadsni-
vå anser regeringen dock att det är motiverat att ytterligare undersöka
om det finns möjlighet att genomföra en tillfredsställande lösning till
lägre kostnad. Karolinska institutet bör få i uppdrag att snarast redovisa
en sådan utredning. I sammanhanget bör även frågan om lokaler för
sjukgymnastutbildningen prövas. Regeringen bör därefter besluta om
medelstillskottets storlek.

Regeringen räknar med ett tillskott om 900 000 kronor fr.o.m.
budgetåret 1995/96 för Karolinska institutets andel av den kostnadsök-
ning som följer av ombyggnad av institutets lokaler i Tekniska högsko-
lans i Stockholm huvudbyggnad.

Regeringen har tidigare idag föreslagit att Karolinska institutet tar
över huvudmannaskapet för Centrum för idrottsforskning och även re-
dogjort för vissa lokalproblem gemensamma med Idrottshögskolan i
Stockholm. Ett medelstillskott om 800 000 kronor till ökade kostnader
har beräknats under anslaget.

7 Tekniska högskolan i Stockholm

Högskolan har i sin fördjupade anslagsframställning fört fram behov av
ökade resurser för om- och tillbyggnader bl.a. för Institutionen för tek-
nisk akustik.

Regeringens överväganden

Ombyggnaden av huvudbyggnaden, byggnad 43:3, kommer att medföra
etappvis ökade lokalkostnader med sammanlagt 30 000 000 kronor med
början budgetåret 1994/95.

Regeringen har föreslagit en uppdelning av resurserna för Manne
Siegbahninstitutet för fysik på anslagen till Universitetet i Stockholm
och till Tekniska högskolan i Stockholm. I konsekvens därmed fördelar
regeringen även anslaget till lokalkostnader.

Vidare ingår i regeringens beräkningar resurser för ökade lokalkost-
nader om 3 600 000 kr för Institutionen för teknisk akustik med början
budgetåret 1994/95.

Prop. 1992/93:170

Utbildningsdep.

342

8  Fysikcentrum i Stockholm, gemensamt för Universitetet i Stock-
holm och Tekniska högskolan i Stockholm

Tekniska högskolan i Stockholm, Universitetet i Stockholm och Manne
Siegbahninstitutet för fysik har i en gemensam skrivelse redovisat pla-
nerna för ett fysikcentrum i Albanoområdet. Tungt vägande skäl för
detta är att förbättra lokalsituationen för både universitetets och Teknis-
ka högskolans fysik samt att skapa en kreativ miljö där forskning och
utbildning på ett fruktbart sätt skulle stimulera varandra. Ett fysikcent-
rum skulle höja kvaliteten och kvantiteten i forskarutbildningen i fysik.

Regeringens överväganden

Regeringen har erfarit att NFR i sin internationella utvärdering av
svensk fysik starkt rekommenderar en samlokalisering av olika inrikt-
ningar av fysikforskningen. Regeringen anser att samlokaliseringsaspek-
ten är viktig och anger som en planeringsförutsättning ett medelstill-
skott om totalt 30 000 000 kronor gemensamt för Universitetet i Stock-
holm och Tekniska högskolan i Stockholm tidigast fr.o.m nästa treårspe-
riod.

9  Chalmers tekniska högskola

Högskolan har i sin fördjupade anslagsframställning prioriterat ytterliga-
re resurser för den tidigare beslutade tillbyggnaden för Mikroelektro-
niskt centrum.

Dessa resurser motiveras med att för att det uppsatta målet - en effek-
tivisering av forskningen och forskarutbildningen - skall kunna uppnås
och ett effektivt och flexibelt samarbete med industrin skall kunna ås-
tadkommas krävs, förutom att verksamheterna samlokaliseras, speciallo-
kaler bl.a. renrum som inte inrymmes i den tidigare beslutade ramen
(jfr. prop. 1991/92:100 bil. 9).

Regeringens överväganden

Med början budgetåret 1995/96 kommer tillbyggnaden för Mikroelektro-
niskt centrum att medföra ökade lokalkostnader. Medelstillskott till
nämnda tillbyggnad med totalt 35 000 000 kronor ingår i regeringens
beräkningar.

10 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

Regeringen beräknar medelstillskott för lokalkostnader m.m. för Sta-
tens psykologisk-pedagogiska bibliotek till 1 113 000 kronor.

Prop. 1992/93:170

Utbildningsdep.

343

Sammanfattning

För de fall där medelstillskottet till lokalkostnader påverkas budgetåret
1993/94 av regeringens förslag i det föregående beräknas lokalkostnads-
medelstillskottet öka med följande belopp i förhållande till propositio-
nen om grundläggande högskoleutbildning.

Prop. 1992/93:170
Utbildningsdep.

1. Lunds universitet

2. Universitetet i Stockholm

3 Karolinska institutet

4. Tekniska högskolan i Stockholm

5. Statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek

1 800 000 kr

2 733 000 kr

800 000 kr

7 165 000 kr

1 113 000 kr

Summa

13 611 000 kr

De resursmässiga planeringsförutsättningar som regeringen föreslår
för de lokalförsörjningsprojekt som har berörts i det föregående och
som avser tiden efter budgetåret 1993/94 sammanfattas i följande tabell.
Beloppen avser ökade hyreskostnader beräknade i 1993/94 års kostnads-
läge.

Universitet/
högskola

1994/95

1995/96

1996/97 eller

senare

Universitetet i

10 000 000

Uppsala

Lunds universitet

5 900 000

5 048 000

14 952 000

Universitetet i

Göteborg

2 250 000

30 750 000

Universitetet i
Stockholm/Tekniska
högskolan i Stockholm

30 000 000

Karolinska
institutet

30 000 000 •

10 900 000 1

50 000 000 1

Tekniska högskolan
i Stockholm

15 800 000

9 800 000

8 000 000

Chalmers tekniska
högskola

35 000 000

Universitetet i
Umeå

2 400 000

Summa

56 350 000

101 498 000

102 952 000

1 preliminärt beräknat

344

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen anfört om resursmässiga planer-
ingsförutsättningar för nya lokalförsörjningsprojekt fr.o.m. bud-
getåret 1994/95,

2. till Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor m.m.
för budgetåret 1993/94 - utöver vad som föreslagits i propositio-
nen (1992/93:169) om grundläggande högskoleutbildning - anvi-
sar ett anslag på 13 611 000 kr.

G 3. Inredning och utrustning av lokaler m.m. vid
universitet och högskolor m.m.

1993/94        Förslag       14 000 000

Anslaget har i propositionen 1992/93:169 om grundläggande högsko-
leutbildning beräknats till 195 075 000 kr. I forskningspropositionen
beräknas en ökning av anslaget.

Regeringens överväganden

För de fall där medelstillskottet till inredning och utrustning påverkas
budgetåret 1993/94 av regeringens förslag i det föregående beräknas me-
delstillskottet uppgå till följande ökade belopp i förhållande till propo-
sitionen om grundläggande högskoleutbildning.

1. Lunds universitet                                     2 000 000 kr

2. Universitetet i Umeå                               12 000 000 kr

Summa                                          14 000 000 kr

De resursmässiga planeringsförutsättningar som regeringen föreslår
för inredning och utrustning till de nya lokalförsörjningsprojekt fr.o.m.
budgetåret 1994/95 som har tagits upp i det föregående sammanfattas i
följande tabell. Beloppen avser ramar beräknade i 1993/94 års kostnads-
läge.

Prop. 1992/93:170
Utbildningsdep.

345

Universitet/
högskola

1994/95

1995/96

1996/97 eller

senare

Universitetet i

Uppsala

32 700 000

Lunds universitet

12 000 000

100 000 000

Universitetet i

Göteborg

42 000 000

Universitetet i
Stockholm/Tekniska
högskolan i Stockholm

24 000 000

24 000 000

Karolinska
institutet

85 000 000 1

45 000 000 1

40 000 000 1

Tekniska högskolan
i Stockholm

9 500 000

Chalmers tekniska
högskola

24 500 000

Summa

205 700 000

169 000 000

64 000 000

1 preliminärt beräknat

Prop. 1992/93:170
Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

3. godkänner de angivna ramarna för medelstillskott till inred-
ning och utrustning för nya projekt fr.o.m. budgetåret 1994/95,

4. till Inredning och utrustning av lokaler m.m. vid universitet
och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 - utöver vad som före-
slagits i propositionen (1992/93:169) om grundläggande högsko-
leutbildning - anvisar ett anslag på 14 000 000 kr.

346

8.15 Forskning inom skolväsendet

Som redovisats i inledningen är en betydande del av den offentligt fi-
nansierade forsknings- och utvecklingsverksamheten bekostad med me-
del som avsatts inom en viss samhällssektor. Syftet är därvid att tillgodo-
se sektorns behov av forskning och utveckling för att uppnå angelägna
samhällsmål. Statens skolverk ansvarar för att sådan forskning tillgodo-
ses inom skolans område.

För forskning inom skolväsendet anvisas innevarande budgetår
24 812 000 kr.

Resultatredovisning

Skolverket har i enlighet med regeringens direktiv för den fördjupade
anslagsframställningen genomfört en granskning av den samlade skol-
forskningen under 1980-talet. Granskningen har genomförts dels genom
att experter anlitats för olika uppdrag, dels genom överläggningar med
forskningsledare vid ett antal centrala forskarmiljöer och arbetssemina-
rier med verksamma forskare inom utbildningsområdet.

Av Skolverkets granskning framgår att under 1980-talet har samman-
lagt ca 300 olika forskningsprojekt finansierats med medel från Skol-
överstyrelsen (SÖ) till en totalkostnad av ca 150 miljoner kronor och
att verksamheten engagerade mellan 450 och 500 forskare.

Den sektorsfinansierade forskningen har av skolverket redovisats i oli-
ka problemområden.

Den didaktiskt inriktade forskningen har varit ett relativt sett stort fält
och har vuxit under den aktuella tidsperioden. Hit hör problemområ-
dena undervisningens organisation och undervisningens innehåll En av
de slutsatser som dras av den anlitade experten, docenten Petter Aasen,
Norge, när det gäller forskningen kring skolämnen och undervisningens
innehåll, är att den i liten grad lyft blicken ut över klassrummet och in-
lärningsaspekten. Projekten handlar i hög grad om förmedling och indi-
viduell inlärning av text, men lite om betingelser och konsekvenser
knutna till skolämnet och undervisningens yttre villkor.

Problemområdet decentraliseringens effekter, som innefattar forsk-
ningsområdena läroplaner och kursplaner, det lokala och regionala ut-
vecklingsarbetets villkor och förlopp, skolan som organisation, admi-
nistrativa förhållanden, ledning, samarbets- och beslutsprocesser samt
skolans ekonomi och resursanvändning, har omfattat ett stort antal pro-
jekt.

Sammanfattningsvis konstaterar Aasen att den SÖ-finansierade forsk-
ningen täcker ett brett spektrum, men att mer socialpedagogiska förhål-
landen endast i begränsad utsträckning varit utgångspunkt för forsk-
ningsprojekten.

Skolverket konstaterar i sin avslutande analys att en beteendeveten-
skaplig inriktning dominerat skolforskning på bekostnad av en sam-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8

Utbildningsdep.

347

hällsvetenskaplig. Den beteendevetenskapliga inriktningen är självklar
som en utgångspunkt för ett forskningsprogram för utbildningsområdet,
men den kan enligt Skolverket bli begränsande om den inte kombine-
ras med det vidare perspektiv som den samhällsvetenskapliga orienter-
ingen representerar. I synnerhet gäller detta inom ramen för ett decent-
raliserat system där decentraliseringen är en följd av förändringar i sam-
hället och nya krav på medinflytande och ansvar. Den nya ansvarsför-
delningen på skolområdet kräver att lärare och andra tillerkänns ansvar
som beslutsfattare med behov av kunskap och utgångspunkter för re-
flektion över den egna verksamheten. I denna mening är det inte bara
forskare som producerar kunskap, utan även lärare och skolledare ge-
nom att reflektera över sina erfarenheter, f orskningen har en viktig
uppgift i att bidra till att bygga upp kompetens och ett allt mer profes-
sionellt förhållningssätt på olika nivåer i skolväsendet.

En studie av svensk skolforskning i ett internationellt perspektiv har
utförts av professor David Hamilton vid universitetet i Liverpool. Pro-
fessor Hamilton konstaterar att administrativa förändringar i kombina-
tion med ett vetenskapsteoretiskt omtänkande är nödvändigt i hela skol-
systemet.

Genom en särskild studie har på Skolverkets uppdrag lärarutbildning-
ens forskningsanknytning belysts liksom omfattning och former för
forskning vid de mindre högskolor, som vanligen har lärarutbildning
som en central del. Studien, som genomförts av professor K-G Ahl-
ström i Uppsala, har motiverats bl.a. av att lärarutbildning och lärar-
fortbildning är centrala instrument i skolans reviderade styrsystem.
Skolverket anser att det är av stor betydelse att lärarutbildningen på oli-
ka sätt tillförs kunskaper och erfarenheter från såväl forskning som från
utvecklingsarbete och utvärdering. För att detta skall vara möjligt krävs
att den kunskap som Skolverkets forskningsprogram utvecklar har rele-
vans för lärarutbildningen. Andra vägar att stärka forskningens ställning
i lärarutbildningen är att finna former för att inkludera lärarutbildare i
forskningsprogrammen och att öka antalet lärare och skolledare som
genomgår forskarutbildning.

Vad gäller forskningsutnyttjande och forskningsinformation konstate-
rar Skolverket att stor enighet tycks råda om att erfarenheter från forsk-
ning och forskningsresultat inte utnyttjas i den utsträckning som vore
önskvärt och möjligt. Ökade insatser krävs för att skapa arenor och nät-
verk för kommunikation kring forskning och forskningsresultat.

Anslagsframställningen

Organisation

Beslut om medel för forskningsprojekt fattas i dag av generaldirektören
efter ett ansökningsförfarande som genomförs i två steg.

1 ett första steg inbjuds institutionerna vid universitet och högskolor
att, inom ramen för verkets forskningsprogram, komma in med korta
idéskisser till forskningsprojekt. Bland dessa görs ett urval av skisser
som bedöms ha hög vetenskaplig kvalitet och vara av stort intresse i för-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

348

hållande till forskningsprogrammet. De sökande som ansvarar för idés-
kisserna inbjuds därefter att i ett andra steg inkomma med fullständiga
ansökningar. Arbetet med att utforma en fullständig ansökan kan stöd-
jas ekonomiskt.

Regeringen har på ansökan av Skolverket inrättat en forsknings-
nämnd med uppgift att vara rådgivande organ för verket i frågor som
rör bl.a. sektorsforskningen. Denna bedömer huvudsakligen den veten-
skapliga kvaliteten i ansökningarna om bidrag för forskningen. Reger-
ingen utser ordförande och ledamöter i nämnden. Forskningens rele-
vans för skolområdet bedöms av en av verket tillsatt arbetsgrupp. I den-
na ingår bl.a. företrädare för skolans personal samt företrädare för ele-
ver och föräldrar.

Inriktning

Forskningen bör enligt Skolverkets uppfattning inriktas mot en fortsatt
uppbyggnad av långsiktiga satsningar. Ett utökat utrymme bör ges till
forskning som syftar till utveckling av begrepp och begreppssystem som,
i skolväsendets olika delar, är användbara för att förstå och ge perspek-
tiv på skolans verksamhet och förutsättningar. Forskningen skall också
vara innehållsligt mera internationellt orienterad i ökad samverkan
med utländska forskare. Skolverket förordar vidare en intensifierad sats-
ning på forskning av jämförande art, i både tid och rum, samt på forsk-
ning med en flerdisciplinär bas. Resurserna bör koncentreras till ett be-
gränsat antal forskningsmiljöer eller nätverk av forskare och till ett
mindre antal kunskapsområden. De förändringar som Skolverket me-
nar är motiverade mot bakgrund av gjorda erfarenheter och framtida
behov tar sig uttryck i ett forskningsprogram med en struktur bestående
av följande fem delar:

1. Basprogram inriktade mot vissa kunskapsområden

2. Studier i anslutning till basprogrammen

3. Kunskapsöversikter och forskning om forskning

4. Forskning utan direkt anknytning till basprogram

5. Stödfunktioner och åtgärder för att effektivisera forskningsanvänd-
ning

Resurserna föreslås disponeras så att de mot slutet av perioden förde-
las på programmets delar ungefär i proportionerna 60, 15, 5, 15 resp. 5
procent.

Skolverket menar vidare att fem basprogram skall byggas upp under
den aktuella treårsperioden. De fem basprogrammen har benämnts (1)
Skolans verksamhet - utbildningens innehåll, utformning och resultat,
(2) Skolan som kultur- och arbetsmiljö, (3) Styrning och ledning av ut-
bildning - central, regional och lokal utbildningsplanering, (4) Utbild-
ningens effekter och effektivitet samt (5) Utbildning och utbildningspo-
litik i samhället.

Skolverket anser att forskningen inom skolväsendet, finansierad ge-
nom detta anslag, under treårsperioden 1993/94-1995/96 i stort sett skall
ges den omfattning som den för närvarande har. För att svara mot den

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

349

inriktning och organisationsprincip Skolverket förordar, föreslås dock
en utökning av resurserna under periodens andra år med I miljon kro-
nor och ytterligare 1 miljon kronor det tredje året.

Skolverket föreslår således att 25 miljoner kronor anslås till forskning
inom skolväsendet för budgetåret 1993/94 och en budgetram fastställs
för de två därpå följande åren om 26 resp. 27 miljoner kronor i inneva-
rande (1992/93) budgetårs penningvärde.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Med hänsyn till att Skolverket endast har fungerat under drygt ett år
finns inte något underlag för att nu ta ställning till resultat av verkets
insatser för skolforskningen. Dessa kan, som verket framhåller, endast
bedömas i ett längre tidsperspektiv. Den granskning av skolforskningen
under 1980-talet som verket, på regeringens uppdrag, har redovisat, ger
emellertid en god grund för bedömning av inriktningen för framtiden.
Liknande granskningar bör göras regelbundet, vilket kan bidra till att
vitalisera debatten om hur den framtida skolforskningen skall inriktas
så att den med ny och relevant kunskap bidrar till en optimal utveck-
ling av skolan.

Slutsatser

I det nya styrsystemet, med dess långtgående decentralisering, blir det
allt viktigare att skolan fungerar som ett öppet system. Det är därför av
avgörande betydelse för skolans framtida utveckling att skolpolitiker,
skolledare, lärare och andra berörda verkligen förmår tillgodogöra sig
en successivt ökad kunskap om skolans sätt att fungera i vid mening. Av
särskild vikt är att man tillgodogör sig den samlade forskningen och ut-
värderingen inom skolområdet. Detta ställer stora krav på skolan när
det gäller att bedöma och värdera den mängd av undersökningar som
görs inom sektorn. Skolverket har en nyckelroll i fråga om att avpassa
den sektorsforskning som verket svarar för med hänsyn till såväl de
övergripande målen för skolans utveckling som erfarenheterna från ver-
kets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

Det föreligger en risk för att skolans sektorsforskning till sitt innehåll
blir för tidsbunden, att den i allt för hög grad ansluter till dagens peda-
gogiska modeföreteelser och den just nu pågående debatten. En annan
risk är att forskningen sprids på allt för många områden och allt för
många aktörer. En tredje risk är en övertro på att man med några lämp-
liga forskningsinsatser kan lösa alla problem. Dessa risker är i viss me-
ning tre sidor av samma sak och det gäller att ha dem för ögonen när
forskningsmedel skall fördelas och forskningsinriktning beslutas. Gläd-
jande nog tycks Skolverkets förslag vara utarbetade i medvetenhet om
dessa faror.

350

En annan risk är att ett och samma organ får monopol på beslutsfat-
tandet inom ett sektorsforskningsområde. I någon mening blir det fallet
på skolområdet, eftersom där i huvudsak finns endast ett sektorsforsk-
ningsorgan.

Skolverkets uppgifter är omfattande - utveckling, utvärdering, upp-
följning och tillsyn. Det finns naturligtvis avsevärda kopplingar mellan
dessa Skolverkets uppgifter och skolforskningen.

Självfallet är dock skolforskning något mer än ett stöd för Skolverket
i dess övriga uppgifter. Det är i själva verket viktigt att se till att också
en genuint fri forskning kommer till stånd. Bara därigenom säkras att
olika och motsatta perspektiv på skolan kommer fram.

Skolverket har föreslagit att drygt hälften av anslaget skall användas
för en forskning organiserad i fem långsiktiga basprogram, som skall vä-
xa fram i ett "förhandlingsspel" mellan Skolverket och berörda institu-
tioner. fin invändning som kan riktas mot detta förslag är den skepsis
som ligger i talesättet: "är det klokt att lägga alltför många ägg i samma
korg?"

Det finns all anledning för den politiska nivån, regering och riksdag,
att vara observant på detta. Det är således viktigt att hålla ögonen på att
forskningsinsatserna på skolområdet har en pluralistisk prägel, att de
inte används för att verifiera endast vissa uppfattningar och att de inte
ensidigt gynnar ett fåtal forskarmiljöer. Detta kan ses som ett inslag i
den reaktiva styrning som är en grund för det nya styrsystemet för sko-
lan över huvud taget.

I inledningen har regeringen understrukit värdet av att offentliga
myndigheter genom stöd till forskning söker få viktiga aspekter av sina
respektive verksamhetsfält vetenskapligt belysta. Detta uttalande är i
hög grad tillämpligt på skolans och vuxenutbildningens område.

I anslutning till denna fråga har regeringen ifrågasatt om alla sektors-
forskningsorgan är så sammansatta och fungerar på sådant sätt att den
bästa kvaliteten i forskningen alltid främjas. Erågan om Skolverkets for-
mer för beslut om medelsfördelning till forskningsändamål har diskute-
rats i anslutning till Skolverkets fördjupade anslagsframställning för
skolforskning.

Som nyss redovisades har Skolverket endast arbetat i drygt ett år. Re-
geringen anser det för tidigt att nu vidta någon ändring i den ordning
för beslut om bidrag till sektorsforskningen som t i lllämpas.

Skolverket anser i sin fördjupade anslagsframställning att någon slut-
giltig bestämning av angelägna kunskapsområden inte låter sig göras,
utan att det mesta ur någon synvinkel är angeläget. Det synsättet inne-
bär, om det skulle renodlas, att sektorsforskningen på skolområdet
egentligen bara kommer att handla om att åstadkomma goda forsk-
ningsmiljöer och ett lämpligt sätt att fördela sektorsforskningsmedlen.
Det kan tyckas vara angeläget nog, men det innebär att någon egentlig
koppling till skolpolitiska prioriteringar eller Skolverkets övriga verk-
samhet inte skulle finnas. Skolforskningen ses därmed som ett medel i

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

351

skolans verksamhet, men inte som något instrument för att förverkliga
eller forma skolpolitik.

Samtidigt beskriver Skolverket sin roll på forskningsområdet som be-
tydligt mer aktiv än vad som gällt hittills för den statliga skoladministra-
tionen. Rena ansökningsförfaranden kommer att kompletteras med en
dialog med forskningen, varigenom verksamheten skall utformas så att
sektorns kunskapsintressen kan förenas med den kompetens och det
forskningsintresse som finns inom högskolor. Ett sådant mera målinrik-
tat arbetssätt är i och för sig välmotiverat, men det vore det i än högre
grad om skolforskningen i sig hade en tydligare målsättning än den
Skolverket redovisat.

Vi anser att forskning av hög kvalitet är väsentlig i ett kunskapssam-
hälle. Den har en viktig roll som bidrag till att bygga upp kompetens
och ett alltmer professionellt förhållningssätt i skolväsendet. Det är en-
ligt vår mening angeläget att forskningen bedrivs så att denna roll upp-
fylls. Detta kan dock inte vara det enda, eller kanske ens det domine-
rande syftet med just sektorsforskningen på skolområdet.

Emellertid är Skolverkets fördjupade anslagsframställning inte så re-
nodlad som denna framställning kanske ger intryck av. Under rubriken
Framtidsanalys lämnar verket en redogörelse för den inriktning forsk-
ningen avses få under den kommande treårsperioden. Vi har ändå här,
relativt kraftigt, velat markera vårt synsätt att skolforskningen också
måste sättas in i ett skolpolitiskt perspektiv och att det perspektivet är
det väsentligaste för de politiska instanserna regering och riksdag, för
vilka den fördjupade anslagsframställningen skall vara ett beslutsunder-
lag.

Från politisk synpunkt är det således främst två aspekter på skolforsk-
ningen som är av intresse: Dels dess inriktning, dels dess funktion i vid
mening. Skolverket har på den senare punkten lämnat ett välmotiverat
ställningstagande, som vi instämmer i.

Beträffande inriktningen borde analysen dock ha kunnat fördjupas.
Det är för framtiden angeläget att forskningens inriktning bygger på en
medveten analys av skolväsendets styrdokument, dess problem och ut-
vecklingsmöjligheter och genomslagskraft och en bedömning av vad
forskningen kan bidra med i detta avseende.

Forskningen på skolområdet ger i allmänhet inga färdiga svar, presen-
terar inte den slutliga lösningen på ett problem. I stället skall den bidra
till förståelsen av skola och utbildning som samhälleliga och individuel-
la fenomen och ge underlag för förändringar. I största korthet är det
Skolverkets uppfattning om skolforskningens uppgift. Regeringen an-
sluter sig i huvudsak till den uppfattningen. I fråga om skolarbetets be-
drivande finns inte några lösningar som ”är bäst”. Varje lärare måste
själv utforma sin undervisning efter sina egna och undervisningsgrup-
pens förutsättningar. Det väsentliga, och det skolforskningen kan bidra
med, är att hjälpa läraren med de professionella instrumenten för för-
ståelse och analys, som är en förutsättning för en professionell lärarroll.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

352

I själva verket innebär det synsättet också en större respekt för lärarnas
-professionalitet.                                                djt

Detsamma kan sägas på det samhälleliga planet. I allmänhet finns det
i skolans värld inte en enda möjlig och riktig väg utan flera. Forskning-
ens uppgift i det perspektivet - vid sidan om den deskriptiva - är att ana-
lysera och utveckla analysmetoder.

I tidigare avsnitt har regeringens förslag beträffande forskning vid
mindre och medelstora högskolor berörts. De av Skolverket aviserade

Prop. 1992/93:170

Avsnjtt 8
Utbildningsdep.

möjligheterna till uppbyggnad av nätverk bör kunna vara en väg att ska-
pa ökade förutsättningar för forskning vid dessa högskolor.

I den decentralisering som präglar det svenska skolsystemet och dess
utveckling mot en alltmer målstyrd verksamhet är det angeläget att
markera den betydelse som lärarutbildningen inom högskolan och sek-
torsforskningen sammantagna har för skolans verksamhet och utveck-
ling. Skolverket har också betonat detta i sin fördjupade anslagsfram-
ställning.

Huvudmotiven för decentraliseringen är att dels öka det demokratiska
inflytandet över skolan, dels närma beslutsnivå till verkställighetsnivå.
En mål- och resultatorienterad styrning innebär inte bara att de natio-
nella målen för skolväsendet görs tydligare, utan också att huvudansva-
ret för målens konkretisering och genomförande åläggs lärare och skol-

ledare.

Denna förändring medför behov av forskning som kan stödja lärares
och lärarutbildares yrkesfunktioner. Vid en ökad målstyrning får samti-
digt lärarutbildning och lärarfortbildning en viktigare roll än hittills
som instrument för skolans utveckling. Behovet av att relatera fråges-
tällningar för forskningen till skolans vardag blir allt tydligare.

Det är då viktigt att forskningen ger kunskaper om skolan som öpp-
nar nya perspektiv och erbjuder nya synvinklar. I dessa avseenden erin-
ras om vad som redovisats i det inledande avsnittet om en ny forsk-
ningspolitik under rubriken Forskningens olika villkor. Det som där
anförs om mer direkt näringsrelevant, tillämpad forskning gäller också
för här avsedd sektorsforskning.

Regeringen delar Skolverkets uppfattning att forskningen i framtiden
i högre grad kommer att inriktas på intresseområden och gå på tvären
över administrativa indelningar som huvudmannaskap eller skolform.
Om inte annat torde det bli en följd av att de administrativa indelning-
arna både blir färre och otydligare, åtminstone på nationell nivå, i takt
med avregleringen.

Skolverket lyfter bl.a. fram forskningsinsatser som syftar till utveck-
ling av begrepp och begreppssystem, vilka skulle vara användbara för
förståelsen av och perspektivet på skolans verksamhet och förutsättning-
ar. Regeringen vill betona betydelsen av sådana insatser framför allt i ett
alltmer decentraliserat och mångfaldigt skolsystem.

En förutsättning för det nya styrsystemet är att jämförelser i en mängd
olika avseenden skall kunna göras såväl över tiden som mellan olika
skolor/huvudmän och därvid även internationellt. Här finns åtminstone

353

23 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 170

två angelägna uppgifter för forskningen. Den ena är givetvis jämförel-
serna i sig och analyserna av dem. Den andra är att finna metoder och
arbetsformer som möjliggör sådana jämförelser. En svaghet är t.ex. att
bearbetningen av omfattande forskningsmaterial tar så lång tid. Jämfö-
relserna blir då i huvudsak av historiskt intresse och kommer bara att
kunna utgöra en bräcklig grund för ställningstaganden. Detta problem
bör dock förhoppningsvis kunna lösas i samverkan mellan forskare och
praktiker.

Vad beträffar de internationella jämförelserna och samverkan med ut-
ländska forskare delar vi Skolverkets uppfattning att dessa aspekter bör
ges större tyngd i den framtida forskningsinriktningen.

Intressanta forskningsområden är de stora förändringar som genom-
förts på skolområdet de senaste åren. F rån skolpolitisk utgångspunkt är
det främst följande frågor som gör sig gällande.

- Har intentionerna bakom reformerna förverkligats?

- FJar decentraliseringen lett till ett ökat kommunalpolitiskt
och över huvud taget lokalt - engagemang i skolfrågorna?

- Ar de nationella styrdokumenten tillräckligt effektiva och
tydliga?

- FJar decentraliseringen förts vidare inom kommunerna eller

har den stannat på kommunnivå?

- Hur påverkas skolarbetet av ett ökat inflytande på skolnivån?

- Vilka effekter får förekomsten av fristående skolor på det
kommunala skolväsendet?

- Vilka utnyttjar den ökade valfriheten i skolan, med vilka
effekter?

- Har avregleringen lett till minskade kostnader, vad har man i
så fall sparat på och vilka följder har det fått?

- Har avregleringen påverkat kvaliteten och resultaten i
skolan?

Detta är endast ett axplock av de frågor det kan finnas anledning att
ställa med anledning av skolreformerna. En hel del av dem är sådana
att de i mer eller mindre hög grad faller inom ramen för Skolverkets
uppföljning och utvärdering, men i en mera fördjupad form kan de
också bli föremål för forskning. Härvidlag är det också möjligt att forsk-
ningen kan bidra till metodutvecklingen inom uppföljningen och utvär-
deringen. En fördel med att Skolverket ansvarar för såväl uppföljning
och utvärdering som sektorsforskningen är för övrigt just att en samord-
ning kan ske och forskningen bidra till uppföljningen och ulvärdering-
en med både analyser och metodutveckling.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

354

A nslagsbe räkning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 8
Utbildningsdep.

B 5. Forskning inom

skolväsendet

1991/92

Utgift

27 221 000 Reservation 2 086 615

1992/93

Anslag

24 812 000

1993/94

Förslag

26117 000

Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskola och vuxenutbild-
ning samt informationsåtgärder i samband därmed. Statens skolverk an-
svarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av infor-
mation om verksamheten.

Övergripande mål: Sektorsforskningen skall ske i huvudsak med
den inriktning som redovisats under avsnittet Slutsatser.

Resurser: 1993/94

Planeringsram:

1993/94

26 117 000 kr

1994/95

1 995/96

26 1 17 000

26117 000

26 1 17 000

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordat beträffande den sektorsforskning
som Skolverket initierar,

2. till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett re-
servationsanslag på 26 I 17 000 kr.

355

9 Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

9.1 Forskning om nyttjande av biologiska naturresurser
Jordbruksdepartementet har ansvaret för högre utbildning och forskning inom
det område som rör vård och utnyttjande av biologiska naturresurser. I följan-
de tabell redovisas sammanfattningsvis resurserna till Forskning och utveck-
ling (FoU) på detta område som föreslås i denna proposition. Beloppen kom-
mer för de kommande budgetåren att omräknas för vissa pris- och löneföränd-
ringar.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

Belopp (miljoner kronor)

Anvisat

1992/93

Förslag

1993/94

Beräknat
1994/95

Beräknat
1995/96

SLU

>957

984

992

999

SJFR

270

279

279

279

Bioenergi-
forskning

48

51

51

51

i Inkl, anslag till utbildningen.

9.1.1 Forskningsområden

Jordbruksdepartementet ansvarar för forskning rörande skogsbruk, jordbruk,
trädgårdsnäring, landskapsplanering, veterinärmedicin och djurskydd, fiske,
rennäring, livsmedel, jakt och viltvård samt bioenergi.

Skogsvetenskaplig forskning bedrivs bl.a. av Sveriges lantbruksuniversi-
tet (SLU) och Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk). Viss
forskning med anknytning till skog och skogsbruk bedrivs även vid andra uni-
versitet. Skogsforskningen finansieras för statens del huvudsakligen över
Jordbruksdepartementets huvudtitel både genom direkta anslag till SLU och
genom forskningsanslag från Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR).
Även inom ramen för det nordiska samarbetet finansieras forskning på skogs-
området.

Jordbruksforskningen i Sverige är starkt koncentrerad till SLU. Viss tilläm-
pad FoU bedrivs vid Jordbrukstekniska institutet (JTI).

Omkring 90 % av de statliga FoU-medlen för jordbruks- och skogsforsk-
ning går till SLU. För Sveriges del är organisationen av den offentligt finansi-
erade jordbruksforskningen och skogsforskningen väl i linje med de allmänna
forskningspolitiska principerna att förlägga huvuddelen av verksamheten till
universiteten. Detta innebär att universitet och högskolor får en huvudroll som
forskningsutförande organisation inte bara för grundforskning utan även för
mer tillämpad forskning och försöksverksamhet.

Livsmedelsforskningens roll är att ta fram ny kunskap och bearbeta pro-
blem som rör livsmedel i hela kedjan från råvara till konsumtion. SLU har ett

356

särskilt ansvar for kopplingen mellan råvaruproduktion och livsmedelsföräd-
ling samt för frågor rörande livsmedelskvalitet. SJFR har ansvaret för ett sär-
skilt forskningsprogram i vilket flera universitet och andra forskningsorgan
medverkar.

Huvuddelen av den statligt finansierade forskningen och försöksverksam-
heten inom trädgårdsområdet genomförs vid SLU. Genom integrering av
olika kompetenser har tvärvetenskapliga forskningsprogram kunnat etableras.
Ramprogrammen Miljöanpassat odlingssystem för växthuskulturer, Alterna-
tiva produktionsformer och Integrerad produktion är exempel härpå.

Tätorternas andel av den svenska befolkningen fortsätter att öka. Forsk-
ning rörande landskapsplanering och planering i tätorter utförs i huvudsak
inom SLU. Det gäller sålunda både forskning för planering i det storskaliga
landskapet och för planering av grönytor, parker och rekreationsmarker i och
i anslutning till tätorter.

Veterinärmedicinsk forskning som utförs vid SLU är av betydelse för en
rad områden i samhället, bl.a. animalieproduktion, livsmedelskontroll, miljö-
övervakning samt hälso- och sjukvård för sällskapsdjur och sporthästar. SLU
lämnar dessutom väsentliga bidrag till den allmänna biomedicinska forskning-
en.

Bioenergiforskningen omfattar 48,9 miljoner kronor budgetåret 1992/93.
Anslaget avser att täcka kostnader för teknikområdena Bränsleteknik, Energi-
relaterad transportforskning och den del av teknikområdet Icke kärnteknisk
FoU vid Studsvik som rör förgasning och förbränning. Forskning och utveck-
ling inom biobränsleområdet bedrivs även inom ramen för SLU:s verksamhet
samt vid Skogforsk och JTI.

Fiskeriverket administrerar tillsammans med SJFR ett sammanhållet forsk-
ningsprogram på fiskets område. Ansvaret för programmet är fördelat så att
Fiskeriverket skall främja forskning och bedriva utvecklingsverksamhet, me-
dan SJFR:s huvudsakliga ansvar är grundforskning och tillämpad forskning.
Fiskeriverket har tillsammans med SJFR successivt utvärderat forsknings-
och utvecklingsarbetet på fiskets område. Utvärderingen av biologisk FoU
visar bl.a. att programmet i fortsättningen i första hand bör inriktas på att stär-
ka forskningen inom fackområden som fisksjukdomar, molekylärbiologi och
fiskekologi samt att organisera större tvärfackliga program med stark relevans
för näringens behov. Forskning rörande arter av betydelse för svenskt fiske
och vattenbruk bör prioriteras. Vad beträffar teknisk FoU visar utvärderingen
bl.a. att arbetet huvudsakligen varit inriktat mot praktiska frågeställningar som
kan bidra till att öka lönsamheten och förbättra arbetsmiljön för fisket. Även
inom ramen för det nordiska samarbetet finansieras forskning på fiskets om-
råde.

I 1990 års forskningsproposition redovisade regeringen ett särskilt ren-
forskningsprogram. SJFR fick ansvaret för att genomföra programmet. För
programmet anvisades 1 miljon kronor och regeringen gav dessutom SJFR i
uppdrag att genom omprioriteringar tillföra programmet ytterligare medel. För
närvarande står ca 2,2 miljoner kronor till förfogande för verksamheten för-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

357

utom de resurser hos olika universitet som kan utnyttjas inom ramen for pro-
grammet. Regeringen har nyligen inrättat en forskningsrådsprofessur i ren-
skötsel. Avsikten är att professuren skall vara placerad vid SLU.

Viltforskningen tillförs medel ur viltskadereglerings- och jaktvårdsfond-
ema efter beslut av regeringen. Medlen fördelas av Statens naturvårdsverks
vetenskapliga kommitté för viltforskning, huvudsakligen i enlighet med ett
samlat program för viltforskning. Regeringen har för innevarande budgetår ur
de nämnda fondema anvisat 3,7 miljoner kronor för älgforskning och 5 miljo-
ner kronor för övrig viltforskning. Svenska jägareförbundet erhåller också
bidrag ur fondema för sin verksamhet. Förbundet har bl.a. en särskild forsk-
ningsavdelning.

9.1.2 Prioriteringar för framtiden

All forskning som bedrivs för att säkra en miljövänlig produktion och svensk
konkurrenskraft måste bygga på ett integrerat samarbete mellan grundläggan-
de och tillämpad forskning. Den grundläggande forskningen är förutsättning-
en för att på ett systematiskt och långsiktigt sätt angripa problem inom produk-
tionen och att skapa möjligheter för utveckling av nya metoder.

Forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde har ett särskilt
ansvar för att kunskapen inom naturresursområdet utvecklas så att kommande
generationers fortlevnad säkras. Detta förutsätter inte bara en hög vetenskap-
lig kompetens i den forskning som bedrivs, utan också samarbete och infor-
mation mellan forskare inom olika berörda områden samt mellan forskarna
och de olika näringssektorema. Vidare är det nödvändigt att forskningen ges
en bredd så att den omfattar t.ex. hela kedjor från de grundläggande produk-
tionsresurserna till färdig produkt och fungerar så att forskningens framsteg
når ända fram till producentledet

Vissa naturresurser kan förnyas. Tillgången på andra är begränsad. Oav-
sett vilka de är krävs att vi hushållar med dem, om vi vill utnyttja dem lång-
siktigt för vår försörjning. En form för hushållning med naturresurser är att
låta dem ingå i kretslopp där de på olika sätt och i olika former återanvänds.
Forskning för att lösa problem i det biologiska kretsloppet måste ges hög prio-
ritet. Genom att miljövänligt producera råvaror för bl.a. energi- och industri-
ändamål blir jordbruket en resurs i miljöarbetet, men också genom att ta emot
avfall som är biologiskt nedbrytbart och fritt från giftiga ämnen. På detta sätt
kommer fler processer att integreras i det biologiska kretsloppet. Allt avfall
måste återföras till naturens kretslopp eller till ny användning. Avfall från
staden måste återföras till landsbygden och jordbruket. Stora mängder orga-
niskt material transporteras i dag från landsbygden till tätorterna. Hushållsav-
fall och slam ackumuleras i mängder i städerna med gigantiska lagrings- och
föroreningsproblem som följd. Endast genom att på ett biologiskt riktigt sätt
tillvarata avfall och restprodukter kan vi undvika en sopbergskatastrof.

Denna grundsyn kan inte sägas ha präglat verksamheten inom de areella
näringarna i särskilt hög grad hittills. Under flera decennier har också forsk-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

358

ningen till stor del karakteriserats av en strävan bort från de grundläggande
sambanden i ekosystemet och de restriktioner dessa ställer upp. Detta har gi-
vetvis även präglat verksamheten inom jordbruk och skogsbruk. Först under
senare år har ekologin och miljövården uppmärksammats i större omfattning.
Vårt ansvar för framtida generationer, inte bara i vårt land, måste i fortsätt-
ningen påverka inriktningen och omfattningen av FoU för vår försörjning.
Insatserna måste styras av krav på omsorg om miljön i vid bemärkelse. Pro-
duktionsresurserna, bl.a. marken, måste vårdas, den biologiska mångfalden
säkras, kvaliteten på luft och vatten hållas hög och omsorgen om djur och
människor betonas. Dessa frågor har framhållits vid FN:s konferens om miljö
och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992 och de kommer till uttryck i de
konventioner och den deklaration som blev resultatet av denna konferens.
Samtidigt betonas naturresursernas betydelse för försöijningen av en växande
världsbefolkning. Inom överskådlig tid måste vi räkna med att den biologiska
produktionen måste ökas och effektiviseras för att försöijningen skall klaras.
Men en sådan effektivisering måste ske i för ekosystemen hållbara former.

Forskningen kring dessa frågor måste beakta att utnyttjandet av den biolo-
giska produktionen rymmer många estetiska och sociala aspekter som måste
uppmärksammas och utvecklas. Så t.ex. är upplevelse av skönhet i landskap,
trädgårdar och parker en väsentlig källa till välbefinnande och livsglädje. Sam-
varo med sällskaps- och sportdjur är en social relation av stor vikt, och forsk-
ning kring djurens hälsa och välbefinnande ökar livskvaliteten för både djur
och djurägare. De ekologiska sambanden och ett utvecklat miljötänkande är
centrala frågor av yttersta betydelse inom den forskning som ryms inom Jord-
bruksdepartementets ansvarsområde. Ett samhälle i harmoni med en natur i
ekologisk balans skapar förutsättningar för en hållbar utveckling och framtids-
tro.

Den inriktning som forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvars-
område bör ges för framtiden bör mot denna bakgrund utgå från bl.a. följan-
de bedömningar.

Markens långsiktiga produktionsförmåga är en grundläggande förutsätt-
ning för den framtida utvecklingen. Den biologiska produktionen som utgår
från vad marken kan ge måste säkerställas och utvecklas. Annars kommer vi
aldrig att klara försöijningen förden växande världsbefolkningen. Markförsäm-
ring på grund av försurning, utarmning eller förgiftning hotar dock starkt vår
framtida existens. Forskning för att klargöra markens uthålliga förmåga att på
ett optimalt sätt kunna främja bildandet av näringsämnen av betydelse för väx-
ter måste därför prioriteras. Forskning inom områdena markkemi, markbiolo-
gi, kvävemetabolism och markfysik är av central betydelse i detta samman-
hang liksom forskning om samverkan mellan växt, klimat och markproces-
ser.

Odlingslandskapets fauna och flora har under mycket lång tid utvecklats
och anpassats till människans brukningsmetoder. De strukturförändringar
inom jordbruk och skogsbruk som har skett de senaste decennierna har på
många sätt förändrat förutsättningarna för den biologiska mångfalden med en

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

359

utarmning som följd. Forskningen om framtida odlingssystem måste syfta till
att uppehålla stor biologisk mångfald och ett öppet och varierat landskap rikt
på kulturvärden.

Utvecklingen inom de areella näringarna är i ett globalt perspektiv det som
kommer att bestämma de avgörande livsvillkoren för mänskligheten. Forsk-
ning och utbildning i Sverige måste planeras så att ett internationellt perspek-
tiv på nyttjandet av naturresurserna beaktas och utvecklas.

Svenskt lantbruk står infor en genomgripande förändring i och med EES-
avtalet och ett sannolikt inträde i EG. Även GATT-överenskommelsen har
stor betydelse i detta sammanhang. Större arealer jordbruksmark kan komma
att överföras till annan användning med de konsekvenser detta medför för det
traditionella odlingslandskapet och livsbetingelserna på landsbygden. På livs-
medelsområdet är det angeläget att kunskapsuppbyggnaden fortsätter när det
gäller den senare delen av livsmedelskedjan, så att Sverige kan hävda sina
livsmedelsprodukter i en utländsk konkurrens.

Forskning och utveckling är en viktig förutsättning för ett i vid mening
uthålligt skogsbruk under dynamiska villkor. Det finns skäl för staten att
stimulera forskningen eftersom den är långsiktig och allmängiltig till sin ka-
raktär. Samtidigt måste näringslivet i högre grad ta sitt ansvar för nödvändig
grundläggande och tillämpad forskning.

Stora krav ställs i dag på omsorgen om djuren. Allt större vikt måste läg-
gas vid djurskyddsintresset. Det är angeläget att Sverige i det internationella
samarbetet hävdar vikten av bestämmelser om djurskydd. Det finns ett stort
behov av forskning om djurens hälsa och behov och det är viktigt att kontinu-
erligt förbättra djurmiljön inom animalieproduktionen. Också när det gäller
försöksdjur är forskningen en viktig angelägenhet.

Den gentekniska forskningen öppnar nya möjligheter för människans nytt-
jande av naturen. Med hjälp av genteknik kan organismer utrustas med en
kombination av egenskaper som normalt inte finns i naturen. Tekniken ger
oss bl.a. möjlighet att på nya och säkrare sätt framställa vaccin, läkemedel
och diagnostica. Forskarna kan också genom genteknik utveckla nya egenska-
per hos växter och djur. Samtidigt som gentekniken främjar utvecklingen och
produktiviteten inom den biologiska produktionen väcker den ekologiska och
etiska frågor samt farhågor. Det är viktigt att debatten kring dessa frågor,
bl.a. de etiska, vidmakthålls och att forskningen vidgas till att besvara de eko-
logiska frågorna kring gentekniken.

Utsläppen av koldioxid från användningen av fossila bränslen utgör ett
allvarligt hot om en global växthuseffekt. Detta återspeglas i besluten vid
FN:s konferens om miljö och utveckling, bl.a. i konventionen om klimatför-
ändringar och i handlingsprogrammet Agenda 21. I så stor utsträckning som
möjligt måste vi därför ersätta dessa bränslen med fömybara bränslen. Den
största potentialen har biobränslen från skog och jordbruk. Även om utveck-
lingsarbetet på detta område har kommit förhållandevis långt, måste ytterliga-
re FoU bedrivas i effektiviseringssyfte och för att kunna bredda användnings-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

360

området. Sådana insatser gynnar utvecklingen mot ett resurssnålt och avfalls-
snålt samhälle.

Den nödvändiga anpassningen av dagens forskning som här har skisserats
försvåras av den stelhet som kännetecknar universitetsorganisationen i vid me-
ning. Många gånger ger de fasta former som präglar organisationen, både i
fråga om fakultets- och institutionsindelning och tjänsters långsiktiga bind-
ningar till innehållet, inte möjligheter till snabba förändringar. I det samman-
hanget har forskningsråden en viktig uppgift genom att de har en god flexi-
bilitet i fråga om resursfördelning och möjligheter att skapa övergripande,
samordnade program. Kombinationen av SLU och SJFR är i det samman-
hanget en värdefull tillgång för forskningen inom de områden som behandlas
här.

Forskningen är till sin karaktär innovativ och skall sträva mot att formulera
och karakterisera fenomen och problem som ännu inte har identifierats av sam-
hället. Härigenom och med den inriktning av forskningen som har angetts i
det föregående kommer nyttjandet av de biologiska naturresurserna att kunna
ske, utan att det uppstår miljöproblem som måste klaras i efterhand. Ytterliga-
re en förutsättning för en bärkraftig utveckling är givetvis att vad man kan kal-
la extern miljöpåverkan kan förhindras. Detta bör vara den långsiktiga inrikt-
ningen av forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde. Det
måste också få genomslag i forskarutbildningen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

9.1.3 Program för träteknisk forskning och träfiberforskning

Regeringens förslag: Ett samlat program för träteknisk forskning
och träfiberforskning inrättas.

Skälen för regeringens förslag: Skogsnäringen har stor betydelse
för landets ekonomi. Det är angeläget att långsiktigt trygga dess framtid i
Sverige. En grundläggande förutsättning härför är konkurrenskraft på export-
marknaden. Konkurrenskraft skapas bl.a. genom utveckling av bättre pro-
dukter, utformade och tillverkade enligt konsumenternas krav och önskemål.

Den samlade trävaruindustrins insatser för forskning och utveckling är
mycket små jämfört med andra branschers. År 1989 var FoU-utgiftema en-
dast 0,41 % av förädlingsvärdet jämfört med ca 20 % för elektroindustrin och
transportmedelsindustrin. Särskilt liten är forskningsinsatsen från den del av
branschen som förädlar sågtimmer. Även om sågtimmer svarar för den störs-
ta delen av skogsbrukets inkomster, finns det utrymme för att öka dess föräd-
lingsvärde ytterligare. Att stärka forsknings- och utvecklingsinsatserna är så-
lunda en av de viktigaste åtgärderna för att skapa en långsiktig konkurrens-
kraft för den träförädlande industrin. Denna slutsats har dragits även av 1990
års skogspolitiska kommitté.

361

De statliga forskningsorganen ansvarar för den långsiktiga kompetensupp-
byggnaden och kunskapsöverföringen. SJFR har genom samverkan med in-
dustrin och andra forskningsfinansiärer nyligen startat ett träkvalitetsprogram.
För att stärka sambandet mellan produktion och förädling av träråvaran bör
medel avsättas för ett utökat forskningsprogram rörande träkvalitet. Program-
met skall syfta till att på ett tvärvetenskapligt sätt belysa integreringen mellan
de olika förädlingsleden. Det är därvid av vikt att identifiera sambandet mellan
ved- och fiberegenskaper och kvalitetskrav på färdigförädlade produkter. Pro-
grammet får sådan bredd att insatser behöver göras av både SLU och andra
forskningsutförande organ. Programmet bör utarbetas av SJFR och SLU i
samarbete och under medverkan av bl.a. Teknikvetenskaptiga forskningsrå-
det, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Träforskningsinstitutet
och Byggforskningsrådet. Den förstärkning som det nu föreslagna program-
met innebär medför att SJFR i högre grad kan stödja kompetensuppbyggnad
vid andra universitet och högskolor.

9.2 Landskap Näring Kunskap (SOU 1991:101), en
utvärdering av Sveriges lantbruksuniversitet

Med stöd av regeringens bemyndigande den 8 juni 1989 tillkallade dåvarande
chefen för Jordbruksdepartementet den 9 november 1989 professorn Ingvar
Lindqvist såsom särskild utredare med uppgift att se över vissa frågor röran-
de Sveriges lantbruksuniversitet. Efter Ingvar Lindqvists bortgång i maj 1991
förordnades byråchefen Ulla Åhgren-Lange som särskild utredare.

Bakgrunden till utredningen var de förändringar som hade inträffat sedan
SLU bildades år 1977. Utredningen har omfattat en utvärdering av SLU:s
verksamhet, dess innehåll, omfattning, inriktning och styrning. Utredarens
förslag har redovisats i betänkandet (SOU 1991:101) Landskap Näring Kun-
skap. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran-
dena finns tillgänglig i Jordbruksdepartementet (dnr 39/92).

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

U tvärderingsprocessen

Utredarens översyn av SLU är först och främst en utvärdering. Vid utvärde-
ringen har utredaren systematiskt arbetat med olika typer av underlag för att
nå större säkerhet i bedömningen. Dels har utredaren själv tagit fram eller ini-
tierat underlag, dels har tidigare gjorda utvärderingar och studier använts.

Det viktigaste inslaget i utvärderingen är tre utländska universitetsgrupper
som på uppdrag har granskat forskning och utbildning vid SLU. Utbildning
och forskning vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten har utvärderats av en
grupp från lantbruksuniversitetet i Wageningen i Nederländerna och en före-
trädare för landets lantbruksdepartements institutsorganisation. Skogsveten-
skapliga fakulteten har granskats av en grupp från Helsingfors universitet och
Skogsforskningsinstitutet i Helsingfors. Den veterinärmedicinska fakulteten

362

har utvärderats av en grupp från veterinärmedicinska fakulteten vid univer-
sitetet i Utrecht i Nederländerna.

I utredarens uppdrag till utvärderama har det förutsatts att det är nödvän-
digt att förena en bedömning av verksamhetens karaktär och kvalitet med
förslag om hur iakttagna brister skall kunna avhjälpas. De udändska utvärde-
ringsgrupperna som har anlitats har också sett sin uppgift på det sättet. Detta
är en arbetsmetod som används vid utvärdering inom forskningsråd. Den har
dock sällan använts för utvärdering av ett helt universitet eller hela fakulteter.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

Lantbruksuniversitetets roll som sektorsuniversitet

Regeringens bedömning: Sveriges lantbruksuniversitet skall ge-
nom forskning, utbildning och information öka kunskaperna om förut-
sättningarna för en varaktig och effektiv biologisk produktion och om
hur denna skall bedrivas och nyttjas. Universitetet bör mot denna bak-
grund även i fortsättningen vara ett samlat sektorsuniversitet för de are-
ella verksamheterna under Jordbruksdepartementets ansvarsområde.

Utredarens bedömning överensstämmer i stort sett med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: De flesta anser att SLU skall kvarstå som ett samlat
sektorsuniversitet. Några remissinstanser inom skogsområdet anser att motiv-
en för ett sammanhållet SLU är svaga. Statskontoret och Ingenjörsvetenskaps-
akademien anser att man bör överväga departementstillhörigheten. Riksrevi-
sionsverket anser att det saknas en grundläggande analys av SLU:s roll.

Skälen för regeringens bedömning: SLU har en central ställning in-
om svensk lantbruksvetenskaplig FoU. En utvärdering och bedömning av
SLU:s resurser blir i allt väsentligt, till skillnad från utvärderingar av lant-
bruksuniversitet i andra länder, liktydig med en utvärdering och bedömning
av landets totala insats vad gäller FoU och högre utbildning inom det lant-
bruksvetenskapliga området.

Enligt utredarens bedömning är de motiv som fanns för bildandet av SLU
år 1977 alltjämt relevanta. Forskningsverksamheten ligger väl i linje med den
internationella utvecklingen och har enligt olika indikationer god kvalitet och
volym. Det har utvecklats ett nära och väl fungerande samarbete mellan den
lantbruksvetenskapliga och den veterinärmedicinska fakulteten på husdjurs-
området. Även i övrigt har samverkan kommit till stånd, särskilt på initiativ av
universitetsledningen. Ännu återstår dock mycket att göra, främst på mark-
växtsidan och vissa andra områden, innan de förutsättningar som samman-
slagningen skapade har utnyttjats.

Enligt regeringens uppfattning ställer den breda uppgiften som SLU har
särskilt stora krav inte bara på forskningen som sådan, utan också på de fors-
kande och på universitetsledningen på alla nivåer. Kombinationen av grund-

363

forskning, tillämpad forskning och försöksverksamhet förutsätter vidsynthet.
Detta kräver samarbete och samordning. Med den nära anknytningen till de
areella näringarna fordras dels integritet, dels förståelse för näringslivets vill-
kor. SLU är väl skickat att leva upp till dessa krav. Det fondras emellertid vä-
sentligt ökade insatser på alla nivåer inom SLU för att tillgodose kraven. Det-
ta, och inte minst vad som har anförts i det föregående om prioriteringar för
framtiden när det gäller forskningen, talar för att SLU även i fortsättningen
bör ha karaktären av ett samlat sektorsuniversitet for utnyttjande och vård av
biologiska naturresurser.

Regeringen anser att insatta resurser utnyttjas mest effektivt på detta sätt.
Den komplexa karaktären på vården och utnyttjandet av de biologiska naturre-
surserna kräver dock ett utvidgat och breddat samarbete över universitets- och
fakultetsgränsema liksom med andra forskningsutförande organ. Behovet av
en sådan samordning har redan markerats genom de program för miljöforsk-
ning inom jordbruk och skogsbruk som administreras av SJFR. För att inte-
grera övergripande miljöfrågor och för att kunna utveckla den helhetssyn som
är nödvändig för att på ett systematiskt sätt angripa ekologiska problem måste
SLU vidareutveckla samarbetet med andra forskningsorgan.

När det gäller yttre organisation ser utredaren inte någon anledning att aktu-
alisera någon förändring av SLU:s departementstillhörighet. Utredaren hänvi-
sar även till att lantbruksuniversiteten utomlands ofta är organiserade under
jordbruksdepartementen. Regeringen anser att utvecklingen inom det område
som rör nyttjande av biologiska naturresurser i alla avseenden gagnas av ett
sammanhållet ansvar för forskning, undervisning och övrig utveckling inom
området. Regeringen är av samma uppfattning som utredaren. Fördelama
med den anknytning till bl.a. skogs- och jordbrukssektorn som nu finns upp-
väger det samordningsarbete som kan behövas i förhållande till högskolan i
övrigt.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

Forskning och försöksverksamhet

Regeringens bedömning: Det är viktigt att SLU i framtiden priorite-
rar sådan grundforskning som stödjer ett hållbart nyttjande av biologis-
ka naturresurser med särkild inriktning på de areella näringarna. SLU
bör även i fortsättningen ha ansvaret för försöksverksamheten.

Utredarens bedömning överensstämmer delvis med regeringens be-
dömning.

Remissinstanserna: Åsikterna om SLU:s satsning på grundläggande
forskning är delade bland remissinstanserna. Flera anser att det inom SLU
bör omfördelas medel från den lantbruksvetenskapliga fakulteten till den
skogsvetenskapliga fakulteten.

364

Skälen för regeringens bedömning: Enligt utredarens mening har
SLU visat framförhållning, initiativförmåga och uthållighet och anpassat sig
till riktlinjer och signaler från statsmakterna. Många nya forskningsområden
har tagits upp sedan år 1977 och betydande omfördelningar mellan områden
har skett. Den belysning av forskningens inriktning, volym och kvalitet som
utredaren har gjort tyder på att SLU hävdar sig väl forskningsmässigt och lig-
ger i linje med den internationella utvecklingen. SLU har främst prioriterat
grundläggande forskning vilket avspeglas i bibliometriska studier som har ut-
förts. Utredaren anser liksom de utländska utvärderingsgrupperna att denna
inriktning av forskningen är riktig och bör följas i fortsättningen.

