Prop.
1992/93:167
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 februari 1993.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
I propositionen föreslås att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
får rätt att besluta om uppsägning och övertagande m.m. i frågor om
statligt reglerade räntebärande lån som beviljats under medverkan av
Bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd samt i frågor om lån enligt
förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. Bakgrun-
den är att låneförvaltningen vid länsbostadsnämnderna läggs ner.
Den nya ordningen föreslås böija gälla den 1 juli 1993.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 167
1 Förslag till
Lag om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt
reglerade lån för bostadsändamål, m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
Regeringen får överlämna till Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB att fetta beslut som innebär myndighetsutövning i frågor om
förvaltningen av statligt reglerade räntebärande lån som beviljats under
medverkan av Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd samt i frågor
om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål.
Förvaltningsuppgifter som avses i denna lag utövas enligt föreskrifter
som regeringen beslutar.
Prop. 1992/93:167
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1993.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:1775) om ändring i sekretess-
lagen (1980:100);
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1775) om ändring i sekretesslagen
(1980:100)' skall ändras så att bilagan samt ikraftträdandebestämmelsen
får följande lydelse.
Bilaga
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fäll med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ \érksamhet
Prop. 1992/93:167
Riksprovplatserna Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget Aktiebolag
kontroll som riksprovplats
(SFS 1992:1119)
Stiftelsen Svenska institutet
all verksamhet
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 167
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Prop. 1992/93:167
\krksamhet
Riksprovplatserna Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget Aktiebolag
Statens Bostadsfinansieringsakiie-
bolag, SBAB
kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)
Stiftelsen Svenska institutet
förvaltning av statligt reglerade
räntebärande lån för bostads-
ändamål som beviljats under
medverkan av Bostadsstyrelsen
eller länsbostadsnämnd samt frågor
om lån enligt förordningen
(1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål (SFS 1993:000)
all verksamhet
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om bilagan den 1 juli 1993, och i
övrigt den dag regeringen bestämmer.
2. Intill dess lagen (1992:1119) om teknisk kontroll träder i kraft skall
rätten att ta del av handlingar i stället tillämpas i verksamhet enligt lagen
(1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1993
Prop. 1992/93:167
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Genom riksdagens beslut den 17 december 1991 (prop. 1991/92:56, bet.
1991/92:BoU9, rskr. 1991/92:75) infördes ett nytt bostadsfinansierings-
system fr.o.m. den 1 januari 1992. Det innebär bl.a. att den statligt
reglerade bostadslånegivningen numera är avskaffad såvitt gäller nya ny-
och ombyggnadsprojekt. Istället erbjuder staten en kreditgaranti för lån
på den allmänna lånemarknaden i motsvarande säkerhetsläge för sådana
projekt. En särskild statlig myndighet, Statens bostadskreditnämnd, finns
inrättad för att handha dessa kreditgarantier. Den särställning som Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB tidigare haft i samband med
bostadsfinansieringen har därmed upphört. SBAB bedriver numera
låneverksamhet under samma förutsättningar som andra kreditaktiebolag.
Som en följd av beslutet att avskaffa den särskilda bostadslånegivningen
skall länsbostadsnämndernas befattning med förvaltningen av utestående
bostadslån upphöra. Ett avtal har träffats med SBAB som innebär att
bolaget successivt, med böljan under år 1992, tar över all förvaltning
av bostadslån - såväl de anslagsfinansierade som de bolagsfinansierade -
i egen regi. Överföringen skall vara fullt genomförd den 1 juli 1993.
Med anledning härav har jag funnit att SBAB bör tillerkännas befogen-
heten att fatta beslut i vissa frågor som rör förvaltningen av sådana lån.
Regeringen beslutade den 4 februari 1993 att inhämta Lagrådets
yttrande över dels ett förslag till lag om rätt för Statens Bostadsfinan-
sieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt
reglerade lån för bostadsändamål, dels ett förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100). Lagrådsremissen föregicks av remiss till
Boverket och SBAB. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
De lagförslag jag nu lägger fram överensstämmer med en lagteknisk Prop. 1992/93:167
jämkning med de lagförslag som remitterats till Lagrådet.
