Prop.
1992/93:166
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 februari 1993.
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Bo Lundgren
I propositionen föreslås att skatten på vissa charterresor slopas den
1 oktober 1993. Vidare föreslås på dryckesområdet dels att skatten på
vissa dryckesförpackningar slopas, dels att skatten på spritdrycker höjs
och att skatten på starköl ytterligare differentieras. Sistnämnda föränd-
ringar föreslås träda i kraft den 1 maj 1993.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 166
1 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor
Härigenom föreskrivs att lagen (1978:144) om skatt på vissa resor skall
upphöra att gälla vid utgången av september månad 1993.
Den upphävda lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före den 1 oktober 1993.
Prop. 1992/93:166
2 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på vissa
dryckesförpackningar
Härigenom föreskrivs att lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckes-
förpackningar skall upphöra att gälla vid utgången av april månad 1993.
Den upphävda lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före den 1 maj 1993.
Prop. 1992/93:166
1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 166
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt
Prop. 1992/93:166
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1977:306) om dryckesskatt1 skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
10 §2 Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas ut med de belopp
som framgår av följande uppställning.
|
Alkoholhalt, |
Skatt, kronor per liter | ||
|
grundbelopp |
tilläggsbelopp | ||
|
över 2,25 högst |
3,5 |
3:- | |
|
" 3,5 " |
4,5 |
9:- | |
|
" 4,5 " |
7 |
12:— | |
|
" 7 |
10 |
17:10 | |
|
" 10 |
13 |
26:70 | |
|
. 13 |
16 |
36:60 | |
|
16 |
19 |
47:50 | |
|
19 |
24 |
47:50 |
5:10 för varje hel |
|
" 24 |
29 |
73:- |
5:50 för varje hel |
|
" 29 |
34 |
100:50 |
6:20 för varje hel |
|
" 34 |
39 |
131:50 |
7:40 för varje hel |
|
" 39 |
168:50 |
7:50 för varje hel | |
I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall
avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhalten
uppgår till del av hel volymprocent.
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:166
10 §2 Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas ut med de belopp
som framgår av följande uppställning.
|
Alkoholhalt, |
Skatt, kronor per liter | ||
|
grundbelopp |
tilläggsbelopp | ||
|
över 2,25 högst |
3,5 |
3:- | |
|
3,5 " |
4,5 |
8:50 | |
|
4,5 " |
7 |
12:50 | |
|
7 |
10 |
17:10 | |
|
" 10 |
13 |
26:70 | |
|
” 13 |
16 |
36:60 | |
|
" 16 |
19 |
47:50 | |
|
" 19 |
24 |
47:50 |
5:10 för varje hel |
|
• 24 |
29 |
73:- |
6:20 för varje hel |
|
" 29 |
34 |
104:— |
6:40 för varje hel |
|
" 34 |
39 |
136:— |
7:70 för varje hel |
|
" 39 |
174:50 |
7:80 för varje hel | |
I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall
avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhalten
uppgår till del av hel volymprocent.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1993.
'Lagen omtryckt 1984:158.
2Senaste lydelse 1992:572.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 4 februari 1993
Prop. 1992/93:166
Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin,
Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P.
Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Jag avser att i det följande ta upp frågan om slopande av skatten på vissa
charterresor och på vissa dryckesförpackningar samt en höjning av
skatten på starkare alkoholdrycker och en ökad differentiering av skatten
på starköl.
Mitt förslag: Skatten på charterresor med flyg avskaffas vid ut-
gången av september månad 1993.
Skälen för mitt förslag: En särskild skatt på charterresor med flyg
infördes 1978. Skatten utgår enligt lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor och tas sedan 1986 ut med 300 kr per passagerare över 12 år.