Det är regeringens uppfattning att grundläggande kunskap är basen för all
utveckling inom mera tillämpad forskning. För att den forskning som bedrivs
inom SLU skall lämna produktiva bidrag till utveckling inom såväl miljö- som
nyttjandeområden krävs att den grundläggande kunskapen utvecklas. Rege-
ringen anser att den grundläggande forskning som bedrivs vid SLU i vid be-
märkelse skall utgöra underlag för den mer tillämpade forskningen. Först när
de grundläggande problemen har identifierats och ny kunskap genererats
finns det möjlighet att på ett långsiktigt sätt lösa de problem som uppstår inom
ett visst område. För att säkra att de samlade forskningsmedlen används effek-
tivt är det regeringens mening att grundläggande forskning, tillämpad forsk-
ning och försöksverksamhet skall samverka på ett övergripande sätt och att
det är nödvändigt att SLU samverkar med andra forskningsorganisationer och
sektorsintressen.

Skogsnäringen är av stor betydelse för Sverige. Regeringen anser mot bak-
grund härav att medel genom omfördelningar inom SLU bör tillföras den
skogsvetenskapliga fakulteten. Regeringen har tidigare berört denna fråga i an-
slutning till redovisningen av ett program för träteknisk forskning och träfiber-
forskning (avsnitt 9.1.3).

Vid SLU bedrivs både allmänvetenskaplig och lantbruksvetenskaplig forsk-
ning. Utredaren anser att det kan diskuteras om den allmänvetenskapliga
forskningen skall inriktas mer åt det lantbruksvetenskapliga hållet. Kritik kan
riktas mot att de övergripande syntes- och systemanalytiska studierna har för-
summats vid de lantbruks- och skogsvetenskapliga fakulteterna. I många and-
ra länder har man valt att förlägga försöksverksamheten till särskilda institut.
Enligt utredarens bedömning ger dock inte utländska jämförelser och erfaren-
heter av olika system grund för att anse institutmodellen överlägsen. Utreda-
ren förordar sålunda att försöksverksamheten inte skiljs från SLU.

Det är regeringens uppfattning att försöksverksamheten och långliggande
försök i likhet med andra verksamheter vid SLU fortlöpande bör prövas vad
gäller omfång och resurstilldelning. Den tillämpade forsknings- och försöks-
verksamheten bör inriktas på att skapa förutsättningar för en utveckling av ett
hållbart utnyttjande av de biologiska naturresurserna. Den mer produktionsin-
riktade försöksverksamheten bör i allt högre grad finansieras av näringen, och
på sikt bör denna verksamhet helt finansieras av resp, bransch. Det ankom-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

365

mer på SLU att organisera försöksverksamheten så att resurserna för verksam-
heten används effektivt.

Forskningsfinansiering

Regeringens bedömning: SLU bör inom ramen för sina resurser
bygga upp egna forskningsprogram. Någon generell överföring av
forskningsmedel till SLU från SJFR bör inte ske.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

Utredarens förslag överensstämmer delvis med regeringens bedöm-
ning. Utredaren förordar en överföring av medel från SJFR och sektorsorgan
till SLU.

Remissinstanserna: De flesta är positiva till programverksamhet vid
SLU. Flera remissinstanser anser att en överföring av medel från forsknings-
råd till SLU är effektiv och bra, medan forskningsråden och Vetenskapsaka-
demien anser att detta skulle leda till en urholkning av rådens resurser.

Skälen för regeringens bedömning: Fördelningen mellan fasta och
rörliga resurser är av stor betydelse för möjligheterna att uppnå såväl stabilitet
som förnyelse inom forskningen. Råden kan genom prioriteringar och kvali-
tetsbedömningar fördela resurser till framgångsrika forskningsområden som
inte sällan kan spänna över fler institutioner, fakulteter, universitet eller forsk-
ningsorgan av annat slag. SLU har en omfattande fast forskningsorganisation
med möjlighet till omfördelning inom universitetet. SLU bör genom ompriori-
teringar av resurserna från tid till annan kunna skapa en optimal organisation
och resursfördelning med hänsyn både till behoven inom sitt ansvarsområde
och till aktuell extemfinansiering.

Grundutbildning

Regeringens bedömning: Utbildningarna vid SLU skall genom
framförhållning och planering söija för att samhällets behov av utbilda-
de inom SLU:s kompetensområde tillgodoses. Det är viktigt att SLU:s
utbildningar till sin struktur följer vad som generellt gäller för svenska
universitet i fråga om kurslängder och valfrihet i utbildningarna. SLU
bör verka för att öka internationella utbyten i utbildningen.

Utredarens förslag överensstämmer delvis med regeringens bedöm-
ning.

Remissinstanserna: De flesta delar utredarens bedömning att det
fordras en ökad tonvikt på de grundläggande ämnena. Flera är dock tvek-
samma till behovet av att jägmästarutbildningen får en ökad tonvikt på
grundläggande utbildning. Utredarens förslag att flytta det första utbild-

366

ningsåret i jägmästarutbildningen frän Garpenberg avvisas av de flesta
remissinstanserna.

Skälen för regeringens bedömning: Den lantbruksvetenskapliga fa-
kultetens utbildningar har genomgående lägre kostnad per studieplats och
högre genomströmning än närmast motsvarande linjer vid andra universitet.
Utbildningen kritiseras emellertid av den holländska utvärderingsgruppen.
Den bedömer att delar av agronom-, hortonom- och landskapsarkitektutbild-
ningama har karaktär av yrkesutbildningar snarare än vetenskapligt-akade-
miska utbildningar. Avnämarna av utbildningarna är, å andra sidan, mycket
nöjda med dessa. Inom den lantbruksvetenskapliga fakulteten har under utred-
ningens gång pågått en översyn av utbildningarna. Utredaren bedömer att det
kan finnas skäl för att införa en kandidatexamen som etapp i den lantbruksve-
tenskapliga fakultetens utbildningar. Det propedeutiska året bör enligt utreda-
ren avskaffas och valfrihet bör ges innebörden att de studerande får välja mel-
lan färre och längre kurser. Det är också angeläget att grundutbildningen ger
kunskaper om landskapets historiska utveckling och kulturhistoriska innehåll.

Även jägmästarlinjen har lägre kostnad och högre genomströmning än mot-
svarande utbildningar på andra universitet. Den skogsvetenskapliga fakulteten
har gjort en utbildningsöversyn som bl.a. tyder på att jägmästarutbildningen
är mycket uppskattad av sina avnämare. Samtidigt har de problem klarlagts
som sammanhänger med en obalans mellan Uppsala- och Umeådelama och
med den svaga rekryteringen av jägmästare till forskarutbildningen. Fakulte-
ten har föreslagit en fristående förberedande kandidatexamen i Uppsala som
lösning av dessa problem. Utredaren föreslår i stället en kandidatexamen med
inslag från den skogsvetenskapliga fakulteten och naturvetenskapliga och sam-
hällsvetenskapliga ämnen. Utredarens förslag är således en jägmästarexamen
liknande civilingenjörsexamen och som utformas som en kombination av yr-
kesinriktad och forskningsförberedande utbildning. Utredaren föreslår att det
första årets utbildning på jägmästarlinjen flyttas från Garpenberg till Uppsala.
Enligt utredaren är dessutom forskningen i Garpenberg alltför isolerad och
skulle vinna på samgående med närliggande verksamheter inom den skogsve-
tenskapliga fakulteten och SLU i övrigt.

Veterinärutbildningen har stora likheter med utbildningen på läkarlinjen
vad gäller kostnader, sökandetryck och efterfrågan på arbetsmarknaden. Kost-
naden per studieplats och minimipoängen för antagning ligger bland de högsta
i landet. Mot utbildningens vetenskapliga nivå eller innehållet i stort har inga
anmärkningar riktats. Den holländska utvärderingsgruppen anser att den
svenska veterinärutbildningen uppfyller de krav som ställs inom EG. Den är
dock kritisk till blockundervisningen och till frånvaron av tillvalsmöjligheter
och viss specialisering. Utredaren anser att denna kritik bör uppmärksammas.
I syfte att minska kostnaderna för veterinärutbildningen bör den veterinärmedi-
cinska fakulteten enligt utredaren undersöka vilka besparingar som kan göras
genom att flytta utbildningen i Skara till Uppsala. Ännu ett skäl för detta är att
en viss specialisering inom grundutbildningen sannolikt skulle underlättas om
veterinärutbildningen samlas i Uppsala.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

367

Sättet att undervisa och anordna kunskapskontroll är en central fråga som
har belysts och kommenterats utifrån de olika utbildningslinjernas perspektiv.
Enligt utredarens mening behöver ökad tonvikt läggas på de grundläggande
ämnena liksom på problemlösning och helhetssyn, om den svenska utbild-
ningen skall hålla måttet i EG-perspektivet

Utredaren har noterat att de internationella kontakterna och det internatio-
nella utbytet inom grundutbildningarna vid SLU inte har förändrats under
senare år och att det saknas motsvarighet till det starkt ökade intresset for in-
ternationalisering som har kommit till uttryck inom övriga universitet och hög-
skolor. Enligt utredaren bör internationaliseringen av grundutbildningen vid
SLU ökas, bl.a. i anslutning till ERASMUS. De svenska fakulteterna bör
skaffa sig systerfakulteter utomlands och samverka med dem beträffande ut-
byte av studerande inom såväl grundutbildningen som forskarutbildningen.

Utredaren anser att utbildningen måste läggas upp så att studier utomlands
kan bli en realitet, gärna på samma sätt som teknologemas sista år vid ut-
ländskt universitet. Utbildningarna vid SLU bör sålunda vara bundna i böljan
och innehålla mer valfrihet mot slutet. Vidare behövs ett kursutbud på engels-
ka vid SLU, motsvarande vad som har utvecklats vid övriga svenska univer-
sitet och högskolor.

Den dimensioneringsstudie av utbildningarna vid SLU som har utförts på
utredarens uppdrag visar att antalet utbildade i förvärvsaktiv ålder kommer att
öka in på 2000-talet. Utredaren förordar att det fastställs en långsiktig utveck-
lingsstrategi för SLU:s utbildningar i samråd med planeringsansvariga för i
första hand de naturvetenskapliga högskoleutbildningarna. På kort sikt före-
slås att antalet nybörjarplatser på jägmästarlinjen ökas, eftersom denna linje
avviker från den allmänna utvecklingstrenden för övriga SLU-utbildningar.
Även landskapsarkitektlinjen bör byggas ut. Inom gruppen med kortare SLU-
utbildningar förutses ett relativt stort överskott som talar för en minskad antag-
ning.

Det är regeringens uppfattning att det är angeläget att undervisningsresur-
serna används på ett effektivt sätt samt att utbildning sker där det finns de
bästa förutsättningarna för det. Det ankommer på SLU att bedöma var och
hur utbildningsresurserna skall brukas. Det är nödvändigt att denna bedöm-
ning sker med utgångspunkt i den totala resursanvändningen inom högsko-
lan. Garpenberg utgör en enhet inom det samarbete som har utvecklats mellan
högskolorna i Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken och Insititutet för bygg-
nadsforskning. Garpenbergsanläggningen är en värdefull resurs som bör kun-
na utnyttjas även i fortsättningen. Samarbetet med övriga nordiska länder vad
gäller de olika utbildningarna bör utvecklas vidare.

I prop. 1992/93:1 om universitet och högskolor - frihet för kvalitet har
regeringen utvecklat skälen för att införa en examensordning vid universite-
ten. Detta är ett led i strävan att universitetens planering i större utsträckning
än vad som nu är fallet skall inriktas på resultaten i kvalitativ och kvantitativ
mening. Vatje universitet får ta det fulla ansvaret för att organisera sin utbild-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

368

ning. Denna fråga tas upp närmare i det följande när anslagsfrågorna för SLU
behandlas (avsnitt 9.3).

Sedan utredningen slutfördes har SLU gjort en grundläggande genomgång
av utbildningarna vid universitetet. Det propedeutiska året har avskaffats för
agronom- och hortonomutbildningama och valfriheten i studierna inom dessa
områden har ökat.

Vad gäller skogsutbildningama pågår en omstrukturering. Avsikten är att
minska antalet utbildningslinjer från tre till två, nämligen till jägmästarexamen
och en examen på mellannivå. Inom Jordbruksdepartementet och Utbildnings-
departementet kommer samordningsfrågor vad gäller grundutbildning, vidare-
utbildning och fortbildning inom skogsområdet att granskas under våren. Frå-
gor som lokalisering och dimensionering av utbildningarna måste ses mot bak-
grund av det totala utbildningsbehovet inom området

Forskarutbildningen

Regeringens bedömning: SLU bör i likhet med andra universitet
öka exemensfrekvensen inom forskarutbildningen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

Utredarens förslag överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att SLU i högre grad
bör utnyttja adjungerade professorer i handledningen av forskarstuderande
och att de finansiella villkoren för doktorander behöver förbättras genom fler
doktorandtj än ster.

Skälen för regeringens bedömning: De olika analyser och bedöm-
ningar som utredaren redovisar tyder på att kvaliteten på avhandlingarna är
god medan rekryteringen av doktorander och uppläggningen av forskarut-
bildningen kräver insatser av olika slag.

När det gäller faktiska studietider och genomströmning avviker SLU:s
forskarstuderanden inte nämnvärt från andra jämförbara fakulteter i Sverige.
De genomsnittliga studietiderna för agronomie och skogliga doktorsexamina
är ungefär lika långa som för teknologie doktorer och något kortare än för na-
turvetare. Studietiden för veterinärmedicine doktorsexamen är ungefär den-
samma som för medicine doktor. I samtliga fall ligger nettostudietiden nära
normen fyra års heltidsstudier.

Även om examensfrekvensema vid SLU knappast är lägre än vid andra
fakulteter är de enligt utredarens mening alltför låga. Mycket talar för att de
kan förbättras genom insatser dels i form av förbättrad studiefinansiering,
dels genom effektivare organisation av forskarutbildningen. Enligt utredarens
bedömning finns det all anledning att gå vidare med den prioritering av dokto-
randtjänster som SLU uttalat sig för i långtidsplanen och som hittills också
har resulterat i vissa förstärkningar.

En jämnare fördelning av forskarstuderanden mellan olika ämnen och in-
stitutioner bör eftersträvas. Forskarutbildningen bör göras effektivare genom

369

24 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 170

bättre strukturerad handledning och mer genomtänkt uppläggning av utbild-
ningen. Utredaren föreslår vidare att det mer övergripande ansvaret för fors-
karutbildningen flyttas från den nu gemensamma forskarutbildningsnämnden
till fakulteterna.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

Regeringen har som mål att examinationen av forskarutbildade skall för-
dubblas fram till sekelskiftet. En ökad examination sfrekvens är en av de åt-
gärder som snabbt kan bidra till att detta mål nås. Det är därför viktigt att SLU
uppmärksammar de förslag som utredaren har redovisat. Frågan om resurser-
na för forskarutbildningen tas upp i det följande.

Fortbildning, vidareutbildning och rådgivning

Regeringens bedömning: SLU bör sträva efter ett utbud av kurser
för fort- och vidareutbildning som tillgodoser det behov som finns. I
den mån detta sker genom fristående kurser i SLU:s ordinäre kursut-
bud, bör det finansieras på samma sätt som SLU:s ordinarie utbildnings-
kostnader. Den uppdragsverksamhet som bedrivs vid SLU bör totalfi-
nansieras genom kursavgifter.

Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens be-
dömning.

Remissinstanserna: De flesta delar utredarens bedömning att återkom-
mande utbildning är viktig.

Skälen för regeringens bedömning: Återkommande utbildning mås-
te ges en betydligt mer framträdande plats inom SLU. Vid SLU sker fort- och
vidareutbildning i huvudsak i form av uppdragsutbildning. Utredaren anser
att det i fortsättningen bör förekomma även fristående kurser inom det regul-
jära utbildningsutbudet på samma sätt som nu är fallet vid andra universitet
och högskolor. Sådana bör kunna utvecklas i samband med planeringen av
fakultetsövergripande kandidatexamina. Samtidigt som konsulentavdelningen
inom SLU enligt utredarens förslag delas upp på fakulteter, finns det fortsatt
behov av en gemensam enhet för främst publicering, men även för andra upp-
gifter som med fördel drivs gemensamt.

SLU:s organisation och styrning

Regeringens bedömning: SLU:s styrelse måste ha en sådan sam-
mansättning att den styr verksamheten effektivt. Fakulteterna vid SLU
får ett vidgat verksamhetsansvar. SLU:s interna organisation skall så
långt möjligt beslutas av universitetet självt

Utredarens förslag överensstämmer huvudsakligen med regeringens
bedömning.

370

Remissinstanserna stödjer utredarens förslag vad gäller styrelsens sam-
mansättning. De flesta tillstyrker utredarens förslag om fakulteternas vidgade
verksamhetsansvar och lämpligheten av att införa tema- och rådskommittéer.

Skälen för regeringens bedömning: SLU:s inre organisation känne-
tecknas i dag av ett stort antal organ på olika nivåer samtidigt som administra-
tionen enligt en studie av Statskontoret bedrivs till en kostnad som ligger
bland de lägsta inom universitets- och högskoleområdet i Sverige. Utredaren
har lämnat flera förslag till förändringar på detta område.

Sedan utredarens förslag lämnades har riksdagen beslutat en ny högskole-
lag. En av utgångspunkterna för beslutet har varit att högskolan skall ges ett
ökat utrymme för lokala beslut om verksamhetens uppläggning och genom-
förande.

Detta har kommit till uttryck i den nyligen beslutade högskoleförordning-
en. I högskolelagen görs, efter initiativ av riksdagen, dock undantag för Lant-
bruksuniversitetet. För detta skall särskilda bestämmelser gälla. Dessa kom-
mer att utfärdas genom en särskild förordning.

Enligt regeringens uppfattning är det nödvändigt att förändra SLU:s orga-
nisations- och styrformer så att de blir mer effektiva. I likhet med vad som har
skett för statliga myndigheter bör verksledningsreformen prägla styrelsens
sammansättning. Detta kan ske genom att ge styrelsen en lämplig storlek och
ledamöter med insikter och kunskaper i för SLU viktiga frågor. Regeringen
kommer att förordna en ny styrelse per den 1 juli 1993.

Universitetsledningen kommer i övrigt att förändras i enlighet med riks-
dagens beslut. Det innebär att rektorsämbetet avskaffas, men att rektor kring
sig kan samla en slagkraftig ledning, anpassad till de förhållanden som sär-
skilt råder vid universitetet. Fakulteterna skall även i fortsättningen ledas av
en dekan. I övrigt skall SLU självt få besluta om sina lednings- och styrfunk-
tioner.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

9.3 Anslagsfrågor

I prop. 1992/93:100 bil. 10 har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna an-
slagsrubriker beräkna följande belopp.

I 1. Sveriges lantbruksuniversitet 627 975 000 kr,

I 2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

295 336 000 kr,

I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m.m. 33 700 000 kr,

I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd 169 680 000 kr,

I 5. Stöd till kollektiv forskning 101 200 000 kr,

I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 772 000 kr,

J 1. Bioenergiforskning 48 930 000 kr.

Regeringen tar nu upp dessa frågor.

371

Nionde huvudtiteln

I. Utbildning och forskning

II. Sveriges lantbruksuniversitet

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

561 692 032

627 975 000

984 246 000

Reservation

10 045 831

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt
djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

De övergripande uppgifterna for SLU är att meddela utbildning samt att be-
driva forskning, försöksverksamhet och annan verksamhet. Vid Lantbruksuni-
versitetet skall det vidare bedrivas programbunden forskning och försöksverk-
samhet som syftar till att främja verksamheten inom berörda delar av samhälle
och näringsliv.

SLU har i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94-
1995/96 redovisat sin verksamhet inom verksamhetsområdena utbildning,
forskning, information och rådgivning, riksskogstaxering, biståndsverksam-
het samt organisation och förvaltning. Undervisningen vid SLU redovisar en
mycket hög examinationsfrekvens för de utbildningar som genomförs vid de
skogsvetenskapliga och veterinärmedicinska fakulteterna. Utbildningarna vid
den lantbruksvetenskapliga fakulteten har lägre examinationsfrekvenser. De
redovisade kostnaderna för vissa av utbildningarna vid SLU är höga. Antalet
forskarstuderande vid SLU har under perioden ökat med ca 15 %. Forskarut-
bildningen vid SLU tar i genomsnitt ungefär 5 år, men examinationsfrekven-
sen är låg. Fort- och vidareutbildningen har under den senaste femårsperiod-
en ökat i omfattning i hög grad.

Förvaltningskostnaderna vid SLU har minskat något under perioden.

Biståndsarbetet är nästan uteslutande finansierat genom uppdrag från
SIDA.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som
SLU kunnat göra i sin framtids- och resultatanalys avser universitetet att om-
fördela sina resurser till områdena landskapsarkitektutbildning, effektivise-
ring av forskarutbildningen, internationalisering av grund- och forskarutbild-
ningen, grundläggande forskning vid den skogsvetenskapliga fakulteten, pe-
dagogisk utveckling och forskning kring livsmedel.

I syfte att på ett bättre sätt nå de övergripande målen för sektorn föreslår
styrelsen att det övergripande målet för SLU:s försöksverksamhet formuleras
om, och att ansvaret för den programbundna forskningen uttrycks som ett an-
svar för långliggande försök.

SLU har hemställt om medel för att täcka kostnaderna för ombyggnadsarbe-
ten i Alnarp och Ultuna omfattande ca 155 miljoner kronor.

372

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

Verksamhetens inriktning:

Sveriges lantbruksuniversitet skall genom utbildning, forskning och in-
formation öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och ef-
fektiv biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och nytt-
jas.

Resurser:

Ramanslag 984 246 000 kr för budgetåret 1993/94.

Planeringsram:

1993/94                 1994/95                 1995/96

984 246 000           991 946 000           999 646 000

Resultatbedömning och fördjupad prövning

SLU:s fördjupade anslagsframställning visar enligt regeringens uppfattning
att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de verksamhetsmål som
hittills har gällt kan uppnås.

Resultatanalysen visar att SLU har arbetat aktivt for att utveckla metoder
för uppföljningssystem som kan relateras till insatta resurser så att en bedöm-
ning av effektiviteten kan ske. Resultatredovisningen visar vidare att SLU lö-
ser de uppgifter det har. Relevanta resultatmått har presenterats i den fördjupa-
de anslagsframställningen för både utbildning och forskning. Resultatmått för
kvalitet i grundutbildningen kan dock utvecklas ytterligare.

Den fördjupade anslagsframställningen brister emellertid när det gäller sam-
band mellan de prestationer och resultat som har redovisats och de resurs-
och framtidsanalyser som presenterats. Då dessa analyser skall utgöra grun-
den för omprioritering av verksamheten vid universitetet är det viktigt att SLU
i kommande analyser utvecklar dessa samband. SLU:s resultatanalys liksom
redovisningen i betänkandet (SOU 1991/92:101) Landskap Näring Kunskap
visar att forskningen vid SLU i allmänhet är av god standard.

Slutsatser

Mot bakgrund av den resultatbedömning som regeringen har gjort och det
material som har presenterats i utvärderingen av SLU, bör det övergripande
målet för SLU:s verksamhet vara att genom utbildning, forskning och infor-
mation öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och effektiv
biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och utnyttjas i enlighet
med vad som har redovisats i avsnitt 9.1.2. Den framtida inriktningen vid

373

SLU bör sålunda bli allt mer inriktad på frågor om naturresursanvändning
och miljö.

För riksdagens information redovisar regeringen att den har för avsikt att
för SLU föreskriva att resultatmålet för utbildningen under perioden skall va-
ra 5 100 helårsprestationer (totala antalet poäng/40), varav 300 skall avse fri-
stående kurser. Vidare skall examinationen vid den lantbruksvetenskapliga fa-
kultetens grundutbildningar förbättras med 10 % och kostnaderna för de kor-
tare utbildningarna minska. Forskarutbildningen skall effektiviseras så att an-
talet examinerade per år ökar med 50 % under perioden. SLU skall vidare in-
om ramen för tillgängliga medel omvandla de återstående utbildningsbidragen
för doktorander till doktorandtjänster. SLU bör på tre år uppnå de angivna må-
len för utbildningen och i övrigt genomföra de förändringar som regeringen
har angett.

Regeringen har vidare för avsikt att föreskriva att det vid Sveriges lant-
bruksuniversitet tills vidare skall finnas följande examina inom den grund-
läggande utbildningen.

Magisterexamen
Kandidatexamen
Högskoleexamen
Agronom
Hortonom

Jägmästare
Landskapsarkitekt
Landskapsingenjör
Lantmästare

Skogsmästare
Skogstekniker
Trädgårdsingenjör
Veterinär

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

I samband med övergången till nya examina vid universitetet kommer det
att för vissa av de redovisade äldre utbildningarna att behövas övergångsbe-
stämmelser. Det ankommer på SLU att med utgångspunkt i kraven på konti-
nuitet i utbildningar vid universitetet och i den utsträckning som behövs ut-
examinera enligt tidigare gällande examina.

Under anslaget har beräknats medel för lokaler och för kapitalkostnader för
tidigare beslutade, men inte genomförda investeringar i inredning och utrust-
ning. Vidare har 400 000 kr beräknats för utbildning av personal med försöks-
djursansvar. Frågan om resurser för ökat intag av studenter samt för pedago-
gisk utveckling och förstärkning av lärarnas utbildning kommer att tas upp sär-
skilt av chefen för Utbildningsdepartementet. Till följd av att skogsvårdsavgift-
en har avvecklats bortfaller resurser hos SLU motsvarande 20,8 miljoner kro-
nor. Genom omprioriteringar inom Jordbruksdepartementets huvudtitel med
6 miljoner kronor för riksskogstaxeringen och 1,7 miljoner kronor för syd-

374

svensk skogsforskning återställs resurserna for dessa verksamheter. Kostna-
derna för riksskogstaxeringen bör i ökad utsträckning täckas med avgifter i
enlighet med vad regeringen har framhållit tidigare. Detta bör kunna innefatta
även de forskningsprojekt som taxeringen förser med data.

Regeringen anser att biståndsverksamheten vid SLU är väsentlig. SLU
kommer att i annan ordning tillförsäkras medel för en flerårsperiod för att
finansiera viss basverksamhet

Regeringen har i tidigare avsnitt redovisat behovet av ett samlat träforsk-
ningsprogram. SLU bör inom ramen för befintliga resurser avsätta minst
5 miljoner kronor för sin medverkan i detta program.

Ett metallbiologiskt centrum inrättades i Uppsala den 1 juli 1992. Centrum
är ett samverkansorgan för forskning och information om hur spårelement på-
verkar hälsan hos människor och djur. Med utgångspunkt i kunskaper om
spårelement i livsmiljön verkar Metallbiologiskt centrum i Uppslå för en sam-
ordnad och intensifierad forskning på detta område. I arbete över institutions-
och ämnesgränser skapas en samlad kunskapsbas och genom ny forskning
fylls kunskapsluckor. Metallbiologiskt centrum skall också vara resurscent-
rum och kontaktorgan för myndigheter, industri och organisationer med intres-
se av området. Inom ramen för verksamheten samordnas forskning bedriven
vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedi-
cinska anstalt, Sveriges geologiska undersökning och Akademiska sjukhuset i
Uppsala. Samarbete sker även med andra forskningsorgan och myndigheter.
Centrum är för närvarande knutet till den matematisk-naturvetenskapliga fakul-
teten vid Uppsala unversitet. Verksamheten vid Metallbiologiskt centrum är
av stor betydelse för människors och djurs hälsa. Det bör i fortsättningen
knytas till SLU. För att säkra en basfinansiering för detta centrum bör SLU
tillföras 1 miljon kronor.

SLU är huvudman för det s.k. MOVIUM-sekretariatet i Alnarp. MOVIUM
bedriver verksamhet inom området grönytemiljöer i tätorter. Verksamheten är
till stor del uppdragsfinansierad. Endast en mindre basresurs ställs till sekre-
tariatets förfogande av SLU. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget
att SLU förstärker denna finansiering. Frågan om ytterligare medel till verk-
samheten tas upp även under punkten I 5.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av
utgifterna om 2 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt på årets
budgetförslag. Denna minskning gäller inte forskningsverksamheten vid
SLU.

Chefen för Finansdepartementet har i budgetpropositionen 1993 redovisat
ett förslag om generell räntebeläggning av stadiga medelsflöden samt presen-
terat en modell som bör tillämpas. SLU kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94
att tillämpa denna modell. SLU kommer därför att tilldelas ett räntekonto med
kredit i Riksgäldskontoret och medlen under ifrågavarande anslag förs till det-
ta konto.

Anslaget för Lantbruksuniversitetet har budgeterats utan hänsyn till de tek-
niska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

375

lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan samt
de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa
förändringar har också redovisats av chefen för Finansdepartementet i
budgetpropositionen 1993 (bil. 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt
2.2). Hänsyn har inte heller tagits till vissa lokalkostnader. Det belopp som
kommer att ställas till SLU:s disposition kommer att slutligt fastställas enligt
de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade
beloppet

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner det övergripande målet för verksamheten inom
Sveriges lantbruksuniversitets ansvarsområde i enlighet med vad som
har förordats i avsnittet Slutsatser,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 984 246 000 kr.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m.

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

49 980 507

33 700 000

7 700 000

Reservation

29 463 158

Under anslaget bör anvisas medel för att täcka kostnaderna för att avsluta ti-
digare beslutade utrustningsramar för Sveriges lantbruksuniversitet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 7 700 000 kr.

I 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

1991/92 Utgift      >150 491 998

1992/93 Anslag     >169 680 000

1993/94 Förslag      185 552 000

Reservation

149 346 168

'Anslaget Skogs- och jordbrukets forskningsråd.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion
främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som
gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen. Rådet skall verka för

376

att informationen om forskning och forskningsresultat sprids. Forskningsrå-
det skall samverka med myndigheter och organ inom forskningens område.

SJFR har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat verksamheterna
inom verksamhetsområdena utvärdering, internationell verksamhet och infor-
mation. För verksamheterna har följande mål fastslagits, nämligen att rådet
inom sitt ansvarsområde skall svara för den mer långsiktiga kunskapsupp-
byggnaden, att söka garantera forskningens internationella relevans och kva-
litet samt att noggrant pröva och överväga sin roll i programbunden verksam-
het. Resultatanalysen indikerar att dessa mål kan uppnås. SJFR påpekar dock
svårigheten att på ett enkelt och invändningsfritt sätt mäta enskilda forsknings-
insatsers betydelse för utvecklingen inom näringar och samhälle.

SJFR föreslår att de övergripande målen för rådet skall vara oförändrade.
SJFR kommer dessutom att pröva om det är nödvändigt med mer riktade in-
satser även för grundläggande forskning. Finansiering av dessa räknar SJFR
med att klara inom ramen för befintliga medel.

SJFR redovisar utvärderingar av programmen Alternativa produktionsfor-
mer i jordbruket och trädgårdsnäringen samt Tvärvetenskaplig skogsforsk-
ning. På grundval av bl.a. utvärderingarna har SJFR beslutat att fortsätta pro-
gramverksamheten ytterligare en femårsperiod. För denna verksamhet beräk-
nar SJFR att ett oförändrat anslag på 38,1 miljoner kronor om året behövs.
För att säkra framtida produktutveckling inom jordbruks- och skogsområdena
föreslås medelsförstärkning på 20 miljoner kronor om året till näringsrelaterad
grundforskning om livsmedel och naturliga fiberpolymerer.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Verksamhetens inriktning:

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall främja och stödja i
första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett håll-
bart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de
areella näringarna.

Resurser:

Reservationsanslag 185 552 000 kr för budgetåret 1993/94.

Planeringsram:

1993/94                1994/95                1995/96

185 552 000            185 552 000           185 552 000

Övrigt:

SJFR skall ha huvudansvaret för Sveriges medverkan i EG:s agroindu-
striella forskningsprogram AAIR.

377

Resultatbedömning och fördjupad prövning

SJFR:s fördjupade anslagsframställning visar enligt regeringens uppfattning
att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att nuvarande verksamhets-
mål kan uppnås.

SJFRrs resultatanalys visar att utvärderingar av verksamheterna under den
gångna femårsperioden har ökat i omfattning liksom de internationella kontak-
terna. Rådets informationsverksamhet har under perioden haft oförändrad
volym.

Slutsatser

De övergripande målen för SJFR skall i fortsättningen vara att främja och stöd-
ja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett håll-
bart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella
näringarna. SJFR bör under perioden utveckla resultatmått som visar hur in-
riktningen av forskningsstödet har utvecklats över längre perioder. Detta är av
stort intresse dels för att följa olika forskningsområdens utveckling, dels för
att kunna följa effekterna av insatta forskningsmedel inom ett område i förhåll-
ande till de resultat som presteras vid universitet och högskolor. SJFR bör i
detta arbete samarbeta med forskningsutförande organ som erhåller stöd från
rådet.

SJFR har huvudansvaret för Sveriges medverkan i EG:s agroindustriella
program AAIR. För budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för denna med-
verkan till 17,5 miljoner kronor. SJFR har tidigare budgetår erhållit medel för
att finansiera projekt inom detta program. För budgetåret 1993/94 beräknas yt-
terligare 8 436 000 kr för finansiering av Sveriges medverkan i programmet.

Regeringen har i avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
gjort vissa kommentarer till programmet Tvärvetenskaplig skogsforskning.
Regeringen har i tidigare avsnitt (9.1.3) också redovisat behovet av ett samlat
träforskningsprogram. För SJFR:s medverkan i detta senare program har be-
räknats ytterligare 4,5 miljoner kronor.

För dyrbar utrustning upp till ett värde av 2 miljoner kronor får SJFR, till
skillnad från forskningsråden inom Utbildningsdepartementets verksamhets-
område, även i fortsättningen ansöka om medel hos Forskningsrådsnämnden.

I det föregående har regeringen redovisat motiv för att bemyndiga forsk-
ningsråden att göra fleråriga ekonomiska åtaganden. SJFR bör således ges ett
bemyndigande att göra sådana åtaganden.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

378

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom
Skogs- och jordbrukets forskningsråds ansvarsområde i enlighet med
vad som har förordats i avsnittet Slutsatser,

2. godkänner vad som har förordats i fråga om bemyndigande för
Skogs- och jordbrukets forskningsråd att inom en given ram - utgöran-
de en mindre del av dess anslag - besluta om fördelning av medel för
en sexårsperiod,

3. till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budget-
året 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 185 552 000 kr.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader

Nytt anslag (förslag)                 6 129 000

Ett nytt ramanslag bör anvisas för täckning av SJFR:s förvaltningskost-
nader. Anslaget bör betecknas Skogs- och jordbrukets forskningsråd: För-
valtningskostnader.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av
utgifterna på 2 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets
budgetförslag.

Chefen för Finansdepartementet har i budgetpropositionen 1993 redovisat
ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presen-
terat en modell som bör tillämpas. SJFR kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94
att tillämpa denna modell. SJFR kommer därför att tilldelas ett räntekonto
med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under ifrågavarande anslag förs
till detta konto.

Anslagen till SJFR har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar
som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,
den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i Riks-
gäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Rikt-
linjerna för dessa förändringar har också redovisats av chefen för Finansde-
partementet i budgetpropositionen 1993 (bil. 1, Statsbudgeten och särskilda
frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att ställas till SJFR:s disposition
kommer att slutligt fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför
avvika från de nu budgeterade beloppen.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvalt-
ningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
6 129 000 kr.

379

I 5. Stöd till kollektiv forskning

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

100 755 000

101 200 000

88 000 000

Reservation

943 149

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

Över anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forsk-
ning samt stöd till viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt
forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsom-
rådena.

Kollektiva program

1992/93

1993/94

Jordbruksteknik

3 600 000

3 700 000

Skogsforskning

24 600 000

24 300 000

T rädgårdsforskning

-

11 000 000

Växtförädling m.m.

21 000 000

7 000 000

Stiftelsen Lantbruksforskning

52 000 000

42 000 000

Summa program

101 200 0 0 0

88 000 0 00

SJFR har träffat avtal med Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning om ge-
mensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jord-
brukstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1993- den 30 juni 1996.
Enligt avtalet medverkar SJFR i finansiering av verksamheten genom att
under avtalsperioden bidra med 11,1 miljoner kronor, varav 3,7 miljoner
kronor under budgetåret 1993/94. Stiftelsen åtar sig att under samma period
tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 7,5 miljoner
kronor i form av direkt bidrag. Jordbrukstekniska institutet har ansvaret för
genomförandet av det avtalade programmet. Tilläggsavtal har träffats om viss
kompetensuppbyggnad vid institutet.

SJFR har vidare, med förbehåll för regeringens godkännande, träffat avtal
med Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut om gemensam finansiering av
viss skogsforskning. Avtalet avser tiden den 1 juli 1993-den 30 juni 1996.
Enligt avtalet medverkar SJFR i finansiering av verksamheten genom att un-
der avtalsperioden bidra med 72,9 miljoner kronor, varav 24,3 miljoner kro-
nor under budgetåret 1993/94. Stiftelsen åtar sig att under samma period till-
skjuta lägst motsvarande belopp i form av direkt bidrag.

Viss FoU på hemträdgårdsområdet och när det gäller grönytemiljöer i tät-
orter har sedan ett decennium finaniserats med prisregleringsavgifter på han-
delsgödsel och bekämpningsmedel. Avgifterna har tagits ut inom ramen för
jordbruksprisregleringen. Avgiften har slopats fr.o.m. den 2 december 1992.
Därmed bortfaller finansieringen av flera viktiga forskningsuppgifter. Mot
bakgrund av den vikt som denna forskning har bör medel för verksamheten i

380

fortsättningen beräknas under detta anslag. För insatser pä detta område, inkl,
verksamheten inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges lantbruks-
universitet i Alnarp, har beräknats 11 miljoner kronor. SJFR bör i anslutning
till fördelningen av dessa medel så långt möjligt söka få till stånd en medfinan-
siering av intressenterna på området. Chefen för Jordbruksdepartementet har
för avsikt att senare i annat sammanhang ta upp frågan om forskningen för
trädgårdsnäringen i övrigt.

Statens stöd till växtförädling regleras i ett avtal mellan staten och Lant-
brukarnas riksförbund. Avtalet löper ut den 30 juni 1993. Staten har nu av-
yttrat sin del av Svalöf AB som har gått samman med W. Weibull AB till ett
företag Svalöf Weibull AB. Mot den bakgrunden kan det inte längre anses
vara en statlig angelägenhet att finansiera växtförädling i samma utsträckning
som hittills. SJFR bör dock tillföras 7 miljoner kronor för insatser för föräd-
ling av specifika norrlandsgrödor och trädgårdsväxter samt för viss annan
jordbruksforskning. Det är angeläget att SJFR så långt möjligt träffar överens-
kommelser med branschföreträdare eller företag om gemensam finansiering
av enskilda projekt, s.k. delkollektiv.

Medel till Stiftelsen Lantbruksforskning bör i likhet med föregående år an-
visas över detta anslag. Medlen utgör näringens bidrag till forskning som tidi-
gare har bekostats inom ramen för regleringsekonomin. Beloppet beräknar re-
geringen till 42 miljoner kronor.

Någon fördjupad prövning av kollektivforskningen inom Jordbruksdepar-
tementets verksamhetsområde är inte aktuell under innevarande budgetperiod.
Regeringen anser att verksamheten bör utvärderas kontinuerligt som hittills.
Det är också regeringens uppfattning att de statliga medel som anvisas till kol-
lektivforskningen bör kunna utgöra en del av grunden för institutens forskar-
utbildning. Genom att instituten aktivt deltar i forskarutbildningen knyts uni-
versitet och institut närmare varandra till ömsesidigt utbyte och nytta. Under
avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde anmäls avsikten att om-
strukturera industriforskningen. Detta arbete kan komma att beröra även den-
na forskning.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

742 000

772 000

811 000

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och
praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt där-

381

till knuten verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akademiens ordi-
narie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m.
samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkon-
takter.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9

Jordbruksdep.

Skogs- och lantbruksakademien

Under det gångna året har akademien belyst aktuella skogs- och jordbruksfrå-
gor vid ordinarie månadssammankomster, vid seminarier samt genom arbete
inom och rapporter från utskott, kommittéer och arbetsgrupper. Akademien
har under året satsat väsentliga personella resurser på att i första hand medver-
ka till den kunskapsöverföring som sker till de baltiska staterna. För budget-
året 1993/94 hemställs om ett anslag på 900 000 kr för bidrag till lönekostna-
der.

Regeringens överväganden

Anslaget bör räknas upp med 39 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr.

J. Biobränslen

J 1. Bioenergiforskning

1992/93 Anslag       48 930 000

1993/94 Förslag       51 377 000

Från anslaget finansieras forskning och utveckling på biobränsleområdet.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)

NUTEK betonar att den statligt finansierade energiforskningen måste utfor-
mas så att de mer kortsiktiga förändringarna inte undergräver förutsättningar-
na för att forskningen skall bli framgångsrik. Energiforskningen berör i stort
sett samtliga sektorer i samhället och ställer krav på långsiktig finansiering
och samordning. Den är i hög grad tvärvetenskaplig och förutsätter koppling-
ar till annan FoU. Den statliga energiforskningen bör enligt NUTEK dock
även i fortsättningen hållas samman som ett program.

NUTEK anser att energiforskningen bör inriktas mot den långsiktiga ut-
vecklingen av energiförsörjningen, bl.a. med syfte att begränsa utsläppen av
miljöstörande och klimatpåverkande gaser. Vidare bör forskningen underlätta

382

effektivare tillförsel och användning av energi. Insatserna bör koncentreras
till fem teknikområden, varav bioenergi är ett

NUTEK föreslår oförändrat anslag inom bioenergiområdet. De planerade
insatserna under treårsperioden syftar till att skapa den forskningsbas som be-
hövs för att öka möjligheterna att använda biobränslen i det svenska energisy-
stemet. NUTEK planerar ett nytt program rörande klimatfrågor under treårs-
perioden. Övriga program är Trädbränslen och dess miljöeffekter, Energiod-
ling och ekologi, Alternativa drivmedel, Avfall/Biogas/Miljö, Torv och Kol.

Programrådet vid Studsvik

Programstyrelsen vid Studsvik verkar som statens beställare av ett basforsk-
ningsprogram för icke kärnteknisk forskning och utveckling. Forskningen
har hittills utförts vid Studsvik. Som en följd av omstruktureringen inom
Studsvikskoncemen kommer forskningen om förgasning och förbränning att
i fortsättningen genomföras i bolaget TPS Termiska Processer AB. De forsk-
ningsresultat som tas fram inom den av programrådet styrda basforskningen
är fritt tillgängliga.

Programrådet föreslår oförändrat anslag för treårsperioden 1993-1996.
Verksamheten föreslås även i fortsättningen inriktad på områdena Miljökemi,
Strömningsteknik/modellering, Förbrännings-/forgasningskemi och Metodik-
studier. Den föreslagna inriktningen överensstämmer i sina huvuddrag med
NUTEK:s motsvarande energiforskning. En samordning av de konkreta
forskningsinsatserna kommer att ske så att anslagen utnyttjas optimalt.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 9
Jordbruksdep.

Regeringens överväganden

I det följande (avsnittet 12.5) redogörs närmare för två nyligen gjorda utvär-
deringar av den svenska energiforskningen. I den ena utvärderingen som har
gjorts av Ingenjörsvetenskapsakademien (TV A) betonas att det fordras en kon-
centration av insatserna till ett mindre antal områden. IVA anger bioenergiom-
rådet som ett av fyra tillämpningsområden av särskild vikt. IVA nämner sär-
skilt bioteknisk forskning med inriktning mot naturlig eller artificiell fotosyn-
tes, teknik för utökat tillvaratagande och användning av biomassa för energi-
ändamål samt förgasnings- och förbränningsteknik.

Energiforskningsgruppen som svarar för den andra utvärderingen pekar
bl.a. på att statens ansvar i teknikutvecklingen bör koncentreras till stadier
före produktutvecklingen. Inom t.ex. miljöområdet finns dock samhällsmål
som är överordnade marknadens mål vilket enligt gruppen motiverar ett större
statligt engagemang.

Den nuvarande långsiktiga inriktningen av bioenergiforskningen stämmer
väl överens med TVA:s syn. Detta styrker regeringens uppfattning att dagens
inriktning är riktig och bör behållas. Samtidigt är det väsentligt att bredden be-
hålls i syfte att upprätthålla nödvändig kompetens. Särskilt angeläget är det att
programorganen fortsätter att lägga stor vikt vid klimat- och miljöaspekter,

383

t.ex. den forskning som inriktas mot hur utsläppen av tunga och lätta kolvä- Prop. 1992/93:170
ten vid biobränsleeldning kan minimeras..                                 , Avsnitt 9

Regeringen anser vidare att det är ett viktigt samhällsmål att, i de samhälls- Jordbruksdep.
sektorer som är tänkbara användare av biobränsle, stimulera en fortsatt mark-
nadstillväxt för biobränslen. Kostnaderna måste minskas för bränsleproduk-
tion, transport och omvandling till värme och kraft bl.a. genom utveckling
och demonstration av effektivare teknik. Sådan teknikutveckling bör därför
även i fortsättningen kunna stödjas. För att öka användning av biobränslen
inom transportsektorn krävs att priset på drivmedel blir konkurrenskraftigt.
Det är viktigt att ökade forskningsinsatser görs på detta område. Medel för de
ändamål som här redovisats kan lämnas genom Energiteknikfonden och det
särskilda stödet för främjande av biobränsleanvändningen. Det senare ansla-
get uppgår till sammanlagt 625 miljoner kronor för en femårsperiod räknad
från budgetåret 1992/93. För att främja investeringar i kraftvärmeproduktion
med biobränslen finns därtill 1 miljard kronor sammanlagt under fem år räk-
nat från budgetåret 1991/92.

Sverige har som ledande nation vad gäller biobränsleteknik ett särskilt an-
svar för att teknikutvecklingen har relevans även utanför vårt lands gränser.
FoU om bioenergi bör därför i hög grad ta hänsyn till möjligheterna till inter-
nationell marknadsföring av den nya teknologin.

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd dll
energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter det
beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för
budgetåret 1993/94 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings-
och utvecklingsverksamhet. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energi-
forskningen under den senaste programperioden har fått en mer långsiktig in-
riktning, bl.a. genom ett utökat stöd till grundläggande forskning. Regeringen
beräknar behovet av åtaganden inom bioenergiområdet för budgetåren
1994/95-1999/2000 till 40, 30, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner kronor. Riks-
dagen bör bemyndiga regeringen att lämna sådana bemyndiganden.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda
staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och
utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden om
40 000 000 kr för budgetåret 1994/95, 30 000 000 kr för budgetåret
1995/96, 25 000 000 kr för budgetåret 1996/97, 20 000 000 kr för
budgetåret 1997/98, 15 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt
10 000 000 kr för budgetåret 1999/2000,

2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser-
vationsanslag på 51 377 000 kr.

384

10 Arbetsmarknadsdepartementets

verksamhetsområde

10.1 Inledning

Inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde bedrivs forskning
inom områdena arbetsmarknad, arbetsliv och regionalpolitik.

Resursbehoven för den kommande treårsperioden 1993/94 - 1995/96
framgår av följande:

Anvisat

1992/93

Miljoner kronor

Förslag

1993/94

Beräknat

1994/95

Beräknat

1995/96

Arbetsmarknad

5,0

5,0

5,0

5,0

Arbetsliv1 2

172

213

208

204

Regionalpolitik

6,1

6,1

6,1

6,1

10.2 Arbetsmarknadspolitisk forskning

Arbetsmarknadspolitikens roll

Målen för arbetsmarknadspolitiken är ambitiösa både kvantitativt och
kvalitativt. Högt arbetskraftsdeltagande och låg arbetslöshet eftersträvas.
Medverkan i arbetslivet underlättas och stimuleras genom aktiva in-
satser. Viljan till arbete skall vara det avgörande - inte förmågan.
Arbetslivet skall präglas av god arbetsmiljö och trygga förhållanden.
Arbetet skall vara meningsfullt och utvecklande.

Föresatserna i dessa avseenden är högt ställda. Förväntningarna på
arbetsmarknadspolitiken blir därmed stora - ibland orealistiskt stora.
Målen förändras dessutom i takt med att samhällslivet utvecklas och
förutsättningarna skiftar. Ambitionerna höjs successivt.

De djupgående svårigheterna på arbetsmarknaden förändrar emellertid
inte de långsiktiga målen för arbetsmarknadspolitiken. Däremot på-
verkar den nationella och internationella utvecklingen såväl de aktuella
möjligheterna som tillvägagångssätten att uppnå dem.

Problemen i den svenska ekonomin ökar arbetsmarknadspolitikens roll
inom den allmänna ekonomiska politiken för att främja tillväxt, produk-

*Till dessa belopp kommer de belopp till forskning och utveckling som
fördelas av Arbetsmiljöfonden.

2För bå 1992/93 endast Arbetsmiljöinstitutet. Arbetslivscentrum
har t.o.m. detta bå finansierats från Arbetsmiljöfonden.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

385

25 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

tivitet och regional utjämning. Den sedan år 1990 snabbt stigande ar-
betslösheten och ökande långtidsarbetslösheten skärper de fördelnings-
och välfärdspolitiska problemen. Arbetskraftens och arbetsmarknadens
flexibilitet och anpassningsförmåga ställs i fokus. Kompetensutveck-
lingen blir fundamental.

Det föreligger emellertid en fåra i att försöka fånga arbetsmarknads-
problemen och dess orsaker i alltför enkla begrepp. Orsakssambanden
är mång fasetterade och sammanvävda. För att vända utvecklingen och
komma till rätta med problemen krävs en kombination av generella och
selektiva åtgärder inom olika områden och ett aktivt deltagande från alla
aktörer på arbetsmarknaden.

De växande anspråken på arbetsmarknadspolitiken och de mycket
betydande resurser som satsas ställer stora anspråk på utvärderingar.
Kunskap om de bakomliggande orsakerna till utvecklingen på arbets-
marknaden och om effekten av de insatser som görs är av största be-
tydelse for den konkreta utformningen och genomförandet av arbets-
marknadspolitiken.

Det innebär krav på utvärderings- och forskningsinsatser över ett brett
fält av arbetsmarknaden. Dessa kan avse förhållanden och tendenser och
hur de förändras, exempelvis de faktorer som bestämmer utbudet och
efterfrågan, beteendemönster, anpassningsprocesser, individuella och
samhälleliga effekter och konsekvenser av arbetslöshet, utfallet av åt-
gärder för individer, företag och samhälle och om avvägnings- och
samordningsproblem, implementering etc.

Kritisk granskning

Synen på behovet av en nära koppling mellan arbetsmarknadspolitik och
ekonomisk politik och den bredd och volym arbetsmarknadspolitiken
har i Sverige, är unik i ett internationellt perspektiv.

Arbetsmarknadspolitiken används som ett medel för att främja tillväxt
och till att uppnå stabiliserings-, allokerings- och fördelningspolitiska
mål. Den ses som en av förutsättningarna för att utveckla välfärden i
hela landet i en ekonomi vars internationella beroende ständigt medför
krav på omställning och förnyelse hos människor och företag. Den
utnyttjas för att dämpa konflikter mellan olika mål såväl inom den
ekonomiska politiken som mellan ekonomisk politik och andra områden.

Eftersom Sverige har varit ett föregångsland inom arbetsmarknads-
politiken har omvärlden kunnat utnyttja svenska kunskaper och erfaren-
heter i större utsträckning än det omvända förhållandet. I takt med den
fortgående internationaliseringen och utjämningen av livsvillkoren i de
industrialiserade länderna blir impulser utifrån allt viktigare för svenskt
arbetsliv och behoven ökar av ett kunskapsutbyte över nationsgränserna.

Betydelsen av den institutionella miljön för såväl utformning som
genomförande av arbetsmarknadspolitiken innebär emellertid att möjlig-
heterna att direkt dra nytta av insikter och rön från andra länder är
begränsade. Behovet av svensk forskning om och utvärdering av arbets-
marknadspolitiken och förhållandena på arbetsmarknaden är sålunda

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

386

stort. Att utvärdera en verksamhet är att systematiskt försöka lära av
erfarenheterna.

Synen på arbetsmarknadspolitikens uppgifter och möjligheter baseras
självfallet på föreställningar om hur ekonomin och arbetsmarknaden
fungerar. Om forskningen leder till genomgripande omprövningar av
förhärskande synsätt kan det ge upphov till motsvarande behov av revi-
sion av arbetsmarknadspolitikens roll i den ekonomiska politiken och av
dess inriktning, utformning och dimensionering.

Omprövningar kan föranledas såväl av förändringar i teoretiska syn-
sätt som av ny och vidgad kunskap om hur arbetsmarknaden och eko-
nomin fungerar. Förändringar av den ekonomiska och sociala verklig-
heten - förutsättningarna - kan också medföra ett behov av rannsakan av
arbetsmarknadspolitiken.

Den ekonomiska omgivning inom vilken den svenska arbetsmark-
nadspolitiken har att verka och de problem den ställs inför i dag skiljer
sig väsentligt från de förhållanden som rådde för endast några år sedan.
De strukturella obalanserna innebär restriktioner på utformningen av
den ekonomiska politiken och på arbetsmarknadspolitiken. De sam-
hällsekonomiska problemen reser frågan om det har skett genomgripan-
de förändringar av arbetsmarknadens och ekonomins anpassningsför-
måga.

Forskning har givit värdefulla bidrag till vägledning och stöd för
beslutsfattare och andra aktörer på arbetsmarknaden. Slutsatserna har -
föga överraskande - emellertid inte alltid varit helt entydiga. Försöken
att tolka forskningsresultaten utgör dock ett led i en långsiktig process,
som innebär att förhärskande kunskaper och föreställningar ständigt
prövas.

Det bör därvid nämnas att även arbetsmarknadspolitikens roll som
ekonomisk-politiskt medel, på grundval av svenska studier, kommit att
direkt ifrågasättas. Vissa ekonometriska ansatser har indikerat att selek-
tiva insatser syftande till att reducera arbetslösheten verkat uppdrivande
på lönerna, något som i sin tur kan leda till bortfall av sysselsättning.
Dessa forskningsresultat väcker frågan om arbetsmarknadspolitiken
under vissa förutsättningar står i motsatsställning till en anti-
inflationistisk politik.

Det är angeläget att forskningen om arbetsmarknadspolitiken vägleds
av en medvetenhet om att all forskning innebär ett ständigt ifrågasättan-
de och att den syftar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad. De arbets-
marknadspolitiska åtgärdernas effektivitet i förhållande till uppställda
mål måste fortlöpande utvärderas.

10.2.1 Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärde-
ringsstudier (EFA)

Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier (EFA)
stöder och finansierar forskning med inriktning på arbetsmarknadspoli-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

387

tik och arbetsmarknadsfrågor. Expertgruppen har finansierats över
tionde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m.

I det forskningsprogram som expertgruppen presenterade år 1990
framhölls behovet av dels utvärdering av arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder och genomforandeprocesser och om politikens inriktning och
dimensionering, dels forskning rörande utvecklingen av exempelvis
arbetskraftsutbudet, lönebildning, resursutnyttjande etc. - två forsknings-
fält som är nära relaterade till varandra.

Kunskap om förhållanden och utvecklingsförlopp på arbetsmarknaden
och om bakomliggande bestämningsfaktorer och orsakssamband är en
viktig förutsättning för att man skall kunna bedöma olika arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder och behovet av dessa. Samtidigt är arbetsmark-
nadens anpassningsförmåga inte oberoende av arbetsmarknadspolitikens
inriktning och omfattning.

Kunskap om arbetsmarknadspolitikens verkningssätt och effekter är
således i sin tur en viktig förutsättning för att man skall kunna förklara
förhållandena och skeendena på arbetsmarknaden. Den fokusering som
gjordes i forskningsprogrammet på direkta utvärderingsstudier uteslöt
således inte stöd för annan forskning rörande arbetsmarknaden och de
förhållanden som arbetsmarknadspolitiken avser att påverka. Sådan
forskning behövs som komplement.

Expertgruppen och dess olika föregångare har publicerat ett flertal
betänkanden och rapporter. Dessutom har Högskolan i Växjö givits ett
flerårigt stöd till ett centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning.
Expertgruppen har också givit medel till SCB för ett arbetsmarknads-
statistiskt dataförsöijningsprogram för arbetsmarknadsforskning.

Regeringens överväganden

Flertalet av de studier Expertgruppen har medverkat i har gällt av-
gränsade delar av arbetsmarknadspolitiken. Det har ofta varit fråga om
studier av specifika verksamhetsformer eller åtgärder inom ramen för en
i övrigt i stort sett given inriktning av arbetsmarknadspolitiken och den
allmänna ekonomiska politiken.

För närvarande pågår en större övergripande granskning och analys
där arbetsmarknadspolitiken sätts i relation till utvecklingen på arbets-
marknaden och den ekonomiska politiken i övrigt. Studien kommer att
publiceras i Statens offentliga utredningar våren 1993.

Utvärdering är en uppgift för såväl forskare som myndigheter. Att
genomföra uppföljningsundersökningar av den egna verksamheten är
många gånger ett repetitivt och rutinmässigt arbete och är de verkstäl-
lande myndigheternas ansvar. Mer vittsyftande och fördjupade utvärde-
ringar och analyser är emellertid ofta förknippade med teori-, metod-
och dataproblem som kräver vetenskaplig kompetens.

Intern utrednings- och utvärderingsverksamhet har primärt syftet att
skapa underlag för myndigheternas prioritering och inriktning av sin
verksamhet. Möjligheterna att inom ramen för befintliga resurser göra
vetenskapligt upplagda experiment med nya metoder och utvärdering av

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10
Arbetsmarknadsdep.

388

dessa bör tillvaratas. Resultatuppföljning och utvärdering bör ses som
en integrerad del av och stå i rimlig proportion till verksamheten.

Forskning av grundläggande karaktär och med betydande inslag av
teoriutveckling bör finansieras via forskningsråden. De medel som
Humanistiskt-samhälls vetenskapliga forskningsrådet avdelar för arbets-
marknadsforskning är av stor vikt i detta sammanhang.

För utformningen av den konkreta arbetsmarknadspolitiken föreligger
dessutom ett behov av kritisk granskning och utvärdering av den politik
som fors och de insatser som görs - studier som kan vara till direkt
nytta vid planeringen och genomförandet av arbetsmarknadspolitiken.
Det är viktigt för att ge underlag för beslutsfattandet inom den ekono-
miska politiken i bred bemärkelse.

Genomförande och resursbehov

EFA har existerat i sin nuvarande form sedan år 1990. I praktiken har
emellertid gruppen funnits i olika skepnader sedan slutet av 1960-talet.
De resurser som ställts till gruppens förfogande for att initiera och
stödja arbetsmarknadspolitisk forskning har bidragit till att det nu finns
ett förhållandevis stort antal forskare som, i vidsträckt bemärkelse,
ägnar sig åt området.