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, som är ett statligt helägt
kreditaktiebolag, bildades år 1984. Bolagets uppgift var ursprungligen att
genom upplåning på kreditmarknaden finansiera bostadslån för ny- och
ombyggnad av bostäder beviljade av de statliga lånemyndighetema,
främst länsbostadsnämnderna. Tidigare finansierades dessa lån över
statsbudgeten. Bolagets verksamhet begränsades till upplåningssidan
(prop. 1983/84:90 s. 8-9 och bil. 2 s. 46-47). Upplånade medel skulle
lämnas ut i enlighet med beslut av lånemyndighetema. Lånemyndighe-
tema skulle sköta alla åtgärder som hade samband med lånebesluten samt
avisering och indrivning. Bolaget hade inte rätt att gå in i enskilda
låneärenden eller på annat sätt styra långivning eller förvaltning av
bolagets lån. Detta innebar motsvarande begränsning av bolagsorganens
ansvar.
År 1988 beslutade riksdagen (prop. 1987/88:115, bet. 1987/88:BoU16,
rskr. 1987/88:273) om vissa ändringar såvitt gäller förvaltningen av de
statligt reglerade lånen inom dåvarande Bostadsdepartementets
ansvarsområde. Beslutet innebar bl.a. att SBAB fr.o.m. den 1 juli 1989
övertog förvaltningen av bolagsfinansierade lån samt på uppdrag av staten
hade att svara för förvaltningen av sådana lån som finansierats över
statsbudgeten. Enligt ett mellan staten och bolaget ingånget ramavtal
ålades bolaget att överlåta till de regionala lånemyndighetema att svara
för den praktiska låneförvaltningen beträffande såväl anslagsfinansierade
som bolagsfinansierade lån. Som en följd härav svarar idag länsbostads-
nämnderna formellt för alla beslut som innebär myndighetsutövning
gentemot den enskilde i fråga om utestående lån som omfattas av ram-
avtalet. SBAB:s befattning med lånen är bl.a. att med hjälp av läns-
bostadsnämndernas personal sköta redovisning, avisering, utbetalning
och indrivning samt att svara för förvaring och hantering av säkerheter
för lånen.
Prop. 1992/93:167
Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att till SBAB överlämna att
fatta beslut som innebär myndighetsutövning i frågor om förvalt-
ningen av statligt reglerade räntebärande lån som beviljats under
medverkan av Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd samt i
frågor om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån for
bostadsändamål. Regler härom tas in i en särskild lag.
Principen om handlingsoffentlighet skall gälla i den verksamhet
som SBAB tar över efter länsbostadsnämnderna.
Skälen för mitt förslag: Som framgått av vad jag har anfört om
ärendet och dess beredning är avsikten att SBAB självt skall förvalta alla
de lån som bolaget idag enligt avtal med staten aviserar ränta och
amortering på. Det innebär i sak bl.a. att bolaget med egen personal och
i egna lokaler nu kommer att svara även för förvaringen av låneförbindel-
ser och säkerhetshandlingar (pantbrev och borgensutfästelser). Detta har
som framgått länsbostadsnämnderna hittills gjort.
Det innebär emellertid också att SBAB kommer att behöva befogenhet
att ta ställning till och agera i en rad frågor som uppkommer under den
tid ett lån utestår. Det gäller t.ex. beslut om övertagande av lån i
samband med att fastigheten eller tomträtten övergår till ny ägare eller
tomträttshavare och beslut om att säga upp lån på grund av utebliven
betalning. Vidare kan det gälla sanering av lånebilden genom nedsättning
och andra åtgärder i fråga om inteckningssäkerheten för det förvaltade
lånet. Det kan även handla om ackord och andra eftergifter av låneford-
ringar på anslagsfinansierade lån.
Idag är det myndigheter - i första hand länsbostadsnämnderna - som
utövar befogenheter av det angivna slaget med stöd av bestämmelser i
låne- och bidragsförordningar. Verksamheten omfattar även sådana lån
som finansierats av SBAB, om de beviljats med stöd av sådana be-
stämmelser. Besluten som myndigheterna fattar inom ramen för dessa
befogenheter har ofta en sådan rättsverkan att de får anses innefatta vissa
moment av myndighetsutövning. Jag vill särskilt peka på den betydelse
som statligt reglerade bostadslån generellt sett har för rätten till statliga
räntesubventioner i form av räntebidrag för ny- och ombyggnad av
bostäder. Principen är här att utan bostadslån erhåller man inget
räntebidrag. Det innebär att en ny ägare av ett hus inte kan få ränte-
bidrag om han inte får överta bostadslånet. Ett annat exempel på
myndighetsutövning är beslut om utbetalning av tidigare beviljade
bostadslån.
Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen kan förvaltningsuppgift överlämnas
till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller enskild individ. Innefattar
uppgiften myndighetsutövning skall dock enligt samma lagrum överläm-
nandet ske med stöd av lag.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag att regeringen i en Prop. 1992/93:167
särskild lag bemyndigas att till SBAB överlämna att besluta i frågor om
övertagande, uppsägning m.m. av lån som bolaget förvaltar enligt avtal
med staten. Enligt min mening är det en mera rationell ordning när
länsbostadsnämndernas befattning med lånefrågor nu skall upphöra, än
t.ex. att överföra uppgifterna till en annan statlig myndighet. SBAB har
redan nödvändig kompetens och resurser för uppgiften. Ändringen kan
ske inom ramen för den överenskommelse om SBAB:s rätt till ersättning
av staten for förvaltningen av de anslagsfinansierade lån som har träffats
med stöd av riksdagens beslut år 1990 (prop. 1989/90:112, bet.
1989/90:BoU15, rskr. 1989/90:215).
Det föreslagna bemyndigandet för regeringen bör dessutom innefatta
rätt att överlämna beslut i frågor om s.k. ersättningslån, dvs. lån enligt
förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. Avsikten
med ersättningslånegivningen är att underlätta en förtida återbetalning av
anslagsfinansierade bostadslån enligt äldre bestämmelser. De lån jag
avser här är bostadslån beviljade enligt bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946) eller motsvarande äldre bestämmelser som betalats ut före den
1 juli 1985 samt senare utbetalade bostadslån för förvärv som villkors-
mässigt är knutna till tidigare beviljade bostadslån. För dessa lån gäller
sedan år 1989 att de skall sägas upp till betalning, om det hus som avses
med lånet övergår till ny ägare. Den nye ägaren skall dock samtidigt
erbjudas ett ersättningslån som SBAB finansierar till ett belopp som högst
motsvarar kapitalskulden på bostadslånet vid tidpunkten för uppsäg-
ningen. Ersättningslån kan också erhållas om låntagaren frivilligt vill lösa
in ett anslagsfinansierat bostadslån i förtid. Det är enligt min mening
naturligt att SBAB tilläggs denna funktion som direkt sammanhänger med
den övriga låneförvaltningen.
Bemyndigandet bör begränsas till sådana lån för vilka låntagaren
betalar ränta. Frågor som rör villkoren på räntefria lån, exempelvis lån
enligt förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av
bostadshus m.m. bör fortfarande prövas av myndigheterna, i första hand
av länsbostadsnämnderna och senare, om vad jag har föreslagit om
avvecklingen av länsbostadsnämnderna godkänns (prop. 1992/93:172),
av Boverket.
Det bör i övrigt ankomma på regeringen att genom förordning närmare
precisera omfattningen av SBAB:s befogenheter. Utgångspunkten bör
vara att bolaget tillerkänns samma beslutsbefogenheter som länsbostads-
nämnderna har idag; de beslut som enligt förordning får eller skall fattas
av länsbostadsnämnd skall i fortsättningen fattas av SBAB.
När det sedan gäller rätten för låntagaren att i förvaltningsrättslig
ordning överklaga beslut som SBAB meddelar anser Boverket, som idag
prövar överklaganden av länsbostadsnämndernas beslut i lånefrågor, att
en sådan rätt bör gälla även i fortsättningen men att rätten bör begränsas
till sådana beslut som innebär myndighetsutövning. SBAB anser att någon
rätt till överklagande av beslut som SBAB fattar inte bör införas över
huvud taget. Som motiv anför bolaget att man vid övertagande av län
endast kommer att göra en kreditprövning av bankmässig karaktär.