Reseskatten har kritiserats alltsedan införandet. Till en böljan gick
kritiken främst ut på att skatten var diskriminerande gentemot flyget och
i synnerhet charterflyget eftersom den endast omlättar charterresor med
flyg. Internationellt har skatten också kritiserats för att på ett otillbörligt
sätt gynna inhemsk turism på bekostnad av turism i utlandet. För att
underlätta turism inom Norden har tidigare föreslagits att skatten endast
skulle tas ut på utomnordiska resor. Ytterligare skäl som framförts för
skattens slopande är att den rimmar illa med de svenska strävandena att
harmonisera våra skatter med EG:s. Reseskatten har även ansetts strida
mot ansträngningarna att bryta ned handelshinder inom GATT, EFTA
och OECD. Kritiken mot reseskatten har vuxit i styrka sedan Danmark
den 1 september 1991 avskaffat sin motsvarighet till reseskatten. Olika
åtgärder har därefter fått vidtas för att inte överströmningen av resenärer
från Sturup till Kastrup skall bli alltför stor. Bl.a. utbetalar Prop. 1992/93:166
Luftfartsverket ett belopp till alla som startar sin charterresa från Sturup
så att det inte skall vara dyrare att flyga från Sturup än från exempelvis
Kastrup. Det har ifrågasatts om inte dessa åtgärder strider mot våra
internationella åtaganden. Danska researrangörer har ansett att
Luftfartsverkets bidrag är ett direkt statsstöd till privata researrangörer
och har därför anmält förfarandet till EG-kommissionen. I olika
framställningar till regeringen, bl.a. från Luftfartsverket, SAS samt
danska och svenska researrangörer, har framförts krav på att skatten
snarast avvecklas.
Jag delar i stort den uppfattning om reseskattens avigsidor som
framförts från olika håll. Sett också i ett EG-perspektiv är det knappast
möjligt att behålla skatten, i vart fäll inte vad avser resor inom EG-
området. Jag har funnit att övervägande skäl talar för att skatten
avvecklas innan de negativa verkningarna av skatten har blivit alltför
stora. Min bedömning är att en avveckling med beaktande av även
statsfinansiella skäl lämpligen kan ske vid utgången av september månad
1993. Eftersom skattskyldighet inträder först när charterflygning böljar
kommer reseskatt inte att utgå för resor som påböijas den 1 oktober 1993
eller senare även om resan beställts före denna tidpunkt.
Reseskatten har beräknats ge ca 310 miljoner kr för budgetåret
1993/94. Den statsfinansiella effekten av skatten är dock lägre genom de
kompensatoriska åtgärder som krävs för att upprätthålla trafiken från
bl.a. Sturup eller alternativt genom en minskning av antalet resenärer
som betalar reseskatt. Jag beräknar därför det statsfinansiella bortfallet
för budgetåret 1993/94 till ca 185 miljoner kr. Den varaktiga effekten för
den konsoliderade offentliga sektorn, med hänsyn tagen till indirekta
effekter, beräknas bli ett bortfall om ca 140 miljoner kr per år.
Mitt förslag: Förpackningsskatten avskaffas vid utgången av april
månad 1993.
Skälen för mitt förslag: Redan 1973 infördes en särskild avgift på
vissa dryckesförpackningar. Avgiften var enhetlig och utgick med 10 öre
per förpackning. Innan ett rikstäckande pantsystem för aluminiumburkar
introducerades utreddes även förpackningsavgiften. Det konstaterades då
att avgiften hade en liten styreffekt från miljösynpunkt. Avgiften
avvecklades därför på malt- och läskedrycksförpackningar. Den
kvarvarande avgiften som enbart utgick på sprit- och vinförpackningar
gav inkomster i storleksordningen 65-70 miljoner kr per år. För att
kompensera detta inkomstbortfall när avgiften helt slopades 1984 infördes
en differentierad förpackningsskatt. Förhoppningen var att den skulle ha
vissa miljöförtjänster. Skatten konstruerades så att förpackningar av Prop. 1992/93:166
papper och papp inte beskattas alls och att s.k. pantförpackningar
beskattas med 8 öre per förpackning. För övriga förpackningar varierar
skatten mellan 10 och 25 öre beroende på storleken.
Enligt samstämmiga uppgifter från olika håll saknar skatten numera
effekt som miljöpolitiskt styrmedel (jämför bl.a. förpackningsutredningen
i delbetänkandet SOU 1990:85). Förpackningsutredningen har i sitt
slutbetänkande (SOU 1991:76) Förpackningar och miljön föreslagit bl.a.
att förpackningsskatten skall tas bort.
Det har också påtalats att skatten kan bidra till att återtagningssystemet
för aluminiumburkar kan äventyras. Sett i ett EG-perspektiv kan skatten
inte finnas kvar i nuvarande utformning. Jag har mot nu angiven
bakgrund funnit att övervägande skäl talar för att skatten slopas redan vid
utgången av april månad 1993. I likhet med vad som gällde då den
särskilda varuskatten, kassettskatten och videoskatten avskaffades så bör
av inte minst praktiska skäl någon återbetalning av skatt på inneliggande
lager av beskattade varor inte ske.
Inkomstbortfallet från förpackningsskatten kan för budgetåret 1993/94
beräknas till ca 150 miljoner kr. Den varaktiga effekten för den
konsoliderade offentliga sektorn beräknas bli ett bortfall om ca 80
miljoner kr per år.