Regeringen finner att det nu är lägligt att utnyttja den ökade resurs-
basen av forskare för att ytterligare stärka inriktningen mot kritisk
prövning och utvärdering av arbetsmarknadspolitiken och dess möjlig-
heter och begränsningar. Det finns ett stort behov av uppföljande stu-
dier och utvärderingar som kräver hög vetenskaplig kompetens.

Ett flertal nya åtgärder har introducerats under senare år. Det är ett
uttryck för att förändringarna på arbetsmarknaden kräver en flexibilitet
och ett nytänkande i politiken. De nya frågeställningarna och de medel
som har prövats och prövas behöver granskas från olika utgångs-
punkter. Vetenskapligt underlag behövs i olika låser av den processen.

Arbetsmarknadsdepartementets behov av uppföljning och utvärde-
ringar innebär en fokusering på kritiska studier och utvärderingar med
mer direkt anknytning till den aktuella situationen på arbetsmarknaden
och på politiken. Dessa skall tjäna som underlag för prioriteringar och
förändringar.

Resultatstyrningen är av mycket stor betydelse i den nya budget-
processen. Den ställer stora krav på departementen att kontinuerligt
utveckla resultatmål, resultatmått och resursparametrar. Metoder för
verksamhetsanpassad utvärdering och for ytterligare förbättring av
resultatstyrningen behöver utvecklas.

För att säkerställa att så stor del som möjligt av resurserna för forsk-
ning och utvärdering används till uppföljnings- och utvärde-
ringsverksamheten samt kunskapsuppbyggnaden inom departement och
myndigheter bör förändringar göras av hur medlen förvaltas. Bespa-
ringar bör kunna ske i administrationen av verksamheten.

Regeringen anser därför att Expertgruppen för arbetsmarknadspolitis-
ka utvärderingsstudier från och med innevarande budgetårs utgång bör

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

389

ersättas med ett till Arbetsmarknadsdepartementet knutet vetenskapligt
råd för det arbetsmarknadspolitiska området.

Rådet skall

- föreslå uppföljningar och utvärderingar av särskilt intresse för arbets-
marknadspolitikens utformning,

- redovisa relevant nationellt och internationellt forsknings- och utred-
ningsarbete i rapporter och vid seminarier och temasymposier, samt

- bistå Arbetsmarknadsdepartementet och ge råd i vetenskapliga frågor.

Infor beslut om förslag till studier skall till rådet adjungeras en refe-
rensgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter, Arbetsmark-
nadsverket och Arbetsmarknadsdepartementet. Därmed ges Arbetsmark-
nadsdepartementet möjlighet att regelbundet samråda med parter och
myndigheter i dessa frågor, och det breddar och förbättrar beslutsunder-
laget vid bedömningen av de förslag till uppföljnings- och utvärderings-
studier som rådet lägger fram.

Rådet bör bestå av en ordförande och högst tre andra ledamöter,
samtliga aktiva forskare, som förordnas på högst tre år.

Den löpande administrationen bör kopplas närmare till departementet
för att hålla kostnaderna nere. Det kan också föreligga ett behov av
begränsad kontinuerlig assistans från kvalificerad forskningssekreterare,
men utgångspunkten skall vara att inte onödigtvis låsa resurser för
administration.

För budgetåren 1993/94 - 1995/96 beräknas 5 miljoner kronor per
budgetår för den föreslagna verksamheten.

Medel för budgetåret 1993/94 har beräknats i 1993 års budgetpropo-
sition (prop. 1992/93:100 bil. 11) under anslaget A 2. Utredningar
m.m.

10.3 Arbetslivsforskning m.m.

Sverige är ett tekniskt välutvecklat land. Den andel av befolkningen
som arbetar utanför hemmet är bland den högsta i världen. Detta ut-
gångsläge ställer stora krav på utformningen av arbetsmiljön i en vid
mening.

Förutom att en arbetsplats måste vara säker vad gäller rent fysiska
arbetsmiljörisker bör den också kunna erbjuda den anställde ett me-
ningsfullt arbete med möjligheter till en personlig utveckling, inflytande
över den egna arbetssituationen och med lika villkor för kvinnor och
män. Dessa krav är inte oförenliga med kraven på lönsamhet och hög
produktivitet utan ingår ofta som förutsättningar för att kunna uppnå
dessa företagsekonomiska målsättningar.

Arbetslivets villkor förändras i en allt snabbare takt. En viktig mål-
sättning måste därför vara att kunna styra förändringen av arbetslivet så

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbets marknadsdep.

390

att inte de grundläggande kraven på en god arbetsmiljö eftersatts. Detta
kräver en kontinuerlig utvecklingsprocess där forskning, utveckling och
spridning av kunskaperna från denna liksom en återkoppling av erfaren-
heterna från arbetslivet till forskarvärlden ingår.

Den forskning och utveckling som bedrivs inom arbetslivsområdet är
därför av stor betydelse, inte bara för den enskildes arbetsmiljö utan för
näringslivet i stort.

En stor andel av statens resurser inom arbetslivsområdet används f.n.
till FoU-arbete vid särskilda institut samt vid universitet och högskolor.
Huvuddelen av den offentligt finansierade FoU-verksamheten som
bedrivs inom området bestrids fr.o.m. nästa budgetår med bidrag från
Arbetsmiljöfonden samt ur anslagen till Arbetsmiljöinstitutet och Ar-
betslivscentrum. Andelen FoU-medel under dessa anslag och motsvaran-
de finansieringskällor kan beräknas till ca 550 milj .kr. budgetåret
1992/93. Resterande medel avser utbildning och information om ar-
betslivsfrågor.

Arbetsmiljöfonden är ett s.k. sektorsforskningsorgan med uppgift att
stödja sådan forskning vars resultat kan få en praktisk användning i
arbetslivet samt utveckling och utbildning inom sektom där det också
finns två forskningsinstitut. Arbetsmiljöinstitutet bedriver forskning,
utbildning och dokumentation. Arbetslivscentrum bedriver tillämpnings-
orienterad forskning som rör inflytande- och organisationsfrågor.

Verksamheten finansieras genom arbetarskyddsavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter (jfr. prop. 1991/92:100 bil. Ils. 97). För
Arbetsmiljöfonden och Arbetslivscentrum har tidigare inte funnits några
särskilda anslag utan medel för dessa ändamål har förts direkt till Ar-
betsmiljöfonden som sedan anvisat medel till verksamheten vid Arbets-
livscentrum. Vad gäller Arbetslivscentrum bör ett särskilt anslag föras
upp på statsbudgeten fr.o.m. nästa budgetår.

En samlad redovisning av arbetslivsforskningens organisation och
finansiering har lämnats senast i prop. 1990/91:69 om arbetslivsforsk-
ningens organisation m.m. Verksamheten spänner över i stort sett alla
forskningsområden och avser såväl riktad grundforskning och tillämpad
forskning som utveckling avseende generella insatser. Utvecklings-
arbetet kan också bedrivas i ett regionalt eller lokalt perspektiv och då
avse projekt som drivs av arbetsgivare i samverkan med arbetstagar-
organisationerna. En stor andel av program och projekt ligger inom de
medicinska, naturvetenskapliga och tekniska områdena och avser ofta
även sådan forskning som behandlar dessa områden i ett bredare socialt,
organisatoriskt och samhälleligt sammanhang. Sådan forskning kan
ibland ha svårigheter att finna sin hemvist i den traditionella forsknings-
organisationen vid universiteten. Av bl.a. detta skäl är andelen instituts-
forskning inom sektorn relativt omfattande.

Av FoU-medlen avser 206 milj .kr. Arbetsmiljöinstitutet och Arbets-
livscentrum. Via Arbetsmiljöfonden, som är ett renodlat finansierings-
organ, går ca 130 milj.kr. till universitet och högskolor och 19 milj.kr.
till s.k. branschforskningsinstitut.

Inom sektorn sker arbetet ofta i större program som då ofta är av
flerdisciplinär karaktär och involverar forskare från flera institutioner.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10
Arbetsmarknadsdep.

391

Fördelningen av fria forskningsmedel inom sektorn sker, såväl med
beaktande av inomvetenskapliga kvalitetskrav som med krav på arbets-
livsrelevans och i nära kontakt med andra berörda myndigheter, forsk-
ningsfinansiärer och branscher. FoU-projekten drivs ofta i interna-
tionellt samarbete.

Relevanskravet inom sektorn har hittills lösts bl.a. så att parterna på
arbetsmarknaden varit representerade i styrelserna för Arbetsmiljö-
fonden, Arbetsmiljöinstitutet och Arbetslivscentrum. Efter statsmakter-
nas beslut att slopa intresserepresentationen i myndigheternas styrelser
(jfr. prop. 1991/92:123, bet. 1990/92:KU 36, rskr. 1991/92:385) har
detta förhållande ändrats. Så länge som systemet med starka arbets-
marknadsparter finns i Sverige måste dock systemet vila på en sam-
verkan med och mellan dessa även om detta inte nödvändigtvis behöver
ske i myndigheternas styrelser. En partsrepresentation i myndigheternas
program och arbetsgrupper finns också kvar efter en förändring av
styrelserna.

Arbetslivssektom har i Arbetarskyddsverket en stark central myndig-
hetsfunktion för hantering av lagstiftningen i arbetstids- och arbetsmiljö-
frågor. Verkets roll som idégivare och kunskapsförmedlare i systemet
kan inte nog betonas. I framtiden bör även mekanismerna för återföring
av data från ett framtida sjukförsäkrings- och arbetsskadesystem till sek-
torns forskningsverksamhet utvecklas.

Frågan om avvägningen av olika insatser för att förbättra arbetslivet,
bör ägnas en ökad uppmärksamhet. Resurser bör kunna avdelas inom
sektorn för att utveckla metoder för att utvärdera olika insatstyper.

En väsentlig fråga i detta sammanhang gäller spridningen av kunska-
per som ett led i utvecklingen inom sektorn. Det måste finnas kanaler
för att på ett systematiserat, genomtänkt sätt föra ut kunskaper och
information från FoU-verksamheten till samhället i övrigt. Frågan har
stor aktualitet inom arbetslivsområdet i och med att Arbetslivsfonden,
som gett bidrag till arbetsgivare för rehabilitering av anställda, minsk-
ning av sjukfrånvaron och investeringar i en bättre arbetsmiljö, upphör
med sin bidragsverksamhet till enskilda företag senast under det första
kvartalet år 1994. Som regeringen anmälde i 1992 års budgetproposition
(prop. 1991/92:100 bil. Ils. 21) har Riksrevisionsverket tidigare tagit
upp frågan om organisationen av informationsverksamheten inom ar-
betslivsområdet.

Allt detta har aktualiserat en översyn av kunskapsspridningen inom
arbetslivsområdet. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer
senare denna dag att tillkalla en utredare för dessa uppgifter. Utredaren
skall överlämna sina förslag senast den 1 april 1994.

I prop. 1992/93:100 (bil 12) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild, proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under
angivna anslagsrubriker beräkna ett belopp av 172 252 000 kr.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

392

Anslagsfrågor m.m.

C. Arbetslivsfrågor

10.3.1 Arbetsmiljöinstitutet

C 2. Arbetsmiljöinstitutet

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

163 039 000

172 252 000

177 745 000

Arbetsmiljöinstitutets uppgifter är att bedriva och främja forskning,
utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att för-
bättra arbetsmiljön.

Vid institutet arbetar 400 personer varav 324 i Solna och 76 i Umeå.
78 av dessa är disputerade forskare och 40 är doktorander. Verksam-
heten är organiserad i 20 forskningsenheter samt fyra andra enheter för
respektive utbildning, information, bibliotek och administration. Forsk-
ningsenheterna i Solna är sammanfogade i sex ämnesblock, nämligen
fysiologi, kemi, medicin, psykologi, teknik och toxikologi. I Umeå
finns en fysiologisk, en medicinsk, en kemisk och en teknisk enhet.

Av Arbetsmiljöinstitutets omslutning kommer ca 15 % från upp-
dragsintäkter och externa forskningsbidrag.

För att tillgodose kravet på forskningens relevans för problemen i
arbetslivet arbetar institutet tvärvetenskapligt inom vissa prioriterade
områden. Fem av dessa tar sikte på sjukdomar och olycksfall nämligen
Belastningsskador, Lungsjukdomar, Cancer och genetiska skador, Hud-
sjukdomar och Olycksfall, medan två områden, Datorn som hjälpmedel
och Elektromagnetiska riskfaktorer är inriktade på yttre faktorer. Vidare
arbetar institutet inom tre s.k. programområden: God arbetsmiljö för
ungdomar, God arbetsmiljö för äldre och God arbetsmiljö i vården.

Arbetsmiljöinstitutet

Arbetsmiljöinstitutet anför i sin anslagsframställning att de i enlighet
med statsmakternas viljeinriktning har tagit initiativ till forskning inom
ytterligare ett brett programområde. Programmet är avsett att stödja och
initiera forskning kring yrkesförares arbetsmiljö.

Institutet föreslår att ytterligare 12 261 000 kr tillförs institutet för bl.a.
satsningar på det nya forskningsområdet Yrkesförares trafikmiljö, för att
bygga upp en funktion för tjänsteexport till Östeuropa och för intensifie-
rad teknikbevakning m.m. vid delegationen for hybrid-DNA-frågor.

393

Regeringens överväganden

övergripande mål

Arbetsmiljöinstitutet skall enligt vad som angavs i förra årets budget-
proposition och som övergripande mål för sin verksamhet under fyraårs-
perioden 1992/93 - 1995/96 i större utsträckning än hittills skapa förut-
sättningar for att forskningsresultaten sprids och kan ligga till grund för
konkreta åtgärder för att minska risker i arbetsmiljön. Institutet skall
också sträva efter att öka antalet doktorander som handleds vid institutet
samt antalet disputationer per år. Dessa riktlinjer bör gälla även för
nästa budgetår.

Resurser

Budgetramen för perioden 1993/94 - 1995/96 har beräknats till
522 641 000 kr.

För budgetåret 1993/94 föreslås ett ramanslag på 177 745 000 kr.

Resultatbedömning

Utvärdering av verksamheten

Arbetsmiljöinstitutet har genomfört en utvärdering av sin forsknings-
verksamhet. Utvärderingen som slutförts under hösten 1992 har utförts
av från institutet fristående sakkunniga, huvudsakligen vetenskaplig
expertis från Sverige och övriga Norden. Utvärderingen avser såväl
forskningens produktivitet som vetenskapliga kvalitet liksom dess rele-
vans. I huvudsak är de sakkunniga mycket positiva till institutets forsk-
ningsverksamhet. Några få enheter har dock fått låga bedömningar i
nästan samtliga avseenden medan ett par enheter erhåller högsta värde i
samtliga aspekter.

Två av de sakkunniga har utifrån övergripande synpunkter och sam-
manfattningar av de övrigas värderingar rekommenderat institutet att

- stärka samarbetet mellan forskningsenheterna och att utreda förutsätt-
ningarna for att omorganisera enheter till tidsbegränsade projekt- eller
programgrupper

- öka den internationella publikationsverksamheten

- utjämna utbildningsinsatserna mellan forskningsenheterna så att balans
uppstår mellan forskning å ena sidan och utbildning och information å
andra sidan. En utvärdering av både informations- och utbildnings-
verksamheten rekommenderas

- ökad satsning på forskningsprogram och klara prioriteringar borde
ytterligare förbättra både produktivitet och relevans hos forskningen

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

394

- öka internationaliseringen så att utvecklingen av den vetenskapliga
kvaliteten och den vetenskapliga relevansen stärks

- analysera skillnaderna i prestationer mellan forskningsenheterna och
vidta åtgärder med anledningen av analysen

- med hänsyn till sin välutvecklade och multidisciplinära kompetens och
det stora antalet forskningsprojekt bör institutet ytterligare prioritera
verksamheten

- institutet minst får behålla sina nuvarande resurser med hänsyn till att
det har hög kvalitet på sin forskning och väl hävdar sin plats i den
svenska och internationella forskningsmiljön

I övrigt föreslås att institutet kan förbättra samhällsrelevansen förutom
med hjälp av prioriteringar genom förhandsgranskning av projektplaner,
utbildningsverksamhet, fältstudier och branschundersökningar.

Utbildningsverksamheten

Arbetsmiljöinstitutet har vidare slutfört ett arbete som behandlar insti-
tutets framtida utbildningsverksamhet med avseende på mål, dimen-
sionering, inriktning, målgrupper, behörighetskrav m.m. Frågor som
behandlas är företagshälsovårdsutbildningen och huruvida institutets
framtida utbildningsverksamhet bör inriktas mot högre akademisk ut-
bildning (påbyggnadsutbildning) inom det arbetsvetenskapliga området.

Slutsats

Arbetsmiljöinstitutet är ett av de större forskningsinstituten utanför
högskoleorganisationen. Institutet har, som utvärderingen visar, också
producerat mycket högkvalitativ forskning inom arbetsmiljöområdet och
internationellt vunnit respekt inom vetenskapliga kretsar.

En omfattande utvärdering av institutets forskningsverksamhet har
nyligen ägt rum. Utvärderingen utmynnar i ett antal rekommendationer
för att ytterligare förbättra och stärka institutets verksamhet. Institutet
bör uppmärksamma dessa rekommendationer och bedöma hur de skall
föras vidare i organisationen. Regeringen avser att noga följa detta och
kommer inom kort att ge institutet i uppdrag att i samband med an-
slagsframställningen för budgetåret 1994/95 redovisa hur dessa rekom-
mendationer kommer att följas upp. Jag kommer därvid särskilt att
betona vikten av att institutet ökar rörligheten hos sina resurser och i
görligaste mån utnyttjar möjligheten att t.ex. tidsbegränsa tjänster.

Utbildningen är en viktig del av institutets verksamhet och den bör
vara nära kopplad till forskningsverksamheten. Som framgår av utred-
ningen bör emellertid utbildningen kunna breddas utöver den betydelse-
fulla företagshälsovårdsutbildningen. Utbildningen fyller också funk-
tionen att föra ut forskningsresultat och annan kunskap om arbetsmiljö
och hälsa. Regeringen anser det betydelsefullt att institutet aktivt arbetar

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

395

även mot andra målgrupper och med olika samarbetspartners inom
utbildningsområdet samt anpassar olika typer av utbildning och innehåll
till varierande behov.

I övrigt bör den verksamhetsinriktning som redovisats av institutet
kunna vara en utgångspunkt för arbetet under nästa planeringsperiod.

För Arbetsmiljöinstitutet gäller att kostnaderna under förevarande
anslag skall minska med 2 % eller 3,6 milj.kr. under budgetåret
1993/94 genom effektiviseringar och rationaliseringar. Regeringen är
inte beredd att tillstyrka de ytterligare resurser som institutet föreslagit.

Chefen for Finansdepartementet har i årets budgetproposition redo-
visat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden
samt presenterat den modell som bör tillämpas. Arbetsmiljöinstitutet
kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell. Arbets-
miljöinstitutet kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i
Riksgäldskontoret och medlen under anslaget C 2. förs till detta konto.

Det sammanlagda resursbehovet för Arbetsmiljöinstitutet beräknar
regeringen till 177 745 000 kr varav 1 030 000 kr beräknas för Delega-
tionen för hybrid-DNA-frågor. Vidare beräknar regeringen en budget-
ram för perioden 1993/94 - 1995/96 till 522 641 000 kr.

Anslagen har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som
måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,
den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i
Riksgäldskontoret samt de nya principerna for budgeteringen av an-
slagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i 1993 års
budgetproposition av chefen för finansdepartementet (bilaga 1, Stats-
budgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att
ställas till myndigheternas disposition kommer slutligen att festställas
enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från de nu
budgeterade beloppen. Detta gäller även justeringar med hänsyn till s.k.
täckningsanslag avseende budgetåret 1992/93.

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen har anfört om den huvudsakliga inrikt-
ningen av verksamheten hos Arbetsmiljöinstitutet,

2. till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett raman-
slag på 177 745 000 kr.

10.3.2 Arbetslivscentrum

C 9. Arbetslivscentrum

Nytt anslag (förslag)                   34 791 000

Arbetslivscentrum bildades år 1976 for att bedriva och främja tvärveten-
skapligt forsknings- och utvecklingsarbete, som rör individer och
grupper i arbetslivet, relationer mellan arbetsmarknadens parter, firågor
om inflytande i arbetslivet och om arbetsorganisation. Verksamheten vid

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

396

Arbetslivscentrum har granskats vid ett flertal tillfällen, senast år 1990
av en särskild utredare. Betänkandet (SOU 1990:54) Arbetslivsforskning
- Inriktning, Organisation och Finansiering - redovisades i propositionen
1990/91:69 (bet. 1990/91:AU16, rskr. 1990/91:165) om arbetslivsforsk-
ningens organisation m.m. varvid riksdagen beslutade att Arbetslivs-
centrum skulle omorganiseras till ett renodlat forskningsinstitut. Antalet
tjänster vid Arbetslivscentrum skulle reduceras kraftigt och totalt om-
fetta ca 35 tillsvidaretjänster samt visstidsanställda doktorander och
gästforskare. Den nya organisationen innebär att antalet tillsvidarean-
ställda personer vid centrum minskats avsevärt samtidigt som genom-
strömningen av tilllfälligt engagerade forskare ökar. Arbetslivscentrum
finansieras i dag med medel från Arbetsmiljöfonden.

Arbetslivscentrum

Arbetslivscentrum anger i sin anslagsframställning att man koncentrerar
resurserna kring de områden där förändringarna i arbetslivet och på
arbetsmarknaden, såväl nationellt som internationellt, är mest påtagliga
och snabba. Fyra forskningsområden har prioriterats: Internationali-
seringen och Europapolitiken, Kompetens, produktivitet och arbets-
platsutveckling, Arbetsmarknadspolitik och partsintressenas omvandling
och Kvinnoforskningen. Arbetslivscentrum föreslår att ytterligare
2 763 000 kr tillförs centrum. Medlen avser bl.a. forskningsomkost-
nader för nyrekrytering av personal till områdena kvinnoforskning och
arbetsrätt.

Regeringens överväganden

Verksamhetens inriktning

Arbetslivscentrum har nyligen omorganiserats och den inriktning som
Arbetslivscentrum föreslagit för verksamheten bör gälla för perioden
1993/94 - 1995/96.

Resurser m.m.

Budgetramen för perioden 1993/94 - 1995/96 har beräknats till
102 299 000 kr.

För budgetåret 1993/94 föreslås ett ramanslag på 34 791 000 kr.

Medelstilldelning och upprättat lagforslag

Arbetslivscentrum har hittills erhållit hela sin finansiering från Arbets-
miljöfonden, som i sin tur får sin finansiering från arbetar-
skyddsavgiften. För innevarande budgetår har Arbetslivscentrum på
detta sätt erhållit 34 147 000 kr. Regeringen föreslår att Arbetslivs-
centrum fr.o.m. nästa budgetår får hela sin basfinansiering över anslag
på statsbudgeten genom att en omfördelning bör ske av arbetar-
skyddsavgiften från Arbetsmiljöfonden till statens inkomsthuvudtitel för

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

397

finansiering av centrums verksamhet. Regeringen har därvid också tagit
hänsyn till den besparing om 10 milj, kr till följd av riksdagens beslut
våren 1991 med anledning av prop. (1990/91:150 bil. 11:9, bet.
1990/91 :FiU30, rskr. 1990/91:386) rörande omställning och minskning
av den statliga administrationen.

I enlighet med detta har inom Arbetsmarknadsdepartementet upp-
rättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialav-
gifter. Förslaget har upprättats i samråd med Socialdepartementet.

Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 1993.

Lagförslaget faller under lagrådets granskningsområde. Det är dock
av sådan enkel beskaffenhet att lagrådets hörande inte är påkallad.

För Arbetslivscentrum gäller att kostnaderna under förevarande finan-
siering skall minska med 2 % genom effektiviseringar och rationalise-
ringar. Centrum har begärt ytterligare medel för lönerevision, komplet-
terande ålderspension och forskningsomkostnader. Regeringen kan inte
tillstyrka detta.

Anslaget har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som
måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,
den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i
Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen av an-
slagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i 1993 års
budgetproposition av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Stats-
budgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att
ställas till myndigheternas disposition kommer slutligen att fastställas
enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från de nu
budgeterade beloppen. Detta gäller även justeringar med hänsyn till s.k.
täckningsanslag avseende budgetåret 1992/93.

Det sammanlagda resursbehovet för Arbetslivscentrum beräknar rege-
ringen till 34 791 000 kr. Vidare beräknar regeringen en budgetram for
perioden 1993/94 - 1995/96 till 102 299 000 kr.

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialav-
gifter,

2. godkänner vad regeringen anfört om den huvudsakliga inriktningen
av verksamheten vid Arbetslivscentrum,

3. till Arbetslivscentrum för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag
på 34 791 000 kr.

10.3.3 A rbetsmi ljöfonden

Arbetsmiljöfonden har till uppgift att initiera och ge stöd till sådan
forskning och utveckling samt utbildning och information som kan
motverka uppkomsten av arbetsskador och bidra till en förbättrad ar-
betsmiljö samt i övrigt skapa goda arbetsförhållanden. Satsningarna
skall samtidigt bidra till ett effektivt arbetsliv. Fonden har också stats-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbets marknad sdep.

398

makternas uppdrag att följa och hålla sig löpande informerad om svensk
arbetslivsforskning.

Arbetsmiljöfondens verksamhet finansieras enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter genom den arbetarskyddsavgift som ingår i arbetsgivarav-
gifterna. Genom de förändringar som genomförts fr.o.m. den 1 januari
1993 i enlighet med riksdagens beslut utgör medlen till fonden ungefar
0,08 % av den totala lönesumman. Under budgetåret 1992/93 beräknas
fondens intäkter till 540 miljoner kronor.

I fondens verksamhetsplan (mars 1991, kompletterad i mars 1992)
anges riktlinjer för verksamheten for de närmaste åren. Fondens verk-
samhet omfattar forskning, utveckling, lokalt utvecklingsarbete och kun-
skapsspridning.

Fonden skall enligt sin instruktion stödja sådan forskning och utveck-
ling som kan väntas få praktisk användning i arbetslivet. Forskningsin-
satserna är därför till övervägande del av tillämpad karaktär.

En stor del av fondens FoU-stöd går till universitet och högskolor.
Stödet sker i ökad utsträckning i form av samlade och långsiktiga sats-
ningar inom prioriterade områden. Utöver enskilda projekt finansierar
fonden ramprogram och tidsbegränsade forskartjänster. Därigenom
stimuleras en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom högskolan.

För närvarande finansieras ett tiotal ramprogram vid universitet och
högskolor. Ett par av nuvarande ramprogram är förlagda till regionala
högskolor.

Fonden har under senare år betonat behovet av särskilda satsningar på
tidsbegränsade forskartjänster, framför allt rekryterings- och merite-
ringstjänster, i anslutning till för fonden angelägna FoU-områden. För
närvarande finansieras ett 30-tal sådana tjänster och ytterligare planeras.

Fondens satsning på samhällsvetenskaplig forskning har under hand
ökat men den medicinska och naturvetenskapliga forskningen är fort-
farande dominerande. Inom de samhällsvetenskapliga och medicinska
områdena är fonden en av de största offentliga finansiärerna.

Exempel på av fonden stödd samhällsvetenskaplig forskning rör orga-
nisations- och inflytandefrågor, kompetensutveckling, individens arbets-
situation och utsatta gruppers arbetssituation. Fonden planerar att utöka
sitt stöd till bl.a. jämställdhets- och kvinnoforskning. Bl.a. gäller detta
området kvinnor och teknik, där samverkan planeras med FRN och
andra forskningsfinansiärer inom området. Vidare kommer fonden att
uppmärksamma den svaga arbetsmarknadens effekter för utsatta grup-
pers förhållanden i arbetslivet.

Fondens stöd till forskning på det medicinska och naturvetenskapliga
området avser främst arbetsmedicin/kemiska hälsorisker, toxikologi,
belastningsergonomi, fysikaliska hälsorisker samt grundläggande säker-
hetsfrågor.

Det är en medveten strävan hos fonden att driva program som sam-
finansieras med andra FoU-finansiärer. Ett syfte är att integrera arbets-
miljöfrågoma med t.ex. renodlade teknikfrågor i ett tidigt skede i tek-
nikutvecklingen.

Fonden stöder vidare utvecklingsprojekt som syftar till att överföra
forskningsresultat till praktisk användning. Fonden stöder t.ex. utveck-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbets mar knadsdep.

399

ling av produkter avseende verktyg, maskiner, metoder m.m. samt
stöder användare och beställare av produkter och system genom att ta
fram och förmedla kunskap för att öka möjligheterna till ett ur arbets-
miljösynpunkt riktigt val på marknaden.

Fonden gör betydande satsningar på lokalt utvecklingsarbete och
stödjer utvecklingsprojekt som syftar till att underlätta konkreta för-
ändringar på arbetsplatserna, både tekniska och organisatoriska. Projek-
ten drivs i mycket nära samarbete med parterna på de enskilda arbets-
platserna. Denna typ av utvecklingsarbete genomförs normalt i form av
långsiktiga och samlade programinsatser kring särskilda teman. En
vanlig längd på insatserna är ca fem år. Bland viktiga teman kan näm-
nas åtgärder mot belastningsskador, lednings- och organisationsfrågor,
kvinnor och män i samverkan samt lärande organisationer.

Spridning av kunskap till arbetslivet intar en viktig plats i fondens
verksamhet. Fonden strävar efter att förmedla kunskap till breda mål-
grupper på arbetsplatserna, där arbetsmarknadens parter, företagshälso-
vård och branschorganisationer är viktiga kanaler. Stor vikt läggs vid
att skapa nätverk mellan olika aktörer och att främja kontakter mellan
forskare och arbetslivet. Särskilda insatser görs för att förmedla kun-
skap till småföretag. Fonden ger även omfattande bidrag till utbildning
och information. Bl.a. ges bidrag till grund- och vidarutbildning i
arbetsmiljöfrågor riktade till olika målgrupper såsom skyddsombud,
arbetsledande personal, ledamöter i skydds- och företagshälsovårdskom-
mittéer och andra som påverkar arbetsmiljön. En del medel för utbild-
ning och allmänna informationsinsatser fördelas direkt till arbetsmarkna-
dens parter, t.ex. för utbildning av anställdas styrelserepresentanter.
Dessutom ger fonden bidrag till regionala skyddsombud.

Arbetsmiljöfondens insatser inom uppföljning och utvärdering har
ökat på senare år. Detta gäller framför allt de större programmen men
även enskilda projekt har utvärderats. Utvärderingarna genomförs inte
sällan under medverkan av forskare från andra länder. Exempel på detta
är utvärdering av satsningarna på toxikologisk forskning. Flera av
programmen för lokalt utvecklingsarbete har utvärderats av utomstående
forskargrupper.

Regeringens överväganden

Som den största finansiären av forskning och utveckling inom arbets-
livsområdet har Arbetsmiljöfonden kommit att spela en central roll när
det gäller att ta fram och sprida ny kunskap inom området. Fonden har
möjlighet att låta sina insatser omfatta såväl forskning och utvecklings-
arbete inom universitet och högskolor som praktiskt inriktat utvecklings-
arbete och få dessa båda slag av insatser att samspela.

Den beskrivning av problemområden i arbetslivet och de utvecklings-
tendenser som redovisas i Arbetsmiljöfondens verksamhetsplan ligger
väl i linje med statsmakternas intentioner i övrigt vad gäller arbetslivets
utveckling.

Regeringen anser det samtidigt viktigt att prioriteringar inom arbets-
livsforskningen sätts i relation till de satsningar som görs i övrigt inom

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10
Arbetsmarknadsdep.

400

arbetslivsområdet. Vi vill därför understryka vikten av att det bedrivs
en kontinuerlig samverkan mellan de olika myndigheterna inom om-
rådet. Det är också nödvändigt att de samlade effekterna av olika in-
satser inom området utvärderas for att kunna få ett underlag för fram-
tida avvägningar av resurser.

En viktig fråga är hur medlen skall fördelas inom arbetslivsforsk-
ningen. Det är därför viktigt att arbetsmiljöfonden uppmärksammar
behovet av överblick och gemensam struktur för statens insatser inom
detta område.

Av fondens medel ställs i dag en betydande del direkt till parternas
förfogande för främst utbildning och information. I uppdraget för den
tidigare nämnda utredaren ingår att närmare se på hur kunskapssprid-
ningen inom arbetslivsområdet bör utformas.

10.4 Regionalpolitisk forskning

Regionalpolitiken skall enligt de av riksdagen fastlagda målen inriktas
på att ge människor tillgång till arbete, service och god miljö oavsett
var de bor i landet. Politiken skall främja en rättvis fördelning av väl-
färden mellan människor i olika delar av landet och en balanserad be-
folkningsutveckling så att betydande valfrihet i boendet kan åstadkom-
mas. Regionalpolitiken skall vidare underlätta tillvaratagandet av landets
samlade resurser och en rationell produktion så att ekonomisk tillväxt
kan uppnås.

För att nå de regionalpolitiska målen krävs en aktiv politik för regio-
nal utveckling. Det innebär betydande direkta regionalpolitiska insatser,
men också att verksamheterna inom en rad samhällssektorer utformas så
att förutsättningarna för utveckling i prioriterade regioner blir likvärdiga
med övriga delar av landet. Åtgärder för att förbättra infrastrukturen
och för att upprätthålla en väl fungerande samhällsservice är i detta
perspektiv särskilt viktiga.

Regionalpolitiken, liksom övrig politik som syftar till att främja den
regionala utvecklingen, måste vara väl förankrad i kunskap om de
drivkrafter, nationella och internationella, som bidrar till att forma de
regionala utvecklingsförloppen. Det är också viktigt att ha kunskap om
olika åtgärders effekter och effektivitet. Bidrag från forskningen är en
viktig del av detta kunskapsunderlag.

En betydande del av det relevanta forskningsmässiga kunskapsunder-
laget kommer självfallet från främst den allmänna ekonomiska och
samhällsvetenskapliga forskning som bedrivs i Sverige och utomlands.
Det är emellertid också angeläget att som ett komplement till och i nära
samverkan med denna forskning, kunna initiera forskningsinsatser som
mera direkt grundas på behov som utformning och implementering av
regionalpolitiken i vid mening genererar. Expertgruppen för forskning
om regional utveckling (ERU) spelar här en viktig roll.

I det förhandlingsarbete med inriktning på ett eventuellt medlemsskap
i EG/EU som skall genomföras under det närmaste året spelar de regio-
nalpolitiska frågorna en viktig roll. Det är även i detta sammanhang

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

401

26 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

angeläget att ha tillgång till kunskap och insikter från forskning på
området.

10.4.1 Expertgruppen för forskning om regional utveckling

(ERU)

D 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10
Arbetsmarknadsdep.

1991/92 Utgift        5 896 000

1992/93 Anslag       6 100 000

1993/94 Förslag       6 100 000

Reservation 228 122

Sammanfattning

I ERU:s pågående treåriga forskningsprogram har sex delområden
prioriterats. De är

- internationaliseringens regionala effekter

- infrastrukturens roll

- kunskapens spridning

- kulturens betydelse

- arbetskraftens rörlighet samt

- miljöproblemens regionala dimension.

Avrapporteringen av forskningsprogrammet sker successivt under
1992/93.

ERU har också bedrivit viss uppdragsverksamhet. Uppdragsgivare har
varit bl.a. Finansdepartementet (LU 92), Ingenjörsvetenskapsakademin,
Lantbrukets utredningsinstitut och Överstyrelsen för civil beredskap.

Spridning av resultat från verksamheten har skett genom utgivning av
rapporter, seminarier, föredrag och utbildningsinsatser.

övergripande mål

ERU skall initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område
samt se till att forskningsresultaten blir kända och tillgängliga för olika
intressenter.

Resurser: Reservationsanslag 1993/94 6 100 000 kr. För följande två
år beräknas tills vidare oförändrad resursnivå.

Resultatbedömning och fördjupad prövning

ERU redovisar en mycket omfattande verksamhet under det senaste
året. En betydande forskningsaktivitet har bedrivits och en bred sprid-
ning av resultat och insikter från forskningen har genomförts. Här-

402

igenom har debatten om regionalpolitiska frågor fått värdefulla bidrag.
Beslutsunderlaget för viktiga frågor i kommuner och län och på central
nivå har också förbättrats.

Ett viktigt skäl till att ERU har kunnat bedriva en så omfattande
verksamhet är den valda arbetsformen. Genom att etablera, eller knyta
sig till redan existerande, nätverk av forskare vid universitet och hög-
skolor i och utanför Sverige, kan t.ex. samfinansiering och andra for-
mer av samverkan åstadkommas. Denna huvudmodell för att organisera
verksamheten bör tillämpas så långt möjligt även fortsättningsvis.

ERU bör även i sitt kommande forskningsprogram eftersträva en
betydande bredd i forskningen. Särskild uppmärksamhet bör dock, som
framgår av regeringens beslut den 4 juni 1992 om tillägg till de sär-
skilda direktiven för den fördjupade anslagsframställningen, ägnas åt
små och medelstora arbetsmarknaders utvecklingsmöjligheter. Här bör
särskilt kvinnornas situation uppmärksammas. Vidare bör förutsätt-
ningarna för att öka integrationen mellan regioner i de nordiska län-
derna studeras.

Slutsatser

Det övergripande målet för ERU skall vara att initiera och samordna
forskning på det regionalpolitiska området samt se till att forsknings-
resultaten blir kända och tillgängliga för olika intressenter.

De riktlinjer beträffande utarbetande av ett forskningsprogram som
redovisades i regeringens beslut den 4 juni 1992 skall gälla.

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att

riksdagen till Expertgruppen för forskning om regional utveckling för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 6 100 000 kronor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

403

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § lagen (1981:691)om socialavgifter
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

4 kap.

8 §

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep.

Av influtna arbetarskyddsavgifter
enligt 2 kap. 1 § förs 49,5 procent
till staten för finansiering av
Arbetarskyddsverkets och Arbets-
miljöinstitutets verksamhet.

Av influtna arbetarskyddsavgifter
enligt 2 kap. 1 § fors 53.5 procent
till staten for finansiering av
Arbetarskyddsverkets, Arbets-
miljöinstitutets och Arbetslivs-
centrums verksamhet.

Återstoden av influtna arbetarskyddsavgifter enligt 2 kap. 1 § förs till
en fond, benämnd Arbetsmiliöfonden. vars tillgångar skall utgöra bidrag
till

1. kostnader i övrigt för forskning och utveckling, samt

2. kostnader för forskning och utveckling samt utbildning och informa-
tion beträffande medbestämmande i arbetslivet och arbetslivsfrågor i
övrigt,

3. kostnader för skyddsarbete som utförs av skyddsombud som har
utsetts enligt 6 kap. 2 § tredje stycket arbetsmiljölagen (1977:1160),

4. kostnader för utbildning av styrelserepresentanter för de anställda,

5.  kostnader för arbetstagarorganisationernas forskningsinitierande
verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

404

11 Kulturdepartementets verksamhetsområde

11.1 Inledning

Kulturdepartementets ansvarsområde omfattar kultur och medier, invandrar-
och migrationsfrågor samt jämställdhet. Samtliga dessa områden är beroende
av kvalificerat forskningsstöd.

Universitet och högskolor samt forskningsråd har huvudansvaret forsk-
ning om medier, om kvinnor och jämställdhet samt om internationell migra-
tion och etniska relationer. Anslagen som avser forskning inom dessa
områden tar regeringen upp under femte resp, åttonde huvudtiteln.

Kulturvetenskaplig forskning i vid mening är viktig för kulturpolitiken.
Regeringen har tidigare redovisat sina förslag om den kulturvetenskapliga
forskningen vid universitet och högskolor. Inom kulturområdet har emellertid
därutöver flera av områdets myndigheter ett direkt ansvar i forskningens
organisation, som beställare av sektorsforskning, som basinstitutioner för
annan forskning i egenskap av arkiv och museer samt som myndigheter med
ansvar för vissa långsiktiga forskningsföretag.

11.2 Kulturområdets forskning
11.2.1  Utgångspunkter

I regeringsförklaringen anges att kulturarvet skall värnas. Det är nödvändigt
för att vi skall kunna utveckla vår kulturella identitet och för att vi skall kunna
möta det övriga Europa med ett kulturellt självförtroende.

Värnet av kulturarvet förutsätter kunskap om vår kultur, om dess källor,
dess utveckling och influenser. Att utveckla vår kultur betyder bl.a. att vi
söker öka kunskaperna om den och arbetar för att skapa bättre bevarandeför-
utsättningar för den. Därför är forskning viktig för kulturpolitiken.

För att forskning och nya kunskaper på ett rakt och enkelt sätt skall
komma kulturverksamheterna till godo krävs en organisation som är utformad
med tydliga roller och en tydlig fördelning av ansvar mellan dem som ges
uppgifter i forskningen. Knappa resurser måste användas effektivt, under
kvalitetskontroll och under former som gör att de som deltar i arbetet med
forskning och kunskapsuppbyggnad kan stimulera varandra och utveckla
såväl fruktbart samarbete som stimulerande konkurrens.

11.2.2  Forskning för kulturområdets verksamheter

Kulturområdets institutioner har ansvar för att fånga upp den kunskap om vår
kultur som är resultatet av fri forskning vid universitet och högskolor.
Myndigheterna måste se till att denna kunskap förs in i verksamheten och får
påverka dess värderingar och inriktning.

Myndigheterna har också ansvar för att det forsknings- och utvecklings-
arbete kommer till stånd som behövs för den egna verksamhetens behov av

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11
Kulturdep.

405

kunskapsförsörjning. Av det skälet har riksdagen under 1980-talet beslutat
om ett successivt uppbyggd forskningsansvar vid i första hand Riksarkivet
och Riksantikvarieämbetet (RAÄ). En grundläggande tanke är att myndighe-
terna skall ha förmågan att formulera bra program för sektorsforskningen och
sedan kunna uppträda som kvalificerade beställare av forskning.

Forskningen bör utföras inom myndigheterna endast om det kan påvisas
att den därmed blir kvalitetsmässigt överlägsen. I första hand förutsätts
emellertid universitet och högskolor utföra den forskning som sektorsorganen
beställer. Insatser som i högre grad innebär utvecklingsverksamhet kan ofta
utföras av myndigheterna själva.

Arkivväsendets och kulturmiljövårdens sektorsforskning är sådan att den
täcker ett brett spektrum av discipliner inom såväl teknik som naturvetenskap.
Kulturområdets sektorsforskning har dock ett särskilt förhållande till huma-
niora och övrig kulturvetenskap vid universiteten. Där kan kulturområdets
beställningar av forskning svara för en extern efterfrågan som i övrigt är
svagt företrädd.

Det är angeläget att kulturmyndigheter, universitet och berörda
forskningsråd utvecklar ett samspel inom detta område. Forskning om kultur
har ofta ett intresse ur såväl ett grundforsknings- som ett sektorsforsknings-
perspektiv. Myndigheterna och råden kan då - var och en utifrån sin uppgift
- finna det värdefullt att samverka i finansieringen av projekt

11.2.3 Kulturmyndigheternas ansvar som basinstitutioner för
forskning och för långsiktiga forskningsföretag

Arkiven och museerna har också en annan roll i forskningsorganisationen,
nämligen att tillhandahålla arkivhandlingar, föremål och annan dokumentation
som underlag och material för forskning. De ingår därmed tillsammans med
bl.a. de vetenskapliga biblioteken i en infrastruktur för forskningens infor-
mationsförsörjning.

Naturhistoriska riksmuseet intar en särställning inom kulturområdet i
forskningshänseende. Inom området naturhistoria har museet ansvar för en
renodlad grundforskning och har bl.a. elva professurer.

Flera kulturmyndigheter har också ansvar för långsiktiga forskningspro-
jekt där en grundläggande dokumentation, materialbearbetning och publice-
ring oftast utgör huvudmoment. Sådana projekt finns inom Riksarkivet (t.ex.
verket Svenskt diplomatarium), RAÄ (verken Sveriges kyrkor, Sveriges
runinskrifter, Det medeltida Sverige) och flera av de centrala museerna.
Myndigheten Svenskt biografiskt lexikon är i sig ett forskningsföretag med
publiceringen av biografika som uppgift. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt
svenskt visarkiv (DOVA) bedriver en verksamhet som i hög grad är präglad
av ett antal långsiktiga forsknings- och publiceringsprojekt.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11
Kulturdep.

406

Regeringens prövning

I särskilda direktiv för anslagsframställningar om forskning budgetåren
1993/94 - 1995/96 har kulturmyndigheter med forskningsrelevant verksam-
het fått i uppdrag dels att redovisa myndighetens syn på sin forskningspoli-
tiska roll, dels att redovisa program för sin forskningsverksamhet, dels - i
förekommande fall - att redovisa planeringen för de långsiktiga forsknings-
företagen.

I sitt program för kulturmiljövårdens sektorsforskning anger Riks-
antikvarieämbetet (RAA) fem prioriterade områden nämligen åtgärder mot
nedbrytning av det fysiska kulturarvet, odlingslandskapets kulturvärden,
bebyggelsens återanvändning och den tekniska byggnadsvården, integration i
samhällplaneringen och kulturmiljövårdens professionalisering samt
hantering av industriarvet.

RAÄ betonar att en kunskapsuppbyggnad inom särskilt dessa områden
behövs för att kulturmiljövården skall kunna hantera de uppgifter som myn-
digheten redan har sig ålagda eller ser framfor sig under 1990-talet.

Beträffande de långsiktiga forskningsföretag som RAÄ ansvarar för
föreslår myndigheten att Det medeltida Sverige drivs vidare med en tydligare
integrering i myndighetens forskningsprogram för odlingslandskapets kultur-
värden. Utgivningen av verket Sveriges kyrkor bör enligt RAÄ forceras och
koncentreras. Verksamheten bör bl.a. syfta till att ge kulturmiljövården ett
kunskapsunderlag som behövs för de ställningstaganden till frågor om s.k.
övertaliga kyrkor som enligt RAA behöver göras under 1990-talet

Riksarkivets planering för arkivväsendets verksamhetsforskning under den
kommande treårsperioden bygger på fyra programområden; uppbyggnad av
en nationell arkivdatabas, arkiv och modem informationsteknik, arkivens
långsiktiga bevarande samt svenska arkiv i ett internationellt perspektiv.

Statens kulturråd redovisar en återhållsam syn på omfattningen av den
forskning som bör finansieras via rådet. Kulturrådets uppgift är att ha
överblick och kontakt med forskningen på ett sätt som gör att relevanta resul-
tat kan läggas till grund för kulturpolitiska bedömningar. Kulturrådet bör för-
foga över egna resurser i första hand för kulturpolitiska utvärderingar, för
visst utvecklingsarbete samt för forskningsinformation.

I de centrala museernas uppgift att vårda och vetenskapligt bearbeta sina
samlingar samt att göra dem tillgängliga ingår en skyldighet att verka för att
forskning bedrivs inom resp, samlingsområde. Detta gäller såväl grund-
forskning med utgångspunkt i föremålsbestånden som tillämpad forskning
t.ex. i bevarandefrågor. De fem centrala museer som har uppdraget att vara
ansvarsmuseer skall dessutom gå i spetsen för museiväsendets verksamhets-
utveckling, bl.a. genom att initiera forskning i för sektorn övergripande
ämnen såsom museologi och museipedagogik. Statens historiska museum,
Statens konstmuseer, Stiftelsen Nordiska museet, Folkens museum -
Etnografiska samt Naturhistoriska riksmuseet har har föreslagit att museerna
tilldelas ökade forskningsresurser för dessa ändamål.

För den naturhistoriska forskningen vid Naturhistoriska riksmuseet
redovisar museet ett ökat medelsbehov. Museet vill under den kommande tre-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11

Kulturdep.

407

årsperioden göra särskilda insatser inom geologi och paleontologi. Museet
begär medel bl.a. för nya forskartjänster inom systematik (biodiversitet) samt
för vård av samlingarna. Museet arbetar för att en s.k. jonsmikrosond, ett
avancerat analysinstrument, skall kunna placeras vid museet. Medel begärs
för drift av jonmikrosonden.

Även andra centrala museer har gjort framställningar om medel för forsk-
ningsanknuten verksamhet.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) föreslår att
myndighetens forskningsresurser utökas för tidsavgränsade projekt inom
myndighetens ansvarsområde. Svenskt biografiskt lexikon föreslår att verket
tillförs vissa medel bl.a. för förhöjda författararvoden. Samefondens kultur-
delegation begär att anslaget till samisk forskning höjs.

Regeringen gör den sammanfattande bedömningen att kulturmyndighe-
tema i sina forskningsffamställningar i allt väsentligt tillhandahållit ett bra
underlag för regeringens ställningstaganden. Myndigheterna har lämnat
redovisningar som i huvudsak svarar mot kraven i de särskilda direktiven.

Beträffande de sektorsansvariga myndigheterna framstår Riksarkivets,
Riksantikvarieämbetets (RAA) och Kulturrådets roller i forskningspolitiken i
allt väsentligt som väl definierade. Myndigheterna redovisar tydliga program
för sina behov av forskningsstöd och anger tydliga utgångspunkter för sitt
uppträdande i forskningsorganisationen.

Också museerna redovisar viktiga behov av forskningsinsatser. Samman-
taget framstår emellertid museernas roll i forskningsorganisationen som
delvis splittrad och i behov av preciseringar.

Kulturmyndighetema behöver utveckla sitt ansvar för de långsiktiga
forsknings- och publiceringsföretagen. Det är angeläget att myndigheterna
med lämpliga intervaller genomför utvärderingar av företagen som gör att
relevansen i projektens inriktning och genomförande följs upp och kontrol-
leras.

Kulturmiljövård

I budgetpropositionen 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 12) har kulturministern
redovisat sina bedömningar av kulturmyndighetemas fördjupade anslags-
framställningar. Regeringens ställningstagande innebär bl.a. att kulturmiljö-
vårdens organisation skall utvecklas under perioden. Statens beslut om
enskilda kulturmiljöer och kulturminnen skall samlas till länsstyrelserna
medan RAA:s insatser skall koncentreras till det centrala verkets uppgifter att
leda kulturmiljövården i landet. I detta ingår uppgiften att leda arbetet med
kulturmiljövårdens kunskapsuppbyggnad som ett grundläggande moment.

Enligt regeringens uppfattning är det sålunda av avgörande betydelse för
att landets kulturmiljövård långsiktigt skall kunna bedrivas framgångsrikt att
den kan grundas på ett kunskapsunderlag som är bredare och mer systema-
tiskt uppbyggt än det som nu finns att tillgå.

Regeringens bedömning är att RAÄ:s program för kulturmiljövårdens
sektorsforskning har en utformning som gör att forskning enligt programmet

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11
Kulturdep.

408

bör ge ett väl fungerande stöd för kulturmiljövården. Regeringen föreslår
därför att RAÄ:s anslag för forsknings och utvecklingsinsatser, utöver sed-
vanlig prisomräkning, höjs med 2,5 miljoner kronor. Det bör ankomma på
myndigheten att prioritera mellan de ändamål som myndigheten har redovisat

RAÄ bör, jämsides med att de nu redovisade forskningsbehoven tillgodo-
ses, göra särskilda ansträngningar för att utveckla formerna för hur grund-
läggande informationsbehov om landets kulturmiljöer och kulturminnen skall
kunna tillgodoses på längre sikt. Kulturmiljövården bygger i dag sin verk-
samhet i hög grad på ett enda väl utbyggt registersystem, inventeringen av
fasta fornlämningar, medan motsvarande primära data saknas t.ex. om
landets värdefulla byggnader och om kulturlandskapets traditionsinnehåll.

RAÄ har tillsammans med Statens lantmäteriverk (LMV) inlett ett samar-
bete kring möjligheterna till att systematiskt bearbeta informationen i landets
äldre kartserier. Detta arbete ter sig innehållsmässigt angeläget bl.a. med
tanke på kulturmiljövårdens behov av data om äldre tiders landskap. Även
Riksarkivets medverkan i detta sammanhang är angelägen.

Regeringen erinrar också om betydelsen av att de långsiktiga forsknings-
projekt som bedrivs vid RAÄ håller en vetenskaplig kvalitet som motsvarar
de avsevärda resurser som, sett över tiden, satsas på dem. Projekten måste
också kunna tillgodose angelägna behov av kunskaper inom kulturmiljövår-
den.

Regeringen vill slutligen beträffande kulturmiljövårdens forskningsbehov
erinra om vad som tidigare anförts om de speciella förutsättningarna för den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för kulturmiljövården som finns vid bl.a.
Universitetet i Göteborg.

ArÅiv

Riksarkivets forskningsprogram utgår från de behov av fortsatt kunskaps-
uppbyggnad som i första hand följer av effekterna på arkiv av ny teknologi
och informationshantering. Det är därför naturligt att Riksarkivet koncentrerar
sin forskningsverksamhet till dessa områden. Att utveckla en nationell arkiv-
databas bör vara en prioriterad uppgift inom arkivväsendet.

Inom programområdet Arkivens långsiktiga bevarande är det angeläget att
det utvecklingsprojekt om papperskonservering som Riksarkivet svarat för
tillsammans med flera andra myndigheter kan föras till ett slut. Regeringen
har tidigare pekat på angelägenheten av ett forsknings- och utvecklingsarbete
som syftar till att bevara och tillgängliggöra informationen på landets äldre
kartserier. Det ter sig naturligt att Riksarkivet samverkar med LMV och RAA
i projekt med denna inriktning. Riksarkivets resurser för forsknings- och
utvecklingsinsatser bör enligt regeringens bedömning, utöver sedvanlig pris-
omräkning, utökas med 0,5 miljoner kronor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11
Kulturdep.

409

Statens kulturråd

Kulturrådet bör enligt regeringens bedömning ges vissa ökade möjligheter att
vidareutveckla arbetet med kulturpolitiska utvärderingar samt att arbeta med
forskningsinformation. Anslaget bör därför, utöver prisomräkning, höjas
med 0,3 miljoner kronor.

Museer

I den inledande redovisningen av kulturområdets forskningsfrågor har vi lagt
särskild vikt vid att det skall finnas en väl fungerande roll- och ansvars-
fördelning mellan kulturinstitutionerna och andra myndigheter med ansvar
inom forskningsorganisationen, såsom universitet och högskolor.

Med denna utgångspunkt finner regeringen att särskild uppmärksamhet
behöver ägnas åt museernas förhållande till forskningen. Museerna har främst
till uppgift att tillhandahålla sina samlingar för forskningen. Samtidigt har
museerna egna sektorsforskningsbehov för samlingarnas vård och i anslut-
ning till utställningsverksamheten. Naturhistoriska riksmuseet har en sär-
ställning inom museiväsendet genom att där bedrivs akademisk forskning uti-
från elva professurer men viss grundforskning förekommer också vid andra
museer. Dessutom finns ett antal museer som är knutna till universiteten,
t.ex. Lunds universitets historiska museum och Gustavianum i Uppsala.

Regeringen anser att museerna på ett intresseväckande sätt i sina anslags-
framställningar har belyst behovet av forskning för museernas verksamhets-
utveckling. Redovisningarna visar emellertid att det krävs en ytterligare
beredning innan museernas ansvar för forskning och roll i forskningsorgani-
sationen kan preciseras på ett tydligt sätt. Innan en sådan precisering har
gjorts är det också svårt att göra bedömningar av vilka resurser som museerna
bör förfoga över för ändamålet.

Som kulturministern anmält i 1993 års budgetproposition s. 6 skall verk-
samheten i museiväsendet göras till föremål för en särskild översyn med
avseende på struktur, organisation och inriktning. Regeringen räknar med att
ett fördjupat studium av museernas forskningsfrågor bör kunna genomföras
inom ramen för den översynen.

Regeringen gör bedömningen att någon ändring av museernas anslag för
forskning inte bör företas innan resultatet av översynen föreligger. Detta
innebär emellertid inte att museiväsendets forskningsfrågor långsiktigt blir
lägre prioriterade. Museernas behov torde, när resultaten av den aviserade
översynen föreligger, få vägas mot kulturområdets övriga forskningsbehov i
beredningen av kommande forskningspolitiska propositioner.

Anslagen till museerna för forsknings- och utvecklingsverksamhet föreslås
nu anvisade med enbart den höjning som motiveras av prisutvecklingen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11
Kulturdep.

410

Dialekter och ortnamn

Verksamheten vid Dialekt- och ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv
(DOVA) har studerats av en särskild utredare. Utredaren har nyligen redovi-
sat sina slutsatser i betänkandet (SOU 1992:142) Det dolda kulturarvet, som
nu remissbehandlas.

Utredarens slutsatser är att betydelsen av kulturarvet, det materiella och det
immateriella, tillmäts en ökande betydelse i ett samhälle där kommunikation
och information är nyckelord. Han ser DOVA som en etablerad organisation
med goda förutsättningar när det gäller att tillvarata det icke-materiella kultur-
arvet. Verksamheten måste dock i högre grad än nu fogas in i ett nätverk som
också omfattar bl.a. angränsande kulturinstitutioner, universiteten och fri-
villiga krafter inom kulturmiljövården.

DOVA:s verksamhet bör enligt utredaren i högre grad än nu inriktas mot
de nutida förändringarna i fråga om det kulturarv som finns i språk, dialekter,
visor och ortnamn. Den insamlings- och dokumentationsverksamhet som
DOVA driver bör kompletteras i detta avseende och forskningssamverkan
med universiteten bör utvecklas bl.a. med tanke på att arkiven bör ha en när-
mare kontakt med forskningsfronten inom de ämnen där de bedriver sin in-
samlingsverksamhet.

Utredaren har också lämnat förslag om en förstärkt ledningsfunktion för
DOVA samt om förändringar i övrigt, ägnade att främja den verksamhetsin-
riktning som han förordat. Utredningsförslaget remissbehandlas för
närvarande.

Vid beräkningen av forskningsanslagen för DOVA har regeringen tagit
hänsyn till prisutvecklingen.

Övriga myndigheter

Regeringen har angående Svenskt biografiskt lexikon i 1993 års budgetpro-
positionen s. 119 angett att den anser det vara en tillfredställande ambition att
slutföra verket inom drygt 20 år. För myndigheten beräknas i detta samman-
hang inga särskilda medel. Vid beräkningen av anslagen till Samefondens
kulturdegation har regeringen tagit hänsyn till prisutvecklingen.

Sammantaget innebär regeringens förslag avseende kulturområdets forsk-
ning att det särskilda anslaget för forsknings- och utvecklingsinsatser höjs
med ca 5 miljoner kronor från knappt 31 miljoner kronor till knappt 36 miljo-
ner kronor. Däri ingår kompensation för prisökningarna. Den reala medels-
ökningen uppgår till 11%, vilket anger att regeringen tillmäter forskningsfrå-
gorna stor betydelse för kulturområdets utveckling.

Myndigheterna bör i sin planering utgå från oförändrade anslag för bud-
getåren 1994/95 och 1995/96.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11
Kulturdep.