För egen del anser jag att utgångspunkten bör vara att omläggningen
skall genomföras med så små förändringar som möjligt sett från
låntagarens synpunkt. Nuvarande ordning ger låntagaren rätt att
överklaga beslut av länsbostadsnämnden i alla frågor som låntagaren
väcker och som har bäring på lånet och dess villkor. Lånereglema ger
alltså låntagaren rätt att överklaga även beslut av länsbostadsnämnden
som endast innebär partsbesked. Principiellt sett borde denna rätt inte
ändras enbart därför att beslutsbefogenheterna överförs till SBAB.
Samtidigt kan det från praktisk synpunkt te sig som en onödig komplika-
tion att ge låntagaren möjlighet att överklaga partsbesked. I händelse av
oenighet är parterna ändå tvungna att vända sig med frågan till allmän
domstol. Min bedömning är att det principiella skälet för en fortsatt rätt
att överklaga beslut tills vidare överväger. Nuvarande rätt för låntagaren
att i förvaltningsrättslig ordning överklaga beslut bör alltså behållas.
Möjligheten att överklaga SBAB:s beslut bör dock vara begränsad till en
instans, nämligen Boverket. Det ankommer på regeringen att meddela
närmare föreskrifter om i vilken utsträckning beslut får överklagas.
Bemyndigandet bör även innefatta rätt för regeringen att till SBAB
överlämna att medverka vid ackord och eljest efterge fordringar på
anslagsfinansierade lån helt eller delvis när låntagaren är på obestånd som
inte endast är tillfälligt. Beslut i dessa frågor lättas idag av regeringen
med tillämpning av Kungl. Maj:ts cirkulär (1940:677) angående
bemyndigande för Kungl. Maj:t att biträda ackord och eljest eftergiva
statens rätt med avseende å lån från statens utlåningsfonder m.m. Denna
bestämmelse medför inte någon självständig rätt för en låntagare att
under vissa förutsättningar slippa fullgöra sina åtaganden enligt låneför-
bindelsen utan innebär att statens inställning som part läggs fast. De
bedömningsgrunder som därvid tillämpas är uteslutande låntagarens
ekonomiska förmåga att fullgöra sina åtaganden. En sådan bedömning
kan lika väl göras av SBAB. Även rationella skäl talar för en sådan
ordning eftersom frågor av denna typ ofta kräver en snabb behandling.
Med hänsyn till SBAB:s myndighetsutövande funktion och till att
handhavandet av verksamheten berör allmänna medel till avsevärda
belopp bör principen om handlingsoffentlighet gälla för bolaget.
I 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) anges att vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos
myndighet skall i tillämpliga delar gälla hos de organ som anges i bilagan
till den lagen, i den mån handlingarna hör till den verksamhet som nämns
där. Jag föreslår att den verksamhet SBAB tar över efter länsbostads-
nämnderna tas in i bilagan till sekretesslagen.
Boverket har i anslutning härtill anfört att det råder viss tveksamhet
huruvida de lån som finansierats av SBAB omfettas av sekretess enligt
9 kap. 5 § sekretesslagen och ifrågasatt om inte ett förtydligande bör
göras i nämnda bestämmelse såvitt gäller dessa län. SBAB anför att
bolaget förutsätter att offentlighetsprincipen i allt väsentligt är förenlig
Prop. 1992/93:167
med de regler för banksekretess som gäller för bolagets övriga verksam- Prop. 1992/93:167
het.
Vad gäller dessa invändningar har jag inhämtat att 9 kap. 5 §
sekretesslagen har tillämpats i praxis även på lån som finansierats av
kreditinstitut (Kammarrätten i Jönköping Mål nr 2951-1991). Något
förtydligande av regeln är därför inte nödvändigt. Enligt min mening bör
SBAB med tillämpning av denna regel ha möjlighet att upprätthålla en
tillfredsställande sekretess för de kunders förhållanden som omfattas av
den i bilagan till sekretesslagen angivna verksamheten hos SBAB.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet
upprättats förslag till
1. lag om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att
besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för bostads-
ändamål, m.m.
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Lagförslag 2 har upprättats efter samråd med statsrådet Laurén.
Förslagen har granskats av Lagrådet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de upprättade
lagförslagen.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
10
Bilaga
Prop. 1992/93:167
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-02-16
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,
justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 1993 har
regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att
besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för bostads-
ändamål, m.m.
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslagen har inför lagrådet föredragits av rättschefen Hans Jacobson.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
11
gotab 43263, Stockholm 1993