Mitt förslag: Skatten på starkare alkoholdrycker höjs och anpassas
därmed till konsumentprisutvecklingen för varor och tjänster i all-
mänhet. Skatten på starköl justeras något.
Skälen för mitt förslag: Enligt det alkoholpolitiska beslutet från maj
1977 skall skatten på alkohol justeras så att priset på de alkoholhaltiga
dryckerna följer prisutvecklingen för varor och tjänster i allmänhet.
Under åren sedan dess har skatten höjts åtskilliga gånger, senast den 7
maj 1990. Härefter har skatten på alkoholdrycker förändrats radikalt den
1 juli 1992. Inom ramen för ett totalt sett oförändrat skatteuttag från hela
alkoholområdet genomfördes en reformering av dryckesskatten. Den
värderelaterade delen av skatten avskaffades vilket innebar att skatten
numera uteslutande bestäms av dryckens alkoholhalt. För drycker med
en alkoholhalt upp till 19 volymprocent tas skatten ut med festa belopp
inom vissa intervall. För starkare drycker tas skatten ut för varje hel
volymprocent alkohol efter en progressiv skala. Omläggningen innebar
att prishöjningen blev mycket stor för starka och "billiga" drycker, dvs.
drycker som oftast samtidigt utgör missbruksdrycker. Dyrare drycker,
vilka sällan kan rubriceras som missbruksdrycker, och alkoholsvagare
drycker sjönk däremot i pris. Omläggningen fick därmed en klar
alkoholpolitisk profil och någon ytterligare prisjustering med hänsyn till Prop. 1992/93:166
prisutvecklingen var inte nödvändig.
Det har under senare tid introducerats ett stort antal nya
alkoholprodukter som inte fenns 1977. Andra produkter har förändrats
genom att exempelvis alkoholhalten sänkts. Detta sammantaget med den
stora omläggningen av beskattningen gör att prisjämförelserna över en så
lång tid blivit än svårare. Den ur alkoholpolitisk synpunkt intressanta
prisjämförelsen kan emellertid göras för enstaka produkter och då sådana
som också kan vara missbruksdrycker. En sådan prisjämförelse för tiden
från maj 1977 och fram till nu visar att det finns en priseftersläpning för
starkare alkoholdrycker, dvs. spritdrycker. För Renat brännvin motsvarar
det en höjning av priset med ca 3 %. Prisförändringarna på svagare
drycker, viner, ligger dock generellt över och på starköl mycket över
konsumentprisutvecklingen. Mot nu angiven bakgrund bör skatten höjas
endast på de starkare alkoholdryckerna. Höjningen bör bestämmas så att
priset på Renat brännvin stiger med ca 3 %.
Den differentiering av skatten på starköl som genomfördes från
halvårsskiftet har inneburit att det svagare ölet fått en ökande andel på
bekostnad av det starkare. Det är positivt inte minst med utgångspunkt
i konsumtionen bland ungdomar. Under 1980-talet har deras
konsumtionsvanor ändrats mot en mindre andel sprit och vin och en ökad
andel av det alkoholsvagare ölet. Genom att med en ökad differentiering
av skatteuttaget stimulera en övergång från starkare till svagare starköl
kommer den totala alkoholkonsumtionen ytterligare att minska. För att
ytterligare främja en övergång till alkoholsvagare alternativ bör därför
beskattningen av starkölet justeras. Skatten på det alkoholsvagare
starkölet bör sänkas med 50 öre per liter från 9 kr till 8 kr 50 öre per
liter och skatten på de alkoholstarkare starkölet höjas med motsvarande
belopp från 12 kr till 12 kr 50 öre. Den nu förordade höjningen av
skatten är av så begränsad betydelse att en motsvarande höjning av den
s.k. schablontullen på alkoholdrycker som tas ut i vissa fäll på resandes
införsel kan underlåtas.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 maj 1993.
Mitt förslag om en ändrad dryckesskatt beräknas ge ökade
skatteinkomster med ca 40 miljoner kr per år, med hänsyn tagen till
ändrade konsumtionsvolymer.
I enlighet med det anförda har inom Finansdepartementet upprättats
förslag till
1. lag om upphävande av lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,
2. lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på vissa
dryckesförpackningar,
3. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt.
De föreslagna ändringarna fäller inom Lagrådets granskningsområde. De
är dock av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse. Yttrande från Lagrådet bör därför inte inhämtas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Prop. 1992/93:166
10
gotab 43195, Stockholm 1993