411

11.3 Medieområdets forskning

Massmedierna ägs huvudsakligen av privata företag eller organisationer. Det
offentligas roll, är, till skillnad från vad som gäller i förhållande till t. ex.
bibliotek, museer, arkiv eller kulturminnesvården, inte att vara styrande utan
att ange ramar och att ge stöd i begränsad utsträckning. Den grundläggande
massmedieforskningen på universitet och högskolor är ett statligt ansvar.
Denna forskning styrs i första hand av inomvetenskapliga kriterier. Den har
under senare år fått förstärkta resurser.

Det finns emellertid också ett behov av forskning på massmedieområdet
från andra utgångspunkter än inomvetenskapliga. Detta behov finns både
inom den offentliga och privata sektom.

Inom den offentliga sektom blir behovet allt starkare att följa medieutveck-
lingen, både tekniskt, ekonomiskt och rättsligt, nationellt och internationellt,
t.ex. för att förbereda och utreda behovet och konsekvenserna av samhälls-
insatser inom olika massmedieområden, genom nationell lagstiftning, inter-
nationellt samarbete och på andra sätt. Detta forskningsbehov tillgodoses bara
i begränsad utsträckning inom den befintliga forskningsstrukturen.

Den privata sektorns behov av forskning och utveckling härrör dels från
det enskilda medieföretagets intresse att stärka sin egen konkurrenskraft, dels
från utvecklingen inom en bransch som helhet. I detta avseende skiljer sig
inte massmedieföretagen från det övriga näringslivet. Forskningsbehovet
tillgodoses till viss del genom enskilda institut, ibland i viss anknytning till
högskolan. Enskilda medieföretag bedriver marknadsundersökningar, ut-
vecklingsarbete och i enstaka fall även forskning. Ett exempel på detta är den
forskningsverksamhet som byggdes upp kring den tidigare Sveriges-Radio-
koncemens avdelning för publik och programundersökningar (PUB). PUB
har haft en omvittnad betydelse för forskningen om radio och TV. PUB har
också utfört mätningar och visst forskningsarbete för andra, enskilda företag
men även för Kulturrådet. Förändringarna inom den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten har medfört stora förändringar av programföre-
tagens publik- och programundersökningsverksamhet. För närvarande är
omfattningen av och formerna för detta arbete inte helt klarlagd. För andra
mediebranscher saknas motsvarande verksamhet. Ett institut som på
näringslivets uppdrag bedrivit opinionsbildning och i viss utsträckning också
gjort egna undersökningar är Näringslivets Mediainstitut.

En bransch- och företagsanknuten forskning kan givetvis varken ersätta
den oberoende och kritiska forskning som finns inom universiteten, eller
företagens egna utvecklingsinsatser. Det är emellertid tydligt att både närings-
livet och det offentliga har ett ökat behov av att kunna fungera som kvalifice-
rade beställare av forskning på massmedieområdet. Mediernas centrala roll i
det demokratiska statsskicket gör att forskning och utveckling inom medie-
området är särskilt känsliga för att någon aktör får en otillbörlig dominans

Formerna för forskning inom och för näringslivet är avpassade efter vaije
näringsgrens behov och struktur. Den offentliga insatsen har styrts till insti-
tutioner eller samrådsmekanismer som ger utrymme för inflytande både från

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11
Kulturdep.

412

offentligt håll och från berörda branscher. När det gäller forskning om mass-
medier gör bl a den redan nämnda centrala funktionen för medierna i ett
demokratiskt samhälle det nödvändigt att närmare analysera och utreda
formerna för ett samarbete mellan alla parter. Ett sådant samarbete kan också
förutom branschen behöva inbegripa t ex organisationer för yrkesarbetande
inom medierna, delar av kulturlivet etc. Universitet och högskolor har ofta
kapacitet att utföra forskningsuppdrag för olika massmedieintressenter,
enskilda eller offentliga.

Det sagda leder till att det, som redan anmälts till riksdagen i 1993 års
budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 254), enligt regeringens
mening finns skäl att tillkalla en särskild utredare för att se över frågor
rörande forskning och dokumentation av massmedier i samarbete mellan det
allmänna och mediebranschen. Detta avser särskilt sektorsforskningen för
massmedier, t.ex. organisatoriska former för beställning och finansiering av
forskning, med utgångspunkt i mångfalden av intressen och behov på medie-
området.

11.4 Forskning inom det invandrar- och
migrationspolitiska området

Det forskningsområde som har relevans för det invandrar- och migrations-
politiska området - internationell migration och etniska relationer (ofta för-
kortat IMER) - har under ett 15-tal år varit känt som "invandrarforskning".
Det socialvetenskapliga forskningsrådet har ett särskilt ansvar för stöd till
forskningen inom detta område (se avsnitt 5.5).

Forskningen har under senare år bedrivits i en ökande omfattning. Med
tiden har också en breddning av forskningsområdet ägt rum. Från att främst
ha varit inriktad på efterkrigstidens invandring till Sverige och invandrarnas
integration i det svenska samhället har den internationella migrationen, dess
orsaker och konsekvenser samt etniska konflikter fått ökad uppmärksamhet.
Många forskare och andra samhällsanalytiker anser att de stora befolknings-
rörelsema med dess konsekvenser för alla - inte bara för dem som migrerar -
kommer att vara den största mänskliga, sociala och ekonomiska frågan
decennier framöver.

Förändringar i vår omvärld har aktualiserat en mängd nya kunskapsbehov,
t.ex. vad immigrationspolitikens och invandringsregleringens utformning har
för betydelse för att möta det ökande invandringstrycket på Västeuropa. En
annan viktig fråga att belysa är på vilket sätt flykting-/migrations- och
biståndspolitik samt en samordning av dessa politikområden kan bidra till att
människor inte behöver emigrera för sin utkomst och överlevnad. Här är
kunskaperna bräckliga, trots de stora förhoppningar som allt oftare knyts till
detta slag av politiska åtgärder. Forskning om internationellt utvecklingssam-
arbete har ännu inte på allvar kopplats samman med frågeställningar som
migrationsforskare ägnat sig åt. Ett annat område för utforskning är de
mellanstatliga instrumenten och hur de fungerar. Ett ökat intresse för be-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11
Kulturdep.

413

tolkningsfrågorna kan också skönjas och borde mer än hittills tas in i IMER-
forskningen.

I Västeuropa har den illegala invandringen ökat efter sammanbrotten i de
forna öststaterna. Det har också skett en ökning av s.k. pendlare, människor
som reser fram och tillbaka över gränsen till väst för att arbeta - legalt eller
illegalt - men som inte avser att bosätta sig i väst. I Sverige kan liknande
rörelser skönjas bl.a. från eller via de baltiska staterna. Dessa befolknings-
rörelser är självklart svåra att utforska, men är viktiga att få större kunskaper
om.

Vidare är orsakerna till människors beslut att utvandra tämligen okända.
Studier behöver göras inte bara av ekonomer och arbetsmarknadsanalytiker
utan också av t.ex. etnologer, historiker och socialpsykologer. Hur etniska
konflikter och migration hänger samman och vilka mekanismer som ligger
bakom att somliga emigrerar men inte andra behöver belysas ytterligare.

Vad gäller situationen i Sverige, kan man konstatera att den etniska mång-
falden i landet har förändrats väsentligt på de närmare 20 år som gått sedan
den svenska invandrarpolitiken utformades. Denna förändring väcker bl.a.
frågor om etniska relationer, vilken etnisk mångfald som är möjlig och hur vi
kan undvika etniska konflikter.

Hur de invandrarpolitiska målen uppnås behöver granskas närmare. Det
finns alarmerande tecken på att invandrarna och deras barn inte integreras på
ett tillfredsställande sätt i det svenska samhället. Det för närvarande mest tyd-
liga exemplet är situationen på arbetsmarknaden. För att få bättre kunskaper
om integrationen måste större hänsyn än hittills tas till den stora variation
som finns inom gruppen "invandrare", t.ex. vad beträffar ålder, kön, natio-
nalitet och social tillhörighet. Vidare förefaller kunskaperna om den s.k.
andra generationen och dess situation vara bristfälliga. Slutligen är det ange-
läget att följa upp hur pågående och aktuella samhällsförändringar i Sverige,
t.ex. på utbildningsområdet, kommer att påverka invandrarnas integration.

Vad som hittills inte beaktats i tillräcklig utsträckning inom IMER-området
är de samhällsekonomiska effekterna av invandringen till Sverige. Inte minst
de regionalekonomiska konsekvenserna förefaller intressanta i samman-
hanget.

11.5 Kvinno-och jämställdhetsforskning

Under 1980-talet har kvinno- och jämställdhetsforskningen väsentligt bidragit
till ökade kunskaper om kvinnors villkor i arbetsliv och samhälle och om de
ojämställda förhållanden som ännu råder mellan kvinnor och män. En aktiv
jämställdhetspolitik med förändrings- och utvecklingsarbete för ett samhälle
där kvinnor och män i realiteten har samma villkor på alla väsentliga områden
i livet måste bygga på kunskap och analys av orsakerna till kvarstående
ojämlikheter. Kvinnoforskningen har en central roll i den kunskaps-
utvecklingen.

I kvinno- och jämställdhetsforskningen har nya frågeställningar, teorier
och metoder utvecklats. Genom att kvinnors kunskaper och erfarenheter

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11
Kulturdep.

414

använts, har tidigare okända samband och verkligheter synliggjorts.
Kvinnors speciella livsvillkor i samhället har lyfts fram. Maktförhållandet
mellan könen har visat sig ha stor betydelse för hur kvinnors och mäns liv ut-
formats, såväl i samhället som privat.

Benämningen kvinnoforskning har uppstått genom att det i huvudsak varit
kvinnor och kvinnors kunskaper som bidragit till utvecklingen av ett nytt
forskningsperspektiv. Forskningen har främst handlat om kvinnor. Den teo-
retiska utvecklingen inom området har förändrats från jämställdhetsforskning
till kvinnoforskning och vidare till könsteoretisk forskning, s.k. genusforsk-
ning, där relationer mellan kvinnor och män som sociala kön uppmärksam-
mas och maktrelationer mellan könen fokuseras.

I de forskningspropositioner som lagts fram under 1980-talet har kvinno-
och jämställdhetsforskning hört till prioriterade områden. Detta har medfört
tydliga framsteg för kvinnoforskningen - kunskapsmässigt, organisatoriskt
och ekonomiskt - vilket i sin tur medfört ett ökat intresse. Avhandlingar med
kvinno- och jämställdhetsperspektiv har blivit fler. Trots insatser på området
har det ännu inte vuxit fram någon bred kvinno- och jämställdhetsforskning.

Fortfarande krävs särskilda insatser för att kvinno- och jämställdhets-
forskningen skall etablera sig och växa in i basämnena. År 1991 inrättades tre
professurer med särskild inriktning mot kvinnoforskning i detta syfte. En
finns vid universitetet i Lund (nationalekonomi med inriktning på kvinnors
och mäns inkomster och löner), en i Uppsala (sociologi med inriktning på
studiet av våld mot kvinnor) och en i Linköping (allmänmedicin med inrikt-
ning på medicinsk kvinnoforskning).

Ett brett stöd behövs inom olika ämnesområden liksom insatser för att
motivera och uppmuntra fler kvinnor att disputera och etablera sig som
forskare. Här har Forskningsrådsnämnden (FRN) stor betydelse genom att
nämnden har möjlighet att bevilja forskningsbidrag inom många olika ämnes-
områden, både för forskning inom enstaka ämnen och för tvärvetenskapliga
projekt. Även odisputerade forskare kan få del av medlen.

Under budgetåret 1992/93 fördelade FRN 5,5 miljoner kronor för kvinno-
och jämställdhetsforskning. Bl.a. prioriterades ansökningar inom områdena
medicinsk kvinnoforskning och kvinnor och teknik. Under de senaste åren
har antalet ansökningar om forskningsbidrag ökat kraftigt och regeringen har
mot den bakgrunden, under avsnittet om Utbildningsdepartementets verk-
samhetsområde, föreslagit att de medel som anvisas för kvinno- och
jämställdhetsforskning inom FRN fördubblas.

De centra och fora för kvinnoforskning som sedan 1978 finns vid uni-
versitet och högskolor spelar en viktig roll i uppbyggnaden av kvinnoforsk-
ningen. Genom att arrangera seminarier och konferenser och anordna kurser
på både grund- och forskningsnivå ger Forumorganisationen möjligheter för
kvinnliga forskare och forskarstuderande att samlas över ämnesgränserna och
på olika sätt stödja varandra. Fora ansvarar också för att sprida kunskap om
kvinno- och jämställdhetsforskningen både i Sverige och internationellt bl.a.
genom utgivningen av Kvinnovetenskaplig tidskrift. Centra och fora är
exempel på positiva miljöer som är nödvändiga för att kvinnoforskningen

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11

Kulturdep.

415

skall utvecklas vidare. Deras verksamhet har i hög grad bidragit till att för-
bättra kvinnliga forskares arbetsvillkor och till att kvinnorna har fått en
starkare ställning inom forskarvärlden. I det uppbyggnadsskede som kvinno-
och jämställdhetsforskningen fortfarande befinner sig är ett fortsatt stöd till
centra och fora synnerligen angeläget. Målsättningen är dock att kvinno- och
jämställdhetsforskning skall bli en naturlig del av den ordinarie forsknings-
verksamheten vid vaije fakultet.

Kvinnors ställning i forskarvärlden är alltjämt svag. Det finns få kvinnor
på högre tjänster inom universitet och högskolor och fortfarande är andelen
kvinnor bland nyexaminerade doktorer låg - 29%. Regeringen anser det
angeläget att bättre än hittills ta tillvara de kvinnliga forskarbegåvningama och
har därför under avsnittet om Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
redovisat förslag i detta syfte. Förslagen handlar om insatser för att öka
andelen kvinnor både bland forskarstuderande och bland anställda forskare
och lärare på alla nivåer i högskolan.

Ur jämställdhetspolitikens perspektiv kan ett antal forskningsområden be-
dömas vara särskilt intressanta. Hit hör redan tidigare prioriterade områden
inom humaniora och samhällsvetenskap, nämligen forskning om lönebild-
ning och löneskillnader ur ett könsperspektiv samt forskning om våld och
sexuella övergrepp mot kvinnor. Inom den medicinska forskningen är kun-
skapen om kvinnors hälsa och sjukdomar, om samband mellan hälsa och
kvinnors livsvillkor fortfarande liten och fortsatt forskning är därför angelä-
gen.

Inom naturvetenskap och teknik saknas nästan helt forskning med kvinno-
och jämställdhetsperspektiv. I samband med att de tre tidigare nämnda pro-
fessurerna inrättades, 1991, uppdrog regeringen åt FRN att utreda hur
kvinnoforskning med inriktning mot naturvetenskap och teknik bör stödjas.
Utredningsuppdraget är slutfört. Regeringen har i det föregående redovisat
förslag till resursförstärkning med anledning av de resultat och slutsatser som
presenteras i utredningen.

Det är vidare angeläget att kvinnoforskningen har fortsatt hög prioritet
inom forskning om förändringar i arbetslivet och på arbetsmarknaden.
Arbetslivscentrum prioriterar kvinnoforskning som ett av fyra områden och
Arbetsmiljöfonden planerar att utöka sitt stöd till kvinno- och jäm-
ställdhetsforskning. Särskilt nämns området kvinnor och teknik där Arbets-
miljöfonden avser att samverka med Närings- och teknikutvecklingsverket.
Regeringen har också uppdragit åt Expertgruppen för forskning om regional
utveckling att i det forskningsprogram, som skall belysa små och medelstora
arbetsmarknaders utveckling, särskilt uppmärksamma kvinnornas situation.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11
Kulturdep.

416

11.6 Anslagsfrågor

Elfte huvudtiteln

B. Kulturverksamhet m.m.

B 37. Forsknings- och utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 11

Kulturdep.

1991/92

Utgift

17 034 885

1992/93

Anslag

30 855 000

1993/94

Förslag

35 778 000

Reservation 7 302 592

I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 180) har rege-
ringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1993/94 beräkna ett reserva-
tionsanslag på 30 855 000 kr för kulturområdets forsknings- och utveck-
lingsverksamhet i avvaktan på forskningspropositionen. Regeringen åter-
kommer nu till frågan om anslagets slutliga beräkning.

Medlen bör fördelas enligt följande sammanställning.

Myndighet

1992/93

Beräknad ändring

1993/94

1. Statens kulturråd

2. Ansvarsmuseema

3. Riksarkivet

4. Riksantikvarieämbetet

5. Samefondens kulturdelegation

6. Naturhistoriska riksmuseet

7. Dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv

1 870 000

+

398 000

1 992 000

+

105 000

9 075 000

+

977 000

12 567 000

+ 3 161 000

595 000

+

32 000

4 256 000

+

224 000

500 000

+

26 000

30 855 000

+

4 923 000

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 35 778 000 kr.

417

27 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

12 Näringsdepartementets verksamhetsområde

Allmän inledning

Till Näringsdepartementets verksamhetsområde hör främst statens stöd
till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, inklusive bygg-
och energiforskning. Till departementets ansvarsområde hör även viss
geovetenskaplig forskning samt forskning om konkurrens.

Sammanfattning av forskningsanslagen under tolfte huvudtiteln (miljo-
ner kronor)

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

Anvisat

1992/93

Förslag

1993/94

Beräknat

1994/95

Beräknat

1995/96

Teknisk FoU

753,3

585,5

588,4

588,4

Informations-
teknologi

-

358,0

358,0

358,0

Rymdstyrelsen

-

5,7

5,7

5,7

Europeiskt
rymdsamarbete

447,4

450,1

450,1

450,1

Nationell rymd-
verksamhet

58,3

54,3

54,3

54,3

Europeiskt FoU-
samarbete

291,0

211,0

-

-

Energiforskning

280,8

220,8

220,8

220,8

Byggforskning

242,6

193,9

188,9

188,9

Geovetenskaper

5,0

5,0

5,0

5,0

Provnings- och
mätteknisk FoU

51,7

51,7

-

-

Konkurrensforskning

6,0

6,0

6,0

Inom Näringsdepartementets område är de viktigaste forskningsstöd
jande organen

- Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)

- Statens byggforskningsråd (BFR)

- Statens provningsanstalt (SP)

- Rymdstyrelsen

418

12.1 Teknisk forskning och utveckling for 2000-talet

Övergripande mål:

De övergripande målen for statens insatser inom forskning och ut-
veckling av långsiktig betydelse för näringslivet är att:

-  bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och
den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell
verksamhet,

-  bidra till att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa
gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrens-
kraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet,

-  bidra till att det skapas så likvärdiga förutsättningar som möjligt
för näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i
våra viktigaste konkurrentländer.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

12.1.1 Sverige i ett internationellt perspektiv

En hög teknologisk nivå är en förutsättning för vår ekonomiska utveckling.
Både i vårt land och i våra viktigaste konkurrentländer stärks de statliga
insatserna för forskning och utveckling.

Företagen blir alltmer beroende av att utveckla sin teknik i samverkan
med andra. Modem teknikutveckling förutsätter ofta att grundläggande
forskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete bedrivs parallellt och
i ett kontinuerligt samspel.

Näringslivets utveckling präglas alltmer av en ökad internationalisering.
Företagens internationella rörlighet ökar och i ökad utsträckning förlägger
näringslivet sin forsknings- och utvecklingsverksamhet i utlandet. Variatio-
nerna mellan branscherna är dock stora. Läkemedels-, elektro- och trans-
portmedelsindustrin har Sverige som sin huvudsakliga FoU-bas medan de
specialiserade maskinföretagen i genomsnitt har förlagt hälften av sin FoU
utomlands. Denna utveckling bottnar både i det faktum att ekonomin inter-
nationaliseras och i att ett alltmer komplext kunskapsbehov kräver forsk-
ningssamverkan över gränserna. Det blir därför allt viktigare att Sverige
kan erbjuda en konkurrenskraftig forskningsmiljö.

En internationell jämförelse visar att Sverige satsat relativt sett mindre
än andra industriländer på industriellt inriktad forskning och utbildning i
starka forskningsmiljöer. Flera industriländer - t.ex. Tyskland, Frankrike,
USA och Japan - gör stora satsningar inom strategiskt viktiga teknik-
områden.

Teknisk forskning påverkas i hög grad av den europeiska integrationen
och EG:s forskningsprogram är inriktade på att stärka den europeiska in-
dustrins konkurrenskraft. Svenskt deltagande i EG-programmen är väsent-
ligt. Den europeiska forskningen bedrivs i samverkan och fokuseras på

419

strategiska tekniska utvecklingsområden. Den utgör därför ett viktigt kom-
plement till de nationella satsningarna.

En stark FoU-miljö är en viktig förutsättning för vår ekonomiska till-
växt. Detta är en utgångspunkt för regeringens politik för teknisk forskning
för 2000-talet.

12.1.2 FoU en hörnsten i näringspolitiken

Näringspolitiken syftar till att återskapa goda drivkrafter för produktiva
investeringar och produktivt arbete i Sverige. Riksdagen har under det
senaste året fattat ett stort antal beslut som sammantaget inneburit en om-
läggning av näringspolitiken inom en rad väsentliga områden. En central
del av den offensiva näringspolitiken är tillskapandet av ett gott klimat för
industriell förnyelse och utveckling av ny kunskap. Svensk industri har
hävdat sig väl inom många tekniskt avancerade områden. Fortsatt utveck-
ling kräver både ett allmänt gott företagsklimat och en gynnsam miljö för
forskning och utveckling.

En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under det närmaste decen-
niet måste ske genom tillväxt av forsknings- och kunskapsintensiv industri.
Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn.

Näringslivet bär huvudansvaret för den tekniska förnyelsen av produk-
tionsapparaten och produkterna. Den övervägande delen av forsknings- och
utvecklingsinsatserna finansieras av och utförs följaktligen i företagen.
Staten har emellertid en viktig uppgift att skapa gynnsamma generella
förutsättningar för näringslivet genom att bidra till en konkurrenskraftig
forskningsmiljö. Generellt verkande insatser från statens sida innebär bl.a.
en betoning av grundläggande forskning och en utveckling av bastekno-
logier för breda tillämpningar.

En ändamålsenlig infrastruktur är av avgörande betydelse för att uppsatta
mål för ökad tillväxt skall kunna nås. Staten har ett övergripande ansvar
för infrastrukturen och i denna inkluderas de nationella systemen för kun-
skapsuppbyggnad och forskning. En central uppgift är att organisera forsk-
ningssystemet på ett sådant sätt att resultatet också stödjer den industriella
utvecklingen. Ett effektivt verkande system innebär att besluten fattas
decentraliserat men också att staten kan göra direkta insatser på långsiktigt
teknikdrivande områden, där marknaden inte förmår att generera tillräck-
liga insatser.

I Sverige har universitet och högskolor under lång tid utgjort den cen-
trala forskningsresursen. Det finns dock behov av att utveckla orga-
nisatoriska lösningar inom universiteten och högskolorna eller i nära an-
slutning till dessa så att samverkan mellan forskare från olika områden
underlättas såväl som samverkan mellan forskarna och näringslivet. Inom
universiteten och högskolorna är det viktigt att bättre uppmärksamma den
industriellt inriktade forskningens särskilda förutsättningar, t.ex. vad gäller
probleminventering och mångvetenskaplighet. Det är vidare angeläget att
näringslivets kompetens att ta emot och utnyttja forskningsbaserad kunskap
är tillräckligt hög så att offentliga forskningsinvesteringar får effekt. I

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12

Näringsdep.

420

propositionen redovisas forslag till nya och vidareutvecklade samverkans-
former.

Staten har ansvaret för finansiering av grundforskningen. Lika klart är
att företagen har finansieringsansvaret för de tekniska utvecklingsprojek-
ten. Inom den tillämpade forskningen och dess gränsområden mot riktad
FoU är rollfördelningen inte lika självklar. Enligt regeringens uppfattning
bör staten vara beredd till åtaganden när ett vetenskapligt eller tekniskt
genombrott kan öppna industriella möjligheter på sikt. Ett samarbete mel-
lan staten och näringslivet ger också möjligheter till ett mer rationellt
utnyttjande av resurser. Ett exempel utgör statens satsningar på industri-
forskningsinstituten där statlig medverkan kan underlätta samarbete mellan
flera företag eller där statlig delfinansiering stimulerar till ytterligare in-
satser från industrin.

I regeringens näringspolitik riktas betydande uppmärksamhet på de små
och medelstora företagens situation. Det är viktigt att dessa i större ut-
sträckning tillgodogör sig forskningsresultat och medverkar i FoU-verk-
samheten.

12.1.3 Beskrivning av FoU-systemet inom Näringsdepartementets an-
svarsområde

Huvuddelen av det industri- och näringslivsinriktade forsknings- och ut-
vecklingsarbetet finansieras och utförs av företagen.

Av den statligt stödda forskningen inom näringslivets område utförs den
större delen av universiteten och högskolor. Denna forskning finansieras
delvis med utgångspunkt i inomvetenskapliga kriterier - av fakulteterna
själva, eller av de vetenskapliga forskningsråden, främst det teknikveten-
skapliga och det naturvetenskapliga. Regeringen har i det föregående under
avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde redovisat sina
förslag avseende teknisk grundforskning. Den näringslivsrelaterade forsk-
ningen finansieras också av de myndigheter som verkar inom bl.a.
Näringsdepartementets område.

Dessa myndigheter tar också initiativ till att forskning utförs inom om-
råden som bedöms vara av industriellt intresse. I vissa fall utförs viss
forskning på direkt uppdrag av myndigheterna. En del av forskningen vid
universiteten och högskolorna utförs vidare på uppdrag av företagen.

Inom Näringsdepartementets ansvarsområde utförs forsknings- och ut-
vecklingsverksamhet också vid de s.k. industriforskningsinstituten, vid
Statens institut för byggnadsforskning samt vid Statens Provningsanstalt.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) stödjer inom sitt an-
svarsområde samverkan mellan företag och universitet och högskolor inom
teknisk forskning. Stödet har främst givits genom tidsbegränsade program-
satsningar, s.k. ramprogram och insatsområden samt konsortier inom
materialteknikområdet. Programsatsningarna byggs upp med hjälp av bl.a.
enkäter till forskarsamhället och behovsanalyser tillsammans med nä-
ringslivet. Därvid tillgodoses krav på såväl vetenskaplighet som industriin-
riktning i programmen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

421

Dessa samverkansformer bör i framtiden vidareutvecklas. Av betydelse
är också att öppna för nya organisationsformer där universiteten och hög-
skolorna samt företagen kan samverka. Regeringen framlägger förslag om
detta både i avsnittet rörande Utbildningsdepartementets verksamhetsområ-
de och i föreliggande avsnitt.

Vid industriforskningsinstituten bedrivs forskning som är av gemensamt
intresse för en grupp företag och som enligt avtal finansieras av nä-
ringslivet och staten gemensamt. Dessutom har instituten uppdrag från
näringslivet. För närvarande är statens andel av kostnaderna för institutens
verksamhet drygt 30 procent.

I anslutning till vissa universitet och högskolor finns olika former av
forskningsbyar eller teknikparker med varierande finansiering. Ett syfte
med denna verksamhet är att underlätta kommersialisering av forsk-
ningsresultat och därmed överbrygga avståndet mellan högskolornas forsk-
ning och näringslivet.

Det finns inte en organisation som passar alla forskningsområden.
Forskningsstrukturen bör innefatta en mångfald av lösningar, som stärker
samspelet mellan företagen och universiteten och högskolorna.

12.1.4 Inriktning och huvudförslag

Regeringen lägger nu fram förslag som syftar till att förnya och effekti-
visera den tekniska forskningen. Detta sker genom resurstillskott, omprio-
riteringar och vissa organisatoriska förändringar. Härvid skapas underlag
för tillväxt och förnyelse av det svenska näringslivet. Trots de stora be-
sparingarna i de offentliga utgifterna bedömer regeringen att den industri-
inriktade forskningen är ett så prioriterat område att ramen för de statliga
utgifterna inte får minska.

I prop. 1992/93:171 om löntagarfondsmedel för forskning föreslår rege-
ringen betydande satsningar på strategisk forskning, d.v.s. forskning med
naturvetenskaplig och teknisk inriktning.

Regeringens förslag i det följande innebär i korthet:

- En kraftfull satsning bör ske på forskning och utveckling kring nya
basteknologier. De prioriterade områdena är informationsteknologi,
materialteknik och bioteknik.

- Insatser för forskning och utveckling inom utvecklingsområden där
Sverige har särskilt goda förutsättningar för tekniska genombrott har hög
prioritet. Det är samtidigt områden som kan bedömas vara starkt teknik-
drivande och därmed av väsentlig betydelse för näringslivet. Prioriterade
områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik,
transportteknik, miljöteknik och vidareförädling av träråvara.

- Program för kompletterande insatser inom fordonsteknik, flygteknik och
träråvara bör upprättas. Dessa program omfattar insatser även under
Utbildningsdepartementets huvudtitel. I fråga om flygteknik görs dess-
utom insatser inom Försvarsdepartementets huvudtitel och i fråga om t-
räråvara inom Jordbruksdepartementets huvudtitel.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

422

- Utökade resurser bör avsättas för deltagande i EG:s forskningsprogram.
Företag bör få ökade möjligheter att erhålla stöd för deltagande i
EUREKA-projekt.

- Ett nytt program för konkurrensforskning bör påbörjas.

- Andra betydelsefulla forskningsområden som regeringen föreslår sats-
ningar på är rymdforskning och geovetenskaplig forskning.

■ Byggforskningen omorganiseras och effektiviseras.

- Strukturförändringar bör genomföras inom industriforskningssystemet.
En översyn påbörjas i syfte att anpassa verksamhetens inriktning till de
övergripande prioriteringar som anges för den tekniska forskningen och
utvecklingen och att skapa större samband och rörlighet mellan de olika
forskningsmiljöerna.

- Insatser bör genomföras som syftar till att underlätta små och medelstora
företags deltagande i FoU-aktiviteter.

- Nya funktioner inrättas för forskningssamverkan mellan universitet/hög-
skolor och industrin.

12.2 Forskningssamverkan for förnyelse

12.2.1 Samverkan mellan högskola och näringsliv - utveckling av olika
samverkansformer

Utökade insatser behövs for att stimulera forskning och utveckling av
särskild betydelse för näringslivets utveckling. Närmare kontakter
mellan forskningen vid universitet och högskolor och företagens tekno-
logiutveckling ökar industrins fömyelseförmåga och överlevnadskraft.
Existerande samverkansformer behöver utvecklas och effektiviseras. Ett
väsentligt utökat utbyte av forskare mellan universitet och högskolor
och näringslivet bör eftersträvas. Antalet forskarutbildade behöver ökas
betydligt, särskilt inom områden som är av betydelse för näringslivets
konkurrenskraft.

Inom delar av näringslivet finns det få eller överhuvudtaget inga
kontakter alls med universitet och högskolor. Där finns få akademiker
och disputerade forskare. Det betyder att den avkastning Sverige i sin
helhet får av investeringarna i forskning sannolikt är lägre än vad som
borde vara möjligt.

Universiteten och högskolorna saknar ofta tillräckliga drivkrafter för
att närma sig näringslivet. Den befintliga organisationen, som utgår från
forskningens frihet och oberoende, kan ibland hämma kontakterna med
företagens problemvärld och är av erfarenhet svår att marknadsföra mot
företagen. En stärkt samverkan mellan näringsliv och universitet och
högskolor skulle öka förmågan att nyttiggöra den kunskap som byggs
upp genom den forskning som i dag utförs med finansiering via fakul-
tetsanslag eller rådsmedel. Det förutsätter att universitet och högskolor
bättre marknadsför sin kompetens mot företagen.

För att på bästa sätt använda knappa resurser hos såväl företag som
universitet och högskolor samt institut är det angeläget att pröva olika
former för samverkan med utgångspunkt i dels företagens, dels univer-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

423

sitetens och högskolornas intressen och förutsättningar. Det är enligt
regeringens uppfattning väsentligt att skapa flexibilitet i samverkans-
formema. Mångsidighet och egna initiativ från såväl enskilda företag
eller företagsgrupper som från universitet och högskolor bör eftersträ-
vas. Det är viktigt att företag känner att samverkan lönar sig både
ekonomiskt och intellektuellt.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Teknikvetenskapliga
forskningsrådet (TFR) och Statens råd för byggnadsforskning (BFR)
verkar genom initiativ och finansiering för att främja näringslivets
kunskapsförsörjning. Även inom andra departements områden finns
särskilda organ och finansieringsformer inrättade för denna typ av
initiativ. Det gäller t.ex. Naturvårdsverkets forskningsanslag, Arbets-
miljöfonden och Skogs- och jordbrukets forskningsråd, SJFR.

NUTEK och tidigare Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har under
lång tid utfört ett omfattande och värdefullt arbete som initiativtagare
till samverkan inom teknisk forskning och utveckling. Stödet till sam-
verkan mellan företag och universitet och högskolor har firämst givits
genom tidsbegränsade programsatsningar (ramprogram och insatsom-
råden samt konsortier inom materialteknikområdet). I framtiden bör
dessa former vidareutvecklas och kunna kompletteras med långsiktigt
men tidsbegränsat stöd till etablering av internationellt konkurrenskraf-
tiga kompetenscentra i anslutning till högskolor och universitet.

Ramprogram för kunskapsutveckling har till syfte att förstärka kun-
skapsbasen genom forskning inom områden av relevans för näringslivet.
De är större sammanhållna program med en löptid på mellan fem och
tio år. Ett exempel på förslag till nytt ramprogram är Informations-
system inom informationsteknologiområdet. Programmen identifieras
och byggs upp med hjälp av bl.a. enkäter till forskare och behovsanaly-
ser tillsammans med näringslivet. Vanligen inrättas programmen inom
nya teknikområden som ännu inte finns tillräckligt representerade inom
universitet och högskolor men som bedöms kunna ha stor framtida
betydelse för industrin.

För programmen inrättas planerings-, styr- och referensgrupper där
industriföreträdare, forskare och annan expertis ingår. Dessa grupper
har stor betydelse för val av inriktning, för beslut om stöd och för att
initiera samverkan mellan olika aktörer. Forskningen utförs vid flera
universitet och högskolor och även industriforskningsinstitut kan delta.

Inom särskilda insatsområden görs kraftsamling vid universitet, hög-
skolor och forskningsinstitut inom sådana teknik- och problemområden,
som är relevanta för den långsiktiga förnyelsen av svensk industri.
Forskningen på dessa områden har ofta en mer tillämpad karaktär än
inom ramprogrammen. Insatsområden har formen av sammanhållna
program med en löptid på fem till åtta år. Ett exempel på pågående
insatsområde är Datorintegrerad detaljtillverkning inom det produktions-
tekniska området. För planering och genomförande av insatsområden
inrättas likaså planerings-, styr- och referensgrupper med företrädare
för näringsliv, samhällsintressen och forskning. Programmen delfinansi-
eras i regel av näringslivet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

424

Forskarutbildning med utgångspunkt i långsiktiga industriella behov
genomfors inom såväl ramprogram som insatsområden.

Programmen utvärderas regelbundet med hjälp av internationella
expertgrupper. Under de senaste fem åren har ett fyrtiotal utvärderingar
genomförts. Utvärderingarna visar att ramprogrammen och insatsom-
rådena i flertalet fall genomförts med gott resultat, att de håller god
internationell standard och att de är industriellt betydelsefulla.

NUTEK och eventuell annan samfinansierande myndighet beslutar
inom ramen för givna riktlinjer och de medel som anvisas av statsmak-
terna om ramprogram och insatsområden. Besluten föregås av förhand-
lingar med berörda universitet och högskolor och företag. Av särskild
vikt är att formerna för programmens avslutande fastslås på förhand.
Det gäller bl.a. villkoren för ett eventuellt inlemmande av viss verksam-
het i den fasta organisationen för forskning och forskarutbildning med
hjälp av högskolans basresurser. För ramprogrammen förutsätts en
betydande lokal frihet vad avser de ingående projektens genomförande
liksom användningen av tilldelade medel.

För närvarande pågår inom NUTEK: s verksamhetsområde 18 rampro-
gram och 14 insatsområden. I det följande redovisas under respektive
teknikområde i korthet pågående och föreslagen verksamhet.

En ny form av samarbete mellan universitet, högskolor och näringsliv
är konsortier. Modellen har prövats vid elva konsortier inom material-
teknik och materialvetenskap och har initierats av NUTEK och Natur-
vetenskapliga forskningsrådet (NFR). Arbetsformen har varit fram-
gångsrik och bör även kunna användas inom andra ämnesområden.

Ett konsortium är en långsiktig men tidsbegränsad tvärvetenskaplig
gruppering inom universitet och högskolor med geografisk tyngdpunkt i
någon eller några högskoleenheter. I konsortier kan specialister i olika
fack samarbeta kring ett kvalificerat vetenskapligt och tekniskt problem
på olika nivåer alltifrån grundforskning till i det närmaste en färdig
produkt. Ett konsortium bör bedriva forskning med hög vetenskaplig
kvalitet inom problemområden som är av förväntat intresse för dagens
eller morgondagens näringsliv.

För att resurser vid universitet och högskolor effektivt skall kunna
bidra till näringslivets förnyelse behövs en koncentration inom vissa
strategiska områden till internationellt konkurrenskaftiga miljöer.
Genom att vid universitet och högskolor främja kompetenscentra för
industrirelevant forskning och forskarutbildning ges förutsättningar för
att målinriktat bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning i aktiv
industrisamverkan. Verksamheten bör vara tvärdisciplinär, något som
bl.a. förutsätter ett starkt ledarskap.

Kompetenscentra bör kunna bidra till ett ökat samspel och forsknings-
samarbete kring basteknologier mellan företagens tekniska utveck-
lingsenheter och universitetens och högskolornas forskare. Verksam-
heten bör inrymma forskarutbyte mellan företag och högskolor och även
på andra sätt verka för kunskaps- och teknikspridning till näringslivet.
Forskarutbildning bör ingå som en viktig del i kompetenscentras verk-
samhet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

425

Kompetenscentra bör byggas upp inom strategiska teknologiområden
som miljöteknik, energi- och transportteknik, produktions- och material-
teknik, bioteknik, informationsteknik och infrastrukturteknik. Syftet är
således att förstärka den industriinriktade forskningen i Sverige utan att
därför inrätta nya statliga forskningsinstitut.

Etableringen av kompetenscentra bör föregås av en noggrann pröv-
nings- och urvalsprocess som innebär bred konkurrens mellan olika
forskargrupper och skilda universitet och högskolor. I denna process
bör företrädare för forskning, universitets- och högskoleledningar,
institut, industri och berörda myndigheter involveras. I urvalet av centra
bör en tydlig profilering eftersträvas.

Medel för en initialfinansiering av kompetenscentra bör kunna tas ur
tillgängliga anslag avsedda för teknisk FoU. NUTEK bör samverka med
andra berörda parter i sitt arbete med att bereda ett samlat förslag till
kompetenscentra.

Som regeringen tidigare har framhållit bör universiteten och högsko-
lorna ges rätt och möjlighet att bedriva viss forskning i bolagsform.
Såväl universitets- och högskoleinstitutioner, eller motsvarande, som
dessa bolag kan bilda bas för kompetenscentra.

När forskning ger upphov till idéer till nya produkter och företags-
bildningar är det angeläget att medel finns hos berörda sektorsorgan för
att förädla och konkretisera bärkraftiga idéer. Därigenom kan underlag
tas fram som kan ligga till grund för efterföljande finansiärers beslut.
Tillgången på riskkapital har väsentligt förbättrats genom statsmakternas
beslut om dels en ny riskkapitalverksamhet med medel från de förutva-
rande löntagarfonderna, dels ny företagarlån och lån till produktutveck-
ling (prop. 1992/93:82, bet. 1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). Den
potential för forsknings- och teknikbaserat nyföretagande som finns i
t.ex. teknikparker bör nyttiggöras for såväl nya kunskapsimpulser till
utbildningen vid universitetet eller högskolan som för ytterligare ny-
företagande.

NUTEK:s finansiella stöd till affärsutveckling sprojekt avser de tidi-
gaste faserna (s.k. såddfinansiering) och syftar till att förädla projekten
så långt att andra finansiärer har tillräckligt underlag för att kunna ta
ställning till dem. Den nära kopplingen till NUTEK:s forskningsstödjan-
de program gör det möjligt att snabbt fånga upp nya industriella möjlig-
heter och lotsa över dessa till praktisk tillämpning.

Tidigare konstaterades att universitet och högskolor i Sverige har en
dominerande betydelse för forsknings- och utvecklingsarbete. Här utförs
den övervägande delen av statligt finansierad FoU. Trots denna viktiga
roll för universitet och högskolor har de, till skillnad ftån universitet
och högskolor i t.ex. USA eller Storbritannien, endast i begränsad
omfattning tagit initiativ för att närma sig näringslivet.

Exempel på väl fungerande, direkta relationer mellan ett eller flera
företag och forskningsinstitutioner vid universitet och högskolor går
endast att finna inom några fä områden, t.ex. läkemedels- eller elektro-
nikindustrin. Kravet på en hög kunskaps- och tekniknivå i allt flera
branscher borde öppna betydande möjligheter till direktsamverkan mel-
lan företagen och universitetens och högskolornas forskare. Det kan

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

426

dock noteras att förutsättningarna varierar mellan olika branscher i vad
avser exempelvis forskningsintensitet.

Vissa mer eller mindre utvecklade utbytes- och samverkansformer
finns redan: adjungerade professorer, industriforskningsinstitut, kontakt-
sekretariat, kontaktforskare, forskarbyar, teknikparker, stöd till "grodd-
företag". Ofta måste dock speciella verksamhetsformer, t.ex. stiftelser,
användas för att kunna ge önskad flexibilitet och marknadsmässiga
intäkter. De egna resurser som universitet och högskolor själva avdelat
för samverkan är i regel mycket blygsamma. Regleringen av universitet
och högskolor har hittills inneburit begränsningar i deras möjligheter till
samverkan med näringslivet.

Regeringen redovisar också under avsnittet 12.2.3 förslag till nya
former för samverkan mellan företag och universitet och högskolor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

12.2.2 Industriforskningsinstituten

Industriforskningsinstituten bedriver ett långsiktigt FoU-samarbete med
industriföretag och organisationer. Deras huvuduppgift är att genomföra
forskning av gemensamt intresse för en grupp företag. Därutöver utför
instituten också i varierande grad uppdrag åt enskilda företag. En
bransch eller en grupp av företag formulerar gemensamma mål, strate-
gier och program för forsknings- och utvecklingsarbete. Inom ramen for
det gemensamma programmet bedrivs konkurrensneutral grundläggande
och tillämpad forskning och i anslutning till detta uppdrags- och prov-
ningsverksamhet. Det gemensamma programmet finansieras av de be-
rörda företagen vilka bildar en intressentförening och staten. Industri-
forskning kan genomföras i institutsform eller genom att intressentför-
eningen utser en programstyrelse som beställer FoU-uppdrag vid främst
universitet och högskolor.

För närvarande finns 21 industriforskningsinstitut och 8 programsty-
relser som delfinansieras via tolfte huvudtitelns anslag F 1. Teknisk
forskning och utveckling med ca 190 miljoner kronor per år. Motsva-
rande institut finns som finansieras via anslag på Jordbruks- respektive
Miljö- och naturresursdepartementens huvudtitlar. Institutens totala
omsättning år 1991 uppgick till ca 800 miljoner kronor.

Industriforskningsinstituten är självständiga stiftelser där finansie-
ringen av kärnverksamheten regleras i avtal mellan respektive intres-
sentförening och staten. I flertalet fall företräds staten av NUTEK.
Skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) resp. Statens natur-
vårdsverk (SNV) företräder inom sina ansvarsområden staten i några
fall. För närvarande är statens andel av kostnaderna för institutens
verksamhet drygt 30 %.

År 1991 genomfördes på uppdrag av regeringen en utredning av
industriforskningssystemet. Betänkandet (SOU 1991:83) FoU för
industriell utveckling, ger en mycket positiv bild av denna forskning
och dess betydelse för svensk industri. Den FoU som sker vid instituten
är anpassad efter industrins behov. Institutens internationella nätverk

427

fungerar väl i kontakter med EG:s FoU-program. Särskilt för de mindre
industriföretagen är deltagande i institutens verksamhet för närvarande
en av få möjligheter att kunna tillgodogöra sig någon form av forsk-
ning.

Utredaren har emellertid också visat på behov av vissa strukturföränd-
ringar i industriforskningssystemet. En svaghet är att det avtalsbundna
systemet kan verka konserverande. Utveckling och förnyelse sker inom
respektive program medan det är svårare att initiera strategisk utveck-
ling, nyetablering, sammanslagning, rationalisering och nedläggning av
verksamheter.

Utredningen har remissbehandlats. Huvuddelen av remissinstanserna
understryker industriforskningens stora betydelse för näringslivet och
stöder förslaget att genomföra vissa strukturförändringar. En remissam-
manställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet.

Regeringen anser att industriforskningens organisation och inriktning
bör ses över med syfte att åstadkomma ytterligare effektivisering. Över-
synen bör ledas av en styrgrupp med fristående experter och genom-
föras av NUTEK. Regeringen avser att våren 1993 utfärda direktiv för
hur en successiv omstrukturering av industriforskningen skall kunna
genomföras i samverkan med berörda industriforskningsinstitut, pro-
gramorgan och berörda finansiärer.

Förnyelsen av industriforskningen är en viktig fråga för framtiden så
att instituten kan arbeta effektivt. Det är nödvändigt att fömyelsean-
strängningarna görs i samverkan med industriintressentema. Formerna
och resultatet måste vara sådant att industriintressentema även fram-
deles är beredda att bidra till finansieringen av institutens basverksam-
het.

Omstruktureringen tar sikte på ytterligare effektivisering av kun-
skapsuppbyggnaden vid instituten och en förbättrad kunskapsöverföring
mellan institut och företag men också mellan högskolor och näringsliv.
Det är därvid önskvärt att omstruktureringar kan leda till ett närmande
mellan instituten och högskolorna. Institutens uppgift som brygga mel-
lan mera grundläggande forskning och industrin kräver en nära sam-
verkan också mellan instituten och universitet och högskolor. Institutens
medverkan i forskarutbildning bör utvidgas och förankras. De små
företagens möjligheter att delta i forskningen bör ägnas särskild upp-
märksamhet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

12.2.3 En ny samverkansfunktion och vissa kapitalfrågor

Förbättrade kontakter mellan universitetens och högskolornas forskning
och näringslivet bör ske i former som anpassas efter de villkor som
gäller vid respektive universitet eller teknisk högskola.

De samverkansfunktioner som i detta sammanhang är aktuella är
framför allt:

- Kontaktfunktion

- God utvecklingsmiljö

428

- Licensförmedling

- Lokal riskfinansiering

Härtill kommer forskning av särskilt intresse för företagen och som
inte lämpligen kan ske inom universitetens och högskolornas egen orga-
nisation.

För att förbättra samverkan med näringslivet har universiteten och
högskolorna sökt sig fram efter olika vägar. En sådan utgörs av de
särskilda kontaktsekretariat som finns inrättade vid flertalet universitet
och tekniska högskolor. Sekretariatens uppgifter är bl.a. att

- Förmedla samarbetsprojekt inom forskning och utbildning mellan
universitet och högskolor samt näringsliv och andra externa intressen.

- Själva ge eller förmedla ekonomiskt och juridiskt stöd till forskare
som önskar finna kommersiella tillämpningar för sin forskning.

Härutöver finns särskilda teknikparker eller forskarbyar i anslutning
till universitet och tekniska högskolor. Exempel på sådana är Ideon i
Lund, Glunten i Uppsala och Uminova i Umeå. De juridiska och ekono-
miska villkoren för teknikparkerna och forskarbyarna skiftar.

Det är viktigt att samverkan mellan universitet/teknisk högskola och
näringsliv kan förstärkas för att bl.a. främja ett ökat kunskapsutbyte.
Det bör ske i former som bygger på de erfarenheter som har gjorts med
de hittillsvarande verksamheterna. En möjlighet är att bilda särskilda
stiftelser för ändamålet. Former och villkor bör tillåtas att variera mel-
lan respektive universitet/teknisk högskola.

Finansiering av nysatsningar bör ske genom att resurser tillförs från
staten motsvarande ett värde av högst 1 miljard kronor. Kapitalet avses
förvaltas på sådant sätt att förmögenheten bibehålls realt intakt över
tiden. Det bör utnyttjas så att kunskapsutveckling och kunskapsspridning
främjas. Ägare bör kunna vara nyskapade eller några nu verksamma
stiftelser som verkar i anslutning till universiteten och de tekniska hög-
skolorna.

De här aktuella samverkansfunktionema i form av teknikparker etc.
bör kunna erbjuda en god utvecklingsmiljö till de företag som uppstår
kring ifrågavarande universitetet och tekniska högskolor. Exempelvis
kan lokalhyran för de unga universitetsföretagen hållas lägre under de
första åren. Vidare kan vissa gemensamma funktioner underlätta för
företag som installerar sig vid en sådan teknikpark.

Varje här aktuell samverkansfunktion bör innehålla en licensförmed-
ling. Denna har till uppgift att bistå forskare med patentering och eko-
nomisk exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat.

En möjlig modell för licensförmedling kan vara att forskaren vänder
sig till förmedlingen för att få sina nya rön prövade och patenterade. De
framtida licensintäktema skulle sedan kunna delas mellan forskarna och
förmedlingen. Forskarna själva får på detta sätt hjälp med att ekono-
miskt tillgodogöra sig sina upptäckter.

Det finns särskilt skäl att uppmärksamma finansieringsbehovet i tidiga
utvecklingsstadier eftersom en sådan finansiering normalt inte tillhanda-
hålls i de samverkansorganisationer som finns i dag. Genom att samver-
kansfunktionen ges sådana möjligheter bör projekt kunna föras fram till
ett sådant stadium att kommersiella bedömare kan avgöra huruvida idén

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12

Näringsdep.

429

är gångbar eller inte. Ifrågavarande finansiering är viktig, eftersom det
på tidiga stadier är svårt att avgöra vilka projekt som är lovande. Pro-
jekt måste ofta förädlas med lokalt riskkapital innan en rimlig teknisk
och kommersiell utvärdering kan göras.

Regeringen har redan pekat på det angelägna i att universiteten och
högskolorna ges möjlighet att bedriva forskning i bolagsform. Därmed
möjliggörs arbetsformer som inte kan rymmas inom universitetens och
högskolornas ordinarie forskningsorganisation. (Se Utbildningsdeparte-
mentets avsnitt).

Det är naturligt att de här föreslagna stiftelserna är delägare i forsk-
ningsbolagen. Stiftelserna bör dessutom från sin kapitalavkastning kunna
finansiera forskning i sådana forskningsbolag som med hänsyn till
respektive stiftelses inriktning bedöms vara av särskilt intresse.

Det är angeläget att den vetenskapliga kvaliteten i forskningsbolagen
är hög. Forskningen i samverkansfunktionema bör därför utvärderas av
sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor som leds av
universitetskanslern. Regeringen bör ge Riksre visions verket i uppdrag
att lämna förslag till vilka krav och rutiner som bör beaktas vid bolags-
och stiftelsebildningar för de ändamål som nu beskrivits.

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att tillföra stiftelserna ett sam-
manlagt kapital om högst 1 miljard kronor i form av noterade aktier
som staten innehar eller i form av likvida medel som staten erhåller vid
försäljning av statens aktier med stöd av riksdagens bemyndigande om
försäljning av aktier m.m. i vissa statliga företag (prop. 1991/92:69,
bet. 1991/92:NU10, rskr 1991/92:92).

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen anförts om samverkansfunktio-
ner universitet/högskola-näringsliv,

2. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen be-
stämmer att vid behov inrätta stiftelser för kunskapsutveckling och
kunskapsspridning vid universitet och högskolor,

3. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen be-
stämmer att vidta de åtgärder som erfordras för att tillföra de
aktuella stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1 miljard
kronor form av noterade aktier som staten innehar eller samma
belopp i form av likvida medel som erhålls vid försäljning av
vissa statliga aktier.

12.2.4 FoU för små och medelstora företag, forsknings- och teknik-
baserat företagande

Bakgrund

Regeringens övergripande mål enligt regeringsförklaringen är att åter-
upprätta Sverige som en tillväxt- och företagarnation med en stark och

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

430

växande ekonomi. För att detta skall lyckas måste små- och nyföreta-
gande ges en renässans.

Den allmänna inriktningen av småföretagspolitiken innebär att goda
generella förutsättningar successivt skapas för småföretagen. Direkt
efter sitt tillträde hösten 1991 presenterade regeringen en proposition
med ett samlat program för en ny småforetagarpolitik (prop.

1991/92:51, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:93). Den har följts av
ytterligare två propositioner under hösten 1992 med förslag avseende
kapitalförsörjning för små och medelstora företag. Riksdagen har god-
känt förslagen. På skatteområdet har regeringen lagt ett antal förslag
som innebär förbättringar för de mindre företagen.

Statens insatser för att främja forskning är inte primärt inriktade mot
små och medelstora företag utan mot olika tillämpnings- och kunskaps-
områden. Det innebär att det inom teknikområdena inte finns särskilda
statliga forskningsprogram för mindre företag.

Erfarenheterna har visat att små och medelstora företag har svårt att
utnyttja de möjligheter till statligt forskningsstöd som erbjuds. Regelver-
ket kring statligt stödda projekt upplevs ofta av företagen som alltför
krångligt. Kriterier avseende teknisk höjd och risknivå passar ofta dessa
företag dåligt. Särskilda stödformer för mindre företag har därför in-
förts i många länder.

De forskningspolitiska frågeställningarna handlar främst om hur kuns-
kapen skall göras tillgänglig för små och medelstora företag och hur
kontakterna mellan dessa företag och FoU-systemet skall kunna stärkas.

Regeringens överväganden

NUTEK bör inrätta ett särskilt forskningsprogram riktat mot små och
medelstora företag. Inom ramen för detta program bör mindre företag
kunna gå samman och bilda konsortier för gemensamma forsknings-
projekt.

Det föreslagna programmet bör drivas enligt ungefär samma principer
som EG:s s.k. CRAFT-program. CRAFT, som står för Cooperative
Research Action for Technology, är särskilt riktat mot små och
medelstora företag. Programmet bygger på att sådana företag, som
saknar egna resurser för forskning, går samman i grupper för att driva
gemensam forskning. EG-kommissionen betalar 50 % av sådana sam-
verkansprojekt. En svensk motsvarighet till detta program skulle in-
nebära betydligt utökade möjligheter i Sverige att få till stånd forskning
på de mindre företagens villkor. Vidare erhålls ett forskningsprogram
som är väl harmoniserat med EG-forskningen. NUTEK:s roll bör vara
att initiera, samordna och finansiera förstudier för gemensamma forsk-
ningsprojekt.

NUTEK bör vidare inrätta ett program för innovationsutveckling med
teknikupphandlingsinriktning för teknikstarka mindre företag.

Ett exempel på ett framgångsrikt statligt program med denna inrikt-
ning är det amerikanska SBIR-programmet. SBIR står för Small Busin-
ess Innovation Research. Syftet med ett sådant program, anpassat efter

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

431

svenska förutsättningar, är att koppla ihop teknikutvecklare och beställa-
re i ett tidigt skede och skapa förutsättningar för teknikupphandling eller
nära kundrelationer av annat slag. Avsikten är att presentera behovsbe-
skrivningar för teknikstarka mindre företag och att dessa stimuleras att
bedriva tekniskt avancerad FoU inom teknikområden med hög prioritet.
Även här bör NUTEK:s roll främst vara att initiera, samordna och
finansiera förstudier.

De mindre företagen bör i högre grad bli delaktiga i industriforsk-
ningsinstitutens forskningsarbete och få del av forskningsresultat m.m.
NUTEK företräder staten i förhandlingar om gemensamma forsknings-
program inom institutens ram. NUTEK bör därför ta upp diskussioner
med instituten om särskilda åtgärder med sådant syfte.

Ökad samverkan mellan stora företag och små och medelstora företag
inom ramen för NUTEK:s FoU-program bör eftersträvas. För att kunna
öka antalet små och medelstora företags medverkan i nationella och in-
ternationella forskningsprogram beräknar regeringen särskilda medel
inom IT-området (avsnitt 12.3.1) och det fordonstekniska området
(avsnitt 12.4.4). NUTEK bör generellt, inom ramen för sina program,
pröva metoder att få till stånd forskningssamverkande allianser mellan
större och mindre företag.

Regeringen beviljade den 21 januari 1993 NUTEK 3 miljoner kronor
for att omgående, tillsammans med AMS, kunna påbörja ett projekt som
syftar till att stärka den tekniska kompetensen i små och medelstora
företag. Projektet är inriktat på att ge dessa företag möjlighet att an-
ställa arbetslösa och nyutexaminerade civilingenjörer som utveck-
lingsingenjörer for att bl.a. driva utvecklingsprojekt. För att projektet
skall kunna fullföljas föreslår regeringen att särskilda medel anvisas för
detta ändamål.

Små och medelstora företag spelar en viktig roll for tillväxten inom
näringslivet. Det är främst i dessa företag som nya möjligheter och nya
arbetstillfällen finns. Utvecklingskraften i dessa företag bör tas till vara.

Nya forsknings- och teknikbaserade företag är ett viktigt instrument
för att industrialisera ny teknik. En livaktig sektor av mindre företag
med tillväxtpotential har också ett egenvärde genom att den ökar varia-
tionsrikedomen i ekonomin. Utvecklingen inom några teknikområden
med bred tillämpningspotential - som informationsteknologi och
biomedicinsk teknik - skapar en mängd affärsmöjligheter. De mindre
företagen har ofta bristande kapacitet för att utveckla ny teknik och
omsätta forskningsresultat i den egna verksamheten. De bedriver sällan
någon egen forskning. Den låga andelen högskoleutbildade bland de
anställda i dessa företag är i stor ut-sträckning hämmande för den tek-
nologiska utvecklingen.

NUTEK bör därför sträva efter att utveckla arbetsformerna för stöd
till affärsinriktad teknikutveckling. Ett viktigt inslag i det arbetet är att
anpassa de befintliga stödformerna till olika projekts förutsättningar.

De föreslagna åtgärderna syftar till att ge de mindre företagen kapaci-
tet att tillgodogöra sig resultat av forskning och ny teknik genom att
höja den tekniska kompetensnivån och öka samverkan mellan dessa
företag och universitet, högskolor, industriforskningsinstitut etc.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

432

Regeringen kommer under anslagen F 1. Teknisk forskning och ut-
veckling och B 14. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet
att beräkna medel för dessa ändamål.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

12.2.S Internationellt samarbete

EG:s program för forskning och teknisk utveckling

Regeringen har tidigare redogjort för EG:s FoU-program, för förutsätt-
ningarna för svenskt deltagande i dag och för vad som kommer att gälla
när EES-avtalet träder i kraft. I detta avsnitt redogörs för EG-program-
men ur industriell synvinkel.

Inom EG:s tredje ramprogram för forskning och teknisk utveckling
löper nu flera program med målsättning att stärka den europeiska
industrins vetenskapliga och teknologiska bas och göra den mera kon-
kurrenskraftig på den internationella marknaden. Detta mål gäller sär-
skilt för de industriinriktade programmen informations- och kommuni-
kationsteknologi, telematik, industri- och materialteknologi, mät-och
provteknik, marinteknik samt icke-nukleär energi. De industrirelaterade
programmen svarar sammantagna för ca 60 procent av EG:s FoU-bud-
get. Merparten av resurserna i dessa program kanaliseras till företag.
EG:s budget för de industriella programmen var år 1992 ca 11 miljar-
der kronor och beräknas för år 1993 till samma belopp.

Inom programmet för informationsteknologi läggs betoning på demon-
strationsprojekt som skall ge underlag för standardisering samt på forsk-
ning inom områden som kan få betydelse for industriella innovationer.
Insatserna görs inom fyra huvudsektorer: mikroelektronik, system och
program for informationsbehandling, avancerade system och periferiut-
rustning för kontorssektom samt datorintegrerad produktion.

Syftet med det kommunikationsteknologiska programmet är att ut-
veckla integrerade bredbandsnät för nya tjänster. Programmet omfattar
utveckling av intelligenta nätverk, mobila kommunikationer, bildöver-
föring, tjänsteteknologi, försök med avancerad kommunikation samt
informationssäkerhet.

Telematik är den vetenskap som kombinerar telekommunikation och
datateknologi. Telematikprogrammet ska utveckla teknik och förbereda
standarder för att de transeuropeiska nätverk för kommunikation, som
den gemensamma marknaden kräver, skall kunna etableras och fungera.
Sådana nätverk utvecklas bl.a. mellan medlemsländernas centrala
administrationer, på transportområdet, inom sjukvård och utbildning.

Programmet för industri- och materialteknologi syftar till förnyelse av
europeisk tillverkande industri genom integrering av ny teknik. Kon-
struktions- och tillverkningsteknik, flygteknisk forskning samt ett brett
spektrum av materialforskning ingår. Särskilda insatser görs för att
stimulera små- och medelstora företag att delta i FoU-arbetet. Harmoni-
sering av metoder för mätning, provning och analys utgör ett delområ-
de.

28 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 170

Inom det marintekniska programmet satsas på bl.a. teknik för att
utforska och utnyttja naturresurser utan att skada miljön.

Programmet för icke-nukleär energi omfattar utveckling av avancerad
teknik för produktion av energi från fossila bränslen, utsläppsreduktion
samt fomybara energikällor.

Motiv för svenskt deltagande

Svensk industri är kontinuerligt beroende av kunskap och teknik för sin
förnyelse och konkurrensförmåga. Det gäller inte bara de högteknolo-
giska företagen. Svensk industris framtida konkurrenskraft ligger inom
produkt- och produktionsområden som kräver kvalificerat ingenjörskun-
nande, liksom ett ständigt tillskott av FoU-resultat. Samtidigt har det
nödvändiga FoU-arbetet blivit dyrare och mer systeminriktat än tidiga-
re. Kraven på grundläggande kompetens inom allt fler teknikområden
ökar.

Europa, dominerat av EG och dess inre marknad, är det viktigaste
avsättningsområdet för svensk export. Svensk industri har således
starkt intresse av att i största möjliga utsträckning delta i och påverka
den gemensamma teknikutveckling som EG befrämjar i sina rampro-
gram för FoU.

EG-programmen har resulterat i nya och varaktiga informationskana-
ler mellan företag och forskningsinstitutioner i medlemsländerna. De
kunskaper om varandra som deltagarna i EG-programmen skaffar sig
utgör en grund for en rationell strukturomvandling av såväl industri som
forskningssystem inom EG. En sådan strukturomvandling ligger i linje
med strävandena att realisera en inre marknad år 1993. Det är av strate-
gisk betydelse för svensk industri att delta i de kontaktnät som utvecklas
inom programmen.

Gemensamma standarder är inom många områden en förutsättning för
att en gemensam marknad skall kunna uppnås. Standardiseringsfrågor är
därför en viktig del av EG:s FoU-program. Det är av stor vikt att
svensk industri kan påverka denna del.

Svenskt deltagande i dag

Svenska företag och forskningsinstitutioner kan i dag delta på projekt-
nivå i samtliga industriella program. Företag och institutioner inom EG
som deltar i EG-projekt får normalt upp till 50 procent av projektkost-
naden betald ur EG:s FoU-budget. För att svenska företag och institu-
tioner ska kunna delta i EG-projekt på jämförbara finansiella villkor
som sina EG-partners ger svenska staten via de FoU-stödjande organen
nationellt stöd upp till 50 procent av projektkostnaden till svenska delta-
gare. NUTEK svarar for det statliga stödet till svenska deltagare i
industriella program. För budgetåret 1992/93 beräknas stödet från
NUTEK uppgå till ca 260 miljoner kronor.

Drivkrafterna för företagen att medverka i internationella FoU-pro-
gram varierar. De viktigaste skälen rör fördelning av höga FoU-kost-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

434

nader, tillgång till nätverk, behov av att utarbeta standarder, bevakning
av den tekniska utvecklingen och tillgång till en marknad.

Företagen deltar i EG-projekt inom områden där man har egen forsk-
ning och där resultaten kan nyttiggöras i produktionen. För universite-
tens och högskolornas del är det viktigt att hålla kontakt med den
internationella forskningsfronten for att upprätthålla vetenskaplig kvali-
tet i den nationella forskningen.

En sammanställning över svenskt deltagande i EG:s andra rampro-
gram för FoU visar att under åren 1987 - 1991 gick knappt hälften av
det statliga stödet för EG-samarbete till projekt inom informations- och
kommunikationsteknologi. Ca 30 procent av det statliga stödet gick
under samma tid till EG-samarbete inom energiområdet. En stor del
utgjordes här av programkostnader for fusionsenergisamarbetet.

Betydligt mer än hälften av NUTEK :s stöd till EG-samarbete har gått
till företag. Resterande stöd har gått till universitet och högskolor samt
institut. De svenska företag som deltar i EG:s program hör nästan
uteslutande till de stora, medan de små och medelstora företagen deltar
i mycket liten utsträckning. Svårigheterna för små och medelstora före-
tag att delta i EG:s FoU-program beror främst på att det i dessa företag
saknas tid och kunskap för att utnyttja nätverken och forskningsresulta-
ten för den egna produktionen. Dessutom är EG-programmen ofta
alltför forskningsinriktade för dessa företags mera marknadsnära behov.
Den finansiella uthålligheten är också ett hinder för småföretagens
deltagande då det kan ta flera år från det att ett EG-projekt planeras till
dess att det kan genomforas. Vidare utgör språksvårigheter ett hinder.
Särskilda insatser för att underlätta för småföretagens deltagande håller
därför på att genomföras inom FoU-programmen. Inom programmet för
industri- och materialteknik finns till exempel särskilda medel avsatta
för att småföretag skall kunna kontraktera universitet, forskningsinstitu-
tioner eller andra företag att utföra forskningsprojekt som småföretagen
själva anser sig ha nytta av, men saknar resurser för att utföra. Vidare
kan småföretag söka bidrag för att få innovativa idéer testade. Syftet är
att bygga upp företagens kapacitet for FoU-arbete och FoU-samarbete
samt att de ideer som faller väl ut efter test skall kunna ingå i ordinarie
samarbetsprojekt.

EES

När EES-avtalet träder i kraft associeras Sverige till EG:s tredje ram-
program för forskning och teknisk utveckling och alla dess delprogram,
utom de två program som styrs av Euratomfördraget dvs. fusionsenergi-
forskning och kämkraftssäkerhet.

Sverige förbinder sig att erlägga en BNP-baserad andel av EG:s bud-
get för de FoU-program som ingår i avtalet. Av de program som
Sverige genom EES-avtalet förbinder sig att betala andelar för faller
följande inom Näringsdepartementets verksamhetsområde: informations-
teknologi, kommunikationsteknologi, telematik, industriteknologier och
material, marinteknik, icke nukleär energi samt programmet för sprid-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

435

ning och exploatering av forskningsresultat. Sveriges BNP-andel till
dessa program motsvarar ca 385 miljoner kronor, beräknat på 1993 års
EG-budget.

När Sverige genom EES-avtalet har associerats till EG:s FoU-pro-
gram kommer svenska projektdeltagare, liksom deltagare från EG, att
få sina projektkostnader täckta upp till 50 procent från EG:s FoU-bud-
get. Behovet av nationellt stöd kommer således att minska i takt med att
de projekt som startat före EES avvecklas. Någon förändring av finansi-
eringsprincip i pågående projekt kommer dock inte att ske. De projekt
som har startat före EES-avtalets ikraftträdande måste finansieras natio-
nellt under hela projektperioden.

Rymdsamarbete

Rymdverksamhet är en relativt ny företeelse inom forskning och ut-
veckling där de första stora framstegen gjordes för ca 30 år sedan då
satelliter böljade sändas ut i rymden av de dåvarande två stora nationer-
na inom rymdteknikens område, Sovjetunionen och USA. Viss rymd-
verksamhet förekom emellertid redan då i Europa och för att åstadkom-
ma ett oberoende av de två rymdstormaktema inrättades år 1964 det
europeiska rymdsamarbetsorganet European Space Research Organiza-
tion (ESRO), numera European Space Agency (ESA). Rymdverksamhet
är till sin karaktär riskfylld och kostnadskrävande vilket var ytterligare
ett skäl för att starta ett organiserat europeiskt rymdsamarbete. För
Europa med så många relativt små länder är gemensam FoU-verksam-
het inom rymdområdet en nödvändighet.

Sverige har varit medlem i ESA sedan starten. Rymdstyrelsen är den
myndighet som svarar för det svenska deltagandet i ESA.

Samarbetet inom ESA är uppdelat i en obligatorisk del och en frivillig
del. Bidraget till ESA utgör den största andelen av Rymdstyrelsens
totala anslag och beräknas för budgetåret 1992/93 uppgå till 469 miljo-
ner kronor.

Den obligatoriska delen omfattar grund- och vetenskapsprogram. I
grundprogrammet ingår gemensamma ESA-aktiviteter som drift av
markstationer och raketuppsändningsplatsen Kourou i Franska Guyana.
Vetenskapsprogrammet syftar bland annat till att ge ökad kunskap inom
de klassiska rymdforskningsdisciplinema såsom astronomi, magnetosfär-
och jonosfärforskning. Medlemsländernas bidrag till ESAs kostnader för
grund- och vetenskapsprogrammen är beräknade i relation till ländernas
bruttonationalinkomster. Det svenska bidraget uppgår för närvarande till
3,35 % av kostnaderna för dessa program.

I de frivilliga programmen är Sveriges genomsnittliga andel ca 2 %.
Sverige deltar i program for fjärranalys, mikrogravitation, telekom-
munikation, bärraketer i Ariane-serien, laboratoriemodulen Columbus
till den internationella rymdstationen Freedom samt utveckling av rymd-
farkosten Hermes.

Deltagandet i ESA-programmen genererar uppdrag till medlems-
ländernas rymdindustrier. Ca 3/4 av de svenska bidragen till ESA åter-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

436

förs till den svenska rymdindustrin i form av beställningar av kvalifi-
cerade produkter och tjänster.

ESA har under många år expanderat och även nått stora vetenskapliga
och tekniska framgångar. Under senare tid har ESA dock tvingats till
nedskärningar och omprövningar av det tidigare planerade programmet.
Framför allt har de stora projekten Hennes och Columbus, som syftar
till bemannade rymdfärder, blivit reducerade.

Det europeiska rymdsamarbetet utgår från förslag till långtidsplaner
från ESA:s generaldirektör. Beslut om långtidsplaner tas vid möten Pä
ministernivå inom ESA. Ministermöten har under senare år hållits i
Rom år 1985, Haag år 1987, Munchen år 1991 och Granada år 1992.

Vid ministermötet i Munchen år 1991 bekräftades de långsiktiga
målen for det europeiska rymdsamarbetet I syfte att minska ESA:s
sammanlagda programkostnader fick generaldirektören vid detta möte i
uppdrag att undersöka möjligheterna till utökat samarbete med icke-
europeiska rymdnationer, i första hand USA, Japan och Oberoende
Staters Samvälde (OSS).

Det senaste förslaget till långtidsplan presenterades i juni 1992 och
diskuterades vid ministermötet i Granada i november 1992. Det beslöts
därvid att reducera ökningstakten för ESA:s långtidsprogram. Program-
kostnaderna för perioden 1993 - 2000 reducerades med 12 % mellan
ministermötet i Munchen 1991 och mötet i Granada. Vid mötet i
Granada fattades också beslut om ESA-samarbete med USA och Ryska
Federationen (Ryssland). Vidare fattades nya beslut om programmen för
fjärranalys, datareläsatelliter, Columbus och Hermes.

De prioriteringar som regeringen gör innebär fortsatt deltagande i
Columbus-programmets polära plattform och laboratoriemodul på oför-
ändrad nivå (1,0 %), i Hermes-programmet på en lägre nivå (0,5 %), i
datareläsatelliter på oförändrad nivå (1,8 %) samt ett fortsatt högt delta-
gande i programmet Envisat-1 för miljöövervakning (5,1 %).

Utöver ESA-samarbetet deltar Sverige i bilateralt rymdsamarbete med
i första hand Tyskland och Frankrike. Samarbetet med Tyskland om-
fattar vetenskapliga instrument på forskningssatelliten Freja, radar för
miljöövervakning och studier rörande överljudsfarkoster, det så kallade
Sänger-projektet. Samarbetet med Frankrike omfattar bland annat fjärr-
analyssatelliter (SPOT), instrument för miljödata och en förbättrad
motor för bärraketen Ariane 5.

EUREKA

Eureka-samarbetet startade år 1985 efter ett initiativ från Frankrikes
president. Det omfattar i dag 20 europeiska länder samt EG-kommissio-
nen. Programmet syftar till att öka FoU-samarbetet mellan företag i
Europa i avsikt att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft.
Projekten avser till övervägande delen företagsledd utveckling av prak-
tiskt användbar teknologi.

Svenska företag deltar eller har deltagit i ett 70-tal Eureka-projekt och
i ytterligare ett 30-tal projekt deltar svenska högskolor och institut.

Prop. 1992/93:170
Avsnitt 12
Näringsdep.

437

Kostnaderna for hittills fattade bindande beslut om svenskt deltagande i
Eureka-projekt uppgår till ca 1 miljard kronor, varav den helt över-
vägande delen avser företagens deltagande. Till skillnad från situationen
i flera andra länder har i Sverige normalt inga statliga bidrag utgått till
större företags deltagande i Eureka-samarbetet.

Eureka-organisationen består av nationella projektkoordinatörer (NPC)
i vaije land samt ett mindre sekretariat i Bryssel. Det är till den natio-
nella koordinatom företagen vänder sig för att komma in i samarbetet.
Viktig att notera är Eureka:s grundprincip som bygger på att initiativen
till projekt kommer från företagen. Detta skiljer Eureka från EG-pro-
grammen vilka formuleras centralt.

Finansieringen av projekten vilar främst på de deltagande företagen.
De olika deltagarländerna har varierande principer för statlig medfinans-
iering. I framtiden kommer i vissa fall också företag att kunna få pro-
jektstöd från EG-kommissionen.

De medel som särskilt har avsatts för Eureka-samarbete inom anslaget
Teknisk forskning och utveckling får användas endast till förstudier av
projekt och som projektmedel till små företag. Relativt sett har många
av länderna i samarbetet betydligt mer omfattande resurser för projekt-
bidrag än Sverige. För att åstadkomma något mer likartade villkor för
svenskt deltagande bör möjligheterna att få stöd till Eureka-samarbete
förbättras. Även projekt som drivs av större företag bör kunna få stöd i
de fall då den utländska partnern erhåller statlig medfinansiering i sitt
hemland. Krav bör dock samtidigt ställas på att något eller några mind-
re svenska företag engageras i projektet. I övrigt bör projekten bedömas
enligt samma kriterier som hittills. Vidare bör möjligheterna for
svenska forskningsinstitutioner att få uppdrag inom ramen för Eureka-
samarbetet tillvaratas.

Regeringen föreslår att Eurekasamarbetet erhåller vissa resursförstärk-
ningar.

COST

COST-samarbetet (European Cooperation on Science and Technology)
startade år 1971 och är i dag väl etablerat. Antalet deltagande länder är
för närvarande 24. Därtill kommer EG-kommissionen. Projekten gäller
såväl grundforskning som tillämpad och konkurrensneutral industriell
FoU. I jämförelse med Eureka har COST en starkare betoning på forsk-
ning, varför det svenska deltagandet domineras av universitet och hög-
skolor.

COST syftar till att genom internationellt samarbete kraftsamla främst
europeiska forskningsresurser i sådana projekt som såväl Europa som de
enskilda deltagarländerna kan dra framtida nytta av.

Sverige tillhör de länder som deltar i största antalet projekt. Samarbe-
tet innebär generellt att det egna landets forskning inom visst område
länkas samman med motsvarande forskning i andra länder.

Svenska deltagare står själva for den finansiering som är förknippad
med att delta i COST-projekt. För den enskilde projektdeltagaren in-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

438

nebär COST-samarbetet ofta att resultaten mer än väl uppväger den
marginella fördyring som det internationella deltagandet medför. Sam-
arbetsformema är enkla och obyråkratiska, vilket har bidragit till att
volymen av COST-projekt ökat kraftigt under senare år.

12.3. Forskning och utveckling kring nya basteknologier

Med basteknologier menas teknologier som kan tillämpas i många
sammanhang. Internationellt benämns de ofta generic technologies och
statliga insatser görs för att främja utvecklingen av sådana teknologier i
deras förkommersiella faser. Utveckling av basteknologier förutsätter
som regel att grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete
bedrivs parallellt och i ett kontinuerligt samspel.

Informationsteknologi, bioteknik och materialteknik är basteknologier
som har många tillämpningar inom viktiga delar av näringslivet. De är
nödvändiga för utveckling och konkurrenskraft inom en lång rad till-
lämpningsområden. Basteknologier ligger ofta i gränsområdet mellan
flera ämnesområden.

Regeringen föreslår i det följande insatser för forskning och utveck-
ling kring nya basteknologier. Dessa rör relativt nya teknikområden,
som alla ännu inte blivit vetenskapligt väletablerade. De prioriterade
områdena är informationsteknologi, materialteknik, bioteknik och teknik
för komplexa system. I propositionen görs en beskrivning av insatserna
under respektive teknikområde. Det ankommer på resp. FoU-finansier-
ande myndighet att besluta om den närmare fördelningen av forsknings-
och utvecklingsinsatserna inom ramen för riktlinjer som fastställs av
regeringen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

12.3.1 Informationsteknologi

Definitioner

Informationsteknologi (IT) är ett vitt begrepp, som spänner från grund-
läggande fysikaliskt vetande, över en mångfald av tekniker och metoder,
till hur individer, företag och organisationer utnyttjar elektronik och data-
teknik. IT används för att insamla, överföra, lagra, bearbeta, presentera
och använda information. Data av olika slag är bärare av information och
dessa data förekommer i flera former: mätvärden, signaler, siffror, text,
tal, musik, bilder, ritningar och symboler.

IT-området kan delas upp på flera sätt. En vanlig uppdelning är:

- komponentteknik,

- systemteknik,

- informationsteknologins användningar.

Området mikroelektronik är en del av IT-området. Det innefattar grund-
tekniker, metodik och material för framställning av system funktioner upp-
byggda av integrerade mikroelektroniska, fotoniska, mikrosensor- och
mikromekaniska komponenter.

Bakgrund

Under 1980-talet har ett nationellt mikroelektronikprogram (NMP) genom-
förts. Vidare har Delegationen för industriell utveckling inom informa-
tionsteknologiområdet (TT-delegationen) under år 1992 slutfört ett femårigt
systemtekniskt inriktat program (IT4). Tillsammans har de båda program-
men inneburit satsningar från statsmakterna och näringslivet på närmare 2
miljarder kronor. De har gett en omfattande kunskapsuppbyggnad inom
universitet och högskolor, institut, myndigheter och näringsliv.

Under år 1991 genomfördes utredningen IT 2000. Den avgav i slutet av
år 1991 betänkandet (Ds 1991:63) Svensk informationsteknologis möjlig-
heter under 1990-talet, med förslag till riktlinjer for en IT-politik inom det
näringspolitiska området.

Utredningen konstaterar att informationsteknologi är den enskilda tekno-
logi som, om dess potential kan utnyttjas, kommer att mest påverka
näringslivets omvandling och den tekniska utvecklingen. Dock kräver detta
jämförelsevis stora resurser för forskning och utveckling. På grundval av
internationella jämförelser gör utredningen bedömningen att den viktigaste
åtgärden för att återskapa en hög tillväxttakt i Sverige, är att skapa bästa
tänkbara förutsättningar för IT-beroende industri i Sverige. Därför måste
det råda minst samma förutsättningar för tillväxt som i de ledande län-
derna, såväl for existerande direkta IT-företag och starkt IT-beroende
industri och IT-tjänsteföretag som för svenska och utländska nyetableringar
på IT-området i Sverige.

Statens viktigaste bidrag inom området IT-användning är, enligt utred-
ningen, dels utbildning och kompetenshöjning inom skolan och arbetslivet,
dels att utnyttja behovet av att effektivisera offentlig sektor som en kraft-
full dragkraft för god IT-användning avpassad efter svenska förhållanden.
Ytterligare ett viktigt bidrag är att fortsätta att bygga en god infrastruktur
i form av tele- och datanät, samt att genom standardiseringsarbete under-
lätta olika aktörers inträde i näten. Viktigt är också att Sverige som nation
har sådana kunskapsnivåer att vi förmår att återvinna de resurser som
staten bidrar med till EG-programmen. Ett antal teknikområden inom IT-
området pekas ut som strategiskt viktiga och föreslås bli föremål för kraft-
fulla FoU-satsningar.

Utredningen föreslår vidare att NUTEK skall satsa på basteknologier
som utgår från industrins behov av IT-forskning och utbildning samt på
FoU för god IT-användning. Till basteknologierna hänförs kommunikation,
mikroelektronik, datavetenskap, systemteknik och produktions/konstruk-
tionsteknik. Sammantaget föreslår utredningen, med utgångspunkt i sina
internationella jämförelser, årliga satsningar fram till sekelskiftet på 600-
900 miljoner kronor utöver de drygt 200 miljoner kronor som NUTEK
föreslog i sin anslagsframställan för år 1992/93.

I riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:100 bil. 13
(bet. 1991/92:NU20, rskr. 1991/92:237) bekräftades IT 2000-utredningens
uppfattning att IT är en av de viktiga teknologier inom vilken vi måste
fortsätta att bedriva högkvalitativ forskning och utveckling. NUTEK upp-
manades därför i ännu högre grad än dittills prioritera IT-området.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

440

IT-delegationen har i en skrivelse den 10 juni 1992 redovisat sin syn på
den industriella utvecklingen inom IT-området efter det att ni-
programmet genomförts. Delegationen anser att svensk industri inte har
likvärdiga förutsättningar som industrin i de länder den skall konkurrera
med. En stark infrastruktur på IT-området framhålls som en nödvändig
förutsättning inte bara för industrins utveckling och konkurrenskraft utan
även för den offentliga sektorns rationalisering.

Delegationen ställer sig bakom förslagen i utredningen IT 2000. Vidare
föreslår delegationen att ytterligare medel skall anslås för satsningar inom
de samarbetsområden som ingått i IT4 och där speciell hänsyn skall tas till
användarmedverkan och industriell nytta.

En omfattande utvärdering av IT4-programmet har år 1992 genomförts
av internationella experter. Statsmakternas övergripande mål med program-
met var att genom stöd för en förstärkt industriell IT-tillväxt skapa interna-
tionell konkurrenskraft, säkra kontakterna till den internationella utveck-
lingen samt tillvarata svenska konkurrensfördelar. Sammanfattningsvis
drogs bl.a. följande slutsatser i utvärderingen.

Programmet utgjorde i stort sett en effektiv och ändamålsenlig väg att
snabbt nå de uppsatta målen. Det har haft en viktig inverkan på kompe-
tensuppbyggnaden av den nationella IT-basen men även andra förändringar
och åtgärder krävs, särskilt för att internationell konkurrenskraft skall
uppnås.

Vidare föreslog utvärderama att regeringen på nationell bas skall fort-
sätta att stödja konkurrensneutralt FoU-samarbete, stödja framtida sam-
arbete och samverkan inom försvarssektorn, söka teknologiskt samarbete
både inom och utom Europa samt utveckla en strategi på medellång sikt
för statens roll inom komponentforskning, utbildning och den
infrastrukturella uppbyggnaden.

NUTEK:s huvudförslag i den fördjupade anslagsframställningen, som
innefattar vissa omprioriteringar, innebär en ökning av insatserna för
informationsteknologin och dess tillämpningar på breda områden i
näringslivet. En rad nya programsatsningar, bl.a. rörande informations-
system och programvaruteknik föreslås. Andra förslag - inom informa-
tionsteknologins tillämpningar - gäller utveckling och användning av nät-
tjänster, och optimal användning av träråvara. Datavetenskap har genom
den snabba datoriseringen blivit viktig för stora delar av näringsliv och
samhälle. Flera nya programsatsningar föreslås inom detta område. I
NUTEK: s ökningsförslag föreslås därutöver utökade insatser på IT-om-
rådet på 70 miljoner kronor fördelat på 50 miljoner kronor till mikroelek-
tronik och 20 miljoner kronor till informationsteknik som huvudområde för
tidsbegränsade industriinriktade kompetenscentra i anslutning till högsko-
lor.

För närvarande utgår genom NUTEK årligen drygt 200 miljoner kronor
i statligt stöd till forskning och utveckling på IT-området. Därav går ca 80
miljoner kronor till mikroelektronik. Härutöver finansierar NUTEK vissa
IT-satsningar integrerat inom andra teknikområden.

NUTEK anför att inom bl.a. huvudområdet informationsteknik kan s.k.
kompetenscentra komma att etableras, då forskargrupper med verksam-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

441

heter av hög kvalitet med viss finansiering från bl.a. NUTEK redan är
etablerade.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och Universitetet i Linköping
(ULi) har i en skrivelse den 14 december 1992 föreslagit att de fr.o.m.
budgetåret 1993/94 gemensamt skall överta huvudmannaskapet för de
verksamheter som nu bedrivs inom Stiftelsen Institutet för Mikroelektronik
(IM) samt att stiftelsen upplöses. Detta innebär att en för högskolorna
gemensam arbetsenhet bildas (IMC), med uppgift att bedriva industriellt
tillämpad uppdragsforskning for såväl företag med liten egen kompetens
inom mikroelektronikområdet som större företag med egna forsknings-
resurser. Förslaget förutsätter en finansiering av verksamheten för den när-
maste treårsperioden, varför KTH och ULi hemställer om fortsatt pro-
jektstöd från NUTEK.

Härutöver har ett antal skrivelser från företag, organisationer m.fi.
avseende stöd till teknisk forskning och utveckling inom IT-området in-
kommit till regeringen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

Övergripande mål for informationsteknologiskt forsknings- och utveck-
lingsarbete:

- att skapa internationellt konkurrenskraftiga förutsättningar för IT-
beroende industri i Sverige,

- att bygga den kunskapsmässiga grunden för svensk IT-tillverkning på
viktiga delområden,

- att svenskt näringsliv och offentlig förvaltning skall bli internationellt
ledande som användare av informationsteknologi (IT) inom för landet
viktiga områden,

- att öka antalet små och medelstora IT-företags medverkan i nationella
och internationella forskningsprogram.

Regeringen anser mot den angivna bakgrunden det angeläget att insatserna
på IT-området kan förstärkas. Detta möjliggörs nu genom de förslag rege-
ringen framlägger i förevarande proposition.

För att infrastrukturen skall kunna förnyas och for att även andra
angelägna samhällsmål skall kunna nås krävs betydande satsningar på
informationsteknologi. Två huvudvägar bör nu följas parallellt.

Den ena vägen innebär att gjorda investeringar i FoU på detta område
följs upp genom stöd till bl.a. demonstration av användning av informa-
tionsteknologi. Vidare görs ökade insatser för informations- och teknik-
spridning. Den andra vägen innebär fortsatt kraftfull kunskapsuppbyggnad
av såväl grundläggande som tilllämpad karaktär på framför allt områdena
datavetenskap, kommunikation och mikroelektronik. Härigenom kan kom-
petensförsörjningen tryggas för etablerade företag och möjligheter skapas
för ett brett nyföretagande. Utvecklingen inom mikroelektronikområdet är
snabb, innovationspotentialen är mycket stor men området är kapitalkrä-
vande.

442

Användningen av informationsteknologi berör alla sektorer i samhället
och många sektorer medverkar också i finansieringen av bl.a. ramprogram
inom NUTEK: s verksamhet. Regeringen förutsätter att samverkan sker
mellan NUTEK och övriga berörda finansiärer av FoU inom området.

Regeringen har tidigare under Kommunikationsdepartementets avsnitt
förordat att Televerkets ansvar för sektorsövergripande forskning den 1 juli
1993 skall föras över till Transportforskningsberedningen (TFB) vad avser
ansvaret för kommunikationspolitiskt inriktad forskning medan NUTEK
ges ansvaret för den del av denna forskning som har industripolitisk in-
riktning.

Inledningsvis bör NUTEK: s sektorsansvar koncentreras till indu-
striinriktad forskning om telekommunikationsnät och nättjänster. För
TFB:s och NUTEK: s samlade insatser inom ramen för telekommunika-
tionsområdet bör totalt 75 miljoner kronor tillföras för kommande treårspe-
riod. Medlen bör fördelas med 45 miljoner kronor på TFB och 30 miljoner
kronor på NUTEK.

Genom att målmedvetet förbättra förutsättningarna för teleindustriell
verksamhet inom landet kan staten också öka bärkraften för annan
näringspolitisk verksamhet. Därmed kan också förväntas ökad efterfrågan
på tillämpningsbara resultat från forskning och utveckling på IT-området.

Det är regeringens uppfattning att fler små och medelstora IT-företag
bör engageras i den nationella och internationella forskningen. NUTEK
bör därför, inom ramen för ett nytt anslag till Informationsteknologi, verka
för att denna målgrupp tar mer aktiv del i IT-forskningen än hittills. Det
bör ankomma på regeringen att besluta om vilka kostnadsramar som bör
gälla för denna verksamhet.

Regeringen anser att de satsningar som nu möjliggörs innebär en väsent-
lig förnyelse av nuvarande mikroelektroniska forskning i landet. I teknik-
hänseende avser förnyelsen främst en förskjutning mot mer systeminriktad
verksamhet och att optotekniken med höghastighetselektronik förs in i
programmet. En förändring från stöd till diciplininriktade projekt till mer
målinriktad forskning med starka industriella engagemang är viktig.

Mikroelektroniken är av betydelse för såväl industrin i bred bemärkelse
som för utvecklingen av infrastrukturen och för forskningsområden helt
vid sidan av IT-området. För att nya systemidéer baserade på strategiska
prestandabestämmande komponenter skall kunna prövas och utvärderas
tidigt blir det allt viktigare för företagen att ha förmåga att själva kunna
framställa prototyper som inte finns att tillgå på världsmarknaden. Sverige
kan genom att satsa på avgränsade områden både behålla viktig forskning
och locka till sig utländska intressenter.

För utökade satsningar på mikroelektronikområdet beräknar regeringen
ytterligare ca 50 miljoner kronor per år. Detta ger NUTEK bl.a. möjlighet
att medverka till en for universitet och högskolor och industrin ända-
målsenlig lösning inom mikroelektronikområdet i samband med att Stiftel-
sen Institutet för Mikroelektronik upplöses. Frågan om nya insatser från
universitetens och högskolornas sida beaktas inom Utbildningsdeparte-
mentets ansvarsområde.

Förslaget att genom en bred förslags- och bedömningsprocess etablera
industriinriktade kompetenscentra inom högskolan, som närmare har be-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

443

skrivits i avsnitt 12.2.1, berör som nämnts även informationsteknologiom-
rådet. Vissa projekt bör kunna vara lämpliga att genomföra i konsortie-
form, dvs. i direkt finansiell samverkan mellan industrin och staten. Medel
för initial finansiering av centra inom informationsteknologiområdet har
särskilt beräknats inom ramen för detta anslag.

Då svensk industri hittills i ringa grad valt att via egen forskningsverk-
samhet säkra kontrollen över strategiska grundtekniker blir universitet och
högskolor samt institutens roll som kunskapsbas, utbildningsresurs och
utvecklingsstöd för företagen allt viktigare.

De av regeringen föreslagna satsningarna innebär förstärkningar för IT-
området i sin helhet och i synnerhet vad avser mikroelektronik och FoU
för god IT-användning. Satsningarna bör därmed också möjliggöra en ökad
konkurrenskraft för den IT-beroende industrin. Resultaten bör på sikt
kunna omsättas i effektivare produktion och mer konkurrenskraftiga pro-
dukter inom såväl den tillverkande industrin som tjänstesektorn.

12.3.2 Materialteknik

Bakgrund

Materialteknik omfattar ett antal strategiska basteknologier med tillämp-
ningar inom de flesta industri- och samhällssektorer. Materialteknisk
forskning, utveckling och teknologisk kompetens är centrala inslag i det
internationella FoU-samarbetet. För att vinna framsteg inom det mate-
rialtekniska området krävs det långsiktiga och ofta flerdisciplinära in-
satser som enskilda företag eller organisationer sällan kan mobilisera. I
många industriländer genomförs därför statliga satsningar på nationella
program inom materialområdet.

Inriktningen av NUTEK: s insatser inom materialteknik baseras i stor
utsträckning på en nationell översyn av FoU inom materialområdet
vilken gjordes inför 1990 års forskningspolitiska proposition (prop.
1989/90:90, bet. 1989/90:NU40, rskr. 1989/90:337). De nya program
som då påbörjades fortsätter och vidareutvecklas. För att nå slagkraft
och bredd genomförs flera av programmen i samverkan med andra
finansiärer, bland annat Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)
Statens råd för byggnadsforskning (BFR) och försvaret.

NUTEK: s insatser rör främst material med höga prestanda och nya
funktioner för specifika tillämpningar inom centrala industri- och sam-
hällssektorer. Förmågan att integrera ny materialteknik i produktion och
processer bedöms bli en av de viktigaste konkurrensfaktorerna för
svensk industri på 1990-talet. Huvuddelen av insatserna bland annat
rörande polymera material, pulverteknik, metaller och ytbehandling
riktas därför specifikt mot verkstadsindustrins behov.

NUTEK föreslår nya insatser med inriktning mot materialteknikens
tillämpningar inom bland annat verkstadsindustrin (termoplastkomposi-
ter, tekniska keramer och miljöanpassad ytbehandling), energisektorn
(högtemperaturmaterial), IT-området (halvledande och supraledande
material) samt hälso- och sjukvårdssektorn.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

444

Tvärvetenskapliga materialkonsortier

Ett särskilt program i samarbete med NFR for att inom materialområdet
etablera tvärvetenskapliga konsortier inom högskolan med industrisam-
arbete har visat sig mycket framgångsrikt. Konsortiernas forskningsom-
råden omfattar bland annat avancerade funktionsmaterial, mycket tunna
strukturer, ytvetenskap och ytteknik.

Materialkonsortierna har tidigare finansierats under ett eget anslag,
F 2. Materialteknisk forskning. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 finansieras
verksamheten under anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling,
anslagsposten 3. Materialkonsortier.

Syftet med materialkonsortierna är att skapa dels en ny arbetsform for
tvärvetenskaplig forskning inom högsskolan, dels internationellt slag-
kraftiga kompetenscentra för framtida industriutveckling. I 1990 års
forskningspolitiska proposition fastlädes den långsiktiga inriktningen av
programmet for de tvärvetenskapliga materialkonsortierna.

Industrin är i varierande grad anknuten till materialkonsortierna.
Sammanlagt motsvarar industrins ekonomiska engagemang ett tillskott
på ca 10 % till den totala budgeten for samtliga konsortier.

I december 1991 gjordes en första utvärdering av konsortieverksam-
heten av en grupp bestående av fyra utländska experter. Resultatet av
deras arbete publicerades i rapporten Interdisciplinary Consortia in
Materials Science and Materials Technology - International Evaluation
December 1991. Denna utvärdering gjordes för att få en tidig indikation
på inriktningen av konsortierna och om verksamheten skulle behöva
förändras.

Utvärderama konstaterade att konsortieinitiativet hade varit mycket
framgångsrikt för att stimulera gränsöverskridande aktiviteter. De gav
också uttryck för en positiv syn på kvalitet, forskningsplanering och
entusiasm hos forskarna samt på högskolornas engagemang.

Utvärderama lämnade också konstruktiva synpunkter på den fortsatta
verksamheten, bland annat med avseende på kunskaps- och tekniköver-
föring till industrin. En ny utvärdering, som genomfördes i december
1992, inriktades på utvärdering av resultat. Denna nya utvärdering
bekräftade och förstärkte det första goda omdömet om materialkonsorti-
erna. Utvärderingen gjordes även denna gång av internationella experter
och har redovisats i NUTEK/NFR:s rapport R 1992:45. Utvärderama
konstaterade i rapporten bland annat att konsortierna kan förväntas förse
svensk industri med värdefull kunskap och kompetens samt uppmuntra-
de till ökat utbyte av personal mellan konsortierna och näringslivet.

Regeringens överväganden

Utvecklingen på det materialtekniska området är av stor betydelse för
flertalet industri- och samhällssektorer. Det är därför väsentligt att
pågående FoU-aktiviteter på området kan fortsätta och vidareutvecklas.

Regeringen konstaterar att den verksamhet med materialkonsortier
som påböijades år 1990 har fallit väl ut ifråga om såväl vetenskapliga

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

445

resultat som det nya sättet att arbeta inom universitet och högskolor. De
utvärderingar av konsortierna som har genomforts ger ett mycket gott
betyg åt verksamheten. Regeringen finner det mot denna bakgrund väl
motiverat att verksamheten fortsätter. De goda erfarenheterna från
materialkonsortierna bör utnyttjas även för insatser inom andra forsk-
ningsområden.

12.3.3 Bioteknik

Den moderna biotekniken har revolutionerat den biologiska och
medicinska grundforskningen. De vetenskapliga framstegen har givit
upphov till industriella tillämpningar främst inom foretag som utvecklar
och producerar vaccin, läkemedel eller diagnostika. Andra som utnyttjar
framstegen inom bioteknik är livsmedelsindustrin, kemi- och växtfÖr-
ädlingsföretagen samt tillverkare av apparatur och instrument för biotek-
nisk och biomedicinsk FoU.

Biotekniken är en brett användbar basteknologi med tillämpningar
inom de flesta sektorer av näringslivet. Sambandet mellan forskning och
produktutveckling är inom detta teknikområde vanligtvis tydligt.

Regeringen anser att insatser på bioteknikområdet under anslaget
Teknisk forskning och utveckling bör kunna beräknas på en ungefär
oförändrad ekonomisk nivå. NUTEK bör ansvara för den närmare
utformningen av dessa. De planerade insatserna består i huvudsak av
fortsättning och fullföljande av pågående program enligt följande. De
flesta programmen planeras på nordisk basis.

NUTEK bör konsolidera och vidareutveckla sina tidigare insatser
genom centrumbildningar, internationalisering och utvecklad industri-
forskning.

Ramprogrammen Peptidteknologi och Protein engineering fortsätter.
De syftar till att stärka kunskapen om sambandet mellan struktur och
egenskaper hos farmakologiskt viktiga molekyler av stort intresse för
främst läkemedelsindustrin. Även stödet till produktorienterad forskning
inom AIDS-behandling fortsätter.

Industriforskningen bör intensifieras inom det biotekniska området så
att avtalsbundna nätverk mellan företag och universitet kan åstadkom-
mas inom i första hand bioteknisk marksanering, immunteknik och
livsmedelsindustrins hygienfirågor.

12.3.4 Teknik för komplexa system

Regeringen föreslår insatser på ett nytt teknikområde benämnt Teknik
för komplexa system. Regeringen anser att NUTEK och TFR, ev. i
samverkan med andra FoU-finansierande organ bör svara för den när-
mare utformningen av insatserna.

NUTEK har i anslagsframställningen redovisat förslag till en ny
programsatsning rörande systemteknik och utvecklingsmetodik för
komplexa system. Exempel på sådana system är telekommunikationsnät,
kraftnät och flygplan. Syftet är att förstärka kunskapsbasen i landet

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

446

genom att ta fram formella metoder och verktyg för att utveckla, hante-
ra, underhålla och utvärdera prestanda för sammansättningar av olika
slags delsystem som innehåller komplexa interaktioner inom systemen
och med omgivningen.

TFR har föreslagit en satsning på generell systemteknisk grundforsk-
ning med inriktning mot fordonstekniska tillämpningar såsom bilar och
flygplan.

Svenska verkstadsföretag utvecklas mot att bli alltmer kvalificerade
och renodlade systembyggare. Teknik för komplexa system är ett
utvecklingsområde som bygger på flera basteknologier.

Komplexa system utmärks av att antalet funktionella krav och beroen-
det mellan olika undersystem är stort. De komplexa systemen innehåller
i regel inånga delsystem. Dessa kan vara mekanik, elektronik, hydraulik
och programvara. Från industriell synpunkt är det nödvändigt att kunna
utveckla, hantera och underhålla sammansättningar av sådana system. I
komplexa interaktioner mellan delsystemen och med omgivningen skall
systemet som helhet uppfylla givna krav på funktion, ekonomi och
hanterbarhet. De måste dessutom vara möjliga att förstå. Det förutsätter
samarbete mellan kompetenser från ett stort antal områden.

I komplexa system är människa-maskinkommunikationen av största
vikt for systemets funktion. Flertalet produkter som baseras på kom-
plexa system är från såväl teknisk som ekonomisk synpunkt beroende av
väl fungerande kommunikationsutrustning mellan användaren och
maskinen.

Svenska företag har visat stor förmåga och nått industriella fram-
gångar genom att utveckla produkter baserade på stora komplexa sy-
stem. Det gäller exempelvis flygplan, bilar, elkraftsnät och telekommu-
nikationer. Samtidigt blir det alltmer tydligt att den kunskap och den
kompetens som de systemorienterade företagen behöver endast delvis
finns vid svenska högskolor och institut.

Forskning och utveckling inom området bör inriktas på de komplexa
system och problem som svenska företag arbetar med. De vetenskapliga
frågeställningarna bör företrädesvis hämtas från verkliga industriella
utvecklingsprojekt. Aktiv medverkan från företag i forskningsarbetet
och brett samarbete mellan universitet och högskolor, institut och
industri bedöms som nödvändigt för en framgångsrik verksamhet.

12.4 Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden
Regeringen föreslår i det följande insatser för forskning och utveckling
inom utvecklingsområden med väsentlig industriell potential. De priori-
terade områdena är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processtek-
nik, transportteknik och miljöteknik. I propositionen görs en beskriv-
ning av insatserna under respektive teknikområde. Det ankommer på
resp. FoU-finansierande myndighet att besluta om den närmare för-
delningen av forsknings- och utvecklingsinsatserna inom ramen för
riktlinjer som fastställs av regeringen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

447

En stor del av de samfinansierade industriforskningsprogrammen
med inriktning på tillverkningsindustri och svenska basnäringar redovi-
sas här. I FoU-programmet innefattas också insatser där teknisk FoU
bedöms i hög grad kunna bidra till utvecklingen av ny näringsverksam-
het. Insatser görs också mot utpekade samhällsmål, rörande t.ex. miljö,
transportväsendet samt hälso- och sjukvård. På flera områden ingår
frågor om arbetsliv och arbetsmiljö.

12.4.1 Biomedicinsk teknik

Den biomedicinska forskningen i Sverige har i ett internationellt per-
spektiv mycket hög klass. Svensk industri har kompetens for utveckling,
tillverkning och internationell marknadsföring av den typ av produkter
som är vanliga inom medicinsk teknik. Det finns utrymme för en
betydande ökning av den svenska medicintekniska industrin. Det finns
också intresse från utländska foretag att etablera sig i Sverige och ut-
nyttja det positiva klimatet för medicinteknisk industriell verksamhet.
Universitet och högskolor har en viktig roll härvidlag. Som exempel på
initiativ inom detta område kan nämnas ett planerat centrum för mole-
kylär patogenes Umeå. Denna satsning beskrivs närmare under Utbild-
ningsdepartementets avsnitt.

Medicinsk teknik är en tidig avnämare av resultat från basteknologier
som informationsteknologi, materialteknik och bioteknik. Som exempel
kan nämnas nya material, sensorer, mikromekanik och telekommunika-
tion.

Regeringen föreslår att de samlade insatserna på detta område genom-
förs på en i stort oförändrad ekonomisk nivå. Tre nya programförslag
anges i det följande. Regeringen anser att NUTEK bör genomföra dessa
i den omfattning anvisade ekonomiska ramar medger. Pågående pro-
gram bör fullföljas.

Ett nytt program för kommersialisering av biomedicinska forsknings-
resultat, PUFFA, skall bidra till att forskningsprojekt med hög kommer-
siell potential identifieras, utvecklas och förädlas så långt att de kan
bedömas av marknaden. Projekten kan ge upphov till en nyforetagar-
satsning eller ny verksamhet i något befintligt företag. De bedrivs i den
kreativa miljö som har skapats runt våra universitet och högskolor.

Minimalt invasiv (minsta möjliga ingrepp i människokroppen)
medicinteknik är ett nytt program som skall främja svensk utveckling
och produktion av medicintekniska produkter, som i många fall kan
ersätta den klassiska kirurgin.

Det tredje nya programmet benämns Informationsteknologi för perso-
ner med speciella behov och har som mål att tillämpa informations-
teknologi för att utveckla inlärnings- och kommunikationstekniska pro-
dukter.

Exempel på pågående program är MEDiBild, medicinska bild- och
kunskapssystem, samt Biokompatibilitet. Det senare är ett exempel på
användning av basteknologisk kunskapsuppbyggnad från det materialtek-
niska området.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

448

12.4.2 Produktionsteknik

Förmåga att utveckla och använda avancerad produktionsteknik är en
avgörande konkurrensfaktor for svensk tillverkningsindustri. Den är en
forutsättning för ökad produktivitet och utveckling av internationellt
konkurrenskraftiga produkter. I de flesta industriländer och internatio-
nella samarbetsprogram är FoU-satsningar på avancerad och miljöanpas-
sad produktionsteknik centrala inslag.

NUTEK:s roll inom verkstadsteknik är att påskynda utvecklingen av
svensk verkstadsindustri genom att stimulera aktörerna inom FoU-syste-
met till samverkan. En viktig uppgift är att också att sprida teknikkun-
nandet till mindre och medelstora foretag.

Utvecklingen av basteknologier skapar möjligheter för effektivare
produktionsteknik. I NUTEK :s förslag inom materialteknik och infor-
mationsteknologins tillämpningar ingår insatser som riktas mot och görs
i samspel med tillverkningsindustrin.

Regeringen anser att NUTEK bör genomföra insatser inom detta
område inom ramen för i stort oförändrade ekonomiska resurser.

Regeringens förslag syftar till att öka industrins internationella kon-
kurrenskraft genom ökad marknadsanpassning i produktionen och effek-
tiv IT-användning. Programsatsningar kring datorintegrerade detaljtill-
verkningssystem och flexibla monteringssystem samt CAD/CAM och
kraftfullt datorstöd bör fullföljas. De rör centrala delar i produktfram-
tagningsprocessen.

Frågan om ingenjörsarbetets organisation och effektivitet får en allt
viktigare roll i verkstadsföretagen. Därför föreslås nya FoU-insatser
rörande integrerad produktförnyelse och produktförnyelsens mekanis-
mer, där även frågor om total kvalitet och marknadsanpassning integre-
ras med det tekniska utvecklingsarbetet.

12.4.3 Processteknik

Inom processteknik stöds forskning och utveckling avseende system,
utrustning och metoder för tillverkning av processindustrins produkter.
Hit hör även förpackningsteknik. De viktigaste processindustrierna är
massa- och pappersindustrin, järn-, stål- och metallindustrin, gruv- och
mineralindustrin, kemiindustrin samt livsmedelsindustrin.

Processtekniken är högteknologisk och spänner över flera områden
samt kräver tillgång till kunskap inom olika basteknologier, framför allt
system- och reglerteknik, materialteknik samt bioteknik. En väsentlig
del av de satsningar NUTEK gör med avseende på detta område sker
inom ramen för verksamheten vid olika industriforskningsinstitut. Rege-
ringen räknar med att dessa insatser skall fortsätta på ungefär nuvarande
nivå. De bedöms få en viktig roll i industrins arbete med energi- och
miljöfrågor samt i kopplingen mellan industri- och högskoleforskningen
och utbildningen.

Ett nytt program rörande industriella produkter ur biologiska råvaror
förutses att genomföras i samverkan mellan NUTEK och SJFR. Pro-

Prop. 1992/93:170
Avsnitt 12
Näringsdep.

449

29 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

grammet är av brett intresse för den träråvarubaserade industrin. Det
avses ingå i det program för kunskapsförsörjning för den träråvaruba-
serade industrin som presenteras i avsnitt 12.4.5.

Regeringen anser att NUTEK bör bibehålla sina insatser för process-
teknisk FoU.

12.4.4 Transportteknik

Pågående FoU-verksamhet inom transportområdet är starkt fokuserat på
miljöproblem genom satsningar på teknik för minskade emissioner och
energiförbrukning. Satsningarna inriktas främst mot FoU-områden som
förväntas leda till effektivare transporter och förnyad industriell verk-
samhet för produktion av miljöanpassade transportsystem, fordon och
komponenter.

Insatser som NUTEK planerar att fortsätta under treårsperioden är
bl.a. delprogrammen inom energiforskningen Motorer och drivsystem
samt Alternativa drivmedel. De är främst inriktade på nya teknologier
för att förbättra vägtrafikmiljön, framför allt i innerstadsmiljöer. Inom
området farkostteknik är stödet framför allt inriktat på basteknologier
och deras användning utifrån samhällets och industrins behov av kun-
skap och energi- och miljöinriktade åtgärder. Detta gäller såväl väg-
fordon som flyg-, järnvägs- och sjöfartsteknik. För dessa transportom-
råden gör NUTEK också insatser inom området logistiksystem. Ett
exempel på nya programsatsningar som föreslås avser teknik för att
minska bullret speciellt från farkoster, maskiner och vindkraft.

Skrivelser från fordonsindustrin om insatser för forskning och utveck-
ling har inkommit till regeringen.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att utökade resurser nu bör avsättas för FoU-insatser
av betydelse for den fordonstekniska utvecklingen, varvid industrin bör
delta i finansieringen och i prioriteringen av forskningsområden. Behov
finns av ett långsiktigt, utökat och stärkt samarbete med universitet och
högskolor.

Inom ett nytt kompletterande program för fordonsteknisk forskning
bör eftersträvas:

- att skapa effektivare samverkan mellan företag, universitet och
högskolor samt forskningsinstitut,

- att inom det fordonstekniska området öka antalet examinerade
doktorer,

- att öka antalet små och medelstora underleverantörers medverkan i
nationella och internationella forskningsprogram.

Regeringen avser att, inom en årlig kostnadsram för programmet på
högst 30 miljoner kronor för de första tre åren, under våren 1993 på-
börja förhandlingar om finansieringen och inriktningen av programmet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

450

Inom flera teknikområden har fordonsindustrin en teknikdrivande roll
som också bör komma till nytta inom andra sektorer av industrin och
samhället i övrigt. Omvänt finns teknikområden utanför fordonsindu-
strins direkta intressesfär som har betydelse även för fordonsindustrin.
Ett exempel utgör informationsteknologi, bl.a. de möjligheter som
skapas genom utvecklingen inom mikroelektroniken.

Forskning, som innebär att olika dicipliner och specialiteter samver-
kar, bör prioriteras i det särskilda forskningsprogrammet med inriktning
på att åstadkomma miljövänligare, säkrare och effektivare fordonsbase-
rade transportsystem. Härvid bör beaktas att beslut om en fortsatt
minskning av utsläpp av koldioxid i kombination med kärnkraftens
avveckling också kommer att ställa stora krav på en effektivare använd-
ning av fossila bränslen och en introduktion av icke fossila drivmedel.
Enligt regeringens bedömning bör programmet utformas som ett kom-
plement till NUTEK :s förslag vad gäller området transportteknik, så att
utökade insatser för tillämpad forskning på detta område möjliggörs.
Vid genomförandet av forskningsprogrammet bör gällande ansvarsför-
delning mellan olika sektorsforskningsområden beaktas.

I programmet bör eftersträvas att miljöbelastning från fordon i möjli-
gaste mån undanröjs.

Fordonsindustrins framtida konkurrenskraft och möjligheterna att i
enlighet med fattade beslut minska skadliga utsläpp är beroende av att
forskningen bedrivs vid den internationella forskningsfronten.

En grundförutsättning för forskningsprogrammet är att direkta före-
tagsstöd inte utgår, dvs. full konkurrensneutralitet skall råda, såväl
nationellt som internationellt. Internationellt forskningssamarbete bör
utnyttjas där så är möjligt t.ex. genom deltagande i internationella
forskningsprogram.

Ett program av detta slag innebär att avtal behöver träffas med ett
stort antal intressenter. För att utnytta samhällets samlade resurser och
undvika onödigt dubbelarbete är det redan vid inrättandet av program-
met viktigt att beakta vad som sker i andra program, såväl nya som
pågående, genom finansiering från olika sektorsorgan och forsknings-
råd, t.ex. NUTEK, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Försvarets
materielverk, Transportforskningsberedningen, Naturvårdsverket och
Arbetsmiljöfonden. Det förutsätts att den deltagande fordonsindustrin
medverkar i finansieringen på minst samma nivå som staten bidrar med.

Det är viktigt att både små och stora underleverantörsforetag får delta
i ett fordonstekniskt forskningsprogram så att de ges möjlighet att till-
godogöra sig de specialkompetenser och teknologiska framsteg som
erfordras for att kunna utveckla produkter. Det bör därför vara ett
statligt villkor att mindre och medelstor industri skall ges möjlighet att
delta i det fordonstekniska forskningsprogrammet. Inom ramen för
programmet bör därför ges finansiella möjligheter att under en försöks-
period på tre år underlätta för denna målgrupp att ta mer aktiv del i den
fordonstekniska forskningen än hittills.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om organisatoriska frågor
rörande det nya programmet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

451

12.4.5 Kunskapsforsöijning för den träråvarubaserade industrin

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

Bakgrund

Den akademiska grundutbildningen för massa- och pappersindustrin
sker vid de tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg, KTH och
CTH. De erbjuder båda möjligheter till fördjupning i skogsindustriella
ämnen inom ramen för utbildning av civilingenjörer. Skogsindustrins
Tekniska Forskningsinstitut, STFI, bidrar med stipendier för examens-
arbeten, medverkar i utbildningen vid tekniska högskolor och ställer
lokaler och utrustning till förfogande.

Högskolan i Karlstad erbjuder en mellaningenjörsutbildning med
inriktning mot massa- och pappersindustrin.

Huvuddelen av forskarutbildningen bedrivs vid STFI som har ca 30
anställda i forskarutbildning och ytterligare ca 20 icke anställda forskar-
studerande. Forskningssidan domineras helt av STFI men med viktiga
bidrag från de mindre instituten med anknytning till pappers- och cellu-
losaområdet, Grafiska Forskningslaboratoriet, Packforsk och Ytkemiska
Laboratoriet.

Vid de tekniska högskolorna bedrivs också forskning inom området
men deras resurser är små jämfört med institutens. Instituten arbetar
aktivt med att överföra sina forskningsresultat till branschen. De funge-
rar som en brygga mellan högskolor och branschen. Instituten delfinan-
sieras av staten via NUTEK med 51 miljoner kronor budgetåret
1992/93.

Högre utbildning för träindustrin bedrivs på tre ställen i landet.
Civilingenjörsutbildning med träteknisk inriktning finns vid dels hög-
skolan i Luleå, avdelningen i Skellefteå, dels KTH i Stockholm. Vid
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå och Uppsala utbildas jäg-
mästare med inriktning mot sågverksindustrin. Forskarutbildning be-
drivs vid dessa högskolor. Ofta är de forskarstuderande anställda vid
industriforskningsinstitutet Trätek.

Trätek som dominerar på forskningssidan har tre avdelningar förlagda
till Stockholm, Skellefteå och Jönköping. Möbelinstitutet i Stockholm
bedriver forskning och provningsverksamhet avseende möbler.

SLU har tre institutioner som är delvis inriktade på trä, en i Alnarp
och två i Uppsala.

Forskning av betydelse för träindustrin bedrivs i mindre omfattning
vid högskolan i Luleå (avdelningen i Skellefteå), KTH, CTH och Lunds
universitet.

För överföring av forskningsresultat till träindustrin svarar i första
hand Trätek. Institutet delfinansieras från NUTEK med 22,5 miljoner
kronor budgetåret 1992/93 vilket motsvarar 43% av det avtalsbundna
ramprogrammet. Andelen har tidigare varit betydligt högre.

Frågor rörande skogsindustrins kunskapsförsörjning har år 1991 ut-
retts på uppdrag av regeringen. Utredaren, professor Lennart Schotte,
har lämnat sina förslag i betänkandet (Ds 1991:62) Kunskap för kon-
kurrenskraft - skogsindustrins kunskapsforsöijning. Utredaren föreslår

452

bl.a. förstärkta satsningar på den industrirelevanta forskningen i form
av ökade statliga anslag till de industriforskningsinstitut som är verk-
samma inom området, samt en kraftig förstärkning av skogsindustrins
ställning vid högskolan. Denna förstärkning skulle innefatta ett flertal
nya professurer.

Utredaren pekar på att träindustrins behov av akademiskt utbildad
personal är mycket stort. Ca 25 % av den träbearbetande industrin i
Sverige är lokaliserad till ett område inom en tänkt triangel Växjö-
Jönköping-Linköping. Södra Sverige saknar högre träteknisk utbildning
och industrin upplever därför rekryteringsproblem.

Utredningen har remissbehandlats och majoriteten av remissinstan-
serna är positiva till förslagen. Ett flertal remissinstanser berör löntagar-
fonderna som tänkbar finansieringskälla för reformförslagen. En
remissammanställning finns tillgänglig på Näringsdepartementet.

Regeringens överväganden

Regeringen anser det angeläget att den träråvaruinriktade tekniska forsk-
ningen stärks. Det bör ske genom insatser såväl inom Närings-
departementets som Utbildningsdepartementets och Jordbruksdeparte-
mentets verksamhetsområden. Regeringen avser att initiera förhand-
lingar om finansiering av ett skogsindustrielit program (se även av-
snitten om Utbildnings- och Jordbruksdepartementens verksamhetsom-
råden). Regeringen beräknar 10 miljoner kronor i anslag till NUTEK
för nämnda program. Programmet bör innefatta insatser för hela det
skogsindustriella området och förutsätter medfinansiering från industrin.
I den närmare utformningen av programmet och dess organisation bör
NUTEK samråda med Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR),
TFR, STFI, Trätek m.fl.

12.4.6 Miljöteknik

Hänsyn till den yttre miljön är en av nyckelfrågorna för näringslivets
överlevnad och utveckling. Samhällets ökande krav på näringslivet i
fråga om åtgärder för att förbättra den yttre miljön kan innebära såväl
hot som möjligheter för företagen. Åtgärderna kan uppfattas som svåra
och kostsamma för i första hand de små och medelstora företagen.
Utökad miljöhänsyn uppfattas ofta som en belastning i form av ökade
kostnader för dessa företag. Regeringen vill dock understryka att miljö-
hänsyn även leder till nya möjligheter till positiva förändringar genom
att det kan öka näringslivets konkurrenskraft. Företag, som är tidigt ute
i ett förändringsarbete inriktat mot miljöanpassad produktion, kan vinna
konkurrensfördelar gentemot företag som är avvaktande i förhållande
till miljöfrågor.

NUTEK - och tidigare Styrelsen för teknisk utveckling (STU) samt
Statens energiverk - har i sina FoU-stöd länge och i hög grad beaktat
miljöfrågornas betydelse. Under budgetåret 1990/91 var exempelvis ca
20 % av de teknik- och energirelaterade projektsatsningarna vid STU

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

453

direkt miljömotiverade eller hade en stark anknytning till miljöfrågor.
Regeringen anser att hänsyn till den yttre miljön i så stor utsträckning
som möjligt bör integreras i arbetet inom samtliga teknikområden.
Genom att i allt FoU-arbete ta miljöhänsyn så tidigt som möjligt kan
den kunskap utvecklas som krävs för en långsiktigt hållbar utveckling.

NUTEK tillämpar s.k. miljökonsekvensbeskrivningar vid bedömning
av så gott som alla enskilda projekt. Syftet med dessa beskrivningar är
att analysera om tilltänkta projekt kan bedömas påverka den yttre miljön
och i så fall hur denna påverkan sker. Det är enligt regeringens mening
viktigt att NUTEK i all sin FoU-verksamhet medverkar till att miljö-
aspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och redovisade.

Miljökonsekvensbeskrivningar skall även kunna ge information om
och underlag for satsningar på kunskapsuppbyggnad och utveckling av
miljörelaterade basteknologier. Sådant arbete bedrivs inom NUTEK i
nära samarbete med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och
Avfallsforskningsrådet, AFR.

Det övergripande målet for AFR är att med ett konsekvent miljö-
tänkande skapa förutsättningar för att dels uppfylla de miljöpolitiska
målen inom utvalda områden, dels exploatera nya marknadssituationer.
AFR kommer vid budgetårsskiftet 1992/93 - 1993/94 att ha avslutat ett
treårigt program for miljöanpassad produktutveckling och avfallshante-
ring. Regeringen redovisar under Miljö- och naturresursdepartementets
avsnitt förslag avseende AFR:s fortsatta verksamhet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

12.5 Långsiktig förnyelse av energisystemet

Bakgrund

Energiforskningen har sedan år 1975 bedrivits i form av treåriga pro-
gram. Sedan dess har anslagits ca 9 miljarder kronor i 1990 års
penningvärde till energiforskningsprogrammen. Samtidigt har riksdagen
anslagit betydande belopp för att utveckla och demonstrera ny energi-
teknik. Stöd har lämnats for bl.a. investeringar i vindkraftverk och
anläggningar för utnyttjande av solvärme, till energieffektivisering samt
till kraftvärmeproduktion med biobränslen. Riksdagen beslöt våren 1992
att föra över 48,9 miljoner kronor från Näringsdepartementets energi-
forskningsanslag till Jordbruksdepartementet för forskning om bio-
bränslen (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU25, rskr.
1991/92:271).

Planeringsprocessen på energiforskningsområdet innebär att de an-
svariga myndigheterna skall svara för bedömningar av den vetenskap-
liga kvaliteten och den energipolitiska relevansen i den forskning som
stöds. De har inom sina områden ansvar for att bedöma behovet av
insatser i hela forsknings- och utvecklingsprocessen. NUTEK svarar för
samordningen mellan de myndigheter som har ansvar för energiforsk-
ningsprogrammets delar.

454

IVA.s och Energiforskningsgruppens rapporter

En expertgrupp (N 1991:51) fick år 1991 regeringens uppdrag att med-
verka vid utvärdering av forskning och utveckling på energiområdet
samt att bedöma energiforskningens effektivitet, samhällsrelevans och
framtida inriktning. Energiforskningsgruppen redovisade år 1992 rap-
porten (Ds 1992:122) Energiforskningens mål och medel.

Gruppen anser att energi- och miljöfrågornas dignitet och komplexitet
i samhället även i fortsättningen motiverar ett samlat statligt nationellt
energiforskningsprogram och föreslår att en viss omprövning av pro-
grammets inriktning och struktur görs. Strategisk grundforskning och
teknikutveckling är liksom systemstudier, enligt gruppen, de viktigaste
och naturligaste områdena for statliga insatser. Mer marknadsnära
insatser kan också behövas, men där behöver nya former utvecklas i
samverkan med marknadens aktörer. Statens ansvar i teknikutvecklingen
bör koncentreras till stadier före produktutvecklingen. Gruppen pekar
dock på att det, t.ex. inom miljöområdet, finns samhällsmål som är
överordnade marknadens mål och att det där kan finnas skäl för ett
större statligt engagemang.

Vidare understryker gruppen betydelsen av ökade insatser inom en
energirelaterad samhällsvetenskaplig och systemvetenskaplig forskning
för att uppnå en bättre förståelse för energisystemet som en del av vår
samhällsstruktur.

IVA har under åren 1991 - 1992, på eget initiativ men med statligt
bidrag, genomfört en studie av det statliga energiforskningsprogrammet,
kallad Energi for kommande generationer. Enligt IVA fordras på sikt
mer effektiva och för miljön acceptabla sätt att tillföra och använda
energi. Bl.a. därför bör energiforskning, enligt IVA, även fortsätt-
ningsvis utgöra ett särskilt statligt forskningsprogram med eget anslag.

IVA framhåller att energiforskningen skall ha en sådan bredd att
utbildningssystemet kan förse avnämarna med kompetens inom samtliga
relevanta områden. Forskningen skall ha ett sådant djup att den på sikt
kan skapa ny kunskap inom nischer som är särskilt viktiga for det sven-
ska energisystemets och den svenska industrins utveckling.

För att leda till resultat måste energiforskningsprogrammet ges en
inriktning som är stabil under lång tid. Det bör enligt IVA inte utsättas
för kortsiktiga kris-, konjunktur- eller politiskt relaterade svängningar.
Det måste också utformas med starkt hänsynstagande till omvärlden.

De organisatoriska förutsättningarna för samarbete mellan högskola
och näringsliv måste stärkas generellt. Direkt stöd till företag avseende
utveckling och demonstration av specifika apparater och system bör
dock enligt IVA avvecklas. Frigjorda medel bör omfördelas främst till
grundläggande och tillämpad energirelaterad forskning vid universitet
och högskolor, ökad medverkan i internationella forskningssamarbeten,
samt utökat stöd till branschgemensamt ägda FoU-projekt och FoU-
företag på energiområdet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

455

Utökad kompetens är enligt IVA särskilt viktig inom följande om-
råden: transportsektorns energianvändning, bioenergi, kärnenergi - såväl
fusion som fission - samt bränsleceller, elackumulatorer och solceller.

Myndigheter med ansvar inom energiforskningsprogrammet

NUTEK har i anslagsframställningen redogjort for planerade insatser
inom energiforskningen under perioden 1993 - 1996. Miljöfrågorna och
utvecklingen av energisystemet mot högre energieffektivitet och mot
ökad användning av biobränslen och andra fömybara energislag kom-
mer att vara utgångspunkter för dessa planer. En ökad inriktning mot
kompetensuppbyggnad och utveckling av energirelaterade bas-
teknologier, som kan ligga till grund för utvecklingen av nya energi-
tekniker i näringslivet planeras.

NUTEK avser att pröva nya former för kunskapsöverföring och sam-
verkan mellan högskolor, institut och industrin. Möjligheterna till inter-
nationellt samarbete skall tillvaratas. Samspelet mellan insatser för
energiforskning och annan teknisk forskning skall förstärkas ytterligare.
Viktiga forskningsområden är förbränningsteknik, utnyttjande av bio-
energi, vind, sol och geotermi samt effektivisering av den energiinten-
siva industrins energianvändning och energiproduktion.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) planerar en fortsatt kraftfull
satsning på forskning, utveckling och experimentbyggande avseende nya
miljövänliga energisystem, värmepumpar, solvärme och energilagring.
Vidare erbjuder bebyggelsen möjligheter till energieffektivisering som
inte har tagits till vara. BFR anger att energifrågornas roll i den
kommunala planeringen och i själva byggprocessen är viktiga områden.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) stöder, med medel från
energiforskningsprogrammet, grundforskning av betydelse för energi-
området, främst för utvecklingen av fömybara energikällor och metoder
för effektivare energiomvandling och -användning. Vidare ingår forsk-
ning om hur dagens energisystem påverkar miljö och klimat. Under de
senaste åren har en betydande satsning skett på rekryteringsstimulerande
åtgärder i form av doktorand- och forskarassistenttjänster.

Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att stödja miljö-
och energirelaterad transportforskning. Ett särskilt program genomförs
som skall belysa förutsättningarna för att genomföra strukturella för-
ändringar inom transportsektorn i syfte att minska energiförbrukningen
och miljöbelastningen. TFB disponerar också särskilda anslag för ut-
veckling och demonstration av dels energibesparande motorteknik för
bl.a. bussar, dels användning av motoralkoholer. TFB föreslår i sin
anslagsframställning att energimedlen skall integreras i beredningens
ordinarie anslag.

Studsvik AB, som är ett dotterbolag till Vattenfall AB, har programan-
svar för den kärntekniska forskningen och utvecklingsverksamheten.
Syftet med verksamheten är dels långsiktig kunskapsuppbyggnad hos de
deltagande parterna, dels bevarande av kämkraftsindustrins kompetens.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

456

Statligt stöd utgår till dels driften av forskningsreaktom R2, dels pro-
grammen Ny kärnteknik och Övrig kärnteknisk FoU. Studsvik AB
deltar vidare i EG:s fusionsforskning inom ramen för det associations-
avtal som Sverige tecknade med Euratom år 1976. Studsvik AB begär
medel för nationell delfinansiering för deltagande i den materialtekniska
forskningen inom EG:s fusionsteknologiprogram.

Programrådet vid Studsvik har till uppgift att beställa insatser inom
området för icke kärnteknisk forskning och utveckling som finansieras
med statsanslag och som utförs av tre företag på Studsvik. Från anslaget
Energiforskning under tolfte huvudtiteln utgår statsanslag till distribu-
tionsteknik vid bolaget Fjärrvärmeutveckling FVU AB samt till mate-
rialteknik vid Studsvik Material AB. Över anslaget Bioenergiforskning
under nionde huvudtiteln utgår anslag till forgasnings- och förbrännings-
teknik vid TPS Termiska Processer AB.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) fördelar inte några medel
inom ramen för energiforskningsprogrammet. TFR har emellertid över-
tagit ansvaret för den energirelaterade inomvetenskapligt motiverade
tekniska grundforskning som tidigare finansierades av bl.a. STU.

Vid en hearing på Näringsdepartementet i oktober 1992 har framför-
allt Energiforskningsgruppens och IVA:s rapporter diskuterats.

Regeringens överväganden

De övergripande målen för energiforskningen är att skapa vetenskaplig
och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna
och i näringslivet för utvecklingen och omställningen av energisystemet
i enlighet med riksdagens riktlinjer for energipolitiken.

Enligt riksdagens beslut år 1991 (prop. 1990/91:88, bet.
1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) är energipolitikens mål att på kort
och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med om-
världen konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall utgå från vad
natur och miljö kan bära. Regeringens förslag i budgetpropositionen
(prop. 1992/93:100 bil. 13) innebär en utökning av insatserna på energi-
området under nästa budgetår.

Det är nödvändigt med nationella insatser för att främja kvalificerad
forskning och utveckling inom energiområdet. Dessa insatser skall
möjliggöra utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet
med 1991 års energipolitiska beslut. Betydelsen av energiforskningen
har fått ökad aktualitet genom att ramkonventionen om klimatföränd-
ringar undertecknades i Rio de Janeiro år 1992. Energiforskningen har
stor betydelse för att ta fram energialternativ baserade på fömybara
energikällor och effektiv energianvändning. För att tillgodose dessa krav
bör forskningen ha en långsiktig och uthållig inriktning.

Den bör syfta till att skapa en bred vetenskaplig och teknisk kompe-
tens, såväl beträffande tillförsel och användning av energi som i fråga
om energisystemets miljökonsekvenser. En målinriktad forskning med

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

457

hög kvalitet är en nödvändig förutsättning för att säkra en god kvalitet
på utbildningen inom dessa områden.

Regeringen anser att energifrågornas betydelse för miljö, klimat och
tillväxt i ekonomin utgör skäl for att hålla den statligt finansierade
energiforskningen samman i ett program. Detta synsätt ligger väl i linje
med de synpunkter som har framförts av NUTEK, IVA och Energi-
forskningsgruppen. NUTEK bör även i fortsättningen vara ansvarig för
samordningen mellan de programorgan som fördelar medel inom ramen
för energiforskningsprogrammet. Energiforskningen bör i högre grad än
nu samordnas med annan forskning och utveckling, varvid möjligheter
till ytterligare rationalisering av verksamheten bör tillvaratas.

Programmet bör inriktas mot energirelaterad grundforskning och lång-
siktig kompetensuppbyggnad inom basteknologier på energiområdet
samt energisystemstudier, medan kraftindustrin och andra företag som
verkar inom energisystemet bör ta ett större ansvar för branschinriktad
forskning och utvecklings- och demonstrationsverksamhet. Regeringen
har inhämtat att Svenska Kraftverksföreningen, Vattenfall AB, Svenska
Elverksföreningen och Svenska Kraftnät har bildat ett gemensamt bolag,
Elforsk, för att bedriva forskning och utveckling inom områden av be-
tydelse för produktion, distribution, överföring och användning av elekt-
riticitet.

Inom områden där de kommersiella förutsättningarna är svaga, men
den långsiktiga inriktningen av energipolitiken motiverar särskilda in-
satser, bör staten bidra med finansiering av utvecklings- och demonstra-
tionsverksamhet på energiområdet med medel ur dels Energiteknikfon-
den, dels anslaget för främjande av biobränsleanvändning under nionde
huvudtiteln.

Forskning om effektivare användning av energi är av väsentlig bety-
delse. Med hänsyn till att transportsektorn står för närmare en fjärdedel
av energianvändningen och ca 60 % av oljeanvändningen och även
svarar för en mycket stor del av miljöbelastningen i samband med
energianvändningen bör denna sektor uppmärksammas.

Regeringen har tidigare föreslagit ökade satsningar på informations-
teknologi och fordonsteknisk forskning. Dessa satsningar bör få rele-
vans för bl.a. framtida energitillförsel och energianvändning.

Med den här angivna inriktningen av energiforskningen är det enligt
regeringens mening möjligt att minska anslagen för dessa ändamål.

12.6 Förnyelse och effektivisering av byggforskningen

Forskningens omfattning och organisation

Byggforskning används som ett samlande begrepp för ett omfattande
forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) med tyngdpunkten i frågor som
rör markanvändning, byggande, bostadsförsörjning och förvaltning.
Dessa frågor är till sin karaktär sektorsövergripande och forskningen
finns företrädd inom flera vetenskapliga discipliner. Den forskning som
bedrivs har direkt och indirekt betydelse när det gäller konkurrenskraft,

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

458

välfärd, livskvalitet, folkhälsa och hushållning med naturresurser och
miljö.

Den grundläggande forskningen bedrivs främst inom de tekniska
högskolorna men också på en rad institutioner vid landets stora univer-
sitet samt några regionala högskolor. Tillämpad forskning och utveck-
ling bedrivs i huvudsak inom institut och i företag.

Byggforskningen har en heterogen avnämargrupp, omfattande alla de
parter, som agerar inom samhällsbyggande och förvaltning, d.v.s. stat,
kommuner, förvaltare, byggherrar, arkitekter och konsulter, byggent-
reprenörer och byggmaterialindustrin samt försäkringsbolagen. Bran-
schen innehåller en stor andel små företag.

Den statliga finansieringen av byggforskningen kanaliseras i huvud-
sak via Statens råd for byggnadsforskning (BFR). Cirka hälften av
BFR:s medel fördelas till forskning vid universitet och högskolor. Res-
ten går till forskningsinstitut, enskilda företag samt kommuner och
statliga institutioner. Statens institut för byggnadsforskning (SIB) är till
övervägande del anslagsfinansierat.

Statens råd för byggnadsforskning

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) planerar, initierar, samordnar
och finansierar forsknings- och utvecklingsarbete. BFR:s verksamhets-
område definieras som FoU-verksamhet kring förändringen och utform-
ningen av den byggda miljön med hjälp av markanvändning, byggande
och förvaltning. Utvärderingar av FoU-insatser och information om
FoU-resultat av ny teknik är viktiga delar av verksamheten.

BFR skall bl.a. verka för

- långsiktig kunskapsuppbyggnad genom satsning på forskarmiljöer och
forskartjänster främst vid universitet och högskolor,

- utvecklings- och experimentverksamhet som ger byggsektorn använd-
bar kunskap.

BFR är också programorgan inom energiforskningsprogrammet med
ansvar för bl.a. ny energiteknik i bebyggelsen.

Statens institut för byggnadsforskning

Statens institut för byggnadsforskning (SIB) är ett forskningsutförande
institut inom samhällsbyggnadsområdet, till formen en myndighet (in-
struktion 1988:930). Verksamheten är inriktad mot följande områden

- boende, bostadsförsöijning och bostadspolitik,

- planering och beslut om mark- och vattenanvändning, byggande och
förvaltning,

- byggnaders och byggmaterials tekniska egenskaper,

- klimat- och installations frågor samt

- energihushållning.

Chefen för Näringsdepartementet gav i maj 1992 förre statssekretera-
ren vid Utbildningsdepartementet, Sverker Gustavsson, i uppdrag att
göra en översyn av verksamheten vid SIB. En rapport från översynen

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

459

avlämnades den 15 september 1992. Rapporten har remissbe hand lats.
En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig på Näringsdeparte-
mentet.

överläggningar med branschen

Som en följd av riksdagens beslut med anledning av 1990 års forsk-
ningspolitiska proposition (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:BoU19,
rskr. 1989/90:339) har överläggningar förts mellan företrädare för
regeringen och näringslivet om ökade insatser från näringslivet för
byggforskning. I kompletteringspropositionen våren 1991 (prop. 1990/
91:150, bil. 11:10, bet. 1990/91 :BoU6y, rskr. 1990/91:390) redogjorde
regeringen för de förda överläggningarna och de resultat som hade
uppnåtts. Vid sin behandling av propositionen noterade bostadsutskottet
med tillfredsställelse att överenskommelse om ett ökat engagemang
kunnat träffas med del av branschen. Utskottet ansåg att överläggningar-
na borde fortsätta. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag.

I enlighet med tidigare riksdagsbeslut har överläggningarna därefter
fortsatt. Dessa har förts under en period av extrem lågkonjunktur som
innebär stora svårigheter för en betydande del av byggsektorn. Trots
byggbranschens problem har propåerna om ökad medverkan från bran-
schens sida mötts av en positiv attityd. Behovet av satsningar på forsk-
ning, utveckling och utbildning har understrukits. Resultaten från över-
läggningarna har redovisats for Näringsdepartementet i en särskild
rapport.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

Regeringens överväganden

Omvärldsförändringama inom bygg-, bostads- och fastighetsmarknader-
na är stora. Internationaliseringen av byggmarknaden, EES-avtalet och
ett eventuellt svenskt medlemsskap i EG öppnar nya möjligheter sam-
tidigt som kraven på de svenska företagen skärps. Kunskapsutveck-
lingen måste vara långsiktig samtidigt som den bör vara flexibel och
kunna anpassas till snabbt ändrade förutsättningar. Det internationella
forskningssamarbetet växer i betydelse. Det innebär att svenska forsk-
ningsmiljöer måste framstå som attraktiva vid en internationell jäm-
förelse.

På den inhemska marknaden präglas situationen av starka krav på
effektivisering och förnyelse. Avregleringen inom byggandet, minskade
bostadssubventioner och ökade infrastruktursatsningar ställer den svens-
ka bygg-, bostads- och fastighetsmarknaden inför nya utmaningar som
kräver ny, hållbar kunskap. Den byggda miljöns betydelse för lokal,
regional och nationell utveckling är betydande. Den spelar också en
viktig roll när det gäller utländska företags och organisationers vilja att
investera och etablera sig i Sverige.

Med hänsyn till den internationella utvecklingen, förutsättningarna i
Sverige och strävandena att underlätta tillväxt och konkurrenskraft bör

460

den framtida inrikningen i ökad utsträckning syfta till stöd för en ut-
veckling vars bärkraft ligger i medveten resurshushållning och integre-
rade, miljöanpassade lösningar.

I denna förändrade omvärld är svensk byggforskning av strategisk
betydelse. Det finns en växande insikt inom branschen om behovet av
ökat engagemang när det gäller den tillämpade forskningen. Det stats-
finansiella läget ställer vidare krav på förnyelse och effektivisering av
de stadiga insatserna för byggforskning. De stadiga insatserna måste
därför samordnas och koncentreras. Regeringen har också den allmänna
uppfattningen att sektorforskning etc. i viss utsträckning bör vara kon-
kurrensutsatt. Förmågan att erhålla extern finansiering kan ses som ett
kvitto på att forskningen har relevans.

Statens resurser för byggforskning bör i framtiden i huvudsak kon-
centreras till BFR och de tekniska högskolorna. BFR bör, i egenskap av
ansvarigt sektorsorgan, ha till uppgift att samordna de stadiga resur-
serna för forskning och utveckling avseende markanvändning, bygg-
ande, anläggningsverksamhet och förvaltning. BFR bör vidare verka för
en effektiv arbetsfördelning mellan forskningsfinansierande organ inom
angränsande forskningsområden så att dubbelarbete kan undvikas.

Mot den här angivna bakgrunden finner regeringen det vidare angelä-
get att den nuvarande verksamheten vid SIB omstruktureras. I det föl-
jande lämnas förslag till en förändringsstrategi. Huvuddragen i denna
innebär att en ny institution för bygg- och fastighetsforskning bildas
med koppling till Kungtiga Tekniska Högskolan (KTH) men med loka-
lisering till Gävle. Förslaget innebär vidare att verksamheten vid SIB
under kommande budgetår koncentreras på samhällsvetenskapligt in-
riktad forskning samt att att denna forskning snarast utvärderas. Reger-
ingen vill i sammanhanget betona vikten av att forskning om de sociala
aspekterna kring den byggda miljön har fortsatt hög prioritet.

Ny institution för bygg- och fastighetsforskning

En ny institution för bygg- och fastighetsforskning bör bildas den 1 juli
1993 med lokalisering till Gävle. Organisatoriskt bör institutionen in-
ordnas under KTH:s nya delfakultet som kommer att bildas av de
nuvarande sektionerna för arkitektur, lantmäteri och väg- och vatten-
byggnad. Institutionen avses bli ett komplement till och en förstärkning
av delfakulteten.

Verksamheten vid den nya högskoleinstitutionen bör inriktas på forsk-
ningssamverkan inom områden med relevans för bygg- och fastighets-
sektorn. En följd av att nybyggandet av bostäder och lokaler förväntas
minska de närmaste åren blir att tyngdpunkten i byggandet förskjuts mot
infrastrukturinvesteringar. Frågeställningar om förvaltning, dvs. drift,
skötsel och underhåll av fastigheter samt av den byggda miljön i övrigt,
blir allt viktigare. Det växande behovet av att i ökad omfattning integre-
ra det ekonomiska perspektivet i markanvändningsplanering, byggande
och förvaltning ställer krav på forskningsinsatser inom bygg- och fastig-
hetsekonomi. Forskningsområden för den nya institutionen kan vidare

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

461

inkludera förvaltning och boendekvalitet. Andra viktiga områden är
materialforskning med inriktning mot beständighet och kvalitet samt
metoder att uppnå god luftkvalitet i både befintliga och nya byggnader.
Vidare är informationsteknologins användning i projektering, byggande
och förvaltning av såväl byggnader som infrastruktur ett viktigt FoU-
område.

I den nya institutionen bör ingå den verksamhet inom nuvarande SIB
som passar in i KTH:s profil och har relevans för bygg- och fastighets-
sektorn. Detta innebär att motsvarande verksamhet inom ramen for SIB
upphör. Institutionen bör inrymma ett antal professurer, bl.a. de som
redan har tillsatts inom SIB samt den professur i nationalekonomi som
är under tillsättande.

Genom att institutionen blir en del av KTH skapas en koppling mellan
den forskning som kommer att bedrivas inom institutionen och utbild-
ning och forskning inom övriga KTH. Professorer och forskare som
kommer att tillhöra den nya institutionen bör dela sin tid mellan KTH i
Stockholm och Gävle. Teknologer och forskare vid KTH får möjlighet
att utnyttja de laboratorieresurser m.m. som kommer att finnas vid
institutionen i Gävle för bl.a. examensarbete.

Den nya högskoleinstitutionen kommer att innebära en kompetens-
mässig förstärkning av regionen som inrymmer utvecklingsmöjligheter.
Samverkan med högskolan i Gävle bör utvecklas. Personal vid institu-
tionen bör delta i utbildningen inom högskolan. Vidare finns förutsätt-
ningar för att institutionen, tillsammans med högskolan, skall kunna
medverka till att utveckla en sådan civilingenjörsutbildning med inrikt-
ning på bygg- och fastighetsekonomi som har föreslagits vid KTH. När-
heten till Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata
i Gävle innebär möjligheter att inom institutionen bygga upp nya FoU-
miljöer.

Ambitionen är att den nya institutionen inledningsvis får en omsätt-
ning i ekonomiska termer motsvarande två tredjedelar av verksamheten
vid SIB. Det är rimligt att staten via BFR tillskjuter en viss basfinansie-
ring. Mot bakgrund av den nya högskoleinstitutionens föreslagna in-
riktning gör regeringen bedömningen att branschen kommer att finan-
siera specifika forskningsprojekt vid institutionen. Institutionen kommer
också, på sedvanligt sätt, att kunna söka särskilda projektmedel hos
forskningsråd etc. i konkurrens med andra forskningsutförare. Omfatt-
ningen av verksamheten blir slutligen beroende av i vilken utsträckning
beställare av forskning kommer att utnyttja institutionens resurser.

Regeringen avser att uppdra åt BFR att tillsammans med KTH lämna
förslag till hur den nya högskoleinstitutionen skall utformas.

Samhällsvetenskapligt inriktad forskning vid SIB

Av SIB:s verksamhet finns delar, bl.a. inom den samhällsvetenskapliga
forskningen avseende bostadspolitik och bostadssociala frågor, som inte
naturligen hör hemma inom den föreslagna KTH-institutionen utan

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

462

passar bättre tillsammans med annan högskoleforskning. Forskning av
likartat slag bedrivs inom olika universitet och högskolor i landet.

Regeringen har redan tidigare betonat vikten av en samhällsvetenskap-
lig forskning om bostadspolitik och bostadssociala frågor med hög
kvalitet. Den föreslagna omstruktureringen av byggforskningen måste
därför ge förutsättningar för fortsatta insatser på detta område. Forsk-
ning av detta slag, i likhet med byggforskningen i övrigt, måste samti-
digt i ökad utsträckning bedrivas med stöd från forskningsråd, sektors-
organ och andra intressenter.

Det finns inte nu tillräckligt underlag för ett slutgiltigt ställningstagan-
de till framtiden for den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen vid
SIB. Regeringen avser därför att låta utvärdera denna del av SIB:s
nuvarande verksamhet och pröva förutsättningarna för dess fortsatta
existens.

Budgetåret 1993/94 bör den samhällsvetenskapligt inriktade verksam-
heten vid SIB fortsätta men knytas till Uppsala universitet. Tillräcklig
finansiering bör garanteras under detta år i avvaktan på ställningstagan-
de till utredningens förslag. Regeringen utesluter således inte att fortsatt
statligt stöd i någon omfattning kan ges under åren därefter via Uppsala
universitet.

De föreslagna förändringarna innebär att Utbildningsdepartementet får
ansvaret för den föreslagna KTH-institutionen liksom för beredningen
av frågan om den samhällsvetenskapligt inriktade forskningens omfatt-
ning och organisation. SIB bör upphöra den 1 juli 1993.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för byggforskningen,

2. godkänner vad regeringen anfört om avvecklingen av Statens
institut för byggnadsforskning samt bemyndigar regeringen att
vidta erforderliga åtgärder for att avveckla institutet.

12.7 Fördjupad prövning av FoU-myndigheter

12.7.1 Närings- och teknikutvecklingsverket

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är enligt sin instruktion
(1991:960) central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets
tillväxt och förnyelse samt for omställning av energisystemet.

I budgetpropositionen 1992/93:100 bil. 13 s. 20-33 har redovisats en
fördjupad prövning av verksamheten vid NUTEK avseende verksam-
hetsområdena Utredningar och utvärderingar, Företagsutveckling, Re-
gional utveckling samt Energiförsörjning, energianvändning och elsäker-
het. Övergripande mål, resultatbedömning, fördjupad prövning, resurser
m.m. för verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling redo-
visas i det följande.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

463

Teknisk forskning och utveckling

NUTEK har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden
1993/94 - 1995/96 redovisat resultaten av verksamheten samt förslag till
inriktning inom bl.a. området teknisk forskning och utveckling.

Mot bakgrund av den analys NUTEK har genomfört av förutsätt-
ningarna för den industrirelaterade forskningen föreslår NUTEK en ny
programstruktur för teknisk FoU liksom för energiforskningen (anslaget
till Energiforskning). En utgångspunkt för de föreslagna satsningarna är
att de skall koncentreras till teknologier med tillämpningar inom flera
delar av näringslivet och till FoU-områden där svenska företag har
särskilt goda förutsättningar att utvecklas ytterligare. Insatserna bör
enligt NUTEK koncentreras till följande prioriterade teknikområden.
Nya basteknologier och deras användning:

- Informationsteknologi och dess tillämpningar

- Materialteknik

- Bioteknik

- Teknik för komplexa system

- Energirelevanta basteknologier (anslaget till Energiforskning)
Utvecklingsområden for svenskt näringsliv och samhällsprioriteringar:

- Biomedicinsk teknik

- Produktionsteknik

- Processteknik/Energiintensiv industri (även anslaget till Energi-
forskning)

- Transportteknik/Transportsektom

- Miljöteknik

- Bioenergi

- Kraft-/värmetillförsel (även anslaget till Energiforskning)

NUTEK har i sin anslagsframställning för samtliga dessa områden
föreslagit nya ramprogram och insatsområden respektive fortsättningar
av pågående program.

Ett särskilt program rörande elva tvärvetenskapliga konsortier inom
högskolan finansieras för närvarande under ett eget anslag, Material-
teknisk forskning. Programmet leds och finansieras gemensamt av
NUTEK och NFR. NUTEK föreslår att 42,2 miljoner kronor anvisas
för konsortieverksamheten för budgetåret 1993/94. Därutöver har
NUTEK föreslagit att 10 miljoner kronor per år avsätts från löntagar-
fondsmedel för en förstärkning och ökad industrianknytning av konsor-
tierna. Vidare har NUTEK föreslagit satsningar på s.k. teknopoler.
Denna senare fråga har tagits upp i budgetpropositionen (prop.
1992/93:100 bil. 13) under anslaget B 5. Småföretagsutveckling.

Under de senaste sex åren har NUTEK (tidigare STU och Statens
energiverk) årligen genomfört utvärderingar inom FoU-området för-
delade på:

- kvalitetsvärderingar med hjälp av internationella bedömare,

- uppföljningar av industriforskningsprogram,

- utvärderingar och uppföljningar av aktörsgrupper, arbetsformer, olika
särskilda insatser, effektmätningar m.m.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

464

I syfte att säkerställa en konsistent uppföljning, samlas varje år in
rapporter från samtliga forskargrupper vid universitet och högskolor
som har erhållit stöd och bidrag från NUTEK. En motsvarande upp-
följning görs av verksamheten vid industriforskningsinstitut och pro-
gramstyrelser (tidigare under beteckningen kollektivforskning).

Utvecklingen av resultatmått fortsätter. Under slutet av år 1991 och
början av år 1992 genomfördes ett försöksprojekt. Nio program valdes
ut fördelade på grundläggande forskning, industriforskning, tillämpad
forskning, utvecklingsinsatser och demonstrationsprojekt finansierade
via Energiteknikfonden. Internationella erfarenheter utnyttjades.

Projektet har utmynnat i förslag till resultatmått och indikatorer för de
nio programmen, inklusive uppgifter om vilka underlagsdata dessa
förutsätter. Avsikten är att med tämligen enkla, främst kvantitativa mått
löpande följa programmen. Resultatmåtten kompletterar utvärderingarna
som är mer analysinriktade. Erfarenheterna från försöksprojektet kom-
mer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med att involvera flera
program och engagera fler intressenter.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

465

30 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

Övergripande mål

Det övergripande målet för verksamhetsområdet Teknisk forskning
och utveckling vid NUTEK är att:

-  bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och
den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell
verksamhet,

-  bidra till att skapa kunskap och kompetens inom det teknikveten-
skapliga området på universitet, högskolor samt i näringslivet för
utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet med
de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen beslutat.

Resurser

Medel föreslås for verksamhetsområdet under anslagen på tolfte
huvudtiteln

B 14.

Särskilda insatser inom industriforskningssystemet

F 1.

Teknisk forskning och
utveckling

F2.

Informationsteknologi

F7.

Europeiskt FoU-samarbete

F9.

Energiforskning

samt under anslagen på nionde huvudtiteln

J 1.    Bioenergiforskning

J 2.    Bidrag för ny energiteknik

J 3.    Främjande av biobränsleanvändningen

Övrigt

I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 13) har medel före-
slagits för verksamhetsområdet under anslagen

E 7.    Insatser för ny energiteknik

E 8.    Bidrag till energiteknikfonden

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Med utgångspunkt i den redovisning NUTEK har lämnat i sin för-
djupade anslagsframställning bedömer regeringen att verksamheten i allt
väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att tillfredsställande
resultat uppnåtts. Detta bekräftas också av de utvärderingar av olika
program och projekt som har gjorts under de senaste åren.

466

Regeringen anser att NUTEK: s resultatredovisningar bör vidareut-
vecklas så att det blir möjligt att i framtiden värdera prestationer och
effekter på ett mer konkret sätt än hittills. Värderingen av prestationer
och effekter bör utgå från det angivna övergripande målet. Absoluta
värdeskalor liksom inbördes rangordning av de olika insatserna utifrån
graden av framgång i förhållande till uppställda mål bör eftersträvas. I
övrigt bör NUTEK göra en kvalitativ beskrivning och bedömning av
resultatens innehåll och värde.

Inom FoU-området finns ständigt betydande behov av insatser.
Begränsade resurser förutsätter emellertid prioriteringar. Regering och
riksdag har det yttersta ansvaret for prioriteringarna medan det är
NUTEK:s uppgift att ta fram underlag och förslag till prioriteringar.
Det är således inte tillräckligt att föreslå generella medelsökningar för
projekt och program utan vaije förslag bör rangordnas i förhållande till
de övriga. NUTEK måste även kunna motivera förslag till ökningar.

Slutsatser

Genom sina insatser har NUTEK och det tidigare STU utgjort ett viktigt
teknikpolitiskt instrument i det medellånga och långa tidsperspektivet.
Regeringen bedömer att detta kommer att gälla även för den kommande
treårsperioden.

Informationsteknologi (IT) har utvecklats till ett teknikområde som
utgör basteknologi för nästan all modem industriell verksamhet. Den
berör i dag praktiskt taget också all övrig näringslivsverksamhet.

Regeringen har i avsnitt 12.3.1 redovisat sina överväganden beträf-
fande insatser inom området informationsteknologi. Genom de ökade
insatser som föreslås möjliggörs förstärkningar inom främst områdena
mikroelektronik, datavetenskap, kommunikation och FoU för god IT-
användning. NUTEK ges vidare möjlighet att verka för att industri-
relevanta kompetenscentra inrättas inom IT-området. Vidare bör små
och medelstora företag ges ökade möjligheter att medverka i forskning
inom IT-området.

NUTEK bör liksom tidigare prioritera områdena materialteknik, bio-
teknik och biomedicinsk teknik. Miljötekniska hänsyn tas genom att
miljökonsekvensanalyser görs för alla projekt och program.

Inom avancerade teknikområden som informationsteknologi, elek-
tronik, bioteknik och biomedicinsk teknik är steget mellan forskning och
kommersiella produkter många gånger kort. NUTEK bör därför avsätta
ökade resurser för stöd till produktutveckling och teknikbaserade affärs-
verksamheter fiämst inom NUTEK:s prioriterade teknikområden.

Regeringen har i avsnitt 12.3.2 redovisat sina överväganden beträf-
fande insatser på det materialtekniska området samt programmet för
tvärvetenskapliga konsortier inom högskolan med industrisamarbete.
Det är angeläget att pågående FoU-aktiviteter på området fortsätter och
vidareutvecklas. Verksamheten vid materialkonsortierna bör fortsätta i
en något ökad omfattning.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

467

Ett av regeringens mål for näringspolitiken är att främja utvecklingen
i små och medelstora företag. En rad åtgärder har vidtagits av rege-
ringen i detta syfte, t.ex. när det gäller kapitalförsörjningen. Utveck-
lingen av småföretag förutsätter även kunskapsuppbyggnad. Regeringen
föreslår därför, vilket närmare har beskrivits i avsnitt 12.2.4, inledande
satsningar på FoU-program för små och medelstora företag inom en
kostnadsram om 10 miljoner kronor per år. Vidare föreslås åtgärder för
att underlätta anställning av civilingenjörer i småföretag. Kostnaderna
för dessa senare satsningar beräknas till ca 10 miljoner kronor i form av
ett engångsanslag.

Inom det internationella samarbetet bör ytterligare medel avsättas för
Eureka. De utökade insatserna har preliminärt beräknats till ca 20 mil-
joner kronor. Dessa är avsedda att underlätta samarbetet mellan de
mindre och större företagen i Eurekaprojekt.

NUTEK bör vidare öka sina insatser när det gäller den träråvaru-
baserade industrin. Kunskapsförsörjningen inom detta område har
nyligen utretts, (se avsnitt 12.4.5). NUTEK bör nu tillföras medel for
att bidra till att ett program för kunskapsförsörjning byggs upp. För
ändamålet beräknas 10 miljoner kronor.

Liksom tidigare, under det hittillsvarande programmet Ny kunskap,
bör en viss del av resurserna under det nya programmet Nya bastekno-
logier och deras användning hållas fria för projektstöd utanför ram-
programmen för kunskapsutveckling.

Regeringen anser att utökade resurser nu bör avsättas för FoU-insatser
av betydelse för den fordonstekniska utvecklingen. Programmet beskrivs
närmare under avsnitt 12.4.4. För detta ändamål har beräknats en årlig
ram om 30 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 - 1995/96.

För flygteknisk forskning har beräknats 10 miljoner kronor för de in-
satser som faller inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. En
närmare beskrivning av programmet finns i avsnittet om Försvarsdepar-
tementets verksamhetsområde.

Regeringen har i avsnitt 12.5 redovisat sina överväganden beträffande
energiforskningsprogrammet. NUTEK bör även under den kommande
treårsperioden ha det övergripande ansvaret for programmet. I enlighet
med de riktlinjer som har föreslagits för energiforskningen bör denna i
högre grad än nu samordnas med annan forskning och utveckling.

En ny programindelning bör införas för verksamhetsområdet Teknisk
forskning och utveckling vid NUTEK och omfatta huvudprogrammen
"Nya basteknologier och deras användning" samt "Utvecklingsområden
for svenskt näringsliv och samhällsprioriteringar". Därmed frångås den
nuvarande indelningen i Ny kunskap, Ny teknik och Nya produkter.

Avtalsbunden industriforskning (tidigare benämnd kollektivforskning)
erhåller 189 miljoner kronor från NUTEK budgetåret 1992/93. Mot-
svarande industrifinansiering uppgår till ca 500 miljoner kronor. Under
innevarande verksamhetsår påböijas en omstrukturering av industri-
forskningssystemet i avsikt att öka effektiviteten och att ytterligare
stärka denna forsknings ställning som brygga mellan industrin och uni-
versitets- och högskolesystemet. Regeringen beräknar att verksamheten

Prop. 1992/93:170
Avsnitt 12
Näringsdep.

468

under budgetåret 1993/94 kommer att bedrivas inom ungefar oför-
ändrade ramar.

I det treårsprogram som lades fast våren 1990 behandlades bland
internationella frågor behovet av en ökad satsning på projekt som utförs
i europeiskt samarbete, exempelvis inom EG:s ramprogram för FoU
och Eureka. NUTEK bör i fortsättningen lägga stor vikt vid svensk
medverkan i dessa samarbetsprogram. För medverkan i Eureka förutses
som tidigare har nämnts, vissa ökade insatser.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

12.7.2 Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller
den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning
och utveckling.

Rymdstyrelsen skall enligt sin instruktion (1988:343) ta initiativ till,
samordna och fördela det statliga stödet till forskning och utveckling
inom svensk rymd- och fjärranalysverksamhet. Vidare skall Rymdstyrel-
sen bereda ärenden rörande internationellt rymd- och fjärranalyssam-
arbete samt vara kontaktorgan för internationella organisationer och
utländska institutioner inom sitt verksamhetsområde. Rymdstyrelsen
skall dessutom bereda ärenden om tillstånd för och utöva kontroll av
rymdverksamhet, föra register över rymdföremål samt främja en ända-
målsenlig informations- och dokumentationsverksamhet inom rymd- och
fjärranalysområdet.

Rymdstyrelsens verksamhet finansieras under Näringsdepartementets
och Utbildningsdepartementets huvudtitlar genom program för nationell
rymdverksamhet och internationellt rymdsamarbete samt under Närings-
departementets huvudtitel ett program för ledning och samordning.

Medel för verksamheten anvisas för innevarande budgetår under
följande anslag.

Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

F 5. Europeiskt rymdsamarbete m.m.

F 6. Nationell rymdverksamhet

447 439 000 kr

58 287 000 kr

Utbildningsdepartementet, åttonde huvudtiteln

E 18. Rymdforskning

E 19. Europeisk forskningssamverkan
(Rymdstyrelsens del)

Summa

32 257 000 kr

80 040 000 kr

618 023 000 kr

Som ett led i den nya mål- och resultatorienterade budgetprocessen
har Rymdstyrelsen anmodats att till regeringen inge en särskild rapport
innehållande en mål- och resultatanalys av Rymdstyrelsens verksamhet.
Enligt direktiven innehåller rapporten dels en målstruktur för närings-
och forskningspolitiskt finansierad rymdverksamhet, dels en till mål-

469

strukturen anknuten modell för resultatanalys med förslag till resultat-
mått. Som ett demonstrationsexempel utnyttjas modellen för en resultat-
analys baserad på en enkätundersökning bland 14 större och mindre
rymdföretag. Dessutom lämnar Rymdstyrelsen en redogörelse för ett
med svensk rymdindustri samfinansierat utvecklingsprogram.

De övergripande målen eller riktlinjerna för den svenska rymdverk-
samheten har successivt vuxit fram ur bland annat regeringens av riks-
dagen antagna propositioner och konventionen för European Space
Agency, ESA, om hur rymdsamarbete skall bedrivas. De kan samman-
fattas i fyra övergripande politiska mål, nämligen forsknings-, närings-,
Europa- och regionalpolitiska mål, för den svenska rymdverksamheten.

Rymdstyrelsen föreslår i sin särskilda rapport att verksamheten skall
redovisas enligt de två första övergripande målen, nämligen de forsk-
nings- respektive näringspolitiska målen.

Regeringen har under Utbildningsdepartementets avsnitt redogjort för
den forskmngspoUtiska delen av Rymdstyrelsens verksamhet som i
större eller mindre utsträckning även berör näringspolitiken.

De näringspolitiska målen har Rymdstyrelsen angivit som att åstad-
komma ökad

- konkurrenskraft

- teknikspridning

- Europasamverkan

- regionutveckling

Dessa mål har Rymdstyrelsen delat upp i ett antal delmål. Till varje
delmål finns ett eller flera resultatmått eller mätbara variabler kopplade.
I syfte att värdera den näringspolitiska måluppfyllelsen har Rymdsty-
relsen i enkätundersökningen prövat att utnyttja 18 olika resultatmått.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

470

Regeringens överväganden
Sammanfattning

Prop. 1992/93:170
Avsnitt 12
Näringsdep.

Övergripande mål

För den kommande treårsperioden skall de näringspolitiska målen
för Rymdstyrelsens verksamhet vara att åstadkomma ökad

-  konkurrenskraft genom att svensk industri ges förutsättningar att
utveckla konkurrenskraftiga rymdprodukter och rymdtjänster,

-  teknikspridning som skall ge positiva näringspolitiska effekter
även utanför rymdindustrin,

-  Europasamverkan innebärande att Sverige skall vara en attraktiv
partner i det europeiska industrisamarbetet,

-  regionutveckling som bidrar till näringslivets utveckling i
Kirunaregionen.

Resurser:

Följande medel föreslås för Rymdstyrelsens verksamhet under an-
slagen

F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader        5 700 000 kr

F 5. Nationell rymdverksamhet                  54 300 000 kr

F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m.          450 100 000 kr

Utbildningsdepartementet, åttonde huvudtiteln

E 25. Rymdforskning                         43 925 000 kr

E 27. Europeisk forskningssamverkan

(Rymdstyrelsens del)                           80 040 000 kr

Planeringsram för Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader

1993/94                     1994/95                1995/96

5 700 000kr          5 700 000kr          5 700 000kr

Planeringsram för Nationell rymdverksamhet:

1993/94                     1994/95                1995/96

54 300 000 kr         54 300 000 kr          54 300 000 kr

Planeringsram för Europeiskt rymdsamarbete m.m.

1993/94                     1994/95                1995/96

450 100 000 kr 450 100 000 kr         450 100 000 kr

Övrigt

I övrigt gäller bemyndiganden för regeringen för betalningar under
kommande budgetår dels inom nationell rymdverksamhet om högst
131 000 000 kr, dels inom europeiskt rymdsamarbete om högst
192 000 000 kr.

471

Resultatbedömning

Regeringen konstaterar att Rymdstyrelsens fördjupade anslagsframställning
samt den i särskild ordning ingivna mål- och resultatanalysen utgör ett bra
och relevant underlag för beslut om inriktningen av den svenska rymd-
verksamheten under budgetåren 1993/94 - 1995/96. Den målanalys som
Rymdstyrelsen har redogjort för finner regeringen vara i enlighet med de
övergripande målsättningar som statsmakterna redovisat.

Resultatmått skall ge en tydlig bild av resultat och måluppfyllelse i
relation till insatta resurser. Inför kommande budgetår gör regeringen
bedömningen att den modell som Rymdstyrelsen presenterat för redo-
visning av näringspolitiska resultat av svensk rymdverksamhet utgör ett bra
underlag. Modellen bör dock kunna förenklas utan att väsentlig infor-
mation för regeringens framtida bedömning därvid går förlorad.

Resultatanalysen visar enligt regeringen att den svenska rymdverksam-
heten nu nått en sådan omfattning och struktur som gör det befogat att tala
om en svensk rymdindustri. Rymdverksamheten har varit expansiv men
uppvisar fortfarande svag lönsamhet. Företagen investerar dock stora
summor i byggnader, utrustning samt forskning och utveckling. Detta är
enligt regeringen en klar indikation på att rymdföretagen tror på
branschens långsiktiga betydelse. En avgörande faktor i detta sammanhang
är branschens försäljning av system och komponenter till ESA:s program
och Sveriges medverkan i detta samarbete.

Beträffande övrigt underlag för resultatbedömning har Riksdagens revi-
sorer i plenum den 25 november 1992 beslutat att granska statens insatser
inom rymdområdet med avseende på dels utvärdering av de närings-
politiska insatserna, dels redovisning till riksdagen. Granskningen beräknas
vara avslutad våren 1993.

Fördjupad prövning

Regeringen konstaterar sammanfattningsvis att Rymdstyrelsens och
rymdindustrins verksamhet genererar värdefulla effekter för samhället,
företag och enskilda medborgare när det gäller att utnyttja rymdens möjlig-
heter. Rymdverksamheten skall ses som en sektor för uppbyggnad av
samhällets infrastruktur för bland annat telekommunikation, fjärranalys och
olika övervakningssystem. Verksamheten får allt större betydelse för en
intensifierad nationell och internationell miljöövervakning.

De långsiktiga vinsterna av en utbyggd infrastruktur i rymden tillfaller
samhället varför endast begränsade privata satsningar är att förvänta.
Effektivare kommunikationer, bättre väderprognoser och förbättrad miljö-
övervakning har ett värde för samhället och medför vinster som inte är
direkt mätbara.

Rymdtekniken möjliggör grundforskning inom centrala forskningsom-
råden. Rymden är också ett forskningsfält i sig. Detta har regeringen
redogjort för i avsnittet 12.2.5.

Till Rymdstyrelsens resultatanalys av verksamhetens effekter har reger-
ingen följande kommentarer.

Prop. 1992/93:170
Avsnitt 12
Näringsdep.

472

De verksamhetsmål som är formulerade för Rymdstyrelsen finner rege-
ringen vara relevanta. Beträffande det första verksamhetsmålet, ökad kon-
kurrenskraft, kan regeringen endast konstatera det faktum att den svenska
rymdindustrin uppvisar svag lönsamhet. Regeringen gör emellertid be-
dömningen att svensk rymdindustri håller en mycket hög kompetens på
delsystemnivå där de tre stora rymdföretagen utgör en kärna. Inget av
dessa företag har dock de förutsättningar som krävs för att åta sig rollen
som sammanhållande systemleverantör för större projekt inom det
europeiska rymdsamarbetet. För detta krävs att Sverige bidrar med ca 20%
av finansieringen till sådana projekt. I detta sammanhang konstaterar rege-
ringen vidare att de mindre företagen inte har utvecklats lika starkt utan
snarare får ses som kompletterande underleverantörer till de större före-
tagen.

Regeringen noterar vidare att ESA har byggts upp till en stark och sam-
manhållande organisation inom europeisk rymdverksamhet. Det europeiska
rymdsamarbetet inom ramen för ESA är ett exempel på effektivt euro-
peiskt samarbete. Regeringen förordar att Sverige även i fortsättningen
deltar i programmen för fjärranalys, mikrogravitation, telekommunikation,
bärraketema Ariane, rymdlaboratoriemodulen Columbus samt rymdfar-
kosten Hermes.

I programmen för fjärranalys prioriterar Sverige de delar som är in-
riktade på miljöövervakning. Ett exempel på detta är det svenska delta-
gandet med storleksordningen 5 % i miljösatelliten Envisat-1. Miljööver-
vakning ingår dessutom som en väsentlig del i de tre verksamhetsmålen
teknikspridning, Europa-samverkan och regionutveckling. Den bedrivs i
stor utsträckning i europeiskt samarbete och är i Sverige koncentrerad till
anläggningar och organisationer som byggs upp i Kiruna-området.

Rymdverksamheten innebär ett väsentligt tillskott till näringslivets ut-
veckling i Kiruna-regionen. Detta är enligt regeringens mening ett
betydelsefullt komplement till regionens traditionellt starka gruvnäring.

Regeringen anser också att den nationella rymdverksamheten har ett
värde i sig och utgör en bas för och ett värdefullt komplement till det
europeiska rymdsamarbetet.

Regeringen föreslår slutligen ett nytt anslag, Rymdstyrelsen: förvalt-
ningskostnader, för Rymdstyrelsens program för ledning och samordning
(förvaltningskostnader).

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen anser regeringen att Rymd-
styrelsens verksamhetsmål inom Näringsdepartementets ansvarsområde
skall vara att åstadkomma ökad

- konkurrenskraft

- teknikspridning

- Europasamverkan

- regionutveckling

Resultat beträffande dessa verksamhetsmål skall redovisas till regeringen.
Rymdstyrelsen bör dokumentera tidsserier för de fyra delmålens resultat-

Prop. 1992/93:170
Avsnitt 12
Näringsdep.

473

mått. Beträffande konkurrenskraft bör resultaten i tillämpliga delar
relateras till utvecklingen allmänt i svensk verkstadsindustri. Beträffande
teknikspridning och regionutveckling bör positiva förändringar i resultat-
måtten kunna påvisas.

12.7.3 Statens råd för byggnadsforskning

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) har enligt sin instruktion
(1988:232) till uppgift att ta iniativ till samt främja och stödja forsk-
nings-och utvecklingsarbete inom planläggnings-, byggnads- och anlägg-
ningsområdet. Rådet får dock inte vara huvudman for forskning.

Byggforskning

Under senare år har BFR i enlighet med riksdagens ställningstagande
(prop. 1990/91:150, Bilaga 11:10, bet. 1991/92: BoUöy, rskr.
1991/92:390) med anledning av utredningen (SOU 1991:23) Ett nytt
BFR anpassat sin organisation till en delvis ny roll. Antalet enheter har
reducerats, forskarinflytandet över anslagsbesluten har ökat genom att
BFR inrättat program och uppföljningsgrupper. Branschens inflytande i
vid mening över BFR:s långsiktiga planering kommer att öka genom att
tre systemgrupper för infrastruktur, förvaltning och produktion är under
bildande.

Riktlinjer för personalpolitiken har arbetats fram, som ligger till
grund för förändringsarbetet inklusive den neddragning av antalet an-
ställda med trettio procent till ca femtiofem personer, som förestår i
enlighet med riksdagsbelutet om det nya BFR. Den egentliga neddrag-
ningen har ännu inte genomförts.

BFR har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94 -
1995/96 redovisat sina verksamhetsplaner. De sju områden som BFR
önskar prioritera under perioden är:

- infrastruktur och samhällsutveckling,

- informationsteknologi (IT) i planerings-, bygg- och förvaltnings-
processen,

- byggnaders beständighet och livslängd,

- materialteknik,

- förvaltning - ombyggnad, förnyelse, underhåll,

- klimat och miljö i bebyggelsen,

- energianvändning i bebyggelsen och nya energisystem.

BFR har i sin anslagsframställning anhållit om anslagsökningar under
åren 1993/94 - 1995/96 med 36,5, 4,6 respektive 4,7 miljoner kronor.

Genom BFR:s vetenskapliga nämnd (BVN) sker en kontinuerlig utvär-
dering av den vetenskapliga kvaliteten i BFR-finansierade FoU-projekt.
Utvärderingarna genomförs som s.k. peer reviews, d.v.s. kollegiala
bedömningar med ett betydande inslag av internationell expertis. Hittills
har ett tiotal sådana utvärderingar företagits inom ett antal områden.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

474

Vid sidan av BVN:s verksamhet, som i huvudsak inriktas mot den
vetenskapliga kvaliteten, har BFR också genom åren utvärderat relevan-
sen hos projekten, dvs. dess användbarhet, användning och nytta.

Den BFR-stödda FoU-verksamheten har avkastat en rad resultat som
bidragit till att effektivisera svensk planerings-, bygg- och förvaltnings-
verksamhet. Forskningen har visat på infrastrukturinvesteringamas
betydelsefulla roll i samhällsutvecklingen. Viktiga resultat har tagits
fram t.ex. inom dagvattenhantering, va-teknik, undermarksbyggande
samt grundläggning i tätort.

Forskning och utveckling kring energieffektiva byggnader, fuktsäkert
byggande och sunda hus har lett till effektivisering och bättre kvalitet
inom byggandet och har uppmärksammats internationellt.

Insatserna vad gäller förnyelse och förvaltning av bostadsområden och
byggnader visar att en kombination av tekniska och sociala åtgärder är
en förutsättning för att uppnå positiva och bestående resultat och god
totalekonomi.

BFR:s del av energiforskningsprogrammet har varit föremål för flera
utvärderingar och särskilda utredningar, som utförts av den tidigare
Energiforskningsnämnden, BFR:s vetenskapliga nämnd och Närings-
departementets Energiforskningsgrupp. De visar att forskningsverksam-
heten har hög relevans for byggsektorns kompetens och kunskaps-
utveckling samt att den svenska forskningen genomgående ligger på en
hög internationell nivå. I utredningarna konstateras också att BFR:s
experimentbyggande har god forskningsanknytning genom att förstudier,
genomförande och utvärdering är nära kopplat till högskoleforskningen.

BFR har under senare år arbetat med att utveckla resultatmått för
verksamheten. Detta arbete har gällt såväl den administrativa verksam-
heten som resultaten av de FoU-projekt som BFR finansierat. Detta
arbete kommer att intensifieras bl.a. i det s.k. NOGA-projektet, som
har till uppgift att utveckla metoder för utvärdering och mätning av
användning, användbarhet och nytta av BFR-finansierade FoU-projekt.

Beträffande den administrativa verksamheten har möjligheterna att
utveckla redovisningen av resultatmått och nyckeltal underlättats genom
BFR:s projektdatasystem (PDS). På detta område pågår nu ett fortsatt
utvecklingsarbete.

Samfinansiering av BFR-projekt med näringsliv och organisationer
har under den senaste treårs-perioden nästan fördubblats från ca 70
miljonor kronor avseende budgetåret 1989/90 till ca 130 miljoner
kronor avseende budgetåret 1991/92.

BFR har under senare år utökat sin bevakning och förmedling av den
internationella utvecklingen, särskilt avseende EG. Detta har skett dels
genom samarbete med Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché-
verksamhet, STATT, dels genom att BFR har byggt upp ett särskilt EG-
nätverk tillsammans med aktörerna inom bygg-, fastighets- och förvalt-
ningssektom.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

475

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande målet for BFR:s satsningar på forskning och
utveckling är att bidra till att stärka och utveckla den byggda miljöns
kvalitet med syfte att bidra till en bärkraftig utveckling av samhället
och till att stärka vårt lands ekonomi, välfärd och internationella
konkurrenskraft.

Resurser:

Medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen på tolfte
huvudtiteln.

F 9. Energiforskning

F 11. Byggforskning

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Med utgångspunkt i den redovisning BFR har lämnat i sin fördjupade
anslagsframställning gör regeringen bedömningen att verksamheten i allt
väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att tillfredsställande
resultat uppnåtts. Detta bekräftas också av de utvärderingar av olika verk-
samhetsområden som gjorts under de senaste åren.

Regeringen anser dock att BFR:s resultatredovisningar bör vidareutveck-
las så att det blir möjligt att i framtiden värdera prestationer och effekter
på ett mer konkret sätt än hittills. Värderingen av prestationer och effekter
skall utgå från det angivna övergripande målet. Absoluta värdeskalor
liksom inbördes rangordning av de olika insatserna utifrån graden av fram-
gång i förhållande till uppställda mål bör eftersträvas. I övrigt bör BFR
göra en kvalitativ beskrivning och bedömning av resultatens innehåll och
värde.

Slutsatser

BFR har i sin samordnande roll ett särskilt ansvar för att de statliga resur-
serna för byggforskning utnyttjas effektivt. Beträffande den egna verksam-
heten innebär detta bl.a. att FoU-satsningar bör ske efter gjorda priorit-
eringar och att den administrativa hanteringen skall vara smidig och effek-
tiv. Det innebär också att BFR bör eftersträva en hög grad av samverkan
med näraliggande FoU-organ, kommuner och näringsliv inom området
byggd miljö för att på så sätt effektivisera och stärka sektorns FoU-resur-
ser. En viktig uppgift för BFR är att se till att de forskningsresultat som
tagits fram blir tillgängliga för sektorns aktörer på ett ändamålsenligt sätt.

476

Enligt regeringens uppfattning har BFR följt de riktlinjer beträffande
verksamheten som lagts fast i tidigare riksdagsbeslut. Mot bakgrund av de
delvis nya förutsättningar som gäller sedan tidigare beslut bör dock BFR
vidta åtgärder för att uppnå högre kostnadseffektivitet. Den genom tidigare
riksdagsbeslut förutsatta personalminskningen bör snarast genomföras.

De prioriteringar BFR föreslår i sin anslagsframställning bedöms som
ändamålsenliga och bör vara vägledande för BFR:s FoU-satsningar.
Tyngdpunkten bör även fortsättningsvis ligga på långsiktig kunskapsupp-
byggnad.

När det gäller frågan om ökad branschfinansiering av byggforskning har
positiva resultat uppnåtts under den gångna treårsperioden. Samfinan-
sierade BFR-projekt har ökat. Enligt regeringens bedömning bör denna
utveckling fortsätta. BFR bör också fortsätta överläggningarna med
näringslivet, i enlighet med tidigare riksdagsbeslut, med målet att från och
med budgetåret 1993/94 uppnå en extra finansiering med ca 70 miljoner
kronor per år. Trots den besvärliga ekonomiska situation som många
företag inom sektorn för närvarande befinner sig i gör regeringen bedöm-
ningen att näringslivet skall kunna bidra med ytterligare resurser till bygg-
forskningen.

Utvecklingen av resultatmått skall fortsätta aktivt.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

12.8 Konkurrensforskning

Konkurrensförhållandena är av avgörande betydelse för dynamiken i
den svenska ekonomin och för en väl fungerande marknadsekonomi.
Statsmakterna ger för närvarande hög prioritet åt insatser som främjar
konkurrensen. Konkurrenstrycket måste öka både i privat och offentlig
verksamhet. Frihandel, avreglering, ökad konkurrens inom offentliga
sektorn, tydliga och fasta spelregler för företagen och en effektiv kon-
kurrenstillsyn är viktiga inslag i regeringens ansträngningar för att få en
effektiv konkurrens på den svenska marknaden.

Riksdagen beslutade i december 1992 (prop. 1992/93:56, bet.
1992/93 :NU17, rskr. 1992/93:144) om en ny, skärpt konkurrenslagstift-
ning. Konkurrenslagen (SFS 1993:20) innehåller principiella förbud mot
konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och missbruk av
marknad sdominans. Lagen innehåller också nya regler för prövning av
företagsförvärv. Lagen, som har utformats med EG:s konkurrensregler
som förebild, innebär en strängare syn på konkurrensbegränsande för-
faranden.

Avregleringar som skall öka den konkurrensutsatta sektorn pågår
inom nästan alla samhällsområden. Inom den offentliga sektorn kan
vidare stora besparingar göras om varor och tjänster upphandlas i kon-
kurrens. I departementspromemorian (Ds 1992:121) Anbudskonkurrens
vid offentlig produktion - ett lagförslag har presenterats en modell i
syfte att skapa en marknad i konkurrens även inom den offentliga sek-
torns tjänsteproduktion. Promemorian har remissbehandlats och bereds
för närvarande i Näringsdepartementet.

477

Konkurrenstillsynen har effektiviserats genom att det nya Konkurrens-
verket inrättades den 1 juli 1992. Från samma tidpunkt fick vidare
länsstyrelserna uppgiften att främja konkurrensen regionalt.

Konkurrenspolitiken måste i viktiga avseenden bygga på utvärdering
av olika marknaders funktionssätt och konkurrensbegränsningars effek-
ter. Det är viktigt att konkurrenspolitiken utformas med utgångspunkt
från kunskaper om hur konkurrensförhållandena förändrats över tiden
på olika marknader, t.ex. till följd av internationaliseringen liksom om
effekter av redan vidtagna åtgärder för att främja konkurrensen. Den
nya konkurrenslagen bygger i stor utsträckning på den kartläggning och
utvärdering som genomförs av konkurrenskommittén i betänkandet
(SOU 1991:59) Konkurrens for ökad välfärd. Utifrån kommitténs inven-
tering av egna och andras studier kan konstateras att främst det ekono-
miska vetenskapliga underlaget till ledning för prioriteringen inom
konkurrenspolitiken är bristfälligt. Kommittén fick därför i huvudsak
bygga sina slutsatser på egna omfattande studier. En fortlöpande ut-
värdering av verksamheten på konkurrensområdet åligger självfallet den
tillämpande myndigheten, nämligen Konkurrensverket att genomföra.
Bredare utvärderingar och analys av orsakssamband innefattar emeller-
tid sådana vetenskapliga metodproblem att det är en uppgift för forsk-
ningen inom universitet och högskolor.

Forskningen i Sverige med anknytning till konkurrensområdet har
idag ganska liten omfattning. Den är framför allt etablerad inom det
juridiska området. Utöver forskningen på detta område har dock under
senare år ekonomer vid flera högskolor och universitet startat forsk-
ningsprojket med inriktning på konkurrensfrågor. Denna forskning är
till stor del teoretiskt inriktad. Empiriska resultat får för närvarande
främst hämtas från utländska studier. Forskningen inom främst national-
ekonomin har i stor utsträckning ett makroekonomiskt perspektiv. Där-
emot saknas i stor utsträckning forskning kring konkurrensbeteendet på
olika delmarknader.

Sammantaget är forskningen på konkurrensområdet begränsad. Kon-
kurrenskommittén (C 1989:03) lade i sitt slutbetänkande (SOU 1991:59)
Konkurrens för ökad välfärd fram förslag om att stärka forskningen på
områden som har betydelse för konkurrensfrågorna. Detta mottogs posi-
tivt av de remissinstanser som yttrade sig i frågan.

Regeringens överväganden

Mot den här bakgrunden bedömer regeringen det som angeläget att
inriktningen av konkurrenspolitiken i ökad utsträckning baseras på
resultat som forskningen ger. Åtgärder behöver därför vidtas för att
stärka forskningen på konkurrensområdet. Angelägna forskningsuppgif-
ter finns förutom inom nuvarande akademiska discipliner framförallt i
skärningspunkten mellan ekonomi och juridik.

Det är rimligt att anta att intresset för forskning på konkurrensom-
rådet kommer att öka med den fokusering frågorna för närvarande får.
De resurser som erfordras för forskningen på området torde emellertid
inte kunna fås fram tillräckligt snabbt genom en omfördelning inom

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

478

ramen för befintliga resurser vid universitet och högskolor. Särskilt stöd
bör därför ges. Medel bör anvisas över ett särskilt reservationsanslag
som disponeras av Konkurrensverket. Medlen under anslaget bör an-
vändas för att stimulera i första hand tillämpad forskning på konkur-
rensområdet samt för spridning av information om forskningen och dess
resultat.

Till Konkurrensverket är knutet ett vetenskapligt råd med uppgift att
stimulera forskningen på konkurrensområdet samt att tillföra verket
sådana resultat från utvecklingen inom de ekonomiska och juridiska
vetenskaperna som kan ha betydelse för verksamheten. Detta råd kom-
mer att som rådgivande organ delta i beredningen av ärenden rörande
forskningsanslaget.

12.9 Anslagsfrågor

I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100, bil. 13 s.93) har medel för
teknisk, provnings- och mätteknisk samt geovetenskaplig forskning
m.m. endast beräknats preliminärt. I det följande redovisas förslag till
anslag för budgetåret 1993/94 samt till resursramar för budgetåren
1994/95 och 1995/96.

Tolfte huvudtiteln

B. Näringspolitik m.m.

B 14. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet

Nytt anslag (Förslag) 10 000 000

Regeringen har under avsnittet 12.2.4 FoU för små och medelstora
företag, forsknings- och teknikbaserat företagande lämnat förslag till
särskilda insatser för att stärka den tekniska kompetensen i små och
medelstora företag. Kostnaderna beräknas till 10 miljoner kronor. Ett
reservationsanslag bör föras upp för budgetåret 1993/94 med detta
belopp.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda insatser inom
industriforskningssystemet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 10 000 000 kr.

D. Marknads- och konkurrensfrågor

D 4. Konkurrensforskning

Nytt anslag (förslag) 6 000 000

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

479

Regeringen har i avsnitt 12.8 föreslagit att ett särskilt anslag för forsk-
ning på konkurrensområdet inrättas och att medlen under anslaget admi-
nistreras av Konkurrensverket.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

Övergripande mål

Inriktningen av konkurrenspolitiken bör i ökad utsträckning grunda
sig på resultat som forskningen ger. Forskningen bör ge kunskap
om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegräns-
ningar samt verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel.

Resurser

Reservationsanslag 1993/94 6 000 000 kronor.

Resursram:

1993/94

1994/95

1995/96

6 000 000 kr

6 000 000 kr

6 000 000 kr

Mot bakgrund av den betydelse som konkurrensförhållandena har för
samhällsekonomin och för konsumenternas välfärd är det angeläget att
forskningen på konkurrensområdet, som f.n. är mycket begränsad, byggs
ut. Det är väsentligt att inriktningen av de intensifierade satsningarna på att
öka konkurrenstrycket i privat och offentlig verksamhet baseras på resultat
som forskningen ger. Angelägna forskningsuppgifter finns framför allt
inom områdena ekonomi och juridik samt särskilt i skärningspunkten
mellan dem.

Mot denna bakgrund anser regeringen att ett särskilt reservationsanslag
bör inrättas för forskning på konkurrensområdet. Regeringen bör vidare
medges att göra fleråriga åtaganden när det gäller ekonomiska förpliktelser
i samband med stöd till konkurrensforskningen.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de övergripande mål for forskningen på konkurrens-
området som regeringen har förordat,

2. till Konkurrensforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 6 000 000 kr,

3. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som har anförts
under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktel-
ser i samband med stöd till konkurrensforskning, som innebär åta-
ganden på högst 3 000 000 kr under budgetåret 1994/95 och högst
3 000 000 kr under budgetåret 1995/96.

480

F. Teknisk forskning och utveckling

F 1. Teknisk forskning och utveckling

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

1991/92

1992/93

1993/93

Utgift
Anslag
Förslag

841 751 235

753 348 000

575 548 000

Reservation

309 950 110

Under

denna anslagsrubrik anvisas medel till teknisk forskning och

utveckling vid Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Medel
för insatser inom området informationsteknologi föreslås anvisas under
ett särskilt reservationsanslag fr.o.m. budgetåret 1993/94, F 2. Informa-
tionsteknologi.

Från anslaget finansieras dessutom vissa verksamheter inom området
teknisk vetenskaplig informationsförsörjning, däribland forsknings- och
utvecklingsarbete.

En närmare beskrivning av de verksamheter som finansieras under
anslaget och föreslagna riktlinjer för dessa redovisas under avsnitten

12.2, 12.3, 12.4 och 12.5. En fördjupad prövning av NUTEKrs FoU-
verksamhet redovisas under avsnitt 12.7.1.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten
under detta anslag (miljoner kronor).

1991/92    1992/93    1993/94

Utfall     Budget   Beräknat1

1. Nya basteknologier

414,0

388,1

2. Utvecklingsområden

359,4

312,6

(Summa)

(773,4)

(700,7)

(507,3)

3. Materialkonsortier

(26,2/

(36,2/

41,5

4. Informationsförsörjning

6,7

6,6

6,7

5. Nya program

96,1

95,9

50,0

6. Till regeringens förfogande

16,1

10,1

10,0

Verks.volym/summa kostnader

892,3

813,3

615,5

Avgår finansiering utöver anslag
Återbetalade projektmedel

30

20

Ej utnyttjade medel

30

20

Summa F 1.

841,8

753,3

575,5

1 Exkl. Informationsteknologi

2 Tidigare eget anslag

Fördelningen av anslaget för budgetåret 1993/94 är preliminär. Det bör
ankomma på regeringen att besluta om den slutliga fördelningen.

481

31 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Förslag från myndigheter m.fl.

NUTEK har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94-
1995/96 redovisat sina verksamhetsplaner inom bl.a. området teknisk
forskning och utveckling. En närmare redogörelse för förslagen finns i
avsnitt 12.7.1.

Anslagsframställningar i övrigt har inkommit från Forskningsråds-
nämnden, Tekniska nomenklaturcentralen och Tekniska litteratursällskapet.
Skrivelser från företag, organisationer m.fl. avseende stöd till teknisk
forskning och utveckling har inkommit.

Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har inkommit med skriften Ut-
veckla kunskapssamhället. Skriften innehåller rekommendationer från IVA
om statliga insatser för utbildning, forskning och industriell förnyelse.

Regeringens överväganden

Teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet

Regeringen finner att den av NUTEK föreslagna programindelningen är
ändamålsenlig och väl stämmer överens med den industripolitiska inrikt-
ning som regeringen förordar för FoU-verksamheten vid NUTEK.

Den närmare beskrivningen av regeringens förslag avseende NUTEK:s
verksamhet inom anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling redovisas
under avsnitt 12.2.1, 12.2.2, 12.2.4, 12.2.5, 12.3.2 - 12.3.4, 12.4 och
12.7.1.

Informationsteknologi (TT) har utvecklats till ett teknikområde som utgör
basteknologi för nästan all modem industriell verksamhet. Det finns därför
skäl att redovisa IT under eget anslag, Informationsteknologi. Till detta
anslag har förts de medel för IT (288 mkr) som tidigare redovisats under
anslagr ♦ Teknisk forskning och utveckling.

Materialteknisk forskning i form av elva tvärvetenskapliga konsortier
som för närvarande finansieras under ett eget anslag bör nu finansieras
under detta anslag. 41,5 miljoner kronor bör anvisas för konsortieverksam-
heten för budgetåret 1993/94.

I avsnitt 12.4.5. har redovisats förslag till ökade insatser för den trärå-
varubaserade industrin. NUTEK bör för ändamålet tillföras 10 miljoner
kronor per år under en treårsperiod.

I avsnitt 12.2.5 har redovisats förstärkta insatser för Eurekaprojekt.
NUTEK bör för ändamålet tillföras 20 miljoner kronor per år under en
treårsperiod.

Regeringen har under avsnitt 12.4.4 redovisat sitt förslag till ett fordons-
teknikt forskningsprogram. För detta program bör anvisas högst 30 miljo-
ner kronor per år under en treårsperiod. Det bör ankomma på regeringen
att utfärda de närmare föreskrifterna för medlens användning.

Regeringen har tidigare under Försvarsdepartementets verksamhetsom-
råde föreslagit ett nationellt flygtekniskt program. Från Näringsdeparte-
mentets verksamhetsområde bör anvisas högst 10 miljoner kronor per år
under en treårsperiod som bidrag till ett nationellt flygtekniskt forsknings-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12

Näringsdep.

482

program. Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare före-
skrifterna for medlens användning.

För den verksamhet som finansieras över anslaget F 1. Teknisk forsk-
ning och utveckling beräknas ett medelsbehov om 575,5 miljoner kronor
for budgetåret 1993/94. Regeringen föreslår dessutom att 588,4 miljoner
kronor disponeras för denna verksamhet vardera av budgetåren 1994/95
och 1995/96.

För budgetåret 1992/93 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår,
av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till
teknisk forskning och utveckling m.m. vilka innebär åtaganden för flera
budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet att för
delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis om-
fattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig plane-
ring speriod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under
budgetåret 1993/94 fä fatta beslut om stöd till teknisk forskning och ut-
veckling, som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om
högst 295 miljoner kronor under budgetåret 1994/95, högst 250 miljoner
kronor under budgetåret 1995/96, högst 210 miljoner kronor under bud-
getåret 1996/97 och högst 175 miljoner kronor under budgetåret 1997/98.

övrig verksamhet

NUTEK ansvarar för stöd till tekniskt utvecklingsarbete samt övriga frågor
rörande informationsförsörjning som faller inom myndighetens verksam-
hetsområde.

För informationsförsörjning har dessutom beräknats 6,7 miljoner kronor
för de övriga insatser som folier inom Näringsdepartementets verksam-
hetsområde. Dessa medel avser bl.a. bidrag till Forskningsrådsnämnden,
Tekniska nomenklaturcentralen och Tekniska litteratursällskapet för forsk-
nings- och utvecklingsverksamhet inom området teknisk vetenskaplig infor-
mationsförsörjning.

Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för
medlens användning.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och
utveckling,

2. till Teknisk forskning och utveckling for budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 575 548 000 kr,

3. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts för anslaget F 1. Teknisk forskning och
utveckling,

4. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts,
under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveck-
lingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

483

åtaganden om högst 295 OOO 000 kr under budgetåret 1994/95, högst
250 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 210 000 000 kr
under budgetåret 1996/97 och högst 175 000 000 kr under budgetåret
1997/98.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

F 2. Informationsteknologi

Nytt anslag (förslag) 358 000 000

Under detta anslag anvisas medel till Närings- och teknikutveck-
lingsverket (NUTEK) för insatser inom området informationsteknologi
(IT). IT-verksamheten redovisas under avsnitt 12.3.1.

En fördjupad prövning av NUTEK: s FoU-verksamhet redovisas i
avsnittet 12.7.1.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten
under detta anslag (miljoner kronor).

1992/93      1993/94

Budget Beräknat

1. Mikroelektronik

2. Datavetenskap/Kommunikation

3. IT:s användning

Verksamhetsvolym/summa kostnader

Avgår finansiering

utöver anslag:

Återbetalade projektmedel

Ej utnyttjade medel

77,9

80,2

48,4

206,5

378,0

10,0         10,0

10,0         10,0

Summa F 2

186,5        358,0

Det bör ankomma på regeringen att besluta om den slutliga fördelningen
av anslaget.

Regeringen har i avsnitt 12.3.1 redovisat sina överväganden beträffande
insatser inom området informationsteknologi. Regeringens förslag innebär
att ett nytt anslag för informationsteknologi inrättas. Genom de ökade
insatser som föreslås möjliggörs förstärkningar inom främst områdena
mikroelektronik och FoU för god IT-användning. NUTEK får vidare
möjlighet att verka for att industriinriktade kompetenscentra inrättas inom
IT-området. Vidare föreslår regeringen ökade möjligheter for små och
medelstora företag att medverka i forskning inom IT-området.

Frågan om ansvarsfördelningen mellan NUTEK och Transportforsk-
ningsberedningen (TFB) behandlas närmare i avsnitt 12.3.1.

För den verksamhet som finansieras över anslaget F 2. Informations-
teknologi beräknas ett medelsbehov om 358 miljoner kronor för budgetåret
1993/94. Regeringen föreslår dessutom att riksdagen godkänner att 358

484

miljoner kronor disponeras for denna verksamhet under vardera av bud-
getåren 1994/95 och 1995/96.

En viss del av resurserna under anslaget bör hållas fria för projektstöd
utanför ramprogrammen för kunskapsutveckling.

Inom ramen for detta anslag bör det liksom inom ramen för anslaget
Teknisk forskning och utveckling, skapas möjlighet att för delar av verk-
samheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga
ramprogram och insatsområden under en femårig planering speriod. Rege-
ringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1993/94 få
fatta beslut om stöd till teknisk forskning och utveckling inom IT-området,
som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 179
miljoner kronor under budgetåret 1994/95, högst 154 miljoner kronor
under budgetåret 1995/96, högst 125 miljoner kronor under budgetåret
1996/97 och högst 107 miljoner kronor under budgetåret 1997/98.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och
utveckling inom IT-området,

2. till Informationsteknologi för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 358 000 000 kr,

3. godkänner de riktlinjer för resursramen for budgetåren 1994/95
och 1995/96 som har angetts för anslaget F 2. Informationsteknologi,

4. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts,
under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveck-
lingsarbete m.m. inom IT-området som, inberäknat löpande avtal och
beslut, innebär åtaganden på högst 179 000 000 kr under budgetåret
1994/95, högst 154 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst
125 000 000 kr under budgetåret 1996/97 och högst 107 000 000 lo-
under budgetåret 1997/98.

F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader

Nytt anslag (förslag) 5 700 000

Under detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltnings-
kostnader samt lokalkostnader vid Rymdstyrelsen. Rymdstyrelsens
förvaltningskostnader har tidigare finansierats under anslaget Europeiskt
rymdsamarbete m.m., anslagspost 1.

Rymdstyrelsen har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden
1993/94 - 1995/96 bedömt att dess totala verksamhet kommer att öka i
omfattning. Rymdstyrelsen har dock begärt oförändrad nivå för sin
myndighetsverksamhet innebärande 5,7 miljoner kronor för vardera av
budgetåren 1993/94 - 1995/96. Den föreskrivna rationaliseringen på
5 % har myndigheten begärt att få använda inom programmet ledning

och samordning. Rymdstyrelsen har i särskild ordning redovisat konse-
kvenserna av motsvarande reduktion (ca 275 000 kronor) av program-
met.

En fördjupad prövning av Rymdstyrelsens verksamhet redovisas i av-
snitt 12.7.2.

Ett nytt ramanslag om 5,7 miljoner kronor för Rymdstyrelsens förvalt-
ningskostnader bör foras upp på statsbudgeten.

Anslagen till forskning och forskarutbildning har budgeterats utan
hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändring-
en av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen
for Statshälsan samt de nya principerna för budgetering av anslagen.
Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i 1993 års budget-
proposition av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Statsbudgeten
och särskilda frågor, avsnitt 2.2). Det belopp som kommer att ställas till
myndighetens disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovi-
sade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade belop-
pet. Detta gäller även justering med hänsyn till s.k. täckningsanslag
avseende budgetåret 1992/93.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för Rymdstyrelsens
verksamhet,

2. till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 700 000 kr.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

F 5. Nationell rymdverksamhet

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

56 742 000

58 287 000

54 300 000

Riktlinjerna för Rymdstyrelsens verksamhet har tidigare presenterats
i avsnittet 12.7.2 Fördjupad prövning av Rymdstyrelsen.

Följande sammanställning ger en översikt av anslaget (1 OOO-tal kro-
nor i 1992 års prisnivå).

Anvisat

1992/93

Förslag

1993/94

Beräknat

1994/95

Beräknat

1995/96

F 5. Nationell

rymdverksamhet

58 287

54 300

54 300

54 300

486

Under anslaget anvisas medel till program för fjärranalys, industriut-
veckling, småsatelliter och verksamhet i Kirunaregionen.

Fjärranalys innebär i korthet att strålning från jordytan mäts och re-
gistreras av sensorer t.ex. ombord på satelliter och därefter omvandlas
till bilddata som i sin tur vidareförädlas vid markstationer. Fjärranalys
är ett område där ett nära samarbete äger rum mellan forskning, utveck-
ling och tillämpning.

Det nationella programmet för fjärranalys utgör en relativt liten del,
ca 3 %, av det totala svenska rymdprogrammet. Rymdstyrelsens am-
bition med det nationella fjärranalysprogrammet är att dels stödja forsk-
ning inom området, dels föra ut fjärranalystekniken till operativa till-
lämpningar.

Industriutvecklingsprogrammet syftar till att åstadkomma en långsiktig
kompetenshöjning inom rymdindustrins specialområden. I stället for att
som många andra länder direkt eller indirekt stödja sin industri genom
att subventionera eftertraktade ESA-kontrakt har Rymdstyrelsen valt
denna kompetensuppbyggande linje. Villkoret för samfinansiering inom
programmet är att de större företagen själva står för 2/3 av kostnaderna.

De svenska småsatellitprogrammen har väckt stor uppmärksamhet
utomlands. Sverige har i detta avseende gjort sig känt för effektivitet,
kostnadsmedvetande och pålitlighet såväl i planering som i genom-
förande.

Den första svenska småsatelliten, Viking, sändes upp år 1986 och
blev en stor framgång. Efterföljaren, forskningssatelliten Freja, sändes
upp i oktober 1992 och är även den tekniskt och vetenskapligt fram-
gångsrik. Ombord på Freja finns instrument för studier av rymdplasma-
fysik och processer i rymden som bland annat ger upphov till norrsken.
Nedtagning av data och kontroll av satelliterna sker från rymdbasen
Esrange utanför Kiruna.

I Kiruna med omnejd finns en omfattande rymdverksamhet. Totalt
sysselsätts ca 300 personer i den direkta rymdverksamheten i Kiruna-
området. Vid institutet för rymdfysik bedrivs huvudsakligen grundforsk-
ning inom rymdområdet. Vid Rymdbolagets anläggning Esrange utanför
Kiruna emottas satellitdata och styrs ett flertal satelliter. Esrange an-
vänds även som uppsändningsbas för sondraketer och ballonger. Vid
Satellitbild AB i Kiruna bearbetas och säljs bilder från satellitdata. I
Salmijärvi i närheten av Esrange finns en markstation for mottagning av
data från den europeiska fjärranalyssatelliten ERS-1. Salmijärvi-anlägg-
ningen ägs av ESA och bemannas av Rymdbolaget.

Inom det nationella programmet planerar Rymdstyrelsen för nästa
satellitprojekt, Odin. Uppsändning av satelliten Odin kan ske tidigast år
1996. Instrumenten ombord på Odin skall bland annat kartlägga före-
komsten av vattenånga, syrgas, klor-, kol- och kväveoxider samt ozon i
olika atmosfarskikt.

Rymdstyrelsen föreslår en ökning av den nationella rymdverksamhe-
ten med 13 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1993/94 för att kunna
fortsätta Odinprojektet med gott utbyte för svensk industri.

Prop. 1992/93:170
Avsnitt 12
Näringsdep.

487

Härutöver har Rymdstyrelsen hemställt om bemyndigande för rege-
ringen beträffande nya förpliktelser inom anslaget om högst 131
miljoner kronor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

Regeringens överväganden

Regeringen har tidigare i avsnitt 12.7.2 redogjort för sina forslag beträf-
fande de övergripande målen för inriktningen av Rymdstyrelsens verk-
samhet.

Planeringsramen för perioden 1993/94 - 1995/96 har regeringen
beräknat till 162 900 miljoner kronor för anslaget F 5. Nationell
rymdverksamhet.

För budgetåret 1992/93 har regeringen, i likhet med tidigare bud-
getår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör
stöd till nationell rymdverksamhet vilka innebär åtaganden för flera
budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet att
for delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis
omfattar långsiktiga program under en flerårig planeringsperiod.
Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret
1993/94 få fatta beslut om stöd till nationell rymdverksamhet innebär
åtaganden om högst 131 miljoner kronor under kommande budgetår.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 54 300 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resursramen for budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 5. Nationell
rymdverksamhet,

3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,
under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betal-
ningar under kommande budgetår inom nationell rymdverksamhet
om högst 131 000 000 kr.

F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m.

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

427 928 000

447 439 000

450 100 000

Under detta anslag anvisas medel till program for europeiskt rymd-
samarbete, bilateralt rymdsamarbete samt, t.o.m. innevarande budgetår,
Rymdstyrelsens förvaltningskostnader.

De övergripande målen för det europeiska rymdsamarbetet har tidi-
gare presenterats i avsnitten 12.2.5 Internationellt samarbete och

12.7.2. Fördjupad prövning av Rymdstyrelsen.

488

Följande sammanställning ger en översikt av anslaget (1 OOO-tal kro-
nor i 1992 års prisnivå).

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

Anvisat

1992/93

Förslag

1993/94

Beräknat

1994/95

Beräknat

1995/96

Internationellt
rymdsamarbete

441 736

450 100

450 100

450 100

Rymdstyrelsens
förvaltnings-
kostnader*

5 703

-

-

-

Summa

447 439

450 100

450 100

450 100

‘Anvisas under anslaget F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader fr.o.m.
budgetåret 1993/94.

Större delen av anslaget utgör det svenska bidraget till det europeiska
rymdsamarbetsorganet ESA. En mindre del av anslaget utgör kostnader
för bilateralt rymdsamarbete. Deltagandet såväl i ESA-programmen som
de bilaterala programmen genererar beställningar till den svenska rymd-
industrin av kvalificerade produkter och tjänster. Av följande figur
framgår fördelningen av ESA-kontrakt till svenska leverantörer under
perioden 1988 - 1990.

489

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12

Näringsdep.

□ Volvo Flygmotor AB

■ Saab Space AB

M Ericsson AB

□ Rymdbolaget

9 Tre högskolor

□ övriga företag och
institutioner

Det sammanlagda leveransvärdet till
ESA motsvarade under perioden
1988 - 1990 ca 716,4 miljoner
kronor fördelat i procent enligt
figuren. Ett fätal företag svarar för
den största delen av de svenska
leveranserna till ESA.

Efter sammanslagningen av Saab:s och Ericssons rymdverksamheter i
ett bolag är de största svenska rymdföretagen Volvo Flygmotor AB,
Saab-Ericsson Space AB och Rymdbolaget.

Utöver dessa relativt stora svenska rymdföretag finns det en grupp på
ca 25 övriga företag som har registrerats som leverantörer från Sverige
till ESA. De flesta av dessa företag har dock tillverkning för rymdapp-
likation som en sidoverksamhet.

Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en
plan för verksamhetens inriktning under budgetåren 1993/94 - 1995/96.

Rymdstyrelsen konstaterar att de obligatoriska grund- och vetenskaps-
programmen inom ESA kommer att fortgå enligt tidigare planering. En

490

utökning med 5 % av vetenskapsprogrammet för åren 1993 och 1994 är
beslutad inom ESA:s råd. Rymdstyrelsen förordar att det sammanlagda
svenska bidraget till ESA successivt ökas från nuvarande 2,1 % till

3,3 % av kostnaderna.

Inom det bilaterala samarbetet förutser Rymdstyrelsen en fortsatt ut-
veckling under den kommande treårsperioden till en sammanlagd kost-
nad av 294 miljoner kronor.

Härutöver har Rymdstyrelsen hemställt om bemyndigande for rege-
ringen beträffande nya förpliktelser inom anslaget för budgetåret
1993/94 om högst 192 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen har tidigare i avsnitt 12.7.2 redogjort för sina förslag be-
träffande de övergripande målen för och inriktningen av Rymdstyrelsens
verksamhet.

Resursramen for perioden 1993/94 - 1995/96 har regeringen beräknat
till 1 350 miljoner kronor för anslaget F 6. Europeisk rymdverksamhet
m.m. Denna beräkning är gjord utan hänsyn till den svenska kronans
depreciering, vars effekt på de svenska åtagandena i ESA ännu ej är
fullt klarlagd.

För budgetåret 1992/93 har regeringen, i likhet med tidigare bud-
getår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör
stöd till europeiskt rymdsamarbete m.m. vilka innebär åtaganden för
flera budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet
att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempel-
vis omfattar långsiktiga program inom ESA under en flerårig plane-
ring speriod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under
budgetåret 1993/94 få fatta beslut om stöd till europeiskt rymdsamarbete
m.m. innebär åtaganden om högst 192 miljoner kronor under kom-
mande budgetår.

Den dominerande delen av kostnaderna inom detta anslag kommer att
debiteras Sverige kalenderårsvis i utländsk valuta. Detta förhållande
samt justeringar orsakade av förändringar i växelkursen gör att den
årliga belastningen av anslaget är svår att beräkna. Regeringen föreslår
därför att anslaget övergår till ramanslag, vilket ger möjligheter till
omfördelning av anslagsmedlen mellan budgetåren. Regeringen avser
vidare att våren 1993 återkomma till riksdagen i frågan om erforderligt
resursbehov.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 450 100 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 6. Europeiskt
rymdsamarbete m.m.,

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

491

3. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts,
under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betal-
ningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete
m.m. om högst 192 000 000 kr.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

72 150 929

291 000 000*

211 000 000

Reservation

104 502 976

'varav 80 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Under detta anslag anvisas medel för:

1. forsknings- och utvecklingssamarbete med Europeiska Gemenskapen,
EG, inom ramen för EG:s ramprogram för forskning och teknisk ut-
veckling,

2. utbetalningar till EG som är följden av avtalet om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde, EES,

3. europeiskt samarbete inom väg-, järnvägs-, och flygtrafikens om-
råden.

Regeringens överväganden

Möjligheterna för svenska företag och forskningsinstitutioner att delta i
EG:s forsknings- och utvecklingssamarbete bör tas tillvara. De konkur-
rensfördelar som EG:s företag får genom att delta i de industriella
programmen bör komma även svenska företag till del. Därför bör fort-
satt nationellt stöd kunna ges till svenska projekt som vinner godkän-
nande inom EG-program till dess att EES-avtalet har fått fullt genom-
slag och all finansiering av svenska projekt sker via EG:s FoU-budget.

För budgetåret 1992/93 beräknas det nationella stödet via NUTEK
uppgå till 260 miljoner kronor vilket motsvarar en deltagandenivå på 2
procent i de industriella programmen. När Sverige associeras till EG:s
ramprogram för FoU kommer Sveriges andel på tre års sikt att mot-
svara ca 3,5 procent. Det är regeringens ambition att EG-samarbetet
bör närma sig denna nivå under treårsperioden. Det finns en risk för att
svensk FoU inte kommer att kunna tillgodogöra sig det insatta bidraget
om inte ett brett samarbete kan etableras under infasningen i program-
samarbetet.

De medel som här har beräknats för FoU-samarbete med EG skall
täcka dels nationellt finansierade projekt, dels de programavgifter som
uppkommer när programsamarbetet inom EES har trätt i kraft. Balansen
mellan de båda posterna avgörs av antalet nya projekt som startar efter
tidpunkten för ikraftträdandet. Programavgiftemas storlek står i direkt
relation till EG:s FoU-budget under den kommande treårsperioden. Då
beslut om EG:s FoU-budget fattas årligen och ännu saknas för år 1994,
kan exakta beräkningar av programavgiftema inte göras. Regeringen

492

avser att våren 1993 återkomma till riksdagen i frågan om resursbehov
för EG-samarbetet när ytterligare underlag föreligger för beräkning av
programavgifterna under treårsperioden.

Regeringen beräknar för närvarande 186 miljoner kronor för EG-sam-
arbete budgetåret 1993/94, vilket motsvarar oförändrad nivå jämfört
med förslaget i 1992 års budgetproposition.

Det europeiska trafiktekniska samarbetet drivs i det svenska RTI-
programmet (Road Traffic Informatics) där de svenska insatserna i
Eurekaprojektet Prometheus och EG-programmet DRIVE samordnas. I
verksamheten medverkar svensk industri, forskare och andra intressen-
ter som Transportforskningsberedningen, Vägverket och Televerket.
NUTEK svarar för den statliga delfinansieringen av den industrirela-
terade tekniska FoU-verksamheten.

För europeiskt trafiktekniskt samarbete beräknas for budgetåret
1993/94 25 miljoner kronor vilket motsvarar en oförändrad nivå. Det
svenska RTI-programmet avslutas i och med utgången av budgetåret
1993/94.

Den dominerande delen av kostnaderna inom detta anslag kommer att
debiteras Sverige i utländsk valuta. Förändringar i växelkursen påverkar
därför i hög grad detta anslag. Programavgiftema till EG är svåra att
exakt beräkna for treårsperioden. Regeringen föreslår tills vidare ett
ettårigt ramanslag, som för budgetåret 1993/94 har beräknats till 211
miljoner kronor. Regeringen avser att våren 1993 återkomma till riks-
dagen med frågan om erforderligt resursbehov.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 211 000 000 kr.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

F 9. Energiforskning

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

351 179 345

280 764 000

220 800 000

Reservation

96 427 953

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd för forskning och
utveckling på energiområdet inom ramen för energiforskningsprogram-
met. Stöd för forskning och utveckling inom biobränsleområdet utgår
under nionde huvudtiteln.

Regeringens överväganden

Regeringen har i avsnitt 12.5 redovisat energiforskningsprogrammet
och anfört att energiforskningen även i fortsättningen bör hållas samman
i ett särskilt program. Ansvariga myndigheter, programorgan, bör

493

liksom hittills vara Naturvetenskapliga Forskningsrådet, NUTEK,
Statens Byggforskningsråd, Transportforskningsberedningen, Studsvik
AB och Programrådet vid Studsvik. NUTEK bör ha det övergripande
ansvaret för energiforskningsprogrammet. En fördjupad prövning av
NUTEK:s FoU-verksamhet redovisas i avsnitt 12.7.1.

Insatserna inom energiforskningsprogrammet bör inriktas mot ener-
girelaterad grundforskning, energirelaterade basteknologier, systemstu-
dier, kraft- och värmetillförsel, energiintensiv industri samt energiteknik
i bebyggelsen och inom transportsektorn. Det ankommer på regeringen
att, på grundval av bl.a. underlag från berörda myndigheter, ta ställning
till dels fördelningen av medel mellan teknikområdena, dels fördelning-
en av ansvar för teknikområdena mellan myndigheterna.

Regeringen beräknar att n besparing om 60 miljoner kronor kan
göras på förevarande anslag. Programmet bör inriktas mot energirelate-
rad grundforskning och långsiktig kompetensuppbyggnad inom bastek-
nologier på energiområdet, medan industrin bör ett större ansvar för
branschinriktad forskning samt utvecklings- och demonstrationsverk-
samhet. Möjligheter till effektivisering av verksamheten bör tas till vara
genom en ökad samordning med övrig forskning och utveckling.

För budgetåren 1994/95 och 1995/96 föreslår regeringen en i förhål-
lande till budgetåret 1993/94 oförändrad anslagsnivå.

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd
till energiforskningen göra åtaganden även för flera år efter det aktuella
budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana be-
myndiganden behövs även under budgetåret 1993/94 för att möjliggöra
kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten.
Detta är av särskild vikt med hänsyn till energiforskningens långsiktiga
inriktning. Lämnas dessa bemyndiganden ankommer det på regeringen
att meddela de närmare föreskrifter som behövs.

Prop. 1992/93:170
Avsnitt 12
Näringsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de i avsnitt 12.5 föreslagna riktlinjerna för energi-
forskningen,

2. till Energiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett re-
servationsanslag på 220 800 000 kr,

3. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts,

4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning
och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade
beslut, innebär åtaganden om 170 000 000 kr för budgetåret
1994/95, 140 000 000 kr for budgetåret 1995/96, 110 000 000 lo-
för budgetåret 1996/97 , 90 000 000 kr för budgetåret 1997/98,
60 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt 30 000 000 kr för bud-
getåret 1999/2000.

494

F 10. Statens råd för byggnadsforskning:
Förvaltningskostnader

Nytt anslag (Förslag) 19 885 000

Från anslaget bekostas löne- och övriga förvaltningskostnader samt
lokalkostnader vid Statens råd för byggnadsforskning (BFR). Under
avsnitt 12.7.3 har regeringen bl.a. redovisat sina slutsatser med anled-
ning av den fördjupade prövningen som gjorts av BFR. Enligt regering-
ens uppfattning bör BFR vidta åtgärder för att uppnå högre kostnadsef-
fektivitet. Regeringen beräknar förvaltningskostnaderna för budgetåret
1993/94 till 25 885 000 kr varav 19 885 000 kr finansieras under detta
anslag och 6 000 000 kr finansieras under anslaget F 9. Energiforsk-
ning. Detta innebär en minskning med 7 000 000 kr jämfört med in-
nevarande budgetår. För vartdera av budgetåren 1994/95 och 1995/96
beräknar regeringen förvaltningskostnaderna vid BFR till totalt
23 885 000 kr.

Anslaget till BFR har budgeterats utan hänsyn till de tekniska juste-
ringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekost-
nadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, över-
gången till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgete-
ring av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har tidigare redovi-
sats av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Statsbudgeten och
särskilda frågor avsnitt 2.2). Det belopp som kommer att ställas till
myndighetens disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovi-
sade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade belop-
pet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 19 885 000 kr.

Fil. Byggforskning

Nytt anslag (Förslag)                174 000 000

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete
(FoU) inom markanvändnings-, byggnads-, anläggnings- och förvalt-
ningsområdena samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd till
experimentbyggande m.m. Medlen fördelas av Statens råd för bygg-
nadsforskning (BFR).

Under avsnitt 12.6 Förnyelse och effektivisering av byggforskningen
redovisas förslag till vissa förändringar som syftar till ett effektivare
utnyttjande av byggforskningsanslagen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

495

En fördjupad prövning av BFR:s FoU-verksamhet redovisas i avsnitt

12.7.3.

Regeringen beräknar bidraget till experimentbyggande till 10 miljoner
kronor. Under anslaget beräknas vidare bidrag avseende basanslag för
den under avsnitt 12.6 föreslagna institutionen vid Kungliga Tekniska
Högskolan på 15 miljoner kronor. Vidare bör humanistisk-samhälls-
vetenskapliga forskningsrådet (HSFR) få disponera 4 miljoner kr. HSFR
skall vid fördelningen av dessa medel samråda med BFR.

Fördelningen inom anslaget är preliminär. Det bör ankomma på rege-
ringen att besluta om den slutliga fördelningen.

För den verksamhet som finansieras över anslaget beräknas ett medels-
behov om totalt 174 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Regering-
en beräknar anslaget på en i huvudsak oförändrad nivå under vardera
budgetåren 1994/95 och 1995/96.

För budgetåret 1992/93 har regeringen, i likhet med tidigare bud-
getår, av riksdagen bemyndigats att låta staten ta på sig förpliktelser i
samband med stöd till byggforskning vilka innebär åtaganden för flera
budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet att
göra ekonomiska åtaganden under en sexårig planering speriod. För åta-
ganden som avser de fem budgetåren efter budgetåret 1993/94 beräknar
regeringen högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1994/95, högst
60 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, högst 25 miljoner kronor
under budgetåret 1996/97, högst 25 miljoner kronor under budgetåret
1997/98 och högst 25 miljoner kronor under budgetåret 1998/99.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 174 000 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som anges för anslaget Byggforskning,

3. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts,
under budgetåret 1993/94, låta staten ta på sig ekonomiska för-
pliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär
åtaganden om högst 100 000 000 kr under budgetåret 1994/95,
högst 60 000 000 kronor under budgetåret 1995/96, högst 25 000
000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr under
budgetåret 1997/98 och högst 25 000 000 kr under budgetåret
1998/99.

F 12. Särskilda awecklingskostnader for Statens institut for
byggnadsforskning

Nytt anslag (förslag) 1 000

Regeringen har under avsnitt 12.6 Förnyelse och effektivisering av
byggforskningen lämnat förslag till förändringar avseende byggforsk-

ningsanslagen innebärande bl.a. att Statens institut för byggnadsfors-
kning avvecklas den 30 juni 1993. Kostnader under budgetåret 1993/94
för personal, lokaler och viss övrig förvaltning bör bestridas från ett
särskilt anslag. Anslaget bör föras upp med 1 000 kr.

Prop. 1992/93:170
Avsnitt 12
Näringsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

till Särskilda awecklingskostnader för Statens institut för bygg-
nadsforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.

F 13. Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

448 000*

544 000

1 994 000

‘ingående som del av anslaget B 8 under Utrikesdepartementets huvudtitel.

Under detta anslag beräknas bidrag till avgifter för täckande av
Sveriges andel av sekretariatskostnadema för EUREKA och COST
enligt ingångna avtal avseende internationell FoU-samverkan inom dessa
organisationer.

Verksamheten inom EUREKA och COST har beskrivits i det
föregående (se avsnitt 12.2.5).

Under år 1992 har EG-kommissionen låtit förstå att man fr.o.m. år
1993 kommer att ge COST-sekretariatet egen budget inom EG-kommis-
sionen och att sekretariatet kommer att utökas. EG-kommissionen drar
samtidigt tillbaka de extraresurser som sekretariatet tidigare har åtnjutit.
Därmed ökar bl.a. Sveriges kostnader för COST-sekretariatet i motsva-
rande grad.

Sekretariatskostnadema för EUREKA respektive COST betalas av
medlemsländerna enligt ingångna avtal, baserade på BNP-nyckeln.
Sverige ska i enlighet härmed för COST täcka 3,70 % och för
EUREKA 3,19 % av de totala sekretariatskostnadema.

Deltagandet i EUREKA och i COST har hittills varit till nytta för
svensk FoU-verksamhet. Generellt har värdet av resultaten väl motive-
rat de merkostnader som det internationella samarbetet medfört. Inom
såväl EUREKA som COST har antalet projekt ökat starkt under senare
år, vidare har verksamheterna gentemot Östeuropa utökats.

Det svenska bidraget beräknas till 655 000 kr för EUREKA och till
1 335 000 kr för COST. För budgetåret 1993/94 innebär det för

497

32 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

EUREKA oförändrad och för COST höjd avgift jämfört med föregående Prop. 1992/93
budgetår.                                                                 Bil. 13

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

till Avgifter till vissa internationella FoU-orgamsationer för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 994 000 kr.

G. Teknologisk infrastruktur m.m.

G 2. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m.

Nytt anslag (forslag) 51 722 000

Under denna anslagsrubrik anvisas medel till teknisk forskning och
utveckling av mät- och provningsteknik, normaliehållning samt därtill
anknuten standardisering och rådgivning.

Uppgifterna fullgörs av Statens provningsanstalt (SP) och medel an-
visas för innevarande budgetår under anslagen på tolfte huvudtiteln G
2. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet samt G 3. Bidrag
till Statens provningsanstalt. Övergripande mål för SP:s verksamhet
är att som landets centrala institution för teknisk utvärdering, prov-
ning och mätteknik samt därmed förenad rådgivning, forskning och
utveckling erbjuda näringsliv, myndigheter och andra organisationer
tjänster inom dessa områden.

I prop. 1992/93:100 bil. 13 s. 10 har aviserats en omorganisation
av SP och regeringen återkommer till vårriksdagen med en
proposition om riktlinjer för överföring av verksamheten vid SP till
ett helägt statligt bolag den 1 juli 1993.

Utredningen "Prova privat’

Regeringen bemyndigade i början av år 1992 chefen for Näringsde-
partementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda möjlig-
heterna och formerna for en begränsning av statens engagemang
inom provnings- och mätteknik samt anslutande verksamheter inom
bl.a. SP (dir 1992:7). Utredaren redovisade i augusti 1992 sina för-
slag i betänkandet (SOU 1992:74) "Prova privat - provning och
mätteknik inom SP och SMP i Europa-perspektiv", som sedan re-
missbehandlades. I det följande redovisas förslag, som rör bidraget
till provnings- och mätteknisk FoU m.m.

FoU inom SP

Den FoU-verksamhet som SP bedriver är dels riktad kunskapsupp-
byggande grundforskning om provning och mättekniska principer,

498

dels tillämpad FoU i samverkan med olika branscher rörande mate-
rials och produkters egenskaper. Inom SP organiseras och drivs FoU-
verksamheten som projekt enligt samma principer som gäller för
uppdrag. Verksamheten har en klar marknadskoppling, dvs. olika
intressentgruppers behov styr verksamheten. Målet är att rikta FoU-
insatsen så att SP:s resurser, så effektivt som möjligt, bidrar till
industriell utveckling och stärkt internationell konkurrenskraft. Aktu-
ella teknikområden är förutom mätteknik och metrologi bl.a. bygg-
nadsteknik, byggnadsfysik, brandteknik, kemisk analys, mekanik och
materialteknik, energi- och miljöteknik samt fysik och elteknik.

Utredaren bedömer SP som ett kompetent och effektivt FoU-organ
och framhåller särskilt förmågan att driva tvärtekniska projekt över
branschgränser, forskningsdiscipliner och teknikområden. SP:s före-
tagsmässiga kultur bidrar till en effektiv projekthantering. Den breda
kontaktytan mot industrin ger FoU-projekten nära marknadskoppling
och resultaten mycket god och systematisk spridning. SP har goda
och väl fungerande kontakter med högskoleforskningen. Konkurrens
eller överlappning med högskolans FoU-aktiviteter saknas helt. Ut-
redningen konstaterar att effektivisering och samordningsvinster i
första hand kan göras genom att annan FoU-verksamhet samordnas
med den inom SP.

Den internationella utvecklingen inom SP:s verksamhetsområde

Utredaren har redovisat studier av de internationella förhållandena
inom provning och mätteknik. Resurser för provning och mätteknik
ses i de studerade länderna genomgående som en viktig del i den
tekniska infrastrukturen och det statliga engagemanget som finansiär
bär en betydligt större andel utomlands än i Sverige. Normalie-
hållning och FoU inom mät- och provningsteknik betraktas som
naturliga statliga angelägenheter. Genomgående eftersträvas multidis-
ciplinära organisationer som kan arbeta över flera teknikområden på
samma sätt som redan finns i SP. Provning, utvärdering och till-
ämpad FoU bedrivs normalt integrerat på samma sätt som vid SP.
Huvuddelen av SP:s motsvarigheter är myndigheter, men en utveck-
ling mot friare och privaträttsliga verksamhetsformer pågår. SP är
internationellt välkänd och har gott anseende i det europeiska samar-
betet.

Anslagsfinansiering

Den internationella studien och kontakter med olika intressenter har
understrukit betydelsen av statlig finansiering av kollektiva nyttig-
heter som uppstår ur normaliehållning och FoU inom mät- och prov-
ningsteknik. Det förhållandet att staten finansierar en del av verksam-
heten innebär dock inte nödvändigtvis att staten också måste äga
verksamheten. Staten kan använda privaträttsliga organ för produk-
tion av kollektiva nyttigheter. Om staten köper sådana tjänster är det

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

499

dock viktigt att detta sker på ett sätt som är konkurrensneutralt. I
detta sammanhang föreslår utredningen att det nuvarande systemet
med anslag till SP utvecklas till en ordning med en tydligare bestäl-
larfunktion. NUTEK föreslås få ett samlat programansvar för för-
delning av medel för mät- och provningsteknisk FoU, därtill an-
knuten standardisering samt normaliehållning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna understryker betydelsen av att upprätthålla en stark
teknisk infrastruktur vad gäller FoU och resurser med inriktning på
provning, certifiering och kvalitetssäkring. En bred och stark forsk-
ningsbas är en viktig förutsättning.

SP får allmänt ett gott betyg som kompetent FoU-organ. Beträf-
fande förslagen att ge NUTEK ett samlat programansvar är remiss-
opinionen splittrad. En fullständig remissammanställning finns till-
gänglig i Näringsdepartementet.

Statens provningsanstalt

SP har i sin anslagsframställning för 1993/94 samt tidigare i en för-
djupad anslagsframställning för budgetåren 1992/93 - 1994/95 lämnat
analyser av resultat, framtida utveckling och resurser samt på grund-
val av dessa analyser redovisat två budgetalternativ. Den framtids-
analys som redovisades av SP i anslutning till den fördjupade an-
slagsframställningen stämmer väl överens med de slutsatser som
utredaren redovisat i betänkandet "Prova privat".

SP har hemställt om 52,9 miljoner kronor för att genomföra FoU-
och rådgivningsverksamhet budgetåret 1993/94.

Regeringens överväganden

Som tidigare har nämnts kommer regeringen att föreslå att SP om-
bildas till helägt statligt bolag. SP är i dag ett kompetent och effektivt
FoU-organ, och den helt dominerande resursen för FoU inom om-
rådet provning och mätteknik. SP är en teknikbred, multidisciplinär
organisation. Kombinationen av mätteknik, provning, FoU, standar-
disering och rådgivning har givit flera fördelar och väsentliga delar
av SP:s värde ligger i den sammanhållna verksamheten. Förmågan att
driva tvärtekniska projekt över branschgränser och teknikområden är
delvis unik. Genom sin breda kontaktyta mot industrin fungerar SP
som en kunskapsförmedlare mellan FoU-systemet och svenskt
näringsliv. I denna roll bör SP kunna vara en länk i olika teknik-
spridningsinsatser särskilt mot gruppen små och medelstora företag,
vilken erfarenhetsmässigt är svår att nå. I samband med överföring
av SP:s verksamhet från uppdragsmyndighetsformen till bolagsform
bör även formerna för statens finansiering på sikt utvecklas enligt

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

500

nedan. De nuvarande anslagen G 2 och G 3 till SP upphör och ersätts
med ett nytt anslag G 2. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU.

I sina uppgifter som expertorgan är SP ett viktigt instrument i nä-
rings- och forskningspolitiken och en betydelsefull resurs för svensk
industris fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Det är därför an-
geläget att SP:s kompetens och resurser utnyttjas väl även i den
statligt finansierade forskningen och teknikutvecklingen, bland annat
mot bakgrund av mät- och provningsteknikens betydelse för forsk-
nings- och utvecklingsprocessen. För att stärka detta bör SP inrätta
en särskild samrådsgrupp för provnings- och mätteknisk FoU m.m.
Denna bör ha företrädare för bland annat NUTEK och andra forsk-
ningsråd samt sektorsorgan, industri och högskola. Mot bakgrund av
NUTEK: s uppgifter inom teknikutveckling och teknikspridning är det
särskilt angeläget att SP och NUTEK utvecklar samarbete inom
området med koppling till högskolor och näringsliv. Därmed ges en
god bas för att stärka verksamheten inom provnings- och mätteknisk
FoU, normaliehållning och därtill knuten standardisering och råd-
givning. Den föreslagna samrådsgruppen skall utnyttjas för inrikt-
ning, uppföljning och utvärdering av verksamheter inom området.
Kontinuitet och långsiktighet är viktigt för verksamheten. Det bör
ankomma på regeringen att ge närmare riktlinjer för det föreslagna
samarbetet, vilket på sikt kan ge förutsättningar för att bidraget till
provnings- och mätteknisk FoU m.m. kan ingå i det system för
statens forskningsfinansiering som hanteras av NUTEK.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m. anvisar ett
reservationsanslag på 51 722 000 kr.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12
Näringsdep.

G 12. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

3 938 000

5 000 000

5 000 000

Reservation

39 000

Från anslaget bekostas insatser för att främja och stödja geoveten-
skaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning.

Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i sin anslagsframställ-
ning lämnat förslag avseende geovetenskaplig forskning för budget-
åren 1993/94 - 1995/96.

501

Den verksamhet som SGU bedriver är kunskapsintensiv och veten-
skapsbaserad. Verksamhetens geovetenskapliga kvalitet måste enligt
SGU följa den internationella geologisk-vetenskapliga utvecklingen.
För att säkerställa detta krävs

- att SGU bedriver en egen långsiktigt kunskapsökande forsknings-
verksamhet,

- att geovetenskaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning
vid främst universitet och högskolor stöds i ökad utsträckning,

- att SGU följer och samverkar med grundforskning vid universitet
och högskolor samt

- att SGU deltar i det internationella geovetenskapliga samarbetet.

SGU framhåller att myndigheten genom anslaget for geoveten-
skaplig forskning i dag är den enda finansiären av geovetenskaplig
riktad grundforskning och tillämpad forskning. Stödet motsvarar ca
10 procent av de medel som staten satsar på geologisk grundforsk-
ning. De satsningar som görs inom andra områden är större på till-
lämpad forskning än på grundforskning. Vidare är de resurser som
satsas på utvecklingsarbete i sin tur större än de som läggs ned på
tillämpad forskning. Det innebär att förutsättningarna for utveckling
inom det geovetenskapliga området är väsentligt sämre än för
exempelvis det tekniskt industriella området.

De medel som hittills anvisats for stöd till geovetenskaplig riktad
grundforskning och tillämpad forskning är enligt SGU:s uppfattning
alltför små jämfört med behoven och jämfört med det stöd som läm-
nas till andra forskningsområden. För att kunna skapa ett tillfredsstäl-
lande och väl fungerande kunskapsflöde mellan grundforskning,
tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom det geovetenskapliga
området behövs ett kraftigt ökat stöd till riktad grundforskning och
tillämpad forskning.

SGU begär att anslaget for den geovetenskapliga forskningen ökas
till 10 miljoner kronor för budgetåret 1993/94, till 15 miljoner kro-
nor för budgetåret 1994/95 och till 20 miljoner kronor för budgetåret
1995/96.

För att den geologiska forskningen skall, speciellt på det tillämpade
området, nå internationell nivå och för att geologisk information,
kunskap och kompetens skall kunna anpassas till samhällets behov
inom vitt skilda sektorer föreslår SGU vidare bl.a. följande insatser:

- stöd till prospekteringsinriktad malmgeologisk forskning,

- medel för medverkan i internationell geovetenskaplig forskning av
betydelse för utvecklingen av SGU:s kompetens,

- medel för fem adjungerade professorer vid universitet och hög-
skolor samt för fem doktorandtjänster.

SGU begär för dessa ändamål totalt 6,25 miljoner kronor för bud-
getåret 1993/94 och 9,25 miljoner kronor för vardera av budgetåren
1994/95 - 1995/96.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12

Näringsdep.

502

Regeringens överväganden

Regeringen anser att stödet till geovetenskaplig riktad grundforskning
och tillämpad forskning är en nödvändig länk i kunskapsflödet mellan
grundforskningen, den tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet
inom det geologisk-vetenskapliga området. Kunskapsuppbyggnaden
inom detta område är av stor betydelse för samhällets möjligheter att
kunna tillgodose över tiden förändrade behov av relevant geologisk-
vetenskaplig information for olika sektorer.

Den av SGU med anslaget stödda forskningen bidrar till att uppnå
de av regeringen fastlagda övergripande målen för forsknings-
politiken.

Möjligheten för SGU att främja och stödja geovetenskaplig forsk-
ning vid universitet och högskolor har nu funnits under i stort sett två
år. Det stöd som lämnats har gått till fleråriga forskningsprojekt. Det
är därför i detta skede inte meningsfullt att försöka göra en resultatre-
dovisning av hittills gjorda satsningar som i kvantitativa eller kvalita-
tiva termer uttrycker uppnådda resultat. De erfarenheter som SGU
har redovisat av stödet visar emellertid redan nu att gränsytan mellan
SGU och universiteten är mycket fruktbar for den geologisk-veten-
skapliga utvecklingen. Detta ligger väl i linje med regeringens am-
bitioner inom forskningsområdet.

Regeringen delar SGU:s uppfattning att det råder viss obalans
mellan satsningen på å den ena sidan geovetenskaplig grundforskning
och å den andra sidan riktad grundforskning och tillämpad forskning.
Till grund för eventuella omprioriteringar av ifrågavarande stöd bör
enligt regeringens uppfattning bl.a. ligga en utvärdering av under en
längre period gjorda satsningar. Regeringen anser att en sådan ut-
värdering bör göras under våren 1995. I avvaktan på denna utvärde-
ring bör anslaget under den kommande treårsperioden ligga kvar på
nuvarande nivå.

I detta sammanhang bör också framhållas att det inte enbart kan
anses vara en angelägenhet för staten att över ifrågavarande anslag
finansiera här aktuell forskning. Olika användare som för sin verk-
samhet är beroende av geologisk-vetenskaplig information bör också
på lämpligt sätt bidra till att nödvändiga resurser avsätts for framfor
allt tillämpad forskning inom detta område. Former för samverkan
mellan SGU och olika användare i dessa frågor bör utvecklas.

De av SGU i övrigt föreslagna insatserna för den geologiska forsk-
ningen bör övervägas inom ramen för den nyss nämnda utvärde-
ringen. Regeringen är därför inte nu beredd att ta ställning till SGU:s
förslag i denna del.

För geovetenskaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning
har regeringen beräknat 5 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.
För budgetåren 1994/95 och 1995/96 föreslår regeringen oförändrad
anslagsnivå.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12

Näringsdep.

503

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 5 000 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 12

Näringsdep.

504

13 Civildepartementets verksamhetsområde

Civildepartementets verksamhet omfattar länsstyrelserna, kommunerna
och landstingen, Svenska kyrkan och andra trossamfund, folkrörelserna,
kooperationen, allmänna samlingslokaler, konsumentpolitik och ung-
domsfrågor.

I detta avsnitt behandlas forskning om den offentliga sektorn, folkrör-
elser och kooperation, ungdomsfrågor och konsumentfrågor. För konsu-
mentforskning finns ett särskilt anslag under trettonde huvudtiteln (Ci-
vildepartementet). Inom de övriga områdena finansieras forskningen i
huvudsak genom anslag under åttonde huvudtiteln (Utbildningsdeparte-
mentet).

Till Civildepartementet finns två organ knutna vilkas uppgift bl.a. är
att stimulera, utveckla och informera om forskning. Arbetsgruppen (C
1991: A) för forskningsfrågor har inrättats för samverkan mellan stat och
kommun om forskning som gäller den offentliga sektorns utveckling.
Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) har en rådgivande roll
gentemot regeringen. I delegationens uppdrag ingår bl.a. att uppmärk-
samma behovet av ytterligare insatser inom ungdomsforskningen.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 13

Civildep.

13.1 Forskning om den offentliga sektorn

Det pågår i dag ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inom
den offentliga sektorn. Detta arbete kan förväntas bli ännu intensivare
under resten av 1990-talet. Förnyelsen påverkar direkt eller indirekt den
politiska demokratin, de administrativa styrsystemen och välfärden. Den
kännetecknas bl.a. av en strävan mot ökad individuell valfrihet, privati-
sering, främjande av olika effektivitetsvärden och utveckling av nya
modeller för politisk styrning. En viktig utgångspunkt för förnyelse-
arbetet är den s.k. subsidiaritetsprincipen, vilken innebär att beslut skall
fattas på lägsta möjliga effektiva nivå.

I det faktiska förändringsarbetet i kommuner, landsting och statliga
verksamheter framträder också i allt större utsträckning nya former för
att finansiera och producera tjänster. Det blir allt vanligare att privata
och kooperativa institutioner medverkar i den offentliga sektorns tjänste-
produktion. För den offentliga sektorn gäller också alltmer marknadslik-
nande förutsättningar. Förändringarna och förnyelsen skapar ett kun-
skapsbehov, vilket endast till en del kan tillgodoses genom befintlig
kunskap. Till betydande del handlar behovet om ny kunskap som kräver
ytterligare forskning.

I november 1991 beslutade riksdagen att godkänna regeringens förslag
rörande forskning om den offentliga sektorn (prop. 1991/92:16, bet.
1991/92:FiU4, rskr. 1991/92:14). Beslutet innebar att resurser fördela-
des till två forskningscentra i Stockholm och Göteborg samt till Hu-
manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för finansiering
av nationella disciplinforskningsprogram. Av beloppet till HSFR skulle
viss del anslås till Kollegiet för samhällsforskning i Uppsala för ett tema
om offentlig sektor.

505

När det gäller inriktningen av forskningen vid de båda centra är ut-
gångspunkten att den skall gälla grundläggande forskning om den of-
fentliga sektorns ledning, styrning, organisation och utvärdering. Vid
centrumet i Göteborg kommer särskilt lokala och regionala frågor att
uppmärksammas.

Av disciplinforskningsprogrammen vid HSFR avser ett statsvetenskap.
Programmet benämns "Demokrati i förändring - svenska kommuner och
landsting i det lokala välfärdssamhället" och skall bedrivas i samarbete
mellan samtliga statsvetenskapliga institutioner. Det andra programmet
vid HSFR avser företagsekonomi och har betecknats "Institutionell
omvandling i den offentliga sektorn". Programmet kommer att bedrivas
i samarbete mellan Handelshögskolan i Stockholm och universiteten i
Lund, Göteborg och Umeå.

För att forskningens resultat skall kunna berika det praktiska utveck-
lingsarbetet inom den offentliga sektorn krävs ett nära samspel mellan
universiteten och högskolorna å ena sidan och det omgivande samhället
å den andra. De som är verksamma i stat, landsting och kommun be-
höver ha naturliga kontaktvägar till de vetenskapliga institutionerna.
Möten mellan teori och praktik förstärker också kvaliteten i forskning-
en.

För att få till stånd en samverkan om forskningsfrågor inom hela den
offentliga sektorn har som nämnts Arbetsgruppen för forskningsfrågor
inrättats. En fråga som arbetsgruppen skall ägna speciell uppmärksam-
het är hur forskningsresultat skall göras mer tillgängliga för dem som är
verksamma inom olika samhällsområden. I detta syfte har arbetsgruppen
publicerat antologin "Forskning om den offentliga sektorn". En särskild
forskningskonferens har också arrangerats med forskare och praktiker
som deltagare. Vidare har en referensgrupp med forskare från olika
ämnesområden knutits till Civildepartementet. Arbetsgruppens verksam-
het finansieras genom trettonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar
m.m.

Civildepartementet har vidare tillsammans med Svenska kommunför-
bundet och Landstingsförbundet under åren 1991 och 1992 gett stöd till
Högskolan i Örebro i syfte att skapa ett forum för forskning och ut-
bildning om offentlig verksamhet (NOVEMUS). Det skall främst funge-
ra som en mötesplats mellan forskare och olika slag av praktiskt verk-
samma kring förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn. Medel för ett
fortsatt stöd till NOVEMUS har beräknats i budgetpropositionen inom
trettonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. (prop.
1992/93:100 bil. 14 s. 31).

Regeringens överväganden

Förändringarna och förnyelsen inom den offentliga sektorn skapar som
tidigare framhållits ett behov av ytterligare forskning. Regeringen anser
bl.a. mot denna bakgrund att forskning om den offentliga sektorn bör
ges hög prioritet även i fortsättningen.

Viktiga forskningsområden gäller den offentliga verksamhetens faktis-
ka innehåll och praktiska konsekvenser för medborgarna. I detta sam-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 13

Civildep.

506

manhang är bl.a. frågor om kvalitet och etik i den offentliga verksam-
heten av stor betydelse. Ett annat centralt område för forskning gäller
gränszonen mellan offentlig, privat och ideell verksamhet.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 13

Civildep.

13.2 Forskning om folkrörelser och kooperation

Forskning om folkrörelser och föreningsliv bedrivs inom en rad veten-
skapliga discipliner. Vid universitetet i Uppsala finns exempelvis en
professur med särskild inriktning på de svenska folkrörelsernas historia.
Inom ramen för den samhällsvetenskapliga forskningen förekommer
också viss forskning om föreningslivets roll. Resultatet av ett forsk-
ningsprojekt om framtida folkrörelser har nyligen redovisats av In-
stitutet för framtidsstudier i rapporterna "Mot denna framtid" och "Sju
folkrörelser om framtiden". När det gäller forskning om kooperation
bedrivs denna i dag framför allt vid Handelshögskolan i Stockholm och
Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna.

Regeringens överväganden

Folkrörelser, föreningar, kooperativ och enskilda personer - det som
ibland kallas den ideella sektorn - deltar i allt högre grad i förnyelsen
av samhällslivet. Det finns i dag ett starkt behov av att utveckla forsk-
ningen inom detta område.

I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 14 s. 22) aviseras
att ett samlat utvecklingsarbete skall inledas om den ideella sektorns roll
i samhället. I detta sammanhang är det angeläget att få ökad kunskap
om bl.a. de områden där de ideella rörelserna kan komplettera statens
och kommunernas arbete. Som tidigare nämnts finns skäl att ytterligare
belysa gränszonen mellan ideell, privat och offentlig verksamhet. Forsk-
ningen skulle vidare kunna ge värdefulla bidrag om föreningarnas roll i
samhället. Föreningslivet som livsform reser också intressanta fråge-
ställningar. Det kan t.ex. gälla varför människor engagerar sig i före-
ningar. Det kan också handla om ungdomars och kvinnors roll i före-
ningslivet. Även när det gäller kooperationsfrågor finns behov av ökad
kunskap om såväl traditionella kooperationsgrenar som nykooperativa
rörelser.

För att utveckla forskningen om den ideella sektorn bör ett handlings-
program utarbetas. En utgångspunkt bör vara att stimulera forsknings-
projekt med mångvetenskaplig inriktning. Det är också viktigt att forsk-
ningen skall kunna integreras i ett internationellt forskningssamarbete.
Regeringen avser att ta initiativ till att ett sådant handlingsprogram
utarbetas. Medel för arbetet har beräknats i budgetpropositionen under
trettonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. (prop.
1992/93:100 bil. 14 s. 31).

507

13.3 Ungdomsforskning

Ungdomsforskningen har kommit att uppmärksammas allt mer i Sverige
under senare år. Ett förstärkt internationellt intresse är en av orsakerna
till detta. För att skapa en nationell plattform och främja samarbetet
mellan olika forskare som är verksamma inom ungdomsforskningen har
ett antal forskningscentra knutna till sex universitet och högskolor
byggts upp.

I samband med 1990 års forskningspolitiska beslut fick Forsknings-
rådsnämnden (FRN) i uppdrag att fördela medel till ungdomsforskning.
För budgetåret 1992/93 avsätter FRN drygt 4 miljoner kronor för detta
ändamål.

Från de ungdomsforskningscentra som byggts upp redovisas över-
vägande positiva erfarenheter. Samarbetet mellan olika forskare, fors-
kargrupper och ämnesområden har ökat och visat sig vara mycket frukt-
bart. Dessutom kan noteras att fler forskarstuderande arbetar med av-
handlingsprojekt inom ungdomsforskningens område och fler ansök-
ningar om stöd till ungdomsforskning har kommit in till forsknings-
råden.

De särskilt avsatta resurserna för ungdomsforskning är begränsade.
FRN framhåller att tillgängliga resurser bör ges till projekt som kan få
spridning i de forskningsmiljöer där ungdomsforskare verkar och till
nätverksbyggande mellan och utöver centrumbildningarna samt till
tematiska ansatser. Stödet till centrumbildningarna har därför minskats.

Barn- och ungdomsdelegationen har i en skrivelse den 17 september
1992 framfört synpunkter om den framtida ungdomsforskningens in-
riktning. Delegationen menar att de satsningar som gjordes genom 1990
års forskningspolitiska beslut har inneburit att en mer mångfasetterad
forskning om ungdom uppnåtts. Förutom förslag om fortsatt stöd till
ungdomsforskningscentra, grundforskning samt internationellt utbyte
och samarbete mellan nordiska ungdomsforskare har delegationen också
lämnat förslag på ett antal nya falt för insatser.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 13

Civildep.

Regeringens överväganden

Centrumbildningarna har på ett framgångsrikt sätt vitaliserat den
svenska ungdomsforskningen. Inte minst mot bakgrund av den ut-
vidgning mot Europa som samarbetet ungdomsforskare emellan nu
närmar sig är det av vikt att utvecklingen av ungdomsforskningen i
Sverige fortsätter. Särskilt har behovet av en fungerande samordning för
internationella kontakter understrukits i och med Europarådets förslag
om ett utvecklat samarbete. Vidare behövs en beredskap inför EG:s
samarbete på ungdomsforskningens område.

Även från nationella utgångspunkter finns ett starkt behov av att öka
kunskapen om ungdomars uppväxtvillkor. Viktiga frågor gäller bl.a.
attityd- och värderingsförändringar i ungdomsgenerationen.

Enligt regeringens mening är det angeläget att den mångfald i ung-
domsforskningen som uppnåtts bl.a. genom FRN:s stöd kan bibehållas
och utvecklas. Regeringen har därför tidigare under avsnittet Utbild-

ningsdepartementets verksamhetsområde föreslagit att FRN genom
omfördelning inom ramen för sitt anslag avsätter ytterligare 0,5 miljo-
ner kronor årligen för forskning om ungdom. Härutöver avser regering-
en att från trettonde huvudtitelns anslag E 2. Bidrag till central och
lokal ungdomsverksamhet m.m. ställa 0,5 miljoner kronor till FRN:s
förfogande för ändamålet. Därmed kan FRN stödja forskning om ung-
dom med minst 5 miljoner kronor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 13

Civildep.

13.4 Konsumentforskning

I prop. 1992/93:100 bil. 14 har regeringen i avvaktan på förevarande
proposition föreslagit att det till konsumentforskning för budgetåret
1993/94 anvisas ett anslag på 1 939 000 kronor. Regeringen tar nu upp
denna fråga.

Trettonde huvudtiteln

D 4. Konsumentforskning

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

1 617 938      Reservation

1 939 000

2 100 000

1 762 404

Genom riksdagens

forskningspolitiska beslut våren

1990 (prop.

1989/90:90, bet. 1989/90:LU 22, rskr. 1989/90:331) anvisades 2 miljo-
ner kronor för konsumentpolitisk forskning under budgetåret 1990/91.
Medel har därefter anvisats även för budgetåren 1991/92 och 1992/93.
Medlen disponeras av Konsumentverket.

Från anslaget har projekt om bl.a. konsumentteknik, hushållsekonomi,
varuförsörjning och reklam fått stöd. Satsningen på det konsumenttek-
niska området har skett i nära samarbete med Konsumenttekniska nämn-
den, som är rådgivande till Konsumentverket. Nämnden har spelat en
viktig roll för att skapa kontakter med andra intressenter av denna
forskning samt för att initiera och värdera enskilda projekt. Konsument-
verket har vidare utvecklat ett samarbete med den relativt nyetablerade
konsumentforskningen vid Chalmers tekniska högskola. Projekt med
tydlig konsumentprofil har fått stöd.

För närvarande pågår en konsumentpolitisk översyn (dir. 1992:63).
En parlamentarisk kommitté har tillkallats för att se över den statliga
konsumentverksamheten och bedöma arten, omfattningen och inrikt-
ningen av det statliga engagemanget. Den organisatoriska strukturen på
området skall också ses över. Arbetet skall vara avslutat senast den 1
september 1993.

Konsumentverket framhåller i sin anslagsframställning att det finns ett
stort behov av ökad konsumentforskning. Med hänsyn till översynen av
det konsumentpolitiska området föreslår verket dock inte någon ökning
av anslaget nu.

509

Konsumenttekniska nämnden har i en skrivelse den 12 november 1992
framfört synpunkter på den framtida konsumentforskningens inriktning
och föreslagit att anslagen skall förstärkas.

Regeringens överväganden

Det är enligt regeringens mening angeläget att forskningen på konsu-
mentområdet kan utvecklas. Ett viktigt problemområde är hur konsu-
menternas attityder och beteenden påverkas av olika åtgärder och för-
ändringar i samhället. På det hushållsekonomiska området finns viktiga
forskningsuppgifter. Som exempel kan nämnas hur hushållen använder
och förmår utnyttja sina ekonomiska resurser i ett ekonomiskt krisläge.
Också på det konsumenträttsliga området behövs forskningsinsatser,
särskilt i ljuset av den europeiska integrationen. Även rättssociologisk
forskning är angelägen för att belysa hur genomslagskraften av olika
rättsregler - bl.a. sådana som införs p.g.a. ett EES-avtal - faktiskt blir.
Vidare blir internationella jämförelser viktiga for att värdera behovet av
kompletterande eller förändrade konsumentpolitiska åtgärder. Den
decentraliserade konsumentverksamheten i Sverige - kommunal verk-
samhet samt sådan som bedrivs av organisationer - ställer också krav på
fortlöpande uppföljning och analys även via forskning.

Mot bakgrund av vad som har sagts nu bör Konsumentverket ha
tillgång till ett forskningsanslag. Även ett förhållandevis litet anslag bör
kunna ge utrymme för stöd till värdefulla projekt. Genom att förfoga
över ett sådant anslag får verket också möjlighet att etablera och vid-
makthålla kontakter med forskningsvärlden.

I avvaktan på den konsumentpolitiska översynen bör anslaget till
konsumentforskning tills vidare ligga på i huvudsak oförändrad nivå.
Regeringen föreslår att 2 100 000 kr tas upp för budgetåret 1993/94.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 13

Civildep.

13.5 Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Konsumentforskning för budgetåret 1993/94 an-
visar ett reservationsanslag på 2 100 000 kr.

510

14. Miljö- och naturresursdepartementets

verksamhetsområde

Inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde finansie-
ras miljöforskning via anslaget B 4. Miljöforskning som disponeras av
Statens naturvårdsverk.

För att stödja internationellt samarbete finansierar staten via anslaget
Bil. Stockholms internationella miljöinstitut verksamheten vid detta in-
stitut.

Vidare finansieras miljöforskning över anslaget B 12. Forskning för
ett avfållssnålt samhälle: Avfallshantering via Avfallsforskningsrådet.

Strålskyddsforskning stöds särskilt via anslaget C 1. Statens strål-
skyddsinstitut som disponeras av institutet. Detta anslag har i sin helhet
behandlats i budgetpropositionen 1993.

Sammanfattande tabell över resurserna till anslag under Miljö-

och naturresursdepartementet 1992/93-1995/96

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

Anvisat

Förslag

Beräknat

Beräknat

1992/93

1993/94

1994/95

1995/96

tkr

tkr

tkr

tkr

B 4.

Miljöforskning

151 783

159 372

159 372

159 372

B 11.

Stockholms
internationella
miljöinstitut

25 000

12 000

12 000

12 000

B 12.

Forskning för
en kretslopps-
anpassad samhälls-
utveckling1

17 199

32 760

32 760

32 760

"Anslaget B 12. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering

511

14.1 Miljöforskning

I det följande redovisas den forskning som bör prioriteras den kom-
mande treårsperioden inom ramen för de anslag som hör till Miljö- och
naturresursdepartementets verksamhetsområde.

Miljöforskningsutredningen har haft regeringens uppdrag att belysa
hur relevant den sektorsfinansierade miljöforskningen är för samhället
och hur resultaten sprids och används, samt att lägga förslag till priori-
teringar av insatser inom detta område. Kungliga Vetenskapsakademien
har haft i uppdrag att göra en utvärdering av den svenska miljöforsk-
ningens kvalitet och inriktning. Akademiens uppdrag har redovisats i
rapporten "Svensk miljöforskning. Utvärdering av kvalitet och inrikt-
ning", vars innehåll delvis redovisas i Miljöforskningsutredningens
slutrapport.

14.1.1 Relevans och kvalitet

Utredningen

Miljöforskningsutredningen konstaterar i sitt betänkande "Långsiktig
miljöforskning" (SOU 1992:68) att den svenska forskningen inom miljö-
området generellt fått goda vitsord av internationell expertis beträffande
kvalitet och bredd. Relevansen är en mera svårbedömd faktor, men ut-
redningen anser att miljöforskningen "varit relevant för samhället".
Riktlinjerna för den framtida forskningen bör preciseras ytterligare och
utredningarna lägger fram förslag om den framtida miljöforskningen
som på ett mer målmedvetet sätt bör styras mot de miljöpolitiska målen.
Statens naturvårdsverk bör enligt Miljöforskningsutredningen även i
fortsättningen ha ett övergripande ansvar för överblick och uppföljning
av miljöforskningen. Vaije myndighet har självfallet det primära an-
svaret att inom sina resp, områden bevaka att den forskning som be-
drivs är relevant från miljösynpunkt. Utredningen anser att de myn-
digheter som bedriver miljöforskning tillsammans bör överväga hur
samordningen i framtiden skall ske på miljöforskningens område.

Remissinstanserna

Utredningen har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren
finns tillgänglig på Miljö- och naturresursdepartementet (M92/2281/8).

Många remissinstanser instämmer i stort eller delvis med utredningens
slutsatser. De flesta anser att utredningen ger en mycket god överblick
över den pågående miljöforskningen. Flera forskningsråd och hög-
skolor, Riksrevisionsverket och Statskontoret, är dock kritiska till det
snäva myndighetsperspektivet. De anser att utredningen inte ägnar till-
räcklig uppmärksamhet åt den miljöforskning som ligger utanför vad
som kan betecknas som "sektorsforskning".

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

512

Regeringens överväganden

Utmärkande för svensk miljövård har varit att forskningsresultat har fått
ett snabbt genomslag i form av konkreta åtgärder. Samtidigt är det
viktigt att beakta miljöproblemens ändrade karaktär. Regionala och glo-
bala problem kommer alltmer i förgrunden. Sådana problem kräver in-
ternationella lösningar. Beslut och rekommendationer vid UNCED,
FN:s konferens om miljö och utveckling, är viktiga exempel. Det ut-
ökade forskningssamarbetet med EG bör ses som en möjlighet att
genom gemensamma forskningsresultat påverka EG:s miljöarbete.

De samstämmiga synpunkterna från olika remissorgan på utredningen
"Långsiktig miljöforskning" är att ökad uppmärksamhet måste ägnas
miljörelaterad forskning utanför sektororganens miljöforskning, liksom
att behovet av helhetssyn ytterligare bör uppmärksammas.

14.1.2 Områden som bör prioriteras

Utredningen

Miljöforskningsutredningens förslag innebär i stort följande priorite-
ringar och omfördelningar i förhållande till anslagen för budgetåret
1991/92.

Ökade eller oförändrade satsningar föreslås på områdena klimatföränd-
ringar inkl, växthusgaser, ozonskiktet, marknära ozon, fysisk påverkan
samt avfall och restprodukter. Minskning av medlen föreslås för för-
surning och övergödning, metaller, organiska miljögifter. För tätorter
och hälsa, samhällsvetenskaplig forskning, industriforskning (TVL:s del
av anslaget) och EG-forskning föreslås program som kan beröra samt-
liga nu nämnda områden.

Samhällsvetenskaplig miljöforskning är av stor betydelse för att det
skall bli möjligt att uppnå de miljömål som angivits av riksdagen. Ut-
redningen föreslår att samhällsvetenskaplig forskning får ökade anslag.

Storleken på anslaget till industriforskningen är delvis beroende av det
intresse näringslivet visar för att bedriva miljöforskning gemensamt
finansierad med staten. Preliminärt beräknar utredningen en liten ökning
till industriforskning jämfört med tidigare år.

Det finns starka önskemål om långsiktighet i stöd till tvärvetenskapliga
forskarmiljöer där angelägen forskning bedrivs. Därför bör även miljö-
forskningen få lägga ut åtaganderamar om förslagsvis sex år på samma
sätt som sker inom byggnads,- material-, och energiforskningen.

Remissinstanserna ansluter sig i huvudsak till utredningens priorite-
ringar vad gäller forskningsområden.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

513

33 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

Regeringens bedömning

Regeringen anser att forskningsinsatserna i stort bör följa utredningens
förslag.

Regeringen anser också att de åtaganden som Sverige gjort i inter-
nationella överenskommelser kan komma att påverka prioriteringarna
inom forskningsområdet. I samband med FN-konferensen i Rio de
Janeiro om miljö och utveckling (UNCED) i juni 1992 undertecknades
konventioner om biologisk mångfald och klimatfrågor. Dessutom be-
slutades om ett handlingsprogram för det 21 :e århundradet på miljö-
området. För att fullfölja intentionerna i dessa konventioner och i hand-
lingsprogrammet kommer ytterligare forskning att krävas såväl natio-
nellt som i internationellt samarbete. Forskning inom sådana områden
där Sverige verkar för internationella miljööverenskommelser i övrigt
bör stärkas. Regeringen vill därför också framhålla betydelsen av forsk-
ningssatsningar inom följande områden.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

Biologisk mångfald

I syfte att bevara den biologiska mångfalden behöver forskningen
stärkas på ett stort antal områden. Av särskild betydelse är behovet av
att inom de areella näringarna vidareutveckla brukningsmetoder som i
så stor utsträckning som möjligt är anpassade till de ekologiska syste-
mens naturliga föryngringsprocesser.

Betydande kunskaper finns redan om vilka krav olika arter och natur-
typer ställer för att de skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Sär-
skilda insatser behövs därför för att, i samarbete med de areella näring-
arna, snabbt kunna ta fram brukningsmetoder som upprätthåller en hög
biologisk mångfald och samtidigt medger en hög produktion. Praktiskt
upplagd metodforskning med tvärvetenskaplig ansats är angelägen.
Resultaten måste snabbt kunna tillgodogöras i den dagliga verksamheten
inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Därför är det viktigt att koppling-
arna till utbildning och rådgivning ses över. Naturvårdsverket bör i sin
forskningsverksamhet komplettera Skogs- och Jordbrukets Forsknings-
råd som är huvudfinansiär av sådan forskning. Det bör särskilt under-
strykas att denna forskning i så stor utsträckning som möjligt bör be-
drivas i nära samarbete med de areella näringarna, gärna i form av
samfinansierade projekt.

Klimatforskning

Ytterligare forskningsinsatser krävs om grundläggande mekanismer för
klimatförändring. Osäkerheten är stor om hur havscirkulationen i
Nordatlanten, särskilt Golfströmmens förlopp, kommer att påverkas om
vi går mot ett varmare klimat. Systematiska analyser av klimatdata samt
hydrologiska och oceanografiska data bör utföras med tyngdpunkt på
Norden. Forskning kring effekter på ekosystem och samhällsfunktioner
i ett nordligt klimat måste utföras grundad på olika scenarier. Det är

514

också viktigt att Sverige bedriver forskning kring skogens roll som
sänka för koldioxid.

Forskningen om klimatförändringar är i hög grad internationell.
Denna utveckling kommer ytterligare att förstärkas mot bakgrund av
den nya klimatkonventionen som 153 länder undertecknade i samband
med FN:s konferens om miljö och utveckling i juni 1992. Sverige kom-
mer att ha internationella åtaganden att fullfölja, bl.a. inom ramen för
den nyligen antagna klimatkonventionen. Det är nödvändigt att ansvaret
fördelas på olika organ, men helhetsbilden av forsknings- och utveck-
lingsbehoven får inte gå förlorat. Enligt regeringens uppfattning finns
det därför ett starkt behov att särskilt stödja den klimatrelaterade forsk-
ningen och skapa en nationell kommitté med uppgift att samordna denna
forskning och svara för en sammanhållen rapportering till regeringen
och olika internationella program om den svenska klimatforskningen.
Kommittén bör knyta samman det vetenskapliga arbetet inom de natur-
vetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga områdena. Regering-
en avser inom kort att återkomma till denna fråga i samband med en
proposition om åtgärder inom klimatområdet.

Kompetensen i klimatförändringsfrågor i Sverige skall förstärkas
genom ökat internationellt samarbete och ökad satsning på forskning
och utbildning.

Nödvändiga förändringar i energi- och transportsystemen för att
bromsa klimateffektema kommer att påverka hela samhället. Därför
krävs också en stor insats för att föra ut forskningsresultaten i vida
kretsar.

Forskning för ett kretsloppssamhälle

Regeringen anser vidare att forskning inom sådana områden som behövs
för att uppnå ett kretsloppsanpassat samhälle skall stärkas. Det stora
materialflödet i industrisamhället är ett växande miljöproblem - varu-
produktionen i industrialiserade länder är större nu än någonsin och den
fortsätter att växa samtidigt som dess sammansättning ändras bland
annat genom att många nya kemikalier ständigt tas i bruk. Det är nöd-
vändigt att få större kunskap om de miljöproblem som hänger samman
med produkternas innehåll av olika ämnen, liksom om produkternas ned-
brytningsprocesser och långsiktiga verkan i storskalig spridning. Här
finns ett stort behov av ökad forskning om återvinning, återanvändning
och avfallsbehandling, men också forskning om utnyttjande av fömy-
bara naturresurser inom nya användningsområden. Helhetssynen på pro-
blemen får inte gå förlorad, det är av största vikt att hela kedjan råvara
- industriprocess - distribution - användning - kvittblivning utforskas
väl. Forskning kring ekonomiska mekanismer och incitament är central
i sammanhanget.

Mark- och planfrågornas stora betydelse for en god miljö måste under-
strykas. Forskning relaterad till sådana områden bör lyftas fram. Som
exempel kan nämnas forskningsuppgifter för den nystartade lantmäteri-
utbildningen i Lund, satellitbildsanalys och analys av geografisk infor-

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

515

mation for miljöövervakning och samhällsplanering samt forskning som
syftar till att ge lösningar på miljöproblem i kommunerna.

Ökade insatser för internationalisering

Omfattningen och inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksam-
heten inom den europeiska gemenskapen avvgörs i fleråriga rampro-
gram. Ett ramprograms löptid är i regel fem år. Det första ramprogram-
met startade år 1984. Såväl omfattningen som budgeten för dessa pro-
gram har med tiden utvidgats. För det första ramprogrammet avsattes
3 800 miljoner ECU. Det planerade fjärde ramprogrammet kan komma
att få en budget om ca 15 000 miljoner ECU.

EFTA-ländema har hittills kunnat delta i forskningsprogrammen på
program-och projektnivå. I det pågående tredje programmet deltar
Sverige på projektnivå. Det innebär att svenska forskare får delta i olika
projekt, och att deras deltagande finansieras av Sverige.

I det pågående tredje ramprogrammet inom EG har en förstärkning av
miljöforskning och forskning i biologiska ämnen gjorts. Miljöforskning
förekommer dels integrerat i flera delprogram, dels i det enskilda miljö-
forskningsprogrammet Environment, som startade år 1991 och avslutas
år 1994. Budgeten uppgår preliminärt till 550 miljoner ECU. Miljö-
forskningen kommer att utgöra ett viktigt ämnesområde även i det
planerade fjärde ramprogrammet.

I syfte att vägleda framtida satsningar på infrastruktur, energisystem
och transportnät så att dessa också bidrar till ett långsiktigt hållbart
samhälle och bättre hushållning med de gemensamma mark- och vatten-
resurserna, pågår inom EG ett intensifierat arbete inom områdena fysisk
planering och regional utveckling. Ett särskilt planeringsunderlag kallat
"Europé 2000" följs nu upp för Norden, Östeuropa och sydöstra medel-
havsområdet. Sverige har tagit initiativ till planering för Östersjöom-
rådet med deltagande av berörda stater och regioner runt Östersjön.

En bedömning av den kommande treårsperioden är att antalet med-
verkande svenska forskare i EG:s miljöforskningsverksamhet kommer
att öka. Utöver den inträdesavgift för deltagande som Sveriges regering
genom avtal inbetalar till EG behövs finansiellt stöd för att bekosta den
del av projektens kostnad som inte betalas av EG. Naturvårdsverket är
genom sin forskningsnämnd den största svenska finansisären av svensk
miljöforskning och har av regeringen utsetts till huvudansvarig svensk
myndighet för EG:s miljöforskningsprogram.

Det svenska forskarsamhället har visat stort intresse för deltagande i
Environment. EG har hittills tillstyrkt 32 projekt där svenska forskare
deltar.

Svenskt deltagande i EG:s miljöforskning utgör ett komplement till
den nationella miljöforskningen. EES-avtalet innebär att EFTA-ländema
inklusive Sverige aktivt kan delta i EG:s "Joint Research Centres".
Eftersom miljöforskning är ett betydande inslag vid dessa är det mycket
troligt att svenska miljöforskare och administratörer i olika grad invol-
veras i verksamheten. I EES-avtalet tillkommer också möjligheten för

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

516

svenska forskare att aktivt delta i EG:s omfattande program för Öst-
och Centraleuropa. I detta program utgör miljöforskningen en väsentlig
del.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

14.2 Anslagsfrågor
Fjortonde huvudtiteln

B. Miljövård

B 4. Miljöforskning
1991/92       Utgift

1992/93       Anslag

1993/94        Förslag

136 926 697

151 783 000

159 372 000

Reservation 5 367 301

Anslaget till miljöforskning som disponeras av Statens naturvårdsverk
används för miljöforskning utanför verket. Forskningen skall ge ökade
kunskaper inom området och en vetenskaplig grund för planering, ini-
tiativ och beslut i olika miljöfrågor, såväl nationellt som internationellt.

Anslaget till miljöforskning har förstärkts kraftigt under den senaste
treårsperioden, från drygt 112 miljoner kronor för budgetåret 1990/91
till ca 152 miljoner kronor för budgetåret 1992/93.

Statens naturvårdsverk

Syftet med Naturvårdsverkets forskning är att medverka till att lägga en
vetenskaplig grund för miljöpolitiska beslut såväl nationellt som interna-
tionellt. Dessa beslut skall säkerställa, för oss och kommande generatio-
ner, en god miljö och biologisk mångfald. Forskningen utförs till ca tre
fjärdedelar vid universitet och högskolor och resten vid olika sektors-
organ.

Förslag till forskningsprojekt som kommer in till forskningsnämnden
vid Naturvårdsverket granskas vetenskapligt av kommittéer bestående av
forskare och avnämare med särskild kompetens. Det finns för närvaran-
de åtta vetenskapliga kommittéer. Bidrag kan erhållas för både tilläm-
pad och grundläggande forskning.

När en stor och allvarlig miljöfråga behöver belysas ur olika aspekter
inrättas för detta ändamål ett projektområde. Det innebär att all forsk-
ning som rör ett visst ämnesområde ges en gemensam plattform. Ett
projektområde drivs vanligen i fyra till sex år.

För att möjliggöra en mer långsiktig kompetensuppbyggnad inom
miljövårdsområdet bekostar forskningsnämnden närmare tjugo forskar-
tjänster på professors- och högskolelektorsnivå med placering i första
hand vid universitet och högskolor. Under det senaste året har forsk-
ningsnämnden börjat förhandla med högskolorna om långsiktiga avtal
om forskning inom vissa ämnesområden. Samarbetsformen innebär i
stort att grupper skapas genom att nya tjänster inrättas vid högskolan,
en projektledare och ett antal forskartjänster, inom ett bestämt forsk-

517

34 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 170

ningsfält. Naturvårdsverkets forskningsnämnd har inrättat två fästa
forskargrupper vid Lunds Universitet och Lantbruksuniversitetet om
vardera fem resp, sex tjänster. Forskningen berör främst områdena
skogs- och jordbruksmark.

Den svenska andelen i hittills tillstyrkta projekt inom EG:s miljöforsk-
ningsprogram uppgår till drygt 91 miljoner kronor för en period om 24-
36 månader och drygt 40 miljoner kronor för 1992/93. Naturvårds-
verket har för budgetåret 1992/93 avsatt 11,5 miljoner kronor av det
nationella forskningsanslaget för finansiering av i EG tillstyrkta projekt.
EG-projekten kommer att behandlas av Naturvårdsverkets forsknings-
nämnd tillsammans med övriga, nationella forskningsansökningar.

Vidare stöds industriforskning inom miljöområdet. Ansvarig för pro-
grammets genomförande är Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luft-
vårdsforskning i enlighet med ett särskilt ramprogram.

Naturvårdsverket bedömer att det är svårt att tillgodose behovet av
kunskap och kompetens vid en oförändrad anslagsnivå som en följd av
det beslut om framtida miljöpolitik riksdagen beslutade om år 1991.

Regeringens bedömning

Regeringen delar Naturvårdsverkets bedömning att en förstärkning av
miljöforskningen är nödvändig för att uppfylla de mål som riksdagen
beslutade om år 1991 för miljöpolitiken. Regeringen lägger i propositio-
nen om forskning för löntagarfondsmedel denna dag förslag om särskil-
da satsningar på miljöstrategisk forskning.

Inom anslaget B 4. Miljöforskning skall medel även fortsättningsvis
avsättas för att täcka Sveriges kostnader för EG:s basprogram. Det är
vidare angeläget att stödja enskilda forskningsprojekt for svenska fors-
kare inom EG:s program. Härigenom har Sverige möjlighet att maxi-
malt utnyttja den resursförstärkning som EG-samverkan på forsknings-
området innebär.

Naturvårdsverket bör stödja den långsiktiga kompetensforsöijningen
på miljöforskningsområdet genom att inrätta ytterligare forskartjänster
på prioriterade områden. Långsiktiga avtal bör träffas med såväl univer-
sitet och högskolor som uppdragsmyndigheter. Naturvårdsverket bör
vidare stödja sådana forskningsprojekt som behövs för att uppfylla
Sveriges internationella åtaganden. Naturvårdsverket bör också stödja
sådan biologisk forskning som kan ge en långsiktig kunskapsutveckling
till stöd för arbetet med att skydda miljön.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår:

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för miljöforskningen
som har angetts.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

518

2. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1993/94 an-
visar ett reservationsanslag på 159 372 000 kronor.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

Bil. Stockholms internationella miljöinstitut

1991/92                  Utgift          25 000 000

1992/93                 Anslag        25 000 000

1993/94                  Förslag         12 000 000

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till stiftelsen
Stockholm Environmental Institute, SEI (prop. 1987/88:85, bet.
1987/88: JoU23, rskr. 1987/88:373).

25 miljoner kronor har anvisats per år under budgetåren 1988/89-
1992/93.

Stockholm Environment Institute, SEI, (Stockholms internationella
miljöinstitut), upprättades efter ett riksdagsbeslut år 1988.

SEI:s huvuduppgift enligt stadgarna är att bedriva forskning om
miljöstyrning och strategier för en miljömässigt hållbar utveckling.
Institutet har en styrelse bestående av 15 internationellt framstående
personer. SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga
kontor, ett i Boston, ett i York och ett i Tallinn.

SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut
resultatet av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling
av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyr-
ning och strategier för en hållbar utveckling.

Institutet har under sin hittillsvarande verksamhet inriktat sin verk-
samhet på fem huvudområden: energistudier, klimatfrågor, bioteknik,
ekonomi med etik och miljö värden samt särskilda studier.

Institutet har varit nära knutet till förberedelserna inför FN:s
konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992.

SEI har under senare år engagerat sig alltmer i miljöfrågor i
Östersjöregionen, främst i de baltiska staterna. Öppnandet av ett
lokalkontor i Tallinn under hösten 1992 är ett tecken på detta.

Under år 1992 har en utvärdering ägt rum av SEI:s verksamhet.
Utvärderingen uttrycker stor uppskattning över vad institutet uträttat.
Man har på enbart ett par år lyckats uppnå en erkänd ställning inter-
nationellt. Man nämner särskilt arbetet om växthusgaserna som ett
exempel.

Utvärderama anser att institutet har mycket goda förutsättningar att
fortsätta att vara tongivande under den kommande treårsperioden vad
gäller miljö, teknik och utveckling.

I utvärderingen framhålls vidare att SEI bör lägga större vikt vid att
sprida sina studier och kunskaper utanför en snäv krets av forskare.
Institutets organisationsidentitet bör göras tydligare. I utvärderingen
förslås också att styrelsen ombildas under år 1993 och minskas från 15
till 10-12 personer och att SEI bör göra större ansträngningar att nå ut
med sitt budskap såväl till öst- och u-länder som i Sverige.

519

Regeringens bedömning

Regeringen delar utvärderamas bedömning att institutet har byggt upp
en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat forskningen inom
områden som är relevanta for de globala miljöproblemen. Inriktningen
bör vara i stort sett densamma under den kommande treårsperioden.
Regeringen anser emellertid att institutet bör öka sina insatser att sprida
forskningsresultaten, så att de kommer till större användning både natio-
nellt och internationellt.

Regeringen anser att institutet i större omfattning bör kunna bli upp-
dragsfinansierat genom nationella och internationella uppdrag. Det stat-
liga stödet bör på längre sikt kunna minskas. Regeringen föreslår därför
en neddragning av anslaget under den kommande treårsperioden.
Med hänvisning till att SEI har vissa innestående medel föreslås för
budgetåret 1993/94 bidraget uppgå till 12 miljoner kronor vilket innebär
en besparing på 13 miljoner kronor.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår:

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer for institutet som har
angetts,

2. att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 12 000 000
kronor.

B 12. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

Nytt anslag (förslag) 32 760 000

Medlen till forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling har
tidigare varit fördelat på två anslag, dels anslaget F 9. Miljöanpassad
produktutveckling under Näringsdepartementets huvudtitel, dels anslaget
B 12. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering under
Miljö- och naturresursdepartementet. För budgetåret 1993/94 föreslås
merparten av Näringsdepartementets andel av medlen till Avfallsforsk-
ningsrådet överföras till Miljö- och naturresursdepartementets huvud-
titel.

Avfallsforskningsrådet

Syftet med FoU-verksamheten inom avfallsområdet är dels att identi-
fiera de risker som en olämplig och ofullständig avfallshantering in-
nebär för en god miljö, dels precisera de krav som behöver ställas på

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

520

produktutveckling, konsumenter och avfallshantering för att minska av-
fallets mängd och farlighet. Avfellsforskningsrådets uppgift är att se till
att forskningen får en inriktning som stämmer med de miljöpolitiska
målen samt att forskningsinsatserna samordnas så att ett effektivt
utnyttjande av anslagen uppnås. Avfellsforskningsrådet (AFR) har i sin
fördjupade anslagsframställan föreslagit 64 000 000 kronor för budget-
året 1993/94.

AFR har funnit att den svenska forskningen för ett avfellssnålt sam-
hälle är eftersatt och splittrad, och att den i stor utsträckning saknar
långsiktighet och tvärvetenskapliga angreppssätt. Rådet anser därför att
det krävs en mycket kraftfull och långsiktig satsning för att föra upp
den svenska forskningen till en internationellt konkurrenskraftig nivå
och föra ut resultaten till användning.

AFR föreslår en fortsatt utbyggnad av följande huvudprogram:
Riktad grundforskning och tillämpad forskning, Basstöd till utbildning,
Utvecklingsprojekt och Demonstrationsanläggningar.

Regeringens bedömning

Riksdagen har år 1990 beslutat om programrådet for forskning för ett
avfellssnålt samhälle (AFR) (prop. 1989/90:90, NU 40, rskr. 337).
Målet är att stödja forskning för att åstadkomma en miljöanpassad
produktutveckling, återvinning av restprodukter och ett miljöriktigt
slutligt omhändertagande av avfall. AFR kommer vid budgetårsskiftet
1992/93 - 1993/94 att ha avslutat ett treårigt program för miljöanpassad
produktutveckling och avfallshantering.

Enligt regeringens bedömning är detta ett område som även fortsätt-
ningsvis bör prioriteras. För den fortsatta verksamheten inom detta
forskningsområde föreslår regeringen for budgetåret 1993/94 medel
under ett nytt anslag B 12. Forskning för en kretsloppsanpassad sam-
hällsutveckling. Redan för budgetåret 1994/95 krävs betydligt större be-
lopp än vad som för närvarande står till förfogande. Frågan om finan-
siering av en ökning av anslagen är beroende av löntagarfondernas
användning.

Den reservation som kan finnas vid utgången av budgetåret 1992/93
under fjortonde huvudtitelns anslag B 12. Forskning för ett avfellssnålt
samhälle: Avfallshantering och under tolfte huvudtitelns anslag F 9.
Forskning för ett avfellssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling
bör tillföras detta nya anslag.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår:

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskningen som har
angetts.

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

521

2. att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad sam-
hällsutveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservations-
anslag på 32 760 000 kronor,

Prop. 1992/93:170

Avsnitt 14

Miljö- och natur-
resursdepartementen

522

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993

Prop. 1992/93:170

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wes-
terberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel,
P. Westerberg, Ask.

Statsråden Unckel, Hellsvik, Svensson, Björck, B. Westerberg, Odell,
Wibble, Olsson, Hörnlund, Friggebo, P. Westerberg, Davidson och Jo-
hansson anmäler frågor om den framlida forskningspolitiken och anslag
till forskning för budgetåret 1993/94, m.m.

Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen
om forskning för kunskap och framsteg i enlighet med bilagan till det-
ta protokoll.

De olka avsnitten i propositionen har utarbetats inom regeringskans-
liet enligt följande:

Avsnitt 1

Utbildningsdepartementet

Avsnitt 2

Justitiedepartementet

Avsnitt 3

Utrikesdepartementet

Avsnitt 4

Försvarsdepartementet

Avsnitt 5

Socialdepartementet

Avsnitt 6

Kommunikationsdepartementet

Avsnitt 7

Finansdepartementet

Avsnitt 8

Utbildningsdepartementet

Avsnitt 9

Jordbruksdepartementet

Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdepartementet

Avsnitt 11

Kulturdepartementet

Avsnitt 12

Näringsdepartementet

Avsnitt 13

Civildepartementet

Avsnitt 14

Miljö- och naturresursdepartemen-
tet

Ur protokollet

Maud Melin

523

Innehåll

Prop. 1992/93:170

Regeringens proposition .................................

Propositionens huvudsakliga innehåll ......................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993
1        Inledning

1.1      Forskningens möjligheter och begränsningar ..........

1.2      En ny forskningspolitik ..........................

1.2.1         Forskningens olika villkor ....................

1.2.2        Öppen förberedelse ..........................

1.2.3        De avgörande utmaningarna ...................

1.2.4          Statens roll ................................

1.2.5         Utbildningen - forskningens bas ................

1.3 Det svenska forskningssystemet ....................

1.3.1         Definitioner av forskning och utveckling .........

1.3.2         Forskningens finansiering och utförande..........

1.3.3         Metoder för val av forskningsproblem ............

1.4      Sverige i forskningsvärlden .......................

1.4.1         Forskningstendenser i omvärlden ...............

1.4.2         Forskningspolitik i några viktiga länder ..........

1.4.3         Några sammanfattande slutsatser ................

1.5     Forskningssamarbete med EG .....................

1.6      Forskning och utveckling för industriell kompetens och kon-
kurrenskraft ...................................

1.7      Koncentrerade forskningssatsningar inom strategiska områden

1.7.1         Strategisk forskning ..........................

1.7.2         Miljöstrategisk forskning ......................

1.7.3         Kulturvetenskaplig forskning ..................

1.7.4         Varaktighet och storlek .......................

1.8      Flexibilitet och förnyelse inom universiteten och högskolorna

1.8.1         Förnyelsens förutsättningar ....................

1.9      Rekrytering av forskare ..........................

1.10     Internationell samverkan .........................

1.11     Vissa särskilda frågor ............................

1.11.1        Forskningsrådsorganisationens utveckling .........

1.11.2        Forskning för särskilda syften ..................

1.11.3       Forskning vid mindre och medelstora högskolor ....

1.11.4       Jämställdhet i forskningsvärlden ................

1.11.5       Frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg ........

1.12     Forskning för välfärd ............................

1.13     Forskning för en bättre miljö ......................

1.14     Forskning för näringslivets utveckling ...............

1.15     Forskning för transporter och kommunikation ........

1.16     Forskning för försvarets utveckling .................

1.17     Forskning om kultur skall det vara om ..............

1.18     Fortsatta åtgärder ...............................

524

Prop. 1992/93:170

2   Justitiedepartementets verksamhetsområde ...............

2.1      Inledning .....................................

2.2      Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning .........

2.3      Brottsförebyggande rådet (BRÅ)....................

2.4      Rikspolisstyrelsens forskningsenhet .................

2.5      Övriga myndigheter .............................

2.6      Anslagsfrågor ..................................

3   Utrikesdepartementets verksamhetsområde ...............

3.1      Utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning ....

3.2      Biståndsmotiverad forskning ......................

3.2.1         Svensk u-landsforsknings organisation och omfattning

3.2.2         Framställningar från berörda myndigheter  ........

3.2.3        Regeringens överväganden .....................

3.3          Forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt m.m.

3.4          Anslagsfrågor...............................

4   Försvarsdepartementets verksamhetsområde ..............

4.1      Allmän inledning...............................

4.2      Forskning för totalförsvaret .......................

4.2.1         Inledning .................................

4.2.2        Utredningens bedömningar och förslag ...........

4.2.3        Utvidgad uppdragsstyming ....................

4.2.4        Kompetens vid FOA .........................

4.2.5         Anslag för strategisk försvarsforskning............

4.2.6         Inriktning av besparingar .....................

4.3      Flygteknisk forskning och utbildning................

4.3.1        Bakgrund .................................

4.3.2        Regeringens överväganden .....................

4.4      Övriga frågor ..................................

4.4.1        Sårbarhet och beredskapshänsyn ................

4.4.2        Fordonsteknisk forskning m.m..................

4.4.3         Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 .............

4.5      Ärendet till riksdagen ...........................

5   Socialdepartementets verksamhetsområde ................

5.1      Inledning .....................................

5.2      Forskning rörande de ekonomiska trygghetssystemen ....

5.3      Forskning inom socialtjänstområdet .................

5.3.1        Forskning om handikapp .....................

5.3.2        Forskning om äldre ..........................

5.3.3        Forskning om missbruk ......................

5.4      Forskning om barn och familj .....................

5.5      Forskning om internationell migration och etniska relationer

5.6      Folkhälsoforskning .............................

525

5.7      Forsknings-och utvecklingsarbete inom och till stöd för hälso- Prop. 1992/93:170

och sjukvården .................................

5.8      Ökad internationalisering ........................

5.9      Forsknings- och utvecklingsarbete inom vissa myndigheter

m.m.........................................

5.10     Forskning vid Smittskyddsinstitutet .................

5.11     Anslagsfrågor ..................................

6   Kommunikationsdepartementets område ................

6.1      Allmän inledning...............................

6.2     Forskning inom kommunikationsområdet ............

6.2.1        Omvärldsförändringar ........................

6.2.2        Nuvarande kommunikationsforskning ...........

6.3     Kommunikationsforskningens fortsatta omfattning och inrikt-

ning .........................................

6.3.1         Statens ansvar för sektorsforskning ..............

6.3.2        Forskningens inriktning och omfattning ..........

6.3.3        Principer för styrning och samordning av forskningsinsat-

serna .....................................

6.4     Kommunikationsforskningens organisation ...........

6.4.1         Transportforskningsberedningens roll stärks .......

6.4.2        Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet

inom kollektivtrafiken .......................

6.4.3        Verksamheten vid Statens väg- och trafikinstitut renodlas

6.5      Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn .......

6.6      Anslagsfrågor ..................................

7   Finansdepartementets verksamhetsområde ...............

7.1      Forskningens inriktning..........................

7.2     Ekonomisk forskning............................

8   Utbildningsdepartementets verksamhetsområde ...........

8.1       Inledning .....................................

8.2      Fasta och rörliga resurser för grundläggande forskning

8.3      Forskningsrådsorganisationen .....................

8.4      Forskarutbildningen ............................

8.5      Tjänsteorganisatoriska frågor ......................

8.6      Jämställdhet ...................................

8.7      Forskningssamverkan näringsliv-universitet och högskolor

8.8      Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna . . .

8.9      Vissa infrastrukturfrågor .........................

8.9.1         Informationsförsörjning ......................

8.9.2         Pliktleveranser .............................

8.9.3        Superdatorer ..............................

8.9.4        Universitetsdatornätet SUNET .................

8.9.5         Nationella forskningsanläggningar ...............

8.9.6         Vissa institut och centra ......................

526

8.10

8.11

8.12

8.12.1

8.12.2

8.12.3

8.12.4

8.12.5

8.12.6

8.12.7

8.12.8

8.13

8.13.1

8.13.2

Internationellt forskningssamarbete .................

Kvalitet och utvärderingar ........................

Forskning och forskarutbildning under treårsperioden
1993/94-1995/96 ................................

Omfattning och inriktning ..................

Kulturvetenskapliga forskningsområdet ........

Humanistiska fakulteterna ..................

Teologiska fakulteterna .....................

Juridiska fakulteterna ......................

Samhällsvetenskapliga fakulteterna ............

Humanistisk-sam häl Isvetenskapliga forskningsrådet
Medicinska forskningsområdet ...............

Medicinska fakulteterna ....................

Odontologiska fakulteterna ..................

Farmaceutiska fakulteten ...................

Medicinska forskningsrådet .................

Naturvetenskapliga forskningsområdet .........

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna .....

Polarforskning ...........................

Naturvetenskapliga forskningsrådet ............

Tekniska forskningsområdet .................

Tekniska fakulteterna ......................

Teknikvetenskapliga forskningsrådet ...........

Rymdforskning ...........................

Interdisciplinär forskning ...................

Forskningsrådsnämnden ....................

Temaorienterad forskning...................

Konstnärligt utvecklingsarbete ...............

Forskning om universitet och högskolor ........

Anslag till forskning och forskarutbildning ...........

Vissa anslagstekniska frågor .................

Anslagsberäkningar ........................

E 1. Universitetet i Uppsala .....................

E 2. Universitetet i Lund .......................

E 3. Universitetet i Göteborg ....................

E 4. Universitetet i Stockholm ...................

E 5. Universitetet i Umeå .......................

E 6. Universitetet i Linköping ...................

E 7. Karolinska institutet .......................

E 8. Tekniska högskolan i Stockholm .............

E 9. Chalmers tekniska högskola .................

E10. Högskolan i Luleå.........................

Eli. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskole-
enheter .................................

E12. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medel-
stora högskolor ...........................

E13. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål ....

Prop. 1992/93:170

527

E14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning       Prop. 1992/93:170

E 15. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinfor-

mation ...................................

E 16.   Forskningsrådsnämnden: Förvaltning ............

E 17.   Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning .................................

E 18. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning ................................

E 19. Medicinska forskningsrådet: Forskning ...........

E 20. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning ..........

E21.   Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning .....

E 22.   Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning ....

E 23. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning ....

E 24. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning . . .

E 25. Rymdforskning .............................

E 26. Rådet för forskning om universitet och högskolor . . .

E 27. Europeisk forskningssamverkan ................

E 28. Kungl. biblioteket ...........................

E 29. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek .........

E 30. Arkivet för ljud och bild ......................

E31. Institutet för rymdfysik .......................

E 32. Polarforskning..............................

E 33. Vissa bidrag till forskningsverksamhet ............

E 34. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning .........

8.14     Lokalförsörjning m.m.

G 2 Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor

m.m......................................

G 3 Inredning och utrustning av lokaler m.m. vid univer-

sitet och högskolor m.m.......................

8.15     Forskning inom skolväsendet......................

9   Jordbruksdepartementets verksamhetsområde .............

9.1      Forskning om nyttjande av biologiska naturresurser ....

9.1.1         Forskningsområden ..........................

9.1.2         Prioriteringar för framtiden ...................

9.1.3         Program för träteknisk forskning och träfiberforskning

9.2      Landskap Näring Kunskap (SOU 1991:101), en utvärdering av

Sveriges lantbruksuniversitet ......................

9.3      Anslagsfrågor ..................................

10  Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde ........

10.1     Inledning .....................................

10.2     Arbetsmarknadspolitisk forskning ..................

10.2.1        Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderings-

studier (EFA) ..............................

10.3     Arbetslivsforskning m.m..........................

10.3.1        Arbetsmiljöinstitutet .........................

528

10.3.2

10.3.3

10.4

10.4.1

Arbetslivscentrum ..........................

Arbetsmiljöfonden .........................

Regionalpolitisk forskning .......................

Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU) ...................................

Prop. 1992/93:170

11  Kulturdepartementets verksamhetsområde ...............

11.1     Inledning .....................................

11.2     Kulturområdets forskning ........................

11.2.1       Utgångspunkter .............................

11.2.2       Forskning för kulturområdets verksamheter .......

11.2.3       Kulturmyndigheternas ansvar som basinstitutioner för

forskning och för långsiktiga forskningsföretag .....

11.3     Medieområdets forskning .........................

11.4     Forskning inom det invandrar- och migrationspolitiska områ-
det .........................................

11.5     Kvinno-och jämställdhetsforskning .................

11.6     Anslagsfrågor ..................................

12  Näringsdepartementets verksamhetsområde ..............

12.1     Teknisk forskning och utveckling för 2000-talet ........

12.1.1        Sverige i ett internationellt perspektiv ............

12.1.2       FoU en hörnsten i näringspolitiken .............

12.1.3       Beskrivning av FoU-systemet inom Näringsdepartemen-
tets ansvarsområde ..........................

12.1.4        Inriktning och huvudförslag ...................

12.2 Forskningssamverkan för förnyelse .................

12.2.1        Samverkan mellan högskola och näringsliv ........

- utveckling av olika samverkanformer ...........

12.2.2        Industriforskningsinstituten ....................

12.2.3       En ny samverkansfunktion och vissa kapitalfrågor

12.2.4       FoU för små och medelstora företag, forsknings- ....

och teknikbaserat företagande ..................

12.2.5       Internationellt samarbete ......................

12.3 Forskning och utveckling kring nya basteknologier .....

12.3.1        Informationsteknologi ........................

12.3.2       Materialteknik ..............................

12.3.3       Bioteknik .................................

12.3.4       Teknik för komplexa system ...................

12.4     Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden

12.4.1        Biomedicinsk teknik .........................

12.4.2       Produktionsteknik ...........................

12.4.3       Processteknik ..............................

12.4.4       Transportteknik ............................

12.4.5        Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin

12.4.6       Miljöteknik ................................

12.5 Långsiktig förnyelse av energisystemet ...............

529

12.6     Förnyelse och effektivisering av byggforskningen                 Prop. 1992/93:170

12.7    Fördjupad prövning av FoU-myndigheter

12.7.1        Närings- och teknikutvecklingsverket

12.7.2       Rymdstyrelsen

12.7.3       Statens råd för byggnadsforskning

12.8    Konkurrensforskning

12.9     Anslagsfrågor

B 14 Särskilda insatser inom industriforsknings-
systemet .................................

D 4 Konkurrensforskning .......................

F 1 Teknisk forskning och utveckling ..............

F 2 Informationsteknologi .......................

F 4 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader ..........

F  5 Nationell rymdverksamhet ...................

F  6 Europeiskt rymdsamarbete ...................

F 7 Europeiskt forsknings-och utvecklingssamarbete . .

F 9 Energiforskning ...........................

F 10 Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltnings-
kostnader ................................

F 11 Byggforskning

F 12 Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut

för byggnadsforskning ......................

F 13 Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer
G 2Bidrag till provnings-och mätteknisk FoU m.m.

G 12Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning

13 Civildepartementets verksamhetsområde .................

13.1     Forskning om den offentliga sektorn ................

13.2    Forskning om folkrörelser och kooperation ...........

13.3    Ungdomsforskning ..............................

13.4    Konsumentforskning ............................

13.5     Ärendet till riksdagen ...........................

14 Miljö-och naturresursdepartementets verksamhetsområde ...

14.1     Miljöforskning .................................

14.1.1        Relevans och kvalitet .........................

14.1.2       Områden som bör prioriteras ..................

14.2     Anslagsfrågor ..................................

530

Framsidans bild:

Del av norrskensovalen fotograferad ovanifrån av den svenska satelliten
Freja den 26 oktober 1992.

gotab 43149, Stockholm 